INNEHÅLL. Jobben först då klarar vi välfärden!

Transkript

1 årsredovisning 215

2 INNEHÅLL Inledning Förord... 3 Botkyrka en inspirerande plats... 4 Sammanfattning av årsredovisningen... 5 Styrsystem och organisation Så styrs Botkyrka kommun... 6 Botkyrka kommuns organisation... 7 Förvaltningsberättelse Uppföljning av kommunfullmäktiges mål... 8 Områdesperspektivet i Botkyrka...24 Botkyrka i jämförelse...26 Ekonomisk analys...28 Kommunens medarbetare...34 Nämnd- och bolagsredovisning Kommunstyrelsen...36 Tre nämnder...38 Utbildningsnämnden...42 Kultur- och fritidsnämnden...44 Så får vi fler flickor till fotbollen...46 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden...48 Vi gör skillnad för unga i Botkyrka...5 Socialnämnden...52 Vård- och omsorgsnämnden...54 Bolagen i sammanfattning...56 Uppföljning utifrån ett hållbarhetsperspektiv Klimatarbetet...6 Framtidstro i Rikstens friluftsstad...62 Ett hållbart Botkyrka...64 Ekonomiska sammanställningar Finansiella nyckeltal...68 Resultaträkning och kassaflödesanalys...69 Balansräkning...7 Noter...71 Drift- och investeringsredovisning...77 Redovisningsprinciper...78 Ordlista...81 Revisionsberättelse...82 Jobben först då klarar vi välfärden! Framtidens Sverige finns i Botkyrka. Det är i Botkyrka som Bactiguard, ett av världens främsta medtech-företag, väljer att etablera sig. Det är här kulturen blommar som mest och det är från Botkyrka Sveriges främsta atleter, artister kommer. Se bara på hyllade Subtopia, Redline eller på europamästaren Michel Tornéus. Jobben finns hos företagen. Min drivkraft som politiker är att skapa ett ännu bättre Botkyrka för alla. En av de största utmaningarna är att alla ska ha en egen försörjning och ett jobb. Vi har ett fantastiskt näringsliv i Botkyrka med stora som små företag. Jag vet att det är där jobben skapas. Därför vill jag att kommunen och företagen samarbetar ännu mer. Både för att företagen ska växa, kommunen som plats blir bättre och för att individer ska få jobb. Jag vill också att vi stärker välfärden med fler välfärdsarbetare och med nya yrkeskategorier. På så sätt säkrar vi kvalitén i välfärden. Botkyrka växer och utvecklas. Botkyrka växer så att det knakar. Fler människor flyttar hit varje dag, fler företag vill etablera sig i Botkyrka och fler vill bygga bostäder här. Vi är i en positiv spiral där fler och fler är intresserade av Botkyrka. Under 215 tog vi beslut om Södra Porten som ska generera 3 nya jobbtillfällen. Samtidigt startades fler projekt med bostadsbyggen som till exempel Tingstorget och Fittja centrum. Vi tog också beslut om den största investeringen någonsin i våra skolor och förskolor. Vi kan konstatera att kommunen återigen redovisar ett positivt ekonomiskt resultat. Vi står inför en expansiv fas med massa positiv utveckling. Jag vill rikta ett stort tack till alla kommuninvånare, entreprenörer och medarbetare det är ni som gör Botkyrka bra. Och framtiden skapar vi tillsammans! I Botkyrka leder kontraster till fantastiska möjligheter. Genom samarbeten mellan föreningsliv, kulturliv, näringsliv, skola, kommun och medborgare kommer stordåd. Varje dag gör vi Botkyrka bättre tillsammans! Ebba Östlin, Kommunstyrelsens ordförande (s) Foto: Tobias Fischer Ebba Östlin, Kommunstyrelsens ordförande (s) Foto på omslaget: Tobias Fischer Foto sid 2: Robert Lorentz Botkyrka kommun 216 Layout: This Way Up, Tryck: Ljungbergs tryckeri INLEDNING 3

3 Botkyrka en inspirerande plats Sammanfattning Av årsredovisningen Framtidens Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för en hållbar framtid. Det är vår vision. Vår vision är en beskrivning av en önskad framtid. Syftet med vår vision är att den ska ge energi, handlingskraft och att vägleda oss när vi fattar beslut om vår framtida utveckling. Visionen påverkar våra långsiktiga strategier och målsättningar. Ett hållbart Botkyrka I Botkyrka har vi bestämt oss för att vrida samhällsutvecklingen i en hållbar riktning. Det är ett långsiktigt arbete som tar sikte på hur vi vill att kommunen ska se ut om trettio år. Hållbar utveckling kan beskrivas som en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Sex viktiga utmaningar för hållbarhet Botkyrka kommun har gjort en omfattande analys och kommit fram till att kommunen står inför sex särskilt viktiga utmaningar för en hållbar utveckling: Botkyrkaborna har arbete, Botkyrkaborna känner sig hemma, Botkyrka har de bästa skolorna, Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna, Botkyrkaborna är friska och mår bra samt Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin. Dessa utmaningar är grunden för kommunens flerårsplan som är det styrande dokumentet för planering och uppföljning. Den innehåller både mål och en ekonomisk plan för den aktuella tidsperioden. Alla verksamheter i Botkyrka kommun arbetar mot de mål och ambitioner som finns i flerårsplanen. Botkyrka, långt ifrån lagom en kontrastrik kreativ mötesplats Vår devis långt ifrån lagom är välkänd och för oss står den för att Botkyrka är en kontrastrik och kreativ mötesplats full av upplevelser. Botkyrka kännetecknas av mängder av kontraster. Här finns allt från täta förortscentrum, vackra boendemiljöer med intressant arkitektur, till landsbygd med vacker natur med skog, ängar, sjöar och havskust. Här frodas entreprenörskap, små företag blandas med internationella storföretag. Här talas över 1 språk, här bor och arbetar människor med bakgrund från världens alla hörn. Botkyrka är en inspirerande och nytänkande kommun med breda och unika kultur- och upplevelsesatsningar. Här finns kreativitet, nyfikenhet, stolthet, ungdomlighet, eldsjälar och kraft. Här utvecklar vi nya idéer för framtiden. I Botkyrka uppstår intressanta och oväntade möten och här möts olika internationella perspektiv, kulturer, språk och religioner på ett spännande sätt. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Uppföljningen av kommunfullmäktiges mål är ett sätt att ta reda på mer om vilka förutsättningar, utmaningar och möjligheter som finns i kommunen. Det hjälper oss att prioritera det fortsatta arbetet för att utveckla både Botkyrka som plats och kommunen som organisation. Med hjälp av 13 mål och 41 indikatorer följer vi upp sex övergripande målområden. I årets uppföljning ser vi att fjorton indikatorer pekar på att utvecklingen går åt rätt håll. Tjugotvå indikatorer visar att utveckling varken är positiv eller negativ, medan tre går åt fel håll och två inte går att bedöma. Jämfört med tidigare år är förändringarna små. För att få en samlad bild av utvecklingen analyserar vi så långt som möjligt kommunfullmäktiges indikatorer uppdelade på stadsdel och kön. Skillnaderna mellan grupper av kvinnor och män är stora inom viktiga områden så som hälsa och inkomst. Botkyrka i jämförelse Undersökningen Kommunernas kvalitet i korthet jämför kommuner ur ett medborgarperspektiv. Resultaten 215 visar på framsteg inom flera områden. Till exempel är det lättare att få ett snabbt svar när man ställer en fråga till kommunen på telefon eller via e-post. Inom de flesta områden ser vi en positiv utveckling i kommunen men det finns områden där vi kan göra stora förbättringar. Ekonomisk analys Botkyrka redovisar ett ekonomiskt överskott men bara med 27 miljoner kronor, vilket är sämre än föregående år. Efter flera år med starka resultat faller nu också resultaten för de flesta andra kommuner, även om resultatförsämringen är större i Botkyrka än genomsnittet för kommunerna. Nämndredovisning Nämnderna har i sin uppföljning gjort en egen värdering av sin måluppfyllelse utifrån kommunfullmäktiges målområden. Det finns skillnader mellan nämnderna men i de flesta fall värderar nämnderna sin egen måluppfyllelse som god eller godtagbar. Nämnderna behöver fortsatt se över sina mål för att förbättra både styrningen och uppföljningen. Foto: Botkyrka kommun 4 INLEDNING INLEDNING 5

4 så styrs Botkyrka kommun SAMVERKSORGAN Styrsystemet i Botkyrka kommun har flera nivåer och ger förutsättningar för en bra styrning av kommunens verksamheter. En utmaning är att skapa en tydligare röd tråd från kommunfullmäktiges mål, via nämndmålen till verksamhetsmålen och medarbetarnas dagliga arbete. Våra indikatorer behöver också bli bättre på att fånga kvalitet och effektivitet utifrån Botkyrkabornas villkor och behov. Kommunfullmäktige fastställer de kommunövergripande målen. Nämnden fastställer nämndmål och åtaganden som anger hur nämnden ska bidra till de övergripande kommunmålen. Enheten fastställer åtaganden som anger hur enheten ska bidra till nämndmål, samt eventuella enhetsspecifika mål. Så styrs den kommunala verksamheten Utgångspunkten i styrsystemet är att kommunfullmäktige beslutar om övergripande mål och ekonomiska ramar för nämndernas verksamhet i kommunens flerårsplan. Målen i flerårsplanen uttrycker övergripande prioriteringar och strategiska ställningstaganden utifrån ett medborgarperspektiv. Nämndernas ettårsplaner beskriver hur målen ska uppfyllas Genom ettårsplanen bekräftar nämnden sitt åtagande gentemot kommunfullmäktige. Utifrån sin plan arbetar sedan nämnden för att uppfylla sina mål och åtaganden inom den angivna ekonomiska ramen. Nämnderna preciserar målen för enheterna Nämnderna preciserar kommunfullmäktiges mål och ekonomiska ramar, men beslutar också om egna mål och åtaganden kopplade till kommunfullmäktiges mål. Målen kan gälla för längre tid än ett år medan åtagandena beskriver vad man ska göra nästa år för att uppnå målen. Nämndmålen styr verksamheterna i förvaltningen, målen kan vara riktade enbart till en viss verksamhet eller målgrupp. Kommunens övergripande mål Nämndens mål Enhetens mål Kommunfullmäktige Facknämnd Enhet Valnämnd KOMMUNFULLMÄKTIGE Revision KOMMUNSTYRELSEN KOMMUNALA NÄMNDER, FÖRVALTNINGAR och RÅD BOLAG och STIFTELSER AB Botkyrkabyggen (1%) Botkyrkabyggden Holding AB (dotterbolag) AB Alfågeln (dotterbolag) Förbandet 2 (dotterbolag) KB Valutan (dotterbolag) Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnd Botkyrka stadsnät AB (1%) Utbildningsnämnd Hågelbyparken AB (1%) Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd Utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Socialnämnd Upplev Botkyrka AB (1%) Södertörns brandförsvarsförbund Samordningsförbundet Botkyrka-Huddinge-Salem Södertörns överförmyndarnämnd Nämndmålen anger prioriteringar och vad man vill uppnå i verksamheten. Enheterna beskriver sitt arbete för att uppfylla målen Enheterna beskriver hur de utifrån de ekonomiska ramarna tänker arbeta för att uppnå nämndens mål och åtaganden. Enheternas åtaganden ska finnas dokumenterade och de kan även ange egna specifika mål. Hur det går till i praktiken kan variera från förvaltning till förvaltning. Kommunfullmäktige följer upp nämndernas arbete Kommunfullmäktige följer upp nämndernas åtaganden utifrån de övergripande målen. Uppföljningen sker tre gånger per år i delårsrapporter efter april och augusti, samt i årsredovisningen. Denna uppföljning omfattar både mål, åtaganden, ekonomiska prognoser och resultat. Nämnderna följer upp enheternas arbete Uppföljningen mellan nämnderna och enheterna görs av respektive nämnd. Kommunstyrelsen följer upp att förvaltningarna och enheterna arbetar med sina mål och åtaganden. botkyrka kommuns organisation Kommunledningsförvaltningen Arbets- och näringslivsberedning Arbetsgrupp för funktionshinderfrågor Demokratiberedning Klimat- och planeringsberedning Personalutskott Vård- och omsorgsnämnd Folkhälsokommitté Södertörns Energi AB (5%) Södertörns fjärrvärme AB (dotterbolag, 1%) Söderenergi AB (dotterbolag, 58%) Tekniska förvaltningen Teknisk nämnd Brottsförebyggande rådet Vård- och omsorgsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsnämnd SRV återvinning AB (31,5%) Miljö- och hälsoskyddsnämnd Sydvästra Stockholms VA-verksaktiebolag (16,67%) Kommunala pensionärsrådet AB Vårljus (8,33%) Stockholmsregionens Försäkring AB (7,61%) Mångkulturellt centrum 6 STYRSYSTEM OCH ORGANISATION STYRSYSTEM OCH ORGANISATION 7

5 Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Foto: Bertil Strandell UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Foto: Tobias Fischer Sex av tio Botkyrkabor tycker att det är tryggt att bo och leva i sin kommundel. Sex av tio är också nöjda med tillgången på kultur- och idrottsevenemang och med möjligheterna att utföra sina fritidsintressen i kommunen. Årets uppföljning av kommunfullmäktiges mål visar att en tredjedel av de områden som följs har en positiv utveckling. För hälften av områdena syns ingen tydlig förändring. Botkyrkaborna ska ha tillgång till den service och det stöd vi erbjuder på lika villkor genom livets alla skeenden. Botkyrkabor, föreningar och näringsliv ska ha goda förutsättningar att etablera sig, bo och verka här. Det är vårt gemensamma uppdrag. I årets uppföljning av kommunfullmäktiges mål visar fjorton indikatorer att utvecklingen går åt rätt håll. Tjugotvå indikatorer visar att utveckling varken är positiv eller negativ, medan tre går åt fel håll och två inte går att bedöma. I det arbetet är uppföljningen av kommunfullmäktiges mål ett sätt att ta reda på mer om vilka förutsättningar, utmaningar och möjligheter som finns i kommunen. Det hjälper oss att prioritera det fortsatta arbetet för att utveckla både platsen Botkyrka och kommunen som organisation. Sex målområden Med hjälp av 13 mål och 41 indikatorer följer vi utvecklingen för följande målområden: 1. Medborgarnas Botkyrka 2. Framtidens jobb 3. Välfärd och kvalitet för alla 4. Grön stad i rörelse 5. Kultur och kreativitet ger kraft 6. En effektiv och kreativ kommunal organisation Utvecklingen för 14 indikatorer går åt rätt håll Utvecklingen för 22 indikatorer är varken positiv eller negativ Så bedömer vi utvecklingen för kommunfullmäktiges mål När vi bedömer utvecklingen för de indikatorer som vi använder för att följa upp målen utgår vi i de flesta fall från hur förändringen sett ut de senaste fyra åren. I vissa fall har vi bra mått för 215 och för andra saknar vi aktuella uppgifter. Därför redovisar vi resultat från tidigare år för vissa av indikatorerna. Vi jämför också några av indikatorerna med hur det ser ut i Stockholms län. Det kan då se ut som att utvecklingen går åt rätt eller fel håll, även om utvecklingen i Botkyrka inte går åt något särskilt håll. Flera av våra indikatorer utgår från medborgarundersökningen. Det är en urvalsundersökning som ger oss en fingervisning om hur Botkyrkaborna uppfattar både Botkyrka som plats och som organisation. Eftersom vissa indikatorer visar på stora svängningar mellan olika år kan det vara svårt att dra några slutsatser om utvecklingen. Det är då mer givande att se på mönster utifrån stadsdelar och kön. Inom flera områden är skillnaderna stora mellan kvinnor och män och våra stadsdelar. Exempel på sådana områden är hälsa, arbete och inkomst. Utvecklingen för 3 indikatorer går åt fel håll Utvecklingen för 2 indikatorer går inte att bedöma Målområde: Medborgarnas Botkyrka Mål 1: Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen Tecken på att Botkyrkaborna blir mer delaktiga i samhällsutvecklingen är svaga. De faktorer vi mäter visar inte att engagemanget ökar. Indikator 1:1 Andelen medborgare som upplever att de kan vara med och påverka i kommunala frågor som intresserar dem. Källa: Medborgarundersökningen 215 Instämmer inte Alby Fittja Hallunda/ Norsborg Tullinge Tumba/ Storvreten Vårsta/ Gödinge Botkyrka kommun Kvinnor Instämmer Män År Utvecklingen är varken positiv eller negativ Närmare fyra av tio Botkyrkabor tycker att de kan påverka i kommunala frågor som intresserar dem. Andelen som instämmer har ökat jämfört med tidigare år. Variationen mellan olika stadsdelar är stor 215 var de boende i Alby och Fittja mest positiva och de boende i Tullinge mest negativa. I Tullinge syns en svag förbättring under 215 jämfört med 214, men även sett över flera år är Botkyrkaborna i Tullinge de som är minst nöjda med möjligheterna att påverka. Överlag är kvinnorna mer positiva än männen, mest tydlig är könsskillnaden i Tullinge och Hallunda/Norsborg. Trots att vi utvecklat fler möjligheter att delta och påverka sker ingen större ökning av Botkyrkabornas upplevelse av delaktighet. Vi behöver förstå vad det beror på och bli bättre på att möta Botkyrkaborna utifrån deras villkor och behov FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 9

6 UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Indikator 1:2 Invånare som har vänner i en annan kommundel Källa: Medborgarundersökningen 215 Alby Fittja Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba/Storvreten Vårsta/Gödinge Botkyrka kommun Kvinnor Män Utvecklingen är varken positiv eller negativ Att mäta var Botkyrkaborna har sina vänner ger en fingervisning om samhörigheten mellan kommunens stadsdelar. Andelen som har vänner i någon annan stadsdel än den egna är 68 procent 215. Få invånare i Alby, Fittja eller Hallunda/Norsborg har vänner i Tullinge och Vårsta/Grödinge och omvänt. Mönstren är tydliga och vi ser ingen förändring över åren. Överlag är skillnaden mellan kvinnor och män liten. Inom stadsdelarna är skillnaden störst i Alby, där färre män än kvinnor har vänner i en annan stadsdel än den egna. Insatser som ökar samhörigheten i kommunen är viktiga. Indikator 2:3 Uppmätt tillgänglighet till den fysiska miljön i de lokaler där kommunen bedriver verksamhet Utvecklingen går inte att bedöma Botkyrka kommun är ansluten till västra Götalandsregionens tillgänglighetsdatabas, ett verktyg för uppföljning av kommunens arbete med tillgänglighet i den fysiska miljön. Tekniska förvaltningen ansvarar för databasen, men alla förvaltningar har ett ansvar för att öka tillgängligheten inom sina verksamheter. Eftersom arbetet med tillgänglighetsdatabasen har avstannat, saknar vi kompletta uppgifter om tillgängligheten i den fysiska miljön. Arbetet behöver återupptas inte minst eftersom bristande tillgänglighet har tillkommit som en ny diskrimineringsgrund. År Mål 2: Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika förutsättningar och möjligheter Tecknen på mer jämställda och jämlika förutsättningar är svaga. Ojämlikheter i barns uppväxtvillkor, i kvinnors och mäns ekonomi och diskriminering på arbetsmarknaden kvarstår. Mål 3: Botkyrkaborna är friskare och mår bättre Botkyrkabornas hälsa utvecklas positivt men skillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper är fortfarande stor. Det är också stora skillnader mellan män och kvinnor. Indikator 2:1 Invånare som upplever att de utsätts för diskriminering Källa: Medborgarundersökningen 215 Alby Fittja Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba/Storvreten Vårsta/Gödinge Botkyrka kommun Kvinnor Män År Utvecklingen är varken positiv eller negativ I medborgarundersökningen frågar vi om Botkyrkaborna upplever diskriminering. I 215 års undersökning svarade 13 procent att de under det senaste året upplevt att de blivit diskriminerade någonstans eller någon gång. Det är en ökning med en procentenhet sedan 212, men de senaste två åren pekar utvecklingen åt rätt håll. Yngre Botkyrkabor i åldern år upplever i större utsträckning att de utsatts för diskriminering. Diskrimineringen har oftast med språk eller hudfärg att göra, och det vanligaste sammanhanget är arbetslivet följt av vården och skolan. Vi behöver fortsätta vårt arbete med att säkerställa att ingen blir diskriminerad i mötet med kommunen. Vi behöver också fortsätta arbeta med att lyfta frågan både lokalt och regionalt. Indikator 3:1 Ohälsotal Källa: Statistiska centralbyrån 214 Alby Fittja Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba/Storvreten Vårsta/Gödinge Botkyrka kommun Dagar Kvinnor Män År Dagar Utvecklingen är varken positiv eller negativ Indikatorn mäter antalet sjukdagar och gäller bara Botkyrkabor som har eller har haft arbete. Kvinnor har nio fler sjukdagar än män. Sedan 211 är antalet sjukdagar i princip oförändrat och klyftorna mellan olika delar av regionen, mellan kvinnor och män och mellan våra stadsdelar finns kvar. Skillnader i utbildning, arbete och ekonomi är viktiga förklaringar till skillnader i hälsa mellan kvinnor och män och mellan våra stadsdelar. Indikator 2:2 Ekonomisk utsatthet bland barn. Källa: Statistiska centralbyrån och Rädda Barnen Botkyrka Länet Riket År Utvecklingen går åt rätt håll Utvecklingen går stadigt åt rätt håll. Tydligast syns det om vi tittar ännu längre bak i tiden. Under den senaste tioårsperioden har andelen barn i Botkyrka som bor i ekonomiskt utsatta hushåll minskat från 24 till 15 procent. Botkyrka har fortfarande en av de största andelarna i landet, men skillnaden i förhållande till länet och riket har minskat. En orsak kan vara att antalet barn ökar mer i våra mer välmående områden än i de mer ekonomiskt utsatta. Samtidigt har inkomsterna ökat mer i vissa delar av våra miljonprogramsområden än i motsvarande områden i landet. En orsak till barnfattigdom är föräldrarnas låga inkomster, så det är avgörande att andelen som har arbete ökar bland både kvinnor och män. Indikator 3:2 Självskattad hälsa Källa: Stockholms läns landsting Kvinnor Män År Utvecklingen går åt rätt håll Den självskattade hälsan har under de senaste åren förbättrats i Botkyrka, och närmar sig genomsnittet för länet. I den senaste mätningen uppger 63 procent av kvinnorna och 71 procent av männen att de har god eller mycket god hälsa. Samtidigt är det en bit kvar till genomsnittet för länet, där 72 procent av kvinnorna och drygt 77 procent av männen uppger att de har god hälsa. Om vi dessutom tar hänsyn till socioekonomisk bakgrund blir det tydligt att skillnaderna är stora inom gruppen kvinnor respektive gruppen män. De som har lägre utbildning har sämre hälsa FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 11

7 UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Indikator 3:3 Medellivslängd Källa: Statistiska centralbyrån Antal år Kvinnor - Botkyrka Män - Botkyrka Kvinnor - länet Män - Länet Utvecklingen går åt rätt håll Medellivslängden har ökat under många år för både kvinnor och män i Botkyrka och resten av Sverige. Generellt sett har förbättringen varit större för män än för kvinnor, vilket gör att männens medellivslängd börjar närma sig kvinnornas. Medellivslängden i Botkyrka är något lägre än länet, men för männen är den i nivå med riket och nästan i nivå med länet. År Kvinnor 81,2 82, 83, 83,2 Män 77,1 78, 79,4 79,6 Indikator 4:3 Andelen unga Botkyrkabor som studerar eller arbetar Källa: Statistiska centralbyrån Alby Fittja Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba/Storvreten Vårsta/Gödinge Botkyrka kommun Kvinnor Män Utvecklingen är varken positiv eller negativ Andelen unga Botkyrkabor i åldern år som studerar eller arbetar var 83 procent 213. Utvecklingen visar ingen tydlig trend över tid och jämfört med länet ligger Botkyrka på en lägre nivå, även om vi närmar oss genomsnittet på 86 procent. I åldersgruppen 2 24 år är det en klar skillnad mellan de som har gymnasial utbildning och de som inte har fullföljt gymnasiet. Bland dem som saknar en fullföljd gymnasieutbildning är andelen som varken studerar eller arbetar 64 procent i Botkyrka och 63 procent i länet. I grupper med högre utbildning är skillnaden mellan länets genomsnitt och Botkyrka större. År Målområde: Framtidens jobb Mål 4: Fler Botkyrkabor kan försörja sig på eget arbete och företagande Långsamt ökar Botkyrkabornas möjligheter att få arbete eller starta företag, men skillnaderna mellan olika grupper är fortfarande stora. Skillnaderna i inkomst är stora och de växer. Indikator 4:1 Förvärvsfrekvens för åldersgruppen 2 64 år Källa: Statistiska centralbyrån 214 Alby Fittja Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba/Storvreten Vårsta/Gödinge Botkyrka kommun Indikator 4:2 Sammanräknad förvärvsinkomst för åldersgruppen 2 64 år (medelinkomst, tkr) Källa: Statistiska centralbyrån, 213 Alby Fittja Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba/Storvreten Vårsta/Gödinge Botkyrka kommun Kvinnor Män tkr Kvinnor Män Utvecklingen går åt rätt håll Arbete har avgörande betydelse för ekonomi, delaktighet i samhället och hälsa. Förvärvsfrekvensen på drygt 72 procent har ökat något för varje år under de senaste åren. Botkyrka följer utvecklingen i länet, men på en lägre nivå. Skillnaderna i andelen invånare som har arbete är stora mellan våra stadsdelar, och kvinnors förvärvsfrekvens är lägre än mäns. Förvärvsfrekvensen bland kvinnor i åldrarna 2 64 år var 214 som lägst i Fittja och Alby med 55 procent. Högst förvärvsfrekvens hade männen i Tullinge med 86 procent, tätt följt av kvinnorna i Tullinge med 85 procent. Trots den positiva utvecklingen ökar skillnaden mellan kvinnors och mäns förvärvsfrekvenser mer i Botkyrka än i länet som helhet. År ,3 71,6 71,6 72,2 Utvecklingen går åt fel håll Totalt sett har Botkyrkaborna lägre inkomster än genomsnittet för länsborna, inkomsterna ökar också något långsammare. Även om utvecklingen i Botkyrka går åt rätt håll är inkomstskillnaderna mellan stadsdelarna stora och de ökar. Medelinkomsten i Tullinge och Vårsta/Grödinge är högre och stiger medan de i Fittja, Alby och Hallunda/Norsborg ligger relativt stilla på en betydligt lägre nivå. I alla stadsdelar har kvinnorna en betydligt lägre inkomst än männen. År Tkr 233,2 238,9 243,5 249, Mål 5: Botkyrka attraherar fler företag, särskilt inom miljö, hälsa och kreativa näringar Företagandet i kommunen utvecklar sig i takt med regionens utveckling. Våra profilbranscher har ännu inte tagit några avgörande steg mot större marknadsandelar. Indikator 5:1 Antalet nya företag Källa: UC Antal Indikator 5:2 Antalet sysselsatta i kommunen Källa: Statistiska centralbyrån Antal Indikator 5:3 Antalet arbetsställen inom våra prioriterade branscher Källa: Statistiska centralbyrån Antal Kvinnor Män Hälsa Kreativa näringar Miljö Utvecklingen är varken positiv eller negativ De finns drygt 6 arbetsställen i Botkyrka. Utvecklingen av nystartade företag har varierat över tid, men har under de senaste åren hållit sig på en nivå runt 6. Botkyrkas andel av länets nyföretagande är cirka 3 procent. År Antal Utvecklingen går åt rätt håll Det totala antalet arbetstillfällen i kommunen uppgick 214 till , fördelade på 55 procent män och 45 procent kvinnor. Botkyrka har drygt 2 procent av länets arbetstillfällen och utvecklingen här är parallell med länets utveckling. För att öka antalet arbetstillfällen måste vi fortsätta stödja näringslivet och skapa förutsättningar för nya etableringar. År Antal Utvecklingen går åt rätt håll Inom miljö, hälsa och kreativa näringar fanns det arbetstillfällen år 215. Det är en ökning med närmare 2 arbetstillfällen sedan 212. Jämfört med länet behåller kommunen sin andel i respektive bransch. År Antal FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 13

8 UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Indikator 5:4 Antalet sysselsatta inom våra prioriterade branscher Källa: Statistiska centralbyrån Antal Hälsa Kreativa näringar Miljö Utvecklingen går totalt sett åt rätt håll Antalet sysselsatta inom miljö, hälsa och kreativa näringar ökar och 215 var personer sysselsatta inom dessa branscher. Det är en ökning med 924 personer jämfört med 212. Ökningen har framförallt skett i hälsobranschen, medan de kreativa branscherna minskat. Vi har cirka 1,7 procent av länets arbetstillfällen i dessa branscher, en andel som är relativt stabil över tid. År Antal Indikator 6:2 Andel av kommunens gymnasieungdomar som fullföljt sin gymnasieutbildning vid 2 års ålder Källa: Skolverket Botkyrka Länet Utvecklingen är varken positiv eller negativ Andelen varierar mellan åren med någon procentenhet upp eller ner, men skillnaden mellan Botkyrka och resten av länet är fortfarande stor. Vi har ingen uppdelning på stadsdelar och kön. I dag är en fullföljd gymnasieutbildning i praktiken ett krav för att komma in och få fotfäste på arbetsmarknaden. Det är därför viktigt med kraftfulla insatser för att fånga upp och stödja unga som riskerar att hoppa av gymnasiet i förtid. Det är också viktigt med väl fungerande vuxenutbildning, så att ungdomarna senare kan skapa förutsättningar för sitt arbetsliv. År Indikator 5:5 Andel företag som uppger att de fått ett gott bemötande från kommunen Källa: Stockholm Business Alliance Utveckvlingen är varken positiv eller negativ År 213 uppgav 7 procent av företagen att de fått ett gott bemötande från kommunen, enligt Stockholm Business Alliance mätning av kommunernas företagsservice. Det är en ökning sedan 27 när mätningarna startade, men en minskning jämfört med 211 och 212. Efter 213 redovisas inga separata uppgifter om bemötande. Numera ingår detta som en del i nöjd kund-index (NKI). Indikator 6:3 Andel av kommunens gymnasieungdomar som övergått till högskolestudier inom tre år Källa: Skolverket 6 4 Utvecklingen är varken positiv eller negativ Ingen tydlig utveckling syns för andelen gymnasieungdomar som börjar på högskolan inom tre år. I Botkyrka är skillnaderna mellan åren större än i länet. Högre studier blir allt viktigare för att få goda villkor på arbets marknaden. Indikatorn är inte möjlig att dela upp på kön, men statistik för hela landet visar att andelen kvinnliga högskolestudenter är större än manliga År Botkyrka Länet År Målområde: Välfärd och kvalitet för alla Mål 6: Kunskapsresultaten förbättras och skillnader beroende på kön och social bakgrund minskar Skolresultaten för Botkyrkas ungdomar varierar mellan kön, årskullar och stadsdelar. Jämfört med länet ligger vi på en lägre nivå, men skillnaderna ökar inte. Med hänsyn till social bakgrund har många av Botkyrkas unga goda resultat. Indikator 6:1 Andel grundskoleelever med behörighet till gymnasieskolan Källa: Skolverket Alby Fittja Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba/Storvreten Vårsta/Gödinge Botkyrka kommun Flickor Pojkar Utvecklingen är varken positiv eller negativ Indikatorn visar behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. Botkyrka ligger cirka sex procentenheter under länsgenomsnittet i behörighet till både yrkesprogrammen och de högskoleförberedande programmen. Det gäller både flickor och pojkar, men skillnaderna mellan kommunens skolor är stora. Orsakerna är olika socioekonomiska faktorer, bland annat föräldrarnas utbildningsbakgrund, och att en stor andel av eleverna är nyanlända eller har kommit till Sverige sent under grundskoletiden. Vi behöver fortsätta att höja kvaliteten, bland annat genom att bättre möta varje barns individuella behov oavsett bakgrund och tidigare erfarenheter. År Mål 7: Botkyrkas äldre lever ett mer aktivt liv och får den vård och omsorg de behöver Ökad livslängd och ökad hälsa bidrar till fler aktiva år på äldre dar. De äldres känsla av trygghet har inte förbättrats, även om det finns variationer mellan kön och stadsdelar. Indikator 7:1 Andel invånare över 65 som upplever att det är tryggt att åldras i Botkyrka Källa: Medborgarundersökningarna Män Kvinnor Utvecklingen är varken positiv eller negativ 38 procent av kvinnorna och 45 procent av männen över 65 år tycker att det är tryggt att åldras i Botkyrka. Andelen förändras inte mycket mellan åren och skillnaderna mellan kvinnor och män är små. År FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 15

9 UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Indikator 7:2 Andel invånare över 8 som klarar sig utan hemtjänst eller särskilt boende Källa: Vård- och omsorgsförvaltningen Kvinnor Män Målområde: Grön stad i rörelse Mål 8: Fler företag och hushåll är fossilbränslefria och energieffektiva Utvecklingen går åt rätt håll Utvecklingen går åt rätt håll då fler företag och hushåll använder fossilfri energi, även om det går långsamt. Det senaste året har andelen äldre som klarar sig utan hemtjänst eller särskilt boende ökat. Av de cirka 2 5 Botkyrkabor som är över 8 år är det 7 procent som klarar sig utan hemtjänst och särskilt boende. Av de som har stöd från kommunen har 57 procent stöd i form av hemtjänst och 43 procent har plats i särskilt boende. År Mål 9: I Botkyrka byggs fler attraktiva bostäder för ökad variation och mer levande stadsmiljöer Ett ökat intresse från byggherrar, en stor efterfrågan och en god planberedskap visar att utvecklingen just nu går åt rätt håll. Indikator 9:1 Antal färdigställda nya bostäder i Botkyrka Källa: Statistiska centralbyrån Antal Utvecklingen går åt rätt håll Antalet nybyggda bostäder redovisas för treårsperioder. Det är en eftersläpning i statistiken, så en årlig redovisning är därför missvisande. Mellan 2 och 214 har det sammantaget byggts cirka 24 bostäder per år i Botkyrka, jämfört med 7 5 bostäder per år i länet. Det innebär att Botkyrka stått för drygt 3 procent av länets nybyggnation. Stockholms län har en stor inflyttning och behovet av nya bostäder är stort. Vi har god planberedskap för att bygga fler bostäder och i snabbare takt. Intresset från byggherrar att bygga i Botkyrka ökar, vilket ger förhoppningar om ett ökat bostadsbyggande framöver. År Antal Indikator 8:1 Utsläpp av koldioxid per invånare Källa: RUS Ton per invånare Botkyrka Länet Utvecklingen går åt rätt håll Utsläppen av växthusgaser minskar både i länet och i Botkyrka. Botkyrka har en lägre utsläppsnivå per invånare än länsgenomsnittet. Arbetet med att göra det lättare för kommuninvånarna att leva klimatsmart behöver fortsätta och arbetet för ett hållbart resande behöver intensifieras. Genom satsningar på nya cykelbanor och infartsparkeringar blir det lättare att gå eller cykla än att välja bilen. År Ton per 1,8 1,6 1,5 1,5 invåndare Indikator 9:2 Andel invånare som uppger att de kan rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde Källa: Medborgarundersökningarna 215 Instämmer inte Alby Fittja Hallunda/ Norsborg Tullinge Tumba/ Storvreten Vårsta/ Gödinge Botkyrka kommun Kvinnor Instämmer Män Utvecklingen är varken positiv eller negativ 215 svarade 64 procent av Botkyrkaborna i medborgarundersökningen att de kunde rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde. Det är en ökning med tre procentenheter sedan 214, men oförändrat jämfört med 213. Det är stora skillnader mellan våra stadsdelar, från 9 procent i Tullinge till 39 procent i Fittja. Jämför vi svaren från män och kvinnor ser vi att i Alby svarar 48 procent av kvinnorna och 56 procent av männen att de kan rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde. I Hallunda/Norsborg är det omvänt, där instämmer 45 procent av kvinnorna och 39 av männen. I övriga stadsdelar är skillnaderna mellan könen små. År Indikator 8:2 Totala elinköp per invånare Källa: Statistiska centralbyrån MWh per invånare Botkyrka Länet Utvecklingen går åt rätt håll Botkyrkaborna använde 5,2 MWh el per invånare 214. Det är 3,8 MWh mindre än den genomsnittliga länsbon. År MWh per 6,3 6,4 6,1 5,2 invåndare Indikator 9:3 Andel invånare som upplever att det är tryggt att leva i deras närområde Källa: Medborgarundersökningarna Instämmer inte Alby Fittja Hallunda/ Norsborg Tullinge Instämmer Tumba/ Storvreten Vårsta/ Gödinge Botkyrka kommun Kvinnor Män Utvecklingen är varken positiv eller negativ Andelen personer som instämmer i påståendet det är tryggt att bo och leva i min kommundel har varit relativt stabil under de senaste två åren. Störst trygghet upplever Botkyrkaborna i Tullinge och Vårsta/Grödinge medan boende i Fittja och Hallunda/Norsborg är minst trygga. I Fittja är skillnaden mellan kvinnor och män störst. År FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 17

10 UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Målområde Kultur och kreativitet ger kraft Mål 1: Kommunen stimulerar kreativitet och entreprenörskap Kommunens satsningar har ännu inte lämnat några avgörande avtryck i kommuninvånarnas uppfattning om att kommunen stimulerar till kreativitet och entreprenörskap. Mål 11: Fler Botkyrkabor har möjlighet att uppleva och skapa kultur Utvecklingen är svagt positiv. Många botkyrkabor ser möjligheter att utöva sina fritidsintressen i Botkyrka. Indikator 1:1a Botkyrka är en bra kommun för att starta olika verksamheter till exempel föreningar och företag Källa: Medborgarundersökningen 215 Instämmer inte Tumba/ Storvreten Vårsta/ Gödinge Botkyrka kommun Kvinnor Män Indikator 1:1b Botkyrka är en plats där det är lätt att genomföra nya idéer och initiativ Källa: Medborgarundersökningen 215 Instämmer inte Alby Fittja Hallunda/ Norsborg Tullinge Alby Fittja Hallunda/ Norsborg Tullinge Tumba/ Storvreten Vårsta/ Gödinge Botkyrka kommun Kvinnor Instämmer Instämmer Män För att ta reda på om kommunen stimulerar till kreativitet och entreprenörskap tar vi hjälp av två påståenden i medborgarundersökningen. För det första Botkyrka är en bra kommun för att starta olika verksamheter, till exempel föreningar och företag och för det andra Botkyrka är en plats där det är lätt att genomföra nya idéer och initiativ. År Utvecklingen är varken positiv eller negativ Eftersom det är många som svarat vet ej på de båda påståendena är det svårt att tolka resultatet, men vi kan ändå konstatera en förbättring bland de som svarat. Uppfattningarna skiljer sig mellan våra stadsdelar och mellan kvinnor och män. Botkyrkabor i Fittja och Alby är mer positiva, medan Botkyrkabor i Tullinge och Grödinge/Vårsta är mer negativa. Kvinnorna i Tullinge och Fittja är mer positiva än männen, medan det i Alby och Hallunda/Norsborg är männen som är mer positiva. Vid 214 års mätning var kvinnorna mer positiva än männen i alla stadsdelar. År Indikator 11:1 Andel invånare som är nöjda med kulturutbudet i Botkyrka Källa: Medborgarundersökningarna 215 Instämmer inte Alby Kvinnor År Indikator 11:2 Andel invånare som har deltagit i kulturaktiviteter i Botkyrka* Källa: Medborgarundersökningen 215 Gått på teater, cirkus, dans eller operaföreställning Sett på bio/film Varit på match/tävling Fittja Hallunda/ Norsborg Tullinge Tumba/ Storvreten Vårsta/ Gödinge Botkyrka kommun Instämmer Män Utvecklingen är varken positiv eller negativ Sex av tio Botkyrkabor är nöjda med möjligheterna att utöva sina fritidsintressen i kommunen. Mest nöjda är Botkyrkaborna med tillgången till naturområden. Drygt hälften är nöjda med tillgången på kulturevenemang i Botkyrka. I samtliga kommundelar utom Tullinge har andelen nöjda ökat eller är oförändrat från förra årets undersökning. Mest nöjda är kvinnorna i Tumba/Storvreten och minst nöjda är männen i Tullinge. Störst ökning av andelen nöjda gäller män i Fittja som ökat med 13 procentenheter till 57 procent 215. Störst negativ förändring gäller män i Tullinge som minskar med nio procentenheter till 34 procent. Ungefär hälften av Botkyrkaborna har under det senaste året gått på teater, cirkus, dans, opera, bio eller idrottstävling som åskådare. Det är skillnad mellan mäns och kvinnors val av aktivitet. Män går i större utsträckning på sportevenemang medan kvinnor oftare går på kulturevenemang. I en storstadsregion är utbudet stort och mycket av behovet tillfredsställs i angränsande kommuner och Stockholms stad. Foto: Tobias Fischer Kvinnor Män Foto: Botkyrka kommun År * Deltagit i någon av aktiviteterna ovan. 18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 19

11 UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Målområde: En effektiv och kreativ kommunal organisation Mål 12: Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt kompetens Den sammanvägda bedömningen är att ett fortsatt arbete krävs för att säkra en god ekonomisk utveckling, medborgarservice och kompetens. Indikator 12:4 Andelen chefer med utländsk bakgrund Källa: Statistiska centralbyrån och Kommunledningsförvaltningen År Utvecklingen är varken positiv eller negativ År 215 var andelen chefer med utländsk bakgrund 18 procent. Det är en oförändrad nivå jämfört med 213 och 214. Skillnaden mellan män och kvinnor är marginell och motsvarar,3 procentenheter. Indikator 12:1 Invånare som upplever att de anställda ger dem ett bra bemötande Källa: Medborgarundersökningen 215 Instämmer inte Alby Fittja Hallunda/ Norsborg Tullinge Instämmer Tumba/ Storvreten Vårsta/ Gödinge Botkyrka kommun Kvinnor Män Utvecklingen är varken positiv eller negativ 53 procent av Botkyrkaborna tycker att kommunens anställda ger dem ett bra bemötande, vilket inte är någon större skillnad jämfört med tidigare år. Generellt är äldre något mer nöjda än yngre och kvinnor är mer nöjda än män. Mest nöjda är Botkyrkabor i Fittja och minst nöjda är boende i Vårsta/Grödinge. 26 procent av de som svarat har svarat vet ej på frågan. 64 procent av Botkyrkaborna har haft kontakt med någon kommunal verksamhet under 215. Vi behöver inrikta vårt arbete mer på medborgarens fokus och öka medvetenheten om vikten av en god service på lika villkor. Detta oavsett om vi möter Botkyrkaborna öga mot öga, i ett mejl, brev, information eller i ett telefonsamtal. År Indikator 12:5 Andelen deltidsanställda som önskar arbeta heltid Källa: Kommunledningsförvaltningen År Indikator 12:6 Andelen medarbetare som har tillsvidareanställning Källa: Kommunledningsförvaltningen År Utvecklingen går inte att bedöma I medarbetarbetarenkäten 211 ville 4 procent av de deltidsanställda i kommunen arbeta heltid, drygt 51 procent av männen och drygt 38 procent av kvinnorna. Sedan dess har ingen motsvarande mätning gjorts, men enligt svar från de fem förvaltningar som har flest deltidsanställda vill 27 procent av de deltidsanställda arbeta mer. Här finns ingen uppdelning på kön, inte heller någon uppgift om det är heltid man vill ha. Uppenbart är ändå att vi har mer att jobba med för att alla medarbetare ska komma upp i den arbetstid de önskar. Utvecklingen är varken positiv eller negativ Andelen medarbetare med tillsvidareanställning är drygt 85 procent och ingen förändring syns under de senaste fyra åren. Kvinnor har i större utsträckning en tillsvidareanställning, skillnaden mellan kvinnor och män var drygt 3 procentenheter år 215. Indikator 12:2 Andel anställda som upplever att de har inflytande över sitt arbete Källa: Kommunledningsförvaltningen Män Kvinnor Utvecklingen är varken positiv eller negativ Under de senaste åren har andelen anställda som enligt medarbetarundersökningen upplever att de har inflytande över sitt arbete varit ganska konstant. 215 är andelen anställda som upplever att de har inflytande över arbetet 67 procent för kvinnor och 69 procent för män. År Kvinnor Män Alla Indikator 12:7 Resultat på en procent av skatteintäkterna Källa: Kommunledningsförvaltningen År ,8 4,6,9,6 Utvecklingen går åt fel håll Det ekonomiska resultatet för 215 var 27 miljoner, vilket innebär att vi inte når målet för året. Med tanke på att kommunens intäkter sannolikt kommer att utvecklas svagt även framöver, kan det bli svårt att nå målet även under de närmsta åren. Vi behöver därför fortsatta strategier för att säkerställa en god ekonomisk hushållning och en resultatnivå som ger en rimlig utveckling av kommunens upplåning och räntekostnader. Indikator 12:3 Sjukfrånvaro för kommunens anställda Källa: Kommunledningsförvaltningen Män Kvinnor Utvecklingen går åt fel håll Sjukfrånvaron för de anställda i kommunen ökar. Detsamma gäller för länets kommuner. 215 var sjukfrånvaron 7,5 procent, vilket är,3 procentenheter högre än länet. Det är framförallt den långa sjukfrånvaron som ökar. Ökningen gäller alla åldrar och allra mest hos kvinnor i åldrarna 3-49 år. För att vända trenden måste vi arbeta målinriktat med förebyggande insatser och aktivt stödja medarbetare till en snabb återgång i arbete. År ,1 6, 6,5 7,5 Mål 13: Fossilbränslefri kommunal organisation 215 Utvecklingen går åt rätt håll och alla kommunens fordon kan drivas fossilbränslefritt. Indikator 13:1 Kommunens inköp av fossilbränsle Källa: Kommunledningsförvaltningen Utvecklingen går åt rätt håll I april 213 invigdes Botkyrkas första biogaspump i Fittja. Samtidigt har kommunen i allt större grad ställt om sina fordon till el, biogas och andra biobränslen. Detta är två förklaringar till att kommunens inköp av fossilbränsle minskat kraftigt under perioden och uppgår nu till 32 procent av allt inköpt bränsle. År FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 21

12 UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Foto: Botkyrka kommun Indikator 13:2 Andel fordon (personbilar och lätta lastbilar) för fossilbränslefria bränslen Källa: Samhällsbyggnadsförvaltningen 1 8 Utvecklingen går åt rätt håll Alla kommunens personbilar och lätta lastbilar kan drivas fossilbränslefritt. Om våra anställda konsekvent tankar rätt bränsle i fordonen finns därmed förutsättningar att nå målet om en fossilbränslefri organisation År Indikator 13:3 Bilpoolsandel av det totala antalet körda kilometer i tjänsten Källa: Samhällsbyggnadsförvaltningen 1 8 Utvecklingen är varken positiv eller negativ Bilpoolsandelen av det totala antalet körda kilometer i tjänsten var 2,7 procent år 215. De egna verksamhetsfordonen står för den dominerande andelen, 87 procent, av alla körda kilometer. Andelen registrerad egen bil i tjänsten och hyrbil har minskat. Det totala antalet körda mil har ökat jämfört med 213 och Egen bil i tjänsten Hyrbil Bilpool Verksamhetsfordon År ,2 2,7 2,4 2,7 Indikator 13:4 Inköpt energi per kvadratmeter i kommunens fastigheter och anläggningar Källa: Samhällsbyggnadsförvaltningen Utvecklingen går åt rätt håll Användningen av inköpt energi i kommunens lokaler har minskat över tid. Det kan förklaras genom att energin för uppvärmning fortsätter att minska, bland annat genom effektiviseringar av värme- och ventilationssystem. Elanvändningen har ökat eller stått still under åren, vilket till stor del beror på att vi använder mer el för belysning och IT-utrustning. För att kunna minska elförbrukningen är ett energisnålt beteende hos användarna mycket viktigt. År KWh/ kvm 22 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 23

13 OMRÅDESPERSPEKTIVET i BOTKYRKA Foto: Luxlucid OMRÅDESPERSPEKTIVET I BOTKYRKA Foto: Botkyrka kommun Medborgarnas delaktighet utvecklar Botkyrka Områdesutvecklingen är en viktig del i att göra Botkyrka till en bättre kommun att bo i. Samarbetet mellan medborgarna och områdesutvecklarna skapar bostadsområden, centrumkärnor och fritidsområden att trivas i. I Botkyrka arbetar vi med ett områdesperspektiv det finns områdesutvecklare och medborgarkontor i varje stadsdel: Alby, Tumba, Fittja, Tullinge och Hallunda-Norsborg. Områdesutveckling ger en upparbetad grundstruktur och är en viktig del för att samordna inom kommunens stadsdelar. Det är ett arbete som pågår hela tiden med många aktörer inblandade. Alla har kunskaper om hur vi kan lösa gemensamma utmaningar och utveckla våra stadsdelar, inte minst medborgarna själva. Därför är områdesutveckling en viktig del för att förstärka den lokala demokratin och ge förutsättningar för Botkyrkas medborgare att komma till tals. Områdesutvecklingen utgår från de fokusområden som är definierade i stadsdelens utvecklingsprogram, där sådana saknas utgår arbetet från de långsiktiga handlingsvägarna. Utemiljön är viktig för hemkänslan Insatser för utemiljön är tydliga tecken på omvandlingen av en stadsdel och det skapar positiva förväntningar. Den fysiska miljön har också stor betydelse för trygghet och trivsel och är en viktig del av områdesgruppernas insatser. Betydelsen av och intresset för den fysiska planeringen i stadsdelarna märks inte minst i de teman områdenas dialogforum haft under året. Några exempel på teman är Alby utvecklas aktuella fysiska projekt, Hur vill du utveckla Fittja?, Brunnas utveckling, Upprustning av Blåklintsparken i Hallunda, Storvretens upprustning, Bostadsprojekt i Tumba skog och Vårsta växer. Trygghetsfrågorna är en viktig del av områdesutvecklingen Trygghetsarbetet är prioriterat i Botkyrkas områdesutveckling. Det handlar om både förebyggande insatser som lovaktiviteter och nattvandring och insatser vid akuta kriser och oro. Det finns nätverksgrupper i alla områden som samordnar arbetet med trygghet och verksamheter som arbetar med barn och ungdomar i stadsdelarna. Exempel på insatser är trygghetsvandringar där medborgare och ansvariga från samhällsbyggnadsförvaltningen promenerar i området och kartlägger behoven och föreslår insatser för att öka tryggheten. Områdesutvecklingen ger oss möjlighet att agera och mobilisera vid kriser och oro parallellt med det långsiktiga arbetet för att utveckla samverkan kring unga vuxna. Exempel på detta är den mobilisering som varit i Storvreten, Alby och senast Fittja. Som ett led i att öka tryggheten och skapa positiva aktiviteter för ungdomar och unga vuxna på fredags- och lördagskvällar har idrottshallen i Storvreten hållit öppet för att ge ungdomar möjlighet att spela fotboll och umgås. I Norsborg har vi anordnat aktiviteter för unga vuxna, och i Alby finns det flera aktiviteter som lockar unga vuxna till Albys hjärta och sporthallen. Unga vuxna en grupp med mångsidiga behov Unga vuxna är en viktig målgrupp och många insatser inom områdesutveckling går ut på att stödja unga vuxna. Arbetsmarknadsåtgärder är en viktig del, men vi har också haft aktiviteter för att öka ungas deltagande i samhället och deras förtroende för samhället och vuxenvärlden. På Albys hjärta som invigdes i augusti 215 utvecklas ett nytt arbetssätt för denna målgrupp. I Botkyrka har vi en områdesgrupp i varje stadsdel för samverkan inom stadsdelen. Genom dialog mellan Botkyrkaborna, kommunens förvaltningar, bolag och samarbetspartner ska områdesgrupperna bidra till en positiv utveckling i området. Alla områdesgrupperna har en handlingsplan som beskriver hur de ska arbeta under året för att bidra till en hållbar utveckling i Botkyrka utifrån kommunens hållbarhetsutmaningar. Vi har också medborgarkontor i alla våra stadsdelar. Vill du veta mer? Besök vår webbplats vagledningochservice/medborgarkontor 24 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 25

14 BOTKYRKA I JÄMFÖRELSE botkyrka i jämförelse Undersökningen Kommunernas kvalitet i korthet jämför kommuner ur ett medborgarperspektiv. Sveriges kommuner och landsting (SKL) samlar sedan några år in och presenterar resultaten. I undersökningen 215 deltog 24 av Sveriges 29 kommuner. De sammanlagt 4 mått som ingår i undersökningen ger tillsammans en översiktlig bild av kommunernas kvalitet. Botkyrka deltog 215 för sjätte gången i jämförelsen. Delaktighet och information 215 Måtten rör fem områden: Tillgänglighet Trygghet Delaktighet och information Effektivitet Kommunen som samhällsutvecklare De faktorer som ingår i undersökningen har stor spännvidd. Vissa av måtten belyser en enskild del av kommunens verksamhet medan andra faktorer har ett mer övergripande samhällsperspektiv. Jämförelserna ska ge en översiktlig bild av hur kommunen ligger till i förhållande till andra kommuner. Tanken är också att de ska bidra till dialog, erfarenhetsutbyte och lärande kring frågor om kvalitet och utveckling. Resultaten 215 visar på framsteg inom flera områden. Till exempel är det lättare att få ett snabbt svar när man ställer en fråga till kommunen på telefon eller via e-post. Inom de flesta områden ser vi en positiv utveckling i kommunen men beskrivningen illustrerar även att det fortfarande finns områden där vi kan göra stora förbättringar. För att ge en uppfattning om hur Botkyrka står sig i förhållande till andra kommuner presenterar vi resultaten med färger utifrån vår position. ljusgrön mörkgrön gul röd Botkyrka tillhör den fjärdedel av kommunerna som har bäst resultat Botkyrka tillhör den fjärdedel av kommunerna som har näst bäst resultat Botkyrka tillhör den fjärdedel av kommunerna som har näst sämst resultat Botkyrka tillhör den fjärdedel av kommunerna som har sämst resultat Tillgänglighet 215 Andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar Andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga Andel av medborgarna upplever att de fått ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen Öppethållande på bibliotek, simhall och återvinningsstation utöver 8-17 på vardagar Väntetid i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats Trygghet Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen Antal vårdare som besöker en äldre person med hemtjänst under en 14 dagars period Antal barn per personal i kommunens förskolor mörkgrön gul gul mörkgrön ljusgrön röd gul ljusgrön Hur god kommunens webbinformation är till medborgarna Hur väl kommunen möjliggör för invånarna att delta i kommunens utveckling Hur väl invånarna upplever att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet Effektivitet Kostnad för ett inskrivet barn i förskolan Resultat i de nationella proven för elever i årskurs 6 i kommunen Resultat i de nationella proven för elever i årskurs 3 i kommunen Andel behöriga elever till något nationellt program i gymnasieskolan Kostnad per betygspoäng i skolan Andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen i kommunen Kostnad för elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram Serviceutbud inom särskilt boende för äldre Brukare som är ganska/ mycket nöjda med sitt äldreboende Serviceutbud inom hemtjänst som finansieras av kommunen Brukare som är ganska/ mycket nöjda med sin hemtjänst Serviceutbud inom LSS grupp- och serviceboende Samhällsutveckling Andel förvärvsarbetande i kommunen Antal nya företag som startats per 1 invånare i kommunen Sjukpenningtalet bland kommunens invånare Effektivitet i kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall Andel miljöbilar i kommunorganisationen Andel inköpta ekologiska livsmedel Hur invånarna ser på sin kommun som en plats att bo och leva på mörkgrön mörkgrön gul röd röd röd gul gul röd röd mörkgrön röd mörkgrön röd röd röd mörkgrön gul gul mörkgrön mörkgrön röd 26 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 27

15 EKONOMISK ANALYS ekonomisk analys Foto: Tobias Fischer Det är den lägsta befolkningsökningen sedan 24. Det är framför allt flyttnettot inom landet som har försämrats kraftigt jämfört med de senaste åren. Födelsenettot och flyttnettot mot utlandet bidrar fortsatt starkt till befolkningstillväxten. En förklaring till den dämpade befolkningstillväxten kan vara det stora antalet asylsökande som bosatt sig i kommunen under året men som inte ingår i befolkningssiffrorna ovan. Tabell 2. Verksamhetens intäkter Förändring Taxor och avgifter 253,8 241,4 5,1 % Externa bostads- 88,9 84,7 5, % och lokalhyror Försäljning av verksamhet 129,6 132,6-2,3 % Bidrag från staten med flera 378,7 323,5 17,1 % Övriga verksamhetsintäkter 68,5 69,6-1,6 % Summa intäkter 919,6 851,8 8, % Ekonomiskt resultat Ett överskott på 27 miljoner Årets resultat uppgår till 27 miljoner, vilket motsvarar,6 procent av kommunens skatteintäkter och utjämningsbidrag. Resultatet är 11 miljoner lägre än förra året men i förhållande till årets budget är bokslutsresultatet 14 miljoner kronor bättre. Tabell 1. De viktigaste avvikelserna mellan utfall och budget 215 Mnkr Skatteintäkter -26 Tabell 3. Verksamhetens kostnader Personalkostnader , ,4 5,9 % Varor -298,8-297,2,4 % Entreprenad och köp -1 49,4-1 1,3 4,8 % av verksamhet Externa lokalhyror -99,1-93,8 5,7 % Bidrag och transfereringar -254,6-24,1 6, % Köp av tjänster och övriga -557,6-552,5,9 % verksamhetskostnader Summa kostnader , ,3 4,8 % Nämnder -29 Överskottet krymper Även 215 redovisar Botkyrka ett ekonomiskt överskott men endast med 27 miljoner kronor, vilket är 11 miljoner sämre än föregående år. Efter flera år med starka resultat har många kommuner svårare att få ihop ekonomin, även om resultatförsämringen är större i Botkyrka än genomsnittet för kommunerna. Omvärlden Samhällsekonomisk utveckling Under 215 tog tillväxten fart och BNP ökade preliminärt med 3,9 procent. Det är framför allt investeringar i bland annat bostäder som ligger bakom den starka tillväxten. Även konsumtionen ökade i god takt. Läget på arbetsmarknaden har förbättrats under året på grund av ökande sysselsättning. Arbetslösheten låg i genomsnitt på 7,4 procent under året och förväntas fortsätta att sjunka. Skatteunderlaget beräknas ha ökat med 4,9 procent. Ökad sysselsättning och ökade pensionsinkomster bidrog till skatteunderlagets ökning. De flesta prognoser visar på en stark ekonomisk tillväxt även under 216. Befolkningsutveckling 214 och 215 hade Sverige den största folkökningen som någonsin uppmätts. Antalet invånare ökade med cirka 12 5 respektive 13 7 personer, motsvarande knappt 1,1 procent. I folkmängden ingår då ändå inte det stora antalet asylsökande personer. Efter ett tiotal år med mer måttlig befolkningstillväxt har folkmängden ökat med 65 personer eller mer varje år sedan 26. De senaste fem åren har födelseöverskottet varit personer per år och nettoinvandringen mellan 45 och 78 personer per år. I Stockholms län ökar folkmängden ännu snabbare. Förra året ökade befolkningen i länet med 33 4 personer, motsvarande 1,5 procent. I Botkyrka var ökningstakten betydligt måttligare 215, endast,6 procent eller 524 personer. Diagram 1. Befolkningsökning i Botkyrka Antal personer Finansnetto 2 - därav avkastning pensionsavsättning 27 Avskrivningar och nedskrivningar -16 Återbetalning från AFA försäkring 28 Minskning av semesterlöneskuld m.m. 24 Övrigt 13 Summa 14 Skatteintäkterna blev 26 miljoner lägre än budget. Skatteunderlaget ökade långsammare än vi räknat med vilket gav negativ effekt på skatteavräkningarna för 214 och 215. Dessutom medför den snabba befolknings ökningen i riket att skatteunderlaget per invånare, medelskattekraften, inte ökar lika snabbt vilket får negativ effekt på inkomstutjämningen. De generella statsbidragen blev 8 miljoner lägre än budget. Sammantaget översteg nämndernas nettokostnader budget med 29 miljoner, en avsevärd försämring jämfört med 214 då nämnderna redovisade ett överskott med 33 miljoner. Finansnettot visar ett positivt utfall med 2 miljoner vilket helt beror på att avkastningen från placerade medel för framtida pensioner har uppgått till 27 miljoner. Det medför att finansnettot som helhet visar ett positivt utfall med 2 miljoner. Ytterligare ett inslag som påverkar budgetutfallet positivt är att AFA försäkring har betalat tillbaka försäkringspremier för 24 med 28 miljoner. Dessutom ger en lägre semesterlöneskuld en positiv effekt med 2 miljoner. Nedskrivningar av anläggningstillgångar har belastat resultatet med 13 miljoner och har medfört motsvarande budgetavvikelse. I tabellen nedan framgår hur verksamheternas externa intäkter och kostnader har utvecklat sig mellan 214 och 215. I posterna ingår inte skattemedel eller finansiella poster. et för verksamhetens intäkter är totalt sett 8 procent högre än föregående år. Även verksamhetens kostnader har ökat mellan åren, ökningen är 4,8 procent. Förändring mellan åren kan för vissa intäkts- och kostnadslag förklaras av generella prisökningar och hyreshöjningar, till exempel posterna Taxor och avgifter, Externa bostads- och lokalhyror, samt Entreprenad och köp av verksamhet. Ökningen av intäkter från bidrag från staten med flera på 17,1 procent beror på återbetalningen från AFA försäkring. Kommunen har även fått ökade bidrag från Migrationsverket, till största del för att hantera flyktingsituationen. Personalkostnaderna har ökat med 5,9 procent vilket förklaras av löneökningar enligt den årliga lönerevisionen (3,1 procent), ökad sjukfrånvaro samt att kommunen har ca 15 nya årsmedarbetare. Ökningen av kostnader för bidrag och transfereringar på 6, procent förklaras av att kostnader för ett avtal med SL avseende upprustning av tunnelbanestationer bokförts med 15 miljoner kronor. Nämndernas underskott sammantaget 29 miljoner kronor men bättre än prognosen Resultatet blev 51 miljoner bättre än prognosen i delårsrapporten efter årets första åtta månader. Det beror på att nämndernas utfall var bättre än prognosen från i höstas. Även de gemensamma kostnaderna och intäkterna gav ett bättre utfall. I delårsrapport 2 visade nämndernas prognoser ett sammantaget underskott med 58 miljoner. I det slutliga utfallet är underskottet halverat till 29 miljoner. De flesta nämnder har förbättrat sina utfall jämfört med prognosen, i några fall i betydande utsträckning. 28 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 29

16 EKONOMISK ANALYS EKONOMISK ANALYS Vård- och omsorgsnämnden, socialnämnden och utbildningsnämnden redovisar underskott. Vård- och omsorgsnämndens kostnader för hemtjänst, externa placeringar och personlig assistans var högre än budget. Socialnämnden hade högre kostnader för placeringar av barn och unga. Nämnden har dessutom belastats med engångskostnader för oförutsedda händelser. Underskottet på utbildningsnämnden beror på att de egna enheterna inte till fullo lyckats anpassa verksamheten till förutsättningarna. I första hand samhällsbyggnadsnämnden, tekniska nämnden och arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden redovisar positiva budgetutfall. En utförligare beskrivning av nämndernas ekonomiska utfall finns i avsnittet nämndredovisning. Balanskravsresultat 33 miljoner kronor Balanskravet i kommunallagen innebär att det ska vara balans mellan kommunens kostnader och intäkter. I avstämningen beräknas ett särskilt balanskravsresultat som innebär att en del poster som ingår i årets resultat räknas bort eller läggs till. Exempel på detta är reavinster vid försäljningar av tillgångar och avsättningar respektive uttag ur resultatutjämningsfonden. Man kan också i vissa fall justera balanskravs resultatet genom att göra undantag för kostnader som kommunen tidigare gjort avsättningar för. Tabell 4. Balanskravsresultatet Mnkr Årets resultat enligt resultaträkning 27,3 - Reducering av samtliga realisationsvinster + Justering för realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet + Justering för realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet + Orealiserade förluster i värdepapper - Justering för återföring av orealiserade förluster i värdepapper = Balanskravsresulat 27,3 Avkastning på pensionsavsättning -26,7 Återföring pensionsavsättning för 25, pensionsutbetalningar Överskott VA 5,4 Kompetensfond 12,7 = Justerat balanskravsresultat 32,9 Överskottet för vatten och avlopp ska återföras till kunderna och överförs därför till VA-fonden. Överskottet ingår därför inte i det justerade balanskravsresultatet. Slutligen görs en justering för de medel som under året har använts ur kompetensfonden för vilka kommunen i tidigare bokslut gjort avsättningar. Diagram 2. Årets resultat och balanskravsresultat Mkr Årets resultat Balanskravsresultat Justerat balanskravsresultat 215 uppgår till 33 miljoner, motsvarande,7 procent av skatteintäkterna och utjämningsbidraget. Det är i likhet med förra året ett svagare resultat jämfört med den nivå som skulle vara befogat bland annat med hänsyn till kommunens förestående investeringsbehov. Under perioden har kommunen redovisat mycket starka resultat. Under dessa år har balanskravsresultatet varje år överstigit 3 procent av skatteintäkterna och utjämningsbidraget. Koncernresultat 12 miljoner Det sammantagna resultatet för kommunen och de bolag som ingår i koncernredovisningen (bolag där kommunen äger mer än 2 procent) uppgår till 12 miljoner kronor. Förra årets resultat för koncernen låg på 116 miljoner. Skatteintäkter och skatteutjämningsbidrag Skatteintäkter och skatteutjämningsbidrag uppgick till miljoner och ökade med 4,3 procent jämfört med 214. Det är en snabbare ökning än 214 men ligger på en liknande nivå som åren 212 och 213. Beloppet utgör 83 procent av kommunens samlade intäkter om man undantar rent finansiella intäkter. Resterande 17 procent är intäkter kopplade till nämndernas verksamheter. Diagram 3. Kommunens intäkter 215, procentuella andelar Generella statsbidrag 26% Avgifter 5% Bidrag 7% Övrigt 5% Skatteintäkter 57% Utjämningsbidragen uppgår till drygt 1,4 miljarder kronor, de står för 31 procent av kommunens samlade skatte- och skatteutjämningsintäkter. I 215 års taxering uppgick Botkyrkas skattekraft till 86,4 procent av riksgenomsnittet, vilket var en minskning med,1 procentenheter sedan 214. Inkomstutjämningen kompenserar kommuner med låg skattekraft vilket för Botkyrkas del innebar ett tillskott med 1 13 miljoner. I kostnadsutjämningen ersätts kommunen bland annat för en stor andel barn och unga samt för den sociala strukturen. Samtidigt som kostnadsutjämningen reviderades 214 infördes ett införandebidrag för kommuner som tappade intäkter i utjämningen. 215 trappades införandebidraget ned med 36 miljoner för Botkyrkas del och försvinner helt 216. Det generella statsbidraget tillfördes två nya inslag 215. Dels kompenserades kommunen för höjda arbetsgivaravgifter för ungdomar med 6,7 miljoner. Hösten 215 tillfördes kommunerna även ett särskilt stasbidrag för att möta de ökade kostnaderna för flyktingmottagandet under 215 och 216. Av totalt 65 miljoner till Botkyrka har 5 miljoner tillförts 215 medan resterande del förs över till 216. Kostnadsutvecklingen Verksamheternas nettokostnader inklusive avskrivningar uppgick till miljoner kronor. Det är en ökning med 191 miljoner, motsvarande 4,4 procent. Kostnaderna per invånare uppgick till 5 7 och ökade med cirka 1 9 kronor i förhållande till 214. Ökningen motsvarar 3,8 procent och är högre än det sammanvägda löne- och prisindex för kommunal verksamhet som bedöms ha ökat med 2,5 procent för 215. Diagram 4. Nettokostnad per invånare, kronor Kronor Botkyrkas unga befolkning avspeglar sig i hur resurserna fördelas i kommunen. Förskola och skola står för cirka hälften av kommunens kostnader. Vård och omsorg står för ungefär en fjärdedel av kostnaderna och individ- och familjeomsorg för 11 procent. Diagram 5. Hit går skattepengarna Individ- och familjeomsorg 11% Vård och omsorg äldre och funktionshindrade 24% Infrastruktur, skydd mm 4% Gemensamt 5% Kultur och fritid 5% Investeringar och upplåning Investeringar Gymnasie- och vuxenundervisning 1% Förskole- och skolverksamhet 4% Nettoinvesteringarna uppgick under 215 till 418 miljoner, vilket är en ökning med 113 miljoner jämfört med föregående år. Framför allt de större byggprojekten är fleråriga och färdigställs under de kommande åren vilket medför att utfallet för 215 understiger den investeringsnivå som budgeten anger. Samtidigt finns det i årets investeringar också projekt som är budgeterade tidigare år. Bland årets större investeringar kan nämnas följande projekt: Förskolan Humlan, Fittja Förskolan Prästkragen, Hallunda Avkastningen från pensionsavsättningen räknas av eftersom avsättningen ska finansiera framtida pensionsutbetalningar. Å andra sidan har de fonder som sålts under året tillgodoräknats i enlighet med förutsättningarna i budget. Förskolan Albydalen Alby fritidsgård Storvretsskolan, ombyggnad Rikstens skola, etapp 2 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 31

17 EKONOMISK ANALYS EKONOMISK ANALYS Diagram 6. Nettoinvesteringar Mkr Investeringsnivån 215 motsvarar ungefär genomsnittet för perioden. För de närmaste åren får vi rikta in oss på en väsentligt högre investeringsnivå. Diagram 7. Självfinansieringsgrad Självfinansieringsgraden uppgick till 67 procent 215. Måttet visar hur stor andel av årets investeringar som kommunen kunnat finansiera utan lån, det vill säga med summan av årets avskrivningar och resultatet. Jämfört med 214 har investeringarna ökat vilket tillsammans med ett lågt resultat medför en lägre självfinansiering. Målet för året var en självfinansieringsgrad på minst 4 procent och det uppnår vi med viss marginal eftersom investeringsnivån är lägre än beräknat. Under har självfinansieringsgraden varit uppemot 1 procent. De starka resultaten dessa år har således använts till att finansiera investeringar. De hamnar inte i kommunkassan, utan minskar i stället behovet av att låna. Eftersom ökade lån och räntebetalningar minskar verksamhetsutrymmet har det stor betydelse för framtida ekonomiska förutsättningar. Låneskulden Kommunens internbank lånar även ut pengar till kommunens bolag. Vid utgången av 215 uppgick den sammanlagda externa låne skulden till 2 13 miljoner kronor. Det är en minskning med 355 miljoner i förhållande till 214. Av den totala skulden är 2 8 miljoner kronor lån från Kommuninvest och 5 miljoner lån från banker. Anledningen till att den externa låneskulden minskade 215 är att Handelsbanken Finans har övertagit finansieringen av leasingkontraktet för Igelstaverket från kommunen. Det innebär att 77 miljoner har betalats tillbaka till kommunen. Kommunens egen upplåning har ökat under året och uppgick vid årsskiftet till 474 miljoner kronor. Det är en ökning med 335 miljoner jämfört med föregående år. Tabell 5. Kommunens vidareutlåning Mnkr Botkyrkabyggen 1 6 Botkyrka Stadsnät 185 Söderenergi 46 Övrigt 5 Summa 1656 God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning kan beskrivas som att varje generation ska ta ansvar för sina beslut och inte skjuta finansieringen på framtiden. Kommuner ska enligt kommunallagen ha mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Det gäller både finansiella mål och mål och riktlinjer för verksamheten. Botkyrka kommun har två finansiella mål för 215: Kommunens balanskravsresultat ska uppgå till minst 1,3 procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Årets resultat enligt balanskravsavstämningen motsvarar,7 procent. Målet är därför inte uppfyllt. De grundläggande orsakerna till detta är att skatteintäkterna blivit lägre än budget samtidigt som nämndernas nettokostnader överstigit budget. Självfinansieringsgraden av kommunens investeringar ska minst uppgå till 4 procent. Självfinansieringsgraden anger hur stor del av nettoinvesteringarna som finansierats med kommunens egna medel. En självfinansieringsgrad på 1 procent innebär att årets nettoinvesteringar är lika stora som årets resultat plus årets avskrivningar. Självfinansieringsgraden uppgick 215 till 67 procent och målet är därför uppfyllt. Borgensåtaganden Kommunens borgensåtaganden uppgick vid årsskiftet till miljoner, vilket är 15 miljoner högre än föregående år. Av detta belopp är miljoner (95 procent) borgen för lån till kommunägda bolag. Resterande borgen gäller lån till föreningar, bostadsrätts föreningar för industrier, kontor och hyror. Utöver dessa borgensåtaganden finns även en solidarisk borgen gentemot Kommuninvest. Risken för att kommunen ska tvingas fullgöra sina förpliktelser mot något av de kommunala bolagen bedöms som mycket liten. För övriga borgensåtaganden är riskerna större. Det gäller särskilt borgensåtaganden till föreningar och i de fall som kommunen lämnat borgen för hyror enligt de regler som gäller för hyresgarantier. Hyresgarantierna är relativt små belopp och kommunen har även fått en statlig ersättning som täcker en del av de kostnader som kan uppstå om hyresgästen inte kan betala. Pensionsavsättningen För att möta den framtida ökningen av pensionsutbetalningar gjorde kommunen en särskild avsättning med 4 miljoner kronor år 2. Medlen har sedan dess varit placerade i aktiefonder och ränterelaterade värdepapper. Det långsiktiga målet är en avkastning som motsvarar prisutvecklingen plus 3 procent. Värdet på avsättningen uppgick vid årsskiftet till 78 miljoner. Det är i princip oförändrat sedan föregående årsskifte. Men under året såldes för första gången placerade tillgångar till ett värde av 25 miljoner kronor. Dessa medel har använts till att finansiera pensionsutbetalningar i enlighet med avsättningens grundläggande syfte. Exklusive försäljningen var värdeökningen på placeringen under miljoner kronor (3,6 procent). Den senaste femårsperioden har värdeökningen uppgått till i genomsnitt 5,9 procent per år. Värdeökningen för 215 förklaras framför allt av utvecklingen för de aktiefonder som ingår i placeringen. Såväl svenska som utländska aktier har haft en bra utveckling under året. Däremot har ränteplaceringarna mot bakgrund av ränteläget utvecklats svagt under året. Avkastningen på räntebärande placeringar uppgick endast till,3 procent. Sedan starten 2 har värdeökningen i genomsnitt uppgått till cirka 4 procent per år. Mäter man värdeökningen utöver konsument prisindex för samma period uppgår denna till 3,1 procent per år, vilket alltså är något över det uppsatta målet på 3 procent. Värdet utgjorde 42 procent av det pensionsåtagande som inte finns upptaget som en skuld på balans räk ningen. Vid avsättningen beräknades att cirka en tredjedel av den så kallade ansvarsförbin delsen skulle täckas av avsättningen. Det innebär att avsättningen mer än väl täcker den ursprungliga ambitionen. Vid årsskiftet var tillgångarna placerade med följande fördelning: Tabell 6. Fördelning av placerade medel (procent) Normal Svenska räntor 4 45,4 Svenska aktier 2 19,7 Utländska aktier 2 19, Alternativa placeringar 2 15,8 Likvida medel,1 Framåtblick Under 215 ökade BNP med nästan 4 procent och tillväxten beräknas bli i stort sett lika stor i år. Räntorna är rekordlåga och ökande investeringar är en viktig drivkraft bakom tillväxten. Sysselsättning och skatteunderlag växer i snabb takt och arbetslösheten förväntas sjunka avsevärt 216 och 217. Samtidigt har befolkningsökningen varit rekordhög under 214 och 215 och prognoserna visar på ännu snabbare befolkningstillväxt de närmaste åren, över två procent per år från 217. En så snabb befolkningsökning innebär att behoven av kommunal verksamhet växer i ännu snabbare takt än intäkterna. Den relativt snabba skatteunderlagstillväxten räcker helt enkelt till väsentligt mindre om befolkningsökningen blir så stor. Flyktingströmmarnas utveckling tillsammans med den osäkerhet som omgärdar flyktingpolitiken i såväl Sverige som EU innebär dock att befolkningsutvecklingen är mycket svårbedömd. I ettårsplanen för 216 uppgår det budgeterade balanskravsresultatet till 34 miljoner kronor och de ekonomiska förutsättningarna ser fortsatt tuffa ut inför kommande år. Behovet av att staten permanent höjer de generella statsbidragen till kommunerna blir allt större. Kommunens stora ekonomiska utmaning för framtiden ligger i upprustningen av äldre lokaler och anläggningar. Tidigare eftersatt underhåll medför att stora belopp nu läggs varje år på akut, avhjälpande underhåll. Under en period kommer det att vara nödvändigt med stora investeringar i förskolor, skolor och anläggningar. De senaste åren har vi klarat investeringarna med en begränsad ökning av kommunens lån. Men kommande år krävs så stora investeringar att det kommer att bli mycket svårt att undvika en betydande ökning av kommunens upplåning. Foto: Botkyrka kommun 32 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 33

18 KOMMUNENS MEDARBETARE kommunens medarbetare Vi arbetar för en effektiv organisation, hög kvalitet och rätt kompetens Många medarbetare i Botkyrka kommun känner ett stort engagemang i sitt arbete och tycker att deras arbete är meningsfullt. Många tycker också att deras kreativitet och nytänkande tas väl tillvara på arbetsplatsen. Men vi har också en del utmaningar, exempelvis kompetensförsörjningen och den ökande sjukfrånvaron. Kommunen fortsätter arbetet för att erbjuda goda villkor och ta tillvara medarbetarnas kunskap och kreativitet. Botkyrkas arbetsgivarstrategi lägger grunden för att göra kommunen till en konkurrenskraftig arbetsgivare. Den visar vägen mot kommunfullmäktiges mål om en effektiv och kreativ kommunal organisation med medborgarnas fokus. Anställda upplever att de har inflytande över sitt arbete Andelen anställda som upplever att de har inflytande i sitt arbete År Kvinnor Män Totalt Källa: Medarbetarundersökning Vår medarbetarundersökning visar ett stabilt resultat - 68 procent av medarbetarna tycker att de har inflytande och möjlighet att påverka sitt arbete och gemensamma frågor. Medarbetarna upplever att arbetsplatsen bjuder på goda möjligheter till delaktighet. Hållbart medarbetarengagemang står sig väl Hållbart medarbetarengagemang (HME) mäts via medarbetarundersökningen och har tre delar. Vårt totala värde för HME är 78 vilket motsvarar genomsnittet för länet. Alla tre delindexen i HME (motivation, ledarskap och styrning) visar fortsatt gott resultat. Förutsättningarna att göra ett bra jobb upplevs i många delar som mycket goda. Medarbetarna upplever till exempel att chefen har gott förtroende för dem, och att det är tydligt vad som förväntas av medarbetaren i arbetet. Hela 89 procent upplever också arbetet som meningsfullt. Men vi behöver bli bättre på att stödja medarbetaren på vägen till gott arbetsresultat. Exempelvis behöver den konstruktiva återkopplingen till medarbetaren bli bättre. Det ligger också en fortsatt utmaning för nämnder och förvaltningar i att ge fler möjligheter till karriärutveckling. Sjukfrånvaron ökar i Botkyrka och Stockholms län Vi följer trenden av ökad sjukfrånvaro i vår omvärld, mest ökar den inom den kommunala sektorn i stort sett i hela landet. Jämfört med länets kommuner ligger vi,3 procent högre, 215 hade vi en sjukfrånvaro på 7,5 procent. Sjukfrånvaron ökar i samtliga åldrar, och allra mest hos kvinnor i åldrarna 3 49 år. Det är viktigt att vi tillsammans med företagshälsovården stödjer medarbetare till snabb återgång i arbete. För att på sikt vända trenden måste vi arbeta målinriktat med förebyggande insatser. Det ställs också nya krav på oss i en ny arbetsmiljöföreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö som träder i kraft i år. Den nya forskningsbaserade föreskriften kommer samtidigt ge god hjälp och vägledning i det förebyggande arbetet. Sjukfrånvaro för kommunens medarbetare År Kort* (kvinna/man) Lång** (kvinna/man) Totalt 213 3,1 2,9 6, 214 3,1 (2,6/,5) 3,4 6, ,3 (2,7/,5) 4,2 (3,7/,5) 7,5 Källa: HRM *1-14 dagar **15 dagar eller mer Sjukfrånvaro i jämförelse med hela länet Botkyrka Stockholms Län totalt 7,5 7,2 lång, 6 dagar eller mer 4,3 48,8 kvinnor män 29 år 3-49 år 5 år 8,4 4,3 5,6 7,2 8,6 8,1 4,5 6, 7, 7,8 Bättre förutsättningar för jämlika, jämställda och interkulturella arbetsplatser Andelen chefer och medarbetare med utländsk bakgrund Chefer Medarbetare Botkyrka ska vara en jämlik, jämställd och interkulturell organisation och kommun, fri från diskriminering. En del i det arbetet är att vi ska ha en representativ organisation som bättre återspeglar Botkyrkabornas samlade erfarenheter. Detta har vi lyckats väl med. Medarbetare med utländsk bakgrund motsvarar nu drygt 49 procent av alla medarbetare. Bland cheferna ligger andelen på 18 procent. Vi fördjupar arbetet med antidiskriminering Under 216 kommer vi ta fram en likabehandlingsplan. Den ska ligga till grund för skapandet av en mer inkluderande arbetsplats och en bättre arbetsmiljö. Kompetens och karriär Kompetensförsörjning är en viktig fråga i kommunen. Konkurrensen om arbetskraften är en stor utmaning för oss. Särskilt gäller det så kallade bristyrken som socialsekreterare, lärare och funktioner inom samhällsbyggnadsområdet. Att säkra framtida kompetens är också en prioriterad fråga för många förvaltningar som lagt in åtaganden om detta i sina ettårsplaner. Under 215 förberedde vi införandet av en modell för kompetensbaserad rekrytering, och nu inför vi modellen på några förvaltningar: vård- och omsorg, kultur- och fritid och socialförvaltningen. Förvaltningarna har också fortsatt arbetet med att skapa karriärvägar för sina anställda och att erbjuda kompetensutveckling. Arbetet sker utifrån den mall som kommunen tidigare beslutat om. Kommunen har sedan 211 stimulerat de anställdas kompetensutveckling genom kompetensfonden, 215 gav vi ut bidrag för totalt 1 miljoner. Det är nästan bara strategiska satsningar för att höja grundkompetensen hos anställda i yrkesgrupper som kan vara svårrekryterade, exempelvis förskollärare och undersköterska. Fler tillsvidareanställda Andel medarbetare med tillsvidareanställning Kvinnor Män Totalt 5 3 av kommunens 6 medarbetare har en tillsvidareanställning. Andelen tillsvidareanställda har ökat något, 22 procent av medarbetarna är män och det är bland dem tillsvidareanställning har ökat mest. Cirka 9 medarbetare (15 procent) arbetar på deltid. Under året arbetade vi vidare med projektet ökad sysselsättningsgrad. Vi arbetar med en systemlösning för smart schemaplanering som i sin tur öppnar för möjligheter att erbjuda ökad sysselsättning för de som så önskar. Så mycket pengar tjänar en medarbetare i snitt Medellön för kvinnor och män Kvinnor Män Totalt I snitt tjänar en medarbetare i kommunen kronor i månaden. Löneskillnaden mellan män och kvinnor ligger oförändrad. Genomförd lönekartläggning påvisar inga osakliga löneskillnader p.g.a. kön. Skillnaden förklaras av kvinnodominansen i de stora låglönegrupperna. Det blev totalt 3,8 procent mer i lön i snitt 215, för män var ökningen 3, och för kvinnor 3,11. Förmåner för hälsoutveckling hos medarbetare Kommunen ger friskvårdsbidrag och cykelförmån för att medarbetarna ska kunna förbättra sin hälsa. 215 betalade vi ut friskvårdsbidrag för 3,5 miljoner kronor, drygt 2 procent mer än 214. Cykelförmånen utnyttjades av drygt 2 medarbetare vilket kostade cirka 3 kronor. 34 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 35

19 KOMMUNSTYRELSEN kommunstyrelsen Foto: Love Strandell Trygghetsarbetet utvecklas För att uppnå målet att öka andelen kvinnor och män som upplever att det är tryggt i deras närområde har vi bl.a. genomfört Unesco-piloten för att motverka våldsbejakande extremism. Samarbetet för att utveckla nattvandrar- och grannsamverkansföreningarna har fortsatt och företagssamverkan för att öka tryggheten i företagsbyarna har utvecklats. Tusental kronor Kostnad Intäkt Netto Telefontillgänglighet och synpunktshantering Kommunens mål är att 65 procent av de Botkyrkabor som tar kontakt med kommunen via telefon ska få ett svar direkt på en enkel fråga. I 215 års mätning (Kommunernas kvalitet i korthet KKiK) var det 42 procent som fick svar direkt, vilket är en förbättring med 15 procentenheter jämfört med 214. Medelvärdet för övriga kommuner som ingår i under sök ningen var 46 procent. Politiska organ Bidrag, ersättning och avgifter Kommunlednings förvaltningen Exploaterings verksamheten Summa Budgetutfall +911 Vi rustar för framtiden på flera sätt Ett samarbete med Södertörnskommunerna ska minska transportbehovet, och vår beredskap för ett ökat bostadsbyggandet håller en hög och jämn nivå. I under sök ningen värderar man också bemötandet vid telefonsamtalet. I 95 procent av samtalen bedömdes bemötandet som gott. Här var kommungenomsnittet 94 procent. Kommunens mål är att alla inkomna synpunkter ska få ett första svar från en ansvarig handläggare inom tio dagar. Under 215 har antalet synpunkter i det närmaste fördubblats och var totalt 46 stycken. Andelen som besvarades inom utsatt tid ökade med tio procentenheter jämfört med 214, men blev ändå inte bättre än 27 procent. Viktigt 215 Vi är Botkyrka Under en helg i augusti genomfördes festivalen Vi är Botkyrka på tre platser, Tullinge, Alby och Hågelbyparken. Festivalen lockade sammanlagt 8 personer. Förutom fantastiskt väder, var det ett bra urval av både lokala, nationella och internationella artister. Festivalen planerades och genomfördes i samverkan med ungdomar, föreningsliv och andra aktörer. Transparent resursfördelning För att uppnå större transparens och förutsäg barhet för kommunens verksamheter har vi tagit fram en ny resursfördelningsmodell som tillämpas för första gången 216. Kommunstyrelsen är kommunens högsta verkställande organ den bereder ärenden till kommunfullmäktige och föreslår beslut. Det är kommunstyrelsen som leder, samordnar och följer upp kommunens övergripande processer och styrning av verksamheter samt ekonomin. Resultat och måluppfyllelse Kommunstyrelsen hade elva egna mål och 28 mätbara mål 215. Tolv av de mätbara målen har uppnåtts eller utvecklats i rätt riktning, för sex av de mätbara målen har ingen mätning gjorts under 215. Till målen fanns också åtta åtaganden varav sju är helt eller delvis genomförda. Här är några nedslag i kommunstyrelsens arbete under året. Kommunstyrelsens egen värdering av måluppfyllelse utifrån kommunfullmäktiges målområden 215 Jämfört med 214 Medborgarnas Botkyrka Godtagbar Framtidens jobb Godtagbar Välfärd med kvalitet för alla Godtagbar Grön stad i rörelse God Kultur och kreativitet ger kraft God Effektiv kommunal organisation Godtagbar Vi samordnar våra transporter inom Södertörn Under 215 har vi samarbetat med de andra Södertörnskommunerna för att införa samordnade varutransporter. Syftet är att minska antalet transporter och därmed minska klimatpåverkan. Fortsatt behov av att utveckla samarbetet med näringslivet Vi klarade inte målet att Botkyrka skulle vara en av de 12 främsta kommunerna i Svenskt näringslivs ranking av företagsklimat, vi kom på plats 17. En rad aktiviteter pågår för att förbättra näringslivsklimatet och projektet NKI75 för förbättrad företagsservice fortsätter. Bostadsbyggande och infrastruktur Vår planberedskap är god och även i år når vi målet om 55 byggstartklara bostäder. 215 fanns det över tusen byggstartklara bostäder i kommunen. Vårt löpande arbete med att marknadsföra kommunen bland byggbolag och investerare visar goda resultat och intressentlistan växer stadigt. I september genomförde vi en fullbokad stadsbyggnadsdag med byggbolag som målgrupp och vi deltog också med en egen välbesök monter på Business Arena. Vi har under året haft täta kontakter med Trafikverket för att lyfta behovet av infrastruktur i vår regiondel. Det ekonomiska resultatet Kommunstyrelsen redovisar ett överskott mot budgeten på,9 miljoner kronor. Att kommunstyrelsen redovisar överskott beror framför allt på att verksamhetsområde Avgifter, ersättningar och bidrag kostat 3,7 miljoner mindre än vad som var budgeterat. Till stor del förklaras det av att kostnader för 215 felaktigt bokförts 216, men också på att den budgeterade nivån varit högre än vad det faktiska bidraget eller ersättningen varit. IT- och telefoniverksamheten redovisar ett underskott på 1,9 miljoner som förklaras av att interna kostnader inte fakturerats fullt ut till övriga förvaltningar, högre konsultkostnader än budge terat och personalförändringar. Genom att andra verksområden inom kommunlednings förvaltningen redovisar överskott stannar underskottet för verksamhetsområde kommunledningsförvaltningen på 1,6 miljon kronor. De politiska organen redovisar ett mindre underskott på,3 miljoner kronor. Exploateringsverksamheten redovisar en nettovinst på 9,1 miljoner, medan det budgeterade resultatet uppgår till 1, miljoner. Det innebär ett underskott mot budget på,9 miljoner. Intäkterna kommer främst från tomtförsäljning inom projekt Hantlangaren och Koborg. Vill du läsa mer? Kommunstyrelsen årsredovisning hittar du på: ekonomiochstyrning/arsredovisning 36 NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING 37

20 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN / TEKNISKA NÄMNDEN / MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN / TEKNISKA NÄMNDEN / MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN tre nämnder Samhällsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Foto: Emma Jihammer Foto: Botkyrka kommun Ökad trygghet och bättre service En mild vinter gav lägre kostnader än planerat. En del av pengarna har vi satsat på att öka tryggheten och tillgängligheten på gator och i parker. Samhällsbyggnadsnämndens har hand om skötseln och underhållet av gator, parker och mark. Dessutom ingår fysisk planering, bygglov samt kart- och mätverksamhet i nämndens ansvar. Tekniska nämnden ansvarar för kommunens lokalförsörjning och fastighetsförvaltning. Dessutom har nämnden hand om skötsel, underhåll och utbyggnad av vatten och avlopp. Från 215 ingår även teknik, logistik och städning i nämndens område. Verksamheterna finansieras helt genom avgifter, hyresintäkter och ersättningar för våra tjänster. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har ansvar för tillsyn och offentlig kontroll enligt lagar och förordningar. Nämnden ska också skapa förut sättningar för en hållbar utveckling, bidra till att de nationella och regionala miljökvalitetsmålen uppfylls samt övervaka och förbättra miljön i kommunen. Resultat och måluppfyllelse för samhällsbyggnadsnämnden Nämnden hade fem egna mål 215, och i anslutning till målen har nämnden formulerat mätbara mål, åtaganden och indikatorer. Av totalt 16 mätbara mål har nio uppnåtts eller har utvecklats i rätt riktning. Av sammanlagt 24 åtaganden är 2 helt eller delvis genomförda. Samhällsbyggnadsnämndens egen värdering av måluppfyllelse utifrån kommunfullmäktiges målområden 215 Jämfört med 214 Medborgarnas Botkyrka Godtagbar Framtidens jobb Välfärd med kvalitet för alla Godtagbar Grön stad i rörelse God Kultur och kreativitet ger kraft God Effektiv kommunal organisation God Resultatmått 214 Mål Andelen tillgänglighets anpassade busshållplatser (procent) Andelen tillgänglighets anpassade övergångsställen (procent) Botkyrkaborna anser att kommunens parker och lekplatser är ganska eller mycket bra (procent) Botkyrkaborna anser att kommunens gator och vägar är ganska eller mycket bra (procent) Botkyrkabor är ganska eller mycket nöjda med tillgången till natur områden (procent) Botkyrkaborna är ganska eller mycket nöjda med kommunens friluftsområden (procent) Antalet användare av kommunens webbkarta (tusental) Nöjd kund-index, bygglovservice till företag (SBA/SKL) Nöjd kund-index, kommunens service till företag (SBA/SKL) Nöjd kund-index, bygglov, (Botkyrka kommuns bygglovsenkät) Antal avgjorda bygglovsärenden Andel avgjorda bygglovsärenden inom tio veckor (procent) Energiförbrukning per ljuspunkt (gatubelysning) 73 W 72 Medborgarnas deltagande i kommunens planeringsoch exploateringsprocesser ska öka. En stor del av personalen har deltagit i en serviceutbildning för att svara upp mot åtagandet om en bra service till medborgare och företagare och ett bra bemötande. Åtagandet har genomförts bland annat genom att vi har utvecklat webbplatsen och haft dialoger och samrådsförfaranden i samband med detaljplaner och upprustningar av parker. Foto: Love Strandell I Botkyrka är våra gemensamma parker, torg och vägar tillgängliga, trivsamma och trygga. Trygghetsvandringar har genomförts i alla stadsdelar. Som en följd av vandringarna har vi bland annat förbättrat belysningen och forslar bort fordon snabbare. 38 NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING 39

21 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN, TEKNISKA NÄMNDEN OCH MILJÖ OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN, TEKNISKA NÄMNDEN OCH MILJÖ OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Tryggare miljö Belysningsprojektet på Albyberget har resulterat i ny ljussättning, som har gett både bättre och energieffektivare belysning med hjälp av LED-teknik. Projektet omfattar både gångbanor och omgivningar och har även en konstnärlig gestaltning. Det genomfördes tillsammans med boende och skolorna i närheten. Det ekonomiska resultatet Samhällsbyggnadsnämndens nettokostnader uppgick till 143,9 miljoner kronor, en ökning med 3,7 procent jämfört med 214. Jämfört med budget är utfallet positivt med 4,3 miljoner kronor. Bygglovsverksamheten visar ett positivt utfall med 2,5 miljoner och bidrar därmed i hög grad till det positiva ekonomisk utfallet. En ökning av antalet bygglovsärenden har medfört att intäkterna ökat mer än väntat. Inom gata-park-verksamheten har den milda vintern bidragit till att det har blivit pengar över bland annat för åtgärder kopplade till trygghetsvandringarna i stadsdelarna. Tusental kronor Kostnad Intäkt Netto Samhällsbygg nadsnämnd Gemensam verksamhet Kartor och mätning Planverksamhet Gator och parker Mark och exploatering Bygglov Summa Budgetutfall Resultat och måluppfyllelse tekniska nämnden Nämnden hade tolv egna mål 215. I anslutning till målen har mätbara mål, åtaganden och indikatorer formulerats. Av totalt nio mätbara mål har fyra uppfyllts. Av sammanlagt nio åtaganden är sju helt eller delvis genomförda. Samhällsbyggnadsnämndens egen värdering av måluppfyllelse utifrån kommunfullmäktiges målområden 215 Jämfört med 214 Medborgarnas Botkyrka Godtagbar Framtidens jobb Välfärd med kvalitet för alla Ej godtagbar Grön stad i rörelse God Kultur och kreativitet ger kraft God Effektiv kommunal organisation Godtagbar Resultatmått 214 Mål Underhåll av lokaler Planerat, kronor per m Avhjälpande, kronor per m Energiförbrukning i kommunens lokaler Vatten (m³) 28 3 El (Mwh) Värme (Mwh) Antal bilar drivna med gas, etanol eller el Andel inköpt drivmedel; biogas 27% 35% 29% etanol 3% 2% 2% bensin 27% 23% 29% Eco-Par 3% - - Diesel-MK1 3% 2% 2% Eco-Par bio 1 1% 38% 38% Dricksvattenkvalitet Antal vattenprover Andel vattenprover med anmärkning 4% Inriktningen på fastighetsunderhållet är att öka det planerade underhållet i relation till avhjälpande underhåll. Under 215 uppnåddes inte den ambitionen utan över hälften av underhållet bestod av akuta underhållsinsatser. De energibesparande åtgärder som genomförts 215 beräknas ha medfört minskade uppvärmningskostnader med 1,6 miljoner. Solpaneler på Silverkronans äldreboende beräknas ge ett tillskott av el motsvarande 34 kwh per år. Paneler på Tullinge vattenverk motsvarar en årlig elproduktion på 19 kwh. Det ekonomiska resultatet Tekniska nämndens ekonomiska resultat innebär en nettointäkt med 7,5 miljoner kronor vilket är 1,5 miljoner bättre än budget. Av utfallet kommer 5,4 miljoner från VA- verksamheten vilket överförs till fond. Även övriga intäktsfinansierade delar redovisar positiva resultat. Inom lokalförsörjningen har det avhjälpande underhållet klart överstigit budgeten vilket medfört att det planerade underhållet har begränsats. Brukningsavgifterna inom VA-verksamheten översteg budget med 5,4 miljoner. En orsak är att vattenförbrukningen numera mäts mer exakt tack vare ny mätningsutrustning. Området teknik och logistik visar ett positivt utfall med 5,2 miljoner. Lägre kostnader under vintersäsongen samt ökad försäljning inom andra verksamhetsgrenar är huvudorsaker till utfallet. Sammanlagt tolv investeringsprojekt slutredovisades till nämnden under året. De sammanlagda utgifterna för projekten uppgick till 248 miljoner Tusental kronor Kostnad Intäkt Netto Teknisk nämnd Gemensam verksamhet Lokalförsörj ning och fastighet VA-verksamhet Städning Teknik och logistik Summa Budgetutfall Resultat och måluppfyllelse miljö- och hälsoskyddsnämnden Nämnden hade sju egna mål 215. I anslutning till målen har mätbara mål, åtaganden och indikatorer formulerats. Fyra av totalt fem mätbara mål uppnåddes och av sammanlagt tio åtaganden är åtta helt eller delvis genomförda. De flesta av nämndens 22 indikatorer har utvecklats i rätt riktning. Miljö- och hälsoskyddsnämndens egen värdering av måluppfyllelse utifrån kommunfullmäktiges målområden 215 Jämfört med 214 Medborgarnas Botkyrka Godtagbar Framtidens jobb God Välfärd med kvalitet för alla God Grön stad i rörelse Godtagbar Kultur och kreativitet ger kraft Ej godtagbar Effektiv kommunal organisation God Tillsynen har genomförts enligt planen under året. Projektet NKI 75 startade 214. Syftet är att arbeta strukturerat för att öka effektiviteten och förbättra informationen till och bemötandet av företagen i kommunen. Miljötillsynen i Botkyrka uppnådde index 81 vilket var det högsta värdet av alla deltagande kommuner i Stockholmsregionen. Miljöbarometern på kommunens webbplats innehåller 8 uppdaterade indikatorer som beskriver tillståndet för miljön i Botkyrka. Resultatmått och indikatorer Antalet inspektioner miljöbalken Antalet inspektioner livsmedelslagen Antalet inspektioner livsmedelslagen, extra kontroll Antalet inspektioner försäljning av folköl, tobak och vissa läkemedel Antalet inspektioner per årsarbetare, miljöbalkstillsyn Antalet inspektioner per årsarbetare, livsmedelstillsyn Mängd totalfosfor i Kagg hamraåns utlopp, kg per år Antal rastande och häckande arter av vadarfåglar i Botkyrka Resultatmått och indikatorer 214 Mål Nöjd kund-index, miljö- och hälsoskydd, Botkyrka 66* 69 81, alla kommuner 65* 67 Andelen lärare som anser att fältbussen kompletterar och berikar undervisningen i NO (procent) Antalet deltagare med fältbussen *213 Det ekonomiska resultatet Miljö- och hälsoskyddsnämnden fick ett över skott på,5 miljoner kronor jämfört med budget. Omfattningen på de kommuninterna tjänsterna har medfört att intäkterna överstiger budget. Förseningar av ett par större projekt har gjort att kostnaderna blev lägre än planerat. Tusental kronor Kostnad Intäkt Netto Miljö- och hälsoskyddsnämnden Gemensam verksamhet Miljö- och hälsoskydd Livsmedel Övervakning, naturvård, Naturskola Summa Budgetutfall +522 Viktigt 215 Stadsbyggnadsdag i Alby Dagen syftade till att väcka byggföretagens intresse för Botkyrka och lockade 15 företrädare för branschen. Planer för bostäder Planeringen pågår för sammanlagt 2 9 lägenheter i bland annat Alby, Fittja, Prästviken, Tumba skog och Riksten. Isfritt ned till minus 1 Genom sopsaltning har gång- och cykelvägarna mellan Alby och Tumba samt mellan Vårsta och Skyttbrink hållits isfria. Samordnade varutransporter Under hösten anslöts två stora livsmedelsleverantörer till samordnade varutransporter. Projektet utvidgas under 216 med flera leverantörer. Alby folkhälsopark Folkhälsoparken har färdigställts i samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen. Ny kommunkarta En ny karta med fakta kring sevärdheter och upplevelser inom natur och kultur i Botkyrka trycktes och delas nu ut på medborgarkontor, bibliotek och i kommunalhusets reception. 4 NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING 41

22 UTBILDNINGSNÄMNDEN Fokus på att förbättra resultaten i skolan Vi har under året fokuserat på att förbättra undervisningen så att fler elever når kunskapsmålen. Betygen för de elever som gick ut nian ökade något och fler blev behöriga till gymnasiet. Utbildningsnämnden ansvarar för förskola, skolbarnomsorg, förskoleklass, grundskola, gymnasiet samt särskola på grundskolenivå och gymnasienivå. Resultat och måluppfyllelse Utbildningsnämnden hade 17 egna mål och 11 mätbara mål 215. Av de mätbara målen har fem uppnåtts. För två av de mätbara målen pekar utvecklingen åt rätt håll och för tre går det inte åt rätt håll. Ett mål har inte kunnat mätas. Vi värderar vår måluppfyllelse som god i hälften av målområdena. Nämndens åtaganden för 215 har till stora delar helt eller delvis genomförts. För nästan alla de åtaganden som inte är klara pågår genomförandet, eftersom de ofta har ett flerårigt perspektiv. Här är några nedslag i nämndens arbete under året. Nämnden hade tre egna mål inom målområdet Välfärd med kvalitet för alla som är nämndens kärnområde. Målen handlar om att ge alla elever, oavsett kön, goda förutsättningar för lärande och att kunna förbättra sina kunskapsresultat. Barn och elever ska uppleva trygghet och få studiero. Nämnden har värderat måluppfyllelsen som godtagbar och att den är oförändrad jämfört med 214. Utbildningsnämndens egen värdering av måluppfyllelse utifrån kommunfullmäktiges målområden 215 Jämfört med 214 Medborgarnas Botkyrka God Framtidens jobb God Välfärd med kvalitet för alla Godtagbar Grön stad i rörelse Godtagbar Kultur och kreativitet ger kraft God Effektiv kommunal organisation Godtagbar Betygsresultaten i Botkyrka är lägre än genomsnittet för landet. Men jämfört med 214 ökar andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasiet och som får godkända betyg i alla ämnen. Även det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 ökar. I gymnasieskolan ökar jämfört med 214 andelen elever med examen från yrkesprogram medan andelen med examen från högskoleförberedande program minskar något. Liksom tidigare år är det stora skillnader på resultaten mellan olika skolor i Botkyrka. Det förekommer skolor med betygsresultat långt över riksgenomsnittet och andra ligger långt under. Vissa enheter har lyckats med att varaktigt höja sina resultat. Utbildningsförvaltningen kommer systematiskt analysera vilka framgångsfaktorer som ligger bakom enheternas förbättrade resultat och bidra till att sprida erfarenheter mellan skolor. Foto: Tobias Fischer Resultatmått Andelen elever som tycker att de har reellt inflytande, grundskola (procent)** Grundskolan med lägsta värdet (procent)** Andelen elever som tycker att de har reellt inflytande, gymnasiet (procent)* Gymnasieskolan med lägsta värdet (procent)* Betyg i alla ämnen, årskurs 9 (procent) Botkyrka Riket Behöriga till yrkesprogram (procent) Kvinnor Män Riket Meritvärde, årskurs Flickor Pojkar Riket Betyg i gymnasieskolan 13,6 13,1 13, Kvinnor 14,2 13,5 13,6 Män 13, 12,7 12,3 Riket 13,9 14, 13,9 Behörighet till högskolan (procent) Riket Elever som börjat studera på högskolan inom tre år efter gymnasiet (procent) * Ny mätmetod 214. ** Elevenkät i grundskolan flyttad från höst- till vårterminen. Det ekonomiska resultatet Utbildningsnämndens nettokostnader uppgick till 2 242,7 miljoner kronor, en ökning med 6, procent jämfört med föregående år. et är 1,6 miljoner högre än budget. Nämnden redovisar överskott både inom beställarverksamheten och för förvaltningsgemensamma verksamheter med totalt 15,7 miljoner kronor. Överskottet beror dels på att förskolan har haft 132 färre barn och grundskolan 186 färre elever än vad som var budgeterat, dels på att vi hade lägre kostnader för till exempel på verksamhetslokaler och skolskjutsar. De kommunala utförarenheterna visar sammantaget ett underskott på 26,2 miljoner kronor, varav 15,3 på grundskolor, 2,7 på förskolor och 8,3 på gymnasieskolor. Enheterna har haft svårt att anpassa verksamheterna och kostnaderna till elevintäkterna. UTBILDNINGSNÄMNDEN Tusental kronor Kostnad Intäkt Netto Utbildnings nämnden Gemensam verksamhet Förskola Fritidshem Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Gymnasie skola Särskola, gymnasiet Summa Budgetutfall Viktigt 215 Personal- och kompetensförsörjning Behovet är stort att anställa förskollärare, fritidspedagoger och lärare på alla nivåer. Samtidigt behöver en stor del av den nuvarande personalen fortbildning för att kunna möta kravet på lärarlegitimation. Från 1 oktober 215 permanentades förstelärartjänsterna i Botkyrka. Det finns 123 tjänster varav 98 är tillsvidaretjänster som förstelärare eller lektor. Nyanlända flyktingsituationen Antalet nyanlända barn och elever har ökat under året. Förvaltningen behöver säkerställa ett fungerande och hållbart mottagande av nyanlända och skapa förutsättningar för integration. Fler barn gör att vi behöver nya lösningar för att täcka ökade behov av fler lokaler och utbildade lärare. För att öka insatserna till nyanlända barn och elever kommer mottagningsenhetens och modermålsorganisationens resurser att samordnas i en enhet. Nya lokaler för verksamheterna Barn och elever som går i Botkyrkas egna förskolor och skolor behöver funktionella lokaler för undervisning. Prästkragens förskola och Skogsbacksskolan byggdes om och färdigställdes under 215. Under året påbörjades ny- och ombyggnation av Tranans förskola, Humlans förskola och Södergårdens förskola. Vill du läsa mer? Utbildningsnämndens årsredovisning finns här: ekonomiochstyrning/arsredovisning 42 NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING 43

23 kultur- och FRITIDSNÄMNDEN Kultur- och fritidsnämnden ska främja kulturlivet och fritidsverksamheten i kommunen. Barn och unga är en prioriterad målgrupp och de ska kunna ha en varierad fritid och dessutom kunna påverka den själva. Verksamheten omfattar bibliotek och andra kulturinstitutioner, kulturevenemang, ungdomsverksamhet och stöd till föreningar samt idrott och anläggningar. Resultat och måluppfyllelse Nämnden hade 16 egna mål 215. I anslutning till målen har mätbara mål, åtaganden och indikatorer formulerats. Av totalt 15 mätbara mål har 13 uppfyllts eller utvecklats i rätt riktning. Av sammanlagt 2 åtaganden är 19 helt eller delvis genomförda. Kultur- och fritidsnämndens egen värdering av måluppfyllelse utifrån kommunfullmäktiges målområden 215 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Gemenskap och upplevelser Kultur- och fritidsnämndens verksamheter blir allt viktigare för att skapa en gemenskap bland Botkyrkaborna. I kulturen, idrotten och fritidsverksamheterna kan de flesta hitta något som lockar. Jämfört med 214 Medborgarnas Botkyrka God Framtidens jobb Godtagbar Välfärd med kvalitet för alla God Grön stad i rörelse Godtagbar Kultur och kreativitet ger kraft God Effektiv kommunal organisation Godtagbar Jämförelser med andra kommuner Kommunernas kvalitet i korthet (KKiK) Huvudbibliotekets öppethållande utöver 8 17 på vardagar, timmar. 2 2 Genomsnitt för kommunerna Simhallens öppethållande utöver 8 17 på vardagar, timmar Genomsnitt för kommunerna Nöjd medborgarindex (SCB) Idrott och motion, Botkyrka Genomsnitt för kommunerna 59 6 Bibliotek, Botkyrka 7 69 Genomsnitt för kommunerna Kultur, Botkyrka 63 6 Genomsnitt för kommunerna Botkyrka erbjuder en bättre service än genomsnittskommunen om man ser till öppettiderna på bibliotek och badhus. Det är stor skillnad på andelen positiva svar i kommunens egen medborgarundersökning och SCB:s undersökning. Svaren i kommunens egen undersökning är genomgående mer positiva. Urval resultatmått (procent) 214 Mål Andel invånare* som är positiva till kommunens - kulturverksamhet tillgång till kulturevenemang biblioteksverksamhet idrottsverksamhet 66 7 Andel elever i ämneskurser i kulturskolan Tjejer Killar Andel besökare på mötesplatser för unga vuxna Kvinnor Män Andel deltagare i idrottsföreningarna Kvinnor Män Andel besökare som upplever att alla besökare behandlas lika Kvinnor 9 96 Män 9 95 *Medborgarundersökningen Samarbetet med arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden har utvecklats ytterligare. Mötesplatsen för unga vuxna i anslutning till den nya fritidsgården Albys hjärta har inneburit nya möjligheter till gemensam planering för att ge målgruppen fler ingångar till arbetsmarknaden. Vi samarbetar också med sociala företag. Foto: Kajsa Kax Wåghals Ett av nämndens mål är att verksamheterna ska ge alla medborgare lika möjligheter att ta del av kultur- och fritidslivet i Botkyrka. Även om verksamheterna når en bred målgrupp finns det grupper som är underrepresenterade och som inte alltid kan ta del av verksamheten på samma villkor som andra. Det är 91 procent av besökarna som uppger att de känner sig trygga i nämndens verksamheter. Det är en ökning jämfört med tidigare mätning och resultatet är samma för kvinnor och män. Personalen vid simhallarna har utbildats till instruktörer i en metod för att lära personer med funktionsnedsättning att simma. För att öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning har vi bl.a. startat särskilda hälsogrupper och byggt ett anpassat utegym vid Alby folkhälsopark. I Tullinge har biblioteket, medborgarkontoret och fritidsgården samarbetat om aktiviteter för ensamkommande flyktingbarn. Könsfördelningen bland besökare och deltagare i verksamheterna har jämnats ut något men förbättringarna går långsamt. Skillnaderna är fortfarande större än enligt de mål som satts upp. Volymmått 214 Mål Besök på fritidsgårdar (12 16 år) Besök på fritidsklubbar (1 12 år) Besök på mötesplatser för unga vuxna Besök på bibliotekswebben Besök på biblioteket per invånare 5,1 6, 4,9 Bibliotek, öppettimmar Under våren 215 nådde besöken på mötesplatsen för unga vuxna i Alby inte upp till den förväntade nivån. Men när verksamheten flyttade till Albys hjärta, som invigdes i augusti, steg antalet besök åter. Målet för antalet biblioteksbesök per invånare bedömer vi att det inte går att nå förrän mot slutet av flerårsplaneperioden. Det ekonomiska resultatet Nämndens nettokostnader uppgick till 218 miljoner kronor, en ökning med 5,5 procent jämfört med 214. et är 1,4 miljoner kronor bättre än budget. Verksamhetsgrenen ungdom och förening fick tillsammans med den gemensamma verksamheten ett positivt budgetutfall på 1,6 miljoner. et för övriga verksamheter var i stort enligt budget. Intäkterna är 2,7 miljoner högre än beräknat och det beror på att förvaltningen har fått externa bidrag för i första hand kulturoch biblioteksverksamheterna. Statens kulturråd, Svenska institutet och Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor med flera har bidragit. Däremot har intäkterna från baden och rackethallen inte nått upp till budgeterad nivå. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Tusental kronor Kostnad Intäkt Netto Gemensamt Idrott och anläggning Ungdom och förening Kultur Bibliotek Summa Budgetutfall Viktigt 215 Folkhälsoparken i Alby I november invigdes Alby folkhälsopark som är Sveriges första folkhälsopark. I parken ryms ytor för fotboll, tennis, basket, skejt, BMX, parkour, skridskoåkning, löpning, dans, filmvisning, musikuppträdanden, umgänge, grillning och mycket mer. Albys hjärta Albys hjärta invigdes i augusti och rymmer en fritidsklubb, en fritidsgård och en mötesplats för unga vuxna. I huset ryms utvecklingsarbetet Kulturjägarna som syftar till att stärka ungdomars egenmakt. På konferensen Botkyrka movement möttes 25 deltagare från hela Sverige för att utvecklas och utmanas kring ungkultur och demokrati. Konstgräsplan vid Kärsby idrottsplats Den nya konstgräsplanen på Kärsby IP är hemmaplan för föreningen Norsborgs flickfotboll, som nu får bättre förutsättningar att utveckla sin verksamhet. Planen är en viktig del i att stärka tjejers idrottande i Botkyrka. Internationella bokmässan i Botkyrka Botkyrka internationella bokmässa genomfördes i april med fokus på litteratur och berättelser från hela världen. Temat var "Mellan flykt och förvandling" och lockade närmare 1 besökare som tog del av program och aktiviteter på sammanlagt 13 språk. Föreningsstöd till nyanlända Sju föreningar fick bidrag för aktiviteter för ensamkommande flyktingbarn. Det var bl.a. fotboll, dans, teater, musik och boxning. Vi är Botkyrka Den augusti var det premiär för festivalen Vi är Botkyrka med musik, fest och familjeaktiviteter. Totalt lockades 8 besökare. Vill du läsa mer? Kultur- och fritidsnämndens årsredovisning hittar du på: ekonomiochstyrning/arsredovisning 44 NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING 45

24 så får vi fler flickor till fotbollen Foto: Tobias Fischer Foto: Botkyrka kommun Jämställdhet är ett uttalat mål i Botkyrka kommuns idrottspolitiska program och man ger ekonomiskt stöd till föreningar som arbetar för att få fler flickor att idrotta. Text: Åsa Österlund Mätningar visar att 3 procent flickor och 7 procent pojkar tar del av den organiserade idrotten inom kommunen, men målet är inte att ändra procentsatsen utan att öka antalet flickor. Det är viktigt, vi vill ju inte att killar ska sluta idrotta, utan att fler flickor ska börja, klargör Linus Söderling, idrottsutvecklare i Botkyrka kommun. För att lyckas med det här har kommunen beslutat att satsa på anläggningar för sporter som är populära hos flickor och göra så att de känner att dessa och verksamheten är till för dem också. Det görs dels i utformningen av belysning och skyltning, berättar Linus, men också genom att anlita fler kvinnliga ledare och att ge flickorna fler och bättre träningstider. I år har kommunen även satsat 15 kronor på ett samarbete med Samba Football Academy och Norsborgs FF. Samba FA:s satsning FC Feminina är till för flickor 7-17 år som vill lära sig att spela fotboll med Alegria (glädje på portugisiska) och Jogo bonito (vackert spel). Samba FA åker runt i skolor och peppar flickor att spela spontanfotboll och rekryterar också spelare och ledare till Norsborgs FF. Bara i år har det gett 3 nya lagmedlemmar. Ett annat led i satsningen är den nya konstgräsplanen på Kärsby idrottsplats i Norsborg den första i Botkyrka med en tydlig inriktning mot att välkomna flickor. När Sveriges Radio var där och rapporterade gav snart 12-åriga Vilma Pettersson i Norsborgs flickfotboll den nya planen väl godkänt: Det är kul. Med gruset var det inte lika kul för då blev det svårt när det var blött. Det blev så stora vattenpölar. Fotbollssatsningen är bara början. Det finns förslag på att bygga ytterligare ett hus för ridsport i kommunen, samt även för gymnastik och friidrott. I november invigs Alby folkhälsopark, den första spontanidrottsanläggningen som flickor har fått utforma från start till mål. Den kommer att ha utomhusgym, friidrottsredskap, cykelanläggning, basketplan, tennisplan, motionsspår och en portabel isbana, berättar Linus. Är du tjej och vill spela fotboll? Norsborgs FF Kontakta Nevin Gergis, , nevin@sambafa.se. Medlemskap kostar 1 kronor inklusive träningströja. Samba Fotball Academy Samba FA, grundat av före detta elitfotbollspelaren Samba-Erik Johansson, lär ut den vackra brasilianska fotbollen O jogo Bonito och värdegrundsutbildningen Bonito Lifestyle till barn och ungdomar i storstäders förorter, skolor och fotbollsföreningar. Läs mer på sambafa.se 46 47

25 ARBETSMARKNAD OCH VUXENUTBILDNINGSNÄMNDEN arbetsmarknad- och vuxenutbildningsnämnden Botkyrkabornas delaktighet ger resultat Vi fokuserar på insatser som ska leda till arbete och utbildning. De flesta av våra mål har uppnåtts eller utvecklats i rätt riktning. Foto: Botkyrka kommun Antal som fått arbete eller fortsätter studera sex månader efter insats Genom gymnasial vuxenutbildning ska 745 Botkyrkabor gå till arbete eller vidare utbildning. Genom sfi-utbildning och grundläggande vuxenut bild ning ska 1 1 Botkyrkabor gå till arbete eller vidare utbildning. Genom en yrkeshögskoleutbildning ska 32 Botkyrkabor gå till arbete eller vidareutbildning. Genom en gymnasial spetsutbildning ska 14 Botkyrkabor gå till arbete eller vidare studier Genom KOMMiJOBB ska 5 Botkyrkabor gå till arbete eller vidareutbildning. Genom arbetsmarknads insatser ska 16 Botkyrkabor gå till arbete eller vidareutbildning. (t=totalt, k=kvinnor och m=män) ARBETSMARKNAD OCH VUXENUTBILDNINGSNÄMNDEN Mål t 61 t 53 k 43 k 215 m 18 m 1 1 t 688 t 68 k 411k 42 m 277 m 32 t 15 t 18 k 1 k 14 m 5 m 14 t 8 t 1 k 6 k 4 m 2 m 5 t 64 t 25 k 43 k 25 m 21 m 16 t 197 t 8 k 99 k 8 m 98 m Botkyrkabornas delaktighet ger goda resultat Botkyrkabornas delaktighet i sin egen utveckling och de insatser de deltar i är grundläggande för ett gott resultat. Arbetet med att skapa goda förutsättningar för deltagar delaktighet kommer fortsätta att utvecklas med Botkyrkabornas behov i centrum. Det ekonomiska resultatet Arbetsmarknads- och vuxenutbildnings nämnden redovisar ett överskott mot budgeten på 5,4 miljoner kronor. Överskott finns till största del inom vuxenutbildningen och arbetsmarknadsåtgärder och beror på en försiktig antagning av elever till start av gymnasial vuxenutbildning i januari 215, fler avhopp från utbildningsplatserna och vakanshållning av tjänster. Tusental kronor Kostnad Intäkt Netto Arbetsmarknadsåtgärder Vuxen utbildning Yrkeshögskola* Gymnasial spetsutbildning* Uppdragsutbildning* Administration Xenter* Daglig verksamhet Nämnd och central förvaltning Summa Budgetutfall * Ingår i Xenters verksamhet Viktigt 215 Alla som ville fick ett sommarjobb Alla Botkyrkaungdomar mellan 16 och 19 år som sökte och ville ha feriepraktik sommaren 215 fick det. Av de drygt 1 6 ungdomarna som sökte, var det 1 42 som tackade ja till erbjudandet. Arbetsmarknads- och vuxenutbildnings nämnden ansvarar för kommunens arbets mark nadsåtgärder, vuxenutbildning och högre utbildning, till exempel yrkeshögskole utbild ningar. Nämnden ansvarar också för samhälls orientering och daglig verksamhet för vissa personer med funktionsnedsättning. Resultat och måluppfyllelse Arbetsmarknads- och vuxenutbildnings nämnden hade fem egna mål och 32 mätbara mål 215. Av de mätbara målen har 27 uppnåtts eller utvecklats i rätt riktning. Till målen fanns också 14 åtaganden där 1 är helt genomförda och ett är delvis genomfört. Här är några nedslag i nämndens arbete under året. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndens egen värdering av måluppfyllelse utifrån kommunfullmäktiges målområden 215 Jämfört med 214 Medborgarnas Botkyrka God Framtidens jobb Godtagbar Välfärd med kvalitet för alla God Grön stad i rörelse God Kultur och kreativitet ger kraft God Effektiv kommunal organisation God Insatser som leder till arbete eller studier Det övergripande målet var högt satt 2 Botkyrkabor skulle efter insats vara i egen försörjning genom arbete, vidare studier eller start av eget företag. Resultatet visar enligt förvaltningens bedömning att drygt 1 5 personer var i arbete eller vidare studier sex månader efter avslutad insats. Det är stor skillnad mellan kvinnors och mäns deltagande i de olika utbildningsinsatserna. Av deltagarna är 63 procent kvinnor och 37 procent män. För arbetsmarknadsinsatserna är antalet män och kvinnor jämt fördelat. Resultaten är likvärdiga eller bättre jämfört med tidigare år. 69 procent av kvinnorna och 7 procent av männen i arbete eller vidare studier sex månader efter avslutad insats. Resultatet bygger på de 57 procent som vi kommit i kontakt med efter avslutad insats. Tabellen visar en bedömning av antalet Botkyrkabor i arbete eller vidare utbildning sex månader efter avslutad utbildning eller insats. Jobbcoachning och vägledning En gång i veckan har jobbcoach och vägledare genomfört olika aktiviteter på Ungdomens hus i Fittja och på Albys hjärta. De har också besökt mötesplatsen Höders väg i Hallunda och informerat ungdomar i Storvreten. Avbrott från gymnasial vuxenutbildning Andelen avbrott från gymnasial vuxenutbildning har ökat något, och var 15 procent för kvinnor och 18 procent för män. 214 uppgick avhoppen till 15 procent för män och kvinnor. En förklaring till ökningen är att det under året skedde ett byte av utbildningsanordnare. Antal helårsplatser i olika verksamheter Arbetsmarknadsprogram Yrkeshögskola Gymnasial spetsutbildning Gymnasial vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning Sfi Uppsökande verksamhet till unga Under de senaste två åren har vi utvecklat och utökat den uppsökande verksamheten riktad till unga i åldern år utan arbete eller utbildning. Genom verksamheten har ungdomarna fått möjlighet att söka jobb på plats, öva sig inför arbetsintervju och skriva sitt cv. Under hösten 215 har tre ungdomsambassadörer med lokal förankring anställts för att vara länk mellan ungdomar och kommunens jobbcenter. Mer individanpassad utbildning inom sfi Undervisningsformerna inom sfi har utvecklats under året. Eleven kan genom ett flexibelt schema bestämma vilka undervisningsblock hen vill gå på. Dessutom har varje elev en mentor när undervisningen genomförs av flera lärare. Samverkan ökar Botkyrkabornas möjligheter För att bättre möta Botkyrkabornas behov har flera nya samarbeten mellan förvaltningens verksamheter startat. Syftet är att dra nytta av varandras erfarenheter och kompetenser. Vill du läsa mer? Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndens årsredovisning finns här: ekonomiochstyrning/arsredovisning 48 NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING 49

26 Vi gör skillnad för unga i botkyrka Foto: Love Strandell BOTKYRKA YAP Botkyrka YAP är till för 1- till 18-åringar som av någon anledning har det bekymmersamt i livet och har svårt att klara sin skolgång. De ungas YAP-stödpersoner spelar en central roll. Under augusti till oktober kommer arbetet pågå med att rekrytera cirka 2-25 personer. Alla utvalda stödpersoner genomgår en utbildning innan de kan matchas med en ungdom. Stödet ges under sex månader, upp till 15 timmar per vecka. Vill du läsa mer om Botkyrka YAP besök botkyrka.se/yap. Sista dag att lämna intresseanmälan är: 13 september 215. Foto: Björn Abelin Under våren startade Botkyrka kommun YAP, en stödjande insats för unga med allra störst behov av extra stöd. Nu rekryterar Botkyrka 2-25 nya stödpersoner till modellen. Text: Jonas Lannering Evy Gaude, 55 år, och Serife Babaoglu, 3 år, har varit stödpersoner för varsin ungdom enligt YAP-modellen sedan i våras. Man kan säga att jag från dag ett försökt avveckla mig själv. Jag försöker stärka ungdomens självkänsla och få den att veta var man ska vända sig i framtiden om man behöver hjälp, säger Ewy och tillägger att det är viktigt att det finns någon utanför familjen som unga kan vända sig till. YAP-STÖDPERSONERNA och ungdomarna lägger själva upp sin gemensamma tid. Cirka 15 timmar i veckan träffas man hemma hos ungdomen, talar i telefon eller gör aktiviteter ihop allt i nära samarbete med föräldrarna. Under de 6 månader som insatsen pågår finns YAP-stödpersonerna till hands med målet att de unga ska kunna klara sig bättre på egen hand. Stödpersonerna fokuserar särskilt på ungdomarnas styrkor och inte problem för att öka deras självkänsla. Både Ewy och Serife tycker att det har varit givande att vara stödpersoner. Det roligaste med att vara YAP- stödperson är att man märker tydliga resultat! Vi försöker hela tiden lyfta vår ungdoms styrkor och självförtroende och det arbetet går framåt för varje gång man träffas, säger Serife. För mig är det oerhört givande. Ungdomarna är så kloka och även om jag skulle kunna vara deras mormor så lär jag mig så mycket från dem om hur samhället fungerar, eller inte fungerar i vissa fall, säger Ewy som tycker att fler borde ta chansen att bli YAP-stödperson. Vi lägger ju upp tiden själva så det går ju att hitta tider som passar. Jag studerar till lärare samtidigt och det fungerar väldigt bra för mig, säger Serife. Stödpersonerna får en ekonomisk ersättning för de 15 timmar i veckan man förväntas vara med sin ungdom. I den första gruppen stödpersoner finns egenföretagare, deltidsanställda, studenter och pensionärer som alla planerar sina veckor på olika sätt. Det går också att lägga mycket av tiden på kvällar och helger. Om man går på bio tillsammans till exempel så gör man ju det på kvällen. Så att vara heltidsarbetande skulle också fungera, bara man har vissa möjligheter att själv styra sin arbetstid, säger Ewy. Vad skulle ni vilja säga till de som funderar på att bli YAP-stödpersoner? Var inte rädda och kör bara! Jag var lite nervös först men man får också en utbildning i början och man växer snabbt in i rollen, säger Serife. Ta chansen och prata med dem som jobbar med YAP. De stöttar och peppar under hela perioden. Det behövs många fler YAP-stödpersoner, avslutar Ewy. 5 51

27 SOCIALNÄMNDEN socialnämnden Ett år med stora utmaningar Socialnämnden har arbetat framgångsrikt med flera av sina mål. Men samtidigt har omvälvande händelser i Botkyrka och omvärlden ställt högre krav på verksamheten. Socialnämnden ansvarar för individ- och familjeomsorgen och för insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning. Dessutom ansvarar socialnämnden för de öppna förskolorna. Resultat och måluppfyllelse Socialnämnden hade fyra egna mål och 23 mätbara mål 215. Nio av de 23 mätbara målen har uppnåtts eller utvecklats i rätt riktning. Av de mätbara målen har åtta inte följts upp. Till målen fanns tio åtaganden varav sex är genomförda, tre är delvis genomförda och ett är inte genomfört. Socialnämndens egen värdering av måluppfyllelse utifrån kommunfullmäktiges målområden 215 Jämfört med 214 Medborgarnas Botkyrka God Framtidens jobb Godtagbar Välfärd med kvalitet för alla Godtagbar Grön stad i rörelse Godtagbar Effektiv kommunal organisation Godtagbar Något fler hushåll med ekonomiskt bistånd Under senare delen av 215 har kostnaderna för försörjningsstödet minskat, men något fler hushåll har fått ekonomiskt bistånd än 214. Botkyrkabor som söker försörjnings stöd har svårt att komma in på den reguljära arbets marknaden och socialtjänstens arbetsmar knad s insatser tillsammans med övriga aktörers insatser är inte tillräckliga för att möta behoven. Antalet hemlösa och antalet vräkningar pekar i negativ riktning. Den reguljära bostads mark naden är till stor del stängd och andra-, och tredjehandsuthyrningen är mycket dyr på grund av den brist på bostäder som råder i regionen. Många vänder sig därför till socialtjänsten för att få tillfälliga boendelösningar. Personer som annars skulle ha varit självförsörjande har till följd av detta blivit försörjningsstödstagare. Foto: Love Strandell 214 Mål Urval mätbara mål Andel män och kvinnor som via 57 t 2 t 39 t ARB* kommit ut i egen försörjning som fortfarande har annan för- 46 k 2 k 27 k sörjning efter 6 månader (procent) 58 m 2 m 33 m Avslutade råd och stödinsatser barn och unga där brukaren svarar ja, i viss mån eller ja absolut på frågan om problemen minskat eller upphört (procent) Avslutade råd och stödinsatser barn och unga där brukaren svarar ja absolut på frågan 9 69 om de skulle rekommendera oss till en bekant (procent) Antal pojkar/män 8 t 22 t och flickor/kvinnor 35 k 11 k som fått YAP** som insats 45 m 11 m Inga barn ska vräkas i de ärenden där socialför valtningen har involverats/varit involverade Förhandsbedömningar av aktualiserade barn och unga färdigställs inom lagstadgade tid (14 dagar) Utredningstiden för barn och unga är högst 15 dagar Minst 8 % av alla män och kvinnor anser att det är lätt eller ganska lätt att få kontakt med socialförvaltningen t=totalt, k=kvinnor och m=män *ARB=Arbete Rehabilitering Botkyrka **YAP (Youth Advocate Programmes) dagar 135 dagar 14 dagar 15 dagar 12 dagar 122 dagar 86 t 8 t 75 t 8 k 76 k 8 m 74 m Socialförvaltningen har haft höga ambitioner med införandet av YAP (Youth Advocate Programmes). Botkyrka YAP är en modell för att stödja de barn och ungdomar som har allra störst behov av extra stöd i vardagen. Att målen inte uppfylls under 215 beror på att det har varit svårt att rekrytera stödpersoner, vilket modellen bygger på. Hur dessa svårigheter ska hanteras kommer vi att arbeta med under 216. Personalens kompetens och erfarenhet är viktig för att säkerställa god kvalitet och verksam hetens behov av utveckling. Personalomsätt ningen har under året varit hög och det är generellt svårt att rekrytera socialsekreterare till handläggartjänster med myndighetsutövning. En svårighet Botkyrka delar med många kommuner i Sverige och särskilt inom Stockholms län. Resultat jämfört med andra kommuner Socialstyrelsen tar fram mått där Sveriges kommuner jämförs. Där finns fler mätningar som handlar förutsättningar för att uppnå goda resultat och god kvalitet. Rapporterna hittar du här: Det ekonomiska resultatet Socialnämnden redovisar ett underskott mot budget på 19,2 miljoner kronor. Jämfört med 214 har nettokostnaderna ökat med närmare tre procent. Av underskottet är närmare 11 miljoner kronor av engångskaraktär. Det gäller kostnader till följd av brandattentaten och att bedömningen av intäkter från Migrationsverket för 214 var för stor, vilket påverkat 215 negativt. Försörjningsstödet har minskat under året och utfallet ligger något lägre än förra året, men överstiger budget med 7,4 miljoner kronor. Verksamheten riktad till barn och ungdomar redovisar underskott på 9 miljoner kronor exklusive kostnader i samband med brandattentaten. Individplaceringarna ökar generellt och främst inom barn och unga. En avgörande orsak är att fler barn är i behov av familjehemsvård, samtidigt som det blir allt svårare att hitta familjehem. Detta har lett till dyra köp av konsulentstödda jour- och familjehem. Inom den övriga verksamheten redovisas både plus och minus mot budget. De större underskotten beror främst på höga kostnader för larm, bevakning och renoveringar. Det handlar också om att placeringar blir längre än planerat på grund av den ansträngda bostadsmarknaden. På plussidan bidrar färre placeringar på insti tution och låg efterfrågan på öppna insatser för personer med missbruksproblem. Vi redovisar också ett litet nettoöverskott för ensam kommande barn och ungdomar. Att flera tjänster är vakanta och att IT-kostnaderna varit lägre bidrar också till överskottet. Tusental kronor Kostnad Intäkt Netto Flykting åtgärder Öppen förskola Barn och unga Vuxna exklusive missbrukare Missbruk, beroende Ekonomiskt bistånd Gemensam verksamhet Summa Budgetutfall Viktiga händelser var ett händelserikt år för socialnämnden, dramatiska händelser i Botkyrka och internationellt har påverkat medborgarna och förvaltningens arbete på ett väldigt påtagligt sätt. Flyktingsituationen och brandattentaten är omvälvande händelser som har varit svåra att förutse och som har inneburit helt nya utmaningar för organisationen. Bostadssituationen, våldsarbetet och samverkan med andra aktörer är alla olika delar i det utvecklingsarbete förvaltningen bedriver för att förbättra för våra medborgare. Vill du läsa mer? Socialnämndens årsredovisning finns här: ekonomiochstyrning/arsredovisning 52 NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING 53

28 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN OMSORGSNÄMNDEN Botkyrka har fått en brukarombudsman För att våra brukare ska få ett ökat inflytande och uppleva en större delaktighet och ett gott bemötande har vi bland annat genomfört flera brukar- och inflytanderåd och inrättat en brukarombudsman. Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för den kommunala hälso- och sjukvården, omsorgen om äldre personer, insatser för personer med fysisk funktionsnedsättning med undantag av daglig verksamhet. Dessutom har nämnden ansvar för bidraget till bostadsanpassning. Resultat och måluppfyllelse Vård- och omsorgsnämnden hade 17 egna mål och sex mätbara mål 215. Ett av de mätbara målen har uppnåtts, för ett mål pekar utvecklingen åt rätt håll och för två mål går utvecklingen inte åt rätt håll. Till målen fanns också tio åtaganden varav åtta är helt och två delvis genomförda. Flera av nämndens mål och indikatorer är inriktade på att förbättra kvaliteten i verksamheten. Vård- och omsorgsnämndens egen värdering av måluppfyllelse utifrån kommunfullmäktiges målområden 215 Jämfört med 214 Medborgarnas Botkyrka God Framtidens jobb God Välfärd med kvalitet för alla God Grön stad i rörelse * - Kultur och kreativitet ger kraft God Effektiv kommunal organisation Godtagbar *Har inte mätts 215 Brukarnas uppfattning om verksamheten Andelen brukare i kommunens vård- och omsorgsboenden som är nöjda eller ganska nöjda har minskat från 79 till 74 procent mellan 214 och 215. Medan andelen som är trygga eller ganska trygga har ökat från 84 till 86 procent. Inom hemtjänsten har andelen brukare som är trygga ökat från 71 till 74 procent. Däremot har andelen brukare inom hemtjänsten som är nöjda eller ganska nöjda minskat något. Sammantaget är brukarnas uppfattning om nöjdhet, trygghet och bemötande i boendena och hemtjänsten lägre än snittet i länet. Andelen brukare inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning som är nöjda med verksamheterna och känner sig trygga är i stort oförändrad jämfört med 214. Vi har anordnat brukarråd för att ge brukarna inom äldreomsorg och omsorgen för personer med funktionsnedsättning större inflytande och delaktighet. Och i februari anställde kommunen en brukarombudsman som ska stärka inflytandet för personer som har en utvecklingsstörning eller en neuropsykiatrisk diagnos. Inom funktionsnedsättningsområdet finns kommunikationsstödjare som har fokus på att skapa fungerande kommunikation för alla brukare utifrån deras förutsättningar. För att öka tillgängligheten för både anhöriga och brukare har vi inrättat en reception på myndighetsverksamheten som är bemannad kontorstid. Dessutom har begränsningen av telefontiderna tagits bort. Foto: Love StrandellVÅRD- OCH Mål och indikatorer Andel i procent Vård- och omsorgsboende Andel som är nöjda eller ganska nöjda med sitt äldreboende Andel som är trygga eller ganska trygga på sitt vårdoch omsorgsboende Andel som alltid eller oftast blir bemötta på ett bra sätt Hemtjänst Andel som är nöjda eller ganska nöjda med sin hemtjänst Andel som är trygga eller ganska trygga hemma med stöd från hemtjänsten Andel som alltid eller oftast blir bemötta på ett bra sätt 214 Mål Länet m 75 m 79 m 77 k 74 k 82 k m 85 m 87 m 85 k 87 k 88 k m 94 m 93 m 92 k 92 k 93 k m 73 m 87 m 71 k 69 k 85 k m 8 m 84 m 71 k 71 k 81 k m 91 m 97 m 94 k 92 k 97 k (k=kvinnor, m=män) Källa: Socialstyrelsens nationella brukarunder sökning inom äldreomsorgen Platser på vård- och omsorgsboenden Sedan 213 har vi ökat antalet egna platser på vård- och omsorgsboende från 327 till 364. Antalet externa placeringar har minskat från 88 till 81 platser mellan 214 och 215. Under 215 avvecklades gruppboendet för dementa på Tre Källor som drevs i extern regi. De brukare som bodde på Tre Källor fick flytta till andra boenden i kommunen. En ny enhet med finsk inriktning för dementa personer har startat på Alby Äng. På Silverkronan har en finsk enhet med somatisk inriktning startat. Mått och nyckeltal Budget Egna boendeplatser Externa placeringar Egna LSS-bostäder Externa LSS-placeringar Det ekonomiska resultatet Vård- och omsorgsnämndens nettokostnader uppgick till 97 miljoner kronor, en ökning med 6,6 procent jämfört med föregående år. et är 22,5 miljoner högre än budget. Äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning redovisar underskott på 17,3 respektive 15,2 miljoner kronor, medan den centrala förvaltningen och administrationen redovisar överskott på 1 miljoner. Äldreomsorgens underskott förklaras till stora delar av att kommunen köpte 2 fler årsplatser externt än budgeterat. Det motsvarar en nettokostnad på 12,8 miljoner kronor. Behovet av demensplatser har ökat under året. Kommunens egna vård- och omsorgsboenden visar sammantaget ett underskott på,5 miljoner kronor som främst beror på lägre intäkter för mat och omsorg. För hemtjänsten är kostnaderna 7,4 miljoner högre än vad som var budgeterat. Jämfört med 214 har nettokostnaden ökat med 5,6 procent. Bostad med särskild service för personer med funktionsnedsättning visar ett överskott på 1,1 miljoner kronor. Det beror främst på att tre gruppbostäder, Lagfartsvägen och Notarievägen i Alby samt Grödingevägen 7A i Tumba, har omvandlats till servicebostäder. Personlig assistans visar ett sammantaget underskott på 6,7 miljoner kronor. Det beror främst på ökade volymer, högre timersättning och högre kostnader för sjuklöneersättning till externa utförare. Externa placeringar inom omsorgen för personer med funktionsnedsättning visar ett underskott på 6,1 miljoner kronor. Vi hade 62,5 årsplaceringar vilket är 5,6 fler än budgeterat. Orsaken till de externa placeringarna är att det saknas egna boenden i kommunen. Överskottet inom den centrala förvaltningen och administrationen förklaras i huvudsak av att medel för oförutsedda händelser under året inte har fördelats ut till verksamheter som har haft sådana kostnader. Dessutom har det anslag som nämnden fått från kompetensfonden inte använts fullt ut. Tusental kronor Kostnad Intäkt Netto Äldreomsorg LSS-verksamhet Gemensam verksamhet Summa Budgetutfall Viktigt 215 Stor personalomsättning inom myndighetsutövningen Under hösten och fram till årskiftet 214/215 sade cirka 9 procent av handläggarna på myndighetsutövningen upp sin anställning. Det innebär att det skett många nya rekryteringar under 215. Flertalet som anställts är nya i yrket och mycket arbete har därför lagts på handledning. Två seniora handläggare har anställts, en inom vardera LSS- och SoL-området. Myndighet har under året även fått nya chefer på alla nivåer. Uppföljning av beslut Nämnden gav under året förvaltningen i uppdrag att undersöka vad ökningen av hemtjänsttimmar beror på. Nämnden gav också förvaltningen i uppdrag att skyndsamt följa upp alla myndighetsbeslut och att säkerställa så att alla beslut framöver följs upp minst en gång per år. Förvaltningen har lagt ner en stor arbetsinsats på detta under året. Kompetensutveckling Arbetet med att höja kompetensnivån i verksamheterna har fortsatt, till exempel genom undersköterskeutbildningar. Andelen omsorgspersonal med kompetens motsvarande gymnasieskolans omsorgsprogram ökade från 62 procent 214 till 67 procent 215. Nytt boende öppnades Under 215 startade en ny gruppbostad med 5 lägenheter på Skarpbrunnavägen. Vill du läsa mer? Vård- och omsorgsnämndens årsredovisning finns här: ekonomiochstyrning/arsredovisning 54 NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING 55

29 bolagen i sammanfattning Foto: Anja Callius Hågelbyparken AB Hågelbyparken AB är ett helägt kommunalt bolag. Bolagets primära uppdrag är att driva och utveckla Hågelbyparken som en folkpark med program, café, konferens och uthyrningsverksamhet. I dag finns konst- och hantverksbutik, galleri, lantbod och en 4H-gård. BOLAGEN I SAMMANFATTNING Södertörns Energi AB Södertörns Energi AB ägs till lika delar av Botkyrka och Huddinge kommun. Bolaget driver ingen egen verksamhet utan äger Södertörns Fjärrvärme AB (SFAB) till 1 procent och Söderenergi till 58 procent där Södertälje äger den resterande delen genom Telge AB. AB Botkyrkabyggen AB Botkyrkabyggen är kommunens allmännyttiga bostadsbolag. Bolaget äger bostadslägenheter, 656 lokaler och parkeringsplatser i kommunen. Botkyrkabyggen har fyra helägda dotterbolag: Fastighets AB Alfågeln, Förbandet 2 AB, Botkyrkabyggen Holding AB samt KB Valutan. Fastighets AB Alfågeln äger centrumanläggningen i Alby. Förbandet 2 AB består av 57 bostadslägenheter i Riksten Friluftstad. Det är fortsatt stark efterfrågan på hyresrätter i både kommunen och Stockholmsregionen vilket gör att bolaget haft en stabil uthyrning utan vakanser. Från den 1 januari 215 höjdes bostadshyrorna och avgifterna för parkeringsplatser med 1,8 procent. Under 216 slutförs nyproduktion av 87 bostäder varav 74 ungdomsbostäder samt påbörjas nyproduktion i Riksten med 7 hyresbostäder. Cirka 22 bostäder kommer under 216 vara under stambyte och ombyggnad. Ränteläget har varit gynnsamt för den kapitalintensiva verksamhet som Botkyrkabyggen bedriver. Koncernens resultat före skatt uppgick till 58,6 miljoner kronor (48,3 miljoner kronor 214). Moderbolaget AB Botkyrkabyggens resultat före skatt uppgick till 58, miljoner kronor (49,8 miljoner kronor 214). AB Botkyrka (koncernen) Kommunens ägarandel 1 % 1 % Aktiekapital 135,5 mnkr 135,5 mnkr Omsättning 819,2 mnkr 791,6 mnkr Årets resultat före skatt 58,6 mnkr 48,3 mnkr Balansomslutning 2 618,2 mnkr 2 52,6 mnkr Investeringar 57,6 mnkr 127,6 mnkr Soliditet 51,4 % 51,6 % Antal anställda Upplev Botkyrka AB Upplev Botkyrka är ett helägt kommunalt bolag. Bolaget driver och utvecklar Lida friluftsgård och Subtopia. Utöver detta ska bolaget utveckla och marknadsföra arrangemang och aktiviteter som stärker kommunens varumärke. I början av februari kom beskedet att länsstyrelsen ger dispens från strandskyddet för en höghöjdsbana på Lida. Banan beräknas vara klar i maj 216. Flera arrangemang har genomförts på Lida under året, till exempel Barnens Vasalopp, Stockholm Lida Loop, Valborgsfirande och Lidaloppet. Under året har bolaget hjälpt en volontärorganisation att upprätthålla ett transitboende för flyktingar. I slutet av 215 initierade Stockholm stad en intern förstudie kring behovet att göra en mer fördjupad utredning 216 om vinter-os och paralympics. Under mars 216 kommer beslut fattas kring fortsättningen och den fördjupade utredningen där Botkyrka kommer att medverka. Detta då de nordiska grenarna föreslås genomföras med bas i Hamra grustag. Subtopia har fokus på scenkonst, cirkus, film och samhällsentreprenörskap. Det finns även lokaler för uthyrning. Under 215 anordnades bl.a. det lokala och europeiska arrangemanget Idea Camp på temat Build the city under september. Upplev Botkyrka AB:s resultat före skatt uppgick till,1 miljoner kronor. Konferens- och uthyrningsintäkterna på Subtopia ökade med ca 15 procent jämfört med 214 men anläggningen gick trots detta med underskott på,5 miljoner kronor. Lida har gått över förväntan med,3 miljoner kronor, vilket beror på ett stort antal besökare. Upplev Botkyrka AB Kommunens ägarandel 1 % 1 % Aktiekapital 3,1 mnkr 3,1 mnkr Omsättning 38,8 mnkr 38,5 mnkr Årets resultat före skatt,1 mnkr,4 mnkr Balansomslutning 23,9 mnkr 2,7 mnkr Investeringar 1,8 mnkr,2 mnkr Soliditet 12 % 14 % Antal anställda Flera arrangemang har hållits under året, till exempel loppisar, trädgårdsdag, midsommar och Hjärta Botkyrka. Under 215 renoverade bolaget köket i huvudbyggnaden och nu drivs Wärdshuset LM av Hågelbyparken efter att tidigare ha drivits av externa aktörer. Botkyrka kommun utlyste under 215 en idé- och markanvisningstävling där ett beslut om en extern samarbetspartner kommer att ske under våren 216. Hågelbyparken AB:s resultat före skatt uppgick till 1,7 miljoner kronor (,4 miljoner kronor 214). Förlusten beror på förberedande åtgärder inför utfallet av den pågående idé- och markanvisningstävlingen. Lokalerna kan nu endast hyras ut med kortare hyresavtal, vilket begränsar intäktsmöjligheter och genererar extra arbetsinsatser. Hågelbyparken AB Kommunens ägarandel 1 % 1 % Aktiekapital,1 mnkr,1 mnkr Omsättning 16,6 mnkr 16,9 mnkr Årets resultat före skatt -1,7 mnkr,4 mnkr Balansomslutning 1,2 mnkr 1,4 mnkr Investeringar,3 mnkr,2 mnkr Soliditet 2 % 36 % Antal anställda Foto: Botkyrka kommun Bolagets kostnader består till största delen av räntor för de lån som bolaget tagit upp i samband med köpet av aktierna i SFAB. De låga räntorna och sänkning av borgensavgiften har påverkat bolaget positivt. Resultatet för Södertörns Energi AB före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till -19,4 miljoner kronor ( 31,3 miljoner kronor 214). Eter koncernbidrag på 9 miljoner kronor från dotterbolaget Södertörns Fjärrvärme AB blev resultat före skatt 7,6 miljoner kronor (43,9 miljoner kronor 214). Koncernresultatet efter skatt för Södertörns Energi blev 65, miljoner kronor (67,1 miljoner kronor 214). Södertörns Fjärrvärme AB Södertörns Fjärrvärme är ett helägt dotterbolag till Södertörns Energi AB. Bolagets huvudsakliga verksamhet är distribution av fjärrvärme och fjärrkyla till kunder i Botkyrka, Huddinge och Salems kommuner. Bolaget har sedan flera år det lägsta fjärrvärmepriset i Stockholmsregionen och priserna ligger under genomsnittet i landet. Bolaget har infört en ny prismodell med tre olika prislistor för näringsidkare. Syftet med prismodellen är att ingen kundgrupp ska subventionera eller subventioneras av andra kunder. Resultatet för Södertörns Fjärrvärme AB före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 11, miljoner kronor (11,6 miljoner kronor 214). Bolaget har i likhet med föregående år lämnat koncernbidrag till Södertörns energi, 215 uppgick koncernbidraget till 9 miljoner kronor. Resultatet före skatt blev 1,3 miljoner kronor (1,8 miljoner kronor 214). Södertörns Fjärrvärme AB Kommunens ägarandel 5 % 5 % Aktiekapital 4, mnkr 4, mnkr Omsättning 646, mnkr 646,5 mnkr Årets resultat före skatt -1,3 mnkr 1,8 mnkr Balansomslutning 729,4 mnkr 715,7 mnkr Investeringar 39 mnkr 43 mnkr Soliditet 48,3 % 48,1 % Antal anställda NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING 57

30 BOLAGEN I SAMMANFATTNING Foto: Kajsa Kax Söderenergi AB Söderenergi AB ägs av Huddinge och Botkyrka kommuner via Södertörns energi AB, och av Södertälje kommun via Telge AB. Bolaget producerar fjärrvärme som distribueras genom Södertörns Fjärrvärme och Telge Nät AB. Söderenergi är moderbolaget i en koncern som äger dotterbolaget Söderenergi Kraftvärme AB. Huvudsakligen produceras fjärrvärme i tre anläggningar: Igelsta värmeverk, Igelsta kraftvärmeverk och Fittjaverket. Det finns även två reservanläggningar. Sedan starten av Igelsta kraftvärmeverk 29 producerar och säljer Söderenergi el samt elcertifikat. Söderenergi använder förnybara och återvunna bränslen. För att förbättra produktionsekonomin ytterligare arbetar bolaget vidare med att öka andelen returflis i kraftvärmeanläggningen. Under 215 var det rekordvarmt med lägre produktionsvolymer. Elpriset föll under året och nådde låga nivåer, vilket påverkade intäkten för elproduktionen. En turbinskada under årets sista månad påverkade också resultatet negativt. Söderenergi AB:s resultat före bokslutsdispositioner uppgick till 2,6 miljoner kronor (99, miljoner kronor 214). 214 avsattes 29,7 miljoner kronor i bokslutsdispositioner. Koncernresultatet före skatt för Söderenergi blev 2,6 miljoner kronor (99, miljoner kronor 214). Söderenergi AB Kommunens ägarandel 29 % 29 % Aktiekapital 55, mnkr 55, mnkr Omsättning 1 182,1 mnkr 1 314,9 mnkr Årets resultat före skatt 2,6 mnkr 99, mnkr Balansomslutning 3 441,7 mnkr 3 581,5 mnkr Investeringar 97, mnkr 115,6 mnkr Soliditet 11 % 8 % Antal anställda SRV återvinning AB RV återvinning AB ägs gemensamt av Botkyrka, Huddinge, Haninge, Nynäshamn och Salems kommuner. Botkyrkas ägarandel är 31,5 procent. SRV samlar in, transporterar, behandlar och återvinner avfall från hushåll och företag. SRV har dotterbolaget Ecoferm AB som är vilande samt ett intressebolag, Scandinavian Biogas Recycling AB, som hyr SRV:s förbehandlingsanläggning. Scandinavian Biogas Recycling AB har övertagit allt ansvar för behandling av matavfall. SRV äger 4 procent av bolaget och Scandinavian Biogas Fuels (SBF) 6 procent. bränder föranledde att SRV kraftigt fick begränsa inflödet av avfall under slutet av året. Det ökade mängderna avfall har också lett till att SRV nu planerar för en utökning av sina ytor på Gladö. SRV återvinning AB:s resultat före skatt uppgick till 13,2 miljoner kronor (19, miljoner kronor 214). Årets rörelseresultat på 16,3 miljoner kronor förklaras av den ökade mängden verksamhetsavfall, en försäkringsersättning på 1,7 miljoner kronor och ökade taxeintäkter. SRV AB Kommunens ägarandel 31,5 % 31,5 % Aktiekapital 8,9 mnkr 8,9 mnkr Omsättning 437,7 mnkr 49,2 mnkr Årets resultat före skatt 13,2 mnkr 19, mnkr Balansomslutning 521,3 mnkr 439,2 mnkr Investeringar 121,3 mnkr 43,9 mnkr Soliditet 28, % 3,8 % Antal anställda Botkyrka Stadsnät AB Botkyrka Stadsnät AB ägs helt av Botkyrka kommun från den 1 januari 214. Bolaget äger, bygger och förvaltar ett allmänt telekommunikationsnät inom Botkyrka kommun (Stadsnät). Alla leverantörer ska kunna använda nätet för distribution av sina tjänster. Efterfrågan på att anslutas till nätet har under året varit god från hushåll, företag och föreningar. Företaget har gjort stora investeringar för att bygga ut nätet och ansluta dessa kunder. Vid årets utgång var hushåll, 13 företag och 164 kommunala verksamheter ansluta. Botkyrka Stadsnät AB:s resultat före skatt uppgick till 3,3 miljoner kronor (2, miljoner kronor 214). Botkyrka Stadsnät AB Kommunens ägarandel 1 % 1 % Aktiekapital 2,8 mnkr 2,8 mnkr Omsättning 31,6 mnkr 26,8 mnkr Årets resultat före skatt 3,3 mnkr 2, mnkr Balansomslutning 219,8 mnkr 177,9 mnkr Investeringar 44,8 mnkr 7,3 mnkr Soliditet 1,5 % 11,4% Antal anställda 7 8 Under 215 har mängden verksamhetsavfall från företag och grovavfall från kommuninvånarna ökat kraftigt, men ett flertal 58 NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING 59

31 klimatarbetet Snäckvikens dalgång ett vattenrike under utveckling Kommunen håller på att restaurera ett våtmarksområde i Snäckvikens dalgång i Grödinge. Dalgången öppnar sig mot söder nedanför Grödinge kyrka och fortsätter ner till Snäckviken, som är en vik av Östersjön. Dalgången är påverkad av tidigare utdikningar och igenväxning. Så syftet med restaureringen är att återskapa det öppna landskapet med fisk- och fågelrika våtmarker samt minska områdets belastning av näringsämnen till Östersjön. Vi vill också att dalgångens natur ska bli mer tillgänglig för skolklasser och en naturintresserad allmänhet. I dalgången finns två större våtmarker, Kyrksjön och Snäckstaviks våtmark, som har kontakt med varandra via Snäckstavikbäcken. Snäckstavikbäcken rinner söderut från Kyrksjön och når Snäckstavikens våtmark efter cirka 1,5 km, därifrån fortsätter bäcken några hundra meter innan den mynnar ut i Snäckviken. Under våren och sommaren 215 fanns stora mängder fåglar och fiskar i Kyrksjön och Snäckstaviks våtmark. Klimat- och miljöminister besökte Kyrksjön i slutet av maj och kunde med egna ögon se en del av de gäddyngel som hade kläckts i våtmarken och nu börjat vandra ut till Östersjön. Detta var det första året efter den första etappen av Kyrksjöns restaurering. Fåglarna reagerade oväntat snabbt på åtgärderna. Antalet fågelarter som observerades vid Kyrksjön under 215 var ungefär UTMANINGAR FÖR ETT HÅLLBART BOTKYRKA Botkyrka bäst i Stockholms län på att klimatmaxa Botkyrka fortsätter sitt framgångsrika klimatarbete utifrån kommunens klimatstrategi. Våra naturvärden i kommunen har utvecklats genom samverkan inom Botkyrkas gröna värden. Samtidigt visar flera indikatorer i miljöbarometern att utvecklingen går åt rätt håll. dubbelt så stort som tidigare: 133 arter 215 mot 67 arter 214 och 66 arter 212. Antalet rastande och/eller häckande vadarfåglar ökade mellan 3 till 4 arter per år (21-214) till 21 arter under 215. Sedan 21 samarbetar Botkyrka med Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund och områdets mark- och djurägare om att restaurera vattenmiljöer i Snäckvikens dalgång. Hittills har åtgärderna bekostats av bidrag från Havsmiljöanslaget, Lova (statligt stöd till lokala vattenvårdsprojekt) och EU:s landsbygdsprogram. För det fortsatta restaureringsarbetet i Kyrksjön ger Våtmarksfonden och Lona (statligt stöd till lokala naturvårdssatsningar) bidrag. Under 215 beviljade Lova även pengar så att vi kan byta ut den gamla vattenregleringsanordningen i Snäckstaviks våtmark. Denna åtgärd utfördes under hösten 215. Pengarna som anslogs för Kyrksjön gäller i tre år och där arbetar vi med restaurering och tillgänglighetsåtgärder med början 216. Kommunens klimatmål Naturskyddsföreningen utsåg Botkyrka till Stockholms läns mest klimatmaxade kommun. Motiveringen är att vi har ett mycket ambitiöst klimatmål och gör många positiva klimatåtgärder. Klimatfrågorna ingår som en viktig del i kommunens arbete med en långsiktig hållbar utveckling. Foto: Robert Lorentz I Botkyrka kommer 8 procent av koldioxidutsläppen från transportsektorn, så att minska utsläppen där är en prioriterad fråga. Som stöd i arbetet har kommunen antagit en klimatstrategi med tydliga mål. Målen för den egna verksamheten är att vi ska vara fossilbränslefri senast år 215 och klimatneutrala 22. För kommunen som plats är målen att vi ska vara fossilbränslefria 23 och klimatneutrala 24. Kommunen har arbetet aktivt med att ställa om den egna fordonsflottan till fossilbränslefria alternativ. I dag kan kommunens alla fordon köras på antingen el, biogas eller andra biodrivmedel. Vårt framgångsrika arbete har uppmärksammats på nationell nivå och vi har mottagit utmärkelsen Årets miljöbilskommun. Biogasen vi kör på produceras i närområdet av vårt avloppsreningsverk Himmerfjärdsverket och vårt avfallsbolag SRV återvinning AB. Gasen finns att tanka vid bland annat OKQ8 i Fittja. Genom att ställa miljö- och klimatkrav vid inköp av varor och tjänster kan kommunen ytterligare minska utsläppen. I upphandlingar måste leverantörerna kunna erbjuda oss fossilbränslefria transporter. Vi samarbetar också med andra Södertörnskommuner för att minska koldioxidutsläppen. I projektet Samordnade varutransporter på Södertörn sker nu en samordning av kommunernas varutransporter. Målet är att kraftigt minska klimatpåverkan och luftföroreningarna genom att minska utsläppen av kvävedioxid och partiklar. Kommunens totala utsläpp av växthusgaser fortsätter att minska. Det är framför allt utsläppen från bostäder som minskat eftersom en stor andel av fastigheterna i kommunen är anslutna till fjärrvärme, och kraftvärmeverken eldas med en stor andel biobränslen. Dessutom installerar vi solenergi i fler av kommunens fastigheter. Utsläppen från transportsektorn ligger konstant och till och med ökar. Miljönätverk på Södertörn Södertörnskommunerna samarbetar i miljöfrågor, tar fram jämförande nyckeltal och driver gemensamma projekt. Ett projekt som pågår är att minska varutransporterna till de kommunala verksamheterna. Ett annat är att se över infrastrukturen för alternativa bränslen. Kommunerna ska gå före med att styra om till ett mer hållbart resande. Tabellen visar andelen av kommunens personbilar och lätta lastbilar som är miljöklassade enligt statens definition. Andel fordon som kan köra fossilbränslefritt KLIMATARBETET Miljöbarometern visar mer om miljötillståndet i Botkyrka I Miljöbarometern på finns ett 8-tal indikatorer som var och en säger något om miljön i Botkyrka kommun. De omfattar klimat, biologisk mångfald, vattenkvalitet och mycket mer. Genom barometern går det att följa hur miljön utvecklas i Botkyrka. Här kommer några exempel. Rastande och häckande vadarfåglar Antal Häckande vadarfåglar Rastande vadarfåglar Några indikatorer beskriver också vårt interna miljöarbete i kommunen. Ett exempel är kommunens inköp av livsmedel som har en godkänd miljömärkning. De är främst KRAV, EU-ekologiskt och MSC-märkningen för fisk. Politiskt satta mål driver på så att inköpen ökar. Andelen ekologiska livsmedel inköpt inom kommunens ramavtal Andelen ekologiska livsmedel som kommunen köper in ökar stadigt, och är nu uppe i 32 procent Botkyrka är en Fairtrade City Fairtrade är en hållbarhetsmärkning som ställer krav på arbetsvillkor, mil jö och ekonomisk ersättning till de anställda som producerat varan. Botkyrka är en Fairtrade City sedan 21, och fick sin diplomering förnyad UPPFÖLJNING UTIFRÅN ETT HÅLLBARHETSPERSPEKTIV UPPFÖLJNING UTIFRÅN ETT HÅLLBARHETSPERSPEKTIV 61

32 Framtidstro i rikstens friluftsstad Om Rikstens friluftsstad Nu är det snart tio år sedan spaden sattes i marken för den nya stadsdelen Rikstens friluftsstad. Idag bor över 2 personer här och fler ska det bli, utbyggnaden ska fortsätta i 15 år till. I Rikstens friluftsstad finns plats för både jobb, hem och fritid. Text: Ann Sofie Bäck Foto: Louise Yourstone I september 215 var det dags för spadtag igen. Politiker, kommunchefer och representanters för ICA och Rikstens Friluftsstad AB firade byggstarten av den nya ICA Närabutiken som öppnar våren 216 i korsningen Flottiljvägen och Rullstensvägen. Butiken är efterlängtad och underlättar vardagslivet för många. Dessutom skapas cirka 3 arbetsplatser i butiken, även det en god nyhet. En av grundidéerna med Rikstens friluftsstad var att skapa goda möjligheter för människor att leva ett bra liv och kombinera arbetsliv, vardagsliv och fritid, säger Lars Avermalm, projektchef på Rikstens Friluftsstad AB, bolaget som äger marken. I visionen för Rikstens friluftsstad står det att det ska finnas 1 arbetsplatser och 2 5 bostäder här till år 23. Varje inflyttad familj och nyetablering av företag är ett steg mot det målet. Och gott om företag börjar det bli, förutom kommande ICA-butiken finns här dansskola, hunddagis, pizzeria, frisörer, hudvård och en biograf. En av företagarna är Nina Holmgren som startade sin salong Rikstens Skönhet på Kanslivägen för drygt ett år sedan. Hon bor i området och beskriver sitt arbete som en dröm som går i uppfyllelse. Jag känner mig hemma här, säger Nina Holmgren. Här finns närheten till natur och frihet, men också närheten till Stockholm city. När Rikstens friluftsstad började växa såg jag genast behovet hos de boende och chansen för min del. Idag arbetar sex personer på salongen, och Nina Holmgren har planer att anställa fler när salongen ska bli ett skönhetscentrum. Vi ska kunna fixa allt mellan himmel och hud, säger hon. En liten bit bort, på Eklundshovsvägen, ligger Biograf Sländan som öppnade i februari 215. Biografen har 62 platser och ligger i det som tidigare var militärens gamla undervisningslokal i Stridsledningsskolan. Göran Hesselgren äger och driver biografen tillsammans med sin fru Ingegerd Hesselgren. Från början hade vi planerat ett litet museum med möjlighet att visa film, säger Göran Hesselgren. Men när vi väl hade skaffat en digitalprojektor kom vi på att om vi bara ordnade bra ljud skulle vi ha en komplett biografsalong och så blev det. Biografen Sländan har blivit populär, många barnfamiljer kommer hit och det finns redan stamkunder som ringer och bokar favoritplatserna. Paret Hesselgren ser ljust på framtiden och vill utveckla verksamheten. Rikstens frilutsstad växer vidare. Nu planeras område fyra med 25 nya bostäder och en förskola med sex avdelningar. Detaljplanen för område fyra ska beslutas under vintern 215 och byggstart kan det bli under 216. Byggstart 216 kan det också bli för Rikstens företagspark som ligger utefter Pålamalmsvägen. Här skapas möjligheter för ännu fler småoch medelstora företag att etablera sin verksamhet. Infrastrukturen måste följa med i utvecklingen när Rikstens friluftsstad växer. En ny infart har varit planerad länge och nu tar Trafikverket ett viktigt steg framåt. Vägen blir en ny anslutning från Huddingevägen till Pålamalmsvägen. Vägplanen är ute för samråd just nu, vilket innebär att Trafikverket samlar in synpunkter och förslag fram till den 9 november 215. Planerad byggtid är preliminärt Ligger söder om Tullinge och omfattar cirka 37 hektar mark. Här var det ett militärt flygfält mellan och civilt flygfält till 24. Det bor över 2 personer här idag. Runt 23 bor det cirka 8-1 personer här. Här finns tre förskolor med plats för 25 barn, skola med 3 elever från förskoleklass till årskurs 4, idrottshall, biograf, frisör- och skönhetssalong, dansskola, pizzeria och hunddagis. Här ska byggas: Ett äldreboende med 54 lägenheter byggs under 216. Skolan byggs ut för att kunna ta emot 6 elever upp till årskurs 9 från och med hösten 216. ICA-butik som öppnar våren 216. Planering pågår för: 25 nya bostäder och en förskola. Företagspark - byggklar under 216. Vägplanen för nya vägen Infart Riksten är på samråd fram till 9 november 215. Läs mer på banavagflemingsberg Läs mer på: botkyrka.se/riksten och riksten.se Visionen om Rikstens friluftsstad börjar bli verklighet, säger Lars Avermalm. Det är spännande att se att stadsdelen utvecklas för varje år på ett mycket positivt sätt

33 Ett Hållbart BOTKYRKA Inom sex områden måste en nuvarande svag eller dålig utveckling först bromsas och sedan vändas till en hållbar utveckling. Den generation som föds nu måste kunna växa upp i ett Botkyrka som mer och mer präglas av att Botkyrkaborna har arbete. Botkyrkaborna känner sig hemma. Botkyrka har de bästa skolorna. Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna. Botkyrkaborna är friska och mår bra. Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin. För var och en av utmaningarna finns två indikatorer med vars hjälp vi kan bedöma om utvecklingen går åt rätt eller fel håll. Botkyrkaborna har arbete Ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv ser vi ingen avgörande förändring av Botkyrkabornas vägar till arbete. Att en större andel av Botkyrkaborna har arbete är en viktig del av en hållbar utveckling. Har många arbete och får lön förbättrar det inte bara samhällsekonomin och vars och ens privata ekonomi, det påverkar också levnadsvanor, hälsa, sociala nätverk och delaktighet. Indikator 1: Förvärvsfrekvens för Botkyrkabor i åldern 2 64 år ETT HÅLLBART BOTKYRKA I arbetet för ett hållbart Botkyrka ser vi samhällsutvecklingen som en helhet. Strategin Ett hållbart Botkyrka innehåller kommunfullmäktiges mål på områden där utvecklingen måste gå åt rätt håll för att Botkyrka ska vara ett hållbart samhälle nu och för kommande generationer. Förvärvsfrekvens Kvinnor - Botkyrka Män - Botkyrka Kvinnor - länet Män - Länet Samlad Bedömning Sammantaget visare indikatorerna på både positiva och negativa tendenser. I några delar har vi under flera år sett svaga förbättringar, men den ekonomiska utvecklingen har gjort det svårt att se tecken på varaktiga förbättringar. Vår uppfattning är att de flesta trender just nu är svaga och att Botkyrka jämfört med länet fortsätter att ligga steget efter. På längre sikt finns flera faktorer som rätt hanterade ger kommunen en positiv utveckling. Konjunkturens utveckling syns tydligt i förvärvsfrekvensen både i länet och i Botkyrka. Botkyrka har under hela mätperioden en mindre andel som arbetar och skillnaden till länet har ökat. Botkyrka har djupare dalar än länet, vilket tyder på Botkyrka har en större andel invånare som saknar fast förankring på arbetsmarknaden. Kvinnor har en lägre förvärvsfrekvens än män. För kvinnorna är också skillnaden mot länets värden större. På längre sikt kommer det att bli brist på arbetskraft och det gynnar Botkyrka som har en ung befolkning. Indikator 2: Summan av lönerna på Botkyrkas arbetsmarknad Index 1993= Botkyrka Länet Lönesummorna på Botkyrkas arbetsmarknad har ökat som en effekt av att arbetstillfällena har blivit fler och lönerna ökat. Under 26 hade Botkyrka en kraftigare relativ ökning än länet som helhet. Under 27 och 28 följer Botkyrka länets utveckling, men sedan 29 halkar vi efter. Att lönenivåerna på den lokala arbetsmarknaden inte hänger med beror sannolikt på att låglönebranscherna service, handel och offentlig sektor kan få personal trots låga löneökningar. Både i Botkyrka och i länet totalt ökar andelen arbetstillfällen i privat sektor medan andelen minskar i offentlig förvaltning och service. I Botkyrka sker den förändringen långsammare, vilket också kan bidra till att Botkyrka halkar efter. Foto: Botkyrka Kommun Botkyrkaborna känner sig hemma Ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv bedömer vi att utvecklingen är svagt positiv när det gäller Botkyrkabornas hemkänsla. Medborgarna i Botkyrka kommun är samtidigt både Botkyrkabor och stockholmare. För en stabil utveckling bör fler känna att det är bättre att bo i Botkyrka än på andra platser i storstaden. Botkyrka kommun måste därför kunna erbjuda sina medborgare mer än bara en bostad, det behövs också en trivsam och trygg utemiljö och en stadsdel som fungerar bra. Indikator 1: Andel som skulle rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde Instämmer inte Alby Kvinnor Män I medborgarundersökningen 215 instämmer 64 procent av kvinnorna och 63 procent av männen i påståendet Jag kan rekommendera en vän att flytta till mitt bostadsområde. Skillnaden mellan kommundelarna är stora. De som bor i de norra kommundelarna tar i större utsträckning avstånd från påståendet. Mest positiva är de som bor i Tullinge och i Vårsta-Grödinge. Utvecklingen är stabil över åren. Indikator 2: Hur länge Botkyrkaborna bott i Botkyrka. Andel som bott i kommunen 1 år eller mer Alby Fittja Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba/Storvreten Vårsta/Gödinge Botkyrka kommun Fittja Hallunda/ Norsborg Tullinge Tumba/ Storvreten Vårsta/ Gödinge Botkyrka kommun Instämmer Kvinnor Män Att man har bott länge i sitt bostadsområde eller i kommunen kan vara ett tecken på att man trivs och känner sig hemma. I medborgar undersökningen gäller frågan hela kommunen och inte bostadsområdet. De senaste årens undersökningar visar att en stor majoritet, 67 procent, av kommuninvånarna har bott tio år eller mer i kommunen. I en situation med bostadsbrist blir det svårt att mäta kommuninvånarnas hemkänsla. Att man bor kvar kan både vara ett tecken på att man saknar alternativ och att man känner sig hemma. ETT HÅLLBART BOTKYRKA Botkyrka har de bästa skolorna Ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv bedömer vi att utvecklingen ännu inte går åt rätt håll. Skolan formar framtiden. Hur väl skolorna i Botkyrka lyckas med att utbilda de unga, kommer att avspeglas i Botkyrkabornas framtida arbetsmöjligheter, ekonomi och hälsa. Indikator 1: Andelen tjugoåringar som har gått ut gymnasiet med godkända betyg Andel IND:5(1) Botkyrka Länet IND:6(2) Indikator 2: Andelen elever som går i kommunal skola eller friskola i en annan kommun Andel Botkyrka Länet Utvecklingen för de indikatorer som ska visa om skolorna är attraktiva är både positiv och negativ. Andelen tjugoåringar med godkända betyg från gymnasiet ökar, men inte stabilt. Andelen gymnasister som väljer ett gymnasium utanför den egna kommunen är större i Botkyrka än i länet som helhet och avståndet till länets genomsnitt minskar inte. Till en del kompenseras utflödet av att elever också kommer in från andra kommuner. Inflödet har ökat under senare år. I grundskolan är det bara en liten andel som väljer en skola i en annan kommun, både i Botkyrka och i länet. Antalet elever som väljer friskolor ökar, men jämfört med länets genomsnitt är det färre Botkyrkaelever som väljer friskolor. 64 UPPFÖLJNING UTIFRÅN ETT HÅLLBARHETSPERSPEKTIV UPPFÖLJNING UTIFRÅN ETT HÅLLBARHETSPERSPEKTIV 65

34 Foto: Luxlucid Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna Ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv bedömer vi att utvecklingen går åt rätt håll, men ännu alldeles för långsamt. Ett av de största hoten mot utvecklingen i Botkyrka och världen är utsläppen av växthusgaser som påverkar klimatet, med oväder, stigande vattennivåer och förändrade levnadsvillkor som följd. För att vi ska kunna minska utsläppen av växthusgaser måste energianvändningen effektiviseras och användningen av fossila bränslen upphöra på sikt. Indikator 1: Koldioxidutsläpp per invånare (CO 2 ton per invånare) Andel Botkyrka Länet Stockholms län och Botkyrka har lägre utsläpp av växthusgaser per invånare än resten av landet. Mätningarna i Botkyrka och länet visar koldioxidutsläppen per invånare minskar trots att trafiken ökar. En orsak till det är en ökad användning av fossilfria bränslen. Botkyrkaborna är friska och mår bra Ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv bedömer vi att utvecklingen sakta går åt rätt håll. Hur vi mår både fysiskt och psykiskt påverkar vår förankring på arbetsmarknaden och våra ekonomiska resurser. Sambandet märks i så kallad självskattad hälsa, där andelen som tycker sig ha en dålig hälsa är större bland dem med låg utbildningsnivå. På samma sätt är barns hälsa starkt förknippad med vilken social tillhörighet föräldrarna har. Andelen barn som lever under fattiga förhållanden blir därför ett mått på hur de unga Botkyrkaborna mår. Indikator 1: Andelen barn som lever under fattiga förhållanden Andel Botkyrka Länet Andelen barn som lever i ekonomiskt svaga familjer har minskat snabbare än i resten av länet. Men Botkyrka har fortfarande en av de största andelarna i landet. Botkyrkaborna har förtroende för varandra och demokratin Ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv bedömer vi att samspelet i lokalsamhället inte förändrats avsevärt. Utvecklingen är svagt positiv. Indikator 1: Jag kan vara med och påverka i kommunala frågor som intresserar mig 1 8 Instämmer inte 6 4 IND:11(1) 2 Indikator 2: Andelen Botkyrkabor som är medlem i någon förening Antal medlemskap per invånare 1,,5 Alby Fittja Hallunda/ Norsborg Tullinge Instämmer Tumba/ Storvreten Vårsta/ Gödinge Botkyrka kommun Kvinnor Män IND:12 Indikator 2: Kommuninvånarnas resvanor Källa: Medborgarundersökning, Statistiska centralbyrån M Arbete/skola Kv Arbete/skola M Dagliga inköp Kv Dagliga inköp M Fritidsaktiviteter Kv Fritidsaktiviteter M Övriga ärenden Kv Övriga ärenden Åker bil Åker kollektivt Går/cyklar Kollektivresandets andel av det totala resandet i länet har varit relativt oförändrad mellan och , men bilresandet har minskat till förmån för gång och cykel. I Botkyrka ökar under samma period kollektivresandets andel, även om siffrorna på den här nivån är osäkra. (Källa: Storstockholms lokaltrafik och Trafa.) Kvinnor använder kollektivtrafik i större utsträckning än män. Indikator 2: Självskattad hälsa Kv - Botkyrka M - Botkyrka Kv - Länet M - Länet Utvecklingen visar att Botkyrkabornas självskattade hälsa har förbättrats mellan 22 och 214. Det har den även gjort i länet men ökningen är större i Botkyrka, särskilt för kvinnor. Att siffrorna är lägre än genomsnittet i Stockholms län kan förklaras med socioekonomiska faktorer. Sambanden mellan hälsa, arbete och ekonomi är starka., 6-2 år 21+ år Andelen personer som tycker att de kan vara med och påverka har varit oförändrad under senare år. Föreningsaktiviteten är hög bland ungdomar, och har ökat under 215 räknat som antalet medlemskap per invånare. Även bland de vuxna ökar föreningsaktiviteten. Men det är tveksamt om medlemskap i föreningar speglar inställningen till delaktighet och demokrati i dag. Sett mer generellt tycks det finnas två motstridiga tendenser en med ökad tolerans och öppenhet mellan individer och en annan med minskad tillit och samhörighet mellan olika grupper. 66 UPPFÖLJNING UTIFRÅN ETT HÅLLBARHETSPERSPEKTIV UPPFÖLJNING UTIFRÅN ETT HÅLLBARHETSPERSPEKTIV 67

35 Ekonomiska Sammanställningar Foto: Tobias Fischer RESULTATRÄKNING BOTKYRKA KOMMUN KOMMUNKONCERNEN (Mnkr) Not Budget 215 Not Verksamhetens intäkter 1, 8 919,6 851,8 1, ,8 2 18, Verksamhetens kostnader 2, , , ,8* , ,3 Avskrivningar 3, 8-254,5-232,3-239, 3-441,3-395, Verksamhetens nettokostnader -4 53, ,8-4 55, , ,3 Skatteintäkter , , , , ,5 Generella statsbidragsintäkter mm 5, , , , , ,8 FINANSIELLA NYCKELTAL Antal invånare 31/ Utdebitering, kommunen 2:13 2:13 2:13 2:13 2:13 2:13 2:13 2:13 Utdebitering, landstinget 12:1 12:1 12:1 12:1 12:1 12:1 12:1 12:1 Verksamhetens driftkostnad, Mnkr 4 82, , ,9 4 54, , , 5 191,6 5 45,5 Verksamhetens driftintäkter, Mnkr 758,5 737,1 793,6 84,8 831,8 857,2 851,8 919,6 Verksamhetens nettokostn, Mnkr 3 323, , , , ,2 4 54, ,8 4 53,9 Kommunalskatt inkl. skatteutjämning, Mnkr 3 359, , , ,3 4 45, , , ,5 Verksamhetens nettokostnader, % av skatteintäkter 98,9 99,3 96,6 96,5 97,4 95,7 1, 1, Budgetutfall, verksamhetens nettokostnader, Mnkr 12,6 3,3 53,9-5,3 4,8 141,2 45,5 19,9 Nettoinvesteringar, Mnkr 38,5 398,3 46,4 367,8 452,2 481,6 34,7 417,6 Nettoinvesteringar, % av skatteintäkter 11,3 11,5 11, 9,5 11,2 11,4 7, 9,2 Nettoinvesteringar, kronor per invånare Personalkostnader, Mnkr 2 313, , , 2 464, , , , ,8 Resultat före extraordinära poster 69,5 96,3 21,1 148,9 154,4 193,8 37,8 27,3 Resultat före extraordinära poster, % av skatteintäkter 2,1 2,8 5,4 3,8 3,8 4,6,9,6 Förändring eget kapital, Mnkr 7,3 96,3 21,1 148,9 154,4 193,8 37,8 46,4 Tillgångar, Mnkr 5 162, , ,1 8 17, ,6 7 75, ,1 7 66,8 Tillgångar, kronor per invånare Skulder och avsättningar, Mnkr 2 12, , , , 4 361,8 3 86,3 3 85, , Skulder och avsättningar, kronor per invånare Eget kapital, Mnkr 3 149, , , ,5 3 75, , ,4 4 28,8 Eget kapital, kronor per invånare Soliditet, % 61, 54,8 55,3 44, 46,2 5,9 5,8 52,6 Soliditet inkl. beräknad pensionsskuld intjänad före 1998, % 3,5 27,5 3,4 23, 25,1 27,4 28,5 3,5 Finansnetto, Mnkr 33,8 72,9 75,1 13, 5,8 12,4 38,3 31,7 Borgensåtagande, kronor per invånare Finansiella intäkter 6, 8 98,6 199,7 8, 6 36, 14, Finansiella kostnader 7-66,9-161,4-68,5 7-96,2-165, Resultat före extraordinära poster 27,3 37,8 13,3 12,4 116, Extraordinära intäkter,,,,, Extraordinära kostnader,,,,, Årets resultat 8 27,3 37,8 13,3 8 12,4 116, * Nettobudget KASSAFLÖDESANALYS BOTKYRKA KOMMUN KOMMUNKONCERNEN (Mnkr) Not Not Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 27,3 37,8 12,4 116, Justering för ej likviditetspåverkande poster 9 298,8 249, ,3 424,4 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 326,1 287,6 64,7 54,4 Ökning (-) / minskning (+) av varulager och exploateringsmark -18,2 8,3-9,7 21,7 Ökning (-) / minskning (+) av kortfristiga fordringar -28,9 13,7 25,8 45,4 Ökning (-) / minskning (+) av kortfristiga placeringar -1,4-19, -1,4-19, Ökning (+) / minskning (-) av kortfristiga skulder -418,6 187, -46, 25,2 Kassaflöde från den löpande verksamheten -141, 567,6 159,4 838,7 Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar -475, -353,2-639,8-533,7 Under året omklassificerat 36,9 5,2 36,9 - Förändring pågående projekt ,6 - Försäljning av materiella anläggningstillgångar - - 1,,5 Investering i finansiella tillgångar -5,8-16,5-5,8 - Försäljning av finansiella tillgångar -,1 -,1 Förändringar finansiella tillgångar koncernbolagen -1,3-1,3 Kassaflöde från investeringsverksamheten -488,9-364,4-842,6-534,4 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 85, 1 25, Amortering av långfristig skuld -1 16, -94, Förändring till kortfristig del skulder 495, -3, Förändring övriga konton långfristiga skulder 34,6 55, Ökning(+) / minskning(-) av långfristiga skulder koncernen 167,3-512,4 Ökning långfristiga fordringar * -115,9* -382, Minskning av långfristiga fordringar * 35,4* 895,9 Förändring till kortfristig del skulder -26,2 Förändring övriga konton långfristiga fordringar Ökning(-) / minskning(+) av långfristiga fordringar koncernen -2,2 724,8 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 94,1 327,7 165,1 212,4 Årets kassaflöde -535,8 53,9-518,1 516,7 Likvida medel vid årets början 716,3 185,4 784,7 268, Likvida medel vid årets slut 18,5 716,3 266,6 784,7 * Nettobudget 68 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR 69

36 BALANSRÄKNING NOTER BALANSRÄKNING BOTKYRKA KOMMUN KOMMUNKONCERNEN Mnkr Not Not Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 1 1 1,7 1,9 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 11, , , , ,9 Maskiner och inventarier 12, ,2 179, ,2 488,6 Summa materiella anläggningstillgångar 4 319, ,8 8 84, ,5 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar i dotter- och intressebolag ,6 536,8 13,8 51,7 Långfristiga fordringar , ,4 14 9,3 7,1 Summa finansiella anläggningstillgångar 2 243, ,2 113,1 58,8 Summa anläggningstillgångar 6 562, , 8 199, ,2 Omsättningstillgångar Exploateringsmark 15 21, 3, 15 21, 3, Förråd med mera 1,1,8 79,3 87,6 Kortfristiga fordringar ,8 264, ,1 471,9 Kortfristiga placeringar 17 68,5 67, ,5 67,1 Kassa och bank 18 18,5 716, ,6 784,7 Summa omsättningstillgångar 1 97, , 1 421, ,3 Summa tillgångar 7 66,8 7 84, 9 621,2 9 75,5 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Eget kapital 3 88, ,6 4 22, 4 69, Årets resultat 27,3 37,8 12,4 116, Resultatutjämningsreserv 5, 5, 5, 5, Övrigt eget kapital 71,1 71, 72,3 69, Summa eget kapital 4 28, , ,7 4 34, Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 2 412,5 387, ,8 431,4 Andra avsättningar 21,8 1, ,5 163,2 Summa avsättningar 413,3 388,1 617,3 594,6 Skulder Långfristiga skulder , , , ,6 Kortfristiga skulder , , , ,3 Summa skulder 3 218, , , ,9 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 7 66,8 7 84, 9 621,2 9 75,5 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Ingångna borgensförbindelser ,1 1 33, , ,8 Pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland skulder eller avsättningar (inkl särskild löneskatt 24,26%) ,9 1 75, ,9 1 75,4 Operationella leasingavtal 26 38, 14, ,5 14,4 Övriga ansvarsförbindelser 27 9,9 1, ,6 29,5 Privata medel,3,4,3,4 Fastighetsinteckningar - - 1,8 1,8 Företagsinteckningar - - 7,9 7,9 NOTER Från och med 214upprättar koncernbolagen årsredovisning enligt Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 212:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3) bolag. Jämförelsetal i balansräkningen för 214 har ändrats för kortfristiga fordringar och skulder. Det gör även att balansomslutningen justerats för 214. Detta beror på att kommunen under 215 har ändrat redovisningsprincip för momsredovisning. Siffror för 214 har justerats så att dessa är jämförbara med utfallet 215. Kommunen har ändrat poster inom noterna för kortfristiga fordringar och skulder. Belopp som tidigare klassificerades som kortfristiga skulder i not 23 är 215 klassificerade som upplupna poster. Omföring mellan kortfristiga och långfristiga skulder samt även inom anläggningstillgångar har gjorts för koncernen 214 för att få en mer jämförande bild med 215. Även kommunkoncernens noter har i vissa delar justerats för 214. Justeringarna beror på en ökad detaljeringsgrad från de kommunala bolagen. Resultat- och balansräkning för kommunens VA-verksamhet redovisas inte bland noterna, men finns tillgängligt på kommunens redovisningsenhet. Kommunen Kommunkoncernen Mnkr NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Taxor och avgifter 253,8 241,4 831,9 786,5 Externa bostads- och lokalhyror 88,9 84,7 765,6 718,7 Försäljning av verksamhet 129,6 132,6 129,6 132,6 Bidrag från staten med flera 378,7 323,5 41,8 355, Övriga verksamhetsintäkter 68,6 69,6 19,9 187,2 Summa intäkter 919,6 851, ,8 2 18, NOT 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader , , , ,5 Varor -298,5-297,2-663,3-681,8 Entreprenad och köp av verksamhet -1 49,4-1 1, , ,5 Externa lokalhyror -99,1-93,8-113,9-18,3 Bidrag och transfereringar -254,6-24,1-254,6-24,1 Köp av tjänster och övriga verksamhetskostnader -557,6-552,5-47,5-46,1 Summa kostnader , , , ,3 NOT 3 AVSKRIVNINGAR Avskrivningar maskiner, inventarier och tekniska anläggningar Avskrivningar fastigheter och tekniska anläggningar Avskrivningar immateriella anläggningstillgångar -45,6-4,5-121,1-118,7-196,2-188,9-28,5-272,9, - -,3 -,3 Nedskrivningar* -12,7-2,9-39,4-3,1 Summa avskrivningar -254,5-232,3-441,3-395, * Nedskrivning har under 215 gjorts för förskolan Lövkojan med 11,9 mkr som brunnit ner samt förskolan Sörgården med,8 mkr som rivits under året. Nedskrivning har under 214 gjorts för förskolan Violen (Etapp 1) med 1,9 mkr samt förskolan Lysmasken med 1, mkr som båda rivits under året. Eftersom inte samma uppdelning sker av avskrivningskostnaderna för alla de i den sammanställda redovisningen ingående enheterna redovisas avskrivningar av tekniska anläggningar på två rader. Kommunen Kommunkoncernen Mnkr NOT 4 SKATTEINTÄKTER Preliminär kommunalskatt 3 114, , , ,3 Preliminär slutavräkning innevarande år Slutavräkningsdifferens föregående år 3,8,6 3,8,6-6,7-9,4-6,7-9,4 Summa skatteintäkter 3 111, , , ,5 NOT 5 GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING Inkomstutjämningsbidrag 1 13,1 968,5 1 13,1 968,5 Regleringsbidrag/-avgift -3,4 2,3-3,4 2,3 Struktur- och införandebidrag 34,3 7,6 34,3 7,6 Kostnadsutjämningsbidrag 21,6 175,2 21,6 175,2 Bidrag för LSS-utjämning 31,1 38,6 31,1 38,6 Kommunal fastighetsavgift 126,7 122,6 126,7 122,6 Generella statsbidrag från staten* Summa generella statsbidrag och utjämning 11,7-11, , , , ,8 *I beloppet ingår särskild kompensation för höjda arbetsgivaravgifter för unga med 6,7 mnkr och 5, mnkr av det engångsbidrag kommunen erhållit för flyktingsituationen. Kommunen erhöll 64,9 mnkr som engångsbidrag och 1/13 (5, mnkr) periodiseras som bidragsintäkt 215 medan resterande 12/13 (59,9 mnkr ) bokförs som bidragsintäkt 216. Posterna redovisas även som jämförelsestörande. NOT 6 FINANSIELLA INTÄKTER Ränteintäkter 55,5 155,3 1,1 62, Fondutdelning placerade medel 2, 6, 2, 6,7 Återföring, orealiserad förlust,4 -,4 - Realiserad kursvinst, placerade medel 6,8 12,7 6,8 12,7 Borgensavgift 6, 15,4, 15,4 Aktieutdelning koncernbolag och andra företag 9, 6,7 3, - Övriga finansiella intäkter,9 3,6 4,7 7,2 Summa finansiella intäkter 98,6 199,7 36, 14, NOT 7 FINANSIELLA KOSTNADER Räntekostnader -6,7-159,1-86,1-157,3 Internränta under byggtid,2 4,,2 4, Orealiserad förlust, placerade medel Realiserad förlust, placerade medel -,2 -,6 -,2 -,6, -,3, -,3 Räntekostnad, pensioner -5,5-5, -5,5-5, Bankkostnader -,4 -,3 -,4 -,3 Övriga finansiella kostnader -,3 -,1-4,2-5,5 Summa finansiella kostnader -66,9-161,4-96,2-165, 7 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR 71

37 NOTER NOTER Kommunen Kommunkoncernen Kommunen Kommunkoncernen Kommunen Kommunkoncernen Kommunen Kommunkoncernen Mnkr Mnkr Mnkr Mnkr NOT 8 JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER Publika fastigheter NOT 12 MASKINER, INVENTARIER OCH TEKNISKA ANLÄGGNINGAR NOT 14 LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR Verksamhetens intäkter och kostnader Ackumulerad anskaffning 422,5 399,5 422,5 399,5 Anskaffningsvärde 77,6 718, , ,4 Lån till kommunala bolag 1 656, ,9 - - Försäljning av exploateringsfastighet (exploateringsnetto) Återbetalade försäkringsavgifter FORA/AFA 9,1 19,7 9,1 19,7 28,4-28,4 - Bidrag SL- avtal -15, - -15, - Ackumulerad avskrivning -173,9-162,7-173,9-162,7 Ingående balans 248,6 236,8 248,6 236,8 Årets investeringar 51,5 23, 51,5 23, Årets avskrivningar -11,9-11,2-11,9-11,2 Ackumulerad avskrivning -591,6-551,1-1 91,9-1 29,6 Ingående balans 179, 167,3 473, 466,8 Årets investeringar 48,2 52,2 74,1 78,4 Årets försäljning/utrangering - -15,8 4, Lån till VA-anslutningar, -, Uppskjuten skattefordran - 7, 5, Övrig utlåning,3,1 2,3 2,1 Avgår kortfristig del av långfristig fordran -,6 -,6 - - Avskrivningar Utgående balans 288,2 248,6 288,2 248,6 Årets avskrivningar -45,7-4,5-75,7-72,5 Summa långfristiga fordringar 1 655, ,4 9,3 7,1 Nedskrivning materiella anläggningstillgångar Generella statsbidrag Engångsbidrag flyktingsituationen* Särskild kompensation för höjda arbetsgivaravgifter för unga Finansiella intäkter och kostnader -12,7-2,9-12,7-2,9 5, - 5, - 6,7-6,7 - Avkastning pensionsavsättning 26,7 19,3 26,7 19,3 Summa jämförelsestörande poster 48,2 36,1 48,2 36,1 * Kommunen erhöll 64,9 mnkr som engångsbidrag för den rådande flyktingsituationen. 1/13 (5, mnkr) periodiseras som bidragsintäkt 215 medan resterande 12/13 (59,9 mnkr) bokförs som bidragsintäkt 216. NOT 9 EJ LIKVIDITETSPÅVERKANDE POSTER Av- och nedskrivningar 254,5 232,3 441,3 395, Avsatt till pensioner 25,4 17,6 3,4 16,8 Förändring aktier och andelar köp av Botkyrka Stadsnät - - -,7 Övrig förändring eget kapital 19,1-2,3-2,5 Övriga avsättningar -,2 -,1-7,7 14,4 Summa ej likviditetspåverkande poster 298,8 249,8 484,3 424,4 NOT 1 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Söderenergi 1,4 1,5 SRV,3,4 Summa immateriella anläggningstillgångar,, 1,7 1,9 NOT 11 MARK, BYGGNADER OCH TEKNISKA ANLÄGGNINGAR Verksamhetsfastigheter Ackumulerad anskaffning 5 24, , 6 813, ,1 Ackumulerad avskrivning -2 56,9-1 9, , ,4 Redovisat värde vid årets början 3 147,6 3 97, , 4 138,7 Varav mark 15,2 15,2 15,2 15,2 Markreserv Ackumulerad anskaffning 58,9 43, 58,9 43, Ackumulerad avskrivning Ingående balans 58,9 43, 58,9 43, Årets investeringar - 15,9-15,9 Utgående balans 58,9 58,9 58,9 58,9 Varav mark 58,9 58,9 58,9 58,9 Fastigheter för affärsverksamhet Ackumulerad anskaffning 31,7 27, ,6 4 28,5 Ackumulerad avskrivning -97,6-88,7-2 1, ,2 Ingående balans 213,1 181, , ,3 Årets investeringar 56,8 4,4 92,3 168,1 Årets nedskrivningar ,6 - Årets avskrivningar -1, -8,9-36,7-84,6 Utgående balans 259,9 213, , ,8 Varav mark,1,1 119,6 124,1 Mark och fastigheter för annan verksamhet Ackumulerad anskaffning 514,2 55,3 514,2 55,3 Ackumulerad avskrivning -283,8-27,8-283,8-27,8 Ingående balans 23,4 234,5 23,4 234,5 Årets investeringar 4,4 8,9 4,4 8,9 Årets avskrivningar -13,4-13, -13,4-13, Utgående balans 221,4 23,4 221,4 23,4 Varav mark 59,4 59,4 59,4 59,4 Exploateringar (anläggningstillgång) Ingående balans 58,1 59,8 58,1 59,8 Årets investeringar 6,7 3,5 6,7 3,5 Under året slutredovisat -36,7-5,1-36,7-5,1 Omklassificeringar - - 2,3,5 Avskrivning sålda/utrangerade inventarier ,8-4,1 Pågående nyanläggning ,8 15,5 Årets nedskrivningar -,3 - -,3, Utgående balans maskiner, inventarier och tekniska anläggningar Finansiell leasing se not ,2 179, 491,2 488,6 NOT 13 AKTIER OCH ANDELAR I DOTTER- OCH INTRESSEBOLAG AB Botkyrkabyggen (8 2 á 1 kr) AB Botkyrkabyggen (Nyemission 28) AB Botkyrkabyggen (aktier överförda från Botkyrka Kommunfastigheter) 8,2 8,2 15, 15, 45, 45, Botkyrka Stadsnät AB 16,5 16,5 Hågelbyparken AB,1,1 Upplev Botkyrka AB 3,1 3,1 Södertörns fjärrvärme AB (2 á 5 kr) Sydvästra Stockholmsregionens VA-verksamhet (2 á 1 kr) SRV Återvinning AB (7 á 5 kr) Stockholmsregionens Försäkrings AB (77553 á 1 kr) 5, 5,,,,3,3 7,7 7,7 Kommuninvest* 48,8 3,7 Vårljus AB,8,8 Övriga,1,1 Bostadsrätter 32, 26,3 Summa aktier och andelar i dotter- och intressebolag 587,6 536,8 *Under 215 har 45,1 mkr inbetalats till Kommuninvest NOT 15 EXPLOATERINGSMARK (OMSÄTTNINGSTILLGÅNG) Ingående balans 3, 11,1 3, 11,1 Årets investerade kostnader 1,6 13, 1,6 13, Årets investerade intäkter -4,2-42, -4,2-42, Slutredovisade projekt kostnader -21,2-2,6-21,2-2,6 Slutredovisade projekt intäkter 32,8 23,5 32,8 23,5 Summa Exploateringsmark 21, 3, 21, 3, NOT 16 KORTFRISTIGA FORDRINGAR Kundfordringar 36,7 5, 167, 223, Skattefordran 35,8 34,8 48,9 46,6 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 85,9 9,8 87,7 13, Upplupen fastighetsavgift 36, 31,7 36, 31,7 Momsfordran 37,8 31,5 42,4 34,4 Kortfristiga fordringar koncern 1,5 1,5 - - Övriga kortfristiga fordringar 52,5 24, 64,1 33,2 Kortfristig del av lång fordran långfristig fordran,6,5 - - Summa kortfristiga fordringar 286,8 264,8 446,1 471,9 NOT 17 KORTFRISTIGA PLACERINGAR Räntefonder 33,5 38,7 33,5 38,7 Aktiefonder 21,4 181,5 21,4 181,5 Hedgefonder 13,3 116,8 13,3 116,8 Övriga placeringar,3,1,3,1 Summa kortfristiga placeringar NOT 18 KASSA OCH BANK 68,5 67,1 68,5 67,1 Bank 178,5 716,3 246,4 78,1 Plusgiro 2,, 2,2 4,6 Summa kassa och bank 18,5 716,3 266,6 784,7 Limit på checkräkningskrediten är 2 mnkr. Årets investeringar 37,4 29,4 411,3 255,5 Summa Exploateringsmark 28,1 58,2 28,1 58,2 Omklassificeringar ,3 3, Årets avskrivningar -16,9-156, -215,2-21,1 Årets nedskrivningar -12,4-2,9-12,7-3,2 Redovisat värde vid årets slut 3 281, , , ,9 Pågående projekt ,2 92,1 Utgående balans mark, byggnader och tekniska anläggningar 4 138, , , ,9 Varav mark 47,8 48, 95,6 73,8 Finansiell leasing se not 26. Eftersom inte samma uppdelning sker av avskrivningskostnaderna för alla de i den sammanställda redovisningen ingående enheterna redovisas avskrivningar av tekniska anläggningar på två rader. 72 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR 73

38 NOTER NOTER Kommunen Kommunkoncernen Mnkr NOT 19 EGET KAPITAL Ingående eget kapital 3 982, ,6 Årets resultat 27,3 37,8 Rättning av tidigare års fel* 19,1 - Därav utgående balans resultatutjämningsreserv (RUR)** Därav utgående balans i VA-fonden Årets förändring av VA-fond (årets resultatet VA) 5, 5, 36, 29,4 5,4 6,7 Ränta som tillförts VA-fonden 1,1 1,2 Därav utgående balans kompetensfond Årets förändring av kompetensfond Ränta som tillförts kompetensfond 37,4 46,2-1, -14, 1,2 1,5 Ingående eget kapital 4 182,9 4 69, Årets resultat 12,4 116, Förvärv av Botkyrka Stadsnät AB -,7 Därav utgående balans resultatutjämningsreserv (RUR)** 5, 5, Rättning av tidigare års fel* 19,1 - Övriga förändringar eget kapital 72,3 68,3 Summa utgående eget kapital 4 28, , ,7 4 34, * Rättning av tidigare års fel avser rättning av särskild löneskatt på pensioner ** Riktlinjer för och beslut om RUR togs av fullmäktige i november 213 NOT 2 PENSIONSAVSÄTTNINGAR Exklusive garantipension, visstidspension, särskild ålderspension garantipension och särskild avtalspension Ingående avsättning 382,8 363,2 427,1 48,4 Nya förpliktelser under året 31,4 26,6 37,9 25,7 Varav Nyintjänad pension 26,2 23, 29,2 21,8 Ränte- och basbeloppsuppräkning 5,5 3,9 9, 3,9 Övrig post -,3 -,3 -,3, Årets utbetalningar -11,5-1,8-13, -1,8 Förändring av löneskatt 4,8 3,8 4,8 3,8 Summa avsatt till pensioner 47,5 382,8 456,8 427,1 Garantipension, visstidspension, särskild ålderspension garantipension och särskild avtalspension Ingående avsättning 4,3 6,3 4,3 6,3 Nya förpliktelser under året 1,4 -,1 1,4 -,1 Varav Nyintjänad pension 1,6, 1,6, Ränte- och basbeloppsuppräkning,,, - Övrig post -,2 -,1 -,2 -,1 Årets utbetalningar -,9-1,5 -,9-1,5 Förändring av löneskatt,2 -,4,2 -,4 Summa avsatt till pensioner 5, 4,3 5, 4,3 Utgående balans pensionsavsättning Aktualiseringsgrad (%) 89, 86, 412,5 387,1 461,8 431,4 Kommunen Kommunkoncernen Mnkr NOT 21 ANDRA AVSÄTTNINGAR SRV Efterbehandling avslutad deponi SRV Sluttäckning och iordningsställande av avfallsupplag Söderenergi Reservering för destruktion av vattenhaltig olja 32,9 32,9 1,1 1,6,7,6 Uppskjuten skatt ,1 127,1 Övriga avsättningar,8 1,,7 1, Summa andra avsättningar,8 1, 155,5 163,2 NOT 22 LÅNGFRISTIGA SKULDER Handelsbanken 5, 5, 5, 5, Nordea - 35, 42,1 37,7 Kommuninvest 2 8, 2 85, 2 692, 2 695,9 Finansiell leasing (se not 26) 1, 12,9 394,4 412,5 Förinbetalda anslutningsavgifter VA Förinbetalda gatukostnadsersättningar 78,3 65,9 78,3 65,9 63,7 55,7 63,7 55,7 Investeringsbidrag 9,4 7,8 9,4 7,8 Skuld till kommunala bolag 13,8 13,8 - - Övriga långfristiga skulder 15, Avgår kortfristig del -665, -1 16, -665, -1 16,9 Summa långfristiga skulder 1 655, , , ,6 NOT 22 A MARKNADSVÄRDEN SWAPPAR Räntekostnader inkl. upplupen ränta (mnkr) Exklusive derivat 215 Inklusive derivat 215 Exklusive derivat 215 Inklusive derivat 215 9,1 1,7 21,8 77,6 Genomsnittsränta, % 1, 1,17,92 3,35 Genomsnittlig räntebindningstid, år,3 1,5,4 2,6 Kommunen Kommunkoncernen Mnkr Säkrad låneskuld (mnkr) 66, 1 4, 3 192, ,6 Marknadsvärde derivat (mnkr) -31,6-33,6-257,5-31,9 Sammanställningen av uppgifter ovan avser finansieringen av Botkyrka kommuns hela låneportfölj, dvs. inklusive den del av Söderenergi som kommunen äger. Dotterbolaget Södertörns Energi AB lånar i eget namn och ingår därför inte i kommunens säkringsredovisning. Uppgifter om lån i banker och kreditinstitut Genomsnittlig räntesats 1,3% 1,4% 2,6% 2,7% Genomsnittlig räntebindningstid (år) Lån som förfaller (kapitalbindning) inom 1,5 2,1 3,1 3,6-1 år 32% 74% 25% 47% 1-3 år 5% 2% 55% 41% 3-5 år 9% 2% över 5 år 9% 6% 18% 12% NOT 23 KORTFRISTIGA SKULDER Upplupna arbetsgivaravgifter och preliminär skatt 94,6 88,7 97, 9,9 Kortfristig leasingskuld 4,7 4,2 2, 19,5 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 28,6 186,9 346,4 258,9 Kommande års amorteringar* 665, 1 16, 665, 1 16, Leverantörsskuld 138,8 123,5 262,1 257,7 Momsskuld 5,6 6,9 17,5 17,6 Semesterlöneskuld 195,7 187,8 199,6 191,9 Upplupna löner 35, 38,1 35,2 38,4 Särskild löneskatt pensioner 4,3 57,3 42,9 58,8 Pensioner avgiftsbestämd del 89,2 88,6 91, 88,6 Till kreditinstitut 3,6 3,6 4,5 58,9 Övriga kortfristiga skulder 1, 42,8 77,1 113,1 Summa kortfristiga skulder 1 563, , , ,3 * Omföringen mellan kortfristiga skulder och upptagna lån avser den del av långfristiga skulder som skall lösas kommande år och därför klassificeras som kortfristig i samband med bokslutet. Kommunen Kommunkoncernen Mnkr NOT 24 INGÅNGNA BORGENSFÖRBINDELSER Södertörns Fjärrvärme AB 42,4 37,5 42,4 37,5 Södertörns Energi AB 625, 645, 625, 645, SYVAB 112,3 88,4 112,3 88,4 Söderenergi AB 422,7 437,8 422,7 437,8 SRV Återvinning AB 78,9 57,3 78,9 57,3 Hågelbyparken AB,9 1,,9 1, Botkyrka hantverkshus brf 1, 2 och 3 12,5 12,6 12,5 12,6 AB Botkyrkabyggen,,,, Eriksbergs industriområde 8,8 9,2 8,8 9,2 Norra Botkyrka Folkets Hus 31,3 31,9 31,3 31,9 IFK Tumba 4,8 4,8 4,8 4,8 Övriga föreningar 4,4 3,2 4,4 3,2 Enkel borgen, kommunal hyresgaranti Kommunalt förlustansvar, statliga bostadslån Söderenergi AB, checkräkningskredit EFO AB Summa ingångna borgensförbindelser,3,3,3,3,8 1,1,8 1, ,7 1, ,1 1 33, , ,8 Botkyrka kommun har en generell borgen gentemot Söderenergi på 725, mnkr from I beloppet i tabellen ingår utnyttjat borgensbelopp för generell borgen med 45, mnkr samt kommunens borgensförpliktelser med 3,2 mnkr och checkkredit om 14,5 mnkr. (214 är korrigerat med 25 mnkr avseende borgensförbindelse AB Botkyrkabyggen som felaktigt togs upp i årsredovisningen 214 om 25 mnkr). Den totala kreditramen inklusive både borgen och upplåning för bolagen som ingår i kommunens internbank var under 215: Södertörns Energi AB 645, Söderenergi AB 1 12, Hågelbyparken AB 1, Upplev Botkyrka AB 15, Botkyrkabyggen AB 2, Botkyrka Stadsnät AB 185, Övriga borgensåtaganden 318, (SYVAB, SFAB, SRV Återvinning AB, bostadsrättsföreningar och ideella föreningar) Summa kreditram 4 275, Botkyrka Kommun har ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 28 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförpliktelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Botkyrka Kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförpliktelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor. 74 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR 75

39 N O T E R DRIFT- OCH INVESTERINGSREDOVISNING Kommunen Kommunkoncernen Mnkr NOT 25 PENSIONSFÖRPLIKTELSER SOM INTE HAR TAGITS UPP BLAND SKULDERNA ELLER AVSÄTTNINGARNA Ingående ansvarsförbindelse 1 48, ,4 1 48, ,4 Aktualisering -8,2-11,8-8,2-11,8 Ränteuppräkning 14,9 15, 14,9 15, Basbeloppsuppräkning 1,2,6 1,2,6 Ändringar av försäkringstekniska grunder -, -, Övrig post -5,2-4,9-5,2-4,9 Årets utbetalningar -58,8-57,6-58,8-57,6 Summa pensionsförpliktelser 1 361,6 1 48, ,6 1 48,7 Löneskatt 24,26% 33,3 341,7 33,3 341,7 Utgående ansvarsförbindelse 1 691,9 1 75, ,9 1 75,4 Beräkningsgrund för pensioner framgår av avsnittet Redovisningsprinciper. NOT 26 LEASINGAVTAL Finansiell leasing Nuvärdesberäknade minimileaseavgifter Förfaller till betalning inom 1 år 4,7 4,2 2, 19,4 Förfaller till betalning mellan 1-5 år Förfaller till betalning senare än 5 år 1, 12,9 143,8 17,9, - 25,6 34,7 Summa finansiell leasing 14,7 17,1 414,4 432, Operationell leasing Förfaller till betalning inom 1 år 19,4 26,7 29,5 37,6 Förfaller till betalning mellan 1-5 år 18,6 37,6 37,8 62,3 Förfaller till betalning senare än 5 år - 4,,2 4,5 Summa operationell leasing 38, 14,3 67,5 14,4 Finansiell leasing redovisas även under tillgångsslaget inventarier och maskiner samt som långfristig och kortfristig leasingskuld. Inga avtal med finansiell leasing omfattar variabla avgifter. Operationell leasing omfattar ej uppsägningsbara avtal längre än 36 månader. Kommunen Kommunkoncernen Mnkr NOT 27 ÖVRIGA ANSVARSFÖRBINDELSER Kommunen har ett pensionsansvar för politiker som fullgör uppdrag i kommunen på heltid eller på betydande del av heltid. För att uppnå full pension krävs i normalfallet 12 års tjänstgöring. Ersättning kan utgå som visstidspension eller avgångsersättning. Två politiker omfattas av rätt till visstidspension. (3,1 mnkr) En politiker under 5 år har rätt till avgångsersättning under fem år om uppdraget avslutas efter nuvarande mandatperiod. En politiker har rätt till avgångsersättning under två år och ytterligare två politiker har rätt till avgångsersättning under ett år om förordnanden/uppdrag upphör (6,8 mnkr). Kommunens pensionsansvar omfattar i denna del 9,9 mnkr i 215 års prisnivå. Ansvarsförbindelse förtroendevaldas pensioner (inkl löneskatt 24,26%) 3,1 3,3 3,1 3,3 Övriga avgångsersättningar 6,8 7,6 6,8 8,6 Avbetalningsköp för SRV finansierade hos Nordea Slutredovisade byggprojekt i tekniska nämnden Projektnamn Summa övriga ansvarsförbindelser Projektnummer 21,7 17,6 9,9 1,9 31,6 29,5 Budget Differens Hälsan Röda Huset , 13,2-4,2 Dynamiten LSS-boende , 18,4 1,6 Naturport Lida , 4,8,2 Eklidsskolans sporthall , 16,8-4,8 Nyängsgården , 5,7-12,7 Nyängsgården 3822, 8,2-8,2 Brantbrinks ishall ,4 19,7-2,3 Alby sporthall ,7 4,5,1 Vreta Gård , 43,9-4,9 Brandskydd Tumba äldreboende , 31,2-1,2 Boxningslokal Botkyrkahallen 626 6, 6,5 -,5 Hantverksgymnasiet upprustning ,4 3,5,9 Summa 212,4 248,4-36, DRIFTREDOVISNING Kostnader Intäkter Nettoutfall Budget netto Avvikelse Nettoutfall Mnkr mnkr 214 Kommunstyrelsen -412,9 123,3-289,6-291,5 1,9-27 Exploatering/kommunstyrelsen, 9,1 9,1 1, -,9 19,8 Revision -3,8, -3,8-3,9,1-3,7 Samhällsbyggnadsnämnden -191,2 47,3-143,9-148,2 4,3-138,8 Miljö- och Hälsoskyddsnämnden -21,8 1,4-11,4-11,9,5-1,2 Tekniska nämnden -587,5 589,6 2,1-3, 5,1-1,8 Tekniska nämnden, VA -18,2 113,6 5,4, 5,4, Kultur- och Fritidsnämnden -244,3 26,2-218,1-219,4 1,3-26,6 Arbetsmarknads- och Vuxenutbildningsnämnden -3,1 78,6-221,5-226,9 5,4-25,7 Utbildningsnämnden ,5 2 32, , ,1-1, ,9 Socialnämnden -655, 97,1-557,9-538,7-19,2-542,8 Vård- och Omsorgsnämnden ,5 378,5-97, -947,4-22,6-99,8 Summa nämndernas nettokostnader , , , , -29, ,5 Gemensamma poster -218,1 584, 365,9 31,2 64,7 287, Summa ,9 4 36, , ,8 35,4-4 17,5 INVESTERINGSREDOVISNING Utgifter Inkomster Nettoutfall Budget netto Prognos netto Nettoutfall Mnkr helår 215 helår 214 Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltning -7,1, -7,1 27,3 19,2-15,7 Samhällsbyggnadsnämnden -25,4,4-25, 54,6 35,1-47,2 Tekniska nämnden -326, -1,4-327,4 255,5 347, -199,3 Varav långa byggprojekt -236,5, -236,5-264,6-128,2 Varav korta projekt -89,6-1,4-91, 255,5 82,4-71,1 Kultur- och fritidsnämnden -2,9, -2,9 23,1 28,8-6, Arbetsmarknads- och Vuxenutbildningsnämnden -5,2, -5,2 7, 7, -4, Utbildningsnämnden -25,, -25, 48,3 26,5-18,7 Socialnämnden -2,2, -2,2 7,5 2, -,4 Vård- och Omsorgsnämnden -4,8, -4,8 6,3 6,1-13,4 Avsatt för speciella ändamål, 15,,, Summa -416,6-1, -417,6 579,6 471,7-34,7 76 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR 77

40 REDOVISNINGSPRINCIPER REDOVISNINGs- PRINCIPER Pensionsskulden Kommunens pensionsskuld är den skuld som kommunen har till anställda och pensionärer, och uppgår till nuvärdet av framtida pensionsutbetalningar. Beräkning sker enligt SKL:s riktlinjer RIPS7. Kommunen redovisar pensionsskulden enligt den så kallade blandmodellen: Pension som tjänats in före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och utbetalningarna redovisas som kostnad i resultaträkningen. Pension som tjänats in från och med 1998 kostnadsförs det år de tjänas in och tas upp som kortfristig skuld till dess att de betalas ut, vilket sker i mars året efter intjänandet. I samtliga belopp ingår särskild löneskatt på 24,26 procent. Avskrivning, avskrivningstid och avskrivningsmetod Anläggningstillgångar i kommunen skrivs av utifrån tillgångarnas förväntade nyttjandeperiod och baseras på anläggningens anskaffningsvärde exklusive eventuellt restvärde. På tillgångar såsom aktier, andelar, bostadsrätter, mark, konst och pågående arbeten sker inga avskrivningar. Kapitaltjänstkostnad beräknas på de aktiverade anläggningarna och belastar enheterna som kostnader. För verksamhetslokaler ingår kapitalkostnaden i internhyran. För två verksamhetsfastigheter används annuitetsmetoden och för övriga investeringar nominell/linjär metod. Avskrivning av maskiner och inventarier påbörjas månaden efter anskaffningen. För fastigheter påbörjas avskrivningen när anläggningen är färdig och kan användas. Följande avskrivningstider tillämpas i kommunen: Årsredovisningen är i allt väsentligt upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning (KRL) och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR) vilket innebär att: Intäkter redovisas i den period det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen. Intäkterna ska dessutom kunna beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har tagits upp till de belopp som de beräknas inflyta med. Tillgångar och skulder tas upp till anskaffningsvärde. Periodisering av inkomster och utgifter sker enligt god redovisningssed, dvs till det år då vara levereras, tjänst utförs eller händelse inträffar. Beloppsgräns för periodisering är ett prisbasbelopp, dvs 44 5 kr 215. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster särredovisas i not till respektive post i resultaträkningen och i kassaflödesrapporten. Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger 5 miljoner kronor. Enligt RKR 3.1 är en post i resultaträkningen jämförelsestörande när beloppet är väsentligt och posten är av sådant slag att den inte förväntas inträffa ofta eller regelbundet, t ex nedskrivningar av anläggningstillgångar och vinst/förlust vid försäljning av exploateringsfastigheter. VA-verksamhetens resultat VA-verksamhetens resultat ingår i resultatet för kommunen och särredovisas inom balansposten eget kapital. Skatteintäkter Skatteintäkterna periodiseras och redovisas det år då den beskattningsbara inkomsten intjänas. Kommunen redovisar, enligt RKR 4.2, skatteintäkter utifrån den prognos som Sveriges kommuner och Landsting (SKL) publicerar i december. Övriga intäkter, gatukostnadsersättningar, anläggningsavgifter med mera Gatukostnadsersättningar, anläggningsavgifter, anslutningsavgifter och övriga investeringsbidrag intäktsförs på ett sätt som återspeglar hur investeringen används och förbrukas enligt RKR:s rekommendation 18. Löner Semesterlöneskuld, timanställdas löner och okompenserad övertid redovisas tillsammans med arbetsgivaravgifter som en kostnad under aktuellt intjänande år och som en kortfristig skuld i balansräkningen. Semesterlöneskulden beräknas separat för varje personalkategori. Foto: Tobias Fischer Finansiella tillgångar och skulder Finansiella anläggningstillgångar i form av aktier och fonder tas upp till anskaffningsvärdet om de gäller dotterbolag eller intressebolag. Finansiella skulder redovisas enligt RKR 2 antingen som kortfristiga eller långfristiga skulder. Den del av ett långfristigt lån som förfaller till betalning inom tolv månader, räknat från balansdagen, redovisas som kortfristig skuld medan ett lån som förfaller efter 12 månader räknat från balansdagen redovisas som långfristig skuld. Kommunens pensionsmedelsportfölj i form av marknadsnoterade fonder och finansiella instrument är klassificerad som omsättningstillgångar. Samtliga placeringsmedel är värderade till det lägsta av anskaffningsvärdet och aktuellt marknadsvärde och skrivs ner vid eventuell orealiserad förlust. Portföljens förvaltning regleras i av kommunfullmäktige antagen finanspolicy. Marknadsnoterade aktier och fonder klassificeras sedan 212 som omsättningstillgångar enligt RKR 2. Leasing Leasing klassificeras som operationell eller finansiell leasing enligt RKR Även hyresavtal klassificeras enligt rekommendationen. Finansiell leasing redovisas som en tillgång i balansräkningen samt som en skuld till leasegivaren. Operationell leasing redovisas som en ansvarsförbindelse i särskild not. Gränsdragning mellan kostnad och investering Enligt KRL är en anläggningstillgång en tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk av väsentligt värde. I kommunen klassificeras en kostnad som en investering och därmed som anläggningstillgång när tillgången har en nyttjandeperiod som är längre än tre år och anskaffningsvärdet är över ett prisbasbelopp, 44 5 kr 215. Kostnader som inte uppfyller definition för anläggningstillgång bokförs som kostnad i driften. Objekt Avskrivningsintervall i år Verksamhetsfastigheter 3 33 Fastigheter för affärsverksamhet 3 5 Publika fastigheter (gator, vägar, parker och VA) 22-5 Uthyrda fastigheter 1 33 Hyrda fastigheter 3 2 Maskiner och inventarier 3 12 Bilar och transportmedel 3 12 Från och med 214 ska kommuner, enligt RKR 11.4, dela upp sina anläggningstillgångar i betydande komponenter som sedan ska skrivas av separat. Kommun uppfyller ännu inte denna rekommendation helt. Under 214 påbörjades arbetet med komponentavskrivningar då konstgräsplaner aktiverades på olika komponenter. 215 fortsatte arbetet på liknande sätt. Under 216 kommer kommunen att påbörja komponentindelning på nya anläggningstillgångar samt på större befintliga anläggningstillgångar som färdigställts under senare år. Exploateringsutgifter Upparbetade utgifter i kommunens exploateringsverksamhet redovisas som omsättningstillgång när kommunen inte ska äga tillgången och som anläggningstillgång när kommunen ska vara slutlig ägare, till exempel för gator och parker. Sammanställd redovisning I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och kommunalförbund där kommunen har ett betydande inflytande (minst 2 procent), en så kallad sammanställd redovisning. Den ska ge en samlad bild av kommunens och de kommunala företagens verksamhet och ekonomiska ställning. 78 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR 79

41 REDOVISNINGSPRINCIPER Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Samtliga koncernbolag upprättar årsredovisning enligt Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 212:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Följande bolag ingår i den sammanställda redovisningen som sammanställs till årsredovisningen: Bolag Ägarandel (procent) Botkyrkabyggen AB 1 Botkyrka Stadsnät AB 1 Upplev Botkyrka AB 1 Säkringsinstrument Säkringsinstrumenten utgörs av en portfölj innehållande olika typer av räntederivat. Säkringsinstrumenten består av vanliga ränteswapar där kommunen erhåller/betalar rörlig ränta och betalar/erhåller fast ränta, men även instrument med olika typer av optionalitet kan komma att inkluderas. I de fall instrument med utställd optionalitet ingår i portföljen, kommer de inte i något fall att medföra en risk för att i förväg okända och för kommunen negativa marknadsvärdesförändringar kan komma att realiseras om motparten utnyttjar sin option. Om optionaliteten innebär att kommunen kan komma att behöva betala en fast ränta, är den fasta räntan känd i förväg. Hågelbyparken AB 1 SRV Återvinning AB 31,5 Söderenergi AB 29 Södertörns Energi AB 5 Södertörns Fjärrvärme AB 5 Derivat- och säkringsredovisning Kommunen redovisar derivat- och säkringsredovisning enligt RKR 21. Bedömning av säkringsförhållandets effektivitet En utvärdering av säkringens effektivitet kommer att göras vid varje förändring i låneportföljen eller derivatportföljen samt i samband med årsbokslutet och tertialbokslut genom att jämföra de huvudsakliga villkoren för säkringsinstrumentet med de huvudsakliga villkoren för den säkrade posten. De kritiska villkoren utgörs av nominella belopp, löptid, räntebas, valuta och ränteomsättningsdag. Säkringsförhållandet anses vara effektivt så länge det inte sker någon väsentlig förändring av de huvudsakliga villkoren för antingen säkringsinstrumentet eller den säkrade posten. Syftet med säkringen Kommunen har en skuld på totalt 2 13 miljoner kronor med löpande förfall fram till det längsta lånets slutförfallodatum Syftet med säkringen är att minska variabiliteten i framtida kassaflöden avseende betalning av rörlig ränta och jämna ut räntekostnaderna över åren samt att anpassa ränterisken till de regler som anges i den finanspolicy som beslutats av kommunfullmäktige. Finanspolicyn anger ett intervall för genomsnittlig räntebindning som är en avvägning mellan risk och förväntad kostnad. Säkrad risk Den säkrade risken utgörs av variabiliteten i framtida räntebetalningar på grund av förändringar i basräntan, för närvarande alltid STIBOR 3M. Säkrad post 1. framtida betalningar av rörlig ränta hänförlig till den rörliga delen av upplåningen 2. utöver befintliga lån kan även prognostiserade framtida upplåningstransaktioner komma att utgöra säkrad post Den säkrade posten utgörs av en portfölj av lån. Arbete med att utveckla metoder för effektivitetsprövning pågår och kan komma att förändras när praxis utvecklas. Bedömningen per är att säkringsförhållandet anses vara effektivt med hänvisning till ovan nämnda villkor. Redovisning Räntekostnaderna för derivat inom ramen för säkringsredovisning redovisas löpande i resultaträkningen som en del av kommunens räntekostnader med hänsyn tagen till periodisering av upplupen ränta. Derivat som faller utanför ramen för säkringsredovisning marknadsvärderas dessutom och redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet på balansdagen. Per fanns en swaoption som inte bedöms klara kriterierna för säkringsredovisning. Affären har ett negativt marknadsvärde på 327 kronor. Vid tertialbokslutet per uppgick det negativa värdet till 64 kronor, vilket inneburit att 277 konor intäktsförts i det redovisade resultatet per Ordlista Anläggningstillgångar är tillgångar som kommunen tänker äga och använda under längre tid och som inte är av mindre värde, till exempel fastigheter, inventarier och finansiella tillgångar. Annuitetsmetoden fördelar investeringens kapitaltjänstkostnader, internränta och avskrivningar, med lika stora belopp för varje år av tillgångens ekonomiska livslängd (jmf med nominell metod). Avskrivning är en fördelning av anläggningstillgångars värdeminskning beräknad på anskaffningsvärde och nyttjandeperiod. Eget kapital är den del av tillgångarna som finansierats med egna medel och är skillnaden mellan samtliga tillgångar och samtliga skulder. Finansnetto är skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Internränta är ränta för de anläggningstillgångar som en viss verksamhet använder. Kapitalkostnad är ett samlingsbegrepp för internränta och avskrivningar på kommunens anläggningar i anläggningsregistret. Belastar verksamheternas resultat. Kortfristig fordran och skuld avser fordran, lån eller skuld som förfaller till betalning inom ett år. Likviditet visar kommunens betalningsförmåga på kort sikt. Beräknas genom att dela omsättningstillgångarna (minus varulager) med de kortfristiga skulderna. Långfristig fordran och skuld avser fordran, lån eller skuld som förfaller till betalning senare än ett år från bokslutsdatum. Nettoinvesteringar är investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag. Nettokostnader avser driftkostnader efter avdrag för avgiftsintäkter, ersättningar och andra driftintäkter. Nominell metod innebär att avskrivning sker med lika stort belopp varje år och ränta beräknas på investeringens bokförda värde. Metoden ger minskade kapitaltjänst kostnader eftersom räntan beräknas på ett successivt lägre bokfört värde (jmf med annuitet). Omsättningstillgångar är tillgångar som inte är avsedda för stadigvarande bruk eller innehav, det vill säga tillgångar som på kort sikt kan omvandlas till likvida medel. Hit räknas tillgångar i kassa, bank, kortfristiga placeringar, kortsiktiga fodringar och förråd. Periodisering innebär att kostnader och intäkter fördelas till den redovisningsperiod de hör. Rörelsekapital är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Det speglar kommunens finansiella ställning på kort sikt. Soliditet visar kommunens betalningsförmåga på lång sikt. Beräknas genom att man delar eget kapital med tillgångarna. Foto: Botkyrka 8 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR 81