Handläggningstider för miljöprövning enligt miljöbalken

Transkript

1 Handläggningstider för miljöprövning enligt miljöbalken Redovisning av ett regeringsuppdrag om handläggningstider för tillståndsärenden som beslutas av miljöprövningsdelegationerna, oktober 2008 rapport 5880 oktober 2008

2 Handläggningstider för miljöprövning enligt miljöbalken Redovisning av ett regeringsuppdrag om handläggningstider för tillståndsärenden som beslutas av miljöprövningsdelegationerna, oktober 2008 NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM Gruppen AB, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN pdf ISSN Naturvårdsverket 2008 Elektronisk publikation

4 1. Förord Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen (dnr Rm) att undersöka handläggningstider för tillståndsprövning av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken vid länens miljöprövningsdelegationer. Vidare ingår i uppdraget att förslå hur handläggningstiderna kan kortas och redovisa ett förslag till uppföljningssystem. Rapporten bygger på underlag från samtliga länsstyrelser och miljöprövningsdelegationer. Rapporten har utarbetats av Dan Wikström, Erik Nyström och Henrik Malmberg vid Naturvårdsverkets miljörättsavdelning. 3

5 4

6 Innehåll 1. FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 2. SAMMANFATTNING 7 3. INLEDNING Uppdraget Genomförande och avgränsningar 9 4. BAKGRUND Miljöbalkkommitténs betänkande SOU 2003: Regeringens proposition 2004/05: EFTERFRÅGADE HANDLÄGGNINGSMOMENT 13 6 RESULTAT AV ENKÄT TILL LÄNEN Generella orsaker till skillnader i handläggningstid Skillnader för olika handläggningsmoment Handläggningstider för olika aktörer Handläggningstider för kompletteringsbegäran och remiss Skillnader i handläggningstider 2004 respektive Interna målsättningar för tillståndsprövning Miljöprövningsdelegationens arbetssätt i 21 förhållande till Länsstyrelsen Resultat av förenklingar under Möjligheter att förkorta handläggningstiderna Uppföljning av handläggningstider 23 7 NATURVÅRDSVERKETS KOMMENTARER, SLUTSATSER OCH FÖRSLAG Resultat av ändringar i Miljöbalken Skillnader i totala handläggningstider mellan olika 25 länsstyrelsers miljöprövningsdelegationer Skillnader i handläggningstider kopplat till 27 olika delmoment Orsaker till skillnader i handläggningstider 29 för olika delmoment Handläggningstider för olika aktörer 29 5

7 7.6 Möjligheter att förkorta handläggningstiderna Förslag till uppföljning av handläggningstider 35 8 REFERENSER 37 9 BILAGOR 38 6

8 2. Sammanfattning Naturvårdsverket fick i december 2007 i uppdrag av regeringen att undersöka handläggningstider för tillståndsprövning av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken (MB) vid länens miljöprövningsdelegationer. Vidare ingår i uppdraget att förslå hur handläggningstiderna kan kortas och redovisa ett förslag till uppföljningssystem. Uppdraget ska genomföras efter samråd med länsstyrelserna och redovisas den 1 november Vid genomförandet av uppdraget har resultatet från miljöbalkkommitténs undersökning av handläggningstider (SOU 2003:124) beaktats. Den genomsnittliga handläggningstiden för samtliga län har minskat med 9 %, från 67 veckor 2004 till 61 veckor Handläggningstiderna har minskat för 13 län och ökat för 8 län. De genomsnittliga handläggningstiderna för olika län uppvisar en stor spridning. 5 län redovisade handläggningstider kring 80 veckor eller mer. Med undantag av dessa län så hamnar den genomsnittliga handläggningstiden för 2007 kring ca ett år, vilket Naturvårdsverket bedömer som en rimlig handläggningstid. De genomsnittliga handläggningstiderna har delats in i 10 stycken handläggningsmoment, där de genomsnittliga redovisade handläggningstiderna för de olika delmomenten också uppvisar en stor spridning mellan olika län. Statistiken över länens handläggningstider har även allokerats till respektive aktör i tillståndsprövningen i form av prövningsmyndighet, remissmyndigheter och verksamhetsutövare. Under 2007 har prövningsmyndigheten, remissmyndigheterna och verksamhetsutövarna använt 33, 12 respektive 16 veckor av den genomsnittliga handläggningstiden. Inga eller små förändringar av eller påverkan på handläggningstiderna på grund av de beslutade förändringarna i miljöbalken under 2005 (prop. 2004/05:129) har kunnat konstateras. Länen har i enkätsvaren redovisat en stor mängd förslag för att minska handläggningstiderna. De två vanligast förekommande förslagen från länen för att minska handläggningstiderna gällde ökade handläggarresurser samt kvaliteten på ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen. Naturvårdsverket tar i kapitel 7 upp den tänkbara åtgärden att göra avvisning av en tillståndsansökan obligatorisk, om förutsättningarna enligt 22 kap. 2 MB är uppfylla, exempelvis genom att ändra får (domstolen avvisa ansökan) till ska. Naturvårdsverket finner dock inte tillräckligt övervägande skäl för att här rekommendera en sådan ändring. Naturvårdsverket har även bedömt möjligheten att ändra lagtexten så att en tillståndsansökan skulle kunna avvisas utan att ge först möjlighet för verksamhetsutövaren att komplettera denna, vilket ett antal län har föreslagit. Naturvårdsverket anser dock att detta inte vore rimligt. Däremot anser Naturvårdsverket att informationen i samrådsfasen ofta kan förbättras i båda riktningarna och i sådana fall leda till kortare handläggningstider. Detta är en viktig del av handläggningen. Även fler och uppdaterade faktablad 7

9 inom relevanta områden kan bidra till kortare handläggningstider. Naturvårdsverket anser vidare att en ökad möjlighet till delegering för kommunens handläggare vid kompletteringsbegäran och remissyttranden skulle korta handläggningstiden utan någon negativ påverkan på tillståndsprövningens kvalitet. Förändringarna enligt förslagen bedöms kunna ge förkortade handläggningstider vid flertalet län. Det är dock speciellt för de län som 2007 hade genomsnittliga handläggningstider som låg kraftigt över genomsnittet för samtliga län, som tiden bör kunna förkortas mest. Förändringar enligt dessa förslag bedöms kunna ge förkortade handläggningstider vid flertalet län. Det är dock vid de län som 2007 hade genomsnittliga handläggningstider kraftigt över genomsnittet, som antalet kalenderveckor bör kunna minskas mest. Detta gäller i synnerhet handläggningsmomenten 1 och 8-10, dvs tiden från inkommen ansökan fram till utskick av första kompletteringsförfrågan till remissmyndigheterna, respektive tiden från inkomna synpunkter från verksamhetsutövaren på remissyttranden fram till ett färdigt tillståndsbeslut. Dessa handläggningsmoment har länen rådighet över. Även verksamhetsutövarna förfogar över moment som i många fall står för en betydande del av den totala handläggningstiden för ett ärende. Naturvårdsverket anser att bevakning, uppföljning och ansvarsfördelning när det gäller handläggningstiderna för miljöprövningen behöver ses över, bl a för att få en tydligare koppling till hur de befintliga resurserna används. Naturvårdsverket förslår att länen får i uppdrag att ta fram ett gemensamt förslag på ett ändamålsenligt uppföljningssystem inklusive gemensamma nationella målsättningar för handläggningstider för länens miljöprövning.text 8

10 3. Inledning 3.1 Uppdraget Naturvårdsverkets regeringsuppdrag om handläggningstider för miljöprövning enligt miljöbalken, enligt nedan: "Naturvårdsverket ska undersöka handläggningstiderna för ärenden om tillstånd till miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken hos länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer. Undersökningen ska omfatta den totala handläggningstiden från det att en ansökan kommer in till dess att ärendet avslutas. Vid undersökningen ska Miljöbalkskommitténs undersökning av handläggningstider, som redovisades i betänkandet SOU 2003:124, beaktas. Resultaten av de effektiviserande ändringar i miljöbalken som genomfördes andra halvåret 2005 (prop. 2004/05:129) ska särskilt uppmärksammas. Undersökningen ska belysa skillnader i handläggningstid mellan olika länsstyrelsers miljöprövningsdelegationer. Av analysen ska även framgå hur eventuella skillnader i handläggningstid kan kopplas till olika delmoment i prövningsprocessen. Vidare ska en analys göras av orsakerna till skillnaderna. Förslag ska lämnas till hur handläggningstiderna kan kortas ned. Naturvårdsverket ska vidare redovisa förslag till system för löpande uppföljning av handläggningstider för ärenden enligt miljöbalken. Uppdraget ska genomföras efter samråd med länsstyrelserna och redovisas till Miljödepartementet senast den 1 september 2008". Datum för redovisningen ändrades senare genom regeringsbeslut till den 1 nov Genomförande och avgränsningar Naturvårdsverket har efter beställardialog med Miljödepartementet valt att som Miljöbalkskommittén endast studera handläggningstider för fullständiga tillståndsprövningar av miljöfarliga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken med tillägg för ändringstillstånd enligt 16 kap. 2. De prövningsärenden som enligt uppdraget har valts ut och ingår i undersökningen är ärenden som prövats av Länsstyrelsen (Lst)/ Miljöprövningsdelegationen (MPD) och är tillståndpliktiga B-verksamheter enligt 9 kap. miljöbalken och som har avslutats under 2004 respektive Detta för att ha en möjlighet att se eventuella generella skillnader i handläggningstider med respektive utan möjlighet till ändringstillstånd, dvs före och efter 2005 när möjligheten till ändringstillstånd infördes. Under 2005 gjordes även ett tillägg till miljöbalkens regler om samråd i 6 kap 5. Tillägget innebär att det inkluderades i denna paragraf att "länsstyrelsen skall under samrådet enligt 6 kap 4 verka för att miljökonsekvensbeskrivningen får den inriktning och omfattning som behövs för tillståndsprövningen". De ärenden som inkom innan den 1 jan 1999 och således gäller ansökan enligt den tidigare miljöskyddslagen (ML) har inte tagits med i den bearbetade statistiken. 9

11 Vidare har ärenden som gäller täkter (punkt i FMH-bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd tagits bort ur det redovisa materialet från länsstyrelserna. Detta beror på att täkter var tillståndspliktiga enligt kap 9 miljöbalken under 2007 men inte under Det går alltså inte att jämföra handläggningstiderna för 2004 respektive 2007 för prövning av täkter. Länsstyrelserna har i sina regleringsbrev fått i uppdrag att bistå Naturvårdsverket i arbetet. Frågematerialet har tagits fram efter samråd med några länsstyrelser. Frågorna till länsstyrelserna finns i bilaga 1. Naturvårdsverket har fått in uppgifter från samtliga 21 länsstyrelser. Naturvårdsverket har efterfrågat uppgifter om både totala handläggningstider för de aktuella ärendena samt handläggningstider uppdelade på olika handläggningsmoment 1-10 (se bilaga 1 eller avsnitt 6.2). Grundmaterialet till undersökningen som inte finns redovisat under punkt 6, resultat av enkät till länen, återfinns i bilagorna 1-8. Vidare har länsstyrelserna/mpd fått möjlighet att besvara ett antal frågor kring de redovisade handläggningstiderna. Det har efterfrågats orsaker till skillnader i handläggningstider mellan olika ärenden och för de olika delmomenten. Det har frågats särskilt om möjligheterna till ändringstillstånd har påverkat handläggningstiderna. Länsstyrelserna har även ombetts att ge olika förslag på möjligheter att förkorta handläggningstiderna. Slutligen har det efterfrågats förslag på hur ett system för löpande uppföljning av handläggningstiderna skulle kunna utformas. När det gäller ambitionsnivån för miljöprövningen har Naturvårdsverket haft samma utgångspunkt som Miljöbalkskommittén hade för sitt betänkande "En effektivare miljöprövning" SOU 2003:124, där uppdraget var att undersöka möjligheterna att effektivisera och förenkla miljöprövningen utan att hälso- och miljöskyddskraven åsidosätts. Den information om handläggningstider som länsstyrelserna redovisat bygger på den information som finns i länsstyrelsernas diariesystem och på länsstyrelsernas och miljöprövningsdelegationernas generella bedömningar. Individuella orsaker till den totala handläggningstiden respektive handläggningstider för olika moment inom eller mellan olika ärenden har inte varit möjligt att få information om i denna undersökning. Naturvårdsverket har med tanke på uppdragets utformning enbart följt upp handläggningstiderna samt länsstyrelsernas synpunkter på orsakerna till de varierade handläggningstiderna. Denna rapport innehåller inte någon information om eller bedömning av kvaliteten på enskilda tillståndsbeslut. Det finns naturligtvis många tankar och idéer hos verksamhetsutövarna om hur handläggningstiderna kan minskas. Efter beställardialog med Miljödepartementet beslöts dock att inte inkludera detta moment i utredningen och att inte heller remittera utredningen. Till detta projekt har det funnits en referensgrupp som har lämnat synpunkter på rapportens innehåll. Referensgruppen har bestått av en jurist och ordförande samt en sakkunnig handläggare från två olika miljöprövningsdelegationer. 10

12 4. Bakgrund 4.1 Miljöbalkkommitténs betänkande SOU 2003:124 Miljöbalkskommittén undersökte handläggningstider vid samtliga länsstyrelser/miljöprövningsdelegationer för prövningsärenden som beslutades under 2002 och avsåg fullständiga tillståndsprövningar av miljöfarliga verksamheter enligt miljöbalken. Här ingick alltså t ex inte villkorsändringar, slutliga villkor i uppskjutna frågor, återkallelse av tillstånd eller förlängning av prövotid eller igångsättningstillstånd. Däremot togs sådana avgöranden med där målet eller ärendet inte avgjorts slutgiltigt utan där avgörandet av vissa villkor skjutits upp. De undersökta handläggningstiderna redovisades uppdelat på två olika sätt: - Handläggningstid från inkommen tillståndsansökan till färdigt tillståndsbeslut - Handläggningstid från kungörelse av tillståndsansökan till färdigt tillståndsbeslut Enligt uppdraget ska Miljöbalkskommitténs betänkande beaktas. Miljöbalkskommitténs uppdrag och avgränsningar var enligt följande: Miljöbalkskommittén fick i uppdrag att undersöka möjligheterna att effektivisera och förenkla miljöprövningen utan att hälso- och miljöskyddskraven åsidosätts. De redovisade förslagen minskar de administrativa kraven men utan att sänka kraven som gäller skydd av miljön eller åtgärder för en hållbar utveckling. I utredningens direktiv angavs att en utgångspunkt för arbetet skulle vara att hålla handläggningstiderna så korta som möjligt utan att möjligheterna att uppnå miljömålen försvåras eller allmänhetens rätt till insyn och deltagande åsidosätts. Prövningen skall uppfylla miljökraven utan att bli mer långtgående än vad som behövs från miljösynpunkt. Utredningens förslag utgick från den befintliga prövningsorganisationen Den genomsnittliga totala handläggningstiden var 46 veckor (10,7 månader), med en variation mellan veckor (6,3-13,6 månader) beroende på län. Den genomsnittliga handläggningstiden från kungörelse till beslut var 26 veckor (6,0 månader), med en variation mellan veckor (3,7-9,3 månader) beroende på län. 4.2 Regeringens proposition 2004/05:129 I propositionen 2004/05:129 En effektivare miljöprövning, föreslog regeringen flera ändringar av miljöprövningen. Det övergripande syftet var att effektivisera miljöprövningen, dvs. att göra prövningen snabbare och enklare utan att åsidosätta hälso- och miljöskyddskraven. En utgångspunkt var att hålla handläggningstiderna så korta som möjligt utan att försvåra möjligheten att uppnå miljömålen eller åsidosätta allmänhetens rätt till insyn och deltagande. Som framgår av propositionen, så förenklas förfarandet vid ändring av miljöfarliga verksamheter. När en verksamhetsutövare ansöker om tillstånd till en ändring av en miljöfarlig verksamhet får tillståndet och tillståndsvillkoren begränsas 11

13 till att endast avse den sökta ändringen. Ett sådant ändringstillstånd får förenas med bestämmelser om ändringar av villkor som tidigare har meddelats för de delar av verksamheten som inte omfattas av ändringen, om de tidigare villkoren har ett samband med ändringen. Tillstånd som endast avser en ändring av en miljöfarlig verksamhet ska alltid kunna omprövas samtidigt med grundtillståndet. Bestämmelsen om ändringstillstånd finns i 16 kap. 2 3:e stycket miljöbalken. Länsstyrelsens roll i att vägleda verksamhetsutövaren avseende miljökonsekvensbeskrivningens inriktning och omfattning förtydligas. I 5 kap 6 anges att länsstyrelsen skall under samrådet verka för att miljökonsekvensbeskrivningen får den inriktning och omfattning som behövs för tillståndsprövningen. 12

14 5. Efterfrågade handläggningsmoment Naturvårdsverket har i en enkät till länen efterfrågat handläggningstider för delmoment 1-10 enligt nedan. När det efter en punkt inom parentes står MPD (miljöprövningsdelegationen), RM (remissmyndigheterna) eller VU (verksamhetsutövare) så innebär det att vi bedömer att denna del av handläggningstiden huvudsakligen är att hänföra till dem. 1. Inkommen ansökan om tillstånd t.o.m. utskick av 1:a kompletteringsförfrågan till remissmyndigheter (MPD) 2. 1:a kompletteringsförfrågan till remissmyndigheter t.o.m. förslag på kompletteringar inkommer från remissmyndigheter (RM) 3. Förslag på kompletteringar inkommer från remissmyndigheter t.o.m kompletteringsbegäran (MPD) 4. Kompletteringsbegäran från MPD t.o.m. att sista kompletteringen är inkommen (VU) 5. Sista kompletteringen inkommen t.o.m. kungörelse av ansökan (MPD) 6. Kungörelse av ansökan t.o.m. inkomna remissyttranden (RM) 7. Utskick av inkomna remissyttranden till VU för synpunkter t.o.m. synpunkter på remissyttranden inkomna från VU (VU) 8. Synpunkter inkomna från VU på remissyttranden t.o.m. färdigt tillståndbeslut (MPD) (Denna punkt ersätts eventuellt med punkt 8-10, se nedan) Alternativ till punkt 8 enligt ovan, ersätts av punkt 8-10 enligt nedan för de länsstyrelser som skickar beslutsförslag (och yttrande till MPD) på remiss till bolaget och remissinstanserna: 8. Remissynpunkter inkomna t.o.m. färdigt beslutsförslag (MPD) 9. Länsstyrelsens färdiga beslutsförslag t.o.m. remissyttranden inkomna (RM och VU) 10. Remissyttranden inkomna t.o.m. MPD:s beslut (MPD) De olika delmomenten har allokerats till Lst/MPD (länsstyrelse/miljöprövningsdelegation, VU (verksamhetsutövare) eller RM (remissmyndighet): 13

15 Lst/MPD moment VU RM moment (0,5x9) moment (0,5x9) 14

16 6 Resultat av enkät till länen Här redovisas en sammanfattning av resultatet av svaren från länen utgående från den utskickade enkäten. Naturvårdsverkets kommentarer, slutsatser och förslag redovisas i kap 7. Naturvårdsverket har fått in svar från alla 21 länsstyrelserna. Det har lämnats mycket synpunkter på generella orsaker till skillnader i handläggningstider för olika typer av tillståndsärenden. Endast några få län har kommenterat skillnaderna i handläggningstider för respektive län för de angivna delmomenten. Det har inkommit många förslag på möjligheter att minska handläggningstiderna generellt. Det har genomgående varit svårare för länen att uppskatta hur mycket handläggningstiderna kan tänkas minska med angivna förlag. Den genomsnittliga totala handläggningstiden har minskat med ca 9 % för 2007 jämfört med Länen är i allmänhet osäkra på vad detta beror på. Möjligheten till ändringstillstånd som infördes 2005 bedöms ha haft en relativt liten påverkan på handläggningstiderna i praktiken p.g.a. av få ärenden där ändringstillstånd har använts. Länen har inte redovisat några specifika förslag till uppföljningssystem för löpande uppföljning av handläggningstiderna. Fokus i denna redovisning är i första hand på de faktiska handläggningstiderna för 2007 samt förändringar jämfört med Generella orsaker till skillnader i handläggningstid Länen har lämnat en stor mängd generella synpunkter på vad som kan påverka handläggningstiderna. Här redovisas ett urval av de vanligast förekommande synpunkterna. (Ordningsföljden ska inte ses som någon inbördes prioritering.) De två mest förekommande synpunkterna på vad som anses påverka handläggningstiderna, har varit resurser/arbetsbelastning och kvaliteten på ansökan/mkb. Handläggarresurser, arbetsbelastning, personalomsättning och rekrytering En majoritet av länen anser att handläggarresurser och arbetsbelastning har en stor påverkan på handläggningstiderna. Hög personalomsättning och svårigheter att rekrytera erfaren personal bidrar till sämre handläggarresurser. De flesta som anställs har generellt liten erfarenhet av tillståndsprövning. Kvalitet på ansökan och MKB En majoritet av länen anser att kvaliteten på ansökan och MKB generellt är alltför låg och har stor påverkan på handläggningstiderna. Många verksamhetsutövare/konsulter skickar in en bristfällig ansökan/mkb. Miljöprövningsdelegationen måste sedan begära en stor mängd kompletteringar som tar tid att formulera på ett tydligt och juridiskt korrekt sätt. När sedan kompletteringar begärs så tar det lång tid för verksamhetsutövare att besvara kompletteringarna speciellt om det är myck- 15

17 et grundläggande kompletteringar som krävs. Många län anser att verksamhetsutövare/konsulter lämnar in en alltför bristfällig ansökan/mkb och med avsikt utnyttjar att miljöprövningsdelegationen måste se till att komplettera bristfälliga ansökningar/mkb. Därmed överlåts ansvaret att peka ut vad ansökan/mkb ska innehålla i detalj till miljöprövningsdelegationen. Miljöprövningsdelegationen får på detta sätt agera konsult åt den som lämnat in en ansökan. De flesta län anser att ansökan/mkb i stort sett alltid måste kompletteras minst en gång och ofta fler gånger. Det är även relativt vanligt att intresset hos den som ansöker om tillstånd varierar under tillståndprövningens gång. Ofta kan verksamhetsutövare ligga på och ha bråttom för att få begäran om kompletteringar från miljöprövningsdelegationen och komma vidare i processen. Verksamhetsutövare upplevs sedan ha mindre bråttom när de själva ska leverera in begärda kompletteringar. Förlängda tider för kompletteringsbegäran och yttrande Ett flertal län har redovisat att det är vanligt att remissmyndigheterna begär förlängd tid för att svara på en kompletteringsbegäran eller lämna ett remissyttrande. Detta gäller främst för kommunerna som tillsynsmyndighet. Delegation för handläggare vid kommunen och frekvens på nämndmöten Ett flertal län anser att det generellt ger längre handläggningstider när kommunens handläggare inte har delegation från den politiska nämnden. Det är vanligt att kommunens handläggare begär förlängd tid för att besvara en kompletteringsbegäran eller lämna ett remissyttrande p.g.a. tidpunkten för nästa nämndmöte. Det samma gäller ofta pga uppehåll för nämndmöten under semesterperioder under sommar och jul/nyår. Kompetens hos verksamhetsutövare och konsulter Ett flertal län har pekat på bristande kompetens om tillståndprövning och miljöbalken hos verksamhetsutövare och konsulter som arbetar med ansökningar. Bristerna i kompetens ger längre handläggningstider, genom bl a omfattande och tidskrävande kompletteringar. Generellt anses verksamhetsutövare som tar hjälp av en konsult ha bättre kvalitet på ansökan och MKB jämfört med de verksamhetsutövare som hanterar ansökan själva. Typ av verksamhet, storlek och komplexitet Många länsstyrelser har redovisat att komplexiteten och storleken hos de verksamheter som tillståndsprövas har en stor påverkan på handläggningstiderna. 6.2 Skillnader för olika handläggningsmoment Handläggningstiden för de olika momenten har fördelats på de olika aktörerna enligt kapitel 6 (miljöprövningsdelegation/länsstyrelse, remissmyndigheten och verksamhetsutövaren). Se även bilagor

18 Tabell 1. Genomsnittliga handläggningstider för olika delmoment för Handläggningstid (veckor) 2004 Moment Medelvärde för alla län Högsta medelvärdet för något län Lägsta medelvärdet för något län Tabell 2. Genomsnittliga handläggningstider för olika delmoment för 2007 samt förändring jämfört med Handläggningstid (veckor) 2007 Moment Medelvärde för alla län Högsta medelvärdet för något län Lägsta medelvärdet för något län Förändring av medelvärdet jämfört med Det har inte alltid varit möjligt att få den totala handläggningstiden att stämma med summan av de redovisade delmomenten. Den del av den totala handläggningstiden som från början inte var redovisad på respektive handläggningsmoment har Naturvårdsverket fördelat proportionellt på de olika delmomenten så som den redovisade tiden är fördelad (länsstyrelsen/miljöprövningsdelegationen, verksamhetsutövare och remissmyndighet) har 10 län haft en total handläggningstid som har varit större än den summerade handläggningstiden för delmomenten. För 2007 har endast 3 län redovisat en total handläggningstid som överstiger de summerade delmomenten. 6.3 Handläggningstider för olika aktörer Den genomsnittliga totala handläggningstiden som kan allokeras till länsstyrelsen/miljöprövningsdelegationen har ökat från 31 veckor 2004 till 33 veckor Motsvarande handläggningstid som kan allokeras till verksamhetsutövaren har däremot minskat från 22 till 16 veckor. För remissmyndigheterna har motsvarande handläggningstid minskat från 14 till 12 veckor. Tabell 3 Genomsnittliga handläggningstider för alla län fördelat på aktörer. Lst/MPD Remissmyndigheteutövare Verksamhets- Totalt Handläggningstid 31 (46 %) 14 (21 %) 22 (33 %) 67 veckor år 2004 Handläggningstid veckor år (54 %) 12 (20 %) 16 (26 %) 61 17

19 Genomsnittliga handläggningstider för alla län fördelat på aktörer Veckor Länsstyrelse/ Miljöprövningsdelegation Remissmyndigheter Verksamhetsutövare Totalt Figur 1 Genomsnittliga handläggningstider för samtliga län fördelat på olika aktörer för 2004 respektive VU RM Lst/MPD veckor AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Medel Län Figur 2 Genomsnittliga handläggningstider (2004) för respektive län fördelat på olika aktörer. 18

20 VU RM Lst/MPD Veckor AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Medel Län Figur 3 Genomsnittliga handläggningstider (2007) för respektive län fördelat på olika aktörer. 6.4 Handläggningstider för kompletteringsbegäran och remiss Den genomsnittligt angivna svarstiden för kompletteringsbegäran från remissmyndigheter (15 svar) var ca 4 veckor med en spridning mellan 2-8 veckor. Detta kan jämföras med utfallet för moment 2 för 2004 som i genomsnitt var 4 veckor med en spridning mellan 4-9 veckor. För 2007 var genomsnitt också 4 veckor med en spridning mellan 4-9 veckor. Den genomsnittligt angivna svarstiden för remissyttrande (15 svar) var ca 5 veckor med en spridning mellan 3-9 veckor. Detta kan jämföras med utfallet för moment 6 för 2004 som i genomsnitt var 9 veckor med en spridning mellan 5-20 veckor. För 2007 var genomsnittet 8 veckor med en spridning mellan 4-14 veckor. Många län har uppgivit att det är relativt vanligt att remissmyndigheterna begär förlängd tid och framförallt kommunerna med hänvisning till nästa planerade nämndmöte hos kommunen. När det gäller kompletteringsbegäran av verksamhetsutövarnas tillståndsansökningar så begär miljöprövningsdelegationen/länsstyrelsen nästan alltid kompletteringar. Genomsnittligt antal gånger som kompletteringar begärts av miljöprövningsdelegationen/länsstyrelsen: 19

21 Tabell 4. Genomsnittligt antal gånger som kompletteringar begärts av miljöprövningsdelegationen/länsstyrelsen. Ingen gång En gång Två eller fler gånger 0-10% 65-75% 20-30% 6.5 Skillnader i handläggningstider 2004 respektive 2007 Den genomsnittliga totala handläggningstiden har minskat från 67 veckor 2004 till 61 veckor 2007 (9 %). För 13 av 21 län minskade de totala handläggningstiderna och för 8 av 21 län ökade handläggningstiderna. Motsvarande genomsnittlig handläggningstid (2002) enligt Miljöbalkskommittén var 10,7 månader (ca 46 veckor). Tabell 5 Genomsnittliga handläggningstider för alla län för 2004 respektive 2007, samt förändringen mellan Län Antal beslut Genomsnittlig handläggningstid (veckor) Antal beslut Genomsnittlig handläggningtid (veckor) AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Förändring (veckor) 20

22 6.6 Interna målsättningar för tillståndsprövning Det förekommer en mängd olika interna målsättningar som berör många olika mindre moment i prövningsprocessen. Det vanligaste är dock en målsättning att en viss procentandel av de prövade ärendena ska beslutas inom ett visst antal månader från att ansökan bedöms som fullständig och har kungjorts. Den vanligaste interna målsättningen kan formuleras följande sätt: Tillstånd ska beslutas inom ett visst antal månader (t ex 3-6) efter att ärendet har kungjorts för en viss andel av ärendena (t ex %). 6.7 Miljöprövningsdelegationens arbetssätt i förhållande till Länsstyrelsen De delmoment som har redovisats av länen visar att det förenklat sett finns två olika varianter av ingående handläggningsmoment: 1. Länsstyrelser/Miljöprövningsdelegationer som enbart har använt delmoment 1-8 med ett gemensamt beslut (utan separat yttrande från länsstyrelsen). 2. Länsstyrelser/Miljöprövningsdelegationer som skickar ett separat beslutsförslag (yttrande) från länsstyrelsen till Miljöprövningsdelegationen samt skickar beslutsförslaget på remiss till verksamhetsutövaren och remissmyndigheterna, innan miljöprövningsdelegationen fattar ett slutligt beslut (inkluderar delmoment 9-10). 10 av 21 länsstyrelser som svarat har redovisat handläggningsmoment enligt punkt 1-10 (Beslutsförslags till miljöprövningsdelegationen och för remiss till verksamhetsutövaren) och resterande 11 länsstyrelser har redovisat handläggningsmoment enligt punkt 1-8. Av de länsstyrelser som har redovisat en bedömd teoretiskt kortast möjlig handläggningstid (11 st) för de angivna handläggningsmomenten, har de län som utformar ett beslutsförslag (yttrande) till miljöprövningsdelegationen (moment 9-10) i genomsnitt ca 3 veckor längre handläggningstider jämfört med de län som endast använder handläggningsmoment Resultat av förenklingar under 2005 Den genomsnittliga handläggningstiden har minskat med ca 9 % från 2004 till Under 2005 infördes i miljöbalken möjligheten till ändringstillstånd enligt 16 kap 2. Länsstyrelserna har specifikt fått frågan hur detta har påverkat handläggningstider. Bilden av hur ändringstillstånden har påverkat handläggningstiderna i praktiken är splittrad. Några län har redovisat att de anser möjligheten till ändringstillstånd är positiv även om dessa län har svårt att se detta i sin totala statistik över handläggningstider. Andra har inte tyckt att det har gått att bedöma pga för få eller inga ärenden där ändringstillstånds har använts. Några län anser att ändringen 21

23 har stor betydelse och har haft stor effekt på handläggningstiderna för denna typ av ärenden. 6.9 Möjligheter att förkorta handläggningstiderna Länen har lämnat en stor mängd förslag på vad som kan göras för att förkorta handläggningstiderna. Här redovisas ett urval av de vanligast förekommande förslagen. (Ordningsföljden ska inte ses som någon inbördes prioritering.) Större möjligheter och enklare att avvisa en ofullständig ansökan Många län har efterlyst enklare och större möjligheter att avvisa en bristfällig/ofullständig ansökan. Idag krävs enligt 22 kap 2 miljöbalken, att miljöprövningsdelegationen förelägger den som ansöker om tillstånd att inkomma med nödvändiga kompletteringar innan ansökan kan avvisas. Flera län vill ha möjligheten att avvisa ett ärende utan att förelägga om komplettering, då ett omfattande kompletteringsföreläggande lätt gör att miljöprövningsdelegationen får en roll som konsult och blir tvungen att i detalj ange omfattning och innehåll i en ansökan/mkb. Naturvårdsverket har inte specifikt frågat hur många gånger som en ofullständig ansökan/mkb har avvisats men har förstått att detta är relativt ovanligt samt anses vara komplicerat och resurskrävande. Flera län har erfarenheten att ansökan/mkb många gånger är bristfällig trots att länsstyrelsen under samrådsfasen har försökt att vara tydliga, vad gäller omfattning och innehåll i ansökan. Generella föreskrifter för vissa verksamheter Flera län har ansett att fler generella föreskrifter, både för specifika branscher eller verksamheter och delar av en verksamhet, skulle bidra till kortare handläggningstider. Ökade resurser för tillståndsprövning En majoritet av länen anser att ökade resurser krävs för att få möjlighet att korta handläggningstiderna. Bättre information i samrådsfasen Flera län har pekat på vikten av en hög tydlighet under samrådsfasen vad gäller informationen till verksamhetsutövaren om innehåll och avgränsningar i ansökan och MKB. Fler faktablad och uppdatering av befintliga faktablad Flera län ser uppdaterade faktablad samt ytterligare faktablad för specifika branscher som ett sätt att förkorta handläggningstiderna. 22

24 Ökad renodling av resurser för tillståndsprövning Ett flertal län anser att ökad renodling och specialisering av tillståndsprövningen till särskilda handläggare skulle öka kompetensen och minska handläggningstiderna. Ökat samarbete och specialisering inom och mellan olika länsstyrelser/miljöprövningsdelegationer alternativt hopslagna miljöprövningsdelegationer (stor-mpd) Ett flertal län anser att en ökad samordning och ett ökat samarbete (t ex i nätverk) mellan olika länsstyrelser och olika miljöprövningsdelegationer skulle ge bättre kompetens och därmed effektivare handläggning. Flera län har även föreslagit att befintliga miljöprövningsdelegationer slås ihop till stor-mpd för att uppnå en ökad specialisering och därmed en högre kompetens. Detta anses då öka effektiviteten och minska handläggningstiderna. Andra förslag för att öka samordningen mellan länen och öka kompetensen har varit en nationell villkorsbank samt bättre nationell branschkompetens och nationell samordning av checklistor och mejllistor m fl. Kompetensutveckling av länsstyrelsehandläggare /miljöprövningsdelegationen och verksamhetsutövare samt förbättrad kompetens för tillståndsprövning Flera län har ansett att kompetensen när det gäller tillståndsprövning behöver förbättras, både för länsstyrelser/miljöprövningsdelegationen och för verksamhetsutövare/konsulter. Det har föreslagits en utbildning speciellt riktad till nya handläggare som kommer att arbeta med tillståndsprövning. En motsvarande utbildning med verksamhetsutövare/konsulter som målgrupp har även föreslagits för att öka kompetensen inom området tillståndsprövning. Minst en länsstyrelse har redan genomfört en utbildningsdag inom tillståndsprövning för verksamhetsutövare/konsulter. Flera län har ansett att en ökad renodling av tillståndsverksamheten vid respektive länsstyrelse genom att vissa handläggare specialiserar sig på tillståndsprövning ger en högre kompetens hos handläggarna. Kortare tider för kompletteringar och remiss av ansökan/mkb Några län har föreslagit generellt kortare svarstider för kompletteringsbegäran och remissyttranden som ett sätt att få ner handläggningstiderna. Andra län har dock påpekat att det är viktigt att inte missa viktig kunskap och kompetens hos remissmyndigheterna Uppföljning av handläggningstider Det har inkommit få synpunkter och specifika förslag om hur ett system för löpande uppföljning av handläggningstiderna skulle kunna utformas. De flesta synpunkterna har varit från länsstyrelser som har påtalat att det inte är rimligt att ha uppföljning som är så omfattande som i redovisningen av de olika delmomenten (1-10 bilaga 1). Övriga synpunkter som förekommit har varit av en mer allmän karaktär. 23

25 Önskemålet har varit en bra och hanterbar uppföljning av handläggningstiderna men hur uppföljningen skulle utformas har inte redovisats. 24

26 7 Naturvårdsverkets kommentarer, slutsatser och förslag Här redovisas Naturvårdsverkets kommentarer, slutsatser och förslag. Fokus i detta avsnitt ligger i första hand på de uppgifter som inkommit om handläggningstider för 2007, då de är mest aktuella. Naturvårdsverket bedömer att inget län har så få tillståndsbeslut under de aktuella åren att underlaget inte skulle medge några slutsatser. Kapitelindelningen nedan följer i stort uppdragets olika delfrågor. De genomsnittliga handläggningstiderna har generellt minskat från i genomsnitt 67 veckor 2004 till 61 veckor 2007 (-9 %). Detta är beräknat utan täktärenden som tillkommit sedan De genomsnittliga handläggningstiderna har från 2004 till 2007 minskat för 13 län och ökat för 8 län. 7.1 Resultat av ändringar i Miljöbalken Inga eller små förändringar av de genomsnittliga handläggningstiderna har kunnat beläggas i denna undersökning pga av beslutade förändringar under 2005, i form av möjligheten till ändringstillstånd enligt 16 kap. 2 miljöbalken. En länsstyrelse har separat redovisat ändringstillstånd under 2007 (8 st). Den genomsnittliga handläggningstiden var ca 19 veckor och varierade från veckor. För dessa ärenden var handläggningstiden betydligt kortare än genomsnittet för samtliga län 61 veckor och i genomsnitt 57 veckor för det aktuella länet. Ett län har redovisat att de i praktiken har använt ändringstillstånd sedan miljöbalken infördes Under 2005 ändrades även 6 kap 5 miljöbalken genom tillägget: Länsstyrelsen skall under samrådet enligt 4 verka för att miljökonsekvensbeskrivningen får den inriktning och omfattning som behövs för tillståndprövningen. Tidigare var detta enbart reglerat för verksamheter som medför en betydande miljöpåverkan och framgick av Naturvårdsverkets allmänna råd om miljökonsekvensbeskrivningar (NFS 2001:9). Naturvårdsverket konstaterar att denna förändring har haft en liten betydelse i praktiken då kraven på underlag från verksamhetsutövaren inte har förändrats. 7.2 Skillnader i totala handläggningstider mellan olika länsstyrelsers miljöprövningsdelegationer Den genomsnittliga handläggningstiden minskade från 67 veckor 2004 till 61 veckor Spridning var stor mellan olika län. För 2004 varierade den genomsnittliga handläggningstiden för länen mellan 36 och 111 veckor. För 2007 varierade handläggningstiden mellan 34 och 94 veckor. För 8 län ökade och för 13 län minskade den genomsnittliga handläggningstiden. Motsvarande genomsnittlig handläggningstid (2002) enligt Miljöbalkskommittén var ca 46 veckor (10,7 månader). En möjlig förklaring till de kortare handläggningstiderna kan vara att användningen i tillståndsprövningen av de nya bestäm- 25

27 melserna i miljöbalken gradvis har utvecklats allt eftersom fler verksamheter har tillståndprövats enligt miljöbalken. Av de redovisade genomsnittliga handläggningstiderna för 2007 framgår att 4 län (19 %) har handläggningstider kring 40 veckor, 9 län (43 %) har tider under 55 veckor och 14 län (67 %) har tider som inte överstiger 60 veckor. 5 län (24 %) har handläggningstider kring 80 veckor eller mer. Det är alltså ett mindre antal län som har handläggningstider som kraftigt överskrider genomsnittet. Om man tar bort de 5 län med handläggningstider kring 80 veckor eller mer så blir genomsnittet istället ca 53 veckor. Då länen har genomsnittliga handläggningstider från ca 40 veckor och uppåt så blir det i praktiken för alla ärenden ett uppehåll i handläggningen pga semestrar under antingen sommarperioden eller under jul- och nyårshelgen. För ett genomsnittligt prövningsärende (handläggningstid 61 veckor) blir det i praktiken två uppehåll pga semesterperioder. Detta innebär att en extra handläggningstid på ett flertal veckor. Tidsåtgången pga semesterperioder kvarstår rimligen även om kommunens handläggare har delegation för kompletteringsbegäran respektive remiss. Naturvårdsverket har inte funnit att de län med de längsta handläggningstiderna skulle ha särskilt komplicerade anläggningar jämfört med övriga län. Av ovanstående bör man kunna dra slutsatsen att det är rimligt att den totala handläggningstiden inte ska behöva vara längre än ca ett år för ett genomsnittligt ärende. Det är inte enkelt att tydligt definiera vad som skulle vara god respektive mindre god kvalitet för tillståndsprövning och tillståndsbeslut. Utifrån de beslut för tillståndspliktiga B-verksamheter enligt 9 kap. Miljöbalken som Naturvårdsverket har erfarenhet av kan det konstateras att spännvidden vad gäller utformningen av besluten är stor. Det går generellt att se vissa skillnader i tillståndsbeslut från olika län när det gäller t ex hur mycket av de frågor som är nya i miljöbalken förekommer, jämfört med miljöskyddslagen. Det kan t ex vara skillnader i hur nya frågor som t ex energihushållning, transporter och kemikalier hanteras och får genomslag i respektive tillstånd. Ett område där det kan förekomma skillnader är hur de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap hanteras i tillstånden. Det kan t ex vara en stor spännvidd mellan olika tillståndsbeslut för liknande verksamheter från olika län, när det gäller hur många villkor som föreskrivs och vilken typ av villkor som används. Inom liknande branscher kan det förekomma tillstånd som främst består av mer generella villkor för verksamheten eller tillstånd med villkor som gäller frågor som blivit aktuella att villkorsreglera genom de förändringar som skett med miljöbalken. Ett län har redovisat att de har använt ändringstillstånd kontinuerligt sedan miljöbalken infördes trots att denna möjlighet infördes under Detta kan säkert bidra till kortare handläggningstider men rimligen på bekostnad av kvaliteten på tillståndsprövningen. 26

28 7.3 Skillnader i handläggningstider kopplat till olika delmoment Den genomsnittliga handläggningstiden för de olika redovisade delmomenten har en kraftig spridning mellan olika län. Generellt har handläggningstiderna ökat för det sammanlagda momentet 8-10 och minskat för momenten 1, 4, 5, 6 och 7 samt är oförändrat för moment 2 och 3. För de flesta handläggningsmoment finns det några län som har handläggningstider som ligger mycket över genomsnittet för samtliga län. Det finns långa eller mycket långa handläggningstider för vissa län när det gäller moment 1, 3, 6, 7 och Moment 1 och 3 är helt allokerat till länsstyrelsen/mpd och moment 8-10 till större delen. Moment 6 är allokerat till remissmyndigheterna, moment 4 och 7 till verksamhetsutövarna. De moment där handläggningstiden ökar mest med en ofullständig ansökan bör främst vara moment 3 och 4. Det är generellt sett svårt att dra några slutsatser om någon av de angivna modellerna med olika ingående delmoment ger kortare handläggningstider. Bland de län som har längst handläggningstider används båda modellerna. För de län med de kortaste handläggningstiderna finns en övervikt av län som enbart använder moment 1-8. Det finns även län som har handläggningstider betydligt under genomsnittet som använder moment HANDLÄGGNINGSTIDER FÖR OLIKA HANDLÄGGNINGSMOMENT Här är utgångspunkten de handläggningstider som länen redovisat för Moment 1 Detta moment har länsstyrelsen/miljöprövningsdelegationen rådighet över. Den genomsnittliga tiden för detta moment var 3 veckor. 16 län har använt max 2 veckor för detta moment och 5 län har använt max en 1 vecka. Det är rimligt att tiden för detta moment inte ska behöva överstiga 1 vecka. Moment 2 Remissmyndigheterna har rådighet över detta moment. Den genomsnittliga tiden för detta moment var 5 veckor. Här skulle en ökad grad av delegering kunna ge kortare tid för detta moment. Ett flertal län har redovisat tider på 3-4 veckor för moment 2. Det är rimligt att tiden för detta moment inte ska behöva överstiga 3-4 veckor, förutsatt att tillsynsmyndigheten, om det är en kommun, inte måste invänta ett nämndmöte pga av avsaknad av delegation. Moment 3 Detta moment har främst länsstyrelsen/miljöprövningsdelegationen rådighet över. Den genomsnittliga tiden för detta moment var 8 veckor. Här är spridningen mellan länen stor och ca hälften av länen har tider mellan 2-6 veckor för detta moment. Tidsåtgången påverkas dock av kvaliteten i ansökan/mkb. Arbetsbelastningen och den tid som krävs för handläggning för länsstyrelsen/miljöprövningsdelegationen 27

29 ökar med en sämre ansökan/mkb, då en sämre kvalitet i sin tur kräver mer arbete med kompletteringar. Länens resurser för tillståndprövning har stor påverkan på detta moment. Moment 4 Detta moment har verksamhetsutövarna rådighet över. Den genomsnittliga tiden för detta moment var 11 veckor och med en stor spridning mellan länen. Detta moment har minskat mest från 2004 till 2007, från i genomsnitt 15 till 11 veckor. Moment 5 Detta moment har länsstyrelsen/miljöprövningsdelegationen rådighet över. Den genomsnittliga tiden för detta moment var 4 veckor. Ungefär hälften av länen har redovisat tider för momentet på 1-3 veckor. Det är rimligt att tiden för detta moment inte ska behöva överstiga 4 veckor. Moment 6 Främst remissmyndigheterna har rådighet över detta moment. Den genomsnittliga tiden för detta moment var 8 veckor. Här skulle en ökad grad av delegering kunna ge kortare tid för detta moment. Det är rimligt att tiden för detta moment inte ska behöva överstiga 3-4 veckor, förutsatt att tillsynsmyndigheten, om det är en kommun inte måste invänta ett nämndmöte pga av avsaknad av delegation. Moment 7 Främst verksamhetsutövarna har rådighet över detta moment. Den genomsnittliga tiden för detta moment var 5 veckor. Ungefär hälften av länen har redovisat tider för momentet på 1-3 veckor. Det är rimligt att tiden för detta moment inte ska behöva överstiga 2-3 veckor. Moment 8-10 Främst länsstyrelsen/miljöprövningsdelegationen har rådighet över detta moment. Den genomsnittliga tiden för detta moment var 18 veckor och den ska inte behöva överstiga cirka 12 veckor. Enligt Naturvårdsverkets mening är detta rimligt, därför att ärendet redan är kungjort och Miljöprövningsdelegationen har ansett att ärendet är komplett och kan ligga till grund för ett tillståndsbeslut. Detta moment är det som har ökat mest från 2004 till 2007, från i genomsnitt 14 till 18 veckor. Länens resurser för tillståndprövning har stor påverkan på detta moment. Ett mindre tidskrävande alternativ (för att undvika onödiga överklaganden) till att Länsstyrelsen skriver ett beslutsyttrande som remissas (beslutsförslag till miljöprövningsdelegationen) skulle kunna vara att kommunicera ett färdigt utkast till MPD-beslut med verksamhetsutövaren. Verksamhetsutövaren får då några dagar på sig att påpeka rena tekniska och innehållsmässiga felaktigheter men ska inte ha synpunkter på själva beslutets utformning, villkor eller villkorsnivåer. Detta praktiseras av flera länsstyrelser. 28

30 7.4 Orsaker till skillnader i handläggningstider för olika delmoment Det är en stor spridning för de genomsnittliga handläggningstiderna för olika ärenden, delmoment och län. Det är svårt att säga vad detta beror på men de stora skillnaderna indikerar att det finns en förbättringspotential. De stora skillnaderna i handläggningstider för vissa delmoment indikerar även ett ökat behov av uppföljning av handläggningsprocessen, handläggningstiderna räknat både som kalenderveckor och personveckor för respektive ärende. I redovisningen av delmoment i tillståndsprövningen (kap 5 och bilaga 1) har flera länsstyrelser påpekat att det finns ett tidsglapp i redovisningen av delmomenten mellan moment 6 och 7, om inkomna remissyttranden inte skickas iväg direkt till verksamhetsutövaren. Naturvårdsverket bedömer att detta har en liten betydelse för de redovisade handläggningstiderna för delmoment 6 och 7, och att denna tid rimligen har redovisats på något av dessa delmoment. Handläggningstiderna för delmoment 1 uppvisar en stor variation. Denna variation kan inte kopplas till någon kvalitetsaspekt eller tillgång till personalresurser och bör i många fall kunna bli avsevärt kortare. Den stora variationen i handläggningstid för delmoment 1 för olika län kan bero på bristande uppföljning och överblick samt oklart ansvar för tillståndsprocessen mellan länsstyrelsen och miljöprövningsdelegationen. Delmoment 2 och 6 har koppling till remissmyndigheterna och delegering av kompletteringsyttrande respektive remissyttrande. Delmoment 4 påverkas främst av verksamhetsutövaren. Delmoment 7 har stor spridning vilket inte borde vara nödvändigt därför att utskick till verksamhetsutövarna för synpunkter borde inte ta mer tid än några veckor och sedan ska tillståndprocessen kunna fortsätta obehindrat. Delmoment 3 och 8-10 påverkas främst av länsstyrsen/miljöprövningsdelegationen. 7.5 Handläggningstider för olika aktörer Handläggningstider för delmoment 1-10 (se avsnitt 5 och bilaga 1-7) har fördelats på länsstyrelser/miljöprövningsdelegationer, remissmyndighet respektive verksamhetsutövare. Denna fördelning av handläggningstiderna på aktörer är ungefärlig och innehåller en relativt stor osäkerhet, men ger en indikation på hur de förändrats för respektive aktör mellan 2004 och Det är därför svårt att dra några slutsatser av vad förändringarna beror på för respektive aktör. När handläggningsmomenten har fördelats på de olika aktörerna så har länsstyrelser/miljöprövningsdelegationer i genomsnitt använt mellan veckor med ett genomsnitt för samtliga län på 33 veckor (2007). Det är alltså stora skillnader mel- 29

31 lan hur lång tid länen har använt för sina handläggningsmoment. De län som har redovisat de längsta handläggningstiderna för prövningsmyndighetens moment har använt ungefär lika många veckor som flera andra län har redovisat i total handläggningstid. Remissmyndigheterna har i genomsnitt använt 12 veckor för sina respektive handläggningsmoment och även här är spridningen stor med handläggningstider på 6-22 veckor. Verksamhetsutövarna har i genomsnitt använt 16 veckor för sina respektive handläggningsmoment med en spridning från 3-56 veckor. Här finns alltså den allra största spridningen mellan olika län. Det är ett fåtal län som har en mycket kort tid och ett län med en mycket lång tid fördelat på verksamhetsutövarna. De kortaste tiderna som har redovisats för några av länen stämmer inte med länens generella synpunkter på att kvaliteten i tillståndsansökningarna generellt har bedömts som för låg och starkt bidragande till de långa handläggningstiderna. Det stämmer inte heller med länens generella uppfattning om att de flesta tillståndsansökningar behöver kompletteras en eller flera gånger. 7.6 Möjligheter att förkorta handläggningstiderna Naturvårdsverket bedömer att förslagen till åtgärder för att förkorta handläggningstiderna minskar, och i fallet med avvisande av ansökan i vart fall inte varaktigt ökar, den administrativa kostnaden för verksamhetsutövarna. Sammanfattande bedömning En tänkbar förändring av lagstiftningen är att göra avvisning obligatorisk av en ansökan som även efter kompletteringar är otillräcklig. Naturvårdsverket anser att det inte finns tillräckligt övervägande skäl för att föreslå en sådan förändring. Att kunna avvisa en otillräcklig ansökan utan att alls bereda verksamhetsutövaren möjlighet att först komplettera den, bedömer verket vara en orimlig åtgärd. Ett förbättrat informationsutbyte i samrådsfasen, i båda riktningarna, bör med stor sannolikhet leda till kortare handläggningstider. Verket delar länsstyrelsernas uppfattning att branschspecifik vägledning av typen faktablad kan leda till kortare handläggningstider. Däremot är verket tveksamt till om fler generella föreskrifter alltid är ett lämpligt verktyg för detta ändamål. En annan åtgärd som möjligen kan leda till kortare handläggningstider är ökad delegation för kommunala handläggare vid kompletteringsbegäran och remiss. Detta bör dock utredas närmare. Ökade personella resurser för tillståndsprövning är det vanligaste förslaget från länsstyrelserna. För att det ska få förväntat genomslag i praktiken på handläggningstider behöver dock vissa förutsättningar vara uppfyllda vad gäller uppföljning. Att ge remissmyndigheter kortare tid för kompletteringsbegäran är sannolikt inte rätt väg att gå. 30