SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST"

Transkript

1 SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Hälsoskolan Aktiv Inom Exsistre Delrapport I Tina Eriksson Sjöö

2 2

3 Innehållsförteckning Inledning 4 Hälsoskolan bakgrund 4 Hälsoskolan Aktiv inom Exsistre 5 Hälsoskolan Aktivs mål 6 Organisation och omfattning 6 Frågeställningar och metod 7 Erfarenheter från projektets genomförande augusti 2012 till december Rekrytering 8 Självskattning av hälsan 9 Rörlighet 10 Smärta 11 Oro/nedstämdhet 12 Sömnproblematik 12 Koordinatorernas/kursledarnas uppfattning av deltagarnas hälsa 13 Kunskap om egenvård 14 Kunskap om svenska sjukvårdssystemet 16 Samverkanserfarenheter 16 Aktivitetens värde under etableringsperioden 18 Referenser 19 3

4 Inledning Hälsoskolan Aktiv för nyanlända flyktingar är ett delprojekt av Exsistre och ska med stöd från Exsistre ta fram metoder vilka underlättar för målgruppen nyanlända flyktingar att komma in på arbetsmarknaden. Tanken är att nyanlända genom ökad kunskap om hälsa samt träning ska skall få en bättre grund för att komma vidare i sina etableringsplaner. Projektet initierades av Primärvården i Göteborg, Flyktingmedicinsk mottagning samt Primärvårdsrehab och en kursledare som är placerad på Flyktingmedicinsk mottagning anställdes. Projektet drivs i nära samarbete med Arbetsförmedlingen Etablering och har beslutats pågå mellan till Dock kunde Hälsoskolan inte starta sin verksamhet förrän i slutet av augusti då man inte haft tillgång till personal tidigare. Därmed förlängs projekttiden till Arbetsförmedlingen Etablering ansvarar för att deltagare erbjuds Hälsoskolan samt ansvarar för gruppindelningen och bidrar även med lokaler för Hälsoskolans lektioner. Syftet med interventionen Hälsoskola är att i ett tidigt skede av migrationsprocessen medverka till att flyktingar i väntan på studier i svenska (eller nyligen påbörjade studier) ska erbjudas professionell information om samhällets hälso- och sjukvårdsinsatser samt få verktyg och kunskap för att de själva skall kunna hantera sin stressituation. Tanken är också att i möjligaste mån följa upp effekten av den hälsofrämjande intervention med kvantitativa frågeformulär före, direkt efter samt 6 månader efter avslutad Hälsoskola dvs. då deltagaren antas genomgå SFI-studier. Kvalitetssäkring skall också ske med hjälp av muntliga utvärderingar med deltagarna efter avslutad kurs samt vid en sex månaders uppföljning. Hälsoskolan bakgrund Metoden Hälsoskola är utvecklad i Harvard och har använts med lovande resultat i Botkyrka, Södertälje, Malmö och Trelleborg. Metodiken bygger på dialog mellan deltagare och ledare samt har fokus på information om migration, stress och hälsa. Den ska ge kursdeltagaren kunskap och verktyg för att själv kunna hantera sina behov. I USA var det professor Richard Mollica vid Harvard Medical School, chef för Harvard Program in Refugee Trauma som först utvecklade konceptet Hälsoskola. Professor Mollica undersökte hur offer för krigstrauma och tortyr påverkas av att berätta om sina erfarenheter och det visade sig att många som har upplevt krigstrauma och tortyr uppskattar möjligheten att vittna om sina erfarenheter både i form av att besvara frågeformulär men också genom att i grupp delge sina erfarenheter till andra i liknande situation (Mollica, McDonald, 4

5 Massagli & Silove 2004). Istället för att träffa sina patienter individuellt organiserade Professor Mollica stödgruppsverksamhet för dem med doktorn som samtalsledare. Erfarenheter från denna verksamhet tog han sedan med sig till Sverige då han var gästprofessor vid Karolinska Institutet i Stockholm. I Stockholm (Södertälje och Botkyrka) har sedan verksamheten utvecklats av docent Solvig Ekblad som sedan inspirerat till utvecklandet av Hälsoskolan i Malmö. I Malmö har Hälsoskolan vidareutvecklats med ytterligare teman om tandvård och sexuell hälsa (Eriksson-Sjöö 2012). En grundläggande princip i Hälsoskolan är att etablera en mänsklig kontakt vilken uppmuntrar till kommunikation och förståelse. Hälsoskolan bedrivs genom aktivitet i grupp och dessa aktiviteter är strukturerade i dimensionerna tid (en gång per vecka under sju-åtta veckor), rum (samma tid och plats), innehåll (sju teman) samt form (en eller flera kurssamordnare följer gruppen varje gång). Det är viktigt att ha olika professioner (sjuksköterska, sjukgymnast, psykolog, tandläkare, barnmorska och läkare) som täcker in konceptet för Hälsoskolan och som arbetar kliniskt i vården och har erfarenhet av svensk sjukvård. Man bör ha kunskap i gruppdynamik, i de ämnesområden som ingår i kursen samt ha jobbat med tolk i patientärenden. För att öka trygghet och tillit i gruppen har Hälsoskolan några grundläggande principer som gås igenom vid introduktionen och vid behov upprepas vid senare tillfällen. Dessa är att: 1. Tolken har tystnadsplikt och översätter allt som sägs i rummet. 2. Allt som sägs i rummet stannar i rummet. 3. Mobilen är avstängd. 4. Koncentration på här och nu och hälsa. 5. Religion och politik samt ekonomi och bostad får man diskutera i andra sammanhang. 6. Vid frågor och kommentarer räcks handen upp (vid behov). 7. Det är en sluten grupp ingen som kommer och går. 8. Ingen information ges till externa myndigheter. Hälsoskolan Aktiv inom Exsistre Målgruppen för Hälsoskolan Aktiv är nyanlända flyktingar (mellan år) eller anhöriga som tillhör etableringen och som önskar förbättra sin hälsa. Arbetsförmedlingen Etablering ansvarar för att erbjuda insatsen till lämpliga deltagare ur målgruppen. Gruppstorleken bör vara 8-12 kursdeltagare. Det nära sambandet 5

6 mellan språkinlärning och psykisk och fysisk hälsa står i fokus för Hälsoskolan Aktiv. Hälsoskolan Aktivs mål Enligt projektplanen är målen med insatsen: - att erbjuda en förstärkning till etableringsplanen så att den enskilde bättre kan tillgodogöra sig insatser under etableringen samt i ett framtida arbete - att förbättra hälsan/höja den fysiska förmågan och visa vägar att behålla en god hälsa för målgruppen - att öka kunskapen om hur man hittar rätt i sjukvården - att i samverkan bygga upp en strukturerad pedagogisk verksamhet med hälsosamtal enskilt och i grupp Organisation och omfattning Hälsoskolan Aktiv beräknas pågå som projekt från mitten/slutet av augusti 2012 till och med juni Detta på grund av en försenad kursstart. Femtio deltagare beräknas kunna erbjudas plats per år och AF Etablering ansvarar för rekrytering samt gruppindelning. Genomförandet sker med hjälp av en sjukgymnast på 40 % tjänst från Primärvårdsrehab och en sjuksköterska på 50 % tjänst från Flyktingmedicinsk mottagning vilka fungerar som koordinatorer/kursledare i projektet. Under 14 veckor prioriteras (enligt projektplanen) Hälsoskolan Aktiv före andra insatser och man tar individuell ställning till vilka övriga aktiviteter som skall ingå. De första sju veckorna skall bestå av Hälsoskolans koncept med tematiskt innehåll en gång per vecka under tre timmar. Under dessa inledande veckor introduceras även fortsättningen med sju veckors fysisk träning 2 ggr/vecka, sjukgymnastledd och i egna grupper. Deltagarna skall om möjligt kunna starta träningsdelen redan under Hälsoskolan och fortsätta tills programmet är avslutat. Det skall även finnas möjlighet till förlängning efter individuell prövning. Enligt projektplanen skall Hälsoskolan vara en naturlig övergång till det vanliga Aktiv. Om man identifierar en mer omfattande hälso- och sjukvårdsproblematik skall personen slussas vidare till andra enheter. De sju inledande kurstillfällena leds av koordinatorerna/kursledarna och till varje tillfälle är en kliniskt verksam specialist inbjuden som ansvarar för sitt tema. De olika temana är: Sjuksköterska som har tema om egenvård, information om sjukvården samt näringslära; Sjukgymnast som har tema om sambandet mellan fysisk 6

7 och psykisk hälsa, vikten av motion och aktivitet samt introduktion av Aktiv ; Läkare vars tema handlar om kroppens funktioner, vanliga sjukdomar; Psykolog som har tema om sömn, migrationsstress, PTSD-symtom; Barnmorska vars tema handlar om reproduktiv hälsa; Tandläkare som har tema om munhälsan, även barns tandvård. Kursen är upplagd så att teoretiska inslag blandas med praktiska inslag, diskussion och dialog. Vid varje kurstillfälle ingår en paus med hälsosamt mellanmål samt en avspänningsdel/övning som den kursledare som är sjukgymnast leder. Kursen genomförs på svenska men med tolkhjälp närvarande vid alla tillfällen då kursen ges. Man strävar efter att ha samma tolk för gruppens samtliga tillfällen. Efter de sju inledande kurstillfällena följer en träningsperiod på sju veckor där kursdeltagarna tränar på gym två dagar i veckan. Man kan även erbjuda gympa och promenader i träningsdelen. Frågeställningar och metod De frågeställningar som denna rapport söker besvara är grundade i projektets målformuleringar; Hjälper Hälsoskolan kursdeltagarna med att förbättra hälsan/höja den fysiska förmågan och visa vägar att behålla en god hälsa för målgruppen? Hjälper Hälsoskolan kursdeltagarna att öka kunskapen om hur man hittar rätt i sjukvården? Har man i samverkan lyckats bygga upp en strukturerad pedagogisk verksamhet med hälsosamtal enskilt och i grupp? Erbjuder Hälsoskolan Aktiv en förstärkning till etableringsplanen? Denna rapport skrivs i december 2013 och hälften av det stipulerade antalet grupper har slutfört sin Hälsoskolekurs samt deltagit i sexmånadersuppföljningen vilket innebär att rapporten får ses som en avrapportering under processens gång. Trots att underlaget för delrapporten är ofullständigt vad gäller helheten kan dock resultaten hittills ge svar som kan vara vägledande för den fortsatta projekttiden samt en eventuell fortsättning. Frågeställningarna kan besvaras till fullo först då alla grupper avslutat och utvärderat sex månader efter kursavslutning. Det som denna delutvärdering kan behandla är hur deltagarna hittills upplevt Hälsoskolan och dess innehåll samt om utbildningen gett effekter på kort sikt i form av bättre självupplevd hälsa hos deltagarna. Även frågan om kursdeltagarna 7

8 ökat sin kunskap om vilka sjukvårdsresurser som finns och hur dessa vid behov kan användas bör kunna framgå av utvärderingar efter avslutad kurs. De två sista frågeställningarna får sökas mera heltäckande svar på under våren 2014 då förhoppningsvis även aktörer från Arbetsförmedlingen kan tillfrågas. En statistisk slutbearbetning av frågeformulären kan göras först då samtliga utvärderingar är avslutade. Denna delutvärdering bygger i huvudsak på minnesanteckningar från muntliga kursutvärderingar och sexmånaders uppföljningar med deltagare från de fyra första grupperna. Därutöver har intervjuer gjorts med de två koordinatorerna/kursledarna samt projektägaren (verksamhetschefen) vid Flyktingmedicinsk mottagning. Tendenser har också sökts i de hittills inkomna skriftliga frågeformulären som deltagarna fyller i vid kursstart, kursavslutning samt sex månader efter kursavslut. Erfarenheter från projektets genomförande augusti 2012 till december 2013 Hittills (december 2013) har sex grupper helt eller delvis genomfört Hälsoskolan: 2 grupper somalisktalande kvinnor ( deltagare) 1 grupp arabisktalande kvinnor (4 deltagare) 1 grupp persisktalande kvinnor och män (6 deltagare) 1 grupp arabisktalande kvinnor och män (8 deltagare) 1 grupp somalisktalande kvinnor och män (6 deltagare) De fyra första grupperna har avslutat hela programmet och även genomfört en uppföljning sex månader efter avslutad kurs. Rekrytering Rekryteringen sker via AF Etableringsenhet och enligt vad som framkommer i intervjuer har det initialt varit stora problem i rekryteringsprocessen. Troliga anledningar till detta har varit att Hälsoskolan tidigare inte prioriterades/definierades som en aktivitet inom etableringsplanen. Den första kontaktpersonen på AF var knuten till Rehabiliteringsteamet vid AF och hade inte en regelbunden kommunikation med etableringshandläggarna vilka skulle stå för urvalet av lämpliga deltagare till Hälsoskolan. Detta kan även ha inneburit att 8

