BESLUTAS AV KOMMUNFULLMÄKTIGE. 70 Avgift vid utlämnande av kopia på allmän handling. 71 Ändring av bolagsordning i SRV Återvinning AB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BESLUTAS AV KOMMUNFULLMÄKTIGE. 70 Avgift vid utlämnande av kopia på allmän handling. 71 Ändring av bolagsordning i SRV Återvinning AB"

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [3] Kommunstyrelsen Tid , Kl 16:00 Plats Kommunalhuset i Tumba, 2:3 Ärenden Justering BESLUTAS AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 68 Årsredovisning för Botkyrka kommun Ombudgeteringar 70 Avgift vid utlämnande av kopia på allmän handling 71 Ändring av bolagsordning i SRV Återvinning AB 72 Ägardirektiv för Södertörns Energi AB 73 Uppdrag från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen återrapportering 74 Redovisning av obesvarade medborgarförslag 75 Redovisning av obesvarade motioner 76 Svar på motion - Fritidsgårdar med profilinriktning (M) 77 Svar på motion - Biogaspump (S)

2 BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2[3] Kommunstyrelsen Svar på motion - Förläng gång- och cykelvägen från Botkyrka Golfklubb till Tegelvreten på väg 225 (KD) 79 Svar på motion - Utarbeta en bostadsförsörjningspolicy (M) BESLUTAS AV KOMMUNSTYRELSEN 80 Årsredovisning och uppföljning av intern kontrollplan 2012 för kommunstyrelsens förvaltningar 81 Intern kontrollplan Tumba centrum - tilläggsanslag för detaljplanearbete 83 Återuppbyggnad av Brantbrinks ishall 84 Tilläggsanslag för ökade hyror - Idrottshuset 85 Statsbidrag - enligt förordningen om nationella minoriteter och minoritetsspråk 86 Finskt förvaltningsområde - statsbidrag Näringslivsplan Fair trade city Svar på remiss - Förslag till ny översiktsplan för Södertälje 90 Jobbpaketet 91 Försäljning av del av fastigheten Eriksberg 2:1 - del av kvarteret Hantlangaren 92 Studieresa utanför EU - SIOP-konferens 93 Utbildningsresa utanför Europa - Hewlett Packard Networking, USA

3 BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 3[3] Kommunstyrelsen Valärenden 95 Anmälningsärenden 96 Delegationsärenden Katarina Berggren Ordförande Erik Gustafsson Sekreterare

4 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:561 Årsredovisning för Botkyrka kommun 2012 (KS/2012:561) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att avsätta 20 miljoner kronor av årets ekonomiska resultat till kommunens kompetensutvecklingsfond. Kommunfullmäktige beslutar att avsätta ytterligare 1,35 miljoner kronor av årets ekonomiska resultat till kompetensutvecklingsfonden, motsvarande ränteuppräkning av fonden. Kommunstyrelsen beslutar för egen del att godkänna förslaget till årsredovisning för Botkyrka kommun Sammanfattning Syftet med kommunens årsredovisning är att informera om det gångna årets verksamhet och ekonomi. Kommunens uppdrag är att ge kommuninvånarna en bra service och samtidigt använda de ekonomiska resurserna på ett effektivt sätt. Det är detta som avses med begreppet god ekonomisk hushållning i kommunallagen. Med utgångspunkt från kommunens ettårsplan för 2012 beskrivs i årsredovisningen på olika sätt hur kommunen lyckats leva upp till detta. Kommunen redovisar för sjuttonde året i rad ett positivt ekonomiskt resultat. Det uppgår till 154,4 miljoner kronor, vilket är 85 miljoner bättre än budgeterat och beror på betydande engångsintäkter. En avstämning mot kommunallagens balanskrav ger ett resultat på 126 miljoner kronor. Då har avräkning gjorts med 28 miljoner kronor motsvarande avkastningen på kommunens avsättning för framtida pensioner. Vidare har överskott för VA-verksamheten räknats från omfattande 7 miljoner kronor och ett lika stort belopp tillgodoräknats motsvarande årets kostnader för kompetensutveckling som disponerats ur kommunens kompetensfond. Jämförelsestörande poster har bidragit positivt till årets resultat med totalt 95

5 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:561 miljoner kronor. Av detta utgör 64 miljoner kronor den återbetalning som kommunen fått från AFA försäkring AB för tidigare inbetalda premier för avtalsförsäkringar, vilket alla kommuner fått del av under När det gäller kommunens verksamhetsresultat kan vi sammanfattningsvis konstatera att: 1) Utvecklingen gick åt rätt håll för drygt hälften av de indikatorer som används för uppföljning av kommunfullmäktiges mål. För drygt en femtedel av indikatorerna var utvecklingen negativ jämfört med föregående mätning. 2) I många fall är dock skillnaderna stora mellan kommunens stadsdelar och mellan könen. Det gäller bland annat viktiga områden som arbete, utbildning och hälsa. 3) Det är svårt att bedöma nämndernas måluppfyllelse. Det finns därför ett behov av se över nämndernas mål för att förbättra styrningen och uppföljningen. 4) Nämnderna har genomfört nästan hälften av sina åtaganden helt och nästan hälften delvis. 10 procent av nämndernas åtaganden har inte genomförts. 5) I jämförelsen Kommunernas kvalitet i korthet tillhör Botkyrka den tredjedel av kommunerna som har bäst resultat inom flera områden, men ligger bland den tredjedel som har sämst resultat bland annat för resultaten inom skolan och äldreomsorgen. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse

6 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2012:561 Referens Anna Giotas Sandquist Mottagare Kommunstyrelsen Årsredovisning 2012 Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner förslaget till årsredovisning för Botkyrka kommun Kommunfullmäktige beslutar att avsätta 20 miljoner kronor av årets ekonomiska resultat till kommunens kompetensutvecklingsfond. Kommunfullmäktige beslutar att avsätta ytterligare 1,35 miljoner kronor av årets ekonomiska resultat till kompetensutvecklingsfonden, motsvarande ränteuppräkning av fonden. Sammanfattning Syftet med kommunens årsredovisning är att informera om det gångna årets verksamhet och ekonomi. Kommunens uppdrag är att ge kommuninvånarna en bra service och samtidigt använda de ekonomiska resurserna på ett effektivt sätt. Det är detta som avses med begreppet god ekonomisk hushållning i kommunallagen. Med utgångspunkt från kommunens ettårsplan för 2012 beskrivs i årsredovisningen på olika sätt hur kommunen lyckats leva upp till det. Kommunen redovisar för sjuttonde året i rad ett positivt ekonomiskt resultat. Det uppgår till 154,4 miljoner kronor, vilket är 85 miljoner bättre än budgeterat och beror på betydande engångsintäkter. En avstämning mot kommunallagens balanskrav ger ett resultat på 126 miljoner kronor. Då har avräkning gjorts med 28 miljoner kronor motsvarande avkastningen på kommunens avsättning för framtida pensioner. Vidare har överskott för VA-verksamheten räknats från omfattande 7 miljoner kronor och ett lika stort belopp tillgodoräknats motsvarande årets kostnader för kompetensutveckling som disponerats ur kommunens kompetensfond. Jämförelsestörande poster har bidragit positivt till årets resultat med totalt 95 miljoner kronor. Av detta utgör 64 miljoner kronor den återbetalning som Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

7 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2012:561 kommunen fått från AFA försäkring AB för tidigare inbetalda premier för avtalsförsäkringar, vilket alla kommuner fått del av under När det gäller kommunens verksamhetsresultat kan vi sammanfattningsvis konstatera att: Utvecklingen gick åt rätt håll för drygt hälften av de indikatorer som används för uppföljning av kommunfullmäktiges mål. För drygt en femtedel av indikatorerna var utvecklingen negativ jämfört med föregående mätning. I många fall är dock skillnaderna stora mellan kommunens stadsdelar och mellan könen. Det gäller bland annat viktiga områden som arbete, utbildning och hälsa. Det är svårt att bedöma nämndernas måluppfyllelse. Det finns därför ett behov av se över nämndernas mål för att förbättra styrningen och uppföljningen. Nämnderna har genomfört nästan hälften av sina åtaganden helt och nästan hälften delvis. 10 procent av nämndernas åtaganden har inte genomförts. I jämförelsen Kommunernas kvalitet i korthet tillhör Botkyrka den tredjedel av kommunerna som har bäst resultat inom flera områden, men ligger bland den tredjedel som har sämst resultat bland annat för resultaten inom skolan och äldreomsorgen. Detta reviderade förslag till årsredovisning har kompletterats med de uppgifter kring sjukfrånvaro som saknades i det första utskicket. Kompletteringen återfinns på sidan 18, respektive sidan 30. Detta innebär att antalet indikatorer som inte gått att bedöma har minskat med en och att antalet indikatorer som utvecklas i en negativ riktning har ökat med en, se sidan 8 i årsredovisningen. Vidare har ett antal språkliga korrigeringar gjorts i dokumentet och diagram 1:2b, på sidan 9 har ändrats. Inför beslutet i kommunfullmäktige kommer årsredovisningen att kompletteras layoutmässigt, i första hand med bilder och högupplösta tabeller. Erik Nilsson T.f. kommundirektör Niclas Johansson Ekonomichef Expedieras till

8 årsredovisning 2012 BILD

9 framtiden skapar vi tillsammans Botkyrka är en av Sveriges mest internationella kommuner. Det tillsammans med att vi är en väldigt ung befolkning ger oss goda förutsättningar inför framtiden. Under 2012 har vi investerat i våra barn och unga med satsningar som en dator till varje elev, sommarjobb till 1000 ungdomar och rätt till heltid i förskolan för alla barn. Vi har byggt om och byggt nya förskolor och skolor så att våra barn får de bästa möjligheterna till utbildning. Under förra året startade vi ett näringslivsforum för att kunna förverkliga vårt mål att Botkyrka ska vara en attraktiv näringslivskommun. Tack vare alla entreprenörer i kommunen utsågs Botkyrka till årets tillväxtkommun i länet, då vi har flest antal företag som anställer, ökar sin omsättning och går med vinst. Fler jobb på hemmaplan är positivt för oss alla! Under 2012 har vi investerat i våra barn och unga. Katarina Berggren, kommunstyrelsens ordförande PLATS FÖR TABELLER, DIAGRAM, BILDER ETC. Botkyrka är en kommun med stor mångfald. Vi har landsbygd och storstadspuls. Vi har stort utbud av kulturupplevelser och stort utbud av naturupplevelser. Bio i Tumba och skidspår i Tullinge, världscirkus i Alby och havsbad i Grödinge, internationell bokmässa i Hallunda och kvällsdopp vid Fittjasjön. Varje stadsdel är unik i sig själv men vi är rikast tillsammans i ett sammanhållet Botkyrka. Nu summerar vi 2012 och jag kan konstatera att vi återigen redovisar ett positivt ekonomiskt resultat. En del av det investerar vi i personalens kompetensfond. En ekonomi i balans är en förutsättning för att kunna fortsätta investera i modern utbildning till våra barn, kvalitativ vård, lekparker och nya cykelvägar. Framtidens Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för en hållbar framtid. Så lyder vår vision. Resultaten från förra året visar att vi är på rätt väg. Jag vill rikta ett stort tack till alla kommuninvånare, entreprenörer och medarbetare utan er hade detta inte varit möjligt. Katarina Berggren, kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka kommun

10 botkyrka i siffror barn och vuxna deltog under året i fältbussens aktiviteter. 9 procentenheter Andelen medarbetare inom vård och omsorg med kompetens motsvarande gymnasiets omvårdnadsprogram har ökat med 9 procentenheter på ett år mer än fördubblade kommunen den organiserade spontanidrotten till 2000 timmar med aktiviteter som dans, fäktning, basket, bordtennis och innebandy. BILD 99 procent av besökarna är nöjda med bemötandet på öppna förskolan. 320 Bygglov för 320 nya bostäder i kommunen 77% av deltagarna hade jobb 6 månader efter sin yrkesutbildning. BILD Student utspring 52 % av gymnasieungdomarna började på högskolan inom tre år. Botkyrka är nu i kapp länet. INNEHÅLL FÖRORD...03 BOTKYRKA I SIFFROR Botkyrka är en inspirerande plats...06 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE En bra grund att bygga på Uppföljning av kommunfullmäktiges mål...08 Botkyrka i jämförelse Ännu ett år med gott ekonomiskt resultat...22 Våra bolag bidrar till en positiv utveckling i kommunen...28 Vi gillar att jobba i Botkyrka kommun...30 Botkyrkas näringsliv på frammarsch...32 NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING...36 En utvecklings inriktad kommun...34 Lokalt samarbete ger positiv utveckling...36 Dialog och samarbete för ett växande Botkyrka...38 Gott kvalitetsarbete men stora utmaningar...42 Oväntade möten...46 Målinriktad arbete börjar ge resultat...48 Cirkus för både kroppen och knoppen...58 En väg in - med medborgarnas förtroende i fokus...50 På väg mot goda resultat...52 Bolagen i sammanfattning Cirkus för både kroppen och knoppen...58 ETT HÅLLBART BOTKYRKA Utmaningar för ett hållbart Botkyrka...60 Botkyrka bäst i klassen på klimatarbete...64 Många hjärtar Botkyrka...66 Så styrs Botkyrka kommun...68 Botkyrka kommuns organisation...69 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR REDOVISNINGSPRINCIPER REVISIONSBERÄTTELSE...82 Sommarjobb till 1000 ungdomar 13 Botkyrka på plats 13 som företagarkommun bland Sveriges 290 kommuner. Plats BILD

11 botkyrka - en inspirerande plats en bra grund att bygga på Vart är Botkyrka på väg? Framtidens Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för en hållbar framtid. Det är vår vision. Botkyrka kommun har under året fördjupat analysen av hur vi styr våra verksamheter och vilka resultat vi uppnår. Under 2013 startar vi ett långsiktigt utvecklingsarbete för att uppnå goda resultat och god kvalitet för alla Botkyrkabor, oavsett bland annat kön och stadsdel. Botkyrka kommuns vision är en beskrivning av en önskad framtid. Syftet med en vision är att ge energi, handlingskraft och att vägleda oss när vi fattar beslut om vår framtida utveckling. Visionen påverkar våra långsiktiga strategier och målsättningar. Ett hållbart Botkyrka I Botkyrka har vi bestämt oss för att vrida samhällsutvecklingen i en hållbar riktning. Det är ett långsiktigt arbete. Det tar sikte på hur vi vill att kommunen ska se ut om trettio år. Hållbar utveckling kan beskrivas som en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Sex viktiga utmaningar för hållbarhet Botkyrka kommun har gjort en omfattande analys och kommit fram till att kommunen står inför sex särskilt viktiga utmaningar för en hållbar utveckling: Botkyrkaborna har arbete, Botkyrkaborna känner sig hemma, Botkyrka har de bästa skolorna, Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna, Botkyrkaborna är friska och mår bra samt Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin. PLATS FÖR TABELLER, DIAGRAM, BILDER ETC. Dessa utmaningar är grunden för kommunens flerårsplan som är det styrande dokumentet för planering och uppföljning. Den innehåller både mål och en ekonomisk plan för den aktuella tidsperioden. Alla verksamheter i Botkyrka kommun arbetar mot de mål och ambitioner som finns i flerårsplanen. Botkyrka är en kreativ upplevelsekommun Härliga upplevelser i naturen, nyskapande cirkus, teater, film, massor av skidåkning, handboll, bandy, boxning, ridning, fotboll, cricket, baseboll och orientering. Det är bara en del av alla upplevelser som finns i Botkyrka. Botkyrka är och vill uppfattas som en kreativ upplevelsekommun med fokus på kultur, natur och idrott och som en hållbar boendekommun med närhet till naturen. Botkyrka är långt ifrån lagom Vår devis är välkänd och betyder att Botkyrka är en kontrastrik och kreativ mötesplats. Vi menar att i Botkyrka finns mängder av kontraster; i arkitekturen, naturen, människorna och företagen. I Botkyrka är vi kreativa, nytänkande och satsar på upplevelser. I Botkyrka uppstår oväntade och intressanta möten mellan människor, kulturer, språk och religioner. Utvecklingen går åt rätt håll för flera mål men skillnaderna är stora 2012 hade kommunen 13 övergripande mål som vi följer upp genom sammanlagt 37 indikatorer. För 19 av indikatorerna gick utvecklingen i en positiv riktning, 4 var oförändrade och 7 av indikatorerna gick åt fel håll, jämfört med föregående mättillfälle. För 7 av indikatorerna är det inte möjligt att bedöma utvecklingen.¹ För att få en bild av den samlade utvecklingen när det gäller jämställda och jämlika förutsättningar och möjligheter, analyserar vi så långt möjligt kommunfullmäktiges indikatorer uppdelat på stadsdel och kön. Skillnaderna är stora inom viktiga områden som inflytande, utbildning, arbete och hälsa. Flickor har till exempel bättre skolresultat än pojkar i nästan alla stadsdelar, medan förvärvsfrekvensen och förvärvsinkomsten är högre för män än för kvinnor i alla stadsdelar. Sammanfattningsvis påverkar de stora skillnaderna i livsvillkor både de enskilda individerna, samhällsekonomin och den sociala sammanhållningen. Vi behöver därför fortsätta arbetet för att öka jämställdheten och jämlikheten och motverka de starka könsmässiga och socioekonomiska mönstren. Ett viktigt område är arbetsmarknaden, där Botkyrkabornas förvärvsfrekvens och förvärvsinkomster behöver öka kraftigt, särskilt för kvinnor. Svårt att bedöma nämndernas måluppfyllelse 2012 hade alla nämnder utom kommunstyrelsen och tekniska nämnden egna nämndmål. Men för de flesta av dem är det svårt att bedöma om de är uppnådda eller inte. Nämnderna behöver därför se över sina mål för att förbättra styrningen och uppföljningen. Nästan hälften av åtagandena är helt genomförda Nämnderna hade under året totalt 382 åtaganden. De genomförde 45 procent helt och 45 procent delvis. 10 procent genomfördes inte. Både bättre och sämre än andra kommuner Delaktighet, bemötande, öppethållande och information på nätet är bättre i Botkyrka än i de flesta andra kommunerna i landet. Vi tillhör också den bästa tredjedelen av kommunerna inom miljöområdet, antalet nya företag och serviceutbudet inom äldreomsorg och LSS. Däremot ligger vi bland den sämre tredjedelen för resultaten inom skolan och omsorgen. Vi behöver också förbättra tillgängligheten via e-post och telefon och minska väntetiden för erbjudande om plats på äldreboende. Andra grundläggande områden där vi ligger bland de sämre kommunerna är trygghet och andelen förvärvsarbetande. Gott ekonomiskt resultat men hårdare tider väntar Kommunen redovisar också i år ett betryggande ekonomiskt överskott. Men kommande år finns risk för att ekonomin försämras på grund av sämre ekonomisk konjunktur, fortsatt befolkningsökning, stort investeringstryck och förändrat skatteutjämningssystem. Det ställer krav på tydliga prioriteringar. Så här arbetar vi vidare Vi arbetar på olika sätt med att förbättra kommunens styrning och resultat inleder vi ett projekt för bättre styrning av ekonomin och verksamheten. Parallellt arbetar vi för ökad kvalitet inom viktiga områden som utbildning, vård och omsorg, och samhällsbyggnad. Utmaningen är att arbeta uthålligt, ta vara på goda exempel och sprida nya, bättre arbetssätt så att de får fäste i hela verksamheten. Vi jobbar också för att förbättra bemötandet i verksamheten, bland annat genom att utveckla ett jämställt interkulturellt bemötande utan diskriminering. Vårt varumärke bidrar till att skapa ett attraktivt Botkyrka. 1. För 3 av indikatorerna kommer nya uppgifter i april som gör det möjligt att fastställa utvecklingen. 6 INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 7

12 Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktige har beslutat om 13 övergripande mål för utvecklingen av Botkyrka, som vi följer upp genom 37 indikatorer. Här redovisar vi vilka som gick åt rätt håll, vilka som inte ändrades och vilka som gick åt fel håll jämfört med tidigare mätning. För 7 indikatorer är det inte möjligt att bedöma utvecklingen.¹ R edovisningen av de indikatorer som bygger på medborgarundersökningen kan bara jämföras över två år. Ofta svänger indikatorerna med några få procentenheter mellan åren och det gör det svårt att dra några slutsatser om utvecklingen över tid. I stället kan det vara mer fruktbart att se på mönster utifrån stadsdelar och kön. Det är viktigt att ha med sig när man läser. MÅL 1 Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen Referens 19 6 indikatorer går inte att bedöma indikatorer går åt rätt håll. Indikatorn går åt rätt håll Indikatorn är oförändrad Indikatorn går åt fel håll 8 indikatorer går åt fel håll. 4indikatorer är oförändrade Mottagare Samuel Indikatorns utveckling går inte att bedöma Uppföljning av kommunfullmäktiges mål diagram BOTKYRKA KOMMUN Indikator 1:2 Upplevelse av social sammanhållning och distans 1:2 Indikator Jag har förtroende 1:2a Jag har för förtroende flesta som för bor de i mitt flesta bostadsområde som bor i mitt bostadsområde. Källa: Medborgarundersökningen Procent Jag har vänner i en annan kommundel 1 [10] % Alby Fittja Hallunda/Norsb Tullinge Tumba/Storvreten Vårsta/Grödinge Botkyrka kommun Instämmer inte 40 Alby Fittja Hallunda/ Norsborg Tullinge Tumba/ Storvreten Vårsta/ Grödinge Botkyrka kommun Instämmer Procent Kvinnor Män Indikatorn utvecklas i positiv riktning Medborgarundersökningen har två frågor för att mäta social sammanhållning: om man har förtroende för dem som bor i det egna bostadsområdet och var de egna vännerna bor. Totalt har 60 procent förtroende för dem som bor i bostadsområdet, men andelen varierar mycket mellan stadsdelarna även om skillnaderna har minskat sedan förra året. Till exempel har förtroendet ökat med 7 procentenheter i Fittja, samtidigt som Kvinnor Män det har minskat med 5 procentenheter Procent i Tullinge. 2 [10] Procent 60 Indikator 1:2b Jag har vänner i en annan kommundel Källa: Medborgarundersökningen Jag har vänner i en annan kommundel Alby Fittja Hallunda/Norsb Tullinge Tumba/Storvreten Vårsta/Grödinge Botkyrka kommun Tullinge Tumba/ UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Storvreten Vårsta/ Grödinge Botkyrka kommun Procent Kvinnor Män Kvinnor Män Procent % Utvecklingen av indikatorn går inte att bedöma En indikation på kontakten mellan Botkyrkaborna är om man har vänner i andra stadsdelar än den egna. Resultaten för 2012 går inte helt att jämföra med 2011 eftersom både frågor och svar ändrats. Mönstret är ändå tydligt. Få invånare i Tullinge och Vårsta-Grödinge har vänner i Alby, Fittja, Hallunda- Norsborg och tvärtom. Det kan tolkas som stor social distans mellan kommunens olika delar, även om Tumba till viss del verkar vara en knutpunkt. Det är viktigt med insatser som ökar samhörigheten i kommunen som helhet. Möten och utbyten mellan individer och grupper över bland annat sociala och etniska gränser ökar förståelsen för gemensamma utmaningar och behovet av kraftsamling och prioritering BOTKYRKA KOMMUN Indikatorn utvecklas i positiv riktning Utvecklingen varierar mellan olika år och mellan kommundelarna, men totalt sett är trenden svagt positiv sedan I undersökningen 2012 upplevde 34 procent att de kan vara med och påverka i kommunala frågor som intresserar dem, en ökning med 4 procentenheter sedan Boende i Alby, Fittja och Hallunda/Norsborg instämde i något högre grad än i andra kommundelar. Kvinnor är mer positiva än män, särskilt i Tullinge och i Tumba. Männen i Tullinge och Tumba var mest negativa. För att förbättra vårt resultat ytterligare måste vi bli bättre på att följa upp vilka som deltar i kommunens olika dialoger med Botkyrkaborna. Vi behöver också närmare analysera varför inte upplevelsen av delaktighet och att kunna påverka ökar mer hos invånarna trots att vi utvecklat allt fler metoder, kanaler och möjligheter för att göra det % 1. För 3 av dessa indikatorer kommer uppgifter i april som gör det möjligt att bedöma utvecklingen. 1:1 Jag Indikator kan var 1:1 med Andelen och påverka invånare i kommunala som upplever frågor att de som kan intresserar mig vara med och påverka i frågor som intresserar dem Källa: Medborgarundersökningen Nnn Procent Instämmer inte Alby Fittja Hallunda/ Norsborg Tullinge Tumba/ Storvreten Vårsta/ Grödinge Botkyrka kommun Kvinnor Män Instämmer Procent MÅL 2 Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika förutsättningar och möjligheter Indikatorn utvecklas i negativ riktning Medborgarundersökningen har en fråga om Botkyrkabornas upplevelse av diskriminering. Tolv procent svarade att de under det senaste året upplevt att de blivit diskriminerade, vilket är en ökning med 2 procentenheter sedan Men eftersom skillnaden ligger inom den statistiska felmarginalen går det egentligen inte att slå fast ifall indikatorn har försämrats eller ligger stilla. Skillnaden mellan stadsdelarna beror troligen på befolkningsstrukturen, den vanligaste grunden för att man upplever diskriminering är språk. Det är viktigt med ett fortsatt arbete för att säkerställa att ingen blir diskriminerad i mötet med kommunen, men också för att lyfta frågan om diskriminering både lokalt i Botkyrka och i övriga regionen. Indikator 2.1 Invånarna upplever att de inte utsätts för diskriminering Indikator 2:1 Invånarna upplever att de inte utsätts för diskriminer Källa: Medborgarundersökningen Alby Fittja Hallunda/Norsb Tullinge Tumba/Storvreten Vårsta/Grödinge Botkyrka kommun Kvinnor Män Procent % Indikator 2:2 Ekonomisk utsatthet bland barn 8 Procent FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 30 9

13 Tumba/Storvreten Vårsta/Grödinge UPPFÖLJNING Botkyrka AV KOMMUNFULLMÄKTIGES kommun MÅL Kvinnor Män Procent UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL MÅL 3 BOTKYRKA KOMMUN Botkyrkaborna är friskare och mår bättre 10 Indikator 2:2 Ekonomisk utsatthet bland barn Källa: SCB Indikator 2:2 Ekonomisk utsatthet bland barn Procent Botkyrka Länet Riket Indikatorn utvecklas i positiv riktning Indikatorn ohälsotal omfattar bara personer som är eller har varit i arbete. Botkyrka har haft en positiv utveckling på senare år, men klyftorna gentemot regionen, mellan könen och mellan olika stadsdelar finns kvar. Skillnaderna mellan könen minskar något inom Botkyrka som helhet. Skillnader i utbildning är en viktig förklaring till skillnaderna i hälsa Hallunda/Norsborg mellan stadsdelarna. Det är därför viktigt att kommunen arbetar Tullinge mer med sambandet mellan ohälsa och utbildning, arbete Tumba/Storvreten och ekonomisk situation. Vi måste utgå från dem som har störst Vårsta/Grödinge behov när vi utformar insatser och sedan anpassa och erbjuda Botkyrka dem kommun åt alla. Indikator 3:2 Självskattad hälsa Indikator 3:2 Självskattad hälsa Källa: : Stockholms läns landsting Indikatorn utvecklas i positiv riktning De senaste tio åren har andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Botkyrka minskat från 24 till 17 procent. Botkyrka har fortfarande en av de högsta andelarna i landet, men skillnaden i förhållande till länet och riket har minskat. En orsak kan vara att antalet barn ökar mer i våra mer välmående områden än i de mer ekonomiskt utsatta. Samtidigt har inkomsterna ökat mer i vissa delar av våra miljonprogramsområden än i motsvarande områden i landet. Grunden till barnfattigdom ligger i föräldrarnas låga inkomster och det är därför avgörande att andelen som har arbete ökar bland både kvinnor och män Indikator 17 3:1 Ohälsotalet % BOTKYRKA KOMMUN Alby Fittja Indikator 3:1 Ohälsotalet Källa: SCB Alby Fittja Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba/Storvreten Vårsta/Grödinge Botkyrka kommun Dagar Kvinnor Män Dagar Kvinnor Män Indikator 3:2 Självskattad hälsa dagar Procent Kvinnor Män Indikator :3 Medellivslängd % Antal år Kvinnor Procent Indikatorn utvecklas i positiv riktning 100 Den självskattade hälsan har förbättrats i Botkyrka. Nära procent av kvinnorna och 69 procent av männen uppger att 60 de har god eller mycket god hälsa. Samtidigt finns fortfarande 40 skillnader mellan Botkyrka och länet där nära 73 procent av kvinnorna 20 och drygt 76 procent av männen uppger att de har god hälsa Kvinnor Män Om vi dessutom tar hänsyn till socioekonomisk bakgrund blir det tydligt att skillnaderna är stora inom gruppen kvinnor Indikator 3:3 Medellivslängd respektive gruppen män. De som har lägre utbildning har sämre hälsa. Kvinnor 4 [11] Indikatorn utvecklas varken i positiv eller negativ riktning Arbete har avgörande betydelse för ekonomi, delaktighet i samhället Indikator och hälsa. 4:1 Sysselsättningen Förvärvsfrekvens har ökat svagt i Botkyrka de senaste åren och vi ligger nu på drygt 70 procent, men andelen varierar kraftigt mellan Alby olika grupper. Kvinnors förvärvsfrekvens är lägre än mäns och skillnaderna mellan våra stadsdelar Fittja är stora. Förvärvsfrekvensen bland kvinnor i åldrarna Hallunda/Norsborg år var 2011 som lägst i Fittja med 50 procent. Högst förvärvsfrekvens hade männen i Tullinge och Grödinge/Vårsta med 86 Tullinge Tumba/Storvreten procent, följt av kvinnorna i Tullinge med 85 procent. Vårsta/Grödinge Botkyrka kommun Indikator Indikator 4:2 Sammanräknad 4:2 Förvärvsinkomst förvärvsinkomst BOTKYRKA KOMMUN Indikatorn utvecklas i positiv riktning Men enligt samma mönster som med hälsan har förbättringen BOTKYRKA KOMMUN 5 [11] Medellivslängden har förbättrats under lång tid för båda könen i inte varit lika stor för alla grupper utan skiljer sig utifrån socioekonomi och utbildningsbakgrund, vilket bara kan både Botkyrka och resten av Sverige, och Botkyrka har närmat sig nivåerna i resten av länet. Generellt sett har förbättringen analyseras på nationell nivå. varit större för män än för kvinnor vilket gör att männens medellivslängd börjar närma sig kvinnornas. Antal år 86 Män Indikator 3:3 Medellivslängd 84 Källa: SCB Antal år Män Kvinnor / Män 79 Kvinnor 82/ Män Kvinnor 81 / Män 77 år MÅL Fler Botkyrkabor 4 [11] kan försörja sig på eget arbete eller företagande Indikator 4:1 Förvärvsfrekvens Indikator 4:1 Förvärvsfrekvensen i Botkyrka Källa: SCB Procent Kvinnor Män Indikator 4:2 Förvärvsinkomst 71 % Indikatorn utvecklas varken i positiv eller negativ riktning Alby Skillnaderna i förvärvsfrekvens avspeglar sig i den sammanräknade förvärvsinkomsten². Botkyrka följer utvecklingen i Fittja Hallunda/Norsborg länet, vilket innebär att indikatorn i praktiken är oförändrad. Medelinkomsten³ Tullinge i de södra stadsdelarna är högre och stiger medan Tumba/Storvreten de i Fittja, Alby och Hallunda/Norsborg ligger relativt stilla på Vårsta/Grödinge en betydligt lägre nivå. Även skillnaderna mellan kvinnor Botkyrka och män kommun är stora var medelinkomsten för kvinnor i Botkyrka kronor och 150för 200män kronor. Lägst sammanräknad förvärvsinkomst hade kvinnor Tkr Män Kvinnor i Fittja med kronor och högst hade män i Tullinge med kronor. För att nå målet behöver vi arbeta med riktade insatser till de grupper som har störst behov. Indikator 4: Procent Kvinnor Män Andel ungdomar år som arbetar eller studerar 2011 Indikator 4: Tkr Män Kvinnor dagar Andel ungdomar år som arbetar eller studerar 2011 Antal år 2. Sammanräknad förvärvsinkomst består av inkomst av tjänst och näringsinkomst Medelinkomst är inkomstsumman dividerad med antalet inkomsttagare FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 11 Alby Fittja Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba/Storvreten Vårsta/Grödinge Botkyrka kommun Män-Botkyrka Män-Länet Män-Riket Alby Fittja Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba/Storvreten Vårsta/Grödinge Botkyrka kommun Män-Botkyrka Män-Länet Män-Riket

14 BOTKYRKA KOMMUN UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL [11] BOTKYRKA KOMMUN [11] UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Hälsa Kreativa näringar Miljö Indikator 4:3 Andelen ungdomar år som arbetar eller studerar Källa: SCB Alby Fittja Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba/Storvreten Vårsta/Grödinge Botkyrka kommun Indikator 5: Indikatorn utvecklas varken i positiv eller negativ riktning Bland de unga är andelen kvinnor som arbetar eller studerar större än andelen män, förutom i Fittja. Där är också skillnaden som störst mellan könen. Skillnaderna är stora mellan stadsdelarna. I Tullinge är siffran knappt 88 procent för män och 90 procent för kvinnor, medan andelen är lägst i Fittja med 78 procent för män och 73 procent för kvinnor. Vi arbetar på olika sätt för att förbättra kommunens insatser för unga som står utanför arbetsmarknaden, bland annat kommer vi att pröva arbetsmarknadsinsatser på Ungdomens hus % BOTKYRKA KOMMUN 6 [11] Antal MÅL Botkyrka attraherar fler företag, särskilt inom miljö, hälsa 0 och kreativa näringar Hälsa Kreativa näringar Miljö Alby Indikatorn utvecklas i positiv riktning Indikator 5:1 Antalet nya företag i Botkyrka per Fittja 2012 var antalet företag totalt 5 377, vilket är en ökning från invånare Hallunda/Norsborg Källa: SCB 2011 med 377 stycken. Under året startade 669 företag i Botkyrka. För att Indikator Tullinge 5:3 nå målet att attrahera fler företag behöver vi arbeta ännu företag hårdare för att förbättra vår service till näringslivet. Tumba/Storvreten Antal Vårsta/Grödinge (arbetsställen) inom berörda branscher (miljö, hälsa och kreativa näringar) stycken Antal Botkyrka kommun Indikator 5: Procent Kvinnor Män Antal Hälsa Kreativa näringar Miljö Indikator 6: Procent Kvinnor Män 1000 Indikator 5:2 Antalet arbetstillfällen i kommunen 800 Källa: Indikator SCB 5: Kvinnor Män Indikatorn utvecklas i positiv riktning 2011 uppgick det totala antalet arbetstillfällen i kommunen till för män och för kvinnor. Det är en ökning med 1,3 procentenheter för kvinnor och 1,2 procentenheter för män jämfört med fanns arbetstillfällen inom den privata sektorn i Botkyrka. Vi måste fortsätta stödja det befintliga näringslivet och skapa förutsättningar för nya etableringar i kommunen stycken Indikatorn utvecklas i positiv riktning 2012 var antalet arbetsställen inom miljö 105, inom hälsa 576 och inom kreativa näringar tycken. Det är en ökning sedan 2011 inom samtliga näringar, 23 procent inom både miljö och hälsa och 6 Alby procent inom kreativa näringar. Vi måste arbeta hårdare Fittja för att attrahera fler företag inom dessa branscher. Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba/Storvreten Vårsta/Grödinge stycken Botkyrka kommun Procent Kvinnor Män Indikator 5:4 Antalet sysselsatta inom våra prioriterade branscher Indikator 5:4 Källa: SCB Antal Indikator 5:3 MÅL 6 Antal Kunskapsresultaten företag (arbetsställen) förbättras och inom skillnaderna berörda branscher (miljö, hälsa och kreativa näringar) minskar mellan könen och mellan grupper med olika social bakgrund Indikator 6:2 Hälsa Kreativa näringar Miljö Antal Indikatorn 1400 utvecklas i negativ riktning 1200 Indikatorn 1000 utgår från behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. 800 Botkyrka ligger cirka 8 10 procentenheter 600 under 400länet när det gäller behörighet både till yrkesprogrammen 200och till de högskoleförberedande programmen. Det gäller 0 både flickor och Hälsa pojkar, men Kreativa skillnaderna näringar mellan Miljö kommunens skolor är stora Indikator 5:3 Indikator 5:3 Antalet arbetsställen 4 inom våra prioriterade branscher Antal företag (arbetsställen) inom berörda branscher (miljö, Källa: SCB Antal Hälsa Kreativa näringar Miljö Indikatorn utvecklas i negativ riktning Även om antalet företag (arbetsställen) har ökat, så har antalet sysselsatta inom branscherna minskat, vilket kan bero på effektiviseringar Indikator och 6:2 avknoppningar var 147 personer sysselsatta inom miljö, inom hälsa och inom kreativa näringar. Jämfört med 2011 är det en ökning med en procent inom hälsa, men en minskning med sex procent inom miljö och med tio procent inom kreativa näringar. Vi har också förlorat i andel i förhållande till länet, från 1,7 procent till 1,4 procent av länets anställda inom dessa branscher stycken Orsakerna är olika socioekonomiska faktorer, bland annat föräldrarnas utbildningsbakgrund, och att en stor andel av eleverna var nyanlända eller hade kommit till Sverige sent under grundskoletiden. Vi behöver fortsätta att höja kvaliteten, bland annat genom att bättre möta varje barns individuella behov oavsett bakgrund och tidigare erfarenheter. Indikator 6:1 Andel av kommunens grundskoleungdomar med behörighet till gymnasieskolan % Antal Hälsa Kreativa näringar Miljö Indikatorn visar det totala antalet privata arbetsplatser med minst 1 anställd per invånare i kommunen. Anledningen till att antal arbetsställen räknas istället för antal företag är att ett företag kan vara registrerat i en kommun men ha arbetsställen, exempelvis butiker, också i flera andra kommuner. 12 Indikator 5:3 Antal företag (arbetsställen) inom berörda bransche r (miljö, hälsa och kreativa näringar) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 13

15 UPPFÖLJNING 400 AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Hälsa Kreativa näringar Miljö Indikator 6:2 Hälsa Kreativa näringar Miljö Indikator 6:2 Andel av kommunens gymnasieungdomar Indikatorn utvecklas i negativ riktning som fullföljt sin gymnasieutbildning vid 20 års ålder Utvecklingen varierar upp eller ner med någon procentenhet Källa: Skolverket. BOTKYRKA KOMMUN Indikator 6:2 över åren, men skillnaden mellan Botkyrka och resten av länet var 2012 den högsta sedan 2005, 9 procentenheter. Vi har ingen Procent uppdelning på stadsdelar och kön Procent I dag är fullföljd gymnasieutbildning i praktiken ett krav för 100 att komma in och få fotfäste på arbetsmarknaden. Det är därför 90 viktigt med kraftfulla insatser för att fånga upp och stödja 80 unga som riskerar att hoppa av gymnasiet i förtid. Det är också 70 viktigt med tillgång till väl fungerande vuxenutbildning så att 60 ungdomarna senare kan skapa förutsättningar för sitt arbetsliv. 50 Procent % 80 Botkyrka Länet Indikator 6:3 Andel invånare som kan rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde 70 MÅL 8 Indikatorn Andel av utvecklas kommunens i positiv gymnasieungdomar riktning som övergått Indikator 60till 6:3 högskolestudier Andel av kommunens inom gymnasieungdomar tre år som övergått 50 Indikator till högskolestudier 6:3 inom 3 år Fler företag och hushåll är fossilbränslefria och Andelen gymnasieungdomar som börjar på högskolan inom tre energieffektiva 40 Andel av kommunens gymnasieungdomar som övergått till högskolestudier Instämmer inom tre inte Procent Källa: Skolverket. år har ökat kraftigt det senaste året och Botkyrka är nu i kapp år Instämmer länet. 60Men skillnaden mellan åren är större i Botkyrka än i Alby länet. 55Högre studier blir allt viktigare för att få goda villkor på Procent Botkyrka Länet Fittja arbetsmarknaden 50 och arbetet måste fortsätta för att den positiva 60 Indikator 8:1 Utsläpp av koldioxid per invånare (Ton) Källa: RUS Hallunda/ utvecklingen 45 ska stå sig. Indikatorn är inte möjlig att dela upp 55 Norsborg på kön, 40 men enligt nationell statistik över högskolestudenter är Indikator 50 6: Tullinge andelen 35 sannolikt större bland kvinnor än bland män. 45 Andel av kommunens gymnasieungdomar som övergått till högskolestudier inom tre år Tumba/? 1,8 1,7 1,7 1,8 Ton Indikator 7: Botkyrka Länet Botkyrka Länet stycken Procent Botkyrka Länet 45 Andel invånare över 65 som upplever att det är tryggt att 40åldras i Botkyrka Indikator 8:2 Totala elinköp i Botkyrka per invånare 35 Indikator 7:1 (MWh per invånare) MÅL 7 Källa: SCB 30 Andel invånare över 65 som upplever att det är tryggt att åldras i Botkyrka Botkyrkas äldre lever ett mer aktivt liv och får den vård och omsorg de behöver Botkyrka Länet 6,4 7,0 7,9 8.2 MWh Indikatorn utvecklas i positiv riktning Andelen kvinnor och män som upplever att det är tryggt att åldras i Botkyrka ökade mellan 2011 och 2012, men andelen som instämmer är sex procentenheter lägre för kvinnorna. Här är arbetet med att förbättra kvaliteten inom äldreomsorgen i kommunen viktig för en fortsatt positiv utveckling % Indikator 7:1 Indikator 7:1 Andelen invånare över 65 år som upplever att det är tryggt att åldras i Botkyrka (%) Andel invånare över 65 som upplever att det är tryggt att åldras i Botkyrka Källa: Medborgarundersökningen Procent Kvinnor-instämmer Män - instämmer Kvinnor - instämmer inte Män - instämmer inte Indikator 7:2 Indikator 7:2 Andelen personer 80+ som klarar sig utan Indikatorn utvecklas i positiv riktning hemtjänst Andel 80+ eller som särskilt klarar boende sig utan (%) hemtjänst eller särskilt boende Det senaste året har andelen äldre som klarar sig utan hemtjänst 7 [11] eller särskilt boende ökat kraftigt. Det är viktigt att analysera Procent vad ökningen beror på liksom den stora skillnaden mellan 90 kvinnor och män. Forskning visar att anhöriga och då främst 80 kvinnor sköter den mesta omsorgen om äldre, det kan vara orsaken 70 till att en högre andel män klarar sig utan kommunal om- 60 sorg. I analysen behöver vi också uppmärksamma att en lägre 50 andel kvinnor upplever att det är tryggt att åldras i Botkyrka. Indikator 9: Kvinnor-instämmer Män - instämmer Kvinnor - instämmer inte Män - instämmer inte Procent 60 Kvinnor Män Total 40 Storvreten Vårsta/ Grödinge Botkyrka kommun 20 0 Kvinnor Män Procent UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL % Utvecklingen av indikatorn är inte möjlig att slå fast förrän i april 2010 var koldioxidutsläppet per invånare i Botkyrka 1,8 ton (uppgifter för 2011 kommer i april). Motsvarande för länet var 2,7 ton per invånare. Andelen fossilbränslefria bilar minskar för närvarande och Sveriges utsläpp av koldioxid fortsätter att öka. För att klara de högt uppsatta målen krävs ett skärpt ledarskap på alla nivåer. Utvecklingen av indikatorn går inte att bedöma Det finns inga nyare uppgifter för denna indikator än för Då använde Botkyrkaborna 6,4 MWh per person och år och elinköpen minskade mer i Botkyrka än i länet. Arbetet med att förenkla för våra kommuninvånare att leva klimatsmart måste fortsätta, det ska till exempel bli lättare att gå eller cykla än att välja bilen. För att lyckas måste vi bland annat se till att kommuninvånarna är medvetna om sin egen påverkan och förstår vår information. 14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 15

16 Instämmer inte Instämmer Alby UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL MÅL 9 MÅL 10 BOTKYRKA KOMMUN 8 [11] kommun I Botkyrka byggs fler attraktiva bostäder för ökad variation och mer levande Kommunen stimulerar kreativitet och entreprenörskap stadsmiljöer Procent Fittja Hallunda/ Norsborg Tullinge Tumba/ Storvreten Vårsta/ Grödinge Botkyrka Kvinnor Män Procent UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL BOTKYRKA KOMMUN 16 Indikator 9:1 Antalet färdigställda nya bostäder i Botkyrka Källa: SCB ? stycken Andel 80+ som klarar sig utan hemtjänst eller särskilt boende Utvecklingen av indikatorn är inte möjlig att bedöma förrän i april 2011 färdigställdes totalt 390 nya bostäder i Botkyrka: 195 småhus och 195 övriga hus. Jämfört med 2010 är det en stor ökning av antalet övriga hus. Samtidigt måste uppgifterna om bostadsbyggandet tas med en nypa salt. Rapporteringen av färdigställda bostäder har stora eftersläpningar varför man bör se på utvecklingen över en längre tidsperiod, till exempel fem år. Uppgifter för 2012 kommer i april/maj. Indikatorn utvecklas i positiv riktning 2012 uppgav 61 procent av Botkyrkaborna att de kan rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde, det är en ökning med fyra procentenheter sedan Särskilt har andelen bland männen ökat, med fem procentenheter. Skillnaderna är också stora mellan kommundelarna, från 86 procent i Tullinge och Vårsta/Grödinge till drygt 40 procent i Alby och Fittja. Mest positiva var männen i Tullinge och Vårsta/Grödinge och minst positiva var kvinnorna i Fittja % Indikator 9:3 Andelen invånare som upplever att det är tryggt i deras närområde Källa: Medborgarundersökningen Procent Instämmer inte 60 Indikator 10:1 Andel invånare som upplever att kommunen stimulerar till kreativitet och entreprenörskap 40 Alby Instämmer Fittja Hallunda/ Norsborg Tullinge Tumba/ Storvreten Vårsta/ Grödinge Botkyrka kommun Kvinnor Män Procent Indikator 7:2 Sammanlagt Procent byggs cirka bostäder i kommunen varje år och 90 målet är att det ska byggas 350 bostäder. Vi skulle kunna bygga 80mer och i högre takt om fler byggbolag hade intresse och förmåga 70 att anpassa sitt utbud till marknaden. Vi är också beroende av att statliga och regionala aktörer bygger ut nödvändig infrastruktur som vägar i den takt som behövs Indikator 9:2 Indikator 9:2 Andel invånare som uppger att de kan Andel invånare som kan rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde Källa: Medborgarundersökningen Procent 60 Indikator 9:3 Kvinnor Män Total Instämmer inte 40 Alby Fittja Hallunda/ Norsborg Tullinge Tumba/ Storvreten Vårsta/ Grödinge Botkyrka kommun Kvinnor Män Procent 9 [11] Andel invånare som upplever att det är tryggt i deras närområde Indikatorn utvecklas i positiv riktning En stor majoritet av invånarna i Vårsta/Grödinge och i Tullinge tyckte i medborgarundersökningen att det är tryggt att bo och leva i min kommundel. Andelen som instämde har ökat kraftigt i Tumba, särskilt bland kvinnorna. Skillnaden har ökat i förhållande till Alby, Fittja och Hallunda/Norsborg. Där instämde bara cirka 40 procent av invånarna. Mest trygga kände sig männen i Vårsta/Grödinge och minst trygga kände sig kvinnorna i Fittja Instämmer % Indikator 10:1 Andelen invånare som upplever att Indikator 10:1 Andel invånare som upplever Medborgarundersökningen att kommunen stimulerar till krea- kommunen satsar på kreativitet och entreprenörskap Källa: tivitet och entreprenörskap BOTKYRKA KOMMUN Procent MÅL 11 Instämmer inte Fittja Hallunda/ Norsborg Tullinge Tumba/ Storvreten Vårsta/ Grödinge Botkyrka kommun Kvinnor Män Procent Fler Botkyrkabor har möjlighet att uppleva och skapa kultur Indikatorn utvecklas i negativ riktning Indikatorn visar ett svagt resultat, bara 36 procent upplever att kommunen satsar på kreativitet och entreprenörskap. Resultatet för 2011 var i stort sett detsamma. Kvinnor instämmer i högre grad än män, men det är små skillnader mellan stadsdelarna. I medborgarundersökningen tycker 57 procent att det är viktigt att kommunen stimulerar till kreativitet och entreprenörskap, så det är större andel som tycker att det är en viktig fråga än som upplever att kommunen gör det. Sammantaget innebär detta att Botkyrka på nytt behöver positionera sig inom kultur och kreativitet om det ska bidra till en positiv samhällsutveckling [11] % Indikator Indikator 11:1 11:1 Andelen invånare som är nöjda med Indikatorn utvecklas i positiv riktning möjligheterna Invånare som att är ta nöjda del av med kulturutbudet att delta i kulturaktiviteter i Botkyrka Indikatorn går i rätt riktning men visar fortfarande ett svagt Källa: Medborgarundersökningen resultat, särskilt bland män. Knappt hälften av invånarna är Instämmer inte Instämmer nöjda med möjligheterna att ta del av kulturutbudet i Botkyrka. Grödingeborna är något mer nöjda än övriga invånare och Alby Fittja Hallunda/ Norsborg åldersgruppen år är i signifikant högre grad mycket nöjd med utbudet. Bättre kommunikation är en nyckelfråga för att nå ut och locka invånarna till det stora utbudet kulturaktiviteter i alla våra stadsdelar Procent Indikatorn utvecklas i positiv riktning Nnnnn 24 procent av männen och 32 procent av kvinnorna har under året Indikator deltagit i 11:2 någon kulturaktivitet i kommunen. Andelen är störst i Tumba och Alby och större bland kvinnor än bland män i nästan alla stadsdelar. I en storstadsregion är utbudet stort och mycket av behovet tillfredsställs inte bara inom kommungränsen utan även i angränsande kommuner och Stockholms stad. Instämmer inte Instämmer Alby Samtidigt är det viktigt att kommunen fortsätter erbjuda ett intressant utbud på hemmaplan, Fittja särskilt för barn och unga, och möjliggör för kreativa Hallunda/ näringar % Indikator 11:2 Andelen invånare som deltagit i kulturaktiviteter i Botkyrka Källa: Medborgarundersökningen % Tumba/ Storvreten Vårsta/ Grödinge FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Botkyrka kommun FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Alby Instämmer Tullinge Tumba/ Storvreten Vårsta/ Grödinge Botkyrka kommun Kvinnor Män Procent Norsborg Tullinge

17 UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL BOTKYRKA KOMMUN 11 [11] MÅL 12 Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt kompetens Indikatorn utvecklas i positiv riktning 52 procent av Botkyrkaborna tycker att kommunens anställda ger dem ett bra bemötande, vilket är en ökning med fem procentenheter jämfört med Samtidigt är det långt kvar tills vi har uppnått ett gott bemötande. Bland dem som har haft kontakt med kommunens medarbetare under året tycker en större andel att de fått ett bra bemötande än bland dem som inte haft kontakt. Kvinnor är mer positiva än män, både bland dem som haft kontakt och de som inte haft kontakt. Mest nöjda är Tullingebor och minst nöjda är invånarna i Fittja och Hallunda- Norsborg. För att fortsätta den positiva utvecklingen behöver vi jobba ännu mer med att stärka vårt medborgarfokus och öka medvetenheten om vikten av god service i hela kommunen. Alla medarbetare behöver förstå sin egen betydelse i mötet med invånarna. En tydlig värdegrund behöver tas fram som vägledning för kommunens chefer och medarbetare % Indikator 12:2 Andelen anställda som upplever att de har inflytande över sitt arbete Källa: Medarbetarundersökningen % Indikator 12:1 Andelen invånare som anser att kommunens anställda ger dem bra bemötande Källa: Medborgarundersökningen Indikator 12:1 Kommunens anställda mer ett bra bemötande Procent Instämmer inte Alby Fittja Hallunda/ Norsborg Tullinge Tumba/ Storvreten Vårsta/ Grödinge Botkyrka kommun 20 0 Kvinnor Män Instämmer Procent Indikator 12:3 Sjukfrånvaro för kommunens anställda Källa: Kommunledningsförvaltningen ,1 5,7 5,8 % Indikator 12:6 Resultat 1% av skatteintäkterna Källa: Kommunledningsförvaltningen ,8 3,8 4,1 1,7 % MÅL 13 Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015 Indikator 13:1 Kommunens inköp av fossilbränsle Källa: Samhällsbyggnadsförvaltningen % Indikatorn utvecklas varken i positiv eller negativ riktning Av kommunens totala bränsleinköp var fortfarande hela 94 procent fossilbaserade bränslen. Det är en alldeles för hög andel eftersom kommunen de senaste åren börjat ställa om till fordon med etanoldrift (E85) och biogasdrift. En förklaring är att vi saknar biogaspumpar i kommunen och att vi därför har kört 45 biogasfordon på bensin. När biogaspumpen i Fittja öppnar 2013 kommer den siffran att bli bättre. Vi måste också påverka de personer som tankar våra bilar så att de helt går över till etanolbränsle. Indikatorn utvecklas varken i positiv eller negativ riktning Det ekonomiska resultatet var 2012 drygt 150 miljoner kronor, vilket väl når upp till målet för året. Med tanke på att kommunernas skatteunderlag sannolikt kommer att utvecklas svagt kan det bli svårt att nå motsvarande resultat de närmaste åren. Vi behöver därför utveckla strategier för att säkerställa en god ekonomisk hushållning och en resultatnivå som ger en rimlig utveckling av kommunens upplåning och räntekostnader. Indikator 13:2 Andel fossilbränslefria fordon Källa: Samhällsbyggnadsförvaltningen % Indikatorns utvecklas i positiv riktning 2012 ökade andelen fossilbränslefria fordon kraftigt. Vi kommer att kunna nå målet om en fossilbränslefri organisation 2015 om vi fortsätter att byta ut de fordon som drivs med bensin och diesel, där det är tekniskt möjligt. Det innebär att vi i dagsläget kommer att kunna ställa om cirka procent och att vi kommer att behöva klimatkompensera resterande procent. Det är främst de tunga fordonen som vi inte kommer att kunna byta ut. Indikatorns utveckling går inte att bedöma Andelen anställda som upplever att de har inflytande över sitt arbete var enligt kommunens medarbetarenkät 66 procent för kvinnor och 67 procent för män. Eftersom måttet ändrats sedan den förra medarbetarundersökningen är det inte möjligt att jämföra med föregående år. Indikatorn utvecklas i negativ riktning I likhet med utvecklingen för landet som helhet, har korttidsfrånvaron ökat i kommunen, medan långtidsfrånvaron fortsätter att minska i Botkyrka. Det är viktigt att nämnderna fortsätter att följa utvecklingen och sätta in tidigare insatser. En viktig fråga är till exempel arbetsbelastning, där vi ser en negativ utveckling i medarbetarundersökningen. Indikator 13:3 Energiförbrukning per kvadratmeter i kommunens fastigheter och anläggningar Källa: Samhällsbyggnadsförvaltningen MwH Indikator 12:4 Andelen chefer med utländsk bakgrund Källa: Kommunledningsförvaltningen/SCB % Indikatorn utvecklas i negativ riktning Andelen chefer med utländsk bakgrund är drygt 16 procent. Bland män var andelen något högre än bland kvinnor, 17 procent jämfört med 16 procent. Det är en nedgång jämfört med 2011 då andelen var cirka 20 procent bland både kvinnor och män. Det krävs ett medvetet arbete inom alla förvaltningar för att öka andelen chefer med utländsk bakgrund bland båda könen. Indikator 12:5 Andelen deltidsanställda som vill arbeta heltid Källa: Kommunledningsförvaltningen % Indikatorns utveckling går inte att bedöma 2011 önskade 40 procent av de deltidsanställda i kommunen arbeta heltid, drygt 51 procent av männen och drygt 38 procent av kvinnorna. Uppgifter saknas för Indikatorn utvecklas i negativ riktning Användningen av energi i kommunens lokaler ligger ganska konstant. Vi gör många olika åtgärder för att effektivisera värme- och ventilationssystem i lokalerna. Samtidigt använder vi mer energi för teknisk utrustning och IT. Det är därför viktigt att följa kommunens handlingsplan för att minska användningen i våra lokaler, i gatubelysningen, vatten- och avloppsdistributionen och upphandlingen ökade vår användning av förnybara energikällor något och vi tog den sista oljeeldade värmepannan ur drift. 18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 19

18 BOTKYRKA I JÄMFÖRELSE botkyrka i jämförelse Undersökningen Kommunernas kvalitet i korthet jämför kommuner ur ett invånarperspektiv. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samlar sedan några år in och presenterar resultaten deltog 200 av Sveriges 290 kommuner. De sammanlagt 40 mått som ingår i undersökningen ger tillsammans en översiktlig bild av kommunernas kvalitet. Delaktighet och information Hur god kommunens webbinformation är till invånarna Hur väl kommunen möjliggör för invånarna att delta i kommunens utveckling Hur väl invånarna upplever att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet Effektivitet Vissa av måtten belyser en enskild del av kommunens verksamhet medan andra har ett mer övergripande perspektiv. Jämförelserna ska ge en bild av hur kommunen ligger till i förhållande till andra kommuner. Tanken är också att de ska bidra till dialog, erfarenhetsutbyte och lärande kring frågor om kvalitet och utveckling. Sammanfattningsvis har Botkyrka flera områden att förbättra. I redovisningen av nämndernas resultat kan du läsa mer om hur vi jobbar med det. Se sidan 36 och framåt. Måtten rör fem områden: tillgänglighet trygghet delaktighet och information effektivitet kommunen som samhällsutvecklare Tillgänglighet För att ge en uppfattning om hur Botkyrka står sig i förhållande till andra kommuner presenterar vi resultaten så här: Botkyrka tillhör den tredjedel av kommunerna som har bäst resultat Botkyrka tillhör den tredjedel av kommunerna som har medelbra resultat Botkyrka tillhör den tredjedel av kommunerna som har sämst resultat 2012 Kostnad för ett inskrivet barn i förskolan Resultat i de nationella proven för elever i årskurs 6 i kommunen Resultat i de nationella proven för elever i årskurs 3 i kommunen Andel behöriga elever till något nationellt program i gymnasieskolan Hur effektiva kommunens grundskolor är utifrån kostnad per betygspoäng Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år Kostnad i förhållande till andel som inte fullföljer ett gymnasieprogram Serviceutbud inom särskilt boende för äldre Snittkostnad per plats för särskilt boende äldreomsorg Brukare som är ganska/ mycket nöjda med sitt äldreboende Serviceutbud inom hemtjänst som finansieras av kommunen Kostnad för hemtjänst per brukare Brukare som är ganska/ mycket nöjda med sin hemtjänst Serviceutbud inom LSS grupp- och serviceboende Andel av invånarna som skickar in en enkel fråga via e-post och får svar inom två arbetsdagar Andel av invånarna som tar kontakt med kommunen via telefon och får ett direkt svar på en enkel fråga Andel av invånarna som uppfattar att de fått ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen Antal timmar/ vecka som huvudbiblioteket i kommunen har öppet utöver tiden 8-17 på vardagar Antal timmar/ vecka som kommunen har öppet i simhallen utöver tiden 8-17 på vardagar Väntetid i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats Samhällsutveckling Andel förvärvsarbetande i kommunen Antal förvärvsarbetande som har tillkommit eller försvunnit i kommunen Antal nya företag som startats per 1000 invånare i kommunen Sjukpenningtalet bland kommunens invånare Så effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall Andelen miljöbilar i kommunens organisation Trygghet Hur trygga invånarna känner sig i kommunen Andel inköpta ekologiska livsmedel Hur väl invånarna upplever att kommunen är en bra plats att leva och bo i Antal olika vårdare som besöker en äldre person med hemtjänst under en 14 dagarsperiod Antal barn per personal i kommunens förskolor 20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 21

19 EKONOMISK ANALYS ekonomisk analys Ännu ett år med gott ekonomiskt resultat [3] BILD För sjuttonde året i rad redovisar Botkyrka ett ekonomiskt Referens överskott. Resultatet uppgår till 154 miljoner kronor, vilket är 85 miljoner bättre än budgeterat. Skillnaden förklaras av betydande engångsintäkter under året. Mottagare <ange mottagare> Att skatteintäkterna blev 31 miljoner högre än budgeterat beror främst på att prognosen över skatteunderlagets ökning förbättrades under året och var 0,6 procentenheter högre i samband med bokslutet än när ettårsplanen fastställdes. Dessutom var invånarna 100 personer fler än budgeterat den 1 november 2011, vilket innebar högre intäkter från skatteutjämningssystemet. Bra resultat för de flesta kommuner Kommunernas resultat uppgår enligt de preliminära boksluten för 2012 till sammantaget 14 miljarder kronor. Det är ett av de bästa resultaten för kommunsektorn någonsin. Den viktigaste orsaken till det goda resultatet är en återbetalning av premier från AFA Försäkring på drygt 8 miljarder. Samhällsekonomisk utveckling Följdverkningarna av finanskrisen har påverkat världsekonomin under året. Inom Euroområdet diskuteras ständigt nya åtgärder för att hantera brustna bostadsbubblor, krisande banker och skenande statsskulder. Även om oron i vår omvärld förefaller att ha minskat något mot slutet av året var tillväxten mycket låg i flera av våra viktigaste exportländer. Den svaga internationella utvecklingen påverkade även svensk ekonomi negativt. Tillväxten uppgick preliminärt till endast 1,2 procent och sysselsättningen ökade marginellt räknat i arbetade timmar, samtidigt som arbetslösheten steg något. Trots en svag konjunktur och löneökningar kring 3 procent beräknas skatteunderlaget ha ökat med cirka 4 procent under Den relativt starka utvecklingen förklaras främst av pensionsinkomsternas kraftiga ökning. Befolkningsutveckling Sedan 2006 har Sveriges befolkning ökat i mycket snabb takt jämfört med de senaste decennierna. Det är framför allt nettoinvandringen som har ökat kraftigt. Förra året ökade antalet invånare i Sverige med cirka personer, motsvarande 0,8 procent. I Stockholms län är ökningstakten ännu högre, förra året ökade befolkningen i länet med cirka personer, motsvarande 1,7 procent. I Botkyrka var ökningstakten 1,9 procent vilket motsvarar cirka personer. Ekonomisk analys Diagram 1 Befolkningsökning Antal personer Kommunens befolkningsökning under 2011 och 2012 har varit Diagram de största sedan Det har inneburit att såväl intäkterna som behoven av verksamhet har ökat snabbare än förväntat. Inte Mkr minst har ökningen av antalet barn i förskolan varit väsentligt 250större än budgeterat. Ekonomiskt resultat Årets 100 ekonomiska resultat 154 miljoner kronor Trots att nämnderna redovisar ett sammantaget underskott på miljoner uppgår årets resultat till 154 miljoner kronor. Det är 85 0miljoner bättre än budgeterat och 5 miljoner bättre än Resultatet motsvarar 3,8 procent av kommunens skatteintäkter och utjämningsbidrag. Årets resultat Balanskravsresultat Finansnettot blev väsentligt bättre än budgeterat. Till största delen beror det på intäkter från kommunens pensionsavsättning i form av utdelningar och återföring av tidigare års nedskrivna värden. En ytterligare förklaring är att låneskulden har ökat mindre än beräknat, samtidigt som räntorna har varit fortsatt låga. Återbetalningen av sjukförsäkringspremier från AFA Försäkring gav Botkyrka 64 miljoner och är det främsta skälet till att resultatet blev väsentligt bättre än budgeterat. Resultatet blev cirka 20 miljoner sämre än prognosen i delårsrapporten efter årets första åtta månader. Det beror på att nämndernas utfall blev sämre än beräknat. Nämndernas underskott blev 54 miljoner kronor De flesta nämnderna redovisar ett överskott, undantagen är utbildningsnämnden samt vård- och omsorgsnämnden. För utbildningsnämnden blev underskottet knappt 67 miljoner. Att det var fler barn i förskolan än budgeterat och att lärarlönerna ökade mer än beräknat är två förklaringar. Dessutom hade grundskolorna sammantaget stora underskott. Även gymnasieersättningarna till andra kommuner eller fristående skolor har kraftigt överstigit budgeten. Vård- och omsorgsnämndens underskott uppgår till 13 miljoner. Det beror främst på att särskilda boenden och hemtjänst kostade mer än budgeterat. Men årets underskott är ändå väsentligt mindre än 2011 då det var 35 miljoner. Kommunstyrelsen redovisar sammantaget ett överskott på knappt en miljon. Serviceförvaltningen redovisar ett stort över- skott samtidigt som exploateringsverksamhetens utfall är 19 miljoner sämre än budgeterat. Orsaken är att det inte uppstått några större reavinster under året. Dessutom avslutades programarbetet för Hågelby, Eriksberg och Lindhov som exploateringsprojekt med ett underskott på cirka 8 miljoner. En utförligare beskrivning av nämndernas ekonomiska utfall finns i avsnittet Nämndredovisning. Balanskravsresultat 126 miljoner kronor Balanskravet i kommunallagen innebär att det ska vara balans mellan kommunens kostnader och intäkter. Om kostnaderna överstiger intäkterna, och resultatet därmed blir negativt, måste kommunen återställa det egna kapitalet genom motsvarande överskott under de närmast följande tre åren. I årets resultat ingår en del engångsposter som räknas bort i balanskravsresultatet. Ett exempel är reavinster vid försäljningar av tillgångar. Man kan också i vissa fall göra undantag för kostnader som kommunen tidigare gjort avsättningar för. Beräkning av balanskravsresultatet Tabell 2 Balanskravsresultatet Diagram 3 22 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 23

20 Referens EKONOMISK ANALYS Mottagare <ange mottagare> EKONOMISK ANALYS Balanskravsresultatet uppgår till 126 miljoner, motsvarande 3,1 procent av skatteintäkterna och utjämningsbidraget. Det är Ekonomisk cirka 10 miljoner lägre analys än föregående år, men resultatet är ändå Intäkter Diagram starkt i förhållande 1 till flerårsplanens mål om ett genomsnittligt Kommunens skatteintäkter och utjämningsbidrag ökade sammantaget med 174 miljoner kronor, motsvarande 4,5 procent, BOTKYRKA KOMMUN resultat på 2,5 procent. Antal personer och uppgick till miljoner kronor. Skatteintäkterna ökade 2500 Avkastningen från pensionsavsättningen ingår inte i balanskravsresultatet eftersom avsättningen ska finansiera framtida med 102 miljoner kronor, motsvarande 3,9 procent. Utjämningsbidragen (inklusive kommunal fastighetsavgift) svarar 2000 pensionsutbetalningar. Överskottet för vatten- och avlopp ska för drygt 1,3 miljarder kronor och ökade med 72 miljoner. Botkyrka är alltså mycket beroende av det kommunala utjämnings återföras till va-kollektivet och överförs därför till va-fonden Därför ingår inte heller överskottet i balanskravsresultatet. För systemet för att finansiera verksamheterna gjordes en avsättning till kompetensfonden och under året har 0knappt 7 miljoner av fondens medel använts till särskilda Kommunens generella statsbidrag 2012, kompetensutvecklingsinsatser Dessa kostnader räknas 2012 bort procentuella andelar från balanskravsresultatet. Regleringsbidrag Fastighetsavgift 3% Diagram 2 Årets resultat och balanskravsresultat 9% LSSutjämning Mkr 250 4% Diagram 3 Årets resultat Balanskravsresultat Särskilt under de tre senaste åren har kommunen redovisat mycket starka resultat. Balanskravsresultatet har uppgått till kring 130 miljoner, vilket motsvarar drygt tre procent av skatteintäkterna och utjämningsbidraget. Resultatet exklusive jämförelsestörande poster var 59 miljoner kronor Eftersom resultatet 2012 i stor utsträckning påverkats av engångsposter finns det anledning att analysera resultatet utan de intäkter och kostnader som man inte kan räkna med för kommande år. Dessa poster uppgår sammantaget till plus 95 miljoner (se not 9 till resultaträkningen). De största engångsintäkterna är Post Botkyrka återbetalningen kommun, Besök från AFA Kontaktcenter Försäkring och avkastningen på Direkt Sms pensionsavsättningen. E-post Resultatet utan alla jämförelsestörande Org.nr poster blir Bankgiro 59 miljoner Det Fax är drygt Webb 50 miljoner sämre än föregående år och innebär att kommunen inte står riktigt så väl rustad för kommande år som årets resultat eller balanskravsresultatet tyder på. Kostnadsutjämning 18% Diagram Inkomstutjämningen 4 kompenserar kommunen för låg skattekraft (skatteunderlag per invånare) och står för två tredjedelar Kronor av kommunens intäkter från utjämningsbidrag och kommunal fastighetsavgift. I 2012 års taxering uppgick Botkyrkas skattekraft till 87,9 procent av riksgenomsnittet, vilket var en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med Diagram 6 Inkomstutjämning 66% I kostnadsutjämningen ersätts kommunen bland annat för att vi har stor andel barn och unga samt för den socioekonomiska strukturen. För 2012 ingår dessutom en betydande så kallad eftersläpningsersättning på 43 miljoner kronor till följd av den 30 Utveckling av intäkter och kostnader Diagram snabba 5 befolkningstillväxten under Denna ersättning är Procent det främsta skälet till den kraftiga ökningen av utjämningsbidragen. Ett problem är att denna ersättning varierar kraftigt mellan åren och dessutom uteblir helt om befolkningsökningen understiger 1,2 procent per år. 20 Verksamheternas intäkter ökade under året från 805 till miljoner, det vill säga med 27 miljoner kronor. Den största delen av intäkterna är riktade statsbidrag samt taxor och avgifter. 0 förskola och kultur- o fritid indivi- o skola familjeoms BOTKYRKA KOMMUN 4 Kommunens BOTKYRKA KOMMUN 2 [3] miljarder kronor Investeringar och upplåning [3] Investeringar Nettoinvesteringarna var 452 miljoner 2012, vilket är 86 miljoner mer än föregående år. Det är 8 miljoner lägre än budgeterat. Men bakom denna relativt blygsamma avvikelse döljer sig både investeringsprojekt från tidigare år som slutförts under året, och projekt i 2012 års budget som av olika skäl försenats. Bland årets större investeringar märks följande projekt: Regleringsbidrag -- Rikstens skola, Tullinge Kostnader Fastighetsavgift nettokostnader 3% inklusive avskrivningar ökade Verksamheternas -- Förskolan Nyängsgården, Tullinge Regleringsbidrag kronor. Det är en ökning med 207 miljoner till 9% -- Tornets äldreboende, Norsborg Fastighetsavgift ökade 3% med knappt kronor miljoner med 5,5 procent. LSSutjämning Kostnaderna per invånare, vilket 9% motsvarar 3,6 procent. Det är den klart Investeringsnivån är hög i ett historiskt perspektiv. Räknat LSSutjämning investeringarna till 11,2 procent. Det är ungefär samma nivå 4% största kostnadsökningen per invånare under de senaste åren. som andel av skatteintäkterna och utjämningsbidraget uppgår Kostnadsutjämning den sammantagna effekten av prisökningar och 4% Vi beräknar som löneökningar Kostnadsutjämning 18% till knappt 2,5 procent. Det innebär att kommunens kostnader BOTKYRKA KOMMUN 18% har ökat med drygt en procent utöver Inkomstutjämning vad som förklaras av befolkningsökningen samt pris- och löneökningar. Inkomstutjämning 66% 66% Diagram 4 Diagram 4 Diagram Kronor 4 Nettokostnad per invånare Kronor Diagram 5 Diagram 5 skatteintäkter och utjämningsbidrag ökade sammantaget med 174 miljoner kronor, motsvarande 4,5 procent, och uppgick till miljoner kronor. Diagram 5 Hit går skattepengarna Procent förskola och kultur- o fritid indivi- o Förskola skola 1 och 2 Individ- 3 o 4 Kultur familjeoms 5o fritid 6 grundskola familjeomsorg 1. Förskola och grundskola 2. Äldre och funktionshindrade Diagram 6 3. Individ- och familjeomsorg 4. Gymnasie- och vuxenutbildning Staplar 5. Kultur i följande och fritid ordning: 6. Infrastruktur, skydd m.m. Förskola och grundskola Äldre och funktionshindrade Individ- och familjeomsorg Diagram 6 Nettoinvesteringar Mkr Diagram 7 Procent [3] Diagram 7 Självfinansieringsgrad av investeringar FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 25

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Arbetsgivarstrategi Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Innehållsförteckning Vad innebär det att vara en bra

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

A Attraktiv kommun. Socialdemokraterna i Vallentuna Kommunplan 2012-2014. Mål Åtgärder Indikatorer Kommentarer. målsättning 1/3 år 2012

A Attraktiv kommun. Socialdemokraterna i Vallentuna Kommunplan 2012-2014. Mål Åtgärder Indikatorer Kommentarer. målsättning 1/3 år 2012 A Attraktiv kommun 1 Balans mellan antalet bostäder med olika upplåtelseformer Tillse att hyresrätter börjar byggas i kommunen Påbörja planeringen av nästa trygghetsboende Påbörja planläggning av studentlägenheter

Läs mer

ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete

ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete Botkyrka är en kontrastrik plats. Här talas över 100 språk, här bor och arbetar människor med

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

98 Försäljning av fastighet Ringblomman 1 i Tullinge (KS/2014:119)

98 Försäljning av fastighet Ringblomman 1 i Tullinge (KS/2014:119) PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Kommunstyrelsen 2014-04-07 Dnr KS/2014:119 98 Försäljning av fastighet Ringblomman 1 i Tullinge (KS/2014:119) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Nöjdhet och förtroende

Nöjdhet och förtroende Sid 1(6) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning, 214-1-2 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Nöjdhet och förtroende Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Målområde:

Läs mer

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform Det här gjordes 2014 Årsredovisningen 2014 i kortform Vi har valt att göra en kortversion av kommunens årsredovisning för att du ska få inblick i vad kommunen gjorde under 2014. Att människor ska kunna

Läs mer

Bilaga statistikunderlag till årsrapport med fokus på mänskliga rättigheter 2010

Bilaga statistikunderlag till årsrapport med fokus på mänskliga rättigheter 2010 Bilaga statistikunderlag till årsrapport med fokus på mänskliga rättigheter 21 I årsrapporten om hållbar utveckling med fokus på mänskliga rättigheter finns en del statistik på befolkningsnivå och uppföljning

Läs mer

Brukarenkäter inom kultur- och fritidsnämndens verksamheter 2010 (KF/2010:325)

Brukarenkäter inom kultur- och fritidsnämndens verksamheter 2010 (KF/2010:325) 1[12] Referens Lina Karlberg Mottagare Kultur- och fritidsnämnden Brukarenkäter inom kultur- och fritidsnämndens verksamheter 2010 (KF/2010:325) Sammanfattning genomför vartannat år en brukarundersökning

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Beståndsdelar Styrmodell Styrande dokument Budgetprocess Mål och uppdrag i budget 2016-2018

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Rullande handlingsprogram för Tumba områdesgrupp

Rullande handlingsprogram för Tumba områdesgrupp 1 [7] områdesenheten -01-21 Rullande handlingsprram för Tumba områdesgrupp Det finns två delområden som sticker ut på en hel rad socioekonomiska parametrar. Dessa områden är Storvreten och Tuna och deras

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Policy för sponsring. Sammanfattning. Varför en sponsringspolicy? Vad är sponsring? 1 [7] Kommunledningsförvaltningen Kommunikation, medborgare och PR

Policy för sponsring. Sammanfattning. Varför en sponsringspolicy? Vad är sponsring? 1 [7] Kommunledningsförvaltningen Kommunikation, medborgare och PR 1 [7] Kommunikation, medborgare och PR 2012-05-21 Referens Marica Nordwall Policy för sponsring Sammanfattning Policyn är ett stöd till medarbetare som arbetar med eller överväger att arbeta med sponsring,

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling

Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling Fakta i korthet Nr. 3 2012 Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling EU-kommissionen presenterade 2010 EU:s gemensamma tillväxt och sysselsättningsstrategi, Europa 2020 som

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

2015-04-14 Hylte kommun

2015-04-14 Hylte kommun Antal kommuner i KKiK 250 214 222 230 200 190 150 127 158 KKiK utvecklas 100 tillsammans med en KSOgrupp 50 43 63 68 0 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015 Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet

Läs mer

Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål 2015

Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål 2015 Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål Nämnd/styrelse: Kommunstyrelsen År: Förvaltning/bolag: Kommunstyrelsens förvaltning Kommun- Inriktningsmål Effektmål gemensamt mål Nr. Önskvärt resultat: Nuläge

Läs mer

Förslag till kommunstyrelsen Flerårsplan 2014 2017 - en plan för hållbar utveckling

Förslag till kommunstyrelsen Flerårsplan 2014 2017 - en plan för hållbar utveckling till kommunstyrelsen Flerårsplan 2014 2017 - en plan för hållbar utveckling Framtidens Botkyrka... 3 Flerårsplanens delar... 7 Ett hållbart Botkyrka - utvecklingen i ett 30- årsperspektiv... 8 Planeringsförutsättningar...

Läs mer

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla en förstklassig och effektiv service. Övergripande strategi Medborgarperspektivet: Timråborna

Läs mer

5s0. 1. Tjänsteskrivelse,2ol3-o5-2o 2. Tertial r, zor3 UN VALLENTUNA KOMMUN. Verksamhetsuppfoljning 20L3, tertial 1 (UN 20t3.090) Ärendet i korthet

5s0. 1. Tjänsteskrivelse,2ol3-o5-2o 2. Tertial r, zor3 UN VALLENTUNA KOMMUN. Verksamhetsuppfoljning 20L3, tertial 1 (UN 20t3.090) Ärendet i korthet VALLENTUNA KOMMUN Utbildni ngsnämndens arbetsutskott Sa m ma nträdesprotokol I -06-04 6 (17) 5s0 Verksamhetsuppfoljning 20L3, tertial 1 (UN 20t3.090) Beslut Arbetsutskottet föreslår att: Utbildningsnämnden

Läs mer

Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse

Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse Diarienummer: KS 2014/0271 Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse NORRKÖPINGS KOMMUN 2015-2018 2 MÅLOMRÅDEN, ÖVERGRIPANDE MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE Kommunfullmäktige tog den 26 januari 2015 beslut

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Granskning av måloch styrsystem

Granskning av måloch styrsystem Revisionsrapport Granskning av måloch styrsystem Botkyrka kommun Micaela Hedin Susanna Collijn Sofia Regnell Sep 2012 Botkyrka kommun Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning och 1 1 Inledning 3 1.1

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Mål för mandatperioden 2011 2014. Vård och Omsorg. Eslövs kommun

Mål för mandatperioden 2011 2014. Vård och Omsorg. Eslövs kommun Mål för mandatperioden 2011 2014 Vård och Omsorg Eslövs kommun Verksamhetsidé Vård och Omsorg ska arbeta för att skapa goda levnadsförhållanden för de kommuninvånare som har behov av vård och omsorg, och

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Ett hållbart Botkyrka. startdokument för kommunens arbete med hållbar utveckling kopplat till deklarationen Ålborg +10

Ett hållbart Botkyrka. startdokument för kommunens arbete med hållbar utveckling kopplat till deklarationen Ålborg +10 Ett hållbart Botkyrka startdokument för kommunens arbete med hållbar utveckling kopplat till deklarationen Ålborg +10 Innehåll Ett hållbart Botkyrka...3 Hållbarhetens tre dimensioner...3 Kopplingen mellan

Läs mer

1 Muntlig information om Samordningsförbundet i Botkyrka. 3 Muntlig information om medarbetarenkäten

1 Muntlig information om Samordningsförbundet i Botkyrka. 3 Muntlig information om medarbetarenkäten KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Socialnämnden 2012-02-21 Socialnämnden Tid 2012-02-21, Kl 19:00 Plats Kommunalhuset i Tumba plan 2 rum 2 Ärenden Justering 1 Muntlig information om Samordningsförbundet i Botkyrka

Läs mer

1 Information - Presentation av kunskapsdatabas. 2 Information - Verksamheternas handlingsplaner

1 Information - Presentation av kunskapsdatabas. 2 Information - Verksamheternas handlingsplaner KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [2] 2014-01-28 Tid 2014-01-28, Kl 19:00 Plats Xenter Ärenden Justering 1 Information - Presentation av kunskapsdatabas 2 Information - Verksamheternas handlingsplaner 3 Jobbpaketet

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

folkomröstning i botkyrka Folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun

folkomröstning i botkyrka Folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun folkomröstning i botkyrka Folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun Den 14 september genomförs valen till kommun, landsting och riksdag. Samma dag har vi i Botkyrka en folkomröstning om frågan

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-03-04 77 Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 KF Beslut Kommunstyrelsen tillstyrker kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

Hållbar utveckling. Hållbar utveckling består av tre delar:

Hållbar utveckling. Hållbar utveckling består av tre delar: Mål och uppdrag 2014 Hållbar utveckling Hållbar utveckling Hållbar utveckling visar utåtriktat vad kommunkoncernen ska åstadkomma för invånare, brukare och kunder. Hållbar utveckling definieras enligt

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 POLICY Personalpolicy för Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 2/6 Personalpolitisk viljeinriktning Nyköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare som behåller

Läs mer

Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete. Gun-Marie Stenström

Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete. Gun-Marie Stenström Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete Gun-Marie Stenström Mål och strategier för Region Halland 2012-2015 Kort om mål- och strategidokumentet Långsiktigt

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

Hur kan människors delaktighet i demokratin bidra till social hållbarhet?

Hur kan människors delaktighet i demokratin bidra till social hållbarhet? Hur kan människors delaktighet i demokratin bidra till social hållbarhet? Kongressbeslut 2011 SKL ska stödja medlemmarna i arbete med att utveckla dialogen med medborgarna och att integrera resultat i

Läs mer

Förslag till en reviderad strategi för demokrati och delaktighet

Förslag till en reviderad strategi för demokrati och delaktighet 1[13] Referens Ahmad Azizi Mottagare Demokratiberedningen Förslag till en reviderad strategi för demokrati och delaktighet Strategi för demokrati och delaktighet i Botkyrka Alla vi som arbetar i Botkyrka

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

KVALITETSPOLICY. Fastställd av kommunstyrelsen 24 maj 2010 POLICY

KVALITETSPOLICY. Fastställd av kommunstyrelsen 24 maj 2010 POLICY KVALITETSPOLICY Fastställd av kommunstyrelsen 24 maj 2010 POLICY Kvalitetspolicy Haninge kommun Avsiktsförklaring Ramen för kvalitetsarbetet utgörs av kommunfullmäktiges mål och budget-dokument. Policyn

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet i Bengtsfors kommun

Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet i Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret Sofia Magnusson, 0531-526003 sofia.magnusson@bengtsfors.se POLICY 2015-06-10 Antagen av Kommunfullmäktige 2015.407.140 KS 162/2015 1(5) Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

MoRA VaLmaNifESt MORA

MoRA VaLmaNifESt MORA MoRA VaLmaNifESt MORA framtidens MoRA RöStA GrÖNt Miljöpartiet de grönas vision för Mora är tydlig. I en värld där klimathot, ekonomiska kriser och främlingsfientlighet avlöser varandra vill vi vara en

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Ekonomi och ägarstyrning

Ekonomi och ägarstyrning Kallelse/Föredragningslista KOMMUNSTYRELSEN 2007-08-20 Ola Schön Kommunstyrelsens sekreterare 08-550 219 29 Ola.schon@sodertalje.se Tid och plats: fredag den 7 september 2007 klockan 08.30 i Ekdahlssalen

Läs mer

Så styr vi Lerum 2011

Så styr vi Lerum 2011 Hur styr man en organisation med mer än 2 500 anställda och 120 chefer, spridda på fler än 100 arbetsplatser och med 38 000 kunder mellan 0 och 100 år? Man behöver förstås ha en idé eller en modell för

Läs mer

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan.

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan. Kommunens Kvalitet i Korthet Sveriges kommuner och landsting (SKL) sammanställer årligen undersökningar av kommunens kvalitet och effektivitet ur fem perspektiv. Tillgänglighet Trygghet Information och

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin?

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JUNI 2015 Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? Den ekonomiska kris som drabbat Europa sedan 2008 har fått konsekvenser för både tillväxten

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

ETT ÅR KVAR TILL VALET: HUR STÅR DET TILL I SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER? - SJU AV TIO VALLÖFTEN INTE UPPFYLLDA

ETT ÅR KVAR TILL VALET: HUR STÅR DET TILL I SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER? - SJU AV TIO VALLÖFTEN INTE UPPFYLLDA ETT ÅR KVAR TILL VALET: HUR STÅR DET TILL I SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER? - SJU AV TIO VALLÖFTEN INTE UPPFYLLDA GÖTEBORG SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER 20 ÅR ÄR EN LÅNG TID I POLITIKEN Utmaningarna inom

Läs mer

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy för Köpings kommun Kvalitetspolicyn ingår i kommunens styrmodell inom ramen för kommunfullmäktiges policy för verksamhets- och ekonomistyrning.

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer