Under 2006 anställde Kungl. biblioteket ett
|
|
- Lucas Karlsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 johan mannerheim Öppna samlingarna! KB satsar på tillgänglighet genom digitalisering Under 2006 anställde Kungl. biblioteket ett trettiotal personer inom ramen för Access (regeringens satsning på anställningsstöd inom kultursektorn). De lägger ut material på temat resor genom tiderna på Internet. Accessprogrammet sträcker sig över två år och resurserna räcker naturligtvis enbart till ett begränsat urval ur kb:s samlingar. Men det ger kb en möjlighet att snabbt bygga upp sin digitalisering och göra den till en permanent del av bibliotekets kärnverksamhet. Bakgrund Det rika innehållet i kb:s samlingar skulle kunna vara till glädje och nytta för många, men kommer alltför få till del. Digitalisering är en process att överföra objekt ur samlingarna till digital form och ge tillgång till dem, till exempel över Internet. I många länder har man i många år satsat på stora långsiktiga digitaliseringsprogram för att ge lättare tillgång till viktiga delar av nationalbibliotekens och andra kulturarvsinstitutioners samlingar. Exempel på detta är Picture Australia, Gallica (Frankrike), Scran (Skottland) och American Memory (usa). Någon motsvarande satsning hade fram till 2006 inte gjorts i Sverige. kb har sedan mitten av nittiotalet digitaliserat böcker, affischer, bilder och broschyrer i liten skala. Presentationen av Erik Dahlberghs Suecia antiqua et hodierna är den mest avancerade hittills. Där kan man lätt förstora upp minsta detalj i de 353 bilderna, och varje bild är katalogiserad och sökbar i libris och andra databaser. Under de senaste sex åren har kb samverkat med andra institutioner kring standard, kvalitet och registreringsfrågor i samband med digitalisering och även medverkat i eu-projektet Digi- CULT. I den statliga utredningen KB ett nav i kunskapssamhället (december 2003) skriver utredaren: Det är angeläget att vårt rika kulturarv kommer fler till del inte bara de forskare och välutbildade som har nära till våra stora kulturarvsinstitutioner. Geografiska, kulturella och praktiska förhållanden lägger hinder i vägen för de allra flesta att få tillgång till kulturarvssamlingarna i forskningsbibliotek och arkiv. Tillgången till den viktiga del som kb:s samlingar utgör i informationsförsörjningen till forskningen är mycket begränsad och de flesta forskares tillgång till materialet är liten. Det finns inte heller resurser för tiotusentals skolelever att göra studiebesök på t.ex. kb och det går inte att flytta runt kulturarvet. Då måste andra lösningar sökas. Utredningen föreslår: En kraftsamling bör göras för att genomföra en digitalisering i större skala av material som finns i kb och andra kulturarvsinstitutioner som arkiv, bibliotek och museer och kulturmiljövårdens institutioner. Syftet bör vara att öka kunskaperna om vår mångfasetterade historia och underlätta forskningen om det svenska samhället och dess utveckling. Det övergripande målet bör vara att göra Sveriges tryckta och handskrivna kulturarv, liksom fotografier, teckningar och andra samlingar, mer tillgängligt för många och samtidigt bevara det för framtiden. 21
2 Utgångspunkterna för digitaliseringsarbetet bör vara följande: val av objekt ska utgå från brukarna utbildningens och forskningens behov ska prioriteras och tillgängligheten gälla alla nivåer i utbildningssystemet för att stimulera framför allt ungdomars intresse för det svenska kulturarvet bör ett digitaliseringsprojekt som riktar sig till skolan ingå kb har inte haft möjlighet att genomföra en sådan kraftsamling enbart med egna medel. Det är därför glädjande att kb i februari 2006 beviljades stöd till tre projekt inom ramen för Access. Tyngdpunkten i de tre projekten ligger på digitalisering. Accessprojekten Det första projektet, Digitalisering av svenska klassiker, gav Litteraturbanken ett tillskott på fyra tjänster för att bygga upp sin webbplats för skönlitteratur. Litteraturbanken är ett samarbete mellan kb, Svenska Akademien, Språkbanken vid Göteborgs universitet och Vitterhetsakademien. Det andra, Framtid i Access, FIA, gav abm-centrum resurser motsvarande tre tjänster för utbildning i digitalisering. abm-centrum är ett samarbete i projektform mellan arkiv, bibliotek och museer. Det tredje och största projektet, Öppna samlingar, fick bidrag till tjugosju tjänster för att göra kb:s skatter mer tillgängliga via Internet. Inom ramen för projektet görs en temasatsning på digitalisering kallad Resor genom tiderna. Den kommer att visa mångfalden i kb:s samlingar. Handskrifter, dagböcker, kartor, bilder, affischer, broschyrer, berömda och okända reseskildringar allt ska ingå. Sammanlagt beviljades kb bidrag till 34 tjänster. Dessutom går kb in med omfattande medel ur egen budget och med resurser i form av personal och annat. kb har hyrt cirka 800 kvadratmeter nya lokaler, byggt en fotograferingsateljé i de underjordiska magasinen, investerat i digitala reprokameror, skannrar, datorer och annan utrustning. kb har anställt en projektledare och ordinarie personal går in som utbildare, handledare, chefer och medarbetare. kb betalar också den del av de Accessanställdas lönekostnader, som bidraget inte räcker till. Från turismens barndom. Resor genom tiderna Resor genom tiderna är kb:s största satsning på digitalisering hittills. Exakt vilka objekt det blir fråga om är ännu inte bestämt och precis vad resurserna räcker till vet vi inte heller. Inriktningen kommer att ligga på samtida tryck, handskrifter och bilder som kan användas som källmaterial för forskning och studier. Eftersom allt kommer att läggas ut fritt tillgängligt på Internet, kommer det mesta av upphovsrättsliga skäl att vara från tiden före Ett omfattande material utgörs av de många resor inom Sverige som svenskar och utländska besökare gjorde under sjutton- och adertonhundra- 22
3 talen. Svenskars resor i utlandet, affärsresor med Ostindiska kompaniet, forskningsresor av Linnés apostlar och mer litterära resor är andra intressanta kategorier. Broschyrer från emigrationen och den tidiga turismen och tidtabeller, som speglar kommunikationernas utveckling under adertonhundratalet och nittonhundratalets början, är viktiga underlag för att förstå hur vårt moderna samhälle växt fram. Här följer några exempel på vad som kommer att ingå: Augustin Ehrensvärds Anteckningar under en resa ifrån Helsingfors till Stockholm juli sept. 1747, en handskrift där texten kompletterats med de finaste laveringar av författaren; sonen Carl August Ehrensvärds Resa till Italien, 1780, 1781 och 1782, utgiven 1786 med koppargravyrer som kolorerats för hand; Ernst Moritz Arndts Resa genom Sverige år 1804, som publicerades ; Lustresor 1903, en katalog där man kunde välja mellan resor till Dalarna och till Orienten; Ivar Arosenius Kattresan från En del av det digitaliserade texttolkas (genom ocr-läsning, Optical Character Recognition) så att det går att söka på hela texten. Texten märks upp enligt tei (Text Encoding Initiative) så att det till exempel blir lättare att söka efter resenärer, personer de möter eller efter platser som besöks. I enlighet med kb:s mål och principer för digitalisering kommer man att kunna söka alla digitaliserade tryck både i samkatalogen libris och i kb:s egen katalog Regina, och presentationen på webben kommer att vara tvåspråkig, på svenska och engelska. Det är tänkt att digitaliserade handskrifter skall kunna sökas i handskriftsdatabasen Ediffah. kb vill gärna samarbeta med andra bibliotek och institutioner kring resorna för att bredda omfattningen av det material som kan nås, undvika dubbelarbete och öka tillgängligheten. Djävulsbibeln Just nu ligger en av kb:s största medeltida bokskatter, Codex gigas, under kameran. Codex gigas ( den väldiga boken på latin), eller Djävulsbibeln, mäter ca 90 x 50 cm och väger ca 75 kg. Den innehåller bland annat Gamla och Nya Testamentet i latinska översättningar. Det Nya Testamentet delvis från tiden före Hieronymus, men också andra texter som Josephus judiska historieverk i latinsk översättning, Isidorus Etymologiae och Cosmas böhmiska krönika. Den skrevs på pergament i början av 1200-talet, kanske i benediktinerklostret Podlažice i Böhmen. Enligt sägnen utfördes den med djävulens bistånd på en enda natt av en till cellstraff dömd munk. Redan i slutet av 1200-talet jämställdes handskriften med världens sju underverk. Efter växlande öden kom den 1594 till Prag, där den år 1648 blev svenskarnas krigsbyte. Handskriften har sedan 1649 tillhört Kungl. biblioteket. Högupplösta kopior av filerna kommer att skänkas till Tjeckien och en webbplats skapas under där verket kommer att presenteras i sin helhet i faksimil. Presentationen på flera nivåer riktar sig både till allmänheten och till studenter och forskare med olika inriktning. En ny och utförlig beskrivning av handskriftens innehåll förbereds av kb:s medeltidskatalogisatör Anna Wolodarski. kb har engagerat den engelske handskriftsexperten Michael Gullick, konsthistorikern Jan Svanberg och den tjeckiske historikern Ivan Hlaváček för kommentarer på svenska, engelska och troligen delvis även på tjeckiska. Under nästa år, efter digitaliseringen, kommer Djävulsbibeln att lånas ut till en utställning i Tjeckien. Projektet är ett exempel på hur digitalisering och Internet kan användas för att ge tillbaka gamla krigsbyten eller på annat sätt förvärvade böcker och bilder i våra samlingar till alla som ser dem som en viktig del av sin historia och sitt kulturarv. Ett tidigare exempel är den äldsta bevarade handskriften av Jyllandslagen, Jyske Lov (Cod. Holm. C37), som fotograferades digitalt av kb 2003 och sedan gjorts tillgänglig på webben av Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn. Digitaliseringen av Codex gigas finansieras helt och hållet av kb. Tidningar och veckopress Dagstidningar trycks sedan mitten av adertonhundratalet på trähaltigt papper, som åldras och blir sprött. Vid varje användning uppstår skador som snart leder till textförlust. Sedan 1979 mikrofilmar därför kb kontinuerligt all svensk dagspress på rullfilm kort tid efter att den utkommit. 23
4 Webbupplagan av Erik Dahlberghs bildverk. Stora insatser har också satts in på att mikrofilma äldre tidningar. Det vore bättre att studera tidningarna i digital form, färgen som spelar en allt viktigare roll skulle då komma med. En ännu större förbättring uppstår, om man kan göra det möjligt att söka i texten. Eftersom det mesta i de flesta tidningar inte är indexerat, krävs det mycket rullande och letande innan läsaren kan hitta nyheten eller artikeln. kb har därför prövat olika metoder att digitalisera tidningar och att ocr-tolka de skannade bilderna till text, som kan användas för sökning. Eftersom äldre tidningar oftast är tryckta i frakturstil och tryckkvaliteten inte sällan är dålig har det varit svårt och tidskrävande att nå bra resultat. Tack vare påtryckningar framförallt från de nordiska nationalbiblioteken finns det nu en leverantör av programvara för snabb tolkning även av fraktur. Dagstidningarna är bland de mest eftersökta av kb:s samlingar. kb förbereder därför digitalisering i större skala av svenska dagstidningar. Det kräver en hög grad av automatisering och därför avsevärda investeringar antingen hos kb eller hos externa leverantörer av tidningsdigitalisering. Även de svenska veckotidningarna är ofta tryckta på dåligt papper. Intresset för dem som forskningsunderlag har ökat kraftigt de senaste 24
5 åren. Veckotidningar från femtio-, sextio- och sjuttiotalen har därför börjat förstöras och en del får inte längre läsas. På kb pågår ett utvecklingsprojekt kallat Veckopress, som testar skanning och ocr-läsning av veckotidningar. En aspekt som ingår i projektet är de upphovsrättsliga konsekvenserna av digitaliseringen. Det behövs ett klarläggande av hur kb och andra bibliotek kan tillhandahålla veckopress i digital form för forskning och studier. Ett svart hål På Internet har balansen mellan upphovsmännens rätt och allmänintresset kommit i olag. Många bryter mot en lagstiftning som är orimlig och svår att upprätthålla. Dagens regel, att upphovsrätten gäller i sjuttio år efter upphovsmannens död, är ett effektivt hinder för digitaliseringen. Den har införts i hela eu. En artikel, som skrivits i tjugoårsåldern av en person som dör vid åttio, är skyddad i sextio plus sjuttio år, dvs. i hundratrettio år. För en del av det som skrevs på 1870-talet måste man alltså strängt taget uppsöka rättighetsinnehavaren det kan vara ett förlag, en massa ättlingar, en upphovsrättsorganisation och göra en ekonomisk överenskommelse för att kunna digitalisera. Från cirka 1900 och till en punkt nära nutid kommer därför digitaliseringen att uppvisa ett svart hål, svårtillgängligt för forskning och studier. Digitaliseringen kommer i praktiken nästan bara att omfatta äldre material. Det visar att försöken att anpassa lagstiftningen till den nya tekniken ännu inte mognat. Inom eu driver man nu på digitaliseringen bland annat genom programmet i2010. eu ger stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt inom området och uppmanar medlemsländerna att skyndsamt digitalisera stora delar av sitt kulturarv. En medvetenhet håller på att växa fram inom eu om det svarta hålet och obalansen i den nya upphovsrättslagstiftning man själv skapat. Samverkan Digitalisering bör göras i samverkan för att få effekt. En institution som lägger en digitaliserad bok eller ett annat objekt enbart på sina datorer eller sin webbplats gömmer den som en nål i en höstack. Användaren frågar vad, inte var. Därför lägger kb länkar från libris till sina digitala resurser. kb samarbetar också med de europeiska nationalbiblioteken, just nu i ett projekt edl (European Digital Library) vars mål är att ge samlad åtkomst till nationalbibliotekens resurser. Vi spanar också efter andra lämpliga samkataloger som gör våra resurser lättare tillgängliga. libris samarbetar i sin tur med Google. På det nationella planet deltar kb i abm-centrum tillsammans med sju andra institutioner för att främja samarbete mellan Arkiv, Bibliotek och Museer. Under de första åren har abm-centrum fokuserat på digitalisering. Frågor kring standard, kvalitet och metadata är centrala. Genom seminarier och nu senast utbildning inom fia-projektet skapas allt bredare nätverk för abm-samverkan och digitalisering. abm-centrums sekretariat är lokaliserat till kb. kb har också tagit initiativ till regelbundna möten mellan forskningsbibliotek som är aktiva i digitaliseringsfrågor. Detta är bara början på en bredare samverkan på många fronter. kb för resonemang med Sveriges lantbruksuniversitet, slu, kring växtkataloger, med Svenskt Visarkiv kring skillingtryck, med Stockholms stad kring Stockholmsmaterial. Skolan är ett område där vi söker samarbetspartner. Långsiktighet Digitalisering innebär ett åtagande för framtiden. Resultaten från alltför många digitaliseringsprojekt är idag oåtkomliga. IT-utvecklingen har gjort äldre program och system oanvändbara. I projekten har man förbisett att någon måste ta ansvar för innehållet efter projektets avslutande. kb kommer att ta ett utvecklingsansvar och ett bevarandeansvar för det som digitaliseras. För detta krävs permanenta resurser. Att bevara digital information på lång sikt, så den kan studeras inte bara av våra barn och barnbarn utan av människor som lever många hundra år fram i tiden, liksom vi kan studera handskrifter från tusentalet och hieroglyfer och kilskrift som är flera tusen år gammal, är en central uppgift för ett nationalbibliotek idag. Det gäller inte bara digitaliserat material utan också digitalt fött material som e-böcker, webbsidor, webbtidningar och de digitala författararkiv som finns i 25
6 Återlämning av kulturarv i digital form: KB:s exemplar av Jyske lov på Det Kongelige Biblioteks webbplats. författarnas datorer. kb har sedan 1997 samlat in över 500 miljoner svenska webbsidor. Hur kan vi säkra tillgången till dessa samlingar i framtiden? Det räcker inte att bevara de ettor och nollor som informationen består av, den måste förbli läsbar också. kb har därför tillsammans med Statens ljudoch bildarkiv, slba, gått in i ldb-centrum (ldb = långsiktigt digitalt bevarande), som just bildats av Riksarkivet, Luleå tekniska universitet och Bodens kommun. Där kommer forskning och utveckling kring dessa frågor att bedrivas. Man kommer att söka samarbete både inom eu och globalt. kb har också tillsammans med ra och slba begärt ett utredningsuppdrag av regeringen kring hur en eller flera nationella pålitliga förvaringsplatser för bevarande av digital information kan organiseras. Framtiden I den organisation, som kb inför vid årsskiftet 2006/2007, samlas digitaliseringen tillsammans med digitala leveranser, webbinsamling och långsiktigt bevarande i en ny avdelning, Det digitala biblioteket. Det innebär en kraftsamling och att kb, vars uppgifter och arbetssätt förändrats så kraftigt av informations- och kommunikationsteknologins utveckling under de senaste tio åren, nu även organisatoriskt anpassar sig till den. 26
7 I omvärlden möter jag ofta en tro att kb redan digitaliserat stora delar av sina samlingar. Förväntningarna är stora. Sanningen är att vi knappt börjat, att kb även efter väl genomförda Accessprojekt kommer att ha digitaliserat mindre än en promille av samlingarna. kb har ungefär fyra och en halv miljon böcker och över tio miljoner broschyrer och annat i samlingen för okatalogiserat tryck. Till detta kommer handskrifter och bilder. Om man sätter som mål att digitalisera tio procent av den svenska trycksamlingen och lika mycket av handskrifts- och bildsamlingarna, kommer det att ta tjugo, trettio år eller mer att genomföra. Därför gör kb nu digitaliseringen till en del av sin kärnverksamhet. Webben har bara funnits i drygt tio år, men är redan en viktig del av vårt vardagsliv. Digitalisering för webben har funnits ungefär lika länge. Digitaliseringsarbetets metoder och kvalitet har förbättrats, men för en så ny teknik är det bara de första stegen. Digitaliseringen har en enorm potential och kommer att utvecklas: från hantverk till digitaliseringsfabrik, från enstaka digitaliserade verk och enstaka webbplatser till digitala bibliotek och gränslösa nätverk med lätthittade resurser, från primitiv visning bild efter bild till visning där bild, sökbar text och kommentarer integreras, från en enda användarnivå till flera: highlights för allmänt intresserade, fördjupning för olika målgrupper, och fullständighet och autenticitet för vetenskaplig forskning och högre studier. kb deltar med sina digitaliseringsprojekt i den utvecklingen! Några adresser
Samverkan och nätverk inom ABM-området. Infrastruktur i samverkan. 11 november Gunnar Sahlin.
Samverkan och nätverk inom ABM-området Infrastruktur i samverkan 11 november 2008 Gunnar Sahlin Från separata arkiv, bibliotek och museer till ett samlat digitalt nätverk utan nationsgränser Biblioteksvärlden
Läs merDigital dokumenthantering för ABM II:1
ABM DDH II Digital dokumenthantering för ABM II:1 Introduktion Vårens kurs Digital dokumenthantering för ABM II Undervisningen kommer att ske med föreläsningar seminarier praktiska övningar (i samarbete
Läs merKungl. bibliotekets kunskapsstrategi
1 2007-12-27 03-486-2007 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Kungl. bibliotekets kunskapsstrategi 2009-2012 (U2007/4250/F) Kungl. biblioteket (KB) har fått i uppdrag av regeringen att utarbeta en
Läs merProjektplan för projektet Framtid i Access (FIA)
Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-
Läs merRemissyttrande gällande Statskontorets utvärdering av Digisam och Riksarkivets ställningstagande till Digisams framtid
Datum/Date Dnr/Ref.no. 2015-05-12 1.4.1-2015-137 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande gällande Statskontorets utvärdering av Digisam och Riksarkivets ställningstagande till Digisams framtid
Läs merProjektplan. Digitalisering av Kattresan
Projektplan Digitalisering av Kattresan Innehållsförteckning BAKGRUND 3 SYFTE 3 MÅLSÄTTNINGAR 3 Målgruppsdefinition 3 GENOMFÖRANDE 4 Material 4 Aktiviteter 4 PROJEKTORGANISATION 5 Kommunikation 5 PRELIMINÄR
Läs merRiktlinjer och mål för digitaliseringsarbete
Riktlinjer och mål för digitaliseringsarbete Inledning I december 2011 beslutade regeringen om en Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial
Läs merDigitalisering. enligt Kungliga biblioteket
Digitalisering enligt Kungliga biblioteket Kungliga biblioteket var en av de institutioner och myndigheter som i december 2009 fick i uppdrag av regeringen att ge ett underlag till en nationell strategi
Läs merKN - Seminarium. (Litteratursökning)
KN - Seminarium (Litteratursökning) Elektroniska medier Åbo Akademis bibliotek http://www.abo.fi/library/dbs Virtuellt bibliotek / länksamling för sökning på internet Referensdatabaser, som innehåller
Läs merPROJEKTBESKRIVNING fastställd av styrgruppen 2001-11-19
PROJEKTBESKRIVNING fastställd av styrgruppen 2001-11-19 UPPDRAGSBESKRIVNING Introduktion I dokumentet Bidragsansökan för projektet Bilddatabaser och digitalisering plattform för ABM-samverkan (2000-03-02),
Läs merEtt svenskt digitalt tidskriftsarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna
Ett svenskt digitalt sarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna Wilhelm Widmark Stockholms universitetsbibliotek December 2003 Internationellt har det skapats ett antal digitala sarkiv där
Läs merE-PLIKT E-PLIKT FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET
E-PLIKT FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET PRESENTATION FÖR KONTAKTPERSONER DISPOSITION Nätverk och kontaktpersoner Historik och bakgrund Rekvisit för e-pliktigt material Gruppdiskussion Hur gör man med e-plikt
Läs merDet Europeiska Digitala Biblioteket (EDL) - förenklad beskrivning av ett komplicerat företag
Det Europeiska Digitala Biblioteket (EDL) - förenklad beskrivning av ett komplicerat företag Kjell Nilsson, internationell sekreterare, Kungl. biblioteket i2010: Digital Libraries Hösten 2005 presenterade
Läs merSlutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av,
2011-05-13/PB Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, och sökning i, inskannade dokument Projektorganisation Projektarbetet har bedrivits med lokala arbetsgrupper i både Uppsala och i Umeå.
Läs merSammanfattning. 1. Inledning
Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet
Läs merEnkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009
Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Bakgrund Enkätundersökningen har gjorts inom projektet EuropeanaLocal som administreras av samverkansorganisationen ABM Resurs. EuropeanaLocal
Läs merVision KB:s syfte, vision och målbild
Vision 2025 KB:s syfte, vision och målbild Regeringen Syfte Vision 2025 Målbild 2020 Aktiviteter KB:s styrkedja KB får sitt uppdrag från regeringen i instruktion och regleringsbrev etc. Myndigheten omsätter
Läs merMedieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)
Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet
Läs merVal av samlingar Nationalbiblioteket Digitaliserings- och konserveringstjänsten
Val av samlingar Nationalbiblioteket Digitaliserings- och konserveringstjänsten Namn Majken Bremer-Laamanen Datum 24.5.2012 Tillställning Nordiska arkivdagar 2012 Grundat 1990 Digitalisering från år 1998
Läs merNär kommer boomen? E-boksutredningen. En utredning beställd av Kungliga biblioteket och Svensk. Biblioteksförening
När kommer boomen? E-boksutredningen En utredning beställd av Kungliga biblioteket och Svensk Biblioteksförening Göran Konstenius Kungliga biblioteket Avd. för nationell samverkan Sidnummer 1 Varför en
Läs merOpen Access i Sverige
Open Access i Sverige Jan Hagerlid Avdelningen för Nationell samverkan, KB Samordnare för programmet OpenAccess.se SUB den 5 oktober 1 Vem gör vad? Policy för Open Access Utveckling av öppna fulltextarkiv
Läs merStatens kulturråd. Utbildningsdepartementet Dnr KUR 2004/ Stockholm 1(4) YTTRANDE. KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129)
Statens kulturråd SWEDISH NATIONAL COUNCIL FOR CULTURAL AFFAIRS Utbildningsdepartementet 04-05-26 Dnr KUR 2004/388 103 33 Stockholm 1(4) YTTRANDE KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) Kulturrådet
Läs merEDLocal EDLocal tillgängliggör digitalt kulturarvsmaterial från lokala och regionala aktörer genom European Digital Library (EDL)
EDLocal EDLocal tillgängliggör digitalt kulturarvsmaterial från lokala och regionala aktörer genom European Digital Library (EDL) Kortfattad sammanfattning av EDLocal Under tre års projekttid siktar EDLocal
Läs merBevarandestrategi för Uppsala universitetsbibliotek. Beslutad av Biblioteksnämnden
för Uppsala universitetsbibliotek Beslutad av Biblioteksnämnden 2018-09-24 Innehåll Bibliotekets bevarandeuppdrag... 2 Bibliotekets mål... 2 Syfte med bevarandestrategin... 2 Bruksvärde och bevarandevärde...
Läs merVerksamhetsplan Nationella uppdraget. Sveriges depåbibliotek och lånecentral 2016
Verksamhetsplan Nationella uppdraget Sveriges depåbibliotek och lånecentral 2016 Denna VP gäller Sveriges depåbibliotek och lånecentral som är KB:s partner och nationellt kompetenscenter i utvecklingen
Läs merBevaring för dagens och morgondagens behov
Bevaring för dagens och morgondagens behov http://www.lib.helsinki.fi/kirjastoala/dimiko/index.htm I S:t Michel från år 1990/ 50 personer Mikrofilmnings och konserveringstjänsten Majken Bremer-Laamanen
Läs merKB, E-boken och den egna digitaliseringen.
KB, E-boken och den egna digitaliseringen. E-boken en gräddtårta för biblioteken? Örebro 2013-09-04 Göran Konstenius Verksamhetsutredare Kungliga biblioteket Föredragets upplägg Från ABM-centrum till Digisam
Läs merLDB-Centrum. Centrum för Långsiktigt Digitalt Bevarande. Östen Jonsson. Liten insats stor nytta
LDB-Centrum Centrum för Långsiktigt Digitalt Bevarande Östen Jonsson LDB-Centrum Disposition Presentation av LDB-centrum Definitioner Pågående projekt Utmaningar Samarbeten/samverkan LDB-centrum Centrum
Läs merBiblioteksplan Antagen av Barn- och utbildningsnämnden Biblioteksplan Strömstads Kommun
Biblioteksplan 2014-2018 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2014-04-24 Biblioteksplan för Strömstads bibliotek 2014-2018 Bakgrund och syfte Den 1 januari 2014 antogs en ny bibliotekslag i Sverige.
Läs merFOTOKOPIERING AV TRYCKSAKER INOM KOMMUNALFÖRVALTNINGEN
FOTOKOPIERING AV TRYCKSAKER INOM KOMMUNALFÖRVALTNINGEN 1 Inom kommunalförvaltningen kopieras årligen över 500 miljoner sidor, varav 100 miljoner i samkommuner. Av dessa kopior tas 4,4 % av material som
Läs merMetadata i e-pliktleveranser
ANTAL SIDOR 1(10) Metadata i e-pliktleveranser Referens till det här dokumentet: http://www.kb.se/namespace/digark/metadataintro/v1/ ANTAL SIDOR 2(10) 1. Inledning Detta dokument vänder sig till leverantörer
Läs merEtt specialbibliotek om Sverige
Ett specialbibliotek om Sverige Om en helhetssyn på Kungl. bibliotekets samlingsuppbyggnad eller Om samspelet mellan svenskt och utländskt i KB:s samlingar Johannes Rudberg Enhetschef Utländsk litteratur
Läs merArkivlänet Västernorrland
Arkivlänet Västernorrland Dåtid Nutid Framtid Länets Arkivkluster en unik resurs Arkivklustret Västernorrland har en kraftfull och dynamisk miljö inom arkivsektorn med en omfattande arkivvetenskaplig forskning
Läs merNordiska arkivdagar. Forskarnas röst och digitalt material
Nordiska arkivdagar Tavastehus 25.5.2012, Arkivchef Mikael Korhonen Forskarnas röst och digitalt material En utredning över behovet av och tillgången till minnesorganisationernas digitala material. Sammanställd
Läs merVerksamhetsplan Nationella uppdraget
Verksamhetsplan Nationella uppdraget Sveriges depåbibliotek och lånecentral 2015 Denna VP gäller Sveriges depåbibliotek och lånecentral KB:s partner och nationellt kompetenscenter i utvecklingen av Libris
Läs merVetenskapsrådets syn på Forskningsdata
Vetenskapsrådets syn på Forskningsdata 25 Oktober 2012, Open Access Week, Stockholm Anna Wetterbom, PhD Forskningssekreterare, e-vetenskap Enheten för Infrastruktur Anna.wetterbom@vr.se Vanliga frågor
Läs merRolf-Allan Norrmosse. SCB:s erfarenheter av digitalisering av Bidrag till Sveriges officiella statistik (BiSOS) Paper presenterat vid konferensen
SCB:s erfarenheter av digitalisering av Bidrag till Sveriges officiella statistik (BiSOS) Rolf-Allan Norrmosse Paper presenterat vid konferensen 14-15 oktober 2009 i Borås SCB:s erfarenheter av digitalisering
Läs merMed objektet i centrum. Ett ABMseminarium om olika perspektiv på bild. Varför betraktar museimannen fotografiet som ett unikt föremål, en artefakt, me
Med objektet i centrum. Ett ABM-seminarium om olika perspektiv på bild. 15 februari 2001 Inbjudan Med objektet i centrum. Ett ABMseminarium om olika perspektiv på bild. Varför betraktar museimannen fotografiet
Läs mer2003-09-22 02-461-2003. Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 STOCKHOLM
1(5) 2003-09-22 02-461-2003 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 STOCKHOLM Yttrande över departementspromemorian Upphovsrätten i informationssamhället - genomförande
Läs merUpphovsrätten sätter maten på upphovsmannens bord
Upphovsrätten sätter maten på upphovsmannens bord Var och en har rätt till skydd för de ideella och materiella intressen som härrör från vetenskapliga, litterära och konstnärliga verk till vilka han eller
Läs merSvenska lantbruksmöten 1844-1970
Svenska lantbruksmöten 1844-1970 Databasens innehåll Databasen Svenska lantbruksmöten och lantbruksutställningar 1844-1970 syftar till att bibliografiskt redovisa den omfattande tryckutgivning som skett
Läs merllllll www.shutterstock.com 95507863 Upphovsrätt i praktiken Inga-Lill Nilsson Karlstads Universitetsbibliotek
llllll www.shutterstock.com 95507863 Upphovsrätt i praktiken Inga-Lill Nilsson Karlstads Universitetsbibliotek Upphovsrätt i praktiken en biblioteksfråga http://mediaeducationlab.com/copyright Lagen om
Läs merUTBILDNING I E-PLIKT VID GÖTEBORGS UNIVERSITET
UTBILDNING I E-PLIKT VID GÖTEBORGS UNIVERSITET DISPOSITION Historik och bakgrund Nätverk och kontaktpersoner Rekvisit för e-pliktigt material Hur gör man med e-plikt vid Göteborgs universitet Exempel på
Läs merKungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan
Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling & samverkan Uppdrag: Nationell bibliotekssamverkan Kungl. biblioteket, KB, har av regeringen fått ett samordningsuppdrag för biblioteksväsendet.
Läs merDigital strategi för Statens maritima museer 2020
Kommunikationsavdelningen Annika Lagerholm & Carolina Blaad DIGITAL STRATEGI Datum Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.
Läs mer2013-03-11. Tid: kl.13.00 15.30 Plats: Krigssarkivet Sammanträdesrummet Stora Konferensrummet
Digisam Datum 2013-03-11 1 (5) Tid: kl.13.00 15.30 Plats: Krigssarkivet Sammanträdesrummet Stora Konferensrummet Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande
Läs merAvtal/överenskommelse för leverans till K- samsök
Avtal/överenskommelse Datum 2012-10-** Dnr 159-1562-2012 Avdelning Informationsavdelningen Enhet Enheten för informationsutveckling Författare Johan Carlström Avtal/överenskommelse för leverans till K-
Läs merMusik och bibliotek - upphovsrätt
Musik och bibliotek - upphovsrätt Musikmuseet den 17 april 2007 Susanna Broms Om det är något man vill göra, är det troligtvis förbjudet! 2007-04-17 Susanna Broms 2 Upphovsrättens reglering Bern-konventionen
Läs merAnsökningsblankett för projekt inom Kulturarvslyftet
Ansökningsblankett för projekt inom Kulturarvslyftet Anvisningar till ansökningsblanketten finns i Bilaga 1. Sökande/anordnare 1. Namn på anordnaren/arbetsgivaren 2. Anordnarens verksamhet inom kulturarvsområdet
Läs merRemissyttrande gällande betänkandet SOU 2015:91, Digitaliseringens transformerande kraftvägval för framtiden (N2015/08335/ITP)
Datum/Date 2016-05-23 Dnr/Ref.no. 1.4.1-2016-229 National Library of Sweden Näringsdepmtementet III 21 Stockholm Remissyttrande gällande betänkandet SOU 2015:91, Digitaliseringens transformerande kraftvägval
Läs merKungliga biblioteket. Sveriges nationalbibliotek
Kungliga biblioteket Sveriges nationalbibliotek Kungliga biblioteket Gå till den säkra källan KB en del av nationens minne Kungliga biblioteket är Sveriges nationalbibliotek. Sedan den första lagen om
Läs merDewey Decimal Classification (DDC)
Dewey Decimal Classification (DDC) -en kort introduktion samt lite om våra tankar och vårt arbete inför övergången Gunilla Thunarf Sundkvist Högskolebiblioteket i Gävle maj 2010 Historia Världens mest
Läs merSvensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12
Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12 Sammanfattning Målen med en övergång till DDC är Internationalisering Rationalisering av arbetet med klassifikation
Läs merBarns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt.
Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Rapport från Förskolan Regnbågen, Emmaboda. Emmaboda 2008-2009 1 Slutrapport/utvärdering: Barns tidiga språk- och matematikutveckling
Läs merUrval och tillgängliggörande av OAböcker. discoverysystem. Varför? Vad? Hur?
Urval och tillgängliggörande av OAböcker i katalog- och discoverysystem Varför? Vad? Hur? Ola Tengstam Karin Ericson Lagerås Biblioteket har 37 bibliotekarier + 7 övriga tjänster (2016) Två avdelningar
Läs merRätten till ett foto. Hur upphovsrätten fungerar och vikten av kringinformation
Rätten till ett foto Hur upphovsrätten fungerar och vikten av kringinformation UPPHOVSRÄTT EN FRÅGA OM SKYLDIGHETER Samla för att använda Våga använda! Kringinformation! VAD SÄGER LAGEN? Lag (1960:729)
Läs merWebbutveckling för minnesinstitutioner Modifierad version av presentationen, anpassad för webben.
Webbutveckling för minnesinstitutioner Modifierad version av presentationen, anpassad för webben. Kalle Laajala Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek FA:s årsstämma 28 maj 2009 Library of Congress Makthavare.se
Läs merKOPIERINGS LICENS FÖR HÖGSKOLOR
KOPIERINGS LICENS FÖR HÖGSKOLOR UNIVERSITET OCH YRKESHÖGSKOLOR Kopiostos kopieringslicens är ett användbart hjälpmedel i undervisningen. Den möjliggör delvis kopiering och digitalisering av tryckta publikationer,
Läs merFramtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16
Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU
Läs merGoda minnen ger glädje och lugn
Goda minnen ger glädje och lugn Platsminnen är ett nytt digitalt verktyg som med foton som stöd ger en enkel ingång till goda samtal och minnen, meningsfulla aktiviteter, ökat lugn och livskvalitet åt
Läs merBibliotekens webbmaterial för undervisning
Bibliotekens webbmaterial för undervisning De finländska biblioteken, museerna och arkiven har lagt ut information och fritt tillgängliga texter, bilder och videor på nätet. Du kan använda materialet till
Läs merOpen access.se underlag för styrgrupp den 16 september
Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september Jan Hagerlid, Kungliga biblioteket, samordnare för OpenAccess.se Sidnummer 1 Mål och prioriteringar På kort sikt: Vad ska stå på webbplatsen nu? Ta
Läs merUpphovsrätt i förändring
Upphovsrätt i förändring Mötesplats inför framtiden Borås 2005-10-12 Susanna Broms Kungl. biblioteket 1 Upphovsrättens reglering Bern-konventionen direktiv från EU-rådet nationell lagstiftning avtal 2
Läs merHantering av verksamhetsinformation
Koncernkontoret Området för informationsförsörjning och regionarkiv Enheten för informationsstyrning och förvaltning Dokumentslag: Styrande Datum: 2018-11-13 Dokumenttyp: Instruktion Version: 2.0 Hantering
Läs merForskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor
Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Helena Francke UH bibliotekkonferansen 2015 Bergen, 18 juni 2015 helena.francke@hb.se Bakgrund och perspektiv 1 Publicera! (2013) Belysa bakgrunden
Läs merMediaplan för KTH Biblioteket. Version 1.1
Mediaplan för KTH Biblioteket Version 1.1 Innehåll KTH Bibliotekets uppdrag... 3 Urvalskriterier... 3 Förvärvsprinciper... 3 Kursböcker... 3 KTH-publikationer... 3 Fjärrlån... 4 Tillgängliggörande... 4
Läs merKB 2006. Fakta och siffror
KB 2006 Fakta och siffror Riksbibliotekariens inledning Under 2006 har kb sjösatt ett nytt verksamhetsområde: digitalisering av tryckt och handskrivet material. Det innebär att kb kan säkra och synliggöra
Läs merNu tar vi arkiven till en ny digital nivå - slutrapport Författare: projektledare Johan Eriksson
Nu tar vi arkiven till en ny digital nivå - slutrapport Författare: projektledare Johan Eriksson 1. Sammanfattning Projektet Nu tar vi arkiven till en ny digital nivå pågick under perioden 20170418 20171213
Läs merE-plikt för kommuner och myndigheter
E-plikt för kommuner och myndigheter Detta är en guide från Introduktion Kommuner och myndigheter, både statliga och kommunala myndigheter, är enligt lag tvungna att leverera analogt och elektroniskt material
Läs merMinnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering,
Minnesanteckningar Möte 3 Göran Konstenius Avdelningen för nationell samverkan 010 +46 10 709 32 00 goran.konstenius@kb.se Mötesdatum 2012-10-04 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-10-04
Läs merSlutrapport. Utbildningsforskning och reformpolitik under 50 år speglad i Torsten Huséns arbetsbibliotek
Slutrapport Utbildningsforskning och reformpolitik under 50 år speglad i Torsten Huséns arbetsbibliotek Tommy Johansson, Vivika Sjöstedt, Berit Svensson 2016 Innehåll Bakgrund 3 Katalogiseringen av Husénsamlingen
Läs merSveriges officiella biblioteksstatistik enkät
Sveriges officiella biblioteksstatistik enkät Frågor om biblioteksorganisationen 1. Vem ska vi kontakta om vi har några frågor om de lämnade uppgifterna Ditt namn Din e-post Ditt telefonnummer Internetlänk
Läs merKulturarv UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE
Kulturarv UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den idéburna sektorn.
Läs merSamlande DFU 293. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala
Samlande DFU 293 En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Vi är många som samlar och vi samlar på en mängd olika saker, till de vanligare sakerna hör frimärken, kapsyler, böcker, dockor,
Läs merMetadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning. Innehåll. Expertgruppen för metadata. Version 1.0 2014-04-14
Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning Expertgruppen för metadata Version 1.0 2014-04-14 Innehåll Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning... 1 Från manuell kontroll till digitala flöden... 2
Läs merStudiebesök på Internationella biblioteket i Stockholm
Studiebesök på Internationella biblioteket i Stockholm En dag i november 2015 lämnade delar ur personalen på Gagnefs kommunbibliotek Dalarna för att åka till huvudstaden och besöka Internationella biblioteket
Läs merKultur- och fritidskontoret Mediepolicy
Kultur- och fritidskontoret Mediepolicy Biblioteken i Södertälje Telefon (direkt): 08-523 02080 E-post: stadsbiblioteket@sodertalje.se 2 (6) Innehållsförteckning Mediepolicy... 3 Bibliotekens uppdrag och
Läs merM i t t arbete har varit att ur tv& argangar av dessa bada tidskrifter,
Indexering av ett antal facktidskrifter inom ämnet arbetsterapiaför arbetsterapiverksamheten vid Regionsjukhuset i Linkopinq Tidskriften Arbetsterapeuten är det fackliga organet för Förbundet Sveriges
Läs merVÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE
VÅR VISION Foton i visionen: Världskulturmuseerna, Filmriding & istock VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE I det här dokumentet sammanfattas Världskulturmuseernas gemensamma vision. Den är vår kompass. Vår
Läs merkunskap personal kvalitet kompetens bibliotekarie personal kunskap folkbildning
ning kunskap biblio kvalitet forsk bibliotekarie kompetens k folkbildning kunskap Bibliotek en kraft för förändring 2017 beslutade Svensk biblioteksförenings årsmöte att ta fram en vision för biblioteksväsendet.
Läs merDagstidningens former och framtid
pär nilsson Dagstidningens former och framtid N är en tryckt dagstidning kommer ut är den, i motsats till de flesta utgivna böcker, naturligtvis omedelbart en angelägenhet för en mycket stor grupp människor,
Läs merUtbildningsplan för Masterprogram i arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap respektive museologi (ABM)
Området för humaniora och teologi Utbildningsplan för Masterprogram i arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap respektive museologi (ABM) 1. Identifikation Programmets namn Masterprogram i
Läs merPopulärvetenskaplig sammanfattning en handledning
2016-12-12 1 (7) Uppdragsarkeologi Populärvetenskaplig sammanfattning en handledning Denna handledning om populärvetenskaplig sammanfattning utgör ett komplement till Riksantikvarieämbetets vägledning
Läs merÖppna Samlingar Tema Resor
Öppna Samlingar Tema Resor Ett digitaliseringsprojekt på Kungl. Biblioteket med Access-medel Elisabet Ahlqvist Materialkoordinator & Processutvecklare Korta fakta 9 delprojekt Bemanning ca. 27 personer
Läs merDIK:s. Skuggförordning. Kulturarvslyftet en arbetsmarknadspolitisk satsning inom kulturarvssektorn
DIK:s Skuggförordning Kulturarvslyftet en arbetsmarknadspolitisk satsning inom kulturarvssektorn Bakgrund Kulturarvslyftet en arbetsmarknadspolitisk satsning inom kulturarvssektorn Kulturarvslyftet kommer
Läs merSlutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)
Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds
Läs merSammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08.
Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08. Inledning BLR (Bibliotek & läranderesurser) vid Högskolan
Läs merDigitalisering och bevarande från projekt till långsiktiga program
Digitalisering och bevarande från projekt till långsiktiga program av Johan Mannerheim Innehåll 1. Inledning 2. Plattform för bilddatabaser 3. Långsiktigt bevarande av digital information 4. Digitalisering
Läs merVerksamhetsplan Stockholms universitetsbibliotek
Inledning År 2015 blir året då ombyggnationen av biblioteket är färdig och studenter, forskare och bibliotekets medarbetare kan ta de nya lokalerna i besittning. Just nu pågår ett arbete på Avdelningen
Läs merMediepolicy
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Mediepolicy 2016 2018. Örebro stadsbibliotek Örebro kommun 2016-09-21 Km 235/2016 orebro.se 2 MEDIEPOLICY 2016-2018 PROGRAM Uttrycker värdegrund och önskvärd
Läs merRegional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008
Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas
Läs merTill dessa Allmänna Villkor ska det knytas ett Gåvokontrakt Enskilda Arkiv, se separat dokument.
Allmänna Villkor Gåva Fysiska Personer 2018:1 1 (6) Riksarkivets Allmänna Villkor för Gåva från Fysiska Personer Enskilda Arkiv, Version 2018:1 Till dessa Allmänna Villkor ska det knytas ett Gåvokontrakt
Läs mer65 Digitaliseringsstrategi för Gagnefs kommun (KS/2019:73)
Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2019-05-21 1 (1) 65 Digitaliseringsstrategi för (KS/2019:73) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Anta Digitaliseringsstrategi för. Ärendebeskrivning
Läs merÖVERENSKOMMELSE ANGÅENDE DELTAGANDE I LIBRIS SAMKATALOG
ÖVERENSKOMMELSE ANGÅENDE DELTAGANDE I LIBRIS SAMKATALOG UTKAST VERSION 1:6 för internt bruk 1 Parter Kungl. biblioteket (härefter benämnt KB ), Organisationsnummer: 202100-1710, Box 5039, 102 41 Stockholm,
Läs merMinnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04
Minnesanteckningar Möte 2 Mötesdatum 2012-05-04 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl.
Läs merSök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap
Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen
Läs merErbjudande om köp av Bo Janssons samling av Arbogafotografier
Kommunstyrelsen 2012-09-11 9 Blad 33 Ks132 Au 137 Dnr 146/2012-876 Erbjudande om köp av Bo Janssons samling av Arbogafotografier samt en samling bilder som dokumenterar riksdagsjubileet i Arboga 1935 Fritids-
Läs merPlan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun
1 Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun Markaryds kommun har skrivit en plan om kulturen och biblioteken i kommunen. Planen beskriver hur kommunen vill att det ska bli och vad kommunen ska
Läs mer