Barn- och utbildningsförvaltningen ÖRELUNDSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN

Transkript

1 ÖRELUNDSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN

2 Inledning Alla barn och elever skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin individualitet. Likabehandlingsplanen syftar till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier. I likabehandlingsarbetet är arbetet mot annan kränkande behandling såsom mobbning en viktig del. Likabehandlingsplanen har upprättats med utgångspunkt från Lagen om för förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling. Lagen trädde i kraft i april 2006 och skärper verksamhetens ansvar för att främja barns och elevers lika rättigheter. De grundläggande värden som styr Örelundskolans verksamhet genom läroplanen kan vi sammanfatta med att alla barn/elever ska: Värdegrund: - kunna känna sig trygga, - trivas och må bra i skolan, - uppleva gemenskap och kamratskap, - uppleva sig värdefulla, - uppleva sig som berikande för andra, - känna sig omtyckta och uppskattade. Vår grundsyn innebär att vi ser att: - vi utvecklas och får en god beredskap för livet genom möten med andra, - alla ska ges goda förutsättningar och goda möjligheter att lyckas i skolan, vilket betyder extra omsorg och stöd till några barn/elever, - det är viktigt vad vi säger och hur vi uttrycker oss, - vi visar respekt genom att lyssna på varandra, - alla barn/elever ska ingå i kamratsammanhang och det är vi vuxna som ansvarar för att detta fungerar. Vi agerar så här: - ständig dialog i personalgruppen i syfte att vara genomtänkta och tydliga förebilder, - genom dialogen utvecklar vi ett gemensamt förhållningssätt, en samsyn, så att vi reagerar på minsta tendens till diskriminering och annan kränkande behandling, nolltolerans, - inga nedsättande kommentarer till eller om någon annan accepteras, - all personal tar ansvar och agerar direkt vid tendenser till diskriminering och annan kränkning. Alla tendenser till diskriminering och annan kränkande behandling är oacceptabel på Örelundskolan! Alla agerar, ser och hör! Bodil Jivegård

3 1.1 Vision och målsättning Visionen är övergripande och gäller för all verksamhet inom barn- och utbildningsförvaltningen i Bollebygds kommun. I Olsfors aktualiseras innebörden av visionen i början av varje läsår i samtliga barngrupper. Visionen ligger till grund för skolans trivselregler vilka revideras årligen via klass- och elevråd. Trygghet, omtanke och hänsyn skall prägla all samvaro och olikheter respekteras och ses som en tillgång. Delmål Skolans idrottshall samt fritidshemmet är inte tillgängligt för rullstolsburna, detta kommer att tas upp på den årliga skyddsronden för fysisk miljö. Alla barn/elever skall känna sig trygga i omklädningsrum före och efter idrottslektioner. Det skall alltid finnas personal i anslutning till omklädningsrummen när elever vistas där. Personalen schemalägger tiden för denna tillsyn. Alla elever/barn och all personal skall känna till likabehandlingsplanen och dess innebörd. 1.2 Definitioner och begrepp Nedan beskrivs ett antal definitioner och begrepp som används i likabehandlingsplanen och i arbetet för att främja likabehandling. Definitioner och begrepp är hämtade ur Skolverkets allmänna råd om likabehandling. Barn: Den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg. Elev: Den som utbildas enligt skollagen. Mobbning: En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet tillfogar eller försöker tillfoga någon annan skada eller obehag. Trakasserier: Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna; etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder och kön eller som är av sexuell natur. Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn eller elever eller mellan barn och elever. Annan kränkande behandling: Ett uppträdande som utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller elevs värdighet. 1.

4 2. Resultat från nulägeskartläggning Kommunövergripande elevenkät år 3 och 5 De frågor i elevenkäten som gav något lägre resultat var frågan om eleverna känner sig trygga i skolan ( i klassrum, omklädningsrum, grupprum, mm.) samt frågan om toaletterna är bra. Den fråga vi vill prioritera och förbättra resultatet ytterligare på är frågan om elever blivit mobbade under detta läsår. Tre elever svarade ja på den frågan. Det område vi vill prioritera för att bibehålla dess goda resultat är att de som har blivit mobbade har pratat med någon vuxen på skolan och har fått hjälp. Alla svarade ja. Flera lokaler på skolan är inte anpassade så att de är tillgängliga för rullstolsburna, detta gäller skolans idrottshall, uppehållsrum för år sex som är belägen i idrottshallen samt hela fritidshemmet. Kommunövergripande enkät fritidshem Fritidshemmet har fått överväldigande positiva resultat. Det område vi vill prioritera för att bibehålla det goda resultatet är: Att eleverna trivs på fritidshemmet och med de vuxna som arbetar där. Trygghetskartläggning i samtliga klasser I början av varje läsår genomförs en trygghetskartläggning i samtliga klasser och på fritids. Vid sammanställningen av årets kartläggning framkom följande: A. Flera barn upplever att de känner sig otrygga i omklädningsrummen före och efter idrottslektioner. B. Vägen till och från skolan samt skolgården känns otrygg eftersom utomhusbelysningen är otillräcklig. C. Skolvägen och Bäckvägen är trafikerade i samband med skolans start och sluttid. D. Några barn har blivit kränkta av kamrater under bussfärd. E. Uppfräschning av yttre och inre miljö efterfrågas. Tryggare toaletter efterfrågas. Trygghetskartläggning på fritidshem Fritidshemmet har inte gjort en heltäckande undersökning kring var man känner sig otrygg. Från och med hösten 2007 kommer fritidshemmet att genomföra en trygghetskartläggning över om det finns något område i och utanför fritidshemmet där barnen känner sig otrygga. Vi kommer att utgå från skolans frågeställning kring otrygghet men ställa frågan gällande fritidshemmet. Trivselenkät inför utvecklingssamtal I samtliga klasser görs en trivselenkät inför utvecklingssamtalet. Resultatet på enkäten tas upp under utvecklingssamtalet.

5 Åtgärder som skall vidtas A. Det skall alltid finnas en vuxen i idrottshallen och i anslutning till omklädningsrummen när elever vistas där. Detta kommer att genomföras under vt - 07, vi kommer att schemalägga denna tillsyn som Kommer att gälla fr.o.m. läsåret 07/08 B. Belysningen utomhus behöver förbättras, det gäller belysning på vägen till Sörån, starkare belysning på skolgården samt ytterbelysning vid ytterdörr vid lastzon. C. Skyltar ska sättas upp för att obehörig trafik på Skolvägen och Bäckvägen ska upphöra. D. Gemensamma rutiner och samsyn mellan bussbolag och skola vid eventuella kränkningar under bussfärd. E. Yttre - och inre miljö: Behov av förbättring har påpekats vid flertal tillfällen, ritningar på yttre miljö är klara, beslut om resurser för genomförandet är inte klara. Tryggare toaletter, enklare låsmekanism är nödvändig - frågan tas upp på skyddsronden. Förbättra underlaget till trygghetskartläggningen så att frågeställningen lägger fokus på hur varje elev upplever trygghet, utifrån egna erfarenheter. 3. Ansvarsfördelning Det är ett gemensamt ansvar hos all personal att stoppa kränkningar. Klassföreståndarna och fritidspersonalen är alltid huvudansvariga i arbetet mot kränkningar. Till klassföreståndarnas och fritidspersonalens hjälp har skolan ett likabehandlingsteam med representanter från alla arbetslag. Rektor har det yttersta ansvaret. På central nivå finns ett resursteam med kurator, skolsköterska och psykolog. Vid särskilt allvarliga ärenden ska ansvaret överlämnas till Individ- och familjeomsorgen. 4. Aktiva åtgärder för att främja likabehandling Samtliga elevgrupper har schemalagd tid för SET (socioemotionell träning). På skolan finns kamratstödjare från år 3-6 som handleds av specialutbildad personal. Kamratstödjare utses av likabehandlingsteamet i samråd med klassföreståndarna efter intresseanmälan. Observationer utförs av specialpedagog och skolpsykolog i förskoleklass och år 1, för att kartlägga sociala och språkliga svårigheter. Gemensamma aktiviteter genomförs årligen i tvärgrupper F-6. Förhållningssätt, värdegrund och trivselregler diskuteras och beslutas i en demokratisk process (klassråd - elevråd). Aktualisera de fem diskrimineringsgrunderna i samtliga grupper i början av varje termin. Kurator och specialpedagog har etiska samtal för att främja likabehandling år 4. Förskoleklassen får faddrar i år 3. De har sedan verksamhet tillsammans under kommande år. Barnens placeringar och gruppindelningar bestäms av läraren. Vuxna och barn äter tillsammans i matsalen. Stimulerande lekmiljö förebygger kränkningar. Fritidshem Förhållningssätt, värdegrund och trivselregler diskuteras och beslutas i en demokratisk process. Genusperspektivet genomsyrar hela verksamheten.

6 5. Rutiner för att upptäcka trakasserier och annan kränkande behandling Varje år genomförs barn/elev och föräldraenkäter som ett led i det förebyggande arbetet. Dessutom genomför vi en trygghetskartläggning och en trivselenkät inför utvecklingssamtal. Kamratstödjare hjälper till att upptäcka om någon blir utsatt för kränkning, de förmedlar sedan informationen till de vuxna på skolan. Under all lektionsfri skoltid, från 7:45 (gällande skolskjutsbarnen från 7:30) till skolskjutsarnas avfärd, finns vuxna rastvärdar i barnens närhet. Att förbättra: Utveckla kompissamtalet. Utveckla SET för att på ett tydligt sätt täcka in samtliga diskrimineringsgrunder. 6. Rutiner för att åtgärda trakasserier och annan kränkande behandling 6.1 Rutiner för hur en akut situation skall hanteras När någon vuxen på skolan/fritids uppmärksammar en kränkning markerar vi att en sådan inte får förekomma. Därefter informeras klassläraren om det som hänt. Elever som uppmärksammar en kränkning uppmanas att berätta det för någon vuxen. Om kränkningarna inte upphör kontaktas likabehandlingsteamet. På skolan finns ett likabehandlingsteam som genomför samtal med berörda parter. Vid hantering av en akut situation används. Att tänka på i samtal när trakasserier och annan kränkande behandling se. bilaga Rutiner för att utreda trakasserier och annan kränkande behandling Likabehandlingsteamet utreder kränkningen efter modellen Utredning av trakasserier och annan kränkande behandling. se bilaga 1. Dokumentation sker dels av klasslärare/ fritidspersonal eller av likabehandlingsteamet. Dokumentationen sparas på USB-minne som förvaras i kassaskåp och papperskopia som förvaras i berörda elevers mappar i arkivskåpet. Dokumentationen sparas på den elev som känt sig kränkt, men även på den som kränker om det sker vid upprepade tillfällen. 6.3 Rutiner för uppföljande insatser Likabehandlingsteamet genomför uppföljningssamtal efter modellen Att tänka på vid uppföljningssamtal inom en vecka. se bilaga 1. En samlad dokumentation skrivs av likabehandlingsteamet, se bilaga 2 Ev. Åtgärdsprogram skrivs av klasslärare/ fritidspersonal och vårdnadshavare gemensamt. 7. Medverkan i arbetet med likabehandlingsplan Elevmedverkan sker genom att klassråd via elevråd är remissinstans, samt att föräldrar genom skolrådet är remissinstans vid arbetet med likabehandlingsplanen.

7 8. Information och kunskapsspridning om likabehandlingsplanen Varje läsår skall likabehandlingsplanen revideras. Samtliga medarbetare skall medverka i arbetet och informeras om innehållet i likabehandlingsplanen. Likabehandlingsplanen skall finnas tillgänglig på skolans hemsida. Alla medarbetare skall känna till syftet med likabehandlingsplanen och likabehandlingsarbetet samt är medvetna om sin roll i likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplanen presenteras på samtliga föräldramöten i början av varje läsår. Planen aktualiseras regelbundet i det vardagliga arbetet med eleverna. En light-version av likabehandlingsplanen skall formuleras och skickas hem till vårdnadshavare i början av varje läsår. I samma folder informerar vi om att skolan har likabehandlingsteam samt kamratstödjare och deras uppgifter. 9. Kompetensutveckling för medarbetarna Samtliga medarbetare vidareutbildas i likabehandlingsplanen. Handledare för kamratstödjare träffas regelbundet, får kompetensutveckling och har kommunövergripande riktlinjer för arbetet med kamratstödjare. Kamratstödjare från kommunens samtliga skolor träffas för att få utbildning samt utbyta erfarenheter Likabehandlingsteamet träffas regelbundet på schemalagd arbetstid. Likabehandlingsteamen i kommunen träffas regelbundet för att få utbildning samt utbyta erfarenheter. 10. Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsarbetet Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsarbetet sker i slutet av varje läsår. 11. Bilagor Bilagorna är tänkt att fungera som mall/stöd i arbetet med likabehandling. Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Att tänka på i samtal om kränkning/mobbning Inom en vecka Utredningsblankett I utredningsblanketten samlas all dokumentation kring ett ärende som handlar om trakasserier eller annan kränkande behandling. Bl.a. ingår i utredningen underlag från de olika samtalen, de insatser/åtgärder som genomförs samt utvärdering av insatserna. Utredningen utgör därmed en sammanfattning och samlad bedömning/analys för förbättringsåtgärder. Åtgärdsprogram och uppföljning av åtgärdsprogram

8 Att tänka på i samtal om trakasserier/kränkning/mobbning Bilaga 1 Dag 1 Att tänka på innan samtalet: o Var övertygad om att det eleven berättar är sant. o Se till att ha mycket fakta om det som har hänt. o Se till att informationen är aktuell (2-3 dagar gammal) o Informera läraren som håller lektion då du ska påbörja samtalen med de som mobbat/kränkt. 1. Samtal med den utsatte Låt eleven beskriva sin situation. Låt honom/henne ta god tid på sig. Ställ inte så mycket frågor. Vi får mest information från barn när de fritt beskriver en situation. Ta reda på hur eleven/barnet mår och har det just nu, vilket stöd som finns hemma, om han/hon själv vill ha ytterligare stöd samt gör själv en sammanfattning av hur du ser på situationen. I de enskilda samtalen med den som är utsatt är det viktigt att visa att vi sett elevens utsatthet, att stötta och förmedla hopp om en förändring! 2. Samtal med var och en av de som trakasserat/kränkt (utan förvarning) Tänk på att det är lika viktigt att behandla den som mobbat/kränkt med respekt. Ställ frågor som är tydliga och lätta att svara på, medan någon antecknar. Gå rakt på sak, t ex: o Vi vet vad som har hänt. o Du har. o Den som mobbat/kränkt kanske då säger: o Men, det var inte bara jag. o Svara då: o Det kanske är så, men nu är det dig vi pratar med. Vi kommer att prata med alla inblandade. o Vi accepterar inte sådant beteende mot någon här på skolan och vi tänker se till att detta tar slut. Försök komma överens om att situationen inte är bra. Tala om att de vuxna kommer att hålla ögonen på honom/henne. Uppmana den som kränkt/mobbat att själv tala om hemma vad som hänt. Tala om att du kommer att ringa hem till föräldrarna samma dag. Bestäm tid för när uppföljning skall göras. (Inom en vecka) 3. Kontakta föräldern/föräldrarna samma dag och berätta vad som inträffat Dokumentera samtalen med barnen/eleverna och föräldrarna.

9 Att tänka på vid uppföljningssamtal inom en vecka Bilaga 1 forts (Tiden för uppföljning bestäms vid första tillfället) o Kolla först med den utsatte hur det har gått sedan sist. o Träffa den/de som mobbat/kränkt var och en för sig. Områden som är viktiga att lyfta i uppföljningssamtalen o Hur har det gått sedan sist? o Har eleven pratat med sina föräldrar om situationen? o Är föräldrarna engagerade? o Informera eleven om att föräldrarna kommer att kontaktas igen för uppföljning. o Hur ska vi gå vidare? o Vad ska vi göra för att situationen ska fortsätta på ett bra sätt? o Skriv ner de åtgärder ni kommer fram till. o Kontakta hemmet. Det är viktigt att se föräldrarna som en resurs i arbetet mot mobbning/kränkning och att få deras stöd och hjälp. Det är viktigt att följa upp samtalen kontinuerligt tiden efter de två samtalen både med den/ de som trakasserat/kränkt och den som blivit trakasserad/kränkt för att se till att löftena hålls även fortsättningsvis. Dokumentera uppföljningssamtalen. OBS! Vid allvarliga fall av trakasserier/kränkning agerar vi omedelbart och kallar föräldrar till skolan.

10 Bilaga 2 Samlad dokumentation - Utredning av trakasserier eller annan kränkande behandling I utredningsblanketten samlas all dokumentation kring ett ärende som handlar om trakasserier eller annan kränkande behandling. Utredningen nedan utgör därmed en sammanfattning och samlad bedömning/analys för förbättringsåtgärder. Datum: 1. Barnen/elevernas namn 2. Beskrivning av ärendet/ händelsen 3. Beskrivning av direktåtgärder som genomförts (Ange datum, tid och plats för när samtal genomfördes med de inblandade barn/eleverna respektive tid och datum när vårdnadshavare informerades) 4. Eventuell kontakt med annan myndighet ( Behöver annan myndighet kontaktas/har annan myndighet kontaktats? Om ja, beskriv hur och när och vem som tagit kontakten.) 5. Beskrivning av fortsatta åtgärder som behöver vidtas den närmsta tiden ( Beskriv vilka åtgärder som behöver vidtas den närmsta tiden/har vidtagits den närmsta tiden efter aktuell händelse. Tänk på att åtgärder bör vara dubbelsidiga dvs. rikta sig åt både den som trakasserat/kränkt och den som blivit trakasserad/ kränkt) 6. Eventuellt åtgärdsprogram ( Åtgärdsprogram behöver inte upprättas vid varje enskilt fall. Däremot behöver alltid förskolan/ skolan ta ställning till om åtgärdsprogram behöver upprättas. Vid behov av åtgärdsprogram, upprättas det i vanlig ordning och den ordinarie mallen för åtgärdsprogram och uppföljning av åtgärdsprogram används) 7. Åtgärder på grupp och/ eller verksamhetsnivå (Beskriv de åtgärder som behöver vidtas eller har vidtagits på grupp och/eller verksamhetsnivå. Om inga åtgärder bedömts nödvändiga på grupp och/eller verksamhetsnivå behöver förskolan/skolan beskriva kort varför den bedömningen gjorts.) 8. Uppföljning av planerade åtgärder 9. Utvärdering och analys av genomförda åtgärder. ( Gör en sammanfattande utvärdering och analys av de åtgärder som genomförts. Behöver fler andra åtgärder vidtas. Om inte kan ärendet avslutas.) Dokumenterat av: Underskrifter: