Sigrid hittade vägar att

Transkript

1 GLAPPET

2 Sigirid i siffror 3 år, 3 län, 3 regioner, 25 kommuner, 25 Arbetsförmedlingskontor 2 fackförbund, 45 verkstäder, unika individer blev deltagare, 781 fick jobb eller började skolan direkt, 276 ytterligare fick jobb inom 90 dagar efter avslut, total budget kronor därav från ESF kronor. Totalt 367 medarbetare en del bara några timmar andra på heltid i flera år. Sigrid hittade vägar att överbrygga GLAPPET Sedan augusti 2011 har Arbetsförmedlingen, Länsstyrelserna och Region Värmland, Region Dalarna och Region Gävleborg, LO, TCO, 25 kommuner i de tre länen gemensamt i projekt Sigrid utvecklat, prövat och etablerat gemensamma målgruppsanpassade metoder som ger arbetslösa bättre förutsättningar att finna möjligheter att komma ut i arbetslivet som samtidigt ger en samhällsekonomisk nytta. Några av de viktigaste slutsatserna som dragits är att: samverkan mellan berörda myndigheter och organisationer ger bättre förutsättningar för att finna genomförbara åtgärder och metoder att få unga, utrikes födda respektive dem som fyllt 50 ut i arbetslivet och därmed ge samhällsekonomisk nytta myndigheternas uppdrag tangerar varandra. Det finns starka mekanismer som förstärker en vertikal samordning men som kan försvåras av den horisontella strukturen (myndighetsstrukturen ansvarsområdena/indelningen geografiskt) resultaten visar på styrkan i samverkan mellan berörda myndigheter och mellan län, men att roller och ansvar behöver vara tydliga det kan krävas okonventionella lösningar och beslut för att få långsiktiga genomslag och i Sigrid har många kreativa och innovativa lösningar provats arbetssätt för att skala upp och pröva Sigrids metoder behöver säkerställas Anna-Lena Österborg Länsråd Gävleborg, ordförande i ESF-projekt Sigrids styrgrupp I ESF-projekt Sigrid har vi haft möjlighet att experimentera och valt ut det som har fungerat bäst för dem vi har arbetat med. Ungdomarna som inte hittat dörren in till jobben, människor som flyttat till Sverige från länder utanför Europa, människor som bott här i åratal men inte fått förankring på arbetsmarknaden och vi har arbetat med personer som fyllt 50 och efter många års arbete hamnat vid sidan av när jobbet försvann. Gemensamt för alla dem vi arbetat med är att man har hamnat utanför och oftast att detta utanförskap riskerat att bli permanent. Och så kom Sigrid och började prata om jobb, och att gå tillbaka till skolan och började titta på det glapp som finns mellan verklighetens människor och samhällets utbud. För om man hoppat av skolan fanns det ju något skäl till det och det är inte så självklart att man kan börja igen bara för att det finns skolor. Sigrid arbetade med att identifiera glappet mellan varje enskild människas mål och möjligheterna att nå dit. Vi som arbetat inom projekt Sigrid är stolta och nöjda med att mycket av det vi gjort också får leva vidare i ordinarie verksamhet på arbetsförmedlingar och i kommuner. Utan alla er som arbetat inom Sigrid hade detta inte varit möjligt att genomföra. Stort tack till dig som varit med och arbetat med eller deltagit i våra verkstäder. Eva Holmberg Tedert Projektkoordinator, Arbetsförmedlingen

3 Sidan 4-5 Sigrids kartor Se var de olika projekten har varit Sidan 6-7 Kognitiva rullstolsramper Stöttning i vardagen ger stora effekter Sidan 8 Erfarenheter från Värmland Läs om Sigrids resultat i länet Sidan Sigrid samarbetar med näringslivet Projekt i nära samarbete med företag ger resultat. Sidan Starta tillsammans Närbild av Sigridverksamheter. Sidan 18 Preparandskede inför folkhögskoleutbildning Avklarade studier är en viktig pusselbit i jakten efter ett jobb. Sid 19 Sigrids europasamarbete Vi blickar ut i Europa och ser vilka resultat samarbete har gett. Sid Vägen till jobb Utrikesfödda kvinnor har extra lång väg till ett jobb. Sid KIA-nätverket i Dalarna Läs om utbildningssatsningar i Dalarna Sid 25 Generellt preparandskede Att hoppa av sina studier kan även få psykiska konsekvenser. Sid 29 SIUS-metodik med tolk Genom att kombinera två olika metoder har nya effekter uppnåtts. Dessutom får du en blandning av Intervjuer med deltagare Intervju med utvärderare av projektet Svenska ute Re Doo återvinning med dubbla vinster

4 Gävleborgs län NYTAG FJÄRDE RESURSEN Ljusdal UNG Ungdomar 52 deltagare 38% i arbete/studier Nordanstig MOVIMENTUS, Utrikesfödda, ungdomar & deltagare 29 % i arbete/studier HudiksvaLL UNG Ungdomar 282 deltagare 48 % i arbete/studier Bollnäs VUXA Ungdomar 151 deltagare 44% i arbete/studier VILJA Utrikesfödda & deltagare 17% i arbete/studier sandviken LOK-CENTER Utrikesfödda & deltagare 14 % i arbete/studier SKOGSSTYRELSEN Utrikesfödda 49 deltagare 10 % i arbete/studier FIRMAN, Utrikesfödda 48 deltagare 22 i arbete/studier(46 %) Söderhamn KLARA Utrikesfödda, ungdomar & deltagare 11 % i arbete/studier BLINKA Utrikesfödda & 50+(kvinnor) 28 deltagare 25 % i arbete/studier Gävle FORSBACKA BRUK Ungdomar 9 deltagare 33 % i arbete/studier RAPATAC Utrikesfödda (kvinnor) 25 deltagare 32 % i arbete/studier SPEGELN Ungdomar 32 deltagare 44 % i arbete/studier AME Utrikesfödda & deltagare 18 % i arbete/studier ARBETSGIVARRINGEN Utrikesfödda, Ungdomar & deltagare testade 4

5 Orsa MIX Utrikesfödda, Ungdomar & deltagare 66 % i arbete/studier Dalarnas län Falun OMA Ungdomar 43 deltagare 28 % i arbete/studier Borlänge VÄGEN TILL ARBETE Utrikesfödda, 50+ (kvinnor) 49 deltagare 47 % i arbete/studier Sunne/Torsby/Hagfors UNG Ungdomar 70 deltagare 34 % i arbete/studier Årjäng MIXAD Utrikesfödda & deltagare 41 % i arbete/studier Säffle MIXAD Utrikesfödda, ungdomar & deltagare 19 % i arbete/studier Kil/Forshaga/ Munkfors UNG Ungdomar 65 deltagare 18 % i arbete/studier Karlstad MIXAD Utrikesfödda, ungdomar & deltagare 30 % i studier/arbete RE DOO/SVENSKA UTE Utrikesfödda 31 deltagare 45 % i arbete/studier COACHINGTEAM deltagare 49 % i arbete/studier NÄRINGSLIVET FALUN BORLÄNGE Utrikesfödda, Ungdomar & deltagare 47 % i arbete/studier Värmlands Län Ett Öppnare Värmland 23 ambassadörer nådde ut till länsinvånare. Munkfors MIXAD Utrikesfödda, ungdomar & deltagare 35 % i arbete/studier Hagfors/Munkfors UNG Ungdomar 27 deltagare 11 % i arbete/studier Forshaga TEMA 2 Utrikesfödda 35 deltagare 29 % i arbete/studier 5

6 Kognitiva rullstolsramper Det är inte alltid som hjälpen måste vara konkret. Den kan bara finnas i bakgrunden som ett hjälpmedel eller arbetssätt. Ibland är det små saker som gör stor skillnad. Vi vet att dessa insatser kan vara skillnaden mellan att kunna tillgodogöra sig en aktivitet eller inte. Vi kallar det här för våra kognitiva rullstolsramper. Aktivitet för ungdomar med olika former av kognitiv problematik, missbruk, kriminalitet, dysfunktionella hemförhållanden. Aktiviteten liknar i stora stycken Preparandskede inför förberedande folkhögskoleutbildning med den skillnaden att man inte haft någon färdig lösning på vad som ska ske med kunden då denne bedömts vara klar med förberedande aktivitet. Här han man istället fokuserat mer på individens eget val om fortsättning efter aktiviteten vilket varit mycket framgångsrikt. Framgångsfaktorn har varit strukturerade heltidsaktiviteter, fem dagar per vecka, i upp till ett år, i något enstaka fall ännu längre. Nedan följer en kort berättelse från en deltagare: Kallelserna från Af är otydliga och svåra att förstå. Jag vet inte vad som ska hända, vad de ska prata om osv. När jag ringer till Af kan jag få till svar att gå till DS och vänta där, jag vågar inte fråga vad DS är och låter bli att gå dit. Arbetsmarknadsrapporten från våren 2013, ger vid handen att ett omfattande glapp finns mellan arbetsförmedlingens utbud av tjänster, program och aktiviteter till sökande och arbetsmarknadens krav. Under 2014 bedöms 70 procent av våra inskriva arbetssökande tillhöra en prioriterad grupp. Arbetsförmedlingens prioriterade grupper är arbetslösa över 55 år, personer med högst förgymnasial utbildning, personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga samt personer födda utanför Europa. Inom projektet har en inte obetydlig del av deltagarna uppfyllt flera av dessa kriterier. Detta förhållande uppmärksammades tidigt av oss i projektet och fick till konsekvens att vi redan från början fick tänka intersektionellt och tänka annorlunda kring vad det var som påverkade deltagarnas situation. Vår absoluta övertygelse är att långvarig arbetslöshet, trots olika insatser, främst beror på glappet mellan kundens förmåga att tillgodogöra sig aktiviteten och dess utformning. Detta var viktiga pusselbitar när vi utformade aktiviteter inom Sigrid. Det är lätt att stirra sig blind på en att en person är född utanför Europa eller har en viss ålder medan det kanske är en kognitiv funktionsnedsättning som också påverkar möjligheterna att få och behålla ett arbete. Det är där våra kognitiva rullstolsramper kommer in, hjälpmedel eller arbetssätt som inte syns alla gånger men som finns där som stöd för den enskilde och en arbetsgivare för att arbetet ska fungera. Många av de kundgrupper vi idag arbetar med är inte redo att ta del av praktik och utbildningar. Vi har i projektet ett antal preparerande aktiviteter för att rusta deltagaren att kunna tillgodogöra sig programmutbudet. De senaste åren har arbetsförmedlingen fått ett antal nya uppdrag men aktiviteter anpassade till målgrupperna har inte skapats i tillräcklig omfattning. En ung man med diagnosen lindrig utvecklingsstörning med inslag av betydande beteendestörningar som kräver vård och behandling är inte särskilt betjänt av att arbeta med sitt cv några timmar i veckan. Detta blir särskilt tydligt om kunden ifråga avbrutit sina särskolestudier redan i årskurs 8 och sedan dess vistats på HVB hem det vill säga ett hem för vård och boende. 6

7 Spelplats Spegeln och speglarna Att använda kulturen som en nyckel till att nå unga pojkar som står utanför arbetsmarknaden är en framgång, det vet ESF projekt Sigrid efter att ha arbetat på en kulturscen med grabbar som varken studerat klart, eller arbetat speciellt många dagar i livet. Grabbar som har misslyckats mer än de har lyckats och som behöver mycket vuxenstöd och klokskap för att ta stegen framåt. Vi speglar allt de gör, säger aktivitetsledarna på Spegeln, Aino och Marcus bestämt, och menar att allt deras unga deltagare gör är viktigt. De är fantastiska våra grabbar, men det är rörigt och stökigt runt dem och de finner inte gränser för vad som är okey och vad som är galet. I förra veckan var det en av deltagarna som tog ur batterierna ur hjärtstartaren, för att se vad vi ledare skulle säga. Då blev jag galen, sa den ena aktivitetsledaren, och jag tror jag sa allt som jag tyckte och tänkte. Men sen fick vi en bra diskussion om rätt och fel. I projektet arbetade deltagarna mycket med praktiska saker, som att vara med och rigga i ordning på scenen inför ett uppträdande. De har dragit sladdar och burit stolar. Varit med den ordinarie personalen i vardagen, och det har gått jättebra för deltagarna med det praktiska. De jobbade även med drama i gruppen för att öka självförtroendets. De har haft vägledning och ett flertal studiebesök för att göra deltagarna medvetna om vikten av studier, för att i framtiden kunna få ett intressant arbete. Och de har anammat en metod, utvecklad av ett Leonardo da Vinci projekt, där Bollnäs kommun tillsammans med fyra andra länder i Europa tagit fram och testat modellen med gott resultat. Metoden heter MASS, measuring and assessing soft skills. En praktisk uppgift har varit att dra sladdar på scenen. 7

8 En lyckad erfarenhet som har fortsatt leva ett eget liv är friskvården med stavgångsgruppen som bildades under Sigridtiden. I gruppen ingick femtioplussare, både utrikesfödda och svenskfödda. Gruppen har självmant fortsatt att träffas, promenera och fika tillsammans. Erfarenheter från Värmland Implementeringen av Sigrid i Årjängs Kommun, samverkan och friskvård Samverkan Sigrids verkstad i Årjäng drevs av kommunen och erfarenheterna som projektet gett har lett till att kommunen beslutat sig för att fortsätta tillämpa detta arbetssätt. Kommunen upptäckte ett behov som Sigrids processledare fyllde och valde efter projektet att inrätta en ny tjänst. Den nya medarbetaren har en samordnande funktion och kommer fortsättningsvis att länka samman näringslivet med kommunen och den aktuella målgruppen med syfte att öka anställningsbarheten bland arbetslösa. Friskvården i ordinarie verksamhet Under Sigridtiden köptes friskvårdsutrustning som fortsätter vara tillgänglig för deltagarna. Friskvården är en schemalagd aktivitet för deltagarna hos Årjängs Kommun. hälsa och den sociala träningen vid de nystartade aktiviteterna för ungdomar. Hälsoaspekten och den sociala träningens betydelse är erfarenheter som kom ur Sigriderfarenheten. Samordnare kommunen Näringslivet Individen/deltagaren Arbetsförmedlingen Dessutom har kommunen valt att fokusera på 8

9 Steg 1 Steg 2 steg 3 Säffle Kommun, friskvården En lyckad erfarenhet som har fortsatt leva ett eget liv är friskvården med stavgångsgruppen som bildades under Sigridtiden. I gruppen ingick femtio plussare både utrikesfödda och svenskfödda. Gruppen har fortsatt självmant att träffas, promenera och fika tillsammans. Hälsa och friskvård under enkla former är nu implementerade i Säffle Kommuns ordinarie verksamhet för den här gruppen. Stavgång i naturen finns nu som en aktivitet som erbjuds deltagare. Här ser vi att gruppen som bildades under projektet Sigrid både fortsätter att träffas och tränar tillsammans vilket styrker aktivitetens positiva och långsiktiga effekter, och att aktiviteten som sådan finns att erbjudas deltagare i olika program hos Säffle Kommun. Vi har konstaterat att arbetet med friskvård får positiva effekter. Individer som mår bra tenderar att vara mer motiverade och självkänslan stärks. Därför skall friskvård vara ett komplement till andra aktiviteter när vi vägleder, stöttar och coachar deltagare mot en egen försörjning och självförverkligande. Norra Värmland, målgrupp: unga med dokumenterat funktionshinder som inte avslutat nationellt program på gymnasiet eller de som har gått gymnasiesärskola Norra Värmlandområdet har arbetat med ungdomar med dokumenterad funktionsnedsättning i samverkan med andra aktörer såsom försäkringskassan och gymnasiesärskolan. Metoden innebär individuellt stöd i följande tre steg: kartläggning och inventering prövning ute i arbetslivet med stöd av SIUS anställning eller utbildning. I vissa fall med fortsatt stöd av SIUS Ett vinnande koncept är den korta vägen mellan Arbetsförmedlingens handläggare och processledare i Sigrid. Det har varit regelbundna ärendegenomgångar där SIUS varit representerad. Aktivitetsledaren i Sigrid har arbetat individuellt med deltagarna och det kan se lite olika ut beroende på deras bakgrund och behov. Man tittar på den praktiska biten med att vara utsövd, ren och fräsch, ha rätt klädsel, hålla tider och hur man beter sig i olika sammanhang. Det är viktigt att fånga upp de ungdomar som inte har något att göra. Ungdomarna behöver täta kontakter med handläggarna för att de skall kunna känna förtroende. Det blir mycket enskilda samtal och diskussioner med Sigriddeltagarna. Med andra ord har Sigrids processledare agerat som en form av socialkonsulent som arbetar med hela människans livssituation. Arbetet har inneburit mycket samverkan med andra berörda aktörer kring de enskilda deltagarna via genomgångar med socialförvaltningen, LSS-handläggare, Försäkringskassan och skolan. (LSS är Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.) Sedan 1 mars har en implementering av Sigrid Norra Värmland ägt rum. I implementeringen har samarbetet med Försäkringskassan utökats i form av en försäkringshandläggare som arbetar sida vid sida med Sigrids aktivitetsledare. Tillsammans har de arbetat med ungdomarna, de har gjort gemensamma planeringar med arbete eller studier som mål. De har besökt deltagare som har aktivitetsersättning och som eventuellt prövats ute på en praktik för uppföljning och diskussioner om framtida anställningsmöjligheter. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har ett gott samarbete med ett öppet klimat där fokus har varit att se möjligheter utifrån den enskilde individens behov och förutsättningar. Aktivitetsledarna från de båda myndigheterna ser arbetssättet som en fantastisk möjlighet att kunna ta det bästa ur båda myndigheters verktygslådor för att hjälpa människor till ett självständigt liv. 9

10 Fler får möjlighet till friskvård med lånad utrustning. Sven-Erik har fått mycket uppmärksamhet för Fritidsbanken. Implementering inom påverkansprojektet Ett Öppnare Värmland, Fritidsbanken Fritidsbanken blev ett resultat av Ett öppnare Värmlands arbete för att skapa välkomnande och inkluderande aktiviteter för de ensamkommande flyktingbarnen i Deje som ligger i Forshaga Kommun. På Fritidsbanken kan alla låna material som krävs för olika aktiviteter: skidor, pjäxor, golfklubbor, rollerblades, fotbollsskor med mera. Materialet har skänkts av företag och privatpersoner. Verksamheten drivs av frivilliga krafter. En av Ett Öppnare Värmlands ambassadörer har haft sin placering på Fritidsbanken. Fritidsbanken har underlättat för de ensamkommande barnen att delta i aktiviteter men har även fått spridning hos många barnfamiljer i Deje och i närliggande kommuner som sett nyttan av att låna fritidsartiklar istället för att köpa nytt. Idén tilltalar också många av miljöskäl. Forshaga kommun kommer fortsättningsvis att driva Fritidsbanken och kommer att ta över arbetsgivaransvaret för den lokala ambassadören från och med 1 april. Fritidsbanken har fått mycket uppmärksamhet i länet men även i hela landet. Den lokala ambassadören har också tagit emot många studiebesök från kommuner som vill starta liknande verksamhet. I Värmland är det Karlstad och Hagfors som håller på att etablera Fritidsbanker på respektive ort. En direkt implementering och spridning av det arbete som gjorts inom Sigrid. 10

11 Sigrid samarbetar med näringslivet Genom att ha ett samarbete med näringslivet har man kunnat erbjuda praktikplatser som har skapat många positiva effekter. Det handlar bland annat om nya kontaktnät, relevant yrkeserfarenhet och många fall även ett arbete. Genom att ha ett samarbete med näringslivet har man kunnat erbjuda praktikplatser som har skapat många positiva effekter. Det handlar bland annat om nya kontaktnät, relevant yrkeserfarenhet och i många fall även ett arbete. I Dalarna har Näringslivet FalunBorlänge (NFB) tillsammans med Arbetsförmedlingen utgjort en Sigridverkstad där uppdraget var att genom täta kontakter med företag i regionen, hjälpa deltagarna från de olika målgrupperna ut i på praktik med syfte att skapa sysselsättning. Målgruppen har varit ungdomar, 50+ och utlandsfödda, och jobbet påbörjades i september 2011 för att avslutas med en implementeringsfas från september Till verksamheten kopplades även coaching, handledning, motivationsinsatser samt en kommunikationsutbildning. Målsättningen var att hälften av deltagarna från de olika grupperna skulle gå vidare till sysselsättning i form av arbete eller studier. Syftet med aktiviteten var också att utveckla nya arbetsmetoder och utveckla samverkan med andra externa aktörer för Arbetsförmedlingen. NFB har alltid utgått ifrån individen för att locka fram och engagera till en egen utveckling. Förutom sammanställning av erfarenheter, cv med mera, jobbade de med motivationshöjande insatser och försökte samtidigt få deltagaren undersöka och utveckla sitt eget kontaktnät. Styrkan med att ha en näringslivsorganisation i botten är just kontaktytorna. NFB har cirka 600 medlemsföretag och således också täta kontakter med olika företag och organisationer, liksom olika aktiviteter. Gemensamt hittades ett lämpligt praktikföretag och en överenskommelse om vad praktikanten ska utföra undertecknas av alla parter. Vanligtvis löper en praktik på 3 månader, men dessa kan förlängas om det ökar deltagarens möjligheter till att få arbete. Genom praktikverktyget stärker deltagaren sin position på arbetsmarknaden. I vissa fall går individen vidare till arbete på det aktuella förtaget eller på någon annan arbetsplats. I andra fall har individen kommit till insikt att han eller hon vill vidareutbilda sig. NFB jobbar för att motverka skillnader samt uppmuntrar att söka yrken över könsgränserna. Bland de olika målgrupperna har de funnit att 50+ och utlandsfödda oftast behöver längre tid i processen, på grund av yttre och inre hinder, till exempel olika typer av funktionshinder, språk, kultur och självkänsla. Vi har inte upplevt detta 11

12 som ett större hinder hos företagen, säger en av aktivitetsledarna. Dessa är mest intresserade av vad individen kan tillföra, bara man vet fortsättningarna. För att öka samverkan och involvera Arbetsförmedlingen mer i det lokala näringslivet och samtidigt öka kännedomen och utbudet av deras verksamhet och tjänster, har vi också provat andra metoder som; Commercial Breakfast regelbundna frukostmöten, Commercial Breakfast för medlemsföretagen, med fokus på nätverkande och företagspresentationer. AF har informerat om olika delar i sin verksamhet. En insats som lett till stor spridning i näringslivet, då träffarna lockar cirka 100 deltagare. Detta har bidragit till att Arbetsförmedlingens personal är mer engagerade och deltar i andra näringslivsaktiviteter. Navet NFB:s tryckta nyhetsblad som kommer ut två gånger per år. Syftet är att sprida information, kunskap och insikt om vikten av att jobba med arbetsverktyget praktik, både riktat till företag, deltagare och andra organisationer. Veckans företag löpande artiklar som sprids till ca företag i Dalarna, med företag som jobbar med att ta emot praktikanter. Syftet är både att lyfta individen för att kunna inspirera andra deltagare, samt att lyfta företaget och sprida good will och inspiration att ta emot praktikanter. Företagsmässan FalunBorlänge NFB arrangerar årligen en företagsmässa i december med ca 120 utställare från närregionen men även några från övriga Dalarna och Gävleborg. Temat på dessa mässor är nätverk och att knyta kontakter i näringslivet. Näringslivet ger chans att skapa nätverk. Framgångsfaktorer Att arbeta med praktikförmedling, är den stora framgångsfaktorn. Ytterligare en framgångsfaktor är att avsändaren är en näringslivsorganisation i det här fallet NFB, det vill säga företagen själva. NFB har god kännedom om företagens villkor, ett brett nätverk och är ständigt ute på företagsbesök. Det ger en god avsändare för arbetet i mottagarens ögon. Avslutningsvis finns en stor grad av flexibilitet i en liten organisation som NFB, vilket bidrar till möjlighet att kunna möta kundens behov på ett relativt okomplicerat sätt. Att kunna handla snabbt och flexibelt är uppskattat inom näringslivet, säger Maria Rolander, VD för Näringslivet Falun Borlänge. 12

13 Jag har förstått att jag har en helt annan potential. Möt Britt-Inger På vilket sätt har din anställning i Ett Öppnare Värmland (EÖV) påverkat dig? Det är lättare att se möjligheter nu. Jag har fått ta tag i saker. Skapat. Alla möten med alla människor har varit fantastiskt. Jag har pratat med väldigt många människor från olika kategorier allt från missbrukare till politiker och gjort saker jag inte vågat förut. Det har kommit fram att jag har en helt annan potential. Jag har mer inblick i frågor som rör utanförskap idag. Det var en fantastisk utmaning att arbeta med ensamkommande. Det är så roligt med alla ideella krafter i Rottneros (Med hjärtat i Sunne). Människor är rädda för ensamhet och att vara utanför gruppen därför vågar man inte säga vad man tycker. Ge några konkreta exempel Jag har blivit mer bestämd och jamsar inte med längre. Jag har fått syn på inskränktheten mer tydligt. Jag har fått respekt. Nätverket Med hjärtat i Sunne kommer ur EÖV. Hur ser din situation ut idag? Stämplar idag och söker arbete. Jag arbetar ideellt med flyktingmottagning och teater. Hur ser du på dina möjligheter att få jobb/läsa vidare jämfört med tiden innan projektet? Jag är mer aktiv och söker upp arbetsgivare idag. Jag har insett att det är viktigt för mig att vara kreativ i mitt arbete. Nu behöver jag hålla igång och få näring till självförtroendet och självbilden. Skapa, målar och fotar. Vad kunde varit bättre? Jag hade velat ha mer individuell coachning under våren

14 14 Närbild av några verksamheter ESF-projekt Sigrid har testat och utvecklat många spännande verksamheter. Här bjuder vi på smakprov från några framgångsrika projekt. KLARA Här har vi arbetat med långtidsarbetslösa ungdomar och vuxna med behov av att klargöra arbetsförutsättningar. Utifrån givna frågeställningar får den sökande arbetspröva i olika arbetsmoment, man kan även se hur de fungerar i ett socialt sammanhang. Dokumentation och underlag som kan ligga till grund för utredningen har vid behov inhämtats från andra myndigheter. Inför start har ansvarig handläggare på Arbetsförmedlingen gjort en skriftlig frågeställning med bakgrund och uppdrag. En slutdokumentation har gjorts efter avslutad tid i projektet där handläggaren fått svar på frågeställningen. Deltagarna har under 10 veckor deltagit i aktivitet vid Resurscentrum, där har bland annat ingått fysiskt aktiviter, exempelvis promenader, tennis, bowling och gym. Enskilda samtal och samtal i grupp en gång i veckan har varit en del av upplägget. De arbetsrelaterade aktiviteterna är bland annat målning av möbler, renovering av fönster, lokalvård, snickeriverkstad, bilverkstad och trädgårdsarbete. Planeringen är individuell, men inledningsvis börjar deltagarna oftast på halvtid för att kunna utöka tiden successivt. Max antal deltagare per grupp är cirka 12 stycken. I projektet har två handledare från Resurscentrum varit ansvariga för deltagarna, följt upp och besvarat frågeställningarna. Framgångsfaktorer Det som har varit tydligt i projektet är att ungdomar med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning många gånger har svårigheter med att delta i en heltidssysselsättning, trots att den är anpassad. De flesta deltagande ungdomarna hade heller inte någon tidigare förankring på arbetsmarknaden och ingen avslutad skolgång. Det var då en fördel att deltagarna kunde börja i lägre omfattning än heltid för att få rutin och struktur för att finna balans i sin tillvaro. De kunde mötas på den nivå som var rimlig och därefter utöka tiden för att känna att de lyckats, hitta den nivå som fungerat och om möjligt, gå vidare och utöka arbetstiden. Det har visat sig att en framgångsfaktor för ungdomar, var att de började samtidigt i en grupp. Det gav en trygghet till en början så att de sedan kunde gå vidare i mer individuella planeringar. Några av de ungdomar som deltagit i projektet har tidigare haft aktivitetsersättning från Försäkringskassan. Genom deltagandet i projekt KLARA har det visat sig att dessa ungdomar inte på något sätt står till arbetsmarknadens förfogande och att de, i vissa fall, beviljats fortsatt aktivitetsersättning. När det gäller de vuxna som deltagit i projekt KLARA har det i vissa fall varit arbetssökande som varit inskrivna på Arbetsförmedlingen under många år och inte kommit vidare i sitt arbetssökande. De har ofta haft en värkproblematik, trötthet, nedstämhet, inte varit motiverade till ett deltagande och inte heller förstått syftet med utredningen. För de deltagare som har varit införstådda med syftet har resultatet blivit mer rättvisande och resultatet har då kunnat ligga till grund för fortsatt planering. En framgångsfaktor för vuxna har varit när personerna varit väl förberedda. Under deltagande i projektet har det ett flertal gånger framkommit att det funnits ett missbruk av alkohol och narkotika. Vissa av deltagarna har gått vidare till behandling, medan andra inte velat ha någon hjälp utan då valt att inte delta i någon form av aktivitetet hos Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingens specialister fanns under hela tiden med som ett konsultativt stöd i ett nära samarbete.

15 Rapatac ESF-projekt Sigrids första verkstad startade vi tillsammans med Rapatac. Ett tjugotal kvinnor från tio länder fick delta i aktiviteter under ledning av Moussa N Diaye och hans personal på Rapatac. De kvinnor vi bjöd in att delta hade alla varit utan arbete länge, en del hade bott i Gävle i uppåt 15 år men aldrig arbetat utanför hemmet. Flera hade tagit hand om barnen, vårdat sina föräldrar, svärföräldrar och till slut fanns det ingen kvar hemma att vårda. Flera av deltagarna kunde inte särskilt mycket svenska heller men vi förutsatte att de alla hade klart för sig vad de faktiskt ville göra med resten av sina liv men att förutsättningarna var dåliga om var och en satt ensam hemma och vi ansåg att man bäst kommer på bra idéer genom att arbeta tillsammans med andra. Vi valde att bara ha kvinnor i gruppen mest beroende på att många i målgruppen behövde skapa sig en grundläggande trygghet genom gruppen och för att vi ville ge deltagarna möjlighet att kunna ta mer plats än de flesta var vana vid även om variationerna i bakgrund var stora inom gruppen. Vi är vana vid att lägga allt till rätta och göra scheman och tidsätta alla aktiviteter. Deltagarna kommer dag ett och möts då av en färdig struktur där det inte ges så mycket möjlighet till avvikelser. Nu valde vi att göra det mesta tvärt om. Dag ett kom deltagarna till en helt tom lokal. De fick träffa Moussa och hans personal och Moussas entusiasm smittade av sig på många medan några blev rätt så förfärade och undrade var detta skulle sluta. Jobba? Jag? Tjäna egna pengar? Nej, hur skulle det gå till! Och så började jobbet med att inreda lokalen, jobba i små grupper med olika saker. En viktig lärdom alla drog var att alla behövs och behöver bli behövda. I grupperna skapades snabbt arbetsuppgifter där varje grupp var beroende av att de andra gjorde det de skulle annars skulle jobbet avstanna, detta gjorde att alla lärde sig att samarbeta som på en arbetsplats med olika avdelningar. En del funderade över om man skulle starta tillsammans i form av ett arbetsintegrerande socialt företag. Flera insåg att deras drömmar som de inte ens vågat berätta för någon kanske kunde bli verklighet, studera för att bli undersköterska var plötsligt helt uppnåeligt när man besökt arbetsmarknadsutbildningen i omvårdnad med inbyggd svenskaundervisning, en samverkansmodell som alla Gävleborgs kommuner, Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen skapat. Ett par andra tog steget vidare till gymnasiestudier medan andra fick praktikplatser som också ledde till jobb. Flytta till annan ort på egen hand var ett stort steg som någon tog och dessutom skapades ESFprojekt Sigrids första sociala företag när Sandaga kom igång redan innan utbildningar i hur man startar tillsammans hade kommit igång. När vi tittar på det lyckade resultatet ser vi att det var bra att våga arbeta utanför våra ordinarie ramar och framförallt att det var bra att deltagarna fick påverka i så hög grad och själva skapa sin framtid. Alla människor har en förmåga att drömma och planera för sina egna liv och vi behöver ta tillvara detta och bli bättre på att skapa förutsättningar för att låta drömmar bli verklighet. Vad hände sedan? Arbetsförmedlingen i Gävle tog tillvara arbetsmodellen och utvecklade den vidare tillsammans med Rapatac som nu arbetar med ungdomar där både den egna förmågan och drivkraften är viktiga beståndsdelar. Läs mer om de ungdomar som nu jobbar vidare och det kan mycket väl bli så att du i det gänget hittar nästa person du vill anställa. Moussa N Diaye och Eva Holmberg Tedert 15

16 Sigrid 50+ Falu kommun och Arbetsmarknads- och integrationskontoret, AIK beslutade att tillsammans med den lokala Arbetsförmedlingen göra en särskild satsning på långtidsarbetslösa svenskfödda deltagare som var 50 år eller äldre. Till satsningen knöts en jobbcoach som i huvudsak arbetade individuellt med deltagarna. Samarbetet inleddes med att coachen kartlade deltagarens bakgrund och förutsättningar, men framförallt försökte jobbcoachen att ta reda på vad personen själv var intresserad av att arbeta med. Kontakten mellan deltagaren och jobbcoachen skedde därefter veckovis. Jobbcoachen fanns sedan med under hela aktivitetens gång för att stödja och vägleda deltagaren ut i praktik, utbildning eller jobb. Det arrangerades också kontinuerliga företagsbesök i syfte att ge deltagarna inspiration och motivation och vilja att våga testa nya arbetsuppgifter inom nya branscher via en arbetspraktik. Varannan vecka anordnades också en gemensam gruppfika och vid dessa tillfällen deltog oftast också handläggare från Arbetsförmedlingen. Här diskuterades bland annat olika metoder att söka jobb och om Arbetsförmedlingens möjligheter att stötta deltagarna i olika situationer. Integration och jämställdhet var också två ämnen som diskuterades flitigt. Det kom att bli en viktig aktivitet för utbyte av information mellan aktivitetsledarna och deltagarna och inte minst mellan deltagarna själva. Redan i ett tidigt skede bestämde vi oss för att väva in friskvårdsaktiviteter som ett naturligt inslag i verkstaden då metoden tidigare visat sig vara framgångsrik för målgruppen. Därför anställdes en friskvårdscoach på deltid som arbetade aktivt med deltagarna en dag i veckan. Inledningsvis träffades friskvårdscoachen och deltagaren i ett individuellt samtal om upplevd hälsa och möjlighet till fysisk aktivitet. Varje deltagare coachades därefter till att utföra individuellt valda fysiska aktiviteter tre gånger per vecka. De vanligaste formerna var gym, simning och promenader och varje fredag hölls också gemensamma grupp promenader. Aktiviteten pågick under perioden 19 mars 2012 till 31 december 2013, totalt deltog 59 personer och av dessa gick 29 personer vidare till arbete vilket ger ett slutresultat på 49 procent. Start av arbetsintegrerande sociala företag I planeringen av ESF-projekt Sigrid funderade vi på varför det fanns så förhållandevis få sociala företag i Sverige och om det inte var en framkomlig väg för en del av dem som söker arbete. Också för personer med funktionsnedsättningar, personer som invandrat till Sverige, ungdomar eller kanske 50+. Att starta företag tillsammans borde vara intressant för många så varför har inte Arbetsförmedlingen någon utbildning i hur man startar arbetsintegrerande sociala företag? Det tog tid att skapa underlag och kartlägga hur behoven såg ut och det tog tid att handla upp utbildningarna men ESF-projekt Sigrid var tillsammans med ett par andra projekt pådrivande i tillkomsten och starten av utbildningen som vi kunde erbjuda våra deltagare i Gävleborg och i Värmland. I Dalarna var det istället våra vänner i Spring-projektet som arbetade med utbildningarna i socialt företagande. Det blev Karlstad, Bollnäs, Sandviken respektive Gävle som startade utbildningarna först och inom projektet. Då det här var ett nytt fält för oss att arbeta med var det av stor vikt att vi kunde delta i Temagruppen Entreprenörskaps work shops. Vi arrangerade själva inom projekt Sigrid lärkonferenser för att förstå var i gränssnittet Arbetsförmedling, Tillväxtverket, kommuner och andra aktörer vi skulle röra oss. Det svåraste var att oklarheten kring vem som ansvarade för vad och då var det bra att kunna arbeta i ett experimentellt projekt. Efter den första utbildningsomgången finns sju sociala företag under skapande eller är redan igång. Utbildningarna fortsätter utanför projekt Sigrid och nu som en del av Arbetsförmedlingens ordinarie kursutbud vilket är glädjande för att vi nu har sett skillnaden i 16

17 behov av utbildningar och förberedelser mellan att starta eget och starta tillsammans. Egentligen kan man starta vilken verksamhet som helst i kooperativ form -men det som fötts ut Sigrid är catering, hushållsnära tjänster, second hand-butik, hundcafé, cykelreparatör, café. Det första kooperativa företag som föddes ur Sigrid-projektet, Sandaga, startade redan innan utbildningarna kom igång och har redan hunnit få pris som årets kooperativ i Gävleborgs län. Många andra länder har kommit betydligt längre än vi i socialt företagande och vi tog också hjälp av Storbritannien och tillsammans med ett par kursdeltagare och medarbetare ansvariga för start av företag. Där kunde våra deltagare se bland annat hur man arbetade på en kooperativ resebyrå som arrangerar lösningar för resor för personer med funktionsnedsättningar, Jamie Oliviers restaurang och flera andra företag inom arbetsintegrerande verksamheter eller socialt entreprenörskap. har sett brister i befintliga strukturer och oklarheter i ansvarsfördelningen mellan myndigheter. Arbetsförmedlingens uppdrag sträcker sig enbart tills deltagarna i utbildningen startar ett företag. Tillväxtverkets uppdrag täcker inte de långsiktiga behoven av stöd som nystartade sociala företag har. Hos arbetsförmedlingen pågår ett utvecklingsarbete för att en stödstruktur i form av ytterligare ett steg i en arbetsmarknadsutbildning men med de begränsningar till vilka grupper som kan delta i arbetsmarknadsprogram. sandfiket Sociala företag finns över hela världen Mycket av framgången hänger på bra struktur, goda kontakter och till viss del eldsjälar som kan driva arbetet framåt. England har en tradition av samarbete med företag, de bidrar med pengar, köp av tjänster och support. I Sverige har vi en annan ingång, där kommuner och föreningar ofta står bakom det sociala företaget under en uppstartstid, eller längre, och det är viktigt att konkurrera på samma villkor som vanliga företag på marknaden. Utvecklingsfrågor Under projekttiden har Sigrids projektledning arbetat aktivt med att uppmärksamma behov av stödstruktur för nybildade sociala företag. Vi Sandfiket, hundfika i Sandviken. Ett företag av det nya sociala slaget. Nu öppnar det sociala företaget Sandfiket i Sandviken sina dörrar och bjuder in till gott fika för alla hundägare och hundglada Sandvikenbor. Hyttgatan, bredvid ABF är adressen och det kommer att vankas hembakt av alla de sorter, plats för vovven vid bordet eller i ett litet rum bredvid om vovven behöver vara lite ifred. På väggarna hänger månadens konstutställning med lokala konstnärers alster och utställning byts varje månad, ekologiskt hundgodis finnas att köpa, och det bakas av elever på särskolan i Sandviken genom Ung företagsamhets verksamhet, och så finns där underbara shoppingväskor att köpa som tillverkats av återvunnen plast av Perstorp i Småland. Just nu ser lokalen ut så här, men vänta bara, nästa vecka så smäller det. Med tiden kan de utöka sin verksamhet och ta emot personer som behöver arbetsträna utifrån förmåga och kanske med lönebidrag när/om man väljer att gå in i föreningen och vara en del av det sociala företaget We for You!! 17

18 Preparandskede inför folkhögskoleutbildning Sedan 2010 pågår ett nationellt arbetsmarknadsprojekt mellan folkbildningen och Arbetsförmedlingen för deltagare mellan år och är inskriven i UGA, och 25 år eller mer som är inskriven i JOB, som inte erhållit grundskoleeller 3-årig gymnasiebehörighet. Genom en tre månader lång Studiemotiverande folkhögskolekurs, SMF, motiveras arbetssökande till studier. Arbetsförmedlingen anvisar arbetssökande till kursen och folkhögskolorna genomför kurserna. En förberedande utbildning inför folkhögskolornas SMF-utbildning behövs för många av ungdomarna som hoppat av skolan och är mycket svåra att motivera till att återuppta sina studier. Det viktigast är att verkligen se och bekräfta varje enskild deltagare. Att möta deltagaren där hen är och genom samtal enskilt och i grupp se vad som varit hinder i studier och livet i övrigt och hitta lösningar på hur vi kan gå vidare. Pedagogisk frukost har varit ett viktigt inslag i aktiviteten, många av deltagarna har under lång tid överhuvudtaget inte ätit frukost. Genom gruppdynamik och gruppövningar öka tryggheten i gruppen och våga uttrycka sina mål och tankar om lösningar i gruppen. Jämställdhet och utanförskap är också ämnen som diskuteras i grupp. Utredning av arbetsförmåga. Motion och fokus på att komma igång fysiskt och föreläsningar om SMART ekonomi. Parallellt sker individuellt arbete med fokus på självinsikt. Nutidsanalys sker genom aktiva diskussioner om nyheterna, arbetsplatsbesök och inbjudna föreläsare. Nära kontakt med Arbetsförmedlingen genom trepartssamtal för att diskutera nuläge och framtid. Samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Socialförvaltningen och folkhögskolan. Inom programtiden om 24 veckor utgör 12 veckor den från Af anvisningsbara aktiviteten SMF och den föregås av ett preparerande 10 veckors skede vid kommunens arbetsmarknadsenhet. En av de viktigaste faktorerna är att aktivitetsledarna hela tiden finns med och inte släpper deltagarna. Man ringer, och gör även hembesök vid ogiltig frånvaro och arbetar aktivt för att öka närvaron då den sjunker. Under den avslutande 2 veckors fasen, hos Arbetsmarknadsenheten på Bollnäs kommun, görs en individuell handlingsplan och jobbar vidare med att stärka självkänslan och självförtroende, gör riktade studiebesök där deltagaren kan söka praktik/arbete. Planering för att komma ut i arbetslivet eller till studier. Målet är att inte gå tillbaka till sysslolöshet. Fortsatt nära kontakt med Arbetsförmedlingen och folkhögskolan. Nära 50 procent av deltagarna har fortsatt i arbete eller studier, huvuddelen av dessa till Folkhögskolans allmänna linje. Arbetsförmedlingen, kommunens arbetsmarknadsenhet och socialtjänsten har haft ett nära samarbete med aktivitetsledarna i det vardagliga arbetet vilket också har varit en förutsättning för det goda resultatet. Metoden fyller glappet mellan faktiska förhållanden och förutsättningar samt Arbetsförmedlingens utbud av tjänster och program. 18

19 Sigrids europasamarbete Sigrid har sin verksamhet i Sverige men har samtidigt jobbat internationellt.ett exempel på detta är att samarbetet med Psychosomatic Clinic i Lettland som ledde fram till nya arbetssätt för långtidsjukskrivna. ESF-projekt Sigrid fick under hösten 2012 kontakt med två olika ESF projekt i Riga, och valde att åka över och se om det fanns någon grund och möjlighet för samarbete med något av dem. Sigrid träffade dels den Lettiska arbetsförmedlingen och deras projektledning, och därefter ett privat företag, Psychosomatic Clinic, som jobbade med äldre personer som ville tillbaka ut i arbetslivet. Där hittade vi en möjlighet att samarbeta då deras förutsättningar var oerhört mycket friare än vad den Lettiska arbetsförmedlingen var. Arbetsförmedlingen satt fast i ett mycket hierarkiskt system där beslutsprocesserna var så omständliga, att ett samarbete var så gott som uteslutet. Däremot så kunde och ville Psychosomatic Clinic gärna dela med sig av sina kunskaper. Detta resulterade i att Sigrid tog med sig fem personer från projektet och åkte över för ett kunskapsutbyte. Mycket intressant och användbart, och nu satte kreativiteten igång i Sigrid vad det gäller personer som stått utanför arbetsmarknaden ett längre tag på grund av sjukskrivning eller annat. Vi ville göra något klokt, användbart och långsiktigt, och dammade av tanken om MASS* och det grekiska arbetssättet med vuxna, som vi fått höra skulle vara så verkningsfullt. I maj 2013 åkte Sigrid till Thessaloniki för att träffa de lärare som jobbat med MASS för vuxna. Vi ville få fatt i hur de jobbat med vuxna i en metod som utvecklats för ungdomar, och fick träffa ett antal elever och lärare och ställa alla våra frågor. Under dessa dagar gjordes också en grovplanering för ett arbetssätt som skulle implementeras på Arbetsförmedlingen i Gävle under hösten Ett arbetssätt som inspirerats av MASS och de tankar som uppkom i Riga, och som vänder sig till utförsäkrade från Försäkringskassan i inledningen, men kommer att användas på alla de målgrupper som står långt ifrån arbetsmarknaden på sikt. Tanken är att programmet ska vara enkelt och med lätta manualer, för att vem som helst ska kunna hoppa in och jobba med grupperna. Detta för att garantera en långsiktighet. I Gävle har Maria Stenlund och några av specialisterna arbetat med materialet och testkört på några grupper av utförsäkrade från Försäkringskassan, under hösten Från och med januari 2014 är detta arbetssätt implementerat på Arbetsförmedlingen i Gävle och två arbetsförmedlare tar över gruppverksamheten. *MASS, measuring and assessing soft skills. Bollnäs kommun har i ett Leonardo Da Vinci program tillsammans med Skottland, Nederländerna, Grekland och Rumänien utvecklat en metod anpassad att arbeta med ungdomars sociala färdigheter i ett strukturerat program med 17 olika delar. 19

20 Möt Christina Christina fick en identitet genom projektet. På vilket sätt har din anställning i Ett Öppnare Värmland påverkat dig? Det har gett mig kraft. Det var bra för mig att få uppdrag som jag genomför. Jag klarade det jag trodde att jag skulle klara. Det var roligt att träffa så mycket olika människor. Spännvidden var år. Vi behöver inte vara lika för att duga. Det känns roligt att jag klarat av ett jobb efter sjukdomen. Det är för mig en fjäder i hatten att ha fått jobba i ett EU-projekt. Den sociala biten är så viktig. Att bli respektfullt bemött. Vad gör det med oss människor att hamna i utanförskap? Detta blev en bit i mitt liv som jag kan prata om. Ett samtalsämne som inte handlade om min sjukdom. Ge några konkreta exempel. Jag fick en identitet genom projektet. Jag vågade göra en utställning. Hur ser din situation ut idag? Är idag arbetssökande och har sökt sjukersättning. Hur ser du på dina möjligheter att få jobb/läsa vidare jämfört med tiden innan projektet? Jag skulle vilja gå in mer i skolan och diskutera utanförskap med ungdomar. Jag vet inte. Vad kunde varit bättre? Jag kunde ha gjort en större utställning. Jag hade velat gå in i skolan mer. 20

21 Vägen till arbete Att få in en fot på arbetsmarknaden är svårt för många. I synnerhet för äldre utrikesfödda kvinnor. Genom projekt Sigrid har många kvinnor fått en starkare position i samhället. Många kvinnor med utländsk bakgrund lever i en situation där mödrarollen dominerar och kvinnans plats är i hemmet som maka och mor. Möjligheterna att lära sig svenska språket och att komma ut på arbetsmarknaden försvåras. Dessa kvinnor kämpar både med en traditionell kvinnoroll, som kan ha varit förhärskande i en annan kultur, låg utbildning och dålig förankring på arbetsmarknaden. Utöver detta drabbas även välutbildade kvinnor av den strukturella, men många gånger omedvetna, diskrimineringen av arbetsgivare i det svenska samhället. Vi ser också att äldre svenska kvinnor, väljs bort på grund av ålder. Kombinationen 50+, kvinna, utrikes född och kanske också med en funktionsnedsättning gör att möjligheterna att få arbete minskar dramatiskt. Projektet har riktat sig till långtidsarbetslösa kvinnor med olika etnisk bakgrund. Deltagarna kom från Sverige, Somalia, Irak, Bosnien, Turkiet, Thailand, Filippinerna, Palestina, Kosovo och Finland. Inriktningen på projektet har varit att stärka kvinnors position i samhället och arbeta för att stärka kvinnors förmåga att ta för sig. Empowerment, att ta makten över sitt eget liv har varit ett nyckelord. Metoden för projektet har varit att genom möten i grupp varje dag arbeta med olika teman som har beröring på person, utbildning, arbete och arbetsmarknadens förutsättningar, samt behov av personlig utveckling och enskild coaching. Varje ny deltagare har haft ett kartläggningsmöte där vi går igenom bakgrund, kunskaper, utbildning och arbetslivserfarenhet. Därefter har ett coaching samtal genomförts där vi diskuterat önskemål och mål för framtiden. 21

22 Ambitionen har varit att sätta in individens förutsättningar i ett sammanhang varför utbildning är så viktigt i Sverige, hur det kommer sig att vi har så få jobb i Sverige där man inte behöver särskild utbildning, vilka möjligheter och hinder det finns för mig i samhället beroende på vad jag vill med min framtid på arbetsmarknaden. Men också förståelse för att Sverige är ett land som satsat på utbildning och att du har den möjligheten, men då måste du också satsa själv. Att man kan vara hur smart och klok som helst, även om man inte har gått så många år i skola. Men i Sverige finns alla möjligheter om man bara vill. Motivationen att lära sig svenska stärks när det blir tydligt vad man behöver på en arbetsplats. Att kultur och religion kan innebära hinder för ett liv och en försörjning i Sverige men att det är varje deltagares ansvar att ta ställning till var gränserna går för att riva dessa hinder. Att anpassa sig till Sverige handlar inte alla gånger om att bli svensk. Om Sverige sviker så vänder man sig till sina egna, kultur och religion förstärks. Det behöver inte alla gånger vara av ondo men en sådan process där våra utlandsfödda är hänvisade till sig själva leder inte till en god integration, enbart ökande segregation. Övertygelsen är att projektet ändå skapat nya kontaktytor och gett en bild av vilken hjälp som finns att få. Projektet har under hela projektperioden dokumenterat, antecknat, fört veckojournaler om projektets starka och svaga sidor, möjligheter och hinder, utveckling och avvikelser. Detta för att projektledningen lätt ska kunna gå tillbaka och identifiera framgångar, såväl som brister under projekttiden. Det ger också en bild av deltagarnas framsteg. 22

23 KIA-nätverket i Dalarna Genomförd grund- och gymnasieutbildning är idag mer eller mindre ett minimikrav för att få ett jobb. Om man har hoppat av skolan blir glappet stort. För att överbrygga detta finns KIA-nätverket i Dalarna Sigrid har under projektperioden arbetat med att överbrygga glappet när det gäller ungdomar som hoppat av skolan, både grund och gymnasieskolan. Vi började vår turné i Falun, dit vi bjöd länets beslutsfattare, skolpersonal, arbetsmarknadsenheter och arbetsförmedlingschefer för att ta del av Ungdomsstyrelsens rapport om ungdomar som varken studerar eller arbetar. Vi har också samarbetat med Lena Jutdal på SKL runt dessa frågor och hon har varit med på flera av våra dialogträffar i Dalarna, Gävleborg och Värmland. I syfte att få beslutsfattare på olika nivåer att förstå allvaret och konsekvenserna för hela samhället, om dessa ungdomar tillåts vara ifred, och inte får en ny möjlighet att lyckas med sina studier och sitt liv. Sigrids förhoppning har varit att länen skulle bestämma sig för att bilda ett nätverk för samarbete, att ge tips till varandra om möjliga lösningar samt att kunna hålla bättre koll över kommungränserna och att verkligen täppa igen hålen i båten. Vi kan med glädje berätta att i Dalarna har ett KIA* nätverk startat upp, kanske det enda i Sverige, där alla Dalakommuner samt Gävle kommun är delaktiga. De har som ambition att träffas två gånger per år för att byta erfarenheter, och hjälpa varandra framåt i arbetet. Kommunerna har väldigt olika förutsättningar, vissa har en väl genomtänkt struktur för att nå avhoppade ungdomar, eller till och med innan avhopp för att erbjuda individuell lösningar för individen. Andra kommuner är mindre bemannade och har därför större svårigheter att lösa sitt ansvar. I Rättvik, säger Gunilla Kling chef för AME, att de ännu inte har någon person som jobbar med KIA, men att de i alla fall bildat en arbetsgrupp. Hur ska vi få koll? säger hon uppgivet. Borlänge kommun har anställt 10 fältassistenter som jobbar på skolorna med att motivera och stötta ungdomar som har det jobbigt med studierna eller hela livssituationen. Rebecca Mandor en av fältassistenterna som jobbar på gymnasieskolan i Borlänge, säger att den psykiska ohälsan är stor bland ungdomarna, och att det är svårt för dem att få hjälp då alla väntetider är oändliga. Monica Marks på Borlänge AME säger att de tidigare inte jobbat så bra med KIA, men nu har de två ungdomslotsar och en administratör, så viljan finns. I Orsa jobbar Kari som KIA och han har 80 ungdomar som han just nu ringer runt till för att kartlägga och inspirera. I Smedjebacken hittar man Birger Tuominen i projektet Unga till arbete, i nära samarbete med Ludvikas motsvarighet Carina Hjelte, och de både jobbar med ungdomarna i gruppverksamhet under fyra veckor inledningsvis, men projektet är på väg att ta slut och då kommer frågan, som alltid, vad gör vi nu? Precis det har jag alltid sagt, säger Elisabeth Falk KIA i Gagnef, vi får pengar till projekt och jobbar upp något riktigt bra, och så bara faller det när pengarna är slut. Det är stora pengar för samhället att hämta om beslutsfattarna bara fattar att man måste tänka långsiktigt. Jag orkar inte höra talas om olika projekt längre säger hon bestämt. Personerna på bilden heter Carina Fröjd och Terese Nyström KIA nätverket i Dalarna har mycket energi och vilja, kunskap och en sammantaget stor erfarenhet och kommer att vara en viktig kraft för att påverka politiken, skolan och kommunerna. Det krävs att fokus hamnar på att varje Det kommunala uppföljnings/ informationsansvaret (KIA) för ungdomar i åldrarna år är lagstadgat. Av paragraf 9 i Skollagens 29 kapitel framgår det att: En hemkommun skall löpande hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som inte fullgjort sin utbildning på nationellt eller specialutformat program i gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande är sysselsatta, i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. 23