Erfarenheter av Fysisk aktivitet på recept FaR Lena V. Kallings och Matti Leijon

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Erfarenheter av Fysisk aktivitet på recept FaR Lena V. Kallings och Matti Leijon"

Transkript

1 Erfarenheter av Fysisk aktivitet på recept FaR Lena V. Kallings och Matti Leijon statens folkhälsoinstitut

2 Erfarenheter av Fysisk aktivitet på recept FaR Lena V. Kallings och Matti Leijon statens folkhälsoinstitut

3 statens folkhälsoinstitut 2003:53 issn: isbn: författare: lena v. kallings och matti leijon omslagsfotografi: sjöberg, design: sandler mergel tryck: sandvikens tryckeri, sandviken 2003

4 Innehåll Förord 7 Sammanfattning 9 Bakgrund 9 Förskrivning av fysisk aktivitet 9 Erfarenheter från ett pilotprojekt av FaR 9 Vägledande råd för FaR-arbete 11 Summary 13 Physical activity on prescription (FaR) 13 Background 13 Objective 14 Method 14 Results 14 General conclusions and recommendations 15 Further recommendations 15 Inledning 17 Fysisk aktivitet 17 Hälsofrämjande arbete inom hälso- och sjukvården 18 Initiativ för att öka befolkningens fysiska aktivitet 21 Rekommendation för fysisk aktivitet 21 FYSS fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling 22 Receptblankett för fysisk aktivitet på recept 23 Fysisk aktivitet på recept FaR 23 Förskrivning av fysisk aktivitet 25 Internationella erfarenheter av förskrivning av fysisk aktivitet 26 Rådgivning/främjande av fysisk aktivitet i primärvården 26 Samarbete mellan aktörer i processen kring förskrivning av fysisk aktivitet 27 Internationella framgångsfaktorer för arbete med förskrivning av fysisk aktivitet 28 Positiva effekter av förskrivning av fysisk aktivitet på individnivå respektive inom hälso- och sjukvården 29 Hinder för genomförandet av förskrivning av fysisk aktivitet 29

5 4 erfarenheter av fysisk aktivitet på recept far Kvalitetssystem för fysisk aktivitet på recept 30 Vem har nytta av ett recept på fysisk aktivitet? 30 Motiverande samtal vid beteendeförändring till mer fysiskt aktiv livsstil 31 Beteendeförändring 31 Motiverande samtal kring fysisk aktivitet 32 Etiska överväganden vid livsstilsråd 33 Pilotstudie av fysisk aktivitet på recept 35 Syfte och mål för pilotstudien av FaR 37 Syfte 37 Mål 37 Material och metoder i pilotstudien 37 Genomförande 37 Datainsamling 38 Resultatredovisning 41 Att arbeta med FaR 42 Genomförande 45 Flödesscheman 45 Samverkansformer 46 Förskrivande personal 47 Friskvården 52 Receptförskrivning och patientdata 54 Väntrumsenkäter 60 Diskussion 65 Hur generaliserbart är FaR? 65 Vilka framgångsfaktorer finns för FaR-arbete? 67 Vad försvårar arbetet med FaR? 68 Hur har FaR förskrivits? 69 Har rätt patienter fått FaR? 70 Hur fortsätter arbetet med FaR? 71 Slutsatser 73 Referenser 75 Bilagor Bilaga 1. Receptblankett 79 Bilaga 2. Instruktion till receptblankett för fysisk aktivitet 81 Bilaga 3. Frågor för att mäta en individs beredskap för förändring 83

6 erfarenheter av fysisk aktivitet på recept far 5 Bilaga 4. Motiverande samtalsmetodik 84 Bilaga 5. Bakgrundsbeskrivning av pilotenheterna 89 Bilaga 6. Flödesscheman för FaR 97 Bilaga 7. Organisationsbilder samverkan vårdenheter och friskvård inom pilotstudien av FaR 99

