Granskning av LSS-verksamheten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Granskning av LSS-verksamheten"

Transkript

1 Revisionsrapport Granskning av LSS-verksamheten (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Östersunds kommun 3 juni 2009 Therese Runarsdotter Revisionskonsult

2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING INLEDNING UPPDRAG OCH REVISIONSFRÅGA METOD OCH AVGRÄNSNING GRANSKNINGSRESULTAT ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING Vård- och omsorgsnämnden och mål för verksamheten Förvaltningsorganisation Bedömning HANDLÄGGNINGSFUNKTIONEN Förekomst av riktlinjer/vägledning för handläggning och bedömning Handläggning av personlig assistent verkställighet uppföljning Revisionell bedömning VERKSAMHETS- OCH KOSTNADSUTVECKLING Jämförelser med några andra kommuner Antal insatser verksamhetsutveckling Kostnader och kostnadsutveckling Källa: Förvaltningens ekonomiska redovisning Revisionell bedömning INSATSEN PERSONLIG ASSISTENT UTFÖRANDE OCH STYRNING EKONOMISKA RUTINER OCH UPPFÖLJNING AV VERKSAMHET INKL LASS Revisionell bedömning BILAGA 1: KORT OM LSS- PERSONKRETSAR OCH INSATSER... BILAGA 2: LSS-UTREDNINGEN I KORTHET Therese Runarsdotter Revisionskonsult Anneth Nyqvist - Kundsansvarig

3 1 Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Östersunds kommun har Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers genomfört en granskning av LSS 1 -verksamheten med inriktning på insatsen personlig assistent. Revisionsfrågan är: Hur säkrar vård- och omsorgsnämnden att organisationen för LSS-verksamheten (insatsen personlig assistans) är ändamålsenlig och effektiv? Organisationen för LSS-verksamheten och insatsen personlig assistent bedömer vi, i allt väsentligt, vara ändamålsenlig med en tydlig struktur och ansvarsfördelning. Vi bedömer att nämndens tolkning av fullmäktiges uppdrag varit framåtsträvande och anpassat till verksamhetsområdet. Dock saknas mål för LSS och insatsen personlig assistent. Myndighetsutövning och utförande/verkställighet är åtskilda, vilket vi bedömer är en klar fördel ur rättssäkerhets- och styrningssynpunkt. Nämnd och förvaltning har upprättat ett antal riktlinjer/rutiner, vi saknar dock tydliga, dokumenterade riktlinjer för vissa delar av bl.a. handläggningsprocessen/biståndsbedömning för insatserna. Sammanfattningsvis och mot bakgrund av revisionsfrågan är vår bedömning att nämnden inte i tillräcklig utsträckning säkrat organisationens effektivitet för LSS-verksamheten. Vi bedömer att det finns ett antal förbättringsområden, bl.a de ekonomiska rutinerna och uppföljningen av LSS inkl LASS. Vi har dock noterat att nämnd och förvaltning har påbörjat arbetet med att utveckla kvalitetsledningssystemet och att det kommer att göras nya försök att förbättra ekonomisk styrning och uppföljning. Vi lämnar följande åtgärdsförslag till vård - och omsorgsnämnden: - Upprätta mätbara mål för LSS-verksamheten. - Revidera och utveckla nuvarande riktlinjer/rutiner för handläggningskedjan från ansökan/begäran om insats till beslut och överlämnande till genomförande samt uppföljning. - Utveckla riktlinjer och vägledning för bedömning av LSS-insatser. - Uppmuntra samarbete mellan handläggargrupp för LSS och enhetscheferna. - Utveckla kontroll av handläggningsrutinerna som en del i den interna kontrollen. - Verka för bättre statistik kring LSS-insatser. - Ytterligare analysera varför t.ex. kostnadsläget är högre än andra jämförbara kommuner och för riks- och länsgenomsnittet. 1 LSS = Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. 1

4 - Dokumentera de rutiner som finns gällande kommunens mellanhavanden med Försäkringskassan och övriga ekonomiska rutiner som finns gällande kostnads- och intäktsuppföljning. - Utforma riktlinjer för storleken på omkostnadsersättningen. - Fortsätt arbetet med uppföljning och eventuell omprövning av individuella beslut. - Granska befintliga scheman så att de överensstämmer med beviljad tid, granska även att beviljad tid och utförd tid överensstämmer. - Säkerställ att budgetering även sker för de kostnader som ingår i kommunens basansvar i samband med privat utförd assistans, - Följ upp särskilt kostsamma objekt och ansök om förhöjd ersättning hos försäkringskassan när sådan ansökan bedöms befogad. - Utveckla den interna kontrollen inom verksamhetsområdet. 2 Inledning LSS 2 kom år 1994 och reglerar insatser till svårt funktionshindrade personer. Målet är enligt lagen att svårt funktionshindrade personer ska ha möjlighet att leva som andra, i gemenskap med andra. I samband med lagen överfördes även ansvaret för omsorgsverksamheten från landstingen till kommunerna. Kostnaderna för LSS-verksamheten har för många kommuner ökat kraftigt och många har svårigheter att på ett systematiskt sätt styra, följa upp och analysera såväl verksamhets- som kostnadsutvecklingen. 2.1 Uppdrag och revisionsfråga Revisorerna i Östersunds kommun har uppdragit till Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers att granska om kommunens organisation för LSS-verksamheten är ändamålsenlig och effektiv. Revisionsfrågan är: - Hur säkerställer vård- och omsorgsnämnden att det finns en ändamålsenlig organisation för LSS-verksamheten och att det finns insyn och kontroll över verksamhetsoch kostnadsutvecklingen? Uppdraget innebär även att undersöka vilka förberedelser som görs organisatoriskt och resursmässigt för att klara ökade behov av samhällsstöd till personer med särskilda behov. 2 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 2

5 Kontrollmål i granskningen: - Organisation och ansvarsfördelning - Mål för LSS- verksamheten - Antal insatser (omfattning) verksamhetsutveckling jämförelser - Förekomst av riktlinjer och rutiner för handläggning - Förekomst av rutiner för biståndsbedömning verkställighet uppföljning - Kostnader kostnadsutveckling - Ekonomiska rutiner och uppföljning av verksamhet inkl LASS Metod och avgränsning Granskningen berör omsorgsnämnden och avgränsas till att vara en övergripande granskning av LSS-verksamheten men med inriktning på insatsen biträde av personlig assistent. Granskningen har skett genom intervjuer av nämndens ordförande, handläggare på staben med ansvar för utveckling och uppföljning av LSS, enhetschef för biståndsenheten, LSShandläggare, enhetschefer för personlig assistans och controller inom staben. Dokumentstudier har genomförts av bl.a. styrande dokument och rutinbeskrivningar, protokoll samt budget- och budgetuppföljning. En personaktgranskning har även genomförts enligt standardiserat granskningsprogram baserat på gällande lagstiftning och eventuella lokala riktlinjer. De akter som granskats är de som har kommunala beslut där kommunen stått för hela kostnaden (LSS). Berörda tjänstemän har getts möjlighet att sakgranska rapporten. 3 Granskningsresultat I bilaga 2 finns en kortfattad sammanfattning av den nyligt genomförda LSS-utredningen där LSS-kommittén efter fyra års utredande av LSS-verksamheten har lämnat över sitt slutbetänkande till regeringen. 3.1 Organisation och ansvarsfördelning Vård- och omsorgsnämnden och mål för verksamheten Vård- och omsorgsnämnden består av 11 ledamöter och 11 ersättare. Nämnden ansvarar bl.a. för vård och omsorg till äldre och funktionshindrade och för insatser med stöd av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), förutom korttidstillsyn för 3 Lag om assistansersättning 3

6 elever i den obligatoriska skolan. Nämnden ansvarar för både verksamhet i egen regi och externt utförd verksamhet. Nämnden har påbörjat ett arbete med att införa ett utvecklat system för kvalitetsstyrning som omfattar hela nämndens verksamhet. I första ledet har fokus varit att utforma kvalitetskrav för utförande av äldreomsorgen gällande den upphandling som genomförts omfattande merparten av den konkurrensutsatta delen av verksamheten. Kommunfullmäktige antog plan för vård och omsorg med övergripande inriktningsmål. De prioriterade strategiska utvecklingsområdena är Tillgång/Tillgänglighet, Bemötande/Inflytande, Kultur/Fritid/Folkhälsa och Kompetens. Övergripande mål har brutits ner i den årliga verksamhetsplanen. Antagna mål är kända av intervjuade tjänstemän. Det finns ett mätbart mål under tillgång/tillgänglighet som specifikt berör LSSverksamheten: För personer som beviljats boende enligt LSS är väntetiden högts sex månader. Det saknas däremot mätbara mål för insatsen personlig assistans Förvaltningsorganisation Vård- och omsorgsförvaltningen leds av förvaltningschef och omfattar förutom LSSverksamheten även verksamheterna hemtjänst, hemsjukvård och särskilda boendeformer, elevhem, gruppbostad, sysselsättningsenheten Mica och ett habiliteringsteam. Förvaltningen är indelad i fem områden 4 som vardera leds av en områdeschef. Varje område är indelat i ett eller flertalet enheter som leds av enhetschefer där omsorg och hemtjänst är uppdelade för sig. Enheterna är särskilt boende, hemtjänst och LSSverksamheter som gruppbostad/servicebostad eller personlig assistans. Olika enheter ansvarar för olika geografiska områden i kommunen. För insatsen personlig assistans finns för närvarande 11 enhetschefer. Biståndsenheten ligger organisatoriskt under förvaltningschefen. Enheten består av enhetschef, biståndshandläggare (SoL 5 ), LSS-handläggare, distriktssköterska och ekonomiassistent. Enheten handlägger, utreder/behovsbedömer och beslutar om insatser enligt SoL och LSS. Under förvaltningschefen finns även biträdande förvaltningschef, STAB (handläggare, verksamhet och ekonomi) samt ett habiliteringsteam. 4 Områdena är Lit, Centrala, Frösön, Ope/Torvalla och Brunflo. 5 Socialtjänstlagen 4

7 3.1.3 Bedömning Vi bedömer att organisationen för insatsen personlig assistent, i allt väsentligt, är ändamålsenlig med en tydlig struktur och ansvarsfördelning. Det finns en struktur för den interna styrningen inom handikappomsorgen, bl.a. genom den verksamhetsplan som finns upprättad och det pågående kvalitetsarbetet, vilket är positivt. Direkta mål för LSS-verksamheten eller insatsen personlig assistans saknas dock varvid vi bedömer att nämnden bör anta mätbara mål på området. På så vis tror vi att nämnden, tillsammans med förvaltningsledningen, kan utveckla nämndens styrning, uppföljning och ansvar för intern kontroll. Nämnd och förvaltning står nu även inför kraftiga besparingskrav vilket gör att verksamheten och resursanvändningen framöver måste effektiviseras för att klara detta åtagande. Samtidigt finns ett ökat behov av samhällsstöd för personer med särskilda behov. Av den anledningen finner vi det också viktigt att nämnden utvecklar styrning och kontroll. Vi anser att det är bra att all LSS-verksamhet är samlad under en nämnd och en förvaltning då LSS är en komplicerad lagstiftning med insatser som ges till en begränsad målgrupp. Handläggarna måste ha kunskaper om lagen och hur den ska tillämpas. Vår erfarenhet från andra håll, där ansvaret för LSS-insatser delats upp på två nämnder, är att lagstiftningen då ofta har kommit att tillämpas på olika sätt. Vi föreslår nämnden att: - Upprätta mätbara mål för LSS-verksamheten. 3.2 Handläggningsfunktionen Enligt lagstiftningen skall den funktionshindrade, för att ha rätt till insats enligt LSS, dels ha ett behov av insatsen, dels höra till någon av de personkretsar som beskrivs i LSS. Handläggning av LSS-insatser ställer krav på specialkunskaper om lagen och på funktionshinder. En kort sammanställning över intentionerna i LSS och över de insatser som kan beviljas enligt lagen finns i bilaga 1. Inom biståndsenheten finns två LSS-handläggare som tar emot ansökningar och biståndsbedömer/handlägger LSS-insatser. Inom enheten finns även12 handläggare som beslutar om insatser enligt SoL, bl.a. korttidsplatser, boendestöd och hemtjänst. Inom förvaltningen är biståndsbedömning skild från verkställighet av beslut. LSS-handläggarna har adekvat utbildning för uppdraget och har erhållit kompetensutveckling. De beskrivs arbeta i nära samarbete och diskuterar ärenden och bedömningar. De har ingen inbördes geografisk indelning för handläggningsarbetet eller att de an- 5

8 svarsmässigt delat upp vissa arbetsuppgifter, t.ex. bevakning av rättsfall, uppdatering av förändringar i lagstiftning, information ut till olika myndigheter. De beskriver att deras arbetssituation varierar mellan olika delar av året, bl.a. inkommer många ärenden om tillfällig utökning i samband med semestertider vilket då ökar arbetsbelastningen stort. En LSS-träff hålls två ggr/månaden där ärenden behandlas och diskuteras. Handläggarna får även viss intern och extern ärendehandledning och kan rådfråga närmaste chef vid behov. Handläggarna har även tillgång till kommunjuristen i mer komplicerade ärenden och ingår även i ett nätverk inom länet som träffas regelbundet för erfarenhetsutbyte Förekomst av riktlinjer/vägledning för handläggning och bedömning Aktuell delegationsordning, reviderad , anger att LSS-handläggarna är delegat för samtliga LSS-insatser förutom daglig verksamhet som är delegerat till enhetschef för Mica. Handläggarna handhar inte heller råd och stöd till ungdomar under 20 år, där ansvaret ligger på landstinget. Av delegationsordningen framgår även att LSS-handläggare kan ersätta varandra vid semestrar och längre ledigheter och chefen för biståndsenheten kan gå in som ersättare vid behov. Nämnden har nyligen antagit styrprinciper för bostad med särskild service för vuxna (LSS). I övrigt har förvaltningen under 2005 upprättat rutiner kring personlig assistent enligt LSS/LASS. Den sistnämnda är en form av övergripande flödesschema som skildrar hur LSS-handlägganingen ska gå till. LSS-handläggarna beskriver att de i den mån tid funnits har arbetat fram egna rutiner för arbetet, dessa finns inte dokumenterade. De beskriver vidare att biståndshandläggarna som handlägger SoL-ärenden har fler dokumenterade riktlinjer/rutiner än vad som finns för handläggning inom LSS-området. Förvaltningen har även upprättat riktlinjer för tidsredovisning. Verksamheten använder sig av det IT-baserade verktyget Procapita för handläggning och dokumentation av LSS-insatser. I detta system finns också mallar för handläggning med steg som följs. LSS-handläggarna har även tagit hjälp av försäkringskassans utredningsmallar för hjälp och stöd. Handläggarna har även tillgång till en sökbar databas där aktuella domar finns tillgängliga och där rättsläget retts ut av expertis Handläggning av personlig assistent verkställighet uppföljning I rutiner kring personlig assistent beskrivs handläggningsprocessen samt själva verkställigheten av beslutad insats. Verksamheten arbetar även utifrån framtagen uppdragsbeskrivning avseende insatserna för särskilt stöd och service 9 2, LSS samt LASS. Uppdragsbeskrivningen utgör ett underlag för avtalstecknande/kontrakt mellan förvaltningschef och kommunal enhet och innehåller bl.a. beskrivningar av ansvarsområden, dokumentation, inflytande, samarbete och samverkan, utredningsunderlag/beslut, kravspecifi- 6

9 kationer och uppföljning, utvärdering och kvalitetskontroll. Förvaltningen har även upprättat riktlinjer för bemötande som ska vara vägledande i arbetet hos brukaren. Vanligtvis inleds handläggningen med att en ansökan om insatser enligt LSS inkommer till handläggaren. Denne tar kontakt med den enskilde eller företrädare. Vid personlig assistans kan den enskilde endera ansöka om insatsen enligt hos kommunen eller vända sig direkt till Försäkringskassan med en ansökan om LASS (Lag om assistansersättning). I de fall LSS-handläggaren bedömer att behovet är omfattande tas kontakt med Försäkringskassan och ett gemensamt besök görs. Den enskilde informeras även om bl.a. kommunens skyldigheter, den enskildes rättigheter, syftet med sökt insats, rättigheten att överklaga ett eventuellt beslut om avslag samt vad som händer vid ett beslut om bifall. Handläggarna anser att de överlag har ett bra samarbete med Försäkringskassan, trots att myndigheten inte alltid gör liknande bedömningar som kommunen. Handläggaren fullföljer utredningen och gör en bedömning av insats, dvs. hur många timmar som beviljas till grundläggande behov och i andra hand till övriga behov. Utredning om LASS beträffande biträde av personlig assistans enligt 9 2 LASS genomförs parallellt. Om Försäkringskassan bedömer att den enskildes grundläggande behov överskrider 20 timmar per vecka avslutar LSS-handläggaren sin utredning. Skulle däremot den sökandes grundläggande behov underskrida 20 timmar per vecka kan LSShandläggare ta beslut om bifall. När utredning och bedömning är gjorda kommunicerar handläggarna utredningen muntligt eller skriftligt till den enskilde och en besvärshänvisning medföljer som beskriver hur personen ska gå tillväga vid ett eventuellt överklagande. Den enskilda ges även möjlighet att välja utförare. Om denne väljer kommunen skrivs ett avtal om utbetalning av assistansersättning till kommunen. Om brukaren har valt en privat utförare tar utföraren kontakt med kommunen och beslut skickas för verkställighet. LSS-handläggaren skickar skriftligt, via verksamhetssystemet, samt muntligt ett överlämnande till den enhet där brukaren bor för verkställighet. Oftast kan den som ska verkställa beslutet förberedas även i ett tidigare skede. Handläggarna brukar skriva in i beslutet när uppföljning av beslutet ska ske. Då en enskild är beviljad biträde av personlig assistans enligt 9 2 LSS och försämras så till den grad att bedömningen görs att behov av hjälp med de grundläggande behoven överskrider 20 timmar per vecka anmäls detta till Försäkringskassan av LSS-handläggare eller av den enskilde själv. Enhetschefer och personliga assistenter ansvarar för att observera förändrade behov och informera LSS-handläggaren om detta. Ansvaret för uppföljning/omprövning av beslut gällande LASS åvilar Försäkringskassan. LSS-handläggarna och enhetscheferna beskriver att samarbetet dem emellan överlag fungerar bra. 7

10 Alla delegationsbeslut anmäls varje månad till nämnden liksom beslut som inte kunnat verkställas Revisionell bedömning LSS är en komplicerad lagstiftning som bl.a. ställer krav på specialistkunskaper om lagen och rättsutvecklingen och funktionshinder. Vi anser att det är bra att fler än en handläggare är uppdaterad på området. Biståndsbedömning och verkställighet är åtskilda, vilket vi bedömer är en klar fördel ur styrningssynpunkt. Två ansvariga LSS-handläggare minskar sårbarheten vid eventuell frånvaro. Även om det hittills inte uppstått problem vid frånvaro så uppmanar vi nämnden att se till att sårbarheten under semester och längre ledigheter om möjligt också kan minimeras eftersom handläggarna täcker upp för varandra och då är ensam LSS-handläggare. Vi menar att riktlinjer är nämndens viktigaste möjlighet att styra verksamheten då beslutanderätten är delegerad till handläggarna. I handläggningsprocessen använder handläggarna främst mallar i verksamhetssystemet. I övrigt anser vi att det till viss del saknas dokumenterade riktlinjer/vägledning för handläggning/biståndsbedömning, t.ex. vad en utredning ska innehålla, vad som bör gälla vid personkretsbedömning, bedömningsgrunder för insatserna och hur dessa ska följas upp. Handläggargruppen och utförargruppen (enhetscheferna) hör i nuvarande organisation till två olika verksamhetsområden. Vi rekommenderar att LSS-handläggarna och utförande chefer träffas och diskuterar vägledande dokument och upprättade riktlinjer för att öka samsynen och kunskapen om LSS. För att veta att upprättade rutiner och riktlinjer verkligen tillämpas behövs även ett system för att regelbundet göra s.k. interna kontroller. Enligt Kommunallagen har nämnden ett ansvar för att den interna kontrollen är tillräcklig, både avseende redovisning och verksamhetsstyrning. Vi föreslår nämnden att: - Revidera och utveckla nuvarande riktlinjer/rutiner för handläggningskedjan från ansökan/begäran om insats till beslut och överlämnande till genomförande samt uppföljning. - Utveckla riktlinjer och vägledning för bedömning av LSS-insatser. - Uppmuntra samarbete mellan handläggargrupp för LSS och enhetscheferna. - Utveckla kontroll av handläggningsrutinerna som en del i den interna kontrollen. 8

11 3.3 Verksamhets- och kostnadsutveckling Jämförelser med några andra kommuner Socialstyrelsen införskaffar årligen uppgifter om antalet LSS-insatser från landets kommuner. Av tabellen nedan framgår hur många personer som får LSS-insatser samt hur många personer som ges insatser i förhållande till antalet invånare. Dessutom visas en jämförelse mellan ett antal jämförbara och närliggande kommuner. Tabell 1: Antal personer med insats enligt LSS av kommunerna den 1 oktober 2008, fördelade efter ålder samt antal per av befolkningen i respektive ålderskategori. Kommun Invånarantal Antal m insats Insatser per invånare Verkligt antal Ålder Ålder Ålder Samtliga w Hela riket Östersund i förhållande till andra liknande kommuner gällande Handikapp och LSS enl. SKL:s definition 6 Östersund Alingsås Falkenberg Kalmar Östersund i förhållande till några närliggande kommuner Krokom Strömsund Sundsvall Ånge Åre En jämförelse mellan situationen i riket och Östersunds kommun visar att antalet personer med LSS-insatser i kommunen ligger högre än i riket. Däremot, när det gäller insatser per invånare över 65 år, så ligger Östersund lägre än samtliga jämförda kommuner samt riket. I ovanstående sammanställning ingår inte beslut om statlig assistansersättning (LASS-beslut) vid personlig assistans och som Försäkringskassan fattar beslut om. 6 Modellen söker för verksamhetsområdet Handikappomsorg fram 10 kommuner som liknar Östersund. Variabler är: invånare totalt, standardkostnad för LSS samt andel verksamhet i egen regi. 9

12 Tabell 2: Kostnadsjämförelse, källa: Socialstyrelsen (Webor): År 2007 Insatser enligt LSS/LASS, Kommun kostnader totalt, kr/inv år Kostnad för personlig assistans LSS/LASS totalt, kr/inv år Riket Länet Östersund Alingsås Falkenberg Kalmar Krokom Strömsund Sundsvall Ånge Åre Vid en kostnadsjämförelse för år 2007 ligger Östersund ligger relativt lågt för kostnaden för personlig assistans och högst gällande kostnader totalt för insatser enligt LSS/LASS Antal insatser verksamhetsutveckling Nedan redovisas LSS-verksamhetens utveckling i Östersunds kommun mellan åren LASS-besluten är beslutade av socialförsäkringsnämnden och där utgår statlig assistansersättning. Statistiken säger dock inget om antalet beviljade och utförda timmar. Tabell 3: Antalet personer per insats i kommunen. Källa: kommunens verksamhetsstatistik. Antalet insatser Förändring Personlig assistans, 9 LSS Personlig assistans, LASS Kontaktperson, 9 4 LSS Ledsagarservice, 9 3 LSS Korttidsvistelse utanför hemmet, 9 6 LSS Korttidstillsyn för skolungdom > 12 år, 9 7 LSS Avlösarservice utanför hemmet, 9 5 LSS Boende vuxna med anpassad bostad, 9 9 LSS Bostad med särskild service för barn/unga, 9 8 LSS Boende familjehem för barn/unga, 9 8 LSS Daglig verksamhet, 9 10 LSS TOTALT Av tabellen framgår att det totala antalet brukare/beslut med LSS-insats har ökat mellan granskade år. Varje person kan dock ha mer än en insats. Brukare med insatsen personlig 10

13 assistans har varit relativt konstant men ökat. Mellan 2007 och 2008 fick dock kommunen tre fler brukare via LSS där kommunen står hela kostnaden. Av övriga insatser så är det främst kontaktperson, ledsagarservice, boende för vuxna och daglig verksamhet som ökat till antalet. Intervjuade beskriver att samhällstrenden i Östersund är att det är många nya ärenden och att det är gruppen unga vuxna och personkrets 1 som ökar mest vilket kräver framtida planering. Inom kommunen har det under en tid varit ett hårt tryck på boenden och daglig verksamhet p.g.a. stor inflyttning till kommunen från övriga länet. Boendesituationen håller nu på att förbättrats då resurser lagts på fler boenden. I övrigt beskrivs organisationen följa verksamhetens behov av insatser. Insatsen personlig assistans har ökat, bl.a. på grund av att försäkringskassan idag gör snävare bedömningar vilket innebär att individen istället söker tillfällig utökning vilket innebär ökad handläggning. LSS-handläggarna beskriver även att fler personer prövas enligt LSS-lagstiftningen, t.ex. när det inte går att hitta en lämplig bostad enligt SoL eller att individen inte är nöjd med sitt bistånd av hemtjänst. Det lagförslag som är ute på remiss nu innebär bl.a. att staten övertar ansvaret för insatsen personlig assistent och istället föreslås att kommunen kan bevilja en ny insats, personlig service med boendestöd, för de brukare som vill bo självständigt. LSShandläggarna befarar att det nya lagförslaget kommer att innebära stora konsekvenser för kommunen, både utrednings- och kostnadsmässigt Kostnader och kostnadsutveckling Vi har fått ta del av resultatutvecklingen för de olika verksamhetsområdena. Resultat per verksamhetskod (Mkr) Personlig assistans LSS LASS -0,78-2, ,36 2,13-0,81-3,48-1,53 1,31 0,29-3,82-1,42 1,24 0,21-5,89 Nettoresultat Budgetavvikelse Nettoresultat Budgetavvikelse Nettoresultat Budgetavvikelse Nettoresultat Budgetavvikelse Daglig verksamhet 0,41-0,41 0,82-0,82 2,38-2,38 0,68 0,50 Integrerad gruppbostad, LSS, SoL 2,54-2,37-7,44-7,44-7,33-0,82-7,93-0,69 Gruppbostäder LSS 1,08 2,42 11,10-8,50 7,35 1,32 8,44 0,25 Servicebostäder LSS -0,14 0,17 0,21-0,23 1,52-1,51-0,97 1,05 Elevhem 0,98-0,86 0,86-0,75 0,35-0,18-0,15 0,26 Korttidshem 0,84-0,84 0,74-0,72-0,041 0,28 0,11-0,087 Totalt LSS 2,76-1,11 2,00-3,80 0,70-3,52-5,49 4,34 Källa: Förvaltningens ekonomiska redovisning. Enligt uppgift från ekonom så budgeterar inte verksamheten under året för tillkommande gruppbostäder, LASS-ärenden och tillfälliga utökningar med anledning av t.ex. tillfälliga HSL-beslut, SoL-beslut eller s.k. dagtäckning. Av den anledningen presenteras istället -0,96 4,02 11

14 resultatet per verksamhetskod. Tabellen visar att nettoresultatet för personlig assistans enligt LASS är negativt till relativt stora belopp medan nettoresultatet för personlig assistans enligt LSS de senaste två åren visar på ett överskott Revisionell bedömning Jämförelsevis har Östersunds kommun relativt höga kostnader för insatser enligt LSS. Enligt tillgänglig statistik, senaste från 2007, kan konstateras att Östersund har en mycket högre kostnad per invånare i åldern 0-64 år än både riks- och länsgenomsnittet samt även i jämförelse med övriga jämförbara kommuner. Östersund har även fler personer med insatser i förhållande till jämförda kommuner samt för riks- och länsgenomsnittet. Detta torde dock inte vara den enda förklaringen till det högre kostnadsläget. Det finns ingen uppföljning i t.ex. antalet beviljade och utförda timmar. Vår uppfattning är att statistik i form av antalet personer inte säger så mycket då insatserna kan vara mycket olika i tid och karaktär. Därför råder vi vård- och omsorgsnämnden att verka för bättre statistik och uppföljning utifrån möjligheten till styrning av verksamheten. Förvaltningens redovisning visar att resultatet för personlig assistans blivit sämre för varje granskat år, för år 2008 var nettoresultatet 5, 89 Mkr för LASS. Vi ifrågasätter dock om detta är den rättvisande bilden av de faktiska kostnader som finns för insatsen. Vi föreslår nämnden att: - Verka för bättre statistik kring LSS-insatser och dess intäkter/kostnader. - Ytterligare analysera varför t.ex. kostnadsläget är högre än andra jämförbara kommuner och för riks- och länsgenomsnittet. 3.4 Insatsen personlig assistent utförande och styrning För insatsen personlig assistent kan ett delat kostnadsansvar, mellan stat och kommun, bli aktuellt. När en person, som av kommunen beviljats insatsen personlig assistent, har stora behov av grundläggande karaktär anmäler kommunens LSS-handläggare ärendet till försäkringskassan för prövning. Med grundläggande behov avses personlig hygien, matintag, av- och påklädning samt kommunikation. Assistansersättning är det statliga bidrag som utbetalas av försäkringskassan till kostnaden för personlig assistent. För närvarande har staten finansieringsansvaret för insatsen om den enskilde har behov av hjälp med grundläggande behov mer än 20 timmar/vecka. Fram till dess att försäkringskassan genomfört en egen utredning och fattat beslut i ärendet är kommunen skyldig att tillhandahålla stödet. Om de grundläggande behoven inte uppnår 20 timmar/vecka har kommunen hela kostnadsansvaret. Kommunen har alltid 12

15 kostnadsansvaret för de första 20 timmarna, och dess basansvar för insatsen inbegriper även en del andra kostnader. Vid granskningstidpunkten fanns i kommunen 103 beslut om personlig assistans. Det var 7 kommunala beslut där kommunen stod för hela kostnaden (LSS) och 96 beslut där statlig assistansersättning utgick (LASS). Totalt har 16 personer valt kommunen som utförare och resterande 87 personer har valt privata utförare. Ansvaret för utförande av personlig assistans är uppdelat mellan 11 enhetschefer. Enhetscheferna har ett omfattande ansvarsområde, bl.a ekonomiskt ansvar för verksamheten inkl budgetansvar, ansvar för stora personalgrupper innefattande ansvar för rekrytering, schemaläggning, löner, medarbetarsamtal och arbetsmiljö. Enhetschefen ska även hålla regelbunden kontakt med brukare och deras närstående. De två enhetschefer som intervjuades hade blandande chefsområden, dvs. de ansvarade även för andra LSS-insatser än personlig assistans och det varierade hur många personliga assistenter de ansvarade för. I augusti 2008 fanns totalt 65 personer anställda som personliga assistenter i kommunen, inte inräknat PAN-anställda som var ca 20 personer 7. Enhetscheferna beskriver att det inte finns tydliga, dokumenterade riktlinjer för hur överlämnandet av ett LASS-ärende, från beslut till verkställighet, ska gå till. När ett nytt beslut om assistans varit aktuellt för kommunalt utförande så har det varierat hur lång tid chefen haft för att planera för start. I anslutning till verkställighet träffar enhetschefen oftast brukaren och om beslutet är överlämnat till Försäkringskassan för bedömning och beslut sätts endast nödvändiga punktinsatser in i avvaktan på definitivt beslut. Efter Försäkringskassans beslut rekryteras personal och de timmar som ska utföras schemaläggs. Hos varje brukare skall det även finnas en aktuell kvalitetspärm som ska innehålla en arbetsbeskrivning över vad assistenten ska utföra hos brukaren samt en form av genomförandeplan (utvecklingsplan). 3.5 Ekonomiska rutiner och uppföljning av verksamhet inkl LASS Det är framförallt insatsen personlig assistens som har varit svår att budgetera. De frågor vi bedömer vara särskilt viktiga att kommunen har kontroll över vid budgetering och kostnadsuppföljning och som vi fokuserar på i granskningen är: - Kontroll av att utförd tid per brukare överensstämmer med beviljad tid, 7 PAN-anställda = Rekryterad av brukaren själv, t.ex. anhöriganställd. 13

16 - Kontroll av att utförd tid som redovisas till Försäkringskassan överensstämmer med den intäkt som kommer från Försäkringskassan, - Budgetering, kostnads- och intäktsuppföljning på individnivå, - Kontroll av personalkostnader för arbetsplatsträffar, utbildning, handledning, vikarier - Analys av höga kostnader och eventuell ansökan om förhöjd schablonersättning, - Kontroll av att statlig assistansersättning inkommer för samtliga perioder samt kontroll av avräkningsperioder. Budgetering och uppföljning av insatsen sker på individnivå där budget upprättas utifrån beviljad insats. Enhetscheferna tar hjälp av administrativ resurs och ekonom i arbetet. Enhetschefen har ansvaret för kontroll av att ex. beviljade timmar överensstämmer med beslutade för respektive brukare, att scheman stämmer, om kommunen behöver söka insats för fler timmar och att handlingar/ansökningar skickas till Försäkringskassan. Ekonomisk uppföljning sker genom att assistenten varje månad fyller i en timrapport samt en rapport för summering av försäkringskassans timmar. Den skickas till enhetschef för avstämning och därefter till Försäkringskassan. Ekonom följer månatligen upp kostnader, t.ex. personal- och overheadkostnader, som redovisas för enhetschef. Enhetschefen upprättar därefter ett debiteringsunderlag på vad som är utfört (försäkringskassans beslutade timmar) och vilken intäkt som beräknas inkomma till enheten. Kontroll av avräkningsperioder genomförs inte av intervjuade enhetschefer. Utförda timmar som kommunen inte har fått betalt för från Försäkringskassan redovisas inte i uppföljningen, dock beskriver enhetscheferna att indirekt vet antalet timmar assistenterna är hos brukaren. Nämnden beskrivs i varje individärende göra en slutavräkning av intäkter och kostnader vid slutet av året och skjuter till medel (för personalkostnader) för att insatsen inte ska gå med underskott. Det finns fortfarande extratimmar inlagda på scheman, utöver handläggarens eller försäkringskassans beslut, bl.a. arbetsmiljötimmar och för dubbelbemanning och när det förekommer motiverar enhetscheferna detta till chef och till nämnden. Detta förfarande framgår även av upprättad rutin. Intervjuade enhetschefer upplever svårigheter i budgeteringsarbetet då de i vissa ärenden, redan innan budget upprättas, vet att intäkterna är för små för att budget ska kunna hållas. Under 2007 såg förvaltningen över redovisningen för samtliga LASS-ärenden och sjuklöneersättning vid privat utförd assistans för att försöka komma tillrätta med de ökade kostnaderna för insatsen. Av några intervjuer framkommer att man inte vet om undersökningens resultat har använts för fortsatt analys/kontroll inom verksamheten. Då LASSverksamheten fortsatt går med underskott ska nu handläggare inom staben, tillsammans med ekonomer, än en gång se över redovisningen. 14

17 P.g.a. att Försäkringskassans ibland har långa handläggningstider tvingas kommunen ligga ute med stora belopp vilket försvårar uppföljnings- och prognosarbetet. Om Försäkringskassan beviljar statlig assistansersättning för personlig assistans så är kommunen berättigad till retroaktiv ersättning, för 2009 är beloppet 247 kr. LASS-ersättningen bör täcka kommunens kostnader för löner, administration, utbildning och omkostnadsersättning som ska användas i samband med aktiviteter som genomförs under assistansen, t.ex. assistenternas entré eller matkostnader vid aktiviteter. Det finns inga riktlinjer som anger hur stor del av assistansersättningen/timpriset som kan disponeras för omkostnadsersättning, vilket efterfrågas av intervjuade verkställare. Det förekommer även dubbelbemanning hos vissa brukare, kostnader som endast till liten del kompenseras av ersättningen. Enhetscheferna efterfrågar även tydliga direktiv för hur de ska arbeta med personalgruppen. Personliga assistenter anställda av kommunen omfattas av samma anställningsvillkor som övriga anställda med rätt till bl.a. kompetensutveckling/utbildning och friskvård. Detta beskrivs vara en stor anledning till att verkställigheten inte håller budget. Kommunens LASS-ärenden dessutom ofta krångliga och det är sällan privata utförare tar på sig dessa uppdrag. Detta ökar också kommunens kostnader för insatsen. Kommunen handlägger administrationen av assistansersättning enbart för dem som valt kommunen som utförare. I de fall funktionshindrade valt annan utförare har kommunen ändå ett basansvar för insatsen personlig assistans. Detta innebär bl.a att kommunen har kostnadsansvaret för tillfälliga utökningar av assistansen. Om brukaren begär annan utförare och den ordinarie personliga assistenten blir sjuk har kommunen skyldighet att på brukarens begäran praktiskt ställa upp med en vikarie eller att lämna ekonomisk ersättning om den enskilde ordnar en vikarie. Tjänsteman på biståndsenheten stämmer av fakturans innehåll, i övrigt beskrivs det inte finnas någon dokumenterad rutin eller kontroll för att säkerställa att kostnaderna som kommunen ska betala är korrekta till belopp. När det gäller uppföljning i övrigt så erhåller nämnden vid varje sammanträde en uppföljning av den ekonomiska situationen per enhet. Vidare följer nämnden upp verksamhetsplan och övriga beskrivningar. Nämnden har även genomfört speciella tillsyner, bl.a. inom hemtjänstområdet och arbetet med kvalitetskraven/kvalitetsledningssystemet pågår. På grund av kommunens ekonomiska läge har nämnden även beslutat att varje enhet som går med underskott vid varje sammanträde ska redovisa orsaken till detta Revisionell bedömning Ansvaret för den ekonomiska uppföljningen ligger på respektive enhetschef. Det sker omfattande ekonomiska transaktioner mellan Försäkringskassan och kommunen. Vi be- 15

18 dömer att de ekonomiska rutiner som finns inte till fullo är tillfredsställande och att kontrollen över administrationen av assistansersättningen kan förbättras. Förvaltningen har tidigare gjort ansträngningar med att följa upp och komma tillrätta med ökade kostnader för LASS. Detta arbete måste enligt vår uppfattning prioriteras och fullföljas. Likaså bör det fortsatt undersökas om det finns förutsättningar att få enskilda beslut omprövade och utökade av försäkringskassan så att det står i överensstämmelse med verkligheten. Dessutom att det fortsatt måste prövas om det finns förutsättningar att ansöka om förhöjd ersättning i vissa ärenden där kostnaderna är högre än schablonersättningen. I båda fall krävs naturligtvis ett samarbete med respektive enskild brukare. Vi bedömer att den ekonomiska modell som används för budget och uppföljning för insatsen har brister som styrmedel. Dessutom redovisas t.ex. inte samtliga utförda timmar hos brukaren vilket gör att antalet gratistimmar som kommunen betalar för inte återrapporteras. Vi bedömer att nämnden kan öka kontrollen av kostnader genom att kontinuerligt följa upp beslutade timmar kontra utförda timmar för assistansen. Vi uppmanar även nämnden att fortsätta arbetet med att komma tillrätta med bristerna och att det upprättas rutiner för och kontroller av assistansersättningen. Slutligen, när förvaltningen gjort vad som står till buds för att öka intäkter och få kontroll på kostnaderna samt arbetat för att effektivisera utförandet så långt som möjligt, återstår enligt vår bedömning, endast att budgetera för de kommunala kostnader som inte är möjliga att täcka på annat sätt. Vi föreslår nämnden att: - Dokumentera de rutiner som finns gällande kommunens mellanhavanden med Försäkringskassan och övriga ekonomiska rutiner som finns gällande kostnads- och intäktsuppföljning. - Utforma riktlinjer för storleken på omkostnadsersättningen. - Fortsätt arbetet med uppföljning och eventuell omprövning av individuella beslut. - Granska befintliga scheman så att de överensstämmer med beviljad tid, granska även att beviljad tid och utförd tid överensstämmer. - Säkerställ att budgetering även sker för de kostnader som ingår i kommunens basansvar i samband med privat utförd assistans, - Följ upp särskilt kostsamma objekt och ansök om förhöjd ersättning hos försäkringskassan när sådan ansökan bedöms befogad. - Utveckla den interna kontrollen inom verksamhetsområdet. 16

19 Bilaga 1 Kort om LSS personkretsar och insatser Den 1 januari 1994 trädde lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i kraft. Lagen utgör en väsentlig del av den handikappreform som riksdagen beslutat om året innan. Genom LSS har personer med varaktiga och omfattande funktionshinder fått en lagstadgad rätt till olika former av insatser för stöd och service. LSS är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de ska ha rätt att påverka den hjälp de får. Syftet med LSS är att svårt funktionshindrade personer skall ha möjlighet att leva som andra i gemenskap med andra. Med begreppet rättighetslag menas att en förvaltningsdomstol, efter ett överklagande från den enskilde, kan överpröva kommunens beslut och sätta in ett nytt beslut. Samtliga insatser i LSS kan överklagas. I 1 LSS beskrivs tre grupper (personkretsar) som kan beviljas insatser under förutsättning att de har behov av insatserna. Det är personer med: 1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. (personkrets 1) 2. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. (personkrets 2) 3. Andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett om fattande behov av stöd och service. (personkrets 3). I 9 LSS redovisas de insatser som kan erhållas enligt denna lag: 9.1. Rådgivning och annat personligt stöd. För denna insats ansvarar som regel landstingets habilitering. Insatsen innebär ett kvalificerat expertstöd av personer, som förutom sin yrkeskunskap också har särskild kunskap om hur det är att leva med stora funktionshinder. Stödet kan ges av kurator, psykolog, specialpedagog m.fl Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt lagen (1993:389) om assistansersättning. 17

20 9 a Med personlig assistans enligt 9.2 avses personlig utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med de grundläggande behoven. Med grundläggande behov menas hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med annan eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade Ledsagarservice Ledsagarservice skall vara en personlig service anpassad efter individuella behov för att den enskilde skall kunna delta i samhällslivet, t.ex. för att kunna besöka vänner, delta i fritidsaktiviteter eller i kulturlivet eller för att t.ex. bara ta en promenad Biträde av kontaktperson En kontaktperson skall vara en medmänniska, en vän, en kompis som kan underlätta för den enskilde att leva ett självständigt liv. Syftet är att minska social isolering, ge hjälp till att delta i fritidsaktiviteter samt även kunna ge enkla råd i vardagssituationer Avlösarservice i hemmet Med avlösarservice menas avlösning i det egna hemmet d.v.s. att en person tillfälligt övertar omvårdnaden från anhöriga eller andra närstående. Avlösarservice skall kunna fås både som en regelbunden insats och för situationer som inte kan förutses. Den skall kunna ges alla tider på dygnet Korttidsvistelse utanför det egna hemmet Korttidsvistelse är till för att ge den enskilde möjlighet till rekreation och miljöombyte samtidigt som anhöriga får tillfälle till avlösning. Korttidsvistelse kan ordnas i korttidshem, i en annan familj eller på något annat sätt t.ex. läger- eller kolonivistelse Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år Skolungdom med omfattande funktionshinder kan ibland inte klara sig själva före eller efter skoldagen eller under lov och ferier. De skall därför genom korttidstillsyn ha rätt till en trygg situation och en meningsfull sysselsättning utom skoltid Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet Barn och ungdomar som inte kan bo hos sina föräldrar, kan ha rätt att bo i en annan familj (en frivillig form av familjehem) eller i en bostad med särskild service. Boende i bostad med särskild service kan både vara orsakat av barnets eller ungdomens skolsituation och av ett omfattande omvårdnadsbehov. 18

21 9.9. Boende med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna Vuxna personer som omfattas av lagen skall, om de har behov av det, ges rätt till en bostad med särskild service. Boendet kan utformas på olika sätt, men de vanligaste formerna är gruppbostad och servicebostad. För att nå målet med rätt till självständighet hos den enskilde förutsätts att det är ett litet antal personer som bor tillsammans. Det ställs även krav på att bostäderna utformas och placeras så att de inte får en institutionell prägel Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. Rätt till daglig verksamhet enligt LSS har endast personer som hör till personkrets 1 och 2. Övriga svårt funktionshindrade personer kan ha rätt till daglig verksamhet enligt SoL. Syftet med verksamheten skall vara att bidra till den personliga utvecklingen och att främja delaktigheten i samhället. Ett övergripande mål är att på kort eller lång sikt utveckla den enskildes möjlighet till arbete. 19

22 LSS-utredningen i korthet Bilaga 2 Efter fyra års utredande har LSS-kommittén nyligen lämnat över sitt slutbetänkande till regeringen och den ligger nu ute på remiss. Uppdraget har bl.a. varit att göra en bred översyn av LSS och personlig assistans samt att utreda vem - kommunen eller staten som ska ha ansvaret för beslut om och finansiering av samtliga LSS-insatser. I slutbetänkandet har kommittén dock inte tagit ett helhetsgrepp när det gäller finansieringen av LSS-verksamheten. Istället har det föreslagits en förändring när det gäller den personliga assistansen där en stor del av utredningstiden har ägnats åt just den insatsen. Utredningen har inte heller tagit någon hänsyn till många av de problem som finns i själva lagstiftningen. Det finns en bristande överensstämmelse mellan lagtext och förarbeten och vissa principer som uttalas i förarbetarna regleras inte i lagen. Detta gör det onödigt svårt för kommunerna att tyda lagtexten, och nästintill omöjligt att följa den. När det gäller LSS-kommitténs bedömning rörande insatsen personlig assistans anses att den personliga assistansens förutsättningar behöver förtydligas och förenklas. Därför bör reglerna samlas i en lag, LSS, och ansvaret hos en huvudman, staten. Den personliga assistansen måste ses som en del av LSS och det måste skapas förutsättningar för uppföljning och kontroll också av utförandet av assistansen. Statens ansvar för personlig assistans ska omfatta beslut och verkställighet av beslut genom utbetalning av ersättning för kostnader för personlig assistans. Utförandet ska inte omfattas av statens ansvar. Även vid ett samlat statligt huvudmannaskap för personlig assistans ska kommunerna ha ett ansvar att utföra personlig assistans i de fall den enskilde inte väljer någon annan anordnare. Statens ansvar för personlig assistans ska även fortsättningsvis hanteras av Försäkringskassan. LSS-kommitténs förslag rörande personlig assistans: - LASS ska upphävas och tillämpliga delar av lagen inarbetas i LSS. - Staten ska överta kommunernas uppgifter att utbetala sjuklöneersättning till enskilda assistansanordnare samt att besluta om tillfälligt utökad personlig assistans och verkställa dessa beslut. Kommunerna ska inte längre vara skyldiga att svara för finansieringen av de första 20 timmarna per vecka av den personliga assistansen som staten beslutar om. - En ny regel införs i LSS för att tydliggöra att kommunen i vissa fall även fortsättningsvis ska ha rätt att få ersättning från Försäkringskassan när en person som ansökt om personlig assistans behöver sådant stöd under den tid myndigheten utreder ansökan. 20

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Vad är LSS? LSS betyder Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Syftet med LSS är att ge människor med funktionshinder möjlighet att leva som andra. Insatser

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE (LSS) LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med stora

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Övertorneå kommun Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla personer med funktionsvariation har, vid behov, möjlighet till stöd och

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till en del personer med funktionsnedsättningar. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är

Läs mer

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder.

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som

Läs mer

LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Information från socialtjänsten Sundsvalls kommun Omsorg om funktionshindrade LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få

Läs mer

OCKELBO KOMMUN Socialförvaltningen LSS. - lagen om stöd & service till vissa funktionshindrade. En lag om rätten att leva som andra

OCKELBO KOMMUN Socialförvaltningen LSS. - lagen om stöd & service till vissa funktionshindrade. En lag om rätten att leva som andra OCKELBO KOMMUN Socialförvaltningen LSS - lagen om stöd & service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Vad är LSS? LSS-lagen är en rättighetslag om stöd och service till vissa

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för * Ledsagarservice Ledsagare är en person som är anställd av kommunen och som kan följa med ex till badhus, affär, läkare, bio och promenader. Servicen skall anpassas efter den enskildes behov. Den som

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder

Läs mer

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun S O C I A L F Ö RVA LT N I N G E N I H U D D I N G E LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och

Läs mer

information om LSS VERKSAMHETEN

information om LSS VERKSAMHETEN information om LSS VERKSAMHETEN LSS Lagen om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning LSS ger vissa personer med funktionsnedsättning särskilda rättigheter genom tio olika insatser.

Läs mer

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade Till Dig som nu läser denna broschyr! Lagen vänder sig till personer i alla åldersgrupper och med olika funktionshinder och livssituationer. Lag om stöd och service LSS till vissa funktionshindrade Lagen

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Social sektor Leva som andra - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är en lag

Läs mer

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun.

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. LSS Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och har stora funktionsnedsättningar kan vända dig till biståndskansliet

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar Rev nov 2014 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den första januari 1994

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Barn- och utbildningsförvaltningen Vilka omfattas av lagen? - LSS är en lag om hjälp till personer som har något eller några av dessa funktionshinder:

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade I denna broschyr skriver vi om den hjälp du kan få enligt lagen som heter LSS det vill säga lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Läs mer

Kungälvs kommun. Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans. Granskningsrapport. KPMG AB 2014-08-27 Antal sidor: 5

Kungälvs kommun. Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans. Granskningsrapport. KPMG AB 2014-08-27 Antal sidor: 5 Bilaga 1 Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans Granskningsrapport KPMG AB Antal sidor: 5 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt

Läs mer

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Jörgen Wiklund & Co/Bildarkivet.se Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Om du har en funktionsnedsättning som är omfattande, betydande

Läs mer

LSS-verksamheten i Vallentuna kommun

LSS-verksamheten i Vallentuna kommun Revisionsrapport LSS-verksamheten i Vallentuna kommun (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Insatsen biträde av personlig assistent Socialnämnden Juni 2009 Inger Kullberg certifierad

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Du som har stora och omfattade behov av stöd och service kan tillhöra lagens

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

Personliga assistenter - Köp av tjänster

Personliga assistenter - Köp av tjänster Revisionsrapport Personliga assistenter - Köp av tjänster Östersunds kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och kontrollmål 2 2.3 Avgränsning 3 2.4

Läs mer

Antagen av omsorgsnämnden 2011-06-16, 90 Enligt beslut 2012-09-01 gäller vägledningen även för den socialnämnd som bildades detta datum

Antagen av omsorgsnämnden 2011-06-16, 90 Enligt beslut 2012-09-01 gäller vägledningen även för den socialnämnd som bildades detta datum Antagen av omsorgsnämnden 2011-06-16, 90 Enligt beslut 2012-09-01 gäller vägledningen även för den socialnämnd som bildades detta datum Vägledning för insatser enligt lag om stöd och service till vissa

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

Värmdö kommun. Förstudie angående styrning och organisation av LSS-verksamheten Revisionsrapport. KPMG AB 2011-12-13 Antal sidor: 9

Värmdö kommun. Förstudie angående styrning och organisation av LSS-verksamheten Revisionsrapport. KPMG AB 2011-12-13 Antal sidor: 9 Förstudie angående styrning och organisation av LSS-verksamheten KPMG AB Antal sidor: 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 2.1 Syfte och revisionsfrågor 3 2.2 Metod 3 2.3 Projektorganisation 3

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

STÖD OCH SERVICE TILL FUNKTIONSHINDRADE I KARLSKRONA KOMMUN HANDIKAPPOMSORGEN I KARLSKRONA KOMMUN Den broschyr du håller framför dig ska ge en bild av Karlskrona kommuns insatser för funktionshindrade.

Läs mer

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert Personlig assistans Nordiskt seminarium 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm Ulla Clevnert Personlig assistans enligt 9 2 LSS Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader

Läs mer

Motiv till medverkan. Tema. Vilket mandat ger politikerna tjänstemännen att tillämpa lagstiftning och rättsfall?

Motiv till medverkan. Tema. Vilket mandat ger politikerna tjänstemännen att tillämpa lagstiftning och rättsfall? LSS-råd 2013-09-26 Motiv till medverkan Tema Vilket mandat ger politikerna tjänstemännen att tillämpa lagstiftning och rättsfall? Handläggning LSS Omorganisation 2010: Ett av motiven var att skapa EN ingång

Läs mer

Riktlinjer för insatser enligt LSS

Riktlinjer för insatser enligt LSS Riktlinjer för insatser enligt LSS Antagna av Omsorgsnämnden den 17 december 2008 128 Här presenteras besluts- och stödenhetens riktlinjer avseende insatser enligt lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth 2009-12-11 1(5) Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada Socialnämnden beslutade 2009-11-03 uppdra åt socialkontoret att sammanställa

Läs mer

Granskning av LSS kvalitetssäkring av genomförandeplaner

Granskning av LSS kvalitetssäkring av genomförandeplaner REVISIONSRAPPORT Granskning av LSS kvalitetssäkring av genomförandeplaner LSS = lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Trelleborgs kommun 17 mars 2014 Jard Larsson Certifierad kommunal revisor

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. 1 Lättläst version

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. 1 Lättläst version LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 1 Lättläst version Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen är en rättighetslag. Lagen förkortas med LSS. LSS gäller för människor

Läs mer

Säters kommun. Styrning och organisation av LSSverksamheten. Förstudie. KPMG AB Augusti 2011 Antal sidor: 9

Säters kommun. Styrning och organisation av LSSverksamheten. Förstudie. KPMG AB Augusti 2011 Antal sidor: 9 Säters kommun Styrning och organisation av LSSverksamheten KPMG AB Augusti 2011 Antal sidor: 9 KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative Innehåll 1. Sammanfattning

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2010-01-19 Socialförvaltningen Handikappomsorgen LÄTT-LÄST LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS finns för att: Göra det lättare för dig med funktionshinder att göra saker som

Läs mer

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Personlig assistans leva som alla andra Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Vissa kriterier måste vara uppfyllda för att man ska

Läs mer

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning Leva som andra Stöd för dig som har en funktionsnedsättning Stöd att leva ett självständigt liv Du som har en funktionsnedsättning kan få stöd och hjälp i vardagen. Med hjälp kan du leva som andra och

Läs mer

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom.

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom. För vem? För att omfattas av lagen måste man tillhöra en viss personkrets, alla funktionshindrade omfattas alltså inte av LSS. Med hjälp av medicinskt underlag gör LSS-handläggaren bedömning av om man

Läs mer

Insatsen ledsagarservice enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Insatsen ledsagarservice enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Socialförvaltningen Insatsen ledsagarservice enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av omsorgsnämnden 2011-12-15, 148 Övertagen av socialnämnden 2012-09-01

Läs mer

VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade Lättläst

VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade Lättläst VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade Lättläst Introduktion LSS betyder Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012 REVISIONSRAPPORT Granskning av LSS Kvalitetssäkring av genomförandeplaner Emmaboda kommun 9 oktober 2012 Jard Larsson, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Uppdrag, revisionsfråga

Läs mer

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun!

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Information till uppdragstagare i Funktionshinderomsorgen 2011-05-25 Innehållsförteckning Organisationsbeskrivning... 1 Målgrupp...1 Rättigheter för personer

Läs mer

Granskning av LSSverksamheten

Granskning av LSSverksamheten Revisionsrapport Granskning av LSSverksamheten Fredrik Anderberg, Linda Gustafsson Svalövs kommun Februari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Revisionsfråga 3 1.3 Metod och avgränsning

Läs mer

Kommunens stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Pia Ehnhage, socialförvaltningen, avdelningen för stadsövergripande sociala frågor

Kommunens stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Pia Ehnhage, socialförvaltningen, avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Kommunens stöd och service till personer med funktionsnedsättning Pia Ehnhage, socialförvaltningen, avdelningen för stadsövergripande sociala frågor The Capital of Scandinavia Detta seminarium ska handla

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade lättläst Introduktion LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger

Läs mer

Dessutom vill Malmö stad särskilt framföra följande och följer i sitt svar betänkandets disposition.

Dessutom vill Malmö stad särskilt framföra följande och följer i sitt svar betänkandets disposition. 1(5) Vårt diarienummer: KS-KOM-2008-00834 Till Socialdepartementet Möjlighet att leva som andra - Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77). Socialdepartementet

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS Det finns en lag som säger att personer med funktionsnedsättning kan få särskilt stöd och service. Lagen heter LSS, som är ett kortare namn för Lagen om stöd och service till

Läs mer

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 Principer i LSS 5 Verksamhet ska: Främja jämlikhet i levnadsvillkor Främja full delaktighet i samhällslivet Målet är: Få

Läs mer

Omvårdnad Gävle. Förslag. K valitetsdeklaration för insatser. enligt LSS i ordinärt boende

Omvårdnad Gävle. Förslag. K valitetsdeklaration för insatser. enligt LSS i ordinärt boende Omvårdnad Gävle Förslag K valitetsdeklaration för insatser enligt LSS i ordinärt boende Innehållsförteckning INLEDNING Vad är en kvalitetsdeklaration? INSATSERNA 1. Vem har rätt till insatserna? 2. Insatsernas

Läs mer

funktionsnedsättning

funktionsnedsättning Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Information om insatser enligt LSS 2(14) Innehållsförteckning Att söka hjälpinsatser 3 LSS och insatserna 4 Råd och stöd 5 Personlig assistans 6

Läs mer

Arvika kommun. Granskning av styrning och organisation av LSS-verksamheten Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2013-09-30 Antal sidor: 13

Arvika kommun. Granskning av styrning och organisation av LSS-verksamheten Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2013-09-30 Antal sidor: 13 Granskning av styrning och organisation av Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 13 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier 3 6. Ansvarig

Läs mer

LSS Ledsagarservice Personlig assistans-

LSS Ledsagarservice Personlig assistans- Revisionsrapport LSS Ledsagarservice Personlig assistans- Staffanstorps kommun Jean Odgaard Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Uppdrag

Läs mer

Lättläst LSS för vuxna

Lättläst LSS för vuxna Stöd för dig som har en funktionsnedsättning och är mellan 18 och 65 år Lättläst LSS för vuxna Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS lagen Det finns en lag som heter Lagen om stöd

Läs mer

Bestämmelser för genomförande av beviljade LSS insatser

Bestämmelser för genomförande av beviljade LSS insatser Bestämmelser för genomförande av beviljade LSS insatser Antagen av Vård- och omsorgsnämnden 2007-08-16 Vård- och omsorgsförvaltningen insatser 2007-08-16 2(10) BAKGRUND 3 LSS LAGSTIFTNINGENS INTENTIONER

Läs mer

Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner

Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner Innehåll 1. Beskrivning av utjämningssystemet för LSS... 4 1.1 Bakgrund och syfte... 4 1.2 Beräkning av utfallet i LSS-utjämningen... 5 1.3 Historik... 6 Förfrågningar

Läs mer

Foto: Janne Hasselqvist, Vimmerby kommun

Foto: Janne Hasselqvist, Vimmerby kommun Foto: Janne Hasselqvist, Vimmerby kommun Du som har en funktionsnedsättning kan få stöd och hjälp för att så långt som det är möjligt kunna leva som andra. När dina behov av tillsyn, trygghet och omsorg

Läs mer

Vad kan vi erbjuda inom ramen för LSS? LSS-insatser. Vård- och omsorgsförvaltningen

Vad kan vi erbjuda inom ramen för LSS? LSS-insatser. Vård- och omsorgsförvaltningen Vad kan vi erbjuda inom ramen för LSS? LSS-insatser Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun 2013. Formgivning: Elin Hjelm LSS: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller

Läs mer

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22 OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE Utbildning socialnämnden 2015-01-22 Administrativa enheten Administration Bemanningspool Biståndshandläggare LSS, SoL o färdtjänst, 5,0 tjänst OoF Avd chef Utvecklingsenhet

Läs mer

Vägledning vid handläggning av insatser enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Vägledning vid handläggning av insatser enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Vägledning vid handläggning av insatser enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Ledfyr är en fyr för vägledning i trängre farleder och inlopp, Betydelsenyans: rättesnöre

Läs mer

Insatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Insatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen Insatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av omsorgsnämnden 2011-12-15, 148. Övertagen av socialnämnden 2012-09-01.

Läs mer

Granskning avseende assistentersättning

Granskning avseende assistentersättning Granskning avseende assistentersättning Härryda kommun Oktober 2013 Johan Osbeck, revisor Pernilla Lihnell, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskning...

Läs mer

Avesta kommun. Styrning och organisation av LSSverksamheten. Förstudie. KPMG AB 2011-09-21 Antal sidor: 10

Avesta kommun. Styrning och organisation av LSSverksamheten. Förstudie. KPMG AB 2011-09-21 Antal sidor: 10 Avesta kommun Styrning och organisation av LSSverksamheten KPMG AB Antal sidor: 10 KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative 201-09-21 Innehåll 1. Sammanfattning

Läs mer

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Innehållsförteckning Omsorg är vår uppgift 2 Grunden bistånd (hjälp) enligt socialtjänstlagen 3 Särskilt

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Stöd i handläggning för myndighetsavdelningen gällande lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Stöd i handläggning för myndighetsavdelningen gällande lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Stöd i handläggning för myndighetsavdelningen gällande lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Antagen av socialnämnden 2012-05-30 67 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund...

Läs mer

VERKSAMHETSBESKRIVNING OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE INNEHÅLL. Inledning... 3 Vision...3 Målgrupper... 3 Lagstiftning... 3

VERKSAMHETSBESKRIVNING OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE INNEHÅLL. Inledning... 3 Vision...3 Målgrupper... 3 Lagstiftning... 3 2013 INNEHÅLL Inledning... 3 Vision......3 Målgrupper... 3 Lagstiftning... 3 Områdets olika verksamheter... 4 Personlig assistans... 4 Ledsagareservice... 4 Kontaktperson... 4 Avlösarservice... 4 Korttidsvistelse...

Läs mer

Rapport. Personliga assistenter 2003 2004-05-25. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Personliga assistenter 2003 2004-05-25. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Personliga assistenter 2003 2004-05-25 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Anna-Karin Woodhouse Löfsved Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 1 INLEDNING...3

Läs mer

Yttrande LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra (SOU 2008:77)

Yttrande LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra (SOU 2008:77) 090205 Änr. Sov 69/2008 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra (SOU 2008:77) Örebro kommuns ställningstagande till betänkandet i sin helhet

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2010:480 Utkom från trycket den 15 juni 2010 utfärdad den 3 juni 2010. Enligt riksdagens

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning FredrikOttosson Certifieradkommunal revisor Mars2015 stans

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning FredrikOttosson Certifieradkommunal revisor Mars2015 stans www.pwc.se Revisionsrapport FredrikOttosson Certifieradkommunal revisor Mars2015 av insyn utförd assi- Granskning kommunens vid privat personlig stans Karlshamns kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

Vägledning vid handläggning av insatser enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Vägledning vid handläggning av insatser enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg Vägledning vid handläggning av insatser enligt Lag (1993:387) om stöd och

Läs mer

Att leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Handikappomsorgen

Att leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Handikappomsorgen Att leva som andra Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Handikappomsorgen Innehåll Vad är LSS?... sid 3 Leva som andra... sid 3 För vem gäller lagen?... sid 4 Alla

Läs mer

LSS - en rättighetslag med insatser för funktionshindrade Uppdaterad 2007-04-02

LSS - en rättighetslag med insatser för funktionshindrade Uppdaterad 2007-04-02 LSS - en rättighetslag med insatser för funktionshindrade Uppdaterad 2007-04-02 Allmänt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som skall tillförsäkra personer

Läs mer

Vägledning vid handläggning av insatser enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Vägledning vid handläggning av insatser enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Vägledning vid handläggning av insatser enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Ledfyr är en fyr för vägledning i trängre farleder och inlopp, Betydelsenyans: rättesnöre

Läs mer