9 matchningen inte blev den mest optimala. Det fanns enligt kursledarna, konstanta hinder vilka tog sig uttryck i att tider för Hälsoskolan för enskilda elever kolliderade med SFI utbildningen, träningstiderna fungerade inte för att handläggarna inte släppte deltagare från SFI. Det låga antalet deltagare i grupperna två och tre, och till viss del även senare berodde på att ett tillräckligt antal deltagare från samma språkgrupp och med behov av Hälsoskolan inte hade identifierats från AF sida inför kursstart. Kursledarna har efterlyst en bättre organisation beträffande Hälsoskolan från arbetsförmedlingens sida. På senare tid, ungefär från hösten 2013 har rekryteringsarbetet förbättrats betydligt och den handläggare som nu är kontaktperson ansvarar för att de deltagare som kommer till informationsträffen 1 också skall ha praktisk möjlighet att medverka i och fullfölja Hälsoskolans olika delar. Trots att kontaktpersonen gör ett bra jobb uttrycks ett bekymmer i den meningen att kontaktpersonen inte tycks ha avsatt tid för detta samarbete med Hälsoskolan. Som intervjupersonerna uppfattat det går denna uppgift utöver hennes vanliga arbetsuppgifter vilket exempelvis innebär en pressad arbetssituation och problem med möjligheten att delta vid informationsträffar där arbetsförmedlingens medverkan är mycket viktig. Numera definieras Hälsoskolan in med 25 procent som aktivitet i etableringsplanen. Kollisioner med SFI har också från arbetsförmedlingens sida undanröjts på så vis att de presumtiva deltagarna inte skall tas från grupper som har SFI på samma tid som Hälsoskolan har sin utbildning och träning. Alternativt skall man kunna styra undan och ändra SFI- tiden. Detta utgör en stor och positiv skillnad för såväl deltagare som kursledare. Självskattning av hälsan Som tidigare beskrivits kan en statistisk bearbetning göras först när projektet är avslutat men en försiktig tendens kan dock ses i den första avslutade gruppen med tio deltagare. Dock bör stor försiktighet iakttas i fråga om validitet och reliabilitet 2 i frågeformulär som delges personer i den livssituation som kursdeltagarna i Hälsoskolan utgör. Frågor bör resas om hur man uppfattar specifika frågeställningar, översättningar av språk och dialektala nyanser, kulturella skillna- 1 Vid informationsträffen, före Hälsoskolans start, informeras de presumtiva kursdeltagarna om kursinnehåll m.m. och då har man möjlighet att anmäla om man vill delta eller inte. 2 Validitet avser att jag mäter det som är relevant i sammanhanget medan reliabilitet avser att jag mäter på ett tillförlitligt sätt. 9

10 der, vilken betydelse det har om man visar sig stark eller svag, sjuk eller frisk m.m. I frågeformuläret kan individen beskriva sin hälsa i fem dimensioner (rörlighet, egenvård, huvudsakliga aktiviteter, smärtor/besvär, oro/nedstämdhet) samt genom några frågor om sömnstatus. I en visuell analog skala registrerar respondentens sitt svar där ändpunkterna är märkta `bästa tänkbara hälsotillstånd` (100) och `sämsta tänkbara hälsotillstånd` (0). Vid de muntliga utvärderingarna får deltagarna svara på frågor om vad som har varit bra och vad som har varit mindre bra eller dåligt i Hälsoskolan. I följande avsnitt redogörs för deltagarnas svar och kommentarer vid kursutvärderingar och sexmånaders utvärderingar av Hälsoskolan. De muntliga svaren är från de fyra första grupperna vilka genomfört hela programmet. Svaren på frågeformulären är från den första gruppen bestående av tio somaliska kvinnor födda Rörlighet Enligt svaren på frågeformuläret har den somaliska gruppen kvinnor i genomsnitt ökat sin rörelseförmåga från skattningen 66,5 (vid introduktionen) till 94,5 (vid sexmånadersuppföljningen). 0 är sämsta tänkbara rörlighet och 100 är bästa tänkbara rörlighet. Enligt anteckningar från kursutvärderingar samt sexmånaders utvärderingar i de fyra första grupperna tycks flertalet deltagare ha använt sig av och haft stor nytta av den fysiska träningsdelen, vilket har hjälpt dem att öka sin rörlighet. Även avspänningsövningarna under de sju (teoretiska) kurstillfällena var nyttiga och flera deltagare använde sig av dem även i hemmet mellan kurstillfällena och efter avslutad kurs. Nedan följer några citat från de olika grupperna: Förut hade jag mer spänningar och smärta i kroppen och nu mindre smärta och mer energi. Träning på gym har varit bra för min smärta i rygg och knä, jag kan använda kroppen på ett lättare och bättre sätt. Mina kunskaper om gym och alla redskap har ökat, förut visste jag inte ens vad gym är. 10

11 Jag tyckte väldigt bra om avspänningsövningarna som jag gör ibland hemma när jag blir stressad. Jag gör fortfarande avspänningsövningar hemma för mina axlar, är nöjd med stegmätaren. Träning var mycket bra för mig, det gjorde god inverkan på mig. Jag har fortfarande ryggbesvär men smärtan har minskat mer under träningsperioden. Även arm och nackbesvären har blivit mindre, nu kan jag sträcka ut armarna helt, det var svårare tidigare. Jag har fortsatt att träna i hemmet med armhävningar och hantlar. Avslappningsövningarna gör jag mycket. Jag har även minskat på rökningen. Min fru och mina barn har kommenterat att jag ser yngre ut. Under min tid i Sverige sedan 2010 hälsoskolan var det bästa som jag kunde uppleva under min etablering. Jag mådde mycket bra psykiskt, skrattade och kände trygghet. Hittade nya vänner som jag fortfarande har kontakt med. Jag insåg att träning får mig att må bättre, ryggvärkens smärta minskade, jag sov bättre, orkade vardagen på ett positivare sätt. Men önskade gärna mer träningstid. För ett par av grupperna var det vissa problem med kollisioner mellan tiderna för SFI och träningstiderna och några deltagare klagade på detta vid utvärderingen och önskade kompensation för att de inte kunde träna regelbundet under de sista sju veckorna av Hälsoskolan. Några deltagare tog vid sexmånaders utvärdering upp att de tyvärr inte hade fortsatt med träningen på grund av ekonomiska skäl. Träningen har varit givande. Men när man väl kom igång så var de 7 veckorna över. Jag har inte fortsatt med träningen pga. ekonomiska skäl. När jag tränade kände jag mig piggare, jag orkade mer och sov bättre. Men nu håller jag på att bli sämre igen. Skulle ha önskat att träningsdelen var längre. Smärta Enligt svaren på frågeformuläret har den somaliska gruppen kvinnor i genomsnitt fått en minskad smärtproblematik från skattningen 65 (vid introduktionen) till 80,5 (vid sexmånadersuppföljningen). 0 = svåra smärtor, 100 = obefintliga smärtor. Nedan följer några citat från de olika grupperna: 11

12 Ryggvärken har försvunnit och jag har tränat varje vecka under hälsoskolan på gymmet. Gymmet har hjälpt mig mycket för jag hade ont i ryggen och är gravid. Det är mycket stor skillnad när det gäller min hälsa nu och hur det var innan hälsoskolan, förut hade jag mer spänningar och smärta i kroppen och nu mindre smärta och mer energi. Nu är det lättare och ta kontakt med vårdcentralen efter all information jag fick av hälsoskolan. Träning på gym har varit bra för min smärta i rygg och knä, jag kan använda kroppen på ett lättare och bättre sätt. Mina kunskaper om gym och alla redskap har ökat, förut visste jag inte ens vad gym är. /Jag gör fortfarande avspänningsövningar hemma för mina axlar, är nöjd med stegmätaren. Nu är jag mycket gladare och piggare, mår psykiskt bättre och smärtorna i armarna har efter träning 2 gånger i veckan under 10 veckor försvunnit. Har tidigare sökt läkare och fått mediciner, men de har inte hjälpt. Önskar att träningen kunde vara under längre tid. Träning har hjälpt min fysiska och psykiska hälsa oerhört. Min knäsmärta har försvunnit efter deltagande på gym. Oro/nedstämdhet Enligt svaren på frågeformuläret har den somaliska gruppen kvinnor blivit något mindre oroliga och nedstämda över tid. I genomsnitt skattade de sin oro/nedstämdhet till tio procentenheter lägre vid sexmånaders uppföljning jämfört med vid kursstart. Förändring i stämningsläget beskrivs i de fyra gruppernas muntliga utvärderingar med uttryck som: Jag har blivit gladare och piggare. Hälsoskolan har ändrat mitt humör och jag har blivit starkare. I dag är jag mer avslappnad och ångesten har minskat. Jag kände mig deprimerad innan Hälsoskolan, men nu är jag mycket piggare och gladare. Dessutom har jag fått bättre självförtroende och sminkar mig oftare. Under Hälsoskolans gång tyckte jag att det var mycket bra men nu håller jag på att bli sämre igen. Gymmet har hjälpt mig mycket psykiskt. Jag tycker att trä- 12

13 ningsdelen skulle varit längre. Sömnproblematik Störd sömn är en viktig aspekt av de språkinlärningsproblem som många flyktingar med PTSD har. En vanlig orsak till störd sömn är stress under lång tid, särskilt om den involverar oro och spänningar vid sänggående. Även undermålig daglig aktivitet t.ex. brist på meningsfull sysselsättning och sammanhang såsom arbetslöshet och daglig struktur kan leda till sömnproblem, eftersom personer som är arbetslösa/understimulerade ibland sover för mycket eller har oregelbundna sömnvanor. En erfarenhet av de använda enkäternas frågor om sömn är att de har varit svåra att förstå, speciellt avseende vad som skiljer de olika frågorna åt. En försiktig tolkning av den första gruppens svar ger vid handen att kursdeltagarnas sömn i allmänhet har förbättrats något under kursens gång. I kursdeltagarnas muntliga utvärdering ges också uttryck för förbättringar vad gäller sömnen på så vis att man uppger att man sover bättre och sömnvanorna har blivit bättre än tidigare. Koordinatorernas/kursledarnas uppfattning av deltagarnas hälsa Enligt kursledarna uppfattas deltagarna generellt ha sämre hälsa initialt än vad de av deltagarna självskattade formulären tyder på. I en av grupperna mådde alla psykiskt dåligt vilket innebar stora koncentrationsstörningar. Det förekom även högljudd irritation mellan deltagarna vilket trots kursledarnas försök att strukturera gruppen ledde till dålig gruppdynamik. Kursledaren antog att deltagarna var missnöjda med kursen men all utvärdering visade att så inte var fallet. I en annan grupp har gruppdynamiken varit precis tvärtom och deltagarna har stöttat varandra, gett råd och tips och även blivit vänner och umgås privat. Detta trots en svår psykisk och fysisk stressproblematik även i denna grupp. Det finns en diskrepans mellan vad man säger/skriver och vad man visar menar en kursledare. Man skriver inte hur dåligt man mår (t.ex. i frågeformuläret) men under temana kommer det upp att de mår mycket sämre än de skriver. Speciellt under psykologens tema visar detta sig. När kursledaren ställde en fråga om detta svarade en deltagare: Men vad kan ni göra för mig om jag skriver ner det? Kan ni göra så att min familj kommer hit? Kursledaren menar att deltagarna inte ser vitsen med att skriva hur dåligt de mår, men det kan också vara att de är 13

14 rädda för att beskriva i skrift för de vågar inte lita på oss ännu. Det kan vara att de vill visa att de är duktiga och starka, vill inte visa svaghet. Och de är ju starka människor som har klarat den resa de gjort, konstaterar kursledaren. Det händer också mycket i deras hemländer och med familj och släkt som påverkar deltagarna negativt och det har då inte med hälsoskolan att göra menar kursledaren men det ger ett sämre utfall i statistiken. I slutet av kursperioden kan man se en tydlig skillnad i kursdeltagarnas kroppshållning, de är mera raka i ryggen, ser gladare, piggare och självsäkrare ut och är allmänt mera positiva. Detta skapar också vänskap dem emellan som håller även utanför Hälsoskolan. Man växer även som kursledare när man märker denna förändring och märker hur tacksamma de är för att ha fått denna möjlighet. (kursledare) Kunskap om egenvård Ett av syftena med Hälsoskolan är att kursdeltagarna ska erbjudas professionell information om samhällets hälso- och sjukvårdsinsatser samt få verktyg och kunskap för att de själva skall kunna hantera sin stressituation. Denna information får de genom fakta, dialog och diskussioner i de olika teman som utbildningen innehåller. I princip samtliga teman uttrycks av deltagarna som mycket viktiga på sina olika sätt. Genomgående beskrivs detta som att Hälsoskolan var bra och informationen de fick var nyttig. Följande citat får belysa detta: Hälsoskolan har hjälpt oss med mycket som vi tidigare inte visste något om så man har lärt sig mycket. Man kan bättre skydda sig. Efter hälsoskolan vågar jag ställa mer frågor inom vården angående mina rättigheter. Jag var nöjd med alla inbjudna samtalsspecialister, fick lära mig mer om vanliga sjukdomar som diabetes. Jag mår bättre idag och har mer energi. Många beskriver att de har fått en annan syn på mat och kosthållning genom hälsoskolan. Deltagare beskriver följande: Har slutat med socker totalt och minskat på fettet i maten, ersatt det med nyttigt fett istället. Äter lite mat men ofta per dag. 14

15 Jag promenerar mycket, oftast i ett snabbt tempo och åt aldrig grönsaker och mejeriprodukter tidigare, men nu efter all information från hälsoskolan äter jag detta. Jag åt mycket socker tidigare men har nu minskat ner och dricker mycket vatten nu, tidigare drack jag bara te. Hälsoskolan var bra, all information var nyttig. Jag har fått lära mig en del om egenvård och hur ta kontakt med vårdcentralen. Det bästa tema för mig var sjukgymnast delen. Har fått väldigt bra bemötande och diskussionstillfälle på hälsoskolan med full respekt mot varandra. Innan hälsoskolan var jag mer orolig och passiv men nu mår jag mycket bättre, speciellt när jag fick veta att barnen skall komma till mig från hemlandet. Informationen om sund näring och mina rättigheter i vården, var ett kapitel som jag fortfarande har med mig. / Uppskattar alla specialister och tyckte om all information jag fick av dem, men mest tyckte jag om tandläkarens tema. Har lärt mig mycket från den teman, regeln för tandborstning, hur jag ska använda tandtråd och vad jag ska tänka på för att motverka karies. För mig var hälsoskolan en bra upplevelse, fick mig att bli glad. Jag längtade dit varje vecka, saknar fortfarande sällskapet, mellanmålet och det öppna och trygga bemötandet. Jag har dessutom pratat mycket om hälsoskolan i skolan med andra somaliska vänner som undrar varför inte de har kunnat delta i hälsoskolan? För några av deltagarna var viss information av extra stort värde och en somalisk kvinna säger följande: Jag hade tidigare ingen aning om preventivmedel och vilka olika alternativ det finns. Tack vare informationen från hälsoskolan om P stav använder jag nu efter förlossningen detta som preventivmedel, den är insatt under huden i armen. Är mycket nöjd med den. För andra har gemenskapen och tryggheten i gruppen och stödet från kursledarna varit av särskilt stort värde och följande citat från en persisk man får utgöra exempel på detta: Jag älskade hälsokolan, hoppades att det inte skulle ta slut. Just gruppträffen och dynamiken, lära känna nya vänner och dialogen i gruppen var uppiggande och lärorikt för mig. Jag kände oerhört stöd från kursledarna under hälsoskolans tid och tyckte om alla samtalsledarnas tema. För en deltagare har tiden i Hälsoskolan inneburit en mycket betydande viktnedgång. Hon har tränat på egen hand på gym både under hälsoskolan och efter, och 15

16 har gått ner i vikt från 120 kg till 84 kg. Hon känner sig mycket nöjd och stolt över sig själv. Hon har minskat ner på att dricka söta drycker tack vore hälsoskolan och har diskuterat mycket med andra somaliska vänner om sund mat och motion. I samband med kursavslut får deltagarna besvara frågan: I vilken utsträckning uppfattar du att du har förbättrat din kunskap om egenvård genom kursen Hälsoskola? Svaret ska sättas in i en skala från noll till hundra där 0 innebär att du inte lärt dig någonting nytt och 100 innebär att du lärt dig allt du kan behöva vad gäller kunskap om egenvård. I den första somaliska gruppen var gruppens bedömning 90 som medelvärde. Kunskap om svenska sjukvårdssystemet En fråga som ställs i denna rapport är om Hälsoskolan hjälper kursdeltagarna att öka kunskapen om hur man hittar rätt i sjukvården? Även denna fråga söker kursledarna muntligt svar på vid kursavslut samt genom att deltagarna skriftligt får besvara frågan: I vilken utsträckning uppfattar du att du har lärt dig hur det Svenska sjukvårdssystemet fungerar och vilken hjälp du kan få därifrån? T.ex. vart du ska vända dig med olika hälsofrågor, vilka rättigheter du har. Svaret ska sättas in i en skala från noll till hundra där 0 innebär att du inte lärt dig någonting nytt och 100 innebär att du lärt dig allt du kan behöva vad gäller kunskap om Svensk hälso-och sjukvård. I den första somaliska gruppen var gruppens bedömning 92 som medelvärde. Följande citat från utvärderingar får belysa denna utveckling: Jag har lärt mig mycket om sjukvården t. ex: vad frikort är och vilka rabatter man kan få när det gäller tandvården. Jag tänker bättre på munhygienen och kontrollerar mina tänder hos tandvården. Har fått bra information om varför träning är bra för kroppen och bra information om sjukvården. Nu är det lättare att ta kontakt med vårdcentralen efter all information jag fick av Hälsoskolan. Information om sund näring och mina rättigheter i vården, var ett kapitel som jag fortfarande har med mig. Har lärt mig en hel del om sjukvården och 1177, och tycker att det känns tryggt att kunna ringa dit och få möjlighet till somalisk tolk. 16

17 Samverkanserfarenheter För många av kursdeltagarna tycks det vara så att de genom Hälsoskolan har fått nya vänner som de även fortsätter att umgås med privat efter kursavslut. Detta kan man säga är en extra bonus, liksom att många av dem spridit sina kunskaper om hälsa, motion och egenvård till vänner, familj, släkt och studiekamrater. För de samverkande professionella aktörerna har den första tiden varit en aning turbulent. Detta har främst gällt den instabila situationen vad gäller rekrytering av deltagare till Hälsoskolan. Enligt utvärderingsunderlaget var just ojämnhet och instabilitet i rekryteringsförfarandet anledning till det låga antalet deltagare i vissa grupper. I en del fall kan det även ha handlat om att fel deltagare rekryterats. Dock tycks rutiner utvecklats och stabiliserats på senare tid vad gäller denna handläggning. Samverkan mellan kursledare och samtalsledare (temaledarna) har enligt kursledarna fungerat bättre och bättre och rutiner har utvecklats som underlättar. Flertalet ledare finns inom samma organisation och en del av dem även under samma tak vilket underlättar. Möjligheterna att etablera samverkan påverkas av många olika faktorer och en del av dessa utgör hinder för samverkan. I rapporten Tillsammans i storstaden från Stadskontoret (2002:23) beskrivs några hinder som kulturella t.ex. attityder och intresse hos dem som skall samverka. Andra beskrivs som formella t.ex. i form av lagstiftning/regelverk eller av ekonomisk och organisatorisk art. Det som hittills varit hindrande i samverkan för Hälsoskolans del tycks vara hinder av organisatorisk art. Arbetsförmedlingen är en statlig myndighet som under senare år genomgått mycket genomgripande förändringar och som har en stark centralstyrning. Organisationen har sedan etableringsreformen kommit igång varit svajig och chefer har bytts på olika nivåer. Detta är också något som projektägaren vid Flyktingmedicinsk mottagning har erfarit på så vis att de pga. chefsbyten inte haft någon samverkan på strategisk nivå under De personerna som jag har byggt relationer och samverkan med finns inte kvar och nya har tillkommit, säger hon. På enhetschefsnivå i styrgruppen upplever projektägaren att de har nått framgångar och de problem som funnits initialt i själva utförandet av projektet har de lyckats överbrygga. Styrgruppen beskrivs av henne som en problemlösargrupp och det har den fungerat som. Men på en högre nivå i arbetsförmedlingens organisation måste man också se och förstå nyttan med Hälsoskolan menar hon. 17

18 De svårigheter som påverkar samverkansmöjligheterna på en högre nivå, och som även kan få konsekvenser för projektets framtid kan tolkas uppkomma i relation till mer övergripande organisatoriska aspekter relaterade till projektet. Det framstår som ytterst viktigt att kunna fatta mer långsiktiga beslut som har betydelse för projektet över tid. I detta framstår styrgruppen som oerhört central, det är i den som de avgörande besluten fattas i initialskedet. Det som skulle behövas är egentligen bara en viljeinriktning, att de säger att det här ska vi göra tillsammans. Att den operativa chefen med stöd av nästa led, den högre chefen säger att vi ska driva Hälsoskolan vidare, vi kommer att avsätta tid, någon person som får i sitt uppdrag att jobba med detta och det avser vi att göra för två år framåt tillsammans med er. (projektägaren) Aktivitetens värde under etableringsperioden Det framgår med största tydlighet i såväl utvärderingsdokumentation som i intervjuer att Hälsoskolan Aktiv anses vara ett viktigt projekt som fyller en betydelsefull roll när det gäller att erbjuda möjligheter för nyanlända flyktingar att hantera den situation som en migrationsprocess kan föra med sig och som ger förbättrade möjligheter till en förhoppningsvis god start på livet och etableringen i det nya hemlandet. Det framgår också med stor tydlighet att Hälsoskolan Aktiv, om projektet ges möjlighet att etableras och konsolideras över tid, bör kunna generera viktiga samhällsekonomiska vinster över tid, framför allt i form av att insatser sätts in tidigt för att hjälpa upp målgruppens livssituation och hälsostatus. I ett längre perspektiv skulle Hälsoskolan Aktiv kunna bidra till en lättare etablering i det svenska samhället för målgruppen vilket i sin tur kan skapa gynnsamma förutsättningar för samhällsekonomiska vinster över tid. Ytterligare en positiv aspekt som tydligt framgår i återgivningen av kursdeltagarnas utvärderingar är att projektet anses fungera bra i sitt nuvarande utförande och att deltagarna som genomgått Hälsoskolan uppskattat och värdesatt de kunskaper och erfarenheter som de delgivits under tiden. Kursdeltagarna har över lag förbättrat den självupplevda hälsan på flera områden vilket för många även medfört en förbättring av den fysiska förmågan. Därutöver framkommer det att kursdeltagarna fått värdefull kunskap om egenvård samt om det svenska hälsooch sjukvårdssystemet. Ovanstående aspekter synliggjordes också i de samtal som genomförts med kursledarna och projektägaren. 18

