Att göra det bästa av en omöjlig situation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att göra det bästa av en omöjlig situation"

Transkript

1 Att göra det bästa av en omöjlig situation En utvärdering av Frälsningsarméns härbärge Midsommarkransen av Johan Holmdahl

2 Författare: Johan Holmdahl Frälsningsarmén 2012 ISBN Frälsningsarmén Högkvarteret, Programkontoret 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Syfte Metod Empiriskt material Disposition Boendelösningar för människor i hemlöshet Härbärgessystemet Stockholm stads stöd för människor i hemlöshet Midsommarkransens verksamhet Om gästerna Beläggningsstatistik Personalen och vårdarnas arbetsuppgifter Uppgifter om akutboendets personal Uppgifter om korttidsboendets personal Insläpps-, inflyttningsrutiner och utskrivningar Hur blir man aktuell som gäst på akutboendet? Akutboendets insläppsrutiner Korttidsboendets inflyttningsrutiner Korttidsboendets insläppsrutiner Var tar korttidsboendets gäster vägen efter utflytt? Regler Akutboendets regler Korttidsboendets regler Målsättningar Vilket stöd erbjuds och finns tillgängligt? Vilka metoder använder man sig av? Den kristna tron Personalens perspektiv Om den egna personalgruppen och stödet som tillhandahålls Problem inom personalgruppen Om personalens kompetensutveckling Om verksamhetens struktur Om verksamhetens regler Om fritidsaktiviteter och sysselsättning för gästerna

4 4.7 Samarbete och erfarenhetsutbyte mellan Frälsningsarméns verksamheter Om den kristna miljön Om Stockholm stads finansiering och socialtjänst Gästernas perspektiv Om verksamhetens lokalisering och miljö Om verksamhetens personal Om stödet som finns och erbjuds Om den kristna tron Om verksamhetens regler Om maten som serveras Vad finns det att göra på akut- och korttidsboendet? Känner gästerna sig trygga på verksamheten? Vad tycker gästerna om övriga gäster? Avslutande och sammanfattande diskussion Strukturella omständigheter Finansieringen av verksamheten Socialtjänsten är ägare av hemlöshetsproblemet Boendetrappan som boendelösning Styrkor och svagheter med verksamheten Verksamhetens struktur och personalens ledningsproblem Komplexa och motstridiga uppfattningar om personal, arbetet, stödet och regler Ett metodlöst motivations- och stödarbete En kristen miljö med begränsade kristna inslag Frälsningsarméns interna samarbete isolerade öar Rekommendationer till eventuella åtgärder...59 Litteraturförteckning

5 Sammanfattning I Sverige bedriver Frälsningsarmén ett antal boenden: härbärgen, stödboende eller behandlingshem för personer som befinner sig i hemlöshet. Ett av dessa är Midsommarkransens härbärge i Stockholms stad som består av ett akut- och ett korttidsboende. Det är den här verksamheten som föreliggande rapport behandlar. Det övergripande syftet med den här utvärderande studien är beskriva och analysera verksamheten med särskilt fokus på dess organisering, arbetssätt, målsättningar och metoder men även gästernas livssituation och behov, deras uppfattningar om personalen och det stöd som tillhandahålls på verksamheten. Det har ägt rum genom att beskriva och analysera personalens och gästernas perspektiv av verksamheten. Frågor som varit vägledande att besvara är vad personalen gör på verksamheten, hur de uppfattar verksamheten och det arbete de utför där samt hur de gästerna upplever verksamheten och det stöd de får där. Materialet består av två enkäter, en för personalen vilka samtliga 22 fyllt i och en för gästerna vilka 26 gäster fyllt i. Dessutom har kvalitativa intervjuer med sju personal genomförts men även dokumentstudier. Utvärderingsdesignen kännetecknas av en renodlad empirisk analys. Huvudresultaten pekar på att det finns ett antal strukturella omständigheter som påverkar och begränsar verksamheten, dvs. både akut- och korttidsboendet och det arbete som utförs där. Dessa omständigheter utgörs av finansieringen av verksamheten, att socialtjänsten är ägare av hemlöshetsproblemet samt boendetrappan som boendelösning. Vidare visar också huvudresultaten på att det finns såväl styrkor som svagheter med verksamheten. De förstnämna utgörs bl.a. av att det finns tillräckligt med personal på verksamheten som har mångårig erfarenhet av målgruppen och att det finns en tydlig gräns mellan verksamhetens akut- och korttidsboende vilket ytterst tar sig uttryck i att de ligger på olika våningar i fastigheten och att det dessutom finns låsta dörrar mellan våningarna. De sistnämnda utgörs bl.a. av att personalens kompetensutveckling är bristfällig, att det finns svagheter kring det arbete som personalen utför i relation till gästerna på akutboendet och att den kunskap som finns på Frälsningsarméns verksamheter för människor i hemlöshet inte kommer till godo för de olika verksamheterna. Nyckelord: Frälsningsarmén, härbärge, akutboende, korttidsboende, hemlöshet, missbruk. 5

6 1. Inledning På Frälsningsarméns högkvarter, närmare bestämt programkontoret, inrättades från och med mars 2010 en projektbaserad utredaretjänst. Arbetet innebär huvudsakligen att utföra en serie utvärderingar av Frälsningsarméns verksamheter för människor i hemlöshet. Syftet med de utvärderande studierna är att bedöma vad det finns för styrkor och svagheter i verksamheterna med särskilt fokus på de senare. Verksamheterna kommer att granskas kritisk och olika metoder och analytiska verktyg kommer att användas. Vidare kommer resultaten från varje utvärdering att relateras till nästa i jämförande syfte, vilket innebär att kunskapen om verksamheterna ackumuleras för varje utvärdering som genomförs. Dessutom kommer resultaten att relateras till vetenskaplig kunskap inom ämnesområdet. Utvärderingsdesignen och dess förfaringssätt kännetecknas av en renodlad empirisk analys. Avsikten är att ta fram adekvata underlag för att Frälsningsarmén skall få mer kunskap om sina verksamheter men även för att kunna säkerställa, vidareutveckla och höja kvaliteten på dessa. Med utvärderingarna finns således en tanke om att de skall fungera som styrmedel. Arbetet kan relateras till den debatt om det sociala arbetets praktik och ligger i linje med olika typer av kvalitetsarbete som förespråkas och som i varierande grad utförs inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och frivilliga organisationer. Inte minst inom socialtjänsten har det förts en debatt om att det är angeläget att man skall verka för en förstärkt kunskapsutveckling i anslutning till det praktiska sociala arbetet. Särskilt fokuseras kunskap kring olika insatser och deras metoder samt behov och krav på utvärdering, däribland inom hemlöshetsområdet (SOU 2008:18). Centralt är begreppet evidensbaserade metoder. Det innebär att den kunskap som används och de insatser som görs skall vara baserade på forskningsresultat som visar på olika metoders effektivitet. En evidensbaserad praktik skall baseras på en sammanvägning av brukarens erfarenheter, den professionelles expertis samt bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap (Ibid). Samtidigt bör man notera att en evidensbaserad praktik är något som används oprecist, på olika sätt och utifrån skilda definitioner när det gäller socialt arbete i Sverige (Bergmark & Lundström 2006). Med en evidensbaserad praktik hänför man oftast också till kontrollerade effektstudier 1 och utvärderingar som mäter olika metoders resultat. Att utföra den typen av studier av människobehandlande organisationer, dvs. organisationer som arbetar direkt med människor, är av flera skäl svårt, t.ex. att de kräver kontrollgrupper som inte får insatsen. Dessutom är de tämligen begränsade när det gäller vägledning av det sociala arbetets praktik. Det beror bl.a. på att resultaten är på gruppnivå och är därmed inte självklart giltiga på individnivå. Ingen enskild metod har dessutom visat sig vara den bästa för t.ex. missbrukare. Forskning pekar på att evidensbaserade metoder inom missbrukarvården inte ger någon skillnad i utfall när dessa jämförs, däremot visar de på utfall i jämförelse om inga interventioner alls existerar. Vidare pekar studier (t.ex. Webb 2001) på att det inte är metoden i sig som är den utslagsgivande faktorn utan relationen mellan den professionelle och brukaren. Det är inte heller säkert att professionella använder sig av vad som sägs vara de bäst effektiva metoderna utan agerar utifrån sin egen personliga erfarenhet och förståelse. Sammantaget är det befintliga kunskapsunderlaget av specifika metoder och deras evidens idag mycket begränsat. Utvärderingarna av Frälsningsarméns verksamheter för människor i hemlöshet i Sverige kan också relateras till det forskningsarbete som äger rum inom Frälsningsarmén i England och Irland, vars intention är att årligen genomföra en undersökning om de mest utsattas behov (The Salvation 1 Med effektstudier avses kortfattat utvärderingar som mäter insatsers och metoders resultat. För att mäta vilken effekt dessa har krävs företrädesvis metaanlyser, systematiska översikter av flera välgjorda experimentella studier eller åtminstone en relativt stor RCT-studie (Random Controll Trial) eller evidens från försök (experiment) som inte lever upp till kraven från RCT, dvs. matchade kontrollgrupper eller liknande. 6

7 Army 2008). Att Frälsningsarmén i Sverige har tillsatt en utredare för att se över deras verksamheter för människor i hemlöshet är ett steg mot ökad kunskap och den kvalitetsutveckling som idag förespråkas. Dessutom ligger det i linje med Frälsningsarméns egna rutiner för kvalitetsarbete, där det betonas både utvärdering och uppföljning av verksamheterna. Om vi specifikt ser till hemlöshet har det varit ett forskningsområde sedan länge och det har publicerats flera studier och liknande inom området, t.ex. om dess omfattning och karaktär, människor i hemlöshet livssituation, egenskaper, beteenden, hälsa och överlevnadsstrategier, men även samhällets ambitioner, hjälpsystem och försök att motverka hemlöshet och stödja människor i hemlöshet, om hemlöshetsdiskurser samt den stigmatisering som de upplever i olika sammanhang. Trots detta är kunskapen inte tillräcklig. Till exempel konstaterade Hemlöshetskommittén i början av 2000-talet i sitt delbetänkande (SOU 2000:14) att kunskapen om hemlöshetens orsaker och dynamik i hög grad var bristfälliga. Det framhölls att det funnits en svag relation mellan kunskapsutbildning och praktik när det gäller insatser mot hemlöshet. Dessutom konstaterades att det fanns för lite kunskap som kunnat vägleda insatserna och de problem man mött i praktiken på hemlöshetsområdet. Beijer (2007) har också senare i en kunskapsöversikt pekat på att större delen av insatserna mot hemlöshet bedrivs helt utan riktning och utvärdering. År 2007 inledde regeringen en nationell strategi mot hemlöshet, som löpte fram till Strategin har utvärderats och resultaten visar att de 23 lokala utvecklingsprojekt som ingått har kunnat visa på några konkreta resultat, t.ex. saknas det inom kommunerna kunskap om välfungerande insatser för hur hemlösheten skall bekämpas (Denvall et al 2011). Det har däremot genomförts en rad genomarbetade förslag de senaste tio åren (t.ex. SOU 2001:95, SOU 2005:88) men svårigheterna ligger i hur de här idéerna skall förverkligas (Denvall et al 2011). Enligt Börjeson (2005) utgår den större delen av forskning kring människor i hemlöshet och deras situation från professionella, de hemlösa får sällan själva komma till tals. Själv har jag också framhållit att s.k. brukarstudier med personer i hemlöshet och som fått delge sina egna uppfattningar av specifika boendeinsatser och det stöd de fått där är väldigt få (Ingmarsson & Holmdahl 2010). Dessutom är frågan om brukarperspektivet centralt i den pågående utvecklingen av en evidensbaserad praktik. En viktig evalueringsaspekt i utvärderingarna av Frälsningsarméns verksamheter för människor i hemlöshet är således att ha ett brukarperspektiv. Att de själva har fått göra sina röster hörda innebär också att utvärderingen kan betecknas som en brukarstudie. Vem som är en brukare kan definieras olika beroende på sammanhang. En gemensam nämnare enligt Socialstyrelsen (2005) är att det handlar om personer som agerar servicemottagare eller användare inom den offentliga sektorn. I den här utvärderingen utgörs brukarna av gästerna på Midsommarkransens verksamhet i Stockholms stad. Således bidrar den här utvärderingen med ytterligare kunskap i ett annars begränsat forskningsområde. Avslutningsvis bör det sägas att det här är den fjärde utvärderingsrapporten av Frälsningsarméns verksamheter för människor i hemlöshet. 1.1 Syfte Det övergripande syftet med den här utvärderingen är att beskriva och analysera Midsommarkransens verksamhet som består dels av ett akutboende, dels av ett korttidsboende. På verksamheten finns det dessutom två intressenter. Dessa är personalen och gästerna. Utvärderingen bygger främst på deras uppfattningar av verksamheten vilka samlats in med hjälp av olika metoder, främst enkäter kompletterat med kvalitativa intervjuer för personalen. Dessutom bygger utvärdering på dokument- och litteraturstudier. Utifrån intressenternas perspektiv vill jag 2 Sedan 2009 då hemlöshetsstrategin löpte ut finns inte någon fortsättning på det här arbetet på nationell nivå. 7

8 öka förståelsen för hur man arbetar på och vilka uppfattningar man har om Midsommarkransens verksamhet. Utvärderingen syftar inte enbart till att beskriva verksamheten utan också till att utifrån de olika perspektiven peka ut vilka styrkor respektive svagheter som finns med verksamheten. Därmed skall utvärderingen bidra med att ge de anställda och andra professionella inom Frälsningsarmén underlag för att utveckla och förbättra kvaliteten på verksamheten, något som slutligen även kan hjälpa gästerna. Särskilt fokus ligger på verksamhetens organisering, arbetssätt, målsättningar och metoder men även gästernas livssituation och behov, deras uppfattningar om personalen och det stöd som tillhandahålls på verksamheten. 1.2 Metod Den här utvärderande studien har genomförts med hjälp av flera metoder och bygger på flera olika typer av material. Dessa utgörs av såväl enkäter som intervjuer och genomgång av verksamhetsberättelser med tillhörande statistik. Två formulär har använts, ett för personalen, ett för gästerna. Båda formulären inbegriper ett antal frågor med såväl öppna som slutna svarsalternativ men även ett antal påståenden. 3 Innehållet i formulären utgår ifrån vad jag på förhand hade ambition om att få kunskap om och har konstruerats i samråd med en av utvecklingscheferna vid programkontoret på Frälsningsarméns högkvarter och verksamhetschefen på Midsommarkransens härbärge. Formulären har också konstruerats mot bakgrund av Frälsningsarméns kvalitetshandböcker, resultat från tidigare utvärderingar av Frälsningsarméns verksamheter som riktar sig till människor i hemlöshet (se Holmdahl 2010, 2011¹, 2011²) och tidigare brukarstudier med människor som lever i hemlöshet (se Ingmarsson & Holmdahl 2010). Ytterligare material som varit användbart vid konstruktionen av formulären är ASI 4 (Addiction Severity Index) och Socialstyrelsens enkät för deras kartläggning av hemlösheten omfattning och karaktär Enkäten för personalen består av två delar. Den första delen syftar till att få en bild av personalgruppen och innehåller ett antal bakgrundsfrågor om t.ex. namn, kön, ålder, ursprung, utbildning, arbetslivserfarenhet, egen erfarenhet av missbruk/hemlöshet och religiositet. Den andra delen av formuläret består av frågor och påståenden som utvärderingen särskilt syftar till att fokusera, t.ex. verksamhetens mål, regler, personal, stöd, metoder och kristna miljö. Enkäten för gästerna består också av två delar. Den första delen som syftar till att få en beskrivning av gästerna, består i stort sett enbart av frågor med slutna svarsalternativ om ålder, ursprung, familj, tidigare boendesituation, religiositet, utbildnings- och yrkesbakgrund, tid i hemlöshet, fysisk hälsa samt alkohol- och narkotikaanvändning. Den andra delen består av påståenden varav vissa utgörs av sådana som utvärderingen särskilt syftar till att fokusera. Påståendena innefattar sådana om t.ex. verksamhetens lokalisering och miljö, kristna tro, mat, aktiviteter, regler, säkerhet, övriga gäster, personal samt stöd. Kvalitativa intervjuer med personal har också använts som ett komplement till enkäterna. Urvalet av personal har ägt rum utifrån den enkät de fyllde i. Därav fanns namn med i detta formulär. Ambitionen var att urvalet skulle vara så varierat möjligt. Olika karakteristika såsom kön, ålder, tjänstetitel, ursprung, religiositet och olika perspektiv utgjorde kriterier för urval av 3 Enkäten för gästerna skiljer sig delvis åt mellan de på akutboendet och de på korttidsboendet. I formuläret för de sistnämnda inns det tre frågor som inte finns med för gästerna på akutboendet. Dessa handlar om man tidigare varit gäst på akutboendet, hur länge man bott på korttidsboendet samt vilka droger man använder. 4 ASI är en konstruerad intervju för kartläggning och bedömning av problem och resurser för personer med missbruks- och beroendeproblem. ASI-intervjun fokuserar inte enbart missbruket utan beaktar även missbruksrelaterade problem av relevans för den enskilde och för vården. 5 Socialstyrelsen har under 2011 genomför en ny kartläggning av hemlöshetens omfattning och karaktär. Den var inte publicerad när den här rapporten publicerades utan beräknas vara klar i slutet av årsskiftet 2011/

9 intervjupersoner. Intervjuerna med verksamhetschefen och korttidsboendets biträdande verksamhetschef har omfattat hela verksamheten medan intervjuerna med övriga sex anställda däremot var riktade kring vissa specifika uppfattningar som de gett uttryck för i enkäten. Dessutom har dokumentstudier genomförts av verksamhetsberättelser och tillhörande statistik. 1.3 Empiriskt material Det empiriska materialet som samlades in för Midsommarkransen verksamhet består sammanlagt av 48 enkäter, åtta intervjuer, verksamhetsberättelser och tillhörande statistik mellan Materialet illustreras i tabell 1. Tabell 1: Översikt av det empiriska materialet Enkäter Intervjuer 13 personal på akutboendet (samtliga) 9 personal på korttidsboendet (samtliga) 21 gäster på akutboendet 5 gäster på korttidsboendet 1 intervju med verksamhetschefen på akutboendet 1 intervju med biträdande verksamhetschef på korttidsboendet 5 intervjuer med övrig personal på akut- och korttidsboendet Dokument Verksamhetsberättelser Som framgår av tabell 1 består det empiriska materialet av 1) enkäter, 2) intervjuer, 3) dokument. Samtliga 22 anställda på Midsommarkransens verksamhet, 21 gäster på akutboendet och fem gäster på korttidsboendet har fyllt i enkäten. Dessutom har sju anställda intervjuats: verksamhetschefen, den biträdande verksamhetschefen på korttidsboendet och ytterligare fem anställda varav två arbetade på akutboendet och tre arbetade på korttidsboendet. När det gäller de 26 gäster som fyllt i brukarenkäten bör man vara medveten om att det här är mycket litet antal av alla de gäster som passerar Midsommarkransen akut- respektive korttidsboende under ett år. Utgår man ifrån hur många gäster som någon gång bott på akutboendet under 2010 motsvarar de 21 gäster som fyllt i enkäten drygt åtta procent. Motsvarande siffra för de fem gäster som fyllt i enkäten på korttidsboendet är omkring 17 procent. Hemlöshet är en situation i vilken en person kan befinna sig i en längre eller kortare period. De personer som lever i hemlöshet och som ingår i den här utvärderande studien har en större sannolikhet att vara sådana personer som varit hemlösa under en längre period, vilket resultatet också pekar på (se vidare avsnitt 3.1) medan personer som är lever i hemlöshet kortare perioder inte ingår i samma utsträckning. Utifrån detta bör resultaten kring gästernas uppfattningar tas med viss försiktighet även om de ger en viss indikation om verksamheten. 1.4 Disposition Den här rapporten består av sju kapitel. I det här kapitlet, som utgör det första, har en kortfattad inledning till rapporten följt av utvärderingens syfte presenterats. Dessutom har undersökningens metoder och det empiriska materialet presenterats. Därefter kommer ett kapitel som redogör för boendelösningar för personer som befinner sig i hemlöshet och härbärgessystemet. Dessutom ges en sammanfattande bild av det stöd som finns för människor i hemlöshet i Stockholms stad. Kapitel tre till fem utgör studiens empiriska kapitel och resultat. De bygger således på det empiriska materialet. Kapitel tre beskriver Midsommarkransens verksamhet. Kapitel fyra och fem presenterar personalens respektive gästernas perspektiv av verksamheten. Här är det viktigt att betona att samtliga uppfattningar hos intervjupersonerna inte har lyfts fram i rapporten utan enbart 9

10 sådana som var av mer allmän karaktär bland personalen, även om vissa undantag existerar. I det sjätte kapitlet förs en avslutande och sammanfattande diskussion med ett antal slutsatser kring styrkor och svagheter med verksamheten. Det sista kapitlet består av ett antal rekommendationer som bör vidtas för att åtgärda den problematik som slutsatserna pekar på. 10

11 2. Boendelösningar för människor i hemlöshet För personer i hemlöshet finns det i Sverige två typer av boendelösningar: trappstegsmodellen (boendetrappan) respektive Bostad först. Boendetrappan är i särklass den vanligaste modellen för att lösa hemlöshetsproblematiken (Blid 2008). Tanken är att människor i hemlöshet skall tränas i att lära sig att bo genom att successivt avancera uppför trappan till högre boendenivåer: från härbärge som är det nedersta steget till stödboende följt av träningslägenhet till eget hyreskontrakt. Idag har hälften av alla Sveriges kommuner infört lågtröskelboenden, dvs. härbärgen och liknande som tar emot personer som är påverkade av alkohol eller andra droger. Dessutom har sju av tio kommuner utvecklat en sekundär bostadsmarknad 6 med olika typer av övergångslägenheter och specialkontrakt, t.ex. sociala kontrakt som tillhör de högre stegen i boendetrappan (Boverket 2008). Resultaten från Boverkets senaste bostadsmarknadsenkät (2010) visar att det totala antalet lägenheter som hyrs ut i andra hand under särskilda villkor ökat och att knappt vart tionde hushåll får ta över hyreskontraktet. Enbart i Stockholm fanns det 1700 lägenheter 2010 som hyrdes ut i andra hand under särskilda villkor jämfört med 1200 lägenheter I Sverige och i övriga Norden finns det en relativt omfattande forskning om boendetrappornas effektivitet och funktioner (Sahlin 1996; Dyb 2005; Knutagård 2009). Den sammanfattande forskningen visar att systemet med boendetrappor inte löst hemlösheten även om de kan vara verksamma modeller om det finns behovsanpassade vård- och stödinsatser inkopplade (Denvall et al 2011). Systemet är snarare ett hinder än en lösning på hemlöshetsproblemet. Istället för att underlätta en återgång från den sekundära till den ordinarie bostadsmarknaden pekar forskning på att modellen snarare ökar hemlöshet. Det tar lång tid för personer att avancera och att nå ett eget hyreskontrakt trots dokumenterad skötsamhet (Knutagård 2009). Boendetrappan tenderar istället att skapa inlåsningsmekanismer (Denvall et al 2011:40) och tenderar dessutom att utökas med fler steg (Knutagård 2009). Internationell forskning pekar på att permanenta boendelösningar, såsom Bostad först, kompletterade med individuellt och behovsanpassat stöd tycks vara det bästa sättet att minska hemlösheten (McGraw et al 2009, Socialstyrelsen 2009, 2010). Bostad först innebär förenklat att man ser bostaden som en förutsättning för att behandling skall vara möjlig. Tanken bygger på att hemlösheten skall behandlas som ett bostadsproblem. Personer i hemlöshet skall erbjudas en egen bostad. Inga motprestationer krävs men ett utbud av frivilliga insatser ställs till förfogande. I Sverige genomför en handfull kommuner försökt med bostad först, t.ex. Stockholm, Malmö och Helsingborg. 2.1 Härbärgessystemet Härbärgessystemet har gamla anor och uppstod under industrialismen på 1800-talet, då det ägde rum en befolkningstillväxt och en massiv inflyttning till städerna. Detta gav upphov till en tilltagande bostadsbrist och sociala problem. Ursprungligen riktades inte härbärgen till människor i hemlöshet utan till arbetslösa och tillfällighetsarbetare som behövde billiga boenden. När dessa kom in på bostadsmarknaden fick härbärgena ta hand om människor med större sociala problem. Det var först och i samband med tillkomsten av 1885 års lösdriverilagstiftning som det föreslogs att fattigvårdsnämnden borde öppna härbärgen för personer som tillbringade natten på allmänna platser. Under 1800-talet fanns såväl kommunala som privata härbärgen. Även frivilliga 6 Sedan mitten av 1980-talet har en sekundär bostadsmarknad utvecklats pga. frånvaron av en aktiv social bostadspolitik i kombination med allmännyttans ändrade policy med ökande effektivitetskrav (t.ex. Löfstrand 2005, Sahlin 2007). Den sekundära bostadsmarknaden består av de rum och lägenheter som socialtjänsten hyr ut i andra hand till sina klienter. 11

12 organisationer, ofta med kristen bakgrund, började tidigt bedriva härbärgen. (Knutagård & Nordfeldt 2007) Härbärgessystemet har internationellt sett varit föremål för en omfattande forskning medan det i Sverige framför allt lagts fokus på härbärgenas gäster. Härbärgen har blivit kritiserade för att vara ovärdiga boenden med låg standard och är en boendeform som av flera aktörer ansetts inte skall finnas i ett välfärdssamhälle. Under och 1970-talen avvecklades de flesta härbärgen i Sverige och ersattes med andra typer av boendeformer (Ågren 2004). Miljonprogrammet 7 byggdes och normaliserings- och närhetsprincipen 8 var rådande. Ambitionen var att människor i hemlöshet skulle slussas ut till eget boende vilket medförde att härbärgena således avvecklades. Från slutet av 1980-talet och i början av 1990-talet återuppstod hemlöshet som ett socialt problem på den politiska agendan. Anledningen till detta var flera samverkande orsaker såväl i Sverige som utomlands. I Sverige kom, under den ovanligt kalla vintern 1987, flera rapporter från både uppsökare på socialtjänsten och frivilliga organisationer i Stockholm om ett ökat antal människor i hemlöshet. I Göteborg pågick samtidigt en avveckling av sociala hotell vilket ansågs leda till att fler människor i hemlöshet sov utomhus (Löfstrand 2005). Dessutom gick bland annat Stockholms Stadsmission men även Frälsningsarmén i början av 1990-talet ut med annonskampanjer där man larmade om en ökad hemlöshet i Stockholm. Dessa och andra orsaker medförde att härbärgena återkom som en boendelösning. (Knutagård & Nordfeldt 2007) De senaste siffrorna från 2001 visar att härbärgen eller liknande boenden finns i 45 procent av kommunerna (SOU 2001:95). Som boendeform tenderar härbärgessystemet att återkomma och kan betraktas som en vandrande lösning. Härbärget ses dessutom som en lösning utifrån olika typer av förklaringar som relateras till såväl dess brukare som organisationsorienterade eller övergripande politiska förklaringar. Förenklat innebär dessa olika förklaringar att man lyfter fram gästernas (bristande) karaktärer och egenskaper men även förändringar inom organisationer, t.ex. förändringar och nedskärningar inom missbrukarvården (t.ex. SOU 2004:3). Detta bidrar till att härbärgena blir en plats och en slutstation för att hantera samhällets restgrupper som inte tas om hand om samhällets övriga vårdinrättningar. Dessutom lyfter man fram att den generella bostads- och socialpolitiken förändrats, t.ex. bostadsbristen och hyresvärdarnas hårdare krav på sina hyresgäster. (Knutagård & Nordfeldt 2007) I synen på härbärgen finns också inneboende motsättningar. Förespråkare menar att härbärgena minimerar antalet uteliggare och att det bör vara en rättighet för personer i hemlöshet garanteras en härbärgesplats. Motståndarna däremot anser att härbärgena permanentar och cementerar hemlösheten och gör att människor i hemlöshet som sover på härbärgen blir oförmögna att klara sig i samhället. (t.ex. Swärd 1998) Idag samverkar härbärgena allt mer med olika kommunala myndigheter (Nordfeldt 2007) vilket innebär att det ställs större krav på att gästerna, t.ex. att de skall ha kontakt med socialtjänsten för att de skall komma vidare i kommunernas boendetrappor (Knutagård & Nordfeldt 2007). Sahlin (1996) har också pekat ut fyra funktioner som härbärget fyller i förhållandet till socialtjänsten. Dess första funktion är att vara ett väntrum där gästen kan utredas och observeras innan det bedöms om personen är lämplig för att slussa vidare till en annan boendeform. Den andra funktionen som härbärget uppfyller är att vara en sanktion vilket innebär att härbärget kan användas som hot för att upprätthålla ordningen på andra boendeformer som ligger i boendetrappornas högre steg. En tredje funktion som härbärget uppfyller är att reglera efterfrågan på bostäder. Vad som avses är att när socialtjänstens hänvisar klienter till härbärgen istället för andra boendeformer sjunker antalet personer som ansöker om hjälp avseende logi. En sista funktion är att härbärget också fungerar 7 Under en tioårsperiod, , byggdes en miljon bostäder, det så kallade Miljonprogrammet. 8 Normaliseringsprincipen innebär att människor skulle bo i så normala boendeformer som möjligt medan närhetsprincipen innebär att människor bör behandlas i sin närmiljö tillsammans med anhöriga och närstående. 12

13 som slutstation för gäster som exkluderats från andra vård- och boendeformer. Även om ambitionen är att härbärgenas gäster skall komma vidare i kommunernas boendetrappor tenderar dessa som framkommit inte fungera. Istället för att personer successivt avancerar från lägre till högre steg i boendetrapporna tenderar de att skapa inlåsningsmekanismer. Härbärgen, som är det nedersta steget, och som anses vara en tillfällig lösning när inga andra alternativ står till buds för att förhindra att människor sover på gatan blir istället ofta långtidsboenden även om ambition är att de snarast möjligast skall slussas vidare till andra boendeformer (Denvall et al 2011:40). 2.2 Stockholm stads stöd för människor i hemlöshet I Stockholms stad finns flest människor som befinner sig i hemlöshet i Sverige. Enligt den senaste mätningen för 2010 levde människor i hemlöshet i staden (Stockholms stad 2010) 9. Av dessa levde 390 personer, dvs. 13 procent, i akut hemlöshet. Detta gäller således de personer som är hänvisade till tillfälliga boendealternativ eller är uteliggare, dvs. målgruppen för Midsommarkransens akut- och korttidsboende. För att motverka hemlöshet erbjuds stöd i olika former till personer i hemlöshet och som har sin tillhörighet i staden. En stor del av stödet ingår och är olika steg som återfinns boendetrappan. Dessutom har flera politiska initiativ tagit för att minska hemlösheten i Stockholms stad genom andra stödformer. Innan vi går in på det här stödet bör man också säga något om den definition på hemlöshet som används i staden. Definitionen ligger i linje med Socialstyrelsens definition som uppmärksammar att hemlöshet inte är en egenskap hos en människa, utan en situation en människa kan befinna sig i. Stockholms stads definition utgörs av tre situationer. En första utgörs av personer över 20 år som saknar egen eller förhyrd bostad och som inte bor i något stadigvarande inneboendeförhållande. Personerna skall således vara hänvisade till tillfälliga boendealternativ eller vara uteliggare. Ytterligare personer som ingår är de som bor på institutioner: stöd- och omvårdnadsboenden samt behandlingshem eller härbärgen och som inte har någon bostad ordnad vid eventuell utskrivning. Dessutom ingår personer som tillfälligt bor hos kamrater eller bekanta. Personer som inte räknas som människor i hemlöshet är däremot de som hyr i andra hand eller bor inneboende hos någon anhörig eller släkting. Det praktiska stödarbetet som finns tillgängligt i Stockholms stad utförs till stor del av Frivilligorganisationer. Detta utgörs av öppna dagverksamheter och olika typer boenden som återfinns i boendetrappans olika steg. Dessutom hyr socialtjänsten ut lägenheter i andra hand under särskilda villkor. De öppna dagverksamheterna, t.ex. Frälsningsarméns Sociala center 10, drivs av frivilligorganisationer eller av staden och också med ekonomiskt stöd från staden. På dessa verksamheter kan människor i hemlöshet vända sig under dagtid för att umgås, äta, tvätta kläder m.m. Beträffande boendeformerna är dessa allt ifrån akuta och tillfälliga boendeplatser, t.ex. Midsommarkransens verksamhet m.fl. till mer långsiktiga och permanenta boendeformer i dygnetrunt-verksamheter, t.ex. Värtahemmet 11 m.fl. I likhet med de öppna dagverksamheterna drivs dessa också av staden, frivilligorganisationer eller av privata utförare. Dessa verksamheter drivs också med ekonomiskt stöd från staden. De här boendena kan ha olika målgrupper, t.ex. äldre, män eller både män och kvinnor, men även olika inriktningar, t.ex. nolltoleransboende, vilket innebär att drogfrihet krävs medan andra är av lågtröskelkaraktär, dvs. att personer som påverkade av alkohol eller andra droger tas emot. 9 I Stockholm kartlägger man varatannat år hemlösheten. Antalet människor i hemlöshet inbegriper personer från 20 år och uppåt. 10 Sociala centret är ett kristet dagcenter som riktar sig till personer i hemlöshet med missbruksproblematik och/eller psykiska funktionsnedsättningar. 11 Värtahemmet är ett hem för vård och boende för hemlösa män som drivs av Frälsningsarmén. 13

14 När det gäller annat stöd sammanförde också Stockholms stad under 2010 flera verksamheter som riktar sig till människor i hemlöshet, i kvarteret Pelarbacken. Här har man samlat stadens uppsökande och fältförlagda arbete bland människor med missbruksproblem och i hemlöshet, socialtjänst, beroendevård, psykiatri och somatisk vård. 12 Dessutom pågår det Bostad först projekt där personer i hemlöshet erbjuds en fast bostad utan krav på drogfrihet. 13 Det finns också ett medborgarkontor som vänder sig till personer i hemlöshet och där de erbjuds att träffa socialsekretare (utan tidsbokning) som ger information och råd i sociala frågor samt hjälper till med att fylla i ansökningar och att ge stöd i kontakter med myndigheter. Syftet är att länka vidare till rätt instans. Dessutom finns det på Kronobergshäktet socialsekretare som arbetar med att se till att häktade personer snabbt får en kontakt med bl.a. socialtjänsten i någon av Stockholms stads 14 stadsdelsförvaltningar. I Stockholms stad har man också en s.k. tak-över-huvudet-garanti 14 som infördes 1999 och där samtliga boende, bl.a. Midsommarkransens verksamhet, är subventionerade. Garantin innebär att den person som är i hemlöshet, som är 20 år, har sin tillhörighet i staden, som är i behov av och som söker akut nattlogi före klockan tolv har rätt till och är garanterad en härbärgesplats. 15 För att personer i hemlöshet skall få ta del av det stöd som Stockholm stad erbjuder, kan de under dagtid vända sig till den stadsdelsförvaltning där de vistas eller till Enheten för hemlösa 16. Stadsdelförvaltningarna ansvarar för stöd till de människor i hemlöshet som anses tillhöra stadsdelsnämndens område. Enheten ansvarar däremot för stöd till de personer i hemlöshet som inte haft kontakt med socialtjänsten i en stadsdelförvaltning under de senaste två åren. När det gäller enhetens uppdrag är det att tillhandahålla olika former av insatser till människor i hemlöshet och att ge information och stöd i frågor som rör logi, olika former av boendestöd och behandling. Efter kontorstid och fram till klockan tolv på natten kan personer som har ett akut behov av hjälp också vända sig till Hemlöshetsjouren 17 som kan hjälpa till att hitta en plats på ett härbärge. Om en person däremot behöver hjälp efter klockan tolv på natten kan han eller hon kontakta socialjouren som har hand om akuta ärenden för socialtjänstens räkning. Jouren kan även hjälpa vederbörande att hitta en plats på ett härbärge. När det gäller människor i hemlöshet som söker akut nattlogi kallas detta direktintag, vilket innebär att personen kommer utan ett biståndsbeslut från socialtjänsten. 12 Det uppsökande arbetet syftar till att nå människor i hemlöshet som av olika anledningar inte själva söker stöd. Uppdraget är att upptäcka personer som behöver hjälp och att motivera och länka dem till samhällets hjälpsystem. 13 Projektet skall pågå under en treårsperiod och drivs i samarbete med Stockholms Stadsmission och Svenska Bostäder m.fl. Projektet omfattar idag 17 personer vid tre av stadens stadsdelsförvaltningar men det finns planer på att utöka projektet. (Stockholms Stadsmission 2011) 14 I Stockholms Stadsmission enkät (2011) om hemlöshet bland Sveriges kommuner framkom att av de 166 av 290 kommuner som svarat på enkäten var det 81 som hade en tak-över-huvudet-garanti. 15 Garantin gäller i mån av plats, t.ex. kommer det en gäst när akutboendet är fullbelagt kan personalen ringa runt till de andra av stadens akutboende. Om en ledig plats finns hålls denna för personen i ungefär en timme. 16 Socialtjänstens Enhet för hemlösa har sina rötter ända tillbaks till 1968 då Byrån för bostadslösa män öppnades. Det var en specialbryå som arbetade med förmedling av korttidslogi samt uppsökande verksamhet bland bostadslösa män. Under åren som gått har socialtjänsten omorganiserats och byrån har bytt namn flera gånger. En större omorganisering ägde rum sekelskiftet och då antogs även namnet Enheten för hemösa (Kassman 2007). 17 Hemlöshetsjouren har funnits sedan årsskiftet 2000/2001 och är en sektion av socialjourens verksamhet. Dess tillkommelse är en konsekvens av tak-över-huvudet-garantin då denna medförde merarbete för socialjourens personal. De fick ta hand om de människor i hemlöshet som sökte hjälp efter kontorstid. Dessutom var det vissa av socialtjänstens klienter som utnyttjade garantin när de inte orkade ta sig hem eller umgicks med bekanta som sov på härbärgen. Sammantaget innebar det att jourens ordinarie ärenden, t.ex. akuta ärenden inom den sociala barnavården blev lidande. (Webbdokument 1) 14

15 3. Midsommarkransens verksamhet I Sverige bedriver Frälsningsarmén 18 bl.a. ett antal boenden: härbärgen, stödboende eller behandlingshem för personer i hemlöshet varav Midsommarkransens verksamhet är en av dessa verksamheter. Frälsningsarmén öppnade 1889 sitt första härbärge i Sverige, närmare bestämt i Gamla stan i Stockholm. 19 Exakt hundra år senare år 1989 öppnades Midsommarkransens natthärbärge i områdets gamla skola 20 efter att verksamheten under fyra vintrar, , hade bedrivits i kårlokaler runt om i Stockholm. Det arbetet ägde rum genom att scout- och ungdomslokaler iordningställdes till sovsalar under kalla vinternätter. När det gäller huvudmannaskapet bedrevs verksamheten mellan av Vasakåren som är en lokal församling inom Frälsningsarmén. Först 2000 flyttades huvudmannaskapet till Frälsningsarmén centralt. 21 Fram till 1995 var härbärget öppet perioden november till april och från ungefär klockan fem på eftermiddagen till förmiddagen dagen därpå. Därefter sker en successiv förlängning av såväl period som öppettider och år 2000 startades en året-runt-verksamhet då även korttidsboendet tillkom. Anledningen till att korttidsboendet startade var att man ansåg att det fanns ett behov av detta. Ibland kom gäster som var drogfria och som hade behov av en drogfri miljö. Idag består verksamheten således dels av ett akutboende som är av lågtröskelkaraktär, dels av ett korttidsboende som är ett kollektivboende av nolltoleranskaraktär. Mellan dessa finns det en tydlig gräns vilken bl.a. kommer till uttryck genom att de ligger på olika våningar i fastigheten, att det finns låsta dörrar mellan våningarna, att man har två olika personalgrupper m.m. Verksamheten finansieras till största delen genom bidrag och avgifter från Stockholms stad som är den aktör som de facto bestämmer verksamhetens intäkter med undantag av kranskommunerna. Priserna för akutboendet ligger i nivå med övriga härbärgen i Stockholms stad och samtliga har ett enhetligt pris per natt för stadsdelarnas socialtjänst. För personer som kommer från Stockholms stad är kostnaden 550 kronor per natt inklusive gästens egenavgift på 50 kronor på akutboendet. Motsvarande för kranskommunerna är 1300 kronor per natt på akutboendet. Att priserna skiljer sig så mycket från varandra beror på att verksamheten får ett verksamhetsbidrag på några miljoner kronor per år från Stockholms stad. Korttidsboendet har samma kostnad som akutboendet (dock är egenavgiften 156 kronor). Dessutom är en del av verksamhetens resurser gemensamma, t.ex. är det en budget för hela verksamheten, man har en gemensam sovjour och kökspersonalen på akutboendet förbereder oftast maten för och emellanåt lagar maten på korttidsboendet. Personalen på akut- och korttidsboendet har även regelbunden handledning och i viss mån personalmöten. 22 Akutboendet ligger en trappa upp i Midsommarkransens gamla skola och består 18 Frälsningsarmén som grundades 1865 av makarna William och Catherine Booth är en internationell rörelse och ett evangeliskt trossamfund inom den kristna kyrkan som också ägnar sig åt socialt arbete med människor som av en eller annan anledning befinner sig i en utsatt situation. I Sverige startade Frälsningsarmén sin verksamhet 1882 och idag finns den i 122 länder och har över en och en halv miljon medlemmar, hundratusentals anställda samt tusentals volontärer (The Salvation Army 2008). 19 Detta härbärge finns i skrivande stund inte längre. 20 I andra delar av fastigheten finns bl.a. konstnärsateljéer. 21 Från att Midsommarkransens natthärbärge öppnades och fram till början av 2000-talet bedrevs också en uppsökande verksamhet. Denna innebar att man på somrarna, två gånger i veckan, åkte runt och serverade kaffe och smörgåsar till människor i hemlöshet. Syftet var att skaffa sig information om personerna, t.ex. om det fanns nya grupper av människor som levde i hemlöshet. Den uppsökande verksamheten avslutades dock eftersom Stockholms stad byggde upp sin egen uppsökande verksamhet. Detta innebar att den informationen man eftersträvat kunde fås även om man inte bedrev en egen uppsökande verksamhet. (Webbdokument 2) 22 Handledningen sker ungefär var sjätte vecka eller mer om behov finns av en terapeut med psykodynamisk inriktning och drygt 40 års erfarenhet av arbete enligt Frälningsarméns behandlingsideologi. Handledningen bedrivs i enlighet med socialstyrelsens anvisningar. Akut- respektive korttidsboendets personal har handledning 15

16 av 24 sängplatser som är fördelade i fyra stycken fyrbäddsrum, tre tvåbäddsrum och två enkelrum. 23 Rummen är inredda med sängar och med små förvaringsskåp 24 där gästerna kan låsa in eventuella kläder och personliga tillhörigheter. Till gästutrymmena hör också två toaletter, en dusch, matsal och rökrum. I övrigt finns det personalutrymmen, ett kök samt ett tvätt- och torkrum där personalen tvättar gästernas kläder. Ovanför akutboendet, dvs. två trappor upp i fastigheten, ligger korttidsboendet. Det består av sju platser i två stycken enkelt inredda sovsalar med tre avskilda sängar i en mindre sovsal och fyra avskilda sängar i en större sovsal. Inga egna möbler får tas med, däremot får gästerna ta med personliga tillhörigheter förutsatt att det inte blir fullt i sovsalarna. Utöver sovsalarna rymmer korttidsboendet ett kök, ett matrum, vardagsrum, rökrum 25, toaletter och dusch samt personalutrymmen. 3.1 Om gästerna Midsommarkransens härbärge är en verksamhet som enbart tar emot människor i hemlöshet från 20 år. Gästerna är inte någon homogen grupp utan består av individer med olika bakgrund och livserfarenheter. Det som gästerna däremot har gemensamt är att de är män och att de befinner sig i hemlöshet. Dessutom finns det ytterligare karakteristik som binder samman flera av gästerna. I det empiriska materialet framhålls att majoriteten av gästerna också har s.k. samsjuklighet, dvs. en missbruksproblematik i kombination med psykisk ohälsa. Inte heller är det ovanligt med fysisk ohälsa. Majoriteten saknar arbete, har försörjningsstöd, sjukpension, ålderspension eller annat. Dessutom har flera skulder hos kronofogden. Flera gäster uppfattas som särskilt svåra och med sammansatta problem. Inte minst gäller det gäster som uppfattas tillhöra vad som kan benämnas den s.k. nya generationen människor i hemlöshet. Det framhålls att gästerna generellt har förändrats sedan slutet av 1980-talet då härbärgen återkom som en lösning på hemlöshetsproblematiken. Två anställda berättar: Härbärgen har gått från att ha varit en värmestuga för finska alkoholister till att idag vara ett vuxendagis för psykiskt störda sprutnarkomaner. Dom är sociala analfabeter och har ingen aning om hur man ska uppföra sig. Det är den stora skillnaden att vi bytt generation människor i hemlöshet. Vi har den klassiska gästen som har haft skolgång, yrkesutbildning och som varit hantverkare. Han har gjort saker i sitt liv, han kan de sociala koderna och han vet hur han ska agera när han är nykter. Den nya generationen 25 till 30-åringar har aldrig varit i närheten av arbetsmarknaden, haft förlängt sommarlov, använt narkotika och blivit sprutnarkomaner. Dom är sociala analfabeter och har ingen aning om hur man uppför sig. Förut fanns det mer folk som var enkla att jobba med. När man var full så var man rejält full och det var enkelt att avvisa. Dom hade ett arbetsliv tidigare, dom visste hur man skulle föra sig och dom kunde dom sociala koderna men nu får vi mer och mer folk med psykisk problematik. Den nya generationen människor i hemlöshet beskrivs som en grupp av människor som inte klarar eget boende (jfr Sahlin 1998) eller en högre nivå av boende inom överskådlig framtid. Akutboendet och liknande boendeformer uppfattas vara den högsta formen av boende som de för tillfälligt klarar av. Att akutboendets gäster bl.a. består av personer som anses särskilt svåra var för sig. Dessutom har verksamhetschefen men också den biträdande verksamhetschefen på korttidsboendet egen handledning. När det gäller personalmöten existerar detta enbart för korttidsboendets personal. 23 År 2008 ägde en ombyggnad rum av bl.a. de tidigare tre sovsalarna. Det medförde att antalet platser minskade från 27 till 24 platser. Dessutom inrättades en sluss, dvs. en avskild lokal, vid entrén till akutboendet. 24 Det är enbart personalen som har tillgång till skåpnycklarna. 25 Rökning är enbart tillåtet i rökrummet eller i trapphuset. 16

17 konkretiseras inte minst genom att det finns ett antal personer som dessutom är portade (från andra härbärgen och boenden men som är välkomna till akutboendet). Förutom den här svåra gruppen som till antalet också är den största framkommer också att det aktualiserats andra grupper av människor i hemlöshet under senare år, t.ex. gäster som inte har någon missbruksproblematik eller psykisk ohälsa men även s.k. nysvenskar. Dessutom framhålls att gästerna har olika personliga karaktärer. En del beskrivs som självständiga, andra som att de har ett stort behov av stöd och hjälp. Dessutom finns det dem som har ett stort behov av social kontakt med både övriga gäster och personal medan andra gäster snarare undviker kontakter. Gäster som inte uppfattas vilja ha någon kontakt, vare sig med övriga gäster, personal eller med myndigheter, uppfattas komma till akutboendet enbart för att få sina grundläggande mänskliga behov tillfredsställda, t.ex. sömn och mat. Samtidigt bör det tilläggas att resultatet från personalenkäten visar att gästernas behov främst utgörs av att få just de här behoven tillfredsställda. Det finns studier som pekar på att personer i hemlöshet undviker kontakter med samhällets institutioner, t.ex. att de inte söker sjukvård eller undviker att söka en plats på ett härbärge för natten pga. av den stigmatisering som de har erfarenheter av genom personals respektlösa och ovärdiga bemötande (t.ex. Gelberg m.fl. 2004, Hoffman & Coffey 2008). I det empiriska materialet framhålls en väsentlig skillnad mellan å ena sidan akutboendets gäster, å andra sidan korttidsboendets gäster. Även om det ofta är samma personer, dvs. gäster som befinner sig på akutboendet men som säger sig vara motiverade att förändra sin livssituation och som därmed flyttar in på korttidsboendet, framhålls deras motivering av att bli drogfria som den grundläggande skillnaden. Utifrån brukarenkäterna går att det också att ge en mer detaljerad beskrivning av gästerna. I tabell 2 redovisas statistiken över flertalet av de bakgrundsvariabler som ingick i enkäten för gästerna på verksamheten, dvs. såväl akut- som korttidsboendet. 17

18 Tabell 2: Beskrivande statistik över verksamhetens gäster (n=26) Absoluta tal och procent Födelseår (n=25) 1940-tal 1950-tal 1960-tal 1970-tal 1980-tal Ursprung Sverige Annat nordiskt land Utomeuropeiskt land Har barn (n=25) Ja Nej Antal barn Ett barn Två barn Tre barn Fyra barn Sju barn Antal minderåriga barn Ja, ett barn Ja, två barn Inga (samtliga över 18 år) Tidigare boende (n=24) 26 Egen bostad Andrahand Hos föräldrar, släktingar eller inneboende Försöks- eller träningslägenhet Annan institution, t.ex. stödboende eller fängelse Annat Tid utan egen bostad (n=25) 1-3 år 4-6 år 7-9 år 10 år eller längre Högsta utbildning (n=25) Ej avslutad grundskola Grundskola Gymnasium, fack- eller yrkesskola Annat Sjukdomar (n=25) 27 Hjärt- och kärlsjukdom Diabetes Leversjukdom Lungsjukdom Annan sjukdom, t.ex. HIV eller Hepatit Religiositet Kristna Ej kristna Vet ej Absoluta tal Procent Antalet boende för varje gäst för sig. 27 Antalet sjukdomar för varje gäst för sig. 18

19 Som framgår av tabell 2, där både akut- och korttidsboendets gäster ingår, är 72 procent av gästerna födda på talet. Detta ligger i linje med gästernas medelålder som på akutboendet under perioden och på korttidsboendet under perioden hela tiden har varit i 40-årsåldern. När det gäller gästernas ursprung är lite mer än hälften svenskar, närmare bestämt 57 procent, dvs. är födda i Sverige och har dessutom föräldrar som är födda i Sverige. Övriga är från annat nordiskt land och en minoritet är från ett utomeuropeiskt land. En övervägande majoritet av gästerna, 64 procent, har barn. Till antalet har de mellan ett och sju barn. Vanligast är att man har ett barn. Dessutom är det närmare hälften av gästerna, dvs. 44 procent, som har ett eller två minderåriga barn under 18 år. Beträffande tidigare boende har omkring hälften vistats på annan institution, t.ex. stödboende eller fängelse. Dessutom har en majoritet, 83 procent, haft en egen bostad, dvs. förstahandskontrakt alternativ ägt en bostad. Dock är det en lång tid sedan, 28 procent har levt i hemlöshet i tio år längre, 24 procent i 7-9 år, 24 procent i 4-6 år samt 28 procent i 1-3 år. Samtliga gäster på korttidsboendet med undantag av en person som inte svarat på frågan, har tidigare varit gäster på akutboendet. Av dessa är det fyra som bott på korttidsboendet mellan en till tre månader. En gäst har bott där i mer än ett år. Omkring hälften av samtliga gäster har gymnasieexamen, fack- eller yrkesskola och 36 procent har avslutad grundskola. En gäst har inte avslutad grundskola och ingen av gästerna har en högskole- eller universitetsexamen. När det gäller deras arbetslivserfarenheter framkommer att flertalet tidigare har arbetat, oftast med praktiskt inriktade arbeten, t.ex. inom byggnads-, restaurang- eller tryckeribranschen m.fl. Det är enbart en gäst som uppger att han inte har någon arbetslivserfarenhet. Flera har också fysiska sjukdomar. Främst förekommande är HIV och/eller Hepatit C, vilket 36 procent uppger att de har. Dessutom har 24 procent lever- och/eller lungsjukdomar. Beträffande droger, vilket gästerna på korttidsboendet fick en fråga om, så har de missbrukat alkohol, amfetamin/kokain, cannabis eller opiater. Den enda gruppen av droger som ingen uppger sig ha missbrukat är hallucinogener. När det gäller religiositet uppger 27 procent av gästerna att de är kristna och ytterligare 27 procent uppger att det inte vet om det är kristna eller inte. Närmare hälften, 46 procent, uppger att de inte är kristna, men det går inte att dra slutsatsen att de bekänner sig till någon annan religion heller. 3.2 Beläggningsstatistik På Midsommarkransens verksamhet, för man en omfattande statistik över akut- och korttidsboendets beläggning, vilken följs upp både månads- och årsvis. De mått man använder sig av är antalet gäster, antalet nätter per gäst och antalet gäster per natt. Denna statistik kommer att sammanställas och redogöras i följande avsnitt. I diagram 1 redovisas en sammanställning av det totala antalet gäster på akutboendet mellan

20 Diagram 1: Antalet gäster som någon gång bott på Midsommarkransens akutboende under ett år Som framgår av diagram 1 ligger nivån mellan relativt stadigt med omkring gäster per år. Därefter ökar antalet gäster fram till 1999 vilket dels beror på utökade öppettider, från ungefär sex månader till sju och sju och en halv månad under , dels på grund av att året-runt-verksamheten tillkom Åren som följer därefter, , är antalet gäster återigen relativt stadig och är de år som akutboendet hade flest gäster. Därefter från 2001/2002 och fram till 2010 sjunker antalet gäster successivt, från 660 gäster 2001 till 257 gäster 2010, vilket motsvarar en reducering på omkring 60 procent. Att beläggningen kontinuerligt sjunkit beror sannolikt på flera orsaker, t.ex. att det tillkommit nya boenden i Stockholms stad för personer som befinner sig i hemlöshet 28 och att ombyggnationen av de större niobäddssalarna till de mindre fyrbäddssalarna under 2008 medförde att det fanns ett antal gäster som inte längre ville komma pga. av att deras känsla av anonymitet minskade. Det minskade antalet gäster under 2000-talet framträder också i övrig befintlig statistik om man studerar denna över tid. Genomsnittet av antalet gäster per natt har också sjunkit successivt sedan början av 2000-talet. Mellan hade man 25 gäster per natt. Därefter har det generellt sjunkit och 2010 hade man 20 gäster per natt. Att man har inte har full beläggning beror på flera olika omständigheter, t.ex. att Enheten för hemlösa de facto styr var de människor i hemlöshet skall placeras. Det bör också poängteras att den ofullständiga beläggningen inte är något specifikt för Midsommarkransens akutboende. Under de senaste tio åren har det endast varit fullbelagt en enda natt på Stockholm stads akutboenden eller liknande boenden. Likaså har det totala antalet gästnätter per år på akutboendet successivt sjunkit. År 2002 hade man totalt 9201 gästnätter. Motsvarande siffra för 2010 var 6933 gästnätter. 29 Ytterligare ett viktigt mått är det totala antalet nätter per gäst på akutboendet. I diagram 2 har jag sammanställt statistiken för det här måttet och som inbegriper perioden Ett av dessa är t.ex. Västberga boende som funnits sedan Det är ett stödboende med 69 platser för hemlösa män från 20 år med missbruks- och/eller psykiatriska problem. Verksamheten är av lågtröskelkaraktär. 29 Under 2010 var antalet gästnätter på Stockholms stads härbärgen totalt (Stockholms Stadsmission 2011). 20

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

Redovisning över användandet av härbärge/akutboende under 2012

Redovisning över användandet av härbärge/akutboende under 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 5.0-111 /2013 SID 1 (6) 2013-03-25 Handläggare: Jens Barlas Telefon: 08-508 25 026 Till Socialnämnden Redovisning

Läs mer

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012 Revisionsrapport Arbete kring hemlösa Halmstads kommun Christel Eriksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund 2 3 Granskningsresultat 3 3.1 Socialstyrelsens kartläggning av hemlösa 2011 3

Läs mer

Ett ställe att landa på

Ett ställe att landa på Ett ställe att landa på En utvärdering av Källan. Ett stödboende för hemlösa män och kvinnor i Tyresö kommun Johan Holmdahl Författare: Johan Holmdahl Frälsningsarmén 2011 ISBN 91 85956 57 0 Frälsningsarmén

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Kartläggning av hemlösa år 2013. 2014-02-12 Vår referens. Karin Andersson Utvecklingssekreterare. Karin.Andersson@malmo.

Tjänsteskrivelse. Kartläggning av hemlösa år 2013. 2014-02-12 Vår referens. Karin Andersson Utvecklingssekreterare. Karin.Andersson@malmo. SIGNERAD 2014-01-28 Malmö stad Stadskontoret 1 (10) Datum 2014-02-12 Vår referens Karin Andersson Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse Karin.Andersson@malmo.se Kartläggning av hemlösa år 2013 STK-2013-969

Läs mer

Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad 2013. Redovisning av akut hemlöshet situation 1

Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad 2013. Redovisning av akut hemlöshet situation 1 Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad Redovisning av akut hemlöshet situation Carin Nilsson Mars Innehållsförteckning Sammanfattning... Inledning... Socialstyrelsens definition av hemlöshet... Målgrupp

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program mot hemlöshet Hemlöshet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

Bostad först i Stockholms stad

Bostad först i Stockholms stad Socialförvaltningen Utvecklingsenheten SIDAN 1 Bostad först i Stockholms stad RFMA 2013-04-10 Maria Andersson Socialförvaltningen Stockholms stad Om Bostad först i Stockholms stad 3 år. Avslutas 2013 Partnerskap

Läs mer

Stockholms stads strategi mot hemlöshet 2014-2019

Stockholms stads strategi mot hemlöshet 2014-2019 Bilaga 1. Stockholms stads strategi mot hemlöshet 2014-2019 stockholm.se Stockholms stads strategi mot hemlöshet 2014-2019 Dnr: 3.2-619/2013 Stockholms stads strategi mot hemlöshet 2014-2019 4 (31) Förord

Läs mer

Stockholms stads program mot hemlöshet 2014-2019

Stockholms stads program mot hemlöshet 2014-2019 Stockholms stads program mot hemlöshet 2014-2019 stockholm.se Stockholms stads program mot hemlöshet 2014-2019 Dnr: 3.2-619/2013 Stockholms stads program mot hemlöshet 2014-2019 4 (31) Förord Stockholm

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885 Socialnämnden Hemlöshet 2014 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning av

Läs mer

hemlöshet en strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden

hemlöshet en strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden hemlöshet många ansikten mångas ansvar en strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Regeringen har presenterat en strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från

Läs mer

2015-09-16. Svar på motion Utanförskap i hemlöshet

2015-09-16. Svar på motion Utanförskap i hemlöshet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (9) 2015-09-16 Socialnämnden Dnr Son 2015/203, Kst 2015/85 Svar på motion Utanförskap i hemlöshet Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag 1. Socialnämnden översänder förvaltningens

Läs mer

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(6) Karin Säfström 046-35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden i Lund Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Sammanfattning

Läs mer

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län TJÄNSTEMANNAREMISS Dnr: KSL/12/0170 2013-03-15 Förvaltningschefer i Stockholms läns kommuner inom socialtjänst eller motsvarande Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i

Läs mer

Motion gällande: Hur ska man minska och aktivt bekämpa hemlösheten i Stockholms stad?

Motion gällande: Hur ska man minska och aktivt bekämpa hemlösheten i Stockholms stad? Socialutskottet Motion gällande: Hur ska man minska och aktivt bekämpa hemlösheten i Stockholms stad? Problemformulering Kan vi verkligen kalla vårt samhälle civiliserat och jämställt när vi bryter mot

Läs mer

nriktningsmål sociala insatser för vuxna

nriktningsmål sociala insatser för vuxna I nriktningsmål sociala insatser för vuxna Antagna av kommunfullmäktige 2003-05-26, 123 Ersätter Inriktningsmål för individ- och familjeomsorg antagna av Kommunfullmäktige 1996-11-25 i de delar som avser

Läs mer

Helsingborgs stads bostadssociala program

Helsingborgs stads bostadssociala program KÄRNFASTIGHETER 2013-12-13 SID 1(12) Helsingborgs stads bostadssociala program Inledning I den här rapporten följer en översyn av det bostadssociala programmet. Syftet med rapporten är att kartlägga stadens

Läs mer

Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Information och vägledning

Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Information och vägledning Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Information och vägledning 2Produktion: Samordning Socialdepartementet för att motverka Form: Blomquist och förebygga

Läs mer

Bygg bort hemlösheten i Malmö!

Bygg bort hemlösheten i Malmö! Bygg bort hemlösheten i Malmö! En rapport från Nya Moderaterna Malmö Torbjörn Tegnhammar April 2014 Om rapportförfattaren Torbjörn Tegnhammar är moderat politiker i Malmö. Han är 32 år gammal och jobbar

Läs mer

Den sekundära bostadsmarknaden

Den sekundära bostadsmarknaden Den sekundära bostadsmarknaden Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella

Läs mer

Bostad först i Upplands Väsby-utformning och plan för införande

Bostad först i Upplands Väsby-utformning och plan för införande Väsby välfärd, individ-och familjeomsorgen Carin Erlandh Engman Kvalitets-och utvecklingsledare 08-590 975 10 Fax 08-590 733 41 carin.erlandengman@upplandsvasby.se 2015-04-30 Dnr SÄN/2014:349 Social-och

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-08-11 SN 2014/0140 0480-450885

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-08-11 SN 2014/0140 0480-450885 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 4-8- SN 4/4 48-45885 Socialnämnden Hemlöshet 4 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning av informationen. Bakgrund

Läs mer

VÄGEN TILL EGEN BOSTAD

VÄGEN TILL EGEN BOSTAD VÄGEN TILL EGEN BOSTAD Information om socialtjänstens arbete med bostadsfrågor Östervåla Harbo Vittinge Huddunge Tärnsjö Runhällen Morgongåva Heby Vem kan ha rätt till bostad via socialtjänsten? I Socialtjänstlagen

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012

Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012 Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012 2012-05-31... 1 1 Inledning... 2 2 Datainsamling... 4 2.1 Datainsamling... 4 2.2 Tillförlitlighet... 4 3 Resultat...

Läs mer

RAPPORT 2015:31 REGERINGSUPPDRAG. Kommunernas kostnader för boendelösningar till personer utanför den ordinarie bostadsmarknaden

RAPPORT 2015:31 REGERINGSUPPDRAG. Kommunernas kostnader för boendelösningar till personer utanför den ordinarie bostadsmarknaden RAPPORT 2015:31 REGERINGSUPPDRAG Kommunernas kostnader för boendelösningar till personer utanför den ordinarie bostadsmarknaden Kommunernas kostnader för boendelösningar till personer utanför den ordinarie

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten

Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten Jenny Nybom 2015-02-04 Aktivering = förändringsarbetet inom försörjningsstöd, dvs. arbetet som syftar till att göra biståndsmottagare

Läs mer

Överenskommelse om ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län

Överenskommelse om ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län REKOMMENDATION 2013-10-10 Dnr KSL/12/0170 För kännedom: Socialnämnd eller motsvarande Förvaltningschef inom socialtjänsten eller motsvarande Äldrenämnd eller motsvarande Förvaltningschef inom socialtjänsten

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Nationell handlingsplan för Frälsningsarméns institutioner som riktar sig till människor i hemlöshet och/eller i missbruk av Johan Holmdahl

Nationell handlingsplan för Frälsningsarméns institutioner som riktar sig till människor i hemlöshet och/eller i missbruk av Johan Holmdahl Nationell handlingsplan för Frälsningsarméns institutioner som riktar sig till människor i hemlöshet och/eller i missbruk av Johan Holmdahl Författare: Johan Holmdahl Frälsningsarmén 2013 ISBN 91 85956

Läs mer

Trivsel och omtanke på äldre dar.

Trivsel och omtanke på äldre dar. Trivsel och omtanke på äldre dar. Vasahemmets kanske allra viktigaste uppdrag är att du ska trivas. När du söker en miljö där du kan känna dig hemmastadd och hitta en gemenskap, då hoppas och tror vi att

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

Vräkningar och andra påtvingade avflyttningar av barn

Vräkningar och andra påtvingade avflyttningar av barn Vräkningar och andra påtvingade avflyttningar av barn Bild: Hem och skola Pia Kjellbom Institutionen för socialt arbete, Socialhögskolan, Stockholms universitet Påtvingad avflyttning Informellt påtvingad

Läs mer

Riktlinje för SoL Vuxna

Riktlinje för SoL Vuxna nternati Riktlinje för SoL Vuxna Beslutad av Individ- och familjenämnden 29 mars 2012 program policy handlingsplan riktlinje Riktlinje för SoL Vuxen program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Bostad först enligt Lunds universitet. Socialhögskolan Lunds universitet

Bostad först enligt Lunds universitet. Socialhögskolan Lunds universitet Bostad först enligt Lunds universitet Socialhögskolan Lunds universitet Några röster... Jag skäms för att ett sådant rikt land som Sverige har hemlösa... Vore det inte roligt om vi kunde hjälpas åt att

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje 2015-03-23 Särskilt boende SoL Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Diarienummer: VON 2015/00377 734 Antagen av vård- och omsorgsnämnden den 14 maj 2013 Riktlinjen

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Hemlöshet många ansikten, mångas ansvar

Hemlöshet många ansikten, mångas ansvar Hemlöshet många ansikten, mångas ansvar Plan för genomförande av regeringens strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2007 2009 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PELARBACKENS VERKSAMHETER FÖR HEMLÖSA

UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PELARBACKENS VERKSAMHETER FÖR HEMLÖSA SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING SID 1 (6) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PELARBACKENS VERKSAMHETER FÖR HEMLÖSA Att söka bidrag Utvecklingsenheten vid Socialförvaltningen

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ Lars Oscarsson professor socialt arbete Örebro universitet Utgångspunkten för Evidensbaserad praktik & systematisk

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Verksamhetsuppföljning, Stadsmissionen, Aktiviteter och sysselsättning för vuxna personer med missbruksproblem.

Verksamhetsuppföljning, Stadsmissionen, Aktiviteter och sysselsättning för vuxna personer med missbruksproblem. 1 (5) Kvalitets- och utvärderingskontoret 2014-11-04 Dnr ON 2014-277 Björn Skoog Sari Hammarfrid Verksamhetsuppföljning, Stadsmissionen, Aktiviteter och sysselsättning för vuxna personer med missbruksproblem.

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Skärlundagatan 8! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

Bostad först - modell för boendestöd

Bostad först - modell för boendestöd TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-26 Dnr: 2014/806-IFN-715 Patrik Kalander - aj069 E-post: patrik.kalander@vasteras.se Kopia till Britta Wallin, Socialkontor Vuxen Per Nägele,

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

En utvärderande studie av HVB-hemmet Kurön Hoppets ö av Johan Holmdahl

En utvärderande studie av HVB-hemmet Kurön Hoppets ö av Johan Holmdahl En utvärderande studie av HVB-hemmet Kurön Hoppets ö av Johan Holmdahl Författare: Johan Holmdahl Frälsningsarmén 202 ISBN 9 85956 63 5 Frälsningsarmén Högkvarteret, Programkontoret 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Ärendets beredning Detta tjänsteutlåtande har utarbetats inom SHIS administrativa stab, i samarbete med de fem driftområdena.

Ärendets beredning Detta tjänsteutlåtande har utarbetats inom SHIS administrativa stab, i samarbete med de fem driftområdena. Utsänt ärende nr 23/2014 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-18 Till Styrelsen för SHIS Förändring av ersättningsnivåer inom SHIS stödboende för vuxna Förslag till beslut Styrelsen godkänner kontorets förslag till

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sollentuna, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sollentuna, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sollentuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Förvaltningsövergripande samarbete i bostadsfrågor. Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Förvaltningsövergripande samarbete i bostadsfrågor. Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar ESLÖVS KOMMUN Sabina Lindell 0413-627 28 Utlåtande 110825 Vård- och omsorgsnämnden st.> INVESTOR D PEOPLE Förvaltningsövergripande samarbete i bostadsfrågor Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att

Läs mer

MPHASIS. Mutual Progress on Homelessness through Advancing and Strengthening Information Systems

MPHASIS. Mutual Progress on Homelessness through Advancing and Strengthening Information Systems MPHASIS Mutual Progress on Homelessness through Advancing and Strengthening Information Systems Funded by EUROPEAN COMMISSION Employment, Social Affairs and Equal Opportunities DG National Context Statement

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010 Sociala divisionen Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 00 Bakgrund Brukarundersökning med samma koncept har genomförts 007 och 008. Budget-

Läs mer

Sammanfattning av rapport om länders beskrivning av utsatta EU-medborgare

Sammanfattning av rapport om länders beskrivning av utsatta EU-medborgare Nationella Samordnaren utsatta EU-medborgare S2015:01 Sammanfattning av rapport om länders beskrivning av utsatta EU-medborgare Bakgrund Unionsmedborgares rätt att fritt röra och uppehålla sig i andra

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Presentation på LAR-konferensen i Oslo 2012 10 19 gunborg.brannstrom@skl.se Överenskommelse mellan regeringen och SKL(2008)

Läs mer

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Egnahemsgatan 13! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

Regeringsuppdrag etableringshinder. Peter Karpestam

Regeringsuppdrag etableringshinder. Peter Karpestam Regeringsuppdrag etableringshinder Peter Karpestam Uppdraget Del 1: Belysa konkreta etableringsproblem med fokus på områden där kunskap saknas. Del 2: Lämna förslag på åtgärder som kan underlätta för svaga

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Reviderad överenskommelse om ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län

Reviderad överenskommelse om ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-01-14 SN-2013/4196.103 1 (3) HANDLÄGGARE Berit Knutmejer 08-535 377 11 Berit.Knutmejer@huddinge.se Socialnämnden Reviderad

Läs mer

PM: Politik för att minska hemlösheten

PM: Politik för att minska hemlösheten PM: Politik för att minska hemlösheten Bakgrund En fast bostad är ett grundläggande mänskligt behov, likt mat och kläder, och också en rättighet. I Stockholms stad finns närmare 3000 personer som saknar

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Tillfälliga lösningar för permanenta behov. Uppföljning av den sekundära bostadsmarknaden kommunernas boendelösningar för hemlösa personer

Tillfälliga lösningar för permanenta behov. Uppföljning av den sekundära bostadsmarknaden kommunernas boendelösningar för hemlösa personer Tillfälliga lösningar för permanenta behov Uppföljning av den sekundära bostadsmarknaden kommunernas boendelösningar för hemlösa personer ISBN 978-91-85999-90-3 Artikelnr 2009-126-3 Publicerad www.socialstyrelsen.se,

Läs mer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer Trosa kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

Hemlöshet i Sverige 2005. Omfattning och karaktär

Hemlöshet i Sverige 2005. Omfattning och karaktär Hemlöshet i Sverige 2005 Omfattning och karaktär Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Key words Shelters, homelessness, voluntary organizations, recurrent solutions.

Key words Shelters, homelessness, voluntary organizations, recurrent solutions. 30 SOciOlogisk forskning 2007 Abstract The shelter as a recurrent solution to homelessness During most of the 20th century shelters for the homeless has been criticized as being of too low standard and

Läs mer

Kartläggning av det långsiktiga behovet av olika typer av boenden

Kartläggning av det långsiktiga behovet av olika typer av boenden Dnr ASN-2013-349 Dpl 63 sid 1 (7) ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN Förvaltningsstaben Tjänsteyttrande 2014-01-29 Mats Fackel, 054-5405238 mats.fackel@karlstad.se Kartläggning av det långsiktiga

Läs mer

Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken?

Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken? Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken? Arbetsmarknaden & arbetslösheten Om globala utmaningar och lokala lösningar på arbetsmarknaden Norrköping den 15

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

Mitt hem är min borg. - om boendesituationen för missbrukare i Jönköpings län

Mitt hem är min borg. - om boendesituationen för missbrukare i Jönköpings län Mitt hem är min borg - om boendesituationen för missbrukare i Jönköpings län Mitt hem är min borg - om boendesituationen för missbrukare i Jönköpings län MEDDELANDE NR 2004:5 2 MITT HEM ÄR MIN BORG Titel

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

HEMLÖSHET. En kunskapsöversikt utifrån svenska förhållanden. Leif Nilsson

HEMLÖSHET. En kunskapsöversikt utifrån svenska förhållanden. Leif Nilsson HEMLÖSHET En kunskapsöversikt utifrån svenska förhållanden Leif Nilsson Oktober 2013 2 Innehåll Inledning... 5 Uppdraget... 5 Definitioner av hemlöshet... 5 Möjliga orsaker till hemlöshet... 6 Grundidéer

Läs mer

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? - Lättläst Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Riskbruk, missbruk och beroende Eva Rönnbäck 11 oktober 2010 Kort presentation av FoU Innehåll Evidensbaserad medicin & praktik vad är det? Hur tillämpar man

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Hässleholm 1 september 2014 Projektledare Birgitta Greitz, Socialstyrelsen Verksamhet med personligt ombud Tio försöksverksamheter Utvärderingen av försöksverksamheterna

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

SKILLSS. LSS verksamheter

SKILLSS. LSS verksamheter SKILLSS - En ny evidensbaserad 1 kvalitetssäkringsmetod för LSS verksamheter SKILLSS är en strukturerad, Kvalitetssäkrad, Innovativ och Lärande metod för LSS verksamheter. SKILLSS har som syfte att utveckla

Läs mer

2 Muntlig information om rekrytering av kontaktfamilj/kontaktperson

2 Muntlig information om rekrytering av kontaktfamilj/kontaktperson KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [2] Socialnämnden 2011-11-28 Socialnämnden Tid 2011-12-13, Kl 19:00 Plats Xenter, konferensrummet Ärenden Justering 1 Motverka hemlöshet för socialnämndens målgrupper - rapport

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Friskvårdsklubben Social resursnämnd Innehåll Bakgrund och förutsättningar för avtalet... 3 Värdegrund... 3 Friskvårdsklubbens värdegrund:... 4 Insatser...

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

2007-11-07. Handlingsplan mot hemlöshet

2007-11-07. Handlingsplan mot hemlöshet 2007-11-07 Handlingsplan mot hemlöshet Handlingsplanen är fastställd av programnämnd Social välfärd den 7 november 2007 Arbetsgrupp: Håkan Gille, Socialförvaltning Öster Gun Berglund, programkansli Social

Läs mer

Sociala kontrakt, ekonomiska förutsättningar

Sociala kontrakt, ekonomiska förutsättningar PM 2015-06-01 1 (6) Avdelningen för ekonomi och styrning Måns Norberg & Signild Östgren Avdelningen för vård och omsorg Ove Ledin Sociala kontrakt, ekonomiska förutsättningar Bakgrund Hemlöshet och utestängning

Läs mer

Handlingsplan för missbruksvården

Handlingsplan för missbruksvården Datum 2011-11-15 Handlingsplan för missbruksvården Förebyggande och främjande verksamhet För missbruksvården i Piteå kommun ansvarar Alkohol och narkotikagruppen och Alkoholrådgivningen, vilket i fortsättningen

Läs mer