Sammanträdande organ. Tid kl. 13:00 Plats. Bildningsnämnden. KTS-Salen

Transkript

1 1 KALLELSE Datum BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Sammanträdande organ Tid kl. 13:00 Plats KTS-Salen Ärende Beteckning 1. Upprop 2. Val av justerare 3. Fastställande av dagordning 4. Ekonomisk uppföljning november Underlag skickas senare 5. Förslag fördelning av internbudget 2016 BIN/2015:77 6. Bidragsbelopp 2016 för förskolor, grundskolor, fritidshem som bedrivs i extern regi 7. Bidragsbelopp 2016 för gymnasieskolor som bedrivs i extern regi 8. Synpunkter Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun - del landsbygden BIN/2015:105 BIN/2015:105 BIN/2015: Reviderad kulturplan för barn och unga BIN/2015: Ansökan om godkännande och rätt till bidrag annan pedagogisk verksamhet, C-Företaget BIN/2015: Delegationsbeslut 12. Meddelanden /EGET_FÖRVALTNING/ Besöksadress: Org.nummer Telefon: Telefax: E-post:

2 2 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Datum Vår beteckning BILDNINGSFÖRVALTNINGEN BIN/2015:77 Förvaltningskontoret Vår handläggare Ert datum Er beteckning Johanna Siverskog Mottagare Förslag till fördelning av internbudget 2016 Förvaltningens förslag till beslut beslutar att fastställa Nämndens plan med budget 2016, i enlighet med kommunfullmäktiges beslut och att fastställa den där i angivna driftsbudgetramen för 2016 enl. förslag nedan. beslutar om nedan föreslagen korrigering avseende år 7-9 i den nu gällande socioekonomiska resursfördelningsmodellen. Sammanfattning av ärendet Förvaltning/Avd/Enhet Budget (tkr) Intäkter (tkr) Kostnader (tkr) Totalbudget (tkr) Nämnd Förvaltningsledning och administration Skolskjuts och reseersättning Komtek Kulturskolan Modersmål och studiehandledning Kartläggnigsenheten Bryggan Elevhälsan Studie- och yrkesvägledning Andra gemensamma verksamheter Kommuninterna tjänster Förskola inkl. pedagogisk omsorg Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasieskola Gymnasiesärskola Fritidsgårdar BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: E-post: Johanna.Siverskog@katrineholm.se

3 3 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (3) Datum Vår beteckning BILDNINGSFÖRVALTNINGEN BIN/2015:77 Förvaltningskontoret Tilläggsbelopp Totalt Kommunplanen slår fast att den viktigaste framtidsinvesteringen som ett samhälle kan göra är att ge alla barn och unga en bra start och en gedigen utbildning. Genom att satsa på utbildning lägger Katrineholms kommun fundamentet för våra barns och ungas framtid och för Katrineholms fortsatta utveckling. Nedan redovisas de större förändringar som planeras i budget Alla satsningar syftar till insatser för att skapa förutsättningar för bättre måluppfyllelsen för kommunens barn och elever. 1 mnkr avsätts för åtgärder kopplat till kompetensförsörjning En buffert motsvarande 2 mnkr kvarstår centralt För att minska väntetiderna och samtidigt öka stödet ute på skolorna vid genomförandet av insatserna kommer elevhälsan under 2016 att förstärkas med ytterligare resurser för en psykolog och en kurator. Elevhälsan ska genom denna förstärkning ytterligare utveckla sitt förebyggande arbete ute på skolorna. Modersmål och studiehandledning tillförs ytterligare medel med anledning av det ökade barn/elevantalet Budgeten för tilläggsbelopp till för- och grundskola utökas med anledning av det ökade barn/elevantalet 350 tkr avsätts för lovskola Medel för en gymnasiespecialist tillförs bildningsförvaltningen Komtek utökar med 0,5 tjänst och medel avsätts för att kunna anordna Legotävling även 2016 Budgeten för omsorg på udda tider utökas med tkr för att anpassas till dagens behov Kartläggningsenheten Bryggan tillkommer och finansieras till en tredjedel (1 000 tkr) av skattemedel, resterande delar finansieras av medel från Migrationsverket Kulturskolan kommer under 2016 att tillföras tillfälliga evenemangsmedel för de storföreställningar som kommer äga rum. Förutsättningarna för måltidsverksamheten ska vara så jämlik som möjligt mellan kommunens förskolor och skolor. För att korrigera för ojämlikhet vid frukostservering vid fritidshemmen i några av kommunens skolor tillförs medel för att service- och teknikförvaltningen ska förstärka bemanningen. De skolpengsfinansierade delarna i budget 2016 har räknats upp med 1,5 % löneökning från första januari 2016, vilket motsvarar 2 % för avtalsperioden (april-december). I budgeten för 2016 ingår en justering med tkr avseende IT-kostnader som ska övergå till att finansiera en budgetram till IT-kontoret. Detta har skett genom att IT-delen i skolpengen har minskats samt att budgetramen för de anslagsfinansierade delarna har justerats för att anpassas till de nya ITkostnaderna. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: E-post: Johanna.Siverskog@katrineholm.se

4 4 TJÄNSTESKRIVELSE 3 (3) Datum Vår beteckning BILDNINGSFÖRVALTNINGEN BIN/2015:77 Förvaltningskontoret Korrigering beslut socioekonomi I november 2015 beslutade bildningsnämnden om en ny socioekonomisk resursfördelning. I rapporten var siffran för hur stor del som bör omfördelas för socioekonomisk fördelning inom grundskolans år 7-9 ej specifikt angiven utan den ingick i grundskolan (8,5%). Andelen för grundskolan år 7-9 ska vara 10%. Ärendets handlingar Bilaga 1 Nämnden plan med budget 2016 Ärendebeskrivning Se Nämnden plan med budget 2016 Beslutet skickas till: Helene Björkqvist Förvaltningschef Johanna Siverskog ekonom BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: E-post: Johanna.Siverskog@katrineholm.se

5 5 Nämndens plan med budget 2016 Bilaga 1

6 6 Innehållsförteckning 1 Inledning Vision Ansvarsområden och volymmått Övergripande mål och resultatmål Tillväxt, jobb och egen försörjning Attraktiva boende- och livsmiljöer Utbildning Omsorg och trygghet Kultur, idrott och fritid Hållbar miljö Ekonomi och organisation Driftsbudget Investeringsbudget Särskilda uppdrag Bilaga: Indikatorer för uppföljning av resultatmål i kommunplan Bilagor... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2

7 7 1 Inledning 1.1 Vision 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm - läge för liv & lust 3

8 8 2 Ansvarsområden och volymmått 2.1 Beskrivning ansvarar för och fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar. Det offentliga skolväsendet omfattar förskola, förskoleklass, fritidshem, grund-skola, obligatorisk särskola, gymnasieskola samt gymnasiesärskola. Nämndens ansvar omfattar även pedagogisk omsorg. Nämnden har även tillsynsansvar för fristående förskoleverksamheter, samt rätt till insyn i fristående skolverksamheter inom kommunen. ansvarar också för kommunens aktivitetsansvar i samverkan med socialförvaltningen och Viadidakt. Utöver dessa lagstadgade verksamheter ansvarar bildningsnämnden för den kommunala kulturskolan, den kommunala teknik- och entreprenörsskolan KomTek samt viss fritidsgårdsverksamhet på landsbygden. s verksamhet regleras av både stat och kommun. Det nationella uppdraget formuleras i skollag, förordningar och läroplaner. Det kommunala uppdraget och bildningsnämndens ekonomiska förutsättningar formuleras i övergripande plan med budget som fastställs av kommunfullmäktige. Volymmått Utfall 2014 VT 2015 HT 2015 Prognos 2016 Antal barn i förskola inkl. pedagogisk omsorg * Antal elever i grundskola * Ingår ovan Antal barn i fritidshem * Antal elever i gymnasieskolan * Ingår ovan Antal pågående ärenden inom Elevhälsan Nytt mått Nytt mått Antal elever IKE kartläggningsenhet Nytt mått Nytt mått Nytt mått Antal elever i grundsärskola Antal elever i gymnasiesärskolan Antal barn i kulturskolans verksamhet (ämneskurs) Antal barn inskrivna i omsorg på obekväm tid Antal elever som deltar i modersmålsundervisning 675 Antalet barn i kommunens förskolor har ökat de sista åren och beräknas fortsätta öka Samma sak gäller för grundskola och gymnasieskola. har fått budget för 57 barn fler i förskolan, 171 elever fler i grundskolan och 20 elever fler i gymnasieskolan Dessa barn- och elevantal är baserade på SCB s befolkningsstatistik från mars Den stora elevtillströmningen som skett de sista åren har till stor del handlat nyanlända barn och ungdomar. Under hösten 2015 har det skett en förändring och de barn som kommer är numera till största delen inte invandrare utan asylsökande. Tillströmningen av asylsökande ungdomar i främst högstadie- och gymnasieåldern beräknas fortsätta i samma takt eller öka Fler barn och unga från andra länder gör att behovet av modersmålstöd i förskola samt modersmålsundervisning och studiehandledning i grundskola och gymnasieskola ökar. 4

9 9 3 Övergripande mål och resultatmål 3.1 Tillväxt, jobb och egen försörjning Övergripande mål Befolkningstillväxt Hög sysselsättning Ökad egen försörjning Växande och mångsidigt näringsliv Landsbygdsutveckling Förutsättningar och verksamhetsförändringar Bildningsförvaltningen vill under 2016 fortsätta att uppmuntra och stimulera unga personers entreprenörskap. Ett sätt att göra detta är att Katrineholms gymnasieskolor fortsätter sitt samarbete med Ung Företagsamhet (UF). Genom Ung Företagsamhet får flickor och pojkar möjlighet att träna och utveckla sin kreativitet, företagsamhet och sitt entreprenörskap. Hösten 2016 startar en ny spetsutbildning med fokus på animation och visualisering på Duveholmsgymnasiet. Utbildningen kommer att ha riksintag och finns bara på två andra håll i landet. Flickor och pojkar från hela landet kommer att ha möjlighet att söka. Utbildningen kommer att fylla ett behov av kompetens inom animering, visualisering och all typ av rörlig grafik, ett behov som redan i dag är mycket stort och som beräknas öka i och med nya användningsområden. Utbildningen är högskoleförberedande och genom samarbete med Mälardalens högskola finns en naturlig koppling till att studera vidare. Möjligheten att få jobb efter avslutad utbildning bedöms som god. Resultatmål/Uppdrag Beskrivning Fler ungdomar ska starta UF-företag KS, BIN 3.2 Attraktiva boende- och livsmiljöer Övergripande mål Ökat bostadsbyggande Attraktiv stadsmiljö Levande landsbygd Säker och funktionell infrastruktur och kollektivtrafik Förutsättningar och verksamhetsförändringar I kommunplanen nämns att stadsmiljön ska förbättras, landsbygden ska utvecklas och miljön ska värnas för att kommunen därigenom ska ta ansvar för helheten och skapa förutsättningar för en hållbar, levande och växande kommun. Katrineholms kommuns befolkningsmål 2030 är invånare. Allt fler barnfamiljer väljer att flytta till Katrineholm och för att möta de behov som uppstår gör kommunen en stor satsning på förskola och skola. Under de senaste åren har tio nya förskoleavdelningar öppnats och beslut finns om att öppna ytterligare 15 avdelningar under de närmaste åren. Det är av största vikt att kunna bygga ut verksamheten i takt med behoven. Under 2016 planeras utbyggnad av Näverstugan med tre avdelningar, Berguven med fyra avdelningar, Skogsborg med fyra avdelningar och Forssjö med en ny avdelning och flytt av tre befintliga. Med befolkningsmålet om invånare år 2030 som grund kommer det att krävas utrymme för många nya elever de kommande åren. Redan idag är en utbyggnad av grundskolan i tätorten akut då elevökningen varit stor de sista åren och alla skollokaler inom tätorten är fullbelagda. 5

