Ett ställe att landa på

Transkript

1 Ett ställe att landa på En utvärdering av Källan. Ett stödboende för hemlösa män och kvinnor i Tyresö kommun Johan Holmdahl

2 Författare: Johan Holmdahl Frälsningsarmén 2011 ISBN Frälsningsarmén Högkvarteret, Programkontoret 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Förord Inledning Syfte och frågeställningar Disposition Metod Urval Tillvägagångssätt Intervjuer och observationer Empirisk material och analys Etiska överväganden Den lokala kontexten och Källans verksamhet Tyresö kommuns missbruksarbete Trappstegsmodellen som boendelösning Beskrivning av Källan Målgruppen Inskrivningsförfarandet och kontakterna med socialtjänsten Målsättningar Personalen och deras arbetsuppgifter Vilket stöd erbjuds de boende Regler Aktiviteter för de boende Personalens uppfattningar Bristen på personal och dess konsekvenser Ensamarbete Begränsade aktiviteter för personal Aktiviteter med de boende drabbas Ett strukturlöst stödarbete Problematiska grupper av boenden Personer med samsjuklighet Äldre personer Personer som har läkemedelsassisterad behandling Missbruksenheten sätter agendan Missbruksenheten bestämmer vem som får flytta in Informationsöverföringen från missbruksenheten

4 4.5 Bristande kompetens och vidareutbildning Nolltolerans svårt i praktiken Avsaknad av kristna inslag i verksamheten De boendes och deras uppfattningar Vilka är personerna som bor på Källan? Den omsorgsfulla personalen Ett tillräckligt stöd med undantag av en viss strukturlöshet Utrymme för ett betydande inflytande Rimlig kontroll och rimliga regler, förutom när man blåser nästan noll Ett starkt motstånd för kristna inslag på verksamheten Avslutande diskussion Om personalen och ett (o)tillräckligt stöd till de boende Personalbristen, ett onödigt ont Nolltolerans, ett moraliskt dilemma Kristna inslag, omöjligt i verksamheten? Rekommendationer till eventuella åtgärder Litteraturförteckning Bilagor Bilaga nr 1. Frågeformulär för personal Bilaga nr 2. Intervjuguide för personal Bilaga nr 3. Intervjuguiden för boende

5 Sammanfattning I Sverige bedriver Frälsningsarmén ett antal boenden: härbärgen, stödboende eller behandlingshem för personer som befinner sig i hemlöshet. Ett av dessa är stödboendet Källan i Tyresö kommun, som föreliggande rapport behandlar. Det övergripande syftet med utvärderingen är att stimulera till utveckling av Källan och att bedöma kvaliteten i verksamheten. Det har ägt rum genom att beskriva och analysera personals och boendes perspektiv av verksamheten. Frågor som varit vägledande att besvara är vad personalen gör på Gnistan, hur de uppfattar verksamheten och det arbete de utför där samt hur de boende upplever sin vistelse, det stöd de får där och vilken betydelse de tillskriver boendet. Materialet består av kvalitativa intervjuer med sex personal och med sex personer som bor på stödboendet. Vidare har jag under en längre period vikarierat som vårdare på verksamheten, något som innebär att intervjuerna kompletterats med observationer och informella samtal med både personal och boende. Dessutom har dokumentstudier genomförts. Utvärderingsdesignen kännetecknas av en renodlad empirisk analys och metoden som en innehållsanalys. Resultaten pekar bland annat på att det stöd som finns på Källan är fullt tillräckligt mot bakgrund av att kommunens missbruksenhet har ett relativt välutvecklat stöd för missbrukare med vissa undantag. Även om stödet på verksamheten är tillräckligt finns det en viss bristande struktur i utförandet, t.ex. sker de stödjande samtalen spontant och utan kontinuitet. Kontakterna mellan Källans personal och missbruksenhetens personal förefaller också goda även om det finns vissa svagheter. Det är missbruksenheten som har den yttersta beslutanderätten att bestämma vem som skall flytta in på Källan och informationsöverföringen om de boende från socialsekreterarna är emellanåt otillräcklig. Vidare pekar resultaten på att stämningen på boendet är familjär och de boende tillskriver stödboendet en stor betydelse för deras livssituation. Personalen uppfattas som omsorgsfull och relationerna till dem är av vänskaplig prägel och kännetecknas av ömsesidig respekt. Vidare har de boende ett stor inflytande i verksamheten, genom att få sina önskemål uppfyllda. Ett grundläggande problem med verksamheten är däremot att det råder personalbrist, något som påverkar verksamheten och kvaliteten på det arbete som utförs. Källan är också ett nolltoleransboende, en regel som kan vara dels svår att upprätthålla, dels kontraproduktiv. Dessutom finns det begränsade kristna inslag i verksamheten vilket är problematiskt efter arbetet bedrivs av Frälsningsarmén som är en kyrka, vars grundläggande mål är att få människor frälsta. Nyckelord: Frälsningsarmén, stödboende, hemlösa, missbruk, nolltolerans. 5

6 Förord På Frälsningsarméns högkvarter, närmare bestämt programkontoret, inrättades från och med mars 2010 en projektbaserad utredaretjänst. Arbetet innebär huvudsakligen att utföra en serie utvärderingar av Frälsningsarméns verksamheter för hemlösa. Syftet med utvärderingarna är att bedöma vad det finns för styrkor och svagheter i verksamheterna med särskilt fokus på de senare. Verksamheterna kommer att granskas kritisk och olika analytiska verktyg kommer att användas. Vidare kommer resultaten från varje utvärdering att relateras till nästa i jämförande syfte, vilket innebär att kunskapen om verksamheterna ackumuleras för varje utvärdering som genomförs. Dessutom kommer resultaten från utvärderingarna att relateras till vetenskaplig kunskap inom ämnesområdet. Utvärderingsdesignen och dess förfaringssätt kännetecknas av en renodlad empirisk analys. Avsikten med utvärderingen är att ta fram adekvata underlag för att Frälsningsarmén skall få mer kunskap om sina verksamheter men även kunna vidareutveckla och höja kvaliteten på dessa. Med utvärderingarna finns således en tanke om att de skall fungera som styrmedel. Detta kan relateras till den debatt om det sociala arbetets praktik och ligger i linje med olika typer av kvalitetsarbete som förespråkas och som i varierande grad utförs inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och frivilliga organisationer. Inte minst inom socialtjänsten har det förs det en debatt om att det är angeläget att man skall verka för en förstärkt kunskapsutveckling i anslutning till det praktiska sociala arbetet. Särskilt fokuseras kunskap kring olika insatser och deras metoder, däribland inom hemlöshetsområdet, samt behov och krav på utvärdering (SOU 2008:18). Centralt i denna debatt är begreppet evidensbaserade metoder, vilket innebär att den kunskap som används och de insatser som görs skall vara baserade på forskningsresultat som visar på olika metoders effektivitet. En evidensbaserad praktik skall baseras på en sammanvägning av brukarens erfarenheter, den professionelles expertis samt bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap (Ibid). Samtidigt bör man notera att en evidensbaserad praktik inte är någon homogen rörelse eller ett enhetligt perspektiv utan är något som används oprecist, på olika sätt och utifrån skilda definitioner när det gäller socialt arbete i Sverige (Bergmark & Lundström 2006). Beträffande evidensbaserad praktik hänför man oftast också till kontrollerade effektstudier som mäter olika metoders resultat. Dessa är tämligen begränsade när det gäller vägledning av det sociala arbetets praktik. Det beror bland annat på att resultaten är på gruppnivå och är därmed inte självklart giltiga på individnivå. Ingen enskild metod har dessutom visat sig vara den bästa för t.ex. missbrukare. Vidare pekar studier (t.ex. Webb 2001) på att det inte är metoden i sig som är den utslagsgivande faktorn utan relationen mellan den professionelle och klienten. Det är inte heller säkert att professionella använder sig av vad som sägs vara de bäst effektiva metoderna utan agerar utifrån sin egen personliga erfarenhet och förståelse (Ibid). Utvärderingarna av Frälsningsarméns verksamheter för hemlösa i Sverige knyter också an till det forskningsarbete som äger rum inom Frälsningsarmén i England och Irland, vars intention är att årligen genomföra en undersökning om de mest utsattas behov (The Salvation Army 2008). Att Frälsningsarmén i Sverige har tillsatt en utredare för att se över deras verksamheter för hemlösa är ett steg mot ökad kunskap och den kvalitetsutveckling som idag förespråkas. När det gäller hemlöshet har det varit ett forskningsområde sedan länge och det har publicerats flera studier inom området, exempelvis dess omfattning och karaktär, de hemlösas livssituation, egenskaper, beteenden, hälsa och överlevnadsstrategier, men även samhällets ambitioner, hjälpsystem och försök att motverka hemlöshet och stödja hemlösa, om hemlöshetsdiskurser samt den stigmatisering som hemlösa upplever i olika sammanhang. Trots detta är kunskapen inte tillräcklig. Till exempel konstaterade Hemlöshetskommittén i början av 2000-talet i sitt delbetänkande (SOU 2000:14) att kunskapen om hemlöshetens orsaker och dynamik i hög grad 6

7 var bristfälliga. Det framhölls att det funnits en svag relation mellan kunskapsutbildning och praktik när det gäller insatser mot hemlöshet. Dessutom konstaterades att det fanns för lite kunskap som kunnat vägleda insatserna och de problem man mött i praktiken på hemlöshetsområdet. Även Beijer (2007) har senare i en kunskapsöversikt pekat på att större delen av insatserna mot hemlöshet bedrivs helt utan riktning och utvärdering. Själv har jag också framhållit att så kallade brukarstudier med personer som befinner sig i hemlöshet och som blivit intervjuade och fått berätta om sina uppfattningar av specifika boendeinsatser och det stöd de fått där är väldigt få (Ingmarsson & Holmdahl 2010). En viktig evalueringsaspekt i utvärderingarna av Frälsningsarméns institutioner är således att ha ett brukarperspektiv och undersöka vad hemlösa tycker om de insatser de tar del av. Avslutningsvis bör det sägas att det här är den tredje utvärderingsrapporten av Frälsningsarméns verksamheter för hemlösa vilken behandlar Källan som ligger i Tyresö kommun. Källan är ett stödboende för hemlösa män och kvinnor med missbruksproblem. Ett stort tack till såväl personal och boende som ställt upp på intervjuer och delat med sig av sina erfarenheter och uppfattningar. Utan dem hade inte utvärderingen blivit genomförd. 7

8 1. Inledning I föreliggande rapport presenteras en utvärdering av Källan som är ett stödboende för hemlösa män och kvinnor med missbruksproblem i Tyresö kommun. Verksamheten bedrivs i Frälsningsarméns regi sedan Frälsningsarmén, som grundades 1865 av makarna William och Catherine Booth, är en internationell rörelse och ett evangeliskt trossamfund inom den kristna kyrkan som också ägnar sig åt socialt arbete med människor som av en eller annan anledning befinner sig i en utsatt situation. I Sverige började Frälsningsarmén sin verksamhet 1882 och idag finns den i 122 länder och har över en och en halv miljon medlemmar. Dessutom har organisationen över hundratusen anställda samt tusentals volontärer. I Sverige bedriver Frälsningsarmén bland annat ett antal boenden: härbärgen, stödboende eller behandlingshem för personer som befinner sig i hemlöshet. Källan är en av dessa verksamheter. 1.1 Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet med den här utvärderingen är att stimulera till utveckling av Källan och att bedöma kvaliteten i verksamheten. Genom att beskriva och analysera Källan och dess verksamhet utifrån den utvärderingsdesign som konstruerats är det möjligt att ta fram ett underlag som gör det möjligt att bedöma såväl styrkor som svagheter med verksamheten. Det bör dock poängteras att fokus ligger på svagheter med rekommendationer till eventuella åtgärder som bör vidtas för att åtgärda den problematik som resultaten pekar på. Det kommer således att vara möjligt att peka på vad som krävs och vilka förutsättningar som är eftersträvansvärda och mindre eftersträvansvärda för en väl fungerande verksamhet. Utvärderingen bygger främst på kvalitativa intervjuer med två grupper av intressenter vilka här utgörs av personal och boende men även dokumentstudier och på egna erfarenheter av verksamheten. Sedan september 2010 har jag vikarierat som vårdare på verksamheten. Det innebär att jag belyser och fokuserar verksamheten från flera olika håll. Utifrån personalen och de boendes perspektiv vill jag öka förståelsen av deras uppfattningar av verksamheten och det arbete som bedrivs där. Utvärderingen syftar inte enbart till att beskriva verksamheten utan således också till att utifrån personalens och de boendes perspektiv försöka förstå hur de uppfattar denna samt kritiskt granska och ifrågasätta det som tas för givet och som hålls som självklart. Därmed skall utvärderingen bidra med att ge personalen på Källan och andra professionella inom Frälsningsarmén underlag för att utveckla och förbättra verksamheten, något som slutligen även kan hjälpa de boende på Källan. Tre övergripande frågeställningar har varit vägledande i utvärderingen: Vad gör personalen på Källan och vad inbegriper deras arbete? Hur uppfattar personalen verksamheten och det arbete de utför där? Hur upplever de boende sin vistelse på Källan, det stöd de får där och vilken betydelse tillskriver de boendet? 1.2 Disposition Föreliggande utvärdering presenteras i sju kapitel. I det här kapitlet, som utgör det första, ges en kortfattad inledning till rapporten följt av syfte och frågeställningar. Därefter presenteras utvärderingens metodkapitel. Kapitel tre till fem utgörs av utvärderingens empiriska kapitel. I kapitel tre beskrivs den lokala kontexten som Källan verkar i, den egna verksamheten och dess innehåll. I det fjärde kapitlet beskrivs och analyseras svårigheter utifrån personalens uppfattningar 8

9 av verksamheten medan det femte kapitlet beskriver och analyserar svårigheter utifrån de boendes uppfattningar. I utvärderingens sjätte kapitel förs en avslutande diskussion om svagheter och styrkor med verksamheten utifrån en jämförelse av de resultat som framkommit utifrån personalens och de boendes perspektiv. Utvärderingens sista kapitel består av ett antal rekommendationer till eventuella åtgärder som bör vidtas för att åtgärda den problematik som slutsatserna pekar på. 9

10 2. Metod De metoder som valts för att svara på utvärderingens syfte och de vägledande frågeställningarna är flera. Främst utgörs metoden av intervjuer. Vidare har dokumentstudier genomförts vilket innebär att jag har gått igenom material såsom verksamhetens statistik och verksamhetsberättelser. Dessutom bygger utvärderingen på deltagande observationer genom egna erfarenheter eftersom jag själv vikarierat som vårdare på verksamheten sedan september Det har inneburit att jag också haft flera informella samtal med såväl personal som boende som bidragit med viktig information om verksamheten och dess innehåll. Att de boende själva har fått göra sina röster hörda innebär också att utvärderingen kan betecknas som en brukarstudie och att den har ett brukarperspektiv. Vem som är en brukare kan definieras olika beroende på sammanhang. En gemensam nämnare enligt Socialstyrelsen (2005) är att det handlar om personer som agerar servicemottagare eller användare inom den offentliga sektorn. I den här utvärderingen utgörs brukarna av de boende på Källan. Mycket av den tidigare hemlöshetsforskningen utgår från de professionellas perspektiv och brukarstudier är få, särskilt av olika typer av boendeinsatser (Ingmarsson & Holmdahl 2010). Således bidrar den här utvärderingen med ytterligare kunskap i ett annars begränsat forskningsområde. Dessutom är frågan om brukarinflytande central i den pågående utvecklingen av en evidensbaserad praktik eftersom det är en praktik som skall baserad på en sammanvägning av brukares erfarenheter, den professionelles expertis samt bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap (SOU 2008:18). Idag finns det en rad modeller för utvärdering och den design som har valts här ligger i linje med vad som inom utvärderingslitteraturen benämns som processutvärdering. Den här typen av utvärdering fokuserar vanligtvis offentliga åtgärder i deras naturliga sammanhang och genomförs i ett nära samspel med till exempel uppdragsgivare (Vedung 1998). En processutvärdering är inte enbart beskrivande utan inbegriper även en kvalitativ bedömning av hur verksamheten fungerar och har därmed en förståelseinriktad kunskapssyn (Karlsson 1999). Dessutom använder man sig av kvalitativa metoder och tar ett mer helhetsinriktat grepp och för in de ramar eller omgivning som omger det fenomen som skall studeras (Vedung 1998). Det fenomen som studeras här är som framkommit Källan och de ramar som omger det utgörs av en strukturell, en organisatorisk och en individuell nivå (se vidare avsnitt 2.4). 2.1 Urval Urvalet av personal och boende som har intervjuats har ägt rum kontinuerligt sedan september 2010 då jag blev anställd som vikarierande vårdare på verksamheten. Beträffande personalen har jag intervjuat samtliga ordinarie anställda (med undantag av en person som var sjukskriven) men inte de personer som vikarierar på verksamheten. Den ordinarie personalen har även fått fylla i ett frågeformulär 1 för att få en beskrivning på karaktären av personalgruppen. Frågorna i frågeformuläret konstruerades efter vad jag på förhand hade ambition om att få kunskap om och i samråd med utvecklingscheferna vid programkontoret på Frälsningsarméns högkvarter. Frågeformuläret utgick ifrån frågor rörande kön, ålder, ursprung, tjänstetitel, antal månader/år på verksamheten, utbildningsbakgrund, tidigare/annan arbetslivserfarenhet, egen erfarenhet av missbruk och hemlöshet, kristenhet samt metoder. Sammanlagt intervjuades sex personal, verksamhetschefen och fem vårdare. Beträffande urvalet för de boende har ambitionen varit att detta skulle vara så varierat möjligt. Urvalet har inbegripit sex personer, både män och kvinnor i olika åldrar och som bott på Källan en relativt lång period. Dessutom har några av personerna bott 1 Se bilaga 1. 10

11 både på Källan 1 och Källan 2 och har även vid tidigare tillfällen bott på Källan. Till skillnad från de utvärderingar jag tidigare genomfört av Frälsningsarméns verksamheter (Holmdahl 2010, 2011) där urvalet av boende ägde rum genom diskussioner med respektive biträdande eller med verksamhetscheferna har jag på Källan själv valt ut vilka boende som skulle intervjuas. Det innebär att den eventuella bias, det vill säga boende som uppfattas som särskilt positiva till verksamheten, har minimerats. 2.2 Tillvägagångssätt Inledningsvis genomfördes dokumentstudier. Därefter konstruerades ett frågeformulär och en intervjuguide för personalen men även en intervjuguide för de boende. Intervjuguiderna i den här utvärderingen har ändrats något från dem som användes i de två första, av den serie utvärderingar som äger rum av Frälsningsarméns verksamheter för hemlösa (Holmdahl 2010, 2011). I intervjuguiden för de boende har de tillkommit en fråga som behandlar personens vårdplan/individuella handlingsplan. I intervjuguiden för personalen har det tillkommit två frågor, en som behandlar inskrivningsförfarandet och en som behandlar de boendes vårdplaner/individuella handlingsplaner. Dessutom har intervjuguiden för personalen omstrukturerats. Det innebär att frågorna fortfarande är identiska men delvis ligger i en annan ordning än från tidigare utvärderingar. Under hela den pågående utvärderingen genomfördes också litteraturstudier främst kring hemlöshetsområdet för att kunna jämföra och sätta utvärderingens resultat i relation till andra liknande studier. Efter de inledande kontakterna med Källans verksamhetschef började jag min anställning som vikarierande vårdare. Därefter och i samband med att jag arbetade på verksamheten delade jag ut frågeformulären till personalen. Efter hand och under de kommande månaderna bokades både personal och boende in för intervjuer. 2.3 Intervjuer och observationer I den här utvärderingen används både kvalitativa intervjuer och deltagande observationer. När det gäller intervjuer lämpar sig dessa väl när man vill ta reda på människors perspektiv samt få en helhetsförståelse av ett fenomen (Jacobsen 2007). Samtliga intervjuer utfördes och insamlades enskilt med såväl personal som boende på Källan. Intervjuerna med personal genomfördes i personalrummet. Detsamma gällde intervjuerna med de boende alternativt i den boendes rum på Källan 1 eller dennes lägenhet på Källan 2. Två olika intervjuguider 2 användes, en för personalen och en för de boende, samtidigt som ytterligare följdfrågor kom upp under intervjuerna. Det innebär att intervjuerna var semistrukturerade, det vill säga varken ett öppet samtal eller ett strukturerat frågeformulär (Kvale 1997:32). Intervjuguider kan betraktas som forskarens hjälpreda och skall i konkret form vara det översatta uttrycket för det man önskar analysera (Widerberg 2002:68). De två intervjuguidernas teman och frågor skapades utifrån vad jag på förhand hade ambitionen att få kunskap om. Intervjuguidens tema och frågor för de boende konstruerades dessutom dels utifrån resultat från tidigare forskning avseende brukarstudier med hemlösa, dels utifrån intervjuguider som tidigare använts i den här typen av studier (t.ex. Tischler et al 2004, Ingmarsson & Holmdahl 2010, Holmdahl 2010, 2011). För personalen utgick intervjuerna från två teman som kännetecknades av beskrivningar av verksamheten samt reflektioner om verksamheten. Under det första temat behandlas beskrivande frågor rörande bland annat organisering, rutiner, målsättningar, krav och regler, insatser och metoder samt kontakter och samarbete med socialtjänsten och andra aktörer. Under det andra temat behandlas frågor om deras uppfattningar 2 Se bilaga 2 och 3. 11

12 rörande bland annat förtjänster, svårigheter med verksamheten och det stöd som erbjuds till de boende. Vidare behandlade frågorna kontakter och svårigheter med boende och andra aktörer. När det gällde intervjuguidens teman för de boende utgjordes dessa av fyra teman. Under det första temat fanns frågor om deras bakgrund och under det andra temat behandlades allmänna frågor om Källan. Det tredje temat behandlade frågor rörande verksamhetens personal medan det fjärde temat innefattade frågor kring det stöd som erbjuds på verksamheten. Samtliga intervjuer spelades in på en Mp3-spelare. Intervjuerna med personalen tog omkring en till en och en halv timme att genomföra medan intervjuerna med de boende varierade kraftigt, från en halvtimme till två och en halv timme. Därefter transkriberades intervjuerna ordagrant och i princip i sin helhet. Endast upprepningar och utsagor som låg långt ifrån syfte och frågeställningar uteslöts. Dessutom angavs inte pauser, betoningar i intonationen och emotionella uttryck, med undantag av när intervjupersonerna gav upphov till starka känslor. När det gäller observationer är det en fördelaktig metod genom att man befinner sig på plats och kan göra egna iakttagelser över hur människor agerar och vad de säger (Widerberg 2002:16). Hur människor agerar kan skilja sig från vad de säger att de gör, det vill säga att det kan finnas skillnader mellan ord och handling. De observationer som den här utvärderingen bygger på är ett komplement till intervjuerna och är baserade på egna erfarenheter som vikarierande vårdare och utifrån alla de informella samtal jag haft med personal och boende under mina arbetspass. Dessa har inte nedtecknats på ett systematiskt sätt. Däremot har jag skrivit ner dagboksanteckningar efter respektive arbetspass. Detta har bidragit till värdefulla insikter kring verksamheten och dess innehåll. 2.4 Empiriskt material och analys Analysen för den här utvärderingen tar sin utgångspunkt i det empiriska materialet som består av sammanlagt tolv intervjuer. Sex intervjuer är med personal och sex intervjuer är med boende. Totalt motsvarar intervjumaterialet närmare 14 timmars intervjuer och 82 utskrivna A4-sidor. Dessutom består det empiriska materialet av dagboksanteckningar av samtal med både personal och boende samt ett frågeformulär till personalen och genomgång av olika typer av dokument: statistik och verksamhetsberättelser. Det är dock enbart intervjuerna som analyserats medan övrigt material har använts som ett komplement och i ett beskrivande syfte. Metoden som använts som analysredskap kan karakteriseras som en innehållsanalys. Det innebär att materialet delas in i teman och kategorier för att därefter söka hitta gemensamma och generella mönster av det specifika men även det som avviker mellan intervjupersonernas perspektiv av verksamheten. Det är dock viktigt att poängtera att samtliga personers enskilda uppfattningar inte har lyfts fram i rapporten. Istället är det framför allt uppfattningar som utgör mönster och som kan betecknas som mer representativa för både personalgruppen och de boende som lyfts fram även om undantag existerar. Detta val har genomförts med tanke på uppdragets karaktär, omfattning och avsikt. Analysen av intervjuerna utgörs av fem steg och illustreras figur 1. 12

13 Figur 1. Analys av intervjuer Utskrift av intervjuer Sortering i övergripande teman Sortering i kategorier inom respektive tema Indelning på olika nivåer Jämförelse med tidigare forskning Det första steget av analysen var att skriva ut intervjuerna. Det är en tolkande process i sig och som innebär att intervjusamtalet struktureras (Kvale 1997:147ff). Genom att själv skriva ut intervjuerna medförde utskriftsförfarandet en överblick av materialet. Det andra steget av analysen inleddes med att noggrant läsa igenom intervjuutskrifterna och sortera innehållet i ett antal övergripande teman för såväl personal som de boende. Det tredje steget av analysen innebar att jag gick igenom de sorterade intervjuavsnitten som fanns under respektive tema och gjorde jämförelser mellan olika avsnitt i samma intervju och mellan intervjuer i sökandet efter kategorier som kunde beskriva respektive tema. Utifrån de här kategorierna skrev jag också ner rena beskrivningar av dem och illustrerade dem med hjälp av några belysande nyckelcitat. Genom att använda citat lyfter jag de intervjuades egna ocensurerade utsagor och gör därmed deras röster hörda. Citat är överlägsna när man vill belysa essensen i ett material (Dalen 2008). Det fjärde steget av analysen utgjordes av att de teman och kategorier som utkristalliserats relaterades till tre olika nivåer. Den strukturella nivå kännetecknas av aspekter som ligger utanför Källans egen verksamhet, t.ex. den lokala kontexten. Den organisatoriska nivå kännetecknas av aspekter som finns inom den egna verksamheten, t.ex. insatser, metoder och rutiner. Den individuella nivån kännetecknas också aspekter som återfinns inom den egna verksamheten. Dessa har dock karaktären av att de är personbundna. I ett femte och sista steg av analysen har resultaten delvis kopplats till andra resultat i liknande studier främst inom hemlöshetsområdet. 2.5 Etiska överväganden Enligt Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet finns det ett antal forskningsetiska principer som anger hur en forskare bör förhålla sig till olika forskningsetiska överväganden. Syftet med dessa är bland annat tillgodose individskyddskravet för de personer som direkt berörs av forskningsprocessen. I den här utvärderingen består dessa personer av personal och boende som har blivit intervjuade. Individskyddskravet utgörs av fyra allmänna huvudkrav: informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekravet. För att uppfylla dessa krav informerade jag samtliga intervjupersoner inför intervjuerna kortfattat om utvärderingens syfte och avsikten med rapporten. De informerades också om att deras identiteter så långt som möjligt inte skulle kunna 13

14 gå att identifiera och att det de berättade inte skulle kunna härledas tillbaka till dem. Således garanterade jag dem en viss anonymitet. Jag påpekade att det kunde finnas en viss risk för identifiering med tanke på verksamhetens storlek. Jag talade även om för dem att de inte behövde svara på alla frågor och om de ville kunde när som helst avbryta intervjun om de inte kände sig bekväma. Dessutom frågade jag intervjupersonerna om jag fick spela in intervjuerna för att underlätta analysarbetet. I samband med denna förfrågan informerade jag också dem att inspelningen enbart skulle avlyssnas och skrivas ut av mig. Inga namn på såväl personal som de boende har angetts i rapporten. Dessutom har vissa uppgifter gjorts mer allmänna för att reducera risken för identifiering. Beträffande citaten i rapporten har dessa av samma skäl ändrats något, till exempel personliga uttryck. Dessutom har vissa delar av citat utelämnats när de har innehållit uppgifter där det har bedömts finnas en risk för identifiering av personer. 14

15 3. Den lokala kontexten och Källans verksamhet I föreliggande kapitel beskrivs den lokala kontext Källan verkar i, den egna verksamheten och dess innehåll. Emellanåt används belysande citat från intervjuerna med personal för att få en mer nyanserad och autentisk beskrivning. I kapitlet ges inledningsvis en introduktion till Tyresö kommuns missbruksarbete och den trappstegsmodell som kommunen använder som boendelösning för personer som befinner sig i hemlöshet. Därefter beskrivs Källans verksamhet och dess innehåll. Detta sker genom att först ge en kortare historisk bakgrund av verksamheten, följt av beskrivningar av verksamhetens ekonomi, målgrupp, inskrivningsförfarande och kontakter med socialtjänsten. Därefter beskrivs verksamhetens målsättningar, personalen och deras arbetsuppgifter samt vilket stöd som erbjuds de boende. Dessutom beskrivs verksamhetens regler och aktiviteter för de boende. 3.1 Tyresö kommuns missbruksarbete I Tyresö kommun erbjuds stöd för missbrukare i olika former. Detta sker via kommunens missbruksenhet som vänder sig till personer som är minst 20 år och som överkonsumerar eller missbrukar alkohol, narkotika och tabletter. År 2010 fick missbruksenheten kommunens kvalitetspris. Det syftar till att premiera kommunala verksamheter som medverkar till att utveckla kommunen, dess vision och strategiska utvecklingsområden. Motiveringen för priset var bland annat att enheten har en starkt brukarorienterad verksamhet med stort intresse och engagemang för att utveckla enheten. Missbruksenheten arbetar med ett brett spektrum av olika åtgärder och varje klient har en individuell plan ( Missbruksenheten erbjuder rådgivning/stödkontakt med socialsekreterare och samtalsbehandling enskilt, i par eller för hela familjen. Dessutom har missbruksenheten ett nära samarbete med landstingets beroendemottagning som är en specialiserad mottagning för utredning och behandling av alkohol-, narkotika- och läkemedelsberoende patienter. På mottagningen har patienterna möjlighet att träffa läkare eller sjuksköterska för medicinska insatser och samtal. Utöver detta inbegriper kommunens stöd för missbrukare ett antal insatser. En av dessa insatser är stödboendet på Källan som drivs av Frälsningsarmén på uppdrag av Tyresö kommun. Vidare utgörs kommunens stöd av skyddat boende vid boendeenheten Hästskon som riktar sig till män och kvinnor med samsjuklighet 3, haschprogrammet, återfallsprevention, motivationskurs, elektronikåtervinnarna, Måsen samt flera behandlingshem med strukturerade beroendeprogram runt om i landet. Avsikten är inte att redogöra för allt stöd som kommunen tillhandahåller för missbrukare utan fokus ligger på det som främst är aktuellt för de personer som bor på Källan. Detta stöd är dels Måsen, dels arbetsträning vid elektronikåtervinnarna. Måsen är en öppenvårdsbehandling som erbjuder behandling enligt Anonyma Alkoholisters 4 (AA) tolvstegsprogram för tillfrisknande från alkoholism och kemiskt beroende. En grundläggande förutsättning för att bli inskriven i behandlingen på Måsen är att man är drogfri. Personalen består av alkohol- och drogterapeuter och behandlingstiden är individuell men sker dagligen och på förmiddagar i grupp genom standardiserade och individuella arbetsuppgifter. Dessutom inbegriper deltagande att personen måste besöka minst två AA/NA-möten, så kallade självhjälpsgrupper, per 3 Begreppet samsjuklighet har under senare år ersatt begreppet dubbeldiagnos och innebär att både missbruk/beroende och och psykiatrisk (eller somatisk) störning/sjukdom föreligger (Socialstyrelsen 2009). 4 Tolvstegsprogrammet utgår från att alkoholism och kemiskt beroende är en sjukdom som är behandlingsbar. AA grundades 1935 i USA och finns idag spridd över hela världen. Anonyma Narkomaner (NA) bildades långt senare men bygger på samma principer för tillfrisknande från kemiskt beroende. 15

16 vecka. Beträffande elektronikåtervinnarna är detta en arbetsträning som består av demontering och källsortering av elektronikskrot enligt Naturvårdsverkets föreskrifter. Arbetsträningen sker i kombination med öppenvård. I arbetsträningen ingår utbildning i miljöarbete och friskvård, liksom vissa aktiviteter utanför arbetsplatsen. Deltagarna får en individuell arbetsplan som kan innehålla samtal, social färdighetsträning och drogprevention. 3.2 Trappstegsmodellen som boendelösning För att lösa hemlösheten i Tyresö använder sig kommunen av en boendelösning som kännetecknas av vad som benämns trappstegsmodellen. Den här typen av boendelösning är den mest förekommande modellen i Sverige (Blid 2008) och den grundläggande tanken är att hemlösa personer skall tränas i att lära sig att bo genom att successivt avancera till högre boendenivåer: från härbärge till stödboende följt av träningslägenhet till eget hyreskontrakt (Socialstyrelsen 2009). Idag finns det inga effektutvärderingar 5 av den svenska trappstegsmodellen. Däremot finns det på internationell nivå motsvarande av så kallade vårdkedjemodeller som är den modell som mest liknar de trappstegsmodeller som finns i Sverige. Forskningen pekar på att boendetrappor kan vara verksamma program om det finns behovsanpassade vård- och stödinsatser kopplade till dessa. Samtidigt visar den sammanfattande forskningen att systemet med boendetrappor inte löst hemlösheten (Denvall et al 2011) och att systemet snarare är ett hinder än en lösning på hemlöshetsproblemen. Nackdelen med boendetrappor är att det tar lång tid att avancera att nå ett eget hyreskontrakt (Knutagård 2009). Samtidigt pekar internationell forskning på att permanenta boendelösningar, såsom modellen Housing First (Bostad först) 6, kompletterade med individuellt och behovsanpassat stöd tycks vara det bästa sättet att minska hemlösheten (McGraw et al 2009, Socialstyrelsen 2009, 2010). Beträffande boendetrappor kan vägen genom dessa se ut på olika sätt och skilja sig åt från kommun till kommun. Dessutom kan personer komma in i trappan på olika nivåer efter individuella förutsättningar och tvingas ta ett eller flera steg tillbaka av olika anledningar. I Tyresö kommun kan trappstegsmodellen grovt sett illustreras enligt följande: 5 Med effektutvärderingar avses kortfattat utvärderingar som mäter insatsers och metoders resultat. För att mäta vilken effekt dessa har krävs företrädesvis metaanlyser eller systematiska översikter av flera välgjorda experimentella studier eller åtminstone en relativt stor RCT-studie (Random Controll Trial) eller evidens från försök (experiment) som inte lever upp till kraven från RCT, det vill säga matchade kontrollgrupper eller liknande. Att utföra den här typen av studier av socialt arbete är av flera olika skäl svårt, t.ex. att det kräver kontrollgrupper som inte får insatsen som skall mätas. 6 Bostad först innebär förenklat att man ser bostaden som en förutsättning för att behandling skall vara möjlig. Tanken bygger på att hemlösheten skall behandlas som ett bostadsproblem. Personen som befinner sig i hemlöshet skall erbjudas en egen bostad utan att krav ställs på att han eller hon skall vara redo för att bo. För att få en bostad krävs inga motprestationer men ett utbud av frivilliga insatser ställs till förfogande. 16

17 Figur 2: Trappstegsmodellen i Tyresö kommun EGET KONTRAKT FÖRSÖKSLÄGENHET KÄLLAN 2 KÄLLAN 1 Det första steget i trappan utgörs av Källan 1 som har tretton platser. Om en person uppvisar skötsamhet, bland annat drogfrihet, kan han eller hon avancera uppåt i trappan till Källa 2 som består av åtta försökslägenheter. Bor personen på Källan 1 måste denne först bo på Källan 2 innan personen kan flytta vidare till trappans tredje steg som är någon form av försökslägenhet, antingen till Tyresövägen 7 eller ute i kommunen, även om sällsynta undantag kan förekomma. Vem som får flytta från Källan 1 till Källan 2 och vidare till försökslägenhet bestäms av socialtjänsten, oftast i samråd med verksamhetschefen och ibland även övrig personal på Källan. Det bör även poängteras att även om en boende blir erbjuden att avancera i kommunens boendetrappa är det inte självklart att han eller hon vill det. Anledningen till detta kan vara flera, t.ex. att personen inte känner sig redo. Beträffande boendetiden på Källan varierar denna kraftigt. En del personer bor där väldigt kort, under ett par veckor, och blir utskrivna av olika skäl medan andra bor kvar länge och stannar kvar i flera år. Dessutom finns det ett antal individer som avancerar i boendetrappan men som återkommer på grund av att de inte klarat av de krav och regler som krävs i boendetrappans högre steg eller som ett eget hyreskontrakt medför. Förtur till Källan 2 har kvinnor men även personer som kommer från behandlingshem och som är drogfria. Från Källan 2 flyttar personen oftast vidare till en försökslägenhet på Tyresövägen eller ute i kommun. Kravet för att få flytta till Tyresövägen, utöver drogfrihet, är att personen har någon form av sysselsättning. Att bo i en försökslägenhet innebär att personen fortfarande är kopplad till socialtjänsten som har ett visst tillsynsansvar och kontroll över honom eller henne. Från försökslägenheterna på Tyresövägen eller ute i kommunen flyttar personen vidare till en bostad med ett eget hyreskontrakt. Ibland förekommer det också att personen flyttar från Källan 2 direkt till en lägenhet med eget kontrakt och således hoppar över det tredje steget med försökslägenheter. 7 Tyresövägen inbegriper tre hus som innehåller ett antal försökslägenheter i socialtjänsten regi. Dessa är på ett eller två rum och kök varav en del har gemensamma duschutrymmen. 17

18 Diagram 1: Antalet planerade och oplanerade utskrivningar från Källan Planerade utskrivningar Oplanerade utskrivningar På Källan 1 och 2 har sammanlagt 29 planerade utskrivningar ägt rum det mellan 2006 och Dessa ligger på en relativt stadig nivå med mellan tre till sju per år. När det däremot gäller de oplanerade utskrivningarna, som är 38 stycken under femårsperioden har dessa en större variation. Mellan 2006 och 2008 sjönk antalet oplanerade utskrivningar för att därefter öka. Under 2009 och 2010 har antalet därefter legat på nio per år. Orsakerna till variationen över antalet oplanerade utskrivningar kan man enbart spekulera kring. En förklaring är att Källans målgrupp är komplex och att man under vissa år haft boende som å ena sidan varit mycket motiverade att bli drogfria och att skaffa sig en sysselsättning, å andra sidan boende som varit mindre motiverade. Dessutom kännetecknas de oplanerade utskrivningarna av personer som missköt sig genom hot om våld och våld mot tjänsteman eller annan boende. Detta har åtminstone medfört att två personer blivit utskrivna under det senare halvåret under En granskning av de samtliga 67 utskrivningar visar också att närmare hälften flyttar till okänt boende och att tolv har flyttat till eget boende. Övriga har flyttat till annat boende. 3.3 Beskrivning av Källan Källan är ett grått trähus med vita knutar som ligger centralt i förhållande till Tyresö centrum. Verksamheten ligger avsides och naturnära, med hallonbuskar och skog på ena sidan och en motorväg och ett industriområde på andra sidan. Verksamheten startade i Frälsningsarméns regi 1992 på entreprenad åt Tyresö kommun. Tidigare bedrevs det av kommunen själv. Idag finansieras verksamheten genom ett årligt kommunalt anslag och kommunen ansvarar ekonomiskt för driften av huset samt sköter det löpande underhållet. Dessutom tillkommer egenavgifter från de personer som placeras och bor på Källan. Egenavgiften betalar antingen försörjningsstöd eller den boende själv om denna har pension eller annan inkomst. Den boendes egenavgift är något dyrare på Källan 1 än på Källan 2 eftersom boendet där har helinackordering. När Frälsningsarmén började driva arbetet fanns enbart Källan 1. Först bedrevs det som ett härbärge i ungefär ett halvår. Därefter ändrade verksamheten inriktning och blev ett stödboende och ett så kallat lågtröskelboende, vilket innebar att det tilläts att de personer som bodde där fick vara påverkade av alkohol och andra droger. Lågtröskelboendet varade fram till 1994 då man istället införde nolltolerans gentemot alkohol och andra droger. År 1995 byggde man ut Källan med ytterligare en byggnad och Källan 2 tillkom. Idag består således verksamheten av två hus, Källan 1 och Källan 2. Det finns parkeringsplatser, en tillhörande trädgård och en boulebana. På verksamheten finns det plats för 21 boende. På Källan 1 finns tretton möblerade enkelrum med helinackordering. Det 18

19 finns gemensamma dusch- och toalettutrymme 8 och en tvättstuga. På Källan 1 finns köket där maten till de boende tillagas, ett allrum med TV och en soffgrupp. I Allrummet finns också matsalen där maten serveras på bestämda tider. Dessutom finns det ett personalkontor och i anslutning till detta ligger även sovjourens rum. Källan 2 består däremot av verksamhetschefens kontor, ett personalrum och åtta möblerade försökslägenheter på ett rum, pentry och badrum. Såväl sänglinne och köksutrusning tillhandahålls. Dessutom finns det ett gemensamt kök som kan utnyttjas under dag- och kvällstid. 9 De personer som bor på Källan 2 skall vara mer självständiga än de som bor på Källan 1. De skall t.ex. göra sina egna matinköp och laga sin egen mat men har möjlighet betala om de vill äta på Källan Målgruppen Idag är Källan ett stödboende som riktar sig till män och kvinnor från 20-årsåldern med missbruksproblem och som befinner sig i hemlöshet. Dessutom skall de vara mantalsskrivna i Tyresö kommun. Förekommande är också att personerna har någon form av psykisk ohälsa men den gemensamma nämnaren är missbruksproblematiken. Således finns det också boende som har samsjuklighet. Dessutom händer det, dock väldigt sällan, att de personer som bor på Källan de facto inte befinner sig i hemlöshet utifrån Socialstyrelsens definition. 10 En del har egen bostad men blir placerade på Källan på grund av sitt missbruk. Den egna bostaden hyrs ut för undvika vräkning eller så bor personens eventuella familj kvar Inskrivningsförfarandet och kontakterna med socialtjänsten Personerna som flyttar in på Källan aktualiseras via kommunens missbruksenhet efter utredning och bedömning. Vem som kan bli aktuell att flytta in bestäms av missbruksenheten och kan delvis ske i samråd med Källans verksamhetschef och ibland även med övrig personal. Om en plats är ledig så har personen möjlighet att flytta in, om inte, får han eller hon ställa sig i en kö och vänta på att en plats skall bli ledig. Innan och i samband med inflytten sker dels ett informationssamtal, dels ett inskrivningssamtal. Dessa samtal sker inte alltid separat utan det förekommer att de äger rum samtidigt. Informationssamtalet innebär att personen och dennes socialsekreterare får komma på besök, blir guidade runt och får information om verksamheten av verksamhetschefen och/eller någon av vårdarna. Om personen sedan bestämmer sig för att flytta in får denne komma tillsammans med sin socialsekreterare från missbruksenheten på ett inskrivningssamtal. På inskrivningssamtalet deltar generellt, utöver personen som skall flytta in, dennes socialsekreterare från missbruksenheten, verksamhetschefen och/eller någon av vårdarna, oftast den som skall bli den boendes kontaktperson. Innehållet i inskrivningssamtalen består i att man fyller i en del papper, t.ex. om kontaktmannaskap, överenskommelseblankett med regler och ett s.k. inskrivningspapper. Det sistnämnda innehåller förutom namn, personnummer, telefonnummer 8 För de gemensamma dusch- och toalettutrymmena finns det ett rullande städschema. Varje boende på Källan 1 städar dessa utrymmen en gång per dag. 9 Det gemensamma köket på Källan 2 blir låst klockan nio på kvällen då personalen går sin kvällsrunda. 10 Det är viktigt att uppmärksamma att hemlöshet inte är en egenskap hos en människa, utan en situation en människa kan befinna sig i. Socialstyrelsen (2008) definierar en människa som hemlös utifrån fyra situationer. Två av dessa situationer kännetecknar generellt Källans målgrupp. Den ena situationen ringar in de som saknar tak över huvudet, det vill säga människor som bland annat sover, på natthärbärgen eller vandrarhem. Den andra situation ringar in de människor som inför framtiden löper risk för hemlöshet, det vill säga de som i nuläget bor på bland annat stödboenden eller behandlingshem men som inte har en bostad inför framtida utskrivning. Personer som har egna bostäder och som bor på olika slags boenden ingår inte i denna definition. 19

20 och närmast anhörig, enklare uppgifter om personens missbruksproblem och eventuella diagnoser, medicinering och mål. Kommunens missbruksenhet och de socialsekretare (även sjuksköterskan) som aktualiserar personerna för Källan är också den externa aktör som såväl personal som boende främst har kontakt med efter att en person flyttat in. 11 De boende ska ha ett mål med vad han eller hon skall uppnå under boendetiden, vilka är förbundna med olika krav från missbruksenheten. Kraven för de boende kan skilja sig åt mellan de boende. En personal berättar: De har en individuell behandlingsplan då, vad den boende och socialsekreteraren önskar med deras boende här då, nummer ett då är nykterhet och kanske träffa sin socialsekreterare två, tre gånger i veckan. Det kan också skilja sig åt mellan de boende. Gå upp till läkaren på missbruksenheten, blåsa, lämna urinprov en gång i veckan och att alla skall ha en läkarekontakt. Som framkommit är också tanken att de boende, med undantag av dem som är pensionärer, skall ha någon form av stöd via kommunens missbruksenhet, t.ex. via Måsens tolvstegsprogram eller någon form av sysselsättning. En personal berättar: Du kan inte bo på Källan och bara ligga och sova och äta utan då ställer missbruksenheten vissa krav att då får vi ställa dig på kö till elektroniken eller något annat som kommunen har. Särskilt då dom som är lite yngre. Dom som har uppnått pensionsålder blir det lite svårt för men för dom som är yngre accepterar vi det inte. Tanken är ju att dom ska bo här med lite stöd från oss men att dom ska ha någon aktivitet. Sen finns det dom som har fixat något jobb själva. Att de boende är klienter på missbruksenheten innebär också att personalen har anmälningsskyldighet till deras socialsekreterare. Dessa kontakter är kontinuerliga och äger rum per telefon, genom besök på enheten eller genom att ta emot besök på Källan, såväl enskilt och tillsammans med den boende. Två personal berättar: Vi har hela tiden med varandra att göra, så dom ringer oss om det är något och vi ringer dom om det är något. Det är åtminstone en gång i veckan. Och sen kan det bli flera gånger per dag ibland som vi pratar. Vi har ständig kontakt med missbruksenheten. Ibland så ringer dom ner hit för att kolla hur han eller hon mår och ibland så ringer vi upp för att se om det är något vi behöver få reda på eller om en person har varit frånvarande eller om vi är oroliga för någon. Samtalen med missbruksenhetens socialsekreterare eller annan personal inbegriper bland annat att de kontrollerar hur det går för den boende, lämnar besked om urinprov skall tas på en boende eller om den boende lämnat urinprov där, meddela tider för besök till den boende eller om själva boendet behöver förlängas. Personalen på Källan kontaktar enheten om en boende t.ex. missköter sig eller har varit alkohol- eller drogpåverkad vid upprepade tillfällen eller uteblivit i flera nätter. Dessutom kontaktas enheten, bland annat i syfte att få kännedom om något som rör en boende. 11 Utöver missbruksenheten kan eventuella kontakter ske med personal från de insatser/stöd som kommunen erbjuder missbrukare. Dessutom kan kontakter äga rum med kriminalvården (för de boende som är på kontraktsvård) samt psykiatrin i Tyresö kommun. 20

21 3.3.3 Målsättningar De personer som bor på Källan har individuella mål, t.ex. nykterhet, drogfrihet och sysselsättning (arbete, studier, Måsen m.fl.). Dessa mål finns formulerade på det inskrivningspapper som fylls i när en person flyttar in och ligger i linje med verksamhetens övergripande målsättningen. Den är att de boende skall förändra sin livssituation genom att uppnå nykterhet och annan drogfrihet samt skaffa sig en sysselsättning som är en förutsättning för att de skall kunna avancera i kommunens boendetrappa och att en dag få ett eget hyreskontrakt. Tanken är att personerna skall bo på Källan under en begränsad tid för att sedan avancera vidare i boendetrappan Personalen och deras arbetsuppgifter På Källan finns det personal dygnet runt 12, mellan klockan tio på kvällen och fram till sex på morgonen är en personal ensam och har sovande jour. Verksamheten består av en verksamhetschef och sex vårdare varav två har varit långtidssjukskrivna under 2010 och ytterligare en vårdare slutade sin anställning i november samma år. Dessa fem kvinnor och två män som är mellan 24 och 64 år, med en medelålder på omkring 47 år, har arbetat på verksamheten mellan ett och ett halvt år och upp till flera år. Samtliga med undantag av en person arbetar heltid. Fyra är födda i Sverige, tre är födda i eller har föräldrar som är födda i Finland. Alla är troende kristna. Beträffande utbildningsbakgrunden har flera någon form av utbildning i vård- och omsorgsarbete eller i utbildning som kan anses relevant för arbetet på Källan. En personal har t.ex. utbildning i evidensbaserad psykiatri, en annan har genomgått behandlingsassistentutbildning och har utbildning i ASI 13 (Addiction Severity Index), en tredje är undersköterska och en fjärde har utbildning i vårdkunskap och har läst psykologi på universitetsnivå. Samtliga har också gått kurser i hot om våld och gått kursen i FA-kunskap (kunskap om Frälsningsarmén). Flera har också arbetslivserfarenheter som är av relevans för arbetet på Källan, t.ex. arbetar en personal (som i skrivande stund är sjukskriven) också på kommunens skyddade boende Hästskon som riktar sig till personer med samsjuklighet, två personal har tidigare arbetat på liknande verksamheter inom Frälsningsarmén och ytterligare en vårdare har tidigare arbetat inom sjukvården och på äldreboende. Dessutom har flera av personalen erfarenheter av missbruk och/eller hemlöshet via närstående. Någon har också haft eget missbruk. Utöver den ordinarie personalgruppen finns det dessutom ett antal timanställda vikarier, däribland jag själv, som är knutna till verksamheten samt en praktikant som är relativt ny. Beträffande arbetsuppgifterna består dessa bland annat av att handla och laga mat; frukost, lunch, middag och kvällsmål. Dessutom ingår att slänga sopor två gånger i veckan, viss städning av gemensamma utrymmen, hämta tidning och att dagligen hämta bröd på ett konditori. Vidare inbegriper arbetsuppgifterna att hjälpa boende med praktiska saker men även att t.ex. stödja dem med myndighetskontakter och fylla i blanketter. På Källan skriver personalen också dagligen anteckningar över de boende. Detta sker genom att personalen dels fyller i närvarolistor, dels dagboksanteckningar i två olika pärmar. Beträffande de förra noterar personalen om de sett de boende under såväl förmiddag, eftermiddag som kväll. När det gäller de senare för man dagboksanteckningar över om det är eller har hänt något speciellt med de boende. När personalen byter eller kommer till ett arbetspass sker en rapportering över vad som hänt på verksamheten. Den här rapporteringen sker muntligen och med hjälp av såväl dagboksanteckningar och 12 Till verksamheten finns också ett vaktbolag kopplat som personalen kan larma till dygnet runt och som kommer till verksamheten inom några minuter. 13 ASI är en konstruerad intervju som utöver missbruket även beaktar missbruksrelaterade problem av relevans för den enskilde och för vården. 21