Verksamhetsberättelse för

Transkript

1 Verksamhetsberättelse för Föreningen Nyköpings Folkhögskola 2012

2 INNEHÅLL FOLKHÖGSKOLANS STYRELSE... 4 PERSONAL... 5 INLEDNING... 6 STATSBIDRAGSBERÄTTIGADE KURSER... 7 Långa kurser Allmän kurs Nya Perspektiv Globalisering Människan och Makten I Balans Jag och Du Livets Villkor Natur och Ekologi Konst Särskilda kurser Skrivtorget Rock- och Poplinjen Läderhantverk Fördjupningskurs läderhantverk Svea Svensk-somaliska kursen Trappan KURSÖVERGRIPANDE AKTIVITETER Friskvård Support Friluftsdagar Östersjötema Folkhögskolans dag 5 maj Det här är jag BEHÖRIGHETER OCH OMDÖMEN KVALITETSARBETE Uppföljningsbesök från Folkbildningsrådet DELTAGARSTATISTIK UPPDRAG Framsteget Etableringslots Jobbcoach Arbetsslussen UTVECKLINGSPROJEKT Folkbildning för hållbar utveckling i Indien-Kenya Utveckling av allmän kurs ÖVRIG VERKSAMHET...18 Korta kurser och studiecirklar Integrationsnätverk Sörmlandsnätverk Kulturcaféer 2

3 ORGANISATION Medlemsföreningar Föreningens årsmöte och höstmöte Styrelsemöten PEDAGOGISK ORGANISATION Personal Personalråd och ledningsgrupp Pedagogiskt forum FORTBILDNING Läs- och skrivsvårigheter KASAM ADHD PROFILERING...23 ELEVKÅREN NYKÖPINGS FOLKBILDNINGS AB EKONOMI SLUTORD REVISIONSBERÄTTELSE EKONOMISK ÅRSREDOVISNING Bilagor Bilaga 1: Detaljerat bokslut Bilaga 2: Deltagarstatistik 3

4 FOLKHÖGSKOLANS STYRELSE 2012 Ordinarie ledamöter Elina Linna Enskild medlem Ibrahim Ben-Alya Islamiska kulturföreningen t.o.m. 24 april Ingrid Sjölander Enskild medlem fr.o.m. 24 april Christina Bremfält Enskild medlem Björn Littmarck Enskild medlem Lars Eriksson LO Marie Almqvist Reumatikerförbundet Hans Ekström Vision/SKAF Anne-Lie Petersson Enskild medlem t.o.m. 24 april Håkan Ödling Enskild medlem fr.o.m. 24 april Jan Altsjö SFHL Suppleanter Britt-Marie Sundell SFHL Margareta Andrén Vision/SKAF Åke Jansson Enskild medlem t.o.m. 24 april Johan Munthe Enskild medlem fr.o.m. 24 april Marjo Gustafsson Enskild medlem t.o.m. 24 april Elisebeht Markström Enskild medlem fr.o.m. 24 april REVISORER Joakim Söderin Lennart Hagerström Suppleant Agneta Friberg Grant Thornton Enskild medlem Enskild medlem VALBEREDNING Ulf-Göran Widqvist Eva Ogenborg Gunilla Ankarswärd Enskild medlem Enskild medlem Enskild medlem 4

5 PERSONAL Skolledning Christin Bierbrier, rektor Ulla Pettersson, studierektor vt 25%, ht 42% Administration Margareta Andrén 80% Mona Franzén 50% Sonia Karlsson 90% Servicepersonal Hadua Sheik Mohammed 40% Hans Ekström 75% Madeleine Dakmar 50% Lärare Abed Gharib 25% Anders Björnskär 100% Awes Osman 70%vt, 80% ht Birgitta Hamstedt 100% Britt-Marie Sundell 100% vt,62 % ht Eva Lindén 100% Eva Ogenborg 60% vt, 75% ht +20% Jan Altsjö 100% Karin Björnskär 55% Lotta Küger 60% ht Monica Jernström 100% Per Anders Persson 75% Peter Dewoon 65% Robert Olsson 75% vt, 60% ht Staffan Nordberg 100% Ulla Pettersson 50% vt, 33% ht Timlärare Annika Edwall Lotta Küger Åsa Jacobsson 5

6 INLEDNING Ett år på folkhögskolan är ett år av utveckling och utmaning. Varje dag så pågår det oändliga försök, på olika nivåer och på olika ställen på skolan, att utmana gränser och att omfatta nya kunskaper. Att lära sig något är att vidga sitt medvetande till att greppa över allt större områden. Alla förändringsprocesser är en blandning av glädje och obehag. Olika för olika människor. Att plötsligt förstå och se sammanhang kan vara frigörande och fantastiskt men kan också avkräva ansvar på ett sätt som man aldrig tidigare tänkt. Detta gäller inte bara deltagarna på skolan. Lärare, administration alla som är villiga att lyssna och utveckla sin verksamhet är med i denna skapande process. Vi ser vi lär och vi förändras! För personalens del har mycket tid och energi gått åt att blicka framåt att försöka förstå den näraliggande framtiden så att vi på bästa sätt kan förhålla oss till den och fortsätta att göra ett bra arbete tillsammans med deltagarna. Ständigt krympande resurser och minskade ungdomskullar de närmaste åren är något som vi absolut måste ta i beaktande. Efter många förslag och mycket diskussioner var vi överens om att minska allmän kurs till nästa år. Det innebär att vi bara ger Nya Perspektiv på våren och lägger ner profilen Konst. Däremot kommer vi att bygga en ateljé och införa estetiska ämnen i alla våra teoretiska kurser. Händelser i omvärlden får en direkt påverkan på skolan. Kollapsen i Syrien med ökade flyktingströmmar och oro för nära och kära är ständigt närvarande liksom situationen i Mellanöstern och Somalia. Att vi är en del av världen och att världen är närvarande i oss går inte att ta miste på även om vi är förskonade från den fysiska förstörelsen. Även den europiska krisen och dess konsekvenser på det svenska samhället med ökad arbetslöshet och ekonomiska oro är påtaglig bland våra deltagare. Att rusta människor inför framtiden har alltid varit folkhögskolans uppgift. Att ge människor styrka och redskap att hantera en osäker tillvaro är allt viktigare. Därför är det glädjande att se att det numera fungera bra med rekryteringen till våra studiemotiverande folkhögskolekurser. Ett första steg till att ta kommandot över framtiden! 6

