Bildningsnämndens handling Nämndens underlag för övergripande plan med budget Bildningsnämnden 2017

Transkript

1 s handling Nämndens underlag för övergripande plan med budget Bildningsnämnden 2017

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Vision Ansvarsområden och volymmått Tillväxt, jobb & egen försörjning Förutsättningar och verksamhetsförändringar Attraktiva boende- och livsmiljöer Förutsättningar och verksamhetsförändringar Utbildning Förutsättningar och verksamhetsförändringar Omsorg och trygghet Förutsättningar och verksamhetsförändringar Kultur, idrott & fritid Förutsättningar och verksamhetsförändringar Hållbar miljö Förutsättningar och verksamhetsförändringar Ekonomi & organisation Förutsättningar och verksamhetsförändringar Prioriterade investeringar Bilaga: Nya upphandlingar Bilaga: Fördelning av resultatmål samt indikatorer

3 1 Inledning Kommunens långsiktiga planering styrs av kommunens vision och den kommunplan som tas fram för varje mandatperiod. Kommunplanen ligger till grund för planeringen för alla år under mandatperioden. Planeringen för ett enskilt år påbörjas under våren då planeringsdirektivet fastställs av kommunstyrelsen. Planeringsdirektivet innehåller dels ekonomiska ramar för nämnder och bolag, dels uppdrag och anvisningar för det fortsatta planeringsarbetet. Utifrån kommunplanen och planeringsdirektivet tar nämnder och bolag fram underlag för kommunens övergripande plan med budget. Detta underlag lämnas till kommunstyrelsen i augusti. Under september och oktober sker beredning av kommunens övergripande plan med budget, som behandlas i kommunstyrelsen i oktober och fastställs i kommunfullmäktige i november. I den övergripande planen med budget fastställs mål och uppdrag samt ekonomiska ramar för det kommande året, med en plan för de två följande åren. Efter att den övergripande planen med budget har beslutats av kommunfullmäktige ska nämnden senast i december fastställa sin plan med budget. Parallellt sker också förvaltningens verksamhetsplanering av hur arbetet ska genomföras för att nå kommunfullmäktiges och nämndens mål och uppdrag. Den årliga övergripande planeringsprocessen i Katrineholms kommun beskrivs i kommunens styrsystem. Under 2016 har bildningsnämnden beslutat om en ny skolplan för Katrineholms kommun. Denna kan ses som en förlängning av kommunplanen och ligger till grund för bildningsnämndens planeringen alla år under mandatperioden. De fyra prioriterade områden enligt skolplanen är: Språk och matematik Likvärdig utbildning Individen i fokus Demokrati och värdegrund 1.1 Vision 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm Läge för liv & lust 1.2 Ansvarsområden och volymmått Bildningsnämnden Bildningsnämnden ansvarar för och fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar. Det offentliga skolväsendet omfattar förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola samt gymnasiesärskola. Nämndens ansvar omfattar även pedagogisk omsorg. Nämnden har även tillsynsansvar för fristående förskoleverksamheter, samt rätt till insyn i fristående skolverksamheter inom kommunen. Bildningsnämnden ansvarar också för kommunens aktivitetsansvar i samverkan med socialförvaltningen och Viadidakt. Utöver de lagstadgade verksamheterna ovan ansvarar bildningsnämnden för den kommunala kulturskolan, den kommunala teknik- och entreprenörsskolan KomTek samt viss fritidsgårds- 3

4 verksamhet på landsbygden. Bildningsnämndens verksamhet regleras av både stat och kommun. Det nationella uppdraget formuleras i skollag, förordningar och läroplaner. Det kommunala uppdraget och bildningsnämndens ekonomiska förutsättningar formuleras i övergripande plan med budget som fastställs av kommunfullmäktige. Volymmått Utfall 2015 Styckkost nad Utfall 2016 Prognos 2016 Prognos 2017 enl. SCB Vår Höst Vår Höst Antal barn i förskola inkl. pedagogisk omsorg kr * Antal elever i grundskola kr * Antal elever i grundsärskola kr ingår ovan Antal barn i fritidshem kr Antal elever i gymnasieskolan kr * Antal elever i gymnasiesärskolan ingår ovan Antal barn i kulturskolans verksamhet (ämneskurs) Antal pågående ärenden inom Elevhälsan kr kr Antal elever IKE kartläggningsenhet nytt mått nytt mått nytt mått Antal barn inskrivna i omsorg på obekväm tid Antal elever som deltar i modersmålsundervisning kr kr * prognos enligt SCB Siffrorna ovan avser alla barn och elever som kommunen har betalningsansvar för. Antalet barn i förskola och pedagogisk omsorg har ökat de sista åren och beräknas fortsätta öka något under 2017 enligt SCB s prognoser. Även antalet elever i grundskolan har ökat under de sista åren och beräknas fortsätta öka även under 2017 enligt SCB s prognoser. Till följd av det kommer även antalet barn som nyttjar fritidshem att öka. Till följd av det ökade inflödet av nyanlända de sista åren beräknas även antalet elever i gymnasieskola att öka under När antalet elever i kommunens skolor ökar sker också en ökning av antalet ärenden inom elevhälsan. Elevantalet beräknas fortsätta öka under 2017 vilket gör att antalet ärenden på elevhälsan med stor sannolikhet också kommer att öka. Inflödet av nyanlända barn och ungdomar som skrivits in på kartläggningsenheten bryggan har varit relativt lågt under Det är i dag svårt att göra en bedömning av läget 2017 då detta beror på läget i omvärlden. Prognosen är dock en fortsatt relativt låg mottagning även under hösten 2016 och Förutom modersmålsundervisning så erbjuds studiehandledning till elever som har behov av stöd på modersmålet för att uppfylla kunskapskraven. 4

5 2 Tillväxt, jobb & egen försörjning Övergripande mål Befolkningstillväxt Hög sysselsättning Ökad egen försörjning Växande och mångsidigt näringsliv Landsbygdsutveckling 2.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar År 2030 har Katrineholm som mål att vara invånare. Detta innebär en stor ökning av antalet barn i kommunens förskolor och skolor. En viktig förutsättning för att locka nya invånare till kommunen är attraktiva förskolor och skolor. I Katrineholms kommuns skolplan lyfts det fram att skolorna i Katrineholm bland annat satsar på företagsamhet och innovation. Bildningsförvaltningen vill under 2017 fortsätta sitt arbete med att uppmuntra och stimulera unga personers entreprenörskap. Ett sätt att göra detta är att Katrineholms gymnasieskolor fortsätter sitt samarbete med Ung Företagsamhet (UF). Genom Ung Företagsamhet får flickor och pojkar möjlighet att träna och utveckla sin kreativitet, företagsamhet och sitt entreprenörskap. 5

6 3 Attraktiva boende- och livsmiljöer Övergripande mål Ökat bostadsbyggande Attraktiv stadsmiljö Levande landsbygd Säker och funktionell infrastruktur och kollektivtrafik 3.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar I kommunplanen nämns att stadsmiljön ska förbättras, landsbygden ska utvecklas och miljön ska värnas för att kommunen därigenom ska ta ansvar för helheten och skapa förutsättningar för en hållbar, levande och växande kommun. Katrineholms kommuns befolkningsmål 2030 är invånare. Allt fler barnfamiljer väljer att flytta till Katrineholm och för att möta de behov som uppstår gör kommunen en stor satsning på förskola och skola. Under de senaste fem åren har 16 nya förskoleavdelningar öppnats och ytterligare sex nya avdelningar kommer att öppna innan årsskiftet 2016/17. Planer för fortsatt byggnation finns. Det är av största vikt att kunna bygga ut verksamheten i takt med behoven. Förarbete pågår inför en eventuell ombyggnation av delar av Nävertorpsskolan till förskolelokaler. Med befolkningsmålet om invånare år 2030 som grund kommer det att krävas utrymme för många nya elever de kommande åren. Det pågår ett intensivt och resurskrävande arbete kring planeringen inför eventuellt beslut om byggnation av en ny skola i centrum och en ny skola på norr. Den initiala planen är att dessa skolor ska vara inflyttningsklara I avvaktan på beslut om ny skola måste elevsituationen lösas inom befintliga lokaler eller inom inhyrda moduler om egna lokaler inte finns att tillgå. Under 2017 firar Katrineholm 100 år som stad. Firande kommer att ske under hela året och det ska ske tillsammans med kommuninvånarna. 100-årskalaset ska vara en unik möjlighet att bygga stolthet, delaktighet och stärka bilden av Katrineholm, i och utanför staden. Jubileet ska bygga på medskapande. Det ska vara ett 100-årsjubileum för, om och med katrineholmare. Målet är att tillsammans skapa minnesvärda upplevelser. Bildningsförvaltnignen kommer att delta i firandet genom att alla förskoleenheter och skolenheter har fått i uppdrag att väva in Katrineholm 100 år i sin verksamhet under Exempelvis planerar elever på Tallås att skapa ett hologram på torget. Kulturskolan planerar två större evenemang under kommunens 100-årsjubileum. I mitten av maj ska kulturskolans musikallinje och musikalorkester sätta upp en nyskriven musikal, "Knuten", i Tallåsaulan. Manus är skrivet av Jenny Cronholm och handlingen utspelar sig i Katrineholm för hundra år sen. Det andra stora evenemanget är planerat till mitten av december Som en slutpunkt på jubileumsåret planeras en större vinterkonsert med medverkan från Kulturskolan och många andra lokala grupper, solister, körer och orkestrar. De medverkande i konserten ska spegla Katrineholms befolkning, inte minst med medverkande med annan bakgrund än den svenska. Bildningsförvaltningen kommer att se över möjligheten att avsätt medel centralt för att möjliggöra för skolor och förskolor på landsbygden att delta i de evenemang som kommer att äga rum i staden. 6

7 4 Utbildning Övergripande mål Fler flickor och pojkar ska klara målen i grundskolan och gymnasieskolan och nå höga resultat Trygga barn och ungdomar som mår bra Höjd utbildningsnivå 4.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Kommunplanen slår fast att den viktigaste framtidsinvesteringen som ett samhälle kan göra är att ge alla barn och unga en bra start och en gedigen utbildning. Genom att satsa på utbildning lägger Katrineholms kommun fundamentet för våra barns och ungas framtid och för Katrineholms fortsatta utveckling. Under 2016 har bildningsnämnden beslutat om en skolplan för Katrineholms kommun. Skolplanen ska, tillsammans med skollag och läroplaner, vara engagerande och inspirerande för alla som bidrar till utvecklingen i kommunens förskolor och skolor. Skolplanen slår fast att varje möte är viktigt. Oavsett i vilket sammanhang ett möte sker så ska det genomsyras av höga förväntningar, tilltro till varje individs utvecklingspotential och lust för lärande. Med start läsåret 2016/17 får förskoleklass och fritidshem egna avsnitt i läroplanen. Detta ska öka den pedagogiska kvaliteten och likvärdigheten i utbildningen. Samtidigt införs också nya skrivningar om övergångar mellan förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem. Fler flickor och pojkar ska nå målen i skolan De senaste åren har betygsresultaten i Katrineholms skolor blivit bättre. I SKL:s Öppna jämförelser avseende läsåret 2014/15, som presenterades i april 2016, stod det klart att Katrineholms skolor förbättrats på flera punkter jämfört med föregående rapport. Detta gör att Katrineholm går emot den rådande rikstrenden med negativ resultatutveckling. Under 2017 måste ett fortsatt arbete ske i alla kommunens förskolor och skolor för att hålla i den positiva trenden när det gäller resultatutvecklingen och förvaltningen måste fortsätta att fokusera på utveckling av framgångsrika lärmetoder och elevcentrerat arbete. Skolverket lämnade under våren 2016 ett förslag på nationell strategi för skolans digitalisering till regeringen. Förslaget gäller för förskola, förskoleklass, fritidshem och den obligatoriska skolan. Strategin innehåller förslag till insatser som syftar till att alla elever och personal ska utveckla en digital kompetens som de behöver. Dessutom ska tillgången till digitala verktyg vara likvärdig och digitaliseringen ska bidra till att resultaten förbättras och verksamheten effektiviseras. Strategin anger de förutsättningar och insatser som krävs för detta. Beslutas strategin kommer det att behövs en utökning av digitala verktyg för personalen i Katrineholms kommun förskolor och fritidshem. Vår digitala resa, som är namnet på Katrineholms kommuns satsning på 1-1 i grundskolan, skapar förutsättningar för en flexibel lärmiljö och ett framgångsrikt lärande för alla elever. Varje elev får genom 1-1 satsningen tillgång till ett personligt digitalt verktyg, vilket skapar individuell tillgänglighet genom Lärknuten och via lärarnas digitala arbetsmaterial. Arbetsmaterial som exempelvis kan vara i form av text, bild, film eller ljud så att varje elev på sitt sätt får möjlighet att förstå vad uppgiften går ut på och hur den ska lösas. För att satsningen ska bli framgångsrik krävs en medveten utbildningsinsats för all pedagogisk personal. En första utbildningsinsats skedde vårterminen 2016 innan verktygen delades ut. Under 2017 kommer detta att följas upp med ytterligare utbildning och inspiration kring det 7

8 digitala lärandet. Under 2017 kommer arbetet med att tydliggöra den utvecklingsorganisation, som under de senaste åren tagit form inom bildningsförvaltningen, att fortsätta. Syftet med utvecklingsorganisationen är att systematisera och samordna de utvecklingsprocesser som pågår inom Katrineholms skolor. Under läsåret 2016/17 ska tre fokusområden prioriteras på kompetenskonferenserna; Vår digitala resa språk matematik Kompetenskonferensernas innehåll planeras och arrangeras i respektive samordningsområde och ska kännetecknas av kollegialt lärande i ett 1-19 års perspektiv. För att bättre kunna möta varje enskild elevs behov kommer bildningsförvaltningen under 2017 lägga ett större fokus på nyanländas lärande och kompetensutvecklingsinsatser kring detta. Varje år lämnar varje verksamhet ifrån sig en kvalitetsredovisning. Av dessa framgår bland annat förbättringsområden och förslag till åtgärder för förbättring. Utifrån de förslag som kommer fram i kvalitetsredovisningarna kommer prioriteringar att ske med fokus på de angivna områdena i skolplanen. För att skapa en tydlighet kring alla de aktiviteter som pågår i syfte att nå målen i kommunplanen och skolplanen har en verksamhetsplan fastställts för För att få en tydlig bild av kvaliteten i bildningsförvaltningens verksamhet är det sedan några år tillbaka beslutat att samtliga förskolor och skolor ska använda sig av kvalitetsäkringsverktyget Qualis. Arbetet med Qualis skapar förutsättningar för ett systematiskt förbättringsarbete över tid för att nå hållbar kvalitet och förbättrade resultat i kommunens förskolor och skolor. Under 2017 kommer flera förskolor och skolor att genomgå en extern granskning. Mindre klasser i de lägre årskurserna och möjlighet för lärarna att ge mer tid till varje enskild elev är något som pekas ut som viktigt i kommunplanen. Sedan läsåret 2015/16 har Katrineholms kommun tagit del av den statliga satsningen Lågstadielyftet. Statsbidragets syfte är att höja utbildningens kvalitet och ge lärare mer tid för varje elev. Under läsåret 2015/16 fick Katrineholms skolor att kunna dela på drygt 6 mnkr vilket motsvarar ca.12 tjänster. Inför läsåret 2016/17 har bidrag fördubblats. Redan i förskolan läggs grunden för det fortsatta lärandet. Under de sista åren har det talats mycket, både lokalt och regionalt, om att grupperna i förskolan är stora. Från hösten 2015 har kommunen sökt och beviljats statsbidrag för att minska barngruppernas storlek i förskolan. Barngrupper med barn födda 2013 eller senare pekas ut som prioriterade. Bidraget bygger på att det finns lokaler tillgängliga som möjliggör en minskning av barngrupperna. Detta har dock varit ett problem för Katrineholms kommun. Under hösten 2015 fastslogs en handlingsplan för matematikutveckling och under 2017 kommer insatser att ske i linje med denna handlingsplan. Fysisk aktivitet och träning har i en lång rad studier visat sig ha positiv inverkan dels på fysisk status, men även på studieresultat. Våren 2016 startade Västra skolan ett PULS-projekt. Flera PULS-pass i veckan planerades in både under skoltid och före ordinarie skolstart. Syftet med PULS-projektet är följande; På kort sikt öka koncentration och uthållighet under teoretiska lektioner. På lång sikt öka möjligheterna för inlärning. Andra effekter är bättre upplevd hälsa, mindre konflikter, ökad impulskontroll, ökad 8

9 sammanhållning i gruppen som genomför PULS etc. Under PULS-passen är elevens enda uppgift att se till att hen är i rätt pulszon, mellan 70 och 90 % av maxpuls, i 20 minuter. Ingen bedömning sker. Under passet mäts elevernas puls med hjälp av ett puls-band och det visas på en skärm i idrottshallen så de får direkt återkoppling på hur det går. Projektet följs upp via enkäter och elevernas studieresultat. Som summering av lärarnas upplevelse, samt enkätsvaren från eleverna så känns det mycket positivt. Under kommande läsår kommer Västra skolan att fortsätta med PULS och lägga passen under ordinarie skoldag. Uppföljning vad gäller studieresultat kommer att ske på de tester som sker under höstterminen Trygga barn och ungdomar som mår bra Elevhälsan tillfördes 2016 medel för att kunna förstärka med ytterligare en kurator och en psykolog. Detta har möjliggjort en minskning av väntetiderna. De senaste årens ärendeökningen kan kopplas till den elevökning som skett de sista åren. Många ansökningar gäller flickor och pojkar som varit en kort tid i Sverige. Dessa elever kommer idag ut till skolorna efter kartläggningen på mottagningsenheten Bryggan och det kan då uppstå frågor om flickornas och pojkarnas kunskapsnivå. Detta beror bland annat på att personal på skolorna känner en osäkerhet över hur de ska bemöta nyanlända svenskar och deras behov efter att de blivit utslussade. Skolorna vill därför ha underlag som tydligt visar hur barnet/eleven klarar sig kognitivt/adaptivt. Elevhälsans utökade resurser gör att skolorna kan få mer stöttning i dessa frågor än tidigare. Det pågår flera insatser i kommunen riktade mot barn och unga som på olika sätt hamnat i utanförskap. Dessa insatser kommer att fortsätta under Skolfam är en förebyggande arbetsmodell för att stärka skolresultat för barn i familjehem. Både svenska och internationella studier visar att barn som är familjehemsplacerade lämnar skolan med betydligt sämre betyg än sina jämnåriga. Syftet med Skolfam är att i samarbete mellan socialförvaltningen och bildningsförvaltningen säkerställa familjehemsplacerade barns rätt till fullvärdig utbildning. En annan insats är SamTid som är ett samarbete mellan bildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Syftet med samarbetet är att bistå rektorerna för kommunens grundskolor i arbetet med att ge elever, som av olika anledningar ogiltigt uteblir från undervisning, en möjlighet till en fungerande skolgång. Även friskolorna har tillgång till SamTid. #jagmed är ett EU-projekt finansierat av Europeiska Socialfonden (ESF) som pågår i ett 30-tal kommuner i fem regioner i Mellansverige; Östergötland, Uppsala, Örebro, Västmanland och Sörmland. I Sörmland finns två delprojekt, Nyköping/Oxelösund och Katrineholm. Det övergripande målet för #jagmed är att öka andelen elever som slutar gymnasiet med fullständiga betyg. Under projekttiden kommer projektet att studera övergångar mellan skolor och skolformer, arbeta med förebyggande åtgärder samt fortbildning, rådgivning och föreläsningar till berörd skol- och projektpersonal. I delprojekt Katrineholm är målgruppen ungdomar i åldern år som är elever i åk 9 upp till åk 3 på gymnasiet och bedöms ligga i riskzonen för att inte påbörja eller fullfölja gymnasiet. Projektet kommer att arbeta individanpassat och coachande med att stötta, motivera, stärka självförtroende, arbeta med ungdomars hälsa med mera. Samarbetet mellan socialförvaltningen, bildningsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen kring enskilda barn och elever har påbörjats. Syftet med detta samarbete är att se till att barnets behov sätts i centrum och att insatserna samordnas mellan förvaltningarna. 9

10 Ett av kommunens mål är att det i Katrineholms skolor ska finnas trygga barn som mår bra. Kopplat till detta mål har bildningsnämnden antagit en policy för tobaksfri skoltid. Kommunens högstadie- och gymnasieskolor deltar i projektet Tobaksfri- skoltid. Projektet syftar till att stärka det förebyggande arbetet genom att involvera elever, personal och föräldrar. Höjd utbildningsnivå Skollagen ställer krav på studie- och yrkesvägledning. Elever i alla skolformer, utom förskolan och förskoleklassen, ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Att Katrineholms elever ska kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till framtidsfrågor är livsavgörande och här har all personal i skolan ett ansvar. Bildningsförvaltningen har under de senaste två åren ökat fokus på studie- och yrkesvägledning genom att samordna alla studie- och yrkesvägledare under en rektor. Under hösten 2016 kommer ansvaret för studie- och yrkesvägledarna att övergå till en av de nya verksamhetscheferna. Syftet med samordningen är att utveckla arbetsformer i ett 1-19 årsperspektiv och i synnerhet utveckla samarbetet med närsamhälle och omvärld samt vid övergångar mellan olika verksamheter och stadier. Detta är viktigt för att leva upp till läroplanens mål att bredda valen inför ett kommande yrkesliv för både flickor och pojkar. Ett 1-19 årsperspektiv innebär att på olika sätt göra studie- och yrkesvägledningen tillgänglig för alla åldrar, även för de yngre. Det har därför skett en förstärkning med en studie- och yrkesvägledare på heltid. 10

11 5 Omsorg och trygghet Övergripande mål Social omsorg som utgår från individens behov och självbestämmande för ökad trygghet och livskvalitet Katrineholm ska vara en trygg och säker kommun att leva och verka i 5.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar I kommunplanen tydliggörs att kommunen har ett särskilt ansvar för att verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden. Familjer och enskilda med sociala problem ska stöttas på ett tidigt stadium. Ansvaret för detta arbete ligger främst på socialtjänsten men även förskola och skola involveras i detta arbete. En insats som pågår är SamTid som är ett samarbete mellan bildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Syftet med samarbetet är att bistå rektorerna för kommunens grundskolor i arbetet med att ge elever, som av olika anledningar ogiltigt uteblir från undervisning, en möjlighet till en fungerande skolgång. I kommunplanen framgår också att det vid sidan av det sociala arbetet behövs ett aktivt brottsoch skadeförebyggande arbete. Genom det samverkansavtal som finns tecknat mellan polisen och Katrineholms kommun involveras bildningsförvaltningen bland annat genom ett åtagande att arbeta förebyggande mot klotter och skadegörelse samt genom att åta sig att föra en dialog med elever, lärare och föräldrar kring alkohol, droger och brott. Under 2017 kommer Landstinget Sörmland att genomföra enkätundersökningen Liv & Hälsa ung för sjätte gången. Denna gång planeras det bli elever som går i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet som får svara på frågor om levnadsvanor, livsvillkor och hälsa. Tanken är att resultatet ska användas för planering och uppföljning och som underlag för hälsofrämjande och förebyggande insatser. 11

12 6 Kultur, idrott & fritid Övergripande mål Ett rikt kultur- och fritidsliv som alla invånare kan ta del av Goda förutsättningar för spontan och organiserad idrott Stark samverkan med föreningslivet God folkhälsa 6.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar I Katrineholms kommuns skolplan lyfts det fram att kulturskolan ska ge eleverna möjlighet till en meningsfull fritidssysselsättning genom att flickorna och pojkarna får möjlighet att utveckla sina konstnärliga färdigheter, i exempelvis musik, dans, teater och skapande. I skolplanen tydliggörs också att kulturskolan ska stödja arbetet med estetiskt lärande i förskolor och skolor och bidra till ökad måluppfyllelse. Teknik- och entreprenörskolan KomTek ska på samma sätt bidra till att utveckla teknikintresset bland barn och ungdomar oavsett kön samt vara ett stöd i skolornas teknikundervisning. Bildningsförvaltningen har många samverkansytor med kultur- och turismförvaltningen. Bland annat samverkar de två förvaltningarna kring olika läsprojekt, skolbiblioteken och Skapande skola. Samverkan sker också mellan Kulturskolan, Perrongen och DuD i olika ungdomsprojekt. Ett område som lyfts fram i kommunplanen är den roll biblioteken kan ha för att stimulera läsintresset hos kommunens flickor och pojkar. Under 2017 kommer bildningsförvaltningens språkutvecklare tillsammans med kommunens bibliotekarier och bibliotekspedagoger att fortsätta planera för insatser utifrån målet om manliga förebilder och att öka pojkars läsning. Utöver detta pågår i samverkan mellan språkutvecklaren och bibliotekarierna/bibliotekspedagogerna en kurs som heter Stimulera läsintresse. Den reviderade kulturstrategin för barn och unga antogs i bildningsnämnden, kultur- och turismnämnden samt vård- och omsorgsnämnden i december Kulturstrategin beskriver kommunens ambition att stärka barns och ungas kulturliv. Förutsättningen för att förverkliga kulturstrategin är förvaltningsövergripande samverkan. 12

13 7 Hållbar miljö Övergripande mål Minskad klimatpåverkan Rena sjöar och vattendrag Biologisk mångfald God bebyggd miljö 7.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Under de sista tre åren har ett arbete pågått med klimatsmart ekomat i bland annat kommunens förskolor och skolor. För kommunens barn och unga har detta inneburit att måltiderna innehåller mer vegetabilier och att vissa råvaror, exempelvis tomat och gurka, främst serveras under säsong. För att skapa acceptans hos barn och unga och öka kunskapen om matens påverkan på miljön krävs en ökad dialog kring klimatsmart mat och den pedagogiska skolmåltiden blir oerhört viktig. Service- och teknikförvaltningens ambition är att servera klimatsmarta måltider som uppskattas av såväl små som stora gäster. Få saker är så individuella som smakupplevelser, så för att säkerställa att måltiderna passar alla kommer utbudet av maträtter att fortsätta att utvecklas under Fortsatt satsning på måltidsmiljön och nya större serveringsdiskar i kommunens restauranger möjliggör att fler maträtter kan erbjudas. Ambitionen är att minst tre maträtter dagligen ska serveras i skolrestaurangerna. Bildningsförvaltningen och service- och teknikförvaltningen behöver tillsammans fortsätta arbeta för att minska matsvinnet i kommunens förskolor och skolor. Detta för att bidra till miljön och att hålla nere livsmedelskostnaderna. Trots ett stort arbete med att synliggöra matsvinnet genom årligen återkommande svinnmätningar har inte kommunens matsvinn minskat nämnvärt. Framför allt är det serveringssvinnet i mottagningsköken som är det stora problemet. I Katrineholms tillagningskök slängs däremot väldigt lite mat jämfört med jämförbara mätningar i andra kommuner. 13

14 8 Ekonomi & organisation Övergripande mål God ekonomisk hushållning Tillgänglig, tydlig och öppen organisation Attraktiv arbetsgivare för tryggad personalförsörjning 8.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar God ekonomisk hushållning Från hösten 2016 kommer det att finnas tre nya verksamhetschefer underställda förvaltningschefen. En av dessa kommer att ansvara för gymnasieskolan och år 7-9 medan de andra två kommer att ha både förskola och grundskola inom sitt ansvarsområde. Syftet med den nya organisationen är fortsätta att utveckla verksamheten i ett 1-9 års perspektiv, stärka samordningsområdena och öka måluppfyllelsen. Organisationen ska vara hållbar i en expansiv fas. Tillgänglig, tydlig och öppen organisation Under 2014 inrättade bildningsförvaltningen ett formellt samverkansråd där representanter från elevråd/kår från 7-9 skolorna och gymnasieskolorna bjuds in. Samrådet planeras in i kalendariet och följer samma modell som förvaltningens fackliga samverkansmöten. Syftet med samverkansrådet är att öka flickors och pojkars möjligheter till inflytande i frågor som rör dem och att ge dem möjligheter att framföra sina åsikter och erfarenheter till beslutsfattare på olika nivåer. Alla flickor och pojkar ska ses som självklara aktörer i sina egna liv. Vuxensamhället har ett ansvar att stödja dem och möta dem med respekt. Attraktiv arbetsgivare I kommunplanen står skrivet att "Personalen är en av kommunens viktigaste resurser i välfärden och att ett bra ledarskap och engagerade medarbetare är avgörande för den fortsatta utvecklingen av kommunens service till invånarna". Det står också att "För att möta framtidens utmaningar krävs ett strategiskt och långsiktigt arbete för att säkra personalförsörjningen". För bildningsförvaltningen är det av största vikt att under 2017 fortsätta det arbete som har påbörjats i samarbete med personal- och informationsavdelningen. Bristen på högskoleutbildade förskollärare och lärare väntas fortsätta öka, enligt analyser från Universitetskanslersämbetet, UKÄ, och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. En kompetensförsörjningsplan är framtagen för att tydliggöra kommande kompetensbehov och avståndet från befintlig kompetens i förhållande till verksamhetens mål. I kompetensförsörjningsplanen beskrivs pågående och planerade åtgärder för att nå målen kortfattat, exempelvis hur bildningsförvaltningen ska attrahera nya medarbetare, vilka strategier för kompetensförsörjning som planeras och vilka projekt som ska bidra till att bildningsförvaltningen kan fylla kompetensbehovet. Ett exempel på en insats som redan har påbörjats och som kommer att fortsätta under 2017 är satsningen på övningsförskolor och övningsskolor. Övningsförskolor erbjuds inom samordningsområde Norr och övningsskolor inom samordningsområde Öst samt Duveholmsgymnasiet. Syftet med övningsskolor är skapa en tydlig koppling mellan teori och praktik i lärarutbildningen. Lärarstudenter gör all sin vfu (verksamhetsförlagd utbildning) på en och samma skola (övningsskolan) under hela sin utbildning. Övningsskolor medför goda förutsättningar att tidigt knyta blivande förskollärare och lärare till kommunen. 14

15 För att vara en attraktiv arbetsgivare och behålla personal behöver bildningsförvaltningen se över olika karriärmöjligheter för personal inom bildningsförvaltningen. En typ av karriärväg är satsningen på karriärstjänster i skolan som staten via Skolverket påbörjade Syftet med karriärtjänsterna förstelärare och lektor är att göra läraryrket mer attraktivt och säkra god undervisning för elever. Karriärstjänster kan inrättas inom alla skolformer utom förskola. Kravet är att förstelärare eller lektor måste ha lärarlegitimation och arbeta minst halva sin tjänst som lärare. Från läsåret 2016/17 har det varit möjligt för kommuner och andra huvudmän att söka bidrag från skolverket för lärarlönelyftet. Detta bidrag är till för att kommunen ska kunna höja lönerna för särskilt kvalificerade lärare, förskollärare eller fritidspedagoger. Syftet med bidraget är att höja läraryrkets attraktionskraft och därigenom förbättra resultaten i skolan. Totalt har 237 pedagoger fått en lönehöjning på kr per månad. Bildningsförvaltningen vill uppmuntra personal att vidareutbilda sig inom Lärarlyftet. Särskilt prioriterade är ämnesområden där kommunen har brist på personal. För att möjliggöra nedsättning i tid för dessa personer har bildningsnämnden avsatt medel för detta I april 2016 beslutade kommunfullmäktige om att införa heltid som norm i Katrineholms kommun. Införandet av beslutet ska ske i två steg: 1. Från och med 1 januari 2017 ska samtliga nyrekryteringar, samt visstidsanställningar längre än tre månader, anställas på heltid. 2. Från och med 1 juli 2018 ska samtliga medarbetare i Katrineholms kommun inneha en heltidstjänst, med möjlighet att välja en lägre sysselsättningsgrad. Beslutet hänförs från kommunplanen för där den politiska viljeinriktningen för de kommunala verksamheternas utvecklig uttrycks i det övergripande målet: Attraktiv arbetsgivare för en tryggad personalförsörjning. Heltid som norm ökar möjligheterna att rekrytera och behålla medarbetare. Sysselsättningsgrad är för medarbetaren en angelägen fråga då inkomsten är grunden för försörjningsförmågan. Inkomsten är samtidigt grunden för en rad trygghetssystem, vilka påverkar möjligheter till försörjning vid sjukdom, arbetslöshet eller pension. Kommunens verksamheter har under en rad år arbetat för att öka sysselsättningsgraden. Under de senast 5 åren har andelen heltidstjänster ökat från 66 % till 68,3% och sysselsättningsgraden från 90,28 till 90,97. För att snabbare öka andelen heltider och kommunens attraktionskraft inför Katrineholms kommun heltid som norm. 15

16 9 Prioriterade investeringar Egna investeringar Under 2016 har Vår digitala resa påbörjats, en investering som kommer att pågå under flera år. Vår digitala resa är namnet på Katrineholms kommuns satsning på 1-1 i grundskolan, en satsning som skapar förutsättningar för en flexibel lärmiljö och ett framgångsrikt lärande för alla elever. Varje elev får genom 1-1 satsningen tillgång till ett personligt digitalt verktyg, vilket skapar individuell tillgänglighet genom Lärknuten och via lärarnas digitala arbetsmaterial. Arbetsmaterial som exempelvis kan vara i form av text, bild, film eller ljud så att varje elev på sitt sätt får möjlighet att förstå vad uppgiften går ut på och hur den ska lösas. Den tidigare avsaknaden av tidsenliga verktyg har gjort att Katrineholms skolor tidigare inte levt upp till läroplanernas krav inom det digitala området. I grundskolans läroplan framgår bland annat att det är skolans ansvar att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Med hjälp av ett personligt verktyg kommer alla elever oavsett behov av stöd att få möjlighet till multisensoriskt lärande. På så vis behöver inte elever i behov av särskilt stöd känna sig utpekade som de enda med tillgång till personligt verktyg. Även elever med särbegåvning skulle gynnas av ett personligt verktyg då de på nya sätt skulle få möjlighet att arbeta mer individuellt och i sin studietakt. Det blir på så sätt en likvärdighet för alla elever oavsett förutsättningar i skolan och hemma. De senaste årens satsning och utveckling av förvaltningens lärplattform (Lärknuten) har bidragit till att behovet av digitala verktyg bland eleverna har ökat. Lärplattformen innehåller en rad resurser som kan bidra till en ökad måluppfyllelse men också till att öka tillgängligheten av studiematerial såväl under som efter skoltid. Under 2017 kommer det finnas behov av fortsatta investeringar i kommunens nya förskoleavdelningar. En ny förskoleavdelning kostar ca 250 tkr att utrusta. Det kommer även finnas behov av att utrusta nya skollokaler. Fattas beslut om ombyggnation av delar av Nävertorpsskolan till förskolelokaler kommer detta att innebära nya investeringar i inventarier. Dessa finns inte med i beräkningarna nedan. Behov av reinvestering av möbler och andra inventarier inom förskola, grundskola, fritidshem och gymnasieskola finns ständigt. Utbyte behöver ske löpande och prioritering bör ske av respektive rektor därför används från 2016 en modell där varje barn/elev (baserat på elevantalet vid budgettillfället) genererar en viss summa investeringsmedel. Budgeten fördelas till de olika enheterna efter diskussion i respektive samordningsområde. Summorna föreslås för 2017 bli; 600 kr/barn i förskola, 700 kr/elev i f - år 6 inkl. fritidshem och 800 kr/elev år 7-9. För gymnasieskolan som har en mer komplex verksamhet med program som har olika investeringstyngd gäller fortfarande samma äskningsförfarande som tidigare. Inom samtliga verksamheter har prioriteringar gjorts för att hålla nere investeringsvolymen. Om beslut fattas om byggnation av en eller flera nya skolor till 2020 så kommer investering i nya möbler att behöva göras under Detta har ännu inte kostnadsberäknats. Investeringar hos annan part Under flera år och i flera sammanhang har behovet av upprustning av bildningsförvaltningens lokaler för främst förskola men även skola framförts. Bland annat har dessa synpunkter förts fram i bildningsförvaltningens kvalitetsredovisningar och i medarbetarenkäter. I första hand handlar detta om upprustning av lokaler men även utbyte av inventarier. Likväl som att pedagogiska och stimulerande utemiljöer är en konkurrensfaktor gentemot de fristående 16

17 verksamheterna behövs en satsning på förskolornas och skolornas innemiljöer för att inom detta område vara likvärdiga med fristående verksamheter. Upprustning av lokaler ansvarar inte bildningsförvaltningen själva för utan detta är ett behov som endast kan åtgärdas av KFAB. För att KFAB ska kunna tillgodose detta behov behöver de avsättas medel för detta ändamål. Behov av investeringar hos annan part dvs. KFAB handlar till stor del om ljudmiljö, utemiljö, entréer, förvaring och andra anpassningar av verksamhetslokaler för att bättre överensstämma med de behov som dagens verksamhet har. Kategor i Benämning Budget (tkr) Driftkostnad (tkr) Förskola- reinvestering Förskola- nyinvestering Grundskola- reinvestering Grundskola - nyinvestering Gymnasieskola- reinvestering Gymnasieskola- nyinvestering :1 satsning år Gemensamma verksamheter Förvaltningscentralt Bibas(barn i behov av särskilt stöd) Upprustning idrottshallar Oförutsedda investeringar och myndighetskrav Total budget Fastighetsinvesteringar Fastighetsinvesteringar,myndighetskrav

18 10 Bilaga: Nya upphandlingar Föremål för upphandling Kategori Direktupphandling eller upphandling Leasing Ja/Nej Tidpunkt Drift eller investering 18

19 11 Bilaga: Fördelning av resultatmål samt indikatorer Enligt övergripande plan med budget Målområde Resultatmål/Uppdrag Indikatorer Tillväxt, jobb och egen försörjning Attraktiva boende- och livsmiljöer Utbildning Fler ungdomar ska starta UF-företag KS, BIN Till- och frångängligheten i kommunala lokaler ska öka KS, BIN, STN, VON, KFAB Förskolan ska byggas ut efter behov BIN Trygg och utvecklande förskoleverksamhet BIN Alla elever ska tidigt klara kunskapsmålen i skolan BIN, KTN Fler elever ska klara målen i grundskolan och nå höga resultat BIN, KTN Fler elever ska klara målen i gymnasieskolan och nå höga resultat BIN Andelen elever som mår bra och trivs i skolan ska öka Antal elever som driver UF-företag Redovisning av tillgänglighetförbättrande åtgärder i kommunala lokaler Tillgänglighetsinventering (fysisk) av STN:s fastigheter och anläggningar (camping, badplatser, parker, lekplatser med mera) Antal nya förskoleavdelningar som öppnas under mandatperioden Andel barn som får plats på förskola på önskat placeringsdatum Väntetid i antal dagar för de barn som inte fått plats på förskola på önskat placeringsdatum Barn per årsarbetare i förskolan, antal Faktisk personaltäthet, antal närvarande barn per närvarande personal Andel föräldrar som är nöjda med den verksamhet som bedrivs i Katrineholms förskolor Andel flickor och pojkar på förskolan som uppger att de tycker om att vara på förskolan Andel flickor och pojkar som går ut årskurs 1 som kan läsa Andel elever som får godkänt i alla delmoment för de nationella proven i årskurs 3 Andelen elever som får godkänt i alla delmoment för de nationella proven i årskurs 6 Andelen flickor och pojkar i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolan Meritvärdet för flickor och pojkar i årskurs 9 Andel elever med ärende hos Elevhälsan som bedöms ha fått förbättrade förutsättningar att klara målen i skolan genom stödet från Elevhälsan och åtgärder som skolan har satt in Andel flickor och pojkar som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år Andel flickor och pojkar med grundläggande behörighet till universitet och högskola Betygspoäng för flickor och pojkar efter avslutad gymnasieutbildning Elever/pedagogisk personal grundskola, antal 19

20 Målområde Resultatmål/Uppdrag Indikatorer BIN, STN Andel flickor och pojkar i årskurs 5 som har en positiv syn på skolan och undervisningen Omsorg och trygghet Höjd utbildningsnivå i kommunen BIN, KTN, VIAN, VON Den digitala delaktigheten ska öka i alla åldrar KS, BIN, KTN, VIAN, VON Barn och ungdomar i behov av stöd från socialnämnden ska i ökad utsträckning upptäckas tidigt och få insatser där barnets behov sätts i centrum BIN, KTN, SOCN Ökad trygghet och säkerhet för kommunens invånare KS, BIN, KTN, STN, VON, VSR Andel flickor och pojkar i årskurs 8 som har en positiv syn på skolan och undervisningen Andel flickor och pojkar som mår bra Andel flickor och pojkar som inte använder tobak, alkohol eller droger Elevnärvaro vid skollunchen på högstadiet och vid Duveholmsgymnasiet och KTC Andel kvinnor och män i grundläggande vuxenutbildning som klarar målen Andel kvinnor och män i gymnasial vuxenutbildning som klarar målen Andel kvinnor och män med eftergymnasial utbildning Andel invånare som upplever sig vara digitalt delaktiga Andel anställda i Katrineholms kommun som känner sig digitalt delaktiga Antal informationsbesök av socialsekreterare på förskola, BVC och skola Genomsnittlig utredningstid för individoch familjeomsorgens utredningar avseende barn och ungdomar 0-20 år Andel av barn som kommunen placerar i familjehem/på institution som genomgår hälso- och tandvårdsundersökning i samband med socialnämndens första placering av individen Andel barn i familjehem som besökts minst en gång per kvartal Andel av de barn och ungdomar som kommunen placerat i familjehem/på institution som klarar målen i skolan Invånarnas bedömning av tryggheten i kommunen Andel av till kommunen inkommande uppdrag avseende klottersanering som slutförs inom 24 timmar Antal anmälda våldsbrott i kommunen (per invånare) Antal personer som skadas eller omkommer i olyckor som föranleder räddningsinsats Andel olyckor där räddningstjänstens första enhet kommer fram inom målsatt tid Antal personer som utbildats av räddningstjänsten kring olycksförebyggande och olycksavhjälpande åtgärder Andel av de olyckor som föranlett räddningsinsats där en första skadebegränsande åtgärd gjorts av 20

21 Målområde Resultatmål/Uppdrag Indikatorer Kultur, idrott och fritid Fler invånare ska delta aktivt i kultur-, idrotts- och fritidslivet BIN, KTN, STN, SOCN, VON enskild Andel invånare som upplever sig vara delaktiga i kulturlivet i Katrineholm Goda möjligheter till en innehållsrik och aktiv fritid i Katrineholms kommun Invånarnas bedömning av fritidsmöjligheterna i kommunen (parker, natur, idrott, kultur, föreningsliv, nöjen) Hållbar miljö BIN, KTN, STN, VON Kulturverksamheter som invånarna är nöjda med BIN, KTN, VON Jämställda kultur- och fritidsverksamheter BIN, KTN, STN, VON Andelen invånare med goda levnadsvanor ska öka KS, BIN, KTN, STN, VIAN, VON Ökad andel miljöbilar i kommunens verksamheter KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN, KFAB Kommunens energiförbrukning ska minska KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN, KFAB Minst hälften av matavfallet ska behandlas biologiskt så att energi och näring tas till vara STN, KVAAB Fortsatt utveckling av klimatsmarta och ekologiska måltider i kommunens måltidsverksamhet inom förskola, skola och äldreomsorg BIN, STN, VON Invånarnas bedömning av biblioteksverksamheten Invånarnas bedömning av utställningsoch konstverksamheter Invånarnas bedömning av teaterföreställningar och konserter Invånarnas bedömning av kulturutbudet för barn och unga Andel unga och unga vuxna som är nöjda med den verksamhet som erbjuds inom kulturområdet Könsfördelning på Perrongen, Lokstallet Könsfördelning bland deltagare i det kulturella föreningslivet Andel invånare som använder tobak Andel invånare med skadliga alkoholvanor Andel invånare med goda kostvanor Andel invånare som är fysiskt aktiva Andel miljöbilar av totalt antal bilar i kommunkoncernen Minskning av energianvändning i kommunens lägenhetsbestånd sedan 2008 Minskning av energianvändning i kommunens verksamhetslokaler sedan 2008 Matsvinn per portion i samband med lunchserveringarna, antal gram Kostnaden för kommunens inköp av ekologiska livsmedel som andel av kommunens totala kostnad för inköp av livsmedel Kostnaden för kommunens inköp av närproducerade livsmedel som andel av kommunens totala kostnad för inköp av livsmedel Minskning av inköp av hel- och 21

22 Målområde Resultatmål/Uppdrag Indikatorer Ekonomi och organisation Ökat gästfokus i kommunens måltidsverksamhet inom förskola, skola och äldreomsorg BIN, STN, VON Resultatet ska uppgå till minst en procent av skatteintäkterna KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN halvfabrikat Andel barn som är nöjda med maten och måltidsmiljön Andelen äldre som svarar att maten smakar ganska/mycket bra på sitt särskilda boende Andelen äldre som svarar att måltiderna på sitt särskilda boende ofta/alltid är en trevlig stund på dagen Andelen äldre på särskilt boende med en aktuell genomförandeplan som innehåller information om den äldres önskemål och behov i samband med måltiderna Andel barn som har möjlighet att välja mellan olika maträtter Andel äldre på särskilt boende som har möjlighet att välja mellan olika maträtter Andel elever som har en bra schemaläggning av lunchen Resultat i förhållande till skatteintäkter och utjämning Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkterna Utveckling av nettokostnader respektive skatteintäkter och utjämning KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN Kommunens lokalresurser ska utvecklas för ökad funktionalitet, kostnadseffektivitet och kundnöjdhet Kundnöjdhet avseende KFAB:s verksamhetslokaler KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN, KFAB Kommunens tillgänglighet per telefon och e-post ska förbättras KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN Tydlig och effektiv kommunikation KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN Ökat medarbetarengagemang KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN Tryggad personalförsörjning genom utvecklad rekrytering Andel invånare som får svar på en enkel e-postfråga inom två arbetsdagar Andel invånare som får ett direkt svar på en enkel fråga när de tar kontakt med kommunen via telefon Andel invånare som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställer en enkel fråga till kommunen Andel av maxpoäng i SKL:s webbinformationsundersökning utifrån ett invånarperspektiv Andel av maxpoäng i SKL:s webbinformationsundersökning utifrån ett företagarperspektiv Kundnöjdhet avseende samhällsbyggnadsförvaltningens information på hemsidan Resultat i undersökningen kring hållbart medarbetarengagemang Andel påbörjade rekryteringar där tjänsten tillsätts 22

23 Målområde Resultatmål/Uppdrag Indikatorer KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN Minskad sjukfrånvaro KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN Andel rekryteringar där tjänsten tillsätts med eftersökt kompetens enligt rekryteringskravprofilen Andel sjukfrånvarotimmar av ordinarie arbetstid, totalt Del av sjukfrånvaro som är längre än 60 dagar 23