Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Uppföljning april 2016

Transkript

1 Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Uppföljning april 2016 STADSKONTORET

2 Malmö stad 2016 Upprättad: Version: 1.0 Ansvarig: Eva Renhammar och Anna Balkfors Förvaltning: Stadskontoret, Välfärdsavdelningen Enhet: FoU socialt hållbar utveckling Grafisk design och illustration: Tapper Geist Tryckeri: CA Andersson Papper: Munken Print Cream

3 Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Uppföljning april 2016 STADSKONTORET

4

5 Innehåll Inledning 7 Stöd i arbetet för jämlik hälsa 8 Styrgrupp för social hållbarhet 8 Koordinering och stöd för arbetet 8 Uppföljning av SKL och Folkhälsomyndigheten 9 Två delar i årets uppföljning 10 Uppföljning av särskilda uppdrag efter Malmökommissionen 10 Uppföljning av nämndernas årsanalyser 10 Uppföljning av arbetet Uppföljning av särskilda uppdrag efter Malmökommissionen 12 Reflektioner utifrån årsanalyserna Relaterade uppdrag 27 Andra processer som berör social hållbarhet 28 Jämlik hälsa på nationell nivå 28 Rekommendationer 29

6

7 Inledning Kommission för ett socialt hållbart Malmö föreslog 24 mål och 74 åtgärder för arbetet med att öka jämlikheten i hälsa i Malmö. De senaste åren har Malmös förvaltningar och bolag arbetat för att genomföra dem. Kommunstyrelsen har också beslutat att Malmökommissionens två övergripande rekommendationer ska vägleda nämnderna och bolagen: Etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika. Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Stadskontoret samordnar kommunens utvecklingsarbete för ett socialt hållbart Malmö och rapporterar varje år till kommunstyrelsen om hur arbetet fortskrider. En första uppföljning av arbetet presenterades för kommunstyrelsen i april 2015 och den visade att de flesta förvaltningar och något bolag arbetade enligt Malmökommissionens förslag. För hälften av utvecklingsområdena och de pågående arbetena angav förvaltningarna och bolagen att arbetet fortlöpte med goda resultat. Den här uppföljningsrapporten är den andra rapporten efter Malmökommissionens arbete och presenterades för kommunstyrelsen Det har nu gått tre år sedan Malmökommissionen lämnade sin slutrapport Malmös väg mot en hållbar framtid hälsa, välfärd och rättvisa. Hur har det gått? Har slutrapporten påverkat Malmö stads arbete och har hälsan blivit mer jämlik i Malmö? Denna rapport är framför allt en uppföljning av själva processen och visar att nämnderna har satt social hållbarhet på agendan på ett tydligare sätt än i förra årets uppföljning. Men det framgår inte om arbetet har resulterat i minskad ojämlikhet i hälsa. WHO rapporten Closing the gap in a generation menade att det tar en generation att minska skillnaderna i hälsa. Men det finns ett behov av att följa upp utvecklingen även på kortare sikt vilket denna uppföljning lyfter fram. Rapporten beskriver också några processer som kan bidra till att följa utvecklingen för ett hållbart Malmö och jämlik hälsa. Det gäller Hållbarhetsrapport 2015, Kvalificerat analysarbete av den epidemiologiska bevakningen av Malmö samt Struktur för arbetet att nå social hållbarhet. Det finns ingen samlad struktur för dessa uppföljnings- och utvecklingsprocesser eller någon forskning eller utvärdering kopplad till Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Detta är också något som tas upp i den här rapporten. Arbetet efter Malmökommissionen berör alla stadens verksamheter och involverar många andra aktörer i Malmö. Eftersom det är ett utvecklingsarbete i den ordinarie organisationen är det viktigt att arbetet för ett socialt hållbart Malmö framöver följs upp inom ramen för stadens nya styr- och ledningssystem. DET FORTSATTA ARBETET FÖR ETT SOCIALT HÅLLBART MALMÖ UPPFÖLJNING APRIL

8 Stöd i arbetet för jämlik hälsa Styrgrupp för social hållbarhet Stadsdirektören har tillsatt sju styr- och ledningsgrupper för olika områden med representation från kommunens verksamheter. En av dessa styrgrupper är styrgruppen för social hållbarhet. Stadsdirektören leder gruppen och därutöver ingår direktörerna för stadsområde Söder, Norr och Innerstaden, sociala resursförvaltningen och förskoleförvaltningen samt stadskontorets välfärdsdirektör och koordinatorn för arbetet. Styrgruppens stödjer och följer arbetet för ett socialt hållbart Malmö och utvecklingen av försörjningsstödet, hemlösheten och skolbetygen. Styrgruppen, utökad med fastighetsdirektören, utgör även styrgrupp för uppdragen att ta fram en modell för samverkan med fastighetsägare samt att utreda möjligheten att samla ansvaret för hemlösheten. Koordinering och stöd för arbetet Stadskontoret koordinerar och följer upp det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Stadskontorets koordinerande team har under året gett strategiskt stöd till ledningsgrupper, politiska nämnder och arbetsgrupper. Man har informerat om Malmökommissionens slutrapport, underlagsrapporter och genomförandefrågor. Gruppen har haft möten med förvaltningsrepresentanter med särskilda uppdrag att utveckla och synliggöra arbetet med social hållbarhet och diskuterat frågorna med 8 STADSKONTORET

9 akademin, civilsamhället, näringslivet med flera. Stadskontoret har också arrangerat ett antal seminarier och workshops i egen regi och tillsammans med bland annat akademi och civilsamhälle. Under 2015 har stadskontoret gett ut det digitala nyhetsbrevet Det fortsatta arbetet för social hållbarhet, informerat på och på intranätet (komin.malmo.se/ socialhallbarhet), deltagit på möten och konferenser, deltagit under Almedalsveckan i panelsamtal och seminarier samt producerat en film om sociala investeringar. Förvaltningarna har också informerat om sina utredningsuppdrag, ansvarsområden och satsningar för social hållbarhet i olika kanaler och genom medier. Det finns ett mycket stort intresse för Malmös utvecklingsarbete också utanför Malmö. Det har lett till många besök från kommuner och landsting, och till presentationer i olika forum i Sverige och utomlands. På malmo.se/socialhallbarhet samlas nyheter och dokumentation av arbetet för social hållbart Malmö och den tidigare dokumentationen från Malmökommissionens arbete. Under 2015 besöktes sidorna totalt drygt gånger. Flest besök har sidor med underlag och rapporter, Malmökommissionen och utredningsuppdrag. Trots att Malmökommissionens arbete avslutades för knappt tre år sedan har sidorna många besök. Det digitala nyhetsbrevet är en av huvudkanalerna till breda målgrupper, det har nu knappt 730 prenumeranter, varav 26 i utlandet (Storbritannien, Danmark och Sydafrika). Antalet prenumeranter ökar stadigt. Under året anslöt sig Malmö stad till Mötesplats social innovation (MSI). MSI är en nationell kunskapsnod för social innovation och entreprenörskap och drivs av Malmö högskola i samverkan med bl.a. Malmö stad och Region Skåne. Malmö stad var också medarrangör till konferensen Social Innovation Summit 2015 som ägde rum i november. Ett fördjupat samarbete har inletts med Göteborgs stad och Stockholms stad gällande social hållbarhet. Detta för att följa de olika processerna och utbyta erfarenheter men också för att driva vissa utvecklingsfrågor tillsammans. Uppföljning av SKL och Folkhälsomyndigheten Under 2015 utvärderade Sveriges kommuner och landsting och Folkhälsomyndigheten processerna kring tre initiativ inom deras samarbete i Mötesplats social hållbarhet: Kommission för ett socialt hållbart Malmö Samling för social hållbarhet. Åtgärder för jämlik hälsa i hela Västra Götaland Östgötakommissionen för folkhälsa. Rapporten Processutvärdering social hållbarhet och minskade skillnader i hälsa menar att dessa förändringsarbeten är goda exempel på aktörer som arbetat för politiska beslut om strategier för att minska skillnaderna i hälsa. Det finns både likheter och skillnader mellan de tre initiativen, bl.a. på vilken nivå arbetet bedrivits, uppdragets omfattning, samspelet mellan forskning, politik och praktik samt hur arbetsprocessen har lagts upp. Om Malmö stads arbete säger rapporten att det fanns ett tydligt ägarskap från politikernas sida genom att kommunfullmäktiges budget för 2015 som sa att samtliga verksamheter skulle arbeta efter kommissionens förslag och rekommendationer. Det gjorde att arbetet prioriterades. Forskarnas roll i kommissionen och samarbete med förvaltningsdirektörer har gett Malmökommissionen stark legitimitet både inom kommunen och hos andra aktörer. Rapporten lyfter också fram man fram att dialogen med många aktörer och det kommunikationsstrategiska arbetet har varit en framgångsfaktor. DET FORTSATTA ARBETET FÖR ETT SOCIALT HÅLLBART MALMÖ UPPFÖLJNING APRIL

10 Två delar i årets uppföljning Årets uppföljning har två delar: uppföljning av särskilda uppdrag efter Malmökommissionen samt uppföljning av nämndernas årsanalyser. Uppföljning av särskilda uppdrag efter Malmökommissionen Utredningsuppdrag (nytt uppdrag från kommunstyrelsen). Pågående arbeten (redan beslutade insatser och uppdrag i linje med Malmökommissionens förslag). Utvecklingsområden (arbetet inom ett område bör utvecklas och intensifieras). I matriserna (se bilaga 1 och 2) finns de särskilda utredningsuppdrag, utvecklingsområden och pågående arbeten som respektive förvaltning och bolag ansvarar för. Förvaltningarna och bolagen har fått bedöma hur arbetet går med trafikljus rött, gult, grönt och kommentera valet av färg. Matrisen mäter bara aktiviteter och inte resultat eller effekter. Grönt trafikljus indikerar att arbetet fortlöper/har påbörjats med goda resultat och/eller är genomfört Gult trafikljus indikerar att arbete fortlöper/har påbörjats, men med vissa hinder/fördröjningar Rött trafikljus indikerar att arbetet avstannat eller inte påbörjats Uppföljning av nämndernas årsanalyser Årets uppföljning utgår från nämndernas årsanalyser. Årsanalyserna är redogörelser utifrån kommunfullmäktiges nio målområden, mål och särskilda uppdrag samt nämndernas egna mål. I kommunfullmäktiges budget för 2015 står följande att läsa under Målområde 1 En ung global och modern stad inriktningen för 2015: Malmö stads samtliga verksamheter ska beakta rekommendationerna och förslagen i Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. Detta för att öka kunskapen om hur de bakomliggande faktorerna som påverkar hållbarhet och jämlikhet i hälsa ska kunna påverkas genom ändrade arbetssätt, sociala investeringar och verksamhetsutveckling. Utgångspunkten för uppföljningen har dels varit att undersöka i vilken utsträckning de två övergripande rekommendationerna återspeglas i årsanalyserna. Dels att med utgångspunkt ifrån årsanalyserna se om det skett någon form av förflyttning, med en ökad fokusering på social hållbarhet/jämlik hälsa. Årsanalyserna omfattar samt- 10 STADSKONTORET

11 liga nämnder. Bolagen finns inte med på samma sätt eftersom de inte gör specifika årsanalyser som nämnderna, men deras kommentarer finns med i uppföljningen om utvecklingsområden och pågående arbete. I genomgången av årsanalyserna har vi mätt hur mycket man skriver om social hållbarhet och jämlik hälsa. Eftersom de övergripande rekommendationerna inte finns med som mål har vi kodat texterna utifrån ett antal begrepp inom tre teman: En investeringspolitik som kan göra samhällsystemen mer jämlika. främjande, förebyggande, sociala investeringar, socioekonomiska grunder, socioekonomisk Förändra arbetssätt och metoder genom att skapa kunskaps- allianser och demokratiserad styrning. arbetsförmedlingen, brukare, civilsamhälle, delaktighet, demokrati, dialog, forskning, föreningsliv, försäkringskassan, högskola, kunskapsallians, medborgare, näringsliv, partnerskap, samarbete, samverka, universitet Referenser till Malmökommissionen, ett fortsatt arbete för ett socialt hållbart Malmö, hälsa och ojämlikhet i hälsa. förskjutning, hållbar utveckling, hälso, hälsa, jämlik, jämlika villkor, jämlik hälsa, kommission för ett socialt hållbart Malmö, kraftsamling, Malmökommissionen, ojämlikhet i hälsa, Övrigt jämställdhet Resultaten presenteras som en illustration av vilka ord som är vanligast. En genomläsning av årsanalyserna har också gjorts utifrån ovanstående teman. Nämndernas kommentarer presenteras kortfattat i denna uppföljning. DET FORTSATTA ARBETET FÖR ETT SOCIALT HÅLLBART MALMÖ UPPFÖLJNING APRIL

12 Uppföljning av arbetet 2015 Uppföljning av särskilda uppdrag efter Malmökommissionen I följande avsnitt presenteras uppföljningen för förvaltningarna och bolagen av särskilda utredningsuppdrag med direktiv från kommunstyrelsen pågående arbeten (ett område som behöver utvecklas och intensifieras) utvecklingsområden (redan beslutade insatser och uppdrag i linje med Malmökommissionens åtgärdsförslag) för respektive förvaltning och bolag. Uppföljningen visas i matrisform och finns som bilagor i rapporten. Matriserna visar att 16 av utredningsuppdragen har påbörjats, fortlöper eller har avslutats (gröna). Femton uppdrag fortlöper med vissa hinder eller har påbörjats men med vissa fördröjningar (gula). Av dessa kommer åtta att behandlas politiskt under våren 2016 och för sju anges fortsatt utredningsarbete. Ett uppdrag är rödmarkerat, det gäller konsekvensbeskrivningen av stadsutvecklingsprojektet Amiralsstaden. Arbetet med Amiralsstaden har inte påbörjats så det går ännu inte att göra en konsekvensbeskrivning. Några utredningar betecknas som gröna och är avslutade. Kommunstyrelsen har fört över dem till budgetberedningen 2016 men där avsattes inga pengar och det kan bero på att man inte ställer sig bakom utredningens förslag. Ett annat skäl kan vara att man i sak ställer sig bakom förslaget men inte kan prioritera det i den aktuella budgetberedningen. Det finns ingen dokumentation från budgetberedningen som ger svar på detta. 12 STADSKONTORET

13 En fråga som kommit upp med anledning av detta är vem som ska bevaka utredningar där det inte avsatta medel för i budgetberedningen, men som kan bli aktuella att tas med i kommande års budgetberedningar. Frågan behöver belysas vidare. De flesta utvecklingsområden och pågående arbeten anges som gröna och gula medan ett par har rödmarkerats. Reflektioner utifrån årsanalyserna 2015 I avsnittet nedan presenteras dels några reflektioner om de övergripande rekommendationerna och respektive nämnds specifika kommentarer gällande social hållbarhet. Uppföljningen har utgått från temana social investeringspolitik, förändrade arbetssätt, demokratiserad styrning genom kunskapsallianser och hur man i analyserna refererar till Malmökommissionen och ett fortsatt arbete för ett socialt hållbart Malmö. Det tycks finnas olika tolkningar av innebörden i social hållbarhet, demokratiserad styrning, kunskapsallianser och social investeringspolitik. Årsanalyserna beskriver olika insatser och strategier för social hållbarhet men använder inte alltid begreppen social hållbarhet eller ojämlikhet i hälsa. Flera nämnder beskriver i andra ordalag hur man utvecklar sitt arbete t.ex. genom att samarbeta med andra. De flesta beskriver också olika former av samarbeten, några använder begreppet kunskapsallianser. Men det framgår inte om samarbetet har fått några effekter. Kunskapsallianser är ett sätt att engagera människor och demokratisera styrningen. Det innebär fördelning av makt och ett verkligt inflytande i beslutsprocesser och verksamheter. Socialt investeringsperspektiv nämns knappast i årsanalyserna men man beskriver på andra sätt hur man har satsat på tidiga insatser. Några nämnder skriver att det inte räcker att erbjuda verksamheter, man måste också följa upp vem som tar del av dem. Man beskriver också vikten av att ta hänsyn till den socioekonomiska aspekten i arbetet. Vem tar del av aktiviteterna och i vilken utsträckning når man olika målgrupper? Kopplingen till social hållbarhet i analyserna varierar mycket mellan nämnderna. Några beskriver tydligt hur man arbetar strategiskt för att nå likvärdighet på olika sätt. Man skriver specifikt att man aktivt arbetat med Malmökommissionens slutsatser som bas och att samarbete underlättar arbetet. Kommunfullmäktiges nio målområden överensstämmer med flera av de prioriterade områden som Malmökommissionens 74 åtgärdsförslag är sorterade under. Flera av kommunfullmäktigemålen ramar in vikten av jämlika villkor, exempelvis målområde 1 Malmöborna ska kunna känna sig stolta över sin unga, globala och moderna stad där frågor om jämlikhet, jämställdhet, antidiskriminering, miljö och delaktighet står högt på dagordningen. Nämnderna skriver i årsanalyserna att de arbetar med jämlikhet och jämställdhet mellan flickor och pojkar och män och kvinnor, bland annat genom att redovisa könsuppdelad statistik. Men det är inte lika tydligt beskrivet hur man arbetar med jämlikhet utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. Går arbetet mot ett socialt hållbart arbete går i rätt riktning? Av årsanalyserna går det inte att utläsa om hälsan blivit mer jämlik som en del av arbetet med social hållbarhet. Men Hållbarhetsrapport 2015 visar att flera tecken på ojämlikhet som berör barn inte har minskat: barn i ekonomiskt utsatta hushåll, behörighet till gymnasiet och strukturell hemlöshet. För vuxna ser utvecklingen bättre ut med en positiv utveckling på flera områden. Nämnderna förhåller sig till social hållbarhet på ett tydligare sätt än vid förra årets uppföljning. För att skapa förutsättningar för ytterligare steg mot ett socialt hållbart Malmö är det viktigt med en fortsatt tydlig markering i kommunfullmäktiges budget. Social hållbarhet är ingen dagslända utan har kommit för att stanna. DET FORTSATTA ARBETET FÖR ETT SOCIALT HÅLLBART MALMÖ UPPFÖLJNING APRIL

14 14 STADSKONTORET

15 I AVSNITTET NEDAN presenteras respektive nämnds specifika kommentarer gällande social hållbarhet. Årsanalyserna nämndernas kommentarer gällande social hållbarhet ARBETSMARKNADS-, GYMNASIE- OCH VUXENUTBILDNINGSEN Nämnden arbetar tillsammans med grundskoleförvaltningen med en plan för livslång vägledning. Syftet är att dra en röd tråd för eleverna genom utbildningssystemen genom att höja likvärdigheten på studie- och yrkesvägledning och genom det bidra till bättre övergångar för alla elever i utbildningssystemet och till vidareutbildning och arbetsliv. Förskole- och grundskolenämnden ingår i samarbetet kring bättre övergångar. Utbildning är en avgörande bakgrundsfaktor för fysisk och psykisk hälsa och nämnden menar att man bidrar bäst genom fokus på uppdraget. Om ojämlikheter och skillnader i hälsa ska minska behöver man påverka de bakomliggande orsakerna. Prioriteringen av större likvärdighet och bättre måluppfyllelse har lett till en ny organisation av nämnden och det arbetet, menar man, överensstämmer väl med Malmökommissionens syfte och mål. Nämnden håller på att skapa modeller för att analysera målgrupper och behov, och mäta effekterna av insatserna inom vuxenutbildning och arbetsmarknad. Man stärker också samarbetet med stadens föreningsliv. Bland annat genom idéburna offentliga partnerskap (IOP) och samarbeten mellan gymnasieskolor och föreningslivet. FRITIDSEN Fritidsnämnden har under 2015 tydligare integrerat perspektiven jämställdhet och antidiskriminering i uppföljningsprocesserna, t.ex. av vilka som använder förvaltningens bad- och rekreationsanläggningar. Det finns socioekonomiska grunder bakom efterfrågan på spontanverksamheter. Nämnden vill öka möjligheterna till spontanaktiviteter för de Malmöbor som inte tar del av föreningarnas utbud. I dialog och samverkan med grundskoleförvaltningen och föreningslivet ordnade man t.ex. plats i skolsim för samtliga elever i årskurs 2. Nämnden beskriver också hur man arbetar med brukarundersökningar som en del i det reguljära arbetet. Fritidsnämnden erbjuder praktikplatser till unga Malmöbor för att introducera dem till arbetsmarknaden. Och nämnden genomför brukarundersökningar för att mäta tryggheten och trivseln i och omkring idrotts- och fritidsanläggningarna. DET FORTSATTA ARBETET FÖR ETT SOCIALT HÅLLBART MALMÖ UPPFÖLJNING APRIL

16 Organisationen Sveriges föreningar utsåg Malmö till årets föreningsvänligaste kommun. Motiveringen var arbetet för att underlätta för föreningarna bedriva sin verksamhet och att utvecklas för att därmed bidra till demokrati, välfärd, folkhälsa, gemenskap och social sammanhållning. FÖRSKOLEEN Förskolenämnden inriktar arbetet på en likvärdig förskoleverksamhet med god kvalitet, tillräckligt med platser i de kommunala förskolorna och hög kompetens bland medarbetarna. Nämnden har prioriterat samarbetet med Malmö stads andra förvaltningar och viktiga samhällsaktörer tillsammans med transparens och öppenhet mot medborgare och medier. Alla barn ska varje dag mötas av en förskola med god och likvärdig kvalitet. I förvaltningen pågår ett utvecklingsarbete som bl.a. inbegriper Alla barns rätt till stöd. Nämnden prioriterar vårdnadshavarnas delaktighet i likabehandlingsarbetet och stärker barnens inflytande. Man betonar vikten av samverkan med de andra skolnämnderna samt med stadens övriga förvaltningar. I början av 2015 tecknade förskoleförvaltningen ett avtal för en plattform för samverkan med Malmö högskolas fakultet för lärande och samhälle. Detta var en viktig del dels i att stärka arbetet med att förskolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Dels i arbetet generellt med att stärka Malmö stads samarbete med andra viktiga samhällsaktörer. Nämndens metoder för att nå sina mål är att anpassa barngrupperna under dagen, dokumentera det enskilda barnets lärande och utveckling, kritiskt granska miljö och material, skapa möjligheter till gemensam reflektion, och att upprätthålla god föräldrasamverkan och gott samarbete med habilitering och logoped. Många förskolor prioriterar arbetet med att öka barns delaktighet i likabehandlingsarbetet. Nämnden tar också upp förskolornas språkutvecklande arbetssätt som avgörande för barnens möjlighet till utbildning, arbete och social gemenskap samt att utveckla sin fulla potential. FÖRTROENDEEN Brukare, anhöriga och andra som har synpunkter på kommunens vård och omsorg kan kontakta förtroendenämnden för att framföra dessa. Nämndens kansli hjälper till så att var och en kan ta tillvara sina intressen i den kommunala hälso- och sjukvården, socialtjänsten för äldre och personer med funktionsnedsättning samt verksamhet enligt LSS. Synpunkterna och frågorna förmedlar nämnden till den som ansvarar för den vård- och omsorgsverksamhet saken gäller. Nämnden försöker möta individernas varierande behov av stöd både när det gäller att förmedla synpunkter och i de lägen de har svårt att formulera egna frågor. 16 STADSKONTORET

17 Utifrån synpunkterna och de åtgärder verksamheten genomför får nämnden en bild av var man behöver tydliggöra rutiner och utveckla kvaliteten. Nämnden har en oberoende och rådgivande funktion med ett starkt medborgarperspektiv. I år har nämnden kompletterat sammanställningarna av ärenden som nämnden avslutat med en dialog med verksamheterna för att de lättare ska kunna ta tillvara synpunkterna. Det ger också en bättre bild av verksamheternas kvalitetsarbete. GRUNDSKOLEEN Utifrån strategin Varje elevs bästa skola arbetar nämnden för att utveckla en skola på vetenskaplig grund där alla skolor och alla medarbetare använder ett undersökande förhållningssätt. Alla elever ska ha samma möjligheter att nå utbildningens mål. "Nämnden lyfter fram att elevernas socioekonomiska bakgrund är den viktigaste faktorn för kunskapsresultaten och ser utmaningen i att Malmös skolor har en stor andel elever med lågutbildade föräldrar och andra försvårande socioekonomiska omständigheter." Segregationen gör att elever med olika social bakgrund fördelas mycket ojämnt på stadens skolor och nämnden menar att det kommer ge stora skillnader i skolprestationer mellan elever och skolor i Malmö även i fortsättningen. Många skolor fokuserar på formell delaktighet och demokratisk skolning medan arbetet med inflytande inom undervisningen enligt läroplanens intention inte har lika stor plats. Detsamma gäller arbetet med att stimulera eleverna att utveckla de förmågor som läroplanen betonar. Skolornas kunskapsfokus har inneburit att man prioriterar kursplanerna i stället. KOMMUNSTYRELSEN STADSKONTORET Sociala hållbarhetsfrågor har kommunstyrelsen och stadskontoret prioriterat bl.a. genom ökat samarbete med civilsamhället, högskolan och näringslivet. Kommunstyrelsen har samordnat, stött, följt upp och utvärderat löpande verksamhet och utvecklingsprojekt inom social hållbarhet. Man har också svarat för ett tjugotal utredningsuppdrag från Malmökommissionen. De sociala investeringsfonderna har fått nya riktlinjer och kommunstyrelsen leder arbetet med försörjningsstödssatsningen. Man bedömer att försörjningsstödet inte ökar lika fort och flera projekt för barnfamiljer har stöd genom sociala investeringsfonder. Kommunstyrelsen har tillsamman med ABF gjort en förstudie för att främja socialt företagande i Sofielund, Yallatrappan Sofielund. Man påpekar att Malmökommissionen tog upp frågan om förstärkt samarbete mellan Malmö stad och näringslivet för social hållbarhet. Kommunstyrelsen har fört in frågor om social hållbarhet, arbete och utbildning i nätverket med näringslivet, Meet Malmö 11:11. Man beskriver arbetet för likvärdighet och kvalitet för Malmöbor som behöver stöd och hjälp. Kommunstyrelsen utvecklar strukturer för samarbete och lärande mellan nämnderna. Under året utreddes frågor som har betydelse för att stärka likabehandling DET FORTSATTA ARBETET FÖR ETT SOCIALT HÅLLBART MALMÖ UPPFÖLJNING APRIL

18 av medborgare och minska klyftor mellan grupper. Ett liknande arbete är utvecklingen av modellen för samverkan mellan förvaltningar och fastighetsägare för att minska hemlösheten. Den förbättrar samarbetet inom Malmö stad och bolagen och med t.ex. byggbranschen, fastighetsägarna och civilsamhället. KULTUREN Kulturnämnden beskriver Malmös utmaning att bygga ett socialt hållbart Malmö, bryta det sociala utanförskapet, att övervinna barnfattigdom, segregation och ojämlikhet. Nämnden ser kulturen som en viktig resurs, när vi ska göra Malmö till en socialt hållbar stad, och har därför ökat tillgängligheten för att nå nya målgrupper. Kulturintresseundersökningen visar på de geografiska skillnaderna i staden avseende såväl utövande av som konsumtion av kultur. Nämnden visar på att det idag finns skillnader inom staden avseende i vilken utsträckning olika områden eller personer med olika bakgrund, tar del av, eller deltar i kulturaktiviteter. Detta menar man är ett fokusområde för nämnden redan i nuläget och kommer även att vara det framöver. Oxie och Hylle har störst andel invånare som inte tagit del av något kulturutbud de senaste 12 månaderna medan Kirseberg uppvisar högst deltagande. Nämnden förbättrar nu metoderna med utgångspunkt i Malmö stads målstyrningsmodell så att man kan följa upp besök per område för både vuxna och barn. Nämnden beskriver också insatser för personer med demenssjukdom och personer inom daglig verksamhet enligt LSS. Kulturnämnden sprider kultur på olika sätt, man nämner att Malmö kulturskola har ökat från elevplatser till Man vill göra kulturinstitutionerna till mötesplatser för personer med olika bakgrund och olika förutsättningar. Ett exempel är El Sistemas verksamhet i Holma, Kroksbäck och Sofielund där kulturskolan tidigare haft svårt att nå elever. Genom turnéerna med Sommarscenen fortsätter man att möta människor på nya platser. Nämnden lyfter också fram samarbetet med skolförvaltningarna om Kreativt lärcentrum. MILJÖEN Naturligt nog är Miljönämndens årsanalys inriktad på miljöarbete, men man har många kopplingar till social hållbarhet. Bostadstillsynen bidrar exempelvis till att skydda barns och ungas hälsa och miljö, och nämnden har arbetat för bättre bostadsförhållanden för socialt utsatta och asylsökande. Nämnden menar att budgetrådgivning och skuldsanering är kopplat till arbetet mot hemlöshet. Budgetrådgivningen har agerat målmedvetet för att nå de mest utsatta och byggt sin verksamhet i samverkan med civilsamhället. 18 STADSKONTORET

19 Arbetet med områdesprogrammen är centralt för att vi ska uppnå ett hållbart Malmö. Nämnden menar att Malmös två största utmaningar, klimatförändringarna och de sociala klyftorna, vävs samman där. I renoveringen av miljonprogrammen arbetar man parallellt med fysiska, miljömässiga och sociala investeringar. Och samma modell används i Innovationsarena Malmö, som nyligen fått fortsatt stöd från Vinnova. Inspektionen av barns och ungdomars miljöer och tillsynen av flyktingförläggningarna nämns också som viktiga arbetsinsatser. Nämnden poängterar också hur viktigt samarbetet för hållbar utveckling mellan olika sektorer är, exempelvis via Institutet för stadsutveckling (ISU) och Kommendanthuset. Miljönämnden lyfter fram FN:s globala hållbarhetsmål och menar att hållbarhetsarbetet kan fungera som hävstång för den socioekonomiska utvecklingen i Malmö. Man menar att social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet, förstärker varandra. REVISORSKOLLEGIET Revisorskollegiet har granskat nämnderna och bolagen och lämnat rapporterna till dem och till kommunstyrelsen. Rapporter tar upp en del brister men också många förslag till förbättringar som nämnderna, bolagen och kommunstyrelsen instämmer i. Revisorkollegiet arbetar för att vara en jämställd och icke diskriminerande arbetsplats och har ett särskilt nämndsmål för jämställd personalpolitik. SERVICEEN Servicenämnden vill bidra till att göra Malmö socialt hållbar, och ser målet som en bred och övergripande ambition. Man utvärderar sitt arbete utifrån hur väl det återspeglar rekommendationerna från Malmökommissionen. Nämnden har under året arbetat med kommissionens förslag för en god arbetsmiljö. Arbetet med barnperspektiv i social och fysisk miljö har påbörjats men inte kommit så långt, servicenämnden menar att förvaltningarnas olika strukturer ibland försvårar samarbetet. För att uppmärksamma barnperspektivet i byggprocessen kring förskolor utbyter nämnden kunskaper med miljönämnden och stadsbyggnadsnämnden. Arbetet med social hållbarhet och kommissionens åtgärdsförslag har till största del hanterats i den ordinarie verksamheten och har inte betraktats som särskilda uppdrag. Detta att kunna omvandla den breda ambitionen till ett praktisk dagligt arbete ser nämnden som en nyckelfaktor för att få genomslag. Nämnden fortsätter använda begreppet social hållbarhet utifrån Malmökommissionens rekommendationer och satsar på att identifiera och använda kunskapsallianser. Fritids- och kulturanläggningar ska utformas med genus- och tillgänglighetsperspektiv och i det arbetet stöttar servicenämnden beställarna (främst fritids- och kulturförvaltningen). SOCIALA RESURSEN Ett av sociala resursnämndens mål är att skapa förutsättningar för god hälsa på lika villkor genom samverkan, kunskapsallianser och innovativa arbetssätt. Man har kart- DET FORTSATTA ARBETET FÖR ETT SOCIALT HÅLLBART MALMÖ UPPFÖLJNING APRIL

20 lagt förvaltningens samverkan och kunskapsallianser som underlag för diskussioner kring hur man kan arbeta effektivare för social hållbarhet. Nämnden har för avsikt att följa upp effekterna av samverkansformerna och göra en analys av svårigheten att bedöma om resultaten av samverkan leder till god hälsa på lika villkor. Genom att fokusera på samverkan, kunskapsallianser och innovativa arbetssätt vill nämnden fånga viktiga erfarenheter och kunskaper som man menar kan vara viktiga för stadens utveckling och dess invånare. Sociala resursnämnden betonar att samverkan med stadsområden, skolförvaltningarna, regionen, högskolan och föreningslivet bidrar till en mer hållbar livssituation för nämndens målgrupper. Nämnden har startat och utvecklat samarbeten och kunskapsallianser för att hantera tillströmningen av asylsökande, ensamkommande barn och flyktingar. Man ser kunskapsallianserna som ett verktyg för att hantera sociala utmaningar. Förvaltningen arbetar för att öka tillgången till kultur för socialt och ekonomiskt utsatta grupper samt personer i behov av stöd och omsorg. I detta arbete är det viktigt att undersöka vem det är som tar del av de aktiviteter som erbjuds och i vilken utsträckning nämndens insatser når olika målgrupper. I sociala resursnämndens kvalitetsutvecklingsarbete är brukarinflytande och uppföljningen av dess effekter centrala. Man har under året stärkt inflytandet och delaktigheten för förvaltningens målgrupper. STADSBYGGNADSEN Behovet av nya bostäder har blivit tydligare under 2015, stadsbyggnadsnämnden menar att Malmös förutsättningar för samhällsutveckling och bostadsbyggande har förändrats i grunden. Befolkningsprognosen som presenterades i december visade på ökade behov av bostadsbyggande i Malmö vilket får konsekvenser för nämndens måluppfyllelse. "Nämnden utarbetar metoder för sociala konsekvensbedömningar och tankesättet börjar slå igenom i verksamheterna. Både barnperspektiv och trygghetsfrågor har under 2015 beaktats i konsekvensbedömningarna och det ökar den sociala hållbarheten i nyplanerade områden." Nämnden vill ha bättre metoder för medborgardialog. Man betonar verksamhetens roll för bostadsförsörjningen och planeringen för barns och ungas behov. Nämnden arbetar också för att stadsplaneringen ska vara inriktad på Malmös långsiktiga hållbarhet som påverkar barns hälsa och välbefinnande. Nämnden har arbetat med tio följduppdrag utifrån kommissionen och ett har 20 STADSKONTORET

21 hittills rapporterats till kommunstyrelsen. Man menar att det behövs kreativa arbetssätt och bättre resursanvändning om man ska klara bostadsförsörjningsuppdraget. Årsanalysen redovisar nämndens arbete i områdesprogrammen med betoning på social jämlikhet. I Lindängen är fastighetsägarna osäkra på om de kommer att få tillbaka pengar de har satsat och nämnden menar att det är viktiga lösningar som gör hela området mer attraktivt att bo i. Det visar behovet av ett sammanhållet socialt investeringsperspektiv. Stadsbyggnadsnämnden tar också upp Institutet för hållbar stadsutvecklings (ISU) arbete med att koppla ihop nämndens satsningar med forskare och studenter vid Malmö högskola. Nämnden samarbetar också med kultur- och fritidsförvaltningarna samt föreningar och civilsamhället för att skapa meningsfull fritid och kultur för Malmöborna. STADSOMRÅDES INNERSTADEN Ett av målen för stadsområdesnämnden Innerstaden är en bra dialog med kvinnor och män, flickor och pojkar som ger inflytande och delaktighet. Man arbetar för det tillsammans med nämnder, myndigheter och civilsamhället. I analysen beskriver stadsområdesnämnden Innerstaden sitt arbete för att öka medborgarnas inflytande genom medborgardialog, fler medborgarförslag och Malmöinitiativet. Man försöker skapa samsyn kring medborgardialogerna inom och mellan förvaltningarna i Malmö. Nämnden har gjort brukarundersökningar inom vård och omsorg och undersökningar om delaktighet och tillgänglighet. Man har också haft dialoger med unga medborgare och civilsamhället för öka deras inflytande i verksamheterna. Under 2015 har nämnden arbetat med egenkontroll för att stärka barns inflytande och delaktighet i utredningar. Ett arbete som kommer att fortsätta. Deltagandet på Garaget och andra mötesplatser har ökat tack vare ökad tillgänglighet och utåtriktad verksamhet, och som en följd av att det har kommit fler ensamma barn. Nämnden beskriver också flera initiativ för att stimulera barn att arbeta mer i skolan. Bland annat ett samarbete med Folkuniversitetet tillsammans med barn och föräldrar samt ett engagemang med 40 gymnasieungdomar i Sofielund som fick hjälp av Mötesplatsen och förebyggarna för att få behörighet till fortsatta studier. Områdesutveckling har under året startat och förstärkt kunskapsallianser tillsammans med olika parter inom civilsamhället, universitet och högskola, näringsliv och andra myndigheter. Nämnden har haft dialoger med unga medborgare och civilsamhället för att få reda på hur man kan få medborgarna att bli mer delaktiga i verksamheterna. Ett problem man tar upp är att Arbetsförmedlingen har avslutat samarbetet med mötesplatser, det försämrar möjligheterna för dem som står långt från arbetsmarknaden. STADSOMRÅDES NORR Några mål för stadsområdesnämnden Norr är goda uppväxtvillkor för flickor och pojkar, beslut utifrån barnets bästa och delaktighet och inflytande för barn och unga. En social investeringspolitik är en viktig del i detta arbete menar man. DET FORTSATTA ARBETET FÖR ETT SOCIALT HÅLLBART MALMÖ UPPFÖLJNING APRIL

22 Samtliga fritidsverksamheter inom stadsområde Norr arbetar med ett coachande förhållningssätt som metod för delaktighet och inflytande. Ungdomar får stöd att ta ett eget ansvar för sina fritidsaktiviteter, formulera mål och att vara delaktiga i planering, utförande och utvärdering. Det är en framgångsrik metod enligt förvaltningen. Fältgruppen i stadsområdet har också bedrivit uppsökande verksamhet och fått fler kontakter med ungdomar. Nämnden har inventerat verksamheternas arbete utifrån Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Under 2015 har förvaltningen utbildat politiker och tjänstemän i medborgardialog. Via webb och medborgarkontor informerar man om möjligheten att lämna medborgarförslag och 15 förslag har kommit in under Ett av nämndens mål är att Norrs verksamheter ska vara tillgängliga och likvärdiga för alla oavsett kön, ålder, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, könsöverskridande identitet eller uttryck. Resurserna ska vara likvärdigt fördelade utifrån behov, och upptäcker man någon ojämlikhet ska förvaltningen rätta till problemet. STADSOMRÅDES SÖDER Kunskapsallianser och samarbete med andra nämnder, myndigheter, näringslivet, idéburna organisationer, högskolan och medborgarna i Söder bidrar till ett socialt hållbart Malmö enligt stadsområdesnämnden Söder. Ett mål för nämnden är en bra dialog med kvinnor och män, flickor och pojkar och civilsamhället, som ger dem inflytande och delaktighet. Nämnden beskriver hur man har utvecklat fritids- och kulturutbudet i dialog med dem som besöker verksamheterna. En viktig del i arbetet är samverkan med ideella organisationer. Stadsområdesnämnden ger flera exempel på samarbete med föreningar och andra, t.ex. Framtidens hus och Lindängebiblioteket. Där har föreningar verksamheter för olika åldersgrupper, t.ex. cykelskola, sygrupper och läxhjälp. Returen på Lindgården är ett projekt med VA Syd och Stapelbädden (STPLN) - där nämnden provar en ny form av mötesplats för alla åldrar tillsammans med civilsamhället. Stapelbädden (STPLN) är en mötesplats för alla åldrar som inspirerar till kreativa projekt, befinner sig enligt nämnden i gränslandet mellan det kommersiella, det offentliga och det idéburna. Nämnden arbetar systematiskt med brukarundersökningar och lyfter fram kunskapscirklar för utveckling inom vård och omsorg. Där samarbetar man med FoU/ stadskontoret och Malmö högskola. STADSOMRÅDES VÄSTER Stadsområdesnämnden har antagit Plan för dialogarbete i Väster och genomfört tre medborgardialoger under året. Fritidsverksamheten planerar man till stor del med perspektivet ungdomsdelaktighet och jämställdhetsintegrering. Det har lett till att flickor och pojkar fått inflytande och delaktighet. 22 STADSKONTORET

23 En planering för det framtida arbetet, gällande social hållbarhet, har initierats utifrån Malmökommissionens rekommendationer och en samordnare har tillsatts för arbetet med ett socialt hållbart Malmö, vilket har sin utgångspunkt i Malmöbornas hälsa. Man började arbetet för social hållbarhet med att inventera kommissionens rekommendationer för att se vilka utvecklingsarbeten som kan bli aktuella. Ett mål för nämnden är en bra dialog med medborgare, nämnder, myndigheter och civilsamhälle som ger kvinnor och män, pojkar och flickor delaktighet och inflytande. Nämnden arbetar för att få barn delaktiga i utformningen av fritidsaktiviteter och bibliotek. Stadsområdesnämnden Väster framhåller att man har arbetat med jämställdhet, antidiskriminering, barnrätt och miljö inom förvaltningens verksamheter. Samarbete med andra myndigheter, föreningar och företag har underlättat arbetet, några man samarbetar med är Försäkringskassan, Jobb Malmö, Arbetsförmedlingen, skolan och MKB. I analysen beskriver nämnden flera projekt som ger bra resultat och kommer att fortsätta: Raka vägen, Gränsöverskridande teamet, Socialpsykiatriprojektet, Våld i nära relationer och Familjecaféet. Man nämner en forskningscirkel om förebyggande trygghetsinsatser med många deltagare. Några av dem var polisen, räddningstjänsten, Rädda barnen, MKB, Hyllie Folkets hus, Bostadsrättsföreningen Malmö hus 24, Stena fastigheter och bostadsrättsföreningen Kroksbäck (HSB). STADSOMRÅDES ÖSTER Stadsområdesnämnden Öster beskriver kommunfullmäktiges beslut om det fortsatta arbetet med ett socialt hållbart Malmö som en viktig vägledare för nämndens arbete. Kunskapsallianser genom samarbete och partnerskap med civilsamhälle, fastighetsägare, polisen, räddningstjänsten, näringsliv och Malmö högskola med flera, utgör en viktig bas för nämndens fortsatta arbete för att bidra till utjämnade hälsoskillnader och en social hållbar utveckling. Nämnden har under året arbetat med Malmökommissionens slutsatser som bas. Man ser att samarbete mellan organisationer underlättar detta arbete. Under året har nämnden prövat och utvecklat olika former av dialog för att öka inflytandet för medborgare och brukare. Det ska förebygga ohälsa och otrygghet och stärka demokratin. En ny form av dialogmöten som har fungerat bra är homeparties där kvinnor i Herrgården, räddningstjänsten och polisen diskuterar trygghetsfrågor. Andra exempel är Pop up-café i Ögårdsparken, sommarfest i Vänskapsparken och dialogträffar varje vecka på medborgarkontoret i Varda. Nämnden menar att det grundläggande för medborgardialogen och brukarinflytandet är att ta reda på hur Malmöbor upplever service och insatser. Man nämner en brukarundersökning inom vård och omsorg och en enkätundersökning på de kommungemensamma korttidsenheterna. Antalet medborgarförslag har ökat sedan 2014 och totalt kom 128 förslag in. DET FORTSATTA ARBETET FÖR ETT SOCIALT HÅLLBART MALMÖ UPPFÖLJNING APRIL

24 Nämnden samarbetar nära med företag och civilsamhälle för att förbättra förutsättningarna lokal näringslivsutveckling på sikt. Malmöborna har kunnat få råd kring entreprenörskap, en verksamhet som man menar kan utvecklas framöver genom breddning av kompetensen på området. I Malmö stad minskade antalet barnfamiljer med försörjningsstöd totalt med ett hushåll, men i Öster minskade antalet med 20 hushåll. Nämnden beskriver metoden Hela familjen Öster som man använder när barnfamiljer har fått försörjningsstöd under minst 36 månader. Arbetssättet innebär att man har färre ärenden per socialsekreterare och att man samarbetar mellan individ- och familjeomsorgen, arbetsförmedlingen, skolan, fritidsverksamheten och Jobb Malmö. Det var enligt nämnden lönsamt både ekonomiskt och för familjerna. Enligt projektplanen skulle man minska kostnaderna med kronor genom. att fler föräldrar fick arbete och färre barn fick beteendeproblem. Den senaste redovisningen visade kostnadsminskningar på kronor sedan starten. TEKNISKA EN FASTIGHETSKONTORET Ett mål för fastighetskontoret är tillåtande stadsmiljöer som gynnar social hållbarhet i enlighet med intentionerna i Malmökommissionens rapport. Man vill utveckla dem med hjälp av förbättrad kontakt med det unga Malmö. Fastighetskontoret menar att man under 2015 har blivit mer delaktig i Malmö stads arbete för ett socialt hållbart Malmö efter Malmökommissionens rekommendationer. Bland annat har man arbetat med sociala villkor och klausuler, och i flera seminarier med byggherrar har man diskuterat social hållbarhet inom specifika projekt. Fastighetskontoret ser också att den sociala hållbarheten kommer att vara en viktig del i den nya markanvisningspolicyn. En utvecklingssekreterare för arbetet inom social hållbarhet har börjat på fastighetskontoret. Och man beskriver också mark- och bostadsförsörjning utifrån barns och ungas behov, sociala klausuler i mark- och tomträttsavtal som ska ge jobb för långtidsarbetslösa samt sociala boenden. Under året har det genomförts en gemensam workshop mellan alla tekniska nämndernas presidier med fokus på en hållbar stad för barn och unga. Syftet med workshopen var att bygga en grund för gemensamma prioriteringar i förhållande till fullmäktigemålen och utgångspunkten för workshopen var nämndernas respektive roller i nämndgemensamma processer. TEKNISKA EN GATUKONTORET Ett mål för gatukontoret är tillåtande stadsmiljöer som gynnar social hållbarhet enligt intentionerna i Malmökommissionens rapport. Man vill utveckla dem i dialog med unga Malmö. Gatukontoret har gått igenom de förslag från Malmökommissionen som förvaltningarna har arbetat med under 2015 och finner att de inte är tydligt knutna till gatukontorets verksamhet. Men man kan ändå påverka en del av dem, och ser svårigheter med att följa upp insatserna för social hållbarhet eftersom de ger utrymme för olika tolkningar. 24 STADSKONTORET

25 Gatukontoret har fått en djupare förståelse för hur man kan arbeta för målet om Malmö som en socialt hållbar stad. Man beskriver ett seminarium med samtliga medarbetare för att fånga upp nya tankar och lösningar för hur kontoret kan bidra till åtgärderna och kommissionens övergripande rekommendationer. Arbetet ska intensifieras kommande år. Förståelsen har ökat för vad som påverkar en socialt hållbar utveckling och vad kontoret idag redan bidrar med. Nämnden lyfter fram flera av de infrastrukturfrågor som bidrar till arbetet med social hållbarhet, det är spårväg, Malmöexpressen, hyrcykelsystemet, trygghet på gång- och cykelstråk, olyckor och trafikmiljön vid skolor. Dessa frågor är viktiga för att barn, unga och gamla ska kunna ta sig fram i staden, fläta samman stadens olika delar och finna nya arbetstillfällen. Mätningar visar att 37 procent av Malmös befolkning bor i områden med något sämre tillgänglighet för gång, cykel och kollektivtrafik. Mötesplatser och arrangemang är viktiga för den sociala hållbarheten. Gatukontoret har tillämpat modellen Vita jobb i 22 av 34 upphandlingar under VALEN Under de år då det inte förekommer några val eller omröstningar arbetar valnämnden i huvudsak med att utvärdera tidigare val samt med kompetensutveckling. Valnämnden har under året ställt ett antal frågor till Malmöpanelen. Det var samma frågor som man ställde efter de allmänna valen 2010 och om elektronisk röstning under Genom att ställa samma frågor ville valnämnden få ett jämförbart resultat och ett underlag inför diskussioner och analyser. Resultatet diskuterades och värderades under hösten. ÖVERFÖRMYNDAREN Överförmyndarnämnden har tillsyn över förmyndare, gode män och förvaltare. I årsanalysen beskriver nämnden hur man säkerställer en rättssäker och effektiv handläggning för huvudmännen. Nämnden menar att den bidrar till en mer hållbar livssituation för dem som behöver hjälp att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person genom att se till att de kan få en ställföreträdare på lika villkor. Nämnden beskriver hur man har stärkt rättssäkerheten med hjälp av samverkan och gemensamma rutiner. Nämndens insatser ska bl.a. utgå ifrån ett barnrättsperspektiv, att med snabbhet och kvalité möta flickor och pojkars behov. Antalet gode män har ökat som en följd av att många ensamma barn anlänt till Malmö. Under 2015 fick nämnden 934 ansökningar, jämfört med 191 för Ett särskilt mål för nämnden gäller jämställdhet och antidiskriminering. DET FORTSATTA ARBETET FÖR ETT SOCIALT HÅLLBART MALMÖ UPPFÖLJNING APRIL

26 26 STADSKONTORET

27 Relaterade uppdrag Kommunstyrelseuppdrag som berör uppföljning MALMÖ STADS HÅLLBARHETSRAPPORT Stadskontoret hade under 2015 uppdraget att ta fram en hållbarhetsrapport utifrån indikatorer som man bestämt tillsammans med förvaltningarna. Rapporten ska följa upp långsiktiga sociala, ekonomiska och miljömässiga trender och vara ett stöd för prioriteringar på längre sikt. En viktig del är att man kan se hur alla dimensioner av hållbarhet påverkar varandra var de samverkar och var det uppstår motsättningar. Inför nästa rapport kan indikatorer behöva bytas ut, utvecklas eller kompletteras. Områden som ses som särskilt viktiga för Malmö stad ska identifieras tillsammans med andra aktörer i syfte att verka för bättre förhållanden för de som bor, vistas och arbetar i Malmö. EPIDEMIOLOGISK BEVAKNING Möjligheterna att skapa former för en bättre epidemiologisk bevakning i Malmö är under utredning. Det behövs bättre strukturer för att för att kunna följa upp utvecklingen av Malmöbornas hälsa. De folkhälsodata som finns behöver också göras mer tillgängliga. Utredningen beräknas vara klar under första halvan av ORGANISERA ARBETET MED SOCIAL HÅLLBARHET Under 2014 startade en utredning om Malmö stads folkhälsopolicy och en om organiseringen av Malmö stads förebyggande arbete. De slogs sedan ihop till en utredning om organiseringen av arbetet med social hållbarhet i Malmö. Utredningen visar behovet av en gemensam bild av vad vi menar med social hållbarhet, folkhälsa och förebyggande arbete en modell för hur vi ska arbeta en organisationsplan så att det blir tydligt vem som ska göra vad Utredningen visar också att det behövs ett bra uppföljningssystem grundat på statistik och nya samarbetsformer. Kommunstyrelsen gav i maj 2016 stadskontoret i uppdrag att ta fram förslag för en stärkt organisation för arbetet med social hållbarhet och sociala investeringar. EN SAMLAD STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING Ovan beskrivna utvecklingsprocesser kan tillsammans med stadens styr- och ledningssystem öka möjligheterna att kunna följa utvecklingen mot ett hållbart Malmö och jämlik hälsa. Det är viktigt att kommunstyrelsen, nämnder och bolag får gedigna underlag för sitt arbete. DET FORTSATTA ARBETET FÖR ETT SOCIALT HÅLLBART MALMÖ UPPFÖLJNING APRIL

28 Andra processer som berör social hållbarhet Nedan beskrivs några uppdrag som berör det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Det är viktigt de utgår från inriktningen mot jämlik hälsa. VISION 2040 FÖR MALMÖ STAD Kommunfullmäktige gav i budgeten för 2016 kommunstyrelsen i uppdrag att skapa en vision för stadens utveckling. Den ska beskriva hur man vill att Malmö ska se ut 2040 och vara utgångspunkt för all styrning och ledning av organisationen. Arbetet påbörjades hösten 2015 och kommer att fullföljas under LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR STRATEGI Stadskontoret började under hösten 2015 med att ta fram en långsiktig strategi för hållbarhet i hela Malmö stad till Strategin består av en långsiktig finansiell analys en beskrivning av nuläge faktorer i omvärlden som kan påverka stadens verksamheter. NY ORGANISATION I MALMÖ STAD Kommunstyrelsen har beslutat om en översyn av organisationen i Malmö stad. Bakgrunden är ökade krav på den kommunala servicen på grund av den starka befolkningsökningen och utmaningar som gäller bostäder, arbete, integration och utbildning. Översynen ska utgå från de frågor som stadsområdesnämnderna och sociala resursnämnden ansvarar för. Översynen tar också upp socialtjänst och förebyggande arbete, äldreomsorgen, arbete och försörjningsstöd samt hemlöshet och verksamheter med koppling till dessa verksamheter. Jämlik hälsa på nationell nivå KOMMISSIONEN FÖR JÄMLIK HÄLSA Regeringen har inrättat en kommission för jämlik hälsa som senast den 31 maj 2017 ska ge förslag som bidrar till att minska hälsoklyftorna i samhället. Kommissionen är i första hand inriktad på hälsoskillnader mellan socioekonomiska grupper men ska genomgående uppmärksamma hälsoskillnader mellan könen. Regeringens mål är att hälsoklyftorna ska slutas inom en generation. Kommissionens arbete ska resultera i förslag riktade till staten, kommuner, landsting och andra relevanta samhällsaktörer. I kommissionens referensgrupp ingår stadskontorets koordinator för social hållbarhet. 28 STADSKONTORET

29 Rekommendationer Det är nu drygt tre år sedan Malmökommissionen lämnade sin slutrapport. Den här uppföljningen har fokuserat på processen och statusen för olika utredningsuppdrag. Nämnderna följer själva upp och utvärderar sina insatser. Med tanke på det värde och den politiska tyngd som ges åt Malmökommissionens rekommendationer bör arbetet utvärderas tvärvetenskapligt. Det bör ske på ett sätt som är lärande för Malmö stads nämnder och förvaltningar, men även för andra som också är involverade i arbetet till exempel invånare, näringsliv och civilsamhälle. Utvärderingen bör belysa Malmös arbete med social hållbarhet och jämlik hälsa, dels processen men också vilka resultat och effekter arbetet gett och ger. Detta för att ta tillvara erfarenheter och ge underlag för det fortsatta utvecklingsarbetet. Det behövs en förstärkt organisation på stadskontoret för att hålla samman och utveckla processer samt för att följa utvecklingen av arbetet med social hållbarhet och sociala investeringar. Ett förslag om detta är på väg till kommunstyrelsen. Fortsatt satsning på kompetenshöjande insatser inom området. Stadskontoret kommer att erbjuda seminarier, utbildningar och nätverk för inspiration och reflektion. Sedan tidigare finns ett kommunövergripande nätverk med fokus sociala investeringar, och nu bildas ett nätverk för tjänstepersoner med forskarkompetens från stadens verksamheter. Den nya hållbarhetsrapporten för Malmö stad följer upp sociala, ekonomiska och miljömässiga trender utifrån ett antal indikatorer. Den kommer att vara ett viktigt verktyg för att följa Malmös utveckling. Under våren kommer en även en utredning om epidemiologisk bevakning att vara klar. Det är viktigt att dessa processer kopplas samman med det nya styr- och ledningssystemet för Malmö stad. I 2016 års budget finns ett mål för kunskapsallianser: Nämnderna ges i uppdrag att utifrån sina verksamheter identifiera potentiella kunskapsallianser för att fånga viktiga erfarenheter och kunskaper som kan vara betydelsefulla för att utveckla staden i Malmökommissionens anda. Det är viktigt att nämnderna inte bara redovisar antalet samarbeten, utan att de även kan beskriva resultaten av insatserna. DET FORTSATTA ARBETET FÖR ETT SOCIALT HÅLLBART MALMÖ UPPFÖLJNING APRIL

30 30 Utredningsuppdrag Socialt hållbart Malmö BILAGA 1 UTREDNINGSUPPDRAG * Följer strukturen i populärversion av tjänsteskrivningen gällande "Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö" DIARIE- NUMMER BESLUT BESLUTS- DATUM KOMMENTAR 1. Gör en översyn av kommunfullmäktiges beslut om Barnkonventionen och ge förslag på utvecklat arbete för att stärka barnrättsperspektivet i alla verksamheter STK Stadskontoret i dialog med bl a Malmö stads övriga förvaltningar och med civilsamhället 1. Kommunstyrelsen beslutar att ge stadskontoret i uppdrag att fortsätta arbetet i enlighet med föreslagen tidplan, att ge stadskontoret i uppdrag att till folkhälso- och jämställdhetsberedningens sammanträde i oktober 2015 inkomma med delrapport avseende kartläggningen av förvaltningarnas förslag till utvecklingsområden, samt att ge stadskontoret i uppdrag att våren 2016 återrapportera och lämna förslag på stödstruktur för utvecklingsarbetet med att införliva barnrättsperspektivet i alla verksamheter i Malmö stad. 2. Beredningen för demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter beslutar att lägga rapporten till handlingarna samt att översända rapporten Kartläggning av arbetet med barnperspektivet i Malmö stad till samtliga nämnder för kännedom Utredningen ska behandlas i kommunstyrelsen våren (Uppdraget från om att återkomma till kommun- styrelsen våren 2016 med förslag på stödstruktur ligger kvar.) 4. Utveckla former för samverkan med civilsamhället kring social hållbarhet STK Stadskontoret i dialog med bl a Malmö stads övriga förvaltningar, civilsamhället Region Skåne, näringslivet och lärosäten Kommunstyrelsen beslutar att godkänna delrapporten, att ge stadskontoret i uppdrag att, i enlighet med rekommendationer i delrapport 1 (s.14), samordna och koordinera det fortsatta arbetet med utredningen med syfte att utgöra underlag för utvecklad samverkan med civilsamhället, att från kommunstyrelsens anslag för projekt och utredningar avsätta 650 tkr för kartläggning, forskningscirklar och kompetensutveckling kring civilsamhället i Malmö, samt att ge stadskontoret i uppdrag att återkomma till kommunstyrelsen med skriftliga delrapporter årsvis med början Arbetet pågår. Vi ser nu på hur aktiviteter inom den lokala överenskommelsen och utredningen kan samköras under året. En andra delrapport ska behandlas i kommunstyrelsen under våren 2016.

31 Utredningsuppdrag Socialt hållbart Malmö BILAGA 1 UTREDNINGSUPPDRAG * Följer strukturen i populärversion av tjänsteskrivningen gällande "Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö" DIARIE- NUMMER BESLUT BESLUTS- DATUM KOMMENTAR 5. Utred förutsättningarna för att stärka samarbetet med universitet och högskola kring metodutveckling STK Stadskontoret i dialog med bl a Malmö stads övriga förvaltningar, civilsamhälle Kommunstyrelsen beslutar att godkänna lägesrapporten Utreda förutsättningarna för att stärka samarbetet med universitet och högskola gällande följeforskning och forskningscirklar, lägesrapport att ge stadskontoret i uppdrag att fortsätta arbetet i enlighet med föreslagen plan På grund av andra prioriterade uppdrag och personella förändringar har arbetet inte kunnat fulföljas enligt beslutad plan. Arbetet har återupptagits Se över möjligheten för Malmö stad att ansluta sig till Mötesplats social innovation STK Stadskontoret Kommunstyrelsen beslutar att Malmö stad ska ansluta sig till Mötesplats Social Innovation under förutsättning att Region Skåne och Malmö Högskola går in med motsvarande belopp och med de förutsättningar som anges i ärendet gällande styrgruppsplats, intresseområden och återrapportering, att ur Kommunstyrelsens anslag for projekt och utredningar utbetala medel om kr år 2014 till Mötesplats Social Innovation/Malmö Högskola, att beslut om fortsatt anslutning och finansiering, dvs. 2 mkr för år 2015, hänskjuts till budgetberedningen år 2015, samt att beslut om fortsatt anslutning och finansiering år 2016 och 2017 och vidare ska behandlas i budgetberedningen för respektive år Malmö stad har anslutit sig till mötesplats Social innovation och var medarrangör till konferensen Social innovation summit som ägde rum i Malmö november Gör en översyn av befintliga forsknings- och utvecklingsstrukturer och samverkansformer med högskola och universitet med förslag på arbetsmodeller STK Stadskontoret i dialog med bl a Malmö stads övriga förvaltningar, civilsamhället och lärosäten Kommunstyrelsen beslutar att godkänna delrapporten och tids- och aktivitetsplanen, samt att ge stadskontoret i uppdrag att, i enlighet med rekommendationer i delrapporten, koordinera det fortsatta arbetet med utredningen Utredningen ska behandlas i kommunstyrelsen i maj

32 32 Utredningsuppdrag Socialt hållbart Malmö BILAGA 1 UTREDNINGSUPPDRAG * Följer strukturen i populärversion av tjänsteskrivningen gällande "Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö" DIARIE- NUMMER BESLUT BESLUTS- DATUM KOMMENTAR 12. Ta fram en kommungemensam, långsiktig strategi för kompetens och personalförsörjning STK Stadskontoret i dialog med bl a Malmö stads övriga förvaltningar och bolag Kommunstyrelsen beslutar att godkänna rapporten, att ge stadskontoret i uppdrag att återkomma till kommunstyrelsen hösten 2015 med förslag på gemensamt arbetssätt med målsättning att ta fram förslag till en kommungemensam strategi under 2016, samt att ge stadskontoret i uppdrag att årerkomma med uppföljning av avgångssamtal Kommunstyrelsens arbetsgivarutskott beslutade i januari 2016 om ett kommungemensamt arbetssätt. En långsiktig strategi för kommunens kompetensförsörjning kommer tas fram under Gällande uppföljning av avgångssamtal så har ett förarbete gjorts och uppföljningen kommer ske under Utred hur erfarenheterna från Bunkeflomodellen kan integreras i Malmös grundskolor samt hur samarbetet med idrottsföreningar kan stärkas för gymnasiet t GRF STK Grundskolenämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i dialog med bl a Malmö högskola och civilsamhället Kommunstyrelsen beslutar att godkänna grundskolenämndens del av utredningen som redovisning av uppdraget Utreda hur erfarenheter av Bunkefloprojektet systematiskt kan integreras i skolornas arbete för ökad måluppfyllelse och lägga den till handlingarna, samt att anmoda arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden att återkomma efter utvärdering av pilotprojekt hösten Utredningen är genomförd. Grundskolenämnden äskade medel för förslagen i budgetskrivelse för 2016, medel anslogs ej. Förvaltningen har därmed inte genomfört förslaget i utredningen. Grundskoleförvaltningen äskar inte medel för 2017.

33 Utredningsuppdrag Socialt hållbart Malmö BILAGA 1 UTREDNINGSUPPDRAG * Följer strukturen i populärversion av tjänsteskrivningen gällande "Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö" DIARIE- NUMMER BESLUT BESLUTS- DATUM KOMMENTAR 22. Utred möjligheter till mindre barngrupper i fritidshemmen STK Grundskolenämnden i dialog med bl a stadskontoret Kommunstyrelsen beslutar att godkänna utredningen som redovisning av uppdraget Utreda möjligheterna till minskade bamgrupper i Malmös i fritidshem och lägga den till handlingarna Grundskolenämnden äskade medel för förslagen i budgetskrivelse för 2016, medel anslogs ej. Förvaltningen har därmed inte genomfört föreslaget. Medel kommer att äskas i budgetskrivelse för Skolinspektionen har, utifrån beslut av den riktade tillsynen av kommunens fritidshem under 2015, begärt att Malmö kommun senast den 14 mars 2016 ska redovisa vidtagna åtgärder för att avhjälpa de påtalade bristerna i kommunens fritidshemsverksamhet. Skolinspektionen har förelagt Malmö kommun att vidta åtgärder avseende områdena Pedagogisk verksamhet, Elevgruppernas storlek och sammansättning, Särskilt stöd samt Pedagogiskt ledarskap. Grundskoleförvaltningen har i samband med detta reviderat den utvecklingsplan för fritidshemmen som antogs Det är dock både förvaltningens och nämndens synpunkt att ytterligare medel behövs för att avhjälpa de brister som finns. Medel kommer därmed att äskas i budgetskrivelsen för Utred behov av utbyggnad och personalförstärkning vid den kommunala elevhälsan och ge förslag på insatser Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i dialog med bl a stadsområdesförvaltningarna, Region Skåne och civilsamhället Uppdraget beaktas i den pågående översynen gällande elevhälsan. 33

34 34 Utredningsuppdrag Socialt hållbart Malmö BILAGA 1 UTREDNINGSUPPDRAG * Följer strukturen i populärversion av tjänsteskrivningen gällande "Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö" DIARIE- NUMMER BESLUT BESLUTS- DATUM KOMMENTAR 27. Gör en uppföljning av alla nyanlända elever GRF STK Grundskolenämnden i samverkan med civilsamhället och lärosäten 1. Kommunstyrelsen beslutade föreslå kommunfullmäktige besluta: att godkänna svar på uppdrag i budget 2015 att utvärdera och analysera skolverksamheten och skolornas mottagande av nyanlända elever, Modersmålsutredning 2013 (GrF ) samt Utredning av Mosaikskolan (GrF ) och lägga den till handlingarna. 2. Kommunstyrelsen beslutade för egen del: att upphäva gällande riktlinjer för förberedelsegrupp (KS , rev ) att upphäva gällande beslut om rekommenderad organisering för skolorna gällande nyanlända elever Utredningsuppdrag gällande lokal utvärdering av förberedelseklassernas verksamhet (D 955/2009), samt att godkänna som återrapporteringen av utredningsdirektiv för socialt hållbart Malmö Följa upp mottagandet av alla nyanlända elever samt utreda förutsättningarna för att reformera nuvarande mottagningssystem (uppdrag 27) Uppföljning av alla nyanlända elever och lägga den till handlingarna Grundskoleförvaltningen antog i samband med rapporteringen av utredningarna till kommunstyrelsen en handlingsplan för nyanlända elever med 22 aktiviteter. 4 av dessa aktiviteter äskade nämnden medel för i budgetskrivelsen för 2016, medel anslogs ej. Grundskoleförvaltningen prioriterar just nu arbetet med nyanlända elever pga. av den flyktingström som kom under hösten Grundskolenämnden har också äskat medel ur den tilläggsbudget som antas under våren 2016 för detta arbete. Förvaltningens handlingsplan för nyanlända elever har reviderats. Grundskolenämnden äskar medel för arbetet med nyanlända elever i budgetskrivelsen för 2017 utifrån nämndens prioriteringar inom nuvarande situation. 30. Utred hur negativa segregerande effekter i skolan kan brytas och ge förslag på hur vi kan få socioekonomiskt blandade klasser GRF STK Grundskolenämnden i dialog med bl a skolnämndernas lokalförsörjningsgrupp Kommunstyrelsen beslutar att översända underlaget för utbyggnadsstrategin till Fastighetskontoret och LiMa, att godkänna rapporten "Se över möjligheten att förlägga nya profilskolor i områden där det kan generera positiva integrationseffekter" och lägga den till handlingarna, samt att godkänna utredningen "Utred hur negativa segregerande effekter i skolan kan brytas och ge förslag på hur vi kan få socioekonomiskt blandade klasser" och lägga den till handlingarna Uppdraget inkluderades i förvaltningens underlag till utbyggnadsstrategi. Underlaget har använts i det uppdrag som nämnden haft tillsammans med AGVN och FskN under 2015 att ta fram en gemensam utbyggnadsstrategi. Uppdraget redovisades för grundskolenämnden den 16 dec Ärendet återremitterades till förvaltningen med anledning av stadskontorets uppskrivna befolkningsprognos.

35 Utredningsuppdrag Socialt hållbart Malmö BILAGA 1 UTREDNINGSUPPDRAG * Följer strukturen i populärversion av tjänsteskrivningen gällande "Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö" DIARIE- NUMMER BESLUT BESLUTS- DATUM KOMMENTAR 32. Utarbeta en handlingsplan för att minska den ekonomiska utsattheten bland barn och inför ett nytt kommunfullmäktigemål om att minska den ekonomiska utsattheten bland barn STK Stadskontoret i samverkan med berörda aktörer Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen beslutar att godkänna delrapporten Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Utarbeta en handlingsplan för att minska den ekonomiska utsattheten bland barn, att remittera ärendet och delrapporten Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Utarbeta en handlingsplan för att minska den ekonomiska utsattheten bland barn, till samtliga nämnder och kommunala bolag för överväganden att besvaras senast den 30 juni 2016, gällande nedanstående frågeställningar: Vilka utvecklingsmöjligheter finns gällande befintlig verksamhet inom respektive nämnd/bolag och hur kan detta genomföras? Vilka ytterligare åtgärder utifrån respektive nämnd/ bolags uppdrag skulle behövas för att förbättre levnadsvillkoren för barn i ekonomisk utsatthet? Både riktade och generella insatser, såväl lindrande som förebyggande åtgärder. Vilka behov av samverkan och samarbete internt i kommunen och externt med andra aktörer finns för att ytterligare förbättra levnadsvillkoren för barn i ekonomisk utsatthet. att bereda Rädda Barnen, Röda Korset, Nätverket Malmö för barnens rättigheter, Svenska kyrkan, Islamic center, Judiska församlingen, Romskt informations- och kunskapscenter, Malmös muslimska nätverk, Stadsmissionen och Fryshuset möjlighet att inkomma med synpunkter samt att ge stadskontoret i uppdrag att till kommunstyrelsen inkomma med förslag till plan för att minska den ekonomiska utsattheten för barn i oktober Utredningen sänd på remiss. Svar ska vara stadskontoret tillhanda 30 juni Ta fram en skrivelse till regeringen och bjud in till diskussion om riksnormen för nationella försörjningsstödet STK Stadskontoret i dialog med bl a stadsområdesförvaltningarna och lärosäten Kommunstyrelsen beslutar att sända under sammanträdet justerad skrivelse till den av regeringen tillsatta kommissionen för jämlik folkhälsa i enlighet med upprättat förslag Skrivelsen är sänd till den nationella Kommissionen för jämlik hälsa 35

36 36 Utredningsuppdrag Socialt hållbart Malmö BILAGA 1 UTREDNINGSUPPDRAG * Följer strukturen i populärversion av tjänsteskrivningen gällande "Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö" DIARIE- NUMMER BESLUT BESLUTS- DATUM KOMMENTAR 35. Utred förbättrade möjligheter för barn och unga i Malmö att röra sig i hela staden STK Stadskontoret i dialog med bl a grundskoleförvaltningen, fritidsförvaltningen, gatukontoret, Region Skåne och civilsamhället Kommunstyrelsen beslutar att utan eget ställningstagande översända beräkningarna till budgetberedningen Utredningen genomförd och översänd till budgetberedningen för Inga medel avsattes. 38. Kartlägg utvecklingsmöjligheter för FINSAM och ta fram former för överenskommelser med berörda aktörer för att fler ska komma i arbete STK Stadskontoret i dialog med bl a aktörerna inom FINSAM och gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden, näringslivet och civilsamhället Närinslivsutskottet/Kommunstyrelsen beslutar att lägga utredningen till handlingarna I utredningen lyfts alla de överenskommelser fram som finns inom arbetsmarknadsområdet och ett arbete pågår med att följa upp den strategiska överenskommelse som finns mellan Arbetsförmedlingen och Malmö stad, i form av arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxen-utbildningsförvaltningen (JobbMalmö) och de fem stadsområdes individ- och familjeomsorg (IoF). En översyn kommer även göras av upprättade underöverenskommelser. 39. Utarbeta en modell för lokala forum med samverkande aktörer för att fler ska komma i arbete STK Stadskontoret i dialog med bl a gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, statliga myndigheter, FINSAM, näringslivet och civilsamhället Utredningsarbete pågår inkluderat Lindängemodellen och One stop shop

37 Utredningsuppdrag Socialt hållbart Malmö BILAGA 1 UTREDNINGSUPPDRAG * Följer strukturen i populärversion av tjänsteskrivningen gällande "Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö" DIARIE- NUMMER BESLUT BESLUTS- DATUM KOMMENTAR 43. Gör en forskarstödd fördjupning gällande det obetalda omsorgsarbetet i Malmö och föreslå åtgärder STK Stadskontoret i dialog med bl a lärosäten och civilsamhället Kommunstyrelsen beslutar att antologin Vem ska betala för det obetalda omsorgsarbetet? om socialt hållbar utveckling godkänns som redovisning av uppdraget, att översända den till samtliga stadsområdesnämnderna, Grundskole- och Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnderna samt Sociala resursnämnden för att beakta i sitt utvecklingsarbete, att anmoda stadskontoret att beakta föreliggande antologi i ärende STK Ekonomi och kvalitet inom vård och omsorg i Malmö stad samt STK Uppföljning av Implementering av anhörigstöd i Malmö, att ge stadskontoret i uppdrag att utreda möjligheten för en databas med jämlikhetsdata inom välfärdsområdet och återrapportera hösten 2016, att ge stadskontoret i uppdrag att utreda hur helhetsynen i biståndsbedömningen för personer inom samma hushåll kan dokumenteras och återrapportera våren 2016, att anmoda stadsområdesnämnderna, Grundskole- och Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnderna att utifrån perspektivet barn som anhöriga och barnets bästa, se över om ansvar och rutiner mellan socialtjänst, vård och omsorg och elevhälsa behöver utredas vidare, samt att ge stadskontoret i uppdrag att löpande följa utvecklingen och analysera kvalitativa och ekonomiska konsekvenser av utökad sjukvård i ordinärt boende, ur ett anhörigperspektiv med en årlig återrapportering Rapporten behandlas i FINSAM i mars Gällande sista att-satsen låter det sig inte göras då Hälso- och sjukvårdsavtalet ännu inte trätt i kraft. 37

38 38 Utredningsuppdrag Socialt hållbart Malmö BILAGA 1 UTREDNINGSUPPDRAG * Följer strukturen i populärversion av tjänsteskrivningen gällande "Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö" DIARIE- NUMMER BESLUT BESLUTS- DATUM KOMMENTAR TRAFIK- LJUS 44. Utveckla kommunala anställningsformer för att människor ska gå från försörjningsstöd till arbete och gör en hälso- och samhällsekonomisk analys av åtgärden uppdatera STK Stadskontoret i dialog med gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, Arbetsförmedlingen och lärosäten 1. Näringslivsutskottet beslutar att utan eget ställningstagande översända föreliggande utredning på remiss för yttrande till fem stadsområdesnämnder, förskolenämnden, arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden samt berörda fackliga organisationer 2. Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden att inom ramen för JobbMalmös verksamheter och i samråd med berörda nämnder och deras verksamheter och med beaktande av vad som anförts i ärendet ta fram anställningar benämnda Merservice inom förskolan samt Merservice inom LSS och Särskilda boenden, att uppdra åt arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden att i samråd med berörda nämnder och deras verksamheter och med beaktande av vad som anförts i ärendet ta fram anställningar omfattande administrativa tjänster och andra yrkesområden inom stadens förvaltningar, att uppdra åt stadskontoret att i samråd med berörda förvaltningar vidare utreda dels i vilken omfattning som hälso- och samhällsekonomiska analyser bör göras, dels om det inom Malmö stads organisation finns möjligheter och resurser för att genomföra en uppföljning av insatsen som baseras på intern statistik, enkäter och intervjuer, att arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och stadskontoret senast i april 2016 till kommunstyrelsen ska redovisa resultatet av ovanstående uppdrag, att för budgetår 2016 utöka arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens kommunbidrag med 14,5 Mkr, att för budgetår 2016 minska kommunbidraget avseende ekonomiskt bistånd till kommunstyrelsen med 14,5 Mkr, samt att utredningsuppdraget utifrån Malmökomissionen och uppdragen i 2015 års budget och 2016 års budget avseende utredningar hur delar av kostnaderna för försörjningsstödet kan omvandlas till ersättningar för anställningar i samband med redovisning i april 2016 är avslutade Kommunstyrelsen beslutade i januari i år att uppdra åt arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden att inom ramen av Jobb- Malmös verksamheter och i samråd med berörda fackförbund, nämnder och deras verksamheter och ta fram anställningar benämnda Merservice inom förskolan samt Merservice inom LSS och Särskilda boenden, samt ta fram anställningar omfattande administrativa tjänster och andra yrkesområden inom stadens förvaltningar. Arbete pågår med att ta fram dessa anställningar och en rapport hur långt arbetet framskridit kommer lämnas till kommunstyrelsen i april i år. Kommunstyrelsen beslutade också att uppdra åt stadskontoret att i samråd med berörda förvaltningar vidare utreda dels i vilken omfattning som hälso- och samhällsekonomiska analyser bör göras, dels om det inom Malmö stads organisation finns möjligheter och resurser för att genomföra en uppföljning av insatsen som baseras på intern statistik, enkäter och intervjuer. Även här pågår ett arbete och förslag till hur uppföljning av insatsen ska göras kommer lämnas till kommunstyrelsen i april i år.

39 Utredningsuppdrag Socialt hållbart Malmö BILAGA 1 UTREDNINGSUPPDRAG * Följer strukturen i populärversion av tjänsteskrivningen gällande "Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö" DIARIE- NUMMER BESLUT BESLUTS- DATUM KOMMENTAR TRAFIK- LJUS Skapa forum för förstärkt, gemensamt arbete med näringslivet för social hållbarhet STK Stadskontoret i samarbete med berörda aktörer 1. Kommunstyrelsen beslutar att godkänna i ärendet redovisat förslag till nätverks- och dialogmodell mellan Malmö stad och näringslivet för ökat fokus på social hållbarhet, arbete och utbildning, samt att uppdra åt stadskontoret att avrapportera hur arbetet fortlöper senast i december Kommunstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna Under 2015 påbörjades en ny arbetsform för ökad dialog mellan Malmö stad och näringslivet med fokus på social hållbarhet. Arbetet har benämnts 11:11 Meet Malmö och beslutades av kommunstyrelsen i januari 2015, som ett resultat av ett av uppdragen sprungna ur Malmökommissionens arbete. Under detta första år har tre större träffar arrangerats, med knappt 130 deltagare. Ur detta har 12 mindre arbetsgrupper med företrädare från kommunen, näringslivet och andra aktörer (som till exempel andra myndigheter, branschorganisationer etc) bildats för att gemensamt hitta lösningar på de utmaningar som Malmö står inför. Utifrån arbetet 2015 har ett 20-tal konkreta idéer eller projektförslag tagits fram. Den största delen av dessa idéer har tagits, eller kommer att tas, vidare på olika sätt. I vissa fall har arbetsgrupperna efterfrågat särskilt processtöd för att komma vidare med sitt arbete, i andra fall har behoven handlat om hjälp med kontaktvägar till andra aktörer. Några grupper har slagits samman eller kopplats ihop med redan befintliga projekt eller initiativ inom eller utom kommunen. Några förslag har hänskjutits till andra myndigheter eller organisationer, och en del ligger tills vidare vilande. Alla beslut om hur projekten ska hanteras vidare har tagits av stadskontoret i nära dialog och samförstånd med berörda arbetsgrupper. De flesta grupperna fortsätter dock, intakta, med att förverkliga något eller några av sina projektförslag. Stadskontoret genom näringslivsavdelningen är behjälpligt med processtöd, kontaktskapande och övergripande samordning. Processerna kring, och resultaten av, projekten som fötts ur 11:11 Meet Malmö kommer att dokumenteras och kommuniceras både internt och externt. Formatet 11:11 Meet Malmö har fungerat som en pilotprocess för det förändrade arbetssätt och den tydliga viljeinriktning som kommunstyrelsen visat vad gäller intensifierade samarbeten mellan Malmö stad och näringslivet med fokus på social hållbarhet. Utifrån lärdomarna av 2015 års arbete, de slutsatser som PWC dragit i sin följeforskning och utvärdering samt den feedback som framkommit från deltagarna under arbetets gång har en modell för det fortsatta arbetet tagits fram. Det fortsatta arbetet kommer att tillvarata de framgångsfaktorer som varit avgörande för 11:11 Meet Malmö, men kommer också att bli mer inkluderande genom att en stor del av arbetet digitaliseras. Det fortsatta arbetet kallas kort och gott Meet Malmö och är en del av Malmö stads ordinarie arbete

40 40 Utredningsuppdrag Socialt hållbart Malmö BILAGA 1 UTREDNINGSUPPDRAG * Följer strukturen i populärversion av tjänsteskrivningen gällande "Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö" DIARIE- NUMMER BESLUT BESLUTS- DATUM KOMMENTAR 46. Integrera modeller för rekrytering av unga medarbetare i kommunens rekryteringsprocesser STK Stadskontoret i samarbete med berörda aktörer Kommunstyrelsen beslutar att godkänna utredningen och lägga den till handlingarna Nära en tredjedel av Malmö stads nyrekryteringar görs i åldersintervallet år. Att ytterligare öka den andelen genom särskilda åtgärder kan stå i strid med diskrimineringslagen då lagen inte medger positiv särbehandling rörande ålder. Detta gör att Malmö stad inte kan införa en modell för rekrytering av unga i den kommungemensamma processen. 48. Utred möjligheten att öka tillgången på bostäder som alla barnfamiljer har råd med och som uppfyller kvalitetsoch miljökrav SBN Stadsbyggnadsnämnden i dialog med bl a kommunens organisation för bostadsförsörjning, MKB, miljöförvaltningen och näringslivet Rapporteras inom ramen för handlingsplanen för bostadsförsörjning Arbetet pågår men har fördröjts pga stor arbetsbelastning inom bostadsförsörjningsgruppen. I Handlingsplan för bostadsförsörjning som antogs nov 2014 är bostäder för hushåll med låga inkomster en viktig strategi. Slutlig avrapportering av uppdraget beräknas ske under Utred möjligheten för uppdragsbaserat bostadsbyggande Stadskontoret i dialog med bla Malmö stads övriga nämnder och bolag, näringslivet och med civilsamhället Bostadsfrågan är omfattande och komplex och uppdraget inkorporeras i annat pågående utvecklingsarbete gällande bostadsfrågor. 51. Utred hur sociala konsekvensbedömningar kan implementeras inför fysiska investeringar SBN SBN STK Stadsbyggnadsnämnden i dialog med berörda nämnder och näringslivet Kommunstyrelsen beslutar att lägga utredningen till handlingarna, samt att be stadsbyggnadsnämnden att återkomma med information om resultatet av den utvärdering som planeras under Utvärderingen är genomförd och kommer presenteras i stadsbyggnadsnämnden i april månad och därefter till kommunstyrelsen.

41 Utredningsuppdrag Socialt hållbart Malmö BILAGA 1 UTREDNINGSUPPDRAG * Följer strukturen i populärversion av tjänsteskrivningen gällande "Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö" DIARIE- NUMMER BESLUT BESLUTS- DATUM KOMMENTAR 55. Gör en social konsekvensbedömning av projektet Amiralsstaden och fortsätt satsningen på Bygga om-dialogen i miljonprogramsområden Stadsbyggnadsnämnden i dialog med bl a berörda förvaltningar och näringslivet Amiralsstaden har än så länge inget underlag som går att konsekvensbedöma. Arbetet kan komma igång den 1 sep 2016 om ERUF ansökan till Tillväxtverket godkänns. 62. Ta fram fortbildningspaket med inriktning på sociala bestämningsfaktorer för personal inom mödraoch barnhälsovård GRF STK Förskolenämnden, grundskolenämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden samt Region Skåne Kommunstyrelsen beslutar att godkänna lägesbeskrivningen, samt att anmoda grundskoleförvaltningen att återkomma med en rapport våren 2016 om fortbildningspaketets utformning och innehåll, i samverkan med förskoleförvaltningen, arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen samt Region Skåne Redovisning av uppdraget planeras till grundskolenämnden i maj 2016 och därefter till kommunstyrelse 63. Se över befintliga samarbets- strukturer för barns hälsa STK Stadskontoret i dialog med förskole-, grundskole- och gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, sociala resursförvaltningen, stadsområdesförvaltningarna, Region Skåne, civilsamhället och lärosäten Kommunstyrelsen beslutar att godkänna slutrapporten samt sända den till berörda nämnder att beaktas i det fortsatta utvecklingsarbetet Prioritera förebyggande arbete mot våld, omsorgssvikt och sexuella övergrupp mot barn i översynen av befintliga samarbetsstrukturer för barns hälsa (STK ) Stadskontoret i dialog med förskole-, grundskole- och gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, sociala resursförvaltningen, stadsområdesförvaltningarna, Region Skåne, civilsamhället och lärosäten Kommunstyrelsen beslutar att godkänna slutrapporten samt sända den till berörda nämnder att beaktas i det fortsatta utvecklingsarbetet Ingår i uppdrag 63, se ovan. 41

42 42 Utredningsuppdrag Socialt hållbart Malmö BILAGA 1 UTREDNINGSUPPDRAG * Följer strukturen i populärversion av tjänsteskrivningen gällande "Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö" DIARIE- NUMMER BESLUT BESLUTS- DATUM KOMMENTAR 65. Utred möjligheter för etablering av fler familjecentraler FSKF STK Förskolenämnden i samverkan med stadsområdesförvaltningarna och Region Skåne Kommunstyrelsen beslutar att godkänna rapporten Utredning om etablering av fler familjecentraler samt en översyn av samtliga öppna förskolor i Malmö stad som slutrapportering av Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Etablering av fler familjecentraler i det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö och lägga den till handlingarna. Utredningen planeras behandlas i kommun- styrelsen våren Skapa former för kvalificerat analysarbete av den epidemiologiska bevakningen i Malmö STK STK Stadskontoret i dialog med bl a Region Skåne och lärosäten Kommunstyrelsen beslutar att godkänna lägesrapporten Kvalificerat analysarbete av den epidemiologiska bevakningen, lägesrapport augusti 2015, samt att ge stadskontoret i uppdrag att fortsätta arbetet i enlighet med föreslagen plan och återkomma till kommunstyrelsen våren Utredningen planeras behandlas i kommun- styrelsen våren Utred möjligheterna att etablera en återkommande internationell konferens med fokus på social hållbarhet STK STK Stadskontoret i dialog med bl a näringslivet och civil- samhället 1. Kommunstyrelsen beslutar att godkänna i ärendet redovisat förslag till återkommande konferens med fokus på social hållbarhet, att uppdra åt stadskontoret att undersöka möjligheterna att göra omprioriteringar inom förvaltningens budget för att frigöra ekonomiska och personella resurser för anordande av konferens 2015 och att undersöka möjligheterna för medfinansiering från andra förvaltningar, att beakta kostnaderna för fortsatt arbete i budget 2016, samt att uppdra åt stadskontoret att avrapportera hur arbetet fortlöper senast i december Kommunstyrelsen beslutar att Malmö stad väljer att stötta befintliga aktörer och samverka med dessa, samt att utredningsuppdraget härmed är avslutat Malmö stad var medarrangör i konferensen "Social innovation summit" som ägde rum i Malmö hösten 2015.

