Sammanträdande organ. Tid kl. 13:00 Plats. Bildningsnämnden. KTS-salen

Transkript

1 1 KALLELSE Datum BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Sammanträdande organ Bildningsnämnden Tid kl. 13:00 Plats KTS-salen Ärende Beteckning 1. Upprop 2. Val av justerare 3. Fastställande av dagordning 4. Ekonomisk uppföljning oktober 2016 BIN/2015:77 5. Förslag till fördelning av internbudget 2017 BIN/2016:91 6. Bidragsbelopp för verksamheter som bedrivs i extern regi Förslag till förändring av skolorganisation för gymnasieskolan 8. Nya skolor i Katrineholm - riktlinjer, delaktighet och inflytande 9. Dokumenthanteringsplan för bildningsnämnden - del 1 Övergripande 10. Yttrande över förslag till renhållingsplan Yttrande över förslag till kemikalieplan BIN/2016:117 BIN/2016:121 BIN/2016:21 BIN/2016:118 BIN/2016:119 BIN/2016: Delegationsbeslut 13. Meddelanden /EGET_FÖRVALTNING/ Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Telefon: Katrineholm Telefax: E-post:

2 2 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning BILDNINGSFÖRVALTNINGEN BIN/2015: Förvaltningskontoret Vår handläggare Ert datum Er beteckning Johanna Siverskog Bildningsnämnden Ekonomisk uppföljning oktober 2016 Förvaltningens förslag till beslut Bildningsnämnden godkänner månadsrapport för oktober 2016 Sammanfattning av ärendet Bildningsförvaltningens prognos vid årets slut är +3,9 mnkr. Den största enskilda anledningen till att flera verksamheter prognostiserar plusresultat är svårigheterna att rekrytera personal. Förskolan har en samlad prognos på tkr År F-6, inklusive fritidshem, har en prognos på +3,1 mnkr Prognosen för år 7-9 är tkr Prognosen för grundsärskolan är tkr Prognosen för gymnasieskolan är tkr Prognosen för gymnasiesärskolan är tkr Prognosen för gemensamma verksamheter är 500 tkr Prognosen för förvaltningscentralt är 850 tkr Prognosen för nämnden är tkr Ärendets handlingar Månadsrapport oktober 2016 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Agneta.Svallin@katrineholm.se

3 Månadsrapport Bildningsnämnden oktober

4 4 Bildningsnämnden Innehållsförteckning 1 Drift Helårsprognos Åtgärder som är inräknade i helårsprognosen Investeringar Helårsprognos Redovisning per samordningsområde och verksamhet Barn/elevutveckling Förskola Grundskola Fritidshem Gymnasieskola

5 5 Bildningsnämnden 1 Drift 1.1 Helårsprognos Sammantagen prognos bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningens prognos vid årets slut är + 3,9 mnkr. Den största enskilda anledningen till att flera verksamheter prognostiserar plusresultat är svårigheterna att rekrytera personal. Förskola Förskolan har en samlad prognos för året på tkr. Totalt sett var antalet barn i förskolan 39 färre än budgeterat i oktober. Det budgeterade antalet barn är ett snitt för hela året och skulle budgeten istället vara periodiserad så skulle den visa ett större antal barn under våren för att sedan minska kraftigt i augusti och sedan öka igen under hösten. Dagbarnvårdarna i Forssjö har för höga kostnader i förhållande till tilldelad skolpeng. Även i år har förskolorna svårigheter att rekrytera förskollärare. Statsbidraget för mindre grupper i förskolan har gjort det möjligt för förskolorna att ha mindre grupper för de yngsta barnen. Prognosen för barnatal för de sista månaderna har sänkts i flera samordningsområden på grund att vårdnadshavare valt att påbörja inskolningarna först i januari. Detta gör att prognosen för förskolorna i dessa områden sänks. Förskoleklass-år 6 År F-6, inklusive fritidshem, har en prognos på + 3,1 mnkr till årets slut. Höga elevantal och svårigheter att hitta behörig personal gör att flera av skolenheterna prognostiserar plusresultat. Skogsborgsskolan och Sköldinge skola har högre personalkostnader än vad elevantalet tillåter. Ett arbete för att anpassa organisationen på respektive skola pågår. Intäkterna från statsbidragen Lågstadie- och Fritidshemssatsningen har möjliggjort rekryteringar till F-3 och fritidshemmen under hösten. År 7-9 Prognosen för 7-9 för året är tkr. Järvenskolan Tallås prognostiserar ett plus och har rekryterat under senhösten men eftersom det är få månader kvar på året får kostnaderna inte fullt genomslag för terminen. Järvenskolan Södra har under senare delen av hösten förbättrat sin prognos mycket vilket beror på minskade personalkostnader jämfört med beräknat. Även här beror det på svårighet att rekrytera, och många planerade rekryteringar har senarelagts. En annan bidragande faktor är flera sjukskrivningar. 3

6 6 Bildningsnämnden Grundsärskolan Prognosen för grundsärskolan är tkr. Elevantalet har ökat jämfört med 2015 och dessa nya elever har i viss utsträckning kunnat tas emot i befintlig organisation. Detta gör att de ekonomiska förutsättningarna förbättrats. Skolpeng för en elev har tagits bort retroaktivt från fritidshemmet från och med februari. Gymnasieskola Prognosen för året är +500 tkr. Förra månaden var prognosen för gymnasieskolan 300 tkr. Denna månad har prognosen förbättrats och det beror främst på att Duveholm 1 hamnar på ett ännu större överskott än tidigare beräknat. Det beror på att enheten under höstterminen räknat med att rekrytera ett antal tjänster till Introduktionsprogrammet där eleverna ökat kraftigt. Men på grund av svårigheter att rekrytera så blir personalkostnaderna betydligt lägre än beräknat. Antalet elever på IM-språk har ökat ytterligare under månaden. Ellwynska har även de förbättrat prognosen, men här beror de på att de haft lägre kostnader för förbrukningsmaterial än beräknat, vilket även Lindengymnasiet och Duveholm 2 har haft. Gymnasiesärskolan Prognosen för året är +250 tkr. Gymnasiesärskolan har haft minskade personalkostnader, vilket beror på att personal behövt flyttas om till en särskild undervisningsgrupp på Duveholm 2 för att hantera situationen där och vikariekostnaderna kommer inte omedelbart. Gemensamma verksamheter Prognosen för året är 500 tkr. Vid årsskiftet trädde den nya lagstiftningen kring kartläggning och mottagande av nyanlända i kraft. Kostnaden för kartläggning ser i dagsläget ut att bli högre än budgeterat. Anpassningar i personalorganisationen har skett till hösten. Tillströmningen av barn och ungdomar från andra länder är lägre än tidigare år. Kulturskolan, Elevhälsan och övriga gemensamma verksamheter redovisar i dagsläget en prognos för året som visar på ett +/-0 resultat. Studie- och yrkesvägledning visar ett resultat på +100 tkr på grund av lägre personalkostnader än budgeterat. Förvaltningscentralt Prognosen för året är -850 tkr. Från höstterminen har bildningsförvaltningen tagit över hyran för f.d. Erlaskolan. Kostnaden för detta beräknas till ca 1,2 mnkr. Dock kommer detta till viss del att kunna finansieras av att kostnaderna för utbetalning av hyresbidrag till externa utförare minskar. Även andra fasta kostnader i skolpengen till externa utförare kommer att minska. Detta motsvarar en minskning av skolpeng till externa utförare på ca 1 mnkr. 4

7 7 Bildningsnämnden Antalet elever på grundsärskolan har ökat under året och detta gör att utbetalningarna av skolpeng ifrån resursfördelningen har blivit högre än budgeterat. Samma sak gäller antalet elever i 1-6 gruppen på Skogsborg och antalet elever i 7-9 gruppen på Tallås. Även detta bidrar till att utfallet på resursfördelningen kommer att bli högre än budgeterat vid årets slut. Detta kommer att täckas upp av lägre utbetalningar av skolpeng till fritidshem än budgeterat. Både föräldraintäkterna för förskola och fritidshem har ökat under året och ser ut att bli högre än budgeterat vid årets slut. Samma sak gäller intäkterna för elever från andra kommuner på både grundskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Kunskapsskolan kommer att få en engångsutbetalning på ca 600 tkr för att även deras elever ska få del av den digitala satsningen som görs på grundskolorna i Katrineholms kommun. Hela den budgeterade bufferten på 2,0 mnkr har nu använts. 1,3 mnkr har använts till att förstärka med elevassistenter på 7-9 skolorna med anledning av flytten och 0,7 mnkr har använts till andra kostnader vid flytten. Nämnd Prognosen för året är tkr. Kostnaderna för arvoden ser ut att bli lägre än budgeterat för året. 5

8 8 Bildningsnämnden 1.2 Åtgärder som är inräknade i helårsprognosen Förskola Höstens personalkostnader i samordningsområde Väst har minskats för att anpassas till det lägre prognostiserade barnantalet. Förskolorna i samordningsområde Öst har anpassat sina kostnader för att kunna anställa personal till den nya förskolan Berguven under december, samt för att kunna göra de materialinköp som behövs innan öppnandet. Intäkterna till Berguven från skolpengen beräknas inte till fullo täcka upp dessa kostnader. Förskoleklass-år 6 I samordningsområde Nord har det skett ett antal rekryteringar till hösten. Skogsborgsskolan har arbetat för att minska personalkostnaderna. År 7-9 I samband med organiseringen av 7-9-skolorna till hösten har samordning skett. Gymnasieskola Inom industriprogrammet har kostnadsminskning skett genom att externa konsulter inte längre anlitas. Istället samordnas undervisning av befintlig personal. Flera effektiviseringar och sammanslagningar av grupper planeras inom gymnasieskolan för att kunna hålla nere kostnaderna. Gemensamma verksamheter För studiehandledning och modersmålsundervisning var kostnaderna höga i förhållande till budget under våren. För att klara att hålla budgeten på helår är en personalminskning inräknad från höstterminen. Detta kommer att påverka tillgången till främst modersmålsundervisning. Förvaltningscentralt Prognosen för året inkluderar ett omställningsbidrag för att täcka merkostnader i samband med omorganiseringen av kommunens 7-9-skolor. Detta bidrag tas från bildningsförvaltningens buffert. 6

9 9 Bildningsnämnden 2 Investeringar 2.1 Helårsprognos Prognosen för året är + 3,0 mnkr. Den största investeringen i år är 1-1 satsningen i grundskolan. Investeringen får inte helårseffekt och kommer därför att bli billigare än budgeterat i år. Under hösten kommer investering ske i möbler och utrustning till de nya förskolor som beräknas vara inflyttningsklara i december. 7

10 10 Bildningsnämnden 3 Redovisning per samordningsområde och verksamhet Sammanställning per samordningsområde Prognos helår Prognos fg. månad Nord Förskola Fsk Nord Fsk Nord Förskola Nord F-6 Bie 0 0 Julita Väster Öster F-6 Nord Totalt Nord Öst Förskola Förskolor Öst Förskola Öst F-6 Björkvik Sandbäcken skola F-6 Öst Totalt Öst Syd Förskola Fsk syd Fsk syd Förskola Syd F-6 Skogsborg Sköldinge skola Valla skola F-6 Syd Grundsärskola Nävertorps grundsärskola Grundsärskola Totalt Syd 0 0 Väst Förskola Fsk Väst Fsk Väst Förskola Väst

11 11 Bildningsnämnden F-6 Nyhem F Forssjö Strångsjö 0 0 F-6 Väst Totalt Väst Nyhemsskolan Södra skolan 0 0 Tallåsskolan Totalt Gymnasieskola Ellwynska KTC KTC Duveholm Duveholm Linden Ungdomstorget Totalt Gymnasieskola Gymnasiesärskola Gymnasiesärskolan Totalt Gymnasiesärskola Totalt Gymnasieskola Gemensamma verksamheter Kulturskolan 0 0 Elevhälsan 0 0 Kartläggningsenheten Bryggan Modersmål och studiehandledning 0 0 Studie- och yrkesvägledning Komtek 0 0 Andra gemensamma verksamheter 0 0 Totalt gemensamma verksamheter Förvaltningscentralt Förvaltningsledning och administration 0 0 Skolskjuts och reseersättning 0 0 Kommuninterna tjänster Buffert 0 0 Resursfördelning Tilläggsbelopp 0 0 Totalt förvaltningscentralt Nämnd Totalt bildningsförvaltning

12 12 Bildningsnämnden Sammanställning per verksamhet Prognos helår Prognos helår Förskola F Grundsärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Gemensamma verksamheter Förvaltningscentralt Nämnd Totalt bildningsförvaltning

13 13 Bildningsnämnden 4 Barn/elevutveckling 4.1 Förskola Antal barn i förskola Egen regi Extern vht jan feb mar april maj juni juli aug sep okt nov dec I oktober är totala antalet barn i förskolan (inkl. pedagogiska omsorg) 1 681, av dessa är 12 st. från andra kommuner. Ytterligare 40 barn i förskolan finns i extern regi samt i annan kommun. Andelen barn som finns hos externa utförare är drygt 2 %. 4.2 Grundskola Elevutveckling grundskolan Egen regi Extern vht jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Antalet elever i Katrineholms grundskolor inkl. förskoleklasser har tom oktober ökat med 151 st. sedan årets början och uppgår nu till st. Av det totala antalet elever i kommunal regi var 119 elever från annan kommun och 49 elever var asylsökande. Vid samma tillfälle fanns hos externa utförare 315 elever folkbokförda i Katrineholm. Detta motsvarar knappt 8 % av det totala antalet elever. 11

14 14 Bildningsnämnden 4.3 Fritidshem Antal barn i fritids Egen regi Extern vht jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Antalet barn i fritidshem har ökat med 11 st. sedan årets början och uppgår nu till st. Knappt 0,5 % av barnen i fritidshem får sin omsorg hos en friskola eller hos en annan kommun. 4.4 Gymnasieskola Elevutveckling gymnasieskolan Egen regi Extern vht jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec I oktober fanns gymnasielever i Katrineholms skolor. Av dessa var 358 elever från annan kommun, vilket är 33 fler än vid årets början. Vid samma tidpunkt fanns 186 Katrineholmselever som läste på annan ort vilket motsvarar knappt 15 %. 12

15 15 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Datum Vår beteckning BILDNINGSFÖRVALTNINGEN BIN/2016: Förvaltningskontoret Vår handläggare Ert datum Er beteckning Johanna Siverskog Bildningsnämnden Förslag till fördelning av internbudget 2017 Förvaltningens förslag till beslut Bildningsnämnden beslutar att fastställa Nämndens plan med budget 2017, i enlighet med KF beslut och att fastställa den däri angivna driftsbudgetramen för 2017 enligt följande: Förvaltning/Avd/Enhet Budget (tkr) Intäkter (tkr) Kostnader (tkr) Totalbudget (tkr) Nämnd Förvaltningsledning och administration Skolskjuts och reseersättning Kommuninterna tjänster Komtek Kulturskolan Modersmål och studiehandledning Kartläggningsenheten Bryggan Elevhälsan Studie- och yrkesvägledning Andra gemensamma verksamheter Förskola inkl. pedagogisk omsorg Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasieskola Gymnasiesärskola Fritidsgårdar Tilläggsbelopp Totalt BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Johanna.Siverskog@katrineholm.se

16 16 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Datum Vår beteckning BILDNINGSFÖRVALTNINGEN BIN/2016: Förvaltningskontoret Sammanfattning av ärendet Driftbudgetramen för bildningsnämnden för 2017 är av kommunfullmäktige fastställd till tkr. Investeringsramen för 2017 uppgår till tkr exkl. fastighetsinvesteringar på tkr. Sammanfattande förändringar i driftsbudgeten Bildningsförvaltningen vill uppmuntra personal att vidareutbilda sig inom Lärarlyftet. Särskilt prioriterade är ämnesområden där kommunen har brist på personal. För att möjliggöra nedsättning i tid för dessa personer kommer bildningsnämnden att fortsätta avsätta medel för detta ändamål En buffert motsvarande 2 mnkr kvarstår centralt. Elevhälsa, skolbibliotek, studie- och yrkesvägledning, modersmål och studiehandledning, måltider, städ och vaktmästeri tillförs ytterligare medel med anledning av det ökade barn/elevantalet. Medel tillförs för att möjliggöra anställning av två nya förskolechefer. 350 tkr kvarstår för lovskola. Medel för en tjänst avseende fastighetsfrågor i samband med nybyggnation av skolor tillförs bildningsförvaltningen. Budgeten för omsorg på udda tider minskas med 400 tkr då 2016 års budget inte nyttjats fullt ur. Kulturskolan får behålla de tillfälliga evenemangsmedel som de tillfördes Detta för att täcka merkostnader i samband med 100-årsjubileet För att möjliggöra för barn, elever och personal på kommunens förskole- och skolenheter på landsbygden att delta i firandet kommer dessa skolor och förskolor att tillföras ett extra bidrag för resor under Under december 2016 påbörjas utdelning av digitala verktyg för personalen i Katrineholms förskolor. På detta sätt får personalen förbättrade förutsättningar för dokumentation och planering. Detta möjliggörs via omfördelning av befintliga budgetmedel. Utdelningen kommer att följas upp med utbildningsinsatser under Mera medel för ekologiska råvaror tillförs budget De skolpengsfinansierade delarna i budget 2017 har räknats upp med 2,26 % löneökning från första januari 2017, vilket motsvarar 3 % för avtalsperioden (april-december). Ärendets handlingar Bilaga 1 Nämndens plan med budget 2017 Ärendebeskrivning Hela ärendet finna att läsa i bilaga 1. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Johanna.Siverskog@katrineholm.se

17 17 Bilaga 1 Nämndens plan med budget 2017 Bildningsnämnden

18 18 Bildningsnämnden Innehållsförteckning 1 Inledning Vision Ansvarsområden och volymmått Bildningsnämnden Övergripande mål och resultatmål Tillväxt, jobb och egen försörjning Attraktiva boende- och livsmiljöer Utbildning Omsorg och trygghet Kultur, idrott och fritid Hållbar miljö Ekonomi och organisation Driftsbudget Investeringsbudget Särskilda uppdrag Bilaga: Fördelning av resultatmål samt indikatorer

19 19 Bildningsnämnden 1 Inledning 1.1 Vision 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm Läge för liv & lust 3

20 20 Bildningsnämnden 2 Ansvarsområden och volymmått 2.1 Bildningsnämnden Beskrivning Bildningsnämnden ansvarar för och fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar. Det offentliga skolväsendet omfattar förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola samt gymnasiesärskola. Nämndens ansvar omfattar även pedagogisk omsorg. Nämnden har även tillsynsansvar för fristående förskoleverksamheter, samt rätt till insyn i fristående skolverksamheter inom kommunen. Bildningsnämnden ansvarar också för kommunens aktivitetsansvar i samverkan med socialförvaltningen och Viadidakt. Utöver dessa lagstadgade verksamheter ansvarar bildningsnämnden för den kommunala kulturskolan, den kommunala teknik- och entreprenörsskolan KomTek samt viss fritidsgårdsverksamhet på landsbygden. Bildningsnämndens verksamhet regleras av både stat och kommun. Det nationella uppdraget formuleras i skollag, förordningar och läroplaner. Det kommunala uppdraget och bildningsnämndens ekonomiska förutsättningar formuleras i övergripande plan med budget som fastställs av kommunfullmäktige. Volymmått Utfall 2015 VT 2016 HT 2016 Prognos 2017 Antal barn i förskola inkl. pedagogisk omsorg Antal elever i grundskola Antal elever i grundsärskola ingår ovan Antal barn i fritidshem Antal elever i gymnasieskolan Antal elever i gymnasiesärskolan ingår ovan Antal barn i kulturskolans verksamhet (ämneskurs) Antal pågående ärenden inom Elevhälsan * 700 Antal elever IKE kartläggningsenhet nytt mått Antal barn inskrivna i omsorg på obekväm tid Antal elever som deltar i modersmålsundervisning Barn och elevantal för 2017 är prognos enligt SCB och avser alla barn och elever som kommunen har betalningsansvar för. * preliminiära siffror Kommentarer till volymmått Antalet barn i förskola och pedagogisk omsorg har ökat de sista åren och beräknas fortsätta öka något under 2017 enligt SCB s prognoser. Även antalet elever i grundskolan har ökat under de sista åren och beräknas fortsätta öka även under 2017 enligt SCB s prognoser. Till följd av det kommer även antalet barn som nyttjar fritidshem att öka. Till följd av det ökade inflödet av nyanlända de sista åren beräknas även antalet elever i gymnasieskola att öka under När antalet elever i kommunens skolor ökar sker också en ökning av antalet ärenden inom 4

21 21 Bildningsnämnden elevhälsan. Elevantalet beräknas fortsätta öka under 2017 vilket gör att antalet ärenden på elevhälsan med stor sannolikhet också kommer att öka. Inflödet av nyanlända barn och ungdomar som skrivits in på kartläggningsenheten bryggan har varit relativt lågt under Det är i dag svårt att göra en bedömning av läget 2017 då detta beror på läget i omvärlden. Prognosen är dock en fortsatt relativt låg mottagning även under Förutom modersmålsundervisning så erbjuds studiehandledning till elever som har behov av stöd på modersmålet för att uppfylla kunskapskraven. 5

22 22 Bildningsnämnden 3 Övergripande mål och resultatmål 3.1 Tillväxt, jobb och egen försörjning Övergripande mål Befolkningstillväxt Hög sysselsättning Ökad egen försörjning Växande och mångsidigt näringsliv Landsbygdsutveckling Förutsättningar och verksamhetsförändringar År 2030 har Katrineholm som mål att vara invånare. Detta innebär en stor ökning av antalet barn i kommunens förskolor och skolor. En viktig förutsättning för att locka nya invånare till kommunen är attraktiva förskolor och skolor. I Katrineholms kommuns skolplan lyfts det fram att skolorna i Katrineholm bland annat satsar på företagsamhet och innovation. Bildningsförvaltningen vill under 2017 fortsätta sitt arbete med att uppmuntra och stimulera unga personers entreprenörskap. Ett sätt att göra detta är att Katrineholms gymnasieskolor fortsätter sitt samarbete med Ung Företagsamhet (UF). Genom Ung Företagsamhet får flickor och pojkar möjlighet att träna och utveckla sin kreativitet, företagsamhet och sitt entreprenörskap. Resultatmål/Uppdrag Fler ungdomar ska starta UF-företag Beskrivning KS, BIN 3.2 Attraktiva boende- och livsmiljöer Övergripande mål Ökat bostadsbyggande Attraktiv stadsmiljö Levande landsbygd Säker och funktionell infrastruktur och kollektivtrafik Förutsättningar och verksamhetsförändringar I kommunplanen nämns att stadsmiljön ska förbättras, landsbygden ska utvecklas och miljön ska värnas för att kommunen därigenom ska ta ansvar för helheten och skapa förutsättningar för en hållbar, levande och växande kommun. Katrineholms kommuns befolkningsmål 2030 är invånare. Allt fler barnfamiljer väljer att flytta till Katrineholm och för att möta de behov som uppstår gör kommunen en stor satsning på förskola och skola. Under de senaste fem åren har 17 nya förskoleavdelningar öppnats och ytterligare fem nya avdelningar kommer att öppna innan årsskiftet 2016/17. Planer för fortsatt byggnation finns. Det är av största vikt att kunna bygga ut verksamheten i takt med behoven. Förarbete pågår inför en eventuell ombyggnation av delar av Nävertorpsskolan till förskolelokaler. Med befolkningsmålet om invånare år 2030 som grund kommer det att krävas utrymme för många nya elever de kommande åren. Det pågår ett intensivt och resurskrävande arbete kring planeringen inför eventuellt beslut om byggnation av en ny skola i centrum och en ny skola på norr. Den initiala planen är att dessa skolor ska vara inflyttningsklara I avvaktan på beslut om ny skola måste elevsituationen lösas inom befintliga lokaler eller inom inhyrda moduler om egna lokaler inte finns att tillgå. Under 2017 firar Katrineholm 100 år som stad. Firande kommer att ske under hela året och det 6

23 23 Bildningsnämnden ska ske tillsammans med kommuninvånarna. 100-årskalaset ska vara en unik möjlighet att bygga stolthet, delaktighet och stärka bilden av Katrineholm, i och utanför staden. Jubileet ska bygga på medskapande. Det ska vara ett 100-årsjubileum för, om och med katrineholmare. Målet är att tillsammans skapa minnesvärda upplevelser. Bildningsförvaltningen kommer att delta i firandet genom att alla förskoleenheter och skolenheter har fått i uppdrag att väva in Katrineholm 100 år i sin verksamhet under Exempelvis planerar elever på Tallås att skapa ett hologram på torget. För att möjliggöra för barn, elever och personal på kommunens förskoleoch skolenheter på landsbygden att delta i firandet kommer dessa skolor och förskolor att tillföras ett extra bidrag för resor under Kulturskolan planerar två större evenemang under kommunens 100-årsjubileum. I mitten av maj ska kulturskolans musikallinje och musikalorkester sätta upp en nyskriven musikal, "Knuten", i Tallåsaulan. Manus är skrivet av Jenny Cronholm och handlingen utspelar sig i Katrineholm för hundra år sen. Det andra stora evenemanget är planerat till mitten av december Som en slutpunkt på jubileumsåret planeras en större vinterkonsert med medverkan från Kulturskolan och många andra lokala grupper, solister, körer och orkestrar. De medverkande i konserten ska spegla Katrineholms befolkning, inte minst med medverkande med annan bakgrund än den svenska. Kulturskolan får med anledning av 100-års jubileet behålla det tillfälliga evenemangsbidrag som de tillfördes Resultatmål/Uppdrag Till- och frångängligheten i kommunala lokaler ska öka Beskrivning KS, BIN, STN, VIAN, VON, KFAB 3.3 Utbildning Övergripande mål Fler flickor och pojkar ska klara målen i grundskolan och gymnasieskolan och nå höga resultat Trygga barn och ungdomar som mår bra Höjd utbildningsnivå Förutsättningar och verksamhetsförändringar Kommunplanen slår fast att den viktigaste framtidsinvesteringen som ett samhälle kan göra är att ge alla barn och unga en bra start och en gedigen utbildning. Genom att satsa på utbildning lägger Katrineholms kommun fundamentet för våra barns och ungas framtid och för Katrineholms fortsatta utveckling. Under 2016 har bildningsnämnden beslutat om en skolplan för Katrineholms kommun. Skolplanen ska, tillsammans med skollag och läroplaner, vara engagerande och inspirerande för alla som bidrar till utvecklingen i kommunens förskolor och skolor. Skolplanen slår fast att varje möte är viktigt. Oavsett i vilket sammanhang ett möte sker så ska det genomsyras av höga förväntningar, tilltro till varje individs utvecklingspotential och lust för lärande. Med start läsåret 2016/17 får förskoleklass och fritidshem egna avsnitt i läroplanen. Detta ska öka den pedagogiska kvaliteten och likvärdigheten i utbildningen. Samtidigt införs också nya skrivningar om övergångar mellan förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem. Fler flickor och pojkar ska nå målen i skolan De senaste åren har betygsresultaten i Katrineholms skolor blivit bättre. I SKL:s Öppna jämförelser avseende läsåret 2014/15, som presenterades i april 2016, stod det klart att Katrineholms skolor förbättrats på flera punkter jämfört med föregående rapport. Detta gör att Katrineholm går emot den rådande rikstrenden med negativ resultatutveckling. Under 2017 måste ett fortsatt arbete ske i alla kommunens förskolor och skolor för att hålla i den positiva trenden när det gäller resultatutvecklingen och förvaltningen måste fortsätta att fokusera på 7

24 24 Bildningsnämnden utveckling av framgångsrika lärmetoder och elevcentrerat arbete. Skolverket lämnade under våren 2016 ett förslag på nationell strategi för skolans digitalisering till regeringen. Förslaget gäller för förskola, förskoleklass, fritidshem och den obligatoriska skolan. Strategin innehåller förslag till insatser som syftar till att alla elever och personal ska utveckla en digital kompetens som de behöver. Dessutom ska tillgången till digitala verktyg vara likvärdig och digitaliseringen ska bidra till att resultaten förbättras och verksamheten effektiviseras. Strategin anger de förutsättningar och insatser som krävs för detta. Beslutas strategin kommer det att behövs en utökning av digitala verktyg för personalen i Katrineholms kommun förskolor och fritidshem. Vår digitala resa, som är namnet på Katrineholms kommuns satsning på 1-1 i grundskolan, skapar förutsättningar för en flexibel lärmiljö och ett framgångsrikt lärande för alla elever. Varje elev får genom 1-1 satsningen tillgång till ett personligt digitalt verktyg, vilket skapar individuell tillgänglighet genom Lärknuten och via lärarnas digitala arbetsmaterial. Arbetsmaterial som exempelvis kan vara i form av text, bild, film eller ljud så att varje elev på sitt sätt får möjlighet att förstå vad uppgiften går ut på och hur den ska lösas. Under december 2016 påbörjas utdelning av digitala verktyg för personalen i Katrineholms förskolor. På detta sätt får personalen förbättrade förutsättningar för dokumentation och planering. Detta möjliggörs via omfördelning av befintliga budgetmedel. Utdelningen kommer att följas upp med utbildningsinsatser under För att satsningen ska bli framgångsrik krävs en medveten utbildningsinsats för all pedagogisk personal. En första utbildningsinsats skedde vårterminen 2016 innan verktygen delades ut. Under 2017 kommer detta att följas upp med ytterligare utbildning och inspiration kring det digitala lärandet. Under 2017 kommer arbetet med att tydliggöra den utvecklingsorganisation, som under de senaste åren tagit form inom bildningsförvaltningen, att fortsätta. Syftet med utvecklingsorganisationen är att systematisera och samordna de utvecklingsprocesser som pågår inom Katrineholms skolor. Under läsåret 2016/17 ska tre fokusområden prioriteras på kompetenskonferenserna; Vår digitala resa språk matematik Kompetenskonferensernas innehåll planeras och arrangeras i respektive samordningsområde och ska kännetecknas av kollegialt lärande i ett 1-19 års perspektiv. För att bättre kunna möta varje enskild elevs behov kommer bildningsförvaltningen under 2017 lägga ett större fokus på nyanländas lärande och kompetensutvecklingsinsatser kring detta. Varje år lämnar varje verksamhet ifrån sig en kvalitetsredovisning. Av dessa framgår bland annat förbättringsområden och förslag till åtgärder för förbättring. Utifrån de förslag som kommer fram i kvalitetsredovisningarna kommer prioriteringar att ske med fokus på de angivna områdena i skolplanen. För att skapa en tydlighet kring alla de aktiviteter som pågår i syfte att nå målen i kommunplanen och skolplanen har en verksamhetsplan fastställts för För att få en tydlig bild av kvaliteten i bildningsförvaltningens verksamhet är det sedan några år tillbaka beslutat att samtliga förskolor och skolor ska använda sig av kvalitetsäkringsverktyget Qualis. Arbetet med Qualis skapar förutsättningar för ett systematiskt förbättringsarbete över tid för att nå hållbar kvalitet och förbättrade resultat i kommunens förskolor och skolor. Under

25 25 Bildningsnämnden kommer flera förskolor och skolor att genomgå en extern granskning. Mindre klasser i de lägre årskurserna och möjlighet för lärarna att ge mer tid till varje enskild elev är något som pekas ut som viktigt i kommunplanen. Sedan läsåret 2015/16 har Katrineholms kommun tagit del av den statliga satsningen Lågstadielyftet. Statsbidragets syfte är att höja utbildningens kvalitet och ge lärare mer tid för varje elev. Under läsåret 2015/16 fick Katrineholms skolor dela på drygt 6 mnkr vilket motsvarar ca.12 tjänster. Inför läsåret 2016/17 har bidrag fördubblats. Redan i förskolan läggs grunden för det fortsatta lärandet. Under de sista åren har det talats mycket, både lokalt och regionalt, om att grupperna i förskolan är stora. Från hösten 2015 har kommunen sökt och beviljats statsbidrag för att minska barngruppernas storlek i förskolan. Barngrupper med barn födda 2013 eller senare pekas ut som prioriterade. Bidraget bygger på att det finns lokaler tillgängliga som möjliggör en minskning av barngrupperna. Detta har dock varit ett problem för Katrineholms kommun. Under hösten 2015 fastslogs en handlingsplan för matematikutveckling och under 2017 kommer insatser att ske i linje med denna handlingsplan. Fysisk aktivitet och träning har i en lång rad studier visat sig ha positiv inverkan dels på fysisk status, men även på studieresultat. Våren 2016 startade Västra skolan ett PULS-projekt. Flera PULS-pass i veckan planerades in både under skoltid och före ordinarie skolstart. Syftet med PULS-projektet är följande; På kort sikt öka koncentration och uthållighet under teoretiska lektioner. På lång sikt öka möjligheterna för inlärning.andra effekter är bättre upplevd hälsa, mindre konflikter, ökad impulskontroll, ökad sammanhållning i gruppen som genomför PULS etc. Under PULS-passen är elevens enda uppgift att se till att hen är i rätt pulszon, mellan 70 och 90 % av maxpuls, i 20 minuter. Ingen bedömning sker.under passet mäts elevernas puls med hjälp av ett puls-band och det visas på en skärm i idrottshallen så de får direkt återkoppling på hur det går. Projektet följs upp via enkäter och elevernas studieresultat. Som summering av lärarnas upplevelse, samt enkätsvaren från eleverna så känns det mycket positivt. Under kommande läsår kommer Västra skolan att fortsätta med PULS och lägga passen under ordinarie skoldag. Uppföljning vad gäller studieresultat kommer att ske på de tester som sker under höstterminen Trygga barn och ungdomar som mår bra Elevhälsan tillfördes 2016 medel för att kunna förstärka med ytterligare en kurator och en psykolog. Detta har möjliggjort en minskning av väntetiderna. De senaste årens ärendeökningen kan kopplas till den elevökning som skett de sista åren. Många ansökningar gäller flickor och pojkar som varit en kort tid i Sverige. Dessa elever kommer idag ut till skolorna efter kartläggningen på mottagningsenheten Bryggan och det kan då uppstå frågor om flickornas och pojkarnas kunskapsnivå. Detta beror bland annat på att personal på skolorna känner en osäkerhet över hur de ska bemöta nyanlända svenskar och deras behov efter att de blivit utslussade. Skolorna vill därför ha underlag som tydligt visar hur barnet/eleven klarar sig kognitivt/adaptivt. Elevhälsans utökade resurser gör att skolorna kan få mer stöttning i dessa frågor än tidigare. Till följd av att antalet elever i kommunens skolor beräknas öka under 2017 tillförs elevhälsan ytterligare budgetmedel. Det pågår flera insatser i kommunen riktade mot barn och unga som på olika sätt hamnat i 9

26 26 Bildningsnämnden utanförskap. Dessa insatser kommer att fortsätta under Skolfam är en förebyggande arbetsmodell för att stärka skolresultat för barn i familjehem. Både svenska och internationella studier visar att barn som är familjehemsplacerade lämnar skolan med betydligt sämre betyg än sina jämnåriga. Syftet med Skolfam är att i samarbete mellan socialförvaltningen och bildningsförvaltningen säkerställa familjehemsplacerade barns rätt till fullvärdig utbildning. En annan insats är SamTid som är ett samarbete mellan bildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Syftet med samarbetet är att bistå rektorerna för kommunens grundskolor i arbetet med att ge elever, som av olika anledningar ogiltigt uteblir från undervisning, en möjlighet till en fungerande skolgång. Även friskolorna har tillgång till SamTid. #jagmed är ett EU-projekt finansierat av Europeiska Socialfonden (ESF) som pågår i ett 30-tal kommuner i fem regioner i Mellansverige; Östergötland, Uppsala, Örebro, Västmanland och Sörmland. I Sörmland finns två delprojekt, Nyköping/Oxelösund och Katrineholm. Det övergripande målet för #jagmed är att öka andelen elever som slutar gymnasiet med fullständiga betyg. Under projekttiden kommer projektet att studera övergångar mellan skolor och skolformer, arbeta med förebyggande åtgärder samt fortbildning, rådgivning och föreläsningar till berörd skol- och projektpersonal. I delprojekt Katrineholm är målgruppen ungdomar i åldern år som är elever i åk 9 upp till åk 3 på gymnasiet och bedöms ligga i riskzonen för att inte påbörja eller fullfölja gymnasiet. Projektet kommer att arbeta individanpassat och coachande med att stötta, motivera, stärka självförtroende, arbeta med ungdomars hälsa med mera. Samarbetet mellan socialförvaltningen, bildningsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen kring enskilda barn och elever har påbörjats. Syftet med detta samarbete är att se till att barnets behov sätts i centrum och att insatserna samordnas mellan förvaltningarna. Ett av kommunens mål är att det i Katrineholms skolor ska finnas trygga barn som mår bra. Kopplat till detta mål har bildningsnämnden antagit en policy för tobaksfri skoltid. Kommunens högstadie- och gymnasieskolor deltar i projektet Tobaksfri- skoltid. Projektet syftar till att stärka det förebyggande arbetet genom att involvera elever, personal och föräldrar. Höjd utbildningsnivå Skollagen ställer krav på studie- och yrkesvägledning. Elever i alla skolformer, utom förskolan och förskoleklassen, ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Att Katrineholms elever ska kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till framtidsfrågor är livsavgörande och här har all personal i skolan ett ansvar. Bildningsförvaltningen har under de senaste två åren ökat fokus på studie- och yrkesvägledning genom att samordna alla studie- och yrkesvägledare under en rektor. Under hösten 2016 kommer ansvaret för studie- och yrkesvägledarna att övergå till en av de nya verksamhetscheferna. Syftet med samordningen är att utveckla arbetsformer i ett 1-19 årsperspektiv och i synnerhet utveckla samarbetet med närsamhälle och omvärld samt vid övergångar mellan olika verksamheter och stadier. Detta är viktigt för att leva upp till läroplanens mål att bredda valen inför ett kommande yrkesliv för både flickor och pojkar. Ett 1-19 årsperspektiv innebär att på olika sätt göra studie- och yrkesvägledningen tillgänglig för alla åldrar, även för de yngre. Det har därför skett en förstärkning med en studie- och yrkesvägledare på heltid. Till följd av att antalet elever i kommunens skolor beräknas öka under 2017 tillförs SYV ytterligare budgetmedel. 10

27 27 Bildningsnämnden Resultatmål/Uppdrag Förskolan ska byggas ut efter behov Trygg och utvecklande förskoleverksamhet Alla elever ska tidigt klara kunskapsmålen i skolan Fler elever ska klara målen i grundskolan och nå höga resultat Fler elever ska klara målen i gymnasieskolan och nå höga resultat Andelen elever som mår bra och trivs i skolan ska öka Höjd utbildningsnivå i kommunen Den digitala delaktigheten ska öka i alla åldrar Beskrivning BIN BIN BIN, KTN BIN, KTN BIN BIN, STN BIN, KTN, VIAN, VON KS, BIN, KTN, VIAN, VON 3.4 Omsorg och trygghet Övergripande mål Social omsorg som utgår från individens behov och självbestämmande för ökad trygghet och livskvalitet Katrineholm ska vara en trygg och säker kommun att leva och verka i Förutsättningar och verksamhetsförändringar I kommunplanen tydliggörs att kommunen har ett särskilt ansvar för att verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden. Familjer och enskilda med sociala problem ska stöttas på ett tidigt stadium. Ansvaret för detta arbete ligger främst på socialtjänsten men även förskola och skola involveras i detta arbete. En insats som pågår är SamTid som är ett samarbete mellan bildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Syftet med samarbetet är att bistå rektorerna för kommunens grundskolor i arbetet med att ge elever, som av olika anledningar ogiltigt uteblir från undervisning, en möjlighet till en fungerande skolgång. I kommunplanen framgår också att det vid sidan av det sociala arbetet behövs ett aktivt brottsoch skadeförebyggande arbete. Genom det samverkansavtal som finns tecknat mellan polisen och Katrineholms kommun involveras bildningsförvaltningen bland annat genom ett åtagande att arbeta förebyggande mot klotter och skadegörelse samt genom att åta sig att föra en dialog med elever, lärare och föräldrar kring alkohol, droger och brott. Under 2017 kommer Landstinget Sörmland att genomföra enkätundersökningen Liv & Hälsa ung för sjätte gången. Denna gång planeras det bli elever som går i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet som får svara på frågor om levnadsvanor, livsvillkor och hälsa. Tanken är att resultatet ska användas för planering och uppföljning och som underlag för hälsofrämjande och förebyggande insatser. Resultatmål/Uppdrag Barn och ungdomar i behov av stöd från socialnämnden ska i ökad utsträckning upptäckas tidigt och få insatser där barnets behov sätts i centrum Ökad trygghet och säkerhet för kommunens invånare Beskrivning BIN, KTN, SOCN KS, BIN, KTN, STN, VON, VSR 3.5 Kultur, idrott och fritid Övergripande mål Ett rikt kultur- och fritidsliv som alla invånare kan ta del av Goda förutsättningar för spontan och organiserad idrott Stark samverkan med föreningslivet God folkhälsa 11

28 28 Bildningsnämnden Förutsättningar och verksamhetsförändringar I Katrineholms kommuns skolplan lyfts det fram att kulturskolan ska ge eleverna möjlighet till en meningsfull fritidssysselsättning genom att flickorna och pojkarna får möjlighet att utveckla sina konstnärliga färdigheter, i exempelvis musik, dans, teater och skapande. I skolplanen tydliggörs också att kulturskolan ska stödja arbetet med estetiskt lärande i förskolor och skolor och bidra till ökad måluppfyllelse. Teknik- och entreprenörskolan KomTek ska på samma sätt bidra till att utveckla teknikintresset bland barn och ungdomar oavsett kön samt vara ett stöd i skolornas teknikundervisning. Bildningsförvaltningen har många samverkansytor med kultur- och turismförvaltningen. Bland annat samverkar de två förvaltningarna kring olika läsprojekt, skolbiblioteken och Skapande skola. Samverkan sker också mellan Kulturskolan, Perrongen och DuD i olika ungdomsprojekt. Ett område som lyfts fram i kommunplanen är den roll biblioteken kan ha för att stimulera läsintresset hos kommunens flickor och pojkar. Under 2017 kommer bildningsförvaltningens språkutvecklare tillsammans med kommunens bibliotekarier och bibliotekspedagoger att fortsätta planera för insatser utifrån målet om manliga förebilder och att öka pojkars läsning. Utöver detta pågår i samverkan mellan språkutvecklaren och bibliotekarierna/bibliotekspedagogerna en kurs som heter Stimulera läsintresse. Den reviderade kulturstrategin för barn och unga antogs i bildningsnämnden, kultur- och turismnämnden samt vård- och omsorgsnämnden i december Kulturstrategin beskriver kommunens ambition att stärka barns och ungas kulturliv. Förutsättningen för att förverkliga kulturstrategin är förvaltningsövergripande samverkan. Resultatmål/Uppdrag Fler invånare ska delta aktivt i kultur-, idrotts- och fritidslivet Goda möjligheter till en innehållsrik och aktiv fritid i Katrineholms kommun Kulturverksamheter som invånarna är nöjda med Jämställda kultur- och fritidsverksamheter Andelen invånare med goda levnadsvanor ska öka Beskrivning BIN, KTN, STN, SOCN, VON BIN, KTN, STN, VON BIN, KTN, VON BIN, KTN, STN, VON KS, BIN, KTN, STN, VIAN, VON 3.6 Hållbar miljö Övergripande mål Minskad klimatpåverkan Rena sjöar och vattendrag Biologisk mångfald God bebyggd miljö Förutsättningar och verksamhetsförändringar Under de sista tre åren har ett arbete pågått med klimatsmart ekomat i bland annat kommunens förskolor och skolor. För kommunens barn och unga har detta inneburit att måltiderna innehåller mer vegetabilier och att vissa råvaror, exempelvis tomat och gurka, främst serveras under säsong. För att skapa acceptans hos barn och unga och öka kunskapen om matens påverkan på miljön krävs en ökad dialog kring klimatsmart mat och den pedagogiska skolmåltiden blir oerhört viktig. Service- och teknikförvaltningens ambition är att servera klimatsmarta måltider som uppskattas av såväl små som stora gäster. Få saker är så individuella som smakupplevelser, så för att säkerställa att måltiderna passar alla kommer utbudet av maträtter att fortsätta att utvecklas under Fortsatt satsning på måltidsmiljön och nya större serveringsdiskar i 12

29 29 Bildningsnämnden kommunens restauranger möjliggör att fler maträtter kan erbjudas. Ambitionen är att minst tre maträtter dagligen ska serveras i skolrestaurangerna. Mera medel för ekologiska råvaror tillförs budget Bildningsförvaltningen och service- och teknikförvaltningen behöver tillsammans fortsätta arbeta för att minska matsvinnet i kommunens förskolor och skolor. Detta för att bidra till miljön och att hålla nere livsmedelskostnaderna. Trots ett stort arbete med att synliggöra matsvinnet genom årligen återkommande svinnmätningar har inte kommunens matsvinn minskat nämnvärt. Framför allt är det serveringssvinnet i mottagningsköken som är det stora problemet. I Katrineholms tillagningskök slängs däremot väldigt lite mat jämfört med jämförbara mätningar i andra kommuner. Resultatmål/Uppdrag Ökad andel miljöbilar i kommunens verksamheter Kommunens energiförbrukning ska minska Fortsatt utveckling av klimatsmarta och ekologiska måltider i kommunens måltidsverksamhet inom förskola, skola och äldreomsorg Ökat gästfokus i kommunens måltidsverksamhet inom förskola, skola och äldreomsorg Beskrivning KS, BIN, KTN, STN, SOCN, VIAN, VON, KFAB KS, BIN, KTN, STN, SOCN, VIAN, VON, KFAB BIN, STN, VON BIN, STN, VON 3.7 Ekonomi och organisation Övergripande mål God ekonomisk hushållning Tillgänglig, tydlig och öppen organisation Attraktiv arbetsgivare för tryggad personalförsörjning Förutsättningar och verksamhetsförändringar God ekonomisk hushållning Från hösten 2016 finns det tre nya verksamhetschefer underställda förvaltningschefen. En av dessa att ansvarar för gymnasieskolan och år 7-9 medan de andra två har både förskola och grundskola inom sitt ansvarsområde. Syftet med den nya organisationen är fortsätta att utveckla verksamheten i ett 1-19 års perspektiv, stärka samordningsområdena och öka måluppfyllelsen. Organisationen ska vara hållbar i en expansiv fas. Tillgänglig, tydlig och öppen organisation Under 2014 inrättade bildningsförvaltningen ett formellt samverkansråd där representanter från elevråd/kår från 7-9 skolorna och gymnasieskolorna bjuds in. Samrådet planeras in i kalendariet och följer samma modell som förvaltningens fackliga samverkansmöten. Syftet med samverkansrådet är att öka flickors och pojkars möjligheter till inflytande i frågor som rör dem och att ge dem möjligheter att framföra sina åsikter och erfarenheter till beslutsfattare på olika nivåer. Alla flickor och pojkar ska ses som självklara aktörer i sina egna liv. Vuxensamhället har ett ansvar att stödja dem och möta dem med respekt. Attraktiv arbetsgivare I kommunplanen står skrivet att "Personalen är en av kommunens viktigaste resurser i välfärden och att ett bra ledarskap och engagerade medarbetare är avgörande för den fortsatta utvecklingen av kommunens service till invånarna". Det står också att "För att möta framtidens utmaningar krävs ett strategiskt och långsiktigt arbete för att säkra personalförsörjningen". För bildningsförvaltningen är det av största vikt att under 2017 fortsätta det arbete som har påbörjats i samarbete med personal- och informationsavdelningen. 13

30 30 Bildningsnämnden Bristen på högskoleutbildade förskollärare och lärare väntas fortsätta öka, enligt analyser från Universitetskanslersämbetet, UKÄ, och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. En kompetensförsörjningsplan är framtagen för att tydliggöra kommande kompetensbehov och avståndet från befintlig kompetens i förhållande till verksamhetens mål. I kompetensförsörjningsplanen beskrivs pågående och planerade åtgärder för att nå målen kortfattat, exempelvis hur bildningsförvaltningen ska attrahera nya medarbetare, vilka strategier för kompetensförsörjning som planeras och vilka projekt som ska bidra till att bildningsförvaltningen kan fylla kompetensbehovet. Ett exempel på en insats som redan har påbörjats och som kommer att fortsätta under 2017 är satsningen på övningsförskolor och övningsskolor. Övningsförskolor erbjuds inom samordningsområde Norr och övningsskolor inom samordningsområde Öst samt Duveholmsgymnasiet. Syftet med övningsskolor är skapa en tydlig koppling mellan teori och praktik i lärarutbildningen. Lärarstudenter gör all sin vfu (verksamhetsförlagd utbildning) på en och samma skola (övningsskolan) under hela sin utbildning. Övningsskolor medför goda förutsättningar att tidigt knyta blivande förskollärare och lärare till kommunen. För att vara en attraktiv arbetsgivare och behålla personal behöver bildningsförvaltningen se över olika karriärmöjligheter för personal inom bildningsförvaltningen. En typ av karriärväg är satsningen på karriärstjänster i skolan som staten via Skolverket påbörjade Syftet med karriärtjänsterna förstelärare och lektor är att göra läraryrket mer attraktivt och säkra god undervisning för elever. Karriärstjänster kan inrättas inom alla skolformer utom förskola. Kravet är att förstelärare eller lektor måste ha lärarlegitimation och arbeta minst halva sin tjänst som lärare. Från läsåret 2016/17 har det varit möjligt för kommuner och andra huvudmän att söka bidrag från skolverket för lärarlönelyftet. Detta bidrag är till för att kommunen ska kunna höja lönerna för särskilt kvalificerade lärare, förskollärare eller fritidspedagoger. Syftet med bidraget är att höja läraryrkets attraktionskraft och därigenom förbättra resultaten i skolan. Totalt har 237 pedagoger fått en lönehöjning på kr per månad. Bildningsförvaltningen vill uppmuntra personal att vidareutbilda sig inom Lärarlyftet. Särskilt prioriterade är ämnesområden där kommunen har brist på personal. För att möjliggöra nedsättning i tid för dessa personer kommer bildningsnämnden att fortsätta avsätta medel för detta I april 2016 beslutade kommunfullmäktige om att införa heltid som norm i Katrineholms kommun. Detta kommer att medföra mycket arbete för bildningsförvaltningen under 2017 då detta gör att samtliga nyrekryteringar, samt visstidsanställningar längre än tre månader, ska ske på heltid. Resultatmål/Uppdrag Resultatet ska uppgå till minst en procent av skatteintäkterna Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkterna Kommunens lokalresurser ska utvecklas för ökad funktionalitet, kostnadseffektivitet och kundnöjdhet Kommunens tillgänglighet per telefon och e-post ska förbättras Tydlig och effektiv kommunikation Ökat medarbetarengagemang Tryggad personalförsörjning genom utvecklad rekrytering Minskad sjukfrånvaro Beskrivning KS, BIN, BMN, KTN, STN, SOCN, VIAN, VON KS, BIN, BMN, KTN, STN, SOCN, VIAN, VON KS, BIN, BMN, KTN, STN, SOCN, VIAN, VON, KFAB KS, BIN, BMN, KTN, STN, SOCN, VIAN, VON KS, BIN, BMN, KTN, STN, SOCN, VIAN, VON KS, BIN, KTN, STN, SOCN, VIAN, VON KS, BIN, KTN, STN, SOCN, VIAN, VON KS, BIN, KTN, STN, SOCN, VIAN, VON 14

31 31 Bildningsnämnden Resultatmål/Uppdrag En attraktiv arbetsplats för tryggad personalförsörjning genom införandet av "Heltid som norm" Beskrivning Genom att använda Time Care Planering och TIme Care Pool ska förvaltningarna kunna lägga flexibla scheman för att alla anställda ska kunna ha heltidstjänster 15

32 32 Bildningsnämnden 4 Driftsbudget Förvaltning/Avd/Enhet Budget (tkr) Intäkter (tkr) Kostnader (tkr) Totalbudget (tkr) Nämnd Förvaltningsledning och administration Skolskjuts och reseersättning Kommuninterna tjänster Komtek Kulturskolan Modersmål och studiehandledning Kartläggningsenheten Bryggan Elevhälsan Studie- och yrkesvägledning Andra gemensamma verksamheter Förskola inkl. pedagogisk omsorg Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasieskola Gymnasiesärskola Fritidsgårdar Tilläggsbelopp Totalt I övergripande plan med budget som beslutades av kommunfullmäktige den 21 november 2016 tilldelades bildningsnämnden en budget för 2017 på tkr. Nämnd Inom verksamheten budgeteras i huvudsak arvoden för nämndens ledamöter. Förvaltningsledning och administration Inom verksamheten på förvaltning budgeteras bland annat, ledning (förvaltningschef, biträdande förvaltningschef, verksamhetschefer och skolledare), administration, verksamhetssystem mm. Inom området finns även bildningsförvaltningens buffert budgeterad. Medel motsvarande 2,0 förskolechefer och 1,0 tjänst förstärkning vid arbetet inför byggnationen av nya skolor. Skolskjutsar och reseersättning Här budgeteras kostnader för skolskjutsar för samtliga verksamheter. Samt kostnader för reseersättning och inackordering till gymnasieskolan. Kommuninterna tjänster Inom verksamheten budgeteras kostnader för måltider, städ och vaktmästeri för för-, grund- och gymnasieskola. Däremot omfattar det inte vaktmästeri i gymnasieskolan eftersom den drivs i förvaltningens egen regi. Budgeten har räknats upp med beräknade löneökningar för 2017 samt 16

33 33 Bildningsnämnden utökats med anledning av barn- och elevökning. Det har även tillförts 700 tkr avseende ekomat. Även alla hyror avseende förskola, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola och gymnasiesärskola budgeteras här. Komtek Här budgeteras personal-, lokal- och materialkostnader för Komteks verksamhet. Budgeten inrymmer också medel för Lego FLL. Kulturskola Kulturskolan får behålla det evenemangsbidrag på 100 tkr för storföreställningar som de tillfördes i budget Detta ska då täcka kostnader i samband med Katrineholms 100-års jubileeum. Modersmål och studiehandledning Verksamheten omfattar både modersmål, modersmålsstöd i förskolan och studiehandledning. Verksamheten har tillförts 223 tkr för ökat elevantal. Kartläggningsenheten Bryggan Bryggan budgeteras med 4,0 tjänster samt administration och övriga omkostnader. Detta finansieras till två tredjedelar via Migrationsverket och resterande tredjedel finansieras via skattemedel. Elevhälsa Elevhälsan tillförs medel för tillkommande elever med 598 tkr (inkl. tillkommande elever från Erla). Studie- och yrkesvägledning Här budgeteras kostnader för studie- och yrkesvägledning. Andra gemensamma verksamheter Verksamheten innefattar bland annat kostnader för simundervisning och skolbibliotek. Skolbibliotek har tillförts medel för ökat elevantal. Förskola Lönedelarna i skolpengen har räknats upp med 2,26 % löneökning från första januari 2017, vilket motsvarar 3 % för avtalsperioden (april-december). Extern verksamhet Antalet barn i externa verksamheter förväntas ligga kvar på samma nivå som under hösten Socioekonomisk tilldelning I den socioekonomiska modell som används avsätts i snitt kr per barn till socioekonomisk fördelning. Fördelningen mellan de olika enheterna följer SKL:s beräkningsmodell. Den socioekonomiska tilldelningen baseras på tre faktorer: Föräldrarnas utbildningsbakgrund 65 % Migrationsbakgrund 25 % Kön 10 % Total tilldelning egen regi inklusive socioekonomisk tilldelning 17

34 34 Bildningsnämnden Den totala tilldelningen per barn i förskolan faller 2017 ut enligt tabellen nedan: Enhet Grundpeng Socioekonomi Total skolpeng Stavstugans förskola kr kr kr Regndroppens förskola kr kr kr Guldregnets förskola kr kr kr Lasstorps förskola kr kr kr Trädgårdens förskola kr kr kr Örnens förskola kr kr kr Norrgårdens förskola kr kr kr Näverstugans förskola kr kr kr Borgens förskola kr kr kr Sörgårdens förskola kr kr kr Karossens förskola kr kr kr Påfågelns förskola kr kr kr Häringe förskola kr kr kr Ängstugans förskola kr kr kr Tjäderns förskola kr kr kr Gersnäs förskola kr kr kr Asplundens förskola kr kr kr Björkviks förskola kr kr kr Saltkråkans förskola kr kr kr Bie förskola kr kr kr Backa förskola kr kr kr Fågelbo förskola kr kr kr Rävens förskola kr kr kr Mysaks förskola kr kr kr Kommunsnittet kr Berguven öppnar i december 2016 och det har därför inte gått att räkna ut en sociekonomisk tilldelning för denna förskola. Berguven kommer därför att få en socioekonomisk tilldelning som motsvarar genomsnittet på förskolorna i samordningsområde öst. Total skolpeng för Berguven blir kr. Genomsnittliga total skolpeng 2017: Verksamhet Kr/barn/år 2017 Förskola kr Grundskola Lönedelarna i skolpengen har räknats upp med 2,26 % löneökning från första januari 2017, vilket motsvarar 3 % för avtalsperioden (april-december). Extern verksamhet Antalet elever i externa verksamheter förväntas ligga på samma nivå under vårterminen och under höstterminen. Socioekonomisk tilldelning 18

35 35 Bildningsnämnden I den socioekonomiska modell som används avsätts i snitt kr/elev i förskoleklass, kr/elev i år 1-6 och kr/elev i år 7-9 till socioekonomisk fördelning. Fördelningen mellan de olika enheterna följer SKL:s beräkningsmodell. Den socioekonomiska tilldelningen baseras på tre faktorer: Föräldrarnas utbildningsbakgrund 65 % Migrationsbakgrund 25 % Kön 10 % Total tilldelning egen regi inklusive socioekonomisk tilldelning Den totala tilldelningen per elev i grundskola faller 2017 ut enligt tabellerna nedan: Förskoleklass Socioekonomi Grundpeng Total skolpeng Västra skolan kr kr kr Östra skolan kr kr kr Nyhemsskolan kr kr kr Valla skola kr kr kr Strångsjö skola kr kr kr Sandbäcksskolan kr kr kr Skogsborgsskolan kr kr kr Sköldinge skola kr kr kr Bie skola kr kr kr Forssjö skola kr kr kr Björkviks skola kr kr kr Julita skola kr kr kr Kommunsnittet kr 1-6 Socioekonomi Grundpeng Total skolpeng Västra skolan kr kr kr Östra skolan kr kr kr Nyhemsskolan kr kr kr Valla skola kr kr kr Strångsjö skola kr kr kr Skogsborgsskolan kr kr kr Sandbäcksskolan kr kr kr Sköldinge skola kr kr kr Bie skola kr kr kr Forssjö skola kr kr kr Björkviks skola kr kr kr Julita skola kr kr kr Kommunsnittet kr 7-9 Socioekonomi Grundpeng Total skolpeng Järvenskolan Södra kr kr kr Järvenskolan Tallås kr kr kr Kommunsnittet kr 19

36 36 Bildningsnämnden Genomsnittlig total skolpeng per verksamhet 2017: Verksamhet Kr/elev/år 2017 Förskoleklass År 1-6 År kr kr kr Extra ersättning AST-grupper Verksamhet Kr/elev/år 2017 AST-gruppen Skogsborgsskolan AST-gruppen Tallåsskolan kr kr Grundsärskola Lönedelarna i skolpengen har räknats upp med 2,26 % löneökning från första januari 2017, vilket motsvarar 3 % för avtalsperioden (april-december). Ny modell för tilldelning Grundsärskolan har tidigare år haft en elevpeng för elever i grundsärskola och en annan elevpeng för elever i träningsskola, samt ett tilläggsbelopp för individuellt stöd till de elever som bedömts ha behov på grund av autism eller rullstol. Tilläggsbeloppet har bestått av ett belopp för elever i grundsärskola och ett belopp för elever i träningsskola. Detta har inneburit att de olika nivåerna av skolpengen har haft stor spridning storleksmässigt, vilket i sin tur har inneburit att verksamheten har varit svår att planera när elever har tillkommit eller slutat. Från och med 2017 föreslås tilldelningen istället bestå av samma grundpeng som grundskolans elever får, plus ett tillägg som är beroende av om eleven är inskriven i grundsärskola eller träningsskola. Grundpengen är beroende av om eleven går i årskurs 1-6 eller 7-9, det vill säga samma indelning som för grundskolans elever. Även särskolans fritidshem får en skolpeng som består av en grundpeng som är lika stor som grundpengen till övriga fritidshemsbarn samt en extra ersättning. Syftet är att göra tilldelningen till grundsärskolan mer förutsägbar och därmed underlätta planeringen av verksamheten. Förändringen gör även att Katrineholms kommuns modell för tilldelning blir mer lik andra kommuners modeller. Vid beräkningen av den extra ersättningen har medel tillförts grundsärskolans fritidshem, för att ge det bättre ekonomiska förutsättningar. Denna ökning har kunnat ske genom en minskning av tilldelningen till grundsärskolan, som tidigare har haft ett ekonomiskt överskott. Förändringen av skolpengen innebär inte någon förändring av den totala tilldelningen till grundsärskolan. Tilldelning egen regi Ersättningstyp Kr/elev/år 2017 Skolpeng grundsärskolan år 1-6 Skolpeng grundsärskolan år 7-9 Extra ersättning grundsärskolan Skolpeng träningsskolan år 1-6 Skolpeng träningsskolan år 7-9 Extra ersättning träningsskolan Skolpeng fritidshem grundsärskola kr kr kr kr kr kr kr 20

37 37 Bildningsnämnden Ersättningstyp Kr/elev/år 2017 Extra ersättning fritidshem kr Grundsärskolan är undantagen den socioekonomiska fördelningen, då den har en särskild skolpeng. Fritidshem Lönedelarna i skolpengen har räknats upp med 2,26 % löneökning från första januari 2017, vilket motsvarar 3 % för avtalsperioden (april-december). Extern verksamhet Antalet barn i externa verksamheter förväntas ligga kvar på samma nivå som under hösten Socioekonomisk tilldelning I den socioekonomiska modell som används avsätts i snitt kr per barn till socioekonomisk fördelning. Fördelningen mellan de olika enheterna följer SKL:s beräkningsmodell. Den socioekonomiska tilldelningen baseras på tre faktorer: Föräldrarnas utbildningsbakgrund 65 % Migrationsbakgrund 25 % Kön 10 % Total tilldelning egen regi inklusive socioekonomi Den totala tilldelningen per barn i fritidshem faller 2017 ut enligt tabellen nedan: Enhet Grundpeng Socioekonomi Total skolpeng Västra fritidshem kr kr kr Strångsjö fritidshem kr kr kr Valla fritidshem kr kr kr Östra fritidshem kr kr kr Nyhems fritidshem kr kr kr Sköldinge fritidshem kr kr kr Sandbäckens fritidshem kr kr kr Björkviks fritidshem kr kr kr Skogsborgs fritidshem kr kr kr Forssjö fritidshem kr kr kr Bie fritidshem kr kr kr Julita fritidshem kr kr kr Kommunsnittet kr Genomsnittlig total skolpeng 2017: Verksamhet Kr/elev/år 2017 Fritidshem kr Gymnasieskola Inför beräkning av programpengen för gymnasieskolan 2017 gav förvaltningschefen bildningsförvaltningens ekonomer i uppdrag att se över modellen och processen för beräkning av programpeng. Syftet var att ta fram en kvalitetssäker och resurseffektiv modell som har en djup förankring hos berörda skolledare och förvaltningsledningen. 21

38 38 Bildningsnämnden Inför budgetåret 2013 fattade bildningsnämnden beslut om ny modell för resursfördelning för gymnasieskolan. Modellen byggde på att undervisning och läromedel kategoriserades i olika nivåer beroende på programmens struktur. Tilldelningen för undervisning byggde på antal lärare på 100 elever och läromedel en summa per elev och år. Exempelvis gav yrkesprogrammen en högre tilldelning för undervisning och läromedel jämfört med de teoretiska programmen. När nivåerna bestämdes var utgångspunkten hur det såg ut i dagsläget samt att det gjorde en rimlighetsbedömning i förhållande till riksprislistan Inför varje nytt budgetår har det gjorts en översyn av hur de verkliga kostnaderna varit jämfört med tilldelning. Förutsättningarna gällande elevantal per program kan skilja sig markant mellan åren vilket kan ha gjort att kostnaden per elev blivit högre eller lägre mellan åren och svår att hantera då det finns brytpunkter för hur stor/liten anpassning som går att göra. Med anledning av detta har programpengen justerats inför varje nytt år. Det har resulterat i fler kategorier än vad det var i ursprungsmodellen. Det har under åren upplevts som svårigheter när det gäller hur fördelningen mellan programmen ska ske och vem som ska göra bedömningen av vad som är rimligt att programmen ska tilldelas. Det har även varit svårt att hantera stora förändringar mellan åren i exempelvis elevantal per program. Inför 2017 har verksamhetschef, skolledare och ekonomer tillsammans arbetat fram och beslutat om en ny fördelningsprincip för programpengen. Den nya modellen bygger på att programpengen fördelas procentuellt efter riksprislistan. Det kommer att innebära krav på förändring i organisationen för ett antal program där vi i Katrineholm ligger antingen över rikspris eller under. Programpengen för introduktionsprogrammen är oförändrat jämfört med 2016 (förutom löneuppräkning). Anledningen är att det för dessa program inte finns något rikspris samt att 2016 varit ett år som inneburit stora förändringar i form av elevökning vilket gör att det är svårt att utgå ifrån. Nedan redovisas den interna programpengen för respektive gymnasieprogram 2017: Program Kr/elev/år 2017 Bygg- och anläggningsprogrammet exklusive inriktningen anläggningsfordon El- och energiprogrammet Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Estetiska programmet inriktningen musik Fordons- och transportprogrammet exklusive inriktningen transport Fordons- och transportprogrammet inriktning transport Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Industritekniska programmet Introduktionsprogrammet exkl. Språkinriktning Introduktionsprogrammet Språkinriktning * Naturvetenskapliga programmet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet

39 39 Bildningsnämnden Program Kr/elev/år 2017 VVS- och fastighetsprogrammet Vård och omsorgsprogrammet *På introduktionsprogrammet med språkinriktning är en ersättning från migrationsverket inräknad på kr. Måltiderna ingår endast i programpengen för de program som finns på Lindengymnasiet och Ellwynska skolan. Gymnasiesärskolan Inom gymnasiesärskolan har inga förändringar skett i beräkning av elevpeng inför 2017, förutom löneuppräkningar. Program Kr/elev/år 2017 Nationella program Individuella program IPC,IPD (AST-gruppen) Måltiderna ingår inte i programpengen. Fritidsgårdar Budgeten för fritidsgårdar ligger kvar på samma nivå som Tilläggsbelopp Här budgeteras tilläggsbelopp, extra ersättning för särskoleintegrerade elever och extra ersättning för elever i AST-grupp. Budgeten har utökats då antalet elever i AST-grupp har ökat. 23

40 40 Bildningsnämnden 5 Investeringsbudget Kategori Benämning Budget (tkr) Driftkostnad (tkr) Förskolan - inventarier och teknisk utrustning Grundskola - inventarier och teknisk utrustning Gymnasieskola - inventarier och teknisk utrustning :1 satsning år Gemensamma verksamheter Förvaltningscentralt Utrustning idrottshallar Bibas (barn i behov av särskilt stöd) Oförutsedda investeringar och myndighetskrav Invenatarier ny högstadieskola Järven Inventarier ny f-6 skola Norr Total budget Fastighetsinvesteringar Larm förskolor Egna investeringar Under 2016 har Vår digitala resa påbörjats, en investering som kommer att pågå under flera år. Vår digitala resa är namnet på Katrineholms kommuns satsning på 1-1 i grundskolan, en satsning som skapar förutsättningar för en flexibel lärmiljö och ett framgångsrikt lärande för alla elever. Varje elev får genom 1-1 satsningen tillgång till ett personligt digitalt verktyg, vilket skapar individuell tillgänglighet genom Lärknuten och via lärarnas digitala arbetsmaterial. Arbetsmaterial som exempelvis kan vara i form av text, bild, film eller ljud så att varje elev på sitt sätt får möjlighet att förstå vad uppgiften går ut på och hur den ska lösas. Den tidigare avsaknaden av tidsenliga verktyg har gjort att Katrineholms skolor tidigare inte levt upp till läroplanernas krav inom det digitala området. I grundskolans läroplan framgår bland annat att det är skolans ansvar att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Med hjälp av ett personligt verktyg kommer alla elever oavsett behov av stöd att få möjlighet till multisensoriskt lärande. På så vis behöver inte elever i behov av särskilt stöd känna sig utpekade som de enda med tillgång till personligt verktyg. Även elever med särbegåvning skulle gynnas av ett personligt verktyg då de på nya sätt skulle få möjlighet att arbeta mer individuellt och i sin studietakt. Det blir på så sätt en likvärdighet för alla elever oavsett förutsättningar i skolan och hemma. De senaste årens satsning och utveckling av förvaltningens lärplattform (Lärknuten) har bidragit till att behovet av digitala verktyg bland eleverna har ökat. Lärplattformen innehåller en rad resurser som kan bidra till en ökad måluppfyllelse men också till att öka tillgängligheten av studiematerial såväl under som efter skoltid. Under 2017 kommer det finnas behov av fortsatta investeringar i kommunens nya förskoleavdelningar. En ny förskoleavdelning kostar ca 250 tkr att utrusta. Det kommer även finnas behov av att utrusta nya skollokaler. Fattas beslut om ombyggnation av delar av 24

41 41 Bildningsnämnden Nävertorpsskolan till förskolelokaler kommer detta att innebära nya investeringar i inventarier. Dessa finns inte med i beräkningarna nedan. Behov av reinvestering av möbler och andra inventarier inom förskola, grundskola, fritidshem och gymnasieskola finns ständigt. Utbyte behöver ske löpande och prioritering bör ske av respektive rektor därför används från 2016 en modell där varje barn/elev (baserat på elevantalet vid budgettillfället) genererar en viss summa investeringsmedel. Budgeten fördelas till de olika enheterna efter diskussion i respektive samordningsområde. Summorna är för 2017; 600 kr/barn i förskola, 700 kr/elev i f - år 6 inkl. fritidshem och 800 kr/elev år 7-9. För gymnasieskolan som har en mer komplex verksamhet med program som har olika investeringstyngd gäller fortfarande samma äskningsförfarande som tidigare. Inom samtliga verksamheter har prioriteringar gjorts för att hålla nere investeringsvolymen. Om beslut fattas om byggnation av en eller flera nya skolor till 2020 så kommer investering i nya möbler att behöva göras under En grov uppskattning av dessa behov har gjorts i detta skede. Investeringar hos annan part Under flera år och i flera sammanhang har behovet av upprustning av bildningsförvaltningens lokaler för främst förskola men även skola framförts. Bland annat har dessa synpunkter förts fram i bildningsförvaltningens kvalitetsredovisningar och i medarbetarenkäter. I första hand handlar detta om upprustning av lokaler men även utbyte av inventarier. Likväl som att pedagogiska och stimulerande utemiljöer är en konkurrensfaktor gentemot de fristående verksamheterna behövs en satsning på förskolornas och skolornas innemiljöer för att inom detta område vara likvärdiga med fristående verksamheter. Upprustning av lokaler ansvarar inte bildningsförvaltningen själva för utan detta är ett behov som endast kan åtgärdas av KFAB. För att KFAB ska kunna tillgodose detta behov behöver de avsättas medel för detta ändamål. Behov av investeringar hos annan part dvs. KFAB handlar till stor del om ljudmiljö, utemiljö, entréer, förvaring och andra anpassningar av verksamhetslokaler för att bättre överensstämma med de behov som dagens verksamhet har. 25

42 42 Bildningsnämnden 6 Särskilda uppdrag Uppdrag till KFAB att i samverkan med bildningsförvaltningen projektera för förskoleplatser för 80 barn som ska stå klara under Uppdraget ska återrapporteras till kommunstyrelsen senast i augusti Uppdrag till bildningsnämnden att i samråd med KFAB och kommunledningsförvaltningen uppdatera den långsiktiga planen för utbyggnad av förskolan. Som en del i uppdraget ska en aktuell bedömning av kommande behov av förskoleplatser göras med utgångspunkt dels från nuvarande antal barn per avdelning, dels målsättningen att minska antalet barn per avdelning. I uppdraget ingår också att ta fram förslag på olika lösningar för att möta behov av utökade förskolelokaler. Uppdraget ska återrapporteras till kommunstyrelsen senast i augusti 2017 inför beredningen av övergripande plan med budget Uppdrag till bildningsnämnden att i samråd med KFAB och kommunledningsförvaltningen ta fram förslag på lösningar för att möta Sandbäcksskolans behov av utökade lokaler. Förslagen ska kostnadsberäknas. Uppdraget ska återrapporteras till kommunstyrelsen senast i mars Uppdrag till bildningsnämnden, kommunledningsförvaltningen och KFAB att se över och stärka säkerheten vid kommunens gymnasie- och högstadieskolor. Återrapportering till kommunstyrelsen ska ske senast i april Uppdrag till vård- och omsorgsnämnden att i samråd med bildningsnämnden och socialnämnden undersöka möjligheter att skapa hemmaplanslösningar för barn och ungdomar med diagnoser/funktionsnedsättningar som i nuläget inte kan hanteras inom kommunens befintliga verksamheter. Uppdraget ska återrapporteras till kommunstyrelsen senast i augusti 2017 inför beredningen av övergripande plan med budget Uppdrag till samtliga nämnder att utveckla verksamheterna genom nya e-tjänster och digitalisering med utgångspunkt i regeringens program Digitalt först. Digitalt först innebär att digitala tjänster, när det är möjligt och relevant, ska vara förstahandsvalet för invånare, organisationer och företag vid kontakter med kommunen. Återrapportering ska ske i samband med delårsrapport och årsredovisning

43 43 Bildningsnämnden 7 Bilaga: Fördelning av resultatmål samt indikatorer Enligt övergripande plan med budget Målområde Resultatmål/Uppdrag Indikatorer Tillväxt, jobb och egen försörjning Attraktiva boende- och livsmiljöer Utbildning Fler ungdomar ska starta UF-företag KS, BIN Till- och frångängligheten i kommunala lokaler ska öka KS, BIN, STN, VIAN, VON, KFAB Förskolan ska byggas ut efter behov BIN Trygg och utvecklande förskoleverksamhet BIN Alla elever ska tidigt klara kunskapsmålen i skolan BIN, KTN Fler elever ska klara målen i grundskolan och nå höga resultat BIN, KTN Fler elever ska klara målen i gymnasieskolan och nå höga resultat BIN Andelen elever som mår bra och trivs i skolan ska öka BIN, STN Antal elever som driver UF-företag Redovisning av tillgänglighetsförbättrande åtgärder i kommunala lokaler Tillgänglighetsinventering (fysisk) av STN:s fastigheter och anläggningar (camping, badplatser, parker, lekplatser med mera) Antal nya förskoleavdelningar som öppnas under mandatperioden Andel barn som får plats på förskola på önskat placeringsdatum Väntetid i antal dagar för de barn som inte fått plats på förskola på önskat placeringsdatum Barn per årsarbetare i förskolan, antal Faktisk personaltäthet, antal närvarande barn per närvarande personal Andel föräldrar som är nöjda med den verksamhet som bedrivs i Katrineholms förskolor Andel flickor och pojkar på förskolan som uppger att de tycker om att vara på förskolan Andel flickor och pojkar som går ut årskurs 1 som kan läsa Andel elever som får godkänt i alla delmoment för de nationella proven i årskurs 3 Andelen elever som får godkänt i alla delmoment för de nationella proven i årskurs 6 Andelen flickor och pojkar i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolan Meritvärdet för flickor och pojkar i årskurs 9 Andel elever med ärende hos Elevhälsan som bedöms ha fått förbättrade förutsättningar att klara målen i skolan genom stödet från Elevhälsan och åtgärder som skolan har satt in Andel flickor och pojkar som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år Andel flickor och pojkar med grundläggande behörighet till universitet och högskola Betygspoäng för flickor och pojkar efter avslutad gymnasieutbildning Elever/pedagogisk personal grundskola, antal Andel flickor och pojkar i årskurs 5 som har en positiv syn på skolan och 27

44 44 Bildningsnämnden Målområde Resultatmål/Uppdrag Indikatorer Omsorg och trygghet Höjd utbildningsnivå i kommunen BIN, KTN, VIAN, VON Den digitala delaktigheten ska öka i alla åldrar KS, BIN, KTN, VIAN, VON Barn och ungdomar i behov av stöd från socialnämnden ska i ökad utsträckning upptäckas tidigt och få insatser där barnets behov sätts i centrum BIN, KTN, SOCN Ökad trygghet och säkerhet för kommunens invånare KS, BIN, KTN, STN, VON, VSR undervisningen Andel flickor och pojkar i årskurs 8 som har en positiv syn på skolan och undervisningen Andel flickor och pojkar som mår bra Andel flickor och pojkar som inte använder tobak, alkohol eller droger Elevnärvaro vid skollunchen på högstadiet och vid Duveholmsgymnasiet och KTC Andel kvinnor och män i grundläggande vuxenutbildning som klarar målen Andel kvinnor och män i gymnasial vuxenutbildning som klarar målen Andel kvinnor och män med eftergymnasial utbildning Andel invånare som upplever sig vara digitalt delaktig när det gäller att nyttja e- tjänster inom kommun och landsting Andel invånare som upplever sig vara digitalt delaktig när det gäller att utföra bankärenden Andel invånare som upplever sig vara digitalt delaktig när det gäller att söka information Andel invånare som upplever sig vara digitalt delaktig när det gäller att delta i samhällsdebatten Andel invånare som upplever sig vara digitalt delaktig när det gäller att vara aktiv på sociala medier Andel anställda i Katrineholms kommun som känner sig digitalt delaktiga och kan använda de digitalta verktyg och system som behövs i arbetet Antal informationsbesök av socialsekreterare på förskola, BVC och skola Genomsnittlig utredningstid för individoch familjeomsorgens utredningar avseende barn och ungdomar 0-20 år Andel av barn som kommunen placerar i familjehem/på institution som genomgår hälso- och tandvårdsundersökning i samband med socialnämndens första placering av individen Andel barn i familjehem som besökts minst en gång per kvartal Andel av de barn och ungdomar som kommunen placerat i familjehem/på institution som klarar målen i skolan Invånarnas bedömning av tryggheten i kommunen Andel av till kommunen inkommande uppdrag avseende klottersanering som slutförs inom 24 timmar Antal anmälda våldsbrott i kommunen (per invånare) 28

45 45 Bildningsnämnden Målområde Resultatmål/Uppdrag Indikatorer Antal personer som skadas eller omkommer i olyckor som föranleder räddningsinsats Andel olyckor där räddningstjänstens första enhet kommer fram inom målsatt tid Antal personer som utbildats av räddningstjänsten kring olycksförebyggande och olycksavhjälpande åtgärder Andel av de olyckor som föranlett räddningsinsats där en första skadebegränsande åtgärd gjorts av enskild Kultur, idrott och fritid Fler invånare ska delta aktivt i kultur-, idrotts- och fritidslivet BIN, KTN, STN, SOCN, VON Goda möjligheter till en innehållsrik och aktiv fritid i Katrineholms kommun BIN, KTN, STN, VON Kulturverksamheter som invånarna är nöjda med BIN, KTN, VON Jämställda kultur- och fritidsverksamheter BIN, KTN, STN, VON Andelen invånare med goda levnadsvanor ska öka KS, BIN, KTN, STN, VIAN, VON Andel invånare som upplever sig vara delaktiga i kulturlivet i Katrineholm Andel invånare som upplever sig vara delaktiga i idrottslivet i Katrineholm Antal deltagare i Perrongens gruppverksamheter Antal deltagare/besökare i kultur- och turismnämndens programverksamhet Antal medlemmar i föreningar som sorterar under kultur- och turismnämnden Antal deltagare/besökare i kulturföreningarnas program Antal aktiva låntagare på Katrineholms bibliotek Invånarnas bedömning av fritidsmöjligheterna i kommunen (parker, natur, idrott, kultur, föreningsliv, nöjen) Invånarnas bedömning av biblioteksverksamheten Invånarnas bedömning av utställningsoch konstverksamheter Invånarnas bedömning av teaterföreställningar och konserter Invånarnas bedömning av kulturutbudet för barn och unga Andel unga och unga vuxna som är nöjda med den verksamhet som erbjuds inom kulturområdet Könsfördelning på Perrongen, Lokstallet Könsfördelning bland deltagare i det kulturella föreningslivet Könsfördelning bland deltagare i det idrotts- och fritidsrelaterade föreningslivet inom service- och tekniknämndens verksamhetsområden Andel invånare som använder tobak Andel invånare med skadliga alkoholvanor Andel invånare med goda kostvanor Andel invånare som är fysiskt aktiva 29

46 46 Bildningsnämnden Målområde Resultatmål/Uppdrag Indikatorer Hållbar miljö Ekonomi och organisation Ökad andel miljöbilar i kommunens verksamheter KS, BIN, KTN, STN, SOCN, VIAN, VON, KFAB Kommunens energiförbrukning ska minska KS, BIN, KTN, STN, SOCN, VIAN, VON, KFAB Fortsatt utveckling av klimatsmarta och ekologiska måltider i kommunens måltidsverksamhet inom förskola, skola och äldreomsorg BIN, STN, VON Ökat gästfokus i kommunens måltidsverksamhet inom förskola, skola och äldreomsorg BIN, STN, VON Resultatet ska uppgå till minst en procent av skatteintäkterna KS, BIN, BMN, KTN, STN, SOCN, VIAN, VON Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkterna KS, BIN, BMN, KTN, STN, SOCN, VIAN, VON Kommunens lokalresurser ska utvecklas för ökad funktionalitet, kostnadseffektivitet och kundnöjdhet KS, BIN, BMN, KTN, STN, SOCN, VIAN, VON, KFAB Kommunens tillgänglighet per telefon och e-post ska förbättras KS, BIN, BMN, KTN, STN, SOCN, VIAN, VON Andel miljöbilar av totalt antal bilar i kommunkoncernen Minskning av energianvändning i kommunens lägenhetsbestånd sedan 2008 Minskning av energianvändning i kommunens verksamhetslokaler sedan 2008 Matsvinn per portion i samband med lunchserveringarna, antal gram Kostnaden för kommunens inköp av ekologiska livsmedel som andel av kommunens totala kostnad för inköp av livsmedel Kostnaden för kommunens inköp av närproducerade livsmedel som andel av kommunens totala kostnad för inköp av livsmedel Livsmedelsinköpens klimatavtryck Andel barn som är nöjda med maten och måltidsmiljön Andelen äldre som svarar att maten smakar ganska/mycket bra på sitt särskilda boende Andelen äldre som svarar att måltiderna på sitt särskilda boende ofta/alltid är en trevlig stund på dagen Andelen äldre på särskilt boende med en aktuell genomförandeplan som innehåller information om den äldres önskemål och behov i samband med måltiderna Andel barn som har möjlighet att välja mellan olika maträtter Andel äldre på särskilt boende som har möjlighet att välja mellan olika maträtter Andel elever som har en bra schemaläggning av lunchen Resultat i förhållande till skatteintäkter och utjämning Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkter och utjämning, måluppfyllelse Kundnöjdhet avseende KFAB:s verksamhetslokaler Andel invånare som får svar på en enkel e-postfråga inom två arbetsdagar Andel invånare som får ett direkt svar på en enkel fråga när de tar kontakt med kommunen via telefon Andel invånare som uppfattar att de får 30

47 47 Bildningsnämnden Målområde Resultatmål/Uppdrag Indikatorer Tydlig och effektiv kommunikation KS, BIN, BMN, KTN, STN, SOCN, VIAN, VON Ökat medarbetarengagemang KS, BIN, KTN, STN, SOCN, VIAN, VON Tryggad personalförsörjning genom utvecklad rekrytering KS, BIN, KTN, STN, SOCN, VIAN, VON Minskad sjukfrånvaro KS, BIN, KTN, STN, SOCN, VIAN, VON En attraktiv arbetsplats för tryggad personalförsörjning genom införandet av "Heltid som norm" Genom att använda Time Care Planering och TIme Care Pool ska förvaltningarna kunna lägga flexibla scheman för att alla anställda ska kunna ha heltidstjänster ett gott bemötande när de via telefon ställer en enkel fråga till kommunen Andel av maxpoäng i SKL:s webbinformationsundersökning utifrån ett invånarperspektiv Andel av maxpoäng i SKL:s webbinformationsundersökning utifrån ett företagarperspektiv Kundnöjdhet avseende samhällsbyggnadsförvaltningens information på hemsidan Resultat i undersökningen kring hållbart medarbetarengagemang Andel påbörjade rekryteringar där tjänsten tillsätts Andel rekryteringar där tjänsten tillsätts med eftersökt kompetens enligt rekryteringskravprofilen Andel anställda med heltid Andel sjukfrånvarotimmar av ordinarie arbetstid, totalt Del av sjukfrånvaro som är längre än 60 dagar 31

48 48 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Datum Vår beteckning BILDNINGSFÖRVALTNINGEN BIN/2016: Förvaltningskontoret Vår handläggare Ert datum Er beteckning Johanna Siverskog Bildningsnämnden Bidragsbelopp för verksamheter som bedrivs i extern regi 2017 Förvaltningens förslag till beslut Bildningsnämnden beslutar om följande bidragsbelopp för verksamheter som bedrivs i extern regi: Verksamhet Extern regi kommuner Extern regi friskolor Förskola kr kr Lyckebobarnen kr Kotten kr Förskoleklass kr kr Grundskola år kr kr Kunskapsskolan kr Grundskola år kr kr Kunskapsskolan kr Fritidshem kr kr Fritidshem grundsärskola kr - Grundsärskola år kr - Grundsärskola år kr - Grundsärskola träningsskola år kr - Grundsärskola träningsskola år kr - BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Agneta.Svallin@katrineholm.se

49 49 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (3) Datum Vår beteckning BILDNINGSFÖRVALTNINGEN BIN/2016: Förvaltningskontoret Verksamhet Extern regi kommuner Extern regi friskolor Bygg- och anläggningsprogrammet exkl. inr. anläggningsfordon kr kr El- och energiprogrammet kr kr Ekonomiprogrammet kr kr Estetiska programmet exklusive inriktningen musik kr kr Estetiska programmet inriktningen musik kr kr Fordons- och transportprogrammet exkl. inriktningen transport kr kr Fordons- och transportprogrammet inriktning transport kr kr Handels- och administrationsprogrammet kr kr Hotell- och turismprogrammet kr kr Industritekniska programmet kr kr Introduktionsprogrammet kr kr Introduktionsprogrammet inriktning Språk kr kr Naturvetenskapliga programmet kr kr Restaurang- och livsmedelsprogrammet kr kr Samhällsvetenskapsprogrammet kr kr Teknikprogrammet kr kr VVS- och fastighetsprogrammet kr kr Vård och omsorgsprogrammet kr kr Gymnasiesärskola nationella programmet kr - Gymnasiesärskola individuella programmet kr - Gymnasiesärskola AST-gruppen kr - Sammanfattning av ärendet Grundförutsättningarna för beräkning av bidragsbeloppet utgår från likabehandlingsprincipen, det vill säga bidrag till extern utövare ska utgå från samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning till den egna verksamheten. Kommunens budget för verksamheten det kommande året ska ligga till grund för bidragets storlek. Bidrag till enskild verksamhet ska enligt skollagen bestå av ett grundbelopp samt av tilläggsbelopp. Huvudmän får överklaga en kommuns bidragsbelopp hos allmän förvaltningsdomstol. Det gäller både grundbelopp som tilläggsbelopp, vilket innebär att domstolen kan pröva och fastställa bidragets storlek. Tilläggsbelopp Utöver bidragsbeloppet kan tilläggsbelopp utgå för enskilt barn/elev med neuropsykiatrisk diagnos eller motsvarande funktionsnedsättning. Ansökan görs till elevhälsan i Katrineholms kommun som bedömer om tilläggsbelopp ska utgå. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Agneta.Svallin@katrineholm.se

50 50 TJÄNSTESKRIVELSE 3 (3) Datum Vår beteckning BILDNINGSFÖRVALTNINGEN BIN/2016: Förvaltningskontoret Extra ersättning Utöver bidragsbeloppet utgår en extra ersättning för elever i följande grupper: Extra ersättning AST gruppen Skogsborgsskolan år 1-6 AST gruppen Tallåsskolan år 7-9 AST grupp gymnasiet AST grupp gymnasiet IA1 Gymnasieskolan programinriktat individuellt val Gymnasieskolan yrkesintroduktion Kr/elev/år kr kr kr kr kr kr Ärendets handlingar Bidrag på lika villkor, grundbelopp och tilläggsbelopp 2017 Bidragsbelopp externa utförare 2017 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Agneta.Svallin@katrineholm.se

51 Bilaga 3 51 Bidragsbelopp externa utförare 2017

52 52 2 (10) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum 1 Bidragsbelopp Förskola Förskola Lyckebobarnen Kotten Övriga friförskolor Övriga kommunala Pedagogisk omsorg kr kr kr kr Läromedel och utrustning kr kr kr kr Måltider kr kr kr kr Lokaler kr kr kr kr Övrigt 22 kr 22 kr 22 kr 22 kr Delsumma kr kr kr kr Administration 3% kr kr kr kr Avdrag för föräldraavgifter kr kr kr kr Momskompensation 6% kr kr kr - Bidrag per barn kr kr kr kr Månadsbelopp kr kr kr kr

53 53 3 (10) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum 1.2 Förskoleklass Förskoleklass Övriga friskolor Övriga kommunala Undervisning kr kr Läromedel och utrustning kr kr Elevvård och hälsovård kr kr Måltider kr kr Lokaler kr kr Övrigt 22 kr 22 kr Delsumma kr kr Administration 3% kr kr Momskompensation 6% kr - Bidrag per elev kr kr Månadsbelopp kr kr

54 54 4 (10) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum 1.3 Grundskola år Kunskapsskolan Övriga friskolor Övriga kommunala Undervisning kr kr kr Läromedel och utrustning kr kr kr Elevvård och hälsovård kr kr kr Måltider kr kr kr Lokaler kr kr kr Övrigt 126 kr 126 kr 126 kr Delsumma kr kr kr Administration 3% kr kr kr Momskompensation 6% kr kr - Bidrag per elev kr kr kr Månadsbelopp kr kr kr

55 55 5 (10) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum 1.4 Grundskola år Kunskapsskolan Övriga friskolor Övriga kommunala Undervisning kr kr kr Läromedel och utrustning kr kr kr Elevvård och hälsovård kr kr kr Måltider kr kr kr Lokaler kr kr kr Övrigt kr kr kr Delsumma kr kr kr Administration 3% kr kr kr Momskompensation 6% kr kr - Bidrag per elev kr kr kr Månadsbelopp kr kr kr

56 56 6 (10) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum 1.5 Fritidshem Fritidshem Övriga friskolor Övriga kommunala Omsorg kr kr Läromedel och utrustning kr kr Måltider kr kr Lokaler kr kr Delsumma kr kr Administration 3% 981 kr 981 kr Avdrag för föräldraavgifter kr kr Avdrag för avgiftshantering - - Momskompensation 6% kr - Bidrag per barn kr kr Månadsbelopp kr kr

57 57 7 (10) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum 1.6 Grundsärskola Grundsärskola Grundsärskola 1-6 Grundsärskola 7-9 Träningsskola 1-6 Träningsskola 7-9 Fritidshem Undervisning kr kr kr kr kr Läromedel och utrustning kr kr kr kr kr Elevvård och hälsovård kr kr kr kr - Måltider kr kr kr kr kr Lokaler kr kr kr kr kr Övrigt 126 kr kr 126 kr kr - Delsumma kr kr kr kr kr Administration 3% kr kr kr kr 905 kr Extra ersättning kr kr kr kr kr Avgår för föräldraavgift kr Bidrag per barn kr kr kr kr kr Månadsbelopp kr kr kr kr kr

58 58 8 (10) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum 1.7 Gymnasieskola andra kommuner Program Grundbelopp Administration 3% Bidrag per elev Månadsbelopp Bygg- och anläggningsprogrammet exkl. inr. anläggningsfordon kr kr kr kr El- och energiprogrammet kr kr kr kr Ekonomiprogrammet kr kr kr kr Estetiska programmet exkl. inriktningen musik kr kr kr kr Estetiska programmet inriktningen musik kr kr kr kr Fordons- och transportprogrammet exkl. inriktningen transport kr kr kr kr Fordons- och transportprogrammet inriktning transport kr kr kr kr Handels- och administrationsprogrammet kr kr kr kr Hotell- och turismprogrammet kr kr kr kr Industritekniska programmet kr kr kr kr Introduktionsprogrammet kr kr kr kr Introduktionsprogrammet inriktning språk kr kr kr kr Naturvetenskapsprogrammet kr kr kr kr Restaurang- och livsmedelsprogrammet kr kr kr kr Samhällsvetenskapsprogrammet kr kr kr kr Teknikprogrammet kr kr kr kr VVS- och fastighetsprogrammet kr kr kr kr Vård- och omsorgsprogrammet kr kr kr kr

59 59 9 (10) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum 1.8 Gymnasieskola externa utförare Program Grundbelopp Administration 3% Moms Bidrag per elev Månadsbelopp Bygg- och anläggningsprogrammet exkl. inr. anläggningsfordon kr kr kr kr kr El- och energiprogrammet kr kr kr kr kr Ekonomiprogrammet kr kr kr kr kr Estetiska programmet exkl. inriktningen musik kr kr kr kr kr Estetiska programmet inriktningen musik kr kr kr kr kr Fordons- och transportprogrammet exkl. inriktningen transport kr kr kr kr kr Fordons- och transportprogrammet inriktning transport kr kr kr kr kr Handels- och administrationsprogrammet kr kr kr kr kr Hotell- och turismprogrammet kr kr kr kr kr Industritekniska programmet kr kr kr kr kr Introduktionsprogrammet kr kr kr kr kr Introduktionsprogrammet inriktning språk kr kr kr kr kr Naturvetenskapsprogrammet kr kr kr kr kr Restaurang- och livsmedelsprogrammet kr kr kr kr kr Samhällsvetenskapsprogrammet kr kr kr kr kr Teknikprogrammet kr kr kr kr kr VVS- och fastighetsprogrammet kr kr kr kr kr Vård- och omsorgsprogrammet kr kr kr kr kr

60 60 10 (10) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum 1.9 Gymnasiesärskola andra kommuner Program Grundbelopp Administration 3% Bidrag per elev Månadsbelopp Nationella programmet kr kr kr kr Individuella programmet kr kr kr kr IPC, IPD kr kr kr kr

61 61 Bilaga 2 Bidrag på lika villkor - grundbelopp och tilläggsbelopp 2017

62 62 2 (5) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Datum Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Löpande information till hemkommunen Bidrag till fristående verksamheter och andra kommuner Ekonomisk ersättning GRUNDBELOPP Socioekonomi TILLÄGGSBELOPP AKTUELLA GRUNDBELOPP FÖR KALENDERÅRET... 5 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Drottninggatan 19 Org.nummer Utdelningsadress Telefon: vx Katrineholm Telefax: E-post: bildningsforvaltningen@katrineholm.se

63 63 3 (5) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Datum Inledning Bidraget till externa utförare ska bestämmas efter samma grunder som kommunen använder för den egna verksamheten. Här följer en sammanställning av de rutiner som tillämpas i Katrineholms kommun. Bidrag till enskild verksamhet ska enligt skollagen bestå av ett grundbelopp samt av tilläggsbelopp. Huvudmän får överklaga en kommuns bidragsbelopp hos allmän förvaltningsdomstol. Det gäller både grundbelopp som tilläggsbelopp, vilket innebär att domstolen kan pröva och fastställa bidragets storlek. 1.1 Löpande information till hemkommunen När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en fristående skola, eller utan giltig orsak är frånvarande i stor utsträckning, ska friskolan snarast lämna uppgifter om det till hemkommunen. Information ska också lämnas om vilka åtgärder som vidtagits i aktuellt ärende. Informationen ska lämnas till förvaltningskontoret, bildningsförvaltningen. 1.2 Bidrag till fristående verksamheter och andra kommuner Bidraget till fristående förskolor, grundskolor, förskoleklasser, fritidshem, särskola och gymnasieskola ska beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag. Kommunens budget för verksamheten det kommande året ligger till grund för bidraget. Bidraget består av ett grundbelopp och vid behov efter särskilt beslut enligt kommunens rutiner ett tilläggsbelopp. 1.3 Ekonomisk ersättning Bidrag utgår per den 15:e varje månad för de elever som då är skrivna i den fristående skolan. Vid byte av skolenhet ska alltid vårdnadshavare använda Katrineholms kommuns blankett för skolenhetsbyte. När Katrineholms kommuns blankett inkommit till förvaltningskontoret datumstämplas den. Byte godkänns tidigast 10 dagar efter ankomststämpelns datum. Om blankett inte inlämnats och datumstämplats senast den 5:e i aktuell månad kommer ingen ersättning att utgå. 2. Grundbelopp Grundbeloppet ska fördelas till kommunala och till fristående verksamheter så att ersättningen blir helt likvärdig. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Drottninggatan 19 Org.nummer Utdelningsadress Telefon: vx Katrineholm Telefax: E-post: bildningsforvaltningen@katrineholm.se

64 64 4 (5) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Datum Grundbeloppet innehåller ersättning för: Undervisning och pedagogisk verksamhet Utrustning och läromedel Elevvård och hälsovård (ej förskola) Måltider Administrationskostnader Mervärdesskatt Lokalkostnader Socioekonomi Förutom basnivån i grundbeloppet, som är lika för alla barn inom samma verksamhet, görs också en tilldelning utifrån socioekonomiska faktorer. Beslut om socioekonomiska bidragsbelopp fattas inför varje nytt budgetår. De socioekonomiska beräkningarna utgår ifrån statistik inhämtad från SCB. Tilldelningen till förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem sker utifrån följande faktorer: Föräldrarnas utbildningsbakgrund viktar tilldelningen efter den förälder som har högst utbildningsnivå i familjen. Denna faktor står för 65 % av den socioekonomiska tilldelningen. Migrationsbakgrund viktar tilldelningen så att de enheter som har barn eller elever som har bott i Sverige i upp till och med sex år får extra tilldelning. Denna faktor står för 25 % av den socioekonomiska tilldelningen. Kön ger högre tilldelning till enheter med fler pojkar än flickor. Denna faktor står för 10 % av den socioekonomiska tilldelningen. För särskola och gymnasieskola tillämpas inte socioekonomisk tilldelning. 3. Tilläggsbelopp Varje enhet ansvarar för att verksamheten utformas så att varje barn eller elev kan delta efter sina förutsättningar och behov. I enhetens verksamhet ska hänsyn tas till barn eller elev i behov av särskilt stöd. Stödet ska rymmas inom grundbeloppet (skolpengen). Därigenom ska flertalet barn och elever få sina behov tillgodosedda. Därutöver ska kommunen betala ett tilläggsbelopp för barn och elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Stödet ska vara direkt kopplat till ett enskilt barn eller elev och ha samband med hans eller hennes särskilda behov och förutsättningar för att kunna fullfölja sin skolgång. 1 Lokalkostnader fördelas, när inte annat avtalas, så att en fristående grundskoleverksamhet får ersättning för kommunens genomsnittliga lokalhyra per barn. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Drottninggatan 19 Org.nummer Utdelningsadress Telefon: vx Katrineholm Telefax: E-post: bildningsforvaltningen@katrineholm.se

65 65 5 (5) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Datum Tilläggsbelopp kan ges för: Barn och elever med fysiska funktionsnedsättningar som behöver kompensatoriska hjälpmedel och/eller hel- eller deltidsstöd som inte förändras till det bättre med organisation eller pedagogiska insatser. Neuropsykiatrisk eller psykosocial problematik där funktionsnedsättning är en risk för elever eller kamraters varande i klassrummet. Elev som på grund av sjukdom eller olycka behöver hel- eller deltidsstöd. Krav ställs på dokumentation av hur bidraget har använts för den enskilda eleven. Uppföljning av detta sker genom att dokumentation skickas till bildningsförvaltningen elevhälsan. 4. Aktuella grundbelopp för kalenderåret Bidragen till fristående verksamhet 2017 redovisas i bilaga 3. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Drottninggatan 19 Org.nummer Utdelningsadress Telefon: vx Katrineholm Telefax: E-post: bildningsforvaltningen@katrineholm.se

66 66 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Datum Vår beteckning BILDNINGSFÖRVALTNINGEN BIN/2016: Förvaltningskontoret Vår handläggare Ert datum Er beteckning Helene Björkqvist Bildningsnämnden Förslag till förändring av skolorganisation för gymnasieskolan Förvaltningens förslag till beslut 1. Bildningsnämnden beslutar att vård- och omsorgsprogrammet flyttas till KTC 1, rektor David Rytters skolenhet, från och med Bildningsnämnden uppdrar till bildningsförvaltningen att utreda hur man på bästa sätt tillvaratar Ellwynska skolans välkända varumärke samt Katrineholms vårdoch omsorgscollege-certifiering. Förvaltningen uppdras också att se över skolenhetsnamnen. KTC intressenter ska involveras i utredningen. Återrapport till nämnden under våren Sammanfattning av ärendet I den förstudie för nya förskole och skollokaler som bildningsnämnden fattade beslut om ( ) finns ett förslag om att flytta ihop alla gymnasieprogram till Duveholmsskolans lokaler och skapa ett Campus Backa. Syftet med en samlad gymnasieskola för våra elever är att programutbudet kan vara fortsatt brett på hemmaplan och den sammanhållna strukturen skapar ökade möjligheter till samarbete. Det kan t.ex. innebära att mindre program kan drivas i samarbete med andra för att skapa lagom stora undervisningsgrupper eftersom det ger större möjligheter än idag till samläsning mellan program som varierar i storlek. Det skapas helt enkelt en möjlighet till fler flexibla lösningar. Med alla program samlade på en plats öppnas också nya möjligheter till särskilt stöd i mindre grupper. Alla resurser i form av speciallärare, modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk samlas på en plats. Detta skapar till exempel en starkare organisation runt invandrarelevers utbildning i det svenska språket. Även de administrativa funktionerna och kompetenserna samlas vilket ger stordriftsfördelar såväl ekonomiskt som organisatoriskt. I en samlad gymnasieskola finns möjligheten att skapa en ekonomiskt hållbar och långsiktig organisation över tid. En ytterligare positiv faktor är de nya möjligheter som skapas för ett inkluderande arbetssätt där gymnasiesärskolans elever kan erbjudas möjligheter till samarbete med de nya programmen. Inledning Förvaltningen har ett läge där vi nu ser att elevantalen förändras mellan olika läsår. Några program har svårigheter att ställa om organisationen i förhållande till snabba minskningar av elevantalet. Förvaltningen eftersträvar att behålla ett brett utbud av program inom kommunen men behöver effektivisera organisationen enligt de tankar som föreslogs i förstudien. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Agneta.Svallin@katrineholm.se

67 67 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Datum Vår beteckning BILDNINGSFÖRVALTNINGEN BIN/2016: Förvaltningskontoret Ärendebeskrivning Vid höstterminens start gjordes bedömningen att lokalytan på Duveholmsskolan inte användes fullt ut eftersom inriktningar har lagts ned på El- och energiprogrammet samt att det är färre elever på Estetiska programmets inriktning mot musik. Dessutom startar nu Industriprogrammet som lärlingsutbildning med färre elever som följd. Utifrån tidigare utredning och i enlighet med förvaltningens långsiktiga lokalplanering genomfördes under oktober månad en utredning kring frågan om ifall Vård- och omsorgsprogrammet skulle kunna rymmas i Duveholmsskolans lokaler. Utredningen leddes av KTC:s rektorer tillsammans med t.f. rektor på Ellwynska skolan. Under utredningen har personal vid enheterna Ellwynska skolan och KTC getts möjlighet att delta. En enkät till vårdnadshavare och elever har skickats ut. Utredningen konstaterar att med några smärre ombyggnationer skulle Vård- och omsorgsprogrammet kunna inrymmas i lokalerna och en överflyttning skulle kunna genomföras inför hösterminensstarten Förvaltningens bedömning är att flyttkostnader och investeringar ryms inom ordinarie förslag till budget. Under våren sker en uppföljning av de synpunkter och oro som framkommit i utredningens riskbedömning och en plan för att reducera dessa kommer att tas fram. Förvaltningen kommer även att utreda hur man på bästa sätt tillvaratar Ellwynska skolans välkända varumärke samt det certifierade Katrineholms vård- och omsorgcollege, vid en överflyttning. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Agneta.Svallin@katrineholm.se

68 68 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning BILDNINGSFÖRVALTNINGEN BIN/2016: Förvaltningskontoret Vår handläggare Ert datum Er beteckning Helene Björkqvist Bildningsnämnden Nya skolor i Katrineholm - riktlinjer, delaktighet och inflytande Förvaltningens förslag till beslut Bildningsnämnden beslutar att anta riktlinjer och planen för delaktighet och inflytande Sammanfattning av ärendet KFAB har haft i uppdrag att till kommunstyrelsen återkomma med kostnadsberäkningar för en ny skola F-6 i norra staden och en ny 7-9-skola sammanbyggd med Järvenskolan Tallås i centrala Katrineholm. Efter ett beslut i kommunstyrelsen om att gå vidare i processen har bildningsförvaltningen, kommunledningsförvaltningen och KFAB i uppdrag att fortsätta arbetet i dialog med medarbetare och brukare. Ledorden i detta arbete är Tydlighet och Öppenhet. Ärendets handlingar Nya skolor i Katrineholm riktlinjer, delaktighet och inflytande BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Agneta.Svallin@katrineholm.se

69 69 Nya skolor i Katrineholm Riktlinjer, delaktighet och inflytande

70 70 2 (6) Datum BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Vår handläggare Handläggare

71 71 3 (6) Datum BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Fortsatt plan för process efter beslut i kommunstyrelsen om projektering av två nya skolor i Katrineholm. KFAB har haft i uppdrag att till kommunstyrelsen återkomma med kostnadsberäkningar för en ny skola F-6 i norra staden och en ny 7-9-skola sammanbyggd med Järvenskolan Tallås i centrala Katrineholm. Efter ett beslut i kommunstyrelsen om att gå vidare i processen har bildningsförvaltningen, kommunledningsförvaltningen och KFAB i uppdrag att fortsätta arbetet i dialog med medarbetare och brukare. Ledorden i detta arbete är Tydlighet och Öppenhet. Riktlinjer Samtliga aktörer i byggprocessen har uppdraget att planera för skolverksamhet som stödjer läroplanen, och då primärt beakta de två inledande kapitlen. Av särskild betydelse där framstår att: undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet i undervisningen i olika ämnen integrera ämnesövergripande kunskapsområden Aspekter Att etablera nya skolor kräver långsiktiga perspektiv. Planeringen ska därför ske utefter tre riktlinjer. Dessa är: Ekologisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Social hållbarhet Ekologisk hållbarhet Med ekologisk hållbarhet avses nytänkande beträffande: energiförsörjning kretsloppstänkande Ekonomisk hållbarhet Med ekonomisk hållbarhet avses nytänkande beträffande: klassbegreppet och klassrumsbegreppet multifunktionellitet

72 72 4 (6) Datum BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Social hållbarhet Med social hållbarhet avses nytänkande beträffande: trygghetsaspekten i varje del av skolan se till alla elevers behov vid planering av lokalerna samarbetsytor med externa aktörer; Socialtjänst/ Polis/ med flera fungerade styrkedjor från elevarbetslag till lärararbetslag och till ledningsfunktioner. Grupper Följande grupper är planerade att etableras: (Kan komma att ändras vid behov) Styrgrupp Denna grupp leder processen framåt och har kontakter med arkitektfirma, samhällsbyggnadsförvaltningen med flera. KFAB Niclas Bloom Bildningsförvaltningen Lars Andersson/ Lisa Jonsson Kommunledningsförvaltningen: Gunnar Berglund Ledningsgruppen BiF Jörgen Rüdeberg/ ibland hela ledningsgruppen Styrgruppen kommer att ha kontakter med samtliga referensgrupper nedan och föra diskussioner utifrån de riktlinjer och aspekter som bildningsnämnden ställt upp. Skola Norr Arbetsgrupp skola Norr Denna grupp arbetar internt med projektet på detaljnivå: Projektledare Lars Andersson Rektor Ida Peterzén Rektor Linda Flykt Rektor Eva Landelius Lärare Helene Gustafsson Lärare Västra skolan STF Camilla Wiström KFAB Niclas Bloom KLF Gunnar Berglund Inbjudan till arbetsgruppen vid särskilda tillfällen SBF Erik Bjelmrot Skolhälsovård Bryggan Marianne Jeppson Fackliga

73 73 5 (6) Datum BILDNINGSFÖRVALTNINGEN representanter Extern expertis Kulturförvaltningen Hanna Rasmussen Referensgrupper BiF Jörgen Rüdeberg Lars Andersson KLF Gunnar Berglund STF Camilla Wiström KFAB Niclas Bloom Ledningsgruppen Bildningsförvaltningen Samverkansgrupp Östra och Västra skolan Central samverkansgrupp Bildningsförvaltningen Områdesråd Östra och Västra skolan samt Norrgården, Lasstorp, Gersnäs och Guldregnet. Utbildningsrådet Samverkansråd för elever Förstelärare Norr Socialtjänsten Polisen Skola 7-9 Arbetsgrupp skola 7-9 Denna grupp arbetar internt med projektet på detaljnivå. Projektledare Lars Andersson Rektor Magdalena Norin Rektor Susanna Ölander Borg Rektor Eva Landelius Lärare Järvenskolan 1 Lärare Järvenskolan 2 STF Camilla Wiström KFAB Niclas Bloom KLF Gunnar Berglund Inbjudan till arbetsgruppen vid särskilda tillfällen SBF Erik Bjelmrot Skolhälsovård? Bryggan Marianne Jeppson Kulturskolan Lennart Ejeby (Fackliga representanter)? Miljöexpertis Johan Ehrenberg? exempel

74 74 6 (6) Datum BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kulturskolan Hanna Rasmussen Referensgrupper BiF Jörgen Rüdeberg Lars Andersson KLF Gunnar Berglund STF Camilla Wiström KFAB Niclas Bloom Ledningsgruppen Bildningsförvaltningen Samverkansgrupp Järvenskolan 1 och 2 Central samverkansgrupp Bildningsförvaltningen Områdesråd Järvenskolan 1 och 2 Utbildningsrådet Samverkansråd för elever Elever år 4-5 från F-6-skolorna Förstelärare Järvenskolan 1 och 2

75 75 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning BILDNINGSFÖRVALTNINGEN BIN/2016: Förvaltningskontoret Vår handläggare Ert datum Er beteckning Carina Andersson och Agneta Svallin Bildningsnämnden Dokumenthanteringsplan för bildningsnämnden - del 1 Övergripande Förvaltningens förslag till beslut 1. Bildningsnämnden beslutar att godkänna föreslagen dokumenthanteringsplan 2. Planen ska gälla från den 1 januari 2017 Sammanfattning av ärendet I gällande arkivreglemente är det fastslaget att varje myndighet ska upprätta en plan som beskriver myndighetens handlingar och hur dessa hanteras (dokumenthanteringsplan). Vid framtagandet har förvaltningen beaktat SKL:s/Riksarkivets gallringsråd Syftet med en dokumenthanteringsplan är att - utifrån offentlighetsprincipen - vara ett stöd vid återfinnande och gallring av handlingar samt ett styrmedel för administrationen gällande dokumenthantering. Gallring innebär att arkivets handlingar förstörs, eller att uppgifter som ingår i en upptagning utplånas. Av dokumenthanteringsplanen framgår vilka handlingar som skall gallras och vilka gallringsfrister som skall gälla. När ställning har tagits till gallringsfrågorna har följande intressen vägts samman: Förvaltningens/avdelningens eget behov av information De juridiska kraven Forskningens och allmänhetens behov. Ärendets beredning Kommunarkivarien har getts möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Ärendets handlingar Förslag till dokumenthanteringsplan BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Agneta.Svallin@katrineholm.se

76 76 Dokumenthanteringsplan för bildningsnämnden Del1: Övergripande Med Elevhälsa och Kulturskola Datum: Dnr: xxx Handläggare: Carina Andersson och Agneta Svallin Beslutad av bildningsnämnden 13 december 2016, xx

77 77

78 78 2 (31) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum 2016-xx-xx INLEDNING... 3 Verksamhetssystem Bildningsförvaltningen Kommungemensamma system som bildningsförvaltningen använder... 6 Allmän administration (* finns reglerat i kommungemensamma riktlinjer)... 7 Förvaltningskontoret... 8 Arbetsgrupper, projekt, råd, med mera...10 Arbetsmiljö...10 Avtal och upphandling...11 Avtal Direktupphandling Diarium/Arkiv...13 Ekonomiadministration...14 Elevhälsa (skolsköterskor, kuratorer, psykologer, centralt stödteam)...18 Information-/kommunikation och marknadsföring...20 Kulturskola...21 Nämndadministration...22 Personaladministration (** finns reglerat i kommungemensamma riktlinjer som är under revidering)...23 PuL-administration...27 Skolskjutsar...28 Statistik...29 Referenser...30

79 79 3 (31) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum 2016-xx-xx Inledning Bildningsnämndens dokumenthanteringsplan innehåller de beslut som bildningsnämnden fattat när det gäller bevarande och gallring av allmänna handlingar för sina ansvarsområden: Förskola, fritidshem, grundskola, gymnasieskola, elevhälsa, särskola, uppföljning av elever i gymnasieålder som inte går i gymnasieskola. Huvudexemplar eller kopia? Råden gäller handlingar som är huvudexemplar. Övriga exemplar och kopior kan gallras när de inte längre behövs (vid inaktualitet). Vad gäller för allmänna handlingar i elektroniska system? Rådens gallringsfrister är teknikneutrala, vilket innebär att de även gäller uppgifter (allmänna handlingar) i elektroniska system. Vad gäller vid byte av databärare eller medium? Byte av databärare eller medium är gallring, om det leder till informationsförlust, förlust av möjliga informationssammanställningar och/eller förlust av sökmöjligheter. T.ex. när elektroniska handlingar, information i IT-system och databaser skrivits ut på papper och ursprungshandlingen tas bort, måste ett gallringsbeslut tas. Vid byte av verksamhetssystem, måste det säkerställas att informationen förs över till det nya systemet, så att det går att göra informationsuttag. Om detta inte går att säkerställa, måste uttag göras på papper före byte av system. Vad gäller vid skanning av pappershandlingar? Vid skanning av pappershandlingar måste ett gallringsbeslut tas om man förstör pappersdokumentet. Lagringsmedia Det är mjöligt att använda elektroniska databärare, främst CD-skivor, för långtidsbevarande av information. Datamedier måste med jämna mellanrum omkopieras eller läsas över till andra media. Man måste säkerställa att informationen går att läsa på lång sikt. Medium och förvaring anges i första hand för de handlingar som ska bevaras. Registrering i LEX Där inget annat system anges, sker registrering i LEX. Dokument som förvaras i diarium registreras alltid i dokument- och ärendehanteringssystemet Lex. Ordförklaringar Gallring = förstöra allmänna handlingar, både pappersoriginal/kopior samt digitala dokument. Rensning = förstöra sådana handlingar som inte ska bli allmänna handlingar/arkiveras och görs oberoende av gallringsregler. Senast i samband med att ett ärende avslutas, ska handläggaren ta ställning till om minnesanteckningar, utkast och andra motsvarande handlingar ska bli allmänna handlingar/arkiveras. Utförs normalt av berörd handläggare. Gärna i samråd med registrator. S.k. arbetsmaterial (enligt TF 2:9 ej expedierade eller arkiverade utkast och minnesanteckningar ) kan då avlägsnas, under förutsättning att de inte tillför sakuppgift till ärendet. Om arbetsmaterial arkivläggs, blir detta allmän handling och omfattas av bestämmelserna om gallring. Normalt är detta också ett bra tillfälle att gallra eventuella allmänna handlingar av tillfällig eller ringa betydelse i akten. Gallringsfrist = när en handling kan gallras. Om det står 10 år, kan handlingen gallras på det elfte året.

80 80 4 (31) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum 2016-xx-xx Vid inakt = Vid inaktualitet. Uttrycket vid inaktualitet används för att beteckna en gallringsfrist som är kort och som kan bestämmas av förvaltningen själv. Handlingen kan gallras när den inte längre behövs Bevaras = handlingen ska bevaras för all framtid. I kolumnen Till kommunarkivet anges när handlingen ska skickas till kommunarkivet. Om det står 10 år, ska handlingen skickas dit på det elfte året. Handling = pappershandlingar eller digitala handlingar. Kan vara ljudupptagningar, videoupptagningar, fotografier, med mera. Allmän handling = Handling som förvaras hos ett allmänt organ, t.ex. en statlig myndighet eller en kommun. Tre kriterier ska vara uppfyllda för att det ska röra sig om en allmän handling: 1. Det ska röra sig om en handling enligt tryckfrihetsförordningen (TF 2:3) 2. Handlingen ska förvaras hos myndigheten 3. Handlingen ska vara antingen inkommen eller upprättad hos myndigheten (TF: 2:6 och TF 2:7) Att en handling är allmän är inte detsamma som att den är offentlig. Med offentlig handling menas en handling som är allmän, förvaras hos en myndighet och som inte omfattas av sekretess. Har du frågor om dokumenthanteringsplanen? Har du frågor om bevarande och gallring, kontakta förvaltningskontorets registratorer på telefon E-post: bildningsforvaltningen@katrineholm.se Har du handlingar som ska arkiveras? Kontakta kommunarkivet: Trädgårdsgatan 1, AVA-Huset Telefon: eller E-post: kommunarkivet@katrineholm.se

81 81 5 (31) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum 2016-xx-xx Verksamhetssystem 1. Bildningsförvaltningen Namn på system Funktion/innehåll Sekretessuppgifter Dexter Extens ISTCON IST Förskola IST Lämna & hämta Vårdnadshavares kontaktuppgifter, klasslistor, betyg, nationella prov, GY individuella studieplaner, gymnasieantagning, GY individuella val, GY programfördjupningar. Personregister, folkbokföringsregister, personalregister, elevregister, placerade barn, skolenheter, förskoleenheter, fritidsenheter, betyg, ogiltig frånvaro, vårdnadshavares kontaktuppgifter, klasslistor, betyg, nationella prov, GY individuella studieplaner, gymnasieantagning, GY individuella val, GY programfördjupningar, klassregister, mentorsgrupper, undervisningsgrupper, åtgärdsprogramsindikator, barnomsorgstaxekategorier, inkomstuppgifter, lärarbehörigheter, lärartjänster, lärartjänsteplanering, timplaner, resursfördelning, barnomsorgsfakturering, fritidsfakturering, kulturskolefakturering. Behörighetsregister, licensregister. Personregister, placerade barn, förskoleenheter, fritidsenheter, vårdnadshavares kontaktuppgifter, placeringslistor, inkomstuppgifter, barnomsorgstaxekategorier. In- och utcheckning av barn och elever på förskola och fritidshem, närvaroschema och kontaktuppgifter för barn och elever på förskola och fritidshem. Novaschem Schemaläggningsprogram för GR, GY. Ja PingPong Lärplattform, schemavisning, närvaroregistrering, IUP med skriftliga omdömen, mål och framsteg, pedagogisk planering, inlämningsuppgifter med plagiatkontroll. Ja Profdoc Medical Office (PMO) Administration av elevhälsa och elevvård. Ja Skola 24 Integrationsplattform för schemaprogram och Nej lärplattform. Solen Skolskjuts Program för planering av skolskjuts för elever, beslut, Ja busskortshantering. Solen FOLK Kommuninvånarregister. Solen FAST Fastighetsbeteckningsregister. Schemamellandatabas Integrationsfiler för schemaprogrammet Ja IST Ledighetsansökan Ledighetsansökan för elever GR och GY (Källa: Bildningsförvaltningens systemförvaltare). Ja Ja Ja Ja

82 82 6 (31) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum 2016-xx-xx 2. Kommungemensamma system som bildningsförvaltningen använder Namn på system Funktion/innehåll Förvaltning/motsv. Sekretessuppgifter Aditro recruit Ansökningshandlingar Offentliga jobb Nej Agresso Web Ekonomisystem Klf Ja Avantra Upphandlingssystem Klf Nej Communis Kommunens sociala intranät Klf Nej Esmaker Webbaserat enkät- och analysverktyg. Viadidakt Ja Internet Info/service till kommuninnevånarna Klf Nej LEX Dokument- och ärendehanteringssystem Klf Ja LISA Ett program som hanterar arbetsskador Klf Ja Personec P Löneadministration Klf Nej Personec Utdata Personalstatistik Klf Nej Personec Förhandling Löneförhandling Klf Nej Proceedo Faktura- och beställningssystem Klf Ja TEIS Integrationsmotor Klf Ja Time Care Pool Tillsättning av vikarier utifrån Klf Nej beställningar som läggs in av verksamheterna Time Care Planering Ett tidsplaneringsverktyg som vid Klf Nej schemaläggningen tar hänsyn till såväl verksamhetens krav som personalens önskemål och behov. SABA Kompetensplanering Klf Nej ( Kompetensportalen ) Självservice Personal- och lönesystem Klf Nej Winlas Personalsystem Klf Nej (Källa: System.katrineholm.se)

83 83 7 (31) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum 2016-xx-xx Allmän administration (* finns reglerat i kommungemensamma riktlinjer) Gallringsfrist markerad med asterisk * grundas på KF:s styrdokument: Gallring av handlingar av tillfällig eller ringa betydelse K:\Styrdokument/Övergripande anvisningsdokument Aktivitet/process- Handling Gallringsfrist Sortering/ förvaring Till kommunarkiv Anmärkningar Cirkulär, reklam, broschyrer och inbjudningar Cookiefiler, loggfiler för e-post och filer som tillfälligt lagrats av webbläsaren Enkäter och andra handlingar som utgör underlag till rapport eller annan sammanställning Handlingar som har utgjort underlag för kommunens interna planering och verksamhetsredovisning Handlingar vars informationsinnehåll har överförts till annan databärare. T.ex. information som förs över från digitalt till analogt medium, såsom e- post och webbsidor som skrivs ut på papper; digital information som kopieras eller omvandlas till nytt filformat (konverteras); upptagning på telefonens röstbrevlåda, som dokumenteras i en tjänsteanteckning. Informationsutskick från kommunens övriga nämnder/förvaltningar/organ *Vid inakt *Vid inakt *Vid inakt *Vid inakt *Vid inakt *Vid inakt Inkomna och upprättade handlingar som inte föranleder åtgärd, eller tillför sakuppgift till ärende. Nyckelkvittenser *Vid inakt 2 år efter inakt Pärm reception/ motsvarande Observera att handling för vilka sekretess gäller, alltid måste diarieföras. Dessa kan gallras efter sex månader, om anteckning om detta noteras i diariet. Postöppning, fullmakt Vid inakt Papper Närarkiv/ Register, liggare, listor och andra handlingar som används som verksamhetsstöd, men som saknar varaktig betydelse för verksamheten. *Vid inakt motsvarande ---- Gallras när personal slutar.

84 84 8 (31) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum 2016-xx-xx Förvaltningskontoret Dokument som förvaras i diarium registreras i dokument- och ärendehanteringssystemet Lex. Aktivitet/process- Handling Gallringsfrist Sortering/ förvaring Till kommunarkiv Anmärkningar Ansökan om att starta fristående Bevaras Diarium 10 år Beslutas av bildningsnämnden. förskola eller pedagogisk omsorg Bidragskriterier Bevaras Diarium 10 år Beslutas av bildningsnämnden. Enkäter (egenupprättade) Bevaras Diarium 10 år Egna utformade enkäter med svar bör bevaras (vid omfattande enkäter kan sammanställningar av svar bevaras). Enkäter (inkommande) samt svar Bevaras Diarium 10 år Fullmakt postöppning Vid inakt Pärm registrator Förteckningar över skolor, förskolor, m.fl., organisationsplaner/scheman Gallras när personal slutar. Bevaras Diarium 10 år Om de inte ingår i årsredovisningen. Förvaltningsbrev/Veckobrev 5 år PingPong Elektroniskt dokument i verksamhetssystemet PingPong. Inkommande och utgående skrivelser av tillfällig betydelse Instruktioner/Rutinbeskrivningar, - av tillfällig karaktär Instruktioner/Rutinbeskrivningar, - av komplex karaktär Kvalitetsgranskningar, protokoll och utvärderingar från fortlöpande uppföljning av verksamheten 2 år Pärm registrator/ motsvarande Vid inakt Katalog på nätverket. Intranät/ lärplattform Papperskopior sätts i pärm, gallras efter två år. Kopior i e-post sparas 3månader efter utskrift och gallras sedan. Gäller instruktioner av rutinmässig karaktär. Gallras när ny upprättats eller instruktionen/rutinen upphört. Bevaras Diarium 10 år Instruktioner och rutinbeskrivningar av komplex karaktär som gäller över tid. T.ex. rutiner för klagomålshantering och liknande. Bevaras Diarium 10 år Protokoll och utvärdering bevaras. Registreras/diarieförs. Underlag gallras efter 3 år, dock först efter att nästföljande granskning gjorts. Kvalitetsredovisningar, årliga Bevaras Diarium 10 år Likabehandlingsplaner Bevaras Diarium 10 år Årliga planer för att förebygga och förhindra diskriminering/ kränkningar samt utredningar /uppgifter om åtgärder. Läsårsdata Bevaras Diarium 10 år Bevaras tillsammans med nämndprotokoll.

85 85 9 (31) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum 2016-xx-xx Dokument som förvaras i diarium registreras i dokument- och ärendehanteringssystemet Lex. Aktivitet/process- Handling Rapporter, policys, riktlinjer * Skolblanketter, inkomna Gallringsfrist Sortering/ förvaring Bevaras Diarium 10 år Vid inakt Digitalt i myndighetsbrevlåda Till kommunarkiv Anmärkningar Skrivs ut på papper och skickas till handläggare. Kan gallras efter det. Synpunkter, inkomna 5 år Akter i dokumentskåp Tillsyn Bevaras Diarium 10 år Handlingar rörande kommunens tillsyn över enskilda som bedriver förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Upptagningsområden-beslut om Bevaras Diarium 10 år Tillsammans med nämndprotokoll. Utredningar 5 år Hos handläggare/ närarkiv Verksamhetsberättelser, årsberättelser från de olika omsorgsformerna. Protokoll och utredning bevaras. Registreras/diarieförs. Underlag gallras. Bevaras Diarium 10 år Om det inte ingår i årsredovisning. Överklaganden- beslut och handlingar Bevaras Diarium

86 86 10 (31) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum 2016-xx-xx Arbetsgrupper, projekt, råd, med mera Dokument som förvaras i diarium registreras i dokument- och ärendehanteringssystemet Lex. Aktivitet/process -Handling Närvarolistor Närvarolistor: samverkan/mbl Protokoll Protokoll: samverkan/mbl Projekt som vi deltar i, men ej ansvarar för. Gallringsfrist Vid inakt Bevaras Bevaras Bevaras Gallras vid inaktualitet Sortering/ förvaring Hos mötesledaren. Pärm närarkiv Pärm närarkiv Pärm i närarkiv Hos projektdeltagaren Till kommunarkiv Anmärkningar Enstaka närvarolistor vid möten. Vid möten där protokoll förs och ska bevaras, bör närvarolistan förvaras tillsammans med protokollet. Se nedan. 10 år Tillsammans med protokollet 10 år Endast beslutsprotokoll 10 år Projekt ledda av den egna verksamheten Bevaras Diarium/ Pärm utredare 5 år Protokoll och slutdokument bevaras. Arbetsmaterial gallras när slutdokument upprättats Arbetsmiljö Aktivitet/process -Handling Delegation av arbetsmiljöansvar Dokumentation från Skyddsrond/Arbetsmiljörond Brandrond Plan för höjd beredskap, krishanteringsplan, systematiskt brandskyddsarbete SBA. Gallringsfrist Sortering/ förvaring 2 år efter Pärm inakt närarkiv 3 år Pärm respektive chef 2 år Pärm säkerhetsansvarig. Katalog på nätverket. SBA tillbudsrapport 1 år Pärm säkerhetsansvarig. Katalog på nätverket. Till kommunarkiv Anmärkningar

87 87 11 (31) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum 2016-xx-xx Avtal och upphandling Avtal Aktivitet/process -Handling Avtal försäkringar Gallringsfrist Sortering/fö rvaring Förvaras hos Telge Inköp Till kommunarkiv Anmärkningar Tjänst som upphandlas. Avtal och kontrakt rutinmässig karaktär, t.ex. hyresavtal, avtal städning och utrustningar 2 år Pärm i närarkiv/ motsvarande Med utförare. Efter att avtalet upphör att gälla. Avtal skolskjutsar Avtal/kontrakt som direkt berör verksamheten Ansökan/utredningar och beslut angående enskilda som vill bedriva förskoleverksamhet /pedagogisk omsorg Avtal med enskilda som bedriver förskoleverksamhet/pedagogisk omsorg. Bevaras Bevaras Bevaras Förvaras hos Telge Inköp Pärm i närarkiv Registreras i Lex. Pärm nämndprotokoll i närarkiv Registreras i Lex. Pärm nämndprotokoll i närarkiv Registreras i Lex. Tjänst som upphandlas. 10 år Till exempel avtal med privata entreprenörer inom förskola, övriga entreprenader, uppdragsutbildning. Till kommunarkiv 10 år efter avslut. 10 år Förvaras tillsammans med nämndprotokoll. Bör ingå i diarieförda handlingar. 10 år Förvaras tillsammans med nämndprotokoll. Bör ingå i diarieförda handlingar.

88 88 12 (31) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum 2016-xx-xx Direktupphandling Aktivitet/process -Handling Gallringsfrist Sortering/ förvaring Anbudsförfrågan, anbudsbegäran Bevaras Närarkiv rum 26 Till Anmärkningar kommunarkiv 5 år Diarieförs. Registreras i Lex när den skickas ut. Anbud, antagna Bevaras Närarkiv rum 26 5 år Diarieförs. Registreras i Lex. Inkomna anbud registreras när tilldelningsbeslutet är klart Anbud, ej antagna 2 år Närarkiv rum 26 Diarieförs. Registreras i Lex Inkomna anbud registreras när tilldelningsbeslutet är klart Avtal/kontrakt Bevaras Närarkiv rum 26 5 år Diarieförs. Registreras i Lex. Redovisas som delegationsbeslut. Beslutsprotokoll Frågor och svar Bevaras Bevaras Närarkiv rum 26 Närarkiv rum 26 5 år Diarieförs. Registreras i Lex. 5 år Frågor och svar som, inkommer/skickas ut gällande upphandlingen. Registreras i Lex och ska finnas med i akten. Prolongering av avtal Tilldelningsbeslut Öppningsprotokoll Bevaras Bevaras Bevaras Närarkiv rum 26 Närarkiv rum 26 Närarkiv rum 26 5 år Diarieförs 5 år Diarieförs 5 år Diarieförs. Registreras i Lex.

89 89 13 (31) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum 2016-xx-xx Diarium/Arkiv Dokument som förvaras i diarium registreras i dokument- och ärendehanteringssystemet Lex. Aktivitet/process -Handling Gallringsfrist Sortering/ förvaring Arkivförteckning Bevaras Pärm registrator Till kommunarkiv När ny upprättats Anmärkningar Diarieakter (diarieförda handlingar) Bevaras Systematisk ordning hos registrator 10 år Diarieförda ärenden med ärendeblad Bevaras Akter i dokumentskåp Registreras i Lex 5 år Dokumenthanteringsplan Bevaras Diarium 5 år Postlista Bevaras Pärm registrator 10 år Flyttas till närarkivet efter 1 år Tas ut ur Lex. Bevaras på papper.

90 90 14 (31) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum 2016-xx-xx Ekonomiadministration Dokument som förvaras i diarium registreras i dokument- och ärendehanteringssystemet Lex. Aktivitet/process -Handling Gallringsfrist Sortering/ förvaring Till kommunarkiv Anmärkningar Beslut om skolpeng/elevpeng Bevaras Diarium 10 år I samband med beslut om internbudget. Gäller fristående förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Budget - Budgetunderlag (beräkningar mm) 2 år Digitalt på server G. 10 år G:/BIF gemensam/arbetsyta/ Ekonomigrupp/Budget - budgetdokument Ekonomisk uppföljning/bokslut - Månadsuppföljning - Bokslutsbilagor - Delårsrapport - Årsredovisning Fakturahantering - Leverantörsfakturor - Internfakturor - Utanordningar - Bokföringsorder - Kompletterande underlag till leverantörsfakturor (exv. kvitton) Resursfördelning - Underlag för utbetalning - Betalningsunderlag extern resursfördelning - Bokföringsunderlag intern resursfördelning Förteckning beslutsattestanter original Bevaras 2 år 2 år Bevaras Bevaras 10 år 10 år 10 år 10 år 10 år 2 år 10 år 10 år Pärm ekonom Pärm nämndprotokoll Närarkiv Närarkiv Närarkiv Pärm närarkiv 10 år Pärm Närarkiv 10 år Nämndbeslut. Bevaras tillsammans med nämndprotokoll. Kopior (original till ekonomikontoret) Nämndbeslut. Bevaras tillsammans med nämndprotokoll. Ekonomikontorets ansvar Ekonomikontorets ansvar Årsvis i verifikationsnummerordning Märks med verifikationsnummer och förvaras i nummerordning.

91 91 15 (31) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum 2016-xx-xx Aktivitet/process -Handling Gallringsfrist Sortering/ förvaring Handkassa: förteckning 10 år Pärm ekonomiamin Handkassa: avstämning 10 år Pärm ekonomiadmin Till kommunarkiv Anmärkningar Original till ekonomikontoret Original till ekonomikontoret Handkassa: kassarapport (kopia) 2 år Pärm ekonomiadmin Original till ekonomikontoret Inackorderingstillägg, ansökningar och beslut 3 år Pärm antagningssekreterare Under förutsättning att vederbörlig kontroll och redovisning skett Inkomstuppgifter 10 år Pärm arkiv Underlag för avgifter inom förskola och skolbarnsomsorg. Nämndens budgetförslag till kommunfullmäktige. Rapporter till CSN kring behöriga elever/deltagare Kundfakturering (underlag): Barnomsorgsavgifter Bevaras Pärm nämndprotokoll 3 år Digitalt i Extens 10 år Digitalt i Extens 10 år Bevaras tillsammans med nämndprotokoll Behöriga elever: studietid, frånvaro, resultat Kundfakturering (underlag): Övriga Kundfakturering (underlag): Internfakturor 10 år Pärm Närarkiv 2 år Pärm Närarkiv SCB-statistik (underlag) - RS - Utförarregistret Statsbidragsansökningar: - Ansökning - Beslut - Rekvisition - Redovisning 2 år 2 år 10 år 10 år 10 år 10 år Pärm ekonom Pärm ekonom Gäller Skolverket och Migrationsverket

92 92 16 (31) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum 2016-xx-xx Dokument som förvaras i diarium registreras i dokument- och ärendehanteringssystemet Lex. Aktivitet/process -Handling Gallringsfrist Sortering/ förvaring Till kommunarkiv Anmärkningar EU-bidrag: - Ansökningar - Beslut - - Tidsredovisning (kopia) - Redovisning Stipendiefonder - stiftelsehandlingar, t.ex. urkunder, villkor - ansökningar och beslut/förteckningar över fördelning 10 år 10 år 2 år 10 år Bevaras Papper: Diarium Diarium Pärm ekonom Pärm ekonom Papper/ Pärm nämndprotokoll Original skickas till länsekonomen 10 år Nämndbeslut. Förvaras tillsammans med nämndprotokoll. Varsel och uppsägning av plats på förskola/fritidshem Verifikationer, övrig räkenskapsinformation, se Kundfakturering ovan. Årsredovisningar Bevaras Papper/ Pärm nämndprotokoll Årsredovisning rörande utbetalning av fondmedel Bevaras Papper/ Pärm nämndprotokoll 10 år Bevaras tillsammans med nämndprotokollen. 10 år Ingår i årsredovisningen, se ovan.

93 93 17 (31) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum 2016-xx-xx Varsel och uppsägning av plats på förskola/fritidshem Aktivitet/process -Handling Handlingar rörande varsel, beslut om avstängning och ersättningsbeslut Nämndens sammanställning av avstängningsbeslut och ersättningsbeslut. Gallringsfrist Sortering/ förvaring 10 år Papper/ Pärm närarkiv Bevaras Pärm nämndprotokoll Till Anmärkningar kommunarkiv 10 år Varsel går ej till nämnden=handling i ärendet. Gallras efter 10 år. Förvaras hos handläggare/ närarkiv. En sammanställning sparas tillsammans med nämndprotokoll. Via sammanställningen ska man kunna gå till dokumentets egen löpnummerserie. Därför måste handlingarna sparas i 10 år (samma gallringsfrist som övrigt fakturaunderlag). Kvittokopior/ samt korrespondens när fakturan betalts efter varsel Vid inakt Papper/ Pärm handläggare Vid betald faktura efter varsel innan ärendet gått till avstängning kan gallring av kvittokopior

94 94 18 (31) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum 2016-xx-xx Elevhälsa (skolsköterskor, kuratorer, psykologer, centralt stödteam) Elevhälsans medicinska del har inte längre särskilt många dokument som förvaras som pappersdokument. Befintliga pappersdokument från elever som lämnar gymnasiet skickas till kommunarkivet ett år efter avslutade studier. Bevaras. All e-journal arkiveras i systemet Profdoc Medical Office (PMO) efter samma rutiner som för pappersdokument, i avvaktan på ett beslut på hur digital information ska och kan förvaras. Aktivitet/process -Handling Gallringsfrist Sortering/ förvaring Till kommunarkiv Anmärkningar Anmälan från skolorna till Elevhälsans stödteam avseende enskild elev samt ansökan gällande arbetsgrupper som behöver hjälp av Elevhälsans personal (s.k. anonyma ansökan) Bevaras Papper. Journalskåp Elevhälsan i respektive elevs journalmapp Barnhälsovårdsjournaler Bevaras Landstingen Tillhör landstingen 10 år* *Förvaras i Elevhälsans journalskåp tills eleven påbörjar gymnasieskola. Relevant information om elevens skolgång överlämnas till gymnasielärare. Originaljournalen flyttas då över till kommunarkivet genom personlig överlämning. Elevhälsan lånar dessa från Landstinget från F-klass till och med skolår 6. Journalerna skickas efteråt till Landstingsarkivet i Nyköping. Post-/diarielistor (för hela Elevhälsan förutom medicinska delen) Register/förteckningar över journaler/journaluppgifter som har överlämnats till annan huvudman. Bevaras Bevaras hos mottagande huvudman. Papper Elevhälsan Skolhälsovårdsjournaler, digitala Bevaras Digitalt i PMO Kontinuerligt 10 år Slutarkiveras hos mottagande huvudman. Arkiveras i verksamhetssystemet PMO i avvaktan på e-arkiv. Skolhälsovårdsjournal, papper Bevaras Papper 1 år efter avslutade studier. Överlämnas till kommunarkivet kontinuerligt. Anteckning görs i PMO om överlämning/utlämning av underlag, utskrifter av journal/journaldelar som tillhör elevens journaler. Här ingår bl. a. remisser, kostintyg, läkarintyg, vaccinationstillstånd Alla e-journal arkiveras i PMO efter samma rutiner som för pappersdokument i avvaktan tills man har fattat ett beslut hur digital information ska och kan förvaras Befintliga pappersdokument (skolhälsovårdsjournal) från elever som lämnar gymnasiet skickas till kommunarkivet ett år efter avslutade studier.

95 95 19 (31) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum 2016-xx-xx Elevhälsa, forts. från föregående sida. Aktivitet/process -Handling Gallringsfrist Sortering/ förvaring Till kommunarkiv Anmärkningar Skolkurators verksamhet, handlingar rörande elever Underlag gällande tilläggsbeloppen Skolpsykologjournaler, ansökan som gäller psykologutredning/- bedömning Övrig utrednings- /kartläggningsdokumentation avseende enskilda elever samt anonyma ansökan Bevaras Papper 10 år T.ex. kuratorskort, korrespondens med elever och föräldrar. Kuratorernas post- /diarielistor överlämnas till centrala Elevhälsan. Viss dokumentation i elevärenden lämnas till respektive skolas expedition till elevakten för arkivering. För övrigt förs anteckningar i PMO. Bevaras Bevaras Bevaras Papper. Journalskåp Elevhälsan i respektive elevs journalmapp Journalskåp Elevhälsan i respektive elevs journalmapp (psykologdelen) Journalskåp Elevhälsan i respektive elevs/ områdets journalmapp 10 år* * Förvaras i Elevhälsans journalskåp tills eleven avslutar gymnasieskolan. Ansökningshandlingar samt kopior på besluten flyttas över till kommunarkivet genom personlig överlämning. 10 år* Här ingår underlag som t.ex. testmaterial * Förvaras i Elevhälsans journalskåp tills eleven lämnar gymnasieskolan. Relevant information om eleven överlämnas till gymnasielärare vid byte från grundskola till gymnasieskola. Originaljournalen flyttas då över till kommunarkivet genom personlig överlämning. 10 år* T.ex. pedagogiska, sensomotoriska, talutredningar eller basutredningar kring psykisk ohälsa. *Se ovan! Underlag som rör psykologutredningar bevaras i psykologjournaldelen.

96 96 20 (31) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum 2016-xx-xx Information-/kommunikation och marknadsföring Aktivitet/process -Handling Avtal, se avsnittet Avtal Gallrings -frist Sortering/ förvaring Till kommunarkiv Anmärkningar Broschyrer, egenproducerade tidningar och andra trycksaker Bevaras Papper Närarkiv Fotografier Bevaras Papper/ Digitalt på G-server/extern hårddisk/cdskiva Information på intranät eller på kommunens webbplats Inlägg på sociala medier, relevanta för verksamheten/ myndighetsutövning samt svar på dessa Kommentarer på sociala medier samt övriga inlägg av ringa betydelse för verksamheten Bevaras Bevaras Vid inakt Digitalt i EPIserver. ITkontoret Skrivs ut och förvaras i pärm registrator Inget raderas manuellt utan bevaras av respektive system så länge det tillåts av systemen Publiceringsgodkännande 10 år Pärm informatör eller motsvarande hos respektive verksamhet 5 år T.ex. tidningar, skolkataloger, affischer, foldrar, övriga kataloger och broschyrer, programblad, Kulturskolans egna konsertprogram, med mera, information om studieval, tillval, med mera. 10 år Samlade för att belysa den egna verksamheten (urval). Digitala bilder bevaras i befintligt digitalt medium i avvaktan på e-arkiv. Kommungemensamt bevarande av Se även riktlinjer för webben. 10 år Registreras Olämpliga inlägg skrivs ut och registreras och raderas sedan omedelbart på digitala medier. Dessa registreras och hanteras enligt inkommande/utgående skrivelser. Se riktlinjer för sociala medier.

97 97 21 (31) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum 2016-xx-xx Kulturskola Handlingar som är specifika för Kulturskolan. Aktivitet/process -Handling Gallringsfrist Sortering/ förvaring Till kommunarkiv Anmärkningar Anmälan till kulturskolan 3 år Papper/ Extens Registreras i verksamhetssystem. Ensemblelistor Bevaras Extens i 10 år avvaktan på e-arkiv Elevregister Bevaras Extens i 10 år avvaktan på e-arkiv Fotografier Bevaras Digitalt på 10 år Ett urval. G-server i avvaktan på e-arkiv Hyresavtal Vid inakt Papper ---- Hyra av instrument. Kan gallras när eleven slutat. Inventarieförteckningar Bevaras Extens 10 år Konsertprogram Bevaras Papper/ 10 år Vid större föreställningar, t.ex. digitalt Lucia, storföreställning. Kurskataloger Bevaras Papper/ digitalt Lokalbokningar Vid inakt Papper/ digitalt Närvarolistor 3 år Papper/ digitalt Ev. digitala ex. på webb, etc. kan tas bort då originalet är tryckt. 10 år Ev. digitala ex. på webb, etc. kan tas bort då originalet är tryckt Protokoll Bevaras Protokoll eller mötesanteckningar från t.ex. ämneskonferenser, samverkan, APT. Beslutsprotokoll. Scheman Vid inakt. Extens Scheman gallras vid förändring. Verksamhetsberättelser, -planer Bevaras Papper 10 år Tillsammans med årsredovisning/ kvalitetsredovisning.

98 98 22 (31) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum 2016-xx-xx Nämndadministration Dokument som förvaras i diarium registreras i dokument- och ärendehanteringssystemet Lex. Aktivitet/process -Handling Gallringsfrist Sortering/f örvaring Delegationsbeslut/-protokoll Bevaras Papper/ Pärm nämndprotokoll Delegationsordning Vid inakt Diarium ---- Föredragningslistor, dagordningar och kallelser till sammanträden 2 år Pärm reception Protokoll med register, bildningsnämnden, utskott Bevaras 10 år Protokoll från områdesråd och programråd, inkomna kopior Underlag för utbetalning av förlorad arbetsinkomst och sammanträdesersättning och motsvarande: - Närvarolistor - Blankett Begäran om ersättning och arvode övrigt uppdrag Till Anmärkningar kommunarkiv 10 år Registreras på respektive enhet. Kopia skickas till nämndsekreterare. Bevaras tillsammans med protokollen på förvaltningskontoret. 2 år Nämndsekr. Originalen sparas på skolorna. Bevaras. Kopior skickas till nämndsekreteraren på förvaltningskontoret för redovisning till nämnden. Gallras efter 2 år. Vid inakt Vid inakt Papper Papper/ Pärm nämndprotokoll Personalkontoret (PK) PK 10 år När uppgift om ersättningsstorlek noterats sänds de till personalkontoret - Intyg från arbetsgivare om storlek av timavdrag Vid inakt Pärm nämndsekr.

99 99 23 (31) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum 2016-xx-xx Personaladministration (** finns reglerat i kommungemensamma riktlinjer som är under revidering) Systemet Aditro recruit hanterar ansökningar till tjänst. Inga ansökningar registreras i Lex. Det som bevaras är en sammanställning över sökande. Gallringsreglerna för ansökningar är ej uppdaterade i de kommungemensamma riktlinjerna när det här dokumentet fastställdes. Aktivitet/process -Handling Anhörigblanketter och sammanställningar av dessa Gallringsfrist Sortering/ förvaring Till kommunarkiv Anmärkningar Vid inakt Pärm Varje arbetsställe förvarar pärm på arbetsplatsen. Annonser lediga tjänster, egenupprättade Vid inakt Registreras i LEX Annonser, inkomna Vid inakt Myndighetsbrevlåda Ansökningar till vikariebank Vid inakt Personalkontoret (PK) Skapas i Aditro Recruit. registreras i LEX. Kännedomskopior som ej är egenupprättade. Kan gallras efter utskrift och anslag på t.ex. anslagstavla. Original till den anställde och till personalkontoret. Ansökningshandlingar från personer som anställts av kommunen** När personen anställts Offentliga jobb/aditro Recruit Ansökan, betyg och meritförteckning till personalkontoret. Anhörigblanketter och sammanställningar av dessa Ansökningshandlingar från personer som ej får tjänst i kommunen** Ansökningar till tjänster: Sammanställning över sökande Vid inakt Pärm Anhörigpärm. Vid inakt Offentliga jobb/aditro Recruit Bevaras Digitalt i Lex 10 år Registreras i Lex Arbetsskada, anmälan om (kopia) Vid inakt Digitalt i LISA Original skickas till Försäkringskassan. Kopia till personalkontoret och den anställdes huvudskyddsombud. Beslut från Försäkringskassan: arbetsskada, förtidspension, graviditetsersättning, rehabiliteringsersättning, sjukbidrag** Beslut om disciplinpåföljd, kopia** Personalakt Personalkontoret (PK) PK Registreras i systemet LISA. Originalet till den anställde, kopia till personalakt på personalkontoret Originalet till den anställde, kopia till personalakt på personalkontoret

100 (31) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum 2016-xx-xx Personaladministration, forts Aktivitet/process -Handling Gallringsfrist Sortering/ förvaring Till kommunarkiv Anmärkningar Beslut om uppsägning ** PK Original till personalakt på personalkontoret. Kopia anställd. Betyg/intyg över tjänstgöring och utbildning, kopia** Bokning av timvikarier Vid inakt Time Care Pool/ Planering Erbjudande om arbete vid rehab och LAS ** Vid inakt Närarkiv Kopia till personalakt på personalkontoret Originalet till den anställde. Vid inakt Papper/ Närarkiv Flextidsrapporter 2 år Papper/ Digitalt Hos personalredogöraren Försäkran om tystnadsplikt och sekretess (sekretessförbindelse) anställda Bevaras Papper/ Pärm hos personalredogörare Original till PK. Kopior på **H-server, personalredogörare. Original till personalakt på personalkontoret. Kopia anställd. Förvaras digitalt på nätverket. Till personalakt på personalkontoret Individuella mål för personal Vid inakt Digitalt Kompetensportalen Intyg om arbetsförmåga ** PK Original till personalakt på personalkontoret LAS-företräde, begäran om** Vid inakt. Papper/ Pärm personalredogörare Ledighetsansökan, kopia ** Vid inakt Papper/ Registreras i PA-portalen Läkarintyg** Gallras efter uppvisande Ledigheter avseende barn-, studie- och tjänstledigheter över 6 månader till personalakt på personalkontoret. Läkarintyg i original till försäkringskassan, Blankett Uppvisat läkarintyg till personalakt på personalkontoret. Själva läkarintyget sparas EJ., behålls av den anställde.

101 (31) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum 2016-xx-xx Personaladministration, forts Aktivitet/process -Handling Personalsociala ärenden, minnesanteckningar och journalanteckningar** Gallringsfrist Vid inakt Sortering/ förvaring Papper/ Hos resp. chef i avvaktan på avslut. Till kommunarkiv Anmärkningar Till personalakt på personalkontoret när ärendet avslutas. Sekretesskyddas. Personalsociala ärenden, rehabiliteringsutredning** Vid inakt Papper/ Hos resp. chef i avvaktan på avslut. Hos resp. chef i avvaktan på avslut. Original till FK. Kopia till personalakt på personalkontoret när ärendet avslutas. Sekretesskyddas. Skadeanmälan TFA **(Trygghetsförsäkring vid arbetsskada) Original till personalkontoret f.v.b. till TFA. Kopia sparas på personalkontoret. Skyddsombud, nyanmälan/byte av* Papper/ PK Original till personalkontoret. Tillbud (olycksfall) 2 år Digitalt i LISA Sammanställning redovisas årligen till förvaltningsövergripande samverkansgrupp. Tjänstgöringsrapport m.m. (kopior)** Registreras i systemet LISA. Vid inakt PA-portalen Registreras i PA-portalen på personalkontoret

102 (31) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum 2016-xx-xx Personaladministration, forts. Aktivitet/process -Handling Gallringsfrist Sortering/f örvaring Tjänstgöringsplaner (skola) Vid inakt Papper/ Närarkiv/ motsvarande Utdrag ur polisregister, uppvisat av sökande till tjänster för barn Överenskommelse/nyanmälan timavlönad till löneavdelningen ** Vid inakt Vid inakt Server H personalredogörare Papper/ pärm personalredogörare Till kommunarkiv Anmärkningar Under förutsättning att uppgifter om anställning och arbetad tid finns bevarade på annat sätt. Giltiga 1 år. Gallras vid utgång/när nytt utdrag visas upp. Skannas in och sparas på server H. Original till personalkontoret för insortering i personalakt Överläggningsprotokoll i personalärende Bevaras Papper/ Dokumentskåp 10 år Original till personalkontoret

103 (31) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum 2016-xx-xx PuL-administration Dokument som förvaras i diarium registreras i dokument- och ärendehanteringssystemet Lex. Aktivitet/process -Handling Anmälan av behandling av personuppgifter till personuppgiftsombud Anmälan och entledigande av personuppgiftsombud till Datainspektionen. Förordnande och inrättande av personuppgiftsombud Informationsmaterial till personuppgiftsombudet från Datainspektionen Personuppgiftsbiträde, avtal med och instruktion för Personuppgiftsbiträde, checklista för kontroll av avtalsuppfyllelse, t.ex. säkerhet. Registerutdrag, begäran om samt svar Kameraövervakning Gallringsfrist Vid inakt Sortering /förvaring Till kommunarkiv Personuppgiftsombud Anmärkningar Personuppgiftsombud anmäler verksamhetssystem till kommungemensamt register. Behandlingar av personuppgifter behöver därmed inte anmälas till Datainspektionen. Bevaras Diarium Bevaras tillsammans med nämndprotokoll. Bevaras Diarium Ingår i nämndens protokoll och diarieförda handlingar. Vid inakt. Papper/Digitalt Personuppgiftsombud Bevaras Papper/ Registreras i Lex. Pärm avtal i närarkiv Vid inakt Personuppgifts ombud 1 år Systemansvarig Systemansvarig rådgör med personuppgiftsombudet. Handläggare på fvk gör utredningar och skriver fram ärende och rapporter.* *Varje skola behåller rapporten i original utskrivet på papper. De får en hel pärm som bevaras på skolan. Utredning om kamerorna behövs i fortsättningen görs två gånger per år på skolorna och sparas där. Rektor ansvarar. Om någon kamera ska tas ner, ska den tilläggas rapporten på den skolan. Rapporten måste finnas på skolan så länge kameran finns. När kamerorna plockas ner, är rapporten inaktuell och gallras. Filmerna sparas i 2 veckor. PuL-ombudets rapporter finns på G-servern.

104 (31) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum 2016-xx-xx Skolskjutsar Dokument som förvaras i diarium registreras i dokument- och ärendehanteringssystemet Lex. Aktivitet/process -Handling Gallringsfrist Sortering /förvaring Ansökan och beslut om skolskjuts 2 år Papper/ Digitalt i Solen Pro. Pärm hos handläggare/ närarkiv Till kommunarkiv Anmärkningar Om ärendet ej har överklagats. Överklagade ärenden, se nedan. Ansökan och beslut om skolskjuts som blivit överklagade Bevaras Papper Diarium Ansökningsunderlag, t.ex. Bevaras Papper läkarintyg, övrigt Säkerhetsskåp Dispensansökningar och beslut om när jag får skolskjuts i enskilt fall/särskilda tillgång. Inlåst i skäl. skåp. Avtal. Se separat avsnitt Avtal. Buss-/skolkort, handlingar 2 år Papper Pärm Inkomna uppgifter, elevförteckningar, scheman, m.m. Kostnadsredovisningar: Se rubrik Ekonomiadministration Skolskjutsregister Vid inakt 3 år efter senaste anteckningen handläggare Papper Pärm handläggare Digitalt i Solen Pro Skolskjutsreglementen Bevaras Papper/ Nämndprotokoll Årsstatistik över skolskjutsverksamheten Bevaras Papper/ Nämndprotokoll 10 år 10 år Under förutsättning att vederbörlig kontroll och redovisning skett T.ex. med uppgifter om antagna entreprenörer, antal elever per skjuts, färdtid, m.m. Kan gallras under förutsättning att statistik bevaras. Ev. papperskopior kan gallras efter registrering i systemet. Nämndbeslut Ingår årsredovisningen/handling till nämndprotokoll Övriga handlingar Vid inakt Gäller ej räkenskapsinformation Se rubrik Ekonomiadministration.

105 (31) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum 2016-xx-xx Statistik Dokument som förvaras i diarium registreras i dokument- och ärendehanteringssystemet Lex. Aktivitet/process -Handling Statistik, egen: antal barn/elever 15mars och 15 okt Gallringsfrist Bevaras Statistik, egen: slutbetyg år 8 och 9 Bevaras Sortering/f örvaring Papper/ Digitalt Handläggare /Närarkiv Papper/ Digitalt Handläggare /Närarkiv Statistik/enkäter, svar på externa Vid inakt Papper/ Digitalt Handläggare /Närarkiv Statistik SCB, förskola, grundskola, grundsärskolan (mätdatum 15 oktober), slutbetyg år 9. Vid inakt Papper/ Digitalt Handläggare /Närarkiv Statistik, egna sammanställningar Bevaras Papper/ Diarium Statistikunderlag, t.ex. enkäter Vid inakt Papper/ Digitalt Handläggare /Närarkiv Till kommunarkiv 10 år 10 år Anmärkningar Ex. SCB, SKL, Skolverket, Skolinspektionen. Officiell statistik ansvarar SCB för och arkiverar. 10 år T.ex. sammanställningar av enkäter eller annan egenproducerad statistik. När sammanställningen gjorts.

106 (31) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum 2016-xx-xx Referenser Bevara eller gallra 1 Gallringsråd för lednings- och stödprocesser i kommuner, landsting och regioner. (Sveriges Kommuner och Landsting, Riksarkivet 2010, fjärde upplagan). Bevara eller gallra 2 Gallringsråd för kommuners, landstings och regioners utbildningsväsende. (Sveriges Kommuner och Landsting, Riksarkivet 2011, fjärde upplagan). Arkivreglemente Kommunen server K://Styrdokument Riktlinjer för arkivhantering Intranätet Communis. Gallring av handlingar av tillfällig eller ringa betydelse Kommunen server K://Styrdokument. Dokumenthantering för personaladministration Personalkontoret. Är i skrivande stund under revidering. Riktlinjer för användande av sociala medier Intranätet Communis Riktlinjer för Katrineholms externa webbplatser Hur nyheter hanteras på webbplatsen. Se: Enligt muntlig uppgift från informationskontorets webmaster, sparas katrineholm.se elektroniskt av itkontoret och behöver inte bevaras på varje förvaltning. Verksamhetssystem System.katrineholm.se och systemförvaltarna på Bildningsförvaltningen.

107 107 Förvaltningskontoret Besöksadress: Drottninggatan 19 Postadress: Katrineholms kommun, Katrineholm Telefon

108 108 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Datum Vår beteckning BILDNINGSFÖRVALTNINGEN BIN/2016: Förvaltningskontoret Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jörgen Rüdeberg Bildningsnämnden Yttrande över förslag till renhållningsordning Förvaltningens förslag till beslut Bildningsnämnden antar bildningsförvaltningens yttrande och översänder det till kommunledningsförvaltningen. Sammanfattning av ärendet Bildningsnämnden har beretts möjlighet att yttra sig över innehållet i det förslag till renhållningsordning som tagits fram i samarbete med Vingåkers, Flens och Katrineholms kommuner under ledning av Sörmland Vatten och Avfall AB. Remissvaren kommer att sammanställas av kommunledningsförvaltningen och översändas till Sörmland Vatten och Avfall Ab. Kommunfullmäktige tar ställning till det slutliga förslaget våren Ärendets handlingar Förslag avfallsplan med bilagedokument Föreskrifter om avfallshanteringen för Katrineholms kommun inkl. tre bilagor Samrådsredogörelse renhållningsordningen 2016 Ärendebeskrivning Varje kommun ska enligt lag ha en renhållningsordning. Denna består dels av en så kallad avfallsplan samt därutöver föreskrifter kopplade till renhållningsordningen. Branschorganisationen Avfall Sverige har visionen Det finns inget avfall. EU har beslutat om en så kallad avfallstrappa. Denna innebär att verksamheten i första hand ska minimera avfall. Därefter gäller att återanvända och i tredje hand att återvinna material. Därunder kommer att återvinna energi ur avfallet. Som en sista utväg nämns deponi. Bildningsförvaltningens bedömning Bildningsnämnden ställer sig i huvudsak positiv till innehållet i förslaget till avfallsplan, även om de fem utvalda fokusområden som presenteras endast i ringa grad tar fasta på att förebygga avfall, trots att det särskilt framhålls att detta är den mest lönsamma och resurseffektiva metoden. De fem utvalda områdena är: 1. Hushållens farliga avfall, inklusive el- och elektronikavfall 2. Resurshushållning i livsmedelskedjan 3. Återanvändning och återvinning 4. Latrin och slam BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Agneta.Svallin@katrineholm.se

109 109 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Datum Vår beteckning BILDNINGSFÖRVALTNINGEN BIN/2016: Förvaltningskontoret 5. Nedskräpning Kommentarer till respektive fokusområde: 1. Även kommunens verksamheter hanterar farliga ämnen. Parallellt med denna plan har även en kemikalieplan tagits fram internt i kommunen. Även om kunskapen inom kommunens verksamheter kanske är högre än hushållens generellt finns säkert brister varför den kommunikationsinsats som planeras även borde omfatta egenregin. 2. Matsvinn och matavfall hanteras inom bildningsförvaltningen främst av Serviceoch teknikförvaltningen. Inom ämnet hem- och konsumentkunskap samt på Lindens restaurangskola hanteras emellertid matavfall. Den kommunikationsinsats som planeras mot kommunens hushåll skulle även kunna riktas mot förvaltningens elever och indirekt kunna ha positiv effekt på hushållens motivation att sortera ut sitt matavfall. 3. Avfallplanen föreslår att kontorsmöbler ska återanvändas i andra verksamheter. Av ergonomiska skäl byts skrivbordsstolar och skrivbord ut mot höj- och sänkbara möbler. Dessa bör inte återanvändas. Andra möbler kan återanvändas men förvaring är kostsam. I kommunens skolor har mycket möbler förvarats i källare. Denna förvaring har i vissa fall fått nedslag vid brandinspektioner. Även vissa av förvaltningens yrkesprogram hanterar byggavfall varför den föreslagna utbildningsinsatsen även kan omfatta personal på dessa program. Detta förslag handlar inte främst om yrkesprogrammens avfall som den utbildningsinsats som personal på programmen kan bidra med. För återvinning av petflaskor, tidningar och pappersförpackningar föreslås en kommunikationsinsats gentemot hushållen. Även kommunens egna verksamheter behöver få ökad kunskap om källsortering på detaljnivå beträffande olika fraktioner. Liksom för matavfall kan en insats riktad mot förvaltningens elever ha en gynnsam effekt på hushållens motivation för källsortering. 4. Inga kommentarer 5. För området nedskräpning nämns Skräpplockardagarna som genomförs i samarbete med Håll Sverige Rent. Målsättningen för detta fokusområde är jämförelsevis ganska vagt formulerad. En handlingsplan ska tas fram men ambitionen behöver preciseras om det ska vara mätbart. Övrigt: Ett flertal åtgärder är kostnadsberäknade men långt ifrån alla. För många aktiviteter anges tid för medarbetare men inte hur denna tid ska kunna tillskapas utan ökade kostnader eller nedprioritering av andra angelänga uppdrag. Namn Titel Jörgen Rüdeberg biträdande förvaltningschef Beslutet skickas till: kommunledningsförvaltningen BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Agneta.Svallin@katrineholm.se

110 110 Missiv 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016:400 Kommunstyrelsens kansli Vår handläggare Ert datum Er beteckning Per Johansson Remiss: förslag till renhållningsordning För varje kommun ska det, enligt 15 kap. 11 Miljöbalken, finnas en renhållningsordning som ska innehålla föreskrifter om avfallshanteringen och avfallsplan. Katrineholms, Flens och Vingåkers kommuner har tagit fram förslag till ny renhållningsordning för perioden under ledning av Sörmland Vatten och Avfall AB. Förslaget till renhållningsordning har varit ute på samråd och utställning. Nästa steg är att förslaget går ut på remiss till kommunens nämnder. Kommunledningsförvaltningen sammanställer nämndernas synpunkter för vidare befordran till Sörmland Vatten och Avfall AB. Kommunfullmäktige kommer att ta ställning till det slutliga förslaget till renhållningsordning under våren Synpunkter på ärendet lämnas utifrån det egna verksamhetsområdet och ska belysas ur verksamhetsmässiga och i förekommande fall juridiska och ekonomiska aspekter. Alla ärenden ska också då det är relevant belysas utifrån folkhälsa, tillgänglighet och barnkonventionens intentioner. Jämställdhetsintegrering ingår i kommunens styrsystem. Utifrån detta ska genus/jämställdhet belysas i ärendena. Eventuell statistik ska, så långt det är möjligt, vara könsuppdelad. Eventuella övriga relevanta synpunkter ska tas med i remissvaren/yttrandena. Avstå från att yttra sig Om ni inte har för avsikt att lämna något remissvar/yttrande ska ni meddela detta till kommunledningsförvaltningen inom angiven svarstid. Ange orsaken till varför ni inte kommer att svara. Yttrandet ska vara kommunledningsförvaltningen tillhanda senast För kommunledningsförvaltningen Per Johansson Bilagor: Avfallsplan med bilagedokument avfallsplan Föreskrifter om avfallshanteringen för Katrineholms kommun inkl. 3 bilagor Samrådsredogörelse renhållningsordningen 2016 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer Telefon: E-post: Per.Johansson@katrineholm.se

111 111 Missiv 2 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016:400 Kommunstyrelsens kansli KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer Telefon: E-post: Per.Johansson@katrineholm.se

112 112 Avfallsplan Ett samarbete mellan Flens, Katrineholms och Vingåkers kommuner

113 113 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Uppföljning Roller och ansvar Nulägesbeskrivning Kommunalt ansvar för avfallshantering Plockanalys och kundenkät Förhållanden inom kommunen som påverkar avfallets mängd och sammansättning (2015) Uppföljning föregående avfallsplan Framtid Utredning förändrat producentansvar Arbetsprocess för framtagande av avfallsplanen Resurser Kommunikation Utvalda fokusområden Fokusområde Hushållens farliga avfall inkl. el- och elektronikavfall Fokusområde Resurshushållning i livsmedelskedjan Fokusområde Återanvändning och återvinning Fokusområde Latrin och slam Fokusområde Nedskräpning

114 114 1 Inledning Det finns inget avfall är branschorganisationen Avfall Sveriges vision. Visionen ska fungera som en långsiktig ledstjärna för utmaningarna att röra sig uppåt i avfallstrappan och att bryta sambandet mellan avfallsmängder och tillväxt. En fungerande och välplanerad avfallshantering är en viktig del av den kommunala infrastrukturen och en förutsättning för en hållbar stadsutveckling. Avfallsmängderna ökar ständigt och om ökningen fortsätter i samma takt som hittills kommer mängderna öka med 50 procent till år Samtidigt ökar medvetenheten om behovet av åtgärder för att förebygga uppkomsten av avfall. Kommunen har ett övergripande ansvar för omhändertagande av hushållsavfall och ansvar för avfallsplanering. Figur 1. Visar avfallstrappans olika steg. EU har beslutat om en avfallstrappa som styr hur avfallet ska tas omhand i samtliga medlemsländer. I första hand handlar det om att se till att det skapas så lite avfall som möjligt vilket är det bästa sättet för att minska användningen av jordens resurser och påverkan på miljön. Då avfall väl uppstått är det viktigt att hantera det på ett sådant sätt att miljöpåverkan minimeras. Första steget i trappan är att förebygga uppkomsten av avfall och därmed minska mängden avfall. Andra steget innebär att sådant som kan återanvändas ska göra det i så hög grad som möjligt. Till exempel möbler, kläder och byggmaterial. Tredje steget är att återvinna och på så vis kan stora resurser sparas. Fjärde steget är energiutvinning genom förbränning vilket ger värme och el. Femte steget är deponering vilket ska ske i sista hand. Diagrammet nedan visar att Sverige stadigt klättrat upp i avfallstrappan och idag ligger på en nivå strax över 40 av maximalt 100. Trenden visar en positiv utveckling. Figur 2. Visar Sveriges position i avfallstrappan. 3

115 Syfte Avfallsplanen är en del av kommunens renhållningsordning som är ett lagstiftat verktyg för att styra, utveckla och följa upp kommunens avfallshantering. Avfallsplanen är framtagen av representanter från Flens, Katrineholms och Vingåkers kommuner under ledning av Sörmland Vatten och Avfall AB som, enligt ägardirektiven, har i uppdrag att driva avfallsplaneprocessen framåt. Framtagande och genomförande av planerna är ett samspel mellan kommunerna och Sörmland Vatten och Avfall AB. Ambitionen med framtagen avfallsplan är att Flens, Katrineholms och Vingåkers kommuner ska lyckas klättra högre upp i avfallstrappan. Vidare har målsättningen varit att utforma samordnade och enhetliga avfallsplaner för Flens, Katrineholms och Vingåkers kommuner. Avfallsplanen innehåller mål och åtgärder som på kort och lång sikt strävar efter en hållbar avfallshantering. 1.2 Uppföljning Uppgifterna i avfallsplanen ska enligt avfallsförordningen ses över vart fjärde år och planen ska revideras vid behov. Varje år ska en uppföljning av mål genomföras. Uppföljningen ligger till grund för om det finns behov av att revidera avfallsplanen. Årligen ska Sörmland Vatten och Avfall AB rapportera pågående arbete i kommunstyrelsen. 4

116 Roller och ansvar Funktioner som deltar i avfallsplanearbetet framgår av avsnitt Arbetsprocess för framtagning av avfallsplanen, se sidan 10. Styrgruppen ansvarar för att: Följa arbetet med avfallsplanen. Besluta angående förslag och ändringar under planperioden. Fortlöpande rapportera pågående arbete till kommunernas politiska organ. Säkerställa att arbetet med avfallsplanen ligger i linje med verksamhetens övergripande mål. Bedöma resultat och besluta om en åtgärd är godkänd att avsluta. Delta i styrgruppsmöten. Styrgruppsmöten sker minst tre gånger per år. Projektedarens roll (Sörmland Vatten) ansvarar för att: Se till att mål och åtgärder uppnås. Planera och organisera avfallsplanearbetet. Delegera och följa upp aktiviteter i/med projektgrupp. Kommunicera, engagera och motivera projektgrupp. Påverka och få saker gjorda. Kalla till och leda projektmöten. Kalla till och leda styrgruppsmöten. Fortlöpande rapportera till styrgrupp och förankra projektgruppens arbete. Projektdeltagarna ansvarar för att: Föreslå vilka funktioner (resurser) som bör involveras i arbetet för att avfallsplanens mål ska kunna uppnås. Fortlöpande rapportera till projektledaren. Se till att delegerade uppgifter följer tidplanen. Sammanställa delegerade uppgifter. Delta vid projektmöten. Projektmöten sker minst fyra gånger per år. 5

117 117 2 Nulägesbeskrivning 2.1 Kommunalt ansvar för avfallshantering Kommunen har ansvar för insamling, hantering och behandling av hushållsavfall, bortsett från det avfall som omfattas av producentansvar. Kommunens ansvar gäller även jämförligt avfall från verksamheter. Kommunens ansvar framgår av 15 kapitlet i Miljöbalken. Kommunen är skyldig att ha en renhållningsordning. En renhållningsordning består av en avfallsplan samt föreskrifter för avfallshanteringen i kommunen och är styrande för avfallshanteringen. Det kommunala ansvaret omfattar följande fraktioner: Kärlavfall Matavfall Grovavfall Trädgårdsavfall Latrin Slam från små enskilda avloppsanläggningar och från fettavskiljare Farligt avfall Sörmland Vatten och Avfall AB sköter, på uppdrag av Flens, Katrineholms och Vingåkers kommuner, kundregister, fakturering och drift av renhållningsverksamheten. Kommuninvånarna erbjuds insamling av hushållsavfall på flera olika sätt. I kommunerna finns flera återvinningsstationer samt en återvinningscentral i respektive kommun. Under 2016 byggs en ny återvinningscentral i Flens kommun med anledning av att nuvarande ligger på Flens kommuns deponi som ska sluttäckas till Återvinningscentralen i Katrineholms kommun drivs av Tekniska Verken i Linköping AB. Det finns en deponi i anslutning till denna återvinningscentral som fortfarande tar emot avfall för deponering. Återvinningscentralen i Vingåkers kommun behöver också omlokaliseras då den ligger på Vingåkers kommuns deponi som ska sluttäckas till omkring I dagsläget pågår planering av en ny återvinningscentral i närheten av nuvarande anläggning. 2.2 Plockanalys och kundenkät Sörmland Vatten och Avfall AB genomför plockanalys av kärlavfall vartannat år. Syftet är att se vilken typ av avfall som slängs i hushållens kärlavfall i Flens, Katrineholms och Vingåkers kommuner. Genom plockanalys fås kunskap om vilka kommunikationsinsatser som behöver göras och vilka områden inom renhållning som behöver utvecklas. Plockanalys av hushållens kärlavfall 2015 visar att innehållet i en påse till hälften består av matavfall. Vidare består innehållet till en fjärdedel av förpacknings- och tidningsmaterial som egentligen ska sorteras på återvinningsstationer. Figur 3. Innehållet i en påse består till hälften av matavfall. Sörmland Vatten och Avfall AB genomför kundundersökning via enkäter vartannat år. Resultat av plockanalys och kundenkät redovisas i bilaga 9. 6

118 Förhållanden inom kommunen som påverkar avfallets mängd och sammansättning (2015) Flen Flens kommun har en landareal på 826 kvm med invånare och hushåll. Boendeformen en- och tvåfamiljshus utgör den största delen, men antalet fritidshus är högt, närmare bestämt stycken. Det är att jämföra med antal hyres- och bostadsrätter som utgör stycken i Flens kommun. Förutom centralorten består Flen av sju tätorter: Bettna, Hälleforsnäs, Malmköping, Mellösa, Skebokvarn, Sparreholm och Vadsbo. Ungfär 60 procent av kommunens invånare bor på landsbygden. Flens kommun är den största arbetsgivaren med tillsvidareanställda. I Flens kommun finns drygt registrerade företag, de flesta är småföretagare med 1-5 anställda. Det finns också större företag som GB Glace, Volvo Parts, Flens Byggmaskiner och Momento. Katrineholm Katrineholms kommun har en landareal på kvm med invånare och hushåll. Bostads- och hyresrätter är en stor del av hushållens boendeform, stycken. Det finns en- och tvåfamiljshus och fritidshus i kommunen. Förutom centralorten Katrineholm har kommunen sju tätorter: Bie, Björkvik, Forssjö, Julita/Äsköping, Sköldinge, Strångsjö och Valla. Katrineholms kommun är den största arbetsgivaren med drygt anställda inom 100 olika yrken. De största privata arbetsgivarna är SKF Mekan och Kronfågel. Vingåker Vingåkers kommun har en landareal på 370 kvm med invånare och hushåll. I Vingåker är en- och tvåfamiljshus den vanligaste bostadsformen, då de är stycken. Antalet fritidshus är och bostads- och hyresrätter är Förutom centralorten består Vingåker av fem tätorter: Baggetorp, Högsjö, Läppe, Marmorbyn och Österåker. Ungefär två tredjedelar av kommunens invånare bor i centralorten medan en tredjedel återfinns på landsbygden och i tätorterna. I Vingåkers kommun finns 510 registrerade företag som tillsammans genererar arbetstillfällen. Vingåker har, jämfört med övriga landet, en större offentlig tjänsteverksamhet och kommunen är den i särklass största arbetsgivaren med ungefär 700 anställda. I tabell 1 redovisas antal invånare och antal hushåll i kommunen fördelat på boendeform. Tabell 1. Fördelning av antal per boendeform under Befolkning och boende Invånare En- och tvåfamiljshus Flerfamiljshus Fritidshus Gästnätter Pendlingsnetto Flen Katrineholm Vingåker Regionen

119 119 3 Uppföljning föregående avfallsplan Avfallshanteringen har utvecklats under planperioden Arbetet har omfattat mål och åtgärder kopplat till förebyggande av hushållsavfall, källsortering av hushållsavfall, farligt avfall, kärlavfall, grovavfall, latrin och slam från små avloppsanläggningar, verksamhetsavfall, nedlagda deponier och nedskräpning. Avfallsplanen har i hög grad uppfyllts när det gäller konkreta åtgärder, däremot har alla mål som ställts upp ännu inte kunnat nås. I bilaga 4 redovisas uppföljning av mål och åtgärder. Exempel på sådant som avfallsplanearbetet resulterat i: Gemensam rutin för att beakta avfallshantering i samhällsplaneringen har tagits fram. Gemensam handläggningsrutin för nedskräpnings- och skrotbilsärenden har tagits fram. Regler och riktlinjer för fosforfällor finns med i föreskrifter om avfallshantering. Kontinuerlig mätning av matsvinn inom skola och äldreomsorg. Broschyr om fettavskiljare har tagits fram (målgrupp fastighetsägare och verksamhetsutövare). Finns möjlighet att från och med 2015 lämna kläder till insamling och produkter/varor till återanvändning på återvinningscentralen i Flens kommun. Finns möjlighet att från och med 2014 lämna kläder till insamling på återvinningscentralen i Vingåkers kommun. Från och med 2015 finns även möjlighet att lämna produkter/varor till återanvändning. Studieresa för tjänstemän och politiker till Tekniska Verken i Linköping (2013) och Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB (2015) inför start av matavfallsinsamling. Infört optisk sortering av matavfall i grön påse. Genomfört dialog med restauranger och mindre butiker gällande matsvinn genom besök och utskick av folder. Dialog har förts med hemsjukvården och det framkom att det finns tydliga rutiner gällande källsortering och hantering av medicinskt avfall. Identifikation av kärl genom byggnadens koordinat i Flens och Vingåkers kommuner har genomförts. Utvecklat och samordnat strategier och regler för hemkompostering. Flens avloppsreningsverk (2015), Katrineholms avloppsreningsverk (2008) och Vingåkers avloppsreningsverk (2012) är Revaq-certifierade. 8

120 120 4 Framtid 4.1 Utredning förändrat producentansvar Idag ansvarar Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB (FTI) för insamling och återvinning av förpackningar och tidningar. Verksamheten finansieras av producenterna och bedrivs utan vinstsyfte tillsatte regeringen en avfallsutredning i syfte att se över möjlighet att flytta ansvar för insamling av förpackningar och tidningar till kommunen medan själva återvinningen fortsatt ska skötas av producenterna. Kommunerna förslås fortsättningsvis samla in förpackningsoch tidningsmaterialet och sedan överlämna det till producenterna mot en ersättning. Producenterna ska, som idag, fortsättningsvis ansvara för att det insamlade avfallet återvinns på ett riktigt sätt. Genom att kommunen får möjlighet att utveckla nya fastighetsnära och rationella system för att hantera allt hushållsavfall kan det underlätta för hushållen att lämna ifrån sig förpacknings- och tidningsmaterial. Under 2015 tillsattes en vidare utredning i syfte att ta fram ett förslag till hur det förändrade ansvaret ska utformas i praktiken. Ett eventuellt ikraftträdande verkar, enligt tidigare uppgift, vara aktuellt först Nedan presenteras citat som publicerades på branschorganisationen Avfall Sveriges hemsida. Utredaren föreslår, i enlighet med uppdraget att ansvaret för insamling flyttas över till kommunerna. Kommunernas ansvar innebär enligt förslaget bland annat att hushållen ska kunna lämna sitt hushållsavfall på en plats som ligger inom rimligt avstånd från fastigheten. Insamlingen ska ske på ett sätt som effektivt bidrar till att nå målen för materialåtervinning i förordningarna om förpackningsavfall och returpapper. I detta ingår att hushållen ska kunna lämna in fem olika fraktioner förpackningsavfall samt returpapper. Hushållen ska också få tillgänglig information om skyldigheten att sortera ut det och att lämna det till kommunens insamlingssystem, hur sorteringen ska gå till och var avfallet kan lämnas. De ska också få information om vilka återvinningsresultat som sorteringen bidrar till. Enligt förslaget ska insamlingssystemet också vara samordnat med insamlingen av det övriga hushållsavfallet. Utredningen föreslår också att det ska krävas tillstånd för att driva ett återvinningssystem för förpackningsavfall eller returpapper. Återvinningssystemen ska vara rikstäckande och lämpliga. För att ersätta kommunerna för kostnaderna i samband med insamlingen föreslår utredningen att en producentavgift tas ut av producenterna. Utredaren anser att ett system där kommuner och producenter, via sina företrädare, kommer överens om en ersättning för insamlingstjänsten är att föredra framför en ersättning som är reglerad av en myndighet. Utredningen har här tittat på hur insamlingen av elavfallet organiseras där El-kretsen på frivillig väg träffat avtal med alla kommuner om ersättningen för insamlingstjänster. Utredningen föreslår, när det gäller ersättningssystemet att det vore att föredra om parterna, producenterna respektive kommunerna, kunde lösa detta på frivillig väg, även om det måste finnas en mer byråkratisk ordning som back-up (Avfall Sverige). 9

121 121 5 Arbetsprocess för framtagande av avfallsplanen Arbetet med revidering av avfallsplanen har varit organiserat med en styrgrupp och en projektgrupp. Tjänstemän och politiker från kommunerna, Sörmland Vatten och Avfall AB, Flen Vatten och Avfall AB, Katrineholm Vatten och Avfall AB och Vingåker Vatten och Avfall AB har ingått i stygrupp och projektgrupp. Projektledare från Sörmland Vatten och Avfall AB har lett processen framåt. En projektplan togs fram av projektledaren för att klargöra syfte, mål, tidplan och resursbehov under revideringsarbetet och har förankrats i styrgruppen. Arbetet påbörjades i november 2015 då styrgrupp och projektgrupp deltog i en workshop i syfte att, på ett kreativt sätt, komma med förslag och idéer på hur vi tillsammans kan utveckla avfallshanteringen i kommunerna. Deltagarna delades in i fem olika grupper. Varje grupp tilldelades ett av följande fokusområden: förebyggande av avfall och återanvändning, farligt avfall, återvinning, resurshushållning i livmedelskedjan och avfallsbehandling. Gruppernas förslag och idéer har varit vägledande under revideringsarbetet. Under perioden januari till juni 2016 har projektgruppen, i samråd med styrgrupp, arbetat fram mål och åtgärder för perioden För ett effektivt arbete delades projektgruppen in i tre olika grupper som arbetat med framtagande av mål och åtgärder för olika fokusområden. Vid behov har andra funktioner inom kommunen bjudits in till projektmöte. Ledstjärnorna i nuvarande avfallsplan har varit vägledande i revideringsarbetet och kommer kvarstå för kommande avfallsplanperiod. Det ska vara enkelt att göra rätt Positiva budskap Långsiktighet Effektivitet God arbetsmiljö 10

122 122 I styrgruppen har följande funktioner ingått: Sörmland Vatten och Avfall AB, VD, Björnar Berg Sörmland Vatten och Avfall AB, Kommunikatör, Pernilla Stråhle Flen Vatten och Avfall AB, Ledarmot, Björn Berglöv Flens kommun, Kommunledningen, Arne Lundberg Flens kommun, Samhällsbyggnadschef, Peter Israelsson Katrineholm Vatten och Avfall AB, Ordförande, Johan Hartman Katrineholms kommun, Kommunledningen, Anneli Hedberg Katrineholms kommun, Samhällsbyggnadschef, Lars Hågbrandt Vingåker Vatten och Avfall AB, Ordförande, Kristina Jonsson Vingåkers kommun, Kommunledningen, Leif Skeppstedt Vingåkers kommun, Samhällsbyggnadschef, Thorsten Schnaars/Suzan Östman Bäckman/ Peter Grönlund I projektgruppen har följande funktioner ingått: Sörmland Vatten och Avfall AB, Projektledare/miljöstrateg, Matilde Bertholdsson Sörmland Vatten och Avfall AB, Projektledare/miljöstrateg, Therese Allard Sörmland Vatten och Avfall AB, Affärsområdeschef renhållning, Ann-Christine Nyberg Sörmland Vatten och Avfall AB, Kommunikatör, Elisabeth Elmberg Flens kommun, Miljöchef, Mikael Boman Flens kommun, Teknisk projektledare, Ulrica Ekström Katrineholms kommun, Avdelningschef, bygg, miljö och trafik, Eva Frykman Katrineholms kommun, Miljöstrateg, Håkan Lernefalk Vingåkers kommun, Miljö- och Säkerhetssamordnare, Cecilia Larsson 11

123 123 6 Resurser De mål som satts upp i avfallsplanen kräver engagemang och resurser för att kunna nås inom den angivna tidsperioden. Flera olika förvaltningar och kommunala bolag är ansvariga för olika aktiviteter i avfallsplanen. Det är viktigt att respektive organisation tilldelas de resurser som behövs för att genomföra dessa. Samarbete mellan olika aktörer kommer att vara nyckeln till hur väl arbetet lyckas med att nå målen i avfallsplanen. Samhällsplaneringen är en viktig del för att främja ett miljövänligt beteende och för att nå en hållbar avfallshantering. Våra tre kommuner är föränderliga och avfallshanteringen måste beaktas i alla delar av den fysiska planeringen för att göra det möjligt för kommuninvånarna att agera så miljövänligt som möjligt. 6.1 Kommunikation Inom avfallshantering är kommunikation ett nyckelbegrepp. I avfallsplanearbetet används kommunikation som ett av verktygen för att skapa förutsättningar för att nå uppsatta mål i avfallsplanen. För att nå målen i avfallsplanen behövs beteendeförändringar hos såväl kommuninvånare som verksamhetsutövare i kommunen. Med information om varför något genomförs samt återkoppling av resultat kan vi skapa engagemang och förståelse för förändringar. Engagemang och förståelse är grunden för att skapa beteendeförändringar hos kommuninvånarna. De ändrade vanorna leder i sin tur till en mer hållbar avfallshantering och minskar miljöbelastningen. Att skapa en mer positiv attityd till avfallshanteringen är också viktigt för att öka förståelse mellan förändringar i avfallshanteringen och den miljönytta som skapas. Information utformas för att kunna tas emot av alla målgrupper och med hänsyn till individens förutsättningar. Bilder och illustrationer är viktiga verktyg som kompletteras med lättförståelig text på svenska. Olika medier används för att nå ut till kommuninvånarna och efter att bedömning om vilken/vilka medier som ska användas anpassas informationen till respektive medieplattform. De medier som används är exempelvis hemsida, Facebook, Instagram, annons i tidning, fakturabilaga, broschyr, film och event. 12

124 124 7 Utvalda fokusområden Det är generellt sett mer lönsamt och resurseffektivt att förebygga avfall än att återanvända, återvinna, energiåtervinna eller deponera. Genom att förebygga uppkomsten av avfall sparas energi och material som behövs för att tillverka nya produkter. Utifrån EU-direktiv, nationella, regionala och lokala mål och prioriteringar har nedanstående fem fokusområden valts ut. Sörmland Vatten och Avfall AB genomför vartannat år plockanalys och kundenkät. Plockanalys genomförs i syfte att få kunskap om vad som lämnas och i vilken omfattning. Kundenkät genomförs i syfte att få en överblick av vad kommuninvånare tycker om de tjänster som Sörmland Vatten och Avfall AB tillhandahåller. Resultatet av plockanalys och kundenkät används i avfallsplanearbetet, vid såväl uppföljning av nuvarande mål som vid framtagande av nya mål för perioden Syftet med fokusområdena är att Flens, Katrineholms och Vingåkers kommuner ska lyckas klättra högre upp i avfallstrappan. I följande avsnitt beskrivs respektive fokusområde och de mål och åtgärder som är kopplade till respektive område. I bilaga 1 redovisas mål, åtgärd, ansvar, projektmedlemmar, start- och slutdatum, bakgrund, genomförande, resurser och finansiering som krävs för att genomföra åtgärden och på så sätt nå uppsatta mål. Framtagna mål och åtgärder har under arbetets gång förankrats i styrgruppen. Fokusområde Hushållens farliga avfall inkl. el- och elektronikavfall Fokusområde Resurshushållning i livsmedelskedjan Fokusområde Återanvändning och återvinning Fokusområde Latrin och slam Fokusområde Nedskräpning 13

125 Fokusområde Hushållens farliga avfall inkl. el- och elektronikavfall Avfall som uppstår i hushållen är ett prioriterat område i den nationella avfallsplanen. En viktig del i avfallshanteringen är att få bort giftiga och farliga ämnen ur kretsloppet. Dagligen hanteras farligt avfall i hemmet utan att man kanske tänker på det. Det är lätt att glömma bort att leksaken från snabbmatsrestaurangen kan innehålla ett batteri som ska tas omhand på rätt sätt så att det inte orsakar Visste du? Mängd insamlat el- och elektronikavfall under 2015 uppskattas motsvara st TV-apparater à 55 tum. skada. Batterier, färg, elektronik och nagellack är exempel på sådant som är farligt avfall. Idag hamnar en del farligt avfall i kärlavfallet som egentligen ska lämnas till återvinningscentralen och/eller via mobil insamling. Med det som bakgrund har mål och åtgärder tagits fram som avser hushållens farliga avfall inklusive el- och elektronikavfall. Syftet är att kommuninvånarna ska få bättre kunskap om hantering av det farliga avfall som uppstår i hemmet. Det ska resultera i att farligt avfall inte hamnar i kärlavfallet. Vidare kan tillgänglighet vara avgörande för hur kommuninvånarna hanterar sitt farliga avfall inklusive eloch elektronikavfall. Det är viktigt att det är enkelt att lämna avfall. Därför ska nuvarande insamlingssystem utvärderas och förslag till förbättringsåtgärder ska genomföras, om utvärderingen visar att behov finns. Kostnad för att genomföra eventuella åtgärder ska vägas mot miljönyttan. Därefter ska eventuella åtgärder förverkligas. Mål 1 Åtgärd 1.1 Ansvar Startdatum Slutdatum Farligt avfall (inkl. eloch elektronikavfall) ska inte förekomma i kärlavfallet. Genomföra kommunikationsinsats som riktar sig till hushåll. SVAAB (Projektledare/ miljöstrateg) Mål 2 Åtgärd 2.1 Ansvar Startdatum Slutdatum Andelen hushåll som tycker att de har ganska eller mycket bra tillgänglighet för att lämna farligt avfall (inkl. el- och elektronikavfall) överstiger 75 % under planperioden. Utvärdera nuvarande insamlingssystem och genomför eventuella åtgärder som behövs för att öka tillgängligheten. SVAAB (Projektledare/ miljöstrateg)

126 Fokusområde Resurshushållning i livsmedelskedjan Matavfall och matsvinn är prioriterade områden i den nationella avfallsplanen. Matavfall består av oundvikligt samt onödigt matavfall. Matsvinn är så kallat onödigt matavfall som hade kunnat konsumeras om det hanterats annorlunda. Oundvikligt matavfall är sådant som vanligtvis inte kan ätas exempelvis skal, ben och kaffesump. Visste du? I Sverige slängs i genomsnitt 81 kg matavfall per person. Av detta är 28 kg fortfarande ätbart. Plockanalys 2015 av hushållens kärlavfall visar att innehållet i en påse till hälften består av bioavfall (matavfall och mjukpapper). Utsortering av matavfall från såväl hushåll som verksamheter startades under våren Matavfall läggs i gröna påsar som slängs i befintligt kärl/container/central uppställningsplats/underjordsbehållare, tillsammans med andra påsar som innehåller brännbart hushållsavfall. Det utsorterade matavfallet rötas i en biogasanläggning, där biogas och biogödsel bildas. Biogasen används som drivmedel, vilket är bättre ur ett klimatperspektiv än fossilt bränsle, som bensin och diesel. Med det som bakgrund har mål och åtgärder tagits fram avseende matavfall och matsvinn. Målsättningen är att kommuninvånarna och verksamheter ska känna sig motiverade att sortera ut sitt matavfall. Detta anses kunna uppnås genom kommunikationsinsatser. Kommunikation är ett viktigt verktyg för att dels synliggöra fördelar med att minska matsvinn men även att uppmuntra kommuninvånarna att sortera ut sitt matavfall. För att följa upp kommunikationsinsatser genomförs plockanalys och matsvinnsmätningar. Mål 3 Åtgärd 3:1 Ansvar Startdatum Slutdatum Minst 50 % av matavfallet ska behandlas biologiskt så att energi och näring tas tillvara. Genomföra kommunikationsinsats riktad mot kommuninvånare och verksamheter i syfte att återkoppla miljönyttan och uppmuntra till att sortera matavfall. SVAAB (kommunikatör)

127 127 Åtgärd 3.2 Ansvar Startdatum Slutdatum Undersök och analysera anledning till att kommuninvånare valt att inte sortera matavfall i grön påse. Attitydundersökning ska genomföras 2019 och jämföras med Kommunikationsinsat ser ska baseras på resultatet. SVAAB (Kommunikatör) Mål 4 Åtgärd 4:1 Ansvar Startdatum Slutdatum Matsvinn i kommunal offentlig verksamhet (skola och äldreomsorg) ska ha minskat med minst 20 % till 2022 jämfört med Mäta matsvinn i kommunal offentlig verksamhet (skola och äldreomsorg) och genomföra Kommunikationsinsats för att minska svinnet. Kommunikationsinsats ska även inkludera privata förskolor och skolor. Barn- och utbildnings-, och kulturförvaltning eller motsvarande i Flens kommun. Service- och teknikförvaltningen eller motsvarande i Katrineholms kommun. Kommunledningsförv altningen eller motsvarande i Vingåkers kommun

128 Fokusområde Återanvändning och återvinning Återanvändning och återvinning är prioriterade områden i nationella avfallsplanen. Återanvändning är det andra steget i avfallstrappan och innebär att material exempelvis textilier och möbler som inte längre används kan lämnas vidare till återvinningscentralen för återanvändning. Återvinning är tredje steget i avfallstrappan och Visste du? Du som kommuninvånare konsumerar i snitt 15 kg textil per år. Av dessa återanvänds ungefär 3 kg. innebär att till exempel petflaskor, tidningar och pappersförpackningar samlas in och omvandlas till nya likvärdiga produkter. Med det som bakgrund har mål och åtgärder tagits fram avseende återanvändning och återvinning. Syftet med mål 5 är att kontorsmöbler som inte längre används i kommunens egna verksamheter ska kunna nyttjas av någon annan inom kommunen. På så sätt minskar antalet nyinköp och miljönyttan tillgodoses. För att lyckas med målet krävs en inventering av vad för typ av kontorsmöbler som finns inom kommunen idag, men som inte används. Efter inventering ska rutin och system för implementering tas fram avseende återanvändning av kontorsmöbler. Syftet med mål 6 är att minska mängden osorterat bygg- och rivningsavfall som lämnas på återvinningscentralen. Genom utbildning ska kommunens tjänstemän få kunskap om hur handläggning av ärenden som rör bygg- och rivningsavfall kan utvecklas. Exempelvis vid ärenden som kräver en kontrollplan. En kontrollplan är till för att säkerställa att byggnaden/åtgärderna uppfyller lagstiftningen. Vid handläggning av ärendet ska byggherren informeras om alternativ till utsortering av bygg- och rivningsavfall samt miljönyttan med återanvändning av bygg- och rivningsavfall. Syftet med mål 7 är att genom kommunikation och dialog i samband med besök på återvinningscentralen uppmuntra kommuninvånarna att lämna textilier till återanvändning. Syftet med mål 8 är att kommuninvånarna ska få bättre kunskap om hantering av förpacknings- och tidningsmaterial, så att det inte hamnar i kärlavfallet utan istället på återvinningsstationerna. För att följa upp kommunikationsinsatser genomförs plockanalys. 17

129 129 Mål 5 Åtgärd 5:1 Ansvar Startdatum Slutdatum Begagnade kontorsmöbler från kommunens verksamheter ska lämnas in på utvald lagerplats inom kommunen i syfte att återanvändas. Ta fram rutin och implementera system för återanvändning av kontorsmöbler inom kommunens egna verksamheter inklusive bolag. Kommunledningen eller motsvarande delegerar ansvar till lämplig funktion inom kommunen Mål 6 Åtgärd 6:1 Ansvar Startdatum Slutdatum Mängden osorterat bygg- och rivningsavfall som lämnas till återvinningscentralen ska minska. Genomföra utbildning riktad mot bygglovhandläggare, byggnadsinspektörer byggherrar, fastighetsägare, gatudriftsansvariga och planarkitekter. Samhällsbyggnadsförvaltningen eller motsvarande (utbildning och tillsyn). SVAAB (mätning sammanställning av resultat) Mål 7 Åtgärd 7:1 Ansvar Startdatum Slutdatum Mängden återanvändningsbara textilier ska minska i kärlavfallet. Uppmuntra hushållen att lämna textilier till återanvändning. SVAAB (kommunikatör). ÅVC- personal (kundbemötande) Mål 8 Åtgärd 8:1 Ansvar Startdatum Slutdatum Andelen förpacknings- och tidningsmaterial i kärlavfallet understiger 20 %. Genomföra kommunikationsinsats som riktar sig till hushållen. SVAAB (Projektledare/ miljöstrateg) Åtgärd 6.1: Kunnig personal på återvinningscentralen kan hjälpa besökaren 18

130 Fokusområde Latrin och slam Kretsloppsanpassade avloppslösningar gör det möjligt att återföra näringsämnen (framförallt kväve och fosfor) till produktiv åkermark. Avloppet från toaletten, det vill säga urin och avföring, innehåller stora mängder kväve och fosfor som kan ersätta handelsgödsel i lantbruk eller på egen tomt. Idag finns det metoder som möjliggör återföring av näring från avlopp till odling på ett miljömässigt och hygieniskt sätt. I ett kretsloppsanpassat avlopp är toalettvattnet skiljt från övrigt spillvatten (BDT-vatten). Dessutom används toaletter som spolar mindre vatten än en vanlig toalett. Med det som bakgrund har mål och åtgärder tagits fram avseende latrin och slam. Syftet är att utreda möjligheten att ta emot och behandla utsorterade fraktioner från kretsloppsanpassade avloppslösningar, samt skapa förutsättningar för kommuninvånarna att välja en kretsloppanpassad avloppslösning. Detta görs genom att ta fram hanteringsrutiner som fungerar i hela kedjan, det vill säga från tömning till behandling. I det arbetet är det viktigt att de rutiner och åtgärder som tas fram är långsiktiga och hållbara. Mål 9 Åtgärd 9:1 Ansvar Startdatum Slutdatum 40 % av fosforn och 10 % av kvävet i spillvatten från små avlopp tas tillvara och återförs som växtnäring till åkermark. Utreda möjligheten att ta emot och behandla utsorterade fraktioner från små avloppsanläggningar. SVAAB

131 Fokusområde Nedskräpning Med nedskräpning menas att slänga eller lämna föremål av olika karaktär på marken till exempel fimpar, snabbmatsförpackningar, godispapper, tuggummi, påsar, burkar, engångsgrillar, glas och pantflaskor. Ett stategiskt arbete mot nedskräpning innebär positiva effekter för kommunen eftersom städinsatser innebär betydande kostnader för kommunen och skattebetalarna varje år, pengar som skulle kunna användas till annat. Ett rent samhälle ger bättre förutsättningar för turism och lokalt näringsliv, ger en tryggare och trevligare miljö för kommuninvånarna och betyder att skador på människor och djur minskar. Många kommuner har idag ett strategiskt arbete för minskad nedskräpning. Naturvårdsverket har tagit fram en vägledning för hur kommuner kan arbeta med detta. Flens, Katrineholms och Vingåkers kommuner är engagerade i projektet Skräpplockardagarna som anordnas av Håll Sverige Rent. Konceptet är enkelt det handlar om att få bort skräpet. Projektet vänder sig främst till förskolor och skolor. Med det som bakgrund har mål och åtgärder tagits fram avseende nedskräpning. Genom att implementera ett strategiskt arbetssätt kan nedskräpning minskas. Kunskap om mängd och sammansättning av skräp på olika platser underlättar bland annat planering av infrastrukturen med papperskorgar, städinsatser och andra lösningar på ett effektivt sätt. Mål 10 Åtgärd 10:1 Ansvar Startdatum Slutdatum Nedskräpning ska minska i kommunerna. Ta fram en handlingsplan mot nedskräpning. Samhällsbyggnads förvaltningen eller motsvarande i Flens kommun Kommunledningsförvaltningen eller motsvarande i Vingåkers kommun. Service- och teknikförvaltningen eller motsvarande i Katrineholms kommun. 20

132 132 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Datum Vår beteckning BILDNINGSFÖRVALTNINGEN BIN/2016: Förvaltningskontoret Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jörgen Rüdeberg Bildningsnämnden Yttrande över förslag till kemikalieplan Förvaltningens förslag till beslut Bildningsnämnden antar förslaget till yttrande och översänder det till samhällsbyggnadsförvaltningen. Sammanfattning av ärendet Bildningsnämnden har beretts möjlighet att yttra sig över innehållet i det förslag till kemikalieplan som tagits fram av samhällsbyggnadsförvaltningen/byggoch miljönämnden. Planen presenterar tre övergripande inriktningsmål: 1. Den totala mängden farliga ämnen ska minska 2. Exponeringen för farliga ämnen ska minska 3. Konsumenters kunskap om kemikalier ska öka Bildningsnämnden ställer sig, med vissa reservationer, positiv till innehållet i förslaget till planen. Programmet har ambitionen att, utöver lagstadgade krav, gå längre för att nå det nationella målet om En giftfri miljö. Ärendets handlingar Förslag kemikalieplan Bildningsförvaltningens bedömning För bildningsnämndens verksamhetsområde lyfts förskolan fram vilket är mycket positivt. Här har även dialog med bildningsförvaltningen skett beträffande kemikalier i förskolan. Det är emellertid viktigt att framhålla att skillnaden mellan förskolans och fritidshemmens verksamheter inte skiljer sig så mycket åt att det motiverar en avgränsning i ambitionerna beträffande kemikalier. Bildningsnämnden föreslår at även fritidshemmen ska ingå i det fokus och den ambitionshöjning som föreslås för perioden fram till Service- och teknikförvaltningen har verksamhet i tät samverkan med bildningsförvaltningen beträffande främst måltidsverksamhet och städning. Detta sker dels via upphandling och dels i egenregi. Det är viktigt att samma krav ställs och säkras oavsett driftsform så att det skapas tydlighet om vilka krav som gäller. Den upphandlingsplan som förslås bör alltså beträffande kemikaliehantering specifikt, även gälla för verksamhet i egenregi. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Agneta.Svallin@katrineholm.se

133 133 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Datum Vår beteckning BILDNINGSFÖRVALTNINGEN BIN/2016: Förvaltningskontoret Förslaget till kemikalieplan lyfter fram byggmaterial och hänvisar då till det kommunala fastighetsbolaget KFAB. Inom bildningsförvaltningens verksamhet finns ett antal yrkeprogram som hanterar flera olika typer av byggvaror varför även deras verksamheter bör omfattas av planen. I förslaget till kemikalieplan nämn att det behövs resurser för inköp att ett digitalt verktyg för registrering av kemikalier. Ett sådant verktyg finns redan sedan flera år tillbaka inom bildningsförvaltningen. Det heter KemRisk och det upplevs fungera mycket bra. Om det är tillräckligt för kommunens hela verksamhet kan inte bedömas men är värt att undersöka. I förlaget till kemikalieplan framhålls behovet av kommunikation såväl internt inom förvaltningarna som externt mot kommuninnevånarna om planens ambitioner ska uppnås. Det är tveksamt om detta kan uppnås med enbart kemikalieplanen som underlag och utgångspunkt. Planen kan lämpligen brytas ner och förenklas mot ett antal fokusområden. Förutom den i planen förslagna upphandlingsmanualen kan en manual riktad mot Att beakta vid lokalvård, Att beakta vid hantering av byggmaterial, Att beakta vid pedagogisk verksamhet i förskola och fritidshem, etc. skapas. Dessa kan sannolikt därefter kommuniceras på ett mer framgångsrikt sätt än med kemikalieplanen som utgångspunkt. Förslaget till kemikalieplan innehåller inriktningsmål och bryter därefter ner dessa till en serie åtgärder för respektive mål. Inriktningsmålen är emellertid så vagt formulerade att planen i denna utformning kommer att vara svår att följa upp. Planen saknar tydliga och precisa mål att uppnå och behöver kompletteras med sådana. Först då kan en kartläggning av ett nuläge för 2017 etableras. Vissa av åtgärderna har karaktären av mål förutsatt att de preciseras. Genom att göra detta initialt kommer uppföljning och utvärdering av planen att underlättas vid planperiodens slut. Namn Jörgen Rüdeberg Titel biträdande förvaltningschef Beslutet skickas till: samhällsbyggnadsförvaltningen BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Agneta.Svallin@katrineholm.se

134 134 Remissutgåva Kemikalieplan Foto: Josefine Karlsson

135 135 Förord Produktionen av kemikalier i världen har ökat konstant sedan andra världskriget och denna produktion är en viktig orsak till den kraftigt ökande materiella välfärden. Kemiska produkter används av oss dagligen; kosmetika, läkemedel, tvättmedel, målarfärger och bekämpningsmedel med mera. Kemikalier förekommer även i varor som vi använder oss av, så som kläder, möbler, byggmaterial och datorer. Även om dessa kemikalier bidragit till det välstånd vi har i dagens samhälle så finns det en baksida. Flera av dessa ämnen är farliga, antingen för människors hälsa eller för djur och natur. I flera fall har kemikalier orsakat hälso- och miljömässiga problem. På cirka 50 år har världsproduktionen av kemikalier ökat från 10 miljoner ton till över 400 miljoner ton. År 2008 fanns hos den europeiska kemikaliemyndigheten ECHA cirka olika ämnen registrerade. I och med att ämnena är så många till antalet samtidigt som de finns runt omkring oss i vår vardag, är detta en komplex fråga att behandla. Från att ha varit en fråga som i första hand handlar om utsläpp från skorstenar och avloppsrör, ser vi idag en diffus spridning av farliga ämnen från produkterna i vår vardag och exponeringen sker framförallt i inomhusmiljön. Kemikalieinspektionen har i sin handlingsplan för en giftfri vardag pekat på att det behövs mer än lagstiftning för att nå en giftfri vardag och att företagen behöver stärkas i sitt kemikaliearbete. Landets kommuner lyfts fram som en viktig aktör. Katrineholms kommun har genom sitt övergripande mål God bebyggd miljö målsättningen att stödja införandet av miljövänliga alternativ i de kommunala verksamheterna. Kommunen ska ha en trygg, sund och säker boendemiljö. Katrineholms kommun vill därför bidra till arbetet för en giftfri miljö. Kemikalieplanen är ett övergripande verktyg för att systematiskt minska användningen och förekomsten av utfasningsämnen och riskminskningsämnen i kommunen. Samhällsbyggnadsförvaltningen har på uppdrag från bygg- och miljönämnden tagit fram denna kemikalieplan. Riksdagen har antagit miljökvalitetsmålet Giftfri miljö: Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystem är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. 2

136 136 Innehåll Inledning... 4 Kemikalieplanens framtagande... 4 Utgångspunkter... 5 Allas delade ansvar... 5 Minska barns exponering för kemikalier... 5 Minska användningen av farliga kemikalier... 6 Prioriterade verksamheter... 6 Lagstiftning... 9 Resurser... 9 Åtgärder Övergripande åtgärder Inriktningsmål Inriktningsmål Inriktningsmål Bilaga 1 Ordlista och lagstiftning Bilaga 2 Utfasningsämnen och prioriterade riskminskningsämnen Bilaga 3 Hormonstörande ämnen Foto: Hanna Maxstad (sid. 4, 6, 9, 11, 15, 16, 18), Josefine Karlsson (sid. 5). 3

137 137 Inledning Inom Katrineholms kommun förekommer tusentals kemikalier i kemiska produkter och varor. Det finns idag omfattande lagstiftning rörande kemikalieområdet både inom miljöoch arbetsmiljöområdet. Tyvärr räcker denna lagstiftning inte till för att begränsa alla de risker som följer med de kemikalier som vi använder oss av i vardagen. Eftersom riskerna inte helt kan begränsas kan inte heller riksdagens uppsatta miljömål om en Giftfri miljö uppnås. Katrineholms kommuns kemikalieplan utgår från det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Kemikalieplanen har en vision att skapa ett offensivt och långsiktigt kemikaliearbete i Katrineholm. Målsättningen är att skapa en vardag där varken människors hälsa eller miljön vi lever i ska påverkas negativt av de kemikalier vi omger oss med eller använder oss av. Vidare eftersträvar denna kemikalieplan att ligga i framkant i kemikaliearbetet. Detta eftersträvas dels för att dra vårt strå till stacken för uppfyllnaden av det nationella miljömålet Giftfri miljö, dels för att höja känslan av säkerhet och medvetenhet hos invånarna i kommunen, men även för att underlätta för verksamheter, förvaltningar och privatpersoner inför framtidens lagstiftning. För att uppnå visionen om ett giftfritt Katrineholm behöver flera av kommunens verksamheter arbeta för att få bort farliga kemikalier. I kommunplanens kapitel om Hållbar miljö är god bebyggd miljö ett övergripande mål. Planen säger bland annat att de värden som finns för ett tryggt, sunt och säkert boende ska beaktas och att kommunen ska stödja införandet av miljövänliga alternativ i de kommunala verksamheterna. Katrineholms kommun har målsättningen att erbjuda en god bebyggd miljö, både inom nyproduktion och i befintlig bebyggelse. Utöver detta ska denna kemikalieplan även fokusera på områdena förskola, vård och omsorg samt service och teknik. Kemikalieplanens framtagande Bygg- och miljönämnden har i uppdrag att biträda kommunfullmäktige i det miljöstrategiska arbetet. I september 2015 gav bygg- och miljönämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen uppdraget att påbörja arbetet med att ta fram en kemikalieplan för Katrineholms kommun med syfte att öka medvetenheten kring farliga kemikalier, göra en översiktlig inventering av kommunala verksamheter samt granska upphandlingskriterier. Projektet berör alla kommunala verksamheter, men med särskilt fokus på förskoleverksamhet, vård- och omsorgsverksamhet, service- och teknikverksamhet samt fastigheter och byggnation. Samarbete och dialog har skett med andra aktörer så som Bildningsförvaltningen, Vård- och Omsorgsförvaltningen, Kommunledningsförvaltningen, verksamheter relaterade till dessa förvaltningar samt KFAB. Inspiration för denna kemikalieplan har fåtts från Göteborgs stad, Stockholms stad, Karlstads kommun, Västerås kommun och Jönköpings kommun. Målet med kemikalieplanens utformning är att den ska vara förenlig med befintliga och framtida planer för Katrineholms kommun. Flertalet punkter som kan kopplas till miljömålet Giftfri miljö kan återfinnas i exempelvis Översiktsplan Katrineholms kommun Del staden. För att resultatet av 4

138 138 denna kemikalieplan ska bli så bra som möjligt är det viktigt att målen och visionerna i kemikalieplanen inte strider mot målsättningar och visioner i andra relevanta planer. Utgångspunkter Denna kemikalieplan har tagits fram med stöd av information från Kemikalieinspektionen, Naturskyddsföreningen och antagna kemikalieplaner från Stockholms stad, Göteborgs stad, Jönköpings kommun, Västerås kommun samt Karlstads kommun. Allas delade ansvar Eftersom en giftfri miljö inte kan nås enbart med befintlig lagstiftning och internationella konventioner krävs komplement. För att nå en giftfri miljö behövs insatser från alla delar av samhället, såsom myndigheter, kommuner, näringsliv och konsumenter. Alla i samhället har ett ansvar att bidra till en bättre miljö. Kemikalieinspektionen menar att alla; företag, kommuner, offentliga institutioner och privatpersoner, kan agera. Dels kan man ställa krav på leverantörer av kemiska produkter, och dels kan man välja bort varor som kan innebära risker. Båda dessa alternativ kan genomföras även om regelverket inte ställer direkta krav. Alla berörda kan påverka utvecklingen genom att ställa krav på leverantörer och därmed på de varor som köps. Genom att ställa högre krav på offentliga upphandlingar får kommunen ett effektivt verktyg att använda sig av för att fasa ut farliga kemikalier i produkter och varor. Om en målmedveten upphandling finns skapas incitament för producenter och leverantörer att leverera produkter och varor utan farliga ämnen. Minska barns exponering för kemikalier I den senaste handlingsplanen för en giftfri vardag, framtagen av Kemikalieinspektionen, lyfts vikten av att minska barns exponering för kemikalier fram. Det som gör barn extra utsatta är deras sätt att leva och utforska världen. Att suga och tugga på saker tillhör det normala, men kan innebära risker om leksaken eller varan ger ifrån sig små mängder kemikalier. Några kemiska ämnen binder dessutom till damm. Dessa ämnen kan då ansamlas med dammet och kan sedan andas in av barn som kryper på golv eller liknande. I förhållande till sin kroppsvikt äter, dricker och andas barn mer än vuxna, vilket gör att de får i sig högre halter av många 5

139 139 farliga kemiska ämnen än vad vuxna får. Vidare kan främmande kemiska ämnen vara farliga för ett barns utveckling, särskilt i de första åren då kroppen och organsystemen utvecklas i snabb takt. En ämnesgrupp som mer och mer beskrivs som skadlig i dessa sammanhang är så kallade hormonstörande ämnen. Dessa ämnen har i nuläget ingen heltäckande lagstiftning som reglerar deras spridning, men finns upptagna på den så kallade SIN- listan, framtagen av ChemSec. En majoritet av de ämnen som förekommit på denna lista har sedan även blivit intagna i EUs lagstiftning Reach, något som antyder att även dessa ämnen kommer att bli viktiga att kontrollera i framtiden. Mer information om dessa ämnen samt en komplett SIN- lista finns i Bilaga 3. Minska användningen av farliga kemikalier Det övergripande målet för Katrineholms kommuns kemikalieplan är att minska användningen av kemiska produkter och varor som innehåller farliga ämnen. Detta ska uppnås genom utfasning av kända förbjudna eller kända farliga ämnen som kan bytas ut mot mindre skadliga alternativ. Även en utökad utfasning av ämnen som i framtiden kan komma att klassas som farliga ska påbörjas. Ämnen som klassas som hormonstörande ämnen enligt SIN- listan ska fasas ut för att ytterligare förstärka det fokus på barn som denna kemikalieplan har. Prioriterade verksamheter För att uppnå en giftfri miljö lokalt och bidra till en giftfri miljö nationellt har några prioriterade områden valts ut. De prioriterade områdena är förskoleverksamhet, vård- och omsorgsverksamhet, byggmaterial samt service- och teknikrelaterade verksamheter. Dessa har valts ut som prioriterade områden eftersom barn och ungdomar bör komma i fokus på grund av deras känslighet (se ovan). Dessa områden är dessutom de som bedöms använda mest kemikalier, och är således lämpliga att fokusera på. Det är viktigt att börja med kommunens egna verksamheter, och få kunskaper därifrån, innan ett mer helomfattande kemikaliearbete kan upprätthållas. Förskoleverksamhet För att kemikalieplanen ska få det fokus som föreslås i Kemikalieinspektionens senaste rapport är det viktigt att fokusera på förskoleverksamheten. Barn spenderar en stor del av sin tid här, och Katrineholms kommun vill att denna vistelse ska bli så trygg och säker som möjligt. Som underlag till framtagandet av denna kemikalieplan har detta fokus funnits med, och stickprovsinventeringar har genomförts på förskolor. Fokuseringen i dessa inventeringar låg på material och kemikaliemedvetenhet. De åtgärdsförslag som presenteras i denna kemikalieplan speglar de behov som uppmärksammades vid dessa inventeringar. Vård- och omsorgsverksamhet Även inom vård- och omsorgsverksamhet är det viktigt att tänka på de kemikalier som förekommer. Precis som för förskoleverksamheten har även här genomförts stickprovsinventeringar med samma fokusering. På samma sätt har även här resultatet från inventeringarna legat till grund för de åtgärder som presenteras. Byggmaterial Nästan alla kommunens verksamheter berörs av KFAB. Då byggnader har en lång livslängd krävs stor framsynthet i byggprocesser, både gällande kemiska produkter och kemiska ämnen i varor. För att uppnå målen och visionerna i denna kemikalieplan krävs kemikaliekompetens inom bolaget. 6

140 140 KFAB har en miljöpolicy som ligger i linje med denna kemikalieplan där både upphandling och kemikaliehantering berörs. Från 2016 är KFAB miljöcertifierade enligt Svensk miljöbas, där ett systematiskt miljöarbete är ett krav. Ett tätt samarbete mellan parter skulle här kunna erbjuda goda chanser att arbeta effektivt med åtgärderna i denna kemikalieplan. Vidare är KFAB även medlem i inköpsföreningen Husbyggnadsvaror (HBV) Förening, som erbjuder miljöfokus och hjälp vid upphandlingar. Det är dock viktigt att säkerställa att även byggnationer som kan ske utanför KFABs regi berörs av samma framsynthet och kemikaliekrav. Därför ska samtliga byggnationer på uppdrag av Katrineholms kommun ske med en kemikaliemedvetenhet i alla steg. Exempelvis genom upphandling. Service- och teknikverksamhet Service- och teknikförvaltningen ansvarar för kommunens lokalvård. Förvaltningen har bland annat arbetat med att ersätta plasttallrikar och plastglas i kommunala verksamheter mot miljövänlig plast eller porslin/glas. Mer kan dock göras, och kemikaliehanteringen kan ses över. Ett stort antal kemiska produkter används, och en dokumentering av dessa skulle bidra till en större medvetenhet kring exempelvis dosering av rengöringsartiklar. Prioriterade kemikalier Kommunens kemikalieplan behöver en tydlig grund som både pekar ut och prioriterar vilka kemikalier och grupper av kemikalier som fokus ska ligga på. För att nå målen och visionerna förutsätter det att det finns kunskap om vilka kemikalier som utgör risker. Det är inte helt okomplicerat att specificera dessa ämnen då de är så många. En lista skulle kunna göras över samtliga utfasningsämnen och andra ämnen av intresse. Dock skulle en sådan lista bli mycket lång och kräva konstant underhåll i form av uppdatering. Dessutom är det många ämnen som blir hälsoskadliga i samband med andra, och kanske således inte går att förena med en lista över enbart ämnen. Ett alternativt sätt att presentera vilka ämnen som denna kemikalieplan berör är att se till ämnenas egenskaper. Genom att använda detta alternativ öppnas det upp för en del hjälpverktyg. Man kan då använda sig av Kemikalieinspektionens tillvägagångssätt för indelning av särskilt farliga kemiska ämnen. De använder sig av två kategorier: utfasningsämnen och prioriterade riskminskningsämnen. Kriterierna som använts vid denna kategorisering bygger på det nationella miljömålet Giftfri miljö och EUs lagstiftning Reach. Genom att använda sig av dessa egenskapskriterier förhindrar man dessutom oönskad substitution av ämnen. Utan kriterier skulle ett farligt ämne helt enkelt kunna bytas ut mot ett annat farligt ämne, utan någon nämnvärd hälso- eller miljövinst. Med egenskapskriteriet säkerställs att det nya ämnet inte har de oönskade egenskaperna från det utbytta ämnet. Katrineholms kommuns kemikalieplan kommer använda sig av denna indelning genomgående. En ytterligare fördel med denna indelning är att hormonstörande och kraftigt allergiframkallande ämnen finns med på listan över utfasningsämnen, trots att fastslagna kriterier för dessa ämnen ännu inte existerar. Dessa ämnen bedöms i nuläget från fall till fall. Att inkludera även dessa ämnen går dock i linje med denna kemikalieplans ambitioner; en offensiv kemikalieplan med barn och unga i fokus. De hormonstörande ämnen som i kommunen ska klassas som hormonstörande är de som finns uppförda på SIN- listan. Denna lista finns i sin helhet i Bilaga 3. Lokala fokusämnen Utöver de ämnen som för närvarande räknas som utfasningsämnen, prioriterade riskminskningsämnen eller hormonstörande ämnen på SIN- listan kan det vara klokt att ligga i framkant även beträffande andra ämnen. Dessa ämnen benämns lokala fokusämnen, och agerar som påminnelse att Katrineholms kommun arbetar offensivt och proaktivt med sin kemikaliehantering. De lokala fokusämnena har valts ut för att de kan komma att bli mer intressanta i framtiden, och 7

141 141 att arbeta med dessa ämnen på ett tidigt stadie ger kommunen ett försprång i arbetet med att minska användandet av dessa ämnen. Högfluorerade ämnen Kunskapen om så kallade högfluorerade ämnen (PFAS) har på senare tid ökat. Enligt Kemikalieinspektionen ger dessa ämnen och deras egenskaper upphov till oro, och de arbetar på flera fronter med att få igenom hårdare regleringar beträffande dessa ämnen. Produktgrupper som innehåller PFAS är exempelvis textil, brandsläckningsskum och pappers- och livsmedelsförpackningar. Mer information om PFAS och om Kemikalieinspektionens arbete finns på deras hemsida. I nuläget är det svårt för kommunen att göra verkliga satsningar inom detta område, då regelverket ännu inte omfattar dessa ämnen. Det finns heller inte krav på att nämna dessa på innehållsförteckningar, vilket gör att det är svårt att välja bort produkter innehållande PFAS. Däremot finns det andra mer kända produkter som kan belysas, och konsumenter kan informeras genom olika insatser. Precis som för de andra ämnen som presenterats i denna kemikalieplan föreslås ett offensivt och proaktivt förhållningssätt, där försiktighetsprincipen ska användas. Att ligga steget före kommande lagstiftning kan ge stora fördelar i framtiden, både för hälsa och miljö, men även för administration och verksamheter. Nanomaterial Nanomaterial är material som är nm (nanometer, miljondels millimeter) i minst en dimension. Användningen och användningsområdena för dessa material har ökat mycket de senaste åren, och nanomaterial finns nu överallt, både i konsumentprodukter och i produkter avsedda för yrkesmässig användning. Anledningen till att nanomaterial nämns i en kemikalieplan är att ett ämnes egenskaper kan ändras om det förekommer i form av ett nanomaterial. Detta gör att kunskapen om dessa ämnens påverkan på människors hälsa och miljö är begränsad, även för annars välkända ämnen. Begreppet nanomaterial behandlas i flertalet andra kemikalieplaner, och ett mått av försiktighet är det som föreslås. Även Katrineholms kommun ställer sig bakom detta förhållningssätt, med stöd av försiktighetsprincipen. Tills kunskapen är tillräcklig om dessa materials effekter på människors hälsa och miljö bör nanomaterial betraktas som riskminskningsämnen fortsättningsvis. Mikroplaster Mikroplaster är partiklar av plast som är mindre än fem millimeter i diameter. Dessa har visats ha flertalet skadliga effekter på vattenlevande djur. I dagsläget är det oklart om dessa partiklar är skadliga för människors hälsa, men exponering är möjlig via näringskedjan. Kemikalieinspektionen anser att man bör begränsa tillförseln av mikroplaster till sjöar och hav. Just mikroplaster i kosmetika står för en väldigt liten del av de mikroplaster som förekommer i sjöar och hav, men varje åtgärd för att minska hjälper. I dagsläget har kosmetikabranschen frivilligt tagit på sig att fasa ut mikroplaster ur kosmetiska produkter till Kemikalieinspektionen föreslår dock även ett nationellt förbud mot kosmetika innehållande mikroplaster på den svenska marknaden. För Katrineholms kommun är det viktigt att medvetenheten om dessa ämnen finns. Möjligheten finns såklart redan nu att välja bort de produkter som innehåller mikroplaster vid upphandling, och information rörande mikroplaster riktad mot allmänheten kan bli aktuell. Eventuellt kan ett förbud komma i framtiden, och medvetenhet redan idag är viktigt för framtida arbete. 8

142 142 Lagstiftning Huvudsakligen regleras användning och spridning av hälsofarliga kemikalier genom EU-förordningar som t.ex. Reach som gäller över svensk lagstiftning. Svensk lag som Miljöbalken och arbetsmiljölagen tillsammans med underordnade lagar och förordningar kompletterar EU-förordningarna. Enligt Miljöbalken ska varje verksamhetsutövare se till att verksamheten inte skadar hälsa och miljö, arbeta för minskad miljöpåverkan och ha kunskap för att kunna uppfylla Miljöbalkens krav. Exempel på dessa krav är de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap Miljöbalken kunskapskravet 2, försiktighets- och produktvalsprincipen 3 respektive 4. Produktvalsprincipen innebär till exempel en förpliktelse att undvika användningen eller försäljningen av kemiska produkter som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med produkter som kan antas vara mindre farliga. Utöver miljölagstiftningen omfattas kemikalier även av arbetsmiljölagstiftningen, som innebär att farliga kemiska produkter ska riskbedömas. Den lagstiftning som finns i dagsläget är dock inte tillräcklig för att nå det nationella miljömålet Giftfri miljö. Detta gör att andra styrmedel och åtgärder blir viktiga. Katrineholm kommuns kemikalieplan ska bidra till att verksamheter inom kommunen följer gällande lagstiftning, men den ska även vara ett verktyg för kommunen att ta ett steg längre i sitt kemikaliearbete. Samtidigt ska den motivera samhället i stort att arbeta mer för en giftfri miljö. Detta för att bidra till uppfyllnaden av det nationella miljömålet Giftfri miljö. Resurser Det är svårt att ange exakt hur mycket resurser som kommer behövas för att uppnå de visioner och målsättningar som denna kemikalieplan presenterar. Däremot kan man konstatera att majoriteten av de föreslagna åtgärderna ligger inom ramen för de olika förvaltningarna. En stor del av arbetet är en strävan mot en större medvetenhet och kunskap, något som kommunen har nytta av en lång tid framöver. Detsamma gäller för framtagandet av nya planer, exempelvis upphandlingsplan, som kommer att kunna användas många år framöver. En del presenterade åtgärder är redan genomförda, och återstående arbete med dessa innefattar mestadels dialog och uppföljning, något som ryms inom ramen för ordinarie budgetar. Även utbildningar och informationsinsatser bör rymmas inom ramen för förvaltningarna, vilket gör att större delen av arbetet med denna kemikalieplan kan genomföras utan betydande merkostnader. 9

143 143 De åtgärder som i nuläget kräver ekonomiska resurser är inköp av ett IT- verktyg för kemikalieregistrering, samt enkätundersökning riktad till konsumenter. Under 2017 föreslås enklare åtgärder, där fokus läggs på uppbyggnad av kunskap och medvetenhet för att det fortsatta arbetet med kemikalieplanen ska ske så effektivt som möjligt. Även mindre inventeringar och dokumentering kan genomföras för att underlätta senare arbete. 10

144 144 Åtgärder Nedan följer en mer ingående presentation av de åtgärder som Katrineholms kommun ska genomföra för att nå de mål och visioner som presenterats i denna kemikalieplan. Några av åtgärderna kräver ett fortsatt utvecklingsarbete eller sammarbete med andra förvaltningar för att få maximal effekt. De presenterade åtgärderna är inte rangordnade efter prioritet, men en någorlunda tidsmässig sortering har skett. Vissa åtgärder kräver att andra redan påbörjats eller slutförts, varvid de presenteras i en ungefärlig utförandeordning. För att effektivisera arbetet och samtidigt skapa sig indikatorer för om man når dit man ska med arbetet är det fördelaktigt att använda sig av mål. Katrineholms kommuns kemikalieplan använder sig därför utav några övergripande inriktningsmål som listas nedan. Till dessa kopplas sedan de mer specifika åtgärderna som denna kemikalieplan föreslår. Övergripande inriktningsmål 1. Den totala mängden farliga ämnen ska minska 2. Exponeringen för farliga ämnen ska minska 3. Konsumenters kunskap om kemikalier ska öka Övergripande åtgärder Tabell 1 nedan visar de övergripande åtgärderna som ska vägleda och underlätta Katrineholms kommuns kemikaliearbete. Åtgärd När Huvudansvar Resurs Ta fram en kemikalieplan för Katrineholms kommun SBF kr Årliga seminarietillfällen med syftet att öka kunskapen hos kommunens politiker och tjänstemän Ta fram en kommunikationsplan för spridning och implementering av innehållet i kemikalieplanen Kommunen bör undersöka och teckna ett ramavtal om ett datorbaserat kemikalieregister för förvaltningar och bolag Kontinuerlig framtagning och spridning av information till kommunens invånare. Uppföljning och utvärdering Löpande från 2017 SBF Inom ram 2017 SBF Inom ram SBF Analys 2017, budgeteras för inköp 2018 Löpande från 2017 Löpande från 2017 SBF SBF Inom ram Inom ram Information, dialog och påverkan Det är viktigt att kommunen arbetar för att kemikaliefrågan synliggörs bland anställda, brukare, föräldrar, verksamhetsutövare och konsumenter. Arbetet med informationsinsatserna bör utvecklas ytterligare och därför bör en kommunikationsplan tas fram. Genom att arbeta med informationsinsatser underlättas 11 chanserna för handling, som i sin tur leder till resultat. Det är särskilt viktigt att veta vilka hinder som finns i dagsläget, och vilka nya som uppstår. Det kan vara exempelvis kunskapsbrist eller brist på möjligheter att göra bättre kemikalieval. Ibland kan svårigheten även ligga i att bryta beteenden

145 145 som man har. Kommunen behöver bistå i arbetet med dessa frågor. Detta kan göras genom framtagandet av information, styrande dokument samt genom tillsyn. Det viktiga i sammanhanget är att en dialog ska uppstå där båda parter får ut någonting. Detta kan vidare beskrivas i kommunikationsplanen. Datorbaserat kemikalieregister För att få en tydlig struktur inom kemikaliehanteringen föreslås en upphandling av ett databaserat kemikalieregister. Detta system ska vara gemensamt för kommunens förvaltningar och bolag. Fördelarna med ett gemensamt IT- verktyg för kemikalieregistrering är många. För det första förenklas flera av de andra åtgärderna som denna kemikalieplan föreslår. För det andra förenklar det för förvaltningar och bolag att själva förbättra sin kemikalieanvändning genom exempelvis utfasning eller substitution. Möjligheter finns ofta att bland annat registrera årsförbrukning, få fram aktuella säkerhetsblad och göra riskbedömningar av kemikalier. För det tredje blir uppföljning av kommunens kemikalieanvändning betydligt enklare om ett gemensamt system används. Tydligare mål kan sättas upp om möjligheten till uppföljning blir större. Även uppföljning av riktade insatser mot specifika verksamheter kan följas upp i konkreta siffror. Att påvisa skillnader i kemikalieanvändning underlättas betydligt om det finns information om den ursprungliga användningen samt fortsatt användning. Även för de verksamheter som har en begränsad kemikalieanvändning, och som kanske saknar kunskap inom kemikaliearbetet, finns fördelar. Ett system av dennas sort skulle kunna hjälpa till i substitutionsarbetet genom att peka ut vilka produkter som ska bytas ut pga. innehåll av utfasnings- eller prioriterade riskminskningsämnen. På marknaden finns flera olika system av denna typ. En mer grundlig genomgång bör genomföras där behov ställs mot utbud och budget. För att detta hjälpmedel ska bli så effektivt som möjligt krävs att så många som möjligt använder sig utav det. En målsättning som skulle kunna leda implementeringen av detta verktyg, är att alla som inte redan arbetar i något annat databaserat system av liknande slag ska använda sig utav detta för kommunen gemensamma kemikalieregister. En fråga som blir aktuell vid införskaffandet 12

146 146 av ett datoriserat kemikalieregister blir dock ansvarsfrågan. För att dokumentering och redovisning ska leda till något förutsetts att det dokumenterade materialet kontrolleras och används, exempelvis vid framtagning av information och delrapporter för måluppfyllelse. För detta kan en viss kemikaliekompetens krävas. Dennas kompetens återfinns troligtvis hos Samhällsbyggnadsförvaltningen, och nästa fråga blir då hur stor tid som behöver läggas på arbetet med detta. Beroende på hur stor vikt som ska läggas på granskning och framtagning av statistik kan denna uppgift bli relativt tidskrävande. Uppföljning och utvärdering För att arbetet med kemikalieplanen ska fortsätta och utvecklas när nya svårigheter eller möjligheter uppenbaras krävs att resultaten följs upp. Även själva kemikalieplanen behöver revideras och uppdateras inför 2020 för att arbetet med dessa frågor ska fortsätta även efter Som ett första steg bör resultatet av arbetet som utförs redovisas på en årlig basis. Denna årsredovisning kan ge en inblick i hur arbetet fortskrider, och vilka satsningar som ska göras det kommande året. Förslagsvis bör den sista årsredovisningen för 2020 vara lite mer omfattande, och utvärdera kemikalieplanens helhet. Då samhällsbyggnadsförvaltningen har ett samordnande ansvar i miljöstrategiska frågor bör även dessa årsredovisningar tas fram där. I den sista årsredovisningen inför 2020 finns möjlighet att revidera kemikalieplanen för att den fortfarande ska vara relevant och aktuell även efter Nya fokusområden kan ha dykt upp, nya ämnen kan ha identifierats och mer kunskap kan ha framkommit om de ämnen som i dagsläget endast berörs av försiktighetsprincipen. Dessa punkter bör uppmärksammas för att Katrineholms kommuns kemikaliearbete även i framtiden ska vara så relevant och effektivt som möjligt. 13

147 147 Inriktningsmål 1 Tabell 2 nedan visar de specificerade åtgärder som kopplas till det första inriktningsmålet: Den totala mängden särskilt farliga ämnen ska minska. Åtgärd När Huvudansvar Resurs 1.1 Inventera och dokumentera kemiska produkter i en kemikalieförteckning 1.2 Redovisa en plan för utfasning och substitution av utfasnings- och prioriterade riskminskningsämnen 1.3 Aktivt arbeta med utfasning och substitution av utfasnings- och prioriterade riskminskningsämnen 1.4a Inventera och byta ut termometrar och andra produkter innehållande kvicksilver i skolor och äldreomsorg 1.4b Inventera och byta ut komponenter innehållande kvicksilver i kommunens återstående byggnader 1.5 Framtagning av en upphandlingsplan 1.6 Kemikaliekrav ska ställas vid all upphandling. Löpande från 2017 Alla förvaltningar och bolag med användning av märkningspliktiga 1 kemiska produkter 2017 Alla förvaltningar och bolag med användning av märkningspliktiga 1 kemiska produkter. SBF har ett samordnande och övergripande ansvar Löpande från 2017 Alla förvaltningar och bolag med användning av märkningspliktiga 1 kemiska produkter Inom ram Inom ram Inom ram Inom ram Inom ram 2017 Ekonomi- och upphandlingsavdelningen Kontinuerligt Alla förvaltningar vid från 2017 upphandling 1 Märkningsplikt enligt CLP- förordningen eller KIFS 2005:7 Inom ram Inom ram Dokumentering och redovisning Åtgärd 1.1; 1.2. För att få en bättre uppfattning om kemikalieanvändningen i kommunen ska alla verksamheter inom kommunen dokumentera och redovisa sin användning av märkningspliktiga kemiska produkter. Detta ska göras som en första åtgärd för att införskaffa sig ett underlag i syfte att underlätta för alla fortsatta åtgärder. En effekt av detta kan dessutom komma att bidra till en förhöjd medvetenhet kring kemikalieanvändningen hos verksamheterna, något som blir användbart i framtida åtgärder som exempelvis upphandling och utfasning. Informationen som krävs för att genomföra denna dokumentation finns redan i respektive produkts säkerhetsdatablad. Dokumentationen ska minst omfatta: Produktens namn Produktens klassificering Produktens användningsområde och årsförbrukning Ingående ämnen med namn, CASnummer och koncentration Ingående ämnens H- fraser eller riskfras 14

148 148 Utöver detta ska även användningen av utfasningsämnen i märkningspliktiga kemiska produkter årligen redovisas. Denna redovisning ska innehålla samma uppgifter som den interna dokumentationen. Denna åtgärd förenklas avsevärt om ett gemensamt datasystem för kemikalieregistrering används. Utfasning Åtgärd 1.3. Utfasningsämnen är ämnen med så allvarliga egenskaper att de bör fasas ut, och användningen bör avslutas helt. Prioriterade riskminskningsämnen är ämnen med egenskaper som gör att särskild uppmärksamhet bör riktas mot dessa. Riskanalyser behöver genomföras, och den aktuella användningen ska bedömmas. En mer utförlig förklaring samt tabeller över egenskaperna hos de två grupperna av ämnen finns i Bilaga 2. Katrineholms kommun ska även betrakta de hormonstörande ämnen som finns uppförda på SIN- listan (Bilaga 3) som utfasningsämnen i linje med Kemikalieinspektionen. Från gällande lagstiftning och regelverk kan en grundnivå i kemikaliehantering uppnås. Det är dock Katrineholms kommuns ambition att offensivt arbeta för en giftfri miljö. Att ligga i framkant med kemikaliearbetet kan vara förenat med flertalet fördelar för alla inblandade. Ur ett miljöperspektiv är det självklart att ju mer som görs desto bättre är det. Detsamma gäller för människors hälsa. Men det finns även en fördel med att ligga steget före lagstiftningen, eftersom man då redan gjort de förändringar och anpassningar som kan komma att bli lagstadgade i framtiden. Vidare skapas incitament för leverantörer och producenter att även de tillhandahålla fler och bättre alternativ om detta efterfrågas av samhället. I 2 kap. 4 Miljöbalken beskrivs substitutionsprincipen. Denna princip innebär att de kemiska produkter som kan medföra en risk för människors hälsa eller miljön ska bytas ut mot mindre riskabla alternativ. De kemikaliekrav denna kemikalieplan ställer på samtliga verksamheter i Katrineholms kommun är således följande: Förbjudna utfasningsämnen skall inte användas i Katrineholms kommun. Andra utfasningsämnen ska i största möjliga mån fasas ut. För de fall där detta inte är möjligt skall en motivering anges. Om utfasningsämnen används får dessa inte förekomma i halter högre än 0,1 viktprocent av varan eller produkten om inte en motivering kan anges. För varor och produkter som avses användas i förskoleverksamhet eller i andra avseenden nära barn kan hårdare krav ställas. Förbjudna prioriterade riskminskningsämnen skall inte användas i Katrineholms kommun. Andra prioriterade riskminskningsämnen ska i största möjliga mån fasas ut. Detta för att ligga steget före lagstiftningen och erbjuda invånarna i kommunen en tryggare och säkrare miljö. De prioriterade riskminskningsämnen som används får inte förekomma i halter högre än 0,1 viktprocent av varan eller produkten om inte en motivering anges. För varor och produkter som avses användas i förskoleverksamhet eller i andra avseenden nära barn kan hårdare krav ställas. I utfasningsarbetet ska utfasningsämnen prioriteras högre än prioriterade riskminskningsämnen. Ett första steg är att få bort utfasningsämnen från vår vardag. När detta är påbörjat kan även prioriterade riskminskningsämnen inkluderas i utfasningsarbetet. Inventering och substitution Åtgärd 1.4a; 1.4b. För att få mer kunskap om kemikaliesituationen i kommunen ska lättare inventeringar ske, där ett tydligt fokus ligger på kvicksilverhaltiga produkter. Resultatet av dessa inventeringar blir sedan riktlinjer för var man kan börja byta ut eventuella produkter. Förskoleverksamhet och vård- och omsorgsverksamhet bör vara prioriterade områden för dessa inventeringar för att ytterligare minska exponeringen som barn kan utsättas för. Som ett andra steg efter att inventeringarna är genomförda, ska de produkter och varor 15

149 149 innehållande kvicksilver bytas ut mot mindre farliga alternativ. Lämpligtvis borde termometrar innehållande kvicksilver kunna bytas ut under den initiala inventeringen för att spara tid och arbete. Vissa byggnader har redan inventerats med avseende på PCB, och för dessa byggnader blir åtgärden uppföljning. En kortare inventering för att se om PCB- haltiga produkter verkligen bytts ut ska genomföras. Kemikaliekrav vid upphandling Åtgärd 1.5; 1.6. Varor och tjänster som köps med offentliga medel i Sverige uppgår årligen till ca 600 miljarder kronor. Detta placerar staten, kommunerna och landstingen i en stark ställning som kunder att ställa kemikaliekrav vid upphandlingar. I redan framtagna kemikalieplaner hos andra kommuner beskrivs hur kemikaliekrav vid upphandling är en viktig åtgärd för att nå en giftfri miljö. Upphandlingen kan gälla vad som helst; leksaker, textil, förpackningar, eller byggmaterial vid nybyggnation eller renovering. En viktig åtgärd i Katrineholms kommuns arbete mot en giftfri miljö är att all upphandling styrs mot mer miljö- och hälsomässigt accepterbara produkter och varor, särskilt inom förskola och skola. För att styra upphandlingen mot mer miljöoch hälsosunda alternativ krävs en upphandlingsplan som behandlar dessa frågor mer ingående. Därför är det ett av stegen i Katrineholms kommuns kemikalieplan att ta fram ett sådant underlag. Denna upphandlingsplan kan exempelvis ytterligare specificera vilka ämnen som ska undvikas, hur detta kan göras och vilka hjälpmedel som finns. För Katrineholms kommun gäller att vid alla upphandlingar undvika listade utfasningsämnen och prioriterade riskminskningsämnen i största möjliga mån. Detsamma gäller även för hormonstörande ämnen uppförda på SIN- listan samt de lokala fokusämnena i den mån det är möjligt. Kemikaliekrav ska gälla alla varor och produkter, men först och främst de som används inom förskoleverksamhet, vård- och omsorgsverksamhet, service- och teknikverksamheter samt byggmaterial. Detta för att effekten bedöms bli störst inom dessa områden då dessa områden är de som 16

150 150 använder mest kemikalier. Särskilt långtgående krav kan tänkas bli aktuella för varor och produkter som ska användas inom förskoleverksamhet. Upphandlingsmyndigheten tillhandahåller kriterier som kan vara till hjälp vid upphandling. Dessa kriterier är indelade i tre nivåer utefter ambitionsnivå, vilket innebär att man kan välja hur stort fokus som ska ligga på miljö- och hälsoaspekterna vid upphandlingen. De tre nivåerna av kriterier är basnivå, avancerad nivå och spjutspetsnivå. En mer ingående beskrivning av detta bör ingå i den upphandlingsplan som tas fram, men nedan följer en kortfattad beskrivning: Basnivå Kraven inom denna nivå är mer ambitiösa än gällande lagstiftning, men tillgången på varor och tjänster är ofta god. Kraven fokuserar på att minska merparten av den miljöpåverkan som kan kopplas till produktområdet i fråga. Avancerad nivå Kraven inom denna nivå går längre än de inom basnivån. Här kan det krävas en större uppföljnings- och verifieringsinsats. Spjutspetsnivå Kraven inom denna nivå efterfrågar endast de bästa tillgängliga alternativen på marknaden ur miljösynpunkt. Tillgången på varor och tjänster är således mindre än för de andra nivåerna. Kraven inom spjutspetsnivån kan kräva mer specialkompetens hos upphandlare, och mer verifieringsarbete blir viktigt. Det är svårt att säga var Katrineholms kommun ska lägga sig i denna fråga, trots en offensiv kemikalievision. Möjligtvis kommer upphandlingar bedömmas på en fall-till-fall basis, men backas upp av en upphandlingsplan där bättre kemikaliekrav enklare kan ställas utan avancerad specialkompetens. Möjligtvis kan även denna upphandlingsplan specificera särskilda prioriterade områden, exempelvis förskoleverksamhet, där en mer ambitiös nivå bör väljas. 17

151 151 Inriktningsmål 2 Tabell 3 nedan visar de specificerade åtgärder som kopplas till det andra inriktningsmålet: Exponeringen för farliga ämnen ska minska. Åtgärd När Huvudansvar Resurs 2.1 Stickprovsinventering av 2015 SBF Genomfört förskoleverksamhet 2.2 Stickprovsinventering av 2015 SBF Genomfört vård- och omsorgsverksamhet 2.3a Genomföra Handlingsplan 2016 Bildningsförvaltningen för giftfri förskola i Katrineholm 2.3b Uppföljning och dialog med förskolor SBF, Bildningsförvaltningen Inom ram 2.4 Fortsatt dialog med verksamheterna kring informations- eller utbildningsbehov SBF, Bildningsförvaltningen, Vård- och Omsorgsförvaltningen Inom ram Stickprovsinventering Åtgärd 2.1; 2.2. För att få en uppfattning om nuläget inom förskoleverksamheten inom kommunen har stickprovsinventeringar utförts. Detta gjordes för att utreda kemikalieläget inom förskoleverksamheterna. Resultater av inventeringarna visar på god medvetenhet inom personal, men rum för förbättring finns. Även material, och därigenom eventuella kemikalier undersöktes. Precis som för området förskoleverksamhet gjordes även inom vård- och omsorg stickprovsinventeringar. Inventeringarna byggde på samma frågeställningar som den för förskoleverksamhet; olika material undersöktes och personalens kunskapsnivå kontrollerades. Till skillnad mot förskoleverksamheten finns här stora förbättringsområden, främst inom personalens medvetenhet. Här krävs hårdare kemikaliekrav vid upphandling, något som ytterligare förtydligas av att personalen i nuläget litar på att det som köps in är bra produkter ur kemikaliesynpunkt. Även informationsinsatser riktade mot personalen behövs, exempelvis hjälpmedel för att på egen hand fasa ut farliga kemikalier. Uppföljning och dialog Åtgärd 2.3a; 2.3b; 2.4. Bildningsförvaltningen har tagit fram en enklare plan, Handlingsplan för giftfri förskola i Katrineholm, som ska genomföras under I denna presenteras konkreta åtgärder för att minska antalet farliga ämnen i barnens vardagsmiljö. Utöver denna plan bedöms resultat kunna uppnås genom hårdare kemikaliekrav vid upphandling samt en ökad medvetenhet hos personal. En uppföljning och dialog med kommunens förskolor kring ovan nämnda handlingsplan och framtida kemikaliearbete ska genomföras. Detta för att försäkra sig om att handlingsplanen är genomförd, men även för att identifiera ytterligare möjligheter eller svårigheter, samt att öka medvetenheten hos personal. Resultatet från stickprovsinventeringarna tyder på olika kemikaliemedvetenhet inom förskoleverksamheten och vård- och omsorgsverksamheten. En dialog med dessa verksamheter krävs för att reda ut vilket behov dessa har, exempelvis ökad kunskap om upphandling. 18

152 152 Inriktningsmål 3 Tabell 4 nedan visar de specificerade åtgärder som kopplas till det tredje inriktningsmålet: Konsumenters kunskap om kemikalier ska öka. Åtgärd När Huvudansvar Resurs 3.1 Enkätundersökning till konsumenter SBF Budgeteras för Informationsinsatser. 1-2 st. Löpande från SBF Inom ram per år Information om brandsläckare med PFAS 2018 SBF Inom ram Enkätundersökning Åtgärd 3.1. Som ett senare steg i kommunens kemikaliearbete, efter att den egna verksamheten börjat arbeta med kemikalieplanen på allvar, kan fokus skifta mer mot allmänheten. För att få vetskap om kunskapssituationen hos invånarna i kommunen ska en enkätundersökning genomföras. Denna undersökning ska senare ligga till grund för informationsinsatser som då kan bli mer riktade mot de största svårigheterna som undersökningen identifierar. vanligtvis förekommer och vad man ska göra med sin gamla brandsläckare. Information Åtgärd 3.2; 3.3. För att höja kunskapen och medvetenheten hos kommunens invånare ska informationsinsatser genomföras löpande. Förslagsvis 1-2 insatser per år. Dessa kan utformas på olika sätt, exempelvis utställningar, informationsutskick eller seminarier. Ett ganska öppet förhållningssätt bör antas, och anpassning till de behov som identifieras av enkätundersökningen bör ske. För att få en så bred ökning som möjligt på medvetenheten bör informationsinsatserna ha olika fokus så att flera olika ämnen eller ämnesgrupper berörs. Risken med att informera om allt på samma gång är att man inte tar till sig lika mycket. Exempelvis skulle en kampanj om brandsläckare kunna vara lämplig. Då dessa kan innehålla PFAS som är en fokusämnesgrupp ligger det i linje med kemikalieplanen. Informationen skulle kunna innefatta fakta om ämnesgruppen, var de 19