19 Hälsoskolan Aktiv bidrar även till att fånga upp dem som inte gjort sin hälsoundersökning under tiden som de är asylsökande så att de kan genomför denna hälsoundersökning under tiden i Hälsoskolan. Det framgår även tydligt att de samverkande parterna har lyckats bygga upp en strukturerad pedagogisk verksamhet som varit hållbar och uppskattad av de berörda deltagarna. Referenser Eriksson-Sjöö, T. (2012) Utmaningar och bemötande i flyktingmottagandet. Malmö högskola; Hälsa och samhälle Licentiatavhandling 2012:3 Mollica, R.F., McDonald, L.S., Massagli M.P. & Silove D.M. (2004). Measuring trauma, measuring torture. Cambridge: Harvard program in refugee trauma. Stadskontoret (2002:23)Tillsammans i storstaden en studie av offentlig samverkan inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen, Stockholm. Löpande minnesanteckningar samt utvärderingsrapporter från kurs 1-4 Hälsoskolan Aktiv Intervjuer med kursledare samt projektägare 19

Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under etableringsperioden

Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under etableringsperioden Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under etableringsperioden Tina Eriksson-Sjöö, Processledare för Hälsoskola för nyanlända, Univ. adjunkt och doktorand Hälsa och samhälle

Läs mer

Arkaden. Hälsan först en startnyckel för nyanlända

Arkaden. Hälsan först en startnyckel för nyanlända Arkaden Hälsan först en startnyckel för nyanlända Hälsa först en stratnyckel för nyanlända Hälskommunikation Sofie Bäärnhielm överläkare, med dr, enhetschef Tedros 28 år (fingerat) Kom till Sverige från

Läs mer

Dokumentation av gemensam träff för alla deltagare i Hälsoskolan/Aktiv i Slottsskogen 5 juni 2014

Dokumentation av gemensam träff för alla deltagare i Hälsoskolan/Aktiv i Slottsskogen 5 juni 2014 Dokumentation av gemensam träff för alla deltagare i Hälsoskolan/Aktiv i Slottsskogen 5 juni 2014 0 Eva Sennemark - Contextio Ethnographic AB Fotograf - Pia Schmithbauer Introduktion Hälsoskolan Aktiv

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Hälsoskolan Aktiv Inom Exsistre Delrapport II Tina Eriksson Sjöö 2014-05-26 Innehållsförteckning Sid 2 Inledning 2 Metod 3 Redovisning av resultat 4 Sociodemografisk

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Tobak Rapportförfattare Carlzén Katarina 2010 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Bakgrund...

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade aktiviteter som förbundet budgeterar under. Dokumentet utgör

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Copyright 2007 Team Lars Massage

Copyright 2007 Team Lars Massage 1 Sveriges största utvärdering av massage på jobbet! Äntligen bevis för att massage fungerar! Var? Utvärdering är gjord genom en webbenkät på telekomföretaget TeliaSonera i Sverige När? Utvärderingen gjordes

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 8 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad.

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Pia Skarin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-05 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-12-11, P 24 1 (3) HSN 1306-0685 Svar på skrivelse från Moderata Samlingspartiet, Folkpartiet

Läs mer

Hälsosamtalsguiden För nyanlända med permanent uppehållstillstånd

Hälsosamtalsguiden För nyanlända med permanent uppehållstillstånd Hälsosamtalsguiden För nyanlända med permanent uppehållstillstånd Välkommen att ta del av en utvecklad och prövad hälsosamtalsmetod för nyanlända individer med flyktbakgrund som exempelvis kan användas

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2015. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2015. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget 2015 SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade insatser som förbundet budgeterar under 2015. Dokumentet

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312 Passion för livet Högskolan 20130312 Introduktion Hälsa - ohälsa Frisk- sjuk Varför ska vi röra oss och belasta kroppen? Motivation och bryta vanor Säkerhet Inre miljö Utemiljö Fallolyckor i hemmet. Förebyggande

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Innehåll Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Ryggkirurgi / Ortoped Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder?

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Kalmar: Det stora flertalet är i allmänhet nöjda med sina tänder (79%) och sina tänders utseende (76%). En andel på 21% är inte nöjda med

Läs mer

2. På grund av smärta kan jag inte lyfta tunga saker från golvet, det går bra om de är bra placerade t ex på ett bord

2. På grund av smärta kan jag inte lyfta tunga saker från golvet, det går bra om de är bra placerade t ex på ett bord Oswestry score Följande frågor är utformade för att ge oss information om hur din rygg påverkar det dagliga livet. Besvara varje avsnitt och markera bara den enda ruta som passar dig. Vi är medvetna om

Läs mer

Uppföljning av deltagare i projekt SAM

Uppföljning av deltagare i projekt SAM Uppföljning av deltagare i projekt SAM Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Hur gjordes uppföljningen? 4

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Sammanfattning av Insightlabs undersökning

Sammanfattning av Insightlabs undersökning Sammanfattning av Insightlabs undersökning Stockholm 3 april 2014 1 Copyright 2014 Insightlab AB www.insightlab.se Insightlabs undersökning Må bra i vardagen genomfördes elektroniskt under perioden 16-31

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar.

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar. ACT at work in Sweden ACT at work in Sweden leg. psykolog, py g,projektledare ACT FORUM Forskningscentrum för psykosocial hälsa vid Maria Ungdom och Karolinska Institutet Summary: 4 studies completed,

Läs mer

9.00 9.10 Arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen inleder och berättar om syftet med seminariet.

9.00 9.10 Arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen inleder och berättar om syftet med seminariet. Välkomna! Dagens program fm 8.30 9.00 Fika och registrering 9.00 9.10 Arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen inleder och berättar om syftet med seminariet. 9.10-10.00 Centret berättar om lagstiftning och

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Inledning Hälso- och sjukvården har under ett antal år använt elektroniska journalsystem

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

^rse^ Centrala etikprövningsnämnden Sid 1 (3)

^rse^ Centrala etikprövningsnämnden Sid 1 (3) ^rse^ Centrala etikprövningsnämnden Sid 1 (3) * - ^ ^ CENTRAL ETHICAL REVIEW BOARD BESLUT Dnr Ö 16-2009 2009-06-18 KLAGANDE Malmö högskola Hälsa och samhälle 205 06 Malmö ÖVERKLAGAT BESLUT Regionala etikprövningsnämndens

Läs mer

Slå hal på myterna om tandvård

Slå hal på myterna om tandvård Slå hal på myterna om tandvård Privattandläkarna slår 13 hål på lika många myter. Men det är väl ändå så att dåliga tänder går i arv, eller? Det största hotet mot sanningen är inte lögnen, utan myten,

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Eskilstuna kommun Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-01 UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Bostad med särskild service enligt LSS Innehåll 1. Beskrivning av uppdragen... 3 Enheten

Läs mer

Rapport till Vara kommun om undersökning inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning

Rapport till Vara kommun om undersökning inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning om undersökning inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning personlig assistent år 29/21 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en undersökning bland personer inom kommunens omsorg om personer

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

-ett steg på vägen Vad är grön helhet?

-ett steg på vägen Vad är grön helhet? - ett steg på vägen -ett steg på vägen Vad är grön helhet? 3-årigt ESF-projekt ett team på fem personer fokus på det friska i människan 8 veckor, 4 dagar i veckan korta dagar inledningsvis 3 grupper, 7-8

Läs mer

Beskrivning av tjänsten

Beskrivning av tjänsten Etableringslotsar Syfte Syftet med Etableringslotsar är att den nyanlände ska få professionellt stöd att så fort som möjligt etablera sig i arbets- och samhällslivet och hitta sin unika väg att försörja

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

7. Att vårda sin hälsa i Sverige

7. Att vårda sin hälsa i Sverige Foto: Colourbox 7. Att vårda sin hälsa i Sverige Innehåll Vad är hälsa? Hälso- och sjukvård i Sverige Vart ska du vända dig? Tandvård Om du inte är nöjd Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 2010-05-24 Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 Sammanfattning Hälften, 49 procent, av de 1736 elever på högstadiets årskurs nio som svarat på Tandläkarförbundets enkät om läsk och godis

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 PROJEKT NORRSKEN FAKTA PROJEKT NORRSKEN DELTAGARES RESA FAKTA NÅGRA DELTAGARES RESA I PROJEKTET PROJEKTTID: 1 september

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 PROJEKT NORRSKEN FAKTA FAKTA PROJEKTTID: 1 september 2010 31 augusti 2014 Vänder sig till kvinnor och män i Piteå och Arvidsjaur

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Insamlingsstiftelsen EN FRISK GENERATION 1

Insamlingsstiftelsen EN FRISK GENERATION 1 Insamlingsstiftelsen En frisk generation EN FRISK GENERATION 1 Insamlingsstiftelsen En frisk generation Insamlingsstiftelsen En frisk generation startades 2011 som ett gemensamt initiativ av forskare från

Läs mer

13 nycklar för viktminskning

13 nycklar för viktminskning 13 nycklar för viktminskning En kalori är INTE en kalori Tänk på din viktresa de senaste åren. Ställ dig frågan: "Var min vikt ett problem för mig förra månaden också? För ett halvår sen? Ett år? Fem år?

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Rapport till Vara kommun om undersökning av särskilt boende år 2010

Rapport till Vara kommun om undersökning av särskilt boende år 2010 om undersökning av särskilt boende SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en undersökning bland personer med särskilt boende. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande

Läs mer

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård 2012-06-18 Resultat av enkät till äldre våren 2012 Pensionärer om sin munhälsa och tandvård Sammanfattning Det är vanligt eller ganska vanligt att äldre har problem med mun och tänder. Det upplever 4 av

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig!

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! 1 Vår kropp är gjord för att vara i rörelse. Kroppen behöver användas för att hållas i form! Den fysiskt inaktiva livsstil som

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Målplanering för hälsa Exempel 1:1

Målplanering för hälsa Exempel 1:1 Målplanering för hälsa Exempel 1:1 Jag har nu goda, regelbundna rutiner för sömn och känner mig utvilad. Sover dåligt, är ofta trött och irriterad, orkar inte med allt som tidigare (trädgård, städning,

Läs mer

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken Till dig som är nyförlöst Efter förlossningen Tanken med detta häfte är att du med hjälp av dessa övningar, råd och tips ska kunna få kroppen

Läs mer

Välkommen som etableringslots för nyanlända invandrare

Välkommen som etableringslots för nyanlända invandrare Sida: 1 av 11 Version 2.0 Avdelningen för Integration och Etablering Välkommen som etableringslots för nyanlända invandrare Etableringslotsen en länk mellan den nyanlände och arbetsmarknaden Sida: 2 av

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Självhjälps-KBT i Primärvården Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Med kognitiv

Läs mer

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Datum: 2010-02-25 Tjänsteställe: Handläggare: Beteckning: Er beteckning: Uppföljning av verksamheten med personligt ombud i Marks kommun 2009. Verksamheten

Läs mer

Projektplan, självhjälpsgrupper

Projektplan, självhjälpsgrupper REGION JÖNKÖPINGS LÄN Projektplan, självhjälpsgrupper Främjande av psykisk hälsa Ansökan om medel från Finnvedens samordningsförbund 2015-01-07 Utveckla och implementera förebyggande och hälsofrämjande

Läs mer

Sjukgymnast. Att hjälpa människor när de behöver det som mest

Sjukgymnast. Att hjälpa människor när de behöver det som mest Westerlundska Gymnasiet Samhällsvetenskapligaprogrammet 2012 svenska kurs 2 Amanda Vesterberg SA2B Sjukgymnast Att hjälpa människor när de behöver det som mest Inledning Jag har valt att fördjupa mig i

Läs mer

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge Lateral epikondylit - tennisarmbåge Epikondylit är en inflammation i muskelfästen på utsidan

Läs mer

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplanen utgår ifrån Lag (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Robert Gustafson 28 januari 2010 Målsättning för Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt Målsättningen för projektet

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer