SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST

Transkript

1 SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Hälsoskolan Aktiv Inom Exsistre Delrapport I Tina Eriksson Sjöö

2 2

3 Innehållsförteckning Inledning 4 Hälsoskolan bakgrund 4 Hälsoskolan Aktiv inom Exsistre 5 Hälsoskolan Aktivs mål 6 Organisation och omfattning 6 Frågeställningar och metod 7 Erfarenheter från projektets genomförande augusti 2012 till december Rekrytering 8 Självskattning av hälsan 9 Rörlighet 10 Smärta 11 Oro/nedstämdhet 12 Sömnproblematik 12 Koordinatorernas/kursledarnas uppfattning av deltagarnas hälsa 13 Kunskap om egenvård 14 Kunskap om svenska sjukvårdssystemet 16 Samverkanserfarenheter 16 Aktivitetens värde under etableringsperioden 18 Referenser 19 3

4 Inledning Hälsoskolan Aktiv för nyanlända flyktingar är ett delprojekt av Exsistre och ska med stöd från Exsistre ta fram metoder vilka underlättar för målgruppen nyanlända flyktingar att komma in på arbetsmarknaden. Tanken är att nyanlända genom ökad kunskap om hälsa samt träning ska skall få en bättre grund för att komma vidare i sina etableringsplaner. Projektet initierades av Primärvården i Göteborg, Flyktingmedicinsk mottagning samt Primärvårdsrehab och en kursledare som är placerad på Flyktingmedicinsk mottagning anställdes. Projektet drivs i nära samarbete med Arbetsförmedlingen Etablering och har beslutats pågå mellan till Dock kunde Hälsoskolan inte starta sin verksamhet förrän i slutet av augusti då man inte haft tillgång till personal tidigare. Därmed förlängs projekttiden till Arbetsförmedlingen Etablering ansvarar för att deltagare erbjuds Hälsoskolan samt ansvarar för gruppindelningen och bidrar även med lokaler för Hälsoskolans lektioner. Syftet med interventionen Hälsoskola är att i ett tidigt skede av migrationsprocessen medverka till att flyktingar i väntan på studier i svenska (eller nyligen påbörjade studier) ska erbjudas professionell information om samhällets hälso- och sjukvårdsinsatser samt få verktyg och kunskap för att de själva skall kunna hantera sin stressituation. Tanken är också att i möjligaste mån följa upp effekten av den hälsofrämjande intervention med kvantitativa frågeformulär före, direkt efter samt 6 månader efter avslutad Hälsoskola dvs. då deltagaren antas genomgå SFI-studier. Kvalitetssäkring skall också ske med hjälp av muntliga utvärderingar med deltagarna efter avslutad kurs samt vid en sex månaders uppföljning. Hälsoskolan bakgrund Metoden Hälsoskola är utvecklad i Harvard och har använts med lovande resultat i Botkyrka, Södertälje, Malmö och Trelleborg. Metodiken bygger på dialog mellan deltagare och ledare samt har fokus på information om migration, stress och hälsa. Den ska ge kursdeltagaren kunskap och verktyg för att själv kunna hantera sina behov. I USA var det professor Richard Mollica vid Harvard Medical School, chef för Harvard Program in Refugee Trauma som först utvecklade konceptet Hälsoskola. Professor Mollica undersökte hur offer för krigstrauma och tortyr påverkas av att berätta om sina erfarenheter och det visade sig att många som har upplevt krigstrauma och tortyr uppskattar möjligheten att vittna om sina erfarenheter både i form av att besvara frågeformulär men också genom att i grupp delge sina erfarenheter till andra i liknande situation (Mollica, McDonald, 4

5 Massagli & Silove 2004). Istället för att träffa sina patienter individuellt organiserade Professor Mollica stödgruppsverksamhet för dem med doktorn som samtalsledare. Erfarenheter från denna verksamhet tog han sedan med sig till Sverige då han var gästprofessor vid Karolinska Institutet i Stockholm. I Stockholm (Södertälje och Botkyrka) har sedan verksamheten utvecklats av docent Solvig Ekblad som sedan inspirerat till utvecklandet av Hälsoskolan i Malmö. I Malmö har Hälsoskolan vidareutvecklats med ytterligare teman om tandvård och sexuell hälsa (Eriksson-Sjöö 2012). En grundläggande princip i Hälsoskolan är att etablera en mänsklig kontakt vilken uppmuntrar till kommunikation och förståelse. Hälsoskolan bedrivs genom aktivitet i grupp och dessa aktiviteter är strukturerade i dimensionerna tid (en gång per vecka under sju-åtta veckor), rum (samma tid och plats), innehåll (sju teman) samt form (en eller flera kurssamordnare följer gruppen varje gång). Det är viktigt att ha olika professioner (sjuksköterska, sjukgymnast, psykolog, tandläkare, barnmorska och läkare) som täcker in konceptet för Hälsoskolan och som arbetar kliniskt i vården och har erfarenhet av svensk sjukvård. Man bör ha kunskap i gruppdynamik, i de ämnesområden som ingår i kursen samt ha jobbat med tolk i patientärenden. För att öka trygghet och tillit i gruppen har Hälsoskolan några grundläggande principer som gås igenom vid introduktionen och vid behov upprepas vid senare tillfällen. Dessa är att: 1. Tolken har tystnadsplikt och översätter allt som sägs i rummet. 2. Allt som sägs i rummet stannar i rummet. 3. Mobilen är avstängd. 4. Koncentration på här och nu och hälsa. 5. Religion och politik samt ekonomi och bostad får man diskutera i andra sammanhang. 6. Vid frågor och kommentarer räcks handen upp (vid behov). 7. Det är en sluten grupp ingen som kommer och går. 8. Ingen information ges till externa myndigheter. Hälsoskolan Aktiv inom Exsistre Målgruppen för Hälsoskolan Aktiv är nyanlända flyktingar (mellan år) eller anhöriga som tillhör etableringen och som önskar förbättra sin hälsa. Arbetsförmedlingen Etablering ansvarar för att erbjuda insatsen till lämpliga deltagare ur målgruppen. Gruppstorleken bör vara 8-12 kursdeltagare. Det nära sambandet 5

6 mellan språkinlärning och psykisk och fysisk hälsa står i fokus för Hälsoskolan Aktiv. Hälsoskolan Aktivs mål Enligt projektplanen är målen med insatsen: - att erbjuda en förstärkning till etableringsplanen så att den enskilde bättre kan tillgodogöra sig insatser under etableringen samt i ett framtida arbete - att förbättra hälsan/höja den fysiska förmågan och visa vägar att behålla en god hälsa för målgruppen - att öka kunskapen om hur man hittar rätt i sjukvården - att i samverkan bygga upp en strukturerad pedagogisk verksamhet med hälsosamtal enskilt och i grupp Organisation och omfattning Hälsoskolan Aktiv beräknas pågå som projekt från mitten/slutet av augusti 2012 till och med juni Detta på grund av en försenad kursstart. Femtio deltagare beräknas kunna erbjudas plats per år och AF Etablering ansvarar för rekrytering samt gruppindelning. Genomförandet sker med hjälp av en sjukgymnast på 40 % tjänst från Primärvårdsrehab och en sjuksköterska på 50 % tjänst från Flyktingmedicinsk mottagning vilka fungerar som koordinatorer/kursledare i projektet. Under 14 veckor prioriteras (enligt projektplanen) Hälsoskolan Aktiv före andra insatser och man tar individuell ställning till vilka övriga aktiviteter som skall ingå. De första sju veckorna skall bestå av Hälsoskolans koncept med tematiskt innehåll en gång per vecka under tre timmar. Under dessa inledande veckor introduceras även fortsättningen med sju veckors fysisk träning 2 ggr/vecka, sjukgymnastledd och i egna grupper. Deltagarna skall om möjligt kunna starta träningsdelen redan under Hälsoskolan och fortsätta tills programmet är avslutat. Det skall även finnas möjlighet till förlängning efter individuell prövning. Enligt projektplanen skall Hälsoskolan vara en naturlig övergång till det vanliga Aktiv. Om man identifierar en mer omfattande hälso- och sjukvårdsproblematik skall personen slussas vidare till andra enheter. De sju inledande kurstillfällena leds av koordinatorerna/kursledarna och till varje tillfälle är en kliniskt verksam specialist inbjuden som ansvarar för sitt tema. De olika temana är: Sjuksköterska som har tema om egenvård, information om sjukvården samt näringslära; Sjukgymnast som har tema om sambandet mellan fysisk 6

7 och psykisk hälsa, vikten av motion och aktivitet samt introduktion av Aktiv ; Läkare vars tema handlar om kroppens funktioner, vanliga sjukdomar; Psykolog som har tema om sömn, migrationsstress, PTSD-symtom; Barnmorska vars tema handlar om reproduktiv hälsa; Tandläkare som har tema om munhälsan, även barns tandvård. Kursen är upplagd så att teoretiska inslag blandas med praktiska inslag, diskussion och dialog. Vid varje kurstillfälle ingår en paus med hälsosamt mellanmål samt en avspänningsdel/övning som den kursledare som är sjukgymnast leder. Kursen genomförs på svenska men med tolkhjälp närvarande vid alla tillfällen då kursen ges. Man strävar efter att ha samma tolk för gruppens samtliga tillfällen. Efter de sju inledande kurstillfällena följer en träningsperiod på sju veckor där kursdeltagarna tränar på gym två dagar i veckan. Man kan även erbjuda gympa och promenader i träningsdelen. Frågeställningar och metod De frågeställningar som denna rapport söker besvara är grundade i projektets målformuleringar; Hjälper Hälsoskolan kursdeltagarna med att förbättra hälsan/höja den fysiska förmågan och visa vägar att behålla en god hälsa för målgruppen? Hjälper Hälsoskolan kursdeltagarna att öka kunskapen om hur man hittar rätt i sjukvården? Har man i samverkan lyckats bygga upp en strukturerad pedagogisk verksamhet med hälsosamtal enskilt och i grupp? Erbjuder Hälsoskolan Aktiv en förstärkning till etableringsplanen? Denna rapport skrivs i december 2013 och hälften av det stipulerade antalet grupper har slutfört sin Hälsoskolekurs samt deltagit i sexmånadersuppföljningen vilket innebär att rapporten får ses som en avrapportering under processens gång. Trots att underlaget för delrapporten är ofullständigt vad gäller helheten kan dock resultaten hittills ge svar som kan vara vägledande för den fortsatta projekttiden samt en eventuell fortsättning. Frågeställningarna kan besvaras till fullo först då alla grupper avslutat och utvärderat sex månader efter kursavslutning. Det som denna delutvärdering kan behandla är hur deltagarna hittills upplevt Hälsoskolan och dess innehåll samt om utbildningen gett effekter på kort sikt i form av bättre självupplevd hälsa hos deltagarna. Även frågan om kursdeltagarna 7

8 ökat sin kunskap om vilka sjukvårdsresurser som finns och hur dessa vid behov kan användas bör kunna framgå av utvärderingar efter avslutad kurs. De två sista frågeställningarna får sökas mera heltäckande svar på under våren 2014 då förhoppningsvis även aktörer från Arbetsförmedlingen kan tillfrågas. En statistisk slutbearbetning av frågeformulären kan göras först då samtliga utvärderingar är avslutade. Denna delutvärdering bygger i huvudsak på minnesanteckningar från muntliga kursutvärderingar och sexmånaders uppföljningar med deltagare från de fyra första grupperna. Därutöver har intervjuer gjorts med de två koordinatorerna/kursledarna samt projektägaren (verksamhetschefen) vid Flyktingmedicinsk mottagning. Tendenser har också sökts i de hittills inkomna skriftliga frågeformulären som deltagarna fyller i vid kursstart, kursavslutning samt sex månader efter kursavslut. Erfarenheter från projektets genomförande augusti 2012 till december 2013 Hittills (december 2013) har sex grupper helt eller delvis genomfört Hälsoskolan: 2 grupper somalisktalande kvinnor ( deltagare) 1 grupp arabisktalande kvinnor (4 deltagare) 1 grupp persisktalande kvinnor och män (6 deltagare) 1 grupp arabisktalande kvinnor och män (8 deltagare) 1 grupp somalisktalande kvinnor och män (6 deltagare) De fyra första grupperna har avslutat hela programmet och även genomfört en uppföljning sex månader efter avslutad kurs. Rekrytering Rekryteringen sker via AF Etableringsenhet och enligt vad som framkommer i intervjuer har det initialt varit stora problem i rekryteringsprocessen. Troliga anledningar till detta har varit att Hälsoskolan tidigare inte prioriterades/definierades som en aktivitet inom etableringsplanen. Den första kontaktpersonen på AF var knuten till Rehabiliteringsteamet vid AF och hade inte en regelbunden kommunikation med etableringshandläggarna vilka skulle stå för urvalet av lämpliga deltagare till Hälsoskolan. Detta kan även ha inneburit att 8

9 matchningen inte blev den mest optimala. Det fanns enligt kursledarna, konstanta hinder vilka tog sig uttryck i att tider för Hälsoskolan för enskilda elever kolliderade med SFI utbildningen, träningstiderna fungerade inte för att handläggarna inte släppte deltagare från SFI. Det låga antalet deltagare i grupperna två och tre, och till viss del även senare berodde på att ett tillräckligt antal deltagare från samma språkgrupp och med behov av Hälsoskolan inte hade identifierats från AF sida inför kursstart. Kursledarna har efterlyst en bättre organisation beträffande Hälsoskolan från arbetsförmedlingens sida. På senare tid, ungefär från hösten 2013 har rekryteringsarbetet förbättrats betydligt och den handläggare som nu är kontaktperson ansvarar för att de deltagare som kommer till informationsträffen 1 också skall ha praktisk möjlighet att medverka i och fullfölja Hälsoskolans olika delar. Trots att kontaktpersonen gör ett bra jobb uttrycks ett bekymmer i den meningen att kontaktpersonen inte tycks ha avsatt tid för detta samarbete med Hälsoskolan. Som intervjupersonerna uppfattat det går denna uppgift utöver hennes vanliga arbetsuppgifter vilket exempelvis innebär en pressad arbetssituation och problem med möjligheten att delta vid informationsträffar där arbetsförmedlingens medverkan är mycket viktig. Numera definieras Hälsoskolan in med 25 procent som aktivitet i etableringsplanen. Kollisioner med SFI har också från arbetsförmedlingens sida undanröjts på så vis att de presumtiva deltagarna inte skall tas från grupper som har SFI på samma tid som Hälsoskolan har sin utbildning och träning. Alternativt skall man kunna styra undan och ändra SFI- tiden. Detta utgör en stor och positiv skillnad för såväl deltagare som kursledare. Självskattning av hälsan Som tidigare beskrivits kan en statistisk bearbetning göras först när projektet är avslutat men en försiktig tendens kan dock ses i den första avslutade gruppen med tio deltagare. Dock bör stor försiktighet iakttas i fråga om validitet och reliabilitet 2 i frågeformulär som delges personer i den livssituation som kursdeltagarna i Hälsoskolan utgör. Frågor bör resas om hur man uppfattar specifika frågeställningar, översättningar av språk och dialektala nyanser, kulturella skillna- 1 Vid informationsträffen, före Hälsoskolans start, informeras de presumtiva kursdeltagarna om kursinnehåll m.m. och då har man möjlighet att anmäla om man vill delta eller inte. 2 Validitet avser att jag mäter det som är relevant i sammanhanget medan reliabilitet avser att jag mäter på ett tillförlitligt sätt. 9

10 der, vilken betydelse det har om man visar sig stark eller svag, sjuk eller frisk m.m. I frågeformuläret kan individen beskriva sin hälsa i fem dimensioner (rörlighet, egenvård, huvudsakliga aktiviteter, smärtor/besvär, oro/nedstämdhet) samt genom några frågor om sömnstatus. I en visuell analog skala registrerar respondentens sitt svar där ändpunkterna är märkta `bästa tänkbara hälsotillstånd` (100) och `sämsta tänkbara hälsotillstånd` (0). Vid de muntliga utvärderingarna får deltagarna svara på frågor om vad som har varit bra och vad som har varit mindre bra eller dåligt i Hälsoskolan. I följande avsnitt redogörs för deltagarnas svar och kommentarer vid kursutvärderingar och sexmånaders utvärderingar av Hälsoskolan. De muntliga svaren är från de fyra första grupperna vilka genomfört hela programmet. Svaren på frågeformulären är från den första gruppen bestående av tio somaliska kvinnor födda Rörlighet Enligt svaren på frågeformuläret har den somaliska gruppen kvinnor i genomsnitt ökat sin rörelseförmåga från skattningen 66,5 (vid introduktionen) till 94,5 (vid sexmånadersuppföljningen). 0 är sämsta tänkbara rörlighet och 100 är bästa tänkbara rörlighet. Enligt anteckningar från kursutvärderingar samt sexmånaders utvärderingar i de fyra första grupperna tycks flertalet deltagare ha använt sig av och haft stor nytta av den fysiska träningsdelen, vilket har hjälpt dem att öka sin rörlighet. Även avspänningsövningarna under de sju (teoretiska) kurstillfällena var nyttiga och flera deltagare använde sig av dem även i hemmet mellan kurstillfällena och efter avslutad kurs. Nedan följer några citat från de olika grupperna: Förut hade jag mer spänningar och smärta i kroppen och nu mindre smärta och mer energi. Träning på gym har varit bra för min smärta i rygg och knä, jag kan använda kroppen på ett lättare och bättre sätt. Mina kunskaper om gym och alla redskap har ökat, förut visste jag inte ens vad gym är. 10

11 Jag tyckte väldigt bra om avspänningsövningarna som jag gör ibland hemma när jag blir stressad. Jag gör fortfarande avspänningsövningar hemma för mina axlar, är nöjd med stegmätaren. Träning var mycket bra för mig, det gjorde god inverkan på mig. Jag har fortfarande ryggbesvär men smärtan har minskat mer under träningsperioden. Även arm och nackbesvären har blivit mindre, nu kan jag sträcka ut armarna helt, det var svårare tidigare. Jag har fortsatt att träna i hemmet med armhävningar och hantlar. Avslappningsövningarna gör jag mycket. Jag har även minskat på rökningen. Min fru och mina barn har kommenterat att jag ser yngre ut. Under min tid i Sverige sedan 2010 hälsoskolan var det bästa som jag kunde uppleva under min etablering. Jag mådde mycket bra psykiskt, skrattade och kände trygghet. Hittade nya vänner som jag fortfarande har kontakt med. Jag insåg att träning får mig att må bättre, ryggvärkens smärta minskade, jag sov bättre, orkade vardagen på ett positivare sätt. Men önskade gärna mer träningstid. För ett par av grupperna var det vissa problem med kollisioner mellan tiderna för SFI och träningstiderna och några deltagare klagade på detta vid utvärderingen och önskade kompensation för att de inte kunde träna regelbundet under de sista sju veckorna av Hälsoskolan. Några deltagare tog vid sexmånaders utvärdering upp att de tyvärr inte hade fortsatt med träningen på grund av ekonomiska skäl. Träningen har varit givande. Men när man väl kom igång så var de 7 veckorna över. Jag har inte fortsatt med träningen pga. ekonomiska skäl. När jag tränade kände jag mig piggare, jag orkade mer och sov bättre. Men nu håller jag på att bli sämre igen. Skulle ha önskat att träningsdelen var längre. Smärta Enligt svaren på frågeformuläret har den somaliska gruppen kvinnor i genomsnitt fått en minskad smärtproblematik från skattningen 65 (vid introduktionen) till 80,5 (vid sexmånadersuppföljningen). 0 = svåra smärtor, 100 = obefintliga smärtor. Nedan följer några citat från de olika grupperna: 11

12 Ryggvärken har försvunnit och jag har tränat varje vecka under hälsoskolan på gymmet. Gymmet har hjälpt mig mycket för jag hade ont i ryggen och är gravid. Det är mycket stor skillnad när det gäller min hälsa nu och hur det var innan hälsoskolan, förut hade jag mer spänningar och smärta i kroppen och nu mindre smärta och mer energi. Nu är det lättare och ta kontakt med vårdcentralen efter all information jag fick av hälsoskolan. Träning på gym har varit bra för min smärta i rygg och knä, jag kan använda kroppen på ett lättare och bättre sätt. Mina kunskaper om gym och alla redskap har ökat, förut visste jag inte ens vad gym är. /Jag gör fortfarande avspänningsövningar hemma för mina axlar, är nöjd med stegmätaren. Nu är jag mycket gladare och piggare, mår psykiskt bättre och smärtorna i armarna har efter träning 2 gånger i veckan under 10 veckor försvunnit. Har tidigare sökt läkare och fått mediciner, men de har inte hjälpt. Önskar att träningen kunde vara under längre tid. Träning har hjälpt min fysiska och psykiska hälsa oerhört. Min knäsmärta har försvunnit efter deltagande på gym. Oro/nedstämdhet Enligt svaren på frågeformuläret har den somaliska gruppen kvinnor blivit något mindre oroliga och nedstämda över tid. I genomsnitt skattade de sin oro/nedstämdhet till tio procentenheter lägre vid sexmånaders uppföljning jämfört med vid kursstart. Förändring i stämningsläget beskrivs i de fyra gruppernas muntliga utvärderingar med uttryck som: Jag har blivit gladare och piggare. Hälsoskolan har ändrat mitt humör och jag har blivit starkare. I dag är jag mer avslappnad och ångesten har minskat. Jag kände mig deprimerad innan Hälsoskolan, men nu är jag mycket piggare och gladare. Dessutom har jag fått bättre självförtroende och sminkar mig oftare. Under Hälsoskolans gång tyckte jag att det var mycket bra men nu håller jag på att bli sämre igen. Gymmet har hjälpt mig mycket psykiskt. Jag tycker att trä- 12

13 ningsdelen skulle varit längre. Sömnproblematik Störd sömn är en viktig aspekt av de språkinlärningsproblem som många flyktingar med PTSD har. En vanlig orsak till störd sömn är stress under lång tid, särskilt om den involverar oro och spänningar vid sänggående. Även undermålig daglig aktivitet t.ex. brist på meningsfull sysselsättning och sammanhang såsom arbetslöshet och daglig struktur kan leda till sömnproblem, eftersom personer som är arbetslösa/understimulerade ibland sover för mycket eller har oregelbundna sömnvanor. En erfarenhet av de använda enkäternas frågor om sömn är att de har varit svåra att förstå, speciellt avseende vad som skiljer de olika frågorna åt. En försiktig tolkning av den första gruppens svar ger vid handen att kursdeltagarnas sömn i allmänhet har förbättrats något under kursens gång. I kursdeltagarnas muntliga utvärdering ges också uttryck för förbättringar vad gäller sömnen på så vis att man uppger att man sover bättre och sömnvanorna har blivit bättre än tidigare. Koordinatorernas/kursledarnas uppfattning av deltagarnas hälsa Enligt kursledarna uppfattas deltagarna generellt ha sämre hälsa initialt än vad de av deltagarna självskattade formulären tyder på. I en av grupperna mådde alla psykiskt dåligt vilket innebar stora koncentrationsstörningar. Det förekom även högljudd irritation mellan deltagarna vilket trots kursledarnas försök att strukturera gruppen ledde till dålig gruppdynamik. Kursledaren antog att deltagarna var missnöjda med kursen men all utvärdering visade att så inte var fallet. I en annan grupp har gruppdynamiken varit precis tvärtom och deltagarna har stöttat varandra, gett råd och tips och även blivit vänner och umgås privat. Detta trots en svår psykisk och fysisk stressproblematik även i denna grupp. Det finns en diskrepans mellan vad man säger/skriver och vad man visar menar en kursledare. Man skriver inte hur dåligt man mår (t.ex. i frågeformuläret) men under temana kommer det upp att de mår mycket sämre än de skriver. Speciellt under psykologens tema visar detta sig. När kursledaren ställde en fråga om detta svarade en deltagare: Men vad kan ni göra för mig om jag skriver ner det? Kan ni göra så att min familj kommer hit? Kursledaren menar att deltagarna inte ser vitsen med att skriva hur dåligt de mår, men det kan också vara att de är 13

14 rädda för att beskriva i skrift för de vågar inte lita på oss ännu. Det kan vara att de vill visa att de är duktiga och starka, vill inte visa svaghet. Och de är ju starka människor som har klarat den resa de gjort, konstaterar kursledaren. Det händer också mycket i deras hemländer och med familj och släkt som påverkar deltagarna negativt och det har då inte med hälsoskolan att göra menar kursledaren men det ger ett sämre utfall i statistiken. I slutet av kursperioden kan man se en tydlig skillnad i kursdeltagarnas kroppshållning, de är mera raka i ryggen, ser gladare, piggare och självsäkrare ut och är allmänt mera positiva. Detta skapar också vänskap dem emellan som håller även utanför Hälsoskolan. Man växer även som kursledare när man märker denna förändring och märker hur tacksamma de är för att ha fått denna möjlighet. (kursledare) Kunskap om egenvård Ett av syftena med Hälsoskolan är att kursdeltagarna ska erbjudas professionell information om samhällets hälso- och sjukvårdsinsatser samt få verktyg och kunskap för att de själva skall kunna hantera sin stressituation. Denna information får de genom fakta, dialog och diskussioner i de olika teman som utbildningen innehåller. I princip samtliga teman uttrycks av deltagarna som mycket viktiga på sina olika sätt. Genomgående beskrivs detta som att Hälsoskolan var bra och informationen de fick var nyttig. Följande citat får belysa detta: Hälsoskolan har hjälpt oss med mycket som vi tidigare inte visste något om så man har lärt sig mycket. Man kan bättre skydda sig. Efter hälsoskolan vågar jag ställa mer frågor inom vården angående mina rättigheter. Jag var nöjd med alla inbjudna samtalsspecialister, fick lära mig mer om vanliga sjukdomar som diabetes. Jag mår bättre idag och har mer energi. Många beskriver att de har fått en annan syn på mat och kosthållning genom hälsoskolan. Deltagare beskriver följande: Har slutat med socker totalt och minskat på fettet i maten, ersatt det med nyttigt fett istället. Äter lite mat men ofta per dag. 14

15 Jag promenerar mycket, oftast i ett snabbt tempo och åt aldrig grönsaker och mejeriprodukter tidigare, men nu efter all information från hälsoskolan äter jag detta. Jag åt mycket socker tidigare men har nu minskat ner och dricker mycket vatten nu, tidigare drack jag bara te. Hälsoskolan var bra, all information var nyttig. Jag har fått lära mig en del om egenvård och hur ta kontakt med vårdcentralen. Det bästa tema för mig var sjukgymnast delen. Har fått väldigt bra bemötande och diskussionstillfälle på hälsoskolan med full respekt mot varandra. Innan hälsoskolan var jag mer orolig och passiv men nu mår jag mycket bättre, speciellt när jag fick veta att barnen skall komma till mig från hemlandet. Informationen om sund näring och mina rättigheter i vården, var ett kapitel som jag fortfarande har med mig. / Uppskattar alla specialister och tyckte om all information jag fick av dem, men mest tyckte jag om tandläkarens tema. Har lärt mig mycket från den teman, regeln för tandborstning, hur jag ska använda tandtråd och vad jag ska tänka på för att motverka karies. För mig var hälsoskolan en bra upplevelse, fick mig att bli glad. Jag längtade dit varje vecka, saknar fortfarande sällskapet, mellanmålet och det öppna och trygga bemötandet. Jag har dessutom pratat mycket om hälsoskolan i skolan med andra somaliska vänner som undrar varför inte de har kunnat delta i hälsoskolan? För några av deltagarna var viss information av extra stort värde och en somalisk kvinna säger följande: Jag hade tidigare ingen aning om preventivmedel och vilka olika alternativ det finns. Tack vare informationen från hälsoskolan om P stav använder jag nu efter förlossningen detta som preventivmedel, den är insatt under huden i armen. Är mycket nöjd med den. För andra har gemenskapen och tryggheten i gruppen och stödet från kursledarna varit av särskilt stort värde och följande citat från en persisk man får utgöra exempel på detta: Jag älskade hälsokolan, hoppades att det inte skulle ta slut. Just gruppträffen och dynamiken, lära känna nya vänner och dialogen i gruppen var uppiggande och lärorikt för mig. Jag kände oerhört stöd från kursledarna under hälsoskolans tid och tyckte om alla samtalsledarnas tema. För en deltagare har tiden i Hälsoskolan inneburit en mycket betydande viktnedgång. Hon har tränat på egen hand på gym både under hälsoskolan och efter, och 15

16 har gått ner i vikt från 120 kg till 84 kg. Hon känner sig mycket nöjd och stolt över sig själv. Hon har minskat ner på att dricka söta drycker tack vore hälsoskolan och har diskuterat mycket med andra somaliska vänner om sund mat och motion. I samband med kursavslut får deltagarna besvara frågan: I vilken utsträckning uppfattar du att du har förbättrat din kunskap om egenvård genom kursen Hälsoskola? Svaret ska sättas in i en skala från noll till hundra där 0 innebär att du inte lärt dig någonting nytt och 100 innebär att du lärt dig allt du kan behöva vad gäller kunskap om egenvård. I den första somaliska gruppen var gruppens bedömning 90 som medelvärde. Kunskap om svenska sjukvårdssystemet En fråga som ställs i denna rapport är om Hälsoskolan hjälper kursdeltagarna att öka kunskapen om hur man hittar rätt i sjukvården? Även denna fråga söker kursledarna muntligt svar på vid kursavslut samt genom att deltagarna skriftligt får besvara frågan: I vilken utsträckning uppfattar du att du har lärt dig hur det Svenska sjukvårdssystemet fungerar och vilken hjälp du kan få därifrån? T.ex. vart du ska vända dig med olika hälsofrågor, vilka rättigheter du har. Svaret ska sättas in i en skala från noll till hundra där 0 innebär att du inte lärt dig någonting nytt och 100 innebär att du lärt dig allt du kan behöva vad gäller kunskap om Svensk hälso-och sjukvård. I den första somaliska gruppen var gruppens bedömning 92 som medelvärde. Följande citat från utvärderingar får belysa denna utveckling: Jag har lärt mig mycket om sjukvården t. ex: vad frikort är och vilka rabatter man kan få när det gäller tandvården. Jag tänker bättre på munhygienen och kontrollerar mina tänder hos tandvården. Har fått bra information om varför träning är bra för kroppen och bra information om sjukvården. Nu är det lättare att ta kontakt med vårdcentralen efter all information jag fick av Hälsoskolan. Information om sund näring och mina rättigheter i vården, var ett kapitel som jag fortfarande har med mig. Har lärt mig en hel del om sjukvården och 1177, och tycker att det känns tryggt att kunna ringa dit och få möjlighet till somalisk tolk. 16

17 Samverkanserfarenheter För många av kursdeltagarna tycks det vara så att de genom Hälsoskolan har fått nya vänner som de även fortsätter att umgås med privat efter kursavslut. Detta kan man säga är en extra bonus, liksom att många av dem spridit sina kunskaper om hälsa, motion och egenvård till vänner, familj, släkt och studiekamrater. För de samverkande professionella aktörerna har den första tiden varit en aning turbulent. Detta har främst gällt den instabila situationen vad gäller rekrytering av deltagare till Hälsoskolan. Enligt utvärderingsunderlaget var just ojämnhet och instabilitet i rekryteringsförfarandet anledning till det låga antalet deltagare i vissa grupper. I en del fall kan det även ha handlat om att fel deltagare rekryterats. Dock tycks rutiner utvecklats och stabiliserats på senare tid vad gäller denna handläggning. Samverkan mellan kursledare och samtalsledare (temaledarna) har enligt kursledarna fungerat bättre och bättre och rutiner har utvecklats som underlättar. Flertalet ledare finns inom samma organisation och en del av dem även under samma tak vilket underlättar. Möjligheterna att etablera samverkan påverkas av många olika faktorer och en del av dessa utgör hinder för samverkan. I rapporten Tillsammans i storstaden från Stadskontoret (2002:23) beskrivs några hinder som kulturella t.ex. attityder och intresse hos dem som skall samverka. Andra beskrivs som formella t.ex. i form av lagstiftning/regelverk eller av ekonomisk och organisatorisk art. Det som hittills varit hindrande i samverkan för Hälsoskolans del tycks vara hinder av organisatorisk art. Arbetsförmedlingen är en statlig myndighet som under senare år genomgått mycket genomgripande förändringar och som har en stark centralstyrning. Organisationen har sedan etableringsreformen kommit igång varit svajig och chefer har bytts på olika nivåer. Detta är också något som projektägaren vid Flyktingmedicinsk mottagning har erfarit på så vis att de pga. chefsbyten inte haft någon samverkan på strategisk nivå under De personerna som jag har byggt relationer och samverkan med finns inte kvar och nya har tillkommit, säger hon. På enhetschefsnivå i styrgruppen upplever projektägaren att de har nått framgångar och de problem som funnits initialt i själva utförandet av projektet har de lyckats överbrygga. Styrgruppen beskrivs av henne som en problemlösargrupp och det har den fungerat som. Men på en högre nivå i arbetsförmedlingens organisation måste man också se och förstå nyttan med Hälsoskolan menar hon. 17

18 De svårigheter som påverkar samverkansmöjligheterna på en högre nivå, och som även kan få konsekvenser för projektets framtid kan tolkas uppkomma i relation till mer övergripande organisatoriska aspekter relaterade till projektet. Det framstår som ytterst viktigt att kunna fatta mer långsiktiga beslut som har betydelse för projektet över tid. I detta framstår styrgruppen som oerhört central, det är i den som de avgörande besluten fattas i initialskedet. Det som skulle behövas är egentligen bara en viljeinriktning, att de säger att det här ska vi göra tillsammans. Att den operativa chefen med stöd av nästa led, den högre chefen säger att vi ska driva Hälsoskolan vidare, vi kommer att avsätta tid, någon person som får i sitt uppdrag att jobba med detta och det avser vi att göra för två år framåt tillsammans med er. (projektägaren) Aktivitetens värde under etableringsperioden Det framgår med största tydlighet i såväl utvärderingsdokumentation som i intervjuer att Hälsoskolan Aktiv anses vara ett viktigt projekt som fyller en betydelsefull roll när det gäller att erbjuda möjligheter för nyanlända flyktingar att hantera den situation som en migrationsprocess kan föra med sig och som ger förbättrade möjligheter till en förhoppningsvis god start på livet och etableringen i det nya hemlandet. Det framgår också med stor tydlighet att Hälsoskolan Aktiv, om projektet ges möjlighet att etableras och konsolideras över tid, bör kunna generera viktiga samhällsekonomiska vinster över tid, framför allt i form av att insatser sätts in tidigt för att hjälpa upp målgruppens livssituation och hälsostatus. I ett längre perspektiv skulle Hälsoskolan Aktiv kunna bidra till en lättare etablering i det svenska samhället för målgruppen vilket i sin tur kan skapa gynnsamma förutsättningar för samhällsekonomiska vinster över tid. Ytterligare en positiv aspekt som tydligt framgår i återgivningen av kursdeltagarnas utvärderingar är att projektet anses fungera bra i sitt nuvarande utförande och att deltagarna som genomgått Hälsoskolan uppskattat och värdesatt de kunskaper och erfarenheter som de delgivits under tiden. Kursdeltagarna har över lag förbättrat den självupplevda hälsan på flera områden vilket för många även medfört en förbättring av den fysiska förmågan. Därutöver framkommer det att kursdeltagarna fått värdefull kunskap om egenvård samt om det svenska hälsooch sjukvårdssystemet. Ovanstående aspekter synliggjordes också i de samtal som genomförts med kursledarna och projektägaren. 18

19 Hälsoskolan Aktiv bidrar även till att fånga upp dem som inte gjort sin hälsoundersökning under tiden som de är asylsökande så att de kan genomför denna hälsoundersökning under tiden i Hälsoskolan. Det framgår även tydligt att de samverkande parterna har lyckats bygga upp en strukturerad pedagogisk verksamhet som varit hållbar och uppskattad av de berörda deltagarna. Referenser Eriksson-Sjöö, T. (2012) Utmaningar och bemötande i flyktingmottagandet. Malmö högskola; Hälsa och samhälle Licentiatavhandling 2012:3 Mollica, R.F., McDonald, L.S., Massagli M.P. & Silove D.M. (2004). Measuring trauma, measuring torture. Cambridge: Harvard program in refugee trauma. Stadskontoret (2002:23)Tillsammans i storstaden en studie av offentlig samverkan inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen, Stockholm. Löpande minnesanteckningar samt utvärderingsrapporter från kurs 1-4 Hälsoskolan Aktiv Intervjuer med kursledare samt projektägare 19