Föreningen Nyköpings Folkhögskola 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föreningen Nyköpings Folkhögskola 2011"

Transkript

1 Verksamhetsberättelse för Föreningen Nyköpings Folkhögskola 2011 Det är viktigt för våra folkhögskoledeltagare att möta andra som också går på folkhögskola det stärker och ger en känsla av gemenskap. rektor Christin Bierbrier om projektet Medborgarna och EU med utbytesträffar med Runö och Kävesta folkhögskolor

2 INNEHÅLL FOLKHÖGSKOLANS STYRELSE... 4 PERSONAL... 5 INLEDNING... 6 STATSBIDRAGSBERÄTTIGADE KURSER... 7 Långa kurser Allmän kurs Grundkursen/Nya Perspektiv I Balans Jag och Du Globalisering Människan och Makten Som man sår Livets Villkor Konst Läderhantverk Särskilda kurser Skrivtorget Läderhantverk fördjupning Rock- och Poplinjen Svensk-somalisk kurs Trappan Svea KURSÖVERGRIPANDE AKTIVITETER Motion Musikgruppen Support Stick- och virkgruppen Musik Resandeblod Schemabrytande dagar Hälsa Internationella kvinnodagen Medborgarna och EU Friluftsdagar Öppet hus (Folkhögskolans dag) BEHÖRIGHETER OCH OMDÖMEN KVALITETSARBETE Kvalitetscykel 2010 DELTAGARSTATISTIK UPPDRAG Studiesteget Jobbcoach Arbetsslussen UTVECKLINGSPROJEKT Skrivtorget Folkbildning för hållbar utveckling i Indien-Kenya Datorer/IT-media

3 ÖVRIG VERKSAMHET Korta kurser och studiecirklar Integrationsnätverk Kulturcaféer ORGANISATION Medlemsföreningar Föreningens årsmöte och höstmöte Styrelsemöten PEDAGOGISK ORGANISATION Personal Personalråd och ledningsgrupp Pedagogiskt forum FORTBILDNING Diskrimineringsfrågor Läs- och skrivsvårigheter Interkulturella frågor Flexibelt lärande ELEVKÅREN NYKÖPINGS FOLKBILDNINGS AB EKONOMI SLUTORD REVISIONSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING Bilagor Bilaga 1: Detaljerat bokslut 2011 Bilaga 2. Deltagarstatistik

4 FOLKHÖGSKOLANS STYRELSE 2011 Ordinarie ledamöter Elina Linna enskild medlem Robin Alfar Islamiska kulturföreningen t.o.m.26 april Ibrahim Ben-alaya Islamiska kulturföreningen fr.o.m. 26 april Ingvor Ekinge enskild medlem t.o.m.26 april Christina Bremfält enskild medlem Björn Littmarck enskild medlem Marie Almqvist reumatiker förbundet Anne-Lie Petersson enskild medlem Lars Eriksson LO Hans Ekström Kommunal/SKTF Jan Altsjö SFHL Suppleanter Åke Jansson enskild medlem Marjo Gustafsson enskild medlem fr.o.m.26 april Niclas Ericsson enskild medlem fr.o.m. 26 april Jonas Sundström enskild medlem t.o.m. 26 april Margareta Andrén Kommunal/SKTF Britt-Marie Sundell SFHL REVISORER Niclas Malm Grant Thornton t.o.m. 31 mars Joakim Söderin Grant Thornton fr.o.m. 1 april Margareta Berg enskild medlem t.o.m.26 april Lennart Hagerström enskild medlem fr.o.m. 26 april Lennart Ringdahl enskild medlem Suppleant Gunvor Gustafsson enskild medlem t.o.m. 26 april Agneta Friberg enskild medlem fr.o.m. 26 april VALBEREDNING Ulf-Göran Widqvist Eva Ogenborg Gunilla Ankarsvärd enskild medlem enskild medlem enskild medlem

5 PERSONAL Skolledning Christin Bierbrier, rektor Ulla Pettersson, studierektor 90% vt, 100% ht 25% vt, 42% ht Administration Margareta Andrén 80% Sonia Karlsson 90% Mona Franzén 50% Servicepersonal Hans Ekström 75% Madeleine Dakmar 50% Hadua Sheik Mohammed 40% Lärare Elmi Abdiasis 70% t.o.m. 31/3 Awes Osman 70% fr.o.m. 12/4 Jan Altsjö 100% Anders Björnskär 100% Karin Björnskär 55% Peter Dewoon 65% Abed Gharib 50% Birgitta Hamstedt 100% Monica Jernström 85% Eva Lindén 100% Staffan Nordberg 100% Eva Ogenborg 62% vt, 60% +20% ht Robert Olsson 60% vt, 50% ht Per Anders Persson 75% Ulla Pettersson 50% vt 33% ht Britt-Marie Sundell 100% Timlärare Katarina Eriksson Åsa Jacobsson 5

6 INLEDNING Den arabiska våren och Eurokrisen 2011 är händelser som kommer att gå till historien. Runt omkring i den arabiska världen har människor hävt upp sin röst och krävt demokrati. Gamla strukturer faller och nya är på väg att byggas. I Europa lamslås länder av betalningsproblem och människor går ut på gatorna och protesterar. Inte på länge har frågor om demokrati och folkmakt varit så aktuella som idag. Vi berörs. Alla berörs. Världen kryper samman och bävar inför oroligheter. På folkhögskolan diskuteras det och många röster från omvärlden når direkt in i klassrummen. Vår uppgift, att stödja människors utveckling till demokratiska samhällsmedborgare, är i högsta grad aktuell. Under året har vi haft föreläsare som lyft den pågående utvecklingen, vi har haft ett utbyte med Kävesta och Runö folkhögskolor runt demokrati och medborgarskap och vi har följt dagshändelserna genom tidningar och TV. Samtalet och det levande ordet är lika viktiga idag som för 100 år sedan när det gäller att forma egna och självständiga värderingar. Folkbildningens roll i ett ständigt pågående samhällsbygge har inte förlorat sin betydelse utan står lika fast och tydlig som den alltid har gjort!

7 STATSBIDRAGSBERÄTTIGADE KURSER Långa kurser På Nyköpings Folkhögskola har vi i huvudsak långa kurser. Vi gjorde 5347 deltagarveckor under 2011 vilket är en överproduktion med 14 procent. Bidragssystemet på folkhögskolorna är uppbyggt på det sättet att det är nödvändigt att ha en viss överproduktion av deltagarveckor. Underproduktion leder till en minskning av bidragen. Eftersom skolan aldrig kan vara säker på att deltagarna dyker upp som det var tänkt så krävs det en planerad överproduktion för att vara på den säkra sidan. Förutom långa kurser har vi haft en veckas sommarkurs i läderhantverk och en studiecirkel samt kulturprogram. Årets långa kurser har varit Allmän kurs, Rock- och Poplinjen, Läderhantverk, Konst, skrivarkursen Skrivtorget och kurser i svenska som andraspråk. Allmän kurs Folkhögskolans allmänna kurs innehåller de kurser som ger möjlighet till kunskaper som leder fram till en behörighet att söka universitet och högskolor. Vår allmänna kurs är förutom grundkursen, uppbyggd runt ett profilsystem med terminskurser där man tre dagar i veckan läser sin profilkurs och två dagar läser svenska, engelska och matematik. Grundkursen/Nya Perspektiv Nya Perspektiv är en vidareutveckling av grundkursen (t.o.m. vt-11) som syftar till att bredda rekryteringsbasen med tanke på de höjda nivåerna för tillträde till gymnasieskolan. Skolans satsning på marknadsföring gav ett bättre underlag med fler sökande så att kursen kunde startas med större mångfald bland deltagarna. Olika bakgrund: ålder, kön, familj, etnicitet kunde utnyttjas till ett värdefullt erfarenhetsutbyte och gott studieklimat. Den högre lärartätheten bidrog också till ett gott resultat. Startveckan blev något av en känn dig för-kurs där några deltagare från gymnasieskolans individuella program Navet prövade på. Arbetet genomfördes med teman inom samhälls- och naturområdena. Nästan alla deltog i matematik, engelska och svenska på grundnivå. Teman inom samhälle berörde ofta aktuella frågor demokratibegreppet med belysning av dagsaktuella händelser i arabvärlden (många deltagare har bakgrund i dessa länder), ekonomi med pågående kriser inom Euroområdet. Dagshändelserna i världen sattes i perspektiv till svenska förhållanden och deltagarna fick baskunskaper i politik och ekonomi. Vår mat och dess inverkan på människokroppen var ett annat tema. Kursen deltog i kontakterna med andra folkhögskolor; vid Runös besök hos oss diskuterades barnarbete och vid vårt besök på Kävesta behandlades mat och klimat. Studierna om Nyköpings kommun avslutades med visning av kommunhuset. Studieteknik och bibliotekskunskap ingick som en kurs i kursen. Kursen deltog fullt ut i skolans gemensamma aktiviteter. I Balans Kursen är en förberedande kurs i friskvård där deltagarna arbetar med frågor om livsstil, hälsa och motion. Kursens mål är att ge en helhetsbild av människan där alla delar samverkar. Deltagarna studerar psykologi, människokroppen, stress och stresshantering, avslappning och massage. Inom ramen för kursen får deltagarna prova olika kreativa uttryck som bild och dans. Andra viktiga komponenter i kursen är kost, sömn och perception. Deltagarna diskuterar och arbetar runt frågor om vårt medvetande, vår grupptillhörighet och våra bilder av oss själva. Inom ramen för kursen provar man även på yoga och qi gong. Under våren höll Fredrik Nyström en 7

8 föreläsning för deltagarna: Fakta, fördomar om kost och hälsa. Deltagarna gjorde studiebesök på Vidarkliniken i Järna och en rad utflykter i naturen. Jag och Du Hur förhåller vi oss till varandra? Vad är det som styr oss? Vilka gemensamma tankar och referensramar finns inom olika grupper? Hur samverkar religion och gruppidentitet? Detta är några av frågorna som styr undervisningen i kursen. Deltagarna studerar psykologi och religion både som samverkan och som enskilda discipliner. De stora världsreligionerna och deras olika förhållningssätt till tillvaron är en viktig del av kursen. Sekter, manipulation och olika grupprocesser diskuteras flitigt i kursen. Olika former av terapier studeras och ett utav temana i kursen är buddhismen och dess påverkan på modern psykologi. Deltagarna skriver uppsatser, gör utställning och åker på studiebesök som till exempel till buddhistiskt center i Stockholm. Globalisering Globaliseringskursens tyngdpunkt är att försöka förstå de ekonomiska och politiska krafter som ligger bakom eller är en del av utvecklingen i världen. Vi studerar självklart också hur människors livsvillkor påverkas av den pågående globaliseringen. Frågor om villkor för handel och produktion av våra vardagsvaror är en given utgångspunkt i det arbetet. Vi följer råvaror och industriprodukter genom WTO:s och EU:s alla krångliga vägar och avtal och tar del av rapporter om arbetsvillkor bland annat på bananplantager och i textilfabriker. Temat människors villkor i olika delar av världen innehöll frågor som: Avtar befolkningsökningen? Finns det ett samband mellan kvinnors utbildning och barnens skolgång? Finns det något samband mellan demokrati och utveckling? Finanskrisens påverkan på världens fattiga? Blir världen bättre? Som grund använde vi FN:s millenniemål och statistik hämtade vi bland annat från databasen Gapminder. Alla kursdeltagare bidrog också med min bild av världen fördjupningsarbeten som redovisas och diskuteras i klassen. Några exempel från vårterminen 2011 är USA:s krig på 2000-talet, moderna pirater, egna er-farenheter av biståndsarbete i Guatemala samt trafficking. Några kursdeltagare gjorde större fördjupningsarbeten. Ett av dessa ledde till en uppskattad modevisning och föreläsning för hela skolan om världsmodets utveckling från 1940-tal till nutid. Våren 2011 var speciell. I januari startade den arabiska våren med det folkliga upproret i Tunisien. Vi hade besök av Ibrahim Ben Alaya, tunisier bosatt i Nyköping. Vi följde utvecklingen i vår aktuella mediebevakning. Under historiepassen gavs tillfälle att studera den historiska bakgrunden till dagens situation. Genom att vara värdar för ett flertal kulturcaféer och genom ett bidrag från skolans stipendiefond kunde vi genomföra en 2-dagars studieresa till Göteborg. Besök på Universeum och Världskulturmuséet var några inslag. Människan och Makten Terminen startade med diskussioner om hur vi utövar makt på olika nivåer i samhället. Vi studerade den politiska demokratins framväxt i Sverige, framförallt rösträtten ur ett klass- och genusperspektiv. Vi synade hur demokratins idéer kommer till uttryck i våra grundlagar. Parallellt med detta arbetade gruppen med antikens Grekland och demokratins idéhistoria.

9 Mänskliga rättigheter och minoriteters ställning i dagens Sverige är en central del i kursen. Grundläggande frågor är: Hur kan vi bestämma tillsammans på ett demokratiskt sätt utan att diskriminera eller kränka andra? Vilket ansvar har jag (tillsammans med andra) för det som händer i samhället? För att komma åt detta sysslade vi med allt från mänskliga rättigheternas historia till diskussioner om övervakningskameror i moderna affärscentra. Värderingsövningar och simuleringar var flitigt använda arbetsmetoder. Medias uppbyggnad och roll i samhället var det tredje större temat. Kursen följer också hela tiden den aktuella samhällsdebatten genom mediebevakning och veckovisa diskussioner om nyheter. Många intressanta fördjupningsarbeten presenterades, bland annat om huliganism i samband med idrottsevenemang och USA:s demokrati ställd emot den ekonomiska makten. En studerande på folkhögskollärarutbildningen var en mycket positiv extra lärarförstärkning under större delen av hösten. Jordbrukssamhället vid förra sekelskiftet var utgångspunkten för en resa till Julitamuséet. Även denna var ett samarbete med andra klasser. Kursen gjorde ett studiebesök i Stockholm. Som följd av våra tidigare klimatdiskussioner under EU-projektet valde vi att förlägga det till Naturhistoriska museet, med tyngdpunkt på deras klimatutställning. För att få ett lokalt perspektiv på mediamakt besökte vi Sörmlands Nyheter, där vi träffade chefredaktören Göran Carstorp. Jan-Inge Bengtsson föreläste om Afghanistan. Till detta bjöd vi in andra kurser på skolan. Som man sår Vårens naturkurs har en inriktning på miljöfrågor. Kursen lyfter historiska aspekter och relaterar det till dagens problem och arbete för en hållbar utveckling. Huvudmomenten i kursen är ekologi och biologisk mångfald. Frågor som nyttan av biologisk mångfald och konsekvenser av artutrotning, ekologiska fotavtryck och ett rättvist miljöutrymme för alla belyses i kursen. Metoder och verktyg för miljöarbete, både lokalt och globalt samt hur utvecklingen kan vändas diskuteras kontinuerligt. Deltagarna arbetar både enskilt och i grupp runt aktuella frågor och problem. Livet villkor Frågor kring vad liv är, olika livsformer och samspelet dem emellan löper som en röd tråd genom hela kursen. Evolution, genetik och ekologi är huvudmoment. Förutom tre undersökningar av brackvattenmiljö vid Stendörren har vi studerat naturmiljö i skolans närhet, t.ex. skogsbiotoper vid Ryssbergen och Ekensberg. Gemensamma aktiviteter för kursen har utöver teoretiska genomgångar och exkursioner varit veckovisa diskussioner om dagsaktuella naturvetenskapliga spörsmål, initierade av kursdeltagarna själva. Studierna har bedrivits mer individualiserat än vanligt orsakat av skilda bakgrundskunskaper och framtida yrkesplaner. Under höstens kurs studerade en mindre grupp med sikte på behörighet i naturkunskap B, några för biologi B och en för fysik A. Varje elev fick i samråd med oss formulera sina önskemål om behörigheter. Individuella kursplaner skrevs och låg sedan till grund för studierna. Tillsammans med kursen Nya perspektiv hade vi en temadag kring window farming och deltog också i efterföljande kulturcafé på kvällen. Även ett annat kulturcafé, med föredrag på temat Klimatförändring och 9

10 dess effekter, var obligatoriskt för eleverna. Konst Kursen är inriktad på grafiska tekniker och metoder såsom träsnitt, linoleumsnitt, koppargrafik, torrnål och etsning, collografi samt serigrafi. Arbetet är uppbyggt runt olika teman och tekniker. Utifrån deltagarnas kunskaper och intresse sker sedan individuella fördjupningsarbeten. Under hösten arbetade deltagarna bland annat med grafik i färg och svart/vitt och gjorde bland annat fördjupningar runt den politiska affischens historia och historiska skeenden runt Nyköpings silo. I anslutning till de olika teknikerna och olika teman som man arbetar med gjordes en hel del studieresor till olika museer och konstutställningar till exempel Mariefred och Grafikens hus, Norrköpings konstmuseum och till Moderna museet i Stockholm. Läderhantverk Inom allmän kurs finns även läderhantverk som kan studeras på halvtid på samma sätt som konst. Kursen handlar om att arbeta med grovt läder och att lära sig sadelmakarsöm samt att färga, mönstra och ytbehandla läder. Deltagarna arbetar utifrån sina egna kunskaper och färdigheter och har möjlighet att gå flera terminer på kursen om de så önskar. Under året har man bland annat arbetat med seldon, bälten och väskor. Börs Anders har varit på besök och talat om svenska säckpipor. Deltagarna har varit på vildmarksmässan och besökt lädergrossister i Borås. Särskilda kurser Skrivtorget Skrivtorget är en terminslång distanskurs för den som är intresserad av det skrivna ordet och vill utveckla sitt skrivande. Kursen har en skönlitterär del och en journalistisk del. Kursen är på förberedande nivå och har ett brett innehåll och ger en god grund till fortsatta studier på mer nischade skrivarkurser. De journalistiska texterna som produceras publiceras fortlöpande i folkhögskolans egen nättidning. Som ett komplement till de styrda skrivuppgifterna har deltagarna tillgång till en egen blogg. Deltagarna möts och samarbetar på nätet, men har även fysiska träffar där de får tillfälle att träffa etablerade författare och skribenter. Under årets två terminskurser har deltagarna träffat redaktionschef Håkan Johansson, Sörmlands Nyheter, journalisten Håkan Norén, författarna Lisa Magnusson och Noa Widqvist samt haft en heldag med Olov Rasch runt dialog och dramatik. Läderhantverk fördjupning Kursen är på deltid, sträcker sig över två terminer och vänder sig i första hand till deltagare med tidigare erfarenheter av läderhantverk. Undervisningen sker i huvudsak på eftermiddagar, kvällar och helger vilket gör att kursen passar yrkesarbetande människor. Årets fördjupningstema har varit inredningssadelmakeri och bilsadelmakeri. Utöver de gemensamma temana så arbetar deltagarna fritt utifrån intresse och erfarenhet. Rock- och Poplinjen Skolans Rock och Poplinje är en mycket attraktiv kurs med gott renommé. Kursen går igenom rock och popmusiken från 50- talet och fram till våra dagar samt att gör eleverna skickligare på att hantera mer avancerade taktarter och andra stilar inom ramen för rock och popmusik. Stor vikt läggs vid notläsning och ackordsanalys, vilket underlättar för de deltagare som vill söka vidare till högre musikalisk utbildning.

11 Undervisningen är uppbyggd runt ensemblespel men innefattar även enskild undervisning, studioteknik, rytmik, scenkunskap, rock och popmusikhistoria, projektarbete samt ekonomi. Furuboda, Åsa och Lunnevads folkhögskolors musiklinjer har besökt Rock- och Poplinjen under året. Rock- och Poplinjen har spelat på Rockbaren, Temakrogen, Folkhögskolan, på Trappan i Norrköping samt haft vinterkonsert på Nyköpings teater och avslutningskonsert på Culturum. Svensk/somalisk kurs Upplägget på kursen är tematiskt och deltagarna studerar olika teman såsom skola, vård, demokrati och arbetsmarknad. För att ge deltagarna möjlighet att vidga kunskaperna genom att samtala om viktiga samhällsfrågor på sitt modersmål så finns det en lärare i kursen som talar somaliska. För att fördjupa och underlätta undervisningen i svenska som andraspråk har den somalisktalande läraren har ett mycket nära samarbete med lärarna som undervisar i svenska som andraspråk. Deltagarna gör ofta studiebesök för att få så stor kännedom som möjligt om det svenska samhället. Studiebesöken har till exempel varit på Skavsta flygplats, arbetsförmedlingen, Koppartorps gruva, Stockholms stadshus. Undervisningen i svenska som andraspråk följer de teman som kursen är upplagd runt men man sysslar givetvis även med läsförståelse, uttalsträning, grammatik, skrivövningar och diskussioner på svenska med kurskamraterna. Trappan I kursen finns det tillgång till modersmålslärare i arabiska och somaliska några lektioner i veckan. Kursen arbetade under vårterminen 2011 med teman som barn och familj, boende, ekonomi, och arbetsmarknad, alla teman som kändes mycket angelägna för gruppen. Grammatik och ordkunskap samt färdighetsträning som läsning och skrivning ingick i tillämpliga delar. I slutet av terminen företog kursen en studieresa till Norrköping där stadsmuseet och arbetets museum besöktes för att knyta an till temat kring arbetsmarknad. En vandring genom det gamla industriområdet genomfördes också. Gruppen ansvarade också under terminen för de praktiska arrangemangen kring ett par av skolans kulturcaféer. Under höstterminen 2011 inledde kursen Trappan med studier i geografi, främst Nordens, och de olika näringar som funnits och finns i Sverige. Deltagarna diskuterade även hur samhället sett ut tidigare och idag med sociala grupperingar etc. I anslutning till dessa studier tillbringade vi en guidad dag vid gruvmuseet vid den gamla gruvan i Koppartorp. Dessutom genomfördes en studiedag i skogen med fokus på bär och svamp. Terminen fortsatte sedan med tema skolan där vi tittade på hur den svenska skolan är uppbyggd, ett tema som är synnerligen aktuellt i gruppen då de flesta är föräldrar och har barn i varierande skolåldrar. Terminens avslutande tema kom att handla om vården ur olika aspekter, MVC, BVC, vårdcentraler, sjukhus med mera. Ett givande studiebesök på ett apotek genomfördes. Uttalsträning, grammatik, ordkunskap, läs- och skrivträning, arbete kring ett par kulturcaféer ingick naturligtvis som vanligt. Terminens avslutande studieresa önskade gruppen förlägga till Stockholm och ett besök på Livrustkammaren på Stockholms slott samt en vandring i Gamla stan. 11

12 Svea Kursen vänder sig till deltagare som tidigare har studerat svenska som andra språk men som vill lära sig mer och fördjupa sina kunskaper. Svea är tematiskt uppbyggd och kombinerar studier i klassrummet med studiebesök. Under året har de två dominerade temana varit språk och bostad. Inom temat språk gjordes många jämförelser mellan olika språk, olika sätt att lära sig språk och en fördjupning runt yrken som kräver flerspråkighet. I temat bostad läste, skrev och diskuterade man boende i Sverige och andra länder. En av sakerna som kom upp var till exempel bostadssegregeringen i Sverige. Deltagarna hade också möjlighet att diskutera sin egen boendesituation. Förutom dessa temastudier arbetade deltagarna med grammatik, ordkunskap, uttalsträning, matematik och dagsaktuella nyheter. Studiebesök gjordes bland annat på Culturum, Fastighetsmäklarna och Gamla stan i Stockholm. KURSÖVERGRIPANDE AKTIVITETER Motion För att stimulera deltagarna till ett aktivt och rörligt liv så har vi motion på schemat varje fredag morgon. Deltagarna kan välja mellan att gå till badhuset där man kan simma eller träna på gymmet, gå en långpromenad eller delta i ett yogapass. Musikgruppen Skolans musikgrupp träffas vanligtvis en gång i vecka för att öva. Gruppen bestämmer själv repertoar och speltillfälle. Musikgruppen består av deltagare från skolans olika kurser och brukar framträda under fikarasterna ett par gånger per termin. Dessutom sjunger och spelar gruppen vid skolavslutningar och vid Lucia. Gruppens framträdanden är alltid väldigt uppskattade. Support Under fredagmorgnar kan deltagare som har behov av extra stöd eller som behöver extra tid till läxor, projektarbeten besöka skolans support. Där finns alltid en lärare till hands. Läraren har kunskaper om skolans hjälpmedel för deltagare med läsoch skrivsvårigheter. Under vårterminen fanns även en matematiklärare på plats. Stick- virkgrupp På förfrågan från deltagare så startades en stick- och virkgrupp efter höstlovet. Som ett komplement till motionen/musikgruppen kan deltagarna välja att tillsammans sticka eller virka. Det var en mycket lyckad satsning som resulterat i att flera är på god väg att lära sig handarbeta. Gruppen är stor och deltagarna tvingas lära av varandra. Flera av deltagarna väljer först att gå promenad och sedan att resterande tid virka eller sticka. Full fart i backen när skolan anordnade vinterfriluftsdag på vallarna vi Nyköpingshus. Musik Nordiska folkhögskolans visskola besökte oss den 15 mars och spelade visor av

13 Laleh, Winnerbäck och Kent för skolans deltagare. I november var Skurups jazzlinje på besök och bjöd våra deltagare på både ny och gammal jazz. Resandeblod I januari visades föreställningen Resandeblod för skolans deltagare. Föreställningen spelades av Bennie Åkerfeldt och Pelle Jageby och var en blandning av musik och text som berättade om resande folket kultur och historia. Schemabrytande dagar Hälsa I maj anordnade elevkåren en temadag runt hälsa och bjöd in en föreläsare som talade om ayurvedisk läkekonst.. En grupp elever tillagade gemensam lunch i kafeterian. Tanken var att man under eftermiddagen skulle ha gemensamma uteaktiviteter men vädret satte stopp för det och deltagarna tittade i stället på filmen Super size me som handlar om vad som händer med kroppen om man bara äter mat från McDonald s. Internationella kvinnodagen Den 8 mars anordnades tre parallella seminarier för skolans deltagare. Programmet var uppbyggt så att alla kunde delta i allt. Rubrikerna för de olika seminarierna var: Så här ser det ut i världen, Manligt kvinnligt?, Jämställdhetspusslet. Efter seminarierna var det diskussioner i de egna klasserna. Dagen ledde till många samtal och var mycket lyckad. Medborgarna i EU Medborgarna i EU är ett projekt initierat av FOLAC, Folkbildning-Learning for Active Citizenship, ett gemensamt åtagande mellan Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) och de Offentligägda Folkhögskolornas Intresseorganisation/ Sveriges Kommuner och Landsting (OFI). Syftet med projektet var att öka kunskaper och intresse bland folkhögskolornas deltagare och lokalbefolkning för europeiska medborgarfrågor och miljö- och klimatfrågor. Vi beslöt på ett tidigt stadium att samarbeta med Runö och Kävesta folkhögskolor. I oktober bjöd Nyköpings folkhögskola in Runö folkhögskola till en gemensam temadag runt mänskliga rättigheter. För att öka deltagarnas förmåga till aktivt medborgarskap fick de själva planera och genomföra temadagen. Den allmänna kursens olika profiler var värd för varsin grupp från Runös allmänna kurs. Profilkurserna hade förberett diskussionsfrågor och förmiddagen ägnades åt dessa möten och samtal. Därefter var det dags för en gemensam lunch för besökare och skolans alla deltagare. Det åts och pratades i alla lokaler. Atmosfären var livlig och positiv. Efter lunch promenerade alla ner till Teatern där deltagare från Rock- och Poplinjen sjöng och spelade. Därefter framförde Sörmlands Teater Den långa vägen hem, en föreställning om en afghansk flyktingpojkes väg till Sverige. Stämningen i salongen var mycket förtätad och många ville fram och prata med skådespelarna efteråt. Deltagarna från Runö reste hem. På skolan fortsatte profilkursen Människan och Makten att förbereda kvällens kulturcafé för allmänheten. Kvällen gäst var Lisa Bjurwald som utifrån sin bok Europas skam pratade om högerextremismen i Europa. I november var det dags för allmänna kursens deltagare att resa till Kävesta. Temat för dagen var mat och klimat. Dagen inleddes med en gemensam föreläsning om mat. Därefter var programmet upplagt runt olika stationer där man antingen deltog praktiskt genom att måla och skapa eller diskutera olika frågor. Kävesta stod sen för lunch och rundvandring på skolan. 13

14 Erfarenheterna från dessa dagar är mycket positiva. Deltagarna tog mycket ansvar och växte med uppgiften. Reaktionerna från deltagarna var i princip enbart goda. Att tillsammans med andra diskutera viktiga framtidsfrågor skapar en handlingskraft och en överblick där förändringar är möjliga. Det är viktigt för våra folkhögskoledeltagare att möta andra som också går på folkhögskola det stärker och ger en känsla av gemenskap. Friluftsdagar Vårens friluftsdag inföll en kall och snörik vinterdag. Vi åkte pulka och skridskor utanför Nyköpings hus, gick tipspromenad och grillade korv på skolgården. Höstens friluftsdag inföll tidigt. Vi arrangerade en rad olika stationer vid hamnen där deltagarna i grupp skulle lösa mer eller mindre kluriga uppgifter tillsammans. Solen sken och ansiktena log BEHÖRIGHETER OCH OMDÖMEN Till skillnad från det ordinarie skolsystemet så delar folkhögskolan inte ut några betyg. På folkhögskola bedöms den studerades förmåga till fortsatta studier i fyra olika steg: Utmärkt studieförmåga Mycket god studieförmåga God studieförmåga Mindre god studieförmågan Under 2011 delade vi ut 16 studieomdömen totalt varav 6 stycken Utmärkt studieförmåga (4). Under året tog deltagarna 91 olika behörigheter. 50 av dessa var kärnämnen. Öppet hus För andra året i rad deltog vi i Folkhögskolans dag genom att anordna vårt Öppet hus denna dag. Folkhögskolans dag har som syfte att samtidigt nationellt lyfta folkhögskolan och på många håll fick det genomslag i media, dock inte i lokaltidningen SN. Vi bestämde oss för att visa upp vår undervisning och bjuda in alla medlemsorganisationer och alla våra hyresgäster, så skolan var verkligen full av aktiviteter och rörelser den 9 april. De olika kurserna höll till i sina klassrum och presenterade hur och vad de arbetade med för besökarna. I aulan hade vi ett program som bestod av Rock- och Poplinjen, föreläsning om volontärarbete i Guatemala av en deltagare, presentation av vårt projekt Arbetsslussen och Tango. Läderkursen visade sitt arbete och lika så gjorde konstkursdeltagarna. Som vanligt hade vi klostervisning och korvgrillning på gården. FIAgruppen stod för fika och dragspelsgruppen stod för underhöll i caféet. Paulina Jans, Josefin Odeberg, Rasmus Saksberg och Erik Göransson på Rock- och Poplinjen uppträdde på öppet hus på Folkhögskolans dag den 9 april. KVALITETSARBETE Folkhögskolans systematiska kvalitetsarbete bygger på en cyklisk modell där en rad olika utvärderingar och självvärderingar ingår.

15 Deltagarna gör tre stora skriftliga utvärderingar per år. En enkät som utgår ifrån RIO, Rörelseskolornas intresseorganisation, vilken görs två gånger om året och en enkät som Ramböll Management tagit fram för en grupp av 14 folkhögskolor som görs en gång om året. Dessa enkäter har statens syfte med folkhögskolan och folkhögskolans sju verksamhetsområden som grund. Statens fyra syften med folkbildningen är: Stödja verksamhet som bidrar till att utveckla och stärka demokratin Bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildningsnivån i samhället Bidra till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet De sju verksamhetsområden som är motiv för statens stöd till folkbildningen är: Den gemensamma värdegrunden Det mångkulturella samhällets utmaningar Den demografiska utmaningen Det livslånga lärandet Kulturverksamhet Personer med funktionshinder Folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa Kvalitetscykel 2011 All personal på skolan gör en självvärdering utifrån ovanstående syften och mål (bild 1). Som underlag för självvärderingen ingår alla utvärderingar som deltagarna gör, det vill säga, både de muntliga och skriftliga som kontinuerligt görs i klasserna under läsåret och de stora gemensamma utvärderingarna RIO-enkäten och Ramböllenkäten samt information om avhopp, deltagarnas studieresultat och dylikt. Resultatet från dessa självvärderingar sammanställs och analyseras av kvalitetsgruppen. Deras resultat ligger sedan till grund för kommande kvalitetsplan. Bild 1 HT Kvalitetsplan för nästa läsår Kursutvärderingar Deltagarenkät RIO Uppföljning av VTs RIOenkät VT Uppföljning av RIO- enkät Kursutvärderingar Deltagarenkät RIO Deltagarenkät RM Självvärdering hela personalen. Självvärdering gjord av Kvalitetsgrupp Kvalitetsrapport till FBR Uppföljning av föregående kvalitetsplan Utse kvalitetsgrupp 15

16 DELTAGARSTATISTIK Majoriteten av deltagarna på Nyköpings Folkhögskola är kvinnor. Det är en siffra som har ökat under Under de senast 5-6 åren har siffran legat på procent men i år landar den på hela 70 procent. Att män inte är lika studieintresserade är ett faktum som hela utbildningsväsendet måste ta ställning till. Forskning visar att i Sörmland är kvinnor och människor med rötterna i utlandet mest förändringsbenägna, det vill säga mest intresserade av att studera och mest intresserade av att flytta. På folkhögskolans allmänna kurs är 20 procent av deltagarna födda utanför Sverige och tittar man på folkhögskolans alla kurser så stiger siffran till 30 procent. Folkhögskolan är en plats där människor från olika delar av världen träffas i en mycket högre grad än på många andra ställen i samhället. Om man tittar på åldersfördelningen så är det tydligt att unga mellan år är den dominerande gruppen på Allmän kurs. Dessa människor har alla mer eller mindre gjort en tur genom gymnasieskolan och inte uppfattat det som en skolform som passat dem. För många av dem har gymnasieskolan inneburit ett misslyckande vilket har satt spår i form av uppgivenhet och dålig självkänsla. Å andra sidan, när det gäller kurserna i svenska som andraspråk så är den dominerande gruppen kvinnor mellan år. UPPDRAG Arbetsslussen Arbetsslussen syftar till att skapa möjligheter för socialpedagogiskt arbete och arbetsträning för människor som för tillfället står långt ifrån arbetsmarknaden. Genom ett nära samarbete mellan olika aktörer, Nyköpings Folkhögskola, Arbetsförmedlingen och Rydbergs Bygg AB är det möjligt att i större utsträckning se till den enskilda individens behov och organisera det socialpedagogiska arbetet därefter. Projektet har pågått sedan juli 2010 på Svärdsklova. Svärdsklova är Aseas gamla rekreationsområde där nu Rydbergs Bygg AB bygger hus och iordningställer badplats och grönområde för allmänheten. Deltagarna håller till i ett gammalt nedlagt vandrarhem på platsen. De arbetar med enklare uppgifter som till exempel skogsröjning, målning, gräsklippning. De har själva organiserat ett matlag som ser till att det för en billig penning finns frukost och lunch. Förutom konkreta arbetsuppgifter så pågår ett ständigt samtal runt framtida möjligheter och livskvalitet. Tanken är att engagemang ska kunna ge möjlighet till avlönat arbete även om det är under en kortare tid. Under året har 33 personer varit engagerade inom Arbetsslussen. Tolv av dessa har under någon tid haft betalt arbete varav sju stycken fått tillfälliga anställningar utanför Svärdsklova. Inom projektet är tre personer anställda som handledare, två på heltid och en på halvtid. Jobbcoach Under de senaste åren har skolan även haft i uppdrag att fungera som jobbcoach. Jobbcoachens uppgift är att stödja arbetssökande till att hitta arbete eller praktikplats. Skolans jobbcoach talar även arabiska vilket är en fördel. Under 2011 har 31 personer varit inskrivna hos jobbcoachen, 11 av dessa har fått jobb och 6 stycken har börjat studera, 1 har fått praktik, 1 är i annan åtgärd och 11 var fortsatt arbetslösa.

17 Etableringslots I slutet av 2010 trädde den nya etableringsreformen igenom. Det betydde att ansvaret för nyanlända flyktingar flyttades över på Arbetsförmedlingen. I och med reformen så skapades en ny tjänst inom Arbetsförmedlingen, nämligen en etableringslots. Tjänsten upphandlas på samma sätt som jobbcoach, det vill säga alla som kvalificerar sig blir etableringslotsar. Lotsens uppgift är att stödja nyanlända flyktingar i val av studier, i sociala frågor och deras kontakter med arbetsmarknaden. Skolans jobbcoach är sedan början av året även etableringslots. Under 2011 hade skolan inga uppdrag som etableringslots framför allt beroende på att den största flyktinggruppen var somalier. UTVECKLINGSPROJEKT Kursutveckling Under 2011 har personalen och framför allt lärarna arbetat med en förändring av skolans kursutbud. Bakgrunden är sviktande ansökningar till Allmän kurs, sjunkande ungdomskullar framöver och den nya gymnasieskolan. Vi startade i januari med att tillsammans med styrelsen bjuda in Peter Eklund från länsstyrelsen för samtal och omvärldsanalys. Redan i februari fortsatte vi med en SWOT-analys (där styrkor, svagheter, möjligheter och hot lyftes fram) av skolan. Därefter tillsattes en arbetsgrupp för bearbetning av analysen och för fortsatt planering av utvecklingsarbetet. Gruppen bestod av rektor, styrelseordförande, lärare och en kursdeltagare. Lärarna träffades ytterligare två gånger under våren för att diskutera olika möjligheter och förslag. Inför hösten tillsattes två nya arbetsgrupper, en för allmän kurs och en för särskild kurs. Väl framme vid jul började förslagen ta form. Men vi var ännu inte beredda att ta slutgiltiga beslut och arbetet fortsatte efter årsskiftet Distanskurs Under 2011 tog skolans första distanskurs form. Jan Altsjö och Eva Ogenborg sökte pengar för flexibelt lärande 2010 och det resulterade i att vi i januari kunde transformera vår skrivkurs, Skrivtorget, till en distanskurs. Kursen är en terminskurs på deltid och har fyra närträffar per termin. Kursen består av en skönlitterär del och journalistisk del. De texter som produceras under den journalistiska delen publicerades kontinuerligt på skolans egen nättidning. Deltagarna har också en egen blogg där ramarna är väldigt lösa och inspiration och idéer styr innehållet. Ansökningar strömmade in men precis som andra distanskurser så visade det sig att det finns något mer flyktigt över distanskurser - det är lättare att anmäla sig men också lättare att hoppa av. Trots detta så hade kursen en bra rekrytering och efter första terminen var lärarna trötta men nöjda och kursen fortsatte även under hösten. Syftet är att göra kursen till en del av det ordinarie kursutbudet. Läs- och skrivsvårigheter Under de senaste åren har skolan satsat på att stärka stödet för deltagare med läs- och skrivsvårigheter. Vi har inte haft möjlighet att göra en stor satsning utan tar det successivt år för år. Under våren hade vi bestämt att skicka ytterligare två lärare till Sundsgårdens fortbildningsvecka men det visade sig att antalet anmälda till kursen var för lågt och kursen ställdes in. Det var mycket snopet och lite av läsårets satsning kom på skam. Trots det så har vi under året utvidgat vår tekniska kompetens med en mjukvara i datorerna för talsyntes och med att ge möjlighet för deltagarna att använda trådlöst nätverk i vissa av skolans lokaler. Under hösten deltog två av skolans matematiklärare i fortbildning runt dyskalkyli. 17

18 Modersmålsbaserad svenskundervisning Skolan har sedan 2005 haft kurser där modersmålet fungerat som ett stöd vid inlärningen av svenska. Från början var det bara arabiska men hösten -09 så utökades det med somaliska. Under hösten 2011 bestämde sig lärarna i dessa kurser för att utveckla sin pedagogik. Kontakt togs med lärare på Hyllie Parks folkhögskola som också arbetar med modersmålsbaserad svenskundervisning och en resa till Hyllie Park gjordes under hösten. Mötet var mycket givande och skolan beslöt sig för att bjuda in både lärare och elever till Nyköpings Folkhögskola för att delta under en av våra nätverksträffar. Möbleringen i klassrummen gjordes om så att samtal utifrån olika språknivåer underlättades. Dator med projektor installerades och lärarna har konstaterat ett tydligt behov av utökade kunskaper när det gäller alfabetisering. ÖVRIG VERKSAMHET Korta kurser Läder I januari så anordnades en helgkurs i läderhantverk. Kursen var på grundläggande nivå och 10 personer deltog. Helgkurser är en bra rekryteringsgrund till skolans andra läderkurser och cirklar. Konst I oktober höll Peter Dewoon en helgkurs i måleri för konstföreningen Färgklicken från Oxelösund. Kursen bedrevs inom ramen för Nyköpings Folkbildnings AB. Studiecirkel Studiecirkeln i läderhantverk träffades 26 gånger under Deltagarna, 17 på våren och 12 på hösten, har alla gått på någon av skolans andra läderkurser. Sommarkurs Varje sommar har skolan en veckolång kurs i läderhantverk. Deltagarna kommer från olika delar av Sverige och senast även från utlandet. Kursen är grundläggande och deltagarna får lära sig sadelmakarsöm samt att färga, mönstra och ytbehandla grovt läder. Till årets kurs var det många som sökte men vi kan bara ta in 15 stycken deltagare. Sommarkursen fungerar även som en bra rekryteringsbas för höstens kurser. Nätverk för integrationsfrågor Sedan 2008 driver folkhögskolan ett nätverk i Nyköping för människor som arbetar med barn, vuxna och integrationsfrågor. Varje termin brukar skolan bjuda in till träffar med olika föreläsningar. Tanken är att skapa en mötesplats för samtal och kontakt runt dessa frågor i Nyköping. Under 2011 skedde enbart en sådan träff, under hösten. Lärare och deltagare från Hyllie Parks folkhögskola kom till Nyköping och berättade om deras modersmålsbaserade svenskundervisning. Besöket väckte stort intresse och många kom på föreläsningen. Nätverk för sörmlandsfolkhögskolorna Rektorerna och Länsbildningsförbundet träffas regelbundet för att diskutera folkbildningsfrågor. Under våren beslöt vi att tillsammans finansiera en 20-procents tjänst för marknadsföring och påverkansfrågor. Eva Ogenborg från Nyköpings folkhögskola fick uppdraget och arbetade intensivt under hösten för att dels sätta sig in i de övriga skolornas verksamhet och dels för att arrangera en politikerträff i januari Kulturcaféer Folkhögskolans kulturcaféer är mycket populära och har blivit en träffpunkt för många av kommunens innevånare. Under det gångna året har 1752 personer kommit till folkhögskolan för att ta del av musik, teater eller föreläsningar.. Folkhögskolans uppgift är att ha ett blandat program där

19 även smalare ämnen och genrer får utrymme och vi ser det som vår roll är att lyfta dagsaktuella frågor till debatt och eftertanke. I förhållande till föregående år har vi haft något färre besökare. På årets 28 caféer hade vi i snitt 63 besökare. Föredrag om och med Resandefolket bjöds både skolans deltagare och kulturcaféets besökare. Författarcafé: Hans Furuhagen, Bibeln och arkeologerna Kulturcafé: Släktforskning i samarbete med Nyköping och Oxelösunds släktforskarförening Musikcafé: Arin Teatercafé: Resandeblod Kulturcafé: Stina Palmblad-Eriksson, Hertig Karls vackra systrar Musikcafé: Erik Winqvist, Olle Adolpsson hans musik och hans liv Musikcafé: 5sax och komp Kulturcafé: Kristina Mattson, Landet utanför Kulturcafé: Sara Widén, Hur mår de egentligen? Musikcafé: Lina Nyberg, West side story Författarcafé: Yvonne Hirdman, Röda grevinnan Musikcafé: Arne Grönros, En spjutkastares visor Författarcafé: Vibeke Olsson, Att skriva historiska berättelser Kulturcafé: Fredrik Nyström, Är det rörr vin man ska dricka till den feta maten för att leva länge? Kulturcafé: Eva F Dahlgren, Min farfar var rasbiolog Författarcafé: Anita Goldman; från tordyvlar till atombomber Kulturcafé: Bengt Berg, resande i poesi och vemod Kulturcafé: Olof Lindén, Klimatförändringen, vad gör den med oss? Författarcafé: Henrik Berggren, Underbara dagar framför oss Författarcafé: CajsaStina Åkerström, Du och jag farsan Musikcafé: Operaimprovisatörerna, Mozart i Sörmland Kulturcafé: Kristoffer Nolgren, Fönsterodling Författarcafé: Lisa Bjurwald, Europas skam Kulturcafé: Madeleine Cocozza, Familjebygget Författarcafé: Åsa Mattson, Caroline Roosmark, Kerstin Thorvall Musikcafé: Jojje Wadenius Kulturcafé: Bengt Göransson, Innanförskap Musikcafé: NYMOS, julkonsert 19

20 ORGANISATION Nyköpings folkhögskola är en ideell förening bestående av föreningar och enskilda medlemmar. Föreningens styrelse är tillika skolans styrelse. Under året genomfördes två föreningsmöten; årsmöte som inföll i april och höstmöte i december. På höstmötet antas verksamhetsplan och budget för kommande år och på våren utses nya styrelsemedlemmar och ekonomi och verksamhetsberättelsen för föregående år hade föreningen 148 enskilda medlemmar och 18 organisationer. Medlemsföreningar: Kvinnojouren Mira Propellerteatern Nyköpings Teaterförening Afarernas hjälporganisation Nyköpings Teaterförening LO Nyköping Nyköpings Arbetarkommun Tango Nyköping Vänsterpartiet Nyköping Kommunal Nyköping NBV Södermanland Reumatikerföreningen Nyköpings Dragspelsklubb ABF Nyköping Ung Kraft Föreningen Hand i Hand Nymos SFHL lokalavdelning Styrelsen Folkhögskolans styrelse består av ordförande, vice ordförande och fem ledamöter, för dessa finns tre suppleanter. Därutöver består styrelsen av två personalrepresentanter och suppleanter för dessa. Under 2011 har styrelsen haft sju protokollförda möten. I samband med folkhögskolans utvecklingsarbete inom allmän kurs så var Peter Eklund, omvärldsanalytiker, inbjuden den 9 mars till att hålla en föreläsning för styrelsen och folkhögskolans personal om världen, Sörmland och framtiden. Som ett led i att stärka styrelsens arbete så deltog styrelsen i den styrelseutbildning som RIO (rörelseskolornas riksorganisation) och Arbetsgivaralliansen (folkhögskolornas arbetsgivarorganisation) erbjöd. Utbildningen hölls på folkhögskolan under två eftermiddagar i mars och april. Utbildningen lyfte bland annat styrelsens ansvar och befogenheter samt diskuterade deras roll gentemot personal och rektor. Resultatet av kursen blev att styrelsen utsåg två arbetsgrupper, ekonomi och marknadsföring. De hade sina första träffar under höstterminen. PEDAGOGISK ORGANISATION Personal Under 2011 skedde inga förändringar i kursutbudet vilket betyder att lärarsituationen var stabil. Under våren slutade Elmi Abdiasis och Awes Osman anställdes i hans ställe som modersmålslärare i somaliska. Under hösten tog Moa Lidholm tjänstledigt för att arbeta heltid på Campus Nyköping. AnnBritt Nyh, som tidigare arbetat hos oss klev in som vikarie. Personalråd och ledningsgrupp Ledningsgruppen träffas varje vecka under terminstid om det inte är pedagogiskt forum eller personalråd. Ledningsgruppen består av rektor, studierektor och tre andra representanter som utses av personalrådet på två år. Ledningsgruppens uppgift är att diskutera och ta ställning till de löpande frågorna som rör folkhögskolan. Personalrådet är möten då hela skolans personal deltar och under 2011 hade vi sammanlagt 6 stycken personalråd under pågående terminer. I början/slutet av läsåret hade vi ytterligare möten.

21 Pedagogiskt Forum Tanken med pedagogiskt forum, som vi har det nu, är att de ska vara öppna för dagsaktuella frågor. Det ska finnas utrymme för att diskutera det som för stunden känns angeläget. Under året hade vi 5 pedagogiska fora där lärarna tog upp och behandlade frågor de ansåg viktiga. FORTBILDNING Gemensam fortbildning för personalen var i år en omvärldsanalys av Peter Eklund från Länsstyrelsen, en föreläsning om neuropsykiatriska funktionshinder av Lennart Lindqvist och en eftermiddag med hjärt- och lungräddning tillsammans med Civilförsvarsförbundet. Vår målsättning är att successivt utöka kunskaperna bland personalen i frågor som rör läs- och skrivsvårigheter och inför 2011 var planerna att skicka två personer till Sundsgårdens dyslexivecka i maj men tyvärr blev den inställd på grund av för få anmälningar. Under året var två av matematiklärarna i väg på en fortbildning om dyskalkyli. Utöver dessa tillfällen har lärarna deltagit på enskilda fortbildningar som rör deras ämneskunskaper. ELEVKÅREN Att ha en fungerande elevkår på folkhögskolan är en prioriterad fråga. Föreningsengagemanget har förändrat de senaste decennierna, unga människor möts och träffas på ett annat sätt. Detta tillsammans med att fler deltagarna idag går kortare tid på folkhögskolan än tidigare har gjort att engagemanget inom elevkåren är något trevande. Under 2011 har två lärare fungerat som bollplank och stöd till elevkåren. Elevkåren organiserade vårens friluftsdag och en temadag runt hälsa. I september föreläste en representant från Sveriges förenade studentkårer (SFS, se bild). Tre av skolans lärare har vid tre olika tillfällen deltagit i Sörmlands läns landstings satsning på språk utan språk är du körd, olika seminarier med forskare, författare och pedagoger. Utöver dessa språktillfällen har skolan satsat på fortbildning runt modersmålsbaserad svenskundervisning. I januari besökte rektor Hyllie Parks folkhögskola för att ta del av deras verksamhet. I oktober reste två modersmålslärare och två svenska som andraspråkslärare till Hyllie Park för att träffa och utbyta erfarenheter med lärarna på den skolan. I november kom lärare och elever från Hyllie Park till Nyköpings Folkhögskola för att träffa våra elever och för att hålla en föreläsning om modersmålsbaserad svenskundervisning. 21

22 NYKÖPINGS FOLKBILDNINGS AB Folkhögskolan hade en situation under åren runt med en rad olika uppdrag. Det var mycket positivt och resulterade i att Nyköpings Folkbildnings AB bildades. Aktiebolaget har ett aktiekapital på kronor och ägs helt av Nyköpings Folkhögskola. Aktiebolaget hade sitt första uppdrag Under 2011 utökade aktiebolaget sin verksamhet. Arbetsslussen på Svärdsklova växte och jobbcoachuppdraget flöt på bra. Det resulterade i att omsättningen 2011 slutade på kronor vilket innebar en 90 procentig ökning i relation till föregående år Lasse Åhlund och Håkan Herlogsson var heltidsanställda inom Aktiebolaget under hela året. Abed Gharib var anställd på 50 procent och Anders Söderlund hade en 50- procents anställning från mars månad och året ut. Inom Aktiebolaget finns nu även möjligheten att få uppdrag som etableringslots men ännu så länge har vi inte fått något sådant uppdrag. Under hösten höll Peter Dewoon en målerikurs för konstföreningen Färgklicken inom aktiebolaget. Inför 2012 ser det ut som om aktiebolaget kan utöka sin verksamhet med fler projekt i Arbetsslussens anda och fler konstkurser. EKONOMI Resultatet för 2011 slutade på ett överskott med kronor. Det är väldigt positivt och bra för folkhögskolan. Vägen dit har tyvärr varit ganska guppig. När helårsbudgeten gjordes i oktober 2010 slutade överskottent med kr. Det är en rörelsemarginal på 0,07 procent. Med en så obetydlig marginal är det omöjligt att göra några som helst satsningar utöver det absolut nödvändiga. Det handlar bara om att följa upp och spara in där det går. Orsakerna till att budgeten blev så tight var bland annat att uppskrivningen av statsbidragen blev mindre än en halv procent, 0,45 procent vilket inte alls står i paritet med inflation och löneökningar. En annan orsak var att vi budgeterade kronor extra för att göra om vår hemsida. När budgeten för första halvåret gjordes var vi medvetna om att det antagligen inte skulle bli någon kurs tillsammans med Arbetsförmedlingen ( kr) däremot hade vi beviljats ett stöd från Folkbildningsrådet för att starta en distanskurs på kr. Likaså hade vi något fler deltagare än beräknat. När vi kommer fram till halvårsuppföljningen så visar det sig att de uppdrag vi har i Nyköpings Folkbildnings Aktiebolag fungerar bättre än beräknat vilket innebär att vi kan fakturera Aktiebolaget för de lokaler de använder hos oss. Budgeten för andra halvåret pekade på ett årsöverskott på kr. Under hösten fick vi ytterligar stöd på ca kronor av Folkbildningsrådet för olika projekt vi gjorde. Utöver det visade det sig att vi även under hösten hade fler deltagare än beräknat vilket gjorde att landstingsbidraget ökade. Sammanlagt fick vi under året kronor mer i landstingsbidrag en vi budgeterat för Det motsvarar ca 8 deltagare på årsbasis. Det är svårt att beräkna hur fulla kurserna blir och hur många som slutar under terminen. Utvecklingen i aktiebolaget var fortsättningsvis positiv så vid årsskiftet kunde vi även fakturera aktiebolaget för de administrativa tjänster som vi utför för deras räkning.

Kursplan för Allmän kurs, Rimforsa Läsåret 15/16

Kursplan för Allmän kurs, Rimforsa Läsåret 15/16 Kursplan för Allmän kurs, Rimforsa Läsåret 15/16 Innehållsförteckning BAKGRUND... 2 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH SYFTE... 2 PEDAGOGIK... 2 GENOMFÖRANDE... 2 4.1 UPPLÄGG OCH PLANERING... 2 4.2 ÄMNEN... 2 4.3 INRIKTNINGAR

Läs mer

Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö.

Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö. Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö. 2013-06-19 Glokala Folkhögskolan arbetar efter Statens syfte med Folkbildningen. Statens stöd till folkbildningen skall

Läs mer

Kursplan för Allmän kurs, Rimforsa Läsåret 13/14

Kursplan för Allmän kurs, Rimforsa Läsåret 13/14 Kursplan för Allmän kurs, Rimforsa Läsåret 13/14 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND...2 2 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH SYFTE...2 3 PEDAGOGIK...2 4 GENOMFÖRANDE...2 4.1 UPPLÄGG OCH PLANERING...2 4.2 ÄMNEN...2 4.3

Läs mer

Verksamhetsberättelse för

Verksamhetsberättelse för Verksamhetsberättelse för Föreningen Nyköpings Folkhögskola 2012 INNEHÅLL FOLKHÖGSKOLANS STYRELSE... 4 PERSONAL... 5 INLEDNING... 6 STATSBIDRAGSBERÄTTIGADE KURSER... 7 Långa kurser Allmän kurs Nya Perspektiv

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

SV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling)

SV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling) SV - Sveriges främsta studieförbund En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling) SVs Värdegrund SV hävdar alla människors lika värde och

Läs mer

I CITY EN STUDIEOAS. Gunilla Kvist Studierektor

I CITY EN STUDIEOAS. Gunilla Kvist Studierektor RUNÖFOLKHÖGSKOLA Föreningen LOs folkhögskola Runö är en ideell förening utan vinstintresse som funnits sedan 1952. Våra huvudmän är: LO, LO:s medlemsförbund och ABF. EN STUDIEOAS I CITY På Runö Folkhögskola

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring Regler för Härjedalens kommun gällande anslag till studieförbunden från och med 2010-01-01. 1. Syftet

Läs mer

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2014-03-12 Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2 (5) Sammanfattning Efterfrågan på utbildad arbetskraft växer och en gymnasieutbildning har blivit en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

Fakta om Folkuniversitetet

Fakta om Folkuniversitetet Fakta om Folkuniversitetet Folkbildningstanken alla människors livslånga rätt att fritt söka efter kunskap genomsyrar vår pedagogik, organisation och våra värderingar. Folkuniversitetet är ett studieförbund.

Läs mer

Världens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige

Världens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Världens mest nyfikna folk En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Möten som utvecklar Sverige Folkbildningen är djupt förankrad i det svenska samhället, den är i det närmaste en del av den svenska

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Om möten, mötesplatser och arenor

Om möten, mötesplatser och arenor Om möten, mötesplatser och arenor 58 Röster om folkbildning och demokrati Några röster Många med mig är vana att arbeta väldigt konkret. Det här sättet att arbeta i nätverk kan bli mycket frustrerande

Läs mer

Du läser ämnen som ger grundläggande

Du läser ämnen som ger grundläggande Allmän kurs Allmän kurs med extra svenska 2012/2013 Allmän kurs På Allmän kurs på Sigtuna folkhögskola gäller samarbete och du arbetar nära dina lärare och kurskompisar. Den här kursen är ett bra alternativ

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

Datum 2014-03-27. Föreningens ordförande, Carl-Åke Utterström, hälsade deltagarna varmt välkomna och öppnade mötet.

Datum 2014-03-27. Föreningens ordförande, Carl-Åke Utterström, hälsade deltagarna varmt välkomna och öppnade mötet. ÅRSMÖTESPROTOKOLL 1 (3) Datum 2014-03-27 Årsmöte mars 2014 Protokoll fört vid Villaägarföreningen Jakobsbergs 126:e årsmöte torsdagen den 27 mars 2014 kl. 18:30 på Pilbogården, Kristinagatan 14, Västerås.

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Kursmål och kostnader för respektive kurs

Kursmål och kostnader för respektive kurs Bilaga 4 Kursmål och kostnader för respektive kurs Mål för Allmän kurs Vårt mål är att oavsett din bakgrund, förutsättningar och intressen, skapa bästa möjliga villkor för studier och kunskapsutveckling.

Läs mer

STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD

STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD Studeranderätt JUNE FOLKHÖGSKOLA June folkhögskola är en del av vuxenutbildningen och folkbildningen i Sverige. Samtidigt är folkhögskolan

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Kurser i svenska för internationella studenter och forskare

Kurser i svenska för internationella studenter och forskare Kurser i svenska för internationella studenter och forskare Kursföreståndare: Peter Lundkvist 1 4,5 hp Kursen är en introduktion till det svenska språket för dig som är internationell student eller forskare

Läs mer

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Varför en studiecirkel? FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Studiecirklar har länge bedrivits inom S-kvinnor. Kunskap och lärande är en viktig del av kvinnors frigörelse, därför är studiecirkeln en utmärkt klubbverksamhet.

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt

Läs mer

Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart.

Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart. Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart. Studieförbundens verksamheter: Studiecirklar (664 000 deltagare) Annan folkbildningsverksamhet

Läs mer

Förkortad fritidsledarutbildning på distans

Förkortad fritidsledarutbildning på distans Förkortad fritidsledarutbildning på distans Inledning Huvudmän för Valla folkhögskola är Sveriges 4H och Studiefrämjandet. Innehållet i fritidsledarutbildningen på Valla folkhögskola vilar på folkhögskoleförordningen,

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Tyresö Förenings Råd för året 2009

Verksamhetsberättelse för Tyresö Förenings Råd för året 2009 Verksamhetsberättelse för Tyresö Förenings Råd för året 2009 Tyresö Förenings Råd till gagn för Tyresös kultur- och idrottsliv Så här har föreningsrådet tagit form Under en föreningskonferens till Åland

Läs mer

Fellingsbro folkhögskola. Måldokument 2014-2018

Fellingsbro folkhögskola. Måldokument 2014-2018 Måldokument 2014-2018 Skolans övergripande målformulering har Örebro läns landsting som huvudman och är således politiskt och religiöst obunden är en skola för alla, med särskild inriktning mot personer

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Högskoleförberedande Samhällsvetenskapsprogrammet Inriktningar Beteendevetenskap Medier, information och kommunikation Samhällsvetenskap Jag valde PB för att det är en så pass öppen skola. Det är en behaglig

Läs mer

Lokal arbetsplan för Grundsärskolan 7-9 läsåret 2015/2016

Lokal arbetsplan för Grundsärskolan 7-9 läsåret 2015/2016 i Anna-Karin Broström 20 augusti 2015 Lokal arbetsplan för Grundsärskolan 7-9 läsåret 2015/2016 Våren 2015 har kvalitetsarbetet på Grundsärskolan 7-9 ytterligare stärkts Mått/målet är nått när Processarbetet

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Korsberga skola F-6 Läsåret 2015/2016 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Vi kände behov av att prata mer om matematiken

Läs mer

Verksamhetsberättelse för

Verksamhetsberättelse för Verksamhetsberättelse för Föreningen Nyköpings Folkhögskola 2014 1 INNEHÅLL FOLKHÖGSKOLANS STYRELSE, REVISORER, VALBEREDNING... 1 PERSONAL... 2 INLEDNING... 3 STATSBIDRAGSBERÄTTIGADE KURSER... 4 Långa

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap 1 Samverkan mellan Trelleborgs kommun och Glokala Folkhögskolan Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap Bakgrund I oktober 2008 lades grunden till en nationell överenskommelse mellan regeringen,

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2 (6) Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun... 3 2 Verksamheten... 3 3 Förutsättningar för måluppfyllelse...

Läs mer

Kungsängsskolan. Arbetsplan

Kungsängsskolan. Arbetsplan 2012-09-18 Kungsängsskolan Rambodal 3-6, Smedby F-3, Bitbocken F-2, Bjärby F-2 Arbetsplan Läsåret 2012/2013/(2014) KUNGSÄNGSSKOLAN, RAMBOGATAN 246, 60371 NORRKÖPING, 011-15 34 34, 15 3241 Kommunala utvecklingsområden

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! FUF-bladet Seminariegruppen Biståndsdebatten.se Projektgruppen FUF-nätverket Vem kan söka till

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Ramkvilla skola. Läsåret 2012-2013

Kvalitetsredovisning. Ramkvilla skola. Läsåret 2012-2013 Kvalitetsredovisning Läsåret 2012-2013 Ort och datum: Vetlanda kommun 2013-09-16 Sara Carlsson Rektor Innehåll 1. Grundskolan...... 2 1.1 av kunskapsresultat......2 1.2 Områden som ska åtgärdas.......5

Läs mer

Styrkort Gotlands folkhögskola 2012 2015

Styrkort Gotlands folkhögskola 2012 2015 Gymnasie- och Vuxenutbildningsnämnden Region Gotland 1 (7) Ekonomiperspektiv Vision/ verksamhetsidé Kund/brukarperspektiv Processperspektiv Styrkort Gotlands folkhögskola 2012 2015 Medarbetare/ ledarperspektiv

Läs mer

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Hej och välkommen till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Fritidshemsverksamheten tar vid när skolan slutar för dagen och i dagsläget håller vi öppet till 17.30. (De dagar det är behov och efter överenskommelse

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Åkers Hembygdsförening år 2006

Verksamhetsberättelse för Åkers Hembygdsförening år 2006 Sida 1 (5) Verksamhetsberättelse för Åkers Hembygdsförening år 2006 Åkers Hembygdsförenings styrelse lämnar för verksamhetsåret 2006 följande verksamhetsberättelse. Årsmötet genomfördes den 29 mars 2006

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2 (6) Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun... 3 2 Verksamheten... 3 3 Förutsättningar för måluppfyllelse...

Läs mer

Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17

Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17 Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17 Kristinedalskolan Platsen för möten, lärande och utveckling Detta dokument sammanfattar de grundläggande förhållningssätt, värderingar och arbetssätt som

Läs mer

Uppsala län. Västmanland. Örebro län. Region. Sörmland. Region. Östergötland

Uppsala län. Västmanland. Örebro län. Region. Sörmland. Region. Östergötland Uppsala län Västmanland Örebro län Region Sörmland Region Östergötland Det här är #jagmed unga till utbildning och arbete Arbetet kommer att beröra c:a 2000 unga män och 1900 unga kvinnor i åldrarna 15-24

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka

Läs mer

Demokrativeckor 2013

Demokrativeckor 2013 Demokrativeckor 2013 Ewa Franzén Bun 2013/259 Ubn 2013/118 november 2013 2013-10-18 1 (4) Innehåll 1. BAKGRUND/ SYFTE... 2 2. PLANERING OCH GENOMFÖRANDE... 2 3. SYNPUNKTER... 2 4. SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG...

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Studeranderätt JUNE FOLKHÖGSKOLA

Studeranderätt JUNE FOLKHÖGSKOLA STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD Studeranderätt JUNE FOLKHÖGSKOLA June folkhögskola är en del av vuxenutbildningen och folkbildningen i Sverige. Folkhögskolan en mycket självständig

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR I TEGRATIO SFORUM MOT RASISM I TROLLHÄTTA 2013

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR I TEGRATIO SFORUM MOT RASISM I TROLLHÄTTA 2013 Integrationsforum mot rasism i Trollhättan 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR I TEGRATIO SFORUM MOT RASISM I TROLLHÄTTA 2013 Integrationsforum/Antidiskrimineringsbyrån Föreningsgatan 16 461 30 Trollhättan Telefon/fax:

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Stavreskolan F-3 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4

Läs mer

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015 Genom utmaningar och upplevelser i en trygg och jämställd miljö har varje elev utvecklat sina kunskaper, sin lust till livslångt lärande och sig själv som individ i vårt demokratiska samhälle lustfyllt

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Tidplan inför Läsåret 2016/17 Okt-nov -15 Rektorer planerar

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Tvärpedagogiskt utvecklingsarbete. Lunnevads folkhögskola. Juni 2001

PROJEKTMATERIAL. Tvärpedagogiskt utvecklingsarbete. Lunnevads folkhögskola. Juni 2001 PROJEKTMATERIAL Lunnevads folkhögskola Juni 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Utvecklingsprojekt för vuxenlärare:

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet i Uppsala ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad lärare i framtidens

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Tema- och projektstudier det mångkulturella samhället

Tema- och projektstudier det mångkulturella samhället Tema- och projektstudier det mångkulturella samhället Temasida Tema- och projektarbete Mångkulturella samhället handledning Inledning Handledningen... vänder sig till dig som vill göra ett tema- och projektarbete

Läs mer

Likabehandlingsplan 2013-2014 Gullstensskolan 7-9

Likabehandlingsplan 2013-2014 Gullstensskolan 7-9 Likabehandlingsplan 2013-2014 Gullstensskolan 7-9 Inledning Vi har valt att ha en gemensam plan för plan mot diskriminering och mot kränkande behandling.. Diskrimineringslag (2008:567) och Skollag (2010:800

Läs mer

Ulriksdalsskolans. Verksamhetsplan 2014-2015

Ulriksdalsskolans. Verksamhetsplan 2014-2015 Ulriksdalsskolans Verksamhetsplan 2014-2015 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången

Läs mer

Tollare folkhögskola. Kursplan för Journalistkurs reportage/multimedia - Yrkesförberedande

Tollare folkhögskola. Kursplan för Journalistkurs reportage/multimedia - Yrkesförberedande Tollare folkhögskola Kursplan för Journalistkurs reportage/multimedia - Yrkesförberedande 2 Läsåret 2016-2017 Bakgrund Medierna i samhället har fått en allt större betydelse. Den tekniska utvecklingen

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Stavreskolans fritidshem 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Stavreskolans fritidshem 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Stavreskolans fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...

Läs mer

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar

Läs mer

SVENSK IDROTTSPSYKOLOGISK FÖRENING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 januari 31 december 2014

SVENSK IDROTTSPSYKOLOGISK FÖRENING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 januari 31 december 2014 SVENSK IDROTTSPSYKOLOGISK FÖRENING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 januari 31 december 2014 INNEHÅLL 1. Ordföranden har ordet 2. Styrelsens berättelse Styrelsens sammansättning och organisation 3. Styrelsemöten

Läs mer

NATIONELL REDOVISNING AV FOLKBILDNINGENS KVALITETSARBETE - folkhögskolorna

NATIONELL REDOVISNING AV FOLKBILDNINGENS KVALITETSARBETE - folkhögskolorna NATIONELL REDOVISNING AV FOLKBILDNINGENS KVALITETSARBETE - folkhögskolorna Redovisningen avser den statsbidragsberättigade verksamheten. Den tidsperiod som ska redovisas tar sitt avstamp i föregående redovisningstillfälle

Läs mer

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2014-2015 Bo förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förutsättningar för genomförande... 3 Metoder/verktyg som har använts för uppföljning

Läs mer

Verksamhetsberättelse för

Verksamhetsberättelse för Verksamhetsberättelse för Föreningen Nyköpings Folkhögskola 2013 INNEHÅLL FOLKHÖGSKOLANS STYRELSE... 1 PERSONAL... 2 INLEDNING... 3 STATSBIDRAGSBERÄTTIGADE KURSER... 4 Långa kurser Allmän kurs Nya Perspektiv

Läs mer

Kandidatprogram i miljövetenskap miljö, hälsa, arbete, 180 högskolepoäng

Kandidatprogram i miljövetenskap miljö, hälsa, arbete, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Kandidatprogram i miljövetenskap miljö, hälsa, arbete, 180 högskolepoäng Bachelor Program in Environmental Science Environment, Health and Working life, 180 Credits Denna utbildningsplan

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Nationellt och. Fyrisskolans gymnasiesärskola. Individuellt program Fyris E

Nationellt och. Fyrisskolans gymnasiesärskola. Individuellt program Fyris E Nationellt och Fyrisskolans gymnasiesärskola Individuellt program Fyris E Om gymnasiesärskolan I gymnasiesärskolan får eleverna en god grund för att studera vidare och för att kunna delta aktivt i samhällslivet.

Läs mer

Lindeskolan fyller 50 år

Lindeskolan fyller 50 år MEDDELANDE FRÅN LINDESKOLAN VECKA 49 2015 OBS! Manusstopp inför varje nummer är onsdag kl 10.00 Lindeskolan fyller 50 år Firandet fortsätter! Håll utkik efter vad som händer resten av året! Skolledningen

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare. verksamhetsåret 2006

Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare. verksamhetsåret 2006 Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare verksamhetsåret 2006 Styrelsen för YSS har under verksamhetsåret varit: fredag den 24 augusti 2007 Ordföranden fram till årsmötet i Skövde

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Kvalitetsrapport. Svartå Förskoleklass, (Svartå) Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Jens Berisson

Kvalitetsrapport. Svartå Förskoleklass, (Svartå) Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Jens Berisson Kvalitetsrapport Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Svartå Förskoleklass, (Svartå) Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.

Läs mer

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg Projektmaterial SKAPANDEÄMNET SOM RESURS I ALLMÄNNA ÄMNEN Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)

Läs mer

Cirkelledarutbildningar hösten 2011

Cirkelledarutbildningar hösten 2011 ARBETARNAS BILDNINGSFÖRBUND Västra Götaland Cirkelledarutbildningar hösten 2011 Välkommen till Cirkelledarutveckling i höst! Temadagarna Skrattet i studiecirkeln motivation och lust att lära Hur hänger

Läs mer

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Firat Nemrud Projekt ledaren Kurdiska föreningen i Eskilstuna Ali Karimi Projektledaren Kurdiska föreningen i Eskilstun SLUTRAPPORT OM PROJEKTET

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare Verksamhetsplan 2014 Komvux gymnasial Komvux grundläggande Särvux Samhällsorientering Sfi svenska för invandrare VERKSAMHETERNA Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå De kurser som erbjuds följer gymnasiets

Läs mer

Vuxenutbildning Folkhögskolan. Jag bryr mig inte om mitt utseende. Men jag önskar att folk skall kunna se min själ. August Strindberg, 1849 1912

Vuxenutbildning Folkhögskolan. Jag bryr mig inte om mitt utseende. Men jag önskar att folk skall kunna se min själ. August Strindberg, 1849 1912 Jag bryr mig inte om mitt utseende. Men jag önskar att folk skall kunna se min själ. August Strindberg, 1849 1912 Foto: Ina Agency Press AB / Gruner&Jahr Vuxenutbildning Folkhögskolan 360 Förmågan att

Läs mer

Protokoll fört vid årsmöte 2012 i SFLK

Protokoll fört vid årsmöte 2012 i SFLK Protokoll fört vid årsmöte 2012 i SFLK Tid och plats: 1 september 2012 i Malmö Föreningens ordförande Aviva Suskin-Holmqvist öppnade årsmötet och hälsade alla välkomna. 1 Val av mötesordförande Som ordförande

Läs mer

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande TILL ÄMNESGRUPPEN Tycker du att det skulle vara givande att läsa och arbeta med boken tillsammans med andra? Detta kapitel är tänkt som ett underlag för det kollegiala arbetet med att utveckla läsundervisningen.

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbetet för. förskoleklass, grundskola

Dokumentation av kvalitetsarbetet för. förskoleklass, grundskola 1 (9) Dokumentation av kvalitetsarbetet för förskoleklass, grundskola vid Väderstads skola Läsåret 2013/2014 Syfte och målgrupp Huvudsyftet med denna dokumentation av pågående kvalitetsarbete är att vara

Läs mer

1 (6) Forum för samverkan. Verksamhetsberättelse Organisationsnr:

1 (6) Forum för samverkan. Verksamhetsberättelse Organisationsnr: 1 (6) Forum för samverkan Verksamhetsberättelse 2014 Organisationsnr: 2 (6) 1. Forum under 2014 Forum för samverkan inledde sin verksamhet 1/1 2014. Beslut om instruktion för Forum togs i november 2013.

Läs mer

Ledning och styrning

Ledning och styrning Ledning och styrning Antagen av SVF:s styrelse 2010-12--03 reviderad 2011-12-12 "Ägardirektiv" Folkbildningsrådets direktiv SMK:s & SMU:s styrdokument Strategisk analys Verksamhetsidé Vision Värderingar/Förhållningssätt

Läs mer

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga

Läs mer

Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5

Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5 Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5 1. Starkare demokrati 5 2. Ökat miljöansvar 6 3. Ökad mångfald 7 4. Bättre folkhälsa 8 5. Mer kultur till fler 9 Vår organisation 10 Samverkan

Läs mer

Arbetsplan/Beskrivning

Arbetsplan/Beskrivning VRENA FRISKOLA Arbetsplan/Beskrivning Läsåret 2013/2014 ARBETSPLAN VRENA FRISKOLA LÄSÅRET 13/14 Under läsåret är våra prioriterade utvecklingsområden: - Få fler elever att känna sig trygga och trivas på

Läs mer

Gefle Montessoriskola F-9. Kvalitetsredovisning 2008/2009. Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund

Gefle Montessoriskola F-9. Kvalitetsredovisning 2008/2009. Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund Gefle Montessoriskola F-9 Kvalitetsredovisning 2008/2009 Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning, s.3 2. Stolta över, s.4 3.

Läs mer

Riktlinje för bidrag till studieförbund

Riktlinje för bidrag till studieförbund Dnr KFN13/72 RIKTLINJE Riktlinje för bidrag till studieförbund Antagen av Kultur- och fritidsnämnden 2013-10-16 Dnr KFN13/72 2/6 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrundsanalys

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 Öppna förskolan Familjecentralen Noltorps enhet ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar Beskrivning

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Skolan som system och idé Grundlärare, distans

STUDIEHANDLEDNING. Skolan som system och idé Grundlärare, distans Karlstads universitet Utbildningsvetenskaplig kärna Skola som system och idé - grundlärare 15 högskolepoäng Kurskod: LPGG01 Anm. kod: 21214 STUDIEHANDLEDNING Skolan som system och idé Grundlärare, distans

Läs mer