10 10 Idag finns stora krav på kringutrymmen i form av grupprum, lärararbetsrum mm. vilket gör att flera av dagens skollokaler inte är ändamålsenliga. I samband med beslut om övergripande plan med budget fick bildningsnämnden i uppdrag att i samråd med kommunledningsförvaltningen och KFAB fortsätta den förstudie gällande byggnation av ny skola i centrum som påbörjades 2015 för att utreda alternativa förslag. I avvaktan på beslut om ny skola måste elevsituationen lösas inom befintliga lokaler eller inom inhyrda moduler om egna lokaler inte finns att tillgå. I en levande och växande kommun med ett ökat antal invånare ställs det också krav på samordning mellan förvaltningarna när det gäller nyttjande av lokaler. Det är inte bara bildningsförvaltningen som upplever dagens situation i skolorna som problematisk utan även service- och teknikförvaltningen signalerar att flera kök och matsalar av utrymmesskäl har svårt att ta emot fler elever och att leverera fler portioner. I det "Kostpolitiska programmet" slås den politiska viljeinriktningen när det gäller kommunens kostverksamhet fast. Programmet innehåller riktlinjer för maten som tillagas, serveras och transporteras i kommunen. För att säkerställa en bra måltidssituation är det av stor vikt att service- och teknikförvaltningen och bildningsförvaltningen är samordnade vid öppnande av nya förskoleavdelningar. På samma sätt är det viktigt att samarbeta kring den resursökning och kompetenshöjning som krävs vid ökat antal specialkoster, för att garantera barnen trygga och säkra måltider firar Katrineholms stad 100årsjubileum. Inför jubileet har alla kommunens förvaltningar engagerats i framtagande av aktiviteter för att uppmärksamma händelsen. För bildningsförvaltningens del förväntas bland andra Kulturskolan delta aktivt och sannolikt även musikklasser, esteter med flera. Därutöver ska en person från förvaltningen vara kontaktperson i den kommunövergripande samordningsgrupp som nu bildas. Detta kommer att medföra att mycket arbetstid måste avsättas bland förvaltningens medarbetare redan Resultatmål/Uppdrag Beskrivning Till- och frångängligheten i kommunala lokaler ska öka KS, BIN, STN, VON, KFAB 3.3 Utbildning Övergripande mål Fler flickor och pojkar ska klara målen i grundskolan och gymnasieskolan och nå höga resultat Trygga barn och ungdomar som mår bra Höjd utbildningsnivå Förutsättningar och verksamhetsförändringar Kommunplanen slår fast att den viktigaste framtidsinvesteringen som ett samhälle kan göra är att ge alla barn och unga en bra start och en gedigen utbildning. Genom att satsa på utbildning lägger Katrineholms kommun fundamentet för våra barns och ungas framtid och för Katrineholms fortsatta utveckling. Fler flickor och pojkar ska nå målen i skolan De senaste åren har betygsresultaten i Katrineholms skolor blivit bättre. I SKL:s Öppna jämförelser, som presenterades i april 2015, stod det klart att Katrineholms skolor förbättrats på samtliga punkter jämfört med föregående rapport. Detta gör att Katrineholm går emot den rådande rikstrenden med negativ resultatutveckling. Under 2016 måste ett fortsatt arbete ske i alla kommunens förskolor och skolor för att hålla i den positiva trenden när det gäller resultatutvecklingen och förvaltningen måste fortsätta att fokusera på utveckling av framgångsrika lärmetoder och elevcentrerat arbete. Genom kommunens satsning på 1-1 i grundskolan skapas förutsättningar för en flexibel lärmiljö 6

11 11 och ett framgångsrikt lärande för alla elever. Varje elev får genom 1-1 satsningen tillgång till ett personligt digitalt verktyg, vilket skapar individuell tillgänglighet genom Lärknuten och via lärarnas digitala arbetsmaterial. Arbetsmaterial som exempelvis kan vara i form av text, bild, film eller ljud så att varje elev på sitt sätt får möjlighet att förstå vad uppgiften går ut på och hur den ska lösas. Bildningsförvaltningen ser fram emot denna satsning på digitala verktyg. För att satsningen ska bli framgångsrik krävs dock en medveten utbildningsinsats för all pedagogisk personal innan verktygen delas ut. Detta är tydligt belagt i all tillgänglig forskning. Detta kommer att kräva att en hel del arbetstid avsätts under relativt kort tid för att satsningen ska bli framgångsrik. Elevstrukturen i Katrineholms kommun har det senaste decenniet blivit mer problematisk än riksgenomsnittet avseende exempelvis barnfattigdom, föräldrarnas utbildningsnivå samt det ökande antalet nyanlända. Detta måste tas i beaktande då resultat analyseras och åtgärder planeras. Organisationens strukturella, ekonomiska och kompetensmässiga utveckling behöver ställas om till dessa nya förutsättningar. Under 2016 kommer arbetet med att tydliggöra den utvecklingsorganisation, som under de senaste åren tagit form inom bildningsförvaltningen, att fortsätta. Syftet med utvecklingsorganisationen är att systematisera och samordna de utvecklingsprocesser som pågår inom Katrineholms skolor. Med utgångspunkt i den kartläggning av alla de utvecklingsprocesser som pågick inom bildningsförvaltningen 2015 kommer följande arbete att ske 2016: fokusering på synliggörande av det utvecklingsarbete som pågår fortsatt arbete med gemensam tid för kompetensutveckling för grundskola och gymnasieskola fortsatt arbete med att systematisera utvecklingsprocesserna fortsatt arbete med att samla upp de utvecklingsområden som framkommer i Qualisarbetet skapa en större långsiktighet i utvecklingsarbetet uppföljning av kartläggningen För att samordna detta arbete har en samordnare för utvecklingsfrågor utsetts inom förvaltningskontorets befintliga personalgrupp. Denna person kommer fortsätta arbetet med att systematisera och samordna de utvecklingsprocesser som pågår. För att få en tydlig bild av kvaliteten i bildningsförvaltningens verksamhet är det beslutat att samtliga förskolor och skolor ska använda sig av kvalitetsäkringsverktyget Qualis. Arbetet med Qualis skapar förutsättningar för ett systematiskt förbättringsarbete över tid för att nå hållbar kvalitet och förbättrade resultat i kommunens förskolor och skolor. Under 2016 kommer sex förskolor och sex skolor att genomgå en extern granskning. Varje år lämnar varje verksamhet ifrån sig en kvalitetsredovisning. Av dessa framgår bland annat förbättringsområden och förslag till åtgärder för förbättring. Utifrån de uppgifter som kommit fram i kvalitetsredovisningarna bör fokuserade områden 2016 bland annat vara; Förskola - stöd/pedagogisk handledning för att finna vägar att omsätta kompetensutveckling i praktiken, skapa möjligheter för allas delaktighet i det systematiska kvalitetsarbetet, se över möjligheterna att skapa ett gemensamt årshjul för alla enheter samt hitta metoder för att nå fler föräldrar som svarar på föräldraenkäten Grundskola och fritidshem - skapa förutsättningar för kollegialt lärande genom att avsätta tid för reflektion och pedagogiska diskussioner, utveckla möjligheter till sambedömning och se över rutinerna i frågan, öka tillgången till teknisk utrustning och ordna fortbildning för personalen, öka elevers och föräldrars delaktighet och motivera 7

12 12 fler föräldrar att svara på föräldraenkäten Gymnasieskola - öka delaktigheten i det systematiska kvalitetsarbetet, fortsätta arbetet med att synliggöra program-, examens- och kursmål, ge eleverna förutsättningar för att kunna reflektera kring det egna lärandet, samt utveckla former för att jämföra effekterna av arbetssätt och arbetsformer. Ett prioriterat område i samtliga verksamheter är styrning och ledarskap på alla nivåer. Det innefattar både det personliga ledarskapet och styrning av organisationens olika processer. I januari 2016 träder ny lagstiftning beträffande mottagande av nyanlända barn och unga i kraft. Lagen innebär att bildningsförvaltningen måste ändra den organisation som hittills funnits för mottagande i grundskolan och i januari öppnar den nya kartläggningsenheten Bryggan som kommer att vara stationerad på Valla skola. Däremot kan gymnasieskolans nuvarande programstruktur för nyanlända tillsvidare behållas eftersom en statlig utredning är tillsatt som kommer att ge förslag på eventuella justeringar. Lagen föreskriver att elever får visats i en mottagningsenhet maximalt i två månader för bedömning av mognads- och kunskapsnivå. På denna enhet ska fokus även ligga på att ge enkla grunder i det svenska språket. Därefter ska eleven klassplaceras på sin hemskola. Rektor bedömer om en förberedelseklass ska inrättas på skolan eller om eleverna kan ges det kvalificerade stöd de behöver i ordinarie klass. Om förberedelseklass inrättas ska eleven få visats maximalt två år i denna men ska redan från skolstart ha kontakt med sin ordinarie klass. Från förberedelseklassen ska eleven slussas ut i ämne efter ämne allteftersom ordförråd och begrepp etablerats på det nya språket. Om anpassningar i studiegången görs under denna period får det endast vara till förmån för svenska och svenska som andra språk. Den nya lagstiftningen gör att många medarbetare kommer att möta nyanlända elever betydligt snabbare än idag och kunskapen om hur de kan stöttas ur ett språkutvecklingsperspektiv är hos många begränsad. För ett antal år sedan gjordes i flera skolor en satsning på breddutbildning i samarbete med Viadidakt, Länstyrelsen och Mälardalens högskola (7,5hp) men många nya lärare har tillkommit sedan dess och det var enbart personal på förskolor och F-6 skolor med många elever med annan bakgrund än svensk som då deltog. Förvaltningens lektor arbetar intensivt med utbildning inom området men hennes tjänst är på deltid och ytterligare satsningar kan därför behöva göras. Mindre klasser i de lägre årskurserna och möjlighet för lärarna att ge mer tid till varje enskild elev är något som pekas ut som viktigt i kommunplanen. Detta kommer delvis att kunna möjliggöras via det riktade statsbidrag som tillförs kommunen med start hösten Med tanke på den lokalsituation, med fullbelagda lokaler, som finns inom tätortens grundskolor är det i många fall inte möjligt att skapa mindre grupper. Vad som däremot är möjligt, är att tillföra mer personal till elevgrupperna, det vill säga skapa en högre personaltäthet. Statsbidragets syfte är att höja utbildningens kvalitet och ge lärare mer tid för varje elev. Statsbidraget ska gå till kostnader för att: 1. minska klass- eller gruppstorleken, 2. utöka antalet lärare eller förskollärare inklusive speciallärare i förhållande till antalet elever, 3. utöka antalet annan personal i verksamheterna i förhållande till antalet elever om lärarna därigenom i större utsträckning kan bedriva undervisning, eller 4. på annat sätt utöka den tid som lärarna kan ägna åt eleverna. Under läsåret 2015/16 kommer Katrineholms skolor att kunna dela på drygt 6 mnkr vilket motsvarar ca.12 tjänster. Nytt beslut kommer sedan att tas inför kommande bidragsår. Redan i förskolan läggs grunden för det fortsatta lärandet. Under de sista åren har det talats 8

13 13 mycket, både lokalt och regionalt, om att grupperna i förskolan är stora. Från hösten 2015 finns det möjlighet för kommunen att söka statsbidrag för att minska barngruppernas storlek i förskolan eller för att motverka en ökning av barngruppernas storlek. Barngrupper med barn födda 2013 eller senare pekas ut som prioriterade. Statsbidrag kommer att lämnas med ett belopp om kronor för varje minskning av en barngrupp med en plats. Detta bidrag räcker inte för att möjliggöra en gruppminskning i Katrineholms kommun utan täcker cirka en tredjedel av behovet. För att möjliggöra en minskning skulle kommunen själv behöva tillföra resterade två tredjedelar. Totalt sett behöver skolpengen för barn i förskolan höjas med ca kr per barn och år för att möjliggöra en minskning av barngrupperna och samtidigt öka personaltätheten. Som ett komplement till vanliga studier vill bildningsförvaltningen under 2016 utreda frågan om möjligheten att bedriva fjärrstudier på vissa skolor och inom vissa ämnen. Redan idag bedrivs fjärrstudier inom gymnasieskolans språkkurser, detta möjliggör samläsning mellan Duveholmsgymnasiet och Lindengymnasiet. Den statliga satsningen "Matematiklyftet" som påbörjades 2013 kommer att slutföras under läsåret 2015/16. Efter dessa tre år har samtliga undervisande lärare i matematik inom såväl grund- som gymnasieskola genomgått utbildningen. Kommunen deltar också i SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) matematiksatsning PISA 2015, som är en satsning där varje kommun som deltar åtar sig att förbättra matematikundervisningen i alla sina grundskolor. I denna satsning ingår deltagare från såväl politisk nivå som förvaltnings-, rektors- och lärarnivå. Under hösten 2015 fastslogs en handlingsplan för matematikutveckling och under 2016 kommer insatser att ske i linje med denna handlingsplan. Trygga barn och ungdomar som mår bra Inom Elevhälsan har antalet ansökningar till läs- och skrivutredningar, tal- och språkutredningar och psykologutredningar ökat och till följd av detta har även väntetiderna för dessa blivit längre. För att minska väntetiderna och samtidigt öka stödet ute på skolorna vid genomförandet av insatserna kommer elevhälsan under 2016 att förstärkas med ytterligare resurser för en psykolog och en kurator. Det är också viktigt att elevhälsan genom denna förstärkning ytterligare utvecklar sitt förebyggande arbete ute på skolorna. Ärendeökningen kan kopplas till den elevökning som skett de sista åren. Många ansökningar inkommer från skolor där nyanlända flickor och pojkar placeras efter sin tid på den nuvarande Interkulturella enheten. På den ordinarie skolan finns inte tillgång till samma stöd som på mottagningsenheten och det kan då uppstå frågor om flickornas och pojkarnas kunskapsnivå. Detta beror bland annat på att personal på skolorna känner en osäkerhet över hur de ska bemöta nyanlända svenskar och deras behov efter att de blivit utslussade. Skolorna vill därför ha underlag som tydligt visar hur barnet/eleven klarar sig kognitivt/adaptivt. Med en utökning av resurserna på elevhälsan kommer skolorna att kunna få mer stöttning i dessa frågor än tidigare. Det pågår flera insatser i kommunen riktade mot barn och unga som på olika sätt hamnat i utanförskap. Dessa insatser kommer att fortsätta under Skolfam är en förebyggande arbetsmodell för att stärka skolresultat för barn i familjehem. Både svenska och internationella studier visar att barn som är familjehemsplacerade lämnar skolan med betydligt sämre betyg än sina jämnåriga. Syftet med Skolfam är att i samarbete mellan socialförvaltningen och bildningsförvaltningen säkerställa familjehemsplacerade barns rätt till fullvärdig utbildning. En annan insats är SamTid som är ett samarbete mellan bildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Syftet med samarbetet är att bistå rektorerna för kommunens grundskolor i arbetet med att ge elever, som av olika anledningar ogiltigt uteblir från undervisning, en möjlighet till en fungerande skolgång. 9

14 14 Katrineholms kommun beviljades under 2015 medel från ESF (Europeiska SocialFonden) för projektet #jagmed. En projektledare har anställts och syftet i initialskedet är att genom intervjuer fördjupa kunskapen om varför flera av Katrineholms gymnasieelever väljer att hoppa av och aldrig fullföljer sin utbildning. Syftet initialt är också att genom omvärldsbevakning studera projekt i andra delar av landet riktade mot målgruppen och identifiera framgångsfaktorer. I steg två kommer en förebyggande verksamhet baserad på samlad kunskap att byggas upp. Hur denna kommer att utformas beror på resultaten av den initiala fasen. Ett av kommunens mål är att det i Katrineholms skolor ska finnas trygga barn som mår bra. Kopplat till detta mål har bildningsnämnden antagit en policy för tobaksfri skoltid. Under 2015 har arbetet med att införa policyn på varje skola intensifieras och ett årshjul har tagits fram. Under 2016 kommer detta arbete att fortsätta och det kommer även att ske en utvärdering av det arbete som genomförts. Under 2016 kommer ett projekt kring tobaksfri skoltid att genomföras i samverkan med A Non Smoking Generation. En bra måltidsverksamhet bidrar till att elever mår bra och trivs i skolan samt ger bättre förutsättningar för att klara kunskapsmålen. Samarbetet mellan bildningsförvaltningen och service- och teknikförvaltningen är en del i att gemensamt uppnå kommunens vision om god och jämlik hälsa. Alla elever, oberoende av kön och härkomst i Katrineholms kommun ska ha möjlighet att klara målen i grundskolan och att nå höga resultat. Att kunna koncentrera sig är en förutsättning för att kunna studera. Därför har ett projekt bedrivits under 2015 med syfte att undersöka om mellanmål på skoltid (ökat näringsintag) leder till ökad koncentrationsförmåga. Efter projektets avslutande i början av 2016 kommer resultaten att sammanställas och analyseras. Utfallet kan komma att ligga till grund för rekommendationer, satsningar eller nya projekt under Höjd utbildningsnivå Skollagen ställer krav på studie- och yrkesvägledning. Elever i alla skolformer, utom förskolan och förskoleklassen, ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Att Katrineholms elever ska kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till framtidsfrågor är livsavgörande och här har all personal i skolan ett ansvar. Livslång vägledning omfattar information, rådgivning, vägledning och karriärhantering och ska ses som en central del av varje pojkes och flickas livslånga lärande. Livslång vägledning är också viktig för att minska studieavbrott och för att åstadkomma bättre balans mellan utbud och efterfrågan av kompetenser på arbetsmarknaden. Det finns ett växande behov av att hjälpa människor att hantera övergångar mellan olika utbildningar samt övergången mellan utbildning och arbetsmarknad. Här ingår även att de ska kunna tillgodogöra sig stora mängder information och att kritiskt kunna granska den marknadsföring som sker av olika utbildningar. Vägledning är en process som tar tid. För att den ska leda till hållbara val som inte är bundna vid könsstereotypa förväntningar och för att undvika kostsamma avhopp och programbyten behöver vägledningen ha en stark roll. Bildningsförvaltningen har under de senaste två åren ökat fokus på studie- och yrkesvägledning genom att samordna alla studie- och yrkesvägledare under en rektor. Syftet med samordningen är att utveckla arbetsformer i ett 1-19 årsperspektiv och i synnerhet utveckla samarbetet med närsamhälle och omvärld samt vid övergångar mellan olika verksamheter och stadier. Detta är viktigt för att leva upp till läroplanens mål att bredda valen inför ett kommande yrkesliv för både flickor och pojkar. Ett 1-19 årsperspektiv innebär att på olika sätt göra studie- och yrkesvägledningen tillgänglig för alla åldrar, även för de yngre. Det har därför skett en förstärkning med en studie- och yrkesvägledare på heltid. 10

15 15 Övrigt Under flera år har bildningsförvaltningens sett en ökning av behovet av omsorg på tid utanför ordinarie öppettid. Inom Katrineholms kommun bedrivs pedagogisk omsorg på kvällar, nätter och helger. För att möte det ökade behovet kommer ytterligare resurser att läggas på omsorg på bekväm tid under Resultatmål/Uppdrag Beskrivning Förskolan ska byggas ut efter behov BIN Trygg och utvecklande förskoleverksamhet BIN Alla elever ska tidigt klara kunskapsmålen i skolan BIN, KTN Fler elever ska klara målen i grundskolan och nå höga resultat BIN, KTN Fler elever ska klara målen i gymnasieskolan och nå höga resultat BIN Andelen elever som mår bra och trivs i skolan ska öka BIN, STN Höjd utbildningsnivå i kommunen BIN, KTN, VIAN, VON Den digitala delaktigheten ska öka i alla åldrar KS, BIN, KTN, VIAN, VON 3.4 Omsorg och trygghet Övergripande mål Social omsorg som utgår från individens behov och självbestämmande för ökad trygghet och livskvalitet Katrineholm ska vara en trygg och säker kommun att leva och verka i Förutsättningar och verksamhetsförändringar Genom det samverkansavtal som finns tecknat mellan polisen och Katrineholms kommun involveras bildningsförvaltningen bland annat genom ett åtagande att arbeta förebyggande mot klotter och skadegörelse samt genom att åta sig att föra en dialog med elever, lärare och föräldrar kring alkohol, droger och brott. Under 2014 genomförde Landstinget den återkommande avscanningen av hälsoläget hos elever i årskurs 5, 7, 9 i grundskolan och i år 2 på gymnasieskolan i nästan alla län. Enligt enkäten uppgav eleverna i Katrineholms kommun att de känner sig trygga i sitt bostadsområde framförallt på dagen. Dock var det intressant att se att flickorna (95 %) var något tryggare än pojkarna i sjuan (92 %) medan det var omvänt i år 2 på gymnasiet (flickor: 93 %, pojkar: 99 %). Däremot var det sämre resultat samt en stor skillnad mellan könen i båda åldersgrupperna när det gällde bostadsområdet och kvällstid/nattid: flickornas värden var avsevärt lägre än pojkarnas. Bildningsförvaltningen kommer att fortsätta arbeta med de resultat i enkäten som har stora könsskillnader, som har sjunkit sedan föregående mätning eller som skiljer ut sig på ett negativt sätt jämfört med länets resultat. Resultatmål/Uppdrag Beskrivning Barn och ungdomar i behov av stöd från socialnämnden ska i ökad utsträckning upptäckas tidigt och få insatser där barnets behov sätts i centrum BIN, KTN, SOCN Ökad trygghet och säkerhet för kommunens invånare KS, BIN, KTN, STN, VON, VSR 3.5 Kultur, idrott och fritid Övergripande mål Ett rikt kultur- och fritidsliv som alla invånare kan ta del av 11

16 16 Goda förutsättningar för spontan och organiserad idrott Stark samverkan med föreningslivet God folkhälsa Förutsättningar och verksamhetsförändringar Katrineholms kulturskola bidrar till att barn och unga utvecklas till skapande, ansvarstagande medborgare men är också en viktig del av Katrineholms rykte och varumärke. Kulturskolan har som tradition att producera en storföreställning vartannat år. En sådan storföreställning är planerad att äga rum Under 2016 är det även dags för luciaföreställningen som på samma sätt äger rum vartannat år. De större föreställningar som Kulturskolan producerar, med olika samarbetspartners, spelar en stor roll för kommunens kulturella image. Det talas med respekt i många andra kommuner om Katrineholms kulturskolas högkvalitativa produktioner. Kulturskolan kommer under 2016 att tillföras tillfälliga evenemangsmedel för dessa arrangemang. Det finns många väl fungerade samverkansområden mellan bildningsförvaltningen och kulturoch turismförvaltningen. Bland annat samverkar de två förvaltningarna kring olika läsprojekt, skolbiblioteken och Skapande skola. Samverkan sker också mellan Kulturskolan, Perrongen och DuD i olika ungdomsprojekt. Under hösten 2015 har Katrineholms kommun tagit fram en ny "Kulturstrategin för barn och unga". Under 2016 kommer bildningsförvaltningen, kultur- och turismförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen att arbeta med att skapa en handlingsplan för arbetet kopplat till denna. Handlingsplanen ska vara en bidragande faktor till att pojkar och flickor i Katrineholms kommun är nöjda med den kulturverksamhet som finns i kommunen. En förhoppning är att handlingsplanen kommer att leda till ännu flera samverkansområden mellan förvaltningarna. Ett område som lyfts fram i kommunplanen är den roll biblioteken kan ha för att stimulera läsintresset hos kommunens flickor och pojkar. Under 2016 kommer bildningsförvaltningens språkutvecklare tillsammans med kommunens bibliotekarier och bibliotekspedagoger att planera för insatser utifrån målet om manliga förebilder och att öka pojkars läsning. Utöver detta pågår i samverkan mellan språkutvecklaren och bibliotekarierna/bibliotekspedagogerna en kurs kring läsning och läsförståelse (samtal om texter). Det kommer också att genomföras en ny kurs för pedagoger i förskolan Litteraturläsning i förskolan. I och med att antalet elever i kommunens skolor har ökat kommer mera resurser att tillföras skolbiblioteksverksamheten. Resultatmål/Uppdrag Beskrivning Fler invånare ska delta aktivt i kultur-, idrotts- och fritidslivet BIN, KTN, STN, SOCN, VON Goda möjligheter till en innehållsrik och aktiv fritid i Katrineholms kommun BIN, KTN, STN, VON Kulturverksamheter som invånarna är nöjda med BIN, KTN, VON Jämställda kultur- och fritidsverksamheter BIN, KTN, STN, VON Andelen invånare med goda levnadsvanor ska öka KS, BIN, KTN, STN, VIAN, VON 3.6 Hållbar miljö Övergripande mål Minskad klimatpåverkan Rena sjöar och vattendrag Biologisk mångfald God bebyggd miljö 12

17 17 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Under de sista två åren har ett arbete pågått med klimatsmart ekomat i bland annat kommunens förskolor och skolor. För kommunens barn och unga har detta inneburit att måltiderna innehåller mer vegetabilier och att vissa råvaror, exempelvis tomat och gurka, främst serveras under säsong. För att skapa acceptans hos barn och unga och öka kunskapen om matens påverkan på miljön krävs en ökad dialog kring klimatsmart mat och den pedagogiska skolmåltiden blir oerhört viktig. Service- och teknikförvaltningens ambition är att servera klimatsmarta måltider som uppskattas av såväl små som stora gäster. Få saker är så individuella som smakupplevelser, så för att säkerställa att måltiderna passar alla kommer utbudet av maträtter att utvecklas under Fortsatt satsning på måltidsmiljön och nya större serveringsdiskar i kommunens restauranger möjliggör att fler maträtter kan erbjudas. Ambitionen är att minst tre maträtter dagligen ska serveras i skolrestaurangerna. Bildningsförvaltningen och service- och teknikförvaltningen behöver tillsammans fortsätta arbeta för att minska matsvinnet i kommunens förskolor och skolor. Detta för att bidra till miljön och att hålla nere livsmedelskostnaderna. Trots ett stort arbete med att synliggöra matsvinnet genom årligen återkommande svinnmätningar har inte kommunens matsvinn minskat nämnvärt. Framför allt är det serveringssvinnet i mottagningsköken som är det stora problemet. I Katrineholms tillagningskök slängs däremot väldigt lite mat jämfört med jämförbara mätningar i andra kommuner. Det pilotprojekt som utvärderats under våren 2015 visar att en tydligare kommunikation mellan tillagningskök och mottagningskök gör att matsvinnet kan minska. Projektet mynnar ut i nya beställningsrutiner som ska implementeras i samtliga kök Förhoppningsvis innebär det att målet att minska matsvinnet med 20 % till 2020 kommer att uppnås. Förutsättningarna för måltidsverksamheten ska vara så jämlik som möjligt mellan kommunens förskolor och skolor. För att korrigera för ojämlikhet vid frukostservering vid fritidshemmen i några av kommunens skolor tillförs medel för att service- och teknikförvaltningen ska förstärka bemanningen. Resultatmål/Uppdrag Beskrivning Ökad andel miljöbilar i kommunens verksamheter KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN, KFAB Kommunens energiförbrukning ska minska KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN, KFAB Fortsatt utveckling av klimatsmarta och ekologiska måltider i kommunens måltidsverksamhet inom förskola, skola och äldreomsorg BIN, STN, VON Ökat gästfokus i kommunens måltidsverksamhet inom förskola, skola och äldreomsorg BIN, STN, VON 3.7 Ekonomi och organisation Övergripande mål God ekonomisk hushållning Tillgänglig, tydlig och öppen organisation Attraktiv arbetsgivare för tryggad personalförsörjning Förutsättningar och verksamhetsförändringar God ekonomisk hushållning Den nya organisation med samordningsområden som infördes 2013 behöver följas upp då det sedan starten skett stora förändringar kring elevtillströmningen. Bildningsförvaltningen har påbörjat en uppföljning som kommer att slutföras våren Resultatet av uppföljningen med eventuella förslag till förändring kommer att presenteras under våren. 13

18 18 En effektiv och stödjande organisation och väl utvecklad ekonomistyrning är två faktorer som bildningsförvaltningen lagt stort fokus på de senaste åren. Med bas i den genomlysning av bildningsförvaltningens verksamhet som gjordes av NHG (Nordic Healthcare Group) under 2012 har ett omfattande arbete genomförts inom förvaltningen. Bildningsförvaltningen övergick redan 2013 till ett internt skolpengsystem som sedan vidareutvecklats under Denna omställning har lett till en ökad medvetenhet hos förvaltningens chefer om sambandet mellan elevantal, personalresurser, gruppstorlekar och tilldelade resurser. Under 2016 kommer bildningsförvaltningen att fortsätta att utveckla strukturerna kring ekonomi och kvalitet för att på så sätt säkra bland annat analysarbetet. Under 2014 kom SKL ut med en skrift "Socioekonomisk resursfördelning till skolor" En av nycklarna till att minska resultatskillnaderna mellan skolor är att det i varje kommun finns en strategisk och medveten resursfördelning. Hur resurserna till skolan bäst fördelas är en komplex fråga och det finns ingen generell modell som fungerar i alla kommuner. Men ett sätt att förbättra likvärdigheten mellan skolorna i en kommun kan vara att differentiera ersättningen eller pengen som skolorna får att röra sig med, genom att använda sig av socioekonomisk resursfördelning. En utvärdering av de variabler som används för bildningsförvaltningens socioekonomiska tilldelning har genomförts inför 2016 och beslut om en ny socioekonomisk resursfördelningsmodell togs i november Översyn och utveckling av befintlig städorganisation är nödvändig. I olika forum har det under en tid förts fram synpunkter på omfattningen och gränsdragningen vid städning av kommunens förskolor. Under 2016 behövs en översyn av dagens organisation med kombitjänster att genomföras i syfte att se om det finns effektiviseringsmöjligheter. Samhällsbyggnadsförvaltningens miljöavdelning vill se en skärpning av Arbetsmiljöverkets riktlinjer för städning i skolan, från börkrav till skallkrav. I vissa delar skulle dessa riktlinjer i så fall även behöva tillämpas i förskolan. Detta kommer att innebära väsentligt ökade kostnader. Bland annat skulle detta innebära gardintvätt årligen till en uppskattad kostnad av kanske så mycket som kr samt ombyggnad av flera av skolornas entréer till så kallade tvåstegsentréer. Tillgänglig, tydlig och öppen organisation Under 2014 inrättade bildningsförvaltningen ett formellt samverkansråd där representanter från elevråd/kår från 7-9 skolorna och gymnasieskolorna bjuds in. På sikt bör även möjligheten att bjuda in yngre elever beredas. Samrådet planeras in i kalendariet och följer samma modell som förvaltningens fackliga samverkansmöten. Syftet med samverkansrådet är att öka flickors och pojkars möjligheter till inflytande i frågor som rör dem och att ge dem möjligheter att framföra sina åsikter och erfarenheter till beslutsfattare på olika nivåer. Alla flickor och pojkar ska ses som självklara aktörer i sina egna liv. Vuxensamhället har ett ansvar att stödja dem och möta dem med respekt. Attraktiv arbetsgivare I kommunplanen står skrivet att "Personalen är en av kommunens viktigaste resurser i välfärden och att ett bra ledarskap och engagerade medarbetare är avgörande för den fortsatta utvecklingen av kommunens service till invånarna". Det står också att "För att möta framtidens utmaningar krävs ett strategiskt och långsiktigt arbete för att säkra personalförsörjningen". För bildningsförvaltningen är det av största vikt att under 2016 fortsätta det arbete som har påbörjats i samarbete med personal- och informationsavdelningen. Bristen på högskoleutbildade förskollärare och lärare väntas fortsätta öka, enligt analyser från Universitetskanslersämbetet, UKÄ, och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. År 2019 kommer det exempelvis att behöva rekryteras 3800 förskollärare i Sverige. Med nuvarande 14

19 19 utbildnings- och rekryteringstakt innebär det att det kommer att saknas förskollärare samma år. Fram till 2023 skulle nya medarbetare behövas, om inga förändringar görs i arbetssätt och organisation, enligt SKL. Detta kommer att beröra Katrineholm likväl som andra kommuner. I juni 2015 påbörjade bildningsförvaltningen i Katrineholms kommun arbetet med att ta fram en kompetensförsörjningsplan för att tydliggöra kommande kompetensbehov och avståndet från befintlig kompetens i förhållande till verksamhetens mål. I kompetensförsörjningsplanen beskrivs pågående och planerade åtgärder för att nå målen kortfattat, exempelvis hur bildningsförvaltningen ska attrahera nya medarbetare, vilka strategier för kompetensförsörjning som planeras och vilka projekt som ska bidra till att bildningsförvaltningen kan fylla kompetensbehovet. Ett exempel på en insats som redan har påbörjats och som kommer att fortsätta under 2016 är satsningen på övningsförskolor och övningsskolor. Övningsförskolor erbjuds inom samordningsområde Norr och övningsskolor inom samordningsområde Öst samt Duveholmsgymnasiet. Syftet med övningsskolor är skapa en tydlig koppling mellan teori och praktik i lärarutbildningen. Lärarstudenter gör all sin vfu (verksamhetsförlagd utbildning) på en och samma skola (övningsskolan) under hela sin utbildning. Övningsskolor medför goda förutsättningar att tidigt knyta blivande förskollärare och lärare till kommunen. För att vara en attraktiv arbetsgivare och behålla personal behöver bildningsförvaltningen se över olika karriärmöjligheter för personal inom bildningsförvaltningen. En typ av karriärväg är satsningen på karriärstjänster i skolan som staten via Skolverket påbörjade Syftet med karriärtjänsterna förstelärare och lektor är att göra läraryrket mer attraktivt och säkra god undervisning för elever. Karriärstjänster kan inrättas inom alla skolformer utom förskola. Kravet är att förstelärare eller lektor måste ha lärarlegitimation och arbeta minst halva sin tjänst som lärare. Inom bildningsförvaltningen finns 48 inrättade karriärstjänster, samtliga tjänster är tidsatta till 30/ Från statligt håll planeras inga förändringar i antalet tjänster inom reformen med karriärvägar. Precis som aviserats tidigare finns medel för förstelärare i riket 2015/2016 och totalt förstelärare i riket för 2016/2017 och framåt (Källa: Inför nytillsättningen av karriärstjänster 2016 behöver detta synkronisers med övergripande arbete kring karriärsvägar som bildningsförvaltningen planerar att genomföra. Resultatmål/Uppdrag Beskrivning Resultatet ska uppgå till minst en procent av skatteintäkterna KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkterna KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN Kommunens lokalresurser ska utvecklas för ökad funktionalitet, kostnadseffektivitet och kundnöjdhet KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN, KFAB Kommunens tillgänglighet per telefon och e-post ska förbättras KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN Tydlig och effektiv kommunikation KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN Ökat medarbetarengagemang KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN Tryggad personalförsörjning genom utvecklad rekrytering KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN Minskad sjukfrånvaro KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN 15

20 20 4 Driftsbudget 2015 Förvaltning/Avd/Enhet Nämnd 2016 Budget (tkr) Intäkter (tkr) 1425 Förvaltningsledning och administration Skolskjuts och reseersättning Komtek Kostnader (tkr) Totalbudget (tkr) Kulturskolan Modersmål och studiehandledning Kartläggnigsenheten Bryggan Elevhälsan Studie- och yrkesvägledning Andra gemensamma verksamheter Kommuninterna tjänster Förskola inkl. pedagogisk omsorg Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasieskola Gymnasiesärskola Fritidsgårdar Tilläggsbelopp Totalt I övergripande plan med budget som beslutades av kommunfullmäktige den 16 november 2015 tilldelades bildningsnämnden en budget för 2016 på tkr. Utöver detta kommer bildningsnämnden att kompenseras för ökade hyreskostnader med totalt tkr. I budgeten för 2016 ingår en justering med tkr avseende IT-kostnader som ska övergå till att finansiera en budgetram till IT-kontoret. Detta har skett genom att IT-delen i skolpengen har minskats samt att budgetramen för de anslagsfinansierade delarna har justerats för att anpassas till de nya IT-kostnaderna. De skolpengsfinansierade delarna i budget 2016 har räknats upp med 1,5 % löneökning från första januari 2016, vilket motsvarar 2 % för avtalsperioden (april-december). Nämnd Inom verksamheten budgeteras i huvudsak arvoden för nämndens ledamöter. Förvaltning Inom verksamheten på förvaltning budgeteras bland annat, skolskjutsar, ledning (förvaltningschef, biträdande förvaltningschef, verksamhetschef och rektorer), administration, 16

21 21 verksamhetssystem mm. Kostnader för måltider, städ och vaktmästeri som förts över från service- och teknikförvaltningen ligger också här. Inom området finns även bildningsförvaltningens buffert budgeterad. Kulturskola Verksamheten har räknats upp med löneökningar för Kulturskolan tillförs evenemangsbidrag på 75 tkr för storföreställningen 101:an och luciaföreställningen Modersmål Verksamheten omfattar både modersmål, modersmålsstöd i förskolan och studiehandledning. Verksamheten har räknats upp med löneökningar för 2015 samt tillförts 455 tkr för ökat elevantal. Kartläggningsenheten Bryggan Bryggan budgeteras med 4,0 tjänster samt administration och övriga omkostnader. Detta finansieras till två tredjedelar via Migrationsverket och resterande tredjedel finansieras via skattemedel. Elevhälsa Elevhälsan tillförs medel för tillkommande elever med 937 tkr (inkl. tillkommande elever från Floda). Utöver detta tillförs de medel för ytterligare en psykologtjänst och ytterligare en kuratorstjänst, sammanlagt tkr. Förskola Extern verksamhet Antalet barn i externa verksamheter minskar jämfört med våren 2015, eftersom många av de barn som tidigare gick på Floda friförskola nu går på bland andra Häringe förskola. Antalet barn i externa verksamheter förväntas ligga kvar på samma nivå som under hösten Socioekonomisk tilldelning I den socioekonomiska modell som används av förvaltningen avsätts i snitt kr per barn till socioekonomisk fördelning. Fördelningen mellan de olika enheterna följer SKL:s beräkningsförslag. Den socioekonomiska tilldelningen baseras på tre faktorer: Föräldrarnas utbildningsbakgrund 65 % Migrationsbakgrund 25 % Kön 10 % Den socioekonomiska tilldelningen per barn i förskolan faller 2016 ut enligt tabellen nedan: Förskola Socioekonomisk tilldelning Asplundens förskola kr Backa förskola kr Bie förskola kr Björkviks förskola kr Borgens förskola kr Fågelbo förskola kr Föräldrakooperativet Lyckebobarnen kr Gersnäs förskola kr Guldregnets förskola kr 17

22 22 Förskola Socioekonomisk tilldelning Häringe förskola kr Karossens förskola kr Lasstorps förskola kr Mysaks förskola kr Norrgårdens förskola kr Näverstugans förskola kr Pandans förskola kr Påfågelns förskola kr Regndroppens förskola kr Rävens förskola kr Saltkråkans förskola kr Stavstugans förskola kr Sörgårdens förskola kr Tjäderns förskola kr Trädgårdens förskola kr Ängstugans förskola kr Örnens förskola kr Övriga externa kr Total tilldelning egen regi inklusive socioekonomisk tilldelning: Verksamhet Snittpeng/barn/år 2016 Förskola kr Grundskola Extern verksamhet Antalet barn i externa verksamheter har minskat kraftigt jämfört med våren 2015, på grund av att en stor del av de elever som gick i Floda friskola nu går i kommunal verksamhet. Antalet elever i externa verksamheter förväntas minska från vårterminen till höstterminen Socioekonomisk tilldelning I den socioekonomiska modell som används av förvaltningen avsätts i snitt kr/elev i förskoleklass, kr/elev i år 1-6 och kr/elev i år 7-9 till socioekonomisk fördelning. Fördelningen mellan de olika enheterna följer SKL:s beräkningsförslag. Den socioekonomiska tilldelningen baseras på tre faktorer: Föräldrarnas utbildningsbakgrund 65 % Migrationsbakgrund 25 % Kön 10 % Den socioekonomiska tilldelningen per elev i grundskola faller 2016 ut enligt tabellen nedan: 18

23 23 Enhet Tillägg per elev f-klass Tillägg per elev 1-6 Bie skola kr kr Björkviks skola kr kr Erlaskolan kr kr Forssjö skola kr kr Julita skola kr kr Kunskapsskolan Katrineholm Tillägg per elev kr kr kr kr Nyhemsskolan kr kr Sandbäcksskolan kr kr Skogsborgsskolan kr kr Sköldinge skola kr kr Strångsjö skola kr kr Tallåsskolan kr Södra skolan kr Valla skola kr kr Västra skolan kr kr Östra skolan kr kr Övriga externa kr kr kr Total tilldelning egen regi inklusive socioekonomisk tilldelning: Verksamhet Snittpeng/elev/år 2016 Förskoleklass kr År kr År kr Grundsärskola Grundsärskolan har en elevpeng för elever i grundsärskola och elever i träningsskola samt ett tilläggsbelopp för individuellt stöd och stöd för autism/rullstol. En justering av skolpengen till träningsskolan och till grundsärskolans fritidshem har gjorts. Tilldelningen för personal på träningsskolan har minskats något för att tilldelningen för personal på fritidshemmet ska kunna ökas. Förändringen har gjorts för att grundsärskolans fritidshem ska få bättre ekonomiska förutsättningar. Total tilldelning egen regi: Ersättningstyp Kr/elev/år 2016 Skolpeng grundsärskolan kr Tilläggsresurs individuellt stöd grundsärskolan kr Skolpeng träningsskolan kr Tilläggsresurs individuellt stöd träningsskolan kr Skolpeng fritidshem grundsärskola kr Grundsärskolan är undantagen den socioekonomiska fördelningen, då den har en särskild skolpeng. 19

24 24 Fritidshem Fritidshemmens budget har tillförts ca 1 mnkr för att den del av skolpengen som tilldelas för personal ska kunna behållas på samma nivå som i skolpengen för Eftersom kommunens resursfördelningsmodell inte tar hänsyn till antalet barn i fritidshem, skulle annars en minskning av pengen behöva göras. Extern verksamhet Antalet barn i externa verksamheter förväntas ligga kvar på samma nivå som under Socioekonomisk tilldelning I den socioekonomiska modell som används av förvaltningen avsätts i snitt kr per barn till socioekonomisk fördelning i. Fördelningen mellan de olika enheterna följer SKL:s beräkningsförslag. Den socioekonomiska tilldelningen baseras på tre faktorer: Föräldrarnas utbildningsbakgrund 65 % Migrationsbakgrund 25 % Kön 10 % Den socioekonomiska tilldelningen per barn i fritidshem faller 2016 ut enligt tabellen nedan: Fritidshem Socioekonomisk tilldelning Bie fritidshem kr Björkviks fritidshem kr Erlaskolan kr Forssjö fritidshem kr Julita fritidshem kr Nyhems fritidshem kr Sandbäckens fritidshem kr Skogsborgs fritidshem kr Sköldinge fritidshem kr Strångsjö fritidshem kr Valla fritidshem kr Västra fritidshem kr Östra fritidshem kr Övriga externa kr Total tilldelning egen regi inklusive socioekonomi: Verksamhet Snittpeng/elev/år 2016 Fritidshem kr Fritidsgårdar Budgeten för fritidsgårdar ligger kvar på samma nivå som Städ och vaktmästeri Inom verksamheten budgeteras kostnader för måltider, städ och vaktmästeri för för-, grund- och gymnasieskola. Däremot omfattar det inte vaktmästeri i gymnasieskolan eftersom den drivs i förvaltningens egen regi. Budgeten har räknats upp med löneökningar för 2015 samt utökats 20

25 25 med anledning av barn- och elevökning. Gymnasieskola Vid beräkning av elevpengen inför 2016 har justeringar gjorts mellan programmen och inom programmen för att anpassas mer till verkligheten. Tilldelning för administration har ökat, vilket har justerats genom förändringar i undervisning och material för att bättre spegla hur det ser ut i verkligheten. Justeringar som gjorts mellan programmen är även gjorda för att anpassa budgeten till hur det faktiskt ser ut, då det vid omorganisationen som genomfördes inom gymnasieskolan inför höstterminen 2015 blivit tydligt att programpengen i en del fall inte stämmer vad gäller resursanvändande. En annan anledning är att när elevantalet ändras per program ändras ofta även kostnaden per elev. Hösten 2015 infördes tilläggsbelopp på gymnasieskolan. Inför 2016 budgeteras tilläggsbelopp för helår, vilket innebär ytterligare minskning av programpengen på samtliga program. Programpengen till introduktionsprogrammen har differentierats och en programpeng har beräknats för introduktionsprogrammet med inriktning språk och en annan peng för resterande introduktionsprogrammet. Anledningen är att det skiljer mycket på lärartätheten mellan dessa två. En extra ersättning kommer att utgå till en särskild undervisningsgrupp på introduktionsprogrammet, som kräver högre lärartäthet. Finansiering sker genom minskad programpeng på det övriga introduktionsprogrammet där lärartätheten inte är lika hög. Regeringen har inför 2016 verkställt det besparingskrav på gymnasieskolan vilket beslutades som en följd av den nya gymnasiereformen som kom 2011 och som innebar krav på effektiviseringar. För Katrineholms kommun innebär det en neddragning på 1,6 mnkr. Denna fördelas jämnt på samtliga elever och gör att programpengen minskar på samtliga program. Ekonomiprogrammet har hösten 2015 utökat med en klass och har genom detta kunnat uppnå effektiviseringar på grund av att många befintliga kostnader kan fördelas på ett större antal elever. Programpengen för 2016 har därför kunnat sänkas. Den besparingen blir en del av ovanstående besparingskrav samt att en del läggs som utökad programpeng till vård- och omsorgsprogrammet på grund av ökade svårigheter att genomföra besparingar på en enhet med ett enda program, jämfört med enheter som har fler program och större möjligheter. Nedan redovisas den interna programpengen för respektive gymnasieprogram 2016: Program Kr/elev/år 2016 Bygg- och anläggningsprogrammet exklusive inriktningen anläggningsfordon El- och energiprogrammet Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Estetiska programmet inriktningen musik Fordons- och transportprogrammet exklusive inriktningen transport Fordons- och transportprogrammet inriktning transport Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Industritekniska programmet Introduktionsprogrammet exkl. Språkinriktning Introduktionsprogrammet Språkinriktning * Naturvetenskapliga programmet

26 26 Program Kr/elev/år 2016 Restaurang- och livsmedelsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Vård och omsorgsprogrammet *På introduktionsprogrammet med språkinriktning är en ersättning från migrationsverket inräknad på kr. Måltiderna ingår inte i programpengen. Gymnasiesärskolan Inom gymnasiesärskolan har inga förändringar skett i beräkning av elevpeng inför 2016, förutom löneuppräkningar. Program Kr/elev/år 2016 Nationella program Individuella program AST gruppen Måltiderna ingår inte i programpengen 22

27 27 5 Investeringsbudget Redan i samband med bildningsnämndens underlag till övergripande plan med budget påtalades behovet av en IT-satsning inom grundskolan i Katrineholms kommun. fick vid detta tillfälle inga medel tilldelade utan i samband med beslut om övergripande plan med budget fick nämnden istället i uppdrag att göra en förstudie kring strategi för ytterligare IT-satsningar i förskola, förskoleklass och grundskola. För att kunna utbilda medborgare för ett framtida samhälle och bli konkurrenskraftiga, krävs att Katrineholms för- och grundskolor genomför en kraftfull satsning på digitala verktyg. Avsaknaden av tidsenliga verktyg gör att Katrineholms skolor inte lever upp till läroplanernas krav inom det digitala området. I grundskolans läroplan framgår bland annat att det är skolans ansvar att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Med hjälp av ett personligt verktyg kommer alla elever oavsett behov av stöd att få möjlighet till multisensoriskt lärande. På så vis behöver inte elever i behov av särskilt stöd känna sig utpekade som de enda med tillgång till personligt verktyg. Även elever med särbegåvning skulle gynnas av ett personligt verktyg då de på nya sätt skulle få möjlighet att arbeta mer individuellt och i sin studietakt. Det blir på så sätt en likvärdighet för alla elever oavsett förutsättningar i skolan och hemma. De senaste årens satsning och utveckling av förvaltningens lärplattform (Lärknuten) har bidragit till att behovet av digitala verktyg bland eleverna har ökat. Lärplattformen innehåller en rad resurser som kan bidra till en ökad måluppfyllelse men också till att öka tillgängligheten av studiematerial såväl under som efter skoltid. Bildningsförvaltningens ambition är att fortsätta satsningen på teknisk utrustning som påbörjades med 1-1 inom gymnasieskolan höstterminen 2010, datorer till alla pedagoger inom grundskolan 2012, satsning på en lärplatta per förskoleavdelning under vårterminen 2013 samt med en lärplatta per förskoleklass under höstterminen Detta möjligörs via kommunfullmäktiges beslut i övergripande plan med budget där bildningsnämnden tillförs de medel som behövs för den fortsatta IT-satsningen. Under 2016 kommer IT-satsningen att fortsätta genom att införandet av en i-pad per elev i från år 1 till år 9 påbörjas. Införandet i år 7-9 ska vara klart redan 2016 medan införandet i år 1-6 ska vara klart år I förskolan behöver stor del av den befintliga utrustningen bytas ut under Samtlig personal i årskurs 1-9 behöver få tillgång till samma utrustning som eleverna. Utbyte kommer att ske snarast av personalens befintliga tekniska arbetsverktyg då de är uttjänta. Befintlig utrustning (ipads) som finns i verksamheten idag behöver omfördelas för att det inte ska skapas blandmiljöer och för att öka tillgången av teknisk utrustning i förskolan och på fritidshemmen. Ytterligare information om prioriteringar och införande finns att läsa i ärendet "Komplettering till IT-förstudien". De utökade driftskostnader som införandet medför måste rymmas inom respektive enhets befintliga budgetram. För den nya spetsutbildningen inom animation och visualisering avsätts 400 tkr till investeringar vid uppstarten Under 2016 avsätts 250 tkr för inventarier till varje ny förskoleavdelning som planeras. Behov av reinvestering av möbler och andra inventarier inom förskola, grundskola, fritidshem och gymnasieskola finns ständigt. Utbyte behöver ske löpande och prioritering bör ske av respektive rektor. Därför föreslår bildningsförvaltningen från 2016 en modell där varje barn/elev (baserat på elevantalet vid budgettillfället) genererar en viss summa investeringsmedel. Budgeten fördelas till de olika enheterna efter diskussion i respektive samordningsområde. 23

28 28 Summorna föreslås efter omprioritering till förmån för IT-satsningen bli; 200 kr/barn i förskola, 300 kr/elev i f - år 6 inkl. fritidshem och 400 kr/elev år 7-9. För gymnasieskolan som har en mer komplex verksamhet med program som har olika investeringstyngd gäller fortfarande samma äskningsförfarande som tidigare. Inom samtliga verksamheter har prioriteringar gjorts för att hålla nere investeringsvolymen och möjliggöra IT-satsningen. Investeringar hos annan part Under flera år och i flera sammanhang har behovet av upprustning av bildningsförvaltningens lokaler för främst förskola men även skola framförts. Bland annat har dessa synpunkter förts fram i bildningsförvaltningens kvalitetsredovisningar och i medarbetarenkäter. I första hand handlar detta om upprustning av lokaler men även utbyte av inventarier. Likväl som att pedagogiska och stimulerande utemiljöer är en konkurrensfaktor gentemot de fristående verksamheterna behövs en satsning på förskolornas och skolornas innemiljöer för att inom detta område vara likvärdiga med fristående verksamheter. Upprustning av lokaler ansvarar inte bildningsförvaltningen själva för utan detta är ett behov som endast kan åtgärdas av KFAB. För att KFAB ska kunna tillgodose detta behov behöver det avsättas medel för detta ändamål. Behov av investeringar hos annan part dvs. KFAB handlar till stor del om ljudmiljö, utemiljö, entréer, förvaring och andra anpassningar av verksamhetslokaler för att bättre överensstämma med de behov som dagens verksamhet har. Kategori Benämning 1-6 Budget (tkr) Driftkostnad (tkr) Förskola - reinvestering Förskola - nyinvestering Grundskola - reinvestering Grundskola - nyinvestering Gymnasieskola - reinvestering Gymnasieskola - nyinvestering Förvaltningskontor Kulturskolan Elevhälsan Bibas 4 Oförutsedda investeringar 4 1 :1 satsning Total budget Fastighetsinvesteringar

29 29 6 Särskilda uppdrag I samband med beslut om övergripande plan med budget fick bildningsnämnden följande uppdrag kopplat till det tidigare uppdraget om att genomföra en förstudie kring en ny skola i centrum: ges i uppdrag att i samråd med kommunledningsförvaltningen och KFAB fortsätta förstudien för att utreda alternativa förslag. Återrapportering ska ske till kommunstyrelsen senast i april 2016 för ebslut om projektering. 25

30 30 7 Bilaga: Indikatorer för uppföljning av resultatmål i kommunplan Målområde Resultatmål/Uppdrag Indikatorer Beskrivning Tillväxt, jobb och egen försörjning Fler ungdomar ska starta UF-företag Antal elever som driver UF-företag Källa: Ung Företagsamhet Södermanland Till- och frångängligheten i kommunala lokaler ska öka Redovisning av tillgänglighetförbättrande åtgärder i kommunala lokaler Källa: KFAB KS, BIN, STN, VON, KFAB Tillgänglighetsinventering (fysisk) av STN:s fastigheter och anläggningar (camping, badplatser, parker, lekplatser med mera) Källa: Egen redovisning STF Förskolan ska byggas ut efter behov Antal nya förskoleavdelningar som öppnas under mandatperioden Källa: Egen redovisning BIF Uppföljning: Delår BIN Andel barn som får plats på förskola på önskat placeringsdatum Källa: KKiK, egen redovisning BIF Väntetid i antal dagar för de barn som inte fått plats på förskola på önskat placeringsdatum Källa: KKiK, egen redovisning BIF Trygg och utvecklande förskoleverksamhet Barn per årsarbetare i förskolan, antal Källa: Skolverkets statistik, KKiK BIN Faktisk personaltäthet, antal närvarande barn per närvarande personal Källa: Egen redovisning BIF Uppföljning: Delår Andel föräldrar som är nöjda med den verksamhet som bedrivs i Katrineholms förskolor Källa: Qualis enkät till föräldrar Andel flickor och pojkar på förskolan som uppger att de tycker om att vara på förskolan Källa: Qualis enkät till barn i åldrarna 3-5 år på förskolan Alla elever ska tidigt klara kunskapsmålen i skolan Andel flickor och pojkar som går ut årskurs 1 som kan läsa Källa: Egen redovisning BIF BIN, KTN Andel elever som får godkänt i alla delmoment för de nationella proven i årskurs 3 Källa: Skolverket Andelen elever som får godkänt i alla delmoment för de nationella proven i årskurs 6 Källa: Skolverket Andelen flickor och pojkar i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolan Källa: Skolverket Meritvärdet för flickor och pojkar i årskurs 9 Källa: Skolverket Andel elever med ärende hos Elevhälsan som bedöms ha fått förbättrade förutsättningar att klara målen i skolan genom stödet från Elevhälsan och åtgärder som skolan har satt in Källa: Elevhälsans enkät till ansvariga pedagoger efter avslutad insats Andel flickor och pojkar som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år Källa: Skolverket Andel flickor och pojkar med grundläggande behörighet till universitet och högskola Källa: SCB och Skolverket Betygspoäng för flickor och pojkar efter avslutad gymnasieutbildning Källa: SCB och Skolverket KS, BIN Attraktiva boendeoch livsmiljöer Utbildning Fler elever ska klara målen i grundskolan och nå höga resultat BIN, KTN Fler elever ska klara målen i gymnasieskolan och nå höga resultat BIN 26

31 31 Målområde Resultatmål/Uppdrag Indikatorer Beskrivning Andelen elever som mår bra och trivs i skolan ska öka Elever/pedagogisk personal grundskola, antal Källa: SCB och Skolverket Andel flickor och pojkar i årskurs 5 som har en positiv syn på skolan och undervisningen Källa: KKiK Andel flickor och pojkar i årskurs 8 som har en positiv syn på skolan och undervisningen Källa: KKiK Andel flickor och pojkar som mår bra Källa: Landstinget Sörmland, Liv & hälsa ung Uppföljning: Vart tredje år Andel flickor och pojkar som inte använder tobak, alkohol eller droger Källa: Landstinget Sörmland, Liv & hälsa ung Uppföljning: Vart tredje år Elevnärvaro vid skollunchen på högstadiet och vid Duveholmsgymnasiet och KTC Källa: Egen redovisning STF Uppföljning: Delår Andel kvinnor och män i grundläggande vuxenutbildning som klarar målen Källa: Egen mätning Viadidakt Uppföljning: Delår Andel kvinnor och män i gymnasial vuxenutbildning som klarar målen Källa: Skolverket Andel kvinnor och män med eftergymnasial utbildning Källa: SCB Andel invånare som upplever sig vara digitalt delaktiga Källa: SCB:s medborgarundersökning, tilläggsfråga Uppföljning: Jämna år Andel anställda i Katrineholms kommun som känner sig digitalt delaktiga Källa: Medarbetarenkäten Uppföljning: Udda år Antal informationsbesök av socialsekreterare på förskola, BVC och skola Källa: Egen redovisning SOC Genomsnittlig utredningstid för individ- och familjeomsorgens utredningar avseende barn och ungdomar 0-20 år Källa: KKiK, egen redovisning SOC Andel av barn som kommunen placerar i familjehem/på institution som genomgår hälso- och tandvårdsundersökning i samband med socialnämndens första placering av individen Källa: Egen redovisning SOC Uppföljning: Delår Andel barn i familjehem som besökts minst en gång per kvartal Källa: Egen redovisning SOC Uppföljning: Delår Andel av de barn och ungdomar som kommunen placerat i familjehem/på institution som klarar målen i skolan Källa: Egen redovisning SOC/BIF Ökad trygghet och säkerhet för kommunens invånare Invånarnas bedömning av tryggheten i kommunen Källa: Polisens trygghetsundersökning Uppföljning: Jämna år KS, BIN, KTN, STN, VON, VSR Andel av till kommunen inkommande uppdrag avseende klottersanering som slutförs inom 24 timmar Källa: Egen redovisning STF Uppföljning: Delår Antal anmälda våldsbrott i kommunen (per invånare) Källa: BRÅ Antal personer som skadas eller Källa: VSR BIN, STN Höjd utbildningsnivå i kommunen BIN, KTN, VIAN, VON Den digitala delaktigheten ska öka i alla åldrar KS, BIN, KTN, VIAN, VON Omsorg och trygghet Barn och ungdomar i behov av stöd från socialnämnden ska i ökad utsträckning upptäckas tidigt och få insatser där barnets behov sätts i centrum BIN, KTN, SOCN 27

32 32 Målområde Kultur, idrott och fritid Resultatmål/Uppdrag Indikatorer Beskrivning omkommer i olyckor som föranleder räddningsinsats Andel olyckor där räddningstjänstens första enhet kommer fram inom målsatt tid Källa: VSR Antal personer som utbildats av räddningstjänsten kring olycksförebyggande och olycksavhjälpande åtgärder Källa: VSR Andel av de olyckor som föranlett räddningsinsats där en första skadebegränsande åtgärd gjorts av enskild Källa: VSR Andel invånare som upplever sig vara delaktiga i kulturlivet i Katrineholm Källa: SCB:s medborgarundersökning, tilläggsfråga (index, max=10) Uppföljning: Jämna år BIN, KTN, STN, VON Invånarnas bedömning av fritidsmöjligheterna i kommunen (parker, natur, idrott, kultur, föreningsliv, nöjen) Källa: SCB:s medborgarundersökning (index, max=100) Uppföljning: Jämna år Kulturverksamheter som invånarna är nöjda med Invånarnas bedömning av biblioteksverksamheten Källa: SCB:s medborgarundersökning (index, max=10) Uppföljning: Jämna år Invånarnas bedömning av utställnings- och konstverksamheter Källa: SCB:s medborgarundersökning (index, max=10) Uppföljning: Jämna år Invånarnas bedömning av teaterföreställningar och konserter Källa: SCB:s medborgarundersökning (index, max=10) Uppföljning: Jämna år Invånarnas bedömning av kulturutbudet för barn och unga Källa: SCB:s medborgarundersökning, tilläggsfråga (index, max=10) Uppföljning: Jämna år Andel unga och unga vuxna som är nöjda med den verksamhet som erbjuds inom kulturområdet Källa: Egen undersökning KTF Könsfördelning på Perrongen, Lokstallet Källa: Egen redovisning KTF (utfallet avser genomsnittlig andel kvinnor under året) Uppföljning: Delår Könsfördelning bland deltagare i det kulturella föreningslivet Källa: Egen redovisning KTF (utfallet avser andel män bland medlemmar i föreningar som sökt bidrag) Andel invånare som använder tobak Källa: Liv och hälsa Uppföljning: Vart fjärde år Andel invånare med skadliga alkoholvanor Källa: Liv och hälsa Uppföljning: Vart fjärde år Andel invånare med goda kostvanor Källa: Liv och hälsa Uppföljning: Vart fjärde år Andel invånare som är fysiskt aktiva Källa: Liv och hälsa Uppföljning: Vart fjärde år Andel miljöbilar av totalt antal bilar i kommunkoncernen Källa: KKiK, Miljöfordon Syd Fler invånare ska delta aktivt i kultur-, idrotts- och fritidslivet BIN, KTN, STN, SOCN, VON Goda möjligheter till en innehållsrik och aktiv fritid i Katrineholms kommun BIN, KTN, VON Jämställda kultur- och fritidsverksamheter BIN, KTN, STN, VON Andelen invånare med goda levnadsvanor ska öka KS, BIN, KTN, STN, VIAN, VON Hållbar miljö Ökad andel miljöbilar i kommunens verksamheter 28

33 33 Målområde Resultatmål/Uppdrag Indikatorer Beskrivning Kommunens energiförbrukning ska minska Minskning av energianvändning i kommunens lägenhetsbestånd sedan 2008 Källa: Egen redovisning KFAB KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN, KFAB Minskning av energianvändning i kommunens verksamhetslokaler sedan 2008 Källa: Egen redovisning KFAB Fortsatt utveckling av klimatsmarta och ekologiska måltider i kommunens måltidsverksamhet inom förskola, skola och äldreomsorg Matsvinn per portion i samband med lunchserveringarna, antal gram Källa: Egen redovisning STF Uppföljning: Delår Kostnaden för kommunens inköp av ekologiska livsmedel som andel av kommunens totala kostnad för inköp av livsmedel Källa: KKIK, egen redovisning STF Uppföljning: Delår BIN, STN, VON Kostnaden för kommunens inköp av närproducerade livsmedel som andel av kommunens totala kostnad för inköp av livsmedel Källa: Egen redovisning STF Uppföljning: Delår Minskning av inköp av hel- och halvfabrikat Källa: Egen redovisning STF Uppföljning: Delår Andel barn som är nöjda med maten och måltidsmiljön Källa: Qualis enkät till elever Andelen äldre som svarar att maten smakar ganska/mycket bra på sitt särskilda boende Källa: Socialstyrelsens undersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen Andelen äldre som svarar att måltiderna på sitt särskilda boende ofta/alltid är en trevlig stund på dagen Källa: Socialstyrelsens undersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen Andelen äldre på särskilt boende med en aktuell genomförandeplan som innehåller information om den äldres önskemål och behov i samband med måltiderna Källa: Socialstyrelsens kommun- och enhetsundersökning inom äldreomsorgen Andel barn som har möjlighet att välja mellan olika maträtter Källa: Egen redovisning STF Andel äldre på särskilt boende som har möjlighet att välja mellan olika maträtter Källa: KKiK, egen redovisning VOF Andel elever som har en bra schemaläggning av lunchen Källa: Egen redovisning STF Uppföljning: Delår Resultat i förhållande till skatteintäkter och utjämning Källa: Kommunens delårsrapport och årsredovisning Uppföljning: Delår Utveckling av nettokostnader respektive skatteintäkter och utjämning Källa: Kommunens delårsrapport och årsredovisning (skillnad i ökningstakt utryckt i procentenheter) Uppföljning: Delår Kundnöjdhet avseende KFAB:s verksamhetslokaler Källa: KFAB kundenkät (NKI) Uppföljning: Jämna år Andel invånare som får svar på en Källa: KKiK KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN, KFAB Ökat gästfokus i kommunens måltidsverksamhet inom förskola, skola och äldreomsorg BIN, STN, VON Ekonomi och organisation Resultatet ska uppgå till minst en procent av skatteintäkterna KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkterna KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN Kommunens lokalresurser ska utvecklas för ökad funktionalitet, kostnadseffektivitet och kundnöjdhet KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN, KFAB Kommunens tillgänglighet 29

34 34 Målområde Resultatmål/Uppdrag Indikatorer Beskrivning per telefon och e-post ska förbättras enkel e-postfråga inom två arbetsdagar KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN Andel invånare som får ett direkt svar på en enkel fråga när de tar kontakt med kommunen via telefon Källa: KKIK Andel invånare som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställer en enkel fråga till kommunen Källa: KKiK Andel av maxpoäng i SKL:s webbinformationsundersökning utifrån ett invånarperspektiv Källa: KKiK, SKL:s webbinformationsundersökning Andel av maxpoäng i SKL:s webbinformationsundersökning utifrån ett företagarperspektiv Källa: SKL:s webbinformationsundersökning Kundnöjdhet avseende samhällsbyggnadsförvaltningens information på hemsidan Källa: Samhällsbyggnadsförvaltningen s kundenkät Uppföljning: Delår Resultat i undersökningen kring hållbart medarbetarengagemang Källa: SKL:s HME-index (hållbart medarbetarengagemang) Uppföljning: Udda år Andel påbörjade rekryteringar där tjänsten tillsätts Källa: Rekryteringsverktyget Aditro Recruit Andel rekryteringar där tjänsten tillsätts med eftersökt kompetens enligt rekryteringskravprofilen Källa: Rekryteringsverktyget Aditro Recruit Andel sjukfrånvarotimmar av ordinarie arbetstid, totalt Källa: Personalsystemet Aditro Uppföljning: Delår Del av sjukfrånvaro som är längre än 60 dagar Källa: Personalsystemet Aditro Uppföljning: Delår Tydlig och effektiv kommunikation KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN Ökat medarbetarengagemang KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN Tryggad personalförsörjning genom utvecklad rekrytering KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN Minskad sjukfrånvaro KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN Övriga aktiviteter 30

35 35 31

36 36 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Datum Vår beteckning BILDNINGSFÖRVALTNINGEN BIN/2015:105 Förvaltningskontoret Vår handläggare Ert datum Er beteckning Johanna Siverskog Mottagare Bidragsbelopp 2016 för förskolor, grundskolor, grundsärskola och fritidshem som bedrivs i extern regi Förvaltningens förslag till beslut beslutar om föreslagna bidragsbelopp för förskolor, grundskolor, grundsärskola och fritidshem som bedrivs i extern regi. Sammanfattning av ärendet Bildningsförvaltningen har i samband med upprättande av internbudget för 2016 fastställt en skolpeng per barn/elev för respektive verksamhet (förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem) inom Katrineholms skolor. Grundförutsättningarna för beräkning av bidragsbeloppet utgår från likabehandlingsprincipen, det vill säga bidrag till extgerna utförare ska utgå från samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning till den egna verksamheten. Kommunens budget för verksamheten det kommande året ligger till grund för bidragets storlek. Bidrag till enskild verksamhet ska enligt skollagen bestå av ett grundbelopp samt av tilläggsbelopp. Huvudmän för överklaga en kommuns bidragsbelopp hos allmän förvaltningsdomstol. Det gäller både grundbelopp som tilläggsbelopp, vilket innebär att domstolen kan pröva och fastställa bidragets storlek. Tilläggsbelopp Utöver bidragsbeloppet kan tilläggsbelopp utgå för enskilt barn/elev med neuropsykiatrisk diagnos eller motsvarande funktionsnedsättning. Ansökan görs till elevhälsan i Katrineholms kommun som bedömer om tilläggsbelopp ska utgå. Följande bidragsbelopp föreslås gälla för 2016: Förskola Bidragsbelopp/barn 2016 Lyckebobarnen* kr Övriga friförskolor utanför kommunen kr Övriga kommunala kr Förskoleklass Bidragsbelopp/elev 2016 Erlaskolan kr Övriga friskolor utanför kommunen kr Övriga kommunala kr BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: E-post: Johanna.Siverskog@katrineholm.se

37 37 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Datum Vår beteckning BILDNINGSFÖRVALTNINGEN BIN/2015:105 Förvaltningskontoret Grundskola år 1-6 Bidragsbelopp/elev 2016 Erlaskolan kr Kunskapsskolan kr Övriga friskolor utanför kommunen kr Övriga kommunala kr Grundskola år 7-9 Bidragsbelopp/elev 2016 Erlaskolan kr Kunskapsskolan kr Övriga friskolor utanför kommunen kr Övriga kommunala kr Fritidshem Bidragsbelopp/elev 2016 Erlaskolan** kr Övriga fritidshem i extern regi* kr Övriga kommunala kr Fritidshem grundsärskola kr Grundsärskola Bidragsbelopp/elev 2016 Grundsärskola kr Träningsskola kr * i de fall friförskolan/friskolan tar in föräldraavgiften ** Katrineholms kommun administrerar placering/föräldraavgift mm. för en avgift om kr/barn och år Ärendets handlingar Bilaga 2 Bidrag på lika villkor 2016 Ärendebeskrivning Mer om bidragsbelopp till externa utförare finns att läsa i Bilaga 2 Bidrag på lika villkor. Beslutet skickas till: BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: E-post: Johanna.Siverskog@katrineholm.se

38 38 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Datum Vår beteckning BILDNINGSFÖRVALTNINGEN BIN/2015:105 Förvaltningskontoret Vår handläggare Ert datum Er beteckning Johanna Siverskog Mottagare Bidragsbelopp 2016 för gymnasieskolor som bedrivs i extern regi Förvaltningens förslag till beslut beslutar om föreslagna bidragsbelopp för gymnasieskolor som bedrivs i extern regi. Sammanfattning av ärendet Bildningsförvaltningen har i samband med upprättande av internbudget för 2016 fastställt en programkostnad per elev för respektive gymnasieprogram som bedrivs inom Katrineholms kommunala gymnasieskolor. Grundförutsättningarna för beräkning av bidragsbeloppet utgår från likabehandlingsprincipen, dvs. bidrag till extern utövare ska utgå från samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning till den egna verksamheten. Kommunens budget för verksamheten det kommande året ska ligga till grund för bidraget storlek. Bidrag till enskild verksamhet ska enligt skollagen bestå av ett grundbelopp samt av tilläggsbelopp. Huvudmän får överklaga en kommuns bidragsbelopp hos allmän förvaltningsdomstol. Det gäller både grundbelopp som tilläggsbelopp, vilket innebär att domstolen kan pröva och fastställa bidragets storlek. Extra ersättning IMPRO och IMYRK Utöver bidragsbeloppet utgår en extra ersättning för elever som läser programinriktat individuellt val på kr/elev och år och för de elever som läser yrkesintroduktion utgår extra ersättning på kr/elev och år. Tilläggsbelopp Utöver bidragsbeloppet kan tilläggsbelopp utgå för enskild elev med neuropsykiatrisk diagnos eller motsvarande funktionsnedsättning. Ansökan görs till Elevhälsan i Katrineholms kommun som bedömer om tilläggsbelopp ska utgå. Följande bidragsbelopp föreslås gälla för 2016: Program Programpeng 2016 extern regi kommuner Programpeng 2016 extern regi friskolor* Bygg- och anläggningsprogrammet kr kr exklusive inriktningen anläggningsfordon El- och energiprogrammet kr kr Ekonomiprogrammet kr kr Estetiska programmet exklusive kr kr inriktningen musik Estetiska programmet inriktningen musik kr kr BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: E-post: Johanna.Siverskog@katrineholm.se

39 39 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Datum Vår beteckning BILDNINGSFÖRVALTNINGEN BIN/2015:105 Förvaltningskontoret Fordons- och transportprogrammet kr kr exklusive inriktningen transport Fordons- och transportprogrammet kr kr inriktning transport Handels- och administrationsprogrammet kr kr Hotell- och turismprogrammet kr kr Industritekniska programmet kr kr Introduktionsprogrammet kr kr Introduktionsprogrammet inriktning Språk kr kr Naturvetenskapliga programmet kr kr Restaurang- och livsmedelsprogrammet kr kr Samhällsvetenskapsprogrammet kr kr Teknikprogrammet kr kr VVS- och fastighetsprogrammet kr kr Vård och omsorgsprogrammet kr kr Ärendets handlingar Bilaga 2 Bidrag på lika villkor 2016 Ärendebeskrivning Mer om bidragsbelopp till externa utförare finns att läsa i Bilaga 2 Bidrag på lika villkor. Beslutet skickas till: BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: E-post: Johanna.Siverskog@katrineholm.se

40 40 Bilaga 2 Bidrag på lika villkor - grundbelopp och tilläggsbelopp 2016

41 41 2 (9) Datum BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Innehållsförteckning 1. INLEDNING Löpande information till hemkommunen Bidrag till fristående verksamheter och andra kommuner Ekonomisk ersättning GRUNDBELOPP Socioekonomi TILLÄGGSBELOPP AKTUELLA GRUNDBELOPP FÖR KALENDERÅRET, KR Förskola/pedagogisk omsorg Förskoleklass Grundskola år Grundskola år Fritidshem Grundsärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola... 9 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Utdelningsadress Katrineholm Besöksadress: Drottninggatan 19 Telefon: vx Telefax: E-post: bildningsforvaltningen@katrineholm.se Org.nummer

42 42 3 (9) Datum BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Inledning Bidraget till externa utförare ska bestämmas efter samma grunder som kommunen använder för den egna verksamheten. Här följer en sammanställning av de rutiner som tillämpas i Katrineholms kommun. Bidrag till enskild verksamhet ska enligt skollagen bestå av ett grundbelopp samt av tilläggsbelopp. Huvudmän får överklaga en kommuns bidragsbelopp hos allmän förvaltningsdomstol. Det gäller både grundbelopp som tilläggsbelopp, vilket innebär att domstolen kan pröva och fastställa bidragets storlek. 1.1 Löpande information till hemkommunen När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en fristående skola, eller utan giltig orsak är frånvarande i stor utsträckning, ska friskolan snarast lämna uppgifter om det till hemkommunen. Information ska också lämnas om vilka åtgärder som vidtagits i aktuellt ärende. Informationen ska lämnas till förvaltningskontoret, bildningsförvaltningen. 1.2 Bidrag till fristående verksamheter och andra kommuner Bidraget till fristående förskolor, grundskolor, förskoleklasser, fritidshem, särskola och gymnasieskola ska beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag. Kommunens budget för verksamheten det kommande året ligger till grund för bidraget. Bidraget består av ett grundbelopp och vid behov efter särskilt beslut enligt kommunens rutiner ett tilläggsbelopp. 1.3 Ekonomisk ersättning Bidrag utgår per den 15:e varje månad för de elever som då är skrivna i den fristående skolan. Vid byte av skolenhet ska alltid vårdnadshavare använda Katrineholms kommuns blankett för skolenhetsbyte. När Katrineholms kommuns blankett inkommit till förvaltningskontoret datumstämplas den. Byte godkänns tidigast 10 dagar efter ankomststämpelns datum. Om blankett inte inlämnats och datumstämplats senast den 5:e i aktuell månad kommer ingen ersättning att utgå. 2. Grundbelopp Grundbeloppet ska fördelas till kommunala och till fristående verksamheter så att ersättningen blir helt likvärdig. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Utdelningsadress Katrineholm Besöksadress: Drottninggatan 19 Telefon: vx Telefax: E-post: bildningsforvaltningen@katrineholm.se Org.nummer

43 43 4 (9) Datum BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Grundbeloppet innehåller ersättning för: Undervisning och pedagogisk verksamhet Utrustning och läromedel Elevvård och hälsovård (ej förskola) Måltider Administrationskostnader Mervärdesskatt Lokalkostnader Socioekonomi Förutom basnivån i grundbeloppet, som är lika för alla barn inom samma verksamhet, görs också en tilldelning utifrån socioekonomiska faktorer. Beslut om socioekonomiska bidragsbelopp fattas inför varje nytt budgetår. De socioekonomiska beräkningarna utgår ifrån statistik inhämtad från SCB. Tilldelningen till förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem sker utifrån följande faktorer: Föräldrarnas utbildningsbakgrund viktar tilldelningen efter den förälder som har högst utbildningsnivå i familjen. Denna faktor står för 65 % av den socioekonomiska tilldelningen. Migrationsbakgrund viktar tilldelningen så att de enheter som har barn eller elever som har bott i Sverige i upp till och med sex år får extra tilldelning. Denna faktor står för 25 % av den socioekonomiska tilldelningen. Kön ger högre tilldelning till enheter med fler pojkar än flickor. Denna faktor står för 10 % av den socioekonomiska tilldelningen. För särskola och gymnasieskola tillämpas inte socioekonomisk tilldelning. 3. Tilläggsbelopp Varje enhet ansvarar för att verksamheten utformas så att varje barn eller elev kan delta efter sina förutsättningar och behov. I enhetens verksamhet ska hänsyn tas till barn eller elev i behov av särskilt stöd. Stödet ska rymmas inom grundbeloppet (skolpengen). Därigenom ska flertalet barn och elever få sina behov tillgodosedda. Därutöver ska kommunen betala ett tilläggsbelopp för barn och elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Stödet ska vara direkt kopplat till ett enskilt barn eller elev och ha samband med hans eller hennes särskilda behov och förutsättningar för att kunna fullfölja sin skolgång. 1 Lokalkostnader fördelas, när inte annat avtalas, så att en fristående grundskoleverksamhet får ersättning för kommunens genomsnittliga lokalhyra per barn. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Utdelningsadress Katrineholm Besöksadress: Drottninggatan 19 Telefon: vx Telefax: E-post: bildningsforvaltningen@katrineholm.se Org.nummer

44 44 5 (9) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Datum Tilläggsbelopp kan ges för: Barn och elever med fysiska funktionsnedsättningar som behöver kompensatoriska hjälpmedel och/eller hel- eller deltidsstöd som inte förändras till det bättre med organisation eller pedagogiska insatser. Neuropsykiatrisk eller psykosocial problematik där funktionsnedsättning är en risk för elever eller kamraters varande i klassrummet. Elev som på grund av sjukdom eller olycka behöver hel- eller deltidsstöd. Krav ställs på dokumentation av hur bidraget har använts för den enskilda eleven. Uppföljning av detta sker genom att dokumentation skickas till bildningsförvaltningen elevhälsan. 4. Aktuella grundbelopp för kalenderåret, kr Bidragen till fristående verksamhet 2016 visas i tabellerna nedan. 4.1 Förskola/pedagogisk omsorg Förskola Pedagogisk omsorg Läromedel och utrustning Måltider Lokaler Övrigt Delsumma Administration 3 % Avdrag för föräldraavgifter Momskompensation 6 % Bidrag per barn Månadsbelopp Lyckebobarnen Övriga friförskolor Övriga kommunala kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr 22 kr 22 kr 22 kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr 4.2 Förskoleklass Förskoleklass Erlaskolan Övriga friskolor Övriga kommunala Undervisning kr kr kr Läromedel och utrustning kr kr kr Elevvård och hälsovård kr kr kr Måltider kr kr kr Lokaler kr kr kr Övrigt 22 kr 22 kr 22 kr Delsumma kr kr kr Administration 3 % kr kr kr Momskompensation 6 % kr kr Bidrag per barn kr kr kr Månadsbelopp kr kr kr BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Utdelningsadress Katrineholm Besöksadress: Drottninggatan 19 Telefon: vx Telefax: E-post: bildningsforvaltningen@katrineholm.se Org.nummer

45 45 6 (9) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Datum Grundskola år Erlaskolan Kunskapsskolan Övriga friskolor Övriga kommunala Undervisning kr kr kr kr Läromedel och utrustning kr kr kr kr Elevvård och hälsovård kr kr kr kr Måltider kr kr kr kr Lokaler kr kr kr kr Övrigt 22 kr 22 kr 22 kr 22 kr Delsumma kr kr kr kr Administration 3 % kr kr kr kr Momskompensation 6 % kr kr kr Bidrag per barn kr kr kr kr Månadsbelopp kr kr kr kr 4.4 Grundskola år Erlaskolan Kunskapsskolan Övriga friskolor Övriga kommunala Undervisning kr kr kr kr Läromedel och utrustning kr kr kr kr Elevvård och hälsovård kr kr kr kr Måltider kr kr kr kr Lokaler kr kr kr kr Övrigt kr kr kr kr Delsumma kr kr kr kr Administration 3 % kr kr kr kr Momskompensation 6 % kr kr kr Bidrag per barn kr kr kr kr Månadsbelopp kr kr kr kr BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Utdelningsadress Katrineholm Besöksadress: Drottninggatan 19 Telefon: vx Telefax: E-post: bildningsforvaltningen@katrineholm.se Org.nummer

46 46 7 (9) Datum BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Fritidshem Fritidshem Erlaskolan Övriga friskolor Övriga kommunala Omsorg kr kr kr Läromedel och utrustning 988 kr 988 kr 988 kr Måltider kr kr kr Lokaler kr kr kr Delsumma kr kr kr Administration 3 % 966 kr 963 kr 963 kr Avdrag för föräldraavgifter kr kr Avdrag för avgiftshantering kr Momskompensation 6 % kr kr Bidrag per barn kr kr kr Månadsbelopp kr kr kr 4.6 Grundsärskola Bidragsbelopp till andra kommuner: Grundsärskola Grundsärskola Träningsskola Fritidshem Undervisning kr kr kr Läromedel och utrustning kr kr 988 kr Elevvård och hälsovård kr kr Måltider kr kr kr Lokaler kr kr kr Övrigt 22 kr 22 kr Delsumma kr kr kr Administration 3 % kr kr kr Avgår för föräldraavgift kr Bidrag per barn kr kr kr Månadsbelopp kr kr kr BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Utdelningsadress Katrineholm Besöksadress: Drottninggatan 19 Telefon: vx Telefax: E-post: bildningsforvaltningen@katrineholm.se Org.nummer

47 47 8 (9) Datum BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Gymnasieskola Bidragsbelopp till andra kommuner: Program Undervisning Lokaler Läromedel Skolmåltider Elevvård Övrigt Summa kostnader Totalt Administration bidragsbelopp Bygg och anläggnings pr El och enerig pr Ekonomi pr Estetiska pr Estetiska pr. Inr. Musik Fordons och transport pr Fordons och transport pr. Inr transp Handels och administrations pr Hotell och turims pr Industritekniska pr Introduktionsprogrammen Introduktionsprogrammen inr. Spr Naturvetenskapliga pr Restaurang och livsmedels pr Samhällsvetenskapliga pr Teknik pr VVS och fastighets pr Vård och omsorgs pr Bidragsbelopp till fristående skolor: Program Undervisning Lokaler Läromedel Skolmåltider Elevvård Övrigt Summa kostnader Administration Moms Totalt bidragsbelopp Bygg och anläggnings pr El och enerig pr Ekonomi pr Estetiska pr Estetiska pr. Inr. Musik Fordons och transport pr Fordons och transport pr. Inr transp Handels och administrations pr Hotell och turims pr Industritekniska pr Introduktionsprogrammen Introduktionsprogrammen inr. Spr Naturvetenskapliga pr Restaurang och livsmedels pr Samhällsvetenskapliga pr Teknik pr VVS och fastighets pr Vård och omsorgs pr BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Utdelningsadress Katrineholm Besöksadress: Drottninggatan 19 Telefon: vx Telefax: E-post: bildningsforvaltningen@katrineholm.se Org.nummer

48 48 9 (9) Datum BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Gymnasiesärskola Bidragsbelopp till andra kommuner: Program Undervisning Lokaler Läromedel Skolmåltider Elevvård Övrigt Summa kostnader Nationella pr Individuella pr IPC, IPD BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Utdelningsadress Katrineholm Totalt Administration bidragsbelopp Besöksadress: Drottninggatan 19 Telefon: vx Telefax: E-post: bildningsforvaltningen@katrineholm.se Org.nummer

49 49 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår beteckning BILDNINGSFÖRVALTNINGEN BIN/2015:103 Förvaltningskontoret Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jörgen Rüdeberg Förslag till yttrande Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun - del landsbygd Förvaltningens förslag till beslut beslutar anta bildningsförvaltningens förslag till beslut och översända det till samhällsbyggnadsförvaltningen. Sammanfattning av ärendet ställer sig, med vissa reservationer, positiv till innehållet i Översiktsplan 2013 Katrineholms kommun del landsbygd. Ärendets handlingar Översiktsplan 2013 Katrineholms kommun del landsbygd Hållbarhetsbedömning Ärendebeskrivning har beretts möjlighet att yttra sig över innehållet i Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun del landsbygd. Yttrandet fokuserar på de delar som berör utbildning. Förvaltningens bedömning I översiktsplanen nämns tillgång till skola utanför Katrineholms stad utan någon vidare precisering. Det är för bildningsnämnden angeläget att framhålla att det måste vara tillgång till skolor, som är så pass stora så att det, mot bakgrund av ny lagstiftning går att upprätthålla hög kvalitet och rätt bemanning med, i alla ämnen, legitimerad personal. Idag är detta problematiskt på ett flertal skolenheter inom kommunen. I planen beskrivs en möjlig mindre utbyggnad i Toltorp och Strångsjö. Det är tveksamt om detta räcker, som underlag för Strångsjö skola. Vägen mellan Toltorp och Strångsjö är i dåligt skick varför det också finns anledning befara att många vårdnadshavare väljer att själva ta sina barn via Forssa bruk in till stadsskolorna. Om den aktuella vägsträckan iordningsställs kan detta möjligen förbättra förutsättningarna. Beträffande Valla och Sköldinge skolor ser förutsättningarna bra ut om de identifierade fritidsområdena enligt förslaget omvandlas till permanenta bostadsområden En osäker faktor är dock att föräldrarna möjligen väljer skolgång i Flen på grund av sina arbeten. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Jorgen.Rudeberg@katrineholm.se

50 50 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum Vår beteckning BILDNINGSFÖRVALTNINGEN BIN/2015:103 Förvaltningskontoret Förutom ifrån Varbro, måste man runda sjösystemen för att komma till Sköldinge och hämta och lämna barn på fritidshemmet. För elever i år 7-9 blir det lång resa in till centralorten, först med upphandlad skolskjuts och därefter byte till Länstrafiken, vilket också kan komma att påverka valet av skolkommun. Om utbyggnad genomförs i Bie med 30 bostäder och att det dessutom sker en utbyggnad i Strängstorp och en permanentning av fritidshusområdet Sågmon så kommer den nuvarande skolkapaciteten inte att räcka vare sig i Bie skola eller på norr i tätorten. Norrskolorna är redan idag ganska fulla men Strängstorpsbarnen måste i så fall placeras där tillsammans med elever från Sågmon. Detta stärker framförda argument för en byggnation av en F-6-skola på norr. En utbyggnad vid Djulö medför att kapaciteten på vare sig Skogsborgsskolan eller Sandbäcksskolan i dagsläget kommer att räcka till. Vårdnadshavare är inte positiva till att lämna och hämta sina barn i Strångsjö och Forssjö. Detta föreslogs i en intern utredning inom förvaltningen redan 2008 och mottogs mycket negativt. En sådan lösning skulle därför minska attraktiviteten för bosättning i Djulöområdet. I Forssjö ska enligt planen 150 nya bostäder byggas. En så omfattande utbyggnad gör det osäkert om skolan klarar det ökade trycket trots redan beslutad utbyggnad av förskola, som frigör plats i skolan. I översiktsplanen föreslås att landsbygdsskolorna ska profilera sig och att detta ska attrahera elever från Katrineholms centralort dit. Detta förslag bedömer bildningsnämnden som orealistiskt. Skolskjutsarna styr i ganska hög grad val av skola och boende i tätorten vill troligen inte i större omfattning köra ut till exempelvis Julita eller Valla och Sköldinge för att deras barn ska få ha landsbygdsprofilering. Även om vårdnadshavare skulle vara beredda att betala för resor med Länstrafiken blir detta komplicerat eftersom bussturerna och skolornas starttider är lagda för att fungera för linjetrafik från ytterområdena in mot tätorten men inte i motsatt riktning. Kommunal förskola finns inte längre kvar i Flodafors. Avdelningen är överflyttad till Häringe förskola i Valla. Beslutet skickas till: Samhällsbyggnadsförvaltningen BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Jorgen.Rudeberg@katrineholm.se

51 51 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning BILDNINGSFÖRVALTNINGEN BIN/2015:104 Förvaltningskontoret Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jörgen Rüdeberg Reviderad kulturplan för barn och unga Förvaltningens förslag till beslut 1. föreslås anta förslaget till reviderad kulturplan för barn och unga 2. Namnet Kulturplan ändras till Kulturstrategi för barn och unga Sammanfattning av ärendet Under 2015 fick Kulturplansgruppen i uppdrag att revidera Kulturplan för barn och unga samt att styrdokumentet skulle bli mer av en strategisk handling. I samband med detta byter arbetsgruppen namn till Kulturstrategigruppen för barn och unga och styrdokumentet till Kulturstrategi för barn och unga. Ärendets handlingar Kulturstrategi för barn och unga i Katrineholms kommun Ärendebeskrivning Under förra mandatperioden fick representanter från BIF och KTF i uppdrag att bilda en Kulturplansgrupp med fokus på barn och ungas tillgång till kultur i såväl skolan som på fritiden i Katrineholms kommun samt att ta fram styrdokumentet Kulturplan för barn och unga. Gruppen kompletterades senare med en representant från VOF och har sedan 2011 bl a inventerat obligatoriskt kulturutbud för barn och unga, anordnat kulturdagar för barn, anordnat årlig fortbildning för rektorer och kulturombud och återkommande träffar med kulturombuden. Under 2015 fick Kulturplansgruppen i uppdrag att revidera Kulturplan för barn och unga samt att styrdokumentet skulle bli mer av en strategisk handling. I samband med detta byter arbetsgruppen namn till Kulturstrategigruppen för barn och unga och styrdokumentet till Kulturstrategi för barn och unga. Beslutet skickas till: Kultur- och turismförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Jorgen.Rudeberg@katrineholm.se

52 52 Kultur för, med och av barn och unga Kulturstrategi för barn och unga i Katrineholms kommun

53 FÖR MED AV 53 Alla barn och unga i Katrineholms kommun har god tillgång till kulturupplevelser. Alla barn och unga i Katrineholms kommun har goda möjligheter till kulturskapande. Alla barn och unga i Katrineholms kommun har inflytande över sitt eget kulturliv och har goda möjligheter att utforma och mötas i egna aktiviteter. Konst och kultur berikar barns och ungas liv. Litteratur, teater, dans, musik, film, bildkonst, kulturarv och andra konst- och kulturformer stimulerar barns och ungas nyfikenhet, fantasi och kreativa förmåga. Kulturupplevelser stärker förmågan till inlevelse i andra människors situation och ger ny kunskap om världen. Att få tillägna sig olika estetiska språk bidrar till barns och ungas sociala, intellektuella och emotionella utveckling. Kulturrådets strategi för arbete med kultur för barn och unga Katrineholm - kulturkommunen Enligt Katrineholms kommunplan Tillväxt och välfärd ska samtliga kommunala nämnder prioritera barn och unga. Kulturstrategin beskriver kommunens ambition att stärka barns och ungas kulturliv. Förutsättningen för att förverkliga kulturstrategin är förvaltningsövergripande samverkan. Estetiska lärprocesser ska stödja måluppfyllelsen enligt läroplanerna, och konstnärliga skapandeprocesser och upplevelser ska bidra till barns och ungas utveckling, såväl i skolan som på fritiden. Kommunen ska samverka med aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv, såsom professionella kulturutövare, föreningsliv och studieförbund. Ett aktivt kulturliv är identitetsskapande och har stor betydelse för hur en ort upplevs och utvecklas.

54 54 Strategi Att aktivt delta i konstnärlig verksamhet och estetiska processer stärker självkänslan, ökar självförtroendet och lär oss att samarbeta. Därför ska vi säkerställa att alla barn och unga kan delta i kulturella aktiviteter både i skolan och på fritiden. Kultur bidrar till utveckling av kunskaper, färdigheter och innovativ förmåga. Därför ska vi arbeta med estetiska perspektiv i skolans alla ämnen. Kultur främjar kommunikation mellan människor och ger oss tillgång till flera språkliga uttrycksformer. Därför ska vi arbeta läsfrämjande och stödja eget skapande. Estetiska lärprocesser är ett arbetssätt i skolan där elever får knyta samman känslor, upplevelser, kunskaper, erfarenheter och analys till en helhet. Alla språk, alla delar av språkutvecklingen används: talspråk, skriftspråk och de estetiska språken (musik, bild etc) för att formulera och gestalta sitt lärande. Ulla Wiklund, skolutvecklare Kultur har betydelse för god hälsa och bidrar till vår förmåga att förstå händelseförlopp, beteendemönster, seder och traditioner liksom oss själva. Kultur skapar samhörighet, bidrar till integration och inkludering samt är normbrytande. Därför ska vi utveckla tillgängligheten av kulturverksamheterna för samtliga målgrupper. Kultur bidrar till samhällsuppbyggnad och utveckling av demokrati. Därför ska vi utgå från ett barnperspektiv och ta tillvara barns och ungas kreativitet.

55 Ansvariga för denna strategi Kultur- och turismnämnden Vård- och omsorgsnämnden Dokument som ligger till grund för kulturstrategin FN:s konvention om barnets rättigheter Unescos manifest för folkbibliotek och skolbibliotek (2000) Unescos Road Map for Arts Education (2006) EU:s nyckelkompetenser Nationella kulturpolitiska mål Bibliotekslag (2013:801) Skollag (2010:800) med läroplaner för samtliga skolformer Lag (1993:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade Tillväxt och välfärd - Kommunplan Foto: Camilla Andersson, Hanna Maxstad, Lotta Asplund och Thanh Luu

56

57