Förmedlingen hjärtat i verksamheten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förmedlingen hjärtat i verksamheten"

Transkript

1 Förmedlingen hjärtat i verksamheten

2 Vinnande vall för varje gård. Hos oss får du tillgång till ett utbud av vallfröblandningar med unik bredd. Här finns produkten som passar just din gård och din besättning. Som den torktåliga och uthålliga SW 979 Rörsvingel Härdig. Den högavkastande storsäljaren SW 843 Intensiv Syd. Eller vår ekologiska blandning SW 347 Flora Viken Två, med överlägsen kvalitet och riktigt hög skörd. Som nummer ett har vi ett viktigt jobb. Det är att omsorgsfullt utveckla och noggrant testa sorter som kan ge dig bästa odlingsekonomi. Oavsett var du har din gård i Sverige. Vi lyssnar och svarar upp mot behoven hos mjölk- och köttproducenter, växtodlare och livsmedelsindustri. Kontakta din säljare eller ring Lantmännens kundtjänst på , SW är ett varumärke inom Lantmännen.

3 Erfarenhet + energi = oslagbart! Foto: Göran Borglin Ledare Det har varit ett bra år för Team Ugglarp med fortsatt utveckling och en ökning av slaktdjur med runt 12 procent jämfört med ifjol. Vi har bra fart på verksamheten och tack vare duktiga producenter och bra medarbetare går det starkt framåt. Jag vill nog påstå att det aldrig gått så bra som nu! Efter 40 år i branschen är det en tjusning att få vara med och bidra med erfarenhet sam tidigt som nya personer kommer in och tar plats och vill något med all sin fart och energi. Det är en häftig och oslagbar kombination! Som jag nämnde i förra numret så är vår tillbyggnad i stort sett klar, det återstår endast lite fasadarbete. För er som undrar om ni missade invigningen, håll ut, den närmar sig Under hösten kör vi igång lite nätt i några testbutiker med vårt Premium brand för att sedan göra en större lansering under våren. Det känns jättespännande att kunna erbjuda ett närproducerat, prisvärt kött för en lite bredare målgrupp. Vi resonerar att cirka 50 procent av det mervärde vi skapar ska gå tillbaka och stimulera primärproduktionen. Självklart fortsätter vi vårt arbete med det hängmörade och ekologiska köttet i samarbete med Ica Selection och City Gross. Det finns en stabil kundkrets, där runt procent av konsumenterna vill kunna köpa ett bättre kött. Jag är stolt över det vi har och de som levererar till oss. Jag vågar påstå att Team Ugglarp är ett av de bästa slakterierna i Sverige avseende storlek och kvalitet. Inom en treårsperiod beräknar vi öka slaktvolymen med 15 procent till minst djur per år. Jag hoppas att ni som producenter känner er lika nöjda som vi och delar samma positiva syn på framtiden. Vi vill tacka för ett gott samarbete under året och ser fram emot nästa! Tommy Olsson, vd, Team Ugglarp INNEHÅLL Det bästa av det bästa hängmörat nötkött Livdjursförmedlare ett liv på vägarna Mat för mysiga höstkvällar Enkelheten i centrum på Lilla Långaröd KRAV-godkänd mjölkgård med magkänsla Lyckad ekologisk satsning på Björsjö Gård Strategierna viktiga vid växlande spannmålspriser Slutgödning ibland nödvändig Tjurarna individprövas på skånsk mark Flera faktorer styr slaktkroppens fettansättning Ringorm sprids som ringar på vattnet Hudmarknaden uppåt igen men glöm inte kvaliteten team UGGLARPS tidning Ansvarig utgivare Tommy Olsson, vd, Team Ugglarp Team Ugglarp AB Metallgatan 4, Hörby Tel: Fax: Tidningsproduktion LIME AB Tejarps Gård Klågerup Tel: Fax: Redaktör: Christian Persson Annonser: Esben Höyer Christensen Form & Layout: Linda Clarin Repro & tryck: Norra Skåne Offset AB Omslagsfoto: Erling Bengtsson på Björsjö Gård i Halland driver en ekologisk gård med kvigor som han föder upp till slakt. Foto: Kristin Persson För ett gott resultat...krävs Industrigatan Industrigatan 6, , Tomelilla, Tomelilla Tel , Fax Tel , 60, Fax Mobil , Här har du rätt desinfektionsmedel! För desinfektion i alla djurmiljöer Mycket bred effekt på virus, bakterier och svamp Dokumenterad säker effekt på Lawsonia, Brachyspira hyodysenteriae, Brachyspira pilosicoli, PMWS och PRRS Riskfritt för djur, människor och miljö Dosering 1 % Välj Virkon S när du vill vara säker på bästa och bredaste desinfektions-effekt! Finns att köpa hos Boleprodukter, Djur & Natur Svenska Foder, Granngården, Gårdsservice Sverige, Nordpost, Willab och i övrig lantbrukshandel. Pharmaxim Tel , Virkon_Ugglarps_nr1,2,3_2009.ind :15:14 Utrustning för köttindustrin Systemlösningar Maskiner Service Reservdelar Företagsgatan 9a, Svedala Tel , fax team UGGLARPS tidning nr 3/2010 3

4 Det bästa av det bästa hängmörat nötkött Det insprängda fettet, kallat marmorering, i köttet är viktigt för smaken. För att analysera marmoreringen kan ett referenskort, som på bilden, användas. Resan går vidare i Hörby. Vår anläggning anpassas efterhand för att kunna ta tillvara på bra kvalitetsdjur och tillmötesgå önskemål från kunder och konsumenter. Köttet ska smaka bra och vara mört! Jenny-Ann Sundelöf, Tillförselchef Mörningen är en process som sker inne i köttet med hjälp av dess egna enzymer. De bryter ner proteiner i celler och bindväv, så att köttet blir mört. Vid kort mörningstid finns stora variationer i mörhet då kött från olika djur blir mört olika snabbt. Skillnaden i mörhet minskar med längre lagring. Mörnings processen är snabbast i början, men pågår hela tiden fram till att köttet tillagats. Vi hängmörar allt mer kött i mellan 10 och 21 dagar för att höja kvaliteten. Framförallt är det bakdelsköttet som blir mycket bättre av hängmörningen. Rätt djur och rätt fett Det är en utmaning att få in rätt djur och sortera dem som passar bäst till mörnings kylen. I grunden ska det självklart vara djur som fötts upp på ett bra sätt med bete och foder av hög kvalitet. Djuren ska ha behandlats varsamt under uppfödning, transport och fram till slakt. Detta är en förutsättning för oss och gäller alla djur. Sedan väljer vi ut ungnöt som passar att hängmöras. Där vill vi att ungnöten ska vara så jämna som det går. Vi siktar på en slaktvikt mellan kg för att inte få för stor spridning på detaljernas storlek. Formklassen vill vi helst ska ligga på O+ och uppåt och sedan kommer det viktiga fettet. För att få ett bra kött ska det vara riktigt slaktmogna djur. Fettet är smakbärare och ska med fördel finnas både utanpå slaktkroppen och insprängt i köttet. Ett lagom lager med ytfett bidrar, förutom med smak, till en jämnare nedkylning. Vi vill att fettansättnigen ska ligga på minst 3- och upp till och med 4. Marmoreringen viktig Det viktiga insprängda fettet, även kallat marmorering, gör att köttet får en godare smak. Det insprängda fettet kommer senare i djurets utveckling och det förekommer därför i större utsträckning på djur som fötts upp lite långsammare. Det finns fler kvigor, ungkor och stutar som är marmorerade men det förekommer även hos ungtjurar även om det är ovanligt. Det finns många sätt att uppnå en bra kvalitet. I tidningen kan du läsa om allt från avel till utfodring för slaktmognad. En sak är säker, vi vill ha fler av dessa djur i framtiden och tittar på utrustning så vi ska kunna mäta marmorering och betala tillägg för bra djur! Besök Team Ugglarp på Facebook! Vi utvecklar ständigt nya vägar för snabb information till producenter och andra som är intresserade. Nyligen har vi lagt upp en Facebooksida där vi vill komplettera hemsidan med aktuella händelser och ämnen. Kanske kan det bli ett forum för spännande diskussioner. Det är vi tillsammans som avgör på vilket sätt den kommer användas. Gå gärna in och titta, diskutera och lämna kommentarer. Maila gärna fina bilder till mig som vi kan använda på hemsidan, till tidningen med mera. Slaktdata via hemsidan Från och med den 1 november kommer du själv att kunna hämta dina slaktdata via vår hemsida. Gå in direkt där och följ instruktionerna. Kom ihåg att det är preliminära uppgifter som hämtas direkt ur systemet, så det kan bli förändringar vid avstämningen. Vill du få din avräkning via mail? Anmäl dig på hemsidan eller ring till oss på kontoret. /Jenny-Ann Sundelöf 4 team UGGLARPS tidning nr 3/2010

5 Kom och väx med oss! Therese Mårtensson är vår nya kraft inom skog och lantbruk i södra Sverige. Tillsammans med Mikael Rubin kommer hon att arbeta nära de 60 bankkontor som finns i regionen. På samtliga kontor finns kompetens och intresse för att hjälpa lantbrukare. Välkommen att kontakta oss, vi förstår din vardag och kan din affär. Mikael Rubin Tfn Therese Mårtensson Tfn x133.indd :15:47 Utnyttja vårt finmaskiga distributionsnät för dina livsmedelstransporter! Hemsögatan 6, Box 50114, Malmö Tel:

6 Livdjursförmedlare ett liv på vägarna En vacker höstdag hemma på Ulf Holmgrens gård utanför Höör träffas fyra erfarna livdjursförmedlare från Team Ugglarp. Det är ett väl sammansvetsat gäng som skämtar friskt, dricker kaffe och pratar djur. Av Åsa Hansdotter L ivdjursförmedlarna kör många mil per vecka då upptagningsområdet sträcker sig från södra Sverige, Östergötland, Västergötland och Öland. den här veckan har jag kört 278 mil, berättar Peter Svensson son till Jan Morfar Cartbo, båda livdjursförmedlare. Ja, runt 50 mil per dag är inget ovanligt när man kör djur, bekräftar Uffe Holmgren. Han borde veta, Uffe har jobbat på Team Ugglarp sedan Jag trillade in på detta av en händelse. Vid den tiden jobbade jag på en sluten avdelning för värstingar när en kollega fick jobb på Team Ugglarp. En dag ringde han mig och frågade om jag inte ville köra djurbilen på helger. Så började det. Hur är det då att sitta i lastbil så många mil, tröttnar man inte? Nej, jag har ljudböcker som jag lyssnar på och så har man förstås telefonen, menar Peter. Kioskerna är viktiga och att man hittar bra ställen att äta på, fyller Jan Morfar i. Kraftig ökning Vad räknas då som bra matställen? Hela gänget ger snabbt några riktlinjer. Det ska vara lätt och säkert att stanna med djurtransporten, stora matportioner, gärna buffé och goda köttbullar. Det är inte ovanligt att chaufförerna ringer varandra och försöker hitta ett gemensamt ställe att träffas och äta på. Den sociala gemenskapen blir viktig när man sitter så mycket Det blir många timmar på vägarna för Team Ugglarps livdjursförmedlare. Från vänster Jan Morfar Cartbo, Agne Nilsson, Roger Tillgren, Peter Svensson och Ulf Holmgren. själv på vägarna. Mat är en viktig del, det ser man lätt på de runda magarna! Livdjursförmedlingen på Team Ugglarp har ökat dramatiskt de senaste åren, från runt djur år 2006 till nästan djur förra året. Uffe poängterar vikten av teamwork. Det bygger på förtroende mellan livdjursförmedlarna och bönderna. Vi har haft en fantastisk utveckling. Hjärtat i slakten är livdjuren, det går hand i hand. Två grupper Gunilla Seijsing på Team Ugglarp sköter den administrativa delen. Det är till henne man ringer och anmäler sina förmedlingsdjur. Även hon understryker vikten av förtroende mellan förmedlarna och bönderna. Vi har korta beslutsvägar med mycket personkännedom. Det ska finnas en personlig relation i förmedlingen, det är vår affärsidé, säger hon. Livdjuren delas upp i två grupper: Livkalvar är mjölkraskalvar som väger runt kg som förmedlas vidare till en köttproducent för vidareuppfödning. De är oftast få och hämtas varannan eller var tredje vecka. Övriga livdjur är dikalvar/amkalvar, oftast från köttrasdjur, som förmedlas vidare till köttbönder för slutgödning. Detta sker i huvudsak under hösten när kalvarna väger runt kg. Vi har även en del avelsrådgivning där uppfödarna kontaktar oss när de har tjurar till salu. Då har vi möjlighet att förmedla rätt avelstjur till rätt dikobesättning, berättar Gunilla. Service viktigt Varje dag uppdateras förmedlingslistan och Uffe Holmgren med kollegor åker runt och hämtar och lämnar kalvar. Det bästa är naturligtvis att uppfödaren har framförhållning vid försäljningen, då blir det kortast väntetid. Vi tar ut verklig kostnad för transporten av säljare och köpare vid livdjursförmedlingen. Vi vill ge våra producenter bra service och hjälp vid förmedlingar av olika djur, allt ifrån att hitta rätt tjur till besättningen till att förmedla livdjur. För oss är det en del i att säkra kvaliteten på djuren och trygga slakten framöver. Förmedlingen av livdjur är navet i tillförselarbetet, avslutar Gunilla. 6 team UGGLARPS tidning nr 3/2010

7 Mat för mysiga höstkvällar Team Ugglarps produkter erbjuder stora möjligheter för den matlagningsintresserade. Så här i hösttider smakar en mustig köttgryta extra gott och varför inte prova den burgundiska varianten. Burgundisk köttgryta 4 portioner 500 g Team Ugglarps hängmörade högrev, tärnad 2x2 cm 1 morot, i bitar 1 gul lök, i bitar 2 msk smör 2 msk tomatpuré 2 dl rödvin 4 dl köttbuljong 2 vitlöksklyftor, hackade 1 tsk timjan 2 lagerblad 10 svartpepparkorn, krossade Salt 200 g smålökar, skalade 150 g champinjoner, i bitar 1 morot, skivad 1 msk smör 700 g potatis Bryn köttet i matfett i en stekpanna, lite i taget och lägg över i en gryta. Fräs morot och lök i pannan. Häll fräset i grytan. Tillsätt tomatpuré, rödvin, buljong, vitlök och kryddor. Smaksätt med salt. Koka upp och sjud under lock på svag värme i cirka 45 min. Späd eventuellt med lite vatten. Förväll smålöken några minuter i kokande vatten. Bryn tillsammans med svamp och morot i smör. Lägg fräset i grytan och sjud ytterligare 15 min. Servera med kokt potatis. Källa: Svensk Köttinformation Foto: Kent Jardhammar, Svensk Köttinformation Naturlig ventilation Vi säljer och köper begagnade charkuteri maskiner. Vi har inga onödiga mellanhänder på våra maskiner så därför är våra priser oftast bäst. Har ni något ni behöver eller vill sälja, tveka inte kontakta oss! Kontakt: Håkan Wahlgren , Maximalt med ljus Enklare reglering Bredd = 1,0-3,5m Ljusgardiner Polybag system Höjd = 0,9-4,5m Kontakta oss, vi vet hur ANPASSADE LÖSNINGAR ÄR VÅR STANDARD Välkommen till vår webbsida Agroteknik Tel: team UGGLARPS tidning nr 3/2010 7

8 Enkelheten i centrum på Lilla Långaröd Alf Allansson föder upp mjölkrastjurar till slakt. Enkla och lättskötta system samt foder som består av egen spannmål är hemligheten bakom Alf Allanssons goda slaktresultat till låga produktionskostnader. Av Maria Lindman A lf Allansson i Lilla Långaröd utanför skånska Hörby föder upp mjölkrastjurar till slakt. Han levererar cirka 60 slakttjurar om året och har alltså ungefär 120 stycken inne under vinterperioden. Kalvarna är förmedlingskalvar som han köper från Team Ugglarp. Han har både SLB och SRB. Gården är hans föräldragård som han och hans fru Pia tog över Föräldrarna hade mjölkkor, men det var inget som intresserade Alf som själv haft ett arrende utanför Hörby i fem år. Där hade han haft lite tjurar samtidigt som han jobbade som mekaniker, så när han tog över gården passade han på att utöka tjurarna och började jobba heltid med det. Vintertid jobbar han i skogen. Hans fru Pia jobbar 80 procent på ett kontor och det är också hon som sköter bokföringen på gården. Deras två söner Ted och Zeb hjälper också till när det behövs. Det är ju ett familjeföretag så vi hjälps åt. Jag sköter själv morgnar och kvällar, men sedan hjälps vi åt ute på fälten när det till exempel är dags för ensileringen, säger Alf. utfodring med känsla De köper in kalvarna i början av september. Sedan går de i lösdrift fram till första veckan i maj då de släpps ut på naturbete och går där fram till första veckan i augusti. Sedan släpps de ut på vall efter den andra skörden. Första veckan i oktober tar vi in dem för slutgödning. Sedan står de där till slutet av april eller början på maj, beroende på när Team Ugglarp vill ha dem. Kalvarna vi då har fått står borta på den andra fastigheten vi har och kommer till huvudfastigheten Combi E 30 elektroniskt märke NU GODKÄND SOM OFFICIELL ELEKTRONISK MÄRKNING FÖR NÖT. Våra produkter säkrar djurets ID,spårbarhet och dokumentation, samt underlättar det dagliga arbetet med djuren. Vår styrka är högteknologisk spetskompetens, kontinuerlig produktutveckling och en nära dialog med våra kunder. Beställ dina märken redan idag för en snabb leverans! Vi märker levande värden det förpliktigar. OS ID Stallmästaren Plastgatan Lidköping Kundservice: team UGGLARPS tidning nr 3/2010

9 först när det är dags för slutgödning. Tjurarna avmaskas tre veckor efter att de kommit ut och sen gör vi det igen när vi stallar in dem. Det är väldigt viktigt att man är noga med det. När tjurarna kommer in efter första veckan i oktober har de fri tillgång på rundbalsensilage och egen spannmål samt mineraler och salt. När vi tar in tjurarna på hösten börjar vi med små portioner för att de ska vänja sig vid spannmålen. Sedan ökar jag successivt. Det får inte bli för mycket foder kvar efter varje utfodring. Man ska ligga precis på gränsen. Jag har inga foderstater, utan de får äta det de vill, så att säga. Egen spannmål Fodret består av eget spannmål till 90 procent, korn, havre och rågvete. När vi får in kalvarna ger vi dem köpt Alf Allanssons tips! Man måste ha djuröga, i synnerhet när det gäller kalvarna så att man ser när det börjar hända något. Ha inte djuren ute för länge! Redan i september börjar gräset ta slut. Jag tar in djuren runt första veckan i oktober och sista veckan innan vi tar in dem så tillskottsfordrar vi med rundbalsensilage. Lösdrift har väl de flesta idag, men djuren trivs bättre när de får gå på djupströbädd. Djur som trivs växer också bra. kraftfoder fram till nyår ungefär. Sedan får de eget spannmål och fri tillgång på ensilage, mineraler och salt, men inget koncentrat alls. Det behövs inte. Vi har bara en uppfödning per år, så det gör inget om jag har tjurarna till mars eller maj. Jag skulle ändå inte ta in fler, så då kan det hellre ta lite längre tid för tillväxten till en lägre foderkostnad. Jag bryr mig inte om att få en fantastisk tillväxt. Många jagar att det måste vara gram om dagen, men det är slutresultatet som räknas. Man ska få djur att växa så fort som möjligt på så billigt foder som möjligt. Om man jämför med andra med intensivare uppfödning så har jag betydligt sämre tillväxt. Han är noga med att understryka att han inte vet hur hans slaktresultat står sig mot andras, men hans slaktresultat talar för sig själv. Jag är nöjd. Kalvarna väger kilo när vi får dem och efter en betessäsong, som består av fem månader, har vi slaktresultat på cirka 350 kilo i snitt på de 60 som vi levererar. Vad det goda resultatet beror på kan han inte peka på, men en bidragande faktor kan vara rågvetet. Sedan vi började med rågvete i spannmålen har vi fått bättre slaktresultat, både när det gäller fetthalt och annat. Enkla system Tjurarna går i lösdrift och det får plats tio vuxna tjurar i varje box. Kalvarna går också lösa på djupströbädd. Vi valde det systemet eftersom det var enklast att bygga och man behöver inte ha utgödsling och flytgödselbrunn. Jag har alltid haft lätt att få tag på halm också. Lilla Långaröd FAKTA Namn: Alf Allansson Gård: Lilla Långaröd 7:2 Familj: Frun Pia och sönerna Ted 18 år och Zeb 14 år. Odlad mark: Cirka 35 hektar Betesmark: Cirka 15 hektar Skog: Cirka 55 hektar Dessutom blir byggnaden mer flexibel om man framöver skulle få några andra idéer. Enkla och lättskötta system har hela tiden varit Alfs melodi. Han räknar med att han lägger ungefär 20 minuter på morgonen och kvällen för utfodringen och att det tar ungefär en timme att strö. Kalvarna är de som kräver passning nu under de första månaderna. Vi har fått 63 stycken nu från flera olika leverantörer och efter fyra till fem dagar är de snoriga och hostar. Det är precis som när man lämnar barnen på dagis, det är ofrånkomligt att det är så i början. God djurhälsa Att tjurarna går ute fem månader om året har lett till god djurhälsa. Jag har veterinären här en gång om året och det är för avhorning. Djuren är inte gjorda för att stå inne, men nu har vi ju sådant klimat att de måste göra det delar av året. Vi har inte heller haft problem med att ha tjurarna i grupper, varken ute eller inne. De är lätta att handskas med, men samtidigt är det viktigt med säkerheten. Jag går till exempel inte in till dem. Stallet är uppdelat i två fack, så när jag strör stänger jag in tjurarna i det ena facket och vice versa. Mer om oss hittar du på liggande hela världen 184 x 65.indd :11:23 team UGGLARPS tidning nr 3/2010 9

10 KRAV-godkänd mjölkgård med magkänsla Carina och Alvar Sonesson var bara 24 år när de tog över Gunnaröds Gård. Carina och Alvar har medvetet valt att dra ner något på tempot. Det har gett mer tid till döttrarna Matilda och Emily. Alvar Sonesson på Gunnaröds Gård i Stockamöllan, mellan Eslöv och Höör, är den tredje generationen på gården. Sedan den 1 september är den KRAVgodkänd. Den främsta anledningen till att vi lagt om är att marknaden på ekologisk mjölk växer och ger bättre betalt. Vi har också tillräckligt med marker för att klara en ekologisk omställning med beteskrav, säger Alvar Sonesson. Av Åsa Hansdotter F amiljen har även ägor bortom Rönne å och är där den nionde generationen lantbrukare. Det vackra boningshuset på Gunnaröds Gård byggdes 1833 som en pensionärsgåva till inspektorn på Rönneholm. 100 år senare köpte Alvars farmor och farfar gården. På gården finns totalt 320 djur, varav 140 mjölkkor och 40 stutar. Stutarna är våra soptunnor, skämtar Carina Sonesson. De kan äta något sämre foder än korna, som är känsliga för juverinflammation. De håller även markerna öppna runt ån där det inte är lämpligt att hondjuren går och betar. Carina och Alvar träffades under en driftsledarkurs i Skurup och började redan där rita på det stall som sedan blev verklighet Ja, min far blev dålig och det påskyndade ju beslutet om att ta över gården. Vi var ju bara 24 år när vi tog över, berättar Alvar. Robotdrift Sedan dess har det hänt en del på gården, bland annat har familjen vuxit med Matilda, 12 år, Emily, 10 år, och Måns, 4 år. Carina har haft fullt upp med barnen och ansvarar för pappersarbetet med bok föring och rapportering blev det även en stor förändring när robotdrift infördes. En av våra anställda blev sjukskriven och samtidigt började vi känna av det fysiskt hårda arbetet i stallet, och då är vi ju ändå unga. Vi beslöt att ta 10 team UGGLARPS tidning nr 3/2010

11 Satsningen på robotdrift har underlättat arbetet på Gunnaröds Gård. FAKTA Gunnaröds Gårds bästa tips: Arbeta och satsa efter familjens och gårdens förutsättningar. Tro på magkänslan. Jobba med naturen, inte emot. Gunnaröds Gård Areal: 220 hektar åker, 45 hektar naturbete, 90 hektar skog. FAKTA Odlar: Vall på 120 hektar och spannmål på 100 hektar. Antal anställda: Förutom Alvar och Carina finns två heltidsanställda plus en extrapersonal vid behov. Omsättning: Sex miljoner kronor år 2009 och den kommer att öka till drygt sju miljoner kronor i år tack vare omläggningen till ekologisk mjölk. År 2009 stod mjölken för 60 procent av omsättningen, EU- bidraget för 20 procent, slakt för 10 procent och övrigt för 10 procent. Slakt: mjölkkor per år och 20 stutar per år. På Gunnaröds Gård finns totalt 320 djur. investeringen med robotdrift på knappt tre miljoner kronor, samtidigt kunde vi dra ner antalet anställda med en och en halv tjänst. Det var lätt att räkna hem affären och det är den bästa investeringen vi har gjort! Det är skönt när våra barn säger att vi har mycket mer tid för dem nu, säger Carina. Insemination Ungdjuren går i ett stall som är byggt 1938 med ombyggnation Alla djur går lösa från kalv till vuxen. Vi tror att djuren mår bättre av att gå lösa. Det är bara att gå till sig själv, man mår ju bättre när man får röra på sig, menar Carina. Via Team Ugglarp förmedlar de runt 40 livkalvar varje år, något som Alvar tycker fungerar mycket bra. Tidigare hade vi mellangårdsavtal, men det fungerar mycket bättre med Team Ugglarp och dessutom får vi bättre betalt. Carina ansvarar för aveln och är den som bestämmer vilka tjurar som ska användas. Det är större risker med att ha hand om tjurar, så vi har valt att sköta allt via insemination. Främst väljer vi amerikanska, danska och italienska tjurar. Vi brukar ha runt tio stycken tjurar att välja på åt gången. Smidiga vagnar Året 2006 blev ett dåligt år för Gunnaröds Gård. På grund av dålig halm dog många av kalvarna. För att bryta det dåliga läget köptes kalvvagnarna, så att kalvarna kunde isoleras ute i friska luften och sedan dess har vagnarna behållits. I samband med övergången till ekologisk drift togs vagnarnas mellanväggar bort, så att kalvarna kunde stå två och två i enlighet med reglerna. De bor i vagnarna i två månader och får sötmjölk, hö och kraftfoder. Vår känsla är att vagnarna är smidiga att hantera. Vi har fyra vagnar och djur i tre. På det sättet är det lättarbetat att alternera mellan vagnarna vid utgödsling och tvätt, säger Alvar. Förverkliga dröm Nästa investering blir att bygga ny spannmålsanläggning. Tidigare har man haft spannmålen lagrad på en anläggning i närheten, men i och med den ekologiska övergången måste fodret kunna särskiljas från konventionellt. Carina har även tankar på att starta en ekologisk gårdsbutik. Ja, det är en dröm jag har att en gång öppna en gårdsbutik i den gamla nedlagda skolan på gården och sälja eget kött, berättar Carina. Trots att de båda jobbar heltid på gården, det är sällan Alvar gör mindre än 12 timmar om dagen, säger de ändå att de dragit ner på tempot och tagit in mer hjälp på senare år. Det finns annat i livet och det måste också få ta plats, inte minst barnen, menar Carina. team UGGLARPS tidning nr 3/

12 ALDO S ÅKERI ABBEKÅS Kyl, frys & värmetransporter Trafikerar Stockholm, Göteborg och Skåne dagligen Tel Fax Min bank är med på noterna. Är din? Varje år ger vi på Färs & Frosta Sparbank en stor del av vår vinst till det lokala föreningslivet. Sedan starten har det blivit mer än 150 miljoner kronor. Gå gärna in på och läs mer. navigator 2010 Kundcenter , Den enda bank du behöver.

13 Lyckad ekologisk satsning på Björsjö Gård I Hallands utpräglade skogs marker har Erling Bengtsson hittat sin nisch. Han föder upp kvigor, både egna och från ett antal andra leverantörer. Produktionen är ekologisk och baserad på fri tillgång på ensilage under vintern och ett välskött bete på sommaren. Av Kristin Fridholm E rling Bengtsson använder inte något kraftfoder. Jag låter hellre kvigorna växa till sig en månad eller två extra för att få ett riktigt bra kött, säger han. Det som jag verkligen vill slå ett slag för är naturbetesmarkerna som är själva basen i vår verksamhet. Så länge djuren inte går för länge på varje bete växer de alldeles utmärkt under utemånaderna, driften blir naturligt ekologiskt och dessutom tas viktiga natur- och kulturvärden tillvara när markerna hålls öppna. Erling Bengtsson driver gården Björsjö i halländska Kinnared och det är med dessa ord som han, avslappnat lutad mot sin logotypprydda kylbil avslutar intervjun. Vi har just besökt en av hans totalt nio kviggrupper på ett bete tillhörande en fastighet som Erling förvärvade för sex år sedan. Gården här heter Halsbo och när vi köpte den hade marken inte använts på många år. Jag började tillsammans med min kompanjon Per Nyberg att röja i betesmarkerna som vuxit igen, men hann inte så långt innan stormen Gudrun kom och rev ner stora delar av min skog. Stormen startskott Tidigare, hemma i det nyrenoverade köket, har Erling berättat att Gudrun blev något av en vändning för honom och hans familj. Fram till stormen hade Erling försörjt sig som snickare i egen firma med en kompanjon. Vid sidan om hade han en dikobesättning med totalt cirka 150 djur. Han kallade det då fortfarande för en hobbyverksamhet. Men det var naturligtvis mer än så, inflikar hustrun Birgitta Bengtsson med ett menande leende. Jo, det stämmer nog. Strategin var då att låta betäcka hälften av korna här hemma i ladugården innan betet och hälften ute i hagen. Eftersom vi har ett brutet landskap här i skogsbygderna har jag många beten på olika håll. Effekten blev att vi fick en utdragen kalvningsprocess och jag var uppe många nätter. Erling och Birgittas döttrar Julia, 9 år, Elin, 8 år, och Saga, 6, år ska också bli lantbrukare och ha både hästar och kor. Redan idag har de hönor, en ardenner, ett islandssto med föl och tre Highland Cattle vardera. Highland Cattle används för att efterbeta en del av markerna. Tyvärr var jag sådan att jag inte kunde somna efter nattrundorna i ladugården och det höll inte i längden, säger Erling. År 2006 byggde Erling dessutom till boningshuset på gården innan nästa storm slog till i januari Den nya stormen välte fler träd vilket gav ännu mer arbete med att röja i de 200 hektaren skog, som såg ut som ett plockepinn. Det blev till slut för mycket med skogen och alla kalvningar. Hösten 2007 valde vi att sälja större delen av besättningen. Vi behöll endast 20 kor och satsade på att sälja tjurkalvarna och ha kvar kvigorna till slaktmognad. team UGGLARPS tidning nr 3/2010 >> 13

14 FAKTA Erlings bästa tips för att lyckas med ekologisk nötköttproduktion: Utvecklat verksamheten Under åren hade Erling fått tillfälle att köpa ett par grannfastigheter och hade god tillgång på grovfoder. Jag märkte direkt att jag fick bra tillväxt på kvigorna. Vi hade lagt om till ekologisk produktion 2001 och då samtidigt byggt om stallet samt skaffat en flytgödselbrunn. Jag märkte att om jag var noggrann med att gödsla på rätt sätt, och vid rätt tillfälle, fick jag mycket bra foder och nådde ungefär samma tillväxt som konventionella producenter. Idag ser produktionen ut sådan att Erling har 25 kor vars kvigkalvar han behåller för rekrytering och slakt. Därutöver köper han in kvigkalvar från fyra olika uppfödare så att han varje år har drygt 100 stycken som föds upp till slakt. Eftersom de flesta kvigorna slaktas då de är cirka två år innebär det ett totalt djurantal på 240, inklusive en avelstjur. Att jag har behållit så pass många kor beror på att de har en så lugnande effekt på kvigorna när de är ute på bete. Jag har nio olika betesgrupper och brukar då ha med två äldre kor med kalv i varje grupp som fungerar som ledarkor och håller reda på de yngre, förklarar Erling. Liggbås för alla Stallarna har Erling byggt om och till under åren. Sina allra första kvigor fick han redan när han var 13 år gammal, som en liten muta för att han skulle gå med på att flytta från gården där han vuxit upp till grannfastigheten. Mor och far hade renoverat ett fint hus, men jag ville inte flytta. Vår familj hade inga egna djur och jag, som var mycket djurintresserad, hade sedan jag var liten sprungit runt hos grannar och hjälpt till med både kor och grisar. Men när jag En liten del av det kött som Erling Bengtsson producerar säljs på Ica som lokalproducerat, ekologiskt kött under det egna varumärket Halsbo Hage. Erling sköter själv transporten mellan slakteriet och de två Ica-butikerna i sin kylbil. insåg att det faktiskt fanns ett bra stall på den nya gården ställde jag ett ultimatum till mina föräldrar, får jag ha egna djur så flyttar jag med, annars inte! Sedan dess har djurantalet vuxit för varje år. Stallet där Erling hade sina första egna kvigor fungerar idag som stall för döttrarnas tre hästar och som bilgarage. Korna och kvigorna går i nyare byggnader på andra sidan vägen. Produktionen är baserad på liggbås för samtliga djur, kompletterat med en djupströbädd för det fåtal djur som inte klarar att anpassa sig till liggbåsmodellen. Djuren separeras på så sätt att de yngre kvigorna som köps in på hösten går för sig i ett stall med 106 platser som byggdes Korna har ett stall som ligger i direkt anslutning till de yngre kvigornas och där är liggbåsen försedda med en kalvgömma i den främre delen. De äldre kvigorna går i ett separat stall intill de båda andra. I framtiden är planen att bygga ut så att jag kan börja med fullfoder till samtliga djur, men exakt när det blir får vi se. Bra gräs Erling har levererat till Team Ugglarp i två år. Han uppskattar det personliga tillmötesgåendet från inköpare och transportpersonal och framförallt de snabba kontakterna med bra ekologiska kalvproducenter som Team Ugglarp har förmedlat. Dessutom har bytet från tidigare slakteri varit ekonomiskt fördelaktigt. Djuren levererar han primärt under perioden oktober till mars. Allt foder som används produceras på gården. Markfördelningen ser ut så här: 110 hektar naturbetesmark, 100 hektar åker, varav cirka 20 betas, resten balas och plastas. Jag har under åren provat olika varianter med fodret. Men jag har kommit fram Utnyttja betet som den resurs det är och inte som en tranportsträcka till nästa stallperiod, det ger tillväxt! Använd ett par kor i de annars lite vimsiga kviggrupperna. Gamla kor minns till och med grindarna till nästa bete år från år. Lyssna måttligt på rådgivare och läs inte för många kalkyler. Satsa på det du tycker är roligt för då kommer resultatet, om du har lite god planering. till att fri tillgång på grovfoder i form av ensilage fungerar oerhört bra för mina djur, kompletterat med ett välskött sommarbete. Förra året provade jag att låta en grupp äta bara ensilage och gav en grupp komplement i form av ekologiskt kraftfoder. Det visade sig att gruppen som fick kraftfoder visserligen gick upp en klass, men att det ändå inte täckte upp för de ökade kostnader som kraftfodret innebar. Eget varumärke I dagsläget lämnar Erlings gård cirka 130 djur till slakt årligen, varav drygt 80 levereras till Team Ugglarp. Resterande, knappt 50 djur, slaktas och grovstyckas av en entreprenör i bygden. Därefter finstyckas, paketeras och säljs köttet som lokalproducerat ekologiskt kött i två Ica butiker under varumärket Halsbo Hage (en av gårdarna som Erling med familj äger). Det egna varumärket är ett roligt sidoprojekt som trots att det bara handlar om två djur varannan vecka ändå ger mycket tillbaka. Kanske inte ekonomiskt, men jag får väldigt snabb respons på exempelvis köttkvalitet. Jag kan leverera djuren ena dagen och sedan få reda på exakt hur köttet såg ut dagen efter. Det har visat sig att strategin att låta djuren växa till sig en eller två månader längre ger ett kött som både är mörkare, har en bättre fiberstruktur och är mer marmorerat än från de djur som kanske är större, men som slaktas tidigare, säger Erling. 14 team UGGLARPS tidning nr 3/2010

15 Tel: Maskiner, service och förbrukningsartiklar till den Nordiska köttbranschen! Revolutionerande och prisbelönt system för köttproducenter Ökad lönsamhet Automation med elektronisk märkning Full kontroll och uppföljning av produktionen Godkänd stalljournal Ökad säkerhet Ring oss för ett gårdsbesök. Vi anpassar systemet till din produktion KÖPARE PÅ KÖ TILL GÅRDAR!! Vi har under många år förmedlat alla slags gårdar i södra Sverige och har på kort tid sålt ett antal gårdar på olika platser och i olika prislägen. Vi har nu ett stort antal kapitalstarka svenska och utländska köpare på kö som söker. Stora som små mjölkgårdar i och i närheten av Skåne, Blekinge, Halland, Västra Götaland samt Småland. Gårdar med bra betesmarker för köttdjur eller fåravel i och i närheten av Skåne, Blekinge, Halland, Västra Götaland samt Småland. Skogsfastigheter med och utan byggnader i och i närheten av Skåne, Blekinge, Halland, Västra Götaland samt Småland. Spannmålsgårdar i alla storlekar i och i närheten av Skåne, Blekinge, Halland, Västra Götaland samt Småland. Alla typer av gårdar med exklusiva lägen i och i närheten av Skåne, Blekinge, Halland, Västra Götaland samt Småland. Hästgårdar med eller utan ridhus och bra betesmark i och i närheten av Skåne, Blekinge, Halland, Västra Götaland samt Småland. Kanske är det just Er gård de söker, så missa inte är till rätt pris! Tel , ,

16 I tider av varierande spannmålspriser är det viktigt att på gårdsnivå se över produktionen så att gårdens ekonomi inte påverkas negativt vid en prisuppgång. Det är klokt att ha strategier för att på både kort och lång sikt kunna hantera prisvariationer. Av Sofie Johansson och Anett Seeman, Taurus Strategierna viktiga vid växlande spannmålspriser Vikten av ett bra grovfoder kan aldrig nog betonas. Djuren får i sig mycket näring i varje tugga och orkar dessutom äta mer av ett bra grovfoder jämfört med ett sämre, vilket ger en dubbel vinst. Nu finns det mesta av årets grovfoder hemma på gården och under den kommande stallsäsongen ska detta grovfoder användas på bästa sätt. Ge djuren möjlighet att växa så mycket de kan genom att analysera grovfodret och komplettera med lämpliga kraftfoder. På längre sikt är det intressant att se över vallfröblandningarna och skördestrate gierna, så att vallarna är väl anpassade efter de djurkategorier som finns på gården. Med ett bra grovfoder som bas kan andelen kraftfoder i foderstaten minskas. Detta minskar åtgången av spannmål, men förutsätter att det finns tillräckligt med ensilage av rätt kvalitet på gården. Djurens konsumtionsförmåga är begränsad och ett ensilage av dålig kvalitet kan medföra att de inte orkar äta tillräckliga mängder för att uppfylla näringsbehovet. Öka uppfödningsintensiteten Djurens energibehov kan delas in i energi för underhåll och energi för tillväxt. Vid en extensiv uppfödning går det åt mer energi för att täcka underhållsbehovet än vid en intensiv uppfödning. Aktuell slaktstatistik visar att de mjölkrastjurar som slaktas i Sverige i medeltal är 18,8 månader och väger 315 kg. Detta innebär att de i genomsnitt växer cirka g/ dag. Om man tänker sig att dessa tjurar istället växte i genomsnitt g/dag skulle den totala foderkostnaden kunna minska med 460 kronor/tjur! Detta trots att en intensiv uppfödning innebär att det ingår mer kraftfoder i foderstaten än vid en mer extensiv uppfödning. När uppfödningstiden minskar behöver djurens energibehov för underhåll täckas under färre dagar. Då blir den totala åtgången och därmed kostnaden för foder under uppfödningstiden lägre. Använd andra fodermedel Majsensilage kan vara ett alternativ som tillskott i foderstaten. Om foderkostnaden minskar med majs i foderstaten beror naturligtvis på vad man utgår ifrån och vilket pris som sätts på majsen. Väl ensi lerat majsensilage har hög smaklighet, vilket gör att djurens foderkonsumtion ökar. Är foderstaten väl balanserad kan även tillväxten öka något. Kom dock ihåg att majs är ett stärkelserikt foder, samtidigt som fibrerna har låg smältbarhet i vommen. Detta i kombination med att majs har ett lågt innehåll av råprotein gör att det är viktigt att balansera foder staterna och att följa upp djurens tillväxt. Hanteringsmöjligheter Även lite mer otraditionella fodermedel så som potatis, andra rotfrukter, bröd eller godis kan vara ett alternativ. Dessa fodermedel ersätter främst spann målen i foderstaten och har oftast ett lågt inköpspris. En förutsättning för att kunna använda dessa fodermedel är dock att det finns hanteringsmöjligheter på gården, så att inte transport- och hanteringskostnaden blir högre än vad det ger tillbaka i form av minskat inköpspris. Hur mycket av spannmålen som kan ersättas med dessa otraditionella fodermedel och samtidigt ge ekonomisk bärighet är svårt att säga. Istället handlar det om att i varje enskilt fall följa upp djurens tillväxt och sätta denna i relation till kostnaderna. Glöm dessutom inte att följa foderlagen. Det finns många begränsningar när det gäller användandet av biprodukter som fodermedel. Sist, men inte minst, var noggrann vid utfodringen och följ kontinuerligt upp produktionen så att foderåtgången per djur inte blir för hög eller för låg! 16 team UGGLARPS tidning nr 3/2010

17 Slutgödning ibland nödvändig Ett djur anses vara slaktmoget när det uppnått den storlek och fettansättning som gör att en vidare uppfödning skulle vara olönsam. Mängden foder som djuret ska ha styrs av konsumtionsförmågan och ibland måste djuret slutgödas. Av Helena Stenberg, Taurus T jurar, kvigor och stutar av mjölkras eller lätt köttras ansätter generellt fett vid en lägre levande vikt än vad tunga köttrasdjur gör. Inom ras ansätter alltid kvigor fett tidigare än tjurar. Stutar intar en mellanställning. De ansätter fett senare än kvigor, men tidigare än tjurar. Ju snabbare ett djur växer desto fortare börjar det ansätta fett. Detta gäller generellt inom alla raser. Underhudsfett och fett i bukhålan kommer först. Fett insprängt i musklerna ansätts däremot sent. Energi och protein Djuren behöver energi, både för underhåll av kroppsvävnaderna och för tillväxt. Underhållsbehovet ökar med vikten på djuret. En tjur på 100 kg kräver 15 MJ i underhåll medan en tjur på 500 kg behöver 50 MJ. Det går åt mycket foder per dag (10 15 kg ensilage) bara till underhåll när djuren är stora. Muskler består till stor del av protein. Hos ett litet djur, där tillväxten nästan enbart består av muskelvävnad, är behovet av protein i förhållande till behovet av energi högre än hos stora djur som börjat ansätta fett. En tjur, stut eller kviga kan bara äta en viss mängd foder per dag. Konsumtionsförmågan, i kg torrsubstans/dag, hos en 100 kg tung mjölkrastjur ligger på cirka 3,5 procent av levandevikten, det vill säga 3,5 kg. Konsumtionsförmågan sjunker med ökad levandevikt och ligger runt 2 procent hos en slaktfärdig tjur. Slutgödning Ibland när djuren växt sämre än beräknat kan en slutgödning vara nödvändig för att få djuren att ansätta tillräckligt med fett. Räkna med en period på minst tre månader för att få någon effekt. Spannmål, till exempel korn, är ett utmärkt slutgödningsfoder. Det finns även färdigfoder att köpa som är speciellt komponerade för ändamålet. Djur som ska slutgödas måste få en spannmålsgiva som motsvarar minst 1 procent av levandevikten, det vill säga att om tjuren/stuten väger 550 kg bör den få minst 5,5 kg spannmål. Komp lettera med fri tillgång på grovfoder. Har djuren inte fått någon spannmål förut kan man börja med cirka 2 kg per dag och sedan öka successivt med 0,5 1 kg/vecka. Även andra energi- och stärkelserika fodermedel än spannmål kan fungera bra. Diskutera med en foder rådgivare om du känner dig osäker. Ekologisk produktion Föder du upp djur ekologiskt blir en slutgödning mer komplicerad eftersom det oftast inte är möjligt att öka kraftfodergivorna så mycket som skulle vara önskvärt. Om behov av slut gödning uppstår så höj kraftfodergivorna så mycket det går och byt, om möjligt, till ett näringsmässigt bättre grovfoder. För den ekologiske producenten är det extra viktigt att försöka undvika att hamna i en situation där slutgödning behövs genom att satsa på bra vallfoder, hög tillväxt på bete med hjälp av noggrann betesplanering samt anpassat djurmaterial. Foto: Janne Pettersson, Svensk Mjölk team UGGLARPS tidning nr 3/

18 Martin Risberg, Jens Fjelkner och Linda Risberg i det nya stallet. Tjurar individprövas på skånsk mark FAKTA Svensk Köttrasprövnings individprövningsstation har flyttat från Gismestad till Gunnarp utanför Hörby i Skåne. Här plockas de bästa tjurarna från varje ras fram. Av Maria Lindman I ndividprövningen syftar till att plocka fram de bästa tjurarna från varje ras för att kunna jämföra dem inom rasen. Genom att de testas samtidigt i samma miljö eliminerar man så långt som möjligt påverkan av miljön. De skillnader som tjurarna visar beror huvudsakligen på genetiska skillnader mellan individerna. Man kan inte jämföra mellan raserna eftersom de till exempel utfodras på olika sätt. Poängen är att de föds upp under likartade förutsättningar med samma foderstat och samma miljö, säger Jens Fjelkner, vd för svensk Köttprövning AB. I år finns 173 tjurar av sex olika raser på prövningsstationen. Raserna är Angus, Hereford, Blonde, Charolais, Limousin och Simmental. Blonde var inte med förra året eftersom det inte finns så många djur i landet. Vi har ett krav på att de måste sätta in minst sju tjurar för att man ska kunna vara med. Det är för att det ska bli en rättvisande bedömning. Vägs varannan vecka Rasföreningarna väljer själva ut vilka tjurar som ska sättas in. Ett möte hålls på våren om hur platsfördelningen ska se ut. Rasföreningarna avgör även foder intensiteten eftersom det ska vara fältmässiga förhållanden. Tjurarna kom till stationen i Gunnarp i mitten av augusti. Hälften startvägdes vecka 37 och den andra hälften, den yngre, startvägdes vecka 39. Först går tjurarna igenom en tillvänjningsperiod och sedan är det dags för prövningsperioden som varar i 154 dagar. Kalvarna vägs varannan vecka och resultaten publiceras på nätet. Alla uppfödare får ett sms när de nya siffrorna kommit. Då skyndar alla sig till datorn för att se hur de egna tjurarna gått, hur grannens har gått och kanske någon särskild tjur man är intresserad av. Så det är spännande. Bortgallring inför auktionen Efter prövningsperioden är det en efterperiod där personalen gallrar bort de tjurar som inte klarat tillväxtperioden. Sen görs en bedömning av klövar och exteriör. De som inte klarar de kraven Svensk Köttrasprövning AB är ett bolag som ägs av VikingGenetics, Scan, Avelspoolen och NAB. Sedan 1993 har individprövningen av köttraser gjorts i Gismestad, nu har de flyttat till Gunnarp utanför Hörby. Prövningsstationen i Gunnarp ägs av företaget Ekerödsrasten AB, som drivs av bröderna Risberg. gallras också bort. Testiklarna är en annan gallringsorsak. De ska vara tillräckligt stora och ha normal konsistens. Det är en grundläggande faktor för en avelstjur, där fertiliteten förstås är avgörande. En genomgång av testiklarna görs även när tjurarna sätts in. Längre tillbaks så var tillväxten helt i fokus, men nu ser man till att det är De har ett automatiserat utfodringssystem med en mixervagn som går på räls. 18 team UGGLARPS tidning nr 3/2010

19 Säkra lösningar för dig och dina djur - Kvalitet, kunskap och service Tjurarna kom till Gunnarp i mitten av augusti. ett hållbart och korrekt djur som kan ge bra kalvar. Det är betydligt viktigare. Anledningen till det är att man efterfrågar de djur som är mest ekonomiska och då handlar det inte bara om hög slakttillväxt, utan om låga produktionskostnader och att det inte ska uppstå några problem under tiden. Svenskt avelsarbete har länge gått mot inriktningen funktion, hand i hand med djurvälfärd. Semintjurar Efter avslutad prövning säljs de bästa tjurarna på en auktion, 2011 är det fredagen den 1 april. Men innan auktionen plockas semintjurarna ut. Rasföreningarna går igenom tjurarna och ser vilka de tycker är lämpliga för det och föreslår för Viking Genetics som sedan även gör en egen bedömning. De tjurar som väljs ut är inte med på auktionen, utan körs till Falkenberg där de tappas på sperma under ett år för att sedan säljas på auktionen. Det är viktigt att prövningsstationen stämmer överens med verkligheten. Flera tjurar skulle säkert kunna prestera bättre om de hade små boxar och optimala förhållanden, men det är inte meningen. Poängen är att det ska stämma överens med verkligheten så att man får verkliga och relevanta resultat. Jens Fjelkner menar att tjurarna inte bara ska fungera bra i avelsbesättning, utan att de kommer hela dikosverige till godo. De ska fungera i sista ledet i bruksbesättningen, som är avelsbesättningens viktigaste kunder. Flytten till Gunnarp Anledningen till att man flyttade till Gunnarp, utanför Hörby, var för att avtalet i Gismestad löpte ut och då började olika alternativ att jämföras. Valet föll på Gunnarp eftersom vi tyckte att vi kunde utveckla verksamheten där på ett kostnadseffektivt sätt. Peter och Jörgen Risberg på Ekerödsrasten, som vi hyr av, är välkända i branschen och vi kände stort förtroende för dem. Stallet är en ombyggd maskinhall. Tjurarna går i strödda boxar med skrapgång. Boxarna är strödda med torv. Det är ett bra stallmaterial eftersom det binder ammoniak, vilket ger bättre luft. Kvävet behålls också i gödseln. Man har ett automatiserat utfodringssystem med en mixervagn som går på räls och utfodrar tre gånger om dagen. Det är alltid lite småjusteringar i ett nytt stall och lite barnsjukdomar när kalvarna först kommer på plats. Men insättningen har fungerat väldigt bra, avslutar Jens Fjelkner. Inredningen anpassas efter ditt behov vid om- och nybyggnad. Alla grindar och boxväggar är teleskopiska. Även vatten, madrasser och utgödsling. Vi hjälper Er med kompletta lösningar som fungerar! Funktionella och starka inredningar för alla typer av djur. Utfodring för djur utomhus. - Kalvgömmor, foderkrubbor och foderhäckar Behandlingsboxar, vågar och grindsystem för säker djurhantering >Se våra produkter på: >Kontakta oss på: eller team UGGLARPS tidning nr 3/

20 Flera faktorer styr slaktkroppens fettansättning Förutom utfodring, slaktålder och slaktvikt påverkas slaktkroppens fettansättning även av ras och djurkategori. Av Jens Fjelkner, vd för Svensk Köttprövning AB Enligt USDA är Angus den ras som har mest marmo rering. Foto: Per Persson, Svenska Angusföreningen, Stehag. U nder uppfödningen kommer slaktdjuret att först ansätta muskler. Efterhand som slaktmognaden närmar sig kommer fett ansättningen att öka, men det marmorerade fettet ansätts senare än utanpåliggande fettlager (det som bedöms vid konventionell bedömning av fettgrupp). Generellt kan sägas att ungko och kviga är de slaktkategorier som har bäst marmorering, tätt följt av stuten. Ungtjuren har betydligt mindre marmorering och allra minst har mellankalven. Olika raser har också olika förmåga för marmorering. De flesta raser kan producera marmorerat kött men för raser med senare slaktmognad, de tunga köttraserna, inträder inte marmoreringen förrän vid högre slaktvikter än vad som efterfrågas. Enligt USDA (motsvarigheten till SJV) har Angus mest marmorering följt av Hereford, Charolais, Simmental och Limousin. Selektera De traditionella slaktkroppsegenskaperna formklass och fettgrupp avelsvärderas redan idag, vilket gör det möjligt att välja avelstjur för att förbättra dessa egenskaper. Till exempel har en del uppfödare av ekologiska ungtjurar problem med att nå upp i tillräcklig fettgrupp eftersom tjurarna utfodras på en större andel grovfoder än konventionella ungtjurar. Förutom att öka inslaget av lätt köttras, som har större förmåga att sätta fett vid extensivare utfodring, går det även att inom den ras man väljer selektera fram individer som ger avkommor med högre fettgrupp än rasens genomsnitt. Ett avelsvärde över 100 motsvarar fetare djur än rasgenomsnittet. Vilket som är medelvärdet för de olika rasernas slaktkroppsegenskaper publiceras kontinuerligt på Yttre fettansättning (fettgrupp) och marmorering styrs inte helt av samma gener. Det är därför möjligt att bedriva avel för ökad marmorering utan att fettgruppen ökar lika mycket. Ny teknik Som alltid vid val av ras gäller det att inte enbart titta på en egenskap, utan även se till hur väl rasen passar under gårdens specifika förutsättningar. Finns betesmarker med hög avkastning och tillgång på billigt vinterfoder bör andelen tung köttras i korna vara större. Vid omvända förhållanden bör andelen lätt köttras vara större. För mjölkproducenten som strävar efter att producera ett välmarmorerat kött från ungtjuren är det lämpligt att seminera med en ras med goda marmoreringsegenskaper. Om kalven istället skall kastreras och slaktas inom ett koncept med lite högre krav på formklass är det istället den egenskapen som skall prioriteras. Utöver att välja ras håller en ny teknik på att introduceras i Sverige och det gäller genomisk selektion. Det innebär att ett DNA-prov analyseras för att identifiera vilka gener tjuren har för en rad olika egenskaper, däribland marmorering men även mörhet som också är en egenskap som påverkas av genetiken. En enklare variant av dessa DNA-prov har använts sedan några år tillbaka, men den nya kraftfullare tekniken har ännu ej börjat tillämpas i Sverige. Redan till våren 2011 kan det dock bli möjligt att från vissa raser köpa tjurar som är testade på detta sätt. Kom ihåg inför installningen! Bayofly Pour-on Mot flugor, knott och fästingar under betesperioden 60% av svenska folket känner till Svenskt Sigill-märket! Mot pälsätande och blodsugande löss under stallperioden För mer info Märket förknippas med hög produktkvalitet, god djuromsorg och öppna landskap. Vill du också certifiera din produktion? Läs mer på 20 team UGGLARPS tidning nr 3/2010

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? Limousin - Den gyllenbruna eliten Historia, egenskaper och utveckling Limousinrasen härstammar från det centralfranska höglandet, med staden Limoges som centrum i Limousindistriktet.

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

EDEL Nöt Framgång föder framgång

EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt EDEL Nöt är ett komplett högkvalitativt fodersortiment för både mjölkproducenter och uppfödare av köttrasdjur. Sedan 2010 har vi KRAV-godkända foder i vårt sortiment.

Läs mer

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas

Läs mer

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder

Läs mer

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer

Läs mer

mjölk och nöt producenter nr 4

mjölk och nöt producenter nr 4 mjölk och nöt producenter nr 4 gör en bra affär I den här broschyren har vi samlat information för dig som är mjölk- och nötköttsproducent. För att nå goda resultat, och trygghet i din produktion, krävs

Läs mer

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla.

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Att skaffa får Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Som nybliven ägare till en vallhund brinner du säkert av iver att få tag i lämpliga djur att träna

Läs mer

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm Jordbruksinformation 22 2011 Starta eko Lamm Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk lammproduktion Text och foto: Birgit Fag, Hushållningssällskapet i Jönköping (om inte annat anges) Denna broschyr vänder

Läs mer

Svensk unggris. inspiration & recept

Svensk unggris. inspiration & recept Svensk unggris inspiration & recept Mört och saftigt premiumkött Svensk unggris föds upp i liten skala runtom i Sverige. Det är en ung gris som väljs ut för sina goda egenskaper. Det speciella med den

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

På Bjällansås är all spannmål bannlyst Sensationella resultat vad gäller köttets nyttighet

På Bjällansås är all spannmål bannlyst Sensationella resultat vad gäller köttets nyttighet FOTO: CHRISTINA FORLIN På Bjällansås är all spannmål bannlyst Sensationella resultat vad gäller köttets nyttighet Idisslare är skapta för att äta grovfoder. Sedan fem år sker slutuppfödningen med enbart

Läs mer

INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN

INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN Företag: Utbildning, År: 2014 Datum: 2015 03 20 Bra att veta Fyll i de gröna fälten med dina egna uppgifter. Uppgifterna i de vita fälten kan ändras vid behov. Uppgifterna

Läs mer

Hjortfärsbiffar. Rödvinssås. 4 port

Hjortfärsbiffar. Rödvinssås. 4 port Med hjort på menyn Hjortfärsbiffar 4 port 600g hjortfärs 100g smör 2 msk matolja 1 msk dijonsenap 2 äggulor 3 kokta potatisar utan skal 1 gul lök 1 dl grädde 2 cl cognac Skala och finhacka löken. Fräs

Läs mer

Betfor en riktig klassiker!

Betfor en riktig klassiker! Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att

Läs mer

Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar

Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar brunstpassning och seminering. Semin i två olika varianter

Läs mer

Slaktutbyte något att räkna med?

Slaktutbyte något att räkna med? Slaktutbyte något att räkna med? Av Carin Clason, Hallands Husdjur och Helena Stenberg, Taurus Slaktutbyte något att räkna med? Sammanfattning Det är svårt att få tag på svenska uppgifter om slaktutbyte

Läs mer

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet SLAKTGRIS produktion och lönsamhet Slaktgriskalkylen Vilka kostnader är påverkbara? För en företagare är det viktigt att se över de kostnader som finns i företaget. Nyckeln till ökad lönsamhet är inte

Läs mer

2010 Djuromsorg i fokus

2010 Djuromsorg i fokus 2 2010 Djuromsorg i fokus Söker du en leverantör som kan erbjuda produkter för ventilation, inredning, gödselhantering och foderhantering? Din leverantör till det professionella lantbruket www.sveaverken.se,

Läs mer

Presentation av Tycho Wachtmeister HUT Skåne 16/11 2010 LRF, Höör

Presentation av Tycho Wachtmeister HUT Skåne 16/11 2010 LRF, Höör Presentation av Tycho Wachtmeister HUT Skåne 16/11 2010 LRF, Höör Knutstorps Historia Godset har varit i familjen Wachtmeisters ägo sedan 1772. Vår farfar bedrev Sveriges största stuteri med galopphästar.

Läs mer

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det.

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. (Foto Per Persson) Betesföreningen och Skånesemin anordnade en betesdag på Gunnaröd för att visa att det går att få till en bra betesdrift även om man har

Läs mer

Kött. Det du äter när du äter kött består av. Muskler. Fett. Bindväv MÖRT KÖTT

Kött. Det du äter när du äter kött består av. Muskler. Fett. Bindväv MÖRT KÖTT Kött Det du äter när du äter kött består av Muskler Fett Bindväv MÖRT KÖTT Kött som har varit mycket i arbete har grövre muskeltrådar och mer bindväv. Det gör att vi tycker att köttet är grövre och segare

Läs mer

Nya tider nya strategier

Nya tider nya strategier malin.frojelin@vxa.se, torbjorn.lundborg@vxa.se Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara

Läs mer

Alltid det svarta fåren!

Alltid det svarta fåren! Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även

Läs mer

Vi bygger för. framtiden

Vi bygger för. framtiden 1 Vi bygger för 2010 framtiden Specialist på fodertillskott för djur Wiromineral Ditt bästa val Svensktillverkat mineralfoder för dagens och morgondagens lantbrukare. Skulle inget ur vårat stora standardsortiment

Läs mer

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektnamn Sjuhäradskött ut på marknaden Projektidé Vi är ett nätverk sedan flera år tillbaka. Nätverket består av 8

Läs mer

Reseberättelse för Värmlands Koklubbs resa till Danmark den 17-19:e mars 2015

Reseberättelse för Värmlands Koklubbs resa till Danmark den 17-19:e mars 2015 Reseberättelse för Värmlands Koklubbs resa till Danmark den 17-19:e mars 2015 Resenärer: Resan gjordes i samarbete mellan Värmlands Koklubb. Vi var 8 deltagare på resan så vi fick plats i en minibuss.

Läs mer

Förord. Uppsala i december 1999. Maud Gustafsson Fahlbeck. Ekokött ek. för. Box 412 751 06 Uppsala

Förord. Uppsala i december 1999. Maud Gustafsson Fahlbeck. Ekokött ek. för. Box 412 751 06 Uppsala Förord Det talas mycket om ekologisk köttproduktion och under senare år har vi kunnat läsa i bl a lantbrukspressen att efterfrågan av KRAV-godkänt kött är större än tillgången. Många frågar sig varför

Läs mer

Uppfödning av charolaiskvigor med utnyttjande av naturbetesmarker

Uppfödning av charolaiskvigor med utnyttjande av naturbetesmarker Uppfödning av charolaiskvigor med utnyttjande av naturbetesmarker Beef production with Charolais heifers using seminatural grasslands Examensarbete av: Johanna Bengtsson Handledare: Anna Hessle Sveriges

Läs mer

Slutet gott, allting gott!

Slutet gott, allting gott! Slutet gott, allting gott! Vi har väl alla varit med om månader när bankomaten hånskrattar sitt Uttag medges ej och vi letar förtvivlat efter bortglömda mynt i burkar och fickor därhemma. Det är då vi

Läs mer

tidning Jubileum i Hörby! Tre generationer slaktare

tidning Jubileum i Hörby! Tre generationer slaktare 2 tidning 2012 Jubileum i Hörby! Tre generationer slaktare När du tror du tänkt på allt En försäkring förhindrar inte sjukdomar eller skador. Stora djurinköp ökar risken för smittor i din besättning. Se

Läs mer

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Kjell Martinsson, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, tel: 090-786 94 40, e-post: Kjell.Martinsson@njv.slu.se I norra Skandinavien har

Läs mer

Recept. Ingredienser v.23. Hej! Bra att ha hemma v.23. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!

Recept. Ingredienser v.23. Hej! Bra att ha hemma v.23. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror! Ingredienser v. Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 800 gram fläskkarré Ca 000 gram kycklingben Recept Potatis/ris/pasta mm kg fast potatis, Grönsaker gul lök vitlök 500 gram morötter 500 gram palsternackor

Läs mer

Hur kan man undvika fetthaltsdepressioner i mjölken vid betesfoderstat

Hur kan man undvika fetthaltsdepressioner i mjölken vid betesfoderstat Hur kan man undvika fetthaltsdepressioner i mjölken vid betesfoderstat En dokumentation från betesperioden på sex KRAV-mjölkgårdar i Östergötlands län år 2003 Margareta Dahlberg LG Husdjurstjänst Öjeby,

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 32. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 32. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 32. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 32. Köp gärna med fler matvaror! dagar Ingredienser v Recept Potatis/ris/pasta kg potatis, Grönsaker rödlök gul lök vitlök paprika blomkål chilipeppar citron kruka dill knippe rädisor ask babyspenat kg morötter,,,, Hej! Välkomna till

Läs mer

Du hittar fler goda recept på vår hemsida www.saltakvarn.se

Du hittar fler goda recept på vår hemsida www.saltakvarn.se Gott med BÖNOR BÖNOR & LINSER Bönor och linser är lätta att använda och passar bra i både kalla och varma rätter. Snabbt kan du göra en härlig bönsallad, en het salsa eller piffa upp grytan lite extra

Läs mer

CHILI CON CARNE. 7 goda matlåderecept

CHILI CON CARNE. 7 goda matlåderecept 1 7 goda matlåderecept Här är Sara Begners matlådor för under 20 kr per portion. CHILI CON CARNE ca 400 g nötfärs 2 msk smör eller margarin 2 gula lökar, skalade, finhackade 2 vitlöksklyftor, skalade,

Läs mer

Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter

Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter Frida Gustavsson, Civ. ing. i Bioteknik. Doktorand inom Livsmedelsteknik, Lunds Universitet frida.gustavsson@food.lth.se

Läs mer

Grillspett av struts. 4 personer

Grillspett av struts. 4 personer Grillspett av struts 500 600 g wokbitar av biff/filé 1 pkt bacon 8 st små tomater 12 st hela champinjoner ev gul lök 1 banan ev 1 paket strutskorv Grillolja: 4 msk matolja 1 krm svart- eller citronpeppar

Läs mer

12 smaskiga enkla recept på Findus Grönsaker Perfekta till

12 smaskiga enkla recept på Findus Grönsaker Perfekta till 12 smaskiga enkla recept på Findus Grönsaker Perfekta till Grönsaker perfekta till fisk är en härlig blandning gjord på grillad aubergine, svarta bönor, sugar snap peas och tomater. FISK I FOLIE 1 portion

Läs mer

Välkommen till Trähusets mathörna.

Välkommen till Trähusets mathörna. Välkommen till Trähusets mathörna. Ni undrar säkert varför vi öppnar en mathörna på ett företag som tillverkar småhus! Förklaring följer. Trähuset har nio anställda i varierande åldrar från 26-63 år. Av

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 10. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 10. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 10. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 10. Köp gärna med fler matvaror! 3 dagar v 0 Recept Kött/fisk 500 gram hönsfärs Ca 600 gram laxfilé Potatis/ris/pasta kg potatis,3 Grönsaker 3 gula lökar vitlök 50 gram ingefära chilipeppar 3 apelsiner granatäpple kg morötter kruka koriander,3,3,3

Läs mer

Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan.

Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan. 1 Fem smala soppor Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan. 5 Recept Foto: Lars Paulsson Nudelsoppa med kycklingwok Wok 1 st kycklingfilé 0,5 st purjolök, liten strimlad 1 st paprika, strimlad

Läs mer

Vallfoder som enda foder till får

Vallfoder som enda foder till får Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,

Läs mer

Distriktsveterinärerna tipsar. Information till. Stoägare

Distriktsveterinärerna tipsar. Information till. Stoägare Distriktsveterinärerna tipsar Information till Stoägare Avelssäsongen Våren är här och en ny avelssäsong stundar. Nya drömmar om föl väcks över hela landet hos såväl ston som stoägare. Då det varje år

Läs mer

Kycklingfilé med äppleoch curryröra. vecka 22

Kycklingfilé med äppleoch curryröra. vecka 22 Kycklingfilé med äppleoch curryröra vecka 22 familj Kycklingfilé med äppleoch curryröra cirka 40 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2087 kj/501 kcal. Protein 44,3 g. Fett 13,4 g. Kolhydrater 45,9 g.

Läs mer

Grillat röksaltat innanlår med libbstickasky, potatis och mesostbrulé, ragu på skärbönor, rökt sidfläsk och kantareller samt kalops och rödbetsgelé

Grillat röksaltat innanlår med libbstickasky, potatis och mesostbrulé, ragu på skärbönor, rökt sidfläsk och kantareller samt kalops och rödbetsgelé Grillat röksaltat innanlår med libbstickasky, potatis och mesostbrulé, ragu på skärbönor, rökt sidfläsk och kantareller samt kalops och rödbetsgelé Foto: Arne Adler 8 portioner 1 kg nötinnanlår 2 vitlöksklyftor,

Läs mer

Lim-info. Elitauktion. Vi önskar Er alla en God Jul och ett Gott Nytt År! Svenska Limousinföreningens styrelse o Avelsråd /Carina

Lim-info. Elitauktion. Vi önskar Er alla en God Jul och ett Gott Nytt År! Svenska Limousinföreningens styrelse o Avelsråd /Carina Lim-info Svenska Limousinföreningens medlemstidning Nr 4 2012 Elitauktion Foto: Benedikt Eriksson Vi önskar Er alla en God Jul och ett Gott Nytt År! Svenska Limousinföreningens styrelse o Avelsråd /Carina

Läs mer

IMPLEMENTERING AV KVALITETSKLASSIFICERING PÅ NÖTKÖTT

IMPLEMENTERING AV KVALITETSKLASSIFICERING PÅ NÖTKÖTT IMPLEMENTERING AV KVALITETSKLASSIFICERING PÅ NÖTKÖTT Stöd till insatser på livsmedelsområdet Dnr 3.2.18-13663/13 Slutrapport Helena Stenberg, projektledare Helena. Stenberg@taurus.mu 1 Bakgrund Under 2013

Läs mer

Recept och måltidsförslag

Recept och måltidsförslag NLL Datum Gäller t.o.m. Ansvarig Reviderad 2015 01 27 2016 01 27 Anna Skogfält Dietistenheten Sunderby sjukhus Anna Skogfält EmmaMaria Wiklund Recept och måltidsförslag efter gastric bypass operation 1

Läs mer

En Lättare Vecka v.19

En Lättare Vecka v.19 v.19 MÅNDAG Ost & tomatgratinerad falukorv med stuvade makaroner TISDAG Fiskbiff med mos och kall sås ONSDAG Ritas köttfärssås TORSDAG Laxsoppa med en touch of thai FREDAG Vegetarisk wok LÖRDAG Klassiska

Läs mer

Ingredienser v.28. Recept. Veckans meny: Bra att ha hemma v.28. Köp gärna med fler matvaror! Hej!

Ingredienser v.28. Recept. Veckans meny: Bra att ha hemma v.28. Köp gärna med fler matvaror! Hej! v.28 Recept Kött/fisk Ca 600 gram kycklingfilé Ca 500 gram nötfärs Ca 550 gram falukorv Ca 500 gram laxfilé Ca 800 gram fläskkotlett 1 2 3 5 Potatis/ris/pasta mm 2 kg fast potatis 1 pkt pasta 1 pkt ris

Läs mer

Hällstekt, glaserat och mörkokt Fårölamm med jordärtskocka och tryffel.

Hällstekt, glaserat och mörkokt Fårölamm med jordärtskocka och tryffel. Klas Lindberg Modern restaurangrätt 14 portioner Hällstekt, glaserat och mörkokt Fårölamm med jordärtskocka och tryffel. Allt kött, mejeri och grönsaker är i största möjliga mån ekologiska eller kravmärkta

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 43. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 43. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 43. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 43. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 4 Recept Kött/fisk Ca 500 gram nötfärs Ca 00 gram räkor Ca 700 gram tvådelad kycklingfilé Potatis/ris/pasta mm pkt glasnudlar Hej! Välkomna till en ny vecka fylld av spännande smaker från världens

Läs mer

Tio recept från Ekomatsedeln

Tio recept från Ekomatsedeln Tio recept från Ekomatsedeln Innehållsförteckning Potatissoppa med röda linser och dessert...3 Kikärtor med spenat och fetaost...4 Pannkakor med keso och kikärtsallad...5 Röd fisk med pasta...6 Skinkgryta

Läs mer

Har storleken betydelse?

Har storleken betydelse? Emma Carlén är utbildad Husdjursagronom. Hon har forskat inom ämnet husdjursgenek om hur man på bästa sä kan hia tjurar och kor som nedärver resistens mot juverinflammaon. Emma började på Svensk Mjölk

Läs mer

7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år

7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år Centrala Barnhälsovården Södra Bohuslän & Göteborg mars 2011 7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år Recepten är beräknade för familjen med 2 barn i åldrarna 1-6 år (familjens mat från cirka

Läs mer

KYCKLING MED SLOTTSSTEKSMAK

KYCKLING MED SLOTTSSTEKSMAK KYCKLING MED SLOTTSSTEKSMAK 1 portion 100 g kycklingfilé i långa strimlor 1 tsk majsolja 1 liten lök, finhackad 1/2 finhackad röd paprika 1-2 ansjovisfiléer, 30 g 1/2 dl kycklingbuljong salt och peppar

Läs mer

Avel i ekologiska besättningar

Avel i ekologiska besättningar Avel i ekologiska besättningar författare: Lotta Rydhmer, Anna Näsholm, Titti Måntelius, Maria Alarik, Ylva Åkerfeldt redaktör: Maria Alarik Projektansvariga organisationer: HS Landsbygdskonsult AB Box

Läs mer

Häst med kål & lök Filip Fastén

Häst med kål & lök Filip Fastén Häst med kål & lök Filip Fastén Hällstekt hästbiff med kålbrässerad hästbog. Serveras med lättrökt, krispig, kålfylld burritanalök, smör och kumminbakat spetskålshjärta, olja parfymerad med libbsticka,

Läs mer

Sremska med avokadoröra. vecka 13

Sremska med avokadoröra. vecka 13 Sremska med avokadoröra och salsa vecka 13 familj Sremska med avokadoröra och salsa cirka 30 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2632 kj/629 kcal. Protein 18,4 g. Fett 34,4 g. Kolhydrater 59,7 g. Ingredienser:

Läs mer

Lammkorv med linser och rostad potatis. vecka 42

Lammkorv med linser och rostad potatis. vecka 42 Lammkorv med linser och rostad potatis vecka 42 familj Lammkorv med linser och rostad potatis cirka 40 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2527 kj/ 606 kcal. Protein 25,6 g. Fett 28,1 g. Kolhydrater

Läs mer

Bondgårdsbesök med klassen? Välkomna till oss!

Bondgårdsbesök med klassen? Välkomna till oss! Bondgårdsbesök med klassen? Välkomna till oss! Vill du ha en aha-upplevelse bland djur, natur och växter och få chansen att smaka, känna och klappa på det moderna svenska lantbruket? Boka in ett bondgårdsbesök!

Läs mer

Passalbladet November 2013

Passalbladet November 2013 Passalbladet November 2013 Månadens recept Hej på er alla Passalare! Pumpasoppa Nu har jag, Lena, fått äran att skriva här i Passalbladet. Jag vill uppmärksamma er alla på att Passal har fått en ny hemsida.

Läs mer

Särtryck ur tidningen Nötkött 6/2013

Särtryck ur tidningen Nötkött 6/2013 Särtryck ur tidningen Nötkött 6/2013 I det här numret bjuder vi på 12 extra sidor där du får tips på hur du kan öka produktionen av protein på den egna gården. Hemmaodlat protein kan ge lägre foderkostnader

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 17. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 17. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 17. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 17. Köp gärna med fler matvaror! 3 dagar Ingredienser v 7 Recept Kött/fisk 500 gram nötfärs Ca 650 gram kycklingfilé Ca 800 gram torskrygg 3 Hej! Den här veckan hittar du en spännande rätt med raw currysås och grönsakspasta på menyn.

Läs mer

Lamm med hög tillväxt. Foder för lamm och får

Lamm med hög tillväxt. Foder för lamm och får Lamm med hög tillväxt Foder för lamm och får Kajsa Öhman Produktchef får och lamm Fåråret Tidigare föddes nästan alla lamm i Sverige på våren och slaktades på hösten. Idag blir det allt vanligare med lamning

Läs mer

Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012

Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012 Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012 Börja med ekologisk äggproduktion Text och foto: Åsa Odelros, Åsa Odelros AB om inte annat anges Att producera ägg ekologiskt

Läs mer

Variation på lammsadel

Variation på lammsadel Variation på lammsadel Örtmarinerad lammytterfilé, lättrökt lamminnerfilé och variant på kålpudding med endive, potatis- och sparrisrulle, persiljerotspuré, samt sparrissallad med brynt smörvinägrett,

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 38. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 38. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 38. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 38. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 8 Recept Potatis/ris/pasta 2 sötpotatisar Hej! Välkomna till en ny vecka med vår vegetariska matkasse. Vi har en spännande meny framför oss med många härliga smaker och färgstarka rätter. Inledningsvis

Läs mer

Hjort Hencca Vilén & Sten Petrell Lönkan, 13.2.2013

Hjort Hencca Vilén & Sten Petrell Lönkan, 13.2.2013 Hjort Hencca Vilén & Sten Petrell Lönkan, 13.2.2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hjortgryta med hasselnötter... 3 Hjortrulader med lingongräddsås... 4 Fyllda färsbiffar med dragonpepparsås... 6 Viltjärpar med

Läs mer

Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad

Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad 4 port coscous 600 g blandfärs 0,5 röd lök 0,25 vitlök 1 tsk salt 0,5 tsk sambal oelek 0,5 tsk mald spiskummin 2msk mjölk Sås: 3 dl gräddfil 2 msk chilisås

Läs mer

Ny foderstrategi en lönsam historia

Ny foderstrategi en lönsam historia Ny foderstrategi en lönsam historia Erik Engelbrekts, 34 år, bor i Stockholm med sambo och barn. Han är utbildad ekonomargonom och har sina röer i Hälsingland. Erik arbetar på Växa Sverige, avdelningen

Läs mer

1 Bevisets utskriftsdatum.

1 Bevisets utskriftsdatum. Ver.2 070215 TOLKNINGSGUIDE FÖR KAPs HÄRSTAMNINGSBEVIS 1 Bevisets utskriftsdatum. 2 BESTÄLLANDE BES., NAMN & ADRESS Beställande bes: om beställningen av beviset har gjorts med typ av beställning = Bruksid.

Läs mer

Bäckenbenshängt nötkött från svenska köttrasdjur. Från svenska gårdar sedan 1899

Bäckenbenshängt nötkött från svenska köttrasdjur. Från svenska gårdar sedan 1899 Bäckenbenshängt nötkött från svenska köttrasdjur. Från svenska gårdar sedan 1899 Nöjda gäster kommer tillbaka Att gå på restaurang är en helhetsupplevelse för alla sinnen. En fullsatt krog med rätt stämning

Läs mer

Kvighotell - En ny model för ungdjur management

Kvighotell - En ny model för ungdjur management DAGENS EPISTOLA Kvighotell - En ny model för ungdjur management A ungdjurstallar på samma gård B Ungdjurstall som hotell (flere kunder i hotellet) Nordisk Byggträff i Billund Danmark Tapani Kivinen Architect

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 34. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 34. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 34. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 34. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 4 Recept Potatis/ris/pasta 900 gram potatis pkt pasta Grönsaker gul lök vitlök chilipeppar äpplen avokado 400 gram grönkål 500 gram morötter purjolök salladshuvud 50 gram cocktailtomater broccolihuvuden,,,,

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

Fördel Fonder AKTIEFONDINDEX FOND! FORMSTARK ÄN IDAG LÄS OM DIN. HIPP, HIPP, HURRA Nästa år fyller din fond 50 år

Fördel Fonder AKTIEFONDINDEX FOND! FORMSTARK ÄN IDAG LÄS OM DIN. HIPP, HIPP, HURRA Nästa år fyller din fond 50 år Fördel Fonder F Ö R F O N D S PA R A R E I H A N D E L S B A N K E N O K T 2 0 0 7 LÄS OM DIN FOND! HIPP, HIPP, HURRA Nästa år fyller din fond 50 år JAG BEHÖVER INTE GÖRA NÅGOT SJÄLV Möt en av våra fondsparare

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Pumpasoppa med kavringkrutonger och dragonkräm (ca 12 personer)

Pumpasoppa med kavringkrutonger och dragonkräm (ca 12 personer) Pumpasoppa med kavringkrutonger och dragonkräm (ca 12 personer) Olivolja 3 gula lökar 3 stjälkar blekselleri 3 vitlöksklyftor Ca 2 msk riven färsk ingefära Ca 3 dl vitt vin Ca 6 dl kyckling eller grönsaksbuljong,

Läs mer

6 sätt att laga småländska isterband

6 sätt att laga småländska isterband 6 sätt att laga småländska isterband Historik 1939 startade Verner Grönqvist den lanthandel som genom sina isterband skulle komma att bli en lokal popularitet. Att isterbanden blev så uppskattade berodde

Läs mer

Löjrom på Knäcke Vin: Louis Roederer Champagne

Löjrom på Knäcke Vin: Louis Roederer Champagne Löjrom på Knäcke Vin: Louis Roederer Champagne SVÅRIGHETSGRAD: Lättlagat TILLAGNINGSTID: Under 15 min PORTIONER: 10 st knäckebröd 1 tsk crème fraiche per bit en klick löjrom per bit (beräkna ca 100 g för

Läs mer

MENY. Tomatdrink. Röd coleslaw Tzatziki. Lammstek m. örter på ratatouillebädd med ugnsbakad potatis och vitlökssmör Enbärssås. Ugnsrostade grönsaker

MENY. Tomatdrink. Röd coleslaw Tzatziki. Lammstek m. örter på ratatouillebädd med ugnsbakad potatis och vitlökssmör Enbärssås. Ugnsrostade grönsaker MENY Tomatdrink Röd coleslaw Tzatziki Lammstek m. örter på ratatouillebädd med ugnsbakad potatis och vitlökssmör Enbärssås Ugnsrostade grönsaker Äppelkaka Cheesecake m. karamelliserade körsbärstomater

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Foder UTFODRING AV HÄSTEN

Foder UTFODRING AV HÄSTEN Foder Hästen är en gräsätare och i vilt tillstånd söker den föda omkring 16-18 timmar varje dygn. Uppstallade hästar måste utfodras regelbundet med rätt och lagom mängd foder vid varje tillfälle för att

Läs mer

mush b.a.r.f. vaisto

mush b.a.r.f. vaisto mush b.a.r.f. vaisto innehåll MUSH-STORYN... 3 MUSH-TIDSLINJE... 4 VÅRA PRODUKTLÖFTEN...6 UTFODRA MED VÅRA MUSH B.A.R.F. VAISTO -PRODUKTER... 8 PRODUKTER...14 I begynnelsen åt hundar kött, ben, organ,

Läs mer

KOREANSKA KÖKET MENU SSALBAP KOKT RIS KHACHORI "GURKKIMCHI" KONGNAMOOL BÖNGRODDSALLAD TALGYAL MARI RULLAD FYLLD OMELETT

KOREANSKA KÖKET MENU SSALBAP KOKT RIS KHACHORI GURKKIMCHI KONGNAMOOL BÖNGRODDSALLAD TALGYAL MARI RULLAD FYLLD OMELETT KOREANSKA KÖKET MENU SSALBAP KOKT RIS KHACHORI "GURKKIMCHI" KONGNAMOOL BÖNGRODDSALLAD TALGYAL MARI RULLAD FYLLD OMELETT SHIKUMCHIGUK SPENAT OCH KYCKLINGSOPPA SAEUTIGIM FRITERADE TIGERRÄKOR YANYUMJANG DOPPSÅS

Läs mer

Månadens paket kommer som vanligt att innehålla några förslag och recept på maträtter. Vinklubb

Månadens paket kommer som vanligt att innehålla några förslag och recept på maträtter. Vinklubb Månadens paket kommer som vanligt att innehålla några förslag och recept på maträtter. Vinklubb Vinpaket Nr 8 Oktober 2010 Den sköna sommaren är slut och regnet och rusket gör att det åter är dags för

Läs mer

Spätta med rödlöksgremolata. vecka 24

Spätta med rödlöksgremolata. vecka 24 Spätta med rödlöksgremolata vecka 24 inspiration Spätta med rödlöksgremolata Ett utsökt fiskrecept där rödlöksgremolata serveras som tillbehör. Den fräscha gremolatan får smak av persilja, citron och lök

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 7. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 7. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 7. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 7. Köp gärna med fler matvaror! dagar Ingredienser v 7 Recept Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 600 gram fläskkotlett Ca 700 gram tvådelad kycklingfilé Potatis/ris/pasta kg potatis Hej! Stekta lax med het majs- och zucchinisallad får

Läs mer

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Bengt Andréson Lantbruksekonom Hushållningssällskapet i Värmland Frikoppling 2005-2012 Stöd kopplade till produktionen har successivt tagits bort Ex:

Läs mer

Krämig pasta med halloumi och tomat. vecka 22

Krämig pasta med halloumi och tomat. vecka 22 Krämig pasta med halloumi och tomat vecka 22 familj Krämig pasta med halloumi och tomat cirka 20 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 3091 kj/740 kcal. Protein 29,5 g. Fett 43,6 g. Kolhydrater 55,0 g.

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

En god tillväxtstart ger produktiva och hållbara kor. Utfodring enligt tillväxtpotentialen ger framgång

En god tillväxtstart ger produktiva och hållbara kor. Utfodring enligt tillväxtpotentialen ger framgång En god tillväxtstart ger produktiva och hållbara kor Utfodring enligt tillväxtpotentialen ger framgång kalvnäring Starter och Mysli startfoder I och Hieho uppfödningsfoder Stabiliser, Electrolyte och Fiber

Läs mer

Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning

Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning Foto: ediblegeography.com Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning Therese Ahlman Inst. för husdjursgenetik, SLU E-post: therese.ahlman@slu.se Jordbruksverkets FoU-dag 11 april

Läs mer

Att lyckas med kött. Simon Laiti ger tips. Välj rätt kött Stekning Grillning Mariander/glace

Att lyckas med kött. Simon Laiti ger tips. Välj rätt kött Stekning Grillning Mariander/glace Att lyckas med kött Simon Laiti ger tips Välj rätt kött Stekning Grillning Mariander/glace Gör det bästa av ditt kött För att få till en riktigt god kötträtt krävs bra råvaror, men lika viktigt är det

Läs mer

Betfor Inte bara nyttigt

Betfor Inte bara nyttigt Betfor Inte bara nyttigt Betfor. Från hobbyridning Betfor har varit en viktig komponent i svenska hästars foderstat i mer än 50 år. Skälet till detta är ganska självklart, efter- Betfor påverkar en rad

Läs mer