PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH JÄMSTÄLLDHET INOM SMÅBARNS- PEDAGOGIKEN

Transkript

1 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH JÄMSTÄLLDHET INOM SMÅBARNS- PEDAGOGIKEN

2 Innehåll INTRODUKTION GRUNDER BEGREPP PRINCIPERNA FÖR PLANEN AV LIKABEHANDLING OCH JÄMSTÄLLDHET INOM SMÅBARNSPEDAGOGIKEN Antagningar till småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen genomförs med jämlika antagningsgrunder Undervisning, handledning och bedömning inom småbarnspedagogik ÅTGÄRDER FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE I DAGHEMMET Skriv text genom att klicka här Utredning av jämställdhetsläget Plan för arbete för likabehandling och jämställdhet BEDÖMNING AV UTFÖRDA ÅTGÄRDER... 9 BILAGA

3 INTRODUKTION En enhetsspecifik plan för likabehandling och jämställdhet som avses i lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män utarbetas i Borgå för småbarnspedagogiken som även omfattar förskoleundervisningen. Planen kompletterar läroplanen för förskoleundervisningen. Den gemensamma delen av planen för likabehandling och jämlikhet inom småbarnspedagogiken godkändes i bildningsnämnden Den enhetsspecifika planen upprättas genom att komplettera dessa uppgifter. Jämställdhetsplanen upprättas i samarbete med barnen. Jämställdhetsplanen för enheterna godkänns vid personalens möte. Jämställdhetsplanen syftar till att hjälpa i påpekandet av ojämlikt bemötande och ge en anvisning om hur man ska gå till väga om man blir bemött på ett sätt som strider mot jämställdhet eller likabehandling. Planen för likabehandling och jämställdhet upprättas för tre år i sänder i samarbete med personalen och barnen. Varje år görs dock en utvärdering av hur åtgärderna har genomförts och hur verkningsfulla de är. PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH JÄMSTÄLLDHET PÅ DAGHEMMET Skriv text genom att klicka här. Upprättat Skriv datum genom att klicka här. Behandlats med personalen Skriv datum genom att klicka här. 2 (11)

4 1 GRUNDER Alla arbetsplatser med minst 30 arbetstagare har sedan år 1995 haft en planeringsskyldighet som gäller jämställdheten. Totalreformen av jämställdhetslagen (1986) år 2005 utvidgade denna skyldighet till läroanstalter. Ändringen av jämställdhetslagen år 2014 gav alla utbildningsanordnare en planeringsskyldighet och den nya diskrimineringslagen (2014) gav dem en planeringsskyldighet som gäller likabehandling. Jämställdhetslagens mål är att förebygga diskriminering på grund av kön och främja jämställdheten mellan kvinnor och män. Lagen syftar också till att förebygga diskriminering på grund av könsidentitet eller könsuttryck (jämställdhetslag 1 3 ). Enligt jämställdhetslagen ska de som tillhandahåller utbildning eller undervisning se till att flickor och pojkar samt kvinnor och män har lika möjlighet till utbildning och avancemang inom yrket samt att undervisningen, forskningen och läromedlen stöder syftet med denna lag. Vid utbildning och undervisning ska jämställdhet främjas med hänsyn till barnens ålder och mognad (jämställdhetslagen 5 ). 2 BEGREPP Jämställdhet betyder att alla har lika värde. Begreppet jämställdhet syftar i vardagsspråket oftast till jämställdhet mellan könen. Likabehandling utvidgar begreppet jämställdhet. Jämlikhet betyder i grundlagens sjätte paragraf ett jämlikt bemötande av alla medborgare, allas jämlikhet inför lagen och att ingen får utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av någon orsak som gäller hans eller hennes person (grundlagen 6 ). Enligt diskrimineringslagen (6 ) ska utbildningsanordnare och de läroanstalter de är huvudmän för bedöma hur likabehandling uppnås i deras verksamhet och vidta åtgärder som behövs för att främja likabehandling och se till att varje läroanstalt har en plan för de åtgärder som behövs för att främja likabehandling. Diskrimineringslagen syftar till att främja likabehandling och förebygga diskriminering samt att effektivisera rättssäkerheten för den som utsatts för diskriminering (diskrimineringslagen 1 ). Målet med likabehandlingsplanering är att identifiera och ingripa i diskriminering, att bedöma verksamhetens och rutinernas jämlikhetseffekter och genomföra jämlikhetsfrämjande åtgärder samt att öka delaktigheten i arbetet mot diskriminering (Handbok i likabehandlingsplanering, inrikesministeriet 2010, 14). Motsatsen till jämlikhet är ojämlikhet och ojämlikt bemötande kan vara diskriminering. Diskriminering är att en person eller en grupp bemöts på ett annat sätt än andra på grund av någon egenskap utan att bemötandet har ett godkänt berättigande, såsom åldersgräns i röstningen. Diskriminering kan vara avsiktligt eller oavsiktligt. Den kan vara planmässigt och genomtänkt eller den kan förekomma på grund av sätt eller rutiner som man inte har fäst vikt vid. Man kan t.ex. vara van vid att tala eller agera på sätt som kränker, nedvärderar eller utesluter andra. Mångahanda rutiner och strukturer kan upprätthålla och skapa ojämlikhet. Därför ska alla rutiner, handlingssätt, verktyg, material som används samt litteratur utvärderas med tanke på jämställdhet och likabehandling. 3 (11)

5 Diskrimineringsgrunder som anges i jämställdhetslagen är kön och tillhörighet till en könsminoritet. Enligt lagen är diskriminering direkt diskriminering, indirekt diskriminering, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön (jämställdhetslagen 7 ). Diskrimineringsgrunder som anges i diskrimineringslagen är ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk verksamhet, fackföreningsverksamhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller någon annan omständighet som gäller den enskilde som person (diskrimineringslagen 8 ). I grundlagen förbjuds diskriminering på grund av alla orsaker som gäller ens person (grundlagen 6 ). Faktisk likabehandling uppnås genom att beakta människornas olika utgångspunkter och möjligheter genom att ordna stödåtgärder och positiv särbehandling för dem som behöver dem. Att uppnå faktisk likabehandling kan förutsätta att likabehandling främjas aktivt genom att man gör en avvikelse från principen om likabehandling. Jämställdhet och likvärdighet betyder alltså inte samma sak. A) Diskriminering på grund av kön Med diskriminering avses att kvinnor och män ställs i olika position på grund av kön i antagningar, anordnande av utbildning eller i bedömning av prestationer. Diskrimineringsförbudet omfattar alla slags situationer som förekommer inom småbarnspedagogik under den tid som barnet får dagvård. Sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön, eller mobbning är kränkande eller obehagligt för den som blir utsatt för det. Sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön är diskriminering. Trakasserier kan vara verbalt, icke-verbalt oönskat beteende som leder till att en persons psykiska eller fysiska integritet kränks och en hotfull, fientlig, förnedrande, förödmjukande eller tryckande stämning skapas. Innehållen i fostran, undervisningen, materialet och verksamheten ska bidra till att syftet med jämställdhetslagen uppnås. Undervisningen eller materialet ska till exempel inte användas för att skapa eller upprätthålla fördomar eller stereotypa könsroller och könsfördelningar som gäller familje- eller arbetslivet. B) Diskriminering ur likabehandlingsperspektiv Direkt diskriminering är att en individ eller grupp bemöts på ett annat sätt än andra utan en godtagbar grund. Indirekt diskriminering är en rutin, uppgift eller ett handlingssätt som till synes är neutralt men som försätter en annan eller andra i en svagare ställning. Dold diskriminering är ringaktning, uteslutning, brist på stöd samt ignorering. Strukturell diskriminering är att tänka att diskriminerande rutiner inte kan ändras. I multipel diskriminering diskrimineras en individ eller grupp på flera grunder. Trakasseri och osakligt bemötande är diskriminering. Motåtgärder är diskriminering och var och en har rätt att åberopa antidiskrimineringslagstiftningen utan att det medför följder för honom eller henne. Tillgänglighet avser att en fysisk, psykisk och social omgivning skapas så, att var och en oberoende av sina egenskaper kan handla likställt med andra. 4 (11)

6 3 PRINCIPERNA FÖR PLANEN AV LIKABEHANDLING OCH JÄMSTÄLLDHET INOM SMÅBARNSPEDAGOGIKEN Inom småbarnspedagogiken är jämställdhet och likabehandling viktiga grundläggande värden. Småbarnspedagogiken ska främja jämställdheten mellan könen målinriktat och planmässigt. Denna skyldighet kompletteras av diskrimineringsförbud. Syftet med jämställdhetsplanering är att främja jämställdheten mellan könen och motarbeta diskriminering på grund av kön samt stärka likabehandling. Jämställdhetsplaneringen stöder annat utvecklingsarbete inom småbarnspedagogiken. För barnet är genusmedvetenhet viktigt kapital som stöder uppväxten och utvecklingen och det blivande arbetslivet. För jämställdhetsplaneringen inom småbarnspedagogiken svarar daghemsföreståndare eller annan chef tillsammans med personalen och barnen. 3.1 Antagningar till småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen genomförs med jämlika antagningsgrunder. I antagningar beaktas jämställdheten och rättvisa. Till rättvisans grunder hör följdriktigheten av besluten. Centrala ärenden i beslutsfattandet är rätt information och klara grunder. I antagningar beaktas följande faktorer: Anmälan till förskoleundervisningen i Borgå stad Till Borgå stads skolor kriterier för elevupptagning Specialbetoningar i förskoleundervisningen i Borgå stad: Språkbadundervisning Eventuella specialfall som kan påverka antagningen till småbarnspedagogiken eller förskoleundervisningen definieras: Skriv text genom att klicka här. 3.2 Undervisning, handledning och bedömning inom småbarnspedagogik Verksamheten inom småbarnspedagogiken planeras så, att alla barn har möjlighet att delta i den. Grundprincipen i undervisningen och handledningen är att respektera människovärdet av den som handleds samt att främja välbefinnande och jämställdhet. Småbarnspedagogiken ska vara genussensitiv (Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2016, 30). I verksamheten strävar man efter en genusmedveten handledningsmodell. Barnets kön beaktas men det ska inte påverka valen kategoriskt eller de alternativ som tas upp. När det gäller lösningar som är otypiska för det egna könet, behöver barnen speciell uppmuntran och stöd. Bedömningskulturen ska vara rättvis, etisk och jämlik. Faktorer som barnets personlighet, temperament, kön eller andra personliga egenskaper får inte ha en inverkan vid bedömningen. Bedömningen ska vara genussensitiv. En genussensitiv bedömning betyder att bedömningen är jämlik 5 (11)

7 och att den inte grundar sig på barnets kön eller stereotypier som hör till könet. Fostringspersonalens uppgift är att bedöma enhetens verksamhet, dess innehåll och olika rutiner, till exempel modeller och handlingssätt för växelverkan och språkbruk, som överförs till barn. 4 ÅTGÄRDER FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE I DAG- HEMMET Skriv text genom att klicka här. 4.1 Utredning av jämställdhetsläget Upprättande/uppdatering av den enhetsspecifika planen inleds genom en utredning av jämställdhetsläget (bilaga 1). Enkäten om jämställdhet genomförs för barnen under januari-februari vart tredje år. Inom småbarnspedagogiken deltar barnen i utredningsarbetet och enkäten genomförs i form av samtal och intervju. I genomförandet beaktas barnets ålder och förmåga att besvara frågorna med egna ord. Personalen bör också iaktta och följa upp sin egen verksamhet och växelverkan mellan barnen. Enkätens resultat behandlas med personalen under den vårtermin då enkäten genomförs. Utgående från enkäten utarbetar och uppdaterar enheten en jämställdhetsplan där konkreta åtgärder antecknas. I enheten utser man ansvariga personer och kommer överens om tidtabellen för att rätta till missförhållanden och utveckla verksamheten. Enkätens resultat beaktas också vid planeringen av den följande verksamhetsperioden. Jämställdhetsenkäten fungerar som ett redskap för bedömning och uppföljning. Utredning av jämställdhetsläget med barnen genomfördes år Skriv text genom att klicka här. I samtalet/intervjun deltog Skriv text genom att klicka här. barn. Uppgifter för utredningen har även samlats på följande sätt: Skriv text genom att klicka här. 4.2 Plan för arbete för likabehandling och jämställdhet Det allmänna målet är att tala mer om jämställdhet och likabehandling. Det är viktigt att naturligt och öppet diskutera om jämställdhet och likabehandling och tänka igenom dessa frågor tillsammans. Inom småbarnspedagogiken utvärderas alla rutiner, handlingssätt, verktyg, material som används samt litteratur ur jämställdhets- och likabehandlingsperspektiv. Jämställdhet och likabehandling är viktiga grundläggande värden som ska finnas med i det dagliga livet. Inom småbarnspedagogiken ger man undervisning och övning i hur människor bör behandlas i samhället och man lär sig att identifiera diskriminering. I verksamheten tillåts inte sexuella eller andra trakasserier mot en person eller grupp eller något slag av psykisk eller fysisk våld. Den som blir utsatt för trakasserier bör låta personen förstå att hans eller hennes beteende är störande. 6 (11)

8 Man ingriper omedelbart i alla missförhållanden och ojämlikt bemötande. Personalens och chefens uppgift är att sätta punkt för ojämlikt bemötande. Om det ojämlika bemötandet fortsätter bör man berätta det för en annan person. Om barnet pratar hemma om mobbning och trakasserier, bör vårdnadshavare omedelbart berätta om det för personalen. ANVISNINGAR FÖR BARN, VÅRDNADSHAVARE OCH PERSONAL Godkänn inte mobbning, diskriminering, trakasserier eller ojämlikt bemötande! Om du märker eller upplever trakasserier, visa att du inte accepterar det. Säg till exempel att så där kan man eller får inte säga. Var inte tyst i en situation där du eller någon annan blir utsatt för trakasserier. Om trakasserierna inte genast slutar, berätta åt en vuxen, personalen, arbetskamraten eller chefen. Om de inte gör något åt saken, berätta det för en annan. Grubbla inte ensam om ditt bekymmer. Trots att mobbning och trakasseri ofta är fenomen i gruppen och det finns stor kännedom om det, håller man tyst. Om du tiger kan det visa att du godkänner det, är likgiltig eller att du finner dig i det. Berätta om dina erfarenheter och observationer. Tala om dem. Visa att du bryr dig. Som ett stöd i jämställdhetsarbetet: Jämställdhetsarbete är en kunskapsfråga. Guide för främjande av jämställdhet i den grundläggande utbildningen Enhetens jämställdhetsplan kan läsas i: Peda.net: 7 (11)