7 6 erfarenheter av fysisk aktivitet på recept far

8 erfarenheter av fysisk aktivitet på recept far 7 Förord Syftet med denna rapport är att inspirera till arbete med fysisk aktivitet som prevention och behandling. Kunskaperna kring förskrivning av fysisk aktivitet är begränsade, det behövs mer kunskap och metoder behöver utvecklas. Internationellt bedrivs utvecklingsarbete framförallt i Storbritannien och USA. För att utveckla arbetsmetoder kring fysisk aktivitet på recept under svenska förhållanden, initierade Statens folkhälsoinstitut ett nationellt pilotprojekt under Pilotprojektet om Fysisk aktivitet på Recept FaR syftade till att utveckla och beskriva arbetsmetoder och struktur för att i förebyggande och behandlande syfte förskriva fysisk aktivitet på recept. Förskrivning av fysisk aktivitet grundas på FYSS FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling. FYSS är ett hjälpmedel för den som ordinerar fysisk aktivitet på recept och är en manual om betydelsen av fysisk aktivitet för att förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd. FYSS belyser de sjukdomsgrupper där tillräcklig mängd vetenskapliga belägg finns för att fysisk aktivitet är lämplig som behandlingsform. FYSS innehåller också förslag på olika motionsaktiviteter, liksom råd om hur man kan ordinera fysisk aktivitet på recept med hänsyn tagen till aktuellt hälsotillstånd, ålder, kön, kroppskonstitution med mera. Speciella risker med fysisk aktivitet för olika patientkategorier belyses också. Rapporten redovisar internationella och nationella erfarenheter av förskrivning av fysisk aktivitet och beskriver hur man i pilotstudien har startat och arbetar med FaR. Erfarenheterna visar att ingen enskild arbetsmetod kan användas generellt, utan verksamheten behöver anpassas till lokala förutsättningar. De framgångsfaktorer och hinder som har identifierats kan däremot tjäna som inspiration och stöd för andra att starta arbete med FaR. Arbetet med FaR och FYSS har rönt stort intresse från både massmedia, personal inom hälso- och sjukvården, friskvårdens aktörer liksom hos politiker. På flera håll i landet har verksamhet startats eller planeras och erfarenheterna från pilotstudien om FaR är mycket efterfrågade. Rapporten vänder sig främst till de som ska påbörja verksamhet kring FaR regionalt och lokalt, till folkhälsoplanerare och politiker i landsting och kommuner, vårdcentraler, företagshälsovård samt friskvårdsorganisationer som tar emot patienter som fått FaR. Förhoppningen är att rapporten kan inspirera andra att börja arbeta med fysisk aktivitet på recept. Rapporten är i huvudsak utarbetad av Lena Kallings och Matti Leijon. Medförfattare är övriga medarbetare i FaR-gruppen; Agneta Ståhle, Annika Strandell, Anna Östbom, Mona Ringbjer, Christina Samuelsson och Birgitta Seijmer Andersson. I arbetet har även Johan Tranquist och Peter Lamming bidragit. Ett stort tack till Mathias Lind och enhetssamordnarna på respektive förskrivarenhet. Gunnar Ågren Generaldirektör

9 8 erfarenheter av fysisk aktivitet på recept far

10 erfarenheter av fysisk aktivitet på recept far 9 Sammanfattning Bakgrund Det moderna samhället ställer allt mindre krav på fysisk ansträngning i de dagliga aktiviteterna, vilket avspeglas bland annat i en stadigt ökande förekomst av övervikt hos befolkningen. Fysisk inaktivitet är en mycket stor medicinsk riskfaktor. På regeringens uppdrag gjorde Folkhälsoinstitutet, i brett samråd och samverkan med andra myndigheter och organisationer, 2001 till ett fysiskt aktivitetsår; Sätt Sverige i rörelse Syftet var att inleda en förändring av individers, gruppers, organisationers och hela samhällets inställning till fysisk aktivitet och ett långsiktigt arbete mot en beteendeförändring i befolkningen. Den vetenskapliga rekommendationen för fysisk aktivitet innebär att alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter. Intensiteten bör vara åtminstone måttlig, såsom en rask promenad. Förskrivning av fysisk aktivitet Det finns i dag behov av att inom hälso- och sjukvården finna nya arbetssätt, som inte bara behandlar när vi blir sjuka utan också förebygger sjukdom. Ett arbetssätt, som under de senaste åren såväl nationellt som internationellt vunnit allt större uppmärksamhet, är receptförskriven fysisk aktivitet. Internationellt bedrivs utvecklingsarbete kring förskrivning av fysisk aktivitet framförallt i Storbritannien och USA, men även i Nya Zeeland, Kanada och Australien. För att utveckla arbetsmetoder kring detta område för svenska förhållanden initierade Statens folkhälsoinstitut, ett nationellt pilotprojekt med syfte att utveckla och beskriva arbetsformer för att i förebyggande och behandlande syfte förskriva fysisk aktivitet på recept (FaR). Det finns i dag ett flertal olika modeller för FaR. Kunskapsområdet är relativt nytt och en given modell finns ännu inte. Arbetet med FaR bygger oftast på samverkan mellan förskrivare och friskvårdsorganisationer och tar oftast utgångspunkt i lokala förutsättningar, vilket gör att varje modell i sig blir unik. En patient kan få ett recept till aktiviteter som görs i egen regi, men också som en hänvisning till någon friskvårdsaktör. I denna rapport presenteras erfarenheter från arbete med FaR, både internationellt och från vad som framkommit under det ettåriga pilotprojektet. Erfarenheter från ett pilotprojekt av FaR Fysisk aktivitet på recept (FaR) innebär en för individen anpassad ordination på motsvarande sätt som konventionell behandling. FaR används till såväl friska som sjuka

11 10 erfarenheter av fysisk aktivitet på recept far personer, för att förebygga och behandla vissa sjukdomstillstånd. Den som förskriver recept på fysisk aktivitet ska ha god kompetens och tillräcklig kunskap om den aktuella patientens hälsostatus. Det inkluderar även en god kunskap om effekterna av fysisk aktivitet, då somliga tillstånd innebär att vissa aktiviteter är olämpliga. Receptet ska vara individuellt anpassat vad gäller dosering (intensitet, behandlingsperiodens längd och frekvens) och typ av aktivitet. FYSS ska ses som ett hjälpmedel för den som ordinerar fysisk aktivitet på recept. FYSS är en manual om betydelsen av fysisk aktivitet för att förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd. FYSS belyser de sjukdomsgrupper där tillräcklig mängd vetenskapliga belägg finns för att fysisk aktivitet är lämplig som behandlingsform. Den pilotstudie som startade för att utveckla och beskriva arbetsmetoder och struktur för att i preventivt och behandlande syfte förskriva fysisk aktivitet på recept består av två delar. Första delen inriktades mot att finna arbetsformer för FaR-arbetet. Denna del pågick från oktober 2001 till och med september Den andra delen inriktas på att följa upp de patienter som fått FaR 12 månader efter de fått sitt recept på fysisk aktivitet. Resultaten, det vill säga om patienten ändrat sin nivå avseende förändringsbenägenhet, om de ändrat sitt beteende till en mer fysisk aktiv livsstil, vilken effekt det fått på livskvalitet, följsamhet med mera, är för närvarande under bearbetning. I pilotstudien ingick fyra landsting; Halland, Kalmar, Norrbotten och Östergötland samt en företagshälsovård i Stockholm. En projektledare för respektive län utsågs. Inom pilotstudien rekryterades totalt 13 vårdcentraler och mottagningsenheter för företagshälsovård, där man aktivt skulle arbeta med försöksutskrivningen av FaR under projektets 12 månader. För varje enhet utsågs en samordnare, vars uppgift var att koordinera såväl det inre som det yttre arbetet med FaR samt att vara kontaktperson för utvärderingen. I det yttre arbetet ingick samverkan med friskvårdens aktörer. Samverkan innebar bland annat samarbete för omhändertagandet av de som får fysisk aktivitet förskrivet. I denna pilotstudie kring FaR har ett antal faktorer identifierats som kan underlätta respektive försvåra när man startar arbete med förskrivning av FaR. De framgångsfaktorer som framkommit i detta pilotprojekt överensstämmer med den internationella litteraturen. Det finns i dag ingen exakt arbetsmetod som kan kopieras och användas generellt, utan FaR-verksamheten måste anpassas för de lokala förutsättningarna. Erfarenheter från detta pilotprojekt kan, tillsammans med såväl nationell och internationell litteratur, vara ett stöd och tjäna som inspiration och goda exempel. Det är av stort värde att FaR fortsätter att utvecklas och att en systematisk uppföljning av arbetet genomförs samt att ytterligare forskning på området genomförs. Även om pilotprojektets huvudsakliga syfte inte var att förskriva så många recept som möjligt utan att studera och lära om arbetsformer och samverkan kring FaR, så har inom pilotstudien 831 recept skrivits ut. Det är en väldigt stor variation i förskrivningsfrekvensen både mellan olika enheter och mellan de olika förskrivarna. De vanligaste diagnoserna där FaR användes var smärta och övervikt. Konditionshöjande aktiviteter som promenad, stavgång och motionsgymnastik var den vanligaste ordinationen, men även styrketräning ordinerades relativt ofta. En förbättrad samverkan med aktörer utanför sjukvården är något som de flesta i pilot-

12 erfarenheter av fysisk aktivitet på recept far 11 studien upplevt mycket positivt. Dessutom har patientreaktionerna i de flesta fall varit positiva. Arbetet med FaR upplevs också som en möjlighet att på ett strukturerat sätt förbättra kvaliteten i det förebyggande arbetet. De svårigheter och hinder som identifierats i projektet är till viss del strukturella men handlar även om förankring, tydlighet och mandat. Vägledande råd för FaR-arbete Utifrån erfarenheter från pilotstudien för FaR tillsammans med erfarenheter som beskrivs i nationell och internationell litteratur kan vi ge följande vägledande råd för implementering av fysisk aktivitet på recept: Förankra arbetsformen väl på enheten innan arbetet påbörjas. Gemensamma utbildningar är bra både för att höja kunskapen avseende betydelsen av fysisk aktivitet och för att ge arbetet en bra start. Anpassa FaR efter lokala förutsättningar, hitta samverkan i närområdet bilda lokala nätverk. Utse en samordnare som ansvarar för både internt och externt arbete. Skapa en tydlig och lätt kommunicerbar struktur gärna i form av flödesschema eller organisationsbild. Se till att kontaktpersoner finns, så även aktuella telefonnummer, adresser, arbetsmaterial, broschyrer, prislistor med mera, finns framtaget när ni startar. Förskriv fysisk aktivitet utifrån de råd som finns i FYSS. Sätt FaR i sitt sammanhang, det vill säga försök att få in det i den ordinarie verksamheten. Stimulera personalen att själv vara fysiskt aktiv. Börja i liten skala och utveckla sedan verksamheten. Ha tålamod förändringsarbete tar tid! Ett nära samarbete är viktigt för att överbrygga eventuella klyftor mellan olika aktörer, exempelvis inom hälso- och sjukvården, friskvården, politiker och beställare av vård. Samarbete är också viktigt när det gäller att utveckla kvalitetssäkrade insatser för att öka den fysiska aktiviteten.

13 12 erfarenheter av fysisk aktivitet på recept far

14 erfarenheter av fysisk aktivitet på recept far 13 Summary Physical Activity on Prescription (FaR) Lena V. Kallings and Matti Leijon. The National Institute of Public Health in Sweden and The Centre for Public Health Sciences, Linköping, Sweden. Background People in modern-day society have become less and less physically active, which has welldocumented negative consequences for health and well-being. There is a growing awareness at all levels of society and many countries show an interest in following development. Physical inactivity has become an important public health issue that must be highlighted at the local and national level. The World Health Organisation (WHO) (1, 2) concludes that a lack of physical activity is a major underlying cause of death, disease, and disability. Inactivity, or sedentarism, is one of the 10 leading global causes of death and disability. More than two million deaths each year are attributable to physical inactivity. Sweden on the move was a national programme that focused on people's need for physical activity in order to promote health and well-being. The National Institute of Public Health was commissioned by the Government to plan for a Physical Activity Year in 2001 in collaboration with a number of government agencies and NGOs. This year marked the start of a long-term strategy of change with the aim of promoting health and preventing disease by increased physical activity. The main emphasis of the message has been the importance of daily physical activity, including exercise, sport and recreation, to promote good health. The message is based on the principle that 30 minutes of daily physical activity can prevent a wide range of illnesses and that physical inactivity in Sweden is one of the major factors behind preventable illness and premature death. The good results achieved in 2001 have led to a new commission from the Government Keep Sweden Moving which instructs the National Institute of Public Health to continue its work to promote physical activity among the population in 2003 and The commission also includes a request for a proposed national strategy for increased physical activity in society. The strategy of Sweden on the move was based on settings, one of which was the healthcare system. The overall goals in the area of healthcare were to make healthcare professionals more aware of the preventive effects of physical activity, to develop guiding principles for different patient groups and to support research. A national study was therefore initiated by the National Institute of Public Health to study the concept of Physical Activity on Prescription (Swedish: FaR). This kind of more formal prescription system is quite new in Sweden even though some

15 14 erfarenheter av fysisk aktivitet på recept far healthcare units have been giving this kind of advice since the 1980s. We have also been inspired by experience from other countries, mainly the UK, New Zealand and the United States. Objective To develop and describe the working method and structure of Physical Activity on Prescription (FaR) and the organised enhancement of physical activity in order to promote health and prevent disease. Method This pilot study includes 10 primary care and 3 occupational healthcare units in 5 Swedish counties. These units are spread over the country and work under different conditions, concerning their size, location, population, etc. Each unit has been responsible for establishing interaction between health and leisure service personnel and for creating a community-based network with other public health organisations in the field of physical training. The patient is given a prescription from the primary care unit. This can include walking that is mainly carried out by the patient himself or some other physical activity organised by another public health organisation. The patient generally pays the normal fee to such an organisation. The FaR working method and implementation process have been the focus of the evaluation, which consists of questionnaire, diaries and interviews. The evaluation also includes information about patients receiving FaR, regarding their compliance, physical activity level and quality of life. Questionnaires for coordinators, healthcare staff, leisure time organisations and patients receiving FaR have been used, as well as diaries, flowcharts and organisation models made by the coordinators in the prescribing units. For the purposes of the study, the prescription period was one year, and a further 12-month period of follow-up on the patient level. Results During the one-year project, 831 patients have received FaR. Physical activity has been prescribed by doctors (340), physiotherapists (296), nurses (116) and other healthcare professionals (78). There was a wide distribution between units in prescribing FaR. In primary care, for example, there was an average of 61 prescriptions/unit (7 110) and in occupational health, an average of 94 prescriptions/unit (35 178). The results from the patients questionnaire are based on 11 units, as one unit used interviews instead and one unit dropped out during the course of the project. The response rate was 67 % (n = 727). The mean age of the patients was 50, with a distribution from

16 erfarenheter av fysisk aktivitet på recept far years. The majority of them were women (75 %). According to the patients, the main reasons for being prescribed FaR were to alleviate pain (42 %), to increase well-being (18 %), to lose weight (12 %) and as treatment for a multi-diagnosis (9 %). Other reasons were hypertension (4 %), stress (4 %), diabetes (3 %), mental ill-health (2 %). There was on the whole a very positive response from the participants, with 93 % of healthcare personnel positive to the project. In addition, 92 % of the sport and recreational organisations agreed that the project had been positive for them and also concurred that this concept had developed their method of working. General conclusions and recommendations One major finding was the need for a very well-defined organisational structure and good relations between healthcare/occupational health care units on the one hand and physical activity organisations on the other. As a result of the study, we have identified the following supporting factors and barriers regarding FaR: Supporting factors: It is important to have a coordinator who works within the organisation and also has the support of the management. It is important to have a visible structure, both within the actual organisation, as well as among stakeholders outside the clinic. A community-based network should be used to facilitate supervision and support. Barriers: Lack of time. Staff turnover (partly caused by temporarily employed doctors). In some units there were too many projects running at the same time. Insufficient communication both within the actual organisation and among stakeholders outside the clinic. Change takes time. It s not only the patient who needs to change his or her behavioural patterns and become more active. The healthcare system must also prepare itself for behavioural change. Further recommendations Based on the experiences gathered from the Physical Activity on Prescription pilot study and on experiences referred to in national and international studies, we would like to offer the following guidelines on how to implement Physical Activity on Prescription: Adapt Physical Activity on Prescription to existing local conditions; collaborate with other units and organisations by forming a community-based network. Appoint a Coordinator responsible for the process both within the relevant organisation as well as among stakeholders outside the clinic. Make sure the project is firmly anchored within the unit.

17 16 erfarenheter av fysisk aktivitet på recept far Implement education initiatives with all stakeholders to raise awareness and to secure a mutual platform. Create a visible structure for communication. Make sure contact-persons, phone numbers, addresses, project material, price lists are at hand before you start. Prescribe physical activity on the basis of FYSS (the scientific handbook on effects of physical activity on the prevention and treatment of diseases). Put Physical Activity on Prescription in context and try to make it part of people s everyday routines. Encourage staff to be physically active themselves (role-models). Begin on a small scale and develop outwards. Be patient Behavioural change takes time. There is a need for more research relating to Swedish conditions.

18 erfarenheter av fysisk aktivitet på recept far 17 Inledning Det moderna samhället ställer allt mindre krav på fysisk ansträngning i de dagliga aktiviteterna, vilket avspeglas bland annat i en stadigt ökande övervikt hos befolkningen. För de flesta människor innebär arbete i dag mindre fysiska ansträngningar än förr och vi måste därför ta särskilda initiativ på fritiden för att upprätthålla en god fysisk funktionsförmåga. Det finns ett mycket tydligt samband mellan omfattning av fysisk aktivitet och hälsotillstånd (3). Betydelsen av fysisk aktivitet för god hälsa och livskvalitet är väl vetenskapligt underbyggd. Fysisk inaktivitet är en mycket stor medicinsk riskfaktor (3 5). Enligt WHO är felaktig kost och för lite fysisk aktivitet den viktigaste orsaken till sjukdom i EU-länderna (2). Rökning orsakar 9 procent av sjukdomar inom EU medan fysisk inaktivitet och felaktig kost ligger bakom 9,7 procent av sjukdomarna (6). Ur ett folkhälsoperspektiv bör den måttliga fysiska aktiviteten uppmuntras. Största hälsovinsterna får man om de minst fysiskt aktiva blir mer aktiva. Nationell och internationell erfarenhet visar att man inte når inaktiva grupper i samhället med enbart information. Insatserna måste därför breddas och ta sin utgångspunkt i människors livsvillkor, livsstil och tidigare erfarenheter av idrott. Stor potential finns genom att öka de lågintensiva aktiviteterna i vardagen, exempelvis genom promenader och cykling. Gällande rekommendation för fysisk aktivitet innebär att alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter (7, 8). Intensiteten bör vara åtminstone måttlig, som en rask promenad. Ytterligare hälsoeffekt kan erhållas om man utöver detta ökar den dagliga mängden eller intensiteten. Friluftsliv, promenader och utflykter utan krav på prestation eller tävling är av stor betydelse för livskvalitet och hälsa (9). Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet är all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning. Detta innebär all typ av muskelaktivitet, exempelvis trädgårdsarbete, fysisk belastning i arbetet, friluftsliv, motion och träning. Fysisk aktivitet är alltså inte detsamma som motion eller träning. Motion är medveten fysisk aktivitet med viss avsikt, som görs för ökat välbefinnande, en framtida bättre hälsa och för att det är roligt och skönt att röra på sig. Träning däremot innebär en klar målsättning att öka prestationsförmågan i olika typer av fysisk aktivitet, företrädesvis inom idrotten. Huvuddelen av veckoförbrukningen av energi härrör från fysisk aktivitet som inte har med schemalagd motion och idrott att göra. Den vardagliga fysiska aktiviteten, som att promenera eller cykla till jobbet, använda trappor i stället för hissen, arbeta i trädgården, ha ett fysiskt krävande arbete, leka med barnen med mera, står för den största delen av den totala energiförbrukningen under en vecka. Den stora hälsopotentialen ligger i att öka den totala fysiska aktivitetsnivå, både i anslutning till arbetet och på fritiden.

19 18 erfarenheter av fysisk aktivitet på recept far Alltför stor del av den svenska befolkningen är från hälsosynpunkt inte tillräckligt fysiskt aktiv. I åldersgruppen 30 år och äldre är det troligt att högst 20 procent av befolkningen är, från hälsosynpunkt och vad gäller kondition, tillräckligt fysiskt aktiv (4). Detta medför att cirka 80 procent av den vuxna befolkningen över 30 år inte är tillräckligt fysiskt aktiv eller är helt inaktiv. Andelen fysiskt helt inaktiva i Sverige beräknas vara procent för medelålders män och cirka procent för kvinnor i motsvarande ålder (4). Andelen totalt inaktiva i åldersgruppen från tonåren upp till medelåldern uppskattas till procent (4). Dessa är helt fysiskt inaktiva, det vill säga de har inte någon fysisk belastning i yrkesarbetet, motionerar inte, går/promenerar heller inte till arbetsplatsen eller har regelbundna hobbyvanor, som ger fysisk aktivitet. Utöver de helt inaktiva tillkommer den del av befolkningen som är lite men inte tillräckligt fysisk aktiva. Motionsvanor avspeglar levnadsvillkor och social position (10). Bland medelålders är benägenheten att ägna sig åt motion tydligt relaterad till den egna utbildningsnivån, bostadsorten och vänners motionsutövning. Under de senaste decennierna har också andelen motionsutövare ökat betydligt mer bland tjänstemän än bland arbetare. Högutbildade motionerar betydligt mer än lågutbildade. Motionsvanor är kopplade till livsstilen i stort. Oavsett utbildningsnivå har de som motionerar en mer hälsofrämjande livsstil än de som inte motionerar. De som är fysiskt aktiva tänker oftare på att äta näringsriktigt och röker också betydligt mindre än de som är fysiskt inaktiva (10). Hälsofrämjande arbete inom hälso- och sjukvården Ett område där många viktiga insatser för ökad fysisk aktivitet kan göras är inom hälsooch sjukvården. Det finns i dag behov av att inom hälso- och sjukvården finna nya arbetssätt, som inte bara behandlar sjukdom utan också förebygger. Ett arbetssätt, som under de senaste åren såväl nationellt som internationellt vunnit allt större uppmärksamhet, är receptförskriven fysisk aktivitet. Det finns vetenskapligt säkerställda belägg för att många av våra vällevnadssjukdomar orsakas av fysisk inaktivitet (3, 5). Genom att öka den fysiska aktiviteten, går det att komma åt en av de stora grundorsakerna till dessa vällevnadssjukdomar. Fysisk aktivitet kan i dag ses som ett komplement till läkemedel och användas i stället för eller vid sidan av dagens terapier, där kanske den överviktiga, stillasittande, rökande personen med hypertoni, hyperlipidemi (förhöjda blodfetter), diabetes typ 2 och övervikt behandlas med multipla farmaka. Fysisk aktivitet har många unika egenskaper och är den enda enskilda behandling som kan förskrivas på recept mot samtliga dessa riskfaktorer (5). Dessutom är risken för biverkningar liten om man anpassar träningen efter individen och dennes förutsättningar. Vikten av att hälso- och sjukvården blir mer hälsoinriktad och hälsofrämjande betonades redan på WHO-konferensen i Ottawa Hälso- och sjukvården måste förstärka sina hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser vid sidan av sitt traditionella ansvar för att utreda och behandla sjukdomar och skador (11). Stöd för detta finns också i hälso- och sjukvårdslagen (HSL), där hälso- och sjukvårdens uppgift anges till att ge en god sjukvård på lika villkor och skapa en bättre hälsa och livskvalitet i befolkningen (12).

20 erfarenheter av fysisk aktivitet på recept far 19 Detta gör man både genom att ta hand om de patienter som söker vård, men också som en aktör i folkhälsoarbetet. Sjukvården har dessutom en viktig roll när det gäller att skapa trygghet för såväl individerna som för samhället i stort (13). Även i prioriteringsutredningen (14) lyfts det förebyggande perspektivet fram då det framhålls att förebyggande vård ska finnas med i det akuta såväl som i det kroniska skedet av en sjukdom, i det akuta skedet för att om möjligt förhindra kroniska tillstånd. I HSL framgår även att hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa. Den som söker vård ska, enligt paragraf 2b när det är lämpligt, ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Det framgår vidare att detta ansvar gäller både mot hälsan i befolkningen liksom individen när denne blir sjuk. En utveckling har även skett när det gäller synen på patientrollen. I hälsooch sjukvårdslagens omarbetade version från 1998 betonas patientperspektivet, vad gäller exempelvis individuellt anpassad information och ökad valfrihet vid val av behandlingsformer. Begreppet hälso- och sjukvård omfattar såväl de sjukdomsförebyggande åtgärderna som de sjukvårdande insatserna. I en kommentar till hälso- och sjukvårdslagen anses det viktigt att man inte skiljer dessa båda beståndsdelar från varandra, utan i stället betraktar hälso- och sjukvården som en sammanhängande helhet (15). Hälso- och sjukvården har unika möjligheter att, i mötet med den enskilda patienten, aktualisera hälsofrämjande och förebyggande aspekter (16). Det handlar om förebyggande insatser för att individen inte ska drabbas av sjukdom och att identifiera orsaker som ligger utanför sjukvården. För såväl slutenvård som öppenvård kan det handla om att inkludera förebyggande som en del i behandling av sjukdom, exempelvis stödja patienter till förändring i mat- eller motionsvanor, men också att bidra till lösningar på problem av social, psykisk eller miljömässig natur. Primärvården är den aktör som även i fortsättningen förväntas ta en stor del av ansvaret i det preventiva och hälsofrämjande arbetet, där en aktiv samverkan med andra aktörer i samhället bör utvecklas ytterligare (16). Dessutom har primärvården via sin direktverkande struktur och förmåga att nå alla individuellt, unika möjligheter att nå grupper som är särskilt sårbara i hälsoavseende. Nationella folkhälsokommittén anger att hälso- och sjukvården har ett ansvar för att stödja och initiera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser på individ- och gruppnivå och utveckla metoder så att preventiva insatser naturligt integreras i vårdkedjan. Vidare anser man att sjukvårdspersonalens förhållningssätt och förmåga att kommunicera med patienterna har stor betydelse. Dålig kommunikation dem emellan kan innebära att patientens verkliga bekymmer inte framkommer med följd att onödiga åtgärder vidtas, vilket i sin tur kan leda till missnöje och uppgivenhet hos patienten. Utifrån målområde 6 i regeringens proposition Mål för folkhälsan, har hälso- och sjukvården stor betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen genom sin specifika kompetens, sin auktoritet, breda kunskap och stora kontaktyta gentemot befolkningen (17). Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. I det arbetet har primärvården en viktig roll. I propositionen identifieras behov av fokus på förebyggande insatser och rehabilitering, bland annat för att förebygga sjukdom och förhindra långa vårdtider och ökade läkemedelskostnader. Hälso- och sjukvården bör även initiera och stödja hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser på individ- och gruppnivå och utveckla metoder

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Vad är fysisk aktivitet? All typ av kroppsrörelse som ger en energiomsättning fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast FaR-teamet HSN 5 Göteborg c/v All typ av

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Ing-Mari Dohrn och Ann Hafström Bakgrund I Stockholms läns landsting finns sedan 1 januari 2007 riktlinjer för Fysisk aktivitet

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes

Läs mer

Implementering av fysisk aktivitet

Implementering av fysisk aktivitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Implementering av fysisk aktivitet Helen Sundberg leg sjukgymnast/fysioterapeut Fysisk aktivitet på recept (FaR ) en vägledning för implementering Johan Faskunger Matti

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Primärvården Göteborg HSN 5 225 000 invånare 50 primärvårdsenheter Varför r skall vi arbeta med

Läs mer

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du?

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Camilla Holm, leg sjukgymnast, leg dietist 2006-1 Motionstyper -2 Från grottmänniska till kontoret Vår kropp är genetisk samma som på stenåldern, dvs.

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa Efterfrågad kompetens Hälsovetare HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa HälsoAkademikerna och SRAT Juni 2013 Foto: Istock, Colourbox. Illustration:

Läs mer

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle?

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik Cecilia Edström Hälsoutvecklare & sjukgymnast FoUU-staben, VLL Västerbottens läns landstings vision är

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Information till dig som skriver Fysisk aktivitet på Recept

Information till dig som skriver Fysisk aktivitet på Recept Information till dig som skriver Fysisk aktivitet på Recept Bakgrund Det moderna samhället ställer allt mindre krav på fysisk ansträngning i de dagliga aktiviteterna såväl i arbetslivet som genom ett stort

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Kan motion orsaka hälsa?

Kan motion orsaka hälsa? Fysisk aktivitet skapar frisk personal Kan motion orsaka hälsa? Pia Hancke Leg. Sjukgymnast / ergonom Hälsoforum Växjö Var 4:e 5 % 1/4 > 45 1 20 % 30 % < 1/3, 1/3 800 000 100 117? 16.000.000.000 Var

Läs mer

Idrottsrörelsens vägledningsdokument för Fysisk aktivitet på recept FaR

Idrottsrörelsens vägledningsdokument för Fysisk aktivitet på recept FaR Idrottsrörelsens vägledningsdokument för Fysisk aktivitet på recept FaR 2 Innehållsförteckning: KAPITEL SID 1. Inledning 3 2. Idrottsrörelsens roll i FaR 4 3. Hälso- och sjukvårdens roll i FaR 5 4. Målgrupp

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept en underutnyttjad resurs

Fysisk aktivitet på recept en underutnyttjad resurs klinik & vetenskap originalstudie Fysisk aktivitet på recept en underutnyttjad resurs Stora variationer mellan landstingen, visar statistik över förskrivningen Lena V Kallings, med dr, lektor, Gymnastik-

Läs mer

Rapport. Fysisk aktivitet på Recept (FaR) i Östergötland 2005 2006:11. Lovande resultat, men receptet för framtiden ligger i en ännu bättre samverkan

Rapport. Fysisk aktivitet på Recept (FaR) i Östergötland 2005 2006:11. Lovande resultat, men receptet för framtiden ligger i en ännu bättre samverkan Rapport 2006:11 Fysisk aktivitet på Recept (FaR) i Östergötland 2005 Lovande resultat, men receptet för framtiden ligger i en ännu bättre samverkan Linköping December 2006 Matti Leijon Lotta Fornander

Läs mer

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515.

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Övervikt och fetma i Sverige För tio år sedan var en av tio svenska sjuåringar överviktig Idag har minst var fjärde sjuåring övervikt Prognos; Åtta av tio förblir

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Amir Rostami 2012-09-16 1

Amir Rostami 2012-09-16 1 Amir Rostami 2012-09-16 1 Översikt Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project Sveriges största polisiära EU projekt Alternativt brottsbekämpning

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

TNS Sifo Navigare Digital Channels

TNS Sifo Navigare Digital Channels Digital Channels 1 Bakgrund & Syfte med undersökningen De senaste åren har hälso- och läkemedelssektorns intresse för att investera i sociala och digitala medier ökat rejält. Från hälso- och läkemedelssektorns

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

FÖRSLAG TILL RIKTLINJER FÖR FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

FÖRSLAG TILL RIKTLINJER FÖR FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Bilaga Landstingsstyrelsens förvaltning Beställare Vård Vårdgrenssamordning FÖRSLAG TILL RIKTLINJER FÖR FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kerstin Olsson Magnus Liljegren - 1 - Innehållsförteckning

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Fokusområden ett steg till

Fokusområden ett steg till Handlingsplan Fokusområden ett steg till År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Det är landstingets vision som antogs år 2000. Landstinget hade då länge arbetat

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept - FaR i Värmland. Sammanställning av ordinationer till Friskvården i Värmland under 2014

Fysisk aktivitet på recept - FaR i Värmland. Sammanställning av ordinationer till Friskvården i Värmland under 2014 Fysisk aktivitet på recept - FaR i Värmland Sammanställning av ordinationer till Friskvården i Värmland under 2014 All legitimerad personal verksam inom hälso- och sjukvården i Värmland kan sedan 2005

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

FaR för barn och unga

FaR för barn och unga FaR för barn och unga Hur har det gått och vad gör vi nu? Maj 2012 Under hösten 2009 påbörjades en pilotsatsning i Östergötland, med syfte att införa Fysisk aktivitet på recept (FaR) för inaktiva barn

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga Innehåll Innehåll 2 Metodbeskrivning 3 1. Antaganden 4 2. Data i beräkningarna 4 3. Förväntat

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa Högt blodtryck Ordination motion Vägen till bättre hälsa Till dig som har högt blodtryck Högt blodtryck är i dag den största riskfaktorn för sjukdomar i hjärta och blodkärl, till exempel stroke och hjärtinfarkt.

Läs mer

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Folkhälsokalkylator. Bakgrund Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång Tidig upptäckt och egenvård - viktiga nycklar för framgång På 60-talet Karies-epidemi Terminal tandsvikt Terminal tandsvikt Det går INTE att borra bort karies Orsaken Bakterie- beläggningen Förebyggande

Läs mer

Implementering av FaR från ord till handling

Implementering av FaR från ord till handling Implementering av FaR från ord till handling Matti Leijon, MPH, PhD Forskningskoordinator Centrum för primärvårdsforskning (CPF) Region Skåne & Lunds Universitet Malmö, Sverige Min bakgrund MPH, PhD, disputerade

Läs