Vi finns helt enkelt till för dom

Transkript

1 Vi finns helt enkelt till för dom En utvärdering av Värtahemmet, ett hem för vård eller boende för hemlösa män. Johan Holmdahl

2

3 Författare: Johan Holmdahl Frälsningsarmén 2010 ISBN Frälsningsarmén Högkvarteret, Programkontoret

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 6 Förord Inledning Syfte och frågeställningar Disposition Metod Urval Tillvägagångssätt Intervjuer Empiriskt material och analys Etiska överväganden Beskrivning av Värtahemmet Övergripande organisering Om personerna som bor på Värtahemmet Personalgruppen och deras arbetsuppgifter Morgonsamling Fritidsaktiviteter Boendemöten Morgonmöten, personalmöten och handledning Målsättningar Regler Tider och besök Alkohol, narkotika och medicin Vilket stöd erbjuds de boende? Kontaktmannaskap med individuella samtal Vilka metoder används? Här-och-nu-samtal De anställdas uppfattningar Uppfattningar av de boende Hinder för att etablera en kontakt En bristande struktur Bristen på sysselsättning... 37

5 4.5 Svårigheter och problem med regler Socialtjänsten och dess intentioner De boendes uppfattningar Vad kännetecknar de boende? Vilka mål har de boende? Att bo på Värtahemmet ökar livskvaliteten Övriga boende Störande beteende Ointresse för fritidsaktiviteter och annan sysselsättning Ett begränsat umgänge Bristen på och betydelsen av sysselsättning Att samla alla under ett tak Regler rörande alkohol och andra droger Personalen Maten Den kristna livsåskådningen Avslutande diskussion Olika och varierande målsättningar En svår och komplex målgrupp Personalens kompetens Stöd insatser och metoder Bristande struktur, ett lednings- eller resursproblem? Ett mindre konsekvent lågtröskelboende När maten serveras på rummet En meningsfull sysselsättning Rekommendationer till eventuella åtgärder Litteraturförteckning Bilagor Bilaga nr 1. Frågeformulär för personal Bilaga nr 2. Intervjuguide för personal Bilaga nr 3. Intervjuguide för boende Bilaga nr 4. Överenskommelseblankett för boende... 76

6 Sammanfattning I Sverige bedriver Frälsningsarmén ett antal boenden: härbärgen, stödboende eller behandlingshem för personer som befinner sig i hemlöshet. Ett av dessa är Värthemmet som föreliggande rapport behandlar. Det övergripande syftet med utvärderingen är att stimulera till utveckling av Värtahemmet och att bedöma kvaliteten i verksamheten. Det har ägt rum genom att beskriva och analysera de anställdas och de boendes perspektiv. Frågor som varit vägledande att besvara är vad de anställda menar att de gör på Värtahemmet och hur de uppfattar verksamheten och det arbete de utför där samt hur de boende upplever sin vistelse, det stöd de får där och vilken betydelse tillskriver de boendet. Materialet består av kvalitativa intervjuer med åtta anställda och sju boenden samt olika typer av dokument. Utvärderingsdesignen kännetecknas av en renodlad empirisk analys och metoden som en innehållsanalys. Ett centralt resultat är att Värtahemmet uppfyller ett mycket viktigt och grundläggande behov för de boende. De erbjuder dem någonstans att bo och mat för dagen. Ett annat centralt resultat är att det finns flera svagheter med verksamheten. Dessa utgörs av allt från aspekter som har att göra med verksamhetens struktur och organisering avseende regler, stöd, mål och metoder till aspekter som har att göra med personalen, de boende och socialtjänsten. Nyckelord: Frälsningsarmén, frivilligorganisation, HVB-hem, hemlösa, missbruk, psykiskt funktionshinder, utvärdering, brukarstudie. 6

7 Förord På Frälsningsarméns högkvarter, närmare bestämt programkontoret, inrättades från och med mars 2010 en projektbaserad utredaretjänst. Arbetet innebär huvudsakligen att utföra en serie utvärderingar av Frälsningsarméns institutioner för hemlösa. Syftet med dessa är kortfattat att bedöma vad det finns för styrkor och svagheter i verksamheterna med särskilt fokus på de senare. Verksamheterna kommer att granskas kritisk och olika analytiska verktyg kommer att användas. Vidare kommer resultaten från varje utvärdering att relateras till nästa i jämförande syfte, vilket innebär att kunskapen om verksamheterna ackumuleras för varje utvärdering som genomförs. Dessutom kommer resultaten från utvärderingarna att relateras till kunskap från tidigare forskning inom ämnesområdet. Utvärderingsdesignen och dess förfaringssätt kännetecknas av en renodlad empirisk analys. Avsikten med utvärderingen är att ta fram adekvata underlag för att Frälsningsarmén skall få mer kunskap om sina verksamheter men även kunna vidareutveckla och höja kvaliteten på dessa. Med utvärderingarna finns således en tanke om att de skall fungera som styrmedel. Detta kan relateras till den debatt om det sociala arbetets praktik och ligger i linje med olika typer av kvalitetsarbete som förespråkas och som i varierande grad utförs inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och frivilliga organisationer. Inte minst inom socialtjänsten har det förts och förs en debatt om att det är angeläget att man skall verka för en förstärkt kunskapsutveckling i anslutning till det praktiska sociala arbete. Särskilt fokuseras kunskap kring olika insatser, behoven och kraven på utvärdering av deras metoder, däribland inom hemlöshetsområdet (SOU 2008:18). Det knyter också an till det forskningsarbete som äger rum inom Frälsningsarmén i England och Irland, vars intention är att årligen genomföra en undersökning om de mest utsattas behov (The Salvation Army 2008). Att Frälsningsarmén i Sverige har tillsatt en utredare för att se över deras verksamheter för hemlösa är ett steg mot ökad kunskap och den kvalitetsutveckling som idag förespråkas. När det gäller hemlöshet har det varit ett forskningsområde sedan länge och det har publicerats flera studier inom området, exempelvis dess 7

8 omfattning och karaktär, de hemlösas livsituation, egenskaper, beteenden, hälsa och överlevnadsstrategier, men även samhällets ambitioner, hjälpsystem och försök att motverka hemlöshet och stödja hemlösa, om hemlöshetsdiskurser samt den stigmatisering som hemlösa upplever i olika sammanhang. Trots detta är kunskapen inte tillräcklig. Till exempel konstaterade Hemlöshetskommittén i början av 2000-talet i sitt delbetänkade (SOU 2000:14) att kunskapen om hemlöshetens orsaker och dynamik i hög grad var bristfälliga. Det framhölls att det funnits en svag relation mellan kunskapsutbildning och praktik när det gäller insatser mot hemlöshet. Dessutom konstaterades att det fanns för lite kunskap som kunnat vägleda insatserna och de problem man mött i praktiken på hemlöshetsområdet. Även Beijer (2007) har senare i en kunskapsöversikt pekat på att större delen av insatserna mot hemlöshet bedrivs helt utan riktning och utvärdering. Själv har jag också framhållit att studier där personer som befinner sig i hemlöshet blivit intervjuade och fått berätta om sina uppfattningar av specifika insatser och det stöd de fått där är väldigt få (Ingmarsson & Holmdahl 2010). En viktig evalueringsaspekt i utvärderingarna av Frälsningsarméns institutioner är således att undersöka vad hemlösa tycker om de insatser de tar del av. Avslutningsvis bör det sägas att det här är den första utvärderingsrapporten vilken behandlar Värtahemmet som är ett HVBhem (hem för vård eller boende) för hemlösa män med missbruksproblematik avseende alkohol och/eller andra droger och/eller psykiska funktionshinder. Ett stort tack till såväl anställda och boende som ställt upp på intervjuer och delat med sig av sina uppfattningar. Utan dem hade inte den utvärderingen blivit genomförd. 8

9 1. Inledning I föreliggande rapport presenteras en utvärdering av Värtahemmet som bedrivs i Frälsningsarméns regi sedan Frälsningsarmén, som grundades 1865 av makarna Booth, är en internationell rörelse och ett evangeliskt trossamfund inom den kristna kyrkan som ägnar sig åt socialt arbete med människor som av en eller annan anledning befinner sig i en utsatt situation. Idag finns organisationen i 122 länder och har över en och en halv miljon medlemmar. Dessutom har organisationen över hundratusen anställda samt tusentals volontärer. (The Salvation Army 2008). I Sverige bedriver Frälsningsarmén bland annat ett antal boenden: härbärgen, stödboende eller behandlingshem varav Värthemmet är ett. Historiskt har Värtahemmets innehåll varierat och varit allt från vedgård i slutet av 1800-talet, där frigivna fångar och arbetslösa fick möjlighet att arbeta för att tjäna pengar till en sängplats och mat, till att under 1940-talet varit ett arbets- och skyddshem för frigivna fångar. Sedan årsskiftet 1990/91 är Värtahemmet ett HVB-hem för hemlösa män med missbruksproblematik och/eller psykiska funktionshinder. 1.1 Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet med den här utvärderingen är att stimulera till utveckling av Värtahemmet och att bedöma kvaliteten i verksamheten. Genom att beskriva och analysera Värtahemmet och dess verksamhet utifrån den utvärderingsdesign som konstruerats är det därmed möjligt att ta fram ett underlag som gör det möjligt att bedöma såväl styrkor och svagheter med verksamheten. Det bör dock poängteras att fokus ligger på svagheter med rekommendationer till eventuella åtgärder som bör vidtas för att åtgärda den problematik som resultaten pekar på. Det kommer således att vara möjligt att peka på vad som krävs och vilka förutsättningar som är eftersträvansvärda och mindre eftersträvansvärda för en väl fungerande verksamhet. Utvärderingen bygger främst på kvalitativa intervjuer med två grupper av intressenter vilka här utgörs av anställda och boende men även på dokumentstudier. Det innebär att jag belyser och fokuserar verksamheten från två olika håll. Utifrån de 9

10 anställda och de boendes perspektiv vill jag öka förståelsen av deras uppfattningar av verksamheten och det arbete som bedrivs där. Utvärderingen syftar inte enbart till att beskriva verksamheten utan således också till att utifrån anställda och de boendes perspektiv försöka förstå hur de uppfattar denna samt kritiskt granska och ifrågasätta det som tas för givet och som hålls som självklart. Därmed skall utvärderingen bidra med att ge Värtahemmets personalgrupp och andra professionella inom Frälsningsarmén underlag för att utveckla och förbättra verksamheten, något som slutligen även kan hjälpa de boende på Värtahemmet. Tre övergripande frågeställningar har varit vägledande i utvärderingen: Vad menar 1 de anställda att de gör på Värtahemmet? Hur uppfattar de anställda verksamheten och det arbete de utför där? Hur upplever de boende sin vistelse på Värtahemmet, det stöd de får där och vilken betydelse tillskriver de boendet? 1.2 Disposition Föreliggande utvärdering presenteras i sju kapitel. I det här kapitlet, som utgör det första, har det givits en kortfattad inledning till rapporten följt av syfte och frågeställningar. Därefter presenteras ett metodkapitel. Kapitel tre till fem utgörs av utvärderingens empiriska avsnitt. I kapitel tre beskrivs Värtahemmet och verksamhetens innehåll. Beskrivningen bygger på intervjuerna med de anställda och dokumentstudierna. I det fjärde kapitlet beskrivs och analyseras de anställdas uppfattningar av verksamheten medan det femte beskriver och analyserar de boendes uppfattningar. Dessa kapitel fyra och fem bygger också på intervjumaterialet. I kapitel sex förs en avslutande diskussion utifrån en jämförelse av de resultat som framkommit. I utvärderingen sista kapitel redovisas slutsatser genom rekommendationer till eventuella åtgärder som bör vidtas för att åtgärda den problematik som resultaten pekar på. 1 Att frågeställningen är formulerad med menar och inte vad personalen gör beror på att det inte är möjligt att fånga in vad de faktiskt gör med intervjuer. Om det skulle vara syftet skulle någon typ av observationer krävts. 10

11 2. Metod De metoder som valts för att svara på utvärderingens syfte och de vägledande frågeställningar är flera. För att kunna svara på detta och för att kunna fastställa kvaliteten på Värtahemmet behövs någon form av värdekriterium. Utvärderingen utgår ifrån en deskriptiv värdering som innebär att man använder sig av andras värden som kriterier eller standarder (Vedung 1998). Dessa värden representeras av två grupper av intressenter: personal och boenden och deras respektive perspektiv. Hur de uttrycker olika subjektiva värdeomdömen betraktas också som åsikter om hur man bör handla. Den främsta metoden för att fånga deras respektive perspektiv utgörs således av kvalitativa intervjuer (inklusive ett strukturerat frågeformulär med öppna och slutna svarsalternativ för personalen). Det innebär också att en del av utvärderingen kan betecknas som en brukarstudie med hemlösa och bidrar med ytterligare kunskap i ett annars begränsat forskningsområde (se Ingmarsson & Holmdahl 2010). Vad som kan benämnas som brukarstudier eller brukarperspektiv har diskuterats och problematiserats. I ett projekt som genomfördes av Socialstyrelsen tillsammans med representanter från olika brukarorganisationer definierades brukarperspektiv som något som bara kan ses och bara uttryckas av brukarna själva (Socialstyrelsen 2005:7). Vidare har dokumentstudier genomförts vilket innebär att jag har gått igenom olika typer av dokument för att skapa mig en övergripande bild av verksamheten. Idag finns det en rad modeller för utvärdering och den design som har valts här ligger i linje med vad som inom utvärderingslitteraturen benämns som processutvärdering. Den här typen av utvärdering fokuserar vanligtvis offentliga åtgärder i deras naturliga sammanhang och genomförs i ett nära samspel med till exempel uppdragsgivare (Vedung 1998). En processutvärdering är inte enbart beskrivande utan inbegriper även en kvalitativ bedömning av hur verksamheten fungerar och har därmed en förståelseinriktad kunskapssyn (Karlsson 1999). Dessutom använder man sig av kvalitativa metoder och tar ett mer helhetsinriktat grepp och för in de ramar eller omgivning som omger det fenomen som skall studeras (Vedung 1998). Det fenomen som studeras här är som framkommit Värtahemmet och de ramar omgivning som omger det 11

12 utgörs av en strukturell, en organisatorisk och en individuell nivå (se vidare avsnitt 2.4). 2.1 Urval Urvalet av såväl anställda och boende har skett genom att tillämpa ett slags pragmatisk urvalsprincip. Först och främst styrdes det utifrån den tidsperiod då insamlingen av materialet skulle äga rum, det vill säga mars och april Personalen som intervjuats är ett urval av de som under den här perioden var anställda på Värtahemmet. Samma logik gällde för de boende, det vill säga de boende som intervjuats är några av de som under den här tidsperioden var inskrivna och som bodde på Värtahemmet. Därefter skiljer sig urvalen åt mellan personal och boende. För personalen konstruerades ett frågeformulär 2 vars syfte är tudelat. Ett syfte är att få en beskrivning av personalgruppen. Ett annat syfte var att utifrån denna beskrivning göra ett urval av anställda som i någon mån var representativt för personalgruppen. Olika karakteristika antogs leda till en större variation av perspektiv av verksamheten. Frågorna i frågeformuläret konstruerades efter vad jag på förhand hade ambition om att få kunskap om i samråd med utvecklingscheferna vid programkontoret på Frälsningsarméns högkvarter. Frågeformuläret utgick ifrån frågor rörande kön, ålder, ursprung, tjänstetitel, utbildningsbakgrund, tidigare/annan arbetslivserfarenhet, egen erfarenhet av missbruk och hemlöshet, kristenhet samt metoder. Sammanlagt intervjuades åtta anställda från personalgruppen som bestod av 16 personer inklusive tre timanställda vikarier. De som intervjuades var verksamhetschefen, den biträdande verksamhetschefen, sjuksköterskan samt fem av de åtta anställda vårdarna. 3 Beträffande urvalet för de boende ägde detta rum genom diskussioner med Värtahemmets biträdande verksamhetschef. Även här var principen och ambitionen att urvalet av boende skulle vara så varierat möjligt. Främst skulle urvalet spegla boenden som befann sig på olika boendenivåer; träningslägenheterna, den drogfria avdelningen och stödboendet på Värtahemmet men såväl olika åldrar som boendetid. Intentionen var intervjua boende på varje nivå. I realiteten genomfördes detta i viss mån aldrig eftersom de personer som bodde i träningslägenheter inte ansågs lämpade att intervjua och därmed föll dessa personer bort. Urvalet ägde rum genom att den biträdande 2 Se bilaga 1. 3 De som således inte intervjuades var förutom fyra vårdare, kökspersonal, receptionist, en frälsningsofficer/resursperson samt ekonomibiträde. 12

13 verksamhetschefen ringde eller mejlade mig tider för intervjuer med boende. Det innebär att jag inte hade någon kontroll över om det var en speciell typ boende som blev intervjuade, till exempel att de var personer som uppfattats som särskilt positiva till Värtahemmet och att personer som uppfattats som negativa sorterades bort. De empiriska resultaten pekar dock på att det är boende med varierande uppfattningar som blivit intervjuade även om några gav uttryck för att de inte hade någon rätt att klaga med hänvisning till deras livssituationer. Den här typen av uttalande pekar åt att de menar att de inte borde uttrycka sig kritiskt om Värtahemmet och dess personal utan att de borde vara tacksamma för att de fått någonstans att bo och mat för dagen. Det bör dock poängteras att flertalet av de boende som intervjuades inte var inne i något aktivt missbruk och de kan betecknas motiverade att förändra sin livssituation. Således är de inte representativa för de personer som bor på Värtahemmet i det här avseendet eftersom majoriteten uppfattas omotiverade att förändra sin livssituation. Jag har också uppfattat att såväl verksamhetschefen, den biträdande verksamhetschefen som övriga anställda på Värtahemmet delat min ambition att ge en så bred belysning av deras uppfattningar av verksamheten och att det var olika typer av boende som blev intervjuade. De sju personer som intervjuades återfanns dels på den drogfria avdelningen, dels stödboendet. Dessutom skiljde de sig åt hur länge de bott på Värtahemmet och annan karakteristika (se vidare kapitel 5). 2.2 Tillvägagångssätt Inledningsvis genomfördes dokumentstudier. Dokument som gicks igenom var till exempel personalstatistik, verksamhetsberättelser, måloch strategidokument, informationsfolder och löpande dokumentation. Därefter konstruerades dels ett frågeformulär för personalen, dels intervjuguider för de anställda och boende. Parallellt med detta och under hela den pågående utvärderingen genomfördes litteraturstudier främst kring hemlöshetsområdet för att kunna jämföra och sätta utvärderingens resultat i relation till andra liknande studier. Kontakt togs med Värtahemmet och före intervjuerna med de anställda och de boende besökte jag också verksamheten. Vid besöken och intervjutillfällen fördes anteckningar direkt efteråt kring intryck och reflektioner för att skapa mig en första bild av verksamheten. Anteckningarna fördes dock inte på ett systematiskt sätt. Innan intervjuerna genomfördes informerade den biträdande verksamhetschefen samtliga anställda om utvärderingens syfte och delade ut frågeformuläret. Sedan inleddes 13

14 intervjuerna med de anställda. Inför varje intervju gav jag de anställda information om utvärderingens syfte och dess etiska överväganden (se vidare avsnitt 2.5). För kontakterna med de boende hjälpte den biträdande verksamhetschefen till. Han har haft ansvar för att informera om utvärderingens syfte och fråga de boende om de ville medverka genom intervjuer. Efter intervjuerna med de anställda tog jag kontakt med de boende som var villiga att bli intervjuade. Även här informerades samtliga muntligen och inför varje intervju om utvärderingens syfte och etiska förutsättningar. 2.3 Intervjuer I den här utvärderingen används kvalitativa intervjuer. Sådana lämpar sig väl när man vill ta reda på människors perspektiv samt få en helhetsförståelse av ett fenomen (Jacobsen 2007). Samtliga intervjuer utfördes och insamlades enskilt med såväl de anställda som boende på Värtahemmet. Intervjuerna genomfördes på Värtahemmets samtalsrum eller konferensrum och med hjälp av två olika intervjuguider 4, en för de anställda och en för de boende, samtidigt som ytterligare följdfrågor kom upp under intervjuerna. Det innebär att intervjuerna var semistrukturerade, det vill säga varken ett öppet samtal eller ett strukturerat frågeformulär (Kvale 1997:32). Intervjuguider kan betraktas som forskarens hjälpreda och skall i konkret form vara det översatta uttrycket för det man önskar analysera (Widerberg 2002:68). De två intervjuguidernas teman och frågor skapades utifrån vad jag på förhand hade ambitionen att få kunskap om. Intervjuguidens tema och frågor för de boende konstruerades dessutom dels utifrån resultat från tidigare forskning avseende brukarstudier med hemlösa, dels utifrån intervjuguider som tidigare använts i den här typen av studier (t.ex. Tischler et al 2004, Ingmarsson & Holmdahl 2010). För de anställda utgick intervjuerna ifrån två teman som kännetecknades av beskrivningar av verksamheten samt reflektioner om verksamheten. Under det första temat behandlas beskrivande frågor rörande bland annat organisering, rutiner, målsättningar, krav och regler, insatser och metoder samt kontakter och samarbete. Under det andra temat behandlas frågor om deras uppfattningar rörande bland annat förtjänster, problem och brister med verksamheten och det stöd som erbjuds till de boende. Vidare behandlade frågorna kontakter och svårigheter med boende och andra parter. När det gällde intervjuguidens 4 Se bilaga två och tre. 14

15 teman för de boende utgjordes dessa av fyra teman. Under det första temat fanns frågor om personens och hans bakgrund och under det andra temat behandlades allmänna frågor om Värtahemmet. Det tredje temat behandlade frågor rörande verksamhetens personal medan det fjärde temat innefattade frågor kring det stöd som erbjuds på verksamheten. Samtliga intervjuer spelades in på en digital voice recorder (Mp3- spelare). Intervjuerna med de anställda tog mellan 60 och 90 minuter och intervjuerna med de boende tog mellan 30 och 45 minuter. Därefter transkriberades intervjuerna ordagrant och i princip i sin helhet. Endast upprepningar och utsagor som låg långt ifrån syfte och frågeställningar uteslöts. Dessutom angavs inte pauser, betoningar i intonationen och emotionella uttryck, med undantag av när intervjupersonerna gav upphov till starka känslor. 2.4 Empiriskt material och analys Analysen för den här utvärderingen tar sin utgångspunkt i det empiriska materialet som består av sammanlagt femton intervjuer. Åtta intervjuer är med de anställda och sju med boende. Totalt motsvarar intervjumaterialet ungefär tretton timmars intervjuer och 85 utskrivna A4-sidor. Dessutom består det empiriska materialet av anteckningar från de olika besöken och intervjutillfällena, av ett frågeformulär om personalen och genomgång av olika typer av dokument. De sistnämnda används dock enbart i ett beskrivande syfte och är ett komplement till intervjuerna. Således är det intervjuerna som analyserats. Metoden som används kan karakteriseras som en innehållsanalys. Det innebär att materialet delas in i teman för att därefter söka hitta gemensamma och generella mönster av det specifika men även det som avviker mellan intervjupersonernas perspektiv av verksamheten. Det är dock viktigt att poängtera att samtliga personers enskilda uppfattningar inte har lyfts fram i rapporten. Istället är det framför allt uppfattningar som utgör mönster och kan betecknas som mer representativa för såväl personalgruppen som boende som lyfts fram även om undantag existerar. Detta val har genomförts med tanke på uppdragets karaktär, omfattning och avsikt. Analysen av intervjuerna utgörs av fem steg och illustreras figur 1. 15

16 Figur 1. Analys av intervjuer Utskrift av intervjuer Sortering i övergripande teman Sortering i kategorier inom respektive tema Indelning på olika nivåer Jämförelse med tidigare forskning Det första steget av analysen var att skriva ut intervjuerna. Det är en tolkande process i sig och som innebär att intervjusamtalet struktureras (Kvale 1997:147ff). Genom att själv skriva ut intervjuerna medförde utskriftsförfarandet en överblick av materialet och bidrog till att flera analytiska reflektioner nedtecknades. Det andra steget av analysen inleddes med att noggrant läsa igenom intervjuutskrifterna och sortera innehållet i ett antal övergripande teman för såväl de anställda som de boende. I intervjuerna med de anställda var de centrala teman följande: de boende, reglerna, bristen på resurser och att saker rinner i ut sanden samt låt-gåanda. I intervjuerna med de boende var det framför allt några teman som var centrala. Dessa handlade främst om övriga boenden och om sysselsättning men även om Värtahemmets personal och dess regler. Det tredje steget av analysen innebar att jag gick igenom de sorterade intervjuavsnitten som fanns under respektive tema och gjorde jämförelser mellan olika avsnitt i samma intervju och mellan intervjuer i sökandet efter kategorier som kunde beskriva respektive tema. Utifrån de här kategorierna skrev jag också ner rena beskrivningar av dem och illustrerade dem med hjälp av några belysande nyckelcitat. Genom att använda citat lyfter jag de intervjuades egna ocensurerade utsagor och gör därmed deras röster hörda. Citat är överlägsna när man vill belysa essensen i ett material (Dalen 2008). Det fjärde steget av analysen utgjordes av att en del av de teman och kategorier som utkristalliserats relaterades till tre olika nivåer: strukturell (till exempel det omgivande samhället), organisatorisk (till exempel olika interna omständigheter i verksamheten) och individuell (till exempel personbundna kännetecken). Det innebar att 16

17 analysen gick från ett deskriptivt till ett mer teoretiskt angreppssätt där intervjupersonernas uppfattningar relaterades till de olika nivåerna. I ett femte och sista steg av analysen har samtliga relaterats och jämförts med andra resultat i liknande studier inom hemlöshetsområdet. 2.5 Etiska överväganden Enligt Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet finns det ett antal forskningsetiska principer som anger hur en forskare bör förhålla sig till olika forskningsetiska överväganden. Syftet med dessa är bland annat tillgodose individskyddskravet för de personer som direkt berörs av forskningsprocessen. I den här utvärderingen består dessa personer av de anställda och de boende som har blivit intervjuade. Individskyddskravet utgörs av fyra allmänna huvudkrav: informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekravet. För att uppfylla dessa krav informerade jag samtliga intervjupersoner inför intervjuerna kortfattat om utvärderingens syfte och avsikten med rapporten. De informerades också om att deras identiteter inte skulle kunna gå att identifiera och att det de berättade inte skulle kunna härledas tillbaka till dem. Således garanterade jag dem anonymitet. Jag talade även om för dom att de inte behövde svara på alla frågor och om de ville kunde när som helst avbryta intervjun om de inte kände sig bekväma. Dessutom frågade jag intervjupersonerna om jag fick spela in intervjuerna för att underlätta analysarbetet. I samband med denna förfrågan informerade jag också dem att inspelningen enbart skulle avlyssnas och skrivas ut av mig. Inga namn på såväl anställda som de boende har angetts i rapporten utan vid citat betecknas de enbart med anställd eller boende. Dessutom har vissa uppgifter gjorts mer allmänna för att reducera risken för identifiering. Beträffande citaten i rapporten har dessa av samma skäl ändrats något, till exempel personliga uttryck. Dessutom har vissa delar av citat utelämnats när de har innehållit uppgifter där det har bedömts finnas en risk för identifiering av personer. 17

18 3. Beskrivning av Värtahemmet Värtahemmet är lokaliserat i Hjorthagen, en förort i norra Stockholm. Det är ett HVB-hem med helinackordering 5 och är ett stödboende. På Värtahemmet finns 42 platser för hemlösa män med missbruksproblem och/eller psykiska funktionshinder. Dessutom har man tre träningslägenheter. Verksamheten finansieras genom socialtjänstens placeringar 6 och man har avtal med Stockholms stad och några av dess kranskommuner. Det innebär att socialtjänsten från olika stadsdelsförvaltningar i Stockholms stad och kranskommunerna köper platser för hemlösa män på Värtahemmet. Byggnaden består av fyra våningar och en källare. Det finns ett trapphus och en hiss som går till varje våningsplan. I källarvåningen finns ett gym med styrke- och motionsredskap, bordtennisbord samt bastu. På bottenvåningen finns entré, reception, storkök och matsal, dagrum med storbilds-tv 7, biljardrum och sjuksköterskemottagning. På våningsplan ett finns personalkontor, gäst- och samtalsrum samt ett träningskök. På varje våningsplan finns dessutom tvättmaskin och torktumlare, ett dagrum som även är utrustat med en TV och där de boende får röka. 3.1 Övergripande organisering Värtahemmets boende är organiserat som ett trappstegsboende som är den vanligaste modellen av boendelösningar i Sverige (se Blid 2008). Fokus inom de här boendelösningen ligger på att normalisera individens beteende och inte på själva boendesituationen. Tanken är att hemlösa personer skall lära sig bo genom att successivt avancera till högre boendenivåer: från härbärge till stödboende följt av träningslägenhet till 5 Det innebär att samtliga boende har egna rum och att man tillhandahåller rena sängkläder och handdukar samt vid behov hjälp med tvätt. Undantag gäller dock en person som av hälsoskäl inte kan tillgodogöra sig maten. Den här mannen får istället näringsdryck och därmed reducerat pris på egenavgiften. 6 Socialtjänsten betalar omkring 600 kronor per person och dag och den boende betalar en egenavgift motsvarande 150 kronor per dag. 7 I dagrummet finns det över 100 TV-kanaler att tillgå och på sina rum har de boende 17 TVkanaler. 18

19 eget hyreskontrakt. (Socialstyrelsen 2009). På Värtahemmet utgörs dessa av tre olika nivåer där tanken med avancemanget också tar sig konkreta uttryck på rummens olika standard. Den första nivån är ett stödboende med 35 mindre enkelrum utan dusch, toalett och kök. Stödboendet finns på våningsplan ett, två och fyra. På dessa våningsplan finns ockå ett gemensamt dagrum med TV där de boende får röka och gemensamma hygienutrymme, det vill säga dusch och toalett. Här bor personer som får missbruka alkohol och till viss del andra droger. Däremot får de inte vistas på de allmänna utrymmena utan skall vara på rummen om de är påverkade. Nycklarna till rummen lämnas och hämtas i reception vid in- och utgång. Den andra nivån är en drogfri avdelning med krav på absolut nykteroch drogfrihet. Den består av sju större enkelrum med egen dusch och toalett men utan kök. Denna avdelning finns på våningsplan tre. Även här finns ett gemensamt dagrum med TV där det är tillåtet att röka. Den här avdelningen är låst och dit kommer bara personerna som har nyckel, det vill säga dom som bor där och personalen. Nycklarna till rummen lämnas och hämtas i reception av den boende vid in- och utgång. Personerna som bor där har tagit ett beslut att bryta med sitt missbruk och är villiga att försöka leva ett drogfritt liv 8. För att få ett rum här måste en person kvalificera sig dit. Kraven är att personen antingen kommer från ett behandlingshem eller att personen skall ha varit drogfri under minst en månad. För de som bor den drogfria avdelningen är det obligatorisk närvaro på morgonsamlingarna och att ha så kallade häroch-nu-samtal ungefär en gång i veckan. Den tredje nivån består av tre träningslägenheter (på ett rum och kök) som är ett mer självständigt boende där den boende får stöd och tillsyn men har eget ansvar för matlagning, städning och tvätt. För att bli aktuell för en träningslägenhet krävs minst åtta till tolv månaders väl fungerande boende på den drogfria avdelningen. Således är det generellt personer som bor på den drogfria avdelning som blir aktuella för träningslägenheterna även om det kan ske undantag, det vill säga att man flyttar från stödboendet till en träningslägenhet. Den boende som bor i träningslägenheterna har en egen ingång och behöver vare sig lämna eller hämta sin nyckel eller gå igenom Värtahemmets reception för att komma till sin träningslägenhet. Från träningslägenheterna kan personerna flytta vidare till en försökslägenhet i socialtjänstens regi. 8 Det bör dock poängteras att några av de personer som i skrivande stund bor på den drogfria avdelningen är sådana som kanske inte skulle bo där men som har fått flytta dit av andra skäl. Ett exempel på detta är en person som är över 90 år. En anställd berättar: att låta honom komma till ett äldreboende kanske inte vore något för honom. Han har det bättre här. Han har bott här nästan 20 år. 19

20 3.2 Om personerna som bor på Värtahemmet De personer som blir inskrivna 9 och som bor på Värtahemmet är hemlösa män som har eller har haft någon form av missbruksproblem 10 och/eller psykiska funktionshinder. En övervägande majoritet är ensamstående och har inte någon stadigvarande partner enligt såväl de anställda och de boende som intervjuats. En förutsättning för att få bo på Värtahemmet är att dom är klienter på socialförvaltningen. Den största åldergruppen under 2009 var år följt av år. Medelåldern på de boende var 53 år. Beträffande missbruk var den vanligaste typen och i följande ordning följande: blandmissbruk, alkoholmissbruk samt narkotikamissbruk. Samtliga har någon form av socialbidrag, pension eller sjukpening. Ingen har i skrivande stund egen inkomst. De boende är inte enbart hänvisade till det stöd som de får på Värtahemmet. Flertalet har också stöd från externa aktörer. Det kan till exempel handla om läkemedelsassisterad behandling, det vill säga subsitutbehandlingar 11 med metadon eller buprenorfin (subutex) samt rehabiliteringsprogram som psykoterapi och andra former av samtal. Hur länge man bor på Värtahemmet är enligt de anställda svårt att uppskatta. Boendetiden tycks således variera och medeltiden uppges vara på ungefär fyra och en halv månad. Samtidigt finns det personer som har bott på Värtahemmet i flera år. 3.3 Personalgruppen och deras arbetsuppgifter På Värtahemmet finns det personal dygnet runt. Personalgruppen består av en verksamhetschef, en biträdande verksamhetschef, en sjuksköterska som arbetar heltid och som finns tillgänglig dagtid måndag till torsdag, åtta vårdare 12 som arbetar heltid (sex av dem arbetar dagtid på rullande schema 13 och två arbetar natt), en frälsningsofficer/resursperson samt en 9 Innan inskrivning har en ansökan om placering via en socialsekreterare ägt rum. Desutom har den sökande och den ansvarige för placeringen varit på besök på Värtahemmet och haft ett så kallat informationsmöte med verksamhetschefen, den biträdande verksamhetschefen och sjuksköterskan. På dessa möten får den sökande och socialsekreteraren information om Värtahemmet och dess verksamhet och man går även igenom regler. Därefter får den sökande fundera en kort period innan han och hans socialsekretare fattar ett beslut om inskrivning. 10 Med reservation för någon enstaka person som inte har eller har haft något missbruk. 11 På Värtahemmet tar man inte emot mer än sex personer med subsitutbehandling. 12 I skrivande stund består personalgruppen av sju vårdare då en slutat sin anställning. Dessutom ingår det i en av vårdarnas tjänster att vara vaktmästare. 13 Personalen går på scheman och när det gäller vårdarna är dessa indelade i dag- respektive nattpersonal. I stort sett är det alltid två vårdare i tjänst, med undantag av en kortare stund under helgen då en vårdare är ensam. Två vårdare som arbetar dagtid börjar klockan tio på morgonen och slutar klockan halv nio på kvällen. Ytterligare en vårdare börjar klockan halv 20

21 receptionist, ett ekonomibiträde och kökspersonal. Dessutom finns det tre timanställda timvikarier samt en konsultläkare knuten till verksamheten. Den senare kommer ungefär en gång i månaden och tätare vid behov. Lite mer än hälften av personalgruppen är kvinnor och medelåldern för hela personalgruppen är omkring 45 år. Majoriteten är födda i Sverige och är troende kristna (en av vårdarna och en kökspersonal är inte troende kristna). Beträffande utbildningsbakgrunden har en minoritet en universitetsexamen men flertalet har gymnasieutbildning. Hälften, främst vårdarna, har även utbildningar som genomförts i Frälsningsarméns regi. När det gäller tidigare arbetslivserfarenheter har flertalet, i alla fall vårdarna, sjuksköterskan och de två cheferna, erfarenheter från andra typer av vård- och omsorgsarbete. Det gäller arbetslivserfarenheter såväl inom som utanför Frälsningsarmén. För dagpersonalen börjar arbetsdagen med ett morgonmöte tillsammans med verksamhetschefen, den biträdande verksamhetschefen och sjuksköterskan. Dessa går igenom vad som har hänt under det senaste dygnet med hjälp av journalanteckningar i datasystemet och planerar in dagens uppgifter. Därefter finns det både skillnader och likheter mellan personalgruppens arbetsuppgifter. Verksamhetschefens arbetsuppgifter består till exempel av personalfrågor såsom anställningsansvar och utvecklingssamtal, att hålla morgonsamlingar, boendemöten, hjälpa till med fritidsverksamheterna, ha samtal med såväl personal om exempelvis kontaktmannaskapet som med boende, kontakter och möte utanför verksamheten, administration, budget och fakurering samt spontana uttryckningar med boende. Verksamhetschefen men även den biträdande verksamhetschefen har jour var fjortonde dag vilket innebär att de är anträffbara på sina mobiltelefoner om det skulle hända något av allvarligare art på Värtahemmet. Sjuksköterskan huvudsakliga arbete är såväl omvårdnadsarbete som medicinskt arbetet. Det senare innebär bland annat att ge medicinsk hjälp vid olika sjukdomstillstånd. Andra arbetsuppgifter består till exempel av hålla morgonsamlingar, ha samtal med de boende, kartlägga deras sociala och medicinska nätverk, beställa, hämta och ge medicin 14 till de boende, skriva journaler samt registrera narkotikaklassade medel. två på eftermiddagen, är sovande jour mellan tolv på natten och fram till halv sju på morgonen, och arbetar sedan fram till två på eftermiddagen. Ytterligare en vårdare börjar halv nio på kvällen och arbetar natt, fram till klockan kvart i sju på morgonen. 14 När sjuksköterskan inte arbetar får de boende sin medicin i receptionen av den personal som är på plats. Varje boende har ett blad där det framkommer vilken medicin dom har och vilken dom har tagit. Detta för att ambulanspersonal vid en eventuell olycka skall ha kännedom om vilken medicin den boende har i kroppen. Dessutom har flera av de boende 21

22 De vårdare som arbetar dagtid har flera olika arbetsuppgifter. Förutom att hjälpa de boende med vardagliga och praktiska göromål, ha samtal med dem och genomföra fritidsaktiviteter, ha morgonsamlingar, hjälper de till i köket och matsalen. Dessutom skall de städa korridorerna, toaletterna och andra utrymmen på samtliga våningsplan med undantag av den drogfria avdelningen. Vårdarna som arbetar natt har liknande arbetsuppgifter, till exempel samtal med de boende, utdelning av mediciner och städning Morgonsamling Beträffande morgonsamlingarna är dessa genrellt det enda sammanhanget på Värtahemmet där den kristna livsåskådningen kommer till uttryck enligt såväl de anställda som boende. Även om några av de anställda menar att de ibland försöker lyfta in religiösa teman i samtal med boende. Morgonsamlingarna äger rum i det gemensamma dagrummet på bottenvåningen och är på cirka femton minuter. De börjar klockan kvart över åtta varje vardagsmorgon och hålls fram till klockan halv nio. Innehållet består i att personalen som håller i dem till exempel läser en kortare betraktelse ur bibeln eller en dikt och spelar någon musik med ett kristet budskap från en CD-skiva. De avslutas med en kort bön och att deltagarna önskar varandra en bra dag. Morgonsamlingarna är till för samtliga boende men är obligatoriska för de personer som bor på den drogfria avdelningen och i träningslägenheterna. Det finns flera syften med morgonsamlingarna. Dessa är dels att de anställda anser att det är en skön stund som man börjar dagen med, dels att personalen ser att de boende som har obligatorisk närvaro kommer upp och att dom mår bra. Dessutom menar en anställd att syftet är att de boende skall bli upplysta om kristendomen och att de skall ha möjlighet att se en förändring genom en relation till Jesus. Morgonsamlingarna utförs veckovis av större delen av vårdarna, verksamhetschefen, biträdande verksamhetschefen, frälsningsofficern eller sjuksköterskan Fritidsaktiviteter Utöver morgonsamlingarna anordnar personalen också olika slags fritidsaktiviteter för de boende. Det finns en aktivitetsgrupp, bestående ingen legitimation och kan inte hämta ut sina mediciner. Sjuksköterskan hämtar deras mediciner, något som även verksamhetschefen och den biträdande verksamshetschefen har rätt att göra. 22

23 av två personal och en boende, som skall planera vilka fritidsaktiviteter som skall anordnas. Enligt såväl verksamhetsberättelser och intervjumaterialet gör man saker utanför Värtahemmet. Emellanåt får man fribiljetter till olika arrangemang. Man har besökt olika idrottsevenemang till exempel fotbolls- och ishockeymatcher, museum, konstutställningar, konserter samt gudtjänster. Dessutom har man varit på Heron City och bowlat samt försöker besöka Kurön 15 några gånger per år och där det då hålls fritidsaktiviteter av olika slag. På Värtahemmet anordnas det också ibland bingo och filmkvällar. Dessutom har det hållits turneringar i till exempel dart och biljard. Vid större helger försöker man göra lite extra för de boende, till exempel köper man vid jul en personlig julklapp till varje boende som delas ut efter julbönen Boendemöten Ungefär en gång i månaden så håller även verksamhetschefen boendemöten i matsalen under lunchtiden. Det är ett möte som är öppet för alla boende och som syftar till att informera vad som har hänt den senaste tiden på Värtahemmet och vad som kommer att hända, till exempel om det är någon storhelg eller dylikt. Dessutom kan de boende, om de vill, ge uttryck för sina synpunkter rörande verksamheten Morgonmöten, personalmöten och handledning Personalgruppen har också morgonmöten varje morgon på ungefär en halvtimme. Där går de igenom vad som har hänt under det senaste dygnet. Dessutom har man personalmöten och handledning. De förra sker ungefär var fjortonde dag och där diskuterar man huvudsakligen enskilda boende. När det gäller handledning för personalen har Värtahemmet en extern handledare som hyrs in på konsultbasis. Det är en person från S:t Lukas 16 som är utbildad präst och psykoterapeut. Handledningstillfällena äger rum en gång i månaden och är på tre timmar. Den första delen är för all personal och den senare delen är enbart för vårdarna och sjuksystern. Dessa handledningsträffar syftar huvudsakligen till att personalen skall få handledning i situationer som har uppstått i kontakterna med de boende. Det kan handla om hur personalen upplevt olika sitautioner med boende och hur de agerat i 15 Kurön är ett HVB-hem som ägs och drivs av Frälsningsarmén. Målgruppen är vuxna män och kvinnor samt par som med alkohol- eller blandmissbruk. 16 S:t Lukas är ett förbund bestående av 32 lokala S:t Lukasföreningar i Sverige som har mottagningar för psykoterapi, handledning och andra samtalskontakter över hela landet för. 23

24 dessa. Möjlighet finns även för personalen att träffa handledaren individuellt. 3.4 Målsättningar Enligt såväl Frälsningsarméns socialsektions mål- och strategidokument, Värtahemmets verksamhetsberättelser som intervjuerna med de anställda finns det en rad olika målsättningar som delvis överlappar varandra. Grundläggande är att skapa förutsättningar för förändring och anpassning till ett normalt liv med förhöjd livskvalitet. Personalen skall således på olika sätt förändra de boendes livssituationer. I intervjuerna med de anställda kännetecknas detta av att man skall göra de boende motiverade och ge dem verktyg och möjlighet att utvecklas och förbättra sin livssituation. Dessutom skall personalen verka för att de boende skall känna sig trygga, att de skall sluta missbruka eller ha längre vita perioder eller att de skall lära sig städa sina rum eller sköta sin hygien. Värtahemmet skall också vara en livgivande atmosfär som väcker den boendes intresse för livsfrågor men även profilerar den kristna tron som en väg ut ur ett destruktivt livsmönster. En målsättning som gäller för samtliga boende är att personalen skall hjälpa dem till fysisk, själslig, andlig och social rehabilitering. Därefter skiljer sig målsättningar delvis åt beroende på om den boende å ena sidan bor på stödboendet, å andra sidan om om han bor på den drogfria avdelningen eller i någon av träningslägenheterna. För de som bor på stödboendet skall det erbjudas aktiviteter med tydliga mål i den dagliga livsföringen, till exempel arbete, studier, idrott/friskvård, fritidsaktiviteter eller motivation till behandling. Dessutom skall det finns anställda som är tillgängliga för att ge stöd till de personer som bor på stödboendet För de boende på den drogfria avdelningen eller i träningslägenheterna skall däremot dessa erbjudna aktiviteter vara obligatoriska och de anställda skall inte bara finnas tillgängliga utan vara aktiva med att ge stöd.. Eftersom Värtahemmet är organiserat som ett trappstegsboende där tanken är att hemlösa personer skall lära sig bo genom att successivt avancera till högre boendenivåer är den övergripande målsättningen att boendet skall leda fram till drogfrihet och att de boende slutligen skall nå ett eget boende. Samtidigt bör det poängteras att denna målsättning av de anställda inte uppfattas gälla alla boende. Utgångspunkten är att arbetet skall ske utifrån den boendes individuella förutsättningar och behov och personalen skall motivera de boende att nå de olika målsättningarna. Det råder konsensus bland de anställda att 24

25 målsättningarna för de boende måste vara individuellt anpassade. En anställd berättar: En person kan ha en målsättning, en annan person har en annan målsättning och en tredje kanske kommer att vara här hela sitt liv. Så det är olika målsättningar. Att målen måste vara individuella härör från deras uppfattning om att de boende är en högst heterogen kategori av människor med olika bakgrund, problem och behov. Två anställda berättar: För dom som aldrig kommer att klara eget boende handlar det för oss om att försöka höja deras livskvalitét på olika sätt med olika inslag fritidsaktiviteter. Det kan bli fel om alla har samma målsättning. Att alla ska bo i ett eget boende. Utan för vissa personer handlar det väl om att se till att dom har det så bra dom överhuvudtaget kan ha det. Det är utifrån den här ståndpunkten, att de boende är en sammansatt grupp av människor med olika behov och problem som såväl olika målsättningar formuleras som olika mål måste förstås. 3.5 Regler På Värtahemmet finns det ett antal allmänna regler för de boende, vilka de får ta del av och underteckna på en överenskommelseblankett 17 när de blir inskrivna. Att bryta mot dessa regler kan leda till utskrivning 18. Reglerna är inte statiska utan kan förändras över tid. Utifrån intervjumaterialet med såväl anställda och boende är det två grupper av regler som är centrala: de som dels behandlar tider och besök, dels de som behandlar alkohol, narkotika och medicin Tider och besök När det gäller tider och besök kan de boende vara i dagrummet fram till klockan elva på kvällen. Därefter får de vara på sina rum eller i dagrummen på respektive våningsplan, med undantag av den drogfria avdelningen som enbart är till för dom som bor där. Besök får de 17 Se bilaga fyra. 18 Beslut om utskrivning kan tas av socialtjänst eller personal (i samråd med verksamhetschefen) när bedömningen görs att den boende har misskött sig. När en boende blir utskriven kontaktas alltid vederbörandes socialsekretare. Omedelbar utskrivning sker enbart vid våld eller hot om våld om detta uppfattas som allvarligt menat. 25

26 boende ta emot under dagtid, från morgon till åtta på kvällen. Eventuella partners får inte sova över, däremot får de vara på den boendes rum förutsatt att personalen bedömmer relationen som riktig. En anställd berättar: Då har vi sagt att det ska vara på riktigt. Att dom ska vara gifta eller ha varit gifta. Då får dom vara på rummet under dagen. Hela entréplanet där dagrummet är lokaliserat är rökfritt och rökning är enbart tillåtet i dagrummen på respektive våningsplan och på de boendes egna rum. Sängrökning är förbjuden av säkerhetsskäl. Varje gång den boende går ut skall han lämna sin rumsnyckel i receptionen. Det är personalen i receptionen som sköter allt in- och utsläpp och det är förbjudet för de boende att öppna entrédörren, det vill säga ingången för de som bor på stödboendet och den drogfria avdelningen, för andra boende och till besökare. Entrédörren är stängd från midnatt till klockan sex på morgonen. För att komma in måste de boende komma innan klockan tolv på natten annars blir de inte insläppta. Matsalen är öppen på bestämda tider då det serveras morgonkaffe, frukost, lunch, eftermiddagskaffe, kvällsmat och kvällskaffe. 19 Beroende på om det är vardag eller helg varierar öppetiderna. Passar de boende inte tiden får de ingen mat, även om undantag kan äga rum (se vidare avsnitt 4.5). En anställd berättar: Det kan vara en person som aldrig har kommit för sent till matsalen och som sköter sig. Då får man se lite mellan fingarna. Den boende kan då få maten serverad på sitt rum. Dessutom har personalen kommit överens om att ingen skall behöva gå och lägga sig hungrig eftersom det kan innebära som en anställd uttrycker det att man inte får lugn och ro i huset Alkohol, narkotika och medicin Beträffande alkohol, narkotika och medicin finns också ett antal regler. En regel är att man inte får inneha eller förtära alkohol eller narkotika men även sprutor eller kanyler inom Värtahemmet och på dess tomt. Enligt reglerna skall såväl alkohol och narkotika tas i beslag och bli 19 Morgonkaffe serveras mellan klockan sex till halv åtta på morgonen. Därefter serveras frukost mellan klockan halv nio och nio. Denna består av gröt, fil, flingor, mjölk, kaffe, te och smörgås. Lunchen serveras klockan tolv. Klockan tre serveras eftermiddagskaffe, oftast med någon kaka eller bakelse. Klockan kvart i fem är det kvällsmat och mellan klockan åtta och halv nio på kvällen serveras kvällskaffe, det vill säga kaffe, te, smörgås, fil och flingor. 26