Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö uppföljning av 2016 års verksamhet

Transkript

1 Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö uppföljning av 2016 års verksamhet STADSKONTORET

2 Malmö stad 2017 Upprättad: Version: 1.0 Ansvarig: Anna Balkfors, Lisa Gunnefur, Susanne Abramsson Förvaltning: Stadskontoret, Välfärdsavdelningen Enhet: FoU socialt hållbar utveckling Grafisk design och illustration: Tapper Geist 2 STADSKONTORET

3 Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö uppföljning av 2016 års verksamhet STADSKONTORET

4 4 STADSKONTORET

5 Innehåll Sammanfattning 6 Disposition av rapporten 7 Bakgrund 9 Organisering av arbetet 10 Styrgrupp för social hållbarhet 10 Det koordinerande stödet 10 Tillvägagångssätt för 2016 års uppföljning 11 Uppföljning av utredningsuppdrag efter Malmökommissionen 11 Uppföljning av årsanalyserna 12 Uppföljning 2016 resultat 15 Uppföljning av utredningsuppdrag efter Malmökommissionen 15 Genomlysning utifrån Kommunfullmäktiges 9 mål 15 Genomlysning utifrån nämndernas årsanalyser 18 Hållbarhetsrapport Diskusssion 30 Sammanfattande reflektion av årsanalyserna Det fortsatta arbetet 32 BILAGA 1. SAMMANSTÄLLNING AV UTREDNINGSUPPDRAG DET FORTSATTA ARBETET FÖR ETT SOCIALT HÅLLBART MALMÖ UPPFÖLJNING AV 2016 ÅRS VERKSAMHET 5

6 Sammanfattning Stadskontoret har i enlighet med kommunstyrelsens beslut (STK ) följt upp Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Föreliggande uppföljningsrapport är den tredje i ordningen och avser 2016 års arbete. Uppföljningen har fokuserat på att dels följa upp i vilken utsträckning Malmökommissionens två övergripande rekommendationer omsatts av Malmö stads nämnder och dels i vilken utsträckning de 30-talet utredningsuppdrag som olika förvaltningar och nämnder ansvarar för är genomförda. För att få en bild av utvecklingen av de två övergripande rekommendationerna: socialt investeringsperspektiv och demokratiserad styrning genom kunskapsallianser har en analys genomförts av samtliga nämnders årsanalyser. Analysen visar en tydlig förflyttning sedan förra årets uppföljning avseende medvetenheten om sociala och ekonomiska villkor och om betydelsen av likvärdiga förutsättningar för tillgång till de välfärdstjänster som kommunen ansvarar för. Nämnderna redovisar i betydligt större utsträckning än föregående år aspekter avseende jämlikhet. Uppföljningen vittnar också om att en förflyttning avseende den övergripande rekommendationen om att etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika. Det förefaller dock finnas ett fortsatt behov av stöd för att utveckla metoder och verktyg för ett socialt investeringsperspektiv. När det gäller den övergripande rekommendationen; Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning märks en tydlig förflyttning. Vid förra årets uppföljning beskrev ett antal nämnder hur man arbetar med kunskapsallianser, men nu gör man det genomgående. Det finns en varierande beskrivning av motiven till kunskapsallianser. Syftet är att åstadkomma förbättringar genom förändrat arbetssätt med mer demokratisk styrning. Att samarbeta och/eller ha medborgardialoger är inte det samma som att ingå en kunskapsallians för att förstå orsaker till problem, identifiera lösningar/arbetssätt och arbeta med lösningar i samverkan. Det som framträder tydligare än vid förra årets uppföljning är att flera nämnder skriver om vad kunskapsallianser genererat för resultat och de för samtidigt resonemang om svårigheter att beskriva resultat och effekter. Sammanställningen av status gällande de särskilda utredningsuppdragen som kommunstyrelsen beslutat om visar att majoriteten har slutförts/är avslutade. 27 av utredningsuppdragen har slutförts att jämföras med 16 föregående år (grönt trafikljus). Fyra av utredningsuppdragen fortlöper planenligt, men är inte avslutade. Detta att jämföra med 15 föregående år (gult trafikljus). Årets uppföljning visar att ett uppdrag inte påbörjats. Det gäller uppdraget Gör en social konsekvensbedömning av projektet Amiralsstaden. En omfattande stadsomvandlingsprocess i Amiralstaden är påbörjad, men att göra en social konsekvensbedömning förutsätter att det finns konkreta förslag att utgå ifrån. Därför betraktas utredningsuppdraget som ej påbörjat. Uppföljningen har fokuserat på vad som gjorts och om det skett någon förflyttning avseende de två övergripande rekommendationerna och fokuserar inte på om man kan 6 STADSKONTORET

7 se någon effekt på hälsa och ojämlikhet i hälsa. Detta kommer den av kommunstyrelsen beslutade tvärvetenskapliga utvärderingen att belysa. Utvärderingen ska ha en framåtsyftande ansats och fungera som ett stöd i det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö och omfatta tre delar. Dels att analysera processen och organiseringen av arbetet. Dels analysera resultat och effekter av de initiativ som genererats ur Malmökommissionen och de beslut som kommunstyrelsen fattat för att dra slutsatser om framtida prioriteringar. Utvärderingen ska också ge förslag på hur en modell för uppföljning av effekter kan följas på lång sikt. Vidare ska utvärderingen generera ett lärandemoment så att utvärderingen och analyserna tas till vara och används som en del i det fortsatta utvecklingsarbetet för Malmö som en hållbar stad. Uppföljningen av rekommendationerna sprungna ur Malmökommissionen ska från och med 2017 ingå i Malmö stads ordinarie styr- och ledningssystem och föreliggande uppföljningsrapport blir sannolikt den sista separata uppföljningen av detta slag. I kommunstyrelsens budget för 2017 anges att Malmökommissionens arbete kompletteras med en ambitiös satsning för att implementera Agenda 2030 och de 17 globala målen. En genomlysning av de 17 målen i relation till Malmökommissionens 72 rekommendationer har gjorts. Denna vittnar om att majoriteten av de 17 målen har direkt bäring på förslagen från Malmökommissionen och det utvecklingsarbete som nu pågår. Kommunstyrelsen har beslutat om att inrätta ett hållbarhetskansli. Detta kansli kommer att ha en viktigt funktion för det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö och i arbetet att implementera FN:s Globala mål/agenda Den organisation, kontaktytor och infrastruktur som etablerats för att implementera rekommendationerna från Malmökommissionen bör tas till vara i arbetet med att implementera Agenda Disposition av rapporten Uppföljningsrapporten inleds med en kort beskrivning av bakgrunden till uppföljningen, hur arbetet organiserats utifrån stadskontorets koordinerande uppdrag och en kort sammanfattning av vad som genomförts under året. Därefter presenteras tillvägagångssättet för 2016 års uppföljning och resultatet av denna. Avslutningsvis diskuteras ett antal pågående processer med särskild betydelse för det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. DET FORTSATTA ARBETET FÖR ETT SOCIALT HÅLLBART MALMÖ UPPFÖLJNING AV 2016 ÅRS VERKSAMHET 7

8

9 Bakgrund I mars 2014 (STK ) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö, med utgångspunkt från förslagen från Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommunstyrelsen beslutade då att ställa sig bakom Malmökommissionens två övergripande rekommendationer och att de ska vara vägledande för samtliga nämnder och bolag; Etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Kommissionen föreslog 24 mål och 74 åtgärder. Dessa åtgärder delades upp i tre olika kategorier; 1. Utredningsuppdrag (nytt uppdrag från kommunstyrelsen). 2. Pågående arbeten (redan beslutade insatser och uppdrag i linje med Malmökommissionens förslag). 3. Utvecklingsområden (arbetet inom ett område bör utvecklas). Kommunstyrelsen beslutade också att stadskontoret skulle koordinera kommunens fortsatta utvecklingsarbete för ett socialt hållbart Malmö samt att årligen återkomma med en rapport om hur arbetet fortskrider. En första uppföljning av arbetet presenterades för kommunstyrelsen i april 2015 (STK ). Den byggde på intervjuer med förvaltnings- och bolagschefer och en uppföljning av utredningsuppdragen. Uppföljningen visade att flertalet förvaltningar och något bolag arbetade i linje med Malmökommissionens intentioner. Gällande utredningsuppdragen påbörjades dessa under Vad gällde de uppdrag som betecknas som utvecklingsområden och pågående arbete kunde konstateras att hälften av förvaltningarna och bolagen angav att arbetet fortlöpte eller hade påbörjats. Den andra uppföljningen, baserat på 2015-års arbete presenterades för kommunstyrelsen i maj 2016 (STK ). Denna baserades på textanalyser av alla nämnders årsanalyser för att se om det skett någon förflyttning utifrån Malmökommissionens två övergripande rekommendationer och hur man beskriver arbetet med jämlik hälsa. Det framkom att social hållbarhet fanns på agendan på ett tydligare sätt än vid föregående års uppföljning. Särskilt tydligt framkom detta vad gäller de fysiska förvaltningarna/nämnderna som i större utsträckning än föregående år beskrev aktiviteter kopplade till de övergripande rekommendationerna. Gällande uppföljningen av utredningarna betecknades 16 som slutförda, 15 som att de fortlöpte planenligt, men ej var avslutade och ett utredningsuppdrag som avstannat eller ej påbörjas. Kommunstyrelsen fattade två beslut baserade på uppföljningen av 2015 års arbete: 1. Att uppföljningen av rekommendationerna sprungna ur Malmökommissionen från och med 2017 ska ingå i Malmö stads ordinarie styr och ledningssystem. 2. Att uppdra åt stadskontoret att ta fram ett underlag för en tvärvetenskaplig utvärdering av "Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö" och återkomma till kommunstyrelsen med förslag. Baserat på besluten ovan blir sannolikt denna uppföljningsrapport den sista av detta slag. En diskussion om utvärderingen och uppföljningen i styr- och ledningssystemet presenteras i slutet av denna rapport. DET FORTSATTA ARBETET FÖR ETT SOCIALT HÅLLBART MALMÖ UPPFÖLJNING AV 2016 ÅRS VERKSAMHET 9

10 Organisering av arbetet Styrgrupp för social hållbarhet Stadsdirektören har tillsatt sju tvärsektoriella styr- och ledningsgrupper för olika områden med representation från olika verksamheter. En av dessa styrgrupper är Styrgruppen för social hållbarhet. Styrgruppen leds av stadsdirektören och i gruppen ingår direktörerna för stadsområde Söder, Norr och Innerstaden, sociala resursförvaltningen, förskoleförvaltningen samt stadskontorets välfärdsdirektör och koordinatorn för arbetet. Styrgruppens uppdrag har varit att stödja och följa arbetet för ett socialt hållbart Malmö utifrån tidigare nämnda kommunstyrelseuppdrag samt utvecklingen av försörjningsstödsatsningen och skolbetygen. Styrgruppen, utökad med fastighetsdirektören har även utgjort styrgrupp för uppdraget att ta fram en modell för samverkan med fastighetsägare samt uppdraget att utreda möjligheten att samla ansvaret för att minska hemlöshet i Malmö. Det koordinerande stödet Stadskontoret har ansvarat för koordinering och uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Det innefattar de beslut som kommunstyrelsen fattat i ärendet STK , men inbegriper inte stadens arbete med social hållbarhet i stort. I uppdraget har ingått att följa upp verksamheten gällande social hållbarhet. En uppföljningsrapport baserat på vad som gjordes 2015 presenterades för kommunstyrelsen i maj En populärversion utarbetades och översattes även till engelska. Arbetet har också omfattat olika former av stöd till nämnder och förvaltningar i strategiarbete gällande social hållbarhet. Det har inneburit en rad genomförda utbildningar, workshops, strategiskt stöd och presentationer till ledningsgrupper, politiska nämnder och arbetsgrupper. En del i arbetet har varit att omvärldsbevaka vad som görs gällande social hållbarhet och jämlik hälsa i Sverige och internationellt och inhämta andras erfarenheter. Malmö stad var först ut i Sverige med en så kallad lokal Marmotkommission. Sedan dess har initiativ tagits till liknande förändringsarbete i ett 15-tal andra kommuner och landsting/ regioner. För lärande och kunskapsutbyte har ett storstadsnätverk etablerats mellan Malmö stad, Stockholms stad och Göteborgs stad för frågor gällande social hållbarhet. Vidare har ett samarbete utvecklats med SKL om sociala investeringar, samt ett fortsatt samarbete med andra kommuner och regioner via Mötesplats Social hållbarhet som faciliteras av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Folkhälsomyndigheten. Våren 2015 beslutade Regeringen att tillsätta en Kommission för jämlik hälsa med 10 STADSKONTORET

11 uppdrag att lämna förslag som kan bidra till att hälsoklyftorna minskar (Dir. 2015:60). Arbetet har följts på nära håll utifrån att Malmö stad bland annat ingår som en av sju representanter från kommuner och landsting i en referensgrupp till Kommissionen. Till grund för Kommissionens uppdrag ligger regeringens mål om att de påverkningsbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation. I augusti 2016 lämnade Kommissionen sitt första delbetänkande Det handlar om jämlik hälsa utgångspunkter för Kommissionens vidare arbete (SOU 2016:55). Socialdepartementet har berett Malmö stad möjlighet att yttra sig över det andra betänkandet För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4). I maj 2017 ska Kommissionen överlämna ett slutbetänkande till regeringen med förslag. Delbetänkande och slutbetänkande kan komma att utgöra ett underlag för Malmös fortsatta arbete. Koordineringen har också omfattat att sprida kunskaper och erfarenheter av arbetet i Malmö. Det har gjorts bland annat genom arrangemang av ett antal seminarier och workshops i egen regi och i samverkan med bland annat akademi och civilsamhälle. I urval: Regional konferens om jämlik hälsa med Nationella kommissionen för jämlik hälsa, Länsstyrelsen, Kommunförbundet Skåne, Region Skåne och Nätverket idéburen sektor, Social Innovation Summit tillsammans med Mötesplats social innovation, Malmö högskola, MR-dagarna; seminarium om Mänskliga rättigheter som hävstång för social hållbarhet och en internationell konferens på temat Sustainable City Development En del i det koordinerande uppdraget har varit att kommunicera vad som pågår och görs både internt inom Malmö stad och externt. Liksom tidigare år finns det ett stort intresse från andra aktörer utanför Malmö att ta del av Malmös utvecklingsarbete. Detta har genererat ett stort antal besök och presentationer för såväl kommuner och landsting som i olika forum på såväl nationell som internationell nivå. Under 2016 har stadskontoret kommunicerat via det digitala nyhetsbrevet Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Under 2016 publicerades sex nyhetsbrev. Antalet prenumeranter har ökat år från år och är nu uppe i 790, vilket är 60 fler än föregående år. Särskilt kommunikationsfokus har under året getts den övergripande rekommendationen; Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Det mot bakgrund av att kommunstyrelsen valt att i Malmö stads budget 2016 ge ett särskilt uppdrag till samtliga nämnder att fokusera på kunskapsallianser; / Nämnderna ges i uppdrag att utifrån sina verksamheter identifiera potentiella kunskapsallianser för att fånga viktiga erfarenheter och kunskaper som kan vara betydelsefulla för att utveckla staden i Malmökommissionens anda. Bland annat har två filmer tagits fram med konkreta exempel på pågående arbete med kunskapsallianser i Malmö. Dessa finns på DET FORTSATTA ARBETET FÖR ETT SOCIALT HÅLLBART MALMÖ UPPFÖLJNING AV 2016 ÅRS VERKSAMHET 11

12 Tillvägagångssätt för 2016 års uppföljning Uppföljning av utredningsuppdrag efter Malmökommissionen Som beskrivits ovan är Malmökommissionens 74 åtgärder hanterade utifrån att ett antal åtgärder betecknats som utvecklingsområden och andra som pågående arbete. Därtill initierades ett 30-tal utredningsuppdrag med nya åtaganden för olika nämnder. Årets uppföljning har fokuserat på utredningsuppdragen då de åtgärder från Malmökommissionen som definierats som utvecklingsområden och pågående arbete kommer att följas upp i kommande utvärdering. En sammanställning av status gällande de särskilda utredningsuppdragen som kommunstyrelsen beslutat om har sammanställts i en matris (bilaga 1). Av denna framgår det vilka beslut som fattats och när. Att utredningarna är avslutade innebär att de är behandlade och avrapporterade i kommunstyrelsen som fattat beslut om fortsättningen. I matrisen framgår om ärendena är avslutade, fortlöper planenligt, har avstannat eller inte påbörjats. Grönt trafikljus indikerar att uppdraget är slutfört/avslutat Gult trafikljus indikerar att arbetet fortlöper planenligt Rött trafikljus indikerar att arbetet avstannat eller ej påbörjats Uppföljning av årsanalyserna Årets uppföljning utgår ifrån Malmö stads nämnders årsanalyser. Årsanalyserna är redogörelser utifrån kommunfullmäktiges nio antagna målområden, mål och särskilda uppdrag samt nämndernas definierade nämndsmål. Utgångspunkten för uppföljningen har dels varit att undersöka i vilken utsträckning de två övergripande rekommendationerna återspeglas i årsanalyserna. Dels att med utgångspunkt ifrån årsanalyserna se om det skett någon form av förflyttning vad gäller 12 STADSKONTORET

13 fokus på social hållbarhet/jämlik hälsa sedan året innan. Genomgången av årsanalyserna har gjorts utifrån tre frågeställningar; 1. I vilken utsträckning beskrivs hur man arbetar med den övergripande rekommendationen; En social investeringspolitik som kan göra samhällsystemen mer jämlika. 2. I vilken utsträckning beskrivs hur man arbetar med den övergripande rekommendationen; Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. 3. Kan man se någon form av förflyttning från föregående år gällande; huruvida man refererar till Malmökommissionen, ett fortsatt arbete för ett socialt hållbart Malmö och i vilken utsträckning jämlika livsvillkor och jämlik hälsa finns beskrivet. Inriktningen från kommunfullmäktige 2016 har varit; med avstamp i Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö ska staden arbeta med sociala investeringar och bygga kunskapsallianser. I Malmö stads budget 2016 finns ett särskilt uppdrag till samtliga nämnder. Nämnderna ges i uppdrag att utifrån sina verksamheter identifiera potentiella kunskapsallianser för att fånga viktiga erfarenheter och kunskaper som kan vara betydelsefulla för att utveckla staden i Malmökommissionens anda. Hur nämnderna beskrivit sitt arbete kring detta uppdrag belyses särskilt. Uppföljningen av årsanalyserna presenteras dels med reflektioner utifrån kommunfullmäktiges nio målområden dels hur respektive nämnd beskriver hur man arbetar med jämlik hälsa, social hållbarhet, sociala investeringar och kunskapsallianser. Årsanalyserna har hämtats från Stratsys och omfattar samtliga nämnder. Bolagen finns inte med då de inte redovisat specifika årsanalyser likt nämnderna. DET FORTSATTA ARBETET FÖR ETT SOCIALT HÅLLBART MALMÖ UPPFÖLJNING AV 2016 ÅRS VERKSAMHET 13

14 14 STADSKONTORET

15 Uppföljning 2016 resultat Nedan presenteras resultatet av uppföljningen För det första en uppföljning av de särskilda uppdragen efter Malmökommissionen. För det andra en sammanfattning av vad som kan utläsas av årsanalyserna presenterade utifrån kommunfullmäktiges nio mål. För det tredje en presentation av hur respektive nämnd beskriver hur man arbetar med jämlik hälsa, social hållbarhet, sociala investeringar och kunskapsallianser. För det fjärde presenteras några aspekter ur Hållbarhetsrapport 2016 utifrån frågeställningen om man kan utläsa om det skett några förändringar gällande hälsa och sociala bestämningsfaktorer för hälsa. Uppföljning av utredningsuppdrag efter Malmökommissionen I detta avsnitt presenteras resultatet av uppföljningen gällande de 30-tal särskilda utredningsuppdrag med särskilda utredningsdirektiv direktiv från kommunstyrelsen. I matrisen, (bilaga 1), framgår om ärendena är avslutade, fortlöper planenligt, har avstannat eller inte påbörjats. Sammanställningen av status gällande de särskilda utredningsuppdragen som kommunstyrelsen beslutat om visar att majoriteten har slutförts/är avslutade. Det är 27 av utredningsuppdragen som har slutförts att jämföras med 16 föregående år (grönt trafikljus). Det är fyra utredningsuppdrag som fortlöper planenligt, men inte är avslutade. Detta att jämföra med 15 föregående år (gult trafikljus). Årets uppföljning visar att ett uppdrag inte påbörjats. Det gäller uppdraget Gör en social konsekvensbedömning av projektet Amiralsstaden. En omfattande stadsomvandlingsprocess i Amiralstaden är påbörjad, men att göra en social konsekvensbedömning förutsätter att det finns konkreta förslag att utgå ifrån. Därför betraktas utredningsuppdraget som ej påbörjat. DET FORTSATTA ARBETET FÖR ETT SOCIALT HÅLLBART MALMÖ UPPFÖLJNING AV 2016 ÅRS VERKSAMHET 15

16 Genomlysning utifrån Kommunfullmäktiges 9 mål Kommunfullmäktige har beslutat om nio målområden där respektive nämnd preciserar egna nämndsmål och sammanfattar dessa i en årsredovisning. Den genomlysning som gjorts här syftat till att utläsa om man arbetar utifrån Malmökommissionens övergripande rekommendationer och om, och i så fall hur man beaktar jämlik hälsa, särskilt där det efterfrågas i målen. Nedan lyfts de mest tydliga observationerna fram; Kommunfullmäktige; Målområde 1 En ung, global och modern stad Kommunfullmäktigemål Malmöborna ska kunna känna sig stolta över sin unga, globala och moderna stad där frågor om jämlikhet, jämställdhet, antidiskriminering, miljö och delaktighet står högt på dagordningen. Nämnderna redovisar i större utsträckning än föregående år aspekter avseende jämlikhet. Man beskriver till exempel vikten av att nå ut till hela staden med åtaganden så som att tillgängliggöra kultur- och fritidsaktiviteter, bygga ut kollektivtrafik och cykelbanor i hela staden. Särskilt tydligt är det avseende fritidsnämnden, tekniska nämnden (gatukontoret), förskolenämnden, sociala resursnämnden, kulturnämnden, skolnämnderna och stadsbyggnadsnämnden. Det förefaller finnas en tydlig medvetenhet om socioekonomiska skillnaders betydelse i flera nämnders redovisningar. Förskole- och grundskolenämnderna beskriver till exempel bristfälliga förutsättningar att efterleva sitt kompensatoriska uppdrag för barn med olika socioekonomiska förutsättningar där utbildningsresultat samvarierar mellan vårdnadshavares utbildningsnivå. Man redogör i större utsträckning för data och statistik gällande skillnader mellan flickor och pojkar, kvinnor och män än skillnader avseende socioekonomi. Detta är ett utvecklingsområde där ett antal nämnder saknar/efterfrågar bra indikatorer. Majoriteten av nämnderna redovisar hur man arbetar med brukarundersökningar, dialogmöten och analyser över vem man når ut till. Det vittnar också om en medvetenhet om hur resurser fördelas. Under målområde 1 fanns ett särskilt uppdrag till alla nämnder och bolag med särskild bäring på Malmökommissionens övergripande rekommendation; Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Se nedan; Uppdrag Nämnderna ges i uppdrag att utifrån sina verksamheter identifiera potentiella kunskapsallianser för att fånga viktiga erfarenheter och kunskaper som kan vara betydelsefulla för att utveckla staden i Malmökommissionens anda. En sammanställning av de kunskapsallianser som nämnderna identifierat finns som bilaga i Malmö stads årsredovisning. Nedan ett antal reflexioner baserat på genomlysningen; Det finns en varierande beskrivning av motiven till kunskapsallianser. Syftet är att åstadkomma förbättringar genom förändrat arbetssätt med mer demokratisk styrning. Att samarbeta och/eller ha medborgardialoger är inte det samma som att ingå en kunskapsallians för att förstå orsaker till problem, identifiera lösningar/arbetssätt och arbeta med lösningar i samverkan. Uppräkningen av antalet kunskapsallianser är därför inte så intressant i sig. Det som dock framträder tydligare än vid förra årets uppföljning är att flera nämnder skriver om vad kunskapsallianser genererat och de för även resonemang om svårigheter att beskriva effekter. Ett exempel är fritidsnämnden som beskriver att kunskapsallianser med nya former för inflytande och delaktighet, resulterat i konkreta förändringar 16 STADSKONTORET

17 i nämndens styrdokument. Ett annat exempel är sociala resursnämnden som arbetar med åtskilliga kunskapsallianser som lyfter fram svårigheter att identifiera mätmetoder och metoder för att kunna följa effekter på målgruppen, vilket de arbetar med. Ett annat exempel är servicenämnden som på ett tydligt sätt beskriver effekterna med att arbeta med kunskapsallianser; Ett fördjupat samarbete och en delvis gemensam kunskapsutveckling i sakfrågor ger en bra grund för utveckling av verksamhetens innehåll. Det blir lättare för nämnden att uppfylla det verksamheten ska leverera, vilket kan bidra till en högre kvalitet i det slutgiltiga resultatet. Effekter som uppnåtts är bland annat förkortade handläggningstider och effektivisering i delar av verksamheten. Arbetet har resulterat i att den beställande förvaltningen har förbättrat sin behovsbeskrivning, vilket gör att dialogen fått en annan karaktär. Årsanalyserna antyder att det finns ett behov av att fördjupa kunskap och metodutveckling kring kunskapsallianser så att resultaten och effekterna kan synliggöras. Målområde 2 En stad för arbete och näringsliv Kommunfullmäktigemål Malmöborna ska ha tillgång till en växande arbetsmarknad och ges förutsättningar för självförsörjning. Flera nämnder ser sin roll i att skapa förutsättningar för självförsörjning utifrån sina respektive uppdrag. Flera nämndsmål anger ett socialt investeringsperspektiv för att långsiktigt påverka förutsättningar för självförsörjning. Detta illustreras till exempel av att man framhåller satsningar bland barn och unga där förskolan och skolans roll lyfts fram. Ett antal nämnder ger exempel på sociala investeringar så som Hela familjen i stadsområdesnämnderna Väster, Öster, Söder och Innerstaden. Vidare beskriver ett antal nämnder hur man adresserar de som står långt ifrån arbetsmarknaden och för att nå nämndsmålen beskrivs betydelsen av arbete i samverkan med näringslivet och civilsamhället. En av rekommendationerna som förespråkades av Malmökommissionen; att utveckla sociala klausuler som incitament för en växande arbetsmarknad och självförsörjning, har utvecklats under året och omfattar bland annat sociala klausuler, sociala kontraktsvillkor vid upphandling och vita jobbmodellen (tekniska nämnden gatukontoret, fastighetskontoret, servicenämnden och stadsområdesnämnden Öster). Målområde 3 En stad för barn och unga Kommunfullmäktigemål Malmös barn och unga ska få det stöd och den utbildning de behöver för att växa upp under trygga och jämlika förhållanden och utveckla sin fulla potential. Ett utvecklingsområde som lyftes i förra årets uppföljningsrapport är behovet av kunskap om hur situationen ser ut ur ett jämlikhetsperspektiv. Här har det skett förbättringar. Flera nämnder beskriver ett medvetet arbete för att nå ut med aktiviteter särskilt till barn och unga oavsett socioekonomisk bakgrund så som kulturnämnden och fritidsnämnden. Det har till exempel skett en markant ökning av antalet föreningar som erbjuder gratisaktiviteter och samverkan har utvecklats mellan kultur- och skolnämnderna för att nå alla barn med kultur- och fritidsaktiviteter. Även de tekniska nämnderna beskriver insatser för att ge en god och likvärdig tillgång för alla barn genom att överbrygga hinder med till exempel kollektivtrafik och trygga cykelvägar. Fler nämnder än föregående år gör kopplingar mellan verksamheten och jämlika förhål- DET FORTSATTA ARBETET FÖR ETT SOCIALT HÅLLBART MALMÖ UPPFÖLJNING AV 2016 ÅRS VERKSAMHET 17

18 landen så som servicenämnden som beskriver skolmåltiden som koppling till barn och ungas jämlika förutsättningar för att utveckla sin fulla potential i skolan. Metodutveckling, delaktighet och samverkan beskrivs utifrån barns och ungas olika livsvillkor för ökad trygghet och jämlikhet. Ett exempel på motiv till kunskapsallianser mellan nämnder, akademi och medborgare beskrivs i arbete med att skapa nya mötesplatser som behöver utarbetas tillsammans med de som nyttjar mötesplatserna. Det förefaller finnas en klar medvetenhet om socioekonomi, föräldrars utbildningsnivå och barns förutsättningar för att klara skolan. Skillnaderna har ökat mellan skolor med högst, respektive lägst gymnasiebehörighet. Mål, åtgärder och insatser för att adressera detta beskrivs. Här framkommer också behov av indikatorer för att veta om man når de barn man vill och behöver nå, till exempel barn med låg socioekonomi som inte är aktiva i föreningslivet. Målområde 4 En öppen stad Kommunfullmäktigemål Malmö ska vara en öppen, jämställd och inkluderande stad, fri från diskriminering, där alla ges lika rättigheter och möjligheter och där mångfalden är en tillgång. I majoriteten av nämndernas årsanalyser framgår en medvetenhet om behovet av riktade insatser för att åstadkomma en öppen, jämställd och inkluderande stad. I något större utsträckning beskrivs förhållanden kring jämlika förutsättningar än vid föregående årsanalys. Jämställdhetsanalyser genomförs i större utsträckning än jämlikhetsanalyser. Under året har sociala konsekvensbedömningar för detaljplaner och områdesundersökningar utarbetats, vilket synliggjort sambandet mellan socioekonomi och stadsrummet med medvetna satsningar på att överbrygga barriärer och verka för att stadsplanering och de fysiska rummen verkar för en samhörighet mellan olika grupper i befolkningen. Målområde 5 En stad för alla Kommunfullmäktigemål Malmöbor med behov av stöd och hjälp ska bemötas med respekt och ges förutsättningar för en meningsfull tillvaro med inflytande över sin vardag och i samhället. Ett antal nämnder beskriver kunskapsallianser som viktiga förutsättningar för att nå kommunfullmäktigemålet med forskningssamverkan och samverkan där olika kunskaper bidrar till förståelse och bättre förutsättningar för att nå målområdet. Kompetensförsörjning beskrivs som en viktig förutsättning för att kunna erbjuda likvärdig service i tjänster. Grundskolenämnden beskriver t.ex. att elevers inflytande varierar och behöver fångas upp. Lärartätheten varierar och är särskilt viktigt för de med sämre socioekonomiska förutsättningar. Det finns en fokusering på insatser och verksamheter där tryggheten varit lägst och att den offentliga miljön ska göras tillgänglig för alla på lika villkor. Målområde 6 En trygg och tillgänglig stad Kommunfullmäktigemål I Malmö ska alla känna sig trygga ochvara säkra såväl i hemmet som i stadens offentliga rum. Här återfinns exempel på medvetenheten om socioekonomiska aspekters betydelse som avspeglar sig bland annat i tekniska nämnden med hänvisning till områdesundersökningen, det vill säga att socioekonomi och geografi hänger ihop. I flera nämndsmål finns det ett fokus på att nå alla Malmöbor. Man lyfter t.ex. fram 18 STADSKONTORET

19 behovet av att fokusera resurser där otryggheten upplevs som störst och arbetet med kunskapsallianser för att nå nämndsmålen beskrivs. Mötesplatser i offentliga rum, kollektivtrafik, rörelse i staden, kultur som är tillgänglig i hela Malmö beskrivs också för att skapa en rörelse i staden. Jämställda platser framhålls med exempel på att rikta insatser till flickor i socioekonomiskt utsatta områden. Målområde 7 En kreativ stad Kommunfullmäktigemål I Malmö ska alla kunna utvecklas och stärkas med hjälp av en meningsfull fritid och kultur. Det framgår med större tydlighet än vid förra årets uppföljning att man har fokus på att alla ska kunna utvecklas och stärkas med en meningsfull fritid och kultur. Detta är särskilt synligt i fritidsnämndens och kulturnämndens årsanalys, men även de tekniska nämnderna som gatukontoret som arbetar med att utveckla arrangemang och mötesplatser i hela Malmö. Ett annat exempel är beskrivningen av kvalitet i fritidshemmen, vilket beskrivs som ojämlikt fördelat. I årsanalyserna under kommunfullmäktigemålet beskrivs att målet uppnås med hjälp av dialog med Malmöbor, idéburen sektor, brukarinflytande, besöksnöjdhetsenkäter och samverkansavtal (IOP) med ideell sektor. Här efterfrågas av ett antal nämnder indikatorer för uppföljning med hänvisning till att det är svårt att nå upp till likvärdighet när man inte kan följa det. Målområde 8 En ekologiskt hållbar stad Kommunfullmäktigemål Malmö stad ska skapa en hållbar stadsstruktur för en växande befolkning och fortsätta utvecklas som en attraktiv och tillgänglig stad. Flera nämnder gör kopplingen mellan miljö, ekonomi och sociala aspekter på hållbarhet under detta målområde. Attraktiviteten och tillgängligheten redovisas utifrån ett jämställdhetsperspektiv, men inte lika tydligt utifrån ett jämlikhetsperspektiv. Det saknas i viss utsträckning koppling till socioekonomi som i stor utsträckning sammanfaller med geografi. Målområde 9 En stad med bra arbetsvillkor Kommunfullmäktigemål Malmö stads medarbetare ska ha bra arbetsvillkor och ska med hög kompetens och kunskap möta Malmöborna. Majoriteten av nämnderna rapporterar ökad personalomsättning och ökad sjukfrånvaro. Denna utveckling innebär ett moment 22. Svårare att uppfylla uppdrag på grund av personalbrist och sjukskrivningar och belastningen på befintlig personal riskerar ytterligare sjukskrivningar. Genomlysning utifrån nämndernas årsanalyser I redovisningen ovan presenterades genomlysningen utifrån de nio kommunfullmäktigemålen och målområdena. Nedan presenteras motsvarande, men utifrån respektive nämnds årsanalys. I uppföljningen har utgångspunkterna varit att försöka utröna; 1. I vilken utsträckning det beskrivs hur man arbetar med den övergripande rekommendationen; En social investeringspolitik som DET FORTSATTA ARBETET FÖR ETT SOCIALT HÅLLBART MALMÖ UPPFÖLJNING AV 2016 ÅRS VERKSAMHET 19

20 kan göra samhällssystemen mer jämlika. 2. I vilken utsträckning det beskrivs hur man arbetar med den övergripande rekommendationen; Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. 3. Om man kan se någon form av förflyttning från föregående år gällande; huruvida man refererar till Malmökommissionen, ett fortsatt arbete för ett socialt hållbart Malmö och i vilken utsträckning jämlika livsvillkor och jämlik hälsa finns beskrivet. Nedan ges kortfattade referat från varje nämnd utifrån frågeställningarna ovan tillsammans med citat. ARBETSMARKNADS-, GYMNASIE- OCH VUXENUTBILDNINGSNÄMNDEN Nämnden beskriver att analysen av elevresultaten har identifierat en otydlig utbildningsstruktur och att alla skolor inte lyckats anpassa undervisningen efter elevernas behov. Nämnden har inte heller i tillräckligt stor omfattning lyckats kompensera de stora behov som många Malmöbor utan inkomst har. Man nämner både den granskning som gjorts av introduktionsprogrammen under 2016 och Skolinspektionens tillsyn som pekar på vikten av ett socialt investeringsperspektiv det vill säga behovet av att i ett tidigt skede integrera elevhälsan och studie- och yrkesvägledning för att hjälpa eleverna att nå sina mål. Vidare beskriver nämnden sitt arbete med kunskapsallianser för att hantera ungdomsarbetslöshet, vilket man beskriver som en stor utmaning. Nämnden har i samverkan med Arbetsförmedlingen och grundskolan påbörjat en stor satsning på UngMalmö under Målsättningen är att tillsammans med idéburen sektor öka antalet trainee-platser och utbildningskontrakt samt att motivera och stödja ungdomar att fullfölja utbildning på gymnasienivå. Inom ramen för uppdraget att identifiera potentiella kunskapsallianser beskriver nämnden arbetet med idéburet offentligt partnerskap (IOP) som möjliggör kontinuerlig kunskaps- och erfarenhetsöverföring mellan offentlig och ideell sektor. Nämnden har sex IOP med föreningar i Malmö med syftet att förbättra Malmöbornas möjligheter till etablering på arbetsmarknaden och att stötta elever och deltagare att delta i idrottsoch kulturföreningar. En annan kunskapsallians som nämns är socialt hållbar integrering och inkludering av nyanlända i samverkan med civila samhället. Fokusområdet är nyanlända unga kvinnor och män, år, med behov av stöd för att uppnå gymnasiebehörighet och i förlängningen gymnasieexamen. FRITIDSNÄMNDEN Nämnden har i årsanalysen ett tydligt fokus på både grupper och geografiska platser där föreningsdeltagandet är lågt. Aktiviteter för olika målgrupper genomförs med målet att ständigt hitta aktiviteter som lockar de målgrupper som är underrepresenterade. Med utgångspunkt i arbetet för att minska konsekvenserna av barnfattigdom arbetar nämnden med att skapa förutsättningar för en meningsfull fritid för alla barn och unga i Malmö oavsett ekonomiska förutsättningar. En viktig del är ett aktivt arbete med att erbjuda gratis lov- och spontanaktiviteter. Aktiviteterna ska bedrivas framförallt i områden med låg andel föreningsaktiva barn och ungdomar. Nämnden beskriver att en indikator behöver utvecklas för att kunna följa om det är barn som redan är aktiva som deltar eller om förvaltningen via satsningarna når barn och unga som inte är föreningsaktiva. Som ett komplement till föreningslivet har förvaltningen fokuserat på öppna aktiviteter med syfte att främst fånga upp de barn och unga som av ekonomiska skäl inte kan ta del 20 STADSKONTORET

21 av föreningslivet. Under 2016 skapades även en Fritidsbank. Med fokus på återbruk ska insamlad fritidsutrustning lånas ut till alla som vill ta steget att prova på eller fortsätta en aktivitet men inte har möjlighet att köpa utrustning. Under 2016 har nämnden beviljat utrustningsbidrag i detta syfte till fyra föreningar och satsningen kommer att utvecklas under Nyanländas introduktion till föreningslivet har varit en viktig fråga under Nämnden har tillsammans med Ensamkommandes förbund, Rädda Barnen, UMIS (Unga Möts i Sofielund), NAD (Nätverk Aktivitet Delaktighet) och Skåneidrotten bildat en kunskapsallians som resulterat i Mötesplats Otto. Mötesplatsen ger nyanlända ungdomar en röst i samhället och engagerar svenskfödda ungdomar för att främja integration genom idrottsliga, pedagogiska, kulturella och sociala aktiviteter. Nämnden beskriver att flera aktörer behöver samarbeta i kunskapsallianser för att gemensamt skapa ett fritidsutbud där alla Malmös barn och unga kan delta på lika villkor. Fritidsnämnden beskriver att genom att prioritera frågor som dialog, inflytande, jämlikhet och jämställdhet har nämnden bidragit till ökad demokrati i föreningslivet. Fritidsnämnden har i första hand fokuserat på att öka dialogen med Malmös unga samt med företrädare för föreningslivet och dess samorganisationer. Bland annat genomförs kontinuerliga brukarundersökningar för att mäta upplevd trygghet och trivsel i och omkring idrotts- och fritidsanläggningarna. Fritidsförvaltningen har även genom forskningsstudien Ung livsstil kartlagt ungdomars fritidsvanor i Malmö. Resultatet pekar bland annat på att unga tjejer med utländsk bakgrund i Malmös socioekonomiskt svaga områden är minst fysiskt aktiva. Genom studien har unga Malmöbors behov och preferenser synliggjorts och påverkat nämndens prioriteringar. Nämnden har under året påbörjat arbetet med att implementera resultatet med särskilt fokus på socioekonomi. FÖRSKOLENÄMNDEN Under året har särskilt fokus riktats på förskolornas arbete med barn i behov av särskilt stöd för att utjämna skillnader i barnens olika förutsättningar. I förbättringsarbetet har fokus flyttas från barnet som bärare av sina svårigheter till hur förskolan anpassar bemötande, verksamhet och miljö för att möta barnets behov. I nämndens budget och mål för 2016 har barns inflytande och delaktighet tydliggjorts. Det har resulterat i ett systematiskt arbete med barnintervjuer, samtal kring trivsel, trygghetsvandringar och barnråd. Nämnden beskriver att flera framgångfaktorer i arbetet under 2016 kan härledas till personalens kompetens och arbetet med kollegialt lärande. Det har även omfattat införande av förste förskollärare och biträdande förskolechef som ett led i säkerställandet av en jämnare fördelning av kompetens och en likvärdig förskola oberoende av var i staden verksamheten bedrivs. Tillgången till kompetent personal är grundläggande för kvaliteten i verksamheten och ett stort rekryteringsbehov konstateras de kommande åren. Med hänsyn till den ökning av malmöbarnens ohälsa som sker och konstaterade socioekonomiska skillnader hos Malmös barnfamiljer och även det faktum att en stor del av Malmös barn har begränsad tillgång till grönområden nära hemmet får förskolans uppdrag tyngd även i mer övergripande samhällelig kontext. Förskolenämnden har arbetat i en kunskapsallians med Malmö högskola genom forskningscirklar med medarbetare i förskoleverksamheten för att dela och utveckla ny kunskap om relationell pedagogik. Ett exempel som kan beskrivas som både ett socialt investeringsperspektiv och att arbeta med demokratiserad styrning genom kunskapsallianser är nämndens beskrivning DET FORTSATTA ARBETET FÖR ETT SOCIALT HÅLLBART MALMÖ UPPFÖLJNING AV 2016 ÅRS VERKSAMHET 21

22 av arbetet med att etablera fler familjecentraler. En organisation med stadsområdesförvaltningarna och Region Skåne har utarbetats för att verkställa beslut för nyetableringar av familjecentraler. Det pågår även ett arbete för att alla kommunala öppna förskolor ska ingå i en familjecentral. Under året har en öppen förskola öppnats för nyanlända familjer och på sikt ska samtliga öppna förskolor kunna ta emot nyanlända i verksamheten. Förskolenämnden beskriver att nämndens viktigaste uppdrag de kommande åren är att skapa en likvärdig förskoleverksamhet med god kvalitet. För att uppnå det krävs samverkan med flera olika områden och nivåer samt mellan de tre skolnämnderna för att skapa en röd tråd genom skolväsendet för barn, ungdomar och vårdnadshavare. FÖRTROENDENÄMNDEN Förtroendenämndens uppdrag är att stödja och hjälpa brukare, anhörig eller annan person som har synpunkter på den vård och omsorg som kommunen ansvarar för. Nämndens kansli hjälper till att ge den information som behövs för att den enskilde ska kunna ta tillvara sina intressen i den kommunala hälso- och sjukvården, socialtjänsten för äldre och personer med funktionsnedsättning samt verksamhet enligt LSS. Nämnden försöker möta individernas varierande behov av stöd både när det gäller att förmedla synpunkter och i de lägen de har svårt att formulera egna frågor. Framförda synpunkter ska bidra till kvalitetsutveckling, tydligare rutiner och bibehållen hög patientsäkerhet inom berörda verksamheter. Nämnden har en oberoende och rådgivande funktion med ett starkt medborgarperspektiv. Synpunkter och frågor förmedlas till ansvarig för aktuell vård- och omsorgsverksamhet. De årliga sammanställningarna av ärenden som nämnden avslutat har även förmedlats till ansvarig för aktuell vård- och omsorgsverksamhet. GRUNDSKOLENÄMNDEN Grundskolenämnden lyfter fram utbildningens roll för individens förankring och möjligheter på arbetsmarknaden och beskriver vidare utbildningens avgörande roll för hälsa samt individens ekonomiska och sociala situation. Nämnden beskriver vårdnadshavarnas utbildningsnivå som den enskilt största förklaringsfaktorn för hur en elev lyckas i skolan. Nämnden uppger även boende- och skolsegregationen som en avgörande faktor för skillnaderna i skolresultat. Man skriver att Malmö stads skolor inte i tillräckligt stor utsträckning har lyckats kompensera för elevernas skilda hemförhållanden. Så länge skolan inte fullt ut lyckas kompensera för elevernas varierande bakgrund och behov och utforma undervisningen och den pedagogiska miljön så att skillnaderna i elevernas förutsättningar uppvägs, fortsätter de elever som inte når målen i skolan att riskera sämre ekonomiska, sociala och hälsomässiga förutsättningar i livet. Vidare beskriver grundskolenämnden att resursfördelningssystemet syftar till att skapa likvärdiga förutsättningar för skolorna oberoende av elevgrupp. Men grundskolenämndens kommunbidrag ger Malmös skolor en lägre kostnad per elev än riksgenomsnittet. Således har Malmö stads skolor en lägre lärartäthet än skolorna i riket trots att elevgruppen i Malmö har sämre socioekonomiska förutsättningar än rikssnittet. Nämnden redovisar ett stort antal insatser som syftar till att höja kompetensen hos de anställda och utjämna skillnaderna i skolresultat. Bland annat har grundskoleförvaltningen tillsatt fler karriärtjänster och satsat på en särskilt god löneutveckling för att ytterligare stärka attraktiviteten att arbeta på skolor i socialt utsatta områden. Inom grundskoleförvaltningens långsiktiga strategiska utvecklingsarbete pågår även en utveckling av skolors kollegiala, kollektiva och uthålliga lärande. 22 STADSKONTORET

23 Ett socialt investeringsperspektiv beskrivs i form av att tidiga insatser är viktiga för att nå framgångsrika resultat kring elevernas närvaro i skolan. Skolor ska agera tidigt både i ålder och i frånvaromönster oavsett ålder. Samsyn och gemensamma rutiner har varit centrala inslag i arbetet med att främja närvaro. KOMMUNSTYRELSEN STADSKONTORET Kommunstyrelsen beskriver att arbetet med Malmökommissionens två övergripande rekommendationer, socialt investeringsperspektiv och demokratiserad styrning, vars syfte är att främja en socialt hållbar utveckling i staden, implementeras för närvarande. Rekommendationerna förutsätter förändrade arbetsformer på olika områden i Malmö stad och i stadens samarbete med externa parter. Kommunstyrelsen kan konstatera att nya förhållningssätt anammats i flera av stadens nämnder och förvaltningar till exempel när det gäller att involvera externa samarbetspartners och brukare i arbete med att utveckla den kommunala verksamheten. Kommunstyrelsen belyser att det krävs ett långsiktigt och nära samarbete mellan olika aktörer i och utanför Malmö stad samt en djup kunskap om målgruppen för att minska försörjningsstödet i Malmö stad, vilket har skett. Under 2016 fick kommunstyrelsen i uppdrag att utreda möjligheten till att ingå Idéburna Offentliga Partnerskap (IOP) med social inriktning. En arbetsgrupp har sammankallats och ett kunskapsunderlag, Slutrapportering av inventering av Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) i Malmö stad har tagits fram och spridits till samtliga nämnder för att användas som stöd och riktlinje vid framtaganden av IOP i Malmö stad. Kommunstyrelsen har i uppdrag att ta fram en lokal överenskommelse med det idéburna civilsamhället för Malmös fortsatta utveckling och ett utkast till överenskommelse är utvecklat i bred samverkan med företrädare för kommunen och idéburna sektorn. Nämnden beskriver att arbetssättet är helt i linje med Malmökommissionens rekommendationer för att demokratisera styrningen och skapa kunskapsallianser. Uppdraget innebär att samverkan mellan kommunen och idéburen sektor ska fördjupas och förbättras. Överenskommelsen kommer att gälla alla verksamheter inom Malmö stad. Kommunstyrelsen beskriver att i ett längre perspektiv kan överenskommelsen påverka samverkan med idéburen sektor i många kommunala processer, verksamheter och projekt. Under 2017 kommer utkastet till överenskommelse att förankras, diskuteras och sändas ut på remiss. KULTURNÄMNDEN Kulturnämnden ser samarbeten och samverkan mellan de fyra dimensionerna; social, kultur, ekologisk och ekonomisk utveckling som det främsta redskapet för att påverka stadens långsiktiga hållbarhet. Genom att involvera alla dessa grupper i processen skapas stark förankring, ägarskap och stolthet. Ett exempel på kunskapsallians som nämns är den mellan Malmö stad och Malmö högskola/institutet för hållbar stadsutveckling (ISU) som arbetar för en hållbar ekologisk, social, ekonomisk och kulturell stadsutveckling. Kulturnämndens utgångspunkt är att alla, oavsett bakgrund eller funktionsförmåga, ska ha likvärdig tillgång till kulturella upplevelser. För att säkerställa detta arbetar kulturförvaltningen aktivt med att erbjuda gratisaktiviteter, tillgänglig information och att ha en god spridning på arrangemangen för att nå grupper i befolkningen som i liten utsträckning tar del av stadens kulturutbud. Under sommarlovet erbjöds gratisaktiviteter för barn 6-15 år. Nämnden beskriver satsningen som en positiv utveckling i arbetssätt då det krävdes att ett stort antal interna och externa aktörer samverkade. DET FORTSATTA ARBETET FÖR ETT SOCIALT HÅLLBART MALMÖ UPPFÖLJNING AV 2016 ÅRS VERKSAMHET 23

24 Det är dock viktigt att komma ihåg de utmaningar som Malmö stad står inför vad gäller befolkningens livsvillkor. Förutsättningarna för malmöborna att ta del av, delta i och skapa konstnärliga och kulturella upplevelser påverkas i hög grad av samhällets övergripande strukturer. Även om kulturen spelar en stor och ibland avgörande roll som arena för möten, integration, inkludering och det demokratiska samtalet, är inte kulturen isolerad från samhället i övrigt. Nämnden har haft ett fokus på yttrandefrihet och demokratifrågor under 2016 då Sveriges tryckfrihetsförordning fyllde 250 år. Bland annat har arbetet med Barnkonventionen inneburit en ny struktur för barns delaktighet i beslut. Här framhålls Stadsbibliotekets nya avdelning Kanini som är skapad tillsammans med barn och invigdes under hösten. Med Kanini tar Stadsbiblioteket ytterligare ett steg i arbetet med att utjämna klyftor och bidra till allas rätt till lärande och innanförskap. Genom en kunskapsallians med skolförvaltningarna har man kunnat säkerställa att varje barn har samma förutsättningar att ta del av kulturförvaltningens utbud under skoltiden. Även de kostnadsfria transporterna med kultur- och naturbussarna är en viktig förutsättning för deltagandet. Under 2016 har en statistikmall tagits fram för att få kunskap om och som möjliggör en analys av vilka Malmöbor som besöker respektive inte besöker verksamheter och institutioner. MILJÖNÄMNDEN Miljönämndens årsanalys är inriktad på miljöarbete men det finns många kopplingar till social hållbarhet, vilket beskrivs nedan. Genom nämndsmålet Tryggt och hållbart boende bidrar vi genom den egeninitierade bostadstillsynens arbete i stadsområden med lägre välfärd till att alla unga erbjuds jämlika och hälsofrämjande boendemiljöer. Det löpande och långsiktiga arbetet med likvärdigt bemötande och inkludering har fortsatt bland annat genom att se över beslutsmallar, rutiner och webbsidor för att förbättra språk och innehåll ur ett bemötande- och mångfaldsperspektiv. Nämnden har bjudit in Malmöbor och organisationer att vara delaktiga i utvecklingen av en tillgänglig, trygg och hållbar stad genom dialogprocesser och inkluderande arbete. Ett konkret exempel är projektet Jämställda platser som under sommaren genomförts i flera av Malmös stadsdelar (Kroksbäck, Lindängen och Nydala) och som inkluderat unga i arbetet med att utforma tryggare och mer jämställda offentliga platser. Projektet har genomförts med stöd från Boverket och i nära samarbete med andra kommunala förvaltningar samt MKB, Trianon, ABF och Tjejer i förening. För att öka förutsättningarna för utökad medborgarinvolvering har arbetet med att integrera normkritik i Malmö Innovationsarena påbörjats. Nämnden beskriver att genom ett normkritiskt perspektiv kan medborgare vars inflytande begränsas av olika diskrimineringsgrunder stärkas, vilket ökar deras möjligheter att bidra till den hållbara staden. Nämnden beskriver att samarbetet inom staden för att komma tillrätta med slumförvaltare har genomförts på ett mycket bra sätt. Det pågår också ett samarbete med ett flertal av de större fastighetsbolagen i Malmö som möjliggör hälsosamma och tryggare boendemiljöer. Ett samarbete med individ- och familjeomsorgens olika vräkningsförebyggare i stadsområdena har inletts. REVISORSKOLLEGIET Revisorskollegiet granskar nämnderna och bolagen och beskriver att man under flera år arbetat i olika former av kunskapsallianser. Ett exempel som beskrivs är samarbetet med Region Skåne och andra Skånska kommuner vilket har resulterat i en samgranskning avseende psykisk ohälsa hos ensamkommande flyktingbarn. 24 STADSKONTORET

25 Revisorskollegiet har ett nämndsmål för jämställd personalpolitik och arbetar med att vara en jämställd och icke diskriminerande arbetsplats genom att till exempel planen för jämställd personalpolitik har följs upp och analyserats under året. SERVICENÄMNDEN Servicenämnden beskriver att de framför allt bidrar till stadens arbete med social hållbarhet genom samarbeten med andra förvaltningar och genom kunskapsallianser. Servicenämnden har under 2016 arbetat med de tre åtgärdsförslag utifrån Malmökommissionen som är riktade till alla nämnder och bolag. Inom åtgärdsförslaget systematiskt arbetsmiljöarbete och riskbedömningar har bland annat fortbildning till förvaltningens chefer genomförts. Inom åtgärdsförslaget att förstärka barnperspektivet både i social och fysisk miljö har förvaltningen arbetat med att säkra barn och ungas perspektiv i beslutsunderlag till nämnden. Inom åtgärdsförslaget utveckling av lättillgängliga mötesplatser har det skett genom stadsfastigheter som vidareutvecklat samråd med hyresgästerna på stadens idrotts- och kulturanläggningar. Nämnden medverkar i ett flertal internationella kunskapsallianser i syfte att utbyta erfarenheter och utveckla ny kunskap. Ett exempel på projekt som förvaltningen deltagit i syftar till att förbättra belysning ur ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart perspektiv. Vidare beskrivs att erfarenheterna av att arbeta med kunskapsallianser visar att det krävs att alla parter vill delta, har resurser och tid. Under året har nämnden sökt en ökad förståelse för hur den kan arbeta med kunskapsallianser. Många aktörer från olika delar av samhället deltar i projekten, vilket är dess styrka då olika perspektiv synliggörs. Många av de problem Malmö stad står inför delas av stora delar av Europa. Att dela med sig av sina erfarenheter skapar ett gemensamt lärande. [ ] När dialogen präglas av öppenhet och en ömsesidig vilja om att samarbeta finns det stor möjlighet att utveckla innehållet och fördjupa kunskapen om varandra. Potentialen att förbättra kvaliteten och relevansen i det som levereras ökar. Genom att tillhandahålla praktikplatser till studenter och Malmöbor som står långt ifrån arbetsmarknaden bidrar servicenämnden i samverkan med Jobb Malmö, högskolor, universitet och andra yrkesutbildningar till att sänka försörjningsstödet och ge Malmöbor arbetslivserfarenhet. Vita jobb-modellen är ett sätt att verka för bättre arbetsvillkor och ökad sysselsättning på arbetsmarknaden med hjälp av nämndens upphandlingar. Den offentliga upphandlingen har goda möjligheter att ställa krav som bidrar till ett hållbart samhälle. Nämndens arbetar i stor omfattning med nöjdhetsundersökninger som underlag för utvecklings- och förbättringsarbeten och lägger stor vikt vid ett gott bemötande i medborgarkontakterna i syfte att bidra till en öppen stad där alla bemöts på ett likvärdigt sätt. Nämnden skriver att man ska arbeta för en jämlik och antidiskriminerande verksamhet. Uppföljningen av målet har följs upp via antalet jämställdhetsanalyser och utbildningstillfällen och visar att målet inte uppnåtts bland annat på grund av att samordnande resurser saknats. Nämnden har arbetat för att öka elevernas nöjdhet med skolmaten för att ge barn och unga jämlika förutsättningar att utveckla sin fulla potential i skolan. SOCIALA RESURSNÄMNDEN Nämnden beskriver att utifrån Malmökommissionens rekommendationer fokuserar man på att genom samverkan, kunskapsallianser och innovativa arbetssätt bidra till en mer demokratiserad styrning genom att fler aktörer är delaktiga. Det handlar om att fånga upp och tillvarata viktiga erfarenheter och kunskaper som kan vara betydelsefulla för stadens utveckling och dess invånare. För att skapa goda livsvillkor för förvaltningens målgrupper beskriver man att arbetet med civilsamhället är av stor vikt. Nämnden har utvecklat arbetet med kunskapsallianser, IOP (Ideburet Offentligt Partnerskap) och andra samverkansformer. DET FORTSATTA ARBETET FÖR ETT SOCIALT HÅLLBART MALMÖ UPPFÖLJNING AV 2016 ÅRS VERKSAMHET 25

26 Genom IOP och samverkan på lika villkor mellan aktörerna kan utmaningar antas gemensamt och bättre förutsättningar skapas för målgrupperna. Ett exempel är IOP:n som ingåtts med Refugees Welcome Sweden riktad mot målgruppen nyanlända som anvisats till Malmö. Effekten av samarbetet är alternativa boendelösningar som kompletterar Malmö stads boendealternativ för målgruppen vilket också kan bidra till en ökad integration och delaktighet. Nämnden beskriver att en utmaning är att mätformer för samtliga samverkanformer inte är fullt utvecklade och det kan därmed vara svårt att följa vilka effekter de faktiskt har för målgruppernas livsvillkor. Nämnden beskriver att arbetet följs upp med sociala indikatorer/hållbarhetsindikatorer och en viktig lärdom är att redan vid initiering av nya samarbeten planera hur effekter kan mätas. Vidare beskriver man att arbete med metodutveckling, delaktighet och samverkan utifrån barnets bästa bidrar till att Malmös bars och ungas livsvillkor kan bli tryggare och mer jämlika. Man menar att det är viktigt att den forskning som finns gällande utsatta barn används i verksamheternas dagliga arbete. Ett exempel som nämns är att skolgång är en friskfaktor gällande barns framtida vuxenliv och det har verksamheten Kriscentrum boende använt sig av genom att skapa ett barnteam med specialpedagog för att möta barnens behov. Under 2016 har nämndens arbete med att erbjuda enskilda brukare, barn och klienter som verksamheterna möter tillgång till kultur- och fritidsaktiviteter ansetts som betydelsefullt och det är ytterst avgörande för att arbetet ska ge resultat att utbudet tillgängliggörs för målgrupperna. Nämnden beskriver att verksamheterna uttrycker en stor positiv effekt av sommarens insatser där barnen fick möjlighet att delta i ett kultur- och fritidsliv som de inte har tillgång till i vanliga fall. STADSBYGGNADSNÄMNDEN Stadsbyggnadsnämnden beskriver att man provat nya verktyg och arbetssätt i stadsplaneringsprocesserna för att nå fler Malmöbor. Nya dialog- och delaktighetsformer har testats med syftet att få fler medborgare att engagera sig i stadsbyggnadsfrågor. Bland annat har ett nytt verktyg testats där medborgare har kunnat se planen i 3D och lämna synpunkter digitalt. Arbetet avseende delaktighet och medborgardialog har under året exempelvis bedrivits inom ramen för detaljplanen för Lindängen centrum. Stadsbyggnadsnämnden har under 2016 fortsätt sitt arbete med att driva uppdragen utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. Stadsbyggnadsnämnden beskriver att kunskapsallianser är ett naturligt arbetsredskap för kontinuerlig utveckling av verksamheten och för att nå förvaltningens mål, för strategisk påverkan av aktörer och för att profilera Malmö som en attraktiv stad. Stadsbyggnadskontoret lyfter samverkan med akademin, fastighetsbolag, kommuner och statliga myndigheter, näringsliv, föreningar och medborgare. Bland annat nämns en kunskapsallians inom nätverket Healthy Cities som är ett globalt nätverk för att främja folkhälsa i städer och Malmö Innovationsarena som är ett samarbetsprojekt mellan offentlig sektor, näringsliv, ideell sektor och akademi med syfte att främja innovationer inom hållbar stadsutveckling. Både barnperspektivet och trygghetsfrågor har under 2016 beaktats i sociala konsekvensbedömningar, som sätter fokus på de sociala frågorna och syftar till att öka den sociala hållbarheten i nyplanerade områden. Där sociala konsekvensbedömningar genomförts har planeringen bidragit till en ökad förståelse och medvetenhet för de sociala konsekvenserna. Detta har lett till ett mångfacetterat innehåll som i större utsträckning ska spegla hela Malmö. 26 STADSKONTORET

27 Stadsbyggnadskonoret arbetar för att varje ny detaljplan ska bidra till ökad blandning och minskad segregation. Det finns större möjligheter till interaktion i de offentliga rummen när ett område har blandade funktioner och aktörer, vilket i sin tur kan leda till en högre grad av social mångfald och en tryggare miljö för exempelvis barn och unga i Malmö. Stadsbyggnadskontoret arbetar aktivt med bostadsförsörjningsfrågor och för att den offentliga miljön ska vara tillgänglig för alla på lika villkor. Hit hör bland annat projekt som kan byggas till rimliga hyror. Barnfamiljernas situation kommer särskilt att beaktas i en utredning. Planprogrammet i Holma och Kroksbäck ger förslag på hur en ny blandad bebyggelsestruktur kan skapas så att den kan bidra till en socialt, ekologiskt, kulturellt och ekonomiskt hållbar utveckling i området och till att mål för hela stadens utveckling nås, samtidigt som befintliga värden tillvaratas. STADSOMRÅDESNÄMND INNERSTADEN Nämnden beskriver att ett prioriterat uppdrag i Innerstaden under 2016 har varit att skapa förutsättningar för jämlika levnadsvillkor för barn och unga, vilket präglat arbetet i allt från trygghetsskapande insatser, fritids- och kulturaktiviteter till planering av innehållet i mötesplatserna. Stadsområdesnämnd Innerstaden har ökat medborgares inflytande genom att utveckla medborgardialog, öka antalet medborgarförslag och genom Malmöinitiativet. Man har fortsatt arbeta för att skapa samsyn kring arbetet med medborgardialog såväl inom, som mellan förvaltningar i Malmö stad. Nämnden beskriver att ett intensivt arbete med kunskapsallianser har genomförts. Stadsområdesnämndens mötesplatser arbetar för att skapa goda förutsättningar till fler genuina möten för att öka tilliten mellan invånare, socialt deltagande och skapa förtroende till myndigheter genom t.ex. utökad tillgång till samhällsvägledning i verksamheterna/mötesplatserna. Nämnden beskriver mötesplatserna som en viktig plattform för att öka den upplevda tryggheten i det offentliga rummet och stärka tilliten mellan invånarna genom att t.ex. initiera ett långsiktigt och tvärsektoriellt samarbete med SSPF (skola, socialtjänst, polis och fritid). Samarbetet har förstärkts med deltagare från grundskolan, räddningstjänsten och socialarbetare för ungdomar. Ytterligare ett exempel är Fastighetsägare Sofielund som förstärkt alliansen mellan fastighetsägare, Malmö stad, näringslivet och civilsamhället ytterligare i syfte att skapa ett tryggt och socialt hållbart område. Man betonar också vikten av att mötesplatsernas besökare är delaktiga och har inflytande över verksamhetens utformning av innehåll och de uppmuntras därför att skapa egna aktiviteter i nätverk och i samarbete med olika intressenter. Mötesplatsernas breda samarbete med Malmös föreningsliv, ideella organisationer, nätverk samt övriga förvaltningar har tillgängliggjort fritid och kultur för alla åldrar och grupper genom att det erbjudits fler attraktiva, öppna och avgiftsfria aktiviteter. Ett exempel på en social investering som nämnden beskriver är att man har haft fokus på barnfamiljer i verksamheten Hela familjen i samverkan med Arbetsförmedlingen och JobbMalmö vilket ses som en bidragande orsak till att både hushåll med barn och samtliga hushåll med försörjningsstöd minskat i Innerstaden under I Yalla Sofielund som startade under 2016 är insatserna särskilt riktade till kvinnor och män som står längst ifrån arbetsmarknaden. Där erbjuds både utbildning och praktisk yrkesträning för de ca 50 deltagare som ingår i projektet och vid årsskiftet 2016/2017 gjordes bedömningen att samtliga deltagare tagit ett steg i riktningen mot att öka sin anställdbarhet. STADSOMRÅDESNÄMND NORR Nämnden beskriver att arbete för att främja goda uppväxtvillkor i hög grad sker i samverkan med andra aktörer genom delaktighet och ett positivt exempel är Barn blir där DET FORTSATTA ARBETET FÖR ETT SOCIALT HÅLLBART MALMÖ UPPFÖLJNING AV 2016 ÅRS VERKSAMHET 27

28 pedagoger får utbildning och handledning för att ge barn med sämre uppväxtvillkor mer stöd. Ett annat exempel som nämnden beskriver som ett lyckat koncept är Familjeklass som utvärderats och skapar goda förutsättningar för samverkan mellan föräldrar och skola/pedagoger och ger dem möjlighet att skapa en gemensam målbild för barn med behov. Stadsområdesnämnd Norr har fokuserat på aktiviteter för att utveckla och stärka demokratin och säkra invånarnas möjligheter att påverka sin vardag och omgivning genom till exempel inrättandet av medborgarkontor på befintliga mötesplatser. Dialogträffar har genomförts med medborgare, brukare och politiker med syftet att minska avståndet mellan förtroendevalda och Malmöbor. Det har också resulterat i att de förtroendevalda fått ökad kunskap om flera målgruppers behov och önskemål. En forskningscirkel om att synliggöra barns delaktighet i utredningar har genomförts och utifrån det har förslag på handlingsplan tagits fram. Ett exempel på demokratiserad styrning är beskrivningen av att i arbetet med barn och unga har all personal blivit utbildade i ett coachande förhållningssätt och det är en pedagogik som syftar till att ta tillvara på barns och ungas initiativ och stärka dem genom delaktighet och inflytande. Det innebär till exempel att ungdomar ska ta eget ansvar för sina fritidsaktiviteter genom att formulera mål och vara delaktiga i planering, utförande och utvärdering på mötesplatserna. Stadsområdesförvaltning Norr har tillsammans med övriga stadsområden, sociala resursförvaltningen och stadskontoret ingått ett samverkansavtal med fakulteten för hälsa och samhälle på Malmö högskola. Syftet med samverkansavtalet är att skapa en intersektoriell samverkan och samproduktion av ny kunskap och ska leda till samarbete och samsyn. STADSOMRÅDESNÄMND SÖDER Stadsområdesnämnd Söder har utvecklat verksamheterna och ökat möjligheten till inflytande och delaktighet genom brukarundersökningar, kunskapsallianser, dialogmöten och individuella genomförandeplaner. Flera satsningar i syfte att kunna erbjuda en attraktiv och tillgänglig stadsmiljö har genomförts. Ett exempel är samarbetet med fastighetsägarna på Lindängen som utvecklats och en kunskapsallians med olika aktörer kring detaljplanen för Lindängen centrum har fortsatt. Nämnden beskriver att i Malmökommissionens anda har ett flertal kunskapsallianser identifierats som till exempel: Förstudien kring framtidens bibliotek på Lindängen, samverkansavtalet Trygg i Söder, Konst i ungt urval och Unga möter unga. I kunskapsalliansen Samverkansprocess för ett nytt Lindängen centrum skapas kunskap kring hur ett tryggt, attraktivt och ur alla aspekter hållbart centrum med bostäder, service och handel kan skapas i områden med låg betalningsförmåga. Det innebär en pågående dialog och ömsesidigt lärande mellan näringsliv och offentlig sektor samt bearbetning av kunskap om det som Malmöbor och civilsamhället önskar för området. Kunskapen om vad Malmöbor och civilsamhället önskar för området tas med i underlaget för Malmö stads pilotprojekt för investeringsstyrning Case Lindängen samt pågående utvecklingsarbete. Vård och omsorg har drivit kunskapscirklar vars syfte är att tillvarata innovationskraften från verksamhetens medarbetare och en kunskapsallians med Malmö stads enhet för forskning och utveckling och Malmö högskola har skapats för att stötta cirklarna. Ett exempel på ett socialt investeringsarbete är nämndens olika insatser för att fler i området ska bli självförsörjande genom ett upparbetat samarbete med relevanta aktörer och att på samverkansmöten driva processer kring metoder och förhållningssätt. I Framtidens hus har ett event anordnats för ungdomar där Arbetsförmedlingen, Jobb Malmö, Allaktivitetshuset Lindängen samt Röda korset deltagit. Målgruppen var framförallt ungdomar 28 STADSKONTORET

29 som skulle ta studenten med syftet att informera om olika vägar ut i självförsörjning. Ett exempel på en av nämndens kunskapsallianser är det samverkansavtal för Trygg i Söder som har implementerats med polisen och grundskolorna i området. Dialogträffar där medborgarna har haft möjlighet att ge sin bild av vad som krävs för ökad trygghet i området har genomförts, vilket har legat till grund för Malmö stads och polisens gemensamma medborgarlöften för Förenings- och näringsliv samt andra statliga och kommunala aktörer har varit involverade. Allaktivitetshuset och Hermodsdal har arrangerat gårdsaktiviteter och andra arrangemang som ett led i det sektorsövergripande och trygghetsfrämjande arbetet. STADSOMRÅDESNÄMND VÄSTER Ett exempel på en kunskapsallians som beskrivs är att utifrån erfarenheter av Områdesprogrammet för Holma och Kroksbäck har ett samverkansavtal tecknats, Trygg Väster med syftet att fördjupa och utveckla samarbetet mellan samverkansparter för att öka tryggheten och minska brottsligheten i stadsområde Väster. Fokus har varit att leda processen för samverkan framåt samt att utveckla uppföljnings- och utvärderingsmetoder med stöd av Malmö högskola, Urbana studier för att få mer systematik och tydlighet i arbetet. Nämnden ingår i ett utvecklingsprojekt för socialt utsatta områden lett av Brottsförebyggande rådet, vars syfte är att utveckla metoden kring lokala lägesbilder och uppföljning av insatser utifrån dessa. Nämnden deltar också som samverkanspart i olika övergripande processer gällande utvecklingen av den fysiska miljön i område Väster och där de sociala dimensionerna som trygghet och delaktighet lyfts fram. Exempel på det är Planprogram för Holmastan, Levande Malmö, Innovationsplattform Sydost och samlokalisering av Högstadieskola och kulturhus i Hyllie centrum. Man beskriver också arbete som främjar goda uppväxtvillkor genom ett aktivt vräkningsförebyggande arbete som bidrar till trygghet i hemmet vilket resulterat i att inga barnfamiljer vräkts från eget boende. Ett utökat samarbete med Jobb Malmö där kontinuerliga gemensamma metod- och informationsmöten genomförs med brukare har lett till att kunskap avseende aktuella insatser har kunnat utbytas mellan verksamheterna. En handlingsplan för kulturstrategin i Malmö stad har tagits fram och en planering av implementeringen har påbörjats. Man beskriver att åtagandet handlar om att i linje med Malmökommissionen utjämna skillnader i hälsa bland socialt och ekonomiskt utsatta grupper i staden genom att tillgängliggöra kulturella och konstnärliga upplevelser för alla Malmöbor. En kunskapsallians har bildats; Långsiktigt hållbart mottagande av ensamkommande barn, som består av Individ och familjeomsorgen, Områdesutveckling, grundskoleförvaltningen, sociala resursförvaltningen, hälso- och sjukvården, överförmyndarförvaltningen, Malmö högskola, Rädda barnen, Svenska kyrkan och Ensamkommandes förbund. Ambitionen är att tillsammans finna ny kunskap, överbrygga samverkanssvårigheter och föreslå relevanta förändringar i arbetssätt så att barnen kan tryggas god omvårdnad, få tillgång till det stöd och de aktiviteter som behövs för en god fysisk och psykisk hälsa, samt få tillgång till stöd i skolarbetet och ges möjlighet till en meningsfull fritid. STADSOMRÅDESNÄMND ÖSTER Nämndens erfarenhet är att det strategiska och långsiktiga arbetet för att möta utmaningar i välfärdsuppdraget förutsätter samarbete och dialog med Malmöbor, andra nämnder i staden, idéburen sektor, myndigheter, näringsliv och högskola. Arbetet med kunskapsallianser (25 stycken har identifierats) bedöms ha gett drivkraft i arbetet och skapat förutsättningar för att främja en socialt, ekonomiskt och ekologiskt DET FORTSATTA ARBETET FÖR ETT SOCIALT HÅLLBART MALMÖ UPPFÖLJNING AV 2016 ÅRS VERKSAMHET 29

