LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING SÖLVESBORGS KOMMUN OCH NORJE SKOLA JANUARI 2017 JANUARI 2018

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING SÖLVESBORGS KOMMUN OCH NORJE SKOLA JANUARI 2017 JANUARI 2018 ANSVARIG REKTOR: ANNICA THURESSON 1

2 INNEHÅLL LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING... 1 Innehåll 2-3 CENTRAL PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKJANDE BEHANDLING 4 Inledning.4 Definitioner..4 Måldokument för förskolor och skolor, Sölvesborgs kommun..4 Skollagen..4 Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem samt grundsärskolan (LGR11).5 Vår vision 5 Vår målsättning 5 Vår värdegrund 5 Handlingsplaner..6 Ansvar 6 Rektorn ansvarar för att.6 Personalens ansvar...6 Ansvar kopplat till anmälsningsplikt.7 När skall anmälan ske?...7 Anmälan från personal till rektor.7 Anmälan från rektor till huvudman 7 När personal är inblandad 7 En viktig utgångspunkt...7 NORJE SKOLA... 8 Vår plan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling:... 9 Definitioner och begrepp: Skola - Resultat och UTVÄRDERING av Föregående Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Främjande insatser Förebyggande åtgärder - förbättringsområden kartläggning - resultat skolan - sammanställning av elevenkäten skolan - Sammanställning av vårdnadshavarnas enkät kartläggning Skolans elevenkät, vårdnadshavarnas enkät och skolans egen utvärdering Prioriterade mål utifrån vår kartläggning Fritidshemmet - Resultat och utvärdering av föregående likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

3 Främjande insatser Förebyggande åtgärder - förbättringsområden kartläggning - resultat fritids - sammanställning av elevenkäten FRITIDS - Sammanställning av vårdnadshavarnas enkät kartläggning fritidshemmets elevenkät, vårdnadshavarnas enkät och fritids egen utvärdering fritids - Prioriterade mål utifrån vår kartläggning arbetsgång på Norje skola och Norje fritidshem

4 CENTRAL PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. INLEDNING Den här planen ska förtydliga skolhuvudmannens lokala ambitioner och rutiner för arbetet för att främja likabehandling och förebygga diskriminering och kränkande behandling. Planen ska också ge ett stöd för varje enhet i dess arbete med att upprätta planer och dokumentation. Till planen biläggs blanketter för fortlöpande dokumentation i diskriminerings- och/eller kränkandeärende. Sölvesborgs kommun har i sitt måldokument för förskolor och skolor lyft fram frågan om Barnen och elevernas glädje, trygghet och studiero som en avgörande faktor för att nå målen för verksamheten. DEFINITIONER a) Verksamheter Med verksamheter i denna plan menar vi förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasiesärskola. b) Likabehandlingsplan Med Likabehandlingsplan avser vi den lokala plan som definierar enhetens arbete med att alla elever ska ha lika rättigheter och möjligheter oavsett någon av diskrimineringsgrunderna varav plan mot diskriminering och kränkande behandling är en integrerad del. Planerna ska namnges var för sig under egen rubrik, för att skapa en tydlighet. c) Med begreppet elev inkluderas även barn på fritidshemmet. MÅLDOKUMENT FÖR FÖRSKOLOR OCH SKOLOR, SÖLVESBORGS KOMMUN Skall förskolan och skolan lyckas nå sina mål med barnen och eleverna så måste dessa känna glädje i verksamheten, känna att de är trygga och att det finns lugn och ro för studierna. SKOLLAGEN (2010:800) Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. 4

5 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM SAMT GRUNDSÄRSKOLAN (LGR11) Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. VÅR VISION Alla elever skall känna trygghet, glädje och trivsel i våra verksamheter. VÅR MÅLSÄTTNING Vi har nolltolerans mot alla former av diskriminering och kränkande behandling. Alla vuxna är tydliga och goda förebilder. Alla, elever och all skolpersonal ska: Våga se! Våga säga ifrån! Våga bry sig om! Varje incident av diskriminering och kränkande behandling skall resultera i en reaktion från de vuxna. VÅR VÄRDEGRUND Alla är lika mycket värda. Alla behandlar varandra med respekt. Alla tilltalar varandra med respekt och ett vårdat språk. Alla tar ansvar för sina handlingar. Alla visar hänsyn för varandras och verksamhetens ägodelar. 5

6 HANDLINGSPLANER Utöver denna övergripande plan åligger det varje enhet att i enlighet med lagar, förordning och författning årligen upprätta handlingsplaner och rutiner för arbetet med att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Dessa rutiner som syftar till att stärka och förtydliga barn, elever och vuxnas rätt- och skyldigheter bygger på: FN:s konvention om barns rättigheter Skollagen Arbetsmiljölagen Socialtjänstlagen Diskrimineringslagen Brottsbalken Det gemensamma arbetet ute på enheterna är avgörande för att upptäcka och förebygga brister i såväl organisationen som den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön. ANSVAR REKTOR ANSVARAR FÖR ATT det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever och aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de elever som deltar i verksamheten oavsett diskrimineringslagens grunder (skollagen 6 kap. 6 och diskrimineringslagen 3 kap. 14 ). det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att elever utsätts för kränkande behandling samt att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behovs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen skall innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts skall tas in i efterföljande års plan. (diskrimineringslagen 3 kap. 16 och skollagen 6 kap. 7-8 ) anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. PERSONALENS ANSVAR Alla som arbetar inom verksamheterna skall aktivt motverka diskriminering och kränkningar. visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå ifrån ett demokratiskt förhållningssätt. fullgöra de skyldigheter som anges i kap 14a i skollagen när de handlar i tjänsten/inom uppdraget. 6

7 ANSVAR KOPPLAT TILL ANMÄLNINGSPLIKT En lärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektor. En rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. (skollagen 6 kap. 10 ). Motsvarande ansvar utfaller om en elev anser sig ha blivit utsatt för diskriminering enligt diskrimineringsgrunderna (diskrimineringslagen 2008:567). Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Det är ytterst huvudmannen som är ansvarig för att kraven i skollagen och diskrimineringslagen följs men i praktiken är det rektorn som har ansvaret för att se till att utredningen genomförs. NÄR SKALL ANMÄLAN SKE? ANMÄLAN FRÅN PERSONAL TILL REKTOR Personal anmäler till rektor så snart det gäller händelse som dokumenteras i blanketten Dokumentationsstöd vid diskriminering och kränkande behandling - första tillfället. ANMÄLAN FRÅN REKTOR TILL HUVUDMAN. Rektor anmäler till huvudman så snart det gäller händelse som är så allvarlig att blanketten Dokumentationsstöd vid diskriminering och kränkande behandling upprepande tillfällen används. Huvudmannens representant och den funktion som anmälan skall ställas till är i dessa fall rektorn för skolan. 7

8 NÄR PERSONAL ÄR INBLANDAD När personal kränker en elev ska detta omedelbart anmälas till den som företräder huvudmannen. I dessa fall Verksamhetschef för förskola/skola. Huvudmannen avgör hur det enskilda fallet ska hanteras men varje form av kränkning betraktas som allvarligt och hanteras som ett arbetsrättsligt ärende i enlighet med Allmänna bestämmelser. Arbetsgången för kränkningar är densamma (se ovan) om barn kränker vuxna. Se även rutiner under Sölvesborgs kommuns Personal- och arbetsmiljöhandbok. Detta gäller också när de vuxna kränker vuxna. EN VIKTIG UTGÅNGSPUNKT En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen och att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. 8

9 Alla ska känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Ingen ska känna olust över att gå till skolan på grund av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. NORJE SKOLA VÅR PLAN MOT DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING: syftar till att främja barns lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck. syftar till att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. ska följas upp varje år av barn, vårdnadshavare, skola och fritids. ska finnas tillgänglig för vårdnadshavarna och diskuteras på föräldramöten/samtal. ska förmedlas och diskuteras med eleverna i skolans samtliga klasser. ska vara en del av Norje skolas systematiska kvalitetsarbete. Personalens kompetensutveckling planeras efter behov som uppstår vid analys av kvalitetsarbetet. 9

10 DEFINITIONER OCH BEGREPP: Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet och uttryck och ålder. Med direkt diskriminering menas att ett barn eller en elev missgynnas i förhållande till andra om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet och uttryck och ålder. Med indirekt diskriminering menas att ett barn eller en elev missgynnas genom att huvudmannen för verksamheten, rektor eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal tillämpar bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutral men som i praktiken särskilt missgynnar en elev med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller visst funktionshinder, könsöverskridande identitet och uttryck och ålder. Trakasserier: Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna eller som är av sexuell natur. Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot elever eller mellan elever. Annan kränkande behandling: Ett uppträdande som kränker en elevs värdighet men som inte har något samband med diskrimineringsgrunderna. Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man utifrån biologiskt kön eller genom sin klädsel eller på något annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön än det biologiska. Än det biologiska. SKOLA - RESULTAT OCH UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FRÄMJANDE INSATSER Likabehandlingsplanen är numera bättre förankrad hos eleverna och utgör ett stöd i verksamheten. Fadderverksamheten har inte fungerat tillfredsställande. Vi behöver tänka oftare i faddergruppstänk då vi ser att många barn mår bra av åldersblandning. Temadagarna har fungerat bra utifrån kamratanda och det har varit ett positivt klimat mellan eleverna. De äldre tar hänsyn till de yngre och hjälper dem. Det har varit väldigt få konflikter dessa dagar. Vissa temadagar ska framöver kopplas till det främjande elevhälsoarbetet. Vi ser att eleverna efterfrågar stöd och sysselsättning under raster. Vi har ändrat vårt rasttänk och försöker erbjuda ett mer varierat utbud. Vi behöver bli bättre på att se och uppmärksamma eleverna också på rasterna. 10

11 Flertalet elever känner till ordningsreglerna men de följs inte fullt ut. Vi behöver fundera på varför de ändå inte alltid följs. Eleverna ska vara fortsatt delaktiga i de kommande ordningsreglerna. Vi kommer att utvärdera verksamheten tillsammans med eleverna på olika sätt under veckan. Vi vill utveckla det positiva tänkandet i dessa utvärderingar och bära med oss allt det som fungerar. Klassråd och elevråd är viktiga forum för utvärdering. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER - FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN KRÄNKANDE BEHANDLING Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling behöver bli än mer förankrad hos eleverna. Rutinerna kring dokumentation är genomgångna med personalen. Blanketterna används men svårigheter kvarstår vid ifyllandet av åtgärder. Skolans elevhälsoteam har utvecklats ytterligare under året och är aktiva i det förebyggande arbetet för att motverka kränkningar. Ytterligare insatser ska ske denna väg. RASTAKTIVITETER Skolan har organiserat om rasterna och antalet rastvakter varierar utifrån behov. Vi har numera rastaktiviteter inomhus och där finns alltid en vuxen på plats. På fotbollsplanen finns alltid minst en vuxen för att stötta i fotbollsspelandet. Gitarrspel har inletts. Vi behöver utveckla rasternas innehåll ytterligare. KONFLIKTLÖSNINGAR Genom att organisera om lunchrasten har vi minskat antalet konflikter men fortfarande kvarstår en del konflikter att lösa. Med mer inriktade rastaktiviteter som ger eleverna ett bättre utbud hoppas vi minska konflikterna ytterligare. Vi har också aktivt arbetet i klasserna med förebyggande värdegrundsarbete, elevhälsoarbete och konfliktlösningsstrategier. 11

12 KARTLÄGGNING - RESULTAT Varje hösttermin sker kartläggningar för att analysera nuläget och för att utreda vilka områden skolan bör prioritera att arbeta med. Eleverna har fyllt i enkäter där de svarat på frågor kring hur de upplever miljön på skolan. De har också berättat om vilka platser inom skolans område (både ute och inne) där det känns oroligt eller där det kan förekomma kränkningar eller trakasserier. Resultat av elevenkäten har sammanställts av pedagogisk personal på skolan. Samtliga vårdnadshavare har fått brev eller epost med en länk till enkäten som sedan besvarats på webben. Dessa undersökningar har jämförts, analyserats och diskuterats och därefter ska nya mål tas fram. SKOLAN - SAMMANSTÄLLNING AV ELEVENKÄTEN Fråga Ja Jag trivs och känner mig trygg på Norje skola 89 Jag känner mig trygg ute på rasterna 81 % Är det någonstans som du inte känner dig trygg på skolan Fotbollsplan en,bakom gympasalen, omklädnings rummet. Jag vet att vi har likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. 86 % Min skola arbetar för att alla ska känna sig delaktiga. 95 % Jag tycker att jag får den hjälp jag behöver i skolan. 86 % Min skola arbetar för att minska ett fult språk. 91 % Det finns vuxna jag kan prata med om det händer något. 78 % Jag känner till skolans ordningsregler. 99 % Jag följer ordningsreglerna 96% Någon vuxen pratar med mig varje dag. 90 % Jag tycker min skola är bra. 85 % 12

13 SKOLAN - SAMMANSTÄLLNING AV VÅRDNADSHAVARNAS ENKÄT Fråga Ja Trivs ditt barn på Norje skola? 92 % Jag känner mig trygg när mitt barn är i/på skolan. 92 % Tycker du att vi ger ditt barn möjlighet att utvecklas kunskapsmässigt? 96 % Tycker du att kommunikationen fungerar mellan dig som vårdnadshavare och skola? 96 % Tycker du att informationen fungerar mellan dig som vårdnadshavare och skola? 100 % Känner du till skolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling? 81 % Tycker du att okamratliga beteenden förebyggs och åtgärdas på skolan? 77 % Skolan arbetar aktivt för att minska ett fult språkbruk. 96 % Jag känner förtroende för mitt barns skola. 92 % KARTLÄGGNING SKOLANS ELEVENKÄT, VÅRDNADSHAVARNAS ENKÄT OCH SKOLANS EGEN UTVÄRDERING Efter kartläggningen av elevernas enkäter ser vi att det är viktigt att vi personal är medvetna och närvarande pedagoger för att kunna upptäcka och hjälpa eleverna i deras sociala kontakter samt skapa trygghet både inomhus och utomhus. Det är viktigt att vi har en gemensam elevsyn/människosyn/kunskapssyn som vi arbetar efter. Vi behöver röra oss mer i de områden där eleverna känner sig otrygga som te x på fotbollsplanen, bakom idrottshallen och i omklädningsrummen. Eleverna efterfrågar via elevrådet stöd och sysselsättning under raster. Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling är numera ett mer levande dokument. Vi måste dock fortsätta att vara konsekventa i detta användande och visa på att skolan följer den. Skolans ordningsregler följs inte fullt ut och vi måste ge eleverna verktyg att följa dem. Alla elever har rätt att känna sig sedda varje dag av en vuxen som visar intresse för eleven ifråga. Vuxna behöver prata med barnen om saker som intresserar dem och inte bara skolrelaterade saker. I samband med ifyllandet av elevenkäter märker vi att svarsalternativen inte alltid är de bästa. 13

14 Vi har haft välfungerande klassråd. Vissa klasser behöver bli bättre på att ha dem kontinuerligt. Elevrådsmöten genomförs enligt planen varje månad. PRIORITERADE MÅL UTIFRÅN VÅR KARTLÄGGNING Vi ska vara medvetna och närvarande pedagoger som har en gemensam elevsyn/människosyn/kunskapssyn som vi arbetar efter. Vi kommer under våra arbetslagsträffar och APT lyfta vardagliga händelser och föra pedagogiska diskussioner. Vi behöver röra oss mer i de områden där eleverna känner sig otrygga. Konflikterna på fotbollsplanen måste minska ytterligare. Områden att extra bevaka, är bakom idrottshallen och omklädningsrummen. Vi behöver fortsätta att organisera rastvärdarnas tider. En måste alltid befinna sig vid fotbollsplanen som stöd och övriga cirkulera där behovet är. Rastaktiviteter ska införas under 2017 med en fritidspedagog som samordnar dem. Skolan ska fortsätta hämta stöd i Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling och den ska medvetandegöras hos elever, vårdnadshavare och personal kontinuerligt. Den ska vara en stående punkt på föräldrarådet och föräldramöten. All personal ska ingripa vid de konflikter som elever inte löser själva och alla elever ska känna att de blivit lyssnade på. Vi behöver koppla skolans arbete med elevhälsans årshjul gällande vårt främjande arbete för att öka måluppfyllelsen och måendet hos alla elever. Elevhälsoteamet kommer att finnas med i följande områden; Kropp och hälsa. Samverkan med hemmen. Värdegrunden arbetet mot kränkande behandling. Jämställdhet och Lika och olika. ANDT. Sex och samlevnad. Elevenkäten ses över inför hösten Vi behöver ge eleverna fler svarsalternativ och förtydliga vissa frågeställningar. Eventuellt införa en 1-4 skala för svaren. Rådgöra med elevrådet om formuleringarna. Skolans systematiska kvalitetsarbete behandlar bland annat; Likabehandlingsarbetet. Elevhälsoarbetet. Elevers delaktighet och inflytande. Måluppfyllelse. 14

15 FRITIDSHEMMET - RESULTAT OCH UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FRÄMJANDE INSATSER Likabehandlingsplanen måste börja utgöra ett stöd i verksamheten. Barnen måste känna sig delaktiga i konflikthantering och veta stegen i denna. Vi måste arbeta mer främjande och förebyggande. Vi märker att eleverna efterfrågar stöd och sysselsättning under eftermiddagarna. Vi behöver se över hur vi organiserar eftermiddagarna så att eleverna ser en tydligare struktur. Vi behöver bli bättre på att se och uppmärksamma eleverna under alla aktiviteter så att de inte lämnas helt själva. Flertalet elever känner till ordningsreglerna men de följs inte fullt ut. Vi behöver fundera på varför de ändå inte alltid följs. Eleverna ska vara fortsatt delaktiga i de kommande ordningsreglerna. Jollenråd och Jaktekanråd finns samt fritidsråd, där rektor medverkar. Elevernas delaktighet och inflytande på fritids behöver ökas. Jaktekan kommer fortsätta jobba med värdegrundsträdet utifrån vilket man kommer att arbeta med värdegrunden. Vi kommer att utvärdera verksamheten tillsammans med eleverna på olika sätt under veckan. Vi vill utveckla det positiva tänkandet i dessa utvärderingar och bära med oss allt det som fungerar. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER - FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet måste arbeta med likabehandlingsplanen med barnen. Fritidshemmet behöver fortsätta sitt kontinuerliga värdegrundarbete med olika infallsvinklar, exempelvis utifrån olika diskrimineringsgrunder men också via olika arbetsmetoder. Rutinerna kring dokumentation är genomgångna med personalen. Blanketterna används men svårigheter kvarstår vid ifyllandet av åtgärder. STRUKTUR OCH TYDLIGHET VAD GÄLLER INNEHÅLLET PÅ FRITIDS Vi behöver bli bättre på att strukturera upp aktiviteter för barnen under eftermiddagen. Alla vuxna ska veta sina ansvarsområden. Planeringstiden måste användas klokt utifrån de nya tilläggen i LGR11 och resultera i att eleverna framöver kan utveckla förmågor kopplade till det nya centrala innehållet. Ett tydligt strukturschema görs tillsammans med eleverna varje dag för att synliggöra innehållet. ÖVERGÅNGEN Fritidshemmet har svårigheter i anslutning till att elever kommer över till fritids efter skolan. Dessa måste organiseras upp bättre och eleverna måste snabbt delas in i grupper. 15

16 KOMMUNIKATION MED HEMMEN Kommunikationen mellan vårdnadshavare och fritids upplevs som svår. Under fritidstid har personal alltid telefon med sig och är nåbara. Under övrig tid får meddelande pratas in. Information går ut via mail och brev. Viktigt med uppdaterad maillista. Det finns alltid en möjlighet att kommunicera via fritids brevlåda. KARTLÄGGNING - RESULTAT Varje hösttermin sker kartläggningar för att analysera nuläget och för att utreda vilka områden fritids bör prioritera att arbeta med. Eleverna har fyllt i enkäter där de svarat på frågor kring hur de upplever miljön på fritids. De har också berättat om vilka platser inom fritids område (både ute och inne) där det känns oroligt eller där det kan förekomma kränkningar eller trakasserier. Resultat av elevenkäten har sammanställts av pedagogisk personal på fritids. Samtliga vårdnadshavare har fått brev eller epost med en länk till enkäten som sedan besvarats på webben. Dessa undersökningar har jämförts, analyserats och diskuterats och därefter ska nya mål tas fram. FRITIDS - SAMMANSTÄLLNING AV ELEVENKÄTEN Fråga Ja Jag trivs på fritidshemmet 80 % Jag känner mig trygg ute på fritidshemmet. 88 % Är det någon plats på fritids där du inte känner dig trygg. Skogen. Jag känner till fritidshemmets ordningsregler. 100 % Det finns vuxna att prata med om något händer. 94 % Mitt fritids arbetar för att minska ett fult språk. 100 % Mitt fritids arbetar för att alla ska känna sig delaktiga till exempel att man som barn får vara med och bestämma och påverka vissa frågor. 89 % Någon vuxen pratar med mig varje dag. 72 % Jag tycker mitt fritids är ett bra fritids 88 % Jag känner till fritidshemmets likabehandlingsplan 56 % Jag tycker att det erbjuds bra aktiviteter att göra på fritids 78 % 16

17 FRITIDS - SAMMANSTÄLLNING AV VÅRDNADSHAVARNAS ENKÄT Fråga Ja Trivs ditt barn på Norje fritidshem? 83 % Jag känner mig trygg när mitt barn är på fritidshemmet. 83 % Tycker du att fritidshemmet erbjuder en meningsfull verksamhet och fritid? 92 % Tycker du att kommunikationen fungerar mellan dig som vårdnadshavare och fritidshemmet? Känner du till fritidshemmets likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling? 67 % 92 % Tycker du att okamratliga beteenden förebyggs och åtgärdas på fritidshemmet? 92 % Fritidshemmet arbetar aktivt för att minska ett fult språkbruk. 83 % Jag känner förtroende för mitt barns fritidshem. 83 % KARTLÄGGNING FRITIDSHEMMETS ELEVENKÄT, VÅRDNADSHAVARNAS ENKÄT OCH FRITIDS EGEN UTVÄRDERING Efter kartläggningen av elevernas enkäter förstod vi att det var viktigt att vi personal är medvetna och närvarande pedagoger för att kunna upptäcka och hjälpa eleverna i deras sociala kontakter samt skapa trygghet både inomhus och utomhus. Det är viktigt att vi har en gemensam elevsyn/människosyn/kunskapssyn som vi arbetar efter. Vi behöver röra oss mer i de områden där eleverna känner sig otrygga. Det finns elever som känner sig otrygga ute i skogen. Eleverna efterfrågar stöd och sysselsättning eller andra organiserade aktiviteter under eftermiddagarna och vi pedagoger måste finnas nära och vara engagerade i vårt arbete och våra elever. Vårdnadshavarna efterfrågar ett större utbud även utomhus och mer rörelse. Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling är inte ett levande dokument. Vi måste vara konsekventa i detta användande och visa på att fritids följer den. Fritidshemmets ordningsregler följs inte tillräckligt väl även om många känner till dem. Vårdnadshavare upplever att personal inte är engagerade i sitt arbete. Vårdnadshavare upplever att de inte blir informerade i den utsträckning de önskar. De upplever att personalen inte är nåbara under dagen via telefonen och att lappar inte alltid kommer hem. 17

18 Alla elever har rätt att känna sig sedda varje dag av en vuxen som visar intresse för eleven ifråga. I samband med ifyllandet av elevenkäter märkte vi att instruktionerna till eleverna behöver bli mer tydliga. Vissa frågor kan behöva omformuleras ytterligare. Elevhälsoteamet kommer inför 2017 att arbeta mer samverkande med pedagoger. Skola och fritids måste bli bättre på att se barnets hela dag. FRITIDS - PRIORITERADE MÅL UTIFRÅN VÅR KARTLÄGGNING Vi ska vara medvetna och närvarande pedagoger som har en gemensam elevsyn/människosyn/kunskapssyn som vi arbetar efter. Vi kommer under våra arbetslagsträffar och APT lyfta vardagliga händelser och föra pedagogiska diskussioner. Vi behöver röra oss mer i de områden där eleverna känner sig otrygga. Pedagogerna och elever ska tillsammans skapa aktiviteter där allas intressen tas i beaktande i de rum som nyttjas. Aktiviteter måste bygga på pedagogiska planeringar kopplade till LGR11 förmågor och centrala innehåll. Öka strukturen över fritids eftermiddagar. Utifrån elevernas önskemål planera upp aktiviteter och sedan genomföra dem. Öka antalet uteaktiviteter med ett mer varierat innehåll. Även utemiljön i närområdet ska tas bättre tillvara. Fritids ska hämta stöd i Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling och den ska medvetandegöras hos elever, vårdnadshavare och personal kontinuerligt. Den ska vara en stående punkt på föräldrarådet och föräldramöten. Fritids ska arbeta för ett tydligare överlämnande där fritidspersonal tillsammans med elev och vårdnadshavare prickar av barnet vid ankomst och hemgång. Struktur och personal måste finnas när eleverna slutar skolan och följa dem över till fritids. Alla elever ska ha vuxenkontakt varje dag. Elever önskar att vuxna pratar med dem om vardagliga saker, inte bara instruerar. Elevenkäten ses över inför hösten Vi behöver ge eleverna fler svarsalternativ. 18

19 Elevdelaktigheten och elevinflytandet är ett prioriterat mål 2017 i skolans systematiska kvalitetsarbete. Jollenråd och Jaktekanråd ska hållas varje vecka. Fritidsråd två gånger per termin. Vi planerar att fortsätta värdegrundsarbetet kontinuerligt. Värdegrundsträdet ska vara en utgångspunkt bland flera. All personal ska ingripa vid konflikter och alla elever ska känna att de blivit lyssnade på. Vi ska involvera föräldrarna i hur vi arbetar med värdegrunden. Elevhälsan ska inför 2017 bli ett mer samverkande organ som ska verka mer elevnära gentemot pedagoger och elever, även på fritids. Fritids arbetslag ska under våren få handledning utav stödenheten Skanslyckan. Fritids har gemensam tid varje fredag till samplanering och samtänk för att skapa gemensamma förhållningsregler. 19

20 ARBETSGÅNG PÅ NORJE SKOLA OCH NORJE FRITIDSHEM Etnisk tillhörighet Mål På vår skola och fritids ska alla elever oavsett etnisk tillhörighet ha samma rättigheter och möjligheter Främjande insatser för att nå målen Vi ska arbeta för att stärka varje elevs kulturella identitet Vi ska uppmärksamma att olika kulturer har sina egna högtider och att alla har samma värde Vi ska lyfta fram de olika språk som finns på skolan och på fritids. Vi ska ha ett nyfiket förhållningssätt till andra kulturer och ska fråga vårdnadshavare Förebyggande arbete Om kartläggning visar på, eller personalen på annat sätt får veta att diskriminering sker ska handlingsplan upprättas. Ansvar Rektor och personal. När/Uppföljning Kontinuerligt. Görs på arbetslagsmöten och APT. Utvärdering Januari

21 Religion och annan trosuppfattning Mål Inga elever ska känna sig diskriminerade på grund av sin religion eller annan trosuppfattning. Främjande insatser för att nå målen Vi ska respektera varje familjs rätt till sin religion eller trosuppfattning. I samband med traditioner/högtider ska fokus ligga på traditioner och inte på religion. Vi ska synliggöra att det finns traditioner utifrån andra trosuppfattningar. Skolan och fritids ska servera alternativ kost vid behov. Förebyggande arbete Om kartläggning visar på, eller personalen på annat sätt får veta att diskriminering sker ska handlingsplan upprättas. Ansvar Rektor och personal När/Uppföljning Kontinuerligt. På arbetslagsträffar och APT. Utvärdering Januari

22 Funktionshinder Mål Alla elever ska kunna delta i verksamhetens aktiviteter utifrån sina förutsättningar. Främjande insatser för att nå målen Vi ska arbeta och planera för att alla elever ska kunna delta i all verksamhet utifrån sina förutsättningar. Vi ska använda oss av olika typer av hjälpmedel i kommunikation t ex bildstöd, ljudutjämningssystem och tecken som stöd. Förebyggande arbete Om kartläggning visar på, eller personalen på annat sätt får veta att diskriminering sker ska handlingsplan upprättas. Ansvar Rektor och personal När/Uppföljning Kontinuerligt. På arbetslagsmöten och APT. Vid utvecklingssamtal. Vid ev möten med externa resurser. Utvärdering Januari

23 Sexuell läggning Mål Alla ska ha lika värde, oavsett sexuell läggning. Främjande insatser för att nå målen Vi främjar mångfald. Vi på skolan och på fritids ska använda ord som målsman eller vårdnadshavare på enkäter och formulär som delas ut. Förebyggande arbete Om kartläggning visar på, eller personalen på annat sätt får veta att diskriminering sker ska handlingsplan upprättas. Ansvar Rektor och personal. När/Uppföljning Kontinuerligt. På arbetslagsträffar och APT. Utvärdering Januari

24 Mål Könsöverskridande identitet eller uttryck Ingen får diskrimineras eller trakasseras i skolan eller på fritids på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. Vi ska arbeta för att bryta föreställningar om hur pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Främjande insatser för att nå målen Vi ska vara tillåtande i elevernas val av aktiviteter. Vi ska arbeta för att pojkar och flickor får samma inflytande och utrymme. Förebyggande arbete Om kartläggning visar på, eller personalen på annat sätt får veta att diskriminering sker ska handlingsplan upprättas Ansvar Rektor och personal. När/Uppföljning Kontinuerligt. På arbetslagsträffar och APT. Utvärdering Januari

25 Ålder Mål Inga elever ska känna sig diskriminerade på grund av sin ålder Främjande insatser vi gör för att nå målen Vi ska bemöta eleverna utifrån var de är i sin utveckling och inte enbart utifrån ålder. Förebyggande arbete Om kartläggning visar på, eller om personalen på annat sätt får veta att diskriminering sker ska handlingsplan upprättas. Ansvar Rektor och personal När/Uppföljning Kontinuerligt. Arbetslagsträffar och på APT. Utvärdering Januari

26 Annan kränkande behandling Mål På vår skola och fritids ska alla respektera varandra. Vi ska arbeta för att alla ska känna sig trygga, lära känna varandra och inte bli utsatta för kränkande behandling av elever eller vuxna. Främjande insatser för att nå målen Alla vuxna ska föregå med gott exempel och visa eleverna hur man ska vara mot varandra. Vi ska diskutera och samtala med eleverna om hur man är en bra kompis. Vi ska lära eleverna sätta/visa stopp, när något inte känns bra. Förebyggande arbete se prioriterade mål Ansvar Rektor och personal När/Uppföljning Kontinuerligt Arbetslagsträffar och APT. Utvärdering Januari

27 Strategier för att upptäcka trakasserier och annan kränkande behandling Pedagogerna ska vara närvarande, lyhörda och vägleda vid behov. Vi ska uppmuntra vårdnadshavare att signalera om de hör/misstänker att det pågår någon form av kränkande behandling. Så här ska trakasserier och annan kränkande behandling mellan elever utredas och åtgärdas på vår skola. Vi ska ta reda på vad som har hänt genom att lyssna på varje part och diskutera situationen med eleverna. Vi ska observera den aktuella eleven (eleverna) och gruppen för att se samspelet. Den personal som sett situationen ska skriva anteckningar. Vi ska ta upp händelsen i arbetslaget och diskutera olika lösningar. Så här ska trakasserier och annan kränkande behandling med personal inblandad utredas och åtgärdas på vår skola. Vi ska omedelbart då det har hänt något ta upp det med berörd personal. Berätta vad man sett och fråga hur han/hon tänkte just då. Vi ska vara ärliga mot varandra och se till sak och inte person. Personal ska omgående meddela rektor. Rektor ska omedelbart anmäla till huvudmannen som avgör hur det enskilda fallet ska hanteras. Information mellan Vårdnadshavare - skola Om eleven berättar om händelser som inträffat på skolan/fritids, som kan tolkas som kränkande eller diskriminerande, bör vårdnadshavaren kontakta personal så att en utredning kan påbörjas och åtgärder kan sättas in. 27

28 Kartläggning sker genom: Skyddsrond En pedagog, två elever samt rektor ser över säkerheten. Detta ska ske två gånger per år. Enkäter Eleverna ska varje år i oktober besvara en enkät om hur de upplever sin vistelse på skolan och på fritids. Alla vårdnadshavare ska uppmanas att varje år i oktober besvara en enkät rörande kvaliteten på skolan och på fritids. Klassråd/elevråd Kontinuerligt värdegrundsarbete. Kartor lämnas ut en gång per år för kartläggning av möjliga otrygga platser. Dessa tas sedan upp i klassråd och elevråd för att sedan dokumenteras i denna plan. Utvecklingssamtal Skolan ska erbjuda utvecklingssamtal två gång per år. Fritids erbjuder vid behov. Arbetslagsmöten och APT Arbetslagsmöten för de enskilda arbetslagen varje vecka och APT för all personal varje månad ska finnas inplanerade. Under dessa sker gemensam planering och utvärdering av verksamheten. Elevobservationer Pedagogerna ska observera och samtala med eleverna kontinuerligt under deras vistelse på skolan/fritids. Detta ska sedan ligga till grund för planering och utvärdering. 28