7 STATSBIDRAGSBERÄTTIGADE KURSER Långa kurser Nästan alla kurser på Nyköpings Folkhögskola är långa kurser, det vill säga kurser mer än 15 dagar långa. En återkommande kortkurs är vår sommarkurs i läderhantverk. Under 2012 gjorde vi 5461 deltagarveckor inom ramen för statsbidragen. Det betyder att vi gjorde 773 deltagarveckor mer än vi får bidrag för, en överproduktion på 16,5 procent. Överproduktionen kommer av att vårt statsbidragssystem är utformat så att vi måste göra de deltagarveckor som vi historiskt är tilldelade. Det är inte söktrycket eller intresset för våra kurser som avgör hur mycket medel vi får, utan tilldelningen uppåt är statisk. Om vi däremot har något färre deltagare gör vi färre deltagarveckor och då förlorar vi de tilldelade medlen i samma omfattning. Med andra ord måste vi överproducera för att garantera att vi inte förlorar pengar om någon deltagare uteblir. Detta system innebär även ett mycket stelbent förhållningssätt till utvecklingen av nya kurser. Vi måste lägga ner en kurs för att kunna utveckla en ny. Även om en viss överproduktion är nödvändig så har vi ägnat en del av vår tid åt förändring av kursutbudet för att inför 2013 minska vår överproduktion. Det är inte hållbart att töja på statsbidragströjan så att ytterligare 16 procent ska få plats inom samma ekonomiska ramar. Folkhögskolans långa kurser består av Allmän kurs, Rock- och Poplinjen, Läderhantverk, Svenska som andraspråk och Skrivtorget. Allmän kurs Inom folkhögskolan innebär allmän kurs att kurserna främst vänder sig till deltagare som saknar grundläggande behörighet till studier på universitet och högskola. Utformning och upplägg av kurserna är skolorna fria att göra men kurserna bör innehålla kärnämnen så att deltagarna kan skaffa sig sina behörigheter. På Nyköpings Folkhögskola har vi en grundkurs och åtta olika profiler (se nedan) inom allmän kurs. Profilerna är temaorienterade terminskurser som pågår tre av veckans fem arbetsdagar. Under de övriga två studerar deltagarna svenska, engelska och matematik nivågrupperat. Nya Perspektiv Skolans grundkurs heter Nya Perspektiv och vänder sig till deltagare som vill komma igång med studierna efter en längre tids uppehåll eller som inte gått på gymnasiet. Undervisningen är temaorienterad och handlar om natur och samhälle utifrån hur deltagarnas intresse ser ut. Både data och studieteknik ingår i kursen. Under året har man hunnit med att behandla en rad olika teman där ibland Sveriges utveckling från fattigt jordbruksland till den svenska modellen. I samband med temat besökte kursen Norrköping och Arbetets museum. Ett annat tema har varit Hur styrs Sverige? Temat har behandlat både författning och förvaltning på nationell, regional och lokal nivå. Kopplat till temat har varit besök både på Stadshuset och på Rådhuset. Representanter från Nyköpings ungdomsfullmäktige har besökt klassen och pratat om demokratifrågor. Världens historia under de senaste 100 åren är en genomgående röd tråd i undervisningen. Dagsaktuella händelser lyfts och sätts i sitt sammanhang. Det har bl.a. varit frågor som migrationsströmmar, valet i USA, Kinas förändrade roll i 7

8 världen. Diskussioner och arbete runt konflikter och utveckling i deltagarnas (eller deras föräldrars) ursprungsländer har också varit en del av kursen. När kursen arbetade med frågor som rörde vår miljö och vårt klimat besökte deltagarna Naturhistoriska Riksmuseets klimatutställning. Globalisering Vårens samhällskurs går under namnet globalisering och har som intention att ge kunskaper som gör vår värld blir mer begriplig. I vilken världsdel bor det flest människor? Var lever man längst? Vilka är de 50 fattigaste länderna i världen? Vilka är världens största, högsta, längsta: städer, berg och floder, öknar? Det här är exempel på några frågor som inledde vårens globaliseringstermin. Svaren fick bilda underlag till den världskarta vi gjorde gemensamt. På kartan fortsatte vi att dokumentera fakta från terminens studier. Ett omfattande tema var världshandeln, både den stora, reglerad genom internationella avtal och regler, och den alternativa i enlighet med bl. a. Rättvis handel (Fair Trade)-kriterier. Vi har studerat den ekonomiska globaliseringens förutsättningar och dess progression över tid och plats. Kapitalismens utveckling mot ett globalt system liksom koloniseringens och industriali-seringens grunder, förlopp och följder har härvidlag varit centrala. Terrorism och internationella konflikter var också ett omfattande tema med grupparbeten om kända terroristorganisationer som ETA, FARC, Al Quiada. Vi använde Palestinakonflikten och Mellanöstern som bakgrund för detta arbete. Deltagarna genomförde och redovisade också egenvalda fördjupningsarbeten med anknytning till globalisering. Exempel på olika perspektiv vi använt är det maktrealistiska (imperialismen och nationalstaternas utveckling), det socioekonomiska (individualisering, industrisamhällets klasser och könsroller) och det lokala (industrialiseringen i Nyköping). Vi har varvat föreläsningar med dokumentärvisningar, inslag från radio och TV, reflekterande samtal, pararbeten, korta redovisningar och enskild läsning. Aktuella frågor har vid en del tillfällen belysts via kopplingar till historien, till exempel hur landgrabbing kan förstås. Vi gjorde en stadsvandring och passerade valda industrialiseringsrelaterade delar av Historien längs ån i Nyköping. Människan och Makten Starttemat om demokratins innehåll och utveckling inleddes med läsning om sanfolkets jämlikhetskultur, ur Lasse Bergs bok Gryning över Kalahari. Det följdes av många diskussioner och värderingsövningar med anknytning till våra grundlagar och olika sätt att fatta gemensamma beslut. En stor del av höstens arbete rörde, i vid mening, mänskliga rättigheter. I temat vävdes historia och nutid samman. Vi studerade synen på mänskliga rättigheter i olika samhällen och tider. Vi tog del av konventionstexter och svensk lagstiftning. Vi granskade asyl-och flyktingregler i Sverige och EU. Vi försökte skaffa oss en bild av det svenska samhället idag genom att ställa frågor som: Vem är svensk? Vad innebär det att vara diskriminerad? Blocket avslutades med en gruppuppgift där deltagarna valde att på det lokala planet undersöka olika gruppers upplevelse av 8

9 och arbete kring diskriminering. Det innefattade bl.a. intervjuer med företrädare för muslimska församlingen, svenska kyrkan, FUB och RFSL. Vi har fäst störst vikt vid den samhälleliga maktens organisering och uttryck. Med utgångspunkt i människans förhistoria studerade vi hur folk via jordbruksrevolutionen bosatte sig i större enheter och bildade tidiga högkulturer runt om i världen och senare här i Norden. Frågorna om vad som kännetecknar en civilisation och vad som krävs för ordningen i större samhällen kom att följa oss även framåt i historien. Vi lärde oss om det feodala Europa århundradena efter romarrikets fall och om hur maktdelningen såg ut från medeltidens slut fram till den moderna demokratins genombrott. Vad industrialiseringen innebar för jordbrukssamhället och hur de politiska ideologierna växte fram fanns också med under terminen. Det blev en övning i historiebruk när vi lyssnade till Hoola Bandoolas Keops pyramid och analyserade vad meningen var med att använda historia på detta vis. Under det långa temat kring mänskliga rättigheter och demokrati undersökte vi dessa begrepps idéhistoria från antikens Grekland via Renässansen och Upplysningen till revolutionerna i Frankrike och Nordamerika. I Balans Kursen är en förberedande friskvårdsutbildning som bedrivs på vårterminen. Kursen lyfter fram människan ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Kursens tyngdpunkt är psykologi. Att förstå hur vi och andra fungerar är viktigt för vårt välmående. Kursen lyfter fram vårt sätt att prata och hur vi använder och tolkar kroppsspråk. Kursen belyser även hur våra känslor och hur våra biologiska och psykologiska behov påverkar och motiverar oss. Det är viktigt att förstå hur kroppen fungerar och att sömn, kost och motion är viktiga nyckelkomponenter för vårt välbefinnande. Deltagarna får prova på en rad olika fysiska aktiviteter som tex. yoga, stavgång och qigong. Kunskaper om stress och stresshantering så som avslappning, mindfulness, meditation och massage ingår i kursen. Deltagarna var på studiebesök på Vidarkliniken i Järna. De fick även en föreläsning och möjlighet att prova på bildterapi när Karin Mobring besökte klassen. Jag och Du Hur förhåller vi oss till varandra? Vad är det som styr oss? Vilka gemensamma tankar och referensramar finns inom olika grupper? Hur samverkar religion och gruppidentitet? Detta är några av frågorna som styr undervisningen i kursen. Deltagarna studerar psykologi och religion både som samverkan och som enskilda discipliner. De stora världsreligionerna och deras olika förhållningssätt till tillvaron är en viktig del av kursen. Sekter, manipulation och olika grupprocesser diskuteras flitigt i kursen. Olika former av terapier studeras och ett utav temana i kursen är buddhismen och dess påverkan på modern psykologi. Deltagarna skriver uppsatser, gör utställning och åker på studiebesök som till exempel till buddhistiskt center i Stockholm. Livets villkor Frågor kring vad liv är, olika livsformer och samspelet dem emellan löper som en röd tråd genom kursen. Studier kring Östersjöns ekologi är en given utgångspunkt för deltagarna i kursen. Förutom gemensamma föreläsningar, exkursioner 9

10 och studiebesök var deltagarna indelade i två arbetsgrupper utifrån individuella mål och studiebakgrund. Speciellt för de som kommit längst innebar studierna ett stort eget ansvarstagande för tidsplanering, val av fördjupningsuppgifter och redovisningsformer. Förutom Östersjöns ekologi är vetenskapliga metoder, vetenskaplig kulturhistoria samt miljöhistoria markanta gemensamma inslag i kursen. Natur och Ekologi Vårens naturkurs har en inriktning på miljöfrågor. Kursen lyfter historiska aspekter och relaterar det till dagens problem och arbete för en hållbar utveckling. Huvudmomenten i kursen är ekologi och biologisk mångfald. Frågor som nyttan av biologisk mångfald och konsekvenser av artutrotning, ekologiska fotavtryck och ett rättvist miljöutrymme för alla belyses i kursen. Under våren gjorde deltagarna en rad studiebesök bl.a. på Nyköpings reningsverk och Naturhistoriska riksmuseet. Deltagarna gjorde även fältstudier vid Labro ängar och Stendörrens naturreservat. Konst Kursen är inriktad på grafiska tekniker och metoder såsom träsnitt, linoleumsnitt, koppargrafik, torrnål och etsning, collografi samt serigrafi. Arbetet är uppbyggt runt olika teman och tekniker. Utifrån deltagarnas kunskaper och intresse sker sedan individuella fördjupningsarbeten. I anslutning till de olika teknikerna och olika teman som man arbetar med gjordes en hel del besök på olika gallerier och konstutställningar, till exempel i Mariefred och Grafikens hus samt hos mer eller mindre alla gallerier i Nyköping. I skiftet mars/april hade deltagarna själva en lyckad utställning på Galleri Handmade. Särskilda kurser Rock- och poplinjen Utbildningen startar i 50-talets rock- och popmusik och tar sig framåt i historien genom att tematiskt behandla de olika genrerna som passerar. Kursen lägger stor vikt vid ensemblespel, musikteori och rytmik. Deltagarna arbetar även mycket med notläsning och ackordanalys. Undervisningen är uppbyggd runt ensemblespel men mycket tid finns för att öva på det egna instrumentet. Deltagarna har tillgång till replokaler dygnet runt och många av dem utnyttjar den möjligheten. Under året har Rock- och Poplinjen haft möjlighet att visa upp och spela för publiken en halvtimma innan folkhögskolans kulturcaféer startar. Furubodas-, Geijerskolans-, Lunnevads-, Mellansels-, Skurups- och Åsa Folkhögskolas musiklinjer har besökt Rock- och Poplinjen under året. Många av deltagarna gjorde praktik på gymnasiets estetiska program eller i musikaffär. Under 2012 var det en person som praktiserade på TV. Under året har deltagarna gjort två stora konserter i Nyköping. Vid jul gjorde de en konsert på Nyköpings Teater och i maj en stor slutkonsert på Culturum. Däremellan så spelade de även för eleverna på Nicolaiskolan. Skrivtorget Skolans enda distanskurs är en skrivarkurs med fokus på skönlitterärt och journalistiskt skrivande på förberedande nivå. Kursen är en termin på halvtid och för den som önskar och kan finns en möjlighet att delta i skolans närstudier i svenska, engelska och matematik. Deltagarnas aktivitet är viktig eftersom den kreativa processen i kursen är kollektiv. Deltagarna samarbetar i grupparbeten, 10

11 läser, lyssnar och ger respons till varandra. Kursen behandlar olika delar av kreativt skrivande så som textanalys, textbearbetning, respons. Skrivandet innefattar olika genre som journalistik, novellskrivande, essä- och reportageskrivande. Under varje termin har kursen fyra närträffar med bl.a. författarbesök. Under året besöktes kursen av Maria Fagerberg, Noah Widqvist och Ulf Göran Widqvist. Läderhantverk Det finns flera läderhantverkskurser på Nyköpings folkhögskola. Grundkursen i läder är på dagtid och innebär halvtidsstudier. Om man vill går det bra att kombinera kursen med halvtidsstudier i svenska, engelska och matematik. Kursen handlar om att arbeta med grovt läder och att lära sig sadelmakarsöm samt att färga, mönstra och ytbehandla läder. Deltagarna arbetar utifrån sina egna kunskaper och färdigheter och har möjlighet att gå flera terminer på kursen om de så önskar. Under året har man bland annat arbetat med bröstselar, bälten och väskor. Deltagarna har besökt Tärnsjö garveri, Tärnsjö sadelmakarskola, hantverkaren Carina Sohl och deltagit i sörmländska lanthästens dag på Nynäs slott. Fördjupningskurs läderhantverk Fördjupningskursen är en 20-veckorskurs på halvtid som i huvudsak har kurstid på eftermiddagar, kvällar och helger för att även yrkesverksamma människor ska ha möjlighet att delta. De fördjupande temana under året har varit bröstselar och medeltida skor med Mark Beabey, historisk skomakare. Utöver de gemensamma temana har deltagarna möjlighet till egen fördjupning. Deltagarna har besökt Tärnsjö garveri, Tärnsjö sadelmakarskola, hantverkaren Carina Sohl och deltagit i sörmländska lanthästens dag på Nynäs slott. Svea Kursen vänder sig till deltagare som tidigare har studerat svenska som andra språk men som vill lära sig mer och fördjupa sina kunskaper. Svea är tematiskt uppbyggd och kombinerar studier i klassrummet med studiebesök. Exempel på teman är Kläder och konsumtion, Friskvård och hälsa, Arbete. Inom varje tema arbetar kursen med att utveckla svenska språket i tal och skrift. Relevant kunskap om samhället kombineras med varje tema. Utöver temastudier arbetar kursen med litteraturläsning, aktuell nyhetsrapportering, grammatik och uttal. Under hösten läste deltagarna Fröken Julie och såg teateruppsättningen av denna på Nyköpings Teater. Deltagarna gjorde även studiebesök på Arbetets museum i Norrköping och Tekniska museet i Stockholm. Svensk-somaliska kursen Kursen är en av två kurser på folkhögskolan som använder modersmålet som stöd i inlärningen av svenska. Som det framgår av namnet så är somaliska det språk som används förutom svenska. I kursen arbetar en lärare på halvtid som både pratar somaliska och svenska. Undervisningen är tematiskt upplagd och samarbetet mellan de svenska lärarna och den somaliska läraren är mycket tight. Grammatik och texter bearbetas på båda språken. Regelbundna moment är data, matematik, skriva egna reflektioner, sex och samlevnad samt att läsa enklare skönlitterära texter. Deltagarna har parvis fått gå på förberedda studiebesök. Resultatet har sedan bearbetats gemensamt i klassen. 11

12 Deltagarna har även besökt Arbetets museum i Norrköping, Tingsrätten, Nyköpings Stadshus samt Medborgarkontoret i Brandkärr. Trappan Skolans andra kurs med modersmålsstöd heter Trappan. I Trappan är antalet timmar med modersmålsstöd färre men här finns stöd både i arabiska och somaliska. Tanken är att deltagarnas kunskaper i svenska är starkare. Kursen är på samma sätt som många andra kurser på skolan tematiskt orienterad. De teman som behandlats under året har varit familj, boende, sex och samlevnad samt arbetsmarknaden. Förutom temaundervisningen så har kursen arbetat med grammatik, uttal, diktamen, fri skrivning samt rollspel. Deltagarna har besökt Norrköpings konstmuseum, Holmens pappersbruk och, Visualiseringscentrum i Norrköping. Under våren fick de modersmålsbaserade kurserna besökt av Integrationsutskottet i Nyköping och Miljöpartiets gruppledare i riksdagen Gunvor G Eriksson. Under höstterminen bytte vi namn på kurserna till Språksam 1 och 2. Under hösten framställde videoproduktionsbolaget Videobrigade en informationsfilm om skolan. I filmen berättar före detta deltagaren Martin Edlund om varför han valde att studera på folkhögskola. Höstens friluftsdag i september avslutades med korvgrillning vid ån utanför Nyköpingshus. Vaktmästare Hans Ekström vid grillen. KURSÖVERGRIPANDE AKTIVITETER Friskvård Varje fredag morgon har deltagarna möjlighet att välja mellan några olika aktiviteter som antingen stimulerar kreativiten eller användandet av muskler, motion med andra ord. Vad det gäller motionen så har deltagarna haft möjlighet att simma och träna på gym på Hjortenbergsbadet, att delta på ett Friskis och Svettispass eller att ta en långpromenad. Om man inte vill motionera så finns det möjlighet att delta i skolans musikgrupp eller i stick- och virkgruppen. 12

13 Support På fredag morgon finns det även möjligheter för de deltagare som önskar att arbeta med läxor eller arbeten som de behöver lägga ner extra energi på att göra så. Det finns tillgång till två lärare som kan hjälpa till med allt från matematik till uppsatsskrivande. Friluftsdagar Vårterminens friluftsdag gick i snöns tecken. Vi åkte pulka vid vallarna, körde skridskor på dammen och grillade korv på skolan. Dagen var lyckad med många röda kinder och glada skratt i backen. Vi hade tänkt inleda höstterminen med en friluftsdag nere vid hamnen men när vi kom dit visade sig att den var upptagen. Flexibla som vi är flyttade vi snabbt över till vallarna vid Nyköpingshus och det gick lika bra. En grupp lärare hade tänkt ut ett antal stationer med olika uppgifter som deltagarna sedan klassvis skulle genomföra. Klasserna tävlade mot varandra i olika grenar som t.ex. spotta groda och kasta prick. Efter väl genomförd kamp samlades alla till korvgrillning. Folkhögskolans dag Under de senaste åren har folkhögskolornas informationstjänst, FIN, satsat på en gemensam dag för folkhögskolorna där man går ut med en önskan om att så många skolor som möjligt ska delta på något sätt. FIN satsar en hel del kraft och energi för att få medieuppslutning den dagen. Vi har valt att delta genom att fylla folkhögskolan med olika aktiviteter och arrangemang. Deltagarna ordnade olika aktiviteter som på ett eller annat sätt anknöt till deras studier. Kursen I Balans gav till exempel klassisk massage, svensk-somaliska kursen ordnade Lilla Somalia i sitt klassrum, Nya Perspektiv arrangerade en bokbytardag. Läderhantverkskurserna visade upp sin verksamhet och naturkursen diskuterade natur och ekologi. Ute på gården hade vi besök av nordsvenska hästar som både barn och vuxna kunde sitta upp på. Lärarna bidrog med att hålla miniföreläsningar i olika ämnen som lockade fantasin. Det här är jag I december fick deltagarna möjlighet att se föreställningen Det här är jag skapad av tio unga killar med invandrarbakgrund från Arnö i Nyköping. De hade tillsammans med Teater Sörmland satt ihop en föreställning baserad på verkliga händelser. Med mycket värme och humor skildrades bisarra händelser, konstiga bemötanden och hotfulla möten med högerextremister. Föreställningen mottogs med rungande applåder och väckte många diskussioner i klassrummen. Killarna i föreställningen Det här är jag presenterar sig och sina drömmar. 13

14 BEHÖRIGHETER OCH OMDÖMEN Till skillnad från det ordinarie skolsystemet så delar folkhögskolan inte ut några betyg. På folkhögskola bedöms den studerades förmåga till fortsatta studier i fyra olika steg: Utmärkt studieförmåga Mycket god studieförmåga God studieförmåga Mindre god studieförmågan Under 2012 delade vi ut 17 studieomdömen totalt varav ett Utmärkt studieförmåga. Under året tog deltagarna 83 olika behörigheter. 70 av dessa var kärnämnen. Folkhögskolans informationsbord vid Nycklar till ett gott liv på Stora torget i slutet av september. KVALITETSARBETE Folkhögskolans systematiska kvalitetsarbete bygger på en cyklisk modell där en rad olika utvärderingar och självvärderingar ingår. Deltagarna gör tre stora skriftliga utvärderingar per år. En enkät som utgår ifrån Rörelseskolornas intresseorganisation, RIO, vilken görs två gånger om året och en enkät som Ramböll Management tagit fram för en grupp av 14 folkhögskolor och som görs en gång om året. Dessa enkäter har statens syfte med folkhögskolan och folkhögskolans sju verksamhetsområden som grund. Statens fyra syften med folkbildningen är: Stödja verksamhet som bidrar till att utveckla och stärka demokratin Bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildningsnivån i samhället Bidra till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet De sju verksamhetsområden som är motiv för statens stöd till folkbildningen är: Den gemensamma värdegrunden Det mångkulturella samhällets utmaningar Den demografiska utmaningen Det livslånga lärandet Kulturverksamhet Personer med funktionshinder Folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa 14

15 Kvalitetscykel 2012 All personal på skolan gör en självvärdering utifrån ovanstående syften och mål (bild 1). Som underlag för självvärderingen ingår alla utvärderingar som deltagarna gör, det vill säga, både de muntliga och skriftliga som kontinuerligt görs i klasserna under läsåret och de stora gemensamma utvärderingarna RIO-enkäten och Ramböllenkäten samt information om avhopp, deltagarnas studieresultat och dylikt. Resultatet från dessa självvärderingar sammanställs och analyseras av kvalitetsgruppen. Deras resultat ligger sedan till grund för kommande kvalitetsplan. Resultaten från de olika RIO-enkäterna presenteras för deltagarna, diskuteras i ledningsgruppen och utvalda delar följs upp med ytterligare deltagarundersökningar. Även styrelsen tar del av RIOenkäterna. HT Kvalitetsplan för nästa läsår Kursutvärderingar Deltagarenkät RIO Uppföljning av VTs RIOenkät VT Uppföljning av RIO- enkät Kursutvärderingar Deltagarenkät RIO Deltagarenkät RM Självvärdering hela personalen. Självvärdering gjord av Kvalitetsgrupp Kvalitetsrapport till FBR Uppföljning av föregående kvalitetsplan Utse kvalitetsgrupp Bild 1 Uppföljningsbesök från Folkbildningsrådet Varje år gör Folkbildnngsrådet (FBR) tio uppföljningsbesök på folkhögskolor och i år hade turen kommit till oss. Syftet med besöket är att följa upp och utvärdera verksamheten vid skolorna i relation till statens syfte med folkbildningen. Årets uppföljningsbesök fokuserade på: Organisation Kvalitetsarbete samt resultat och effekter av detta Riskbedömning vid användandet av statsbidrag Studerandefrågor Arbete med integration Olika lärformer 15

16 FBR träffade rektor och styrelseordförande, deltagare samt delar av lärargruppen. Innan besöket skickade skolan in måldokument, handlingsplaner, policydokument, budget, verksamhetsplaner samt årsredovisning och verksam-hetsberättelse för På dessa fick vi några kommentarer: datera våra dokument ha samma rubriker i måldokument, verksamhetsplan och verksamhetsberättelse arbeta fram en verksamhetsplan som är uppföljningsbar skriva om profilering i verksamhetsberättelsen Vad det gäller våra dokument är detta lätt att åtgärda. När det däremot kommer till att ha samma rubriker i måldokument, verksamhetsplan och verksamhetsberättelse så ställer vi oss tveksamma till detta. Dokumenten i fråga har olika syften och bör inte vara helt likstämmiga. Det är givetvis bra och enkelt vid en uppföljning men syftet med dokumenten är överordnad. Måldokumentet är ett ideologiskt dokument vars tankar och idéer ska genomsyra verksamheten. Måldokumentet bör inte vara allt för konkret då hämmar det mer än tillför. Därför har vi behållit utformning av dokumentet intakt. Verksamhetsplanens utformning är i process års verksamhetsplan var den första verksamhetsplan som personalen var med och skrev. Formen för hur den ska se ut var inte färdig och vi kommer givetvis se till att verksamhetsplanen för 2014 är betydligt mer konkret och uppföljningsbar. Angående verksamhetsberättelsen har vi lagt till profilering men behåller det tidigare upplägget eftersom det är viktigt att beskriva verksamheten så att de som arbetar inom verksamheten känner igen sig. Samtalen med FBR runt vår verksamhet var givande och det framgick tydligt att vi har god ordning både på verksamheten, dokumenten och ekonomin. Det var ett positivt samtal som var tydliggörande och stärkande. DELTAGARSTATISTIK Majoriteten av deltagarna på Nyköpings Folkhögskola är kvinnor. Det är en siffra som långsamt ökat under de allra senaste åren. I år är andelen kvinnor 71 procent. Tittar man tillbaka de sista tio åren har siffran varierat från procent. Det är ett välkänt faktum att kvinnor utbildar sig i högre grad än män. Därför är det extra roligt att det är fler män än kvinnor på de studiemotiverande folkhögskolekurserna, Framsteget. I år var siffran 66 procent män och 34 procent kvinnor. Vad det gäller våra deltagares utbildningsbakgrund på allmän kurs, har det de senaste åren skett en liten förändring såtillvida att det är något färre deltagare som inte är klara med grundskolan 11 procent i år mot 15 procent året innan. Den stora förändringen är dock att de senaste två åren har andelen deltagare som enbart har grundskola sjunkit markant. Ökningen ser vi istället under kategorin påbörjat gymnasium som i dag är uppe på 65 procent. Siffrorna visar att folkhögskolan med sin särart och sitt sätt att förhålla sig till deltagarna har en viktig samhällsfunktion att fylla. Det är 76 procent av våra deltagare som tidigare har gått i grundskolan eller på gymnasiet utan att dessa skolor har kunnat fylla deras behov. Andelen deltagare med utländsk bakgrund på folkhögskolans kurser är 31 procent. Tittar man på bara allmän kurs blir siffran 14 procent. 16

17 Trots att andelen unga mellan år ökat något det sista året så håller sig medelåldern på allmän kurs och på svenska som andraspråk på ungefär samma nivå, 28 år på allmän kurs och 37 år på svenska som andraspråk. Siffrorna visar tydligt att folkhögskolan är en plats där människor från olika miljöer och åldrar kan mötas. UPPDRAG Framsteget Regering skjuter till extra medel så att unga arbetslösa människor mellan år utan färdig grundskola eller gymnasium kan gå tre månader på folkhögskola för att få tillbaka motiva-tionen till studier. Vår kurs heter Framsteget och under 2012 hade vi två kurser, en på våren och en på hösten. Sammanlagt var det 35 unga människor som började hos oss. Kurserna arbetar tematiskt och försöker behandla ämnen som väcker unga människors nyfikenhet och intresse. Kursen organiseras huvudsakligen utifrån tre övergripande mål: yrkes- och studiekoll, komma igång med studier, kreativitet och lust. Av de 35 deltagarna som började hos oss gick sedan 16 stycken vidare i studier och 3 fick jobb, vilket är ett bra resultat. Etableringslots I och med att den nya etableringsreformen trädde i kraft 2010 flyttades ansvaret för nyanlända flyktingar från kommunen till Arbetsförmedlingen. En ny tjänst, etableringslots, inrättades. Lotsen ska hjälpa nyanlända flyktingar med val av studier, med sociala frågor samt ge hjälp in på arbetsmarknaden. Genom Nyköpings Folkbildnings AB har vi tagit på oss uppgiften att fungera som etableringslots. Under 2012 hade vi 15 personer inskrivna. Jobbcoach Under de senaste åren har skolan, inom ramen för Nyköpings Folkbildnings AB, även haft i uppdrag att fungera som jobbcoach. Jobbcoachens uppgift är att stödja arbetssökande till att hitta arbete eller praktikplats. Skolans jobbcoach talar även arabiska vilket är en fördel. Arbetsförmedlingen beslöt 2011 att omförhandla sitt uppdrag vilket resulterade i att all verksamhet inom Jobbcoach låg på is i ungefär ett halvt år vilket medförde stora ekonomiska förluster för alla externa aktörer. Det var inte förrän vid halvårsskiftet som verksamheten kom igång igen. Under andra halvan av 2012 coachade vi åtta personer. Arbetsslussen 2010 växte ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Svärdsklova AB och Nyköpings Folkbildnings AB fram. Syftet med samarbetet var att ge människor som befinner sig långt ifrån arbetsmarkanden möjlighet till arbetsträning och god sysselsättning. Ute på Svärdsklova, ett rekreationsområde utanför Nyköping, finns många bra arbetsuppgifter. Deltagarna klippte gräs, rensade sly, målade, städade och mycket annat för att få området tillgängligt för allmänheten. Arbetet fungerade bra och flera av deltagarna fick möjlighet till kortare anställningar. Nyköpings Folkbildnings AB anställde tre personer med hjälp av stöd från Arbetsförmedlingen. Mellan var 50 personer involverade och cirka 20 av dem fick någon form av anställning. Under hösten annonserade Svärdsklova AB att det inte längre är möjligt för dem att betala handledararvode vilket resulterade i att samarbetet bröts och att Arbetsslussen flyttade in till Folkhögskolan den första november. Under de sista månaderna 2012 inventerade Arbetsslussen möjligheter att fortsätta sitt arbete i Nyköping med omnejd. Många goda tankar kom fram och de bestående idéerna var att vara behjälplig på 17

18 Träffen och att starta ett aktivitetscafé i folkhögskolans lokaler på bryggeriområdet. UTVECKLINGSPROJEKT Folkbildning för hållbar utveckling i Indien-Kenya I slutet av 2012 lämnades en ny ansökan in till SIDA baserad på de erfarenheter som gjordes under projektet i Indien och i Kenya. Ansökan omfattade denna gång Uganda, Kenya och Kambodja. Folkhögskolans roll ska vara att sprida folkbildningens koncept och syn på kunskap och lärande. Svar på ansökan kommer inte förrän Utveckling av allmän kurs Under de senaste åren har det funnits en obalans rörande antalet deltagare på skolan. Folkhögskolan har enligt tradition en tilldelning av 4688 deltagarveckor. Det är vad vi måste göra och vad vi får betalt för att göra. Under de senaste åren har skolan gjort betydligt fler veckor än vi får betalt för överproducerade vi 18 procent, 2010 överproducerade vi 13 procent, 2011 var överproduktionen 14 procent och 2012 var den 16 procent. I praktiken betyder det att vi använder det lilla ekonomiska utrymme vi har till att ta in fler deltagare och se till att de har god tillgång till material och lärare. Det är ena sidan av obalansen. Den andra är att vi har en stor allmän kurs och att det under de senaste åren varit svårt att fylla kurserna. Vår allmänna kurs bygger på terminskurser med olika inriktningar som ger möjlighet till olika behörigheter. Detta för att göra systemet så flexibelt som möjligt för våra deltagare med sina mycket varierande skolbakgrunder. Därför är det svårt att bara lyfta bort eller lägga till en kurs. Våra särskilda kurser är Svenska som andraspråk, Läderhantverk, Rock- och poplinjen samt Skivtorget, skolans enda distanskurs. Alla de särskilda kurserna rekryterar bra. Redan 2011 började ett utvecklingsarbete med SWOT- och omvärldsanalyser. Omvärldsanalyserna talade sitt klara språk med budskap om att ungdomskullarna kommer att minska radikalt de närmsta åren, vilket kan ha ytterligare negativ effekt på allmän kurs. Tanken var att skolan under 2012 skulle komma fram till en ny lösning som eliminerade den påtalade obalansen. Många samtal fördes. Och många stenar vändes på. Vi använde ett stort antal gemensamma timmar för att komma fram till nya förslag att ta ställning till. En av grundtankarna var att den allmänna kursen skulle vara attraktiv och flexibel. Under hösten kom vi fram till ett beslut som innebar att vi behöll utformningen av vår allmänna kurs mer eller mindre intakt. Vi beslöt att lägga ner profilen Konst, som var en del av allmän kurs, från 2013 och att enbart ge grundkursen Nya Perspektiv under vårterminen. Det innebär att vi kommer att ha färre kurser inom allmän kurs men förhopp-ningsvis nästan lika många deltagare. För de internsökande som har behov av grundkursen under höstterminen får vi göra speciallösningar. För att stärka skolans estetiska profil kommer vi även att införa estetiska ämnen i alla kurser från och med hösten ÖVRIG VERKSAMHET Korta kurser och studiecirklar Folkhögskolan har haft en helgkurs samt en sommarkurs på en vecka i läderhantverk. Deltagarna kommer från olika delar av Sverige och senast även från utlandet. Kursen är grundläggande och deltagarna får lära sig sadelmakarsöm samt att färga, mönstra och ytbehandla grovt läder. 18

19 Sommarkursen fungerar även som en bra rekryteringsbas för höstens kurser. Under terminernas gång har skolan även en studiecirkel i läderhantverk. Deltagarna träffas gånger per termin och alla har tidigare gått på någon av skolans andra läderkurser. Nätverk för integrationsfrågor Folkhögskolan har under flera år bjudit in människor i Nyköping som arbetar med integrationsfrågor till nätverksträffar med olika teman. Under våren var Benny Carlson, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet, på skolan för att tala om skillnaden mellan somaliers möjlighet till etablering på den svenska, engelska, kanadensiska och amerikanska arbetsmarknaden. Till höstens träff var Sörmlands nya landshövding, Liselott Hagberg, inbjuden för att tala om integrationsfrågor. Lotta Finstorp (M), Carline Helmersson Olsson (S) och Sara Karlsson (S) under rundabordssamtalen vid folkbildningsseminariet. Nätverk för Sörmlands folkhögskolor Det är andra året i rad som folkhögskolorna i Sörmland satsar på en gemensam tjänst (20%) vad det gäller PR och opinionsbildning. I januari gick den första politikerträffen av stapel på Åsa Folkhögskola. Inbjudna var riksdagspolitiker från Sörmlandsbänken. Rubriken för dagen var Folkbildningen: Kronjuvel eller soptunna? Elina Linna var moderator och dagen inleddes med en liten uppdatering av folkbildningens ABC för att sedan behandla nyttan med folkbildningen. Professor Bernt Gustafsson från Örebro Universitet och Eva Avgerinou, rektor på Malungs Folkhögskola, var dagens föreläsare. Eftermiddagen avslutades med ett rundabordssamtal där frågor om folkbildningens verklighet och framtid både ställdes och besvarades. Av de 11 inbjudna riksdagsledamöterna kunde sju komma: 19

20 Lotta Finstorp (M) Walburga Habsburg Douglas (M) Liselott Hagberg (FP) Roger Tiefensee (C) Sara Karlsson (S) Fredrik Olovsson (S) Caroline Helmersson Olsson (S) Vi fick mediauppmärksamhet i P4 Sörmland, Katrineholms Kuriren och i Sörmlands Nyheter. Under hösten bearbetades det gedigna material som Bildningsförbundet i Västra Götaland skapat för att belysa folkhögskolornas roll inom Kompetensplattformen för sörmländska förhållande. Under året producerades även en gemensam logga för de fyra folkhögskolorna i länet till Sörmlands geografiska landningssida på Skolorna har nu en gemensam URL: för marknadsföring. Kulturcaféer Årets kulturcaféer är lika populära som vanligt. Vi hade besökare på våra 27 caféer. Det är ett genomsnitt på 63 besökare/café. Kommunen drog ner stödet till vår kulturverksamhet med 28 procent, det vill säga kronor, vilket har gjort att vi haft ett café färre än året innan. Årets caféer har samma blandning av författarbesök, teater, musik och aktuell debatt som tidigare. Mian Lodalen och Maja Hagerman var två av kulturcaféernas föredragshållare. 20

21 Program våren /1: En försvunnen värld med Maja Hagerman 31/1: Matrevolutionen med Andreas Eenefeldt 24/1: Europas stålbad med Björn Elmbrant 7/2: Min syster fick Alzheimer med Irene Larsson 14/2: Romeo & Juliet med Niclas Lantz 21/2: Majgull Axelsson 28/2: Sanna Carlstedt 7/3: Hur människan blev människa och bytte tillvaro med Lasse Berg 14/3: Aino Trosell 20/3: Vokalgruppen Vokado 27/3: Pelle & Erik spelar Allan 3/4: Mian Lodalen 10/4: Evert Taube med Rolf Larsson 17/4: Hets! Skolcafé med Sven-Eric Liedman 24/4: Från New Orleans till Samarkand med Anders Karlssons eminenta orkester Program hösten /9: Rubys minne av Bessie Smith med Marga Pettersson 18/9: Helena Thorfinn 25/9: Pär Sörman och Emma-Karin Maurin 2/10: Vår syn på universum från antik till idag med Joachim Lorenzen 9/10: Ellen Key med Ronny Ambjörnsson 16/10: Klezmofobia 23/10: Vad är pengar med Andreas Cervenka 6/11: Den glömda historien med John Chrispinsson 13/11: Linda Olsson 20/11: Irlänskt & Skotskt med Dag Westling 26/11: Lyckliga i alla sina dagar med Nina Björk 4/12: Julkonsert med Nymoskören 21

22 ORGANISATION Föreningen Nyköpings Folkhögskola är en ideell förening bestående av föreningar och enskilda medlemmar. Föreningens styrelse är tillika skolans styrelse. Under året genomfördes två föreningsmöten; årsmöte som inföll i april och höstmöte i december. På höstmötet antas verksamhetsplan och budget för kommande år och på våren utses nya styrelsemedlemmar och ekonomi och verksamhetsberättelsen för föregående år hade föreningen 119 enskilda medlemmar och 17 organisationer. Medlemsföreningar: Afarernas hjälporganisation Byggnads region öst( LO) Nyköping Föreningen Hand i Hand Kvinnojouren Mira NBV Södermanland Nyköpings Arbetarkommun Nyköpings Dragspelsklubb Nyköpings spelmansgille Nyköpings Teaterförening Nymos Propellerteatern Reumatikerföreningen SFHL lokalavdelning Sörmlands sparbank Tango Nyköping Ung Kraft Vänsterpartiet Nyköping Styrelsen Folkhögskolans styrelse består av ordförande, vice ordförande och fem ledamöter, för dessa finns tre suppleanter. Därutöver består styrelsen av två personalrepresentanter och suppleanter för dessa. Under 2012 har styrelsen haft sju protokollförda möten. Det konstituerande mötet hölls i maj. Därefter träffades styrelsen för första gången igen efter sommaren på en middag ute på Svärdsklova för att under informella former diskutera styrelsens kommande arbete. Inom styrelsen finns det två arbetsgrupper, en grupp som arbetar med PR och marknadsföring och en ekonomigrupp. Båda grupperna har haft regelbundna träffar under året. PEDAGOGISK ORGANISATION Personal Vårt kursutbud förändrades inte under 2012 och ingen tillsvidareanställd i personalgruppen slutade. Däremot gick Britt- Marie Sundell ner i tjänst från 100 till 65 procent från och med höstterminen. Robert Olssons (50%), Awes Osmans (80%) och Eva Ogenborgs (60%) visstidsanställningar omvandlades till tillsvidareanställningar. I oktober kom Moa Lindholm tillbaka som studie- och yrkesvägledare och Ann-Britt Nyh slutade sitt vikariat. Lotta Krüger var visstidsanställd på 60 procent under hösten för att arbeta i Nya Perspektiv och i vår studiemotiverande folkhögskolekurs, Framsteget. Personalråd och ledningsgrupp Ledningsgruppen träffas varje vecka under terminstid om det inte är pedagogiskt forum eller personalråd samma vecka. Ledningsgruppen består av rektor, studierektor och tre andra representanter som utses av personalrådet på två år. Ledningsgruppens uppgift är att diskutera och ta ställning till de löpande frågorna som rör folkhögskolan. Personalrådet är möten då hela skolans personal deltar och under 2012 hade vi sammanlagt 12 stycken personalråd under pågående terminer. Orsaken till att vi under året haft fler personalråd än vanligt är arbetet med kursförändringar inför I början/slutet av läsåret är det många frågor 22

23 som ska diskuteras och beslutas så då hade vi ytterligare två personalråd. Pedagogiskt Forum Pedagogiskt forum är en öppen arena för pedagogiska samtal. Tanken är att aktuella tankar/händelser ska kunna diskuteras direkt. Vi har bl.a. diskuterat förslagen till nya omdömessteg, vårens temadag. Under året har pedagogiskt forum även behandlat kommande verksamhetsförändringar. FORTBILDNING Under de senaste åren har personalens gemensamma fortbildning rört frågor som har med neuropsykiatriska funktionshinder att göra. Vi har varje år försökt skicka en eller flera lärare på fortbildning som rör läs- och skrivsvårigheter. Så skedde även i år. En lärare deltog i Sundsgårdens Folkhögskolas dyslexikurs steg 2 under vårterminen. På vårens personaldagar hade vi en fortbildningsdag runt Antonovskys begrepp KASAM, känslan av sammanhang, och dess betydelse för vårt välbefinnande. Höstens personaldagar inleddes med en fortbildningsdag runt hur det är att leva med ADHD och hur man kan bemöta människor med ADHD. Alfabetisering är en annan fråga som varit aktuell på vår skola under senare tid. Två lärare åkte i väg på fortbildningsdagar till Borlänge och en lärare gick en 7,5 hp kurs i alfabetisering på Luleå tekniska högskola. Nyköpings Folkhögskola var även värd för SFHL:s fortbildning om alfabetisering den 5 oktober där tre av skolans lärare deltog. Förutom de gemensamma fortbildningsdagarna deltog lärarna i fortbildning som rör deras ämnesområden. PROFILERING Med stöd i skolans måldokument och i regeringens syfte med folkhögskolan har Nyköpings Folkhögskola, i alla år, lagt stor vikt vid att utjämna utbildningsklyftor. Det betyder att vi har en stor allmän kurs och att vi satsar resurser på att ge deltagarna stöd för att klara sina mål. Under åren har vi utökat lärartätheten, satt in extra resurser i matematik och anordnat stödundervisning. Detta har även fått utslag i vår undervisning i svenska som andraspråk. Vi har i många år arbetat med svenska som andraspråk och med samhällsinformation för invandrare men har under de senaste åren även infört modersmålsbaserad svenskundervisning. Detta har visat sig särskilt gynnsamt för deltagare med låg utbildningsbakgrund. Under året har vi stärkt våra kunskaper genom att utbilda lärarna i alfabetisering. Detta är ett område som vi kommer att utveckla mer de kommande åren. ELEVKÅREN Att ha en fungerande elevkår är väldigt viktigt för oss. Vi vill ge deltagarna erfarenhet av att under organiserade former ha inflytande och kunna påverka sin situation och vi vill ha deras infallsvinklar och åsikter för att kunna bli en ännu bättre skola. Elevkårens engagemang är väldigt skiftande från år till år. Därför avsätter vi tre lärare för att fungera som elevkårsstödjare. Elevkåren har försökt ha möten varje vecka och i början gav elevkårsstödjarna tips och råd om mötesteknik. Elevkåren har arbetat med att få ett rikare utbud i cafeterian, med olika sätt att skänka pengar till välgörenhetsorganisationer, gemensamt biobesök samt en enkät om friskvårdstiden på fredagar. Arbetet har haft en del 23

24 svårigheter på grund av bristande kontinuitet i elevkårsstyrelsen. NYKÖPINGS FOLKBILDNINGS AB 2005 bildade Nyköpings Folkhögskola ett helägt aktiebolag, Nyköpings Folkbildnings AB med ett aktiekapital på kronor. Syftet med aktiebolaget är att i annan form än folkhögskola kunna driva folkbildnings- och kulturverksamhet samt uppdragsutbildningar. Under 2012 har vi haft tre olika verksamheter inom ramen för Nyköpings Folkbildnings AB. Det har varit jobbcoach, etableringslots och Arbetsslussen. Alla tre verksamheterna är på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Vi ser det som en viktig uppgift att med folkbildningens människosyn och pedagogik stärka människor som inte har en given plats på arbetsmarknaden. EKONOMI 2002 fick skolan återbäring från tjänstepensionsbolaget Alecta kronor avsattes till en hälso- och arbetsmiljöfond. Varje år använder skolan en del av fonden för hälso- och arbetsmiljöåtgärder. Resultatet för folkhögskolans verksamhet 2012 blev kronor innan medel från hälsooch arbetsmiljöfonden tillfördes för de kostnader som skolan gjort inom ramen för fonden. Summan som tillfördes var kronor vilket betyder att resultatet för 2012 blev kronor. Det är en bättre siffra än väntat. Anledningen till detta är att vi genomförde två studiemotiverade folkhögskolekurser under året. Dessa fanns inte med i årsbudgeten som antogs på hösten Budgeten som antogs på höstmötet i december 2011 var en stram budget som. visade på 1 procents rörelsemarginal, kr. Det är inte trevligt att gå in i det nya året med så små marginaler. Att år efter år tvingas lägga mycket strama budgetar för att verksamheten ska gå ihop urholkar skolan. Inventarier och personal slits. Om man analyserar situationen så ser man att det är flera komponenter som tvingar fram detta. För det första att bidrag sänks. Inför 2012 drabbades vi av en bidragssänkning, kommunens kulturbidrag sänktes med kr. För det andra att bidrag urholkas. Höjningen av statsbidraget 2011 var 0,45 procent och höjningen 2012 var 1 procent, en ökning under två år med kronor för vår del. De avtalsenliga löneökningarna kostade samtidigt drygt kronor för oss under samma period. Detta är en ekvation som inte håller i längden. Siffror från Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) visar att 94 av landets 150 folkhögskolor går med underskott på den statsbidragsfinansierade verksamheten. Och slutligen för det tredje att vi gör vi fler deltagarveckor än vi får bidrag för på vår folkhögskola. Det betyder att vi har fler deltagare än vad staten anser att vi ska ha. Vi har en tilldelad kvot deltagarveckor som inte höjs om vi har fler deltagare men som sänks om vi har färre. Vi överproducerar 16 procent vilket motsvarar mer än en årslång heltidskurs. För att upprätthålla kvaliteten för så många fler deltagare behövs givetvis resurser. Vi bestämde oss för att minska överproduktionen och under året har vi diskuterat fram och tillbaka för att komma fram till den lösning som är bäst för skolan. Vi landade med att lägga ner Konstprofilen 2013, bygga en ateljé på skolan och införa estetisk verksamhet i alla teoretiska kurser samt att bara driva grundkursen under vårterminen. 24