30 hållbar utveckling, förebygga ohälsa och otrygghet, stärka demokratin samt säkra invånarnas möjligheter att påverka. Exempel på kunskapsallianser som nämns är: Kraftsamling Herrgården, samverkan kring psykisk hälsa hos barn och unga och samverkan Minneskliniken. Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö enligt Malmökommissionens rekommendationer sker integrerat i nämndens verksamheter. Nämnden gör bedömningen att viktiga framgångsfaktorer för att främja barns och ungas delaktighet och inflytande har varit dialog och brukarundersökningar på öppna mötesplatser, samarbetet med förskola kring skolförberedande insatser där det livslånga lärandet är i fokus samt det stärkta arbetet inom myndighetsutövning där barn på olika sätt är berörda. De upparbetade strukturer, arbetssätt och erfarenheter i samverkan med olika aktörer som finns har fördjupats och varit utgångspunkten för att fortsätta utveckla fritid och kulturaktiviteter till alla åldrar. Stadsområdesnämnd Öster ingår som aktiv part i flera stadsutvecklingsprocesser, där en viktig uppgift är att möjliggöra för Malmöbor och lokala aktörer att ge sitt perspektiv och att medverka i planeringen. Lokalkännedom samt kunskap och erfarenhet kring fysiska och sociala investeringar kan kopplas samman för att uppnå mervärden och exempel på det är Amiralsstaden, Stadsbruk, Ögårdsparken och Innovationsarenan Bygg Malmö helt och hållbart och Botildenborg. En beskrivning görs av utvecklingsarbetet kring Södra Botildenborg, där planering av förtätning med bostäder pågår och för att stärka den sociala hållbarheten har en social agenda tagits fram som innehåller sysselsättning, mötesplatser och hållbart boende. Sociala klausuler är också en viktig del i det arbetet. Stadsområdesnämnd Öster beskriver att man förebygger ohälsa och otrygghet genom att utveckla samarbete och arenor för det kontinuerliga, förebyggande och trygghetsskapande arbetet i hemmet och i det offentliga rummet. Ett exempel på strukturerat samarbete är SSPF (Skola, Socialtjänst, Polis och Fritid). För att hämta kunskaper och erfarenheter som kan bidra till en ökad upplevelse av trygghet krävs aktiviteter tillsammans med boende, polis, räddningstjänst, fastighetsägare, andra förvaltningar samt att stärka lokala initiativ. TEKNISKA NÄMNDEN FASTIGHETSKONTORET Tekniska nämnden och fastighetskontoret beskriver att de har blivit mer delaktiga i Malmö stads arbete för ett socialt hållbart Malmö under En första modell för arbetet med social hållbarhet som stöd för exploateringsverksamheten har tagits fram och prövats vilket bland annat resulterat i att fem markanvisningsavtal med sociala avtalsvillkor har beslutats under året. Arbetet har bedrivits med deltagande från fastighetskontoret och andra berörda förvaltningar och omfattat ett fördjupat samarbete med aktörer inom ideell sektor och de aktuella byggherrarna. Avtalen omfattar bl.a. sysselsättningsskapande åtgärder. Diskussioner pågår med fler potentiella byggherrar om markreservationer och markanvisningar med sociala åtaganden. Tekniska nämnden beskriver att de arbetar för att stärka den sociala hållbarheten i Malmö efter Malmökommissionens rekommendationer. De uppdrag som fastighetskontoret berörs av betonar främst utveckling av mötesplatser för unga samt ett förstärkt barnperspektiv i sociala och fysiska miljöer. Arbetet med sociala klausuler i markreservationer och avtal omfattar i flera fall såväl mötesplatser som insatser där barn och unga utgör målgruppen. Fastighetskontoret har haft ett nära samarbete med berörda aktörer för att stärka barnperspektivet i stadsutvecklingen och har förstärkt medborgardialogen i form av involvering av barn och unga i olika skeden av projekten. Fastighetskontorets exploateringsverksamhet har även fokuserat på bostadsbyggande i ekonomiskt svagare delar av staden som t.ex. Lindängen, Holmastan, Culture Casbah, Botildenborg och Sege Park. I markanvisningsprogrammet för Sege park har man kopplat processen till den hållbarhetsstrategi som tagit fram för området. Lägenhetsenheten har fördjupat samarbetet med den privata fastighetsmarknaden vilket resulterat i att övertagandet av lägenheter för sociala ändamål är lika många som de anskaffade lägenheterna under året (231 avtal). 30 STADSKONTORET

31 Tekniska nämndens beskriver att kunskapsallianser är ett naturligt arbetsredskap för kontinuerlig utveckling av verksamheten och måluppfyllelse. Bland annat nämns samverkan med föreningsliv, näringsliv och akademi, andra kommuner, regioner, myndigheter och EU. Nämnden är aktiv i sitt arbete med kunskapsallianser. Effekten för Malmöborna är en verksamhet som ständigt utvecklas, där nya lösningar kommer fram, där företag kan växa. Malmö blir mer känt, engagemanget för staden ökar och att fler är med och tacklar de utmaningar som nämnden hanterar. TEKNISKA NÄMNDEN GATUKONTORET Tekniska nämnden skriver att stora delar av gatukontorets verksamhet bidrar till ett socialt hållbart Malmö. Bland annat nämns att förvaltningen i hög grad bidrar till Malmökommissionens intentioner genom byggandet och utvecklingen av stadens parker, torg och mötesplatser. Även ett välfungerande transportsystem främjar en socialt hållbar utveckling. Under 2016 har gatukontoret anställt en samordnare för social hållbarhet med uppdraget att bidra till bättre kunskap om socialt investeringsperspektiv kopplat till resursfördelningen samt hur och vem som använder stadsmiljön. Samordnaren har bland annat uppmärksammat en brist på metoder för att utvärdera sociala effekter av gatukontorets investeringar i stadsmiljön. Gatukontoret kommer att utvärdera med hjälp av forskare en nyligen anlagd aktivitetsyta används för att få viktig kunskap om vilka målgrupper som använder platsen och vad i stadsmiljön som fungerar tillåtande eller exkluderande. Tillsammans med forskarna vill gatukontoret utveckla metoder för utvärdering som är möjliga att tillämpa på fler stadsmiljöer. Nämnden beskriver att social hållbarhet är en integrerad del i Trafik- och mobilitetsplanen som antogs under året och implementeringen har påbörjats. Ambitionen är att ge fler Malmöbor bättre tillgång till sin stad oavsett socioekonomiska förutsättningar. Man skriver att för att motverka orättfärdiga skillnader har gatukontoret arbetat med hälsa, trygghet, antidiskriminering samt mental och fysisk tillgänglighet i stadsrummet. Under året tog gatukontoret även fram en dialogstrategi som visar hur förvaltningen ska utveckla dialogarbetet med fokus på delaktighet framför allt för barn och unga. Under året har alla medarbetare erbjudits vidareutbildning och dialogmetoderna har testats. Ett exempel på delaktighet är att gatukontoret har deltagit i trygghetsvandringar bland annat på Östra Sorgenfri, som en del av ett trygghetsarbete som pågått sedan hösten Ungdomar i området har fått berätta hur det är att bo och röra sig i området. Gatukontoret har även samarbetat med stadsområdesförvaltningen och fastighetsägare och har under året satsat på evenemang utanför det centrala Malmö riktade till stadens unga befolkning. Genom valet av platser har man lockat människor från olika delar av staden och nått ut till målgrupper som annars inte vanligtvis besöker arrangemang i centrala Malmö. Ett exempel är en gatufest på Norra Grängesbergsgatan. Arbetet med kunskapsallianser är därför ett naturligt arbetsredskap för kontinuerlig utveckling av verksamheten, för strategisk påverkan av aktörer och för att profilera Malmö som en attraktiv stad. Med kunskapsallianser ökar engagemanget för staden och fler är med och tacklar de utmaningar som ska hanteras. Nämnden lyfter bland annat ISU (Institutet för hållbar stadsutveckling) som ett exempel på kunskapsallians där förvaltningarna och politiken deltagit. VALNÄMNDEN Under de år då det inte förekommer några val eller omröstningar är nämndens arbete i huvudsak inriktat på att utvärdera tidigare genomförda val med utblick och inriktning på genomförande av kommande val samt med kompetensutveckling. DET FORTSATTA ARBETET FÖR ETT SOCIALT HÅLLBART MALMÖ UPPFÖLJNING AV 2016 ÅRS VERKSAMHET 31

32 ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Överförmyndarnämnden utövar tillsyn för förmyndare, gode män och förvaltare. Ett av överförmyndarnämndens nämndsmål är att: Överförmyndarnämnden ska genom att säkerställa att ställföreträdare är kompetenta och engagerade bidra till att de personer som har ställföreträdare ges förutsättningar för en stabil tillvaro (kvinnor, män, flickor och pojkar). För att kunna bidra till detta har nämnden kvalitetssäkrat nya ställföreträdare samt erbjudit fortbildning till befintliga ställföreträdare. Man har också arbetat med att identifiera befintliga kompetenser, men också kompetenser som det finns behov av och som det råder brist på och utifrån detta har en handlingsplan för rekrytering av ställföreträdare tagits fram. Nämnden beskriver att arbetet med implementering av mentorskapssystemet intensifierats under hösten Mentorskapssystemet ger ställföreträdare stöd av en erfaren god man eller förvaltare, så att de kan åta sig svårare uppdrag och få bättre förutsättningar att kvarstå i svåra uppdrag. 32 STADSKONTORET