Tillsynsprojekt egenkontroll vid dammar och kraftverk.

Transkript

1 Tillsynsprojekt egenkontroll vid dammar och kraftverk Sammanställning av verksamhetsutövarnas redovisning av egenkontrollarbetet vid kraftverk och dammar i Örebro län Publ. nr 2011:32

2 Omslagsbild: Högfors kraftstation, Högforsälven, foto Länsstyrelsen i Örebro län Information Titel: Tillsynsprojekt egenkontroll vid dammar och kraftverk - Sammanställning av verksamhetsutövarnas redovisning av egenkontrollarbetet vid kraftverk och dammar i Örebro län Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Projektledare: Maria Hellström Redaktör: Leif Gustafsson Beställningsadress: Länsstyrelsen i Örebro län, Örebro Tel växel: E-post: orebro@lansstyrelsen.se Kontaktperson: Leif Gustafsson, Länsstyrelsen i Örebro län telnr e-post: Leif.Gustafsson@lansstyrelsen.se Copyright: Länsstyrelsen i Örebro län 2011 Citering: Gustafsson L./Red. (2011): Tillsynsprojekt egenkontroll vid dammar och kraftverk - Sammanställning av verksamhetsutövarnas redovisning av egenkontrollarbetet vid kraftverk och dammar i Örebro län 2

3 Förord Denna rapport sammanfattar hur verksamhetsutövare med dammar och vattenkraftverk har redovisat vilket egenkontrollarbete enligt miljöbalken de genomför inom sin verksamhet. Redovisningen har skett inom ett tillsynsprojekt som pågått under åren Syftet med projektet var att öka verksamhetsutövarnas kännedom om miljöbalkens krav på egenkontroll samt att granska den egenkontroll som bedrivs vid kraftverk och dammar i Örebro län. Tillsynen har genomförts av Ingvar Lundqvist, Maria Hellström, Anders Kronhamn och Leif Gustafsson. Rapporten har sammanställts av Maria Hellström och Leif Gustafsson. Örebro i november 2011 Peder Eriksson Enhetschef för Vattenenheten, Länsstyrelsen i Örebro län

4 Innehåll Bakgrund... 5 Metod... 5 Resultat Allmänna uppgifter Revidering av egenkontrollprogrammet Organisatoriskt ansvar Tillstånd, hävd, anmälan och kontroll av efterlevnad Kontroll av verksamheten Undersökningar, mätningar och beräkningar Minimitappning Driftinstruktioner och skötselrutiner Driftstörningar Kunskap och utbildning Teknisk kunskap Miljömässig kunskap Juridisk kunskap Dammsäkerhet Kemikalie- och avfallshantering Dokumentation Slutsats Bilagor

5 Bakgrund Länsstyrelsen Örebro län genomförde under åren ett tillsynsprojekt då 35 verksamhetsutövare med kraftverk och dammar i länet besöktes. Vid besöken granskades verksamhetsutövarens egenkontrollarbete. Resultatet från projektet visade att det endast var 23 % av de besökta verksamhetsutövarna som hade ett fungerande egenkontrollarbete. Ett resultat som visade på att behovet av fortsatt tillsyn var mycket stort. Som en fortsättning på detta projekt begärde Länsstyrelsen in redovisning av egenkontrollarbetet vid vattenkraftverk med tillhörande dammar i Örebro län från ett 70-tal verksamhetsutövare samt från ett par verksamhetsutövare med ett flertal dammar. Detta dokument är en sammanställning av resultatet från det senare tillsynsprojektet som pågått under åren Metod För att ge verksamhetsutövarna ett stöd i arbetet med att bygga upp den egenkontroll som lagstiftningen ställer krav på tog Länsstyrelsen fram Vägledning för framtagande av egenkontrollprogram gällande kraftverk och dammar i Örebro län (bilaga 3). Efter önskemål från verksamhetsutövare tog Länsstyrelsen även fram ett förslag på redovisningsmall som skickades på remiss till 12 st verksamhetsutövare i länet, SERO, Svensk Energi, Naturvårdsverket, Vattenmyndigheten Norra Östersjön samt övriga länsstyrelser. Mallen bearbetades ytterligare efter denna remissomgång. Därefter gjordes ett utskick med en begäran om redovisning av egenkontrollarbetet vid kraftverk och dammar i Örebro län (bilaga 1) till 68 verksamhetsutövare i länet enligt Mall för egenkontrollprogram gällande vattenkraftverk och dammar (bilaga 2). De inkomna redovisningarna granskades. Till en början begärdes kompletteringar vid behov. När dessa inkommit avslutades ärendet med ett beslut att Länsstyrelsen inte vidtar några ytterligare åtgärder med anledning av den gjorda redovisningen samtidigt som verksamhetsutövarna uppmanades att kontinuerlig uppdatera sitt egenkontrollarbete. Kompletteringar begärdes inte av alla p.g.a. att den egeninitierade tillsynen fick stå tillbaka för den händelsestyrda, vilket resulterade i att verksamhetsutövare istället fick ett beslut där det framkom vad bristerna var samt att de behöver åtgärdas men att Länsstyrelsen för närvarande inte vidtar några ytterligare åtgärder med anledning av den gjorda redovisningen. De verksamhetsutövare som inte inkom med någon redovisning förelades med vite att inkomma med redovisningen. Tre verksamhetsutövare överklagade sitt föreläggande, nedan redovisas de tre domarna: Miljödomstolens vid Nacka tingsrätt dom den 8 mars 2010 i mål nr M Länsstyrelsen hade förelagt verksamhetsutövaren att inkomma med uppgifter om hur egenkontrollarbetet bedrivs vid kraftverk och dammar. Föreläggandet överklagades till miljödomstolen som fann att de begärda uppgifterna var relevanta för tillsynen och avslog överklagandet. Miljödomstolens vid Nacka tingsrätt dom den 24 februari 2010 i mål nr M : Länsstyrelsen hade förelagt verksamhetsutövaren att inkomma med uppgifter om hur egenkontrollarbetet bedrivs vid damm och kraftverk. Föreläggandet överklagades till miljödomstolen som fann att länsstyrelsen efterfrågade ett stort antal uppgifter som knappast kan anses som nödvändiga för

6 tillsyn av i målet aktuell verksamhet eftersom det inte finns något kraftverk i drift och inte heller någon aktiv reglering utan endast en damm. Miljödomstolen anser därför att länsstyrelsen inte har haft stöd för sitt föreläggande och upphävde det. Vid begäran om uppgifter har Länsstyrelsen utgått från de uppgifter om verksamheten som fanns i Länsstyrelsens register över kraftverk och dammar. Miljödomstolens vid Nacka tingsrätts dom den 10 februari 2011 i mål M : Länsstyrelsen hade förelagt verksamhetsutövaren att inkomma med uppgifter om hur egenkontrollarbetet bedrivs vid damm och kraftverk. Föreläggandet överklagades till miljödomstolen som fann att tillsynsmyndigheten har möjlighet enligt 26 kap. 19 tredje stycket miljöbalken att begära ett förslag till kontrollprogram när detta saknas och att myndigheten noggrant ska precisera vad förslaget ska handla om men att mer ingripande åtgärder inte får krävas än vad som behövs i det enskilda fallet. Miljödomstolen anser inte att det tydligt framgår att den av Länsstyrelsen framtagna mallen är tänkt som ett hjälpmedel. Miljödomstolen anser även att de efterfrågade uppgifterna går utöver vad som är skäligt i förhållande till den aktuella verksamhetens omfattning och art samt att samtliga uppgifter inte bedöms vara av betydelse för tillsynen i förevarande fall. Domstolen undanröjer beslutet och återförvisar ärendet till Länsstyrelsen för vidare handläggning. Resultat Redovisning sker uppgift för uppgift enligt den utskickade mallen. Det som sammanställts är de uppgifter verksamhetsutövarna har lämnat. Någon kontroll eller tillsyn som visar att lämnade uppgifter är rätt har i detta skede inte genomförts. Av utskickade 69 begäran om egenkontrollredovisning (bilaga 1) ligger 67 st till grund för den följande sammanställningen. Numreringen följer den som finns i den utskickade mallen (bilaga 2). 1. Allmänna uppgifter Förteckning av kraftverk och dammar Här har 76 % lämnat uppgifter för respektive kraftverk och damm i en tabell eller på annat motsvarande sätt. 12 % har lämnat osäkra eller ofullständiga uppgifter och övriga 12 % har inte lämnat några uppgifter alls. Att byte av ägare eller verksamhetsutövare rapporteras till Länsstyrelsen senast vid överlåtelsetillfället anger 53 %. Att rapportera en överlåtelse är något som 43 % inte har som rutin. Miljöledningssystem 37 % anger att miljöledningssystem finns för verksamheten, medan 59 % saknar sådant och 4 % har lämnat en osäker uppgift. 2. Revidering av egenkontrollprogrammet Att egenkontrollprogrammet gås igenom och uppdateras vid förändringar av verksamheten och att det finns en ansvarig för att det sker uppges av 78 %. Medan redovisningen från resterande 22 % antyder att egenkontrollprogrammet inte uppdateras vid förändringar. 6

7 3. Organisatoriskt ansvar 85 % redovisar att fastställd dokumentation finns över vem/vilka inom organisationen som har ansvar enligt miljöbalken eller att ansvaret inte har delegerats. Övriga 15% saknar sådan dokumentation eller har inte lämnat någon uppgift. 4. Tillstånd, hävd, anmälan och kontroll av efterlevnad Uppgifter om tillstånd eller motsvarande för respektive kraftverk och damm kunde redovisas genom att en till mallen bifogad tabell fylldes i eller på annat motsvarande sätt. Av diagrammet framgår hur verksamhetsutövarna genomfört denna redovisning. Någon värdering av de lämnade uppgifterna har inte gjorts inom projektets ram, utan återstår till tillsynen. Uppgift lämnad om att tillstånd eller motsvarande finns för vattenanläggningarna 24% 4% 1% 71% Redovisad uppgift Osäker uppgift Ej redovisad uppgift Ej aktuell uppgift Att förprövningsskyldigheten utreds för ändrings- eller underhållsåtgärd 0% 19% 0% 81% Redovisad uppgift Osäker uppgift Ej redovisad uppgift Ej aktuell uppgift Fyra av fem verksamhetsutövare bedömer om åtgärderna är tillstånds- eller anmälningspliktiga inför underhållsåtgärder och ändringar av anläggning eller verksamhet. Detta bedöms genom att studera 11 kap. miljöbalken och förordningen om vattenverksamhet, tillfråga jurist, kontakta Länsstyrelsen eller på annat sätt. 5. Kontroll av verksamheten 5.1 Undersökningar, mätningar och beräkningar 57 % redovisar att skriftlig dokumenterad rutin finns för hur information om snömängder, nederbörd, markens vattenmättnad, flöde och vattennivåer erhålls. 76 % av verksamhetsutövarna erhåller information om nederbörd, snömängd, markens vattenmättnad, flöde och/eller vattennivåer genom egna mätningar, undersökningar och/eller beräkningar, allmänt tillgängliga rapporter och prognoser hos SMHI eller motsvarande eller specialprognoser från SMHI eller motsvarande. Tre av fyra redovisar att samordning sker med andra reglerare inom samma vattensystem vid normal drift och/eller höga flöden. Cirka hälften av verksamhetsutövarna redovisar hur samordningen organiseras. Det kan ske genom älvgrupp, vattenförbund, vatten- Samordningssätt med andra reglerare 40% 6% 51% Redovisad uppgift Osäker uppgift Ej redovisad uppgift Ej aktuell uppgift 3%

8 vårdsförbund eller på annat sätt. Ungefär var fjärde vattenreglerare redovisar att samordning sker, men redovisar inte på vilket sätt det sker. 5.2 Minimitappning Uppgifter om minivattenföring har lämnats av 60 % av verksamhetsutövarna som en uppgift i redovisningen över deras dammar. 3 % har redovisat minimitappning till viss del och 37 % har inte redovisat någon sådan uppgift. Skriftlig rutin för minimitappning 61% 9% 29% 1% Finns Finns delvis Saknas Ej aktuell uppgift Skriftligt dokumenterade rutiner för att säkerställa att minimitappning upprätthålls saknas hos 61 % av verksamhetsutövarna. Eftersom minimitappning har stor betydelse för vattendragens biologiska liv är det väsentligt att minimitappningen upprätthålls under alla driftförhållanden. En sådan sak får inte vara beroende av att någon viss person med kunskap om hur minimitappningen upprätthålls finns närvarande, utan måste vara dokumenterad så att det fungerar också vid tillfällen när extrapersonal sköter regleringen. I vissa fall finns inga villkor om minimitappning, vilket förklarar den relativt stora andelen där denna rutin inte är aktuell. 5.3 Driftinstruktioner och skötselrutiner 56 % av verksamhetsutövarna redovisar att de har skriftligt dokumenterade rutiner för fortlöpande drift, kontroll, underhåll, dokumentation och journalföring av peglar, nivågivare, driftlarm, tider när kraftverket är i drift, dammluckor och deras hydraulik, gallerrensare samt turbiner. 18 % har redovisat att de har rutiner för vissa av dessa moment och 26 % saknar över huvud taget sådana rutiner. Att dessa rutiner gås igenom och uppdateras vid förändringar uppger sex av tio verksamhetsutövare. Aktuella driftinstruktioner finns tillgängliga för berörd personal hos två tredjedelar av verksamhetsutövarna. De finns tillgängliga genom att de finns uppsatta vid de anläggningar som berörs av driftinstruktioner, personalen har utbildats i vilka driftinstruktioner som finns eller personalen årligen går igenom de driftinstruktioner som de berörs av. 5.4 Driftstörningar Skriftligt dokumenterade rutiner för när och hur driftstörningar ska anmälas internt inom den egna verksamheten finns hos 56 % av verksamhetsutövarna. Övriga 44 % är i många fall så små verksamheter att det inte finns anledning till någon intern rapportering, t.ex. i en- eller fåmansföretag. Skriftligt dokumenterade rutiner finns hos två av tre för när och hur Länsstyrelsen ska underrättas om driftstörningar (t.ex. avvikelse mot villkor, hävd eller föreskrifter, skred, ras, påverkan på natur- och kulturmiljöer) som misstänks kunna medföra en risk för människors hälsa eller miljö. Var Skriftlig rutin för anmälan av driftstörning till Länsstyrelsen 32% 3% 65% Finns Finns delvis Saknas 8

9 tredje saknar skriftlig rutin för när och hur sådan underrättelse ska ske. Nästan hälften av verksamhetsutövarna anger att skriftligt dokumenterade rutiner finns för hur skriftlig rapportering av en driftstörning ska göras till Länsstyrelsen inom två veckor. Enligt rutinen ska den skriftliga redogörelsen innehålla närmare information om händelseförloppet, bedömning av påverkan på människors hälsa och miljön samt vilka fortsatta åtgärder som behöver göras. Vid behov av längre tid för att t.ex. genomföra undersökningar eller utredningar tas kontakt med Länsstyrelsen. Något mer än hälften saknar dock en sådan skriftlig rutin. Det omvända gäller för skriftligt dokumenterade rutiner för hur kommunens räddningstjänst ska kontaktas via 112 vid allvarliga händelser med risk för person- eller egendomsskada av akut karaktär. Lite mer än hälften har en sådan skriftlig rutin och knappt hälften saknar en sådan. 6. Kunskap och utbildning Rutiner för vilken kunskap som verksamhetsutövare ska ha samt hur den kunskapen ska införskaffas och upprätthållas. 34% Finns Finns delvis Saknas Två tredjedelar saknar skriftligt dokumenterade rutiner för vilken kunskap som verksamhetsutövare ska ha samt hur den kunskapen ska införskaffas och upprätthållas. 66% 0% Länsstyrelsens bedömning av detta är att endast en tredjedel av verksamhetsutövarna på ett tillfredsställande sätt försöker säkerställa att man uppfyller kunskapskravet i 2 kapitlet 2 miljöbalken. Inom de följande delkunskapsområdena anger 9 % att det inte är aktuellt med utbildning av personal. Orsaken är att verksamheten är så liten att den inte har någon anställd personal. 6.1 Teknisk kunskap Information om teknikutvecklingen i branschen inhämtas av ca hälften av verksamhetsutövarna eller deras personal, t.ex. genom att åka på mässor eller delta i utbildningar. Drygt hälften av verksamhetsutövarna uppger att de tar ansvar för utbildning/vidareutbildning av nyanställda i tekniska frågor. 6.2 Miljömässig kunskap Tillgång till kunskap för att veta vilken påverkan verksamheten har på miljön och dess naturvärden 29% Finns Finns delvis Saknas 7% 64% För att veta vilken påverkan verksamheten har på miljön och dess naturvärden har verksamhetsutövarna kunnat redovisa tillgång till följande kunskap: Grundläggande kunskaper i hur ekologin i sjöar och vattendrag fungerar. Kunskap om den miljöpåverkan som dammar och kraftverk har på miljön och dess naturvärden.

10 Resultatet visar att 29 % redovisar att de inte har tillgång till kunskap i miljöhänseende. Redovisning har också skett av tillgång på kunskap om bästa tillgängliga teknik, t.ex. utrustning, regleringsstrategier och fiskvägar. Här är resultatet att 57 % bedömer att de inte har kunskap om bästa tillgängliga teknik. Hälften av verksamhetsutövarna anger att de tar ansvar för utbildning/vidareutbildning av nyanställda på miljöområdet. Kunskap om bästa tillgängliga teknik 57% 6% 37% Finns Finns delvis Saknas 6.3 Juridisk kunskap För att bedriva verksamheten har verksamhetsutövaren redovisat om kunskap finns inom: De delar i miljöbalken (MB) och dess föreskrifter som berör verksamheten som t.ex. 2, 11 och 26 kap. MB samt Förordning (1998:1388) om vattenverksamhet m.m. Gällande vattendomar / åberopad hävd. Gällande tillsynsbeslut. Annat juridiskt. Resultatet är att 56 % bedömer att de har kunskap inom alla de uppräknade juridiska områdena, medan 15 % bedömer att de saknar det inom något eller några av de uppräknade områdena och 29 % anser sig helt sakna kunskap inom det juridiska området Hälften anger att de håller sig informerade om förändringar som sker inom miljöbalken och dess föreskrifter genom att prenumerera på uppdateringar, delta på utbildningar eller på annat sätt. Hälften av verksamhetsutövarna uppger att de tar ansvar för utbildning/vidareutbildning av nyanställda inom det juridiska området. 7. Dammsäkerhet Inom dammsäkerhetsarbetet finns för närvarande RIDAS (RIktlinjer för DAmmSäkerhet) som är en branschstandard från föreningen Svensk Energi. I denna standard finns ett system för klassificering av konsekvenserna i händelse av ett dammbrott. Vid redovisningstillfället hade 56 % av verksamhetsutövarna genomfört en sådan klassificering för alla sina dammar, 3 % hade gjort det för en del av sina dammar och 41 % hade inte gjort någon klassificering. Detta arbete pågår dock kontinuerligt och andelen som genomfört klassificeringen ökar hela tiden. Dammsäkerhetsarbetet för de dammar som har de största konsekvenserna vid ett eventuellt dammbrott 10

11 Dammsäkerhetsarbetet för dammarna med de största konsekvenserna vid ett eventuellt dammbrott rapporteras årligen via länsstyrelserna till affärsverket Svenska Kraftnät, som har det centrala tillsynsansvaret för dammsäkerheten. 9. Kemikalie- och avfallshantering Hos nästan var fjärde verksamhet anges att uppgifter om kemikalier och kemikaliehantering inte är aktuella, vilket tyder på att de inte hanterar kemikalier. Kemikalieförteckning med namn på produkten, använda mängder per år, användningsområde, information om produktens hälso- och miljöskadlighet, produktens klassificering med avseende på hälso- och miljöfarlighet samt varuinformationsblad finns dokumenterade hos hälften av verksamheterna. Hos en tredjedel av verksamheterna finns också skriftlig rutin för uppdatering av kemikalieförteckningen. Hos mer än hälften av verksamhetsutövarna finns brister i egenkontrollen av och hanteringen av kemiska produkter med avseende på lagring (t.ex. utformning och märkning av lagringsplatser), hantering och produktval. Varuinformationsblad finns tillgängliga för dem som hanterar produkterna hos hälften av de verksamhetsutövare som hanterar kemiska produkter. Skriftliga rutiner för hantering av avfall saknas hos hälften av verksamhetsutövarna. 10. Dokumentation Sju av tio redovisar att det finns skriftliga dokument i form av rutiner, instruktioner, journalföring, mätresultat, undersökningar, utredningar m.m. som stödjer det som har angivits i egenkontrollredovisningen. Enligt redovisningen hålls de skriftliga dokumenten tillgängliga för de personer som berörs av dem hos två tredjedelar av Arkivering av dokument sker på säkert sätt. verksamheterna. 46% Ja Nej 54% Redovisningen av om dokumenten arkiveras på ett säkert sätt t.ex. skyddat från vatten och brand får det resultat som framgår av diagrammet. I detta avseende finns alltså brister hos nästan hälften av verksamhetsutövarna. Slutsats Länsstyrelsen konstaterar att det fortfarande finns brister i egenkontrollen vid kraftverk och dammar. Behov av vägledning, upplysning och tillsyn med avseende på egenkontrollen finns fortsatt kvar.

12 Bilagor Bilaga 1: Begäran om att redovisa egenkontrollarbetet vid vattenkraftverk och dammar i Örebro län Bilaga 2: Mall för egenkontrollprogram gällande vattenkraftverk och dammar Bilaga 3: Vägledning för framtagande av egenkontrollprogram gällande kraftverk och dammar i Örebro län

13 BILAGA 1 Begäran om att redovisa egenkontroll-arbetet vid vattenkraftverk och dammar i Örebro län Länsstyrelsen begär att verksamhetsutövare för kraftverk och dammar i Örebro län senast den 1 maj 2009 kommer in med en skriftlig redovisning av verksamhetens egenkontrollarbete. Ärendet Till hjälp för arbetet har Länsstyrelsen tagit fram vägledningsmaterial i form av de två dokument som finns bifogat i detta brev. Här kommer en beskrivning av dokumenten: Mall för egenkontrollprogram gällande vattenkraftverk och dammar Syftet med mallen är att underlätta arbetet med att upprätta och dokumentera rutiner för verksamhetens egenkontroll samt att tydliggöra vad Länsstyrelsen bedömer som miniminivå för vad verksamhetens egenkontroll ska innehålla. Mallen fylls företrädelsevis i digitalt genom den word-fil som finns på hemsidan. Mallen är kortfattad, utförligare beskrivning finns i den bifogade vägledningen och i aktuell lagstiftning. Mallen har varit på remiss till ett tiotal verksamhetsutövare, SERO, Svensk Energi, Naturvårdsverket, Svenska Kraftnät, Vattenmyndighet i Norra Östersjöns vattendistrikt och länsstyrelserna. De remissvar som har kommit in har beaktats och förbättringar har gjorts. Vägledning för framtagande av egenkontrollprogram gällande vattenkraftverk och dammar I vägledningen beskrivs de delar som Länsstyrelsen med utgångspunkt i gällande regler bedömer att ett egenkontrollprogram behöver innehålla. I varje kapitel citeras berörda delar av lagstiftningen. Där finns också texter om hur kraftverk och dammar berörs och tips på vad som behöver beskrivas i ett egenkontrollprogram. Dessa två dokument finns även på Länsstyrelsens hemsida: kontroll/egenkontroll_kraftverk_dammar.htm Kontakta Länsstyrelsen om det uppstår problem med att ladda ner dokumenten, så kan dokumenten skickas via e-post. De delar av egenkontrollen som avser uppföljning av miljöpåverkan ingår inte i de bifogade dokumenten. Det pågår ett arbete på Länsstyrelsen med att vidareutveckla detta område. Ett förslag till vägledning kommer att skickas ut på remiss under våren/sommaren Därefter kommer ett brev att skickas ut under hösten 2009 med vägledningen och en begäran om komplettering avseende detta under 2010.

14 Gällande regler Verksamhetsutövare för vattenkraftverk och/eller dammar ska fortlöpande planera, kontrollera och följa upp sin verksamhet med avseende på miljö och hälsa s.k. egenkontroll. Rutiner ska finns och vara dokumenterade. Regler om detta finns i miljöbalkens 2 kapitel om hänsynsregler, 11 kapitel om vattenverksamheter och 26 kapitel om tillsyn samt i förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Länsstyrelsen har tillsyn över kraftverk och dammar för att kontrollera att verksamhetsutövare följer den miljölagstiftning som finns bl.a. avseende verksamhetens arbete med egenkontroll. Det kan Länsstyrelsen till exempel göra genom besök eller genom att begära in uppgifter. Frågor Frågor besvaras via e-post eller telefon av den handläggare som har tillsynen på respektive verksamhet, se det bilagda dokumentet Handläggare för miljötillsyn över kraftverk och dammar Länsstyrelsen Örebro län. För att kunna ge så bra vägledning som möjligt rekommenderar vi skriftliga frågor som skickas med e-post. Vi har som målsättning att komma med ett svar inom en vecka. I den slutliga handläggningen av detta ärende har deltagit miljöskyddsdirektör Jan Johansson, beslutande, och miljöhandläggare Maria Hellström, föredragande. Jan Johansson Maria Hellström

15 BILAGA 2 Mall för egenkontrollprogram gällande vattenkraftverk och dammar Denna mall bygger på de krav som ställs på verksamhetsutövare enligt 2, 11 och 26 kapitlet miljöbalken samt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Berörda lagtexterna finns sammanställda i Vägledning för framtagande av egenkontrollprogram gällande kraftverk och dammar i Örebro län som tillsammans med detta dokument finns till att börja med på Under 2009 kommer Länsstyrelsen att byta webbadress till 1. Allmänna uppgifter Ägarens namn: Verksamhetsutövarens namn: Kontaktperson för egenkontroll: Organisationsnummer: Adress: Telefonnummer fast telefon: Telefonnummer mobiltelefon: Faxnummer: E-postadress: Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Örebro län Förteckning av kraftverk och dammar

16 Uppgifter för respektive kraftverk och damm lämnas genom att bifogad tabell fyllts i eller på annat motsvarande sätt. För tabell se bilaga. Byte av ägare eller verksamhetsutövare rapporteras till Länsstyrelsen senast vid överlåtelsetillfället. Miljöledningssystem Miljöledningssystem finns för verksamheten, ange vilket system: 2. Revidering av egenkontrollprogrammet Egenkontrollprogrammet gås igenom och uppdateras vid förändringar av verksamheten. Ansvarig för att uppdatering sker är. 3. Organisatoriskt ansvar Fastställd dokumentation finns över vem/vilka som har ansvar enligt miljöbalken och föreskrifter som meddelats med stöd av miljöbalken samt domar och beslut. Kopia bifogas. Ansvaret har inte delegerats. 4. Tillstånd, hävd, anmälan och kontroll av efterlevnad Uppgifter om tillstånd eller motsvarande för respektive kraftverk och damm lämnas genom att bifogad tabell fyllts i eller på annat motsvarande sätt. För tabell se bilaga. Inför underhållsåtgärder och ändringar av verksamheten bedöms om åtgärderna är tillstånds- eller anmälningspliktiga genom att: Studera 11 kap. miljöbalken och förordningen om vattenverksamhet. Tillfråga jurist. Kontakta Länsstyrelsen.

17 Annat: 5. Kontroll av verksamheten 5.1 Undersökningar, mätningar och beräkningar Skriftliga dokumenterade rutin finns för hur information om snömängder, nederbörd, markens vattenmättnad, flöde och vattennivåer erhålls. Informationen erhålls genom: Egna mätningar, undersökningar och / eller beräkningar av: nederbörd, snömängd, markens vattenmättnad, flöde och vattennivåer Allmänt tillgängliga prognoser på eller motsvarande. Specialprognoser från SMHI eller motsvarande som Samordning sker med andra reglerare inom samma vattensystem vid normal drift. Samordning sker med andra reglerare inom samma vattensystem vid höga flöden. Samordningen sker genom älvgrupp i länet. Samordningen sker genom vatten(vårds)förbund. Samordningen sker på annat sätt än genom älvgrupp och/eller vatten(vårds)förbund: 5.2 Minimitappning Uppgifter om minivattenföring lämnas genom att bifogad tabell fyllts i eller på motsvarande sätt. För tabell se bilaga. Skriftliga dokumenterade rutiner finns för att säkerställa att minimitappning upprätthålls.

18 5.3 Driftinstruktioner och skötselrutiner Skriftliga dokumenterade rutiner finns för fortlöpande drift, kontroll, underhåll, dokumentation och journalföring av utrustning för: peglar nivågivare driftlarm tider när kraftverket är i drift dammluckor och dess hydraulik gallerrensare turbiner övrigt:.. Rutinerna gås igenom och uppdateras vid förändringar. Aktuella driftinstruktioner finns tillgängliga för berörd personalen genom att: De finns uppsatta vid de anläggningar som berörs av driftinstruktioner. Personalen har utbildats i vilka driftinstruktioner som finns. Personalen årligen går igenom de driftinstruktioner som de berörs av. 5.4 Driftstörningar Skriftligt dokumenterade rutiner finns för när och hur driftstörningar ska anmälas internt inom den egna verksamheten. Skriftligt dokumenterade rutiner finns för när och hur driftstörningar ska anmälas till Länsstyrelsen vid misstanke om att en störning (t.ex. avvikelse mot villkor eller hävd och föreskrifter, skred, ras, påverkan på natur- och kulturmiljöer) kan medföra en risk för människors hälsa eller miljö. Driftstörningar anmäls till Länsstyrelsen om de kan medföra i risk för hälsa eller miljö. Skriftligt dokumenterade rutiner finns för skriftlig rapportering av driftstörningen som ska göras till Länsstyrelsen inom två veckor. Enligt rutinen ska den skriftliga redogörelsen innehålla närmare information om händelseförloppet, bedömning av påverkan på människors hälsa och miljön samt vilka fortsatta åtgärder som behöver göras. Vid behov av längre tid för att t.ex. genomföra undersökningar eller utredningar tas kontakt med Länsstyrelsen.

19 Skriftligt dokumenterade rutiner finns för hur kommunens räddningstjänst ska kontaktas via 112 vid allvarliga händelser med risk för person- eller egendomsskada av akut karaktär. 6. Kunskap och utbildning Skriftligt dokumenterade rutiner finns för vilken kunskap som verksamhetsutövare ska ha samt hur den kunskapen ska införskaffas och upprätthållas. 6.1 Teknisk kunskap Information om teknikutvecklingen i branschen inhämtas genom att: Åka på mässor som t.ex: Delta på utbildningar. Som t.ex. ordnas av SERO, Svensk Energi, STF Ingenjörsutbildning AB, konsulter, SLU eller universitet. Delta på utbildningar i RIDAS. Annat: Utbildning av nyanställda sker genom: Praktisk utbildning inom den egna verksamheten. Teoretisk utbildning inom den egna verksamheten. Externa kurser. Som t.ex. ordnas av SERO, Svensk Energi, STF, konsulter, SLU eller universitet. Annat: 6.2 Miljömässig kunskap För att veta vilken påverkan verksamheten har på miljön och dess naturvärden har verksamhetsutövaren tillgång till följande kunskap: Grundläggande kunskaper i hur ekologin i sjöar och vattendrag fungerar. Kunskap om den miljöpåverkan som dammar och kraftverk har på miljön och dess naturvärden. Kunskap om bästa tillgängliga teknik, t.ex. utrustning, regleringsstrategier och fiskvägar.

20 Utbildning av nyanställda för att de ska veta vilken påverkan verksamhetens kraftverk och dammar har på miljön och dess naturvärden sker genom: Praktisk utbildning inom den egna verksamheten. Teoretisk utbildning inom den egna verksamheten. Externa kurser. Som t.ex. ordnas av SERO, Svensk Energi, STF Ingenjörsutbildning AB, konsulter, Sveriges Lantbruksuniversitet eller universitet. Annat: 6.3 Juridisk kunskap För att bedriva verksamheten har verksamhetsutövaren kunskap inom följande områden: Kunskap om de delar i miljöbalken (MB) och dess föreskrifter som berör verksamheten som t.ex. 2, 11 och 26 kap. MB samt Förordning (1998:1388) om vattenverksamhet m.m. Gällande vattendomar / åberopad hävd. Gällande tillsynsbeslut. Annat: Information om förändringar som sker inom miljöbalken och dess föreskrifter erhålls genom att: Prenumerera på uppdateringar som t.ex: pappers- eller e-postutskick av lagförändringar. Delta på utbildningar som t.ex. ordnas av SERO, Svensk Energi, STF Ingenjörsutbildning AB, konsulter och universitet. Annat: Utbildning av nyanställda sker genom: Praktisk utbildning inom den egna verksamheten. Teoretisk utbildning inom den egna verksamheten.

21 Externa kurser. Som t.ex. ordnas av SERO, Svensk Energi, STF Ingenjörsutbildning AB, konsulter och universitet Annat: 7. Dammsäkerhet Damm/dammar har konsekvensklassats enligt RIDAS eller motsvarande. Om motsvarande, vilket system har använts: DTU-manual har tagits fram enligt RIDAS för de dammar med konsekvensklass 1 eller 2. DTU-manual/er följs. FDU-manual har tagits fram enligt RIDAS för de dammar med konsekvensklass 1 eller 2. FDU-manual/er följs. Årsrapport för dammsäkerhet skickas årligen till Länsstyrelsen. 8. Miljöpåverkan Länsstyrelsen återkommer med vägledning under andra halvan av år Kemikalie- och avfallshantering Kemikalieförteckning med namn på produkten, använda mängder per år, användningsområde, information om produktens hälso- och miljöskadlighet, produktens klassificering med avseende på hälso- och miljöfarlighet samt varuinformationsblad finns dokumenterade. Skriftligt dokumenterade rutiner finns för uppdatering av kemikalieförteckning. Flytande kemikalier och avfall förvaras på tät invallad yta där invallningen rymmer den största enskilda behållarens volym plus 10% av den maximalt förvarade volymen inom invallningen. Vid lagring utomhus är lagerplatsen vara försedd med tak eller regnskydd samt skyddad för påkörning. Kemikaliebehållare samt lagringsplatser och invallningar är uppmärkta med information om innehåll, produktens hälso- och miljöskadlighet och produktens klassificering med avseende på hälso- och miljöfarlighet. Skriftligt dokumenterade rutiner finns för hantering av kemiska produkter.

22 Skriftligt dokumenterade rutiner finns för hur produktvalsregeln ska efterlevas genom att gamla produkter ersätts med mer miljövänliga produkter. Varuinformationsblad finns tillgängliga för dem som hanterar produkterna. Skriftligt dokumenterade rutiner finns för hantering av avfall. 10. Dokumentation Skriftliga dokument finns i form av rutiner, instruktioner, journalföring, mätresultat, undersökningar, utredningar m.m. som stödjer det som har redovisats i detta egenkontrollprogram. De skriftliga dokumenten hålls tillgängliga för de personer som berörs av dem. Arkivering av dokumenten sker på ett säkert sätt t.ex. skyddat från vatten och brand. Ort: Datum: firmatecknare) (Underskrift behörig (Namnförtydligande)

23 Bilaga 3 Vägledning för framtagande av egenkontrollprogram gällande kraftverk och dammar i Örebro län Foto: Länsstyrelsen. Enligt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll ska verksamheter, bland annat kraftverk och dammar, fortlöpande planera, kontrollera och följa upp sin verksamhet med avseende på miljö och hälsa. Verksamhetsutövaren ska hålla sig underrättad om vilken påverkan verksamheten har på miljön. Denna vägledning ska vara ett stöd i verksamhetsutövarens arbete med att bygga upp den egenkontroll som lagstiftningen ställer krav på. Ytterligare information finns i Handboken 2001:3 Egenkontroll en fortlöpande process som Naturvårdsverket har tagit fram. Egenkontrollarbetets omfattning och inriktning ska anpassas till den rådande situationen och anpassas från fall till fall. Om verksamheten är stor och komplex behövs ett mer omfattande egenkontrollarbete än om verksamheten är liten och mindre komplex. Hur verksamhetsutövaren uppfyller förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll, nedan kallad egenkontrollförordningen, följer Länsstyrelsen upp genom tillsyn t.ex. besök eller genom att begära in material. Detta dokument finns på Länsstyrelsens hemsida

24 Innehållsförteckning 1. Allmänna uppgifter 2. Revidering av egenkontrollprogrammet 3. Ansvarsfördelning 4. Tillstånd, hävd, anmälan och kontroll av efterlevnad 5. Kontroll av verksamheten 6. Kunskap och utbildning 7. Dammsäkerhet 8. Kontroll av miljöpåverkan 9. Beskrivning av kemikalie- och avfallshantering 10. Dokumentation

25 Allmänna uppgifter Beskriv: Vem som är ägare och verksamhetsutövare (VU) samt deras organisationsnummer, adress, telefonnummer, faxnummer och e-postadress. Tillsynsmyndighet (Länsstyrelsen Örebro län). De kraftverk och dammar som kontrollprogrammet avser. Kontaktperson för egenkontrollarbetet. Rutin för hur ändring av VU och/eller ägare rapporteras till Länsstyrelsen. Eventuellt miljöledningssystem. 2. Revidering av egenkontrollprogrammet Beskriv: Hur programmet kommer att uppdateras. Ansvarig för att uppdatering sker. 3. Ansvarsfördelning Egenkontrollförordningen 4 Det skall finnas en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret för de frågor som gäller för verksamheten enligt miljöbalken och föreskrifter som meddelats med stöd av miljöbalken samt domar och beslut. Fördelningen av det organisatoriska ansvaret bör innebära en fördelning av arbetsuppgifter som fördelas så långt ut i organisationen som det är lämpligt. Dokumentet ska vara fastställt, vilket innebär att det ska vara underskrivet efter beslut av VD/styrelse. Även om VD har ansvaret för miljöfrågorna ska dokumentation finnas. Detsamma gäller småföretag med en eller få anställda. Beskriv: Vem som har miljöansvaret enligt 4 (funktion eller en namngiven person). Fördelning av det organisatoriska ansvaret. Förtydligas gärna med en skiss. Vilka dokument som finns fastställda. 4. Tillstånd, hävd, anmälan och kontroll av efterlevnad För vattenverksamhet krävs det tillstånd enligt denna balk, om inte något annat följer av bestämmelserna i detta kapitel. Den som vill bedriva vattenverksamhet får ansöka om tillstånd även om det inte krävs tillstånd för verksamheten. (11 kap 9 miljöbalken) Regeringen får meddela föreskrifter om att det för vissa vattenverksamheter i stället för tillstånd skall krävas att verksamheterna har anmälts innan de påbörjas. (11 kap 9 miljöbalken). Den som äger en vattenanläggning är skyldig att underhålla den så att det inte uppkommer skada på allmänna eller enskilda intressen genom ändringar i vattenförhållandena. (11 kap 17 miljöbalken).

26 Tillstånd ges genom dom hos berörd miljödomstol. Exempel på verksamhet som är tillståndspliktig är nybyggnad, utbyggnad eller effektivisering av kraftverksanläggningen, ändring av regleringsnivåer och dammsäkerhetshöjande åtgärder. Rätt att bedriva vattenverksamhet kan också ha uppkommit genom urminnes hävd. Institutet urminnes hävd upphävdes genom den nuvarande jordabalken som trädde i kraft den 1 januari En giltig urminnes hävd måste därför ha uppkommit minst 90 år före detta datum d.v.s. före 1 januari Verksamhetsutövaren ska kunna uppvisa en härledning där hävdens ursprung beskrivs. Rätt att använda annans vattenanläggning kan tillkomma även på annats sätt. Av 19 i Förordning (1998:1388) om vattenverksamhet m.m. framgår det vilka vattenverksamheter som är anmälningspliktiga. Sådan anmälan görs hos Länsstyrelsen. De gränsvärden som anges är övre gränser för anmälningspliktig vattenverksamhet, någon nedre gräns finns inte angiven. Vattenverksamheter som har en omfattning som överskrider de angivna värdena är tillståndspliktiga. I särskilda fall kan även en vattenverksamhet som enligt definitionen är anmälningspliktig kräva tillstånd. Anmälan berör bl.a. fyllning, pålning, grävning, schaktning, muddring, sprängning, omgrävning av ett vattendrag, nedläggning eller byte av en kabel och bortledande av ytvatten samt utrivning av en vattenanläggning som tillkommit till följd av en verksamhet eller ändring av en anmäld eller tillståndsprövad vattenverksamhet. Övre gränser för anmälan är angivna för respektive åtgärd. Verksamhetsutövaren ska kontrollera att hävd och villkor i gällande tillstånd efterlevs. Information om vad en anmälan ska innehålla, avgifter och ärendets gång finns på Länsstyrelsens hemsida < vattenverksamheter < anmälan. Rensningar är enligt 11 kap 15 miljöbalken undantagna från tillståndsplikten. Det kan gälla till exempel rensning av utloppskanal då sediment tas bort ned till ursprungligt djup och läge. Även om rensning får ske utan tillstånd ska miljöhänsyn tas enligt 2 kap. miljöbalken. Mer långtgående åtgärder till exempel fördjupning är anmälnings- eller tillståndspliktigt. Beskriv: Gällande och aktuella tillståndsbeslut för kraftverk och dammar (diarienummer, domsnummer, beslutsdatum, vad beslutet gäller och dess villkor). Om inte tillståndsbeslut finns anges härledning för hävdens ursprung samt de hävdnivåer som åberopas. Hur gällande villkor och hävdnivåer kontrolleras och efterlevs. Hur det klargörs om underhållsåtgärder och ändringar är tillstånds- eller anmälningspliktiga eller inte. När kommunikation ska ske med Länsstyrelsen.

27 Kontroll av verksamheten 5.1 Undersökningar, mätningar och beräkningar Miljöbalken 26 kap 19 Verksamhetsutövaren skall fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga olägenheter för människors hälsa eller påverkan på miljön. Kontakt med SMHI, eller motsvarande, för prognoser med avseende på vattenflöden och vattenstånd (t.ex. genom WebHyPro) kan ge bra information för att planera verksamheten. Sådan information kan kombineras med egna undersökningar, mätningar och beräkningar för området. Det är också möjligt att anlita konsult. Beskriv: Hur information om snömängder, nederbörd, markens vattenmättnad, flöde och vattennivåer erhålls. Hur samordning ska ske med andra reglerare vid normal drift och höga flöden, t.ex. älvsamordningsgrupp eller vatten(vårds)förbund. 5.2 Minimitappning Försiktighetsprincipen och Bästa möjliga teknik, Miljöbalken 2 kap 3 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Beskriv: Om minivattenföring sker enligt dom, hävd eller på eget initiativ. Rutiner för att upprätthålla minimivattenföring. Minivattenföringens storlek. Om regleringen innebär att någon sträcka av det naturliga vattendraget periodvis torrläggs. 5.3 Driftinstruktioner och skötselrutiner Egenkontrollförordningen 5 Verksamhetsutövaren skall ha rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning m.m. för drift och kontroll hålls i gott skick, för att förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön. Detta skall dokumenteras. Exempel på detta kan vara drift, skötsel, underhåll och kalibrering av peglar, nivågivare, driftlarm, mätutrustning för drifttider mm, dammluckor och dess hydraulik, gallerrensare, turbiner e.t.c. och anmälan av planerade reparationer. Beskriv: Förteckning över aktuella driftinstruktioner samt mallar för dokumentation och journalföring och var dessa förvaras. Hur aktuella driftinstruktioner ska tillgängliggörs för personalen vid sådana anläggningar där driftinstruktioner behövs.

28 Driftstörningar Egenkontrollförordningen 6 Inträffar i verksamheten en driftstörning eller liknande händelse som kan leda till olägenheter för människors hälsa eller miljön, skall verksamhetsutövaren omgående underrätta tillsynsmyndigheten om detta. Rapportering till Länsstyrelsen ska göras redan vid misstanke om att störningen kan medföra en risk för hälsa och miljö. Rapportering sker omgående till Länsstyrelsens handläggare via telefon, e-post eller fax. Blankett för rapportering finns på Länsstyrelsens webbplats. Vid allvarliga händelser med risk för person- eller egendomsskada av akut karaktär kontaktas kommunens räddningstjänst via 112. Följande händelser bör rapporteras till Länsstyrelsen: 1. Störning på dammanläggningar, regleringsmagasin och andra vattenanläggningar Ras, skred och instabilitet Behov av sådant omedelbart underhåll att tillståndspliktiga arbeten måste utföras Onormalt läckage Onormalt driftstopp Höga flöden som bedöms påverka hur villkor eller hävd kan följas Låga flöden som bedöms påverka hur villkor eller hävd kan följas Iskravning som bedöms påverka hur villkor eller hävd kan följas 2. Störning på miljön Avvikelse från villkor eller hävd och föreskrifter Störning som bedöms gå utöver vad som vid prövningen angetts som acceptabelt Störning på utpekade värdefulla natur- och kulturmiljöer En skriftlig redogörelse lämnas senast inom två veckor och bör innehålla närmare information om händelseförloppet, redovisning av åtgärder för att driftstörningar inte ska upprepas, bedömning av påverkan på människors hälsa och miljön samt vilka fortsatta åtgärder som behöver göras. Vid behov av längre tid för att t.ex. genomföra undersökningar och utredningar kontaktas Länsstyrelsen. Beskriv: Rutin när och hur driftstörningar anmäls internt. Rutin när och hur driftstörningar anmäls till Länsstyrelsen. Mall för den skriftliga redogörelse som bör göras inom två veckor efter en störning. Rutin för att driftstörningar inte ska upprepas. 6. Kunskap och utbildning Kunskapskravet, Miljöbalken 2 kap 2 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Kunskapskravet innebär att VU skaffar sig den kunskap som krävs för att veta vilken påverkan verksamheten har på människors hälsa och miljön. I detta innefattas teknisk, miljömässig och juridisk kunskap.

29 Teknisk kunskap Att i den dagliga skötseln ha kunskap om den tekniska utrustningens funktion och egenskaper är viktigt för att kunna sköta anläggningen enligt gällande villkor i dom eller enligt hävd. Beskriv: Vilken teknisk kunskap som krävs för att sköta verksamheten. Hur anställda ska hålla sig informerade om teknikutvecklingen i branschen. Hur nyanställda ska utbildas. 6.2 Miljömässig kunskap För att förstå vilken påverkan som den egna verksamheten har på miljön och dess naturvärden, och vilken typ av undersökningar som kan behövas för att undersöka miljöpåverkan, krävs grundläggande kunskaper i hur ekologin i sjöar och vattendrag fungerar. VU behöver även ha kunskap om den miljöpåverkan som just dammar och kraftverk har, samt den bästa tillgängliga tekniken för miljöhänsyn, regleringsstrategier och fiskvägar. Denna kunskap är viktig att VU har tillgång till för att kunna bedriva sin verksamhet på ett miljömässigt hållbart sätt. Var finns information? Grundläggande utbildningar inom akvatisk ekologi, fiskevård m.m. ges av flera universitet och vattenbruksskolor, t.ex. SLU eller Karlstads Universitet. Utbildning kan också utföras av konsulter och branschorganisationer som Svensk Energi och SERO. Information om den miljöpåverkan som dammar och kraftverk har kan fås från ett flertal forskningsrapporter. Som exempel har Fiskeriverket, Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Elforsk gemensamt finansierat ett forskningsprogram, Vattenkraft - Miljöeffekter, åtgärder och kostnader i nu reglerade vatten. Information om detta forskningsprogram finns att hämta på Information om tekniska lösningar för ökad miljöhänsyn så som fiskvägar kan bland annat fås från Fiskeriverkets hemsida, Information om miljömålet Levande sjöar och vattendrag Beskriv: Hur anställda ska hålla sig informerade om den påverkan som verksamheten har på miljön och dess naturvärden. Hur nyanställda ska utbildas om den påverkan som verksamheten har på miljön och dess naturvärden. 5.3 Juridisk kunskap VU ska ha tillgång till kunskap om de delar i miljöbalken och dess föreskrifter som berör verksamheten. Detsamma gäller naturligtvis också gällande domar. När det gäller miljöbalken och dess föreskrifter sker hela tiden förändringar som det är viktigt att få vetskap om. Utbildning kan fås genom kurser ordnade av branschorganisationer som Svensk Energi eller SERO samt konsulter och universitet.

30 Beskriv: Hur VU ska hålla sig uppdaterad i miljöbalken och dess föreskrifter. Hur kunskap om gällande domar, åberopad hävd och tillsynsbeslut upprätthålls samt hur dessa dokument hålls tillgängliga. 7. Dammsäkerhet Egenkontrollförordningen 6 Verksamhetsutövaren skall fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från hälso- och miljösynpunkt. Resultatet av undersökningar och bedömningar skall dokumenteras. Ett sätt att göra en riskanalys på dammar är att använda sig av RIDAS. Medlemmar i branschorganisationen Svensk Energi har tagit på sig att konsekvensklassificera sina dammar enligt RIDAS. Det är viktigt att även övriga dammägare riskklassar sina dammar enligt RIDAS eller motsvarande. De som har RIDAS-klassificerat sina dammar ska göra en årlig rapportering till Länsstyrelsen, som ligger till grund för en sammanställning som Svenska Kraftnät gör årligen. Se länk på Länsstyrelsens hemsida Beskriv: Hur konsekvensklassificering av dammarna ska genomföras. Hur Ni utifrån framtagen klassning tagit fram DTU-manual (Drift, Tillsyn och Underhåll) och FDU-manual (Fördjupad DammsäkerhetsUtvärdering och besiktning). 8. Kontroll av miljöpåverkan Miljöbalken 26 kap 19 Verksamhetsutövaren skall också genom egna undersökningar eller på annat sätt hålla sig underrättad om verksamhetens eller åtgärdens påverkan på miljön. Kontroll av miljöpåverkan kan VU göra genom egna undersökningar, konsultuppdrag och/eller inom ramen för ett vattenförbunds eller vattenvårdsförbunds verksamhet. Länsstyrelsen återkommer med vägledning under andra halvan av år Beskrivning av kemikalie- och avfallshantering Egenkontrollförordningen 7 Verksamhetsutövaren skall förteckna de kemiska produkter samt biotekniska organismer som hanteras inom verksamheten och som kan innebära risker från hälso- eller miljösynpunkt. Försiktighetsprincipen och Bästa möjliga teknik, Miljöbalken 2 kap 3 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik.

31 Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Hanteringen av kemikalier och avfall ska ske på ett sådant sätt att risk för skada på människor, mark, vatten och luft minimeras. Flytande kemikalier och avfall ska förvaras på tät invallad yta där invallningen rymmer den största enskilda behållarens volym plus 10% av den maximalt förvarade volymen inom invallningen. Sker lagringen utomhus ska lagerplatsen vara försedd med tak eller regnskydd samt vara skyddad för påkörning. Beskriv: Kemikalieförteckning med namn på produkten, använda mängder per år och användningsområde samt varuinformationsblad. Information om produktens hälso- och miljöskadlighet och produktens klassificering. med avseende på hälso- och miljöfarlighet. Uppmärkning av kemikaliebehållare samt lagringsplatser och invallning. Omfattning och hantering av produkten. Produktvalsregeln (ersättning av gamla produkter med mer miljövänliga produkter). Hantering av avfall. 10. Dokumentation Dokumentationen ska vara ett stöd i uppföljning och kontroll av verksamheten för att säkerställa att den fungerar. Genom dokumentation kan man visa på vilka rutiner som finns för verksamheten. Dokumentationen bör sparas i minst fem år. I vissa fall är det en skyldighet. Det är verksamhetsutövaren som ska kunna visa för tillsynsmyndigheten hur egenkontrollen fungerar och hur ställda krav följs s.k. omvänd bevisbörda. Beskriv: Hur egenkontrollarbetet dokumenteras. Hur de skriftliga dokumenten hålls tillgängliga för dem som berörs av dem. Hur arkivering sker.