9 De viktigaste målen och åtgärdsplanen som framkommit i utredningen. Mål Åtgärder Ansvar Tidsplan Jämställdhetsfrågor som gäller kön: Trygghet, mobbning och trakasseri: Jämlikt bemötande: Årliga återkommande evenemang (temadagar, fester, evenemang eller dylikt): Frågorna behandlas med personalen: på personalmöten Till vårdnadshavare informeras om planen: på föräldrakvällar Hur behandlas frågorna med barnen: Andra kompletterande planer: Borgå stads jämställdhetsplan Förebyggande av och plan för ingripande vid mobbning, finns på varje enhet 8 (11)

10 5 BEDÖMNING AV UTFÖRDA ÅTGÄRDER Överenskomna åtgärder i enheternas planer bedöms årligen. Bedömningen har gjorts med personalen Skriv datum genom att klicka här. Olägenheter som man omedelbart lyckats avlägsna: Skriv text genom att klicka här. Verksamhet och rutiner som man fortsätter att behandla: Skriv text genom att klicka här. 9 (11)

11 BILAGA 1 Borgå stad Tjänster inom småbarnspedagogik UTREDNING AV JÄMSTÄLLDHETSLÄGE Jämställdhetsläget bör alltid utredas innan den enhetsspecifika planen för jämställdhet och likabehandling upprättas/uppdateras, åtminstone vart tredje år. Vid behov kan läget bedömas och utredas oftare. Utredningen kan utnyttjas också i enhetens planering och behandling av förebyggande av och ingripande i mobbning. I utredningen av jämställdhetsläget bör man beakta barnens ålder, utvecklingsnivå och förmåga att besvara frågorna med egna ord. Med de äldre barnen kan man diskutera och man kan intervjua dem. När det gäller de mindre barnen bör information samlas med andra metoder, såsom observation och videoinspelning. Före diskussionen och enkäten bör man med de äldre barnen behandla och öppna bl.a. begreppen kön, jämställdhet, ojämlikhet, ojämlikt bemötande, diskriminering, trakasseri (fysisk, psykisk). Diskussionen kan genomföras som gruppdiskussion eller som individuella intervjuer eller parintervjuer. Teman för barn för jämställdhetsdiskussion och -enkät Frågor som gäller kön Har du flickor och pojkar som vänner? Bemöter de vuxna flickor och pojkar på samma sätt? Får flickor och pojkar göra samma saker i daghemmet/förskolan? Finns det något som är förbjudet för flickor eller pojkar? Bemöter kompisarna varandra på samma sätt oberoende av kön? Frågor som gäller likabehandling och jämställdhet Får alla barn göra samma saker och leka samma lekar? Finns det något orättvist i daghemmet/förskolan, vad? Kommer du gärna till daghemmet/förskolan? Kan du göra här de saker du tycker om? Lyssnar de vuxna på dig och andra barn? I vilka frågor blir barnen hörda? Får alla barn vara med i planering och beslutsfattande? Frågor som gäller trygghet Var eller när känner du dig inte trygg i daghemmet/förskolan? Vad är du rädd för i daghemmet/förskolan? Kan du berätta här för en vuxen om du eller din kompis blir mobbad? Vilka saker orsakar mobbning? Varför mobbar man? Har du upplevt fysisk beröring som du inte upplevde som behaglig? Ingriper de vuxna i mobbning?/hjälper de vuxna om någon blir mobbad? Vad kan du göra för att både flickor och pojkar, barn och vuxna mår bra i daghemmet/förskolan? Vad kan kompisarna göra? Vad kan de vuxna göra? 10 (11)

12 Sammanställning av utredning av jämställdhetsläge Jämställdhetsläget har utretts år: I diskussionen/intervjun deltog barn Andra metoder som användes för att få information av barn: Personalens iakttagelser och utvärdering av verksamheten, praxis och metoderna: De centralaste faktorerna som kom fram och som bör beaktas i jämställdhetsplanen och åtgärderna. Jämställdhetsfrågor som gäller kön Åtgärdsförslag Trygghet, mobbning och trakasseri Åtgärdsförslag Jämlikt bemötande Åtgärdsförslag 11 (11)