Dagstidningens former och framtid

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dagstidningens former och framtid"

Transkript

1 pär nilsson Dagstidningens former och framtid N är en tryckt dagstidning kommer ut är den, i motsats till de flesta utgivna böcker, naturligtvis omedelbart en angelägenhet för en mycket stor grupp människor, trots den idag mycket stora mängden konkurrerande nyhetskällor. Hos företrädare för tidningsbranschen finns det ännu optimism om papperstidningens framtid, annat vore väl tjänstefel, men ändrade medievanor och kraftigt sjunkande upplagesiffror, i synnerhet för en del stora tidningar i USA, kan vara tecken på att en omfattande och permanent förändring är på gång. Visserligen lägger inte alla dagstidningar ut allt sitt material gratis på webben, men sammantaget finns det tillgång till mer tidningsinnehåll där ute än en enskild läsare förmår gå igenom. Det är förmodligen ingen slump att Kungl. bibliotekets (KB) enskilt populäraste webbsida under lång tid har varit en enkel sida med länkar till svenska dagstidningars webbplatser 1, där ändå en hel del av det som också finns i papperstidningen erbjuds fritt och utan den kalla promenaden till brevlådan i svinottan. Dessvärre är det ingen enkel sak för dagstidningarna att byta form och fortfarande tjäna pengar. Formatändringar av pappersversionen är visserligen något de flesta tidningar ägnat sig åt de senaste åren. Det fanns ett visst motstånd, bland annat i form av oro över att annonsörerna inte skulle uppskatta en minskning av formatet. Nu har dock de allra flesta tidningar övergått från broadsheet till tabloid och de har förmodligen vunnit på detta konsumentvänligare format. Av de drygt 200 titlar som på KB idag behandlas som dagstidningar har endast tio broadsheet-format (cirka cm). Ytterligare drygt tio har berliner-format (cirka cm). Enhetligheten i format underlättar även produktionen, som då relativt enkelt kan styras över till ett annat tryckeri. En annan formatförändring för att göra dagstidningen attraktivare för konsumenten är den kraftiga ökningen av antalet bilagor från mitten av 1980-talet. För närvarande finns det ungefär 240 regelbundet utkommande och dessutom en stor mängd mer tillfälliga bilagor. Vissa av dessa bilagor sågs med oblida ögon i tidskriftsbranschen, eftersom dagstidningarna tidigare gynnades av lägre momssats. 2 En annan sorts bilaga och ett annat nu allt vanligare sätt att locka köpare är diverse medskickade eller med tidningen sålda produkter, t.ex. DVD-filmer. I samband med sin James Bond-kampanj ökade Expressen den dagliga upplagan med exemplar och tjänade miljoner kronor totalt. Hela försäljningen av tilläggsprodukter till tidningar i Europa lär omsätta ungefär 30 miljarder kronor per år och står bland annat för halva vinsten hos spanska El Pais. 3 Det är dock svårt att uppfatta dessa produkter som bilaga i egentlig mening, eftersom de inte har något innehållsligt förhållande till tidningen. Dagstidningen på webben Dagstidningarnas webbsatsningar är däremot sannolikt i de flesta fall en förlustaffär eller en investering för framtiden, beroende på hur man vill betrakta det. Det finns visserligen fortfarande tidningar som knappt har någon närvaro på webben (t.ex. Jönköpingsposten), men vanligare 48

2 är att man publicerar en stor del av innehållet i tidningen för prenumeranter som loggar in och en mindre del för övriga besökare. Rena webbabonnemang förekommer också liksom abonnemang på tidningen i PDF-format. Det samlade intrycket är att det ännu inte finns några färdiga affärsmodeller för att publicera tidningar i annan form än på papper och att tidningsföretagen försöker hålla sig beredda för kommande större förändringar. I detta sammanhang skall man dock komma ihåg att även den tryckta publikationen kan vara en minuspost. Enligt uppgift skall Aftonbladets gratissatsning Punkt.se efter drygt ett års utgivning vara på väg mot en förlust på totalt 200 miljoner kronor. 4 priset avsevärt under åtminstone det första året. Tidigare försök med läsplattor för böcker har inte slagit särskilt väl ut, men nyligen lanserade Amazon sin nya läsplatta, kallad Kindle, som skall kunna hantera även dagstidningar och andra medietyper. 7 Amazon marknadsför Kindle inte som en ny pryl, utan som en tjänst, och vill säkert gärna bli samma sak för text som Apple Itunes är för musik. Läsplatta i stället för papper? En ny form för dagstidningen som använts på prov i Sverige är läsplattor. Dessa är baserade på så kallat e-papper, vilket är en typ av skärm som är mer lik det tryckta i kontrast och upplösning, nu senast 300 dpi hos en prototyp från Seiko Epson. 5 I motsats till vanliga datorskärmar visar e- papperet än så länge i allmänhet endast gråtoner och har ingen inbyggd belysning, utan är beroende av reflekterat ljus, precis som vanligt papper. En stor fördel är att energiförbrukningen är mycket låg. Hos en läsplatta från Sony påstås batteriet klara sidvändningar eller 25 böcker på en laddning. Formatet är givetvis inte ens tabloid, utan snarare ungefär A5 (21 14,8 cm), vilket kräver att tidningen görs på ett annat sätt, om den inte, som en beräkning för Göteborgsposten visar, skall bli 700 sidor! En tidning som till utseendet har sagts vara direkt inspirerad av utformningen av tidningar för läsplattor är just den nyss nämnda Punkt.se. Trots en del teknikproblem var läsarreaktionerna positiva i de tester med läsplattor som Tidningsutgivarna, Högskolan i Halmstad och ett antal svenska dagstidningar genomförde Ingen svensk dagstidning har dock börjat med reguljär publicering i denna form. Utomlands finns enstaka exempel på tidningar som publicerar sig parallellt på e-papper och papper. Den franska affärstidningen Les Echos erbjuder sina läsare e-prenumeration för 365 euro att jämföra med 416 euro för den tryckta upplagan. Dock krävs förstås den speciella läsplattan, som höjer Läsplattan Kindle från Amazon kan hantera olika typer av textdokument, men klarar också ljudfiler. Två starka faktorer som talar mot ett starkt genomslag för läsplattan har sagts vara läsvanorna, alltså vanan vid papperstidningen, och konkurrensen med andra möjliga plattformar för tidningsläsning, t.ex. handdatorer och mobiltelefoner. 8 Tidningarna är helt klart medvetna om att mobiltelefonen är helt central för den uppväxande generationen och Dagens Nyheter lanserade i december 2007 en mobiltelefon, som kunde köpas av prenumeranterna och var anpassad för enklare åtkomst till tidningens mobilanpassade webbmaterial. 9 Man ser säkert också möjligheterna till att distribuera riktad och individanpassad reklam genom denna kanal. Nu är det förmodligen inte så enkelt att tidningen i en form hastigt ersätts av en annan form. Vad man hittills kan se är att tidningarna själva använder de olika formerna för olika syften. Webbversionen innehåller givetvis sådant som inte kan finnas i den tryckta, som längre versioner av vissa texter, kommentarer och inte minst audiovisuella komplement. För vissa tidningsföretag leder det sistnämnda till att man idag hellre ser sig som mediehus än tidningshus. Dagens Ny- 49

3 heter ser helt tydligt sin mobila satsning som ett komplement och inte som en ersättning för vare sig papperstidningen eller de vanliga webbsidorna. De olika kanalerna, papper, webb och mobil, ses som tre olika nyhetstempon. 10 Bevarande och tillhandahållande Oavsett hur framtiden ser ut i tidningsbranschen är det dock fortfarande papperstidningen som är det centrala, men efter utgivningsdagen avtar förstås intresset markant för det tryckta bladet. De flesta av oss har ingen samling av dagstidningar hemma, annat än den som ständigt är på väg till tidningsinsamlingen. Det skulle i så fall vara det där enda tidningsnumret där man själv råkar vara med eller ett exemplar som man vill ha som minne av en historisk händelse. Privatpersoner med mer omfattande samlingar av moderna dagstidningar är mycket sällsynta. Ett välkänt exempel är dock författaren Nicholson Baker, som i förtvivlan över att många bibliotek kasserade sina tidningssamlingar skaffade sig rejält med lagerutrymme och räddade det han med rätta betraktade som kulturskatter. Det finns visserligen ingenting så gammalt som gårdagens tidning, men det finns å andra sidan ingenting som så väl sammanfattar samtidens händelser, föreställningar och fördomar. Så nära det allmänna skeendet kommer man aldrig i någon annan typ av publikation. Det långsiktiga värdet av tidningarnas innehåll är avsevärt och användningsområdet är mycket brett. Vem tar då hand om, bevarar och tillhandahåller denna rikedom av fakta och fantasier? Föga förvånande är det en uppgift för biblioteken, men att spara och låna ut tidningar på papper är en övermäktig uppgift för de flesta bibliotek. Folkbibliotek har oftast bara möjlighet att erbjuda ett fåtal titlar en månad tillbaka eller så. Komplett finns den svenska tidningsutgivningen i original bevarad endast på två bibliotek, KB och Lunds universitetsbibliotek. Men inte heller dessa stora bibliotek förmår låna ut papperstidningar i någon större utsträckning. Mikrofilmen som surrogat Sedan drygt femtio år har räddningen i stället varit att erbjuda ett surrogat för papperstidningen i form av mikrofilm. I Sverige var det företaget Rekolid AB (eller snarare dess dotterbolag Centrala filmarkivet AB, Cefab) som på uppdrag av bland annat tidningsbranschen mikrofilmade dels den löpande produktionen av vissa titlar, dels utförde retrospektiv filmning av framför allt de då levande tidningarna. Fram till 1979 producerade företaget drygt rullar mikrofilm med 25 miljoner unika sidor ur dagstidningar. Kvaliteten på denna mikrofilm är blandad, både när det gäller innehåll och teknik. De äldre tidningarna filmades ur bundna volymer, vilket dels innebar att endast det som en gång i tiden bundits in kom med, utan de kompletteringar som ibland kunde ha behövts med till exempel saknade nummer, editioner och bilagor, dels att den del av texten som finns mot mitten av bandet ofta återges deformerad och böjd, samt att texten där inte sällan är sämre belyst och ibland helt osynlig. Trots dessa defekter har Rekolid-filmen utan tvekan varit till stor hjälp i användningen och skyddandet av materialet. Sedan filmen kom till har originalen av de filmade tidningarna endast undantagsvis tagit fram. Många av de stora tidningarna var redan på 1950-talet illa åtgångna av användning, men har åtminstone skonats sedan dess. Mikrofilmningen sågs under de första decennierna ( talet) mycket som en möjlighet att spara lagringsutrymme genom att de original man använde skulle förstöras efter fullgjord filmning. Även den utredning, som tillsattes 1967 och som 1972 resulterade i rapporten Mikrofilmning av den svenska dagspressen, föreslår att tidningsoriginalen av de då utgivna tidningarna endast arkiveras under en övergångstid efter mikrofilmningen utförande. Så blev lyckligtvis inte fallet i Sverige. I USA hade däremot i många fall samtliga exemplar av en dagstidning förstörts sedan den mikrofilmats. Detta fick författaren Nicholson Baker att tillsammans med sin hustru Margaret Brentano 1999 grunda American Newspaper Repository, 11 där han kunde ta hand om bundna volymer med amerikanska dagstidningar och dessutom ytterligare obundna nummer, till större delen från en stor utgallring av utländska dagstidningar på British Library. Samlingen har sedermera flyttats till Duke University. 12 Baker har i boken Double fold berättat om bakgrunden till ivern att på tvivelaktiga grunder mikrofilma 50

4 och sedan gallra originalen. Han har dessutom tillsammans med Brentano publicerat en vacker volym med faksimil av en av juvelerna i samlingen, Joseph Pulitzers The World on Sunday. Gallringen av original vid amerikanska bibliotek har medfört att man vid den digitalisering som nu pågår i vissa fall är hänvisad till mikrofilmen, hur dålig den än är. Utöver de defekter i den äldre mikrofilmen som redan har nämnts finns ett annat och mer generellt problem med denna film, nämligen att den på längre sikt är självförstörande genom att ättikssyra frigörs i denna acetatbaserade film, vilket givit upphov till smeknamnet vinägersyndromet. Hur snabb denna process är beror i mycket på hur mikrofilmen förvaras. Låg temperatur och god ventilation gör att förfallet kan bromsas, men förr eller senare måste någon åtgärd i form av kopiering, skanning eller omfilmning komma ifråga. Sedan 1980-talet används i stället polyesterbas i den producerade filmen och förhoppningen är att detta skall garantera ett bevarande över flera hundra år. Sedan 1979 mikrofilmas samtliga i Sverige utkommande dagstidningar, inklusive alla editioner, bilagor och löpsedlar, och kopior av all producerad film skickas sedan dess löpande till universitetsbiblioteken i Göteborg, Lund, Umeå och Uppsala. KB har förutom den kopia som är tillgänglig för läsning och kopiering även två olika negativ avsedda för mycket långsiktigt bevarande och framtida kopiering. Fortfarande finns också ett så brett och djupt behov av tidningsmaterialet att ytterligare kopior av vissa titlar går ut till ungefär sjuttio andra bibliotek. Relativt nya universitetsbibliotek har gjort stora investeringar i mikrofilm för att på ett smidigt sätt kunna erbjuda forskare och studerande tillgång till dagstidningar som källmaterial. Mikrofilm av dagstidningar finns idag på 120 bibliotek och arkiv i Sverige. En förteckning över alla titlar och var de finns kan hittas på KBs webbplats. 13 Enligt en lista i Biblioteksbladet 1970:6 fanns då mikrofilm på knappt hälften så många ställen. Användningen av mikrofilmade dagstidningar på KB har ökat kraftigt de senaste åren, från drygt rullar (2001) till drygt (2006). Denna höga användningsgrad skulle vara omöjlig om inte materialet fanns tillgängligt i denna tämligen lättanvända surrogatform. Men för att Även alla löpsedlar sparas och mikrofilmas sedan kunna nyttja mikrofilmen krävs fortfarande att man måste bege sig till ett bibliotek eller annan institution och dessutom anpassa sig till dess öppettider. Den stora användningen av tidningsmaterialet pekar på behovet av att göra materialet ännu mer lättåtkomligt via en omfattande digitalisering. Alternativ till mikrofilmen Mikrofilmen är ett surrogat med vissa begränsningar, i synnerhet för de nu utgivna dagstidningarna. För att filmen skall kunna användas för ett långsiktigt bevarande och för att kostnaderna inte skall bli omöjligt höga används svartvit film, vilket naturligtvis passar illa för dagens tidningar, som nästan undantagslöst trycks i färg. Det finns två lösningar på detta och båda är digitala. Den ena är att skanna tidningsoriginalen med så god kvalitet som är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Fördelen med denna metod är att den digitala bilden avbildar den tidning som faktiskt tryckts och givits ut. Även defekter i tryckförfarandet dokumenteras i detta fall. Nackdelar med skanning av originalen kan vara att det kan bli nödvändigt att göra samma omfattande förbe- 51

5 redelsearbete av pappersexemplaret som för mikrofilmningen och att lagringsmängderna kan bli mycket stora, eftersom det rör sig om 1,5 2 miljoner sidor årligen. Den andra lösningen är att ersätta mikrofilmningen med leveranser av exakt de filer (ofta PDF) som används för att göra tryckplåtar på tryckeriet. KB har länge haft förhoppningar om att sådana leveranser skulle åstadkommas eller åtminstone underlättas av en ny lagstiftning för pliktleveranser av digitalt material, ofta kallat e- plikt. Tyvärr tycks lagstiftningen dröja. Även med en lagstiftning på plats kan denna typ av leveranser vara svåra att få till, av det tämligen enkla skälet att tryckerifilerna inte är publicerade, utan egentligen internt arbetsmaterial på tidningen. På Norges nationalbibliotek har denna typ av leveranser påbörjats under 2006 och Hittills har två tidningar levererats på detta sätt, Adresseavisen och Aftenposten. Den norska lagstiftningen omfattar emellertid inte denna typ av leveranser, som i stället regleras genom avtal med tidningarna. En invändning som skulle kunna riktas mot leveranser av PDF-filer avsedda för tryck är just att de är stadiet före det som getts offentlig spridning och egentligen är föremål för insamling och hittills för mikrofilmning, nämligen det färdiga tryckta objektet, som är resultatet av ett samspel mellan papper och tryckpress. Eftersom tanken hittills har varit att leveranser av PDF-filer skall ersätta mikrofilmningen och inte pappersoriginalet väger dock denna invändning lätt. Den svartvita mikrofilmen kan knappast sägas återspegla originalet bättre än en tryckförlaga i form av en PDF-fil. Bevarandet av digitalt material över mycket lång tid har varit en osäkerhetsfaktor, men är numera ett område där mycket arbete utförs och där förutsättningarna förbättras hela tiden. Det finns idag en helt annan medvetenhet om och beredskap för att ta hand om stora mängder digitalt material. Den svartvita mikrofilmen har använts som surrogat bland annat på grund av den förväntade livslängden på flera hundra år. För att med någorlunda stor säkerhet kunna garantera denna tid krävs att filmen behandlas rätt vid framkallning med mera, samt att den förvaras under goda förhållanden. Filmen kan dock garantera bevarandet över en mycket lång tid, utan att det under tiden krävs särskilt mycket insatser. Det digitala bevarandet kräver en mer löpande bevakning, helt enkelt därför att de tekniska system som används måste hållas i stånd och de filformat man valt måste förvaltas. Så här visas en av träffarna på Stockholm i Chronicling America. Det sökta ordet visas i bilden av sidan med röd markering. Digitalisering för spridning och bevarande? För att möjliggöra både bevarande och tillgängliggörande av de nu utgivna dagstidningarna torde den bästa lösningen alltså vara fortsatt bevarande av originaltidningarna tillsammans med de digitala leveranser av tryckfiler som beskrivits ovan. Om det av upphovsrättsliga skäl är mer eller mindre omöjligt att tillgängliggöra materialet digitalt finns möjligheten att producera mikrofilm utifrån datafiler, s.k. COM (Computer Output Microfilm). För de äldre tidningarna kan mikrofilmen i många fall vara ett fullgott surrogat, eftersom den svartvita filmen ganska väl kan återge den oftast rent svartvita förlagan. Färgtryck i större omfattning blir vanligt först när nya trycktekniker slår igenom på 1970-talet. För att tillgängliggöra dagstidningarna på ett ännu bättre sätt än idag är det dock nödvändigt att i möjligaste mån övergå till digitalisering. Det har funnits farhågor för att mikrofilmen skulle vara hotad av 52

6 En ansenlig del av innehållet i den finska tidningsdigitaliseringen är material på svenska. rent kommersiella skäl. Det fåtal företag (Kodak, Agfa och Fuji) som tillverkar själva filmen skulle kunna besluta sig för att produkten inte längre är lönsam och helt sonika lägga ner tillverkningen. Det finns dock en del nytillkommen användning av mikrofilm som talar för motsatsen och faktiskt också en ny tillverkare av mikrofilm, Ilford, som dock har en lång tidigare historia i branschen. 14 Digitalisering av dagstidningar har pågått på olika håll i världen i knappt tio års tid, men det är under de senaste åren den verkligen har börjat ta fart. Ett av de största projekten på området är det amerikanska National Digital Newspaper Program (NDNP) under Library of Congress (LC) ledning. LC samordnar, sätter standarder, tar emot resultatet och publicerar allt centralt, medan själva digitaliseringen sker på olika håll i USA, företrädesvis vid större universitetsbibliotek, som också tillåts publicera resultatet i egen regi. Finansieringen sker genom att de deltagande biblioteken ansöker om anslag hos National Endowment for the Humanities. Något bestämt slutdatum är inte satt, men LC betraktar det som en långsiktig satsning som kanske pågår i tjugo år. 15 Publiceringen sker under titeln Chronicling America: Historic American Newspapers. 16 Ett annat mycket stort projekt som just har startat är det holländska som fram till 2011 skall digitalisera åtta miljoner sidor. 17 Helt oerfaren på området är man dock inte i Holland, eftersom ett tidigare pilotprojekt (Historische kranten in beeld) resulterade i sidor. 18 På ännu närmare håll finns det finska nationalbibliotekets digitalisering av upp emot en miljon sidor. Ambitionen är här att digitalisera alla Finlands dagstidningar före I november 2007 sjösattes en ny version av webbplatsen för detta projekt och bakom kulisserna har faktiskt allt material bearbetats på nytt, för att uppnå bättre resultat i texttolkningen och ge större möjligheter i sökningarna. 19 Digitaliseringar som de nu nämnda görs oftast i offentlig regi av bibliotek och liknande institutioner. Det finns dock en del större kommersiella projekt på området som görs av tidningarna själva eller av stora förlag. Brittiska The Times finns tillgänglig i digital form för perioden genom Thomson Gale. 20 ProQuest erbjuder drygt tio amerikanska dagstidningar i digitaliserad form, totalt 17 miljoner sidor

7 Urval och förberedelser Vad är då intressant att digitalisera av dagstidningar? I användningen av mikrofilmen på KB är det helt tydligt att tyngdpunkten ligger på ett mindre antal titlar (bl.a. Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet) och på material från 1900-talet. På mikrofilm är detta inte ett problem, eftersom återpublicering i denna form aldrig upplevts som ett upphovsrättsligt problem och tidningarna själva ursprungligen tog initiativ till filmningen. Vid en digitalisering och fri publicering via internet är det dock vanligt att gränsen sätts ganska långt tillbaka i tiden, ofta I vissa länder (t.ex. Frankrike) har man genom förhandlingar med vissa fortfarande levande tidningar utsträckt den period man arbetar med. Vilka svenska dagstidningar före 1890 skulle då vara mest aktuella för en digitalisering? Det finns naturligtvis vissa självklara titlar från Stockholm och Göteborg, men en regional spridning vore också intressant, för att ge en så mångsidig bild som möjligt av tiden. Bland de tjugo äldsta fortfarande levande tidningarna i Sverige återfinns två tidningar från Stockholm och en från Göteborg, resten är från Norrköping, Västerås, Linköping och så vidare. Bildfångst och kvalitet När materialet är utvalt och genomgånget är det första steget i processen att skapa en digital bild av varje sida. För dagstidningar har utgångspunkten hittills ofta varit mikrofilm. Denna kan skannas ruta för ruta i en filmskanner, en process som är mycket snabb om filmen är av god och jämn kvalitet. Tyvärr har det producerats väldigt mycket mikrofilm som egentligen inte uppfyller de krav man måste ställa vid digitalisering, men i en del fall finns det inget val, då inga original har bevarats eller då den budget man har inte räcker till för omfilmning eller direktskanning. Det innebär att en del digitaliseringsprojekt kom promissar med kvaliteten, men det kompenseras i många fall av att en så stor kvantitet ändå är tillgänglig. Alternativet till skanning från mikrofilm är direkt skanning av originalet. Det har fram till idag varit mindre vanligt för dagstidningar, bland annat därför att utrustning för större format saknats, men det finns idag skannrar som klarar även större tidningar och dessutom har en högre hastighet än tidigare maskiner. I bildfångsten gäller det att skapa så goda förutsättningar som möjligt för det fortsatta arbetet, såväl för visningen som för texttolkningen. Ofta skapas en arkivfil av mycket god kvalitet och därefter kopior av denna för vidare bearbetning och visning. I detta sammanhang är det också mycket viktigt att varje bild dokumenteras med datum, sidnummer, edition med mera, så att den går att hantera i de följande stegen och förstås är möjlig att återfinna vid sökningar. Bearbetning och texttolkning Efter att bilden av sidan är skapad finns ytterligare några viktiga steg, men här kan man göra olika val. Det finns möjligheter att dela upp (segmentera) den avbildade sidan i olika element, t.ex. artiklar, annonser och bilder. Detta arbete kan visserligen automatiseras, men eftersom de markörer på sidan som datorprogrammen använder sig av (t.ex. ramar, linjer och mellanrum) inte alltid är helt pålitliga fordras inte sällan ganska mycket manuellt efterarbete. Det kan i många fall räcka med sidan som minsta enhet. Det kan också vara vanskligt att bryta ner sidorna i artiklar och publicera dessa separat, utan det sammanhang de ingått i. Om man nu av olika skäl väljer bort segmentering av sidan är tolkningen av bokstäver i bildfilen till datorläsbar text knappast något man vill vara utan. Texttolkning genom s.k. OCR (Optical character recognition) är ett område som har utvecklats betydligt de senaste åren och är det som verkligen ger digitalisering stora fördelar jämfört med mikrofilmningen. För äldre svenskt och annat nordeuropeiskt tryck har tidigare frakturstilen varit ett bekymmer, eftersom de tillgängliga tolkningsprogramvarorna sällan och då endast med svårighet kunde användas. Man var tvungen att träna programvaran på ett tryckeris typer i en storlek och om det sedan skedde några förändringar var man tvungen att lära upp programmet på nytt. Efter en hel del utvecklingsarbete med EU-stöd 22 finns det dock nu programvaror som klarar fraktur på ett långt mer flexibelt sätt. 54

8 Sökning och visning Eftersom det råder stor brist på användbara innehållsförteckningar till dagstidningar kan en tolkad och sökbar text frigöra användaren från åtskilliga timmars manuellt letande. Vid mycket stora textmängder kan man i och för sig få problem att få riktiga och hanterbara träffar i samband med sökningar. Här kan dock begränsningar i tid och geografi eller till en viss tidning vara till stor hjälp. För att användaren lätt skall kunna hitta sina sökträffar på t.ex. en åttaspaltig tidningssida som i original mäter centimeter har man vid många digitaliseringar numera valt att märka upp texten, så att varje ord i texten får koordinater på sidan, som sedan kan användas för att färgmarkera ordet i den visade bildfilen. Den framväxande standarden för detta kallas ALTO (Analyzed layout and text object) och är alltså en utseendemässig beskrivning av sidan. 23 Denna typ av uppmärkning kan automatiseras i hög grad och lämpar sig därmed för bearbetning av mycket stora mängder text, i motsats till mer betydelsebärande och semantisk uppmärkning, som kräver mer mänskliga och manuella insatser. Inget hindrar heller att en ALTO-uppmärkt text bearbetas vidare, om innehållsinriktad uppmärkning i framtiden kan ske mer automatiskt. Som ett komplement till den bild som visas på skärmen används ofta en PDF-fil av tidningssidan. Det gör det möjligt att skriva ut sidan eller att spara den för senare användning. För att sökningar i texten skall fungera bra krävs att den är korrekt tolkad, men dagstidningarnas tryck och papper gör det i praktiken omöjligt att kräva hundraprocentig korrekthet. Än så länge saknas också en god redovisning av textkvaliteten i de digitaliseringar som görs. Ur användarsynpunkt vore det en fördel om man på ett enkelt sätt kunde få en bild av hur väl olika delar av materialet är tolkat. Att visa upp den tolkade texten och möjliggöra kopiering och vidare bearbetning kan ha stora fördelar, men är inte särskilt vanligt, eftersom man ofta anser att tolkningen inte är särskilt presentabel. Ett undantag här är det tidigare nämnda projektet på Library of Congress. Där kan man för varje visad tidningssida byta till textläge och då få den råa och okorrigerade texten till beskådan. Samtiden i framtiden De nu utkommande dagstidningarna står inför betydande vägval under kommande år och de verkar så långt vilja hålla alla möjligheter öppna. Denna diversifiering förenklar knappast bevarandet av tidningsmaterial och gör det för KB:s del säkert nödvändigt att samarbeta närmare med andra aktörer, som Statens ljud- och bildarkiv, men sannolikt också med tidningsföretagen. Även om det kanske inte längre är möjligt att bevara allt som publiceras av dagstidningarna i olika former är det ändå angeläget att i framtiden kunna bevara och tillhandahålla åtminstone ett konsekvent och begripligt urval av nutidens och framtidens tidningar, tillsammans med den rikedom som äldre tiders press utgör. noter News.pdf pdf mikrofilmade/ html?language=sv

Motion till riksdagen 2013/14:C344 lh av Johan Linander och Per-Ingvar Johnsson (C) Presstöd till hög- och medelfrekventa dagstidningar

Motion till riksdagen 2013/14:C344 lh av Johan Linander och Per-Ingvar Johnsson (C) Presstöd till hög- och medelfrekventa dagstidningar NUMMER DELAD [ ] Enskild motion Motion till riksdagen 2013/14:C344 lh av Johan Linander och Per-Ingvar Johnsson (C) Presstöd till hög- och medelfrekventa dagstidningar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen

Läs mer

Ett specialbibliotek om Sverige

Ett specialbibliotek om Sverige Ett specialbibliotek om Sverige Om en helhetssyn på Kungl. bibliotekets samlingsuppbyggnad eller Om samspelet mellan svenskt och utländskt i KB:s samlingar Johannes Rudberg Enhetschef Utländsk litteratur

Läs mer

Med publiken i blickfånget

Med publiken i blickfånget Med publiken i blickfånget Tidningsredaktioners arbete med publikundersökningar under 1930-1980-tal Ulrika Andersson 1 Författare: Ulrika Andersson Författaren Foto: JMG, Göteborgs universitet Tryck: Vulkan

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

Det bästa som hänt under min tid som boklånare

Det bästa som hänt under min tid som boklånare Stockholms stadsbibliotek Det bästa som hänt under min tid som boklånare Resultat och analys av en enkät som visar vad låntagare vid Stockholms stadsbibliotek tycker om att låna e-böcker från biblioteket.se.

Läs mer

Rolf-Allan Norrmosse. SCB:s erfarenheter av digitalisering av Bidrag till Sveriges officiella statistik (BiSOS) Paper presenterat vid konferensen

Rolf-Allan Norrmosse. SCB:s erfarenheter av digitalisering av Bidrag till Sveriges officiella statistik (BiSOS) Paper presenterat vid konferensen SCB:s erfarenheter av digitalisering av Bidrag till Sveriges officiella statistik (BiSOS) Rolf-Allan Norrmosse Paper presenterat vid konferensen 14-15 oktober 2009 i Borås SCB:s erfarenheter av digitalisering

Läs mer

Medieplan för Motala Bibliotek 2015-2018

Medieplan för Motala Bibliotek 2015-2018 Medieplan för Motala Bibliotek 2015-2018 1 Innehåll Inledning och syfte... 3 Omvärldsbevakning... 3 Organisation... 4 Prioriterade grupper... 4 Medieinköp och urval... 5 Skönlitteratur... 5 Facklitteratur...

Läs mer

Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08.

Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08. Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08. Inledning BLR (Bibliotek & läranderesurser) vid Högskolan

Läs mer

Sammanfattning av kommunbibliotekens önskemål och åsikter i frågan om E-tjänster

Sammanfattning av kommunbibliotekens önskemål och åsikter i frågan om E-tjänster Sammanfattning av kommunbibliotekens önskemål och åsikter i frågan om E-tjänster E-tjänstgruppen: Eva Lund, Dagny Nordmark, Thomas Drugg När det gäller frågan om omfördelning av de regionala medlen verkar

Läs mer

Stadsarkivets anvisningar 2011:1 Hantering av allmänna e-handlingar som ska bevaras i Uppsala kommun

Stadsarkivets anvisningar 2011:1 Hantering av allmänna e-handlingar som ska bevaras i Uppsala kommun UPPSALA STADSARKIV Stadsarkivets anvisningar 2011:1 Hantering av allmänna e-handlingar som ska bevaras i Uppsala kommun 1 INLEDNING... 1 1.1 ALLMÄN HANDLING... 1 1.2 FLER ANVISNINGAR OM E-HANDLINGAR...

Läs mer

Tidningen NSD och papperstidningens framtid

Tidningen NSD och papperstidningens framtid Stephanie Marklund, Maja Kuoppala och Graça Barata 13 januari 2016 Tidningen NSD och papperstidningens framtid Tidningen NSD håller till i Mediahuset tillsammans med bland annat Kuriren och 24 Norrbotten.

Läs mer

FÖR DATORER. Historiskt arkiv. Användarguide. För Österbottens Tidning

FÖR DATORER. Historiskt arkiv. Användarguide. För Österbottens Tidning FÖR DATORER Historiskt arkiv Användarguide För Österbottens Tidning Innehåll Arkivet via webbläsare Välkommen till Österbottens Tidnings historiska arkiv! Så här fungerar vårt historiska arkiv Teckna en

Läs mer

VERKSAMHETS- PLAN 2015. Fri information för framtida kunskap

VERKSAMHETS- PLAN 2015. Fri information för framtida kunskap VERKSAMHETS- PLAN 2015 Fri information för framtida kunskap 1 Sveriges nationalbibliotek svarar för insamling av och tillgång till fysiska och digitala medier till förmån för forskning och samhällsutveckling

Läs mer

Lina Samuelsson. Släktforskning PÅ NÄTET

Lina Samuelsson. Släktforskning PÅ NÄTET Lina Samuelsson Släktforskning PÅ NÄTET Del LETA!. Hur släktforskar man?... 4 4. Kyrkböcker på Internet.... Söka i databaser... 0 6. Utomlands... 4 7. Soldater, sjömän och smeder... 48 . HUR SLÄKTFORSKAR

Läs mer

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,

Läs mer

Uppdrag som är återkommande eller sträcker sig över längre tid arvoderas från och med sjätte dagen med lägst 5 680 kronor.

Uppdrag som är återkommande eller sträcker sig över längre tid arvoderas från och med sjätte dagen med lägst 5 680 kronor. Frilansrekommendationen 2012 Gäller från och med den 1 januari 2012. Denna rekommendation om lägsta frilansarvoden m m är avsedd för Journalistförbundets medlemmar, som regelmässigt eller tillfälligt utför

Läs mer

E-publishing i tidningsbranschen

E-publishing i tidningsbranschen visiolink.com E-publishing i tidningsbranschen Visiolink Bjoernholms Allé 20 8260 Viby J Denmark Intro 03 04 06 08 10 12 Intro Ekstra Bladet Visiolink spelar en central roll i Ekstra Bladets distributionsstrategi

Läs mer

Lathund för att arbeta med pdf

Lathund för att arbeta med pdf Lathund för att arbeta med pdf Till Riksstämman 2016 är alla handlingar digitala, närmare bestämt i PDF-format. I den här lathunden får du som använder en PC/Mac tips och råd om hur du lättast går tillväga

Läs mer

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

Folkbiblioteken i. Uppsala län 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Uppsala län 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län 2013 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen

Läs mer

Digitalisering. enligt Kungliga biblioteket

Digitalisering. enligt Kungliga biblioteket Digitalisering enligt Kungliga biblioteket Kungliga biblioteket var en av de institutioner och myndigheter som i december 2009 fick i uppdrag av regeringen att ge ett underlag till en nationell strategi

Läs mer

elevuppgifter Likt Unikt FRÅGESTÄLLNINGAR FÖR SKOLAN

elevuppgifter Likt Unikt FRÅGESTÄLLNINGAR FÖR SKOLAN FRÅGESTÄLLNINGAR FÖR SKOLAN Likt Unikt Innovationsprocessen Vad är en uppfinning? Vem kan bli en uppfinnare? Hur tänker du dig en uppfinnare? Varför uppfinner man? Hur får man en idé? Hur går det till

Läs mer

Mobilanvändarundersökning

Mobilanvändarundersökning Mobilanvändarundersökning 2015 9 av 10 svenskar har en smart mobiltelefon men bara var tredje tycker mobilsajter är enkla att använda Från 2013 till 2015 har smarta mobiltelefoner fått sitt definitiva

Läs mer

Upphovsrätt i förändring

Upphovsrätt i förändring Upphovsrätt i förändring Mötesplats inför framtiden Borås 2005-10-12 Susanna Broms Kungl. biblioteket 1 Upphovsrättens reglering Bern-konventionen direktiv från EU-rådet nationell lagstiftning avtal 2

Läs mer

Remissvar över Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen

Remissvar över Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen Kulturdepartementet Enheten för konstarterna 103 33 STOCKHOLM Stockholm den 28 februari 2013 Remissvar över Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen SOU 2012:65 ALIS (Administration av

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Hitta rätt bland alla lösningar för mobila utskrifter

Hitta rätt bland alla lösningar för mobila utskrifter Faktablad Micro Focus iprint Hitta rätt bland alla lösningar för mobila utskrifter I dag måste en fungerande utskriftslösning omfatta mobil utskrift. I det här bladet kan du läsa om hur du hittar fram

Läs mer

Val av samlingar Nationalbiblioteket Digitaliserings- och konserveringstjänsten

Val av samlingar Nationalbiblioteket Digitaliserings- och konserveringstjänsten Val av samlingar Nationalbiblioteket Digitaliserings- och konserveringstjänsten Namn Majken Bremer-Laamanen Datum 24.5.2012 Tillställning Nordiska arkivdagar 2012 Grundat 1990 Digitalisering från år 1998

Läs mer

Kulturnämndens budget för 2008 med plan för 2009 och 2010 rapport rörande åtgärder för att förbättra konstinventeringarna

Kulturnämndens budget för 2008 med plan för 2009 och 2010 rapport rörande åtgärder för att förbättra konstinventeringarna KUN 2007-11-08, p 14 1 (8) Konstenheten Handläggare: Göran Rosander Kulturnämndens budget för 2008 med plan för 2009 och 2010 rapport rörande åtgärder för att förbättra konstinventeringarna 1 Förslag till

Läs mer

TVÅ SPRÅK ELLER FLERA?

TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? Råd till flerspråkiga familjer De råd som ges i den här broschyren grundar sig på aktuell kunskap om barns tvåspråkiga utveckling och bygger på de senaste forskningsrönen, förslag

Läs mer

HANDLING TILL. Från tanke. Metodblad: Påverka på webben

HANDLING TILL. Från tanke. Metodblad: Påverka på webben Från tanke TILL HANDLING Detta blad innehåller en samling tips på hur ni kan komma igång och påverka på webben genom att blogga och andra sociala medier. Metodblad: Påverka på webben Påverka på webben

Läs mer

CAMINO. magasinet FÖR hållbar livsstil

CAMINO. magasinet FÖR hållbar livsstil CAMINO magasinet FÖR hållbar livsstil Prislista & utgivningsplan 2010 Caminoredationen: Johanna Stål, Caroline Petersson, Tobias Jansson & Ingemar Gustafsson Vilken väg väljer du för att synas? Vad händer

Läs mer

Nationell databrunn - möjligheter och behov

Nationell databrunn - möjligheter och behov Förstudie Enheten för LIBRISsystemen och databaslicenser 2010-02-08 Marja Haapalainen Christer Larsson Henrik Lindström Anders Söderbäck Nationell databrunn - möjligheter och behov Underhandsrapport Syfte

Läs mer

Musik och bibliotek - upphovsrätt

Musik och bibliotek - upphovsrätt Musik och bibliotek - upphovsrätt Musikmuseet den 17 april 2007 Susanna Broms Om det är något man vill göra, är det troligtvis förbjudet! 2007-04-17 Susanna Broms 2 Upphovsrättens reglering Bern-konventionen

Läs mer

Effektivare offentlig upphandling

Effektivare offentlig upphandling 2008-02-14 1 (7) Effektivare offentlig upphandling Anförande av Claes Norgren, generaldirektör Konkurrensverket, vid konferens Effektivare offentlig upphandling i Stockholm den 14/2 2008. Det talade ordet

Läs mer

1700 - talets Piteå. En CD-skiva utgiven till Carina Bäckströms minne

1700 - talets Piteå. En CD-skiva utgiven till Carina Bäckströms minne 1700 - talets Piteå En CD-skiva utgiven till Carina Bäckströms minne Carina Bäckström (1960-1998) var under många år en hängiven släktforskare. Efter att från början gjort släktutredningar om sin egen

Läs mer

Studieresa till James B. Hunt Jr. Library, North Carolina State University

Studieresa till James B. Hunt Jr. Library, North Carolina State University Studieresa till James B. Hunt Jr. Library, North Carolina State University Madelene Hartwig Högskolebiblioteket i Jönköping 1 Bakgrund I somras hamnade jag av en slump på en sida på nätet som listade de

Läs mer

RÄTT! Vi hjälper dig att välja. Denna bilaga handlar om Råd & Rön och hur vi gör våra tester. Riktiga tester som du kan lita på!

RÄTT! Vi hjälper dig att välja. Denna bilaga handlar om Råd & Rön och hur vi gör våra tester. Riktiga tester som du kan lita på! Vi hjälper dig att välja RÄTT! Denna bilaga handlar om Råd & Rön och hur vi gör våra tester. Riktiga tester som du kan lita på! Oberoende professionella tester Varje år får hundratals produkter genomgå

Läs mer

Rådslag mellan politiker och medborgare Motion av Lennart Johansson och Rebwar Hassan (båda mp) (2006:36)

Rådslag mellan politiker och medborgare Motion av Lennart Johansson och Rebwar Hassan (båda mp) (2006:36) Utlåtande 2007: RI (Dnr 016-3853/2006, 035-204/2004) Rådslag mellan politiker och medborgare Motion av Lennart Johansson och Rebwar Hassan (båda mp) (2006:36) Handlingar tillgängliga på nätet Skrivelse

Läs mer

Medieplan. Biblioteken i Mölndal

Medieplan. Biblioteken i Mölndal Medieplan Biblioteken i Mölndal 2013 2016 Kontaktuppgifter för mer information: Anette Eliasson, bibliotekschef, Biblioteken i Mölndal Telefon: 031-315 16 71. E-post: anette.eliasson@molndal.se Linda Rydgren

Läs mer

Utredning om införande av digital nämndhantering för socialnämnden

Utredning om införande av digital nämndhantering för socialnämnden 6:1 6:2 6:3 6:4 6:5 Socialkontoret Dnr SN/2015:772-036 Administrativa enheten 2015-11-11 1/6 Handläggare Charlotte Arnell Tel. 0152-291 66 Utredning om införande av digital nämndhantering för socialnämnden

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Sammanträdeslokal: Presstödsnämndens sammanträdeslokal, Arenavägen 55, Stockholm-Globen.

Sammanträdeslokal: Presstödsnämndens sammanträdeslokal, Arenavägen 55, Stockholm-Globen. 1 (3) Protokoll nr 3/2013 Protokoll fört vid Presstödsnämndens sammanträde den 12 juni 2013. Sammanträdeslokal: Presstödsnämndens sammanträdeslokal, Arenavägen 55, Stockholm-Globen. Närvarande Ordförande

Läs mer

Laborationer i kursmomentet Datoranvändning E1. Laboration nr 5: Mer om FrameMaker

Laborationer i kursmomentet Datoranvändning E1. Laboration nr 5: Mer om FrameMaker Sid 1 Laborationer i kursmomentet Datoranvändning E1 http://www.etek.chalmers.se/~hallgren/eda/ : Mer om FrameMaker 1996, 1997 Magnus Bondesson 1998 och 99-09-22 Thomas Hallgren 1 Introduktion I Laboration

Läs mer

19. Skriva ut statistik

19. Skriva ut statistik 19. Skiva ut statistik version 2006-05-10 19.1 19. Skriva ut statistik Den här dokumentationen beskriver hur man skriver ut statistik från SPFs medlemsregister via Internet. Observera att bilderna är exempel

Läs mer

Tillgänglig kommunikation för alla oavsett funktionsförmåga

Tillgänglig kommunikation för alla oavsett funktionsförmåga Tillgänglig kommunikation för alla oavsett funktionsförmåga 2 Tillgänglig kommunikation för alla oavsett funktionsförmåga I dagens samhälle bygger mycket på kommunikation. Det gäller såväl arbete och utbildning

Läs mer

Bengt Eriksson 2010-01-18

Bengt Eriksson 2010-01-18 BERIKON AB Promemoria Bengt Eriksson 2010-01-18 Kommunförbundet Skånes engagemang i studentbostadsfrågan Styrelsen för Kommunförbundet Skåne har väckt frågan om förbundets engagemang i studentbostadsfrågan,

Läs mer

Lägg till bilder i Disgen

Lägg till bilder i Disgen Lägg till bilder i Disgen 4 I Disgen finns möjlighet att lägga in såväl porträtt som andra bilder. Med bilder i Disgen får du lätt släkttavlor och släktböcker som är roliga att ge bort vid födelsedagar

Läs mer

Arkivet föreningens bästa minne

Arkivet föreningens bästa minne Arkivet föreningens bästa minne Grundläggande arkivkurs för föreningsaktiva Albin Lindqvist Östergötlands Arkivförbund - Enskilda arkiv - Inventeringar - Registrering - 47 medlemsarkiv - 100 distriktsorganisationer

Läs mer

The Pirate Bay-rättegången, dag 6 Fritt nedtecknat

The Pirate Bay-rättegången, dag 6 Fritt nedtecknat The Pirate Bay-rättegången, dag 6 Fritt nedtecknat PB Pirate Bay TBP The Pirate Bay M Vittne, Jurist vid IFPI, Magnus Mårtensson Å Åklagare, med inriktning på IT-relaterade brott, Håkan Roswall t0 + 00:15:35

Läs mer

KOMMUNIKATIONSMINISTERNS ALIBI

KOMMUNIKATIONSMINISTERNS ALIBI KOMMUNIKATIONSMINISTERNS ALIBI 221 Av sekreterare JAN GILLBERG Radioutredningens betänkanden har nyligen offentliggjorts. "Man behöver inte vara speciellt visionärt begåvad för att våga förutse, att utredningens

Läs mer

Distanshandeln idag 2009. En rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel

Distanshandeln idag 2009. En rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel Distanshandeln idag 2009 En rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel Posten AB - Distanshandeln idag 2009 3 Förord För många är det idag en självklarhet att köpa varor på distans.

Läs mer

6 Grundlagsskydd för e-böcker och e-tidningar som levereras med innehåll

6 Grundlagsskydd för e-böcker och e-tidningar som levereras med innehåll 6 Grundlagsskydd för e-böcker och e-tidningar som levereras med innehåll Yttrandefrihetskommitténs bedömning: Sådana apparater som i kommitténs direktiv benämns e-böcker och e-tidningar som levereras med

Läs mer

Anvisningar för Rapporterande kursutvärderingar på LTH

Anvisningar för Rapporterande kursutvärderingar på LTH 1 2008-10-28 Ingrid Svensson Vicerektor för grundutbildning Utbildningsnämnder Programledare Kurslärare Studieråd Anvisningar för Rapporterande kursutvärderingar på LTH Detta dokument utgör anvisningar

Läs mer

ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET

ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET Uppgifter om svaranden 1. Ange för- och efternamn ELLER namnet på den organisation / det företag / den institution du företräder

Läs mer

Marknadsföring i lågkonjunktur.

Marknadsföring i lågkonjunktur. Marknadsföring i lågkonjunktur. av c a r i n fr e d l u n d FÖR EFFEKTIVARE KOMMUNIKATION d u ve t nat u r l i g t v i s att reklam lönar sig. Även i bistra tider. Men riktigt säker kan man ju inte vara.

Läs mer

It-politik Fakta i korthet

It-politik Fakta i korthet På denna sida av datorn syns inte min dövblindhet. Tala i telefon är nästintill omöjligt, men tack vare hjälpprogram på min dator kan jag kommunicera obehindrat med min omvärld på annat sätt. Citat ur

Läs mer

Umeå. Media. Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv

Umeå. Media. Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv Media Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv När vi jobbar med media kommer du att få lära dig om reklamens syfte och påverkan. Du får lära dig hur en tidning är uppbyggd samt hur hur de olika delarna, som tex

Läs mer

Jag kommer att gå närmare in på var och en. I korthet skulle jag beskriva dem såhär:

Jag kommer att gå närmare in på var och en. I korthet skulle jag beskriva dem såhär: Den slovenske filosofen Slavoj Zizek brukar säga att de flesta konspirationsteorier är sanna sånär som på det där med konspirationen. Få fenomen omfattas av så många konspirationsteorier som media. Det

Läs mer

ANSÖKAN OM MEDEL FÖR UTVECKLING AV E- TJÄNSTER

ANSÖKAN OM MEDEL FÖR UTVECKLING AV E- TJÄNSTER SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2009-03-12\dagordning\tjänsteutlåtande\7.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr 2008-013248-112 SID 1 (6) 2009-02-17 Verksamhetsstöd

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 juni 2016 T 2760-15 KLAGANDE TeliaSonera Sverige Aktiebolag, 556430-0142 Vitsandsgatan 9 123 86 Farsta Ombud: Advokaterna SW och ME MOTPART

Läs mer

Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga?

Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga? Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga? 1. Vem, vad, när, hur, var och varför? Besvara de vanliga journalistiska frågorna

Läs mer

Piratpartistisk tidning

Piratpartistisk tidning Piratpartistisk tidning Beslutsunderlag inför Piratpartiets styrelsemöte 27 september 2015, av Anton Nordenfur Bakgrund Inför partistyrelsemötet i augusti 2015 lämnade jag in ett beslutsunderlag som sammanfattade

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Information har skett genom anslag.

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Information har skett genom anslag. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Gemensamma nämnden FM 2016-03-02 1 (1) Plats och tid Rådhus Skåne, Plan 1, Rum 111 15:00 Beslutande Leif Rülf Leif G Nilsson Gunnar Elvingsson Marcus Håkansson Fackliga

Läs mer

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Studiehandledning till Nyckeln till arbete Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

Kommunikationsplattform för PRO Stockholms län

Kommunikationsplattform för PRO Stockholms län Kommunikationsplattform för PRO Stockholms län Beslutad av distriktsstyrelsen 2015 10 06 Sida 2 av 14 Sida 3 av 14 Innehållsförteckning Vart vill vi komma?... 5 Kommunikationens mål är att:... 7 Målgrupper...

Läs mer

Språkäventyret. Mål. Verktyg. Inledande arbete

Språkäventyret. Mål. Verktyg. Inledande arbete Språkäventyret Mål Sammanfatta hur jag gjorde spelet Språkäventyret på Fronter. Verktyg Fronters provverktyg Inledande arbete Fundera över dessa saker innan du börjar: 1. Vilken del av det centrala innehållet

Läs mer

Välkommen till Gotlands Hembygdsförbunds Hembygdsträffar 2016!

Välkommen till Gotlands Hembygdsförbunds Hembygdsträffar 2016! Välkommen till s Hembygdsträffar 2016! Till träffarna i år kom 119 personer från 42 föreningar. Årsmöte 10 april 2016 klockan 13.00 i Halla Bygdegård Motioner senast 29 februari Hedersnålsnomineringar

Läs mer

Skräddarsytt bibliotek

Skräddarsytt bibliotek Skräddarsytt bibliotek Fråga: Föreställ dig att det finns ett svenskt nätbibliotek där du kan: Beställa böcker. Fråga saker. Använda betaltjänster, t ex ladda ner tidningsartiklar....vad skulle du tycka

Läs mer

Handledning Miljömanualen på webben

Handledning Miljömanualen på webben Handledning Miljömanualen på webben Välkommen till Miljömanualen på webben. Det här dokumentet beskriver hur man använder Miljömanualen. Inloggning Börja med att logga in i avsedda fält uppe till höger

Läs mer

Idag sträcker sig leveransansvaret längre än till dörren.

Idag sträcker sig leveransansvaret längre än till dörren. Vitbok Brev & paket SendSuite Tracking Online Idag sträcker sig leveransansvaret längre än till dörren. Det som krävs för spårning av inkommande paket Sida 2 John Kruzan marknadsför Pitney Bowes portfölj

Läs mer

Vilka associationer rusar genom ditt huvud när jag nämner ordet nöjespark?

Vilka associationer rusar genom ditt huvud när jag nämner ordet nöjespark? Vilka associationer rusar genom ditt huvud när jag nämner ordet nöjespark? Låt mig gissa: Karuseller och radiobilar. Pirret i magen precis innan vagnen kastar sig ner från det första höga krönet i berg-

Läs mer

Arkiv- och informationshantering

Arkiv- och informationshantering Koncernkontoret Området för informationsförsörjning och regionarkiv Enheten för tillsyn och utredning Dokumentslag: Styrande Datum: 2014-10-14 Dokumenttyp: Instruktion Version: 1.0 Arkiv- och informationshantering

Läs mer

Att skapa en mobil webbplats

Att skapa en mobil webbplats Att skapa en mobil webbplats Studieförbundet Vuxenskolan (SV), Örebro län 2012-12-11 Jimmy Olsson jimmy.olsson@sv.se 073-5347316 2. Projektets syfte Användandet av applikationer och mobila webbplatser

Läs mer

Tabloidformatets inverkan på innehållet i dagstidningar. leder formatövergången till en innehållslig tabloidisering?

Tabloidformatets inverkan på innehållet i dagstidningar. leder formatövergången till en innehållslig tabloidisering? Paper till Statsvetenskapliga institutionens Allmänna forskarseminarium i Vasa och Åbo 30.10.2013 Respondent: Ari Nykvist Tabloidformatets inverkan på innehållet i dagstidningar leder formatövergången

Läs mer

E2001. Ett spel om tillsatser i livsmedel. www.grspeldatabas.se

E2001. Ett spel om tillsatser i livsmedel. www.grspeldatabas.se E2001 Ett spel om tillsatser i livsmedel. www.grspeldatabas.se Introduktion E2001 är en simulering där deltagarna får ta rollerna som tillverkare av chokladkakor. De kan göra två olika typer av chokladkakor

Läs mer

Handledning för uppsatsadministratörer

Handledning för uppsatsadministratörer Handledning för uppsatsadministratörer godkänna publicering och arkivering av uppsatser/examensarbeten i DiVA Från 31 augusti 2015 arkiveras alla uppsatser och examensarbeten elektroniskt via DiVA (HIG

Läs mer

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv. 6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här

Läs mer

Pictogram. för dem som behöver kommunicera med bilder

Pictogram. för dem som behöver kommunicera med bilder Pictogram för dem som behöver kommunicera med bilder Bilder kan se olika ut beroende på vad de ska ha för funktion i kommunikationen. Berättar man om när man varit i sin sommarstuga kan en fotografisk

Läs mer

Slutrapport för projektstöd i landsbygdsprogrammet

Slutrapport för projektstöd i landsbygdsprogrammet Slutrapport för projektstöd i landsbygdsprogrammet 2010.11.30 Journalnr 2009-5294 VÄGEN, en musikal om Malmköping SAMMANFATTNING De positiva effekter projektet har givit oss är följande, utan inbördes

Läs mer

Litterära arrangemang en publikfriare?

Litterära arrangemang en publikfriare? Litterära arrangemang en publikfriare? Om synen på publik, andra arrangörer och framtiden hos litterära arrangörer i Göteborg. Susanna Martelin KV08 2010-05-19 1 Bakgrund och syfte Göteborg är en relativt

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2140. Arbetsmarknad Västsverige. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. Arbetsmarknadsläget i Västsverige

Motion till riksdagen 2015/16:2140. Arbetsmarknad Västsverige. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. Arbetsmarknadsläget i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2140 av Jan-Olof Larsson m.fl. (S) Arbetsmarknad Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet

Läs mer

Slutsatser av Digitalt projekt 2010 2011

Slutsatser av Digitalt projekt 2010 2011 Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1-5 Telefon: 08-665 11 00 Fax: 08-661 18 20 www.sfi.se 2011-08-10 Slutsatser av Digitalt projekt 2010 2011 1. Inledning Med

Läs mer

TNS SIFO 2016-04-07 P-1533413 COM HEM-KOLLEN JUNI 2016

TNS SIFO 2016-04-07 P-1533413 COM HEM-KOLLEN JUNI 2016 1 COM HEM-KOLLEN JUNI 2016 3 VÄLKOMMEN TILL COM HEM-KOLLEN Över 40 procent av de svenska hushållen är idag anslutna till vårt nät, vilket gör att Com Hem i allra högsta grad bidrar till digitaliseringen

Läs mer

Just say yes. Passar för: Gymnasiet, samhällskunskap, mediekunskap

Just say yes. Passar för: Gymnasiet, samhällskunskap, mediekunskap Just say yes Varje dag försöker vi människor påverka andra att säga ja och varje dag möts vi av tusentals uppmaningar att säga ja. Men vad är det som får oss att säga ja till budskap i reklam eller från

Läs mer

Rapport efter Krigsarkivets inspektion av arkivvården hos Räddningsverket Skövde den 6 maj 2008.

Rapport efter Krigsarkivets inspektion av arkivvården hos Räddningsverket Skövde den 6 maj 2008. Inspektionsrapport 232-2008/393 2008-06-13 Rapport efter Krigsarkivets inspektion av arkivvården hos Räddningsverket Skövde den 6 maj 2008. Närvaro: se bilaga. Förelägganden. I enlighet med RA-FS 1991:1

Läs mer

Lära känna skrivbordet

Lära känna skrivbordet Är det första gången du använder Windows 7? Den här versionen har mycket gemensamt med tidigare versioner av Windows, men du kan behöva hjälp med att få upp farten. Den här guiden innehåller praktisk information

Läs mer

Att få in bilder i datorn

Att få in bilder i datorn Att få in bilder i datorn 32 Första steget är att skapa bilden och få in den i datorn. Har du en digitalkamera känner du redan till hur man gör. Har du bilder på papper eller film kan dessa skannas och

Läs mer

Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.

Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan. Sökexempel - Hälsovägledare Hälsovägledning med inriktning mot olika folkhälsoproblem som t ex rökning, tips på hur man går tillväga för att göra en datasökning och hur man även kontrollerar om artiklarna

Läs mer

Vad innebär det att läsa kulturantropologi och etnologi på grundnivå vid Uppsala universitet?

Vad innebär det att läsa kulturantropologi och etnologi på grundnivå vid Uppsala universitet? Vad innebär det att läsa kulturantropologi och etnologi på grundnivå vid Uppsala universitet? Några samlade riktlinjer för Dig som studerar på våra kurser Varmt välkommen som studerande på någon av våra

Läs mer

Regional medieplan för Blekinge och Kronoberg

Regional medieplan för Blekinge och Kronoberg Regional medieplan för Blekinge och Kronoberg Roller, ansvar och mediesamarbete - 2016 2015-12-18 Innehåll 1 Inledning... 2 2 Styrdokument och riktlinjer... 2 2.1 Nationella styrdokument... 2 2.2 Regionala

Läs mer

Det är kyrkomötet som har beslutat

Det är kyrkomötet som har beslutat Åke Nordlundh är i sin roll som samordnare av det riktade församlingsbidraget 2011 2012 en av flera entusiaster och tillskyndare av en gemensam IT-plattform i Svenska kyrkan. IT-samverkan ger minskade

Läs mer

Svenska lantbruksmöten 1844-1970

Svenska lantbruksmöten 1844-1970 Svenska lantbruksmöten 1844-1970 Databasens innehåll Databasen Svenska lantbruksmöten och lantbruksutställningar 1844-1970 syftar till att bibliografiskt redovisa den omfattande tryckutgivning som skett

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 30 november 2010 KLAGANDE Lotteriinspektionen Box 199 645 23 Strängnäs MOTPART AB Kvällstidningen Expressen, 556025-4525 Ombud: Advokat Ulf Isaksson

Läs mer

Wordpress och Sociala medier av Sanna Ohlander 110407. STAFFANSTORP Framtidens kommun

Wordpress och Sociala medier av Sanna Ohlander 110407. STAFFANSTORP Framtidens kommun STAFFANSTORP Framtidens kommun 1 Innehållsförteckning Det nya informationssamhället sid 3 Staffanstorps kommun framtidens kommun sid 4 Det sociala medier i korta drag sid 5 Vad är wordpress sid 6 Att skriva

Läs mer

Sammanställningar av djupintervjuer

Sammanställningar av djupintervjuer Sammanställningar av djupintervjuer Bakgrund Under en vecka i slutet av januari 2016 genomfördes djupintervjuer runt kommunens digitala service. 12 personer intervjuades. Innan intervjuerna gjordes en

Läs mer

En viktig mässa för alla

En viktig mässa för alla Gunilla Südow Mölnlycke bibliotek, Härryda kommun gunilla.sudow@harryda.se 2013 En viktig mässa för alla I dagens läge, med en snabb teknikutveckling, inte minst inom den digitala sfären, behöver vi förr

Läs mer

MED ANLEDNING AV ATT NI LEVERERAR MATERIAL TILL OSS

MED ANLEDNING AV ATT NI LEVERERAR MATERIAL TILL OSS Senast ändrad den 2015-01-28 MED ANLEDNING AV ATT NI LEVERERAR MATERIAL TILL OSS Ni är en organisation som levererar ert arkivmaterial till oss. Vad som brukar vara mindre känt är att vi även tar emot

Läs mer

Upphovsrättligt skyddat material

Upphovsrättligt skyddat material 1 Upphovsrättligt skyddat material Beskrivande framställningar i tal och skrift Datorprogram Filmverk Fotografiska verk, alster av bildkonst Alster av byggnadskonst eller brukskonst Andra verk Förutsättning

Läs mer

Bearbetning av uppgifter ur elektroniska arkiv utgör i vissa fall undantag från tryckfrihetsförordningen, då tas avgift ut.

Bearbetning av uppgifter ur elektroniska arkiv utgör i vissa fall undantag från tryckfrihetsförordningen, då tas avgift ut. 1 (2) Administrativa avdelningen Datum 2016-02-08 Avgifter för Riksarkivets verksamheter Avgifterna gäller från och med 1 mars 2016. Riksarkivet erbjuder en hel del tjänster som är kostnadsfria. Inom vissa

Läs mer