Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö uppföljning av 2015 års verksamhet

Transkript

1 Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö uppföljning av 2015 års verksamhet Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Eva Renhammar och Anna Balkfors Stadskontoret, Välfärdsavdelningen FoU socialt hållbar utveckling

2 Innehållsförteckning BAKGRUND... 3 INLEDNING... 4 PROCESSSTÖD... 5 Styrgrupp för social hållbarhet... 5 Det koordinerande stödet... 5 Processuppföljning... 6 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT FÖR 2015 ÅRS UPPFÖLJNING... 8 Uppföljning av särskilda uppdrag efter Malmökommissionen... 8 Uppföljning av årsanalyser... 8 UPPFÖLJNING Uppföljning av särskilda uppdrag efter Malmökommissionen Årsanalyser RELATERADE UPPDRAG REKOMMENDATIONER Stadskontoret Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö uppföljning av 2015 års verksamhet

3 BAKGRUND I mars 2014 (STK ) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö, med utgångspunkt i det arbete som Kommission för ett socialt hållbart Malmö bedrivit. Kommissionen föreslog 24 mål och 74 åtgärder. Hanteringen av dessa utmynnade i ett 30-tal utredningsuppdrag och en rad utvecklingsområden och pågående arbeten för olika förvaltningar och bolag att hantera. Kommunstyrelsen beslutade också att ställa sig bakom kommissionens två övergripande rekommendationer, vilka ska vara vägledande för samtliga nämnder och bolag; - Etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika - Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Kommunstyrelsen beslutade även att stadskontoret skulle koordinera kommunens fortsatta utvecklingsarbete för ett socialt hållbart Malmö samt att årligen återkomma till kommunstyrelsen med en rapport om hur arbetet fortskrider. För dessa uppdrag tillsattes ett avdelningsöverskridande, koordinerande team på stadskontoret under ledning av välfärdsavdelningen. En första uppföljning av arbetet presenterades för kommunstyrelsen i april 2015 (STK ). Uppföljningen visade att flertalet förvaltningar och något bolag arbetade i linje med Malmökommissionens intentioner. Vad gällde de uppdrag som betecknas som utvecklingsområden och pågående arbete kunde konstateras att hälften av förvaltningarna och bolagen angav att arbetet fortlöpte eller hade påbörjats med goda resultat. Kommunstyrelsen gav också stadskontoret, utifrån ett antal rekommendationer, i uppdrag att fortsatt koordinera kommunens utvecklingsarbete för ett socialt hållbart Malmö samt ansvara för en årlig uppföljning. Föreliggande uppföljningsrapport utgör den andra rapporten efter Malmökommissionens avslutade arbete. 3 Stadskontoret Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö uppföljning av 2015 års verksamhet

4 INLEDNING Det har nu gått tre år sedan Malmökommissionen lämnade sin slutrapport Malmös väg mot en hållbar framtid-hälsa, välfärd och rättvisa. -Hur gick det sedan? Blev det en papperstiger eller har rapporten och de beslut som fattats gjort skillnad och påverkat Malmö stads arbete och inte minst har den bidragit till att minska ojämlikheten i hälsa i Malmö? Föreliggande rapport är framför allt en uppföljning av själva processen. Vad som framkommit är att det skett en förflyttning av hur nämnderna förhåller sig till social hållbarhet och att det finns på agendan på ett tydligare sätt än i förra årets uppföljning. Vi har inte svar på frågan om arbetet resulterat i minskad ojämlikhet. Det är därför angeläget att inte bara följa upp processen utan också att utvärdera om arbetet genererat en utveckling mot en mer jämlik hälsa. WHO rapporten Closing the gap in a generation menade att -Det tar en generation att minska skillnaderna. Därmed inte sagt att man inte kan och ska följa utvecklingen även på kortare sikt, vilket förerliggande uppföljning kommer att lyfta fram. Uppföljningen beaktar några utvecklingsprocesser med potential att kunna följa utvecklingen för ett hållbart Malmö och jämlik hälsa. Det gäller Hållbarhetsrapport 2015, Kvalificerat analysarbete av den epidemiologiska bevakningen av Malmö samt Struktur för arbetet att nå social hållbarhet. Det finns i dagsläget ingen samlad struktur för dessa uppföljnings- och utvecklingsprocesser. Det finns inte heller någon följeforskning eller utvärdering kopplad till Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Detta är något som denna uppföljning också kommer att beröra. Arbetet efter Malmökommissionen är ett utvecklingsarbete som berör alla stadens verksamheter och som involverar många andra aktörer i Malmö. I linje med att arbetet är ett utvecklingsarbete i den ordinarie organisationen är det av stor vikt att uppföljningen av arbetet för ett socialt hållbart Malmö med målet att minska ojämlikhet i hälsa följs upp inom ramen för stadens nya styr- och ledningssystem. 4 Stadskontoret Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö uppföljning av 2015 års verksamhet

5 PROCESSSTÖD Styrgrupp för social hållbarhet Stadsdirektören har tillsatt sju tvärsektoriella styr- och ledningsgrupper med representation från kommunens olika verksamheter med uppdrag att utgöra styroch ledningsgrupp för olika områden. En av dessa styrgrupper är styrgruppen för social hållbarhet. Styrgruppen leds av stadsdirektören och därutöver ingår direktörerna för stadsområde Söder, Norr och Innerstaden, Sociala resursförvaltningen, förskoleförvaltningen samt stadskontorets välfärdsdirektör samt koordinatorn för arbetet. Styrgruppens uppdrag är att stödja och följa arbetet för ett socialt hållbart Malmö utifrån tidigare nämnda kommunstyrelseuppdrag samt utvecklingen av försörjningsstödet/satsningen, hemlösheten och skolbetygen. Styrgruppen, utökad med fastighetsdirektören, utgör även styrgrupp för uppdraget att ta fram en modell för samverkan med fastighetsägare samt uppdraget att utreda möjligheten att samla ansvaret för hemlösheten. Det koordinerande stödet Stadskontoret har bistått med koordinering och uppföljning av det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Det har innefattat de beslut som kommunstyrelsen fattat i ärendet STK , men inbegriper inte stadens arbete med social hållbarhet i stort. Stadskontorets koordinerande team har under året gett strategiskt stöd till ledningsgrupper, politiska nämnder och arbetsgrupper. Det har omfattat både kunskapsspridning om Malmökommissionens slutrapport, underlagsrapporter och implementeringsutmaningar. Vidare har teamet haft enskilda möten med förvaltningsrepresentanter med särskilda uppdrag att utveckla och synliggöra arbetet med social hållbarhet samt i olika former haft dialog med andra aktörer från akademin, civilsamhället, näringslivet med flera. Koordineringen har också omfattat arrangemang av ett antal seminarier och workshops i egen regi och i samverkan med bland annat akademi och civilsamhälle. Under 2015 har stadskontoret kommunicerat via det digitala nyhetsbrevet Det fortsatta arbetet för social hållbarhet, informerat på och på intranätet (komin.malmo.se/socialhallbarhet), deltagit på möten och konferenser, deltagit under Almedalsveckan i panelsamtal och workshop, samt producerat en film om sociala investeringar. Samtidigt med ovan nämnda, har förvaltningar på olika sätt kommunicerat social hållbarhet genom sina utredningsuppdrag, ansvarsområden och satsningar i olika kanaler och genom media. Liksom tidigare år finns det ett mycket stort intresse från andra aktörer utanför Malmö att ta del av Malmös utvecklingsarbete. Detta har genererat ett stort antal besök och presentationer för såväl kommuner och landsting som i olika forum på såväl nationell som internationell nivå. 5 Stadskontoret Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö uppföljning av 2015 års verksamhet

6 På malmo.se/socialhallbarhet samlas nyheter och dokumentation av utredningsarbetet av Det fortsatta arbetet för social hållbart Malmö, men även den tidigare dokumentationen från Malmökommissionens arbete. Under 2015 besöktes sidorna totalt drygt gånger. Med tanke på målgruppen är detta ett mycket bra resultat. Flest besök har sidor med underlag och rapporter, Malmökommissionen och utredningsuppdrag. Trots att Malmökommissionens arbete avslutades för knappt tre år sedan besöks sidorna i mycket hög utsträckning. Det digitala nyhetsbrevet är en av huvudkanalerna för att nå ut till breda målgrupper. Prenumeranterna ligger i dagsläget på knappt 730 prenumeranter, varav ett 26 i utlandet (Storbritannien, Danmark och Sydafrika). En stadig ökning sker av antalet prenumeranter Under året anslöt sig Malmö stad till Mötesplats social innovation (MSI). MSI är en nationell kunskapsnod för social innovation och entreprenörskap och drivs av Malmö Högskola i samverkan med bl.a. Malmö stad och Region Skåne. Malmö stad var också medarrangör till konferensen Social Innovation Summit 2015 som ägde rum i november månad. Ett fördjupat samarbete har inletts med Göteborgs stad och Stockholms stad gällande social hållbarhet. Detta för att följa de olika processerna och utbyta erfarenheter men också för att driva vissa utvecklingsfrågor tillsammans. Processuppföljning Under 2015 genomförde Sveriges kommuner och landsting och Folkhälsomyndigheten en processutvärdering av de tre initiativ som arbetat inom ramen för deras samarbete i Mötesplats social hållbarhet: - Kommission för ett socialt hållbart Malmö - Samling för social hållbarhet. Åtgärder för jämlik hälsa i hela Västra Götaland - Östgötakommissionen för folkhälsa. Rapporten Processutvärdering social hållbarhet och minskade skillnader i hälsa presenterades av Ramböll hösten Syftet med utvärderingen var att dra lärdomar och stödja kommuner, landsting och regioner som står i startgroparna att initiera liknande förändringsarbeten. Utvärderingen menar att dessa förändringsarbeten ses som goda exempel på aktörer som arbetat för att nå politiska beslut om att anta en strategi för att minska skillnaderna i hälsa. Det finns både likheter och skillnader mellan de tre förändringsarbetena vad gäller tillvägagångssätt. Det gäller bland annat på vilken nivå arbetet bedrivits lokal eller regional, resurser, uppdragets omfattning, samspelet mellan forskning, politik och praktik samt hur arbetsprocessen har lagts upp. När det gäller Malmö stads arbete framhålls bl.a. att det fanns ett tydligt ägarskap från politikernas sida inte minst genom att det i kommunfullmäktiges budget för 2015 stod att kommissionens förslag och rekommendationer skulle beaktas i samtliga verksamheter vilket man menade gav en tyngd och att arbetet prioriterades. Tonvikten på forskare i kommissionen tillsammans med 6 Stadskontoret Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö uppföljning av 2015 års verksamhet

7 förvaltningsdirektörer menar man har bidragit till att ge Malmökommissionen stark legitimitet både inom kommunen och hos andra aktörer. Vidare lyfter man fram att dialogprocessen med många aktörers involvering och det kommunikationsstrategiska arbetet varit en framgångsfaktor. 7 Stadskontoret Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö uppföljning av 2015 års verksamhet

8 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT FÖR 2015 ÅRS UPPFÖLJNING För att få svar på i vilken utsträckning Malmökommissionens åtgärdsförslag omsatts operativt liksom de övergripande rekommendationerna, som tydligt finns angivna i Malmö stads budget för 2015, har årets uppföljning omfattats av två delar: uppföljning av särskilda uppdrag efter Malmökommissionens samt uppföljning av nämndernas årsanalyser. Uppföljning av särskilda uppdrag efter Malmökommissionen a) Utredningsuppdrag (nytt uppdrag från kommunstyrelsen) b) Pågående arbeten (redan beslutade insatser/uppdrag i linje med Malmökommissionens åtgärdsförslag) c) Utvecklingsområden (område som bör utvecklas/intensifieras) I matriserna (se bilaga 1 och 2) finns de särskilda utredningsuppdrag, utvecklingsområden och pågående arbeten som respektive förvaltning och bolag ansvarar för. Förvaltningarna och bolagen har fått bedöma arbetet utifrån trafikljus samt getts möjlighet att kommentera och förtydliga val av färg på trafikljuset. Syftet har varit att få en bild av hur långt arbetet kommit samt att synliggöra eventuella hinder och möjligheter inom ramen för arbetet. Matrisen syftar endast till att mäta aktiviteter och inte resultat eller effekter. trafikljus indikerar att arbetet fortlöper/har påbörjats med goda resultat och/eller är genomfört Gult trafikljus indikerar att arbetet fortlöper/har påbörjats, men med vissa hinder/fördröjningar Rött trafikljus indikerar att arbetet avstannat eller inte påbörjats Uppföljning av årsanalyser Årets uppföljning utgår ifrån nämndernas årsanalyser. Årsanalyserna är redogörelser utifrån kommunfullmäktiges nio antagna målområden, mål och särskilda uppdrag samt nämndernas definierade nämndsmål. I Kommunfullmäktiges budget för 2015 står följande att läsa under Målområde 1 En ung global och modern stad inriktningen för 2015: -Malmö stads samtliga verksamheter ska beakta rekommendationerna och förslagen i Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. Detta för att öka kunskapen om hur de bakomliggande faktorerna som påverkar hållbarhet och jämlikhet i hälsa ska kunna påverkas genom ändrade arbetssätt, sociala investeringar och verksamhetsutveckling. Utgångspunkten för uppföljningen har dels varit att undersöka i vilken utsträckning de två övergripande rekommendationerna återspeglas i årsanalyserna. Dels att med utgångspunkt ifrån årsanalyserna se om det skett någon form av förflyttning, med en ökad fokusering på social hållbarhet/jämlik hälsa. Årsanalyserna har hämtats från Stratsys och omfattar samtliga nämnder. Bolagen finns inte med i samma utsträckning då de inte redovisat specifika årsanalyser likt nämnderna. Detta gör att det inte blir jämförbart med nämndernas rapportering. 8 Stadskontoret Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö uppföljning av 2015 års verksamhet

9 Bolagens kommentarer finns dock med i uppföljningsdelen gällande utvecklingsområden och pågående arbete. Genomgången av årsanalyserna har gjorts både kvalitativt och kvantitativt. För den kvantitativa delen har olika enheter/eller teman i texten kvantifierats (räknats) för att mäta omfattning av begrepp. En kvantitativ innehållsanalys bygger på antagandet att mängden eller förekomsten av utvalda begrepp säger något om styrkan i budskapet. För analysen har textberarbetningsprogrammet NVivo använts. Då de övergripande rekommendationerna inte explicit finns med som målområden eller mål har texterna kodats utifrån ett antal begrepp som kan inrymmas i tre olika teman; En investeringspolitik som kan göra samhällsystemen mer jämlika Förändra arbetssätt och metoder genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Förflyttning; Huruvida man refererar till Malmökommissionen, ett fortsatt arbete för ett socialt hållbart Malmö, hälsa och/eller ojämlikhet i hälsa. Övrigt främjande, förebyggande, sociala investeringar, socioekonomiska grunder, socioekonomisk arbetsförmedlingen, brukare, civilsamhälle, delaktighet, demokrati, dialog, forskning, föreningsliv, försäkringskassan, högskola, kunskapsallians medborgare, näringsliv partnerskap, samarbete, samverka,, universitet förskjutning, hållbar utveckling, jämlik, jämlik hälsa, jämlika villkor, hälsa, hälso,, kommission för ett socialt hållbart Malmö, kraftsamling, Malmökommissionen, ojämlikhet i hälsa Jämställdhet Resultaten av den kvantitativa delen presenteras som en illustration av vilka ord som är mest förekommande. Dessa illustrationer finns inlagda under respektive nämnds kommentarer i denna uppföljningsrapport. Textanalysprogrammet NVivo kan inte räkna sammansatta ord så som sociala investeringar, varför dessa inte finns med i den kvantitativa delen. Gällande den kvalitativa ansatsen har en genomläsning av årsanalyserna gjorts med ovan nämnda teman som utgångspunkt. I resultatdelen nedan presenteras varje förvaltning med korta sammanfattningar. 9 Stadskontoret Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö uppföljning av 2015 års verksamhet

10 UPPFÖLJNING 2015 Uppföljning av särskilda uppdrag efter Malmökommissionen I detta avsnitt presenteras resultatet av uppföljningen gällande särskilda utredningsuppdrag med direktiv från kommunstyrelsen, pågående arbeten (område sombehöver utvecklas/intensifieras) och utvecklingsområden (redan beslutade insatser/uppdrag i linje med Malmökommissionens åtgärdsförslag) för respektive förvaltning och bolag. Uppföljningen har gjorts i matrisform, vilka presenteras som bilagor i föreliggande dokument. Av matriserna kan utläsas att 16 av utredningsuppdragen har påbörjats, fortlöper eller avslutats (gröna). 15 uppdrag anges fortlöpa med vissa hinder eller har påbörjats men med vissa hinder/fördröjningar (gula). Av dessa kommer 8 att behandlas politiskt under våren 2016 och för 7 anges fortsatt utredningsarbete. Ett uppdrag är rödmarkerat och gäller konsekvensbeskrivning av stadsutvecklingsprojektet Amiralsstaden. Anledningen är att arbetet med Amiralsstaden inte är igångsatt och således att det ännu inte är möjligt att kunna göra en konsekvensbeskrivning. Ett observandum är att några utredningar som betecknas som gröna och är avslutade. Dessa har av kommunstyrelsen hänskjutits till budgetberedningen 2016 men där avsattes inga medel. Skälet till att kommunstyrelsen inte föreslagit att det ska avsättas medel kan bero på att man inte ställer sig bakom utredningens förslag. Men det kan också vara så att man i sak ställer sig bakom förslaget men inte anser att det kan prioriteras i den aktuella budgetberedningen. Det finns ingen dokumentation från budgetberedningen som ger svar på detta. En fråga som kommit upp med anledning av detta är vem som ska bevaka utredningar som ej beaktats i budgetberedningen på grund av andra prioriteringar, men som kanske skulle vara aktuella att tas med i kommande års budgetberedningar. Frågan behöver belysas vidare. Vad gäller utvecklingsområden och pågående arbete anges flertalet som gröna och gula medan ett par har rödmarkerats. Årsanalyser I avsnittet nedan presenteras dels några sammanfattande reflektioner utifrån årsanalyserna 2015 gällande förflyttning och de övergripande rekommendationerna, dels respektive nämnds specifika kommentarer gällande social hållbarhet. Sammanfattande reflektion av årsanalyserna 2015 För att utröna i vilken utsträckning Malmökommissionens åtgärdsförslag omsatts operativt och hur de övergripande rekommendationerna, som tydligt finns angivna i Malmö stads budget för 2015, hanterats har årets uppföljning utgått ifrån de tidigare nämnda teman (sid 9): Social investeringspolitik, förändrade arbetssätt, demokratiserad styrning genom kunskapsallianser samt hur man refererar till Malmökommissionen och ett fortsatt arbete för social hållbart Malmö. 10 Stadskontoret Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö uppföljning av 2015 års verksamhet

11 En reflektion är att det förefaller finnas olika tolkningar av de övergripande rekommendationernas innebörd gällande social hållbarhet, demokratiserad styrning, kunskapsallianser och social investeringspolitik. Det framgår att man överlag i årsanalyserna beskriver olika insatser och strategier som kan kopplas till social hållbarhet även om man inte alltid använder själva begreppen social hållbarhet eller ojämlikhet i hälsa. Men det kan konstateras att flera nämnder i andra ordalag beskriver hur man utvecklar sitt arbete genom t.ex. involvering av andra aktörer. Flertalet nämnder beskriver också att man har olika former av samarbeten, samverkan osv. Några använder begreppet kunskapsallianser. Men det framgår inte huruvida det de facto lett till några effekter. Kunskapsallianser ska betraktas som ett medel för att åstadkomma verklig involvering och demokratiserad styrning. Det handlar om fördelning av makt, inflytande och verklig involvering i beslutsprocesser och verksamheter. Socialt investeringsperspektiv nämns knappast i årsanalyserna men man beskriver på andra sätt hur man arbetat för att investera i tidiga insatser. Vidare ger några nämnder uttryck för att det är viktigt att inte bara erbjuda och tillhandahålla verksamheter, utbud osv. utan också att följa upp vem som tar del av dessa. Några nämnder väljer också att tydligt konkretisera hur man ser på vikten av att ta hänsyn till den socioekonomiska aspekten i arbetet. Vem tar del av de aktiviteter som erbjuds och i vilken utsträckning nås olika målgrupper? Graden av beskrivning av hur arbetet är kopplat till social hållbarhet varierar mycket mellan de olika nämnderna. Ett antal nämnder beskriver tydligt hur man strategiskt bedriver ett kvalitetsutvecklingsarbete med syfte att också nå likvärdighet på olika sätt. Några nämnder uttrycker specifikt att man aktivt arbetat med Malmökommissionens slutsatser som bas och att samarbete och samverkan över organisatoriska gränser är en framgångsfaktor i arbetet. När det gäller kopplingen till Malmökommissionen kan konstateras att av kommunfullmäktiges nio målområden överensstämmer dessa med flera av de prioriterade områden som Malmökommissionens 74 åtgärdsförslag är sorterade under. Flera av kommunfullmäktigemålen ramar in vikten av jämlika villkor så som målområde 1; Malmöborna ska kunna känna sig stolta över sin unga, globala och moderna stad där frågor om jämlikhet, jämställdhet, antidiskriminering, miljö och delaktighet står högt på dagordningen. Av årsanalyserna framgår hur respektive nänmd arbetar med jämlikhet och jämställdhet i relation till förhållandet mellan flickor-pojkar, män-kvinnor, bland annat genom att redovisa könsuppdelad statistik. Däremot framgår inte med samma tydlighet hur man arbetar med jämlikhet ur andra perspektiv såsom socio-ekonomiskt, vilket ses som ett utvecklingsområde. Kan man då säga något om att arbetet mot ett socialt hållbart Malmö går i rätt riktning? Om man med social hållbarhet inkluderar jämlik hälsa så går det inte att utläsa av själva årsanalyserna, detta av naturliga skäl eftersom det inte efterfrågas på det sättet. I Hållbarhetsrapport 2015 som kommer att presenteras för kommunfullmäktige i slutet av april 2016 går det att utläsa att flera indikatorer som berör barn har utvecklats negativt: barn i ekonomiskt utsatta hushåll, behörighet till gymnasiet och strukturell hemlöshet. För vuxna ser utvecklingen 11 Stadskontoret Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö uppföljning av 2015 års verksamhet

12 bättre ut med en positiv utveckling på flera områden. Det framgår att det skett en viss förflyttning i organisationen i förhållande till hur nämnderna förhåller sig till social hållbarhet och att det finns på agendan på ett tydligare sätt än vid förra årets uppföljning. Detta gäller både de mjuka och de hårda nämnderna. Denna förflyttning är ingen quick fix, här krävs det både kunskap, mod och tålamod, vilket ställer stora krav på ledarskapet såväl på tjänsteperson nivån som på den politiska nivån. För att skapa förutsättningar för att Malmö når nya landvinningar och att vi tar ytterligare steg mot ett socialt hållbart Malmö är det viktigt med en fortsatt tydlig markering i kommunfullmäktiges budget. Social hållbarhet är ingen dagsslända utan har kommit för att stanna. Årsanalyserna-nämndernas kommentarer gällande social hållbarhet Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Nämnden arbetar tillsammans med grundskoleförvaltningen med en plan för livslång vägledning. Syftet är att erbjuda eleverna en röd tråd genom utbildningssystem genom att höja likvärdigheten på studie- och yrkesvägledningen och därmed bidra till bättre övergångar för alla elever i utbildningssystemet och till vidareutbildning och arbetsliv. Förskoleskolenämnden ingår också i samarbetet kring bättre övergångar. En av de mest avgörande bakgrundsfaktorerna vad gäller såväl fysisk som psykisk hälsa menar man är utbildning varför nämnden bidrar bäst genom fokus på uppdraget. -Om ojämlikheter och skillnader i hälsa ska minska behöver man påverka de bakomliggande orsakerna. Nämnden framhåller att prioriteringen av större likvärdighet och bättre måluppfyllelse har lett till en ny organisation och att detta arbete harmoniserar väl med Malmökommissionens syfte och mål. Nämnden har påbörjat ett utvecklingsarbete för att skapa nya modeller för att mäta effekterna av insatserna samt vidareutveckla målgrupps- och behovsanalyserna kopplade till insatser inom vuxenutbildnings-, och arbetsmarknadsinsatser. Insatser har också gjorts för att stärka samarbetet med stadens föreningsliv. Bland annat genom att ingå i idéburna offentliga partnerskap (IOP) och utvecklandet av samarbeten mellan gymnasieskolor och föreningslivet. 12 Stadskontoret Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö uppföljning av 2015 års verksamhet

13 Fritidsnämnden Nämnden har haft som ambition att under 2015 tydligare integrera jämställdhetsoch antidiskrimineringsperspektivet i redan etablerade uppföljningsprocesser, t.ex. vad gäller nyttjandet av förvaltningens bad och rekreationsanläggningar. -Det finns socioekonomiska grunder bakom efterfrågan på spontanverksamheter. Nämnden har ambitionen att utöka möjligheterna till spontanaktiviteter, utan krav på föreningsmedlemskap, för de malmöbor som idag inte tar del av föreningarnas utbud. I dialog och samverkan med grundskoleförvaltningen och föreningslivet beredde man tex. plats i skolsim för samtliga elever i åk 2. Nämnden beskriver också på olika sätt hur man arbetar med brukarundersökningar som en del i det reguljära arbetet. Ett strukturerat arbete bedrivs för att genom praktikplatser introducera unga malmöbor till arbetsmarknaden med syfte att öka arbetslivserfarenheten. Kontinuerliga brukarundersökningar genomförs av fritidsnämnden för att mäta upplevd trygghet och trivsel i och omkring idrotts- och fritidsanläggningarna. Nämnden lyfter också att den Nationella organisationen Sveriges Föreningar utsåg Malmö till årets föreningsvänligaste kommun. Utmärkelsen erhölls för det arbete som bedrivs för att underlätta för föreningslivet att bedriva sin verksamhet och att utvecklas för att därmed kunna bidra till demokrati, välfärd, folkhälsa, gemenskap och social sammanhållning. Förskolenämnden Förskolenämnden har fortsatt fokuserat på att säkerställa en likvärdig förskoleverksamhet med god kvalitet, tillräcklig platskapacitet i de kommunala förskolorna och hög kompetens bland medarbetarna. Nämnden framhåller också att arbetet med att stärka samarbetet med Malmö stads andra förvaltningar och viktiga samhällsaktörer har varit ett prioriterat område tillsammans med transparens och öppenhet mot medborgare och medier. 13 Stadskontoret Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö uppföljning av 2015 års verksamhet

14 Nämnden sätter stort fokus på att det enskilda barnet varje dag ska mötas med god och likvärdig kvalitet. Ett förvaltningsövergripande utvecklingsarbete som bl.a. inbegriper Alla barns rätt till stöd pågår. Även vårdnadshavarnas delaktighet i likabehandlingsarbetet prioriteras. Liksom hur barns inflytande och delaktighet ska stärkas. Nämnden betonar också vikten av samverkan med de andra skolnämnderna samt med stadens övriga förvaltningar. -I början av 2015 tecknade förskoleförvaltningen ett avtal för en plattform för samverkan med Malmö högskolas fakultet för lärande och samhälle. Detta var en viktig del dels i att stärka arbetet med att förskolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Dels i arbetet generellt med att stärka Malmö stads samarbete med andra viktiga samhällsaktörer. Framgångsfaktorer som nämns är bl.a. att i det dagliga arbetet anpassa barngrupperna under dagen, dokumentation av det enskilda barnets lärande och utveckling, kritisk granskning av miljö och material, möjligheter till gemensam reflektion, god föräldrasamverkan och gott samarbete med utomstående aktörer såsom habilitering, logoped med flera. Ett prioriterat utvecklingsområde för ett stort antal förskolor är att öka barns delaktighet i likabehandlingsarbetet. Vidare tar nämnden upp förskolornas språkutvecklande arbetssätt vad gäller barnens språkutveckling som man menar har en avgörande betydelse för individens möjlighet till utbildning, arbete och social gemenskap samt att utveckla sin fulla potential. 14 Stadskontoret Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö uppföljning av 2015 års verksamhet

15 Förtroendenämnden Brukare, anhörig eller annan person som har synpunkter på den vård och omsorg som kommunen ansvarar för, kan kontakta förtroendenämnden för att framföra dessa. Nämndens kansli hjälper här till att ge den information som behöver för att kunna ta tillvara sina intressen i den kommunala hälso- och sjukvården, socialtjänsten för äldre och personer med funktionsnedsättning samt verksamhet enligt LSS. -Nämnden försöker möta individernas varierande behov av stöd både när det gäller att förmedla synpunkter och i de lägen de har svårt att formulera egna frågor. Utifrån framförda synpunkter och verksamhetens beskrivna åtgärder har nämnden möjlighet att uppmärksamma områden där det kan finnas behov av att tydliggöra rutiner och utveckla kvalitén. Nämnden har en oberoende och rådgivande funktion med ett starkt medborgarperspektiv. Synpunkter och frågor förmedlas till ansvarig för aktuell vård- och omsorgsverksamhet. De årliga sammanställningarna av ärenden som nämnden avslutat har under året kompletterats med en dialog med verksamheterna. Detta menar nämnden gör det lättare för verksamheterna att ta tillvara framförda synpunkter. Samtidigt ger det en bättre bild av hur verksamheternas pågående kvalitetsarbete ser ut. Grundskolenämnden Med utgångspunkt från strategiarbetet Varje elevs bästa skola arbetar nämnden med målsättningen att utveckla en skola på vetenskaplig grund där alla skolor och alla medarbetare använder ett undersökande förhållningssätt. Alla elever ska ha samma möjligheter att nå utbildningens mål menar man. Nämnden lyfter fram att utbildningsforskningen är enig om att elevernas socioekonomiska bakgrund är den faktor som är viktigast för kunskapsresultaten. Här ser nämnden att Malmös skolor har en utmaning i en hög andelen av elever med lågutbildade föräldrar och andra försvårande socioekonomiska omständigheter. Vidare visar nämnden att på grund av skolsegregation, som bland annat påverkas av bostadssegregation, fördelas eleverna med olika social bakgrund mycket ojämnt på stadens skolor. Man menar att en fortsatt ojämn fördelning av levnadsvillkor kommer att leda till fortsatta stora skillnader i skolprestationer mellan elever och skolor i Malmö. 15 Stadskontoret Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö uppföljning av 2015 års verksamhet

16 -För att kompensera för elevernas sociala bakgrund har grundskolenämnden en särskild resursfördelningsmodell. Tanken är att mer ekonomiska resurser ska fördelas till de skolor som har störst socioekonomiska utmaningar och att eleverna därmed ska få likvärdiga möjligheter att nå målen. Inom arbetet med delaktighet och inflytande fokuserar många skolor på formell delaktighet och demokratisk skolning. Arbetet med inflytande inom undervisningen enligt läroplanens intention förekommer i begränsad utsträckning. Detsamma gäller arbetet med att stimulera eleverna att utveckla de förmågor som läroplanen betonar. Skolornas kunskapsfokus har inneburit att läroplanens kursplaner har prioriterats istället. Kommunstyrelsen-Stadskontoret Sociala hållbarhetsfrågor har varit fortsatt prioriterade under året bland annat genom ett ökat samarbete med civilsamhälle, högskola och näringsliv liksom verksamhetsutveckling, kunskapsspridning och kompetenshöjning. Kommunstyrelsen beskriver hur man haft i uppdrag att samordna, stödja, följa upp och utvärdera såväl löpande verksamhet som utvecklingsprojekt inom området social hållbarhet. Man har också svarat för ett 20-tal specifika utredningsuppdrag som härrör från Malmökommissionen. Nya riktlinjer för de sociala investeringsfonderna har utarbetats. Kommunstyrelsen leder också arbetet med försörjningsstödssatsningen och här gör man en försiktig positiv bedömning av att ökningstakten avseende försörjningsstödet har dämpats. Flera projekt som riktar sig mot barnfamiljer har stöd genom sociala investeringsfonder. Kommunstyrelsen beskriver också några näringslivssatsningar såsom att man tillsamman med ABF gjort en förstudie för att främja socialt företagande i 16 Stadskontoret Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö uppföljning av 2015 års verksamhet

17 Sofielund, Yallatrappan Sofielund. Vidare lyfter man att Malmökommissionen aktualiserade frågan om förstärkt samarbete mellan Malmö stad och näringslivet gällande social hållbarhet. Meet Malmö 11:11 är ett nätverksarbete, där man menar att utmaningar och lösningar kopplat till social hållbarhet, arbete och utbildning har initierats. Vidare beskrivs hur man arbetar för likvärdighet och kvalité för malmöbor med behov av stöd och hjälp. Här håller man på att utveckla strukturer för samarbete och lärande mellan nämnderna. -Under året utreddes frågor som har betydelse för att stärka likabehandling av medborgare och minska klyftor mellan grupper. Det pågår också ett arbete med att ta fram en modell för samverkan mellan förvaltningar och fastighetsägare för att minska hemlösheten. Gäller såväl internt samarbete i Malmö stad och bolag som Malmö stads arbete i förhållande till externa aktörer som t.ex. byggbransch, fastighetsägare och civilsamhälle. Kulturnämnden Nämnden beskriver Malmös utmaning- att bygga ett socialt hållbart Malmö, bryta det sociala utanförskapet, att övervinna barnfattigdom, segregation och ojämlikhet. Man ser här kulturen som en viktig resurs i utvecklingen av Malmö till en socialt hållbar stad och har därför bl.a. prioriterat att öka tillgängligheten och sänka trösklarna för att nå nya målgrupper. -Kulturintresseundersökningen visar på de geografiska skillnaderna i staden avseende såväl utövande av som konsumtion av kultur. 17 Stadskontoret Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö uppföljning av 2015 års verksamhet

18 Nämnden visar på att det idag finns skillnader inom staden avseende i vilken utsträckning olika områden eller personer med olika bakgrund, tar del av, eller deltar i kulturaktiviteter. Detta menar man är ett fokusområde för nämnden redan i nuläget och kommer även att vara det framöver. I Oxie och Hylle uppger flest personer att de inte tagit del av något kulturutbud de senaste 12 månaderna medan Kirseberg uppvisar högst deltagande. Dessa skillnader är ett fokusområde för kulturnämnden. Nya analys- och uppföljningsmetoder är under utarbetande där man med utgångspunkt i Malmö stads nya målstyrningsmodell kan följa upp besök över tid, per område och utifrån befolkningsprognos. Arbete pågår på samma sätt kring utnyttjandet av kulturutbudet för barn och ungdomar. Nämnden lyfter också de riktade insatser som erbjudits personer med demenssjukdom och till personer inom daglig verksamhet LSS. Kulturnämnden tar ansvar för stadens kompensatoriska uppdrag på kulturområdet. Man nämner t.ex. att Malmö kulturskola har ökat från 2200 elevplatser till elevplatser. Nämnden verkar för att göra kulturinstitutionerna till mötesplaster för personer med olika bakgrund och olika förutsättningar. Här framhålls El Sistemas verksamhet i tre geografiska områden: Holma, Kroksbäck och Sofielund där Kulturskolan tidigare haft det svårt att nå elever. Genom sitt mobila arbete med Sommarscenen fortsätter man att möta människor på nya platser. Nämnden lyfter också samarbetet med skolförvaltningarna gällande Kreativt lärcentrum. Miljönämnden Naturligt nog är Miljönämndens årsanalys inriktad på miljöarbete. Men på en rad punkter sker kopplingar till de sociala frågorna och social hållbarhet. Man nämner bland annat bostadstillsynen, som också bidrar till att skydda barn och ungas hälsa och miljö samt att man agerat för bättre bostadsförhållanden för socialt utsatta och asylsökande. 18 Stadskontoret Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö uppföljning av 2015 års verksamhet

19 Nämnden ser att budgetrådgivning och skuldsanering har en tydlig koppling till arbetet mot hemlöshet. -Budgetrådgivningen har agerat målmedvetet för att nå de mest utsatta och byggt sin verksamhet i samverkan med civilsamhället. Miljönämnden framhåller också arbetet med områdesprogrammen där en central del i arbetet varit att skapa ett hållbart Malmö och där man menar att Malmös två största utmaningar, klimatförändringarna och de sociala klyftorna, vävs samman. Nämnden beskriver vidare arbetet med renovering av miljonprogrammen, där fysiska, miljömässigas och sociala investeringar går hand i hand som ett viktigt arbetssätt. Detta förs nu vidare i Malmö Innovationsarena, som nyligen fått fortsatt stöd från Vinnova. Inspektionen av barns och ungdomars vistelsemiljö, liksom tillsyn av boendeförhållanden vid flyktingförläggningar nämns också som viktiga arbetsinsatser. Nämnden poängterar också vikten av det tvärsektoriella arbete som sker via Institutet för hållbar stadsutveckling (ISU) och Kommendanthuset som är ett idélab för hållbar utveckling. Miljönämnden lyfter fram FN:s globala hållbarhetsmål, vilka beslutades om i september Med utgångspunkt i miljöarbetet menar nämnden att det har det blivit tydligt att hållbarhetsarbetet kan fungera som hävstång för den socioekonomiska utvecklingen i Malmö och som man uttrycker det, det finns verkligen inte några motsättningar mellan de olika dimensionerna, social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet, utan snarare att de förstärker varandra. 19 Stadskontoret Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö uppföljning av 2015 års verksamhet

20 Revisorskollegiet Kollegiet beskriver att man har genomfört granskningar i enlighet med revisionsplanen för Revisionsrapporterna har kommunicerats med berörda nämnder och bolag samt med kommunstyrelsen. Flertalet rapporter lyfter fram ett antal iakttagelser/brister men också ett stort antal förslag till förbättringar som nämnderna, bolagen och kommunstyrelsen i huvudsak har att instämt i. Revisorskollegiet arbetar för att vara en jämställd och icke diskriminerande arbetsplats och har ett särskilt nämndsmål för jämställd personalpolitik. Servicenämnden Ett av servicenämndens mål är att bidra till att göra Malmö socialt hållbar. Nämnden ser målet som en bred och övergripande ambition. För att följa upp målet har nämndens arbete utvärderats i förhållande till hur väl det återspeglat de rekommendationer som Malmökommissionen lämnade. Genom att under året ha haft fokus på arbetsmiljö och i synnerhet det förebyggande arbetet, har nämnden lyckats arbeta med kommissionens åtgärdsförslag om en god arbetsmiljö. Men nämnden beskriver också att det strukturerade arbetet med barnperspektiv i social och fysisk miljö inte har kommit så långt men har påbörjats genom uppstartsmöten tillsammans med andra förvaltningar. Här lyfter man också att olika strukturer mellan förvaltningar ibland försvårar samarbetet. Nämnden beskriver också olika former av kunskapsallianser, t.ex. med miljönämnden och stadsbyggnadsnämnden gällande barnperspektiv i byggprocessen kring förskolor. -Arbetet med social hållbarhet och kommissionens åtgärdsförslag har till största del hanterats i den ordinarie verksamheten och har inte betraktats som särskilda uppdrag. Detta att kunna omvandla den breda ambitionen till ett praktisk dagligt arbete ser nämnden som en nyckelfaktor för att få genomslag. Nämnden betonar att man kommer att fortsätta att implementera begreppet social hållbarhet utifrån Malmökommissionens rekommendationer. Vidare att ett 20 Stadskontoret Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö uppföljning av 2015 års verksamhet

21 fortsatt fokus kommer att finnas på att identifiera och använda kunskapsallianser i alla dess betydelser och former. Nämnden betonar vikten av genus- och tillgänglighetsperspektiv i utformningen av fritids- och kulturanläggningar och stöttar beställarna (främst fritids- och kulturförvaltningen) i detta arbete. Sociala resursnämnden Ett av sociala resursnämndens mål är att man ska arbeta för att skapa förutsättningar för god hälsa på lika villkor genom goda samverkansformer, kunskapsallianser och innovativa arbetssätt. Nämnden menar att en tolkning av kommunfullmäktiges mål är att det är kopplat till social hållbarhet och Malmökommissionens arbete där kunskapsallianser är centralt. Inom ramen för social hållbarhet har en kartläggning genomförts kring förvaltningens pågående samverkan och kunskapsallianser. Kartläggningen ska vara en grund för diskussioner kring hur förvaltningen framöver ytterligare kan fokusera på social hållbarhet. -Nämnden har för avsikt att följa upp effekterna av samverkansformerna och göra en analys av svårigheten att bedöma om resultaten av samverkan leder till god hälsa på lika villkor. Genom att ha ett mål som fokuserar på samverkan, kunskapsallianser och innovativa arbetssätt strävar nämnden efter att fånga viktiga erfarenheter och kunskaper som man menar kan vara viktiga för stadens utveckling och dess invånare. Sociala resursnämnden lyfter också att genom en god samverkan med bland annat stadsområden och skolförvaltningarna samt regionen, högskola och 21 Stadskontoret Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö uppföljning av 2015 års verksamhet

22 föreningsliv bidrar nämndsmålet till en mer hållbar livssituation för de målgrupper som finns inom nämndens verksamhetsområde. Nämnden beskriver det arbete som gjorts utifrån tillströmningen av asylsökande, ensamkommande barn och flyktingar. Man har startat upp och utvecklat flera samarbeten/kunskapsallianser för att hantera situationen. Vidare har man slutit samverkansavtal, ingått partnerskap och etablerat nya samarbeten. Man menar att kunskapsallianser inte är ett mål i sig utan ett verktyg för att bättre kunna hantera sociala utmaningar. -Förvaltningen arbetar för att öka tillgången till kultur för socialt och ekonomiskt utsatta grupper samt personer i behov av stöd och omsorg. I detta arbete är det viktigt att undersöka vem det är som tar del av de aktiviteter som erbjuds och i vilken utsträckning nämndens insatser når olika målgrupper. Vidare beskriver man ett kvalitetsutvecklingsarbete där brukarinflytande är centralt och vikten av att följa upp effekterna av detta. Under året har insatser gjorts för att stärka inflytandet och delaktigheten hos förvaltningens målgrupper. Stadsbyggnadsnämnden Nämnden ser 2015 som året som förändrade Malmös förutsättningar för samhällsutveckling i allmänhet och bostadsbyggande i synnerhet. Man hänvisar också till den befolkningsprognos som presenterades i december och visade på ökade behov av bostadsbyggande i Malmö vilket får konsekvenser för nämndens måluppfyllelse. I årsanlysen betonas arbetet med att utarbeta metoder för sociala konsekvensbedömningar, och man menar att detta tankesätt börjar slå igenom i verksamheterna. Både barnperspektiv och trygghetsfrågor har under 2015 beaktats i sociala konsekvensbedömningar, som sätter fokus på de sociala frågorna och syftar till att öka den sociala hållbarheten i nyplanerade områden. 22 Stadskontoret Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö uppföljning av 2015 års verksamhet

23 Nämnden lyfter behovet av utvecklade och förstärkta metoder för medborgardialog. Vidare betonar man verksamhetens roll för bostadsförsörjning och planering för barn och ungas behov, inte minst vad gäller förskolor och skolor, med vissa kopplingar till social hållbarhet. Man arbetar också löpande för att i stadsplaneringen ha fokus på Malmös långsiktiga hållbarhet som påverkar barns hälsa och välbefinnande. Nämnden beskriver att man framgångsrikt drivit tio följduppdrag utifrån kommissionen, varav ett färdigställts och avrapporterat. Man menar också att de nya utmaningarna kräver kreativa arbetssätt, bättre resursoptimering samt proaktivt myndighetsutövande, för att klara bostadsförsörjningsuppdraget. I årsanalysen redovisas också nämndens arbete i områdesprogrammen med betoning på samhälls- och socioekonomiska effekter. Vad gäller områdesprogram Lindängen beskriver man att fastighetsägarna där känner osäkerhet vad gäller möjligheten att få tillbaka satsade pengar. Man menar att en helhetslösning som visar hur hela området ska göras mer attraktivt att bo i är extra viktig. Detta menar man pekar mot behovet av ett samanhållet socialt investeringsperspektiv. Stadsbyggnadsnämnden lyfter också Institutet för hållbar stadsutvecklings ( ISU:s ) arbete med sk gränsgångare som löpande arbetar med att koppla ihop nämndens satsningar med presumtiva forskare och studenter vid Malmö högskola. Nämnden för också löpande dialog med kultur- och fritidsförvaltningarna samt föreningsliv och civilsamhälle för att skapa meningsfull fritid och kultur för malmöborna liksom i stadsbyggnadsprocessen. 23 Stadskontoret Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö uppföljning av 2015 års verksamhet

24 Stadsområdesnämnd Innerstaden Ett av nämndsmålen är att man ska utveckla en bra dialog med kvinnor och män, flickor och pojkar i samverkan med nämnder, myndigheter och civilsamhälle som ger inflytande och delaktighet. Stadsområdesnämnd Innerstaden beskriver sitt arbete för att öka medborgares inflytande genom att utveckla medborgardialog, öka antalet medborgarförslag och genom Malmöinitiativet. Man har arbetat för att skapa samsyn kring arbetet med medborgardialog såväl inom-, som mellan förvaltningar i Malmö stad. Brukarundersökningar inom vård och omsorg och klientnöjdhetsundersökningar gällande delaktighet och tillgänglighet har genomförts. Vidare har man genomfört dialoger med unga medborgare och civilsamhället för att dessa ska få mer inflytande och bli mer delaktiga i verksamheterna. Nämnden har under 2015 arbetat med egenkontroll för att stärka barns inflytande och delaktighet i utredningar. Ett arbete som kommer att fortsätta. Nämnden vittnar i samband med arbetet med fritids och kulturverksamhet om ett ökat deltagande på Garaget och andra mötesplatser. Detta som en konsekvens av ökad tillgänglighet och utåtriktad verksamhet, samt ökat antal ensamkommande barn. Vidare beskriver nämnden flera initiativ för att stimulera barn i skolarbete. Bland annat ett samarbete med Folkuniversitetet tillsammans med barn och föräldrar samt ett engagemang med 40 gymnasieungdomar i Sofielund som fick hjälp av Mötesplatsen och förebyggarna för att få behörighet till fortsatta studier. -Områdesutveckling har under året startat och förstärkt kunskapsallianser tillsammans med olika parter inom civilsamhället, universitet och högskola, näringsliv och andra myndigheter. Dialoger har också förts med unga medborgare och civilsamhället i syfte att få ny kunskap om hur man på bästa sätt kan arbeta för att medborgarna ska få ett större inflytande och bli mer delaktiga i verksamheterna. Nämnden tar också upp att Arbetsförmedlingen har avslutat sitt organiserade samarbete med Mötesplatser och förebyggarsektionen, vilket beskrivs som negativt, särskilt för dem som står långt från arbetsmarknaden. 24 Stadskontoret Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö uppföljning av 2015 års verksamhet

25 Stadsområdesnämnd Norr Ett av nämndsmålen anger att man ska använda social investeringspolitik för att främja goda uppväxtvillkor för flickor och pojkar, beakta barnets bästa i beslutsfattande samt möjliggöra barns och ungas delaktighet och inflytande. Social investeringspolitik ska användas som en viktig del i detta arbete menar man. -Samtliga fritidsverksamheter inom stadsområde Norr arbetar med ett coachande förhållningssätt som metod för delaktighet och inflytande. Verksamheten stödjer ungdomar att ta ett eget ansvar för sina fritidsaktiviteter, formulera mål och att vara delaktiga i planering, utförande och utvärdering. Förvaltningen gör bedömningen att metoden är framgångsrik. Fältgruppen i stadsområdet har också bedrivit uppsökande verksamhet, vilket genererat fler kontakter med ungdomar. Nämnden har genomfört en egen inventering av verksamheternas arbete utifrån Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Under 2015 har förvaltningen erbjudit och genomfört utbildning i medborgardialog för politiker och tjänstemän. Förvaltningen har via webb och medborgarkontor informerat om möjlighet att lämna medborgarförslag och 15 medborgarförslag har inkommit under Ett av nämndsmålen under målområde En öppen stad är att Norrs verksamheter ska alla oavsett kön, ålder, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, könsöverskridande identitet eller uttryck mötas av en likvärdig och tillgänglig verksamhet. Resurserna ska vara likvärdigt fördelade utifrån behov. Vetskap om ojämlikhet ska leda till åtgärder. 25 Stadskontoret Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö uppföljning av 2015 års verksamhet

26 Stadsområdesnämnd Söder Nämnden menar att man genom kunskapsallianser och samspel med andra nämnder, myndigheter, näringsliv, idéburen sektor, akademin och medborgare i Söder bidragit till ett socialt hållbart Malmö. Ett nämndsmål är att utveckla en bra dialog med kvinnor och män, flickor och pojkar och civilsamhälle som ger inflytande och delaktighet. Nämnden beskriver bland annat att man arbetat för att utveckla det fritids- och kulturutbud som erbjuds inom nämndens verksamheter. Utvecklingen har skett i dialog med de pojkar och flickor, kvinnor och män som besökt verksamheterna och en viktig beståndsdel i arbetet menar nämnden har varit samverkan med externa aktörer såsom ideella organisationer. Man beskriver också ett flertal exempel på samverkansformer med föreningar och andra delar av civilsamhället som t.ex. Framtidens hus och Lindängebiblioteket där de ideella föreningarna bedriver verkssamheter för olika åldersgrupper, till exempel cykelskola, sygrupper och läxhjälp. -Returen på Lingården är ett projekt med VASyd och Stapelbädden (STPLN)- där nämnden provar en ny form av mötesplats för alla åldrar tillsammans med civilsamhället. STPLN är en mötesplats och en inkubator för kreativa projekt som man menar befinner sig i gränslandet mellan det kommersiella, det offentliga och det idéburna. Man bedriver också ett systematiskt arbete med brukarundersökningar. Nämnden lyfter också fram de kunskapscirklar som drivs med stöd av FoU/stadskontoret och Malmö högskola gällande utvecklingsarbete inom Vård och Omsorg. 26 Stadskontoret Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö uppföljning av 2015 års verksamhet