43 Utredningsuppdrag Socialt hållbart Malmö BILAGA 1 UTREDNINGSUPPDRAG * Följer strukturen i populärversion av tjänsteskrivningen gällande "Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö" DIARIE- NUMMER BESLUT BESLUTS- DATUM KOMMENTAR Folkhälsopolicy** STK Stadskontoret Kommunstyrelsen beslutar att med godkännande lägga informationen till handlingarna Se nedan Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Folkhälsopolicy nu fråga om struktur för arbetet med att nå social hållbarhet STK Stadskontoret Kommunstyrelsen beslutar att utan eget ställningstagande sända ärendet på remiss till samtliga nämnder, helägda bolag samt berörda fackliga organisationer för ställningstagande kring föreslagna struktur för det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Utredningen planeras behandlas i kommunstyrelsen våren 2016 Rapport om diskrimineringens betydelse för hälsan** STK Stadskontoret Kommunstyrelsen beslutar att godkänna föreliggande rapport Diskrimineringens påverkan på hälsan, att rapporten ska beaktas inom ramen för arbetet med den Strategiska utvecklingsplanen för arbetet mot diskriminering i Malmö stad, att rapporten ska beaktas i det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö, samt att sända rapporten för kännedom och beaktande till Malmö stads samtliga nämnder och bolag ** Saknas i populärversion av tjänsteskrivningen gällande "Det fortsatta 43

44 44 Pågående arbete Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 10. Gör en årlig redovisning av skolnämndernas behov och kostnader En samlad beskrivning av långsiktiga behov och kostnader redovisas inom ramen för kommunens budgetberedning. Förskolenämnden, grundskolenämnden, Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Görs löpande 11. Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet i skolnämnderna Det pågår en utredning kring framtida funktion och uppdrag för CPI (Centrum för Pedagogisk Inspiration) och FoU Malmö Utbildning. Utredningen utgår från de nya skolförvaltningarnas behov och arbetssätt och syftet att öka kvalitet och måluppfyllelse i samtliga verksamheter. På kommunstyrelsens uppdrag har föreskolenämnden och grundskolenämnden tagit fram en modell för det systematiska kvalitetsarbetet, som utgår från skollagens krav. Implementering av modellen pågår. Det är viktigt att använda andra mätobjekt än bara betyg, eftersom en skolas betygsnivå inte per automatik säger någonting om ifall skolan bedriver god undervisning eller inte. Förskolenämnden, grundskolenämnden, Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Nämnden har under 2015 antagit en ny struktur för det systematiska kvalitetsarbetet som fått ökat fokus på resultat och åtgärder. 13. Säkerställ att skolpersonal i hela staden kan delta i kompetensutvecklingsinsatser som bygger på det systematiska kvalitetsarbetet Inom förskoleförvaltningen förbereds en modell med pedagogiska utvecklingsteam, som består av till exempel specialpedagoger, utvecklingspedagoger, IT- och genuspedagoger. Teamen kommer att stödja förskolorna att bli lärande organisationer med praxisnära utvecklingsinsatser och sammanhållen kompetensutveckling. Grundskole-förvaltningen har som ambition att utveckla kopplingen mellan det systematiska kvalitetsarbetet och personalens kompetensutveckling. Fritidshemspersonalen kommer särskilt att beaktas i kommande kompetenshöjande insatser. Skolorna inom gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen arbetar sedan flera år med forskningscirklar där medarbetare forskar i och reflekterar kring sin egen praktik. Förskolenämnden, grundskolenämnden, Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Kompetensutveckling som ständigt pågår är mest effektiv. Kollegialt lärande, förvaltningsövergripande ämnesgrupper och förvaltningsövergripande lektorer har del i systematisk kvalitetsutveckling. En kompetensförsörjningsstrategi har tagits fram.

45 Pågående arbete Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 14. Utveckla formerna för delaktighet för föräldrar och barn Det pågår ett arbete i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan för barns och elevers inflytande och det är angeläget att arbetet ges hög prioritet. Bland annat har det inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet tagits fram stödmaterial för skolorna med exempel på modeller för elev- och föräldrainflytande. Jag bor i Malmö policy för ungas inflytande bör ligga till grund för utvecklingsarbetet. Det finns också lärdomar att dra av den föräldrasamverkan och det föräldraengagemang som beskrivs i underlagsrapporten Att behålla mitt och lära mig något nytt föräldraengagemang i mångkulturella miljöer (Bouakaz, 2012). Interkulturell kunskap bland såväl pedagoger som skolledare är en viktig del för att nå framgång i arbetet. Förskolenämnden, grundskolenämnden, Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Elevens viktigaste inflytande är det hen har över sin utveckling och lärande. Bedömning för lärande som är en prioriterad pedagogisk utveckling inom förvaltningen bygget på elevens kontroll över kunskapsutvecklingen. Ett förvaltningsövergripande elevnätverk som möter ledningen för gymnasieområde bildades under 2015 för att stärka elevinflytandet och elevperspektivet. Skolorna följer den formella strukturen för elevinflytande som stöds av Sveriges elevkårer. Under våren 2016 pågår ett pilotprojekt på Pauliskolan gällande bedömning av elevers kunskapsutveckling. Via webbaserat system kan elevers resultat och utveckling kopplas till Skolverkets bedömningskriterier för varje ämne eller kurs. Elever och vårdnadshavare till omyndig elev ges tillgång till bedömning och kunskapsutveckling. 25. Permanenta ungdomsuppföljningen och följ upp unga som varken är i arbete eller studier upp till 25 års ålder Ungdomsuppföljningen är idag placerad under Vägledningscentrum i Malmö som Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ansvarar för, och är till stora delar redan permanentad. När det gäller det fördjupade uppföljningsarbetet har ett förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen, stadsområdesförvaltningarna, Jobb Malmö och Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen inletts under hösten 2013, med syfte att få in unga på arbetsmarknaden. Samarbetet handlar om att kartlägga de aktuella ungdomarna upp till 25 år, att följa upp och möta dessa personer för att identifiera och erbjuda lämpliga insatser i form av arbete, utbildning eller praktik. Ambitionen är att arbetet ska ske nära ungdomarna, lokalt i stadsområdena. Samarbetet är ett led i de pågående förändringarna inom Jobb Malmö och vilar till stora delar på de slutsatser och rekommendationer som kommissionen gett. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Förvaltningen ser ett utökat ansvar för äldre ungdomar som en social investering. ESF-projektet Reboot startar upp våren 2016 med aktiviteter för ungdomar Utredning kring KAAs organisering är klar och ska implementeras från och med 1 juli

46 46 Pågående arbete Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 28. Gör en kartläggning, strategi och åtgärdsplan för nyanlända gymnasieelever och beakta elevhälsans roll Det pågår ett utvecklingsarbete gällande språkintroduktionen inom Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Det är angeläget att arbetet kring varje nyanländ elev sker ur ett holistiskt perspektiv. I detta arbete har elevhälsan en viktig roll. Denna åtgärd blir därför central att beakta i utredningen som föreslås kring hur elevhälsan kan förstärkas, åtgärd 26. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxen- utbildningsnämnden Mottagningen av nyanlända elever till språkintroduktion har kopplats till Myndighetsavdelningen. Uppdraget är att genomföra första delen i test och kartläggning av ungdomarnas kunskaper samt placera ungdomen i undervisningsgrupp som främjar en snabb progression. 31. Fokusera på involvering, öppenhet och transparens för att informera föräldrar, barn och elever Skolnämnderna arbetar med att förmedla en korrekt och nyanserad bild av Malmös skolor och sprida goda exempel. Grundskolenämnden och Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Ett arbete pågår med att inventera insatser som görs inom arbetsmarknadsområdet, sfi-studier och gymnasieskolor för att involvera föräldrar. 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Malmö stads personalpolicy säger att alla ska ha en god arbetsmiljö och att kommunen ska driva ett arbetsmiljöarbete som ger förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Malmö stads arbetsmiljöprocess är ett stöd i detta systematiska arbetsmiljöarbete. Hälsa och arbetsmiljö betonas också i samverkansavtalet. Pilotprojektet Förändra och förbättra den offentliga upphandlingen där Vita Jobb-modellen ingått är andra exempel på pågående arbete för förbättrade arbetsvillkor genom upphandlingsförfarandet. I projektets slutrapport ges förslag på vidare utveckling för att göra stadens upphandlingar socialt hållbara. Samtliga nämnder och bolag Arbetsmiljöprocessen följs upp genom det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) med årlig rapportering i nämnden. Utöver det följs det arbetsplatsnära arbetsmiljöarbetet upp (på varje arbetsplats)under första halvåret av hr-konsult med särskild inriktning på arbetsmiljö och hälsa. Vid behov görs förvaltningsgemensamma insatser utifrån denna uppföljning under hösten.

47 Pågående arbete Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgängliga mötesplatser För unga, år, finns en policy för mötesplatser i Malmö. I en skrivelse från majoritetens kommunalråd i oktober 2013 framgår att varje stadsområdesnämnd i budget 2014 har i uppdrag att avsätta två miljoner kronor av medlen per områdesprogram för långsiktig utveckling av mötesplatser för unga. Samtliga nämnder och bolag i samverkan med berörda aktörer Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens (AGVF) breda uppdrag på fysiska mötesplatser som till exempel gymnasieskolor, gymnasiesärskolor, vägledningscentrum, vuxenutbildning, PTSD- centrum och arbetsmarknadsinsatser innebär många möten med och mellan Malmöbor. Tillgänglighet är viktigt för nämnden och verksamheterna arbetar kontinuerligt med att vara tillgängliga både vad gäller den fysiska miljon och inte minst genom att utveckla digitala miljöer och kompetenser. 66. Stärk samverkan mellan olika delar av den kommunala elevhälsan En samordnings- och utvecklingsenhet för elevhälsan i grundskolan bildas. Det är tydligt att utvecklingen går i den riktning som kommissionen rekommenderar, även om det inte innebär att en gemensam ledning etableras. Därför är det centralt att samverkan mellan elevhälsan inom grundskolan och gymnasiet säkerställs. Förskolenämnden, grundskolenämnden, Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden En utbyggnad och förstärkning av gymnasieskolans centrala elevhälsa är identifierad och påbörjad då elevhälsan befinner sig i en stark förändringsfas med generationsskiften och nyrekryteringar. Vidare finns även nya behov att möta såsom stöd i de nyanländas lärande. Ett arbete har påbörjats under 2015 med att samla, samordna och utveckla befintliga specialistkompetenser och resurser. En verksamhetschef med förtydligat uppdrag för den centrala elevhälsan har rekryterats. Fokus har initialt legat på samordning, pedagogisk kvalitet, tillgänglighet, likvärdighet, rättssäkerhet och tillgång till adekvata specialistkompetenser. Ett led i samordningen har även varit att samla den centrala elevhälsan fysiskt under ett tak. 47

48 48 Utvecklingsområden Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 28. Gör en kartläggning, strategi och åtgärdsplan för nyanlända gymnasieelever och beakta elevhälsans roll Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden bör beakta rekommendationerna i kommissionens slutrapport och underlagsrapporter gällande nyanlända elever i gymnasieskolan. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Kartläggning och strategier för nyanlända elever ingår i ett större pågående utvecklingsarbete elevhälsans roll som rör både mottagande av elever och organisation av nyanländas lärande. Elevhälsan är en viktig del av detta arbete, både utifrån ett rent medicinsk elevhälsoperspektiv men även utifrån råd och stöd kring pedagogiska frågor. 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Det finns ett generellt behov av att förstärka uppföljningsarbetet för barn och unga för att få en samlad bild av deras livssituation, både i den sociala och i den fysiska miljön. De styrdokument som redan finns behöver följas upp på ett bättre och mer systematiskt sätt. Att förstärka barnperspektivet i redan befintliga styrdokument och strukturera uppföljningsarbetet bör beaktas i översynen av hur barnrättsperspektivet genomsyrar Malmö stads verksamheter och politiska beslut (åtgärd ). Samtliga nämnder och bolag Förvaltningen deltar i det Malmö stad-övergripande nätverket för ungas inflytande (och barnrätt). FN-konventionen om barns rättigheter ligger till grund för den läroplan som gymnasieskolan arbetar efter och uppföljningsarbetet inom gymnasieskolan stärks kontinuerligt.

49 Pågående arbete Fastighetskontoret 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Malmö stads personalpolicy säger att alla ska ha en god arbetsmiljö och att kommunen ska driva ett arbetsmiljöarbete som ger förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Malmö stads arbetsmiljöprocess är ett stöd i detta systematiska arbetsmiljöarbete. Hälsa och arbetsmiljö betonas också i samverkansavtalet. Pilotprojektet Förändra och förbättra den offentliga upphandlingen där Vita Jobb-modellen ingått är andra exempel på pågående arbete för förbättrade arbetsvillkor genom upphandlingsförfarandet. I projektets slutrapport ges förslag på vidare utveckling för att göra stadens upphandlingar socialt hållbara. Samtliga nämnder och bolag Bedömer att arbetet fortgår. Vid större upphandlinghar har Fastighetskontoret (FK) hjälp av Gatukontorets (GK) upphandlare. 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgängliga mötesplatser För unga, år, finns en policy för mötesplatser i Malmö. I en skrivelse från majoritetens kommunalråd i oktober 2013 framgår att varje stadsområdesnämnd i budget 2014 har i uppdrag att avsätta två miljoner kronor av medlen per områdesprogram för långsiktig utveckling av mötesplatser för unga. Samtliga nämnder och bolag i samverkan med berörda aktörer FK vill inte bedöma hur stadsområdena arbetar med frågorna. Det kan dock konstateras att frågorna är aktuella och att de arbetas med i stadsplaneringen. FK sitter med i Malmö stads nätverk för ungas inflytande. FK har även tillsammans med GK, SBK, MF och Kulturförvaltningen bildat en undergrupp till nätverket. Under 2015 påbörjade FK arbetet med sociala klausuler i markreservationer. Under hösten arbetade FK tillsammans med byggherrar och andra relevanta aktörer med att tydliggöra innehållet i klausulerna. Mötesplatser är definierat som ett tydligt insatsområde i arbetet. 49

50 50 Utvecklingsområden Fastighetskontoret 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Det finns ett generellt behov av att förstärka uppföljningsarbetet för barn och unga för att få en samlad bild av deras livssituation, både i den sociala och i den fysiska miljön. De styrdokument som redan finns behöver följas upp på ett bättre och mer systematiskt sätt. Att förstärka barnperspektivet i redan befintliga styrdokument och strukturera uppföljningsarbetet bör beaktas i översynen av hur barnrättsperspektivet genomsyrar Malmö stads verksamheter och politiska beslut (åtgärd ). Samtliga nämnder och bolag FK arbetar (tillsammans med andra förvaltningar) kontinuerligt med frågan, inte minst kopplat till skolor och förskolor. FK sitter med i Malmö stads nätverk för ungas inflytande. FK har även tillsammans med GK, SBK, MF och Kulturförvaltningen bildat en undergrupp till nätverket. Under 2015 påbörjade FK arbetet med sociala klausuler i markreservationer. Under hösten arbetade FK tillsammans med byggherrar och andra relevanta aktörer med att tydliggöra innehållet i klausulerna. Barn och unga är en tydligt utpekad målgrupp i arbetet.

51 Pågående arbete Fritidsförvaltningen 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Malmö stads personalpolicy säger att alla ska ha en god arbetsmiljö och att kommunen ska driva ett arbetsmiljöarbete som ger förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Malmö stads arbetsmiljöprocess är ett stöd i detta systematiska arbetsmiljöarbete. Hälsa och arbetsmiljö betonas också i samverkansavtalet. Pilotprojektet Förändra och förbättra den offentliga upphandlingen där Vita Jobb-modellen ingått är andra exempel på pågående arbete för förbättrade arbetsvillkor genom upphandlingsförfarandet. I projektets slutrapport ges förslag på vidare utveckling för att göra stadens upphandlingar socialt hållbara. Samtliga nämnder och bolag Fritidsförvaltningen arbetar långsiktigt med målet att erbjuda goda arbetsvillkor för medarbetarna, och tog 2015 ett större grepp kring arbetet utifrån aspekten om en god psykosocial arbetsmiljö. Ett värdegrundsskapande arbete har inletts för både chefer och medarbetare och dialog har förts om de nya Malmö stad övergripande riktlinjerna kring kränkande särbehandling och trakasserier på samtliga arbetsplatser. Fritidsförvaltningen genomförde även en uppföljningsenkät avseende kränkande särbehandling och mobbing under hösten Resultat visar att upplevelsen av kränkande särbehandling och mobbing tydligt har minskat i jämförelse med resultatet Dock är förekomsten fortfarande på en nivå som förutsätter att åtgärder även fortsättningsvis måste vidtas och arbetet är fortsatt prioriterat Förvaltningen har haft en relativt hög personalomsättning under året, som resulterat i flertalet rekryteringar. Personalomsättningen är dock något lägre än i Malmö stad som helhet. I rekryteringarna har utländsk bakgrund och en kön beaktats. Rutiner för upphandlingar anses finnas, utbildning och information kring upphandling ska dock säkerställas under Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgängliga mötesplatser För unga, år, finns en policy för mötesplatser i Malmö. I en skrivelse från majoritetens kommunalråd i oktober 2013 framgår att varje stadsområdesnämnd i budget 2014 har i uppdrag att avsätta två miljoner kronor av medlen per områdesprogram för långsiktig utveckling av mötesplatser för unga. Samtliga nämnder och bolag i samverkan med berörda aktörer Idrotts- och fritidsanläggningar är en av fritidsförvaltningens mest betydelsefulla resurser i arbetet med att skapa mötesplatser för barn och unga i Malmö. Förvaltningen arbetar kontinuerligt för att tillmötesgå behovet av ökad tillgänglighet till olika typer av lokaler och anläggningar som agerar mötesplats för barn och unga. En fritidsvaneundersökning genomfördes under hösten 2015 i samarbete med forskargruppen Ung livsstil. Resultatet ger ökad kunskap om vilka typer av mötesplatser som efterfrågas av Malmös unga samt lägger grund för en mer långsiktig anläggningsutveckling. Satsningen på spontana mötesplatser har och kommer fortsättningsvis att vara i fokus, vid sidan om ökat samarbete med stadsområdesförvaltningarna under

52 52 Utvecklingsområden Fritidsförvaltningen 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Det finns ett generellt behov av att förstärka uppföljningsarbetet för barn och unga för att få en samlad bild av deras livssituation, både i den sociala och i den fysiska miljön. De styrdokument som redan finns behöver följas upp på ett bättre och mer systematiskt sätt. Att förstärka barnperspektivet i redan befintliga styrdokument och strukturera uppföljningsarbetet bör beaktas i översynen av hur barnrättsperspektivet genomsyrar Malmö stads verksamheter och politiska beslut (åtgärd ). Samtliga nämnder och bolag Barnperspektivet är närvarande och representerat i interna styrdokument samt utgör ett prioriterat perspektiv i samband med verksamhetsutvecklande processer. Nämndsmålen reviderades 2015 och har en stark koppling till social hållbarhet och likvärdiga möjligheter till en meningsfull fritid för barn och unga. Målen utgår från utmaningar såsom demografisk utveckling, socioekonomiska skillnader, jämställdhet och antidiskriminering samt ungas delaktighet och inflytande. Förvaltningen vill i hög grad basera beslut och budget på hur behoven ser ut bland unga i Malmö. En fritidsvaneundersökning genomfördes därför under hösten 2015 i samarbete med forskargruppen Ung livsstil med syftet att kartlägga högstadielevers fritidsvanor utifrån kön, utländsk bakgrund och socioekonomisk situation. Satsningen på öppna mötesplatser, lovaktiviteter och spontan verksamhet ska bidra till barn och ungas möjlighet att utöva fritidsaktiviteter på lika villkor och barnperspektivet är integrerat i förenings- och bidragsstöd.

53 Pågående arbete Förskoleförvaltningen * Följer strukturen i populärversion av tjänsteskrivningen gällande "Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö" TRAFIK- LJUS 10. Gör en årlig redovisning av skolnämndernas behov och kostnader (populärversionen s. 26) En samlad beskrivning av långsiktiga behov och kostnader redovisas inom ramen för kommunens budgetberedning. Förskolenämnden, grundskolenämnden, Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Inom ramen för budgetskrivelsen tydliggör förskolenämnden för verksamhetens behov och kostnader. Det rör framförallt utmaningarna gällande kapacitet, kompetensförsörjning och kvalitet och likvärdighet. 11. Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet i skolnämnderna Det pågår en utredning kring framtida funktion och uppdrag för CPI (Centrum för Pedagogisk Inspiration) och FoU Malmö Utbildning. Utredningen utgår från de nya skolförvaltningarnas behov och arbetssätt och syftet att öka kvalitet och måluppfyllelse i samtliga verksamheter. På kommunstyrelsens uppdrag har föreskolenämnden och grundskolenämnden tagit fram en modell för det systematiska kvalitetsarbetet, som utgår från skollagens krav. Implementering av modellen pågår. Det är viktigt att använda andra mätobjekt än bara betyg, eftersom en skolas betygsnivå inte per automatik säger någonting om ifall skolan bedriver god undervisning eller inte. Förskolenämnden, grundskolenämnden, Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningnämnden Det systematiska kvalitetsarbetet pågår enligt fastställd modell, dvs både på enhetsnivå och huvudmannanivå. På förskolenivå identifieras framgångs- och utvecklingsområden. Måluppfyllelsen beskrivs i kvalitetsrapporten och det fortsatta arbetet kring utvecklingsområdena beskrivs i kvaltietsplanen. Förvaltningsgemensamma prioriterade utvecklingsområden identifieras. Dokumenteras årligen i "lägesrapport". I modellen ingår dialog mellan förskolechef och utbildningschef, samt mellan utbildningschef och nämndens presidium. Förskoleförvaltningen har tagit fram ett självskattningsverktyg som ett alternativt mätobjekt och utgår från samtliga områden i förskolan läroplan och dess strävansmål. Detta används vid de kollegiala granskningarna (kvalitetsbesöken) som bedömning för hur väl förskolorna uppnår de nationella målen. 13. Säkerställ att skolpersonal i hela staden kan delta i kompetensutvecklingsinsatser som bygger på det systematiska kvalitetsarbetet Inom förskoleförvaltningen förbereds en modell med pedagogiska utvecklingsteam, som består av till exempel specialpedagoger, utvecklingspedagoger, IT- och genuspedagoger. Teamen kommer att stödja förskolorna att bli lärande organisationer med praxisnära utvecklingsinsatser och sammanhållen kompetensutveckling. Grundskoleförvaltningen har som ambition att utveckla kopplingen mellan det systematiska kvalitetsarbetet och personalens kompetensutveckling. Fritidshemspersonalen kommer särskilt att beaktas i kommande kompetenshöjande insatser. Skolorna inom Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen arbetar sedan flera år med forskningscirklar där medarbetare forskar i och reflekterar kring sin egen praktik. Förskolenämnden, grundskolenämnden, Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningnämnden De utvecklingsområden som identifieras inom det systematiska kvalitetsarbetet fångas upp av de pedagogiska utvecklingsteamen som tillsammans med förskolan planerar olika insatser. Verksamhetsnära utbildningar erbjuds till förskolans personal. Kreativt lärcentrum, som drivs i samarbete mellan förskoleförvaltningen och kulturförvaltningen, är ytterligare en arena för kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte. Kvalitetsstödjare genomför kollegiala granskningar av förskolornas kvalitet, vilket spelar en viktig roll i att tydliggöra behovet av kompetensutveckling. 53

54 54 Pågående arbete Förskoleförvaltningen 14. Utveckla formerna för delaktighet för föräldrar och barn Det pågår ett arbete i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan för barns och elevers inflytande och det är angeläget att arbetet ges hög prioritet. Bland annat har det inom ramen för det systemantiska kvalitetsarbetet tagits fram stödmaterial för skolorna med exempel på modeller för elev- och föräldrainflytande. Jag bor i Malmö policy för ungas inflytande bör ligga till grund för utvecklingsarbetet. Det finns också lärdomar att dra av den föräldrasamverkan och det föräldraengagemang som beskrivs i underlagsrapporten Att behålla mitt och lära mig något nytt föräldraengagemang i mångkulturella miljöer (Bouakaz, 2012). Interkulturell kunskap bland såväl pedagoger som skolledare är en viktig del för att nå framgång i arbetet. Förskolenämnden, grundskolenämnden, Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Barns inflytande och ansvar samt samverkan med föräldrar ingår i det systematiska kvalitetsarbetet. Ett fortbildningsprojekt för alla medarbetare kring pedagogisk dokumentation pågår som sätter fokus på barns inflytande. På många förskolor finns modeller, som exempelvis barnråd, för att utveckla barnens delaktighet. Barn, vårdnadshavare och personal ska även vara delaktiga i att exempelvis ta fram respektive förskolas likabehandlingsplan, d.v.s. plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskoleenkäten, som genomförs årligen, används för att på olika sätt för att möta föräldrars synpunkter på verksamheten. Förskoleförvaltningens ambition är att, i samverkan med andra förvaltningar, ge mer och tydligare information till föräldrarna bl.a. gällande nybyggnation och ombyggnation av förskolor. Det gäller även frågan om att utveckla använingen av IT för att snabbare och enklare nå föräldrarna, som ett komplement till det dagliga mötet mellan medarbetare och föräldrar. 16. Kartlägg vilka barn som inte går i förskola och följ upp dessa Förskoleförvaltningen har genomfört en analys av kommissionens uppgift om barn som inte är inskrivna i förskolan. Utifrån kartläggningen och det aktiva uppsökande som förskolenämnden planerar behövs i dagsläget inget ytterligare uppdrag gällande åtgärden. Förskolenämnden En kartläggning av vilka barn som inte går i förskola har genomförts och ett flertal åtgärder pågår och fler aktiviteter planeras för att få fler barn inskrivna på förskola. Genom ett nära samarbete med de fem stadsområdena, familjecentralerna, barnavårdcentraler, öppna förskolor, grundskolans inskrivningsenhet, Invandrarservice, Migrationsverket, områdesprogrammen, medborgarkontor, etc. har avsikten varit att fler medborgare ska ta del av information om förskolan. Det nära samarbetet med nämnda aktörer har säkerställt att rätt information ges. Ett informationsmaterial om förskolan har tagits fram och distribuerats under Materialet finns dessutom på ett flertal olika språk.

55 Pågående arbete Förskoleförvaltningen TRAFIK- LJUS 17. Kartlägg barngrupperna i förskolan efter sammansättning och behov för att på sikt minska barngrupperna Det pågår ett arbete i Malmös förskolor med att kartlägga barngruppernas sammansättning i förhållande till ålder och behov. Den bör ligga till grund för det fortsatta arbetet. I det fortsatta utvecklingsarbetet bör också rekommendationerna i kommissionens slutrapport och underlagsrapporter gällande storleken på barngrupper och personaltäthet i förskolan beaktas. Förskolenämnden Kartläggning är genomförd, både gällande det allmänna läget och gällande läget i särskilt flerspråkiga miljöer. Barngruppernas organisering och storlek är en komplex fråga som påverkas av många faktorer, vilket förskoleförvaltningen har hög kompetens kring. Hur förskolan organiserar barngrupperna följs upp vid kvalitetsbesöken. Generellt sett är barngrupperna för de yngre barnen förhållandevis mindre än för de äldre. Utvecklingen följs upp kontinuerligt. 18. Fortsätt satsningarna på språkutveckling inom förskola och grundskola I den nya förskoleorganisationen ska specialpedagoger kopplas till varje utbildningschefsområde. De kan bidra med uppföljningar av barnen och handledning av personalen i att stödja barnen i deras utveckling. Inom grundskoleförvaltningen pågår det insatser kring tidig uppföljning och stöd av barns språkutveckling inom Skolsatsning Vid tillsättning av så kallade förstelärare är det meriterande om försteläraren har kompetens i språkutvecklande ämnesundervisning. Förskolenämnden och grundskolenämnden Genom de pedagogiska utvecklingsteamen finns specialpedagoger och språkutvecklare kopplade till varje förskoleområde med uppdrag att stödja personalen kring språkutveckling och barns specifika behov. Psykologer och pedagogistor har även en viktig roll i arbetet. Förskoleförvaltningen har ett pågående samarbete med Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) gällande alla barns rätt till stöd. Kreativ lärcentrum utgör en nod för erfarenhetsutbyte. Se även kommentar vid uppdrag 19, utvecklingsområden och pågående arbete. 19. Fortsätt satsa på kompetensutvecklingsinsatser inom språk och läs- och skrivprocessen i förskola och grundskola En särskild satsning under innebär att nya praktiska arbetssätt och metoder kring modersmålsstöd implementeras. Varje förskola måste dessutom uppmärksamma modersmålsstöd i sitt systematiska kvalitetsarbete. Även inom grundskolan pågår utvecklingsinsatser. Förskolenämnden och grundskolenämnden I samband med beslutet om ny organisering av modersmålsstödet beslutades om ett antal åtgärder vars syfte är att stödja organisationsförändringen och arbetet för att modersmålsstöd och språkutveckling ska bli en naturlig del av det vardagliga arbetet för alla medarbetare. Arbete pågår enligt den genomförandeplan som tagits fram för perioden I varje förskoleområdes pedagogiska utvecklingsteam finns språkstödjare. Modersmålsstöd inklusive språkutveckling har varit ett av förvaltningens övergripande utvecklingsområden. Se även kommentar till uppdrag 19, utvecklingsområden. 55

56 56 Pågående arbete Förskoleförvaltningen 20. Följ upp studieresultat för att ge rätt stödinsatser Åtgärden är en del av skolans grunduppdrag. Inom det systematiska kvalitetsarbetet har det också skapats möjligheter för skolorna att tidigare och oftare följa upp elevernas måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Kravet innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Detta förutsätts ske i Malmö. Här är det särskilt viktigt att lyfta Malmö stads utmaning i att kunna stödja de elever som kommer till kommunen sent under sin skolgång. Det handlar inte enbart om elever med utländsk bakgrund utan också elever som flyttar in till kommunen efter att ha haft en orolig skolgång någon annanstans. Det finns elever som av olika skäl flyttat mycket under sin uppväxt och därmed har en otillfredsställande skolbakgrund. Inte minst gäller detta för familjehemsplacerade elever. Förskolenämnden och grundskolenämnden Inom förskoleverksamheten bedöms inte studieresultat, men det enskilda barnets rätt till stöd utifrån sina egna förutsättningar och behov är en nyckelfråga när det gäller verksamhetens kvalitets- och likvärdighetskrav. Arbetet ingår i det systematiska kvalitetetsarbetet, och "Alla barns rätt till stöd" är definierat som förvaltningsövergripande utvecklingsområde från och med hösten 2015 och för kommande år. Se även uppdrag 11, 18 och 19 för hur förskoleförvaltningen arbetar med angränsande frågor. 21. Fortsätt satsningen på studiehandledning på modersmål De beslut som kommunstyrelsen har fattat utifrån utredningen om studiehandledning på modersmålet och modersmålsstödet i förskolan kan bidra till att utvecklingen går i rätt riktning. Det gäller även kommunstyrelsens beslut om att förskolenämnden tillsammans med grundskolenämnden ska utreda och förbereda en överföring av den del av modermålsenhetens verksamhet som riktar sig mot förskolan från grundskoleförvaltningen till förskoleförvaltningen. På liknande vis har grundskolenämnden fått i uppdrag att tillsammans med gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden utreda resterande delen av modersmålsenheten avseende framtida uppdrag, arbetsform och organisation. Förskolenämnden och grundskolenämnden Se uppdrag 18 och 19 gällande arbetet med språkutveckling och modersmålsstöd i förskoleverksamheten.

57 Pågående arbete Förskoleförvaltningen TRAFIK- LJUS 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Malmö stads personalpolicy säger att alla ska ha en god arbetsmiljö och att kommunen ska driva ett arbetsmiljöarbete som ger förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Malmö stads arbetsmiljöprocess är ett stöd i detta systematiska arbetsmiljöarbete. Hälsa och arbetsmiljö betonas också i samverkansavtalet. Pilotprojektet Förändra och förbättra den offentliga upphandlingen där Vita Jobb-modellen ingått är andra exempel på pågående arbete för förbättrade arbetsvillkor genom upphandlingsförfarandet. I projektets slutrapport ges förslag på vidare utveckling för att göra stadens upphandlingar socialt hållbara. Samtliga nämnder och bolag Förskoleförvaltningen har under 2015 tagit fram och beslutat om en handlingsplan för att minska sjukfrånvaron. Arbete utifrån den har pågått under året. Förvaltningen har genomfört kartläggning av sjukfrånvaron, pilotprojekt för att minska korttidssjukfrånvaro, utökat samarbetet med försäkringskassan och företagshälsovården samt genomfört stora utbildningsinsatser. Förskoleförvaltningen har under 2015 initierat en organisationsutveckling för att ett mer närvarande ledarskap i förskolan, i syfte att stärka den pedagogiska kvaliteten och resursplaneringen i vardagen. Utvecklingen ger också möjligheter att stärka det systematiska arbetsmiljöarbetet. Utbildningsinsatser för att införa samverkan på förskolechefsnivå har även genomförts under hösten. Andelen timavlönade barnskötare ska fortsätta minska under 2016 genom Handlingsplan timavlönade och projekt Kvalitativ bemanning. Den minskade andelen barnskötare bidrar till en ökad kontinuitet i verksamheten, vilket i sin tur bidrar till en förbättrad arbetsmiljö samt ökad kvalitet. Att säkerställa arbetsmiljöperspektivet vid ny- och ombyggnationer ses som en naturlig del i lokalförsörjningsprocessen. 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgängliga mötesplatser För unga, år, finns en policy för mötesplatser i Malmö. I en skrivelse från majoritetens kommunalråd i oktober 2013 framgår att varje stadsområdesnämnd i budget 2014 har i uppdrag att avsätta två miljoner kronor av medlen per områdesprogram för långsiktig utveckling av mötesplatser för unga. Samtliga nämnder och bolag i samverkan med berörda aktörer De öppna förskolorna är generationsövergripande mötesplatser för föräldrar och barn som inte är inskrivna i förskolan samt en mötesplats för dagbarnvårdare. Vissa av de öppna förskolorna är placerade på familjecentraler, som även de utgör en mötesplats som även präglas av samverkan mellan olika offentliga organisationer. Ytterligare en mötesplats är Kreativt lärcenter där förskolor och medarbetare möts för exempelvis kompetensutveckling. Varje förskola utgör även i sig en mötesplats för barn, föräldrar och medarbetare. I syfte att få fler barn inskrivna i förskola har fler kontaktytor upprättats gentemot föräldrar, exempelvis genom medborgarkontor, BVC, föreningar och andra myndigheter (se även uppdrag 16). 57

58 58 Utvecklingsområden Förskoleförvaltningen 19. Fortsätt satsa på kompetensutvecklings-insatser inom språk och läs- och skrivprocessen i förskola och grundskola Det måste säkerställas att lärare ges möjlighet att delta i särskilda fortbildningsinsatser på dagtid. Det är också viktigt att förskollärare och lärare får en god kompetens inom dessa områden redan under utbildningen. Den här typen av kompetensutvecklingsinsatser bör hanteras inom de berörda nämndernas strategier och inom den långsiktiga strategin i åtgärd 12. Förskolenämnden och grundskolenämnden Resultatet av det systematiska kvalitetsarbetet visar att det kollegiala lärandet har fått en än viktigare roll i kvalitets- och utvecklingsarbetet generellt, både i det verksamhetsnära arbetet och i övergripande frågor. Vidare anordnas verksamhetsnära workshops på arbetstid för medarbetarna i kompetenshöjande syfte. Åtta språkutvecklare har i uppdrag att i respektive förskoleområde arbeta med kompetensutveckling/stöd inom området språk. Se vidare under uppdrag 19, pågående arbete. 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Det finns ett generellt behov av att förstärka uppföljningsarbetet för barn och unga för att få en samlad bild av deras livssituation, både i den sociala och i den fysiska miljön. De styrdokument som redan finns behöver följas upp på ett bättre och mer systematiskt sätt. Att förstärka barnperspektivet i redan befintliga styrdokument och strukturera uppföljningsarbetet bör beaktas i översynen av hur barnrättsperspektivet genomsyrar Malmö stads verksamheter och politiska beslut (åtgärd ). Samtliga nämnder och bolag De pedagogiska utvecklingsteamen stöder utvecklingen av förskolornas pedagogiska miljö, med fokus på barnens inflytande och delaktighet. I detta har även pedagogistorna en viktig roll. Barnrättsperspektivet förstärks även bl.a. inom ramen för intern kontroll t.ex. genom inventering av den pedagogiska miljön. Samarbete mellan IoF, skolförvaltningar och stadsområdena pågår utifrån barnperspektivet. Stödmaterialet Trygg och säker förskola är ett stöd för att kvalitetssäkra det regelbundna arbetet genom uppföljning och revidering av förskolans planer och rutiner samt att genomföra barnskyddsrond.

59 Pågående arbete Förtroendenämnden TRAFIK- LJUS 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Malmö stads personalpolicy säger att alla ska ha en god arbetsmiljö och att kommunen ska driva ett arbetsmiljöarbete som ger förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Malmö stads arbetsmiljöprocess är ett stöd i detta systematiska arbetsmiljöarbete. Hälsa och arbetsmiljö betonas också i samverkansavtalet. Pilotprojektet Förändra och förbättra den offentliga upphandlingen där Vita Jobb-modellen ingått är andra exempel på pågående arbete för förbättrade arbetsvillkor genom upphandlingsförfarandet. I projektets slutrapport ges förslag på vidare utveckling för att göra stadens upphandlingar socialt hållbara. Samtliga nämnder och bolag Ej relevant i förhållande till uppdraget 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgängliga mötesplatser För unga, år, finns en policy för mötesplatser i Malmö. I en skrivelse från majoritetens kommunalråd i oktober 2013 framgår att varje stadsområdesnämnd i budget 2014 har i uppdrag att avsätta två miljoner kronor av medlen per områdesprogram för långsiktig utveckling av mötesplatser för unga. Samtliga nämnder och bolag i samverkan med berörda aktörer Ej relevant i förhållande till uppdraget 59

60 60 Utvecklingsområden Förtroendenämnden 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Det finns ett generellt behov av att förstärka uppföljningsarbetet för barn och unga för att få en samlad bild av deras livssituation, både i den sociala och i den fysiska miljön. De styrdokument som redan finns behöver följas upp på ett bättre och mer systematiskt sätt. Att förstärka barnperspektivet i redan befintliga styrdokument och strukturera uppföljningsarbetet bör beaktas i översynen av hur barnrättsperspektivet genomsyrar Malmö stads verksamheter och politiska beslut (åtgärd ). Samtliga nämnder och bolag Förtroendenämndan tar emot synpunkter på den vård och omsorg som Malmö Stad ansvarar för, både utifrån socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. De flesta ärenden avser vuxna personer. Vi arbetar för att informera om vårt uppdrag och kommer att hantera ärenden som berör barn eller ungdom utifrån deras behov, i den mån ett sådant ärende kommer in.

61 Pågående arbete Gatukontoret 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Malmö stads personalpolicy säger att alla ska ha en god arbetsmiljö och att kommunen ska driva ett arbetsmiljöarbete som ger förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Malmö stads arbetsmiljöprocess är ett stöd i detta systematiska arbetsmiljöarbete. Hälsa och arbetsmiljö betonas också i samverkansavtalet. Pilotprojektet Förändra och förbättra den offentliga upphandlingen där Vita Jobb-modellen ingått är andra exempel på pågående arbete för förbättrade arbetsvillkor genom upphandlingsförfarandet. I projektets slutrapport ges förslag på vidare utveckling för att göra stadens upphandlingar socialt hållbara. Samtliga nämnder och bolag INTERN ARBETSMILJÖ: Vi har, utöver samverkansgrupperna, en arbetsmiljögrupp med representanter för arbetsgivaren och våra fackliga organisationer där vi, på uppdrag av förvaltningsrådet, utvärderat vår arbetsmiljö och diskuterar arbetsmiljöfrågor. Vi har tagit fram ett årshjul för arbetsmiljöprocessen och har följt upp samverkansavtalet och det systematiska arbetsmiljöarbetet med våra fackliga representanter. Vi genomför skyddsronder. UPPHANDLING: Vi ställer krav på byggarbetsplatsens arbetsmiljö i samtliga entreprenadupphandlingar. BAS-P, Byggarbetsmiljösamordnare för Planering och Projektering, utformar arbetsmiljöplan och BAS-U, Byggarbetsmiljösamordnare för Utförandet, uppdaterar planen under utförandetiden. Sedan 1 dec 2014 ställs särskilda kontraktsvillkor med sociala villkor, där det ingår arbetsmiljökrav, i upphandlingar av entreprenader. 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgängliga mötesplatser För unga, år, finns en policy för mötesplatser i Malmö. I en skrivelse från majoritetens kommunalråd i oktober 2013 framgår att varje stadsområdesnämnd i budget 2014 har i uppdrag att avsätta två miljoner kronor av medlen per områdesprogram för långsiktig utveckling av mötesplatser för unga. Samtliga nämnder och bolag i samverkan med berörda aktörer Gatukontoret bygger och utvecklar en mängd fysiska mötesplatser, för att nämna några exempel: Folkets park, nya Konsthallstorget, Rosens röda matta, temalekplatser, parker, utegym, området vid Malmö Live osv. Gatukontoret erbjuder också mötesplatser i form av arrangemang, merparten för och tillsammans med barn och unga eller i samarbete med föreningslivet och andra organisationer. Ett axplock är arrangemang i Folkets park, Sommar på Ribban, skateboardtävlingar i Oxie, Sibbarp och Västra hamnen, Malmö Sail Week, Skogens dagar, Malmöfestivalen, Barnens trädgård. Mycket vikt läggs vid att göra mötesplatserna lättillgängliga i alla bemärkelser: 1. det ska vara lätt att ta sig dit via gång, cykel eller kollektivtrafik; 2. stimulera till att röra sig över hela staden; 3. de ska vara gratis; 4. de ska vara säkra, trygga och attraktiva för många olika människor kvinnor och män, flickor och pojkar, med olika intressen och förutsättningar. 61

62 62 Utvecklingsområden Gatukontoret 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Det finns ett generellt behov av att förstärka uppföljningsarbetet för barn och unga för att få en samlad bild av deras livssituation, både i den sociala och i den fysiska miljön. De styrdokument som redan finns behöver följas upp på ett bättre och mer systematiskt sätt. Att förstärka barnperspektivet i redan befintliga styrdokument och strukturera uppföljningsarbetet bör beaktas i översynen av hur barnrättsperspektivet genomsyrar Malmö stads verksamheter och politiska beslut (åtgärd ). Samtliga nämnder och bolag Gatukontoret har stort fokus på att skapa en stad för barn och unga. Det gäller allt från att bygga cykelvägar vilket underlättar för unga att förflytta sig över staden och skapa säkra skolvägar, till möjligheter till en meningsfull fritid för unga genom goda mötesplatser i fysisk miljö och genom arrangemang (se exempel i kommentar till uppdrag 53). Dialogen och samarbetet med unga, direkt med de unga och genom föreningslivet, är en viktig del i arbetet. Detta fokus på unga och barnperspektivet i verksamheten bedöms ha status grönt trafikljus. Gatukontoret följer upp insatserna i verksamhetsplanen i delårsrapporter och årsanalys. Uppföljning i form av ungas synpunkter kan i viss mån mätas i de enkätundersökningar som görs för att utvärdera arrangemang, resvanor, byggnation av mötesplatser och mätningar av gatukontorets arbete som helhet, men de under 16 år är svåra att nå med den typen av mätningar. Det är också en svårighet att på ett objektivt sätt genom observation mäta hur många som besöker mötesplatserna och arrangemangen på offentlig plats, och inte minst fördelningen flickor/pojkar eller t.ex. var de bor. Det finns utvecklingsmöjligheter för bättre uppföljning, vilket gatukontoret ständigt försöker hitta bättre metoder för. Därför bedöms statusen för uppföljningsarbetet ha status gult trafikljus.

63 Pågående arbete Grundskoleförvaltningen 10. Gör en årlig redovisning av skolnämndernas behov och kostnader En samlad beskrivning av långsiktiga behov och kostnader redovisas inom ramen för kommunens budgetberedning. Förskolenämnden, grundskolenämnden, Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Grundskolenämnden har kommit långt i arbetet med att implementera den kommunala modellen för målstyrning i Malmö stad. I detta ingår en styr- och ledningsmodell som kopplar ihop det systematiska kvalitetsarbetet (som indentifierar behov) med budgetarbetet. 11. Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet i skolnämnderna Det pågår en utredning kring framtida funktion och uppdrag för CPI (Centrum för Pedagogisk Inspiration) och FoU Malmö Utbildning. Utredningen utgår från de nya skolförvaltningarnas behov och arbetssätt och syftet att öka kvalitet och måluppfyllelse i samtliga verksamheter. På kommunstyrelsens uppdrag har föreskolenämnden och grundskolenämnden tagit fram en modell för det systematiska kvalitetsarbetet, som utgår från skollagens krav. Implementering av modellen pågår. Det är viktigt att använda andra mätobjekt än bara betyg, eftersom en skolas betygsnivå inte per automatik säger någonting om ifall skolan bedriver god undervisning eller inte. Förskolenämnden, grundskolenämnden, Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Grundskolenämnden styr och utvecklar förvaltningen med hjälp av ett styrnings- och ledningssystem. Uppföljning sker både av krav utifrån nationella styrdokument samt kommunala mål. Under året har GrN ytterligare stärkt sin uppföljning bland annat genom utökade enkäter och kvalitetsbesök på skolor. Alla skolor dokumenterar sin uppföljning, analys och planering i åtagandeplaner och kvalitetsrapporter. Pedagogisk Inspiration Malmö har speciellt utformat sitt stöd till de tre skolförvaltningarnas utvecklingsarbete utifrån vad som framkommit som prioriterat i förvaltningarnas systematiska kvalitetsarbete. 13. Säkerställ att skolpersonal i hela staden kan delta i kompetensutvecklingsinsatser som bygger på det systematiska kvalitetsarbetet Inom förskoleförvaltningen förbereds en modell med pedagogiska utvecklingsteam, som består av till exempel specialpedagoger, utvecklingspedagoger, IT- och genuspedagoger. Teamen kommer att stödja förskolorna att bli lärande organisationer med praxisnära utvecklingsinsatser och sammanhållen kompetensutveckling. Grundskoleförvaltningen har som ambition att utveckla kopplingen mellan det systematiska kvalitetsarbetet och personalens kompetensutveckling. Fritidshemspersonalen kommer särskilt att beaktas i kommande kompetenshöjande insatser. Skolorna inom Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen arbetar sedan flera år med forskningscirklar där medarbetare forskar i och reflekterar kring sin egen praktik. Förskolenämnden, grundskolenämnden, Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Behov och utvecklingsområden som identifieras i det systematiska kvalitetsarbetet utgör underlag för utformning och anpassning av förvaltningens komptensutvecklingsinsatser. 63

64 64 Pågående arbete Grundskoleförvaltningen 14. Utveckla formerna för del- aktighet för föräldrar och barn Det pågår ett arbete i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan för barns och elevers inflytande och det är angeläget att arbetet ges hög prioritet. Bland annat har det inom ramen för det systemantiska kvalitetsarbetet tagits fram stödmaterial för skolorna med exempel på modeller för elev- och föräldrainflytande. Jag bor i Malmö policy för ungas inflytande bör ligga till grund för utvecklingsarbetet. Det finns också lärdomar att dra av den föräldrasamverkan och det föräldraengagemang som beskrivs i underlagsrapporten Att behålla mitt och lära mig något nytt föräldraengagemang i mångkulturella miljöer (Bouakaz, 2012). Interkulturell kunskap bland såväl pedagoger som skolledare är en viktig del för att nå framgång i arbetet. Förskolenämnden, grundskolenämnden, Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Inflytande och delaktighet är ett krav i de nationella styrdokumenten. Förvaltningen erbjuder stöd och utvecklingsinsatser inom området utifrån skolornas begäran. Bland annat har framtidsverkstäder med fokus på elevdemokrati samt en elevdemokratidag genomförts. Utvecklingsarbetet har stark korrelation med arbetet att stödja skolornas värdegrundsarbete.elevernas möjligheter till inflytande påverkas även inom andra insatser t.ex. kring formativ bedömning, kamratbedömning, elevens egen tid och elevledda utvecklingssamtal. I elevenkäterna är det en låg andel elever som anser sig ha inflytande. Grundskolförvaltningens analyser visar att det finns behov av att både skolledning, personal och elever tillsammans definierar och diskuterar vad inflytande och delaktighet är utifrån skollag och läroplan. 18. Fortsätt satsningarna på språkutveckling inom förskola och grundskola I den nya förskoleorganisationen ska specialpedagoger kopplas till varje utbildningschefsområde. De kan bidra med uppföljningar av barnen och handledning av personalen i att stödja barnen i deras utveckling. Inom grundskoleförvaltningen pågår det insatser kring tidig uppföljning och stöd av barns språkutveckling inom Skolsatsning Vid tillsättning av så kallade förstelärare är det meriterande om försteläraren har kompetens i språkutvecklande ämnesundervisning. Förskolenämnden och grundskolenämnden Den statliga satsningen Läslyftet är igång. Förvaltningen stöttar såväl rektorer som handledare, med och utan statsbidrag, i detta arbete. Förvaltningen arbetar också med implementering av nytt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och planerar bl.a. fortbildning kring bedömning för alla Malmös modersmålslärare. 19. Fortsätt satsa på kompetensutvecklingsinsatser inom språk och läs- och skrivprocessen i förskola och grundskola En särskild satsning under innebär att nya praktiska arbetssätt och metoder kring modersmålsstöd implementeras. Varje förskola måste dessutom uppmärksamma modersmålsstöd i sitt systematiska kvalitetsarbete. Även inom grundskolan pågår utvecklingsinsatser. Förskolenämnden och grundskolenämnden Den statliga satsningen Läslyftet är igång. Förvaltningen stöttar såväl rektorer som handledare, med och utan statsbidrag, i detta arbete. Förvaltningen arbetar också med implementering av nytt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och planerar bl.a. fortbildning kring bedömning för alla Malmös modersmålslärare.

65 Pågående arbete Grundskoleförvaltningen 20. Följ upp studieresultat för att ge rätt stödinsatser Åtgärden är en del av skolans grunduppdrag. Inom det systematiska kvalitetsarbetet har det också skapats möjligheter för skolorna att tidigare och oftare följa upp elevernas måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Kravet innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Detta förutsätts ske i Malmö. Här är det särskilt viktigt att lyfta Malmö stads utmaning i att kunna stödja de elever som kommer till kommunen sent under sin skolgång. Det handlar inte enbart om elever med utländsk bakgrund utan också elever som flyttar in till kommunen efter att ha haft en orolig skolgång någon annanstans. Det finns elever som av olika skäl flyttat mycket under sin uppväxt och därmed har en otillfredsställande skolbakgrund. Inte minst gäller detta för familjehemsplacerade elever. Förskolenämnden och grundskolenämnden Uppdraget är ett krav i de nationella styrdokumenten och är huvudfokus i grundskolenämndens systematiska kvalitetsarbete inom ramen för nämndes styr- och ledningsmodell. Uppföljningen av studieresutlaten har utvecklats under det senaste året, både på skol- och förvaltningsnivå. Det finns dock fortsatta behov av följa upp och utveckla de stödinsatser som eleverna får. 21. Fortsätt satsningen på studiehandledning på modersmål De beslut som kommunstyrelsen har fattat utifrån utredningen om studiehandledning på modersmålet och modersmålsstödet i förskolan kan bidra till att utvecklingen går i rätt riktning. Det gäller även kommunstyrelsens beslut om att förskolenämnden tillsammans med grundskolenämnden ska utreda och förbereda en överföring av den del av modermålsenhetens verksamhet som riktar sig mot förskolan från grundskoleförvaltningen till förskoleförvaltningen. På liknande vis har grundskolenämnden fått i uppdrag att tillsammans med gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden utreda resterande delen av modersmålsenheten avseende framtida uppdrag, arbetsform och organisation. Förskolenämnden och grundskolenämnden En ny organisation för modersmålsundervisning och studiehandleding har implementerats. Under har ett pilotprojekt kring digital studiehandledning genomförts. Erfarenheterna från pilotprojektet används i det forsatta utvecklingsarbetet. Ett stort antal nyanlända elever och svårigheter att rekrytera personal är en stor utmaning. 23. Utred möjligheten att öka andelen högskoleutbildad personal i fritidshemmen Grundskolenämnden utreder möjligheter att öka andelen högskoleutbildade på fritidshemmen. Grundskolenämnden Fritidshemspersonalen är en prioriterad grupp i förvaltningens arbete med kompetensförsörjning. Bristen på behörig personal är stor. 65

66 66 Pågående arbete Grundskoleförvaltningen 24. Inrätta en heltidstjänst med ansvar för fritidshemmen Grundskolenämndens initiativ att inrätta en särskild utvecklingsfunktion för fritidshemmen ligger i linje med åtgärdsförslagets syfte. Grundskolenämnden Två tjänster inrättade. 27. Gör uppföljning av alla nyanlända elever Innan beslut om hur mottagandet av nyanlända elever i Malmö bör reformeras bör eventuella beslut på nationell nivå och planerade utvärderingar av Mosaikskolan inväntas. Grundskolenämnden i samverkan med civilsamhället och lärosäten Utredningen är färdigställd och redovisad för kommunstyrelsen. Utifrån utredning har förvaltningen antagit en handlingsplan, bl.a. ska nya riktlinjer och rutiner för mottagandet, introduktionen och undervisningen för nyanlända elever färdigställas. Arbetet prioriteras med anledning av det ökande antalet nyanlända elever i kommunen. 29. Se över möjligheten att förlägga nya profilskolor i områden där det kan generera positiva integrationseffekter Arbetet bör beaktas inom ramen för den lokalförsörjningsstrategi som tas fram inom den nämndsövergripande avdelningen för fysisk miljö inom skolförvaltningarna, vilket också ger ett bättre helhetsgrepp kring planering av utbyggnaden av skolor. Grundskolenämnden Översyn görs i rapporten Utbyggnadsstrategi för förskola, grundskola, gymnasie-, och vuxenutbildning. Återremitterad av nämnden i dec 2015 för att kompletteras med effekterna av flyktingströmmen och den reviderade befolkningsprognosen. Utbyggnadsstrategin planeras att beslutas i GrN:s februarisammanträde. 31. Fokusera på involvering, öppenhet och transparens för att informera föräldrar, barn och elever Skolnämnderna arbetar med att förmedla en korrekt och nyanserad bild av Malmös skolor och sprida goda exempel. Grundskolenämnden och Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden I december 2013 antogs grundskoleförvaltningens Riktlinjer för intern och extern kommunikation ( ). Där slår vi fast att den externa kommunikationen ska bidra till att tydliggöra, skapa förtroende för och ge en rättvisare bild av de kommunala grundskolorna i Malmö stad. I enlighet med denna arbetar vi för att öka kunskapen om förvaltningens verksamhet och tjänster, väcka intresse och stimulera till engagemang kring grundskolornas utveckling och skapa möjlighet till dialog med medborgare, massmedia och intressenter. Vi informerar om förändringar och utveckling inom förvaltningen, skapar förståelse för fattade beslut genom att informera om bakgrund, syfte och innehåll och ger vårdnadshavare kännedom om rättigheter, möjligheter och skyldigheter.

67 Pågående arbete Grundskoleförvaltningen 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Malmö stads personalpolicy säger att alla ska ha en god arbetsmiljö och att kommunen ska driva ett arbetsmiljöarbete som ger förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Malmö stads arbetsmiljöprocess är ett stöd i detta systematiska arbetsmiljöarbete. Hälsa och arbetsmiljö betonas också i samverkansavtalet. Pilotprojektet Förändra och förbättra den offentliga upphandlingen där Vita Jobb-modellen ingått är andra exempel på pågående arbete för förbättrade arbetsvillkor genom upphandlingsförfarandet. I projektets slutrapport ges förslag på vidare utveckling för att göra stadens upphandlingar socialt hållbara. Samtliga nämnder och bolag Arbetet med att utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) har intensifierats under 2015 genom fortsatt implementering av riktlinjer och rutiner inom arbetsmiljöområdet. Uppföljning har genomförts på samtliga skolor avseende systemet för SAM. Samordnade arbetsmiljöutbildningar för elevskyddsombuden på högstadieskolorna har genomförts i samarbete med gymnasieskolan med målet att skapa en trygg och sund arbetsplats samt en skola med arbetsro där både vuxna och barn mår bra, trivs och har möjlighet att utvecklas och lära. Grundskoleförvaltningen följer Malmö stads antagna uppförandekod för leverantörer som följer med de förfrågningsunderlagen och ska signeras av leverantören i samband med upphandlingar. 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgängliga mötesplatser För unga, år, finns en policy för mötesplatser i Malmö. I en skrivelse från majoritetens kommunalråd i oktober 2013 framgår att varje stadsområdesnämnd i budget 2014 har i uppdrag att avsätta två miljoner kronor av medlen per områdesprogram för långsiktig utveckling av mötesplatser för unga. Samtliga nämnder och bolag i samverkan med berörda aktörer Intention att skolans lokaler ska utnyttjas av andra och riktlinjer för hur skollokaler kan upplåtas har tagits fram. Digitala mötesplatser är under införande och utveckling. Förvaltningen fortsätter också utvecklingen av Pedagogiska kartor. Pedagogiska arenor ett exempel på offentliga platser där elevgrupper/förskolegrupper kan mötas. Detta arbete är påbörjat och fortsätter under Stärk samverkan mellan olika delar av den kommunala elevhälsan En samordnings- och utvecklingsenhet för elevhälsan i grundskolan bildas. Det är tydligt att utvecklingen går i den riktning som kommissionen rekommenderar, även om det inte innebär att en gemensam ledning etableras. Därför är det centralt att samverkan mellan elevhälsan inom grundskolan och gymnasiet säkerställs. Förskolenämnden, grundskolenämnden, Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Under året har samverkansformer mellan grundskoleförvaltningens och gymnasieskolans centrala elevhälsa etablerats. Representanter för funktionerna träffas regelbundet för att utveckla och fördjupa formerna för samverkan. 67

68 68 Utvecklingsområden Grundskoleförvaltningen 19. Fortsätt satsa på kompetensutvecklingsinsatser inom språk och läs- och skrivprocessen i förskola och grundskola Det måste säkerställas att lärare ges möjlighet att delta i särskilda fortbildningsinsatser på dagtid. Det är också viktigt att förskollärare och lärare får en god kompetens inom dessa områden redan under utbildningen. Den här typen av kompetensutvecklingsinsatser bör hanteras inom de berörda nämndernas strategier och inom den långsiktiga strategin i åtgärd 12. Förskolenämnden och grundskolenämnden Den statliga satsningen Läslyftet är igång. Förvaltningen stöttar såväl rektorer som handledare, med och utan statsbidrag, i detta arbete. Förvaltningen arbetar också med implementering av nytt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och planerar bl.a. fortbildning kring bedömning för alla Malmös modersmålslärare. 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Det finns ett generellt behov av att förstärka uppföljningsarbetet för barn och unga för att få en samlad bild av deras livssituation, både i den sociala och i den fysiska miljön. De styrdokument som redan finns behöver följas upp på ett bättre och mer systematiskt sätt. Att förstärka barnperspektivet i redan befintliga styrdokument och strukturera uppföljningsarbetet bör beaktas i översynen av hur barnrättsperspektivet genomsyrar Malmö stads verksamheter och politiska beslut (åtgärd ). Samtliga nämnder och bolag Genom att följa skolans styrdokument och uppfylla skolförfattningarnas krav införlivas barnperspektivet i det dagliga arbetet. Utbildningar kring skolförfattningarna genomförs regelbundet.

69 Pågående arbete Kulturförvaltningen 42. Fortsätt arbetet utifrån personal- policyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Malmö stads personalpolicy säger att alla ska ha en god arbetsmiljö och att kommunen ska driva ett arbetsmiljöarbete som ger förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Malmö stads arbetsmiljöprocess är ett stöd i detta systematiska arbetsmiljöarbete. Hälsa och arbetsmiljö betonas också i samverkansavtalet. Pilotprojektet Förändra och förbättra den offentliga upphandlingen där Vita Jobb-modellen ingått är andra exempel på pågående arbete för förbättrade arbetsvillkor genom upphandlingsförfarandet. I projektets slutrapport ges förslag på vidare utveckling för att göra stadens upphandlingar socialt hållbara. Samtliga nämnder och bolag Förvaltningen arbetar aktivt med ett systematiskt arbetsmiljöarbete i enlighet med gällande HR-processer. Samtliga nya chefer uppmanas att gå kommungemensamma utbildningar på arbetsmiljöområdet och får även en introduktion enligt förvaltningens egna upplägg. I de fall arbetsmiljö-tillbud rapporterats är ofta förvaltningens publika mötesplatser involverade. För att förebygga incidenter utbildas personalen löpande, handlingsplaner samt policys finns och är kommunicerade och riskbedömningar sker. Under 2015 och med fortsättning 2016, genomförs en krisutbildning i syfte att öka medvetenheten om risker och hur man bör agera om en incident inträffar. 69

70 70 Pågående arbete Kulturförvaltningen 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgängliga mötesplatser För unga, år, finns en policy för mötesplatser i Malmö. I en skrivelse från majoritetens kommunalråd i oktober 2013 framgår att varje stadsområdesnämnd i budget 2014 har i uppdrag att avsätta två miljoner kronor av medlen per områdesprogram för långsiktig utveckling av mötesplatser för unga. Samtliga nämnder och bolag i samverkan med berörda aktörer Kulturförvaltningen verkar kontinuerligt för att etablera och utveckla platser som bidrar till att skapa möten för Malmöbor och besökare i staden. Förvaltningens kulturinstitutioner arbetar aktivt för att attrahera besökare från hela staden, men förlägger även evenemang/verksamheter på platser runt om i Malmö. Exempel på det senare är Malmö Sommarscen och El Sistema. Barn och ungdomar är en prioriterad målgrupp för samtliga verksamheter inom kulturförvaltningen och genom kulturstödet finns även möjlighet att påverka utbudet via det fria kulturlivet. Under 2015 utgick drygt 67 Mkr i kulturstöd. Även här prioriteras barn och ungdomar samt en geografisk spridning på projekt och verksamheter. Under året var mer än hälften av de projekt som mottagit stöd från kulturförvaltningen, lokaliserade helt eller delvis till områden utanför centrala Malmö. Ett exempel på en viktig mötesplats för ungdomar är Malmö Stadsbiblioteks avdelning Balagan som riktar sig till barn mellan 9 12 år. Här kan man läsa och låna böcker, spela instrument eller hitta en lugn miljö för att göra läxor. En annan verksamhet vid Stadsbiblioteket, som är populär för de äldre ungdomarna är Malmö Lärcentrum. Här finns möjlighet att låna dator för olika syften och samtidigt få hjälp av bibliotekarier, lärare eller annan kunnig personal. Malmö Lärcentrum är ett samarbete mellan kulturförvaltningen och arbetsmarknads-, gymnasieoch vuxenutbildningsförvaltningen. Under 2015 har en satsning inletts för att etablera ett kulturstråk. Detta är tänkt att börja vid Folkets park för att sedan passera flera kulturinstitutioner samt platser där det fria kulturlivet är representerat, på vägen mot Centralstationen. Tanken med kulturstråket är att det bland annat ska skapa ett sammanhang som knyter samman de olika kulturinstitutioerna, vilket sedan kan användas i särskilda satsningar med syfte att tillgängliggöra kulturen, framförallt för personer som annars inte är frekventa kulturkonsumenter. Stråket syftar även till att öka tryggheten, dels genom direkt fysiska åtgärder avseende exempelvis belysning, men även som en effekt av en ökad rörelse längs stråket har konceptet utvecklats för att under 2016 påbörja en etablering i mindre skala.

71 Utvecklingsområden Kulturförvaltningen 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Det finns ett generellt behov av att förstärka uppföljningsarbetet för barn och unga för att få en samlad bild av deras livssituation, både i den sociala och i den fysiska miljön. De styrdokument som redan finns behöver följas upp på ett bättre och mer systematiskt sätt. Att förstärka barnperspektivet i redan befintliga styrdokument och strukturera uppföljningsarbetet bör beaktas i översynen av hur barnrättsperspektivet genomsyrar Malmö stads verksamheter och politiska beslut (åtgärd ). Samtliga nämnder och bolag Vid kulturförvaltningen finns en särskild barnkulturenhet med övergripande uppdrag att samordna verksamhet med inriktning mot barn och unga samt att utveckla uppföljningen av dessa verksamheter. Sedan enheten bildades har bland annat en samordningsgrupp för barnkultur skapats med representanter från alla kulturinstitutioner, ett verktyg för bokning och schemaläggning av evenemang har införts och användningen breddas i nuläget. En stor satsning på att utveckla uppföljning och analys i syfte att kartlägga vilka barn som tar del av kulturen och ännu viktigare, vilka som inte gör det. I detta arbete har barnkulturenheten under 2015 kartlagt hur respektive kulturinstitution statistiskt följer upp vilka barn och ungdomar som tagit del av eller deltagit i kulturarrangemang. Syftet är att hitta en gemensam metod för uppföljning och på så vis ta fram mer relevant beslutsunderlag. Under 2015 har även samarbetet med skolförvaltningarna fördjupats, i syfte att ytterligare tillgängliggöra kulturutbudet för stadens barn och ungdomar. I regi av Kulturskolan har El Sistema fortsatt att utvecklas under året och verksamheten har expanderat till Sofielund, med upptagningsområde från bland annat Seved. Som underlag för Kulturskolans satsningar finns en kartläggning över var barnen går i skola som deltar i Kulturskolans verksamhet. 71

72 72 Pågående arbete Miljöförvaltningen TRAFIK- LJUS 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Malmö stads personalpolicy säger att alla ska ha en god arbetsmiljö och att kommunen ska driva ett arbetsmiljöarbete som ger förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Malmö stads arbetsmiljöprocess är ett stöd i detta systematiska arbetsmiljöarbete. Hwälsa och arbetsmiljö betonas också i samverkansavtalet. Pilotprojektet Förändra och förbättra den offentliga upphandlingen där Vita Jobb-modellen ingått är andra exempel på pågående arbete för förbättrade arbetsvillkor genom upphandlingsförfarandet. I projektets slutrapport ges förslag på vidare utveckling för att göra stadens upphandlingar socialt hållbara. Samtliga nämnder och bolag Miljöförvaltningen arbetar aktivt utifrån Malmö stads systematiska arbetsmiljöprocess. 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgängliga mötesplatser För unga, år, finns en policy för mötesplatser i Malmö. I en skrivelse från majoritetens kommunalråd i oktober 2013 framgår att varje stadsområdesnämnd i budget 2014 har i uppdrag att avsätta två miljoner kronor av medlen per områdesprogram för långsiktig utveckling av mötesplatser för unga. Miljönämnden Efter drygt ett års process är det under våren 2016 byggstart för de tre Jämställda platserna, och i juni blir det invigningskalas av respektive plats i Malmö. I Nydalaparken kommer det byggas en spel- och lekarena. I rondellen på Sörbäcksgatan i Kroksbäck står familjefesten i fokus och här kommer det finnas en scen för spontanuppträden och mysig ljussatt minipark. På Vårsången i Lindängen lockar ljus, färger, scen & studsmattor. Formgivning och design är baserad på idéer framtagna av ungdomar som bor i de tre områdena. Malmö stad och Tjejer i förening/abf arbetar även med ett sommarprogram för att inspirera malmöborna att ta del av platserna under sommaren Miljöförvaltningen har även tagit fram ett metodpaket för Jämställda platser, och det har spridits till andra förvaltningar i staden men kommer troligtvis även finnas tillgängligt på några av stadens bibliotek framöver för allmänheten att låna. Rosens röda matta på Rosengård (Projekt: Hållbara Rosengård och Focus Rosengård)

73 Pågående arbete Miljöförvaltningen 55. Gör en social konsekvensbedömning av projektet Amiralsstaden och fortsätt satsningen på Bygga omdialogen i miljonprogramsområden Finansieringen av Bygga om-dialogen är säkerställd under Vid behov av ytterligare beslut gällande det fortsatta arbetet återkommer miljönämnden till kommunstyrelsen. Miljönämnden Det inlämnade ERUF-projektet Innovationsarena Bygg Malmö helt och hållbart (Bygg Malmö) är en del av stadens satsning på att etablera fler snabbare med utgångspunkt i det ökade inflödet av flyktingar hösten Amiralsstaden ingår som en aktivitet men en social konsekvensbedömning görs först när det finns underlag för att göra en sådan bedömning. Bygga om-dialogen har avslutats men arbetet med värdeberäkningsmodeller för sociala värden och möjliga finansieringslösningar för upprustning av miljonprogrammet tas vidare i Bygg Malmö inom ramen för innovationsarenan. Malmö Innovationsarena har även redan visst finansiellt stöd från Vinnova som en fortsättning på arbetet med en innovationsplattform för hållbar stadsutveckling. 73

74 74 Utvecklingsområden Miljöförvaltningen TRAFIK- LJUS 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Det finns ett generellt behov av att förstärka uppföljningsarbetet för barn och unga för att få en samlad bild av deras livssituation, både i den sociala och i den fysiska miljön. De styrdokument som redan finns behöver följas upp på ett bättre och mer systematiskt sätt. Att förstärka barnperspektivet i redan befintliga styrdokument och strukturera uppföljningsarbetet bör beaktas i översynen av hur barnrättsperspektivet genomsyrar Malmö stads verksamheter och politiska beslut (åtgärd ). Miljönämnden I arbetet med implementering och uppföljning av Malmö stads policy för hållbar utveckling och mat är målet att alla barn i skola och förskola ska få bra mat som stärker förutsättningarna för lärande och kreativ lek. Barnen ska ha möjlighet till inflytande över maten genom matråd. Under 2015 gjordes en halvtidsutvärdering av hur långt vi kommit mot målen i policyn. Där konstaterades bl.a. att olika verksamheter har väldigt olika förutsättningar med varierande kompetensnivå hos dem som lagar maten och olika utrustningsnivå på köken. Dessutom saknar många verksamheter möjlighet att få stöd när det gäller hygienfrågor, näringsberäkning, anpassad kost mm. Exempelvis näringsberäknas nästan inga måltider inom förskolan. Det betyder att maten som serveras varierar stort mellan olika verksamheter, vilket rimmar illa med Malmö stads mål om att minska skillnaderna i hälsa mellan olika grupper. Under 2015 fick Stadskontoret ett uppdrag om utreda förutsättningarna för att inrätta en sammanhållen stödfunktion för Malmö stads kostverksamhet och återkomma med rapport och förslag till kommunstyrelsen december Förslagen i denna utredning kommer förhoppningsvis att ge en jämn och hög måltidskvalitet för våra barn och unga. I halvtidsutvärderingen av policyn konstaterades också att en majoritet av skolorna har matråd där eleverna ges inflytande över den mat som serveras. Ungefär hälften av förskolorna har matråd, men även på de förskolor som saknar matråd, ges barnen möjlighet att ha inflytande genom kontinuerlig dialog med barnen. Barn som växer upp i familjer med överskuldsättning lever på samma standard som familjer som har försörjningsstöd. Detta kan pågå under många år och alla ekonomiska förbättringar som sker i familjen i form av lägre hyra eller högre inkomst är inget som förändrar deras situation. De förblir lika fattiga och utsatta som tidigare. Att leva i en familj med skulder är dessutom i vårt samhälle lika eller till och med mer stigmatiserande än att leva med försörjningsstöd. Budgetrådgivningen arbetar med att motverka och att minska Malmöbors skuldsättning. Om det finns barn i de hushåll som budgetrådgivningen kommer i kontakt med innebär det en möjlighet för dessa barn att få en dräglig uppväxt, såväl ekonomiskt, socialt och psykiskt. Budgetrådgivningens arbete kan därför hjälpa barnen att få det bättre både under sin uppväxt men även förbättra förutsättningarna för deras liv som vuxna. På samma sätt kan hyresrådgivningens verksamhet med rådgivning till familjer som riskerar att förlora sin bostad vara avgörande för att tillgodose att barn i Malmö inte blir hemlösa. Inom ramen för bostadstillsynen (det förebyggande arbetet) involveras hela familjen även barnen för att få en ökad delaktighet. I samband med tillsynen av skolor och förskolor är fokus alltid barnens vistelsemiljö och hälsa.

75 Utvecklingsområden Miljöförvaltningen 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Det finns även andra område exempelvis avseende lokaler för ensamkomna flyktingbarn som räknas som barnens vistelsemiljö och omfattas även av miljöförvaltningens tillsyn. Barnrättsperspektivet och fokus på barn och ungas vistelesemiljö är även centralt i den stora utmaningen att bygga/starta förskolor och skolor. Bedömning görs med stöd av miljöbalkens bestämmelser om risker och olägenheter för barnens hälsa och miljön. Miljöförvaltningen fattar därför beslut om försiktighetsmått och begränsningar/ förbud där det finns risk för olägenhet för barnens hälsa och miljö enligt miljöbalkens mål och med FN:s barnkonvention som stöd. Kemikaliearbete Under 2015 har en kemikalieplan med fokus barn och ungas miljöer tagits fram för Malmö stad. Planen har tagits fram i samverkan med förvaltningar och bolag i Malmö stad. Syftet med planen är att öka barn och ungas möjlighet att ha en hälsosam miljö utan exponering av skadliga kemiska ämnen, framförallt där de vistas frekvent. Kemikalieplanen är en av aktiviteterna i Malmö stads miljöprograms handlingsplan. Planen är kopplad till Kommissionen för ett hållbart Malmö. I kommissionen betonas vikten av goda miljöer ur alla aspekter för barn och unga. Denna kemikalieplan skapar en grund till att fasa ut farliga kemiska ämnen med början just för denna målgrupp. Kemikalieplanen utgör starten av arbetet och prioriteringarna att ta hänsyn till finns beskrivna i denna. En förutsättning för att prioriteringarna i kemikalieplanen förverkligas är att resurser i de direkt berörda förvaltningarna tas fram. Projekt som redan pågår med samma syfte som ovan är: Framtagning av upphandlings och inköpsmodell för produkter som berör barn och unga beräknad vara klar Utbildning för berörda målgrupper som arbetar för barn och unga beräknad vara klar Seminarium Kemikaliesmart byggande beräknad vara klar och genomförd hösten

76 76 Pågående arbete Serviceförvaltningen 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Malmö stads personalpolicy säger att alla ska ha en god arbetsmiljö och att kommunen ska driva ett arbetsmiljöarbete som ger förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Malmö stads arbetsmiljöprocess är ett stöd i detta systematiska arbetsmiljöarbete. Hälsa och arbetsmiljö betonas också i samverkansavtalet. Pilotprojektet Förändra och förbättra den offentliga upphandlingen där Vita Jobbmodellen ingått är andra exempel på pågående arbete för förbättrade arbetsvillkor genom upphandlingsförfarandet. I projektets slutrapport ges förslag på vidare utveckling för att göra stadens upphandlingar socialt hållbara. Samtliga nämnder och bolag Serviceförvaltningen arbetar aktivt med systematiskt arbetsmiljöarbete. En viktig del är riskbedömningsarbetet där man utgått från generella riskbedömningar av avdelningar och sedan arbetar sig ner på en mer detaljerad nivå. Utifrån detta arbete har nya rutiner tagits fram för att beskriva hur olika verksamheter ska arbeta för att undvika skador och arbeta förebyggande. Utbildningar har genomförts för chefer på olika avdelningar för att ge djupare kännedom om ansvar och förvätningar samt hur man praktiskt går till väga för att driva ett aktivt arbetsmiljöarbete. För att kunna göra förbättringar har mycket arbete lagts på att få en mer aktiv tillbuds och olycksfallsrapportering. Förvaltningen arbetar med att ta fram tydliga och konkreta mål kring arbetsmiljö och man går från att ha använt en separat handlingsplan till att lägga in arbetsmiljömålen i Stratsys. Vid upphandling av ställs krav enligt vita jobb modellen och krav på personalliggare. Serviceförvaltningen arbetar också med att ställa tydliga krav på arbetsmiljöarbete vid upphandling av entreprenader.

77 Pågående arbete Serviceförvaltningen 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgängliga mötesplatser För unga, år, finns en policy för mötesplatser i Malmö. I en skrivelse från majoritetens kommunalråd i oktober 2013 framgår att varje stadsområdesnämnd i budget 2014 har i uppdrag att avsätta två miljoner kronor av medlen per områdesprogram för långsiktig utveckling av mötesplatser för unga. Samtliga nämnder och bolag Ett konkret samarbete med andra förvaltningar, föreningar och fastighetsägare som har initierats genom områdesprogrammet på Seved. Ett pilotprojekt projekt har startats i maj 2015 där det anställs ett antal personer från området hos Jobb Malmö, för att arbeta i kommuntekniks regi i en områdespatrull. Syftet är att med gemensamma resurser bidra till ökad sysselsättning för ett antal personer(främst boende i området) genom att starta upp en Sofielundspatrull med åtgärdsanställda inom åtgärdställningarna i Malmö stad, rusta dem i en trygg arbetsmiljö med adekvata arbetsuppgifter och kompetenshöjande utbildningsinsatser inför kommande arbetsliv samt göra dem delaktiga i och ge dem möjlighet att påverka utvecklingen av sin egen boendemiljö. De personer som hänvisas till projektet uppbär idag försörjningsstöd och kommer att ha en åtgärdsanställning under projekttiden. Projektets start blev framflyttat till november 2015 pga. JobbMalmös besparingsbeting (anställningsstopp). From november 2015 är 5 deltagare inskrivna i projektet. Kommunteknik avsätter arbetsledare på heltid fr.o.m. oktober till projektets slut. Styrgruppen har möte i januari för att diskutera förlängd projekttid och ambitionen är att 20 deltagare ska vara inne i projektet under Projektet kommer att utvärderas av oberoende forskare. Serviceförvaltningen förvaltar genom stadsfastigheter merparten av stadens idrotts- och kulturanläggningar. Under 2015 har stadsfastigheter underhållit dessa anläggningar och på uppdrag av våra kunder även vidareutvecklat dem. Bland annat kan uppförandet av Malmö Live och Hylliebadet nämnas, båda nya mötesplatser som blivit mycket populära. På Malmö stadsbibliotek har en restaurang med tillhörande uteservering byggts, ett nytt utökat akvarium har invigts på Malmö Museer, Hipps innergård upplåts för teater- och serveringsverksamhet sommartid, Hedmanska gårdens innergård upplåts för temporära konstutställningar genom Form/Designs försorg och på St. Gertruds innergård anordnades även i år den populära julmarknaden i hantverkets tecken. 77

78 78 Utvecklingsområden Serviceförvaltningen 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Det finns ett generellt behov av att förstärka uppföljningsarbetet för barn och unga för att få en samlad bild av deras livssituation, både i den sociala och i den fysiska miljön. De styrdokument som redan finns behöver följas upp på ett bättre och mer systematiskt sätt. Att förstärka barnperspektivet i redan befintliga styrdokument och strukturera uppföljningsarbetet bör beaktas i översynen av hur barnrättsperspektivet genomsyrar Malmö stads verksamheter och politiska beslut (åtgärd ). Samtliga nämnder och bolag Serviceförvaltningen har inlett ett samarbete med Förskoleförvaltningen, Miljöförvaltningen och Stadsbyggnadskontoret i syfte att införa ett barnrättsperspektiv i byggprocessen av förskolor. Under hösten 2015 blev samarbetsmötena inställda pga. krisarbete med ensamkommande barn. Det har planerats en fortsättning av detta samarbete under 2016 där även Grundskoleförvaltningen bjuds in. Serviceförvaltningen ska etablera ett arbetssätt som säkrar barns och ungas perspektiv i beslutsunderlagen till servicenämnden.

79 Pågående arbete Sociala resursförvaltningen 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Malmö stads personalpolicy säger att alla ska ha en god arbetsmiljö och att kommunen ska driva ett arbetsmiljöarbete som ger förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Malmö stads arbetsmiljöprocess är ett stöd i detta systematiska arbetsmiljöarbete. Hälsa och arbetsmiljö betonas också i samverkansavtalet. Pilotprojektet Förändra och förbättra den offentliga upphandlingen där Vita Jobb-modellen ingått är andra exempel på pågående arbete för förbättrade arbetsvillkor genom upphandlingsförfarandet. I projektets slutrapport ges förslag på vidare utveckling för att göra stadens upphandlingar socialt hållbara. Samtliga nämnder och bolag Sociala resursförvaltningen arbetar med systematiskt arbetsmiljöarbete och har en handlingsplan för utvecklingen av detta. Medarbetarenkät genomförs årligen och förvaltningsrådet följer upp bland annat sjukfrånvaro, arbetsskador och tillbud. Vid upphandlingar finns krav på entreprenörer att ha avtalsliknande villkor och god arbetsmiljö. 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgängliga mötesplatser För unga, år, finns en policy för mötesplatser i Malmö. I en skrivelse från majoritetens kommunalråd i oktober 2013 framgår att varje stadsområdesnämnd i budget 2014 har i uppdrag att avsätta två miljoner kronor av medlen per områdesprogram för långsiktig utveckling av mötesplatser för unga. Samtliga nämnder och bolag i samverkan med berörda aktörer Sociala resursförvaltningen samarbetar med ensamkommandes förbund och flera frivilligorganisationer kring mötesplatsen Otto. Nämnden bidrar med organisationsbidrag till föreningar som riktar sig till barn, unga och vuxna. Förvaltningen samarbetar även med Stadsmissionen, Crossroads, kring mötesplats för socialt utsatta EU-medborgare och med föreningen Paraplyet kring en gemensam mötesplats för organisationer inom funktionsnedsättningsområdet. 79

80 80 Utvecklingsområden Sociala resursförvaltningen 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Det finns ett generellt behov av att förstärka uppföljningsarbetet för barn och unga för att få en samlad bild av deras livssituation, både i den sociala och i den fysiska miljön. De styrdokument som redan finns behöver följas upp på ett bättre och mer systematiskt sätt. Att förstärka barnperspektivet i redan befintliga styrdokument och strukturera uppföljningsarbetet bör beaktas i översynen av hur barnrättsperspektivet genomsyrar Malmö stads verksamheter och politiska beslut (åtgärd ). Samtliga nämnder och bolag Sociala resursförvaltningen arbetar utifrån socialtjänstens intentioner och verkar för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden och att barnets bästa särskilt beaktas vid åtgärder som rör barn. Nämnden har arbetat med att stärka barnperspektivet utifrån flickors och pojkars behov samt tidiga och förebyggande insatser i de nämndsmål som är kopplade till kommunfullmäktiges mål gällande barn och unga. Inom PUT-boenden för ensamkommande barn arbetar personal med förhållningssättet att inkludera ungdomarna i allt som sker på boendet. Detta sker exempelvis genom boendeträffar, där ungdomarna har möjlighet att hålla i mötena och där de har inflytande över aktivititeter, boendemiljö etc. I integrationsarbetet står de ungas delaktighet i centrum och i arbetet är det viktigt att ta reda på vad flickan eller pojken själv vill och hur verksamheten kan underlätta för dem att uppnå sina mål. Delaktigheten är även central i framtagandet av genomförandeplaner. Planerna tas fram i samverkan med barnen och berörda aktörer och utgår från BBIC. En arbetsgrupp finns som arbetar med att stärka barnperspektivet i boenden inom LSS och barn och familj, och genom detta även skapa erfarenhetsutbyte. Barnperspektivet har förstärkts ytterligare genom utbildning och genom informationsinsatser gällande policyn för ungas inflytande.

81 Pågående arbete Stadsbyggnadskontoret 42. Fortsätt arbetet utifrån persona- lpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Malmö stads personalpolicy säger att alla ska ha en god arbetsmiljö och att kommunen ska driva ett arbetsmiljöarbete som ger förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Malmö stads arbetsmiljöprocess är ett stöd i detta systematiska arbetsmiljöarbete. Hälsa och arbetsmiljö betonas också i samverkansavtalet. Pilotprojektet Förändra och förbättra den offentliga upphandlingen där Vita Jobb-modellen ingått är andra exempel på pågående arbete för förbättrade arbetsvillkor genom upphandlingsförfarandet. I projektets slutrapport ges förslag på vidare utveckling för att göra stadens upphandlingar socialt hållbara. Samtliga nämnder och bolag God arbetsmiljö följs årligen upp på stadsbyggnadskontoret 47. Fortsätt utvecklingsarbetet för att minska bostadsbristen och bygga fler bostäder till rimliga priser Bostadsbyggandet måste öka i Malmö vilket kräver samarbete och gemensamma ansträngningar från förvaltningar och bolag i Malmö stad och aktöerer inom bostadsbyggande. Bl a genom att tillsätta en bolots och arbetar SBK med detta. Stadsbyggnads- nämnden i samverkan med berörda aktörer. Uppdraget är en del av bostadsförsörjningens löpande arbete. 52. Förstärk arbetet med att utveckla demokratiska verktyg i stadsplaneringen Stadsbyggnadsnämnden arbetar med att utveckla de demokratiska planeringsverktygen. Övriga nämnder har, sedan beslut i kommunfullmäktige 2012, utifrån sina respektive verksamhetsområden ansvar för brukar och medborgardialog i stadsområdena. Det ger möjlighet till ökad samverkan mellan nämnderna kring delaktighet och inflytande. Stadsbyggnadsnämnden i samverkan med stadens nämnder och bolag Uppdraget är en del av stadsbyggnadskontorets löpande arbete. 81

82 82 Pågående arbete Stadsbyggnadskontoret 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgängliga mötesplatser För unga, år, finns en policy för mötesplatser i Malmö. I en skrivelse från majoritetens kommunalråd i oktober 2013 framgår att varje stadsområdesnämnd i budget 2014 har i uppdrag att avsätta två miljoner kronor av medlen per områdesprogram för långsiktig utveckling av mötesplatser för unga. Samtliga nämnder och bolag i samverkan med berörda aktörer Uppdraget är en del av stadsbyggnadskontorets löpande arbete. 54. Fortsätt och utveckla arbetet med blandade upplåtelseformer i Malmö Översiktsplanens fokus ligger på att förtäta, kompletteringsbygga och länka samman staden. Stadsbyggnadsnämnden, stadsområdesnämnderna m fl Uppdraget är en del av bostadsförsörjningens löpande arbete. 56. Utveckla arbetet med att omvandla fysiska barriärer till sammanlänkande områden Översiktsplanens fokus ligger på att förtäta, kompletteringsbygga och länka samman staden. Stadsbyggnadsnämnden i samverkan med berörda aktörer Uppdraget hanteras bland annat i projektet Levande Malmö som slutpresenteras i maj 2016

83 Utvecklingsområden Stadsbyggnadskontoret 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Det finns ett generellt behov av att förstärka uppföljningsarbetet för barn och unga för att få en samlad bild av deras livssituation, både i den sociala och i den fysiska miljön. De styrdokument som redan finns behöver följas upp på ett bättre och mer systematiskt sätt. Att förstärka barnperspektivet i redan befintliga styrdokument och strukturera uppföljningsarbetet bör beaktas i översynen av hur barnrättsperspektivet genomsyrar Malmö stads verksamheter och politiska beslut (åtgärd ). Samtliga nämnder och bolag Barnperspektivet behandlas i de sociala konsekvensbedömningar som görs i planarbetet 83

84 84 Pågående arbete Stadskontoret 6. Säkerställ att alla chefer har ett helhetsperspektiv och att kunskapen från Malmökommissionen beaktas i ledarskapsprogram Idag genomförs både kommunövergripande och förvaltningsspecifika ledarutvecklingsprogram för chefer i Malmö stad. Det är angeläget att det i alla program och aktiviteter framgår att chefer har ett helhetsperspektiv, det vill säga ser sig själva och sin verksamhet som en del i helheten kring utmaningar och möjligheter i Malmö stad. Detta ställer krav på ledarskapet men också på förutsättningar i styrmiljö och organisation. För att skapa en gemensam plattform i utvecklingsarbetet för ett ledarskap med helhetsperspektiv som leder till nya arbetsformer kan erfarenheter från tidigare Engagemang för Malmö-program tillvaratas. Det behöver också säkerställas att en kunskap som genererats av kommissionen och inom ramen för ärendet, beaktas i utvecklingen av nya ledarutvecklingsprogram utifrån ett holistiskt ledarskap samt att samarbete med universitet och högskolor etableras. Stadskontoret Alla kommungemensamma ledarskapsutvecklingsinsatser baseras på Malmö stads värdegrund, med ett helhets- och hållbarhetsperspektiv, i linje med Malmökommissionens inriktining. Kommissionens arbete följs och integreras fortlöpande i insatserna. Forskningssamarbete med Malmö högskola har initierats. 7. Utveckla holistiska styrinstrument genom nytt styr- och ledningsystem, nya mått på samhällsutveckling utifrån övergripande hållbarhet, modeller för samhälls- och hälsoekonomiska beräkningar samt integrering av sociala investeringar i budget Det arbete som påbörjats kring ett nytt styr- och ledningssystem ligger i linje med åtgärderna. Stadskontoret har även fått i uppdrag av kommunstyrelsen att utreda möjligheten till en hållbarhetsredovisning med nya, kompletterande mått på samhällsutveckling, att utreda möjligheterna för framtagandet av kommungemensamma modeller för samhälls-ekonomiska/hälsoekonomiska beräkningar samt att utreda hur sociala investeringar kan integreras i budget Arbetet med dessa uppdrag kompletterar det nya styr- och ledningssystemet och kan tillsammans möjliggöra ett holistiskt styrsystem. I detta betonas betydelsen av att ta fram nya mått på samhällsutveckling som spänner över alla hållbarhetsdimensioner. Stadskontoret i samverkan med berörda aktörer Nytt styr- och ledningssystem är infört. En första Hållbarhets- rapport presenteras under våren liksom ett uppdrag gällande sociala investeringar.

85 Pågående arbete Stadskontoret 32. Ta fram en handlingsplan för att minska ekonomisk utsatthet bland barn och inför ett nytt kommunfullmäktigemål om att minska den ekonomiska utsattheten bland barn Enligt beslut i kommunstyrelsen ska barnfamiljer som haft försörjningsstöd i mer än sex månader vara en prioriterad grupp vad gäller insatser som syftar till att minska kostnaden för förförsörjningsstöd och öka förvärvsfrekvensen. Insatser kan vara både lindrande och förebyggande och kommunen kan och bör göra både och. Stadskontoret i dialog med Malmö stads övriga förvaltningar och bolag, Länsstyrelsen i Skåne och med civilsamhället OBS! Även utredningsuppdrag. Utredning sänd på remiss med sluttid 30 juni Utred och föreslå nya riktlinjer för beräkning av bistånd kring barn och skolungdomars fritidsaktiviteter Stadskontoret fick i november 2013 i uppdrag av kommunstyrelsen att fortsätta utreda och föreslå nya riktlinjer för beräkning av bistånd avseende barn- och skolungdomars fritidsaktiviteter. På nationell nivå förs diskussioner om en lagändring på området med en ny så kallad fritidspeng som riktar sig till barn i grundskolan årskurs 4-9 och som vid ansökningstillfället haft försörjningsstöd i minst sex månader. I sammanhanget bör också fritidshemmens betydelse i att arrangera fritids- och kulturaktiviteter efter skoltid lyftas. Dessutom utreder kulturförvaltningen nu möjligheten att sänka eller inkomstpröva avgifterna till Malmö Kulturskola. Stadskontoret Riktlinjer avseende barn och skolungdomars fritidsaktiviteter har beretts men pga ändrad nationell lagstiftning ej tagits fram. Stadskontoret har fortsatt uppdrag att utreda och föreslå nya riktlinjer avseende barn- och skolungdomars fritidsaktiviteter och avvaktar nu remissvar i ärendet STK , Utarbeta en handlingsplan för att minska den ekonomiska utsattheten för barn. 36. Nya riktlinjer för internet och datorer för barn och unga inom ekonomiskt bistånd De nya riktlinjerna för försörjningsstödet i Malmö tydliggör socialnämndens uppdrag att särskilt uppmärksamma behovet av dator och internetuppkoppling. I de nationella råden om ekonomiskt bistånd tydliggör även Socialstyrelsen att ekonomiskt bistånd bör ges till den hemutrustning, inklusive dator och uppkoppling, som behövs för att ett hem ska kunna fungera. Stadskontoret Socialstyrelsen har i sina allmänna råd numera att datorer och internetuppkoppling ingår i hemutrustning. 85

86 86 Pågående arbete Stadskontoret 37. Förändrat resursfördelningssystem och nytt styr- och ledningssystem Det nya styr- och ledningssystem som kommunfullmäktige beslutat att utreda om samt det förändrade resursfördelningssystemet i Malmö stad går i linje med åtgärden. Stadskontoret Nytt styr- och ledningssystem är infört 40. Fortsätt satsa på olika former av arbetsmarknadsutbildning Malmö stad arbetar redan med olika former för arbetsmarknadsutbildning, till exempel genom rekryteringsutbildningar, förberedande utbildningar och samverkan med statliga och privata aktörer. Stadskontoret i dialog med berörda aktörer 41. Samverka med arbetsmiljöverket kring inspektioner Samverkan med kommunala myndigheter innebär bland annat utbyte av information kring till exempel miljö och hälsa. Stadskontoret i dialog med berörda aktörer Stadskontoret har tillsammans med repr från KS med Arbetsmiljöverket en gång i halvåret dialog om genomförda, pågående och planerade tillsynsinsatser och för dialogen vidare till berörda förvaltningar vid behov. 42. Fortsätt arbetet utifrån personal- policyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Malmö stads personalpolicy säger att alla ska ha en god arbetsmiljö och att kommunen ska driva ett arbetsmiljöarbete som ger förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Malmö stads arbetsmiljöprocess är ett stöd i detta systematiska arbetsmiljöarbete. Hälsa och arbetsmiljö betonas också i samverkansavtalet. Pilotprojektet Förändra och förbättra den offentliga upphandlingen där Vita Jobb-modellen ingått är andra exempel på pågående arbete för förbättrade arbetsvillkor genom upphandlingsförfarandet. I projektets slutrapport ges förslag på vidare utveckling för att göra stadens upphandlingar socialt hållbara. Samtliga nämnder och bolag Stadskontoret har tillsammans med repr från KS med Arbetsmiljöverket en gång i halvåret dialog om genomförda, pågående och planerade tillsynsinsatser och för dialogen vidare till berörda förvaltningar vid behov.

87 Pågående arbete Stadskontoret 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgängliga mötesplatser För unga, år, finns en policy för mötesplatser i Malmö. I en skrivelse från majoritetens kommunalråd i oktober 2013 framgår att varje stadsområdesnämnd i budget 2014 har i uppdrag att avsätta två miljoner kronor av medlen per områdesprogram för långsiktig utveckling av mötesplatser för unga. Samtliga nämnder och bolag i samverkan med berörda aktörer Ej relevant i förhållande till uppdraget 57. Säkerställ att mödra- och barnhälsovården erbjuder vård på lika villkor Alla barnmorskemottagningar och barnavårdscentraler måste följa de krav som finns i Ackreditering och Avtal för Barnmorskemottagning och BVC inom Hälsoval Skåne. Region Skåne Region Skåne följer ackriditeringsvillkoren 64. Prioritera förebyggande arbete mot våld, omsorgssvikt och sexuella övergrupp mot barn i översynen av befintliga samarbetsstrukturer för barns hälsa Förskoleförvaltningen arbetar med att bygga upp samordnande funktioner, rutiner och professionsstöd kring barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling. De avser också att ge återkommande processtöd och information till chefer och medarbetare i förskolorna kring anmälningsplikten till socialtjänsten och samverkan med andra myndigheter och organ kring barn som riskerar att fara illa. Grundskoleförvaltningen har nya strukturer för samverkan kring barn som far illa. Utbildningscheferna för de olika skolområdena har särskilt ansvar att samverka med socialtjänsten i stadsområdena. Det finns också en förvaltningsövergripande avdelning för stöd och samordning som har ett samordningsansvar för elevhälsan. Ytterligare en del av arbetet bedrivs inom ramen för den samverkansöver-enskommelse som finns mellan Malmö stad och polisområde Malmö där våld i nära relationer prioriteras och ett flertal aktörer är inblandade. Stadskontoret i dialog med förskole-, grundskoleoch Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, sociala resursförvaltningen, stadsområdesförvaltningarna, Region Skåne, civilsamhället och lärosäten Finns samverkansgrupper mellan Individ och familj, Förskoleförvaltningen och Grundskoleförvaltningen. Samverkansforum psykisk hälsa barn och unga kommer att starta upp under våren Utbildningsdagar om samverkan kring barns hälsa våren 2016 i samarbete mellan Malmö stad och Region Skåne för berörd personal i kommun och region. Utredningsuppdrag Översyn av IoF i Malmö stad, samt upprättande av handlingsplan för barn- och ungdomsvården med anledning av SKL:s nationella handlingsplan kommer att fokusera på bland annat utveckling av förebyggande arbete samt samverkan. 68. Använd analyser från skaderegistret i Malmö för att omsätta till skadeförebyggande arbete Under våren 2013 inleddes ett arbete kring skade- och olycksprevention i Malmö stad med syfte att starta ett brett skadeförebyggande arbete utgående från det skaderegister som finns för Malmö. Det pågår dessutom ett arbete kring en övergripande trygghets- och säkerhetspolicy i Malmö stad och ett skadeförebyggande program bör ses som en del av det. Stadskontoret i samarbete med Region Skåne och andra berörda aktörer Uppdraget beaktas inom ramen för annat uppdrag (nr 67) gällande kvalificerat analysarbete av den epidemiologiska bevakningen. 87

88 88 Utvecklingsområden Stadskontoret 2. Skala upp arbetet med brukar- inflytande som en del av kvalitetsarbetet Inom den kommunala verksamheten förs dagligen dialog mellan personal och brukare, vilket möjliggör en bättre bild av malmöbornas levnadsvillkor. Samtidigt är kommunens verksamheter ofta för belastade för att kunna tillvarata den mer kvalitativa informationen. Det behöver således skapas förutsättningar för att i mötet mellan personal och brukare bättre ta tillvara den kvalitativa kunskapen om brukares levnadsvillkor och situation. Ökat brukarinflytande ska vara en del av kvalitetsarbetet. Under 2013 pågick projektet Ökat brukarinflytande inom Individ och familjeomsorgen med syfte att hitta former för framtidens brukarinflytande. En rapport av arbetet kommer att färdigställas under våren Stadskontoret och berörda nämnder Finns etablerat samarbete med brukarorganisationer inom socialpsykiatrin sedan många år. En uppföljning av brukarinflytande IoF är nyligen gjord. Behöver få bättre struktur och arvoderingsfrågan behöver klargöras 3. Skala upp arbetet med kollegiala granskningar och utveckla modeller för en lärande organisation Det är angeläget att denna typ av arbete skalas upp och att modeller utvecklas kring lärande organisation och kollegiala granskningar utifrån verksamheternas behov. Denna utveckling bör stödja ett gränsöverskridande arbetssätt. Stadskontoret tillsammans med övriga förvaltningar och representanter för civilsamhället Arbetar med det inom bland annat Framtida ledare. Behövs tydligare struktur och praktiskt stöd för att inte bli punktinsats. 49. Utred möjligheten för uppdragsbaserat bostadsbyggande Se över behovet av att komplettera förtätningsambitionen med att bygga billigare bostäder på kommunal mark i stadens ytterområden. Diskussionen om sådana kompletteringar förs i styrgruppen för bostadsförsörjning. Stadskontoret Låg tidigare på Stadsbyggnadskontoret nu omfördelat till Stadskontoret

89 Utvecklingsområden Stadskontoret 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Det finns ett generellt behov av att förstärka uppföljningsarbetet för barn och unga för att få en samlad bild av deras livssituation, både i den sociala och i den fysiska miljön. De styrdokument som redan finns behöver följas upp på ett bättre och mer systematiskt sätt. Att förstärka barnperspektivet i redan befintliga styrdokument och strukturera uppföljningsarbetet bör beaktas i översynen av hur barnrättsperspektivet genomsyrar Malmö stads verksamheter och politiska beslut (åtgärd ). Samtliga nämnder och bolag Ett utredningsuppdrag avseende barnrättsperspektivet pågår 58. Bistå Region Skåne i arbetet med informationsspridning för ökat deltagande i screeningprogram Alla barnmorskemottagningar och barnavårdscentraler måste följa de krav som finns i Ackreditering och Avtal för Barnmorskemottagning och BVC inom Hälsoval Skåne. Stadskontoret samt i presidieöverläggningar Region Skåne och Malmö stad Ett utvecklingssamarbete har påbörjats med stadsområde Öster 59. Lyft förslag om analys av öppenvården i Malmö till Region Skåne Bistå Region Skåne i arbetet med att öka deltagandet i de olika screeningprogrammen. Förslaget lyfts i presidieöverläggningar mellan Malmö stad och Region Skåne. Presidieöverläggningar Region Skåne och Malmö stad Inte görbart på grund av hälsovalet 60. Undersök möjligheten för förebyggande hembesök som tillägg till erbjudandet om hälsokontroll för alla som fyllt 80 år Förslaget om analys av läkarbesök i öppenvård lyfts i presidieöverläggningar mellan Malmö stad och Region Skåne. Stadskontoret samt i presidieöverläggningar Region Skåne och Malmö stad Inte görbart på grund av hälsovalet 89

90 90 Utvecklingsområden Stadskontoret 61. Se över erfarenheterna från forskningsprojektet Migrationens utmaningar I Malmö stad genomförs förebyggande hembesök till äldre malmöbor, men formerna behöver ses över för att möta kraven på evidensbaserad praktik. Förslaget lyfts i presidieöverläggningar mellan Malmö stad och Region Skåne. Stadskontoret samt i presidie- överläggningar Region Skåne och Malmö stad Region Skåne har inrättat ett kunskapscentrum för migration 65. Utred möjligheter för etablering av fler familjecentraler Frågan om utvärdering och uppföljning av familjecentralerna lyfts i presidieöverläggningar mellan Malmö stad och Region Skåne. Presidieöverläggningar Region Skåne och Malmö stad En utredning planeras behandlas i kommun- styrelsen under våren 2016

91 Pågående arbete Stadsområde Innerstaden TRAFIK- LJUS 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Malmö stads personalpolicy säger att alla ska ha en god arbetsmiljö och att kommunen ska driva ett arbetsmiljöarbete som ger förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Malmö stads arbetsmiljöprocess är ett stöd i detta systematiska arbetsmiljöarbete. Hälsa och arbetmiljö betonas också i samverkansavtalet. Pilotprojektet Förändra och förbättra den offentliga upphandlingen där Vita Jobb-modellen ingått är andra exempel på pågående arbete för förbättrade arbetsvillkor genom upphandlingsförfarandet. I projektets slutrapport ges förslag på vidare utveckling för att göra stadens upphandlingar socialt hållbara. Samtliga nämnder och bolag Innerstaden arbetar med att ständigt utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet och kvalitetssäkra de processer som ingår. Vi arbetar därför ständigt med att hålla oss uppdaterade på nya lagar och regler som tillkommer och utformar utbildningar som ligger i linje med vår verksamhet. Arbetsmiljöpolicyn ska ständigt kommuniceras i verksamheten. Vid upphandling av t ex företagshälsovård ställs krav på att leverantören ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgängliga mötesplatser För unga, år, finns en policy för mötesplatser i Malmö. I en skrivelse från majoritetens kommunalråd i oktober 2013 framgår att varje stadsområdesnämnd i budget 2014 har i uppdrag att avsätta två miljoner kronor av medlen per områdesprogram för långsiktig utveckling av mötesplatser för unga. Samtliga nämnder och bolag i samverkan med berörda aktörer Områdesutveckling har under 2015 inlett kunskapsallians med Malmö högskola kring avdelningens mötesplatser i form av en forskningscirkel. Syftet är bl.a. att skapa ett gemensamt lärande mellan verksamheterna genom kunskapsutbyte, men också att gemensamt ta del av aktuell forskning på området. Ytterst ska resultatet av forskningscirkeln komma Malmöborna till gagn genom fortsatt medveten utveckling av mötesplatserna baserat på lärande och kunskapsutveckling genom bland annat forskningscirkeln. Mötesplats Seved har permanentats och drivs vidare under 2016 inom ordinarie budget. Mötesplatsen fortsätter att engagera boende och andra aktörer i närområdet för att tillsammans fortsätta utveckla verksamheten även om OMP-områdesprogramet har avslutats. Flera aktiviteter som vänder sig specifikt till barn, unga vuxna eller seniorer har förstärkt och vidareutvecklats under 2015 och kommer att fortsätt 2016 i nära samverkan med boende, myndigheter och föreningslivet. UMIS, unga möts i skolan, har fortsatt utvecklats under 2015 och kommer att fortsätt Dock osäkerhet kring finansiering Partnerskapet mellan helamalmö och områdesutveckling har förstärkts och nya former för uppsökande och stödjande insatser har utvecklats tillsammans med skolan. Genom att fokusera på att stärka barn och ungas skyddsfaktorer har UMIS bidragit till att deltagarna känner större delaktighet, tillhörighet och tillit till andra vuxna. Några av de viktiga indikatorerna för ett socialt hållbart samhälle. 91

92 92 Utvecklingsområden Stadsområde Innerstaden TRAFIK- LJUS 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Det finns ett generellt behov av att förstärka uppföljningsarbetet för barn och unga för att få en samlad bild av deras livssituation, både i den sociala och i den fysiska miljön. De styrdokument som redan finns behöver följas upp på ett bättre och mer systematiskt sätt. Att förstärka barnperspektivet i redan befintliga styrdokument och strukturera uppföljningsarbetet bör beaktas i översynen av hur barnrättsperspektivet genomsyrar Malmö stads verksamheter och politiska beslut (åtgärd ). Samtliga nämnder och bolag Områdesutveckling startade 2015 en process kring behov av fritidsaktiviteter för barn utan fritidshem, då man uppmärksammat en del oroligheter/stök på Garaget kring barn i åldrarna Arbetet var/är avdelningsövergripande, där man i en arbetsgrupp med representanter från alla sektioner, genomlyste omfattning och inventerade resurser. Olika insatser har genomförts, som t ex gemensam kommunikationsrutin mellan de olika mötesplatserna och skolor kring barn och unga i området, rutiner för orosanmälan och incidentrapportering, informationsmaterial på flera språk kring trivselregler och vad man kan göra på Garaget och andra mötesplatser. Biblioteksrådet har varit delaktiga i implementeringen av trivselreglerna bland barnen. Resultatet av insatserna visar på mindre stök och oroligheter, och barn som av olika anledningar behöver stöd fångas snabbare upp. I Östra Sorgenfri har en kunskapsallians mellan Områdesutveckling, MKB och gatukontoret vuxit fram. Tillsammans har de genomfört en process i syfte att på sikt öka tryggheten i området. Arbetet har genomförts i så kallade områdessamtal där barn och unga boende i området har fått möjlighet peka ut om otrygga stråk och platser samt ge förslag på förbättringar. Dessa medborgardialoger har skett i nära samverkan med tjänstemän från olika verksamheter och har analyserats utifrån ett jämställdhetsintegrat perspektiv och ett barn perspektiv som utgår från FN:s Barnrättskonvention. Förbättringsförslagen fortsätter att diskuteras under Föreningen Tjejgruppen på Seved har utvecklats (tillsammans med olika verksamheter inom områdesutveckling) under året och omfattar nu ett 50-tal tjejer. Ledarna som själva är unga vuxna tjejer från området har tillsammans med deltagarna i föreningen tagit fram och genomfört olika aktiviteter i och utanför Sofielund. Alla deltagare samt flera av deras föräldrar anser att föreningen har bidragit till att öka deras självförtroende, de har fått nya vänner och förbättrat skolresultaten. Delaktigheten är stor vilket också bidrar till engagemanget i föreningen men även i andra föreningar. Skyddsfaktorerna har stärkts och därmed även de indikatorer som bidrar till ett socialt hållbart samhälle. Fotbollsklubben Seveds FK har genom stöd från olika verksamheter i Sofielund utvecklat ungdomsaktiviteter som vänder sig till unga i ålder år. Förutom att spela fotboll genomför de olika aktiviteter som stärker deltagarna både i skolarbetet och att få en positiv fritid med nya intressen. Detta stärker skyddsfaktorerna och bidrar till den unges positiva utveckling. Garaget har under 2015 implementerat och utvidgat arbetet med barnens delaktighet, bland annat genom biblioteksrådet för barn & unga. Deltagarna agerar som ambassadörer som fångar upp andra barn, och har i inledningsskedet på olika sätt varit delaktiga, som exempelvis tagit fram inköpsförslag, gjort en boktipsar-utställning, bidragit till våra trivselregler, skapat tävlingar m.m. Barn och unga har lämnat sina åsikter i den gemensamma Besöksnöjdhetsenkäten, där medelvärdet är 3,3 på känslan av delaktighet (4 är max). I den kreativa verkstaden har det varit workshops 3 ggr/veckan under terminerna, där innehållet styrs av deltagarna.

93 Pågående arbete Stadsområde Norr 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Malmö stads personalpolicy säger att alla ska ha en god arbetsmiljö och att kommunen ska driva ett arbetsmiljöarbete som ger förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Malmö stads arbetsmiljöprocess är ett stöd i detta systematiska arbetsmiljöarbete.hälsa och arbetsmiljö betonas också i samverkansavtalet. Pilotprojektet Förändra och förbättra den offentliga upphandlingen där Vita Jobb-modellen ingått är andra exempel på pågående arbete för förbättrade arbetsvillkor genom upphandlingsförfarandet. I projektets slutrapport ges förslag på vidare utveckling för att göra stadens upphandlingar socialt hållbara. Samtliga nämnder och bolag Malmö stads personalpolicy säger att alla ska ha en god arbetsmiljö och att kommunen ska driva ett arbetsmiljöarbete som ger förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Malmö stads arbetsmiljöprocess är ett stöd i detta systematiska arbetsmiljöarbete. Hälsa och arbetsmiljö betonas också i samverkansavtalet. Pilotprojektet Förändra och förbättra den offentliga upphandlingen där Vita Jobb-modellen ingått är andra exempel på pågående arbete för förbättrade arbetsvillkor genom upphandlingsförfarandet. I projektets slutrapport ges förslag på vidare utveckling för att göra stadens upphandlingar socialt hållbara. Norr arbetar löpande med att Malmö stads arbetsmiljöprocess ska vara väl integrerad och känd. Alla nya chefer anmäls till arbetsmiljöutbildning. Arbetsmiljö är en stående punkt på APT och vid samverkan. 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgängliga mötesplatser För unga, år, finns en policy för mötesplatser i Malmö. I en skrivelse från majoritetens kommunalråd i oktober 2013 framgår att varje stadsområdesnämnd i budget 2014 har i uppdrag att avsätta två miljoner kronor av medlen per områdesprogram för långsiktig utveckling av mötesplatser för unga. Samtliga nämnder och bolag i samverkan med berörda aktörer Stadsområdesförvaltning Norr har specifikt planerat att utveckla fritids och kulturhuset i Kirseberg. Ett arbete pågår tillsammans med stadsfastigheter. Förvaltningen kommer även att öppna en mötesplats i Västra hamnen i maj Verksamhet har bedrivits i skolans lokaler under Stadsområde Norr har en evenemangssekreterare som tillsammans med verksamheterna och i samverkan med civilsamhället ska skapa ett innehåll i riktning mot en levande mötesplats. I förvaltningens verksamheter inom OU som riktar sig till unga (mötesplatser, fritidsgårdar, öppen fritidsverksamhet och bibliotek) finns ett ständigt pågående utvecklings arbete. Stadsområdet är ett utbyggnadsområde och förvaltningen bevakar behovet av ytterligare mötesplatser både för unga och medborgare i stort genom sitt deltagande i detaljplaneprocesser och medborgardialoger. 93

94 94 Utvecklingsområden Stadsområde Norr 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Det finns ett generellt behov av att förstärka uppföljningsarbetet för barn och unga för att få en samlad bild av deras livssituation, både i den sociala och i den fysiska miljön. De styrdokument som redan finns behöver följas upp på ett bättre och mer systematiskt sätt. Att förstärka barnperspektivet i redan befintliga styrdokument och strukturera uppföljningsarbetet bör beaktas i översynen av hur barnrättsperspektivet genomsyrar Malmö stads verksamheter och politiska beslut (åtgärd ). Samtliga nämnder och bolag I förvaltningens verksamheter inom Områdesutveckling som riktar sig till unga (mötesplatser, fritidsgårdar, öppen fritidsverksamhet och bibliotek) är arbetet med barnperspektiv levande och förankrat. Här skulle färgen bli grön. Inom avdelningen Områdesutveckling ingår även i ett antal tvärprocesser (Barn Blir, Familjeklass, Områdesprogram) där barnperspektivet är en naturlig del. Även här skulle färgen bli grön. Inom andra verksamheter samt i vilken utsträckning barnperspektivet genomsyrar politiska beslut blir färgen gul. Sammantaget har vi därför valt att ange gult.

95 Pågående arbete Stadsområde Söder 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Malmö stads personalpolicy säger att alla ska ha en god arbetsmiljö och att kommunen ska driva ett arbetsmiljöarbete som ger förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Malmö stads arbetsmiljöprocess är ett stöd i detta systematiska arbetsmiljöarbete. Hälsa och arbetsmiljö betonas också i samverkansavtalet. Pilotprojektet Förändra och förbättra den offentliga upphandlingen där Vita Jobb-modellen ingått är andra exempel på pågående arbete för förbättrade arbetsvillkor genom upphandlingsförfarandet. I projektets slutrapport ges förslag på vidare utveckling för att göra stadens upphandlingar socialt hållbara. Samtliga nämnder och bolag Stadsområdesförvaltningen arbetar efter personalpolicyn och den kommungemensamma arbetsmiljöprocessen. Efter inspektion från Arbetsmiljöverket har IoF börjat genomföra åtgärder för att förbättra arbetsmiljön för socialsekreterare. Under året har sjukfrånvaron ökat, framför allt inom vård och omsorg. Förvaltningen har därför beslutat att göra en större satsning 2016, Ett friskare Söder, för att få ned sjukfrånvaron, utveckla arbetsmiljön, skapa större delaktighet och blir mer attraktiv som arbetsgivare. 95

96 96 Pågående arbete Stadsområde Söder 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgängliga mötesplatser För unga, år, finns en policy för mötesplatser i Malmö. I en skrivelse från majoritetens kommunalråd i oktober 2013 framgår att varje stadsområdesnämnd i budget 2014 har i uppdrag att avsätta två miljoner kronor av medlen per områdesprogram för långsiktig utveckling av mötesplatser för unga. Samtliga nämnder och bolag i samverkan med berörda aktörer Stadsområdesförvaltningen har under senare delen av året av ekonomiska skäl tvingats minska öppettider och antal aktiviteter på en del mötesplatser samtidigt som en utveckling kunnat ske inom andra områden. Under året har Oxiebiblioteket genomgått en utbyggnad och en större renovering. De nya större lokalerna ger ökade möjligheter till samarbeten med civilsamhället och övriga aktörer. Utbudet har kunna breddas och lokalerna kan även användas av privatpersoner eller föreningar för olika möten och aktiviteter. En förstudie om ett nytt kulturhus/bibliotek i Lindängen har inletts i samarbete med kulturförvaltningen. Under hösten invigdes ReTuren, en återbrukscentral och mötesplats på Lindängen. ReTuren är ett samarbete mellan stadsområdesförvaltningen, VA Syd, Stpln, JobbMalmö och Malmö högskola där boende i området kan lämna sitt farliga avfall, återbruka och delta i olika aktiviteter. ReTuren möjliggör självorganisering och vilar på en kunskapsallians mellan olika aktörer och handlar om social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Stadsområdesförvaltningen har inlett ett arbete med generationsöverskridande mötesplatser för alla. Mötesplats år handlar om att använda befintliga lokaler bättre och att människor i olika åldrar ska kunna mötas, ett sätt att öka tryggheten och den sociala hållbarheten. Under 2016 kommer konceptet att förverkligas. Fritidsgårdarna, mötesplats Gnistan, områdesbiblioteken och Allaktivitetshusen har anpassat sina verksamheter till ett ökat antal nyanlända flyktingbarn. Hermodsdalsskolan är den skola i Söder som tagit emot flest nyanlända barn under 2015 och Allaktivitetshusen har spelat en aktiv roll att välkomna de nya barnen och involvera och bjuda in dem i mötesplatsens aktiviteter. Allaktivitetshusen har under året fått ett uppdrag att öka samarbetet med civilsamhället. Under året bildades ett ungdomsråd i stadsområde Söder. Ungdomsrådet kommer bland annat driva frågan om nya mötesplatser i stadsområdet.

97 Utvecklingsområden Stadsområde Söder 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Det finns ett generellt behov av att förstärka uppföljningsarbetet för barn och unga för att få en samlad bild av deras livssituation, både i den sociala och i den fysiska miljön. De styrdokument som redan finns behöver följas upp på ett bättre och mer systematiskt sätt. Att förstärka barnperspektivet i redan befintliga styrdokument och strukturera uppföljningsarbetet bör beaktas i översynen av hur barnrättsperspektivet genomsyrar Malmö stads verksamheter och politiska beslut (åtgärd ). Samtliga nämnder och bolag Under året har Ungdomsrådet bildats inom stadsområde Söder. Det består av 14 ungdomar från hela stadsområdet som tillsammans med politiker från stadsområdesnämnden ska lyfta barn och ungas perspektiv i olika frågor. Syftet är att öka ungdomars inflytande och möjliggöra en dialog mellan ungdomar och politiker. Ungdomsrådet har valt att prioritera att arbeta med trygghetsfrågor, jämställdhet/antidiskriminering och delaktighet/demokrati. Medlemmar från Ungdomsrådet har varit delaktiga när stadsområdesförvaltningen tog fram en handlingsplan för trygghetsarbetet i stadsområdet, Trygg i Söder. Avdelningen för områdesutveckling har genomfört en pilotomgång med besöksenkät till utvalda verksamheter i syfte att fånga upp synpunkter och önskemål från barn och ungdomar. Resultaten från enkäterna påverkar utvecklingen av verksamheten. Allaktivitetshusen har liksom tidigare ett mycket starkt barn- och deltagarperspektiv i sin verksamhet. Alla aktiviteter som startas är ett resultat av barnens egna initiativ och önskemål. Inom individ- och familjeomsorgen har barn i hemlösa hushåll och deras behov uppmärksammats särskilt vid val av boende. Individ och familjeomsorgen har också arbetat för att öka graden av inflytande och delaktighet för flickor och pojkar som är placerade i familjehem. För att öka barns delaktighet har avdelningen även gjort försök med att erbjuda flickor och pojkar ett enskilt samtal med socialsekreteraren efter avslutad utredning. Detta har fallit väl ut och kommer att fortsätta även under Oxiebiblioteket har inför nybyggnation och renovering haft dialog med boende, bland annat barn och ungdomar. Det nya biblioteket har särskilt satsat på att utveckla verksamheten för barn. Drygt 20 medarbetare gick en utbildning i jämlikhetsanalys under året. En analys av beslutsunderlag till nämnden visade att vi bättre behöver beakta barnens perspektiv i ärenden. En checklista har tagits fram för att säkerställa att vi bland annat tar till vara barns intressen och perspektiv bättre. Den ska komplettera dokumentet Barnkonventionen handledning för politiker och tjänstemän. 97

98 98 Pågående arbete Stadsområde Väster 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Malmö stads personalpolicy säger att alla ska ha en god arbetsmiljö och att kommunen ska driva ett arbetsmiljöarbete som ger förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Malmö stads arbetsmiljöprocess är ett stöd i detta systematiska arbetsmiljöarbete. Hälsa och arbetsmiljö betonas också i samverkansavtalet. Pilotprojektet Förändra och förbättra den offentliga upphandlingen där Vita Jobb-modellen ingått är andra exempel på pågående arbete för förbättrade arbetsvillkor genom upphandlingsförfarandet. I projektets slutrapport ges förslag på vidare utveckling för att göra stadens upphandlingar socialt hållbara. Samtliga nämnder och bolag Analys av sjukfrånvaro har gjorts som lett till att en särskild prioritering kommer att göras genom förbättringsarbete med att fånga upp tidiga sjukskrivningar och insatser för personer med långtidssjukskrivning. Verksamhetsstöd har getts till chefer i dokumentationssystemet Adato. Utbildning av alla chefer (60/65) i Rehabilitering i praktiken och psykosocial arbetsmiljö. Fokus i utbildningen har varit chefens roll, jämställd handläggning i rehab ärende, arbete mot kränkande särbehandling och trakasserier, vikten av förebyggande arbete. Även utbildning i 1-1 samtal med färdighetsträning har ägt rum. Förberdelser med anledning av ny föreskrift ( ) om organisatorisk och social arbetsmiljö. Regler om bland annat arbetsbelastning, arbetstider och kränkande särbehandling ingår i föreskriften. Målet är att minska den arbetsrelaterade ohälsan. En Västerövergripande enkät avseende den psykosociala arbetsmiljön ägde rum i september. Motiverat Medarbetar Index, som är ett övergripande index i mätningen gav vid handen 2014: MMI 62 och 2015: MMI 67, d.v.s. resultatet hade förbättrats något. Klara förbättringsområden är arbete med stressnivån pga. uppfattad hög arbetsbelastning hos medarbetarna inom framför allt IoF och VoO, ordinärt boende. Andra slutsatser som kan dras av enkätundersökningen är att inom de områden som förvaltningen vidtagit aktiva insatser har också enkätresultaten förbättrats. Nya rutiner framtagna och implementerade avs hot och våld inom VoO. Tre olika checklistor framtagna; för nyanställning av chef, när chef slutar sin anställning, för nya medarbetare/medarbetare som återgår i tjänst efter tjänstledighet eller lång sjukskrivning. Översyn av arbetsmiljö med anledning av arbetsmiljöverkets tillsyn inom IoF. Angelägna åtgärder har vidtagits/ planerats som exvis chefsförtätning med 9 sektionschefer, ökad delaktighet för medarbetare, en genomgripande översyn av extern konsult av den bristande balans som finns mellan de krav som ställs och de förutsättningar/resurser som ges för att utföra arbetet, utarbetade rutiner avs arbetsmiljön, nytt introduktionsprogram för nyanställda, förbättringar av den fysiska arbetsmiljön, särskilt individinriktade insatser av rehabiliterande karaktär. Uppföljning 2 ggr/år till Stadsområdesnämnd Väster av det systematiska arbetsmiljöarbetet

99 Pågående arbete Stadsområde Väster 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgängliga mötesplatser För unga, år, finns en policy för mötesplatser i Malmö. I en skrivelse från majoritetens kommunalråd i oktober 2013 framgår att varje stadsområdesnämnd i budget 2014 har i uppdrag att avsätta två miljoner kronor av medlen per områdesprogram för långsiktig utveckling av mötesplatser för unga. Samtliga nämnder och bolag i samverkan med berörda aktörer En projektorganisation är tillsatt inför planeringen av det nya biblioteket som förväntas att öppna hösten En jämställdhetsanalys har genomförts på delar av den nuvarande verksamheten, som ligger till grund för planeringen av det nya biblioteket, i syfte att skapa förutsättningar för ett mer jämställt bibliotek. Biblioteken i Väster har även initierat planeringsarbetet gällande servicen "meröppet" i syfte att öka tillgängligheten. Inom Fritid och Förebyggande är planeringen igång gällande flyttning 2016 av Aktivitetshusets och Holma Infocenters verksamheter till det nybyggda punkthuset på Holma torg. Lyktans målgrupp omfattar numera förskola och har utökat åldern från barn i åk. sex till åk. nio. Basement kommer inte att kunna flytta till Lokstallet (pga. att lokalen är K-märkt och inte längre anses lämplig). För närvarande letar man efter lämplig ersättningslokal. Inom Fritid och Förebyggande har ett systematiskt arbete implementeras med både delaktighet- och jämställdhetsperspektiv, där ungdomarna är centrala aktörer. På Limhamns Mötesplats har hållits tre dialogmöten med besökarna i syfte att få underlag för att förbättra och utveckla verksamheten. Det som framkom är att mötesplatsen är i behov av viss förnyelse avs den fysiska miljön. Framtida identifierade utvecklingsområden är utökat samarbete med fritidsverksamheten avseende inflytandearbete, med biblioteken avseende kulturutbud, kommunikationsavdelningen avseende marknadsföring, Individ och familj och Vård och omsorg för att nå ut till vissa målgrupper. Andra utvecklingsområden är att samverka mer med civilsamhället och föreningar samt att bredda sin målgrupp utifrån ett folkhälso- och jämställdhetsperspektiv. 99

100 100 Utvecklingsområden Stadsområde Väster 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Det finns ett generellt behov av att förstärka uppföljningsarbetet för barn och unga för att få en samlad bild av deras livssituation, både i den sociala och i den fysiska miljön. De styrdokument som redan finns behöver följas upp på ett bättre och mer systematiskt sätt. Att förstärka barnperspektivet i redan befintliga styrdokument och strukturera uppföljningsarbetet bör beaktas i översynen av hur barnrättsperspektivet genomsyrar Malmö stads verksamheter och politiska beslut (åtgärd ). Samtliga nämnder och bolag Barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga, både i social och fysisk miljö, fortlöper men med vissa fördröjningar. Förvaltningen har tagit fram en plan för implementeringen av de styrdokument som berör barnperspektivet både i social och fysisk miljö. Vi ser vikten av att ta fram en handlingsplan för barn och ungas delaktighet och inflytande.förvaltningen har ett samarbete med Malmö Högskola kring den fysiska miljön utifrån ett barnperspektiv. Dessutom har barn varit delaktiga i trygghetsvandringar i syfte att få ett barnperspektiv i trygghetsfrågor. Vi anser att det är viktigt att skilja mellan Barnperspektiv och Barnrättsperspektiv; vi är duktiga på barnperspektiv, där vi ständigt har barn i fokus i utvecklingsmråden, men bör bli bättre på att skapa miljlö där barn får möjlighet att säga sin mening och få den respekterad. Som en del i detta arbete kommer artikel 12 i Barnkonventionen att genomsyra dialogen med barn och ungdomar i samband med utformningen av HolmaStan. Som en del i arbetet att stärka barnperspektivet kommer man från IoF att: 1. utbildas i hur man som socialsekreterare arbetar med Barnkonventionen i utredningar. 2. I grundutredning för ekonomiskt bistånd utreda även barnens situation. 3. Arbetsmarknadsenheten inom ekonomiskt bistånd har gjort en strukturell förändring där ett av syftena har varit att synligöra barnfamiljer som är en prioriterad grupp. Indelningen är gjord utifrån barnfamiljernas närhet till arbetsmarknaden. En grupp inom arbetsmarknadensenheten kommer att fokusera på barnfamiljer som står nära arbetsmarknaden. Den andra gruppen kommer att lägga fokus på barnfamiljer som står långt ifrån arbetsmarknaden. 4. Den 1 juli 2014 infördes bestämmelser i socialtjänstlagen (2001:453), SoL om fritidspeng för barn. Sammanstaget har 85 hushåll beviljats ekonomiskt bistånd till fritidspeng under perioden till Alla enheter ska informera sina klienter om möjligheten att söka fritidspeng för sina barn. 5. Vid nödprövning ska dessutom fullt bistånd beviljas för barnfamiljer. 6. I vuxenenheten har det utökats med en tjänst för att följa upp de ärenden som har beviljats insatsen akutboende. Barnfamiljer är en prioriterad grupp och ska ej vara placerad i akutboende längre än tre månader. 7. Boendestöd inom vuxenheten ska dokumentera vid besök om barnen var hemma eller ej och att fråga föräldrarna om barnen.

101 Pågående arbete Stadsområde Öster 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Malmö stads personalpolicy säger att alla ska ha en god arbetsmiljö och att kommunen ska driva ett arbetsmiljöarbete som ger förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Malmö stads arbetsmiljöprocess är ett stöd i detta systematiska arbetsmiljöarbete. Hälsa och arbetsmiljö betonas också i samverkansavtalet. Pilotprojektet Förändra och förbättra den offentliga upphandlingen där Vita Jobb-modellen ingått är andra exempel på pågående arbete för förbättrade arbetsvillkor genom upphandlingsförfarandet. I projektets slutrapport ges förslag på vidare utveckling för att göra stadens upphandlingar socialt hållbara. Samtliga nämnder och bolag En förutsättning för att skapa en god arbetsmiljö och friska medarbetare enligt intentionerna i personalpolicyn är att det bedrivs ett förebyggande- och systematiskt arbetsmiljöarbete. I Stadsområdesförvaltning Öster sker detta arbete efter en gemensam modell för systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) för samtliga arbetsplatser. Med ett gemensamt och tydligt arbetssätt är utgångspunkten att förebygga ohälsa och olycksfall på arbetsplatsen och uppfylla de krav som finns på arbetet för en god arbetsmiljö. När det gäller krav på arbetsmiljön i upphandlingar har det vid exempelvis upphandling av företagshälsovård angivits att leverantören är skyldig att följa och hålla sig underrättad om de lagar, förordningar, praxis som gäller för den verksamhet som bedrivs enligt avtal. Det ställs krav på att leverantören ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete och att arbetet ska bedrivas enligt intentionerna i arbetsmiljölagen. 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgängliga mötesplatser För unga, år, finns en policy för mötesplatser i Malmö. I en skrivelse från majoritetens kommunalråd i oktober 2013 framgår att varje stadsområdesnämnd i budget 2014 har i uppdrag att avsätta två miljoner kronor av medlen per områdesprogram för långsiktig utveckling av mötesplatser för unga. Samtliga nämnder och bolag i samverkan med berörda aktörer Tegelhuset håller på att i samarbete med målgruppen och andra aktörer att utvecklas till ett aktivitetscenter, en mötesplats där unga möts av ett brett utbud av kultur- och fritidsaktiviteter. I samarbete med föreningar och andra aktörer kan Tegelhuset erbjuda ett större utbud av meningsfulla fritidsaktiviteter utifrån ungdomars önskemål. I dagsläget är ca 25 föreningar aktiva i Tegelhuset med aktiviteter såsom parkour, yoga och mattehjälp. En annan viktig del av Tegelhusets verksamhet är dropin-verksamheten i samarbete med Arbetsförmedlingen. Här får ungdomar hjälp och stöd med att komma i arbete, praktik eller studier. 101

102 102 Utvecklingsområden Stadsområde Öster 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Det finns ett generellt behov av att förstärka uppföljningsarbetet för barn och unga för att få en samlad bild av deras livssituation, både i den sociala och i den fysiska miljön. De styrdokument som redan finns behöver följas upp på ett bättre och mer systematiskt sätt. Att förstärka barnperspektivet i redan befintliga styrdokument och strukturera uppföljningsarbetet bör beaktas i översynen av hur barnrättsperspektivet genomsyrar Malmö stads verksamheter och politiska beslut (åtgärd ). Samtliga nämnder och bolag Stadsområde Öster arbetar kontinuerligt med att belysa barnperspektivet i styrdokument och vid uppföljning. Ett exempel på detta är avdelningen för områdesutvecklings matris för systematisk verksamhetsutveckling som innebär att barn och unga lyfts fram inom samtliga uppdragsområden. Inför planeringen av verksamhet 2016 har medborgare involverats i planeringsarbetet, däribland barn och unga, i syfte att lyssna in behov och idéer på avdelningens aktiviter och innehåll. Avdelningen arbetar även med delaktighet och närdemokrati genom t.ex. ungdomsråd och genom att barn bjuds in att bidra med sina perspektiv på närsamhället i stadsutvecklingsprocesser t ex Culture casbah. Under 2015 utbildade avdelningen för områdesutveckling en medarbetare i att bli barnrättsstrateg. Medarbetaren förser medarbetare med kunskapshöjande insatser samt är ett stöd i att ta fram nya verktyg samt göra interna granskningar kring hur barnperspektivet belyses. Barnperspektivet beaktas i all myndighetsutövning där barn är berörda inom Individ och familj och Vård och omsorg. När t ex vuxna ansöker om ekonomiskt bistånd uppmärksammas barnens situation och hänsyn tas till barnperspektivitet i samtliga beslut som avser familjer med barn. Enheten för barn och familj har skriftliga rutiner för hur flickor och pojkar ska vara delaktiga i utredningar och insatser. Barnen ska få information om sitt ärende men framförallt ska de få uttrycka sina synpunkter och utifrån barnets ålder och mognad vara delaktiga i beslut som berör dem.

103 Pågående arbete Stadsrevisionen 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Malmö stads personalpolicy säger att alla ska ha en god arbetsmiljö och att kommunen ska driva ett arbetsmiljöarbete som ger förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Malmö stads arbetsmiljöprocess är ett stöd i detta systematiska arbetsmiljöarbete. Hälsa och arbetsmiljö betonas också i samverkansavtalet. Pilotprojektet Förändra och förbättra den offentliga upphandlingen där Vita Jobb-modellen ingått är andra exempel på pågående arbete för förbättrade arbetsvillkor genom upphandlingsförfarandet. I projektets slutrapport ges förslag på vidare utveckling för att göra stadens upphandlingar socialt hållbara. Samtliga nämnder och bolag God arbetsmiljö är ett ledord i revisionens arbete. Det systematiska arbetsmiljöarbetet fortskrider enligt stadens policy med kartläggningar av risker, uppföljning och åtgärder. Medarbetarnas möjlighet att påverka både arbetstider och arbetsinsatser är mycket hög. Öppen dialog mellan medarbetare och medarbetare samt medarbetare och chef är en framgångsfaktor som har gett höga värden i senaste medarbetarenkäten. APT varje vecka samt medarbetarsamtal så ofta som medarbetare önskar är också viktigt för en välmående och framgångsrik organisation. 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgängliga mötesplatser För unga, år, finns en policy för mötesplatser i Malmö. I en skrivelse från majoritetens kommunalråd i oktober 2013 framgår att varje stadsområdesnämnd i budget 2014 har i uppdrag att avsätta två miljoner kronor av medlen per områdesprogram för långsiktig utveckling av mötesplatser för unga. Samtliga nämnder och bolag i samverkan med berörda aktörer Ej relevant i förhållande till uppdraget 103

104 104 Utvecklingsområden Stadsrevisionen 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Det finns ett generellt behov av att förstärka uppföljningsarbetet för barn och unga för att få en samlad bild av deras livssituation, både i den sociala och i den fysiska miljön. De styrdokument som redan finns behöver följas upp på ett bättre och mer systematiskt sätt. Att förstärka barnperspektivet i redan befintliga styrdokument och strukturera uppföljningsarbetet bör beaktas i översynen av hur barnrättsperspektivet genomsyrar Malmö stads verksamheter och politiska beslut (åtgärd ). Samtliga nämnder och bolag Stadsrevisionen granskar årligen all verksamhet i staden utifrån god revisionssed. I de fall granskningar berör barn och unga genomsyras granskningen av ett barnperspektiv

105 Pågående arbete MKB 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Malmö stads personalpolicy säger att alla ska ha en god arbetsmiljö och att kommunen ska driva ett arbetsmiljöarbete som ger förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Malmö stads arbetsmiljöprocess är ett stöd i detta systematiska arbetsmiljöarbete.hälsa och arbetsmiljö betonas också i samverkansavtalet. Pilotprojektet Förändra och förbättra den offentliga upphandlingen där Vita Jobb-modellen ingått är andra exempel på pågående arbete för förbättrade arbetsvillkor genom upphandlingsförfarandet. I projektets slutrapport ges förslag på vidare utveckling för att göra stadens upphandlingar socialt hållbara. Samtliga nämnder och bolag MKB tillämpar under 2015 sociala klausuler vid upphandling. Kommentarer 2016: MKB fortsätter tillämpa socialt ansvar vid upphandling. MKB HBTQ-certifieras vilket inkluderar alla medarbetare. 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgängliga mötesplatser För unga, år, finns en policy för mötesplatser i Malmö. I en skrivelse från majoritetens kommunalråd i oktober 2013 framgår att varje stadsområdesnämnd i budget 2014 har i uppdrag att avsätta två miljoner kronor av medlen per områdesprogram för långsiktig utveckling av mötesplatser för unga. Samtliga nämnder och bolag i samverkan med berörda aktörer MKB driver själv fritidsverksamhet i några av våra bostadsområde, vi arrangerar även event av lokalkaraktär men arbetar samtidigt med att öppna upp och koppla samman staden för att möjliggöra fler möten. Kaninhotell, konstnärskollektiv, sponsring av idrottssatsningar (FC Rosengård, fotbollskola) och kulturella arrangemant(innocarnival, ARF, Art scape) är några exempel. 105

106 106 Utvecklingsområden MKB 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Det finns ett generellt behov av att förstärka uppföljningsarbetet för barn och unga för att få en samlad bild av deras livssituation, både i den sociala och i den fysiska miljön. De styrdokument som redan finns behöver följas upp på ett bättre och mer systematiskt sätt. Att förstärka barnperspektivet i redan befintliga styrdokument och strukturera uppföljningsarbetet bör beaktas i översynen av hur barnrättsperspektivet genomsyrar Malmö stads verksamheter och politiska beslut (åtgärd ). Samtliga nämnder och bolag Barnperspektivet finns med i flertalet av MKB:s satsningar av såväl fysisk som social miljö. Några exempel är satningen på Läxhjälp på Värner Rydén skolan, Säg Hej i skolan samt lokala mötesplatser i våra bostadsområden. Kommentarer 2016: MKB fortsätter satsningar på barn och unga, Läxhjälpen på Värner Rydenskolan fortsätter. Utöver de ordinarie sommarvikariaten erbjuder MKB sommarjobb till elever årskurs 8 9 inom Läxhjälpen och till ca 20 ungdomar genom Ung i sommar/ Malmö stad. MKB ordnar 60 praoplatser till åttondeklassare på Värner Rydenskolan, Varje droppe (hållbarhetsprojekt) syfte att finansera språkutflykter på Holmaskolan, Trygghetsamtal med Stenkula fritidsgård samarbetsprojekt mellan MKB statsområde Innerstaden och Gatukontoret. Ytterligare satsningar är odlingssamarbete för förskoleelver i Sorgnfri, MKB bygger Botanisk trädgård i Örtagård ca 50 elever från Örtagårdsskolan involverade.

107 Pågående arbete Parkerings AB Malmö 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Malmö stads personalpolicy säger att alla ska ha en god arbetsmiljö och att kommunen ska driva ett arbetsmiljöarbete som ger förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Malmö stads arbetsmiljöprocess är ett stöd i detta systematiska arbetsmiljöarbete. Hälsa och arbetsmiljö betonas också i samverkansavtalet. Pilotprojektet Förändra och förbättra den offentliga upphandlingen där Vita Jobb-modellen ingått är andra exempel på pågående arbete för förbättrade arbetsvillkor genom upphandlingsförfarandet. I projektets slutrapport ges förslag på vidare utveckling för att göra stadens upphandlingar socialt hållbara. Samtliga nämnder och bolag Här är det mest det systematiska arbetsmiljöarbetet som vi arbetar med. Vi ligger väl framme i denna delen. Arbete med krav på arbetsmiljö i upphandlingar har påbörjats. Samarbete med MKB om praktikplatser. 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgängliga mötesplatser För unga, år, finns en policy för mötesplatser i Malmö. I en skrivelse från majoritetens kommunalråd i oktober 2013 framgår att varje stadsområdesnämnd i budget 2014 har i uppdrag att avsätta två miljoner kronor av medlen per områdesprogram för långsiktig utveckling av mötesplatser för unga. Samtliga nämnder och bolag i samverkan med berörda aktörer Parkering Malmö tillhandahåller 2st graffitiväggar på P-huset Anna. 107

108 108 Utvecklingsområden Parkerings AB Malmö 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Det finns ett generellt behov av att förstärka uppföljningsarbetet för barn och unga för att få en samlad bild av deras livssituation, både i den sociala och i den fysiska miljön. De styrdokument som redan finns behöver följas upp på ett bättre och mer systematiskt sätt. Att förstärka barnperspektivet i redan befintliga styrdokument och strukturera uppföljningsarbetet bör beaktas i översynen av hur barnrättsperspektivet genomsyrar Malmö stads verksamheter och politiska beslut (åtgärd ). Samtliga nämnder och bolag Parkering Malmö stöttar ett flertal föreningar och evenmang för barn. Ett exempel är Kalvinknatet, ett motionslopp i Malmö som riktar sig till barn och ungdomar.

109 Pågående arbete Stadsteatern 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Malmö stads personalpolicy säger att alla ska ha en god arbetsmiljö och att kommunen ska driva ett arbetsmiljöarbete som ger förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Malmö stads arbetsmiljöprocess är ett stöd i detta systematiska arbetsmiljöarbete. Hälsa och arbetsmiljö betonas också i samverkansavtalet. Pilotprojektet Förändra och förbättra den offentliga upphandlingen där Vita Jobb-modellen ingått är andra exempel på pågående arbete för förbättrade arbetsvillkor genom upphandlingsförfarandet. I projektets slutrapport ges förslag på vidare utveckling för att göra stadens upphandlingar socialt hållbara. Samtliga nämnder och bolag Malmö Stadsteaters arbete med arbetsmiljöfrågor innefattar ett systematiskt arbete med bl a skyddsronder, arbetsmiljösamverkan, handlingsplaner mm. Detta arbete bedrivs i samverkan med de fackliga organisationerna. Hur personalen upplever arbetsmiljöfrågorna mäts i medarbetarenkäter. Hälsoaspekten syns bl a i att bolaget har som policy att personalen har möjlighet att motionera på arbetstid. 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgängliga mötesplatser För unga, år, finns en policy för mötesplatser i Malmö. I en skrivelse från majoritetens kommunalråd i oktober 2013 framgår att varje stadsområdesnämnd i budget 2014 har i uppdrag att avsätta två miljoner kronor av medlen per områdesprogram för långsiktig utveckling av mötesplatser för unga. Samtliga nämnder och bolag i samverkan med berörda aktörer Framförallt är det Stadsteaterns satsning på Unga Teatern, med pedagogisk och föreställningsverksamhet, som erbjuder stadens och regionens unga sådana mötesplatser. Unga Teaterns verksamhet bedrivs, förutom på Hipp och Studion, även ute på skolorna. 109

110 110 Utvecklingsområden Stadsteatern 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Det finns ett generellt behov av att förstärka uppföljningsarbetet för barn och unga för att få en samlad bild av deras livssituation, både i den sociala och i den fysiska miljön. De styrdokument som redan finns behöver följas upp på ett bättre och mer systematiskt sätt. Att förstärka barnperspektivet i redan befintliga styrdokument och strukturera uppföljningsarbetet bör beaktas i översynen av hur barnrättsperspektivet genomsyrar Malmö stads verksamheter och politiska beslut (åtgärd ). Samtliga nämnder och bolag Malmö Stadsteater bedriver sedan många år tillbaka en verksamhet som riktas mot barn. Den har utvecklats från skapandet av familjeföreställningar i början av 2000-talet och andra barnföreställningar till bildandet av Unga Teatern förra året. Den innefattar numera en pedagogisk verksamhet med olika teaterkurser för barn.

111 Kontakt & mer info Eva Renhammar, Koordinator för social hållbarhet i Malmö stad Tel: E-post: eva.renhammar@malmo.se Lisa Janzon, Kommunikatör Tel: E-post: lisa.janzon@malmo.se Mer information om Malmökommissionen och det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö finns på

112 Det här är en sammanfattning av uppföljningen av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö som presenterades för kommunstyrelsen Den första rapporten kom Här beskrivs bland annat utredningsuppdragen, det pågående arbetet och utvecklingsområden som förvaltningar och bolag arbetar med. Arbetet med socialt hållbart Malmö bygger på Malmökommissionens rekommendationer för ett socialt hållbart Malmö. Läs mer på