En projektansökan inom Mål 2 Öarna, december 2003

Transkript

1 1 SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND Skärgård för framtiden En projektansökan inom Mål 2 Öarna, december 2003 Disposition 1. Projektets syfte 2. Projektets mål 3. Projektets målgrupper 4. Skärgårdarnas Riksförbund, kort historik 5. Problembeskrivning 6. Projektets innehåll 6.1 Förväntat resultat 6.2 Åtgärder 6.3 Lokal mobilisering, för bättre levnadsvillkor i regionen Mål 2 Öarna 6.4 Tematiskt arbete med centrala frågeställningar 6.5 Erfarenheter från skärgårdsområden i andra länder 6.6 Demokratifrågor 6.7 Ungdomssatsningar 6.8 De nya skärgårdsborna 6.9 Utveckling av den sociala ekonomin, kooperativa lösningar etc Inspirerande idésamtal 6.11 Nationell konferens, "Skärgård för Framtiden" 7. Nyskapande 8. Jämställdhetssatsningar 9. Projektets inriktning och profil 10. Avgränsning mot ordinarie verksamhet inom SRF 11. Projektarbetets organisation och genomförande 12. Förväntad verksamhet efter att strukturfondsstödet upphört 13. Indikatorer 14. Tidplan 15. Ekonomi, belopp och medfinansiering

2 2 1. Projektets syfte Projektets har två tydliga syften. Först skall Skärgårdarnas Riksförbund, SRF, genom sina regionala medlemsföreningar åstadkomma en tydlig lokal mobilisering. Denna stimuleras genom konkreta aktiviteter och åstadkommer att skärgårdsbor i hela landet blir delaktiga i ett framtidsinriktat utvecklingsarbete. Genom aktiva insatser i de olika skärgårdsföreningarna deltager de i arbetet med en bred analys av ett antal centrala teman som har avgörande betydelse för utvecklingen för en året runt levande skärgård. Det andra syftet är att projektet genom sitt breda anslag skall påverka attityder kring hur en positiv utveckling kan ske i landets skärgårdar. För att ge extra uppmärksamhet åt detta samlas projektet i slutfasen kring två framåtsyftande aktiviteter. Dels ett stimulerande samtal om idéer för en Skärgård för framtiden. Dels en nationell konferens, arrangerad av skärgårdsbor för beslutsfattare i landet, om förutsättningarna för den framtida utvecklingen, dess problem och dess möjligheter. 2. Projektets mål Projektet "Skärgård för Framtid" är ett offensivt arbete för att stärka engagemanget för den framtida utvecklingen i skärgården. Landets alla skärgårdsbor blir delaktiga genom aktiva insatser i sina samhällsföreningar som gör deras kulturarv vitalare och mer utvecklande. Detta utvecklas i en process med stärkt lokal mobilisering och ökade insatser för delaktighet och inflytande i samhällslivet. Projektet "Skärgård för Framtid" skall identifiera och beskriva de viktiga hindren och möjligheterna för en positiv utveckling. Det gäller frågeställningar inom de centrala rubrikerna; arbete, boende och service. Inom dessa områden definieras tio teman vilka bearbetas av deltagare från olika ö-regioner. Därmed identifieras de viktigaste frågorna och målgrupperna. I analyserna skall särskilt lyftas fram goda förebilder inom olika sektorer för att inspirera ett utvecklingsarbete. Genom dessa inspirerande konkreta analyser av olika teman gör skärgårdsborna kartläggningar som kan bilda underlag för kommande initiativ. Men det gäller också att speciellt stimulera skärgårdens ungdomar att själva kunna bilda en plattform för att angripa frågorna på sitt vis. I en glesbygd som skärgården kan det många gånger vara långt mellan likasinnade ungdomar. Det är en viktig uppgift att hjälpa till att bygga upp en sammanhållning mellan ungdomar från olika öar. Genom att skapa ett utbyte av erfarenheter mellan ungdomar från olika regioner skapas förutsättningar för inspiration och framtidstro. De "nya" skärgårdsborna skall kartläggas. Det är familjer och enskilda som valt att flytta ut i skärgården. Ofta är det ett beslut som rymmer frågor om livsstil och livskvalitet. Inom projektet skall en analys av de nya skärgårdsborna göras med en beskrivning av de viktigaste faktorerna som styrde deras val att flytta till skärgården. Dessa viktiga kriterier kan sedan bilda utgångspunkt för initiativ för en framtidsinriktad utveckling i skärgården. Det behövs många nya invånare med idéer om boende och livskvalitet. Denna grupp utgör en positiv utmaning i en skärgård med rik på traditioner. En speciell utmaning för skärgården skall formuleras genom ett möte, ett idésamtal, mellan spännande människor med tankar om en "Skärgård för framtiden". I projektet slutfas skall Skärgårdarnas Riksförbund genomföra en nationell skärgårdskonferens 2007 om uthållig utveckling på öarna. Konferensen skall främst vända sig

3 3 till landets många kommuner och länsstyrelser som har skärgårdar. Avsikten är att redovisa de samlade resultaten av projektet "Skärgård för Framtid" för att påverka inriktningen på olika beslutsfattares arbete. Ett viktigt redskap inom projektet är SRF hemsida Denna skall utvecklas så att denna kan utnyttjas offensivt och bli en värdefull hjälp i arbetet med skärgårdsfrågor. 3. Projektets målgrupper Skärgårdens framtid är mycket beroende av tre grupper. Det är dagens bofasta skärgårdsbefolkning men också den framtida genom skärgårdsbornas barn och om dom väljer att bo i skärgården och bilda familj där. Skärgårdsbornas barn ställer nya krav på villkoren för boende, arbete och service. Utöver dessa skärgårdsbor som redan har en lokal förankring finns en viktig grupp i de nyinflyttade invånarna. Dessa är ofta fritidsboende som söker en livskvalité och livsmiljö när de väljer att bosätta sig permanent i skärgården. Här finns också hela skalan av deltidsboende. De nyinflyttade kommer med erfarenheter från andra trakter och arbetsliv. De ser med nya ögon på utvecklingsmöjligheterna för skärgården. Det är genom dessa grupper vi får en "Skärgård för framtiden". Utöver skärgårdsborna själva har projektet en stor målgrupp i de beslutsfattare på olika nivåer i samhället som har med skärgårdsfrågor att göra. Dessa beslutsfattare kommer genom projektet få ett intressant och kvalitativt material från skärgårdsborna som kommer att påverka etablerade attityder. Genom den mobilisering som projektet innebär skapas också bra framtida kanaler för information. 4. Skärgårdarnas Riksförbund, kort historik Skärgårdarnas Riksförbund bildades 1982 på initiativ av ett antal skärgårdsföreningar. Det fanns ett uttalat behov att samarbeta kring frågor av gemensamt intresse som gällde kontakter med statliga myndigheter, regering och riksdag. Förbundet är idag ett samarbetsorgan för 13 självständiga medlemsföreningar. Varje förening ansvarar för representationen i sitt län eller i sin insjö. I skärgårdsområden med många invånare, som Bohuslän och Stockholms skärgårdar, så är medlemsföreningen i sin tur en paraplyorganisation för flera lokala föreningar. Bohusläns skärgårdsråd t.ex. har 40 medlemsföreningar i sin tur. Samtidigt innebär det att med de 13 medlemmar SRF har idag så representerar vi i det närmaste alla bofasta skärgårdsbor i regionerna från Luleå i norr till Koster i väster, samt även för öarna i de stora insjöarna. Riksförbundets roll är alltså att samordna och inspirera, inte styra, de lokala föreningarna. SRF har två huvuduppgifter. Dels att påverka svenska myndigheter i de olika frågor på nationell nivå som är viktiga för skärgårdsborna. Det gäller frågor kring boende, arbete och tillgång till service. SRF bevakar myndigheternas arbete och försöker på olika vis informera om hur skärgårdsborna påverkas av olika regler och förhållanden. Vi arbetar regelbundet med myndighetskontakter, bland annat också med ett nätverk av skärgårdsintresserade riksdagsledamöter. Vår främsta samverkanspart är Glesbygdsverket som har speciellt ansvar för skärgårdsfrågorna på myndighetsnivå. Den andra huvuduppgiften är att vara en samlande kraft för medlemsföreningarna. Genom SRF kan föreningarna finna inspirerande kontakter och dessutom får man goda möjligheter

4 4 till jämförelser hur myndigheterna arbetar i olika län. SRF kan också inspirera till gemensamma aktiviteter som stärker föreningarna. En tredje uppgift som nyligen påbörjats är att samverka med nationella organisationer för små öar i andra länder inom EU. I SRF kunde vi konstatera att det betydelsefulla regionalpolitiska arbetet allt mer styrs på EU-nivå. Efter kontakter bildades 2001 på SRF initiativ ett "European Small Islands Network", ESIN, vid ett möte på Möja. Det övergripande målet för ESIN är att främja en uthållig ekonomisk, social och kulturell utveckling på små öar inom EU. Därmed stärks deras möjligheter att bibehålla året runt levande ö-samhällen. En viktig uppgift är att underlätta ökad samverkan mellan små öar, att utbyta erfarenheter mellan olika regioner och att påverka EU:s institutioner i frågor som är viktiga för öarna. Skärgårdsbor från riksorganisationer i Finland, Danmark, Skottland, Irland och Sverige ingår i ESIN och intresse finns nu även från Grekland och Estland. Efter bildandet på Möja 2001, har årliga konferenser hållits 2002 i Danmark och 2003 på Irland. Mer uppgifter finns på hemsidan SRF utvecklades stegvis med från början fem medlemmar på ostkusten. Från 1992 var förbundet rikstäckande och idag är följande länsvisa föreningar aktiva medlemmar: Luleå Skärgårdsförening Hemsö Skärgårdsförening Söderhamns Kust- och Skärgårdsförening Gräsö Skärgårdsråd SIKO, Stockholms län Sörmlands Skärgårds Intresseförening Östergötlands Skärgårdsförening Smålandskustens Skärgårdsförening Blekinge Kust- och Skärgårdsförening Hvens byalag Bohusläns Skärgårdsråd Visingsörådet Vinöns Kultur- och Hembygdsförening En intresseanmälan finns nu också från Holmöarna i Västerbotten. I de 13 skärgårdsområdena bor drygt öbor fördelade på över 500 bebodda öar med allt mellan 1 och nästan 5000 invånare. Dessutom finns i många län ett definierat skärgårdsområde även på fastlandet innanför en bebodd sammanhängande övärld. SRF:s arbete styrs av en styrelse där varje medlemsförening har två platser. Styrelsen sammanträder fyra gånger per år cirkulerande mellan de olika föreningarna. Ett arbetsutskott på fyra personer finns och sedan år 2000 också en anställd förbundssekreterare på deltid. Denna utökning av verksamheten blev möjlig genom att SRF tilldelades ett årligt anslag från regeringen. Detta kommer genom Näringsdepartementet och har varit kr per år. Med tanke på de stora olikheterna mellan skärgårdsområden och skillnaderna i antal invånare ser vi ett växande behov att SRF medverka mer i att stärka det lokala arbetet. 5. Problembeskrivning En befolkning som lever under utsatta förhållanden genom att bo på öar utan fast landförbindelse har mycket gemensamt. Samtidigt är det ett problem att lösa denna samverkan när man bor utspridd på ett så stort antal öar. Att färdas kollektivt mellan två öar i skärgården

5 5 är ofta inte möjligt. En resa till staden är ofta ett heldagsprojekt. Att deltaga i föreningsmöten eller kommunala informationer på kvällstid är många gånger omöjligt. Detta leder in på det speciella problemet om skärgårdsbornas lilla inflytandet i de demokratiska processerna i kommuner och län. Endast en ren ö-kommun finns bland de små öarna. Det är Öckerö som också har de starkast befolkade öarna. Annars är alltid öborna endast en liten minoritet av befolkningen i respektive kommun. Skärgårdarna, som är ö- bornas hembygd, behandlas ofta i kommunerna främst som områden för friluftslivet. Det är generellt allt svårare för många att samlas i ett aktivt engagemang för samhällsfrågor. Många föreningar upplever vikande medlemstal. Samtidigt har skärgårdsborna lärt sig att utan ett ordentligt engagemang orkar man inte uthålligt påverka utvecklingen i den egna kommunen eller länet. Ideella organisationer är oftast de som driver frågorna om utvecklingen på öarna. Skärgårdarnas Riksförbund har en allt viktigare uppgift i att stödja och inspirera människorna inte minst i de små föreningarna. Utan sådan inspiration och hjälp blir det allt svårare att orka bevaka utvecklingen i sin skärgård. 6. Projektets innehåll 6.1 Förväntat resultat Ett av de främsta resultaten är alltså själva processen, som skall pågå under hela projekttiden. Denna process kommer dock att sätta tydliga avtryck som kan utnyttjas för vidare aktivt arbete. Konkret kommer resultatet kring olika åtgärder också att kunna redovisas. De är samlade i punktform nedan. Ett processinriktat arbete för en stärkt lokal mobilisering, ökat engagemang och ökade insatser för delaktighet och inflytande i samhällslivet. Ett tydligt stöd till den grupp unga skärgårdsbor som är på väg att bildas. De unga skärgårdsborna skall självständigt få möjlighet att utveckla sina viktigaste frågor. Identifiera och beskriva de viktiga potentialerna för utveckling. Separata beskrivningar och analyser av tio teman inom rubrikerna boende, arbete, och service. Varje sådan analys bearbetas av deltagare från olika ö-regioner. Analyserna publiceras. Från de tio analyserna skall samlat lyftas fram goda förebilder inom olika sektorer för att inspirera ett utvecklingsarbete. Dessa redovisas till skärgårdskonferensen En kartläggning av de nyinflyttade skärgårdsborna med en beskrivning av de viktigaste faktorerna som styrde deras val att flytta till skärgården. Resultaten av denna studie kan sedan bilda utgångspunkt för framtidsinriktade initiativ för utveckling i skärgården. En grupp sammansatt av utmanande tänkande personer från kulturen, vetenskapen och det offentliga livet inbjuds att i en rundabordskonferens föra ett samtal om en "Skärgård för Framtiden". Resultatet publiceras och utnyttjas som stimulans i det framtida arbetet kring lokal utveckling. Genomföra en nationell konferens 2007 om uthållig utveckling i landets skärgårdar. Konferensen skall främst vända sig till beslutsfattare i kommuner och länsstyrelser som har skärgårdar. Avsikten är att redovisa de samlade resultaten av projektet "Skärgård för Framtid" och därmed skapa debatt om hur man gemensamt kan förnya arbetet för en levande skärgård. Utveckling av SRF hemsida så att denna kan utnyttjas offensivt och bli ett verkningsfullt redskap både under projekttiden och fortsättningsvis.

6 6 Den ovan redovisade uppställningen utgör till flera delar tydliga milstolpar för projektet. Mest påtagliga är följande. Rapporter publiceras över tio teman som specialstuderas. En speciell sammanställning över goda exempel från alla olika teman sammanställs inför konferensen En kartläggning utförs av de nya skärgårdsborna och analys av deras privata beslutsprocess. Detta är ny kunskap som inte tidigare redovisats och kommer att påverka debatten om med vilka åtgärder myndigheterna arbetar för en levande skärgård. Två större händelser sista året. En konferens med skärgårdsborna och kommun- och läns företrädare för att redovisa projektresultat men också för att få till stånd en dialog på detta plan även mellan kommuner. Den andra händelsen skall försöka bli ett utmanande men samtidigt intellektuellt samtal om "Skärgård för Framtid". Detta kan utgöra ett avstamp till fortsatt engagemang efter projekttidens slut. 6.2 Åtgärder Projektets målsättning skall leda till de ovan redovisade förväntade resultaten. Ett flertal åtgärder måste vidtagas kring olika aktiviteter som stegvis ökar samordningen inom projektet. En viktig del av resultatet i projektet är att genomföra själva processen med stärkt lokal mobilisering. Utöver detta finns i målsättningen en rad mer påtagliga insatser. För dessa behövs speciella åtgärder vidtagas. Redovisningen av olika åtgärder nedan under ansluter till de olika delarna i målsättning och förväntade resultat. 6.3 Lokal Mobilisering, för bättre levnadsvillkor i regionen Mål 2 Öarna. Vi vill stärka det ideella föreningslivet. Här sker ofta ett grundläggande arbete i den lokala utvecklingen. Samhällsföreningarnas möjlighet att utveckla sitt arbete i anslutning till de olika teman som redovisas, skall följas. Det finns många olika utvecklingsmöjligheter att stärka det lokala självstyret. I ett utvecklingsarbete kan befolkningen med lokal rådgivning bättre utnyttja de ofta allt krångligare system av stöd som samhäller erbjuder. Andra områden är när samhället med olika verksamheter av besparingsskäl börjar dra sig ur sina åtaganden i skärgården. Det kan gälla samhällsservice eller skötseln av tidigare uppdrag. Här finns utrymme för initiativ, att genom befolkningens kraft bibehålla servicen och verksamheten, men nu kanske i "egen regi". 6.4 Tematiskt arbete med centrala frågeställningar I projektet "Skärgård för Framtid" utvecklas en process med stärkt lokal mobilisering, ökat engagemang och ökade insatser för delaktighet och inflytande i samhällslivet. Detta sker genom att arbeta tematiskt med tio centrala frågeställningar inom de mer övergripande rubrikerna; arbete, boende och service. De konkreta problemområdena är identifierade inom ramen för SRF styrelsearbete där alla skärgårdsföreningar deltagit. Alla teman är av stor betydelse för utvecklingen i skärgården. Tillgången till bostäder, konkurrensen om bostäder och behovet av en hyresmarknad Beskattningen av boendet, fastighetsskatt, förmögenhetsskatt, boendekostnader Nya möjligheter för skärgården med ny teknik och distansarbeten Turismens utveckling. Dilemma mellan att bevara och öppna för större tillgänglighet Småföretagarnas villkor. Social ekonomi och kombinerade näringar. Uthålligt kustfiske. Lokal förvaltning, ökad förädling och fritidsfisket som resurs. Kulturlandskapets vård genom aktivt lantbruk. Bättre nationella regler för skärgården. Transporter med klokare organisation och bättre villkor. Fraktstöd för gods centralt

7 7 Skolor i skärgården är avgörande för en framtidstro. Nya metoder behövs. Miljöfrågorna med skärgårdsbornas perspektiv. Strandskyddet och nationella miljömål. Kring varje frågeställning, som t.ex. kommunikationsfrågor för skärgården, utses en eller två medlemsföreningar som ansvariga att ta ett större engagemang. Tillsammans med landets övriga skärgårdsföreningar, genomförs sedan seminarier och utvecklingsarbete kring de olika frågorna. I en sådan seminarieverksamhet möts åsikter och kunskaper från skärgårdsbor i olika delar av landet tillsammans med speciella resurspersoner. Ett fördjupat erfarenhetsutbyte sker som resulterar i skriftliga rapporter från varje tema. 6.5 Erfarenheter från skärgårdsområden i andra länder Speciellt i arbetet med de tematiska studierna är det viktigt att belysa hur de olika frågorna behandlas i andra skärgårdsområden. En internationell jämförelse kan ge den nationella diskussionen ny spännvidd. Som exempel kan anges Glesbygdsverkets studie kring åtgärder i en överhettad bostadsmarknad i en nordisk jämförelse. Det ledde till ny debatt om frågorna kring det värdeladdade ordet "boplikt". Projektet kommer att utnyttja det europeiska ö-nätverket, ESIN, med kontakter i Finland, Danmark, Skottland, Irland och Frankrike. SRF kan också hjälpa olika regionala skärgårdsföreningar i Sverige att få kontakt med föreningar i andra länder med liknande problemställningar. En viktig aspekt är att kunna föra fram bra exempel. 6.6 Demokratifrågor Landets skärgårdsområden utgörs utom på Öckerö, av endast befolkningsmässigt mindre delar av fastlandsbaserade kommuner. Skärgårdsbor är bara undantagsvis engagerade som förtroendevalda i kommunala församlingar. Det är helt enkelt svårt att klara sådana uppdrag med tanke på kommunikationsproblemen. Demokratifrågorna har därmed stor betydelse. Många gånger känner skärgårdsborna en vanmakt när olika planeringsprocesser genomförs och påverkar vardagssituationen på olika vis. Utvecklingen har inneburit att de olika skärgårdsföreningarna har tagit på sig en viktig uppgift att föra fram den bofasta befolkningens ståndpunkter. Många gånger fungerar detta också bra i lyhörda kommuner. Betydelsen av att förnya och utveckla det demokratiska arbetet i skärgården är stort. Framtidens skärgårdsbor måste veta att de har en tydlig möjlighet att påverka utvecklingen trots att de ofta bara är en liten minoritet. Problemet är väl känt i det arbete olika folkgrupper i utsatta miljöer bedriver. På tre områden skall projektet "Skärgård för Framtiden" beskriva problematiken och komma med förslag till nya utvecklingsvägar. Den bofasta skärgårdsbefolkningen behandlas i planeringsprocessen på ett underordnat vis. Lagstiftningen har markerat ett antal områden, naturvård, kulturvård och friluftsliv, som riksintressen vilka skall ha företräde framför den bofasta befolkningen. Kommuninvånarebegreppet ger alla fastighetsägare i en skärgård, folkbokförda eller inte, samma formella styrka i överklagandeprocesser. Flera exempel finns där kunniga sommarboende hindrat utvecklingen av bofastas befintliga näringsverksamhet. Ett kommunalt utvecklingsarbete kan lyfta fram skärgårdsbornas röst på ett bättre sätt. Det finns goda erfarenheter på detta med t.ex. lokala nämnder som Kosternämnden och Smögens Ö-råd, länsvisa skärgårdsråd som i Östergötland och ungdomsfullmäktige i Öckerö kommun etc. Ett positivt arbete kring dessa frågor skall genomföras för att ge uppmärksamhet åt problemen. En öppen debatt om demokratifrågorna genomförs också tillsammans med förtroendevalda parter på kommunal, läns- och riks- nivå. Kontakter tas med andra utsatta grupper som lever i samma situationen, där många vill utnyttja och exploatera den miljö som

8 8 några få bor i och lever av. En bred sammanställning av resultaten kring demokratifrågorna i skärgården skall presenteras. 6.7 Ungdomssatsningar Det är alltid svårt att engagera ungdomar i ett utvecklingsarbete när den äldre generationen är med och styr villkoren allt för mycket. Den grupp som är mest underrepresenterad i det lokala utvecklingsarbetet idag är just ungdomar. Den äldre generationen måste ge plats och underlätta för nya arbetsformer där de ungas åsikter, förslag och engagemang ger resultat. Det handlar om att ge inflytande till de unga för att få dem delaktiga. Utgångspunkten måste vara att erkänna att problemet inte ligger i ungdomars ointresse utan det vuxna samhällets oförmåga att dela med sig av inflytande. Detta är en oerhört viktig aspekt inte minst i de små och utsatta ö-samhällena. Intresse för att utöva inflytande börjar ofta i det lokala perspektivet. Då måste former för att ta emot de ungas intresse finnas till hands. En speciell möjlighet har skapats genom den kärna av ungdomar som nu arbetar för att utveckla en skärgårdarnas ungdomsförening. Deras inspiration kom från medverkan i den gemensamma konferens som ordnades på Irland hösten 2003 för ungdomar från små öar i Europa. Bland de gemensamma frågor de svenska ungdomarna beslutade sig arbeta vidare med finns: Ordna utbytesplatser för elevutbyte mellan öar Öka medvetenheten om de goda sidorna med ö-livet Ökat inflytande i lokala beslutsprocesser Utväxla nya idéer mellan ungdomar från olika ö-områden Stärka identiteten för varje ö Starka samarbetet mellan ö-ungdomar från olika EU-länder. Etablera en hemsida för ö-ungdomar. Arbeta för fria resor med färja eller båt iland Ungdomar som växer upp på öarna behöver möta andra ungdomar i samma situation för att få kraft att hävda sina behov och påverka planeringen av skola, kommunikationer etc. Utbudet av aktiviteter som riktar sig till ungdomar är begränsat på landsbygden. Åtgärder för att stimulera nya och lockande idéer kring detta behöver uppmärksammas. Det är viktigt att ungdomar skall bära med sig goda minnen från sin uppväxt i skärgården. Erfarenhetsmässigt vet vi att det är bland de bofastas barn vi hittar morgondagens skärgårdsbor. Åtgärder kring ungdomsarbetet inom projektet "Skärgård för Framtiden" ligger alltså i att ge resurser till ungdomar från svenska öar att komma samman på gemensamma möten. Då kan processen med utveckling av stimulerande idéer komma igång. Det föreslagna utbytesprogrammet för skolelever kan t.ex. SRF medverka till genom kontakter med ö- organisationer inom EU. 6.8 De nya skärgårdsborna Nyinflyttade skärgårdsbor utgör ofta en aktiv del i det lokala föreningslivet. Det är en grupp som tycker det är viktigt att påverka utvecklingen genom att organisera sig i ett gemensamt arbete. Detta är också naturligt eftersom nya invånare ofta saknar ett bredare kontaktnät i sin omgivning. Genom de lokala medlemsföreningarna är det därför relativt lätt att få kontakt med gruppen nya skärgårdsbor. Avsikten är att arbeta med gruppen för att identifiera de faktorer som var avgörande för deras val att bosätta sig i skärgården. Dessa faktorer skall sedan analyseras och sättas in i

9 9 perspektivet av åtgärder som finns idag för att få en ökande, och föryngrad, befolkning i skärgården. Arbetet genomförs genom en standardiserad intervjuprocess som tas fram gemensamt med alla medlemsföreningar i SRF. Intervjuerna bearbetas och en rapport publiceras om de nya öborna och deras aktiva val av livsstil. Kartläggningen skall sedan utgöra en av utgångspunkterna i de två framtidsinriktade aktiviteterna, idésamtalet och den nationella skärgårdskonferensen. 6.9 Utveckling av den sociala ekonomin, kooperativa lösningar etc. Försörjningen i skärgården omfattar redan idag olika former för självhushållning, arbetsbyte samt gemensamt obetalt arbete. Detta breda inslag i försörjningsmönstret har haft och har fortfarande betydelse för skärgårdsbefolkningen. Skärgårdens attraktionskraft kan växa när intresset för breda försörjningsmönster ökar. En viktig fråga handlar då om hur dessa försörjningsformer kan utvecklas. Begreppet social ekonomi ligger nära den ideella sektorn och kooperativt arbete. Grunden är att människor tar initiativ och sluter sig samman för att lösa uppgifter av gemensamt intresse utanför den offentliga sektorn. Ofta handlar engagemanget om lokala lösningar när den offentliga sektorns verksamhet hotar att lämna öarna. Det kan handla om nya former för skolarbetet för att hindra nedläggning av små skolor, bygge av hyresfastigheter eller nya former för äldreboende i sin hemmiljö. Generellt gäller det samordning och nytänkande av servicefunktioner i en miljö med få invånare. Betydelsen av metoden att arbeta med ideella, kooperativa och "självhushållande" lösningar är viktig. I samband med arbetet kring olika teman kommer speciellt utrymme att ges för att beskriva hur den sociala ekonomin kan påverka arbetsformerna och resultatet. Speciellt gäller detta när olika konkreta ämnen skall beskrivas med goda exempel som kan utgöra stimulans för lokalt utvecklingsarbete. Exemplen kan identifieras genom den samverkan som finns mellan föreningarna inom SRF. Analys och redovisning av exemplen sker sedan genom ett tematiskt utvecklingsarbete under ledning av SRF centralt Inspirerande idésamtal Mot projekttidens slut, år 2006, skall de samlade erfarenheterna från de tematiska studierna, ungdomssatsningen och kartläggning av de "nya" skärgårdsborna vara tillgängliga. Likaså den öppna debatten om demokratifrågorna i skärgården. Detta material skall då bilda underlag för ett samtal med ett antal utmanande tänkande personer från kulturens, vetenskapens och det offentliga livets värld. Kretsen som bjuds in skall träffas två gånger år Samtalet skall ha sin utgångspunkt i temat "Skärgård för framtiden". SRF skall organisera genomförandet av samtalet men inte själva deltaga i samtalen. En dokumentation av samtalen i form av en idébok skall ske. SRF har också undersökt möjligheten att engagera TV att medverka och göra ett program om "Skärgård för framtiden" Nationell konferens "Skärgård för Framtiden" De av landets kommuner som har permanent bebodd skärgård inom sina gränser har nyligen påbörjat ett samarbete i form av ett enkelt nätverk. Förhoppningsvis kommer detta att växa och stabiliseras kommande år. Landets skärgårdsommuner har flera aktuella frågor att bevaka och behöver studera olika lösningar hos olika kommuner. Som en avslutning på projektet "Skärgård för framtiden" inbjudes kommunkretsen samt de län som är aktuella till en konferens första halvåret 2007, om skärgården och framtiden. Viktiga underlag för denna konferens blir våra då publicerade tematiska studier samt arbetet

10 10 kring ungdomsfrågorna och de nya invånarna. Den öppna debatten om demokratifrågorna blir också ett naturligt inslag. Vid konferensen skall den aktuella utvecklingen redovisas, men framför allt är det viktigt att visa på mångfalden i landets skärgårdsområden och även lyfta fram de goda exemplen på positiv utveckling inom olika områden. Det är en viktig uppgift att öka kunskaperna om förhållandena i skärgårdarna, levnadsvillkor och hur den offentliga servicen fungerar. Konferensen dokumenteras. Det material som kommer fram kommer att utgöra en bra utgångspunkt för fortsatt arbete efter projekttiden slut. 7. Nyskapande För att nå övergripande mål och närma sig visioner för skärgården finns i projektet "Skärgård för Framtiden" en tydlig vilja att åstadkomma attitydförändringar genom nytänkande, nätverksbyggande och ökat omvärldsmedvetande. Dessa punkter kan sammanfattas i begreppen förnyelse samt utveckling av mänskliga resurser. Förnyelse är nödvändig i ett flertal avseenden. Det handlar dels om att utveckla det som finns, men framför allt handlar det om att stimulera nya attityder och ny utvecklingsoptimism. Detta skall ske med den starkt positivt värderade skärgårdskulturen där man bevarar och nyttjar den natur- och kulturmiljö som finns. Denna miljö måste framför allt för att bli mer intressant för ungdomar, unga familjer och nya skärgårdsbor att bevara och utveckla. Ökad samverkan, nätverksbyggande och strategiska allianser är andra delar i ett förnyelsearbete. Det handlar om samverkan mellan olika skärgårdsområden, men också om samverkan med aktörer som traditionellt står utanför skärgårdsfrågorna men som kan bidra till dess utveckling. Samverkan är också en nödvändighet för att alla berörda ska känna delaktighet i det som sker. Just delaktighet är en ytterst viktig faktor när det gällt att vända en nedåtgående trend. Projektet som är en samlad genomgång av centrala problemområden avslutas på ett offensivt sätt. Där är det skärgårdsborna själva som inbjuder till ett utmanande idésamtal mellan kreativa människor som alla uppskattar skärgården. Där är det den stora nationella skärgårdskonferensen med en dagordning präglad av de frågor skärgårdsborna prioriterar. Ett tydligt men också optimistiskt möte med beslutsfattare i landets skärgårdskommuner och län. Utveckling av mänskliga resurser tar fasta på betydelsen av att förändra attityder. Det handlar också om att ta tillvara den kraft som finns hos enskilda och grupper som vill åstadkomma en utveckling i skärgårdsområdet. I det sammanhanget är de skärgårdsbornas barn, nu som ungdomar, en viktig grupp. En naturlig del i ungdomarnas liv är strävan att studera under en period. Det som kan göras är att så länge de bor hemma skapa en känsla och ett intresse för skärgården för att därigenom öka intresset för återflyttning senare i livet. En tydlig satsning på att stödja skärgårdens ungdomar finns i projektet. En kartläggning utförs av de nya skärgårdsborna och analys av deras privata beslutsprocess. Det gäller alltså de människor som aktivt väljer att flytta till skärgården. Detta blir ny kunskap som inte tidigare redovisats och kommer att påverka debatten om med vilka åtgärder myndigheterna arbetar för en levande skärgård. Det är värt poängtera att det många gånger är alltför lätt att enbart kasta blickarna mot nya företeelser och glömma den kunskap och kompetens som redan finns. En väsentlig del i arbetet för "Skärgård i Framtid" är därför att anpassa de traditionella näringarna till en ny kundkrets. Nya arbetstillfällen, och kanske också helt nya produkter och företagsformer, kan

11 11 skapas genom förädling och nischtänkande. En viktig del i programmet blir därför att inom olika centrala temaområden stimulera nytänkande och nätverksbyggande samt skapa ett klimat där idéer tas om hand och omsätts i praktiken 8. Jämställdhet Skärgårdens många olika näringar är traditionellt mansdominerade. Utbudet av arbetsmöjligheter som finns i skärgårdarna har också en lägre andel i tjänstesektorn än i riket som helhet. Många kvinnor känner därför en begränsning i sina valmöjligheter. Detta är ett viktigt problem och projektet vill därför stärka kvinnornas roll i utvecklingsarbetet och ge särskilt utrymme åt deras erfarenheter och kunskaper. Det gäller dels i urvalet av de teman som skall studeras men framför allt gäller det att ge kvinnor en särbehandling så att de garanteras möjlighet att deltaga aktivt i projektet. SRF:s erfarenhet är att om rätt arbetsformer stöttas så är skärgårdens kvinnor mycket intresserade av att deltaga i ett utvecklingsarbete. 9. Projektets inriktning och profil En tydlig inriktning är markerad i arbetet mellan riksförbundet och dess medlemsorganisationer. Utvecklingen av gräsrotstänkandet med den nära kontakten och den demokratiska formen ger goda möjligheterna att nå fram med ett utvecklingsarbete nära skärgårdsborna. Projektet är starkt inriktat på att stimulera till deltagande i analyser och jämförelser av förhållandena i olika skärgårdsområden. Detta bör också locka till många aktiva deltagare. Den tydliga prioritering av SRF:s uppdrag att stärka medlemsföreningarnas inre arbete i sina skärgårdar genomförs i en process som samtidigt lockar fram ett nytt tänkande kring centrala frågeställningar. I arbetet med utvalda teman kommer man att känna igen sina lokala angelägna frågor. Denna inre verksamhet har SRF idag inte haft tillräcklig förmåga att klara med nuvarande ekonomiska situation. Den inspiration som kan kan åstadkommas är direkt knuten till satsningen på åtgärderna "lokal mobilisering", "insatser för ökad delaktighet och inflytande i samhällslivet" samt "ungdomssatsningar". På lokal nivå spelar underifrån perspektivet en viktig roll för att ta till sig kunskapen. Denna utgör en både stor och delvis outnyttjad resurs och har ett sektorsintegrerat synsätt. Lokalt ser man sambanden mellan hur åtgärder inom ett område kan ha stark påverkan på utvecklingen även inom ett annat område. Detta är viktigt för att lokalt behålla och utveckla långsiktighet och helhetstänkande. Om människor känner att deras kunskaper är efterfrågade och detta upplever de dessutom som självklart när det gäller miljöer och verksamheter som de själva är delar av så ökar också engagemanget och viljan att aktivt delta i den lokala utvecklingen. Ett viktigt tillskott i perspektivet vill projektet tillföra. Öborna har en tendens att söka efter lösningar på sina problem genom att titta på fastlandet snarare än att jämföra sig med andra öar. Här vill projektet fokusera på arbetet att göra jämförelser mellan ö-regioner. Projektet genomförs också i tydligt utåtriktade former. I arbetet med att föra in nya kunskaper och stimulans kommer olika personer att inbjudas att medverka. Det kommer att gälla dels arbetet kring de tematiska studierna av potentialer för utveckling. I arbetet med ungdomsfrågor och frågor kring "nya" skärgårdsbor kommer nya grupperingar med människor att formeras som inte normalt ingår i SRF:s nuvarande arbete. Dessa grupper kommer att stimuleras att vidareutveckla sitt arbete. Det kan utvecklas till nätverksseminarier som i sin tur kan leda till olika projekt.

12 12 Arbetsmetoden att på olika vis, mycket publikt föra fram tankar för en "Skärgård för framtiden" sker tydligt utåtriktat på två vis mot projekttidens slut. Dels är det den mer bundna formen där landets skärgårdskommuner och län får stimulans till ett samlat utbyte av erfarenheter i form av en stor konferens Dels är det den friare samtalsform där vi lockar till ett spännande samtal mellan olika skärgårdsintresserade personer som normalt inte är i kontakt med SRF. 10. Avgränsning mot ordinarie verksamhet inom SRF SRF:s ordinarie verksamhet har en huvudsakligen utåtriktad del. Det är att påverka svenska myndigheter i de olika frågor som är viktiga för skärgårdsborna. Det gäller frågor kring boende, arbete och tillgång till service. Inom dessa områden bevakar SRF myndigheternas arbete och försöker på olika vis informera om hur skärgårdsborna påverkas av olika regler och förhållanden. Det kan gälla skrivelser och remissbehandlingar av utredningar. Vi arbetar regelbundet med myndighetskontakter men också t.ex. med ett nätverk skärgårdsintresserade riksdagsledamöter. Vår främsta samverkanspart är Glesbygdsverket som har speciellt ansvar för skärgårdsfrågorna. Traditionellt har SRF medlemsföreningar själständigt planlagt och genomfört sitt utåtriktade arbete mot respektive läns och kommunala myndigheter. I skärgårdsområden med liten befolkning är det ofta svårt att på ett tillräckligt vitalt sätt orka bedriva detta arbete. Man har fullt upp att hinna följa de olika dagsaktuella frågorna. Projektet "Skärgård för framtiden" ger ett markerat utrymme att lyfta blicken. Att se lite längre fram än vad vi många gånger orkar. Projektet ger också en tankens frihet att lyfta fram egna initiativ. normalt brukar tiden upptas av att ha åsikter om andras arbete och förslag. Programmet Mål 2 Öarna har just åtgärden "lokal mobilisering" med den tydliga inriktningen att få fart på drivkrafterna för att åstadkomma förbättrade levnadsvillkor. Projektansökan är därmed konkret kopplad till programmet och dess inriktning. Som framgår ovan är också den verksamhet projektet avser skild från vår ordinarie verksamhet. Förvisso kan många sakfrågor vara sådant SRF behandlar idag. Men den tydliga framtidsinriktningen, det tematiska processinriktade arbetssättet och de konkreta initiativen att göra två utåtriktade redovisningar, utgör inte vår ordinarie verksamhet. 11. Projektarbetets organisation och genomförande Hela projektet administreras samlat av SRF. De olika medlemsföreningarna skall inte på delegation överta några administrativa eller ekonomiska uppgifter kring några delstudier. Skärgårdarnas Riksförbund är ensam projektägare och ansvarar för projektet. Styrelsen är ytterst ansvarig för genomförandet av projektet och utgör därmed samtidigt en styrgrupp. Inom SRF delegeras mycket av det löpande arbetet till en projektansvarig person. Det kan vara SRF förbundssekreterare eller andra personer som utses beroende på förutsättningarna för det konkreta genomförandet. Arbetet med hemsidan utförs av SRF centralt. Arbetets inriktning och omfattning sätts in i den kommunikationsstrategi förbundet arbetar efter. Förbundets alla 13 medlemsföreningar kommer att medverka i de olika tematiska arbetsgrupperna och deltaga intensivt i nätverksarbetet kring respektive tema. För varje tema kommer två föreningar utses att vara huvudansvariga. Deras roll blir att stimulera

13 13 utvecklingsarbetet kring respektive tema speciellt. Förbundets medlemmar samlas vid redovisningar på sådana platser som kan speciellt belysa de frågor som behandlas i de olika temastudierna. Det gäller också att uthålligt följa arbetet ända till den avslutande publiceringen kring respektive tema. De dragande föreningarna har hela tiden ett gott stöd i medverkan från den av styrelsen utsedde projektansvarige personen. Vid respektive temas avslutning tar styrelsen/styrgruppen en samlad diskussion kring hur materialet skall utnyttjas och spridas för att nå de målgrupper där det gör bästa nytta för en god utveckling. En viktig förutsättning gäller dock. Kostnaderna för medverkan i projektet räknar inte in de två medlemsföreningar (Luleå och Hemsö) som ligger inom Mål 1 området. Mål 2 projektet kan ej finansiera medverkan från områden utanför Mål 2 området. Dessa föreningar är dock inte på något sätt förhindrade att deltaga i projektet. Ungdomssatsningen genomförs i direkt samverkan med ungdomarna. Det kan vara svårigheter att engagera ungdomar i utvecklingsarbete. Därför är det viktigt att anpassa inflytande till de ungas fördel för att få dem delaktiga. En speciell möjlighet har skapats genom den kärna av ungdomar som nu arbetar för att utveckla en skärgårdarnas ungdomsförening. De har redan påbörjat sitt arbete och har flera konkreta idéer som de vill utveckla. Åtgärder kring ungdomsarbetet inom projektet "Skärgård för Framtid" ligger alltså i att ge resurser till ungdomar från svenska öar att komma samman till gemensamma möten. Då kan processen med utveckling av stimulerande idéer gå framåt. En speciell styrelseledamot inom SRF har på ungdomarnas eget önskemål utsetts att vara kontaktansvarig mot deras initiativ. Kartläggningen av de nya skärgårdsbornas attityder görs av SRF centralt. En förutsättning är att de regionala medlemsföreningarna hjälper till att identifiera de nyinflyttade personerna och deltager i kontakterna med dessa. Den enkät, som också säkert kräver uppföljande samtal genomförs av den projektansvarige person som utses av styrelsen/styrgruppen. Materialet analyseras och publiceras. Varje tematiskt material skall också sammanställas så att det kan infogas i de två avslutande mötena; idésamtalet och den nationella ö-konferensen. Speciell omsorg läggs på att förbereda och genomföra dessa aktiviteter. De skall marknadsföras i mycket god tid för att komma in i viktiga parters planering. En nationell skärgårdskonferens genomförs Ansvaret för planering och genomförande av denna ligger på SRF. Ett konkret samarbete inleds med Glesbygdsverket och nätverket av skärgårdskommuner för att bestämma lämplig omfattning, tidpunkt och lokalisering. Programmet för konferensen bestäms under 2006 då också preliminära inbjudningar skickas ut. För att locka deltagare till konferensen sker viss samordning med redovisning av idésamtalet som skall ha hållits innan. Det praktiska genomförandet av konferensen sker i samarbete med intresserade parter antingen nationellt eller i den region konferensen lokaliseras. Mot projekttidens slut genomförs 2006 ett idésamtal om "Skärgård för Framtid". De samlade erfarenheterna från de tematiska studierna, ungdomssatsningen och karläggningen av de "nya" skärgårdsborna är då tillgängliga. Ett antal utmanande tänkande personer från kulturens, vetenskapens och det offentliga livets värld inbjuds att deltaga. Kretsen som bjuds in skall träffas två gånger under stimulerande skärgårdsförhållanden. En person ombeds vara

14 14 moderator och leda samtalet. Inte någon person från SRF skall aktivt deltaga i själva samtalet. Det vi söker är en fri dialog mellan tänkande människor som uppskattar skärgården. Samtalet skall ha sin utgångspunkt i temat "Skärgård för framtiden". En dokumentation av samtalet i form av en idéskrift är en målsättning. SRF undersöker möjligheten att engagera TV att medverka och göra ett program med samtalen. Ansvariga för planering, urval och inbjudan av medverkande samt dokumentation är SRF centralt. En speciell arbetsgrupp ur styrelsen utses för att särskilt följa och stötta arbetet. 12. Förväntad verksamhet efter att strukturfondsstödet upphört Resultaten i projektet skall användas i SRF framtida verksamhet i arbetet för en året runt levande skärgård. Genom att tydligt dokumentera och publicera de uppnådda resultaten kan dels framtida påverkansarbete ges större tyngd och dels också underlag för framtida verksamhet. Av de olika delprojekten finns dels möjligheter att vissa kan utvecklas till framtida separata större nationella projekt. Dessutom finns bra underlag för fortsatt lokalt utvecklingsarbete i olika skärgårdsområden kring separata teman. 13. Indikatorer Skärgårdarnas Riksförbund har visat en stark tro på betydelsen av att bilda och stärka ett samarbete mellan landets skärgårdsområden. Dessa ofta små områden i respektive region måste samarbeta uthålligt för att möta de olika utmaningarna i framtiden. Likaväl som att samla och presentera kunskaper om olika tematiska områden genom speciella studier kommer projektet "Skärgård för Framtiden" att stärka SRF egen struktur och instrument, genom arbetsgrupper och hemsidan, för fortsatt samarbete mellan landets skärgårdsområden. Projektet kommer dessutom att ge en unik möjlighet att informera beslutsfattare på olika nivåer att landets skärgårdsområden kräver speciell uppmärksamhet på lokal, regional, nationell och EU nivå. Projektet kommer också att få stor betydelse för den uthålliga utvecklingen av förbundets egen organisation. Detta får inverkan även på perioden efter projekttidens slut Arbetet fortsätter naturligt då med utgångspunkt i de uppnådda resultaten. Projektets mer konkreta resultat kommer att utnyttjas i första hand av de olika medlemsorganisationerna i sitt regionala utvecklingsarbete. Här kan de söka det underlag och de argument som behövs för att på verka utvecklingen lokalt. Beslutsfattare på kommun- och länsnivå kommer att nyttja materialet som underlag för arbetet med översiktsplanering, regionala utvecklingsprogram, länsvisa skärgårdsprogram etc. Organisationer verksamma i skärgårdsområden kommer att kunna nyttja materialet i konkreta sektorer. Det gäller turismutveckling, traditionella näringar, serviceansvariga inom olika sektorer med speciell bäring på områden med gles befolkning. Arbetet med att presentera goda exempel inom olika verksamheter i skärgårdsområdena kommer att stimulera till nytänkande och samarbeten mellan dessa beskrivna målgrupper. Den utveckling av hemsidan som skall ske kommer att utnyttjas i själva projektarbetet. Dessutom öppnar den möjlighet för beslutsfattare, utredare av olika slag och de som är intresserade av utvecklingen i skärgården. Hemsidan skall bibehållas och utvecklas vidare efter projekttidens slut.

15 15 Resultatet av de olika tematiska studierna, ungdomssatsningen och studien över de nya skärgårdsborna kommer tillsammans med de avslutande aktiviteterna, kommunkonferensen och idésamtalet, att bilda ett gott underlag för fortsatt fördjupat lokalt utvecklingsarbete i de olika skärgårdsområdena. De olika indikatorerna är angivna i ansökningsblanketten, punkt 11 b. 14. Tidplan Projektet "Skärgård för Framtid" skall genomföras under fyraårsperioden , med start 1 januari Den närmare tidplanen framgår av ansökningsblanketten, punkt Ekonomi, belopp och medfinansiering Projektets totala budget är kr. Projektet finansieras årligen med kr av SRF:s statsanslag från näringsdepartementet. Dessutom med en egen arbetsinsats. Den sammanlagda nationella offentliga finansieringen blir därmed kr. För mer detaljerade uppgifter kring budgeten hänvisas till blanketten "Budget - del 2 av ansökan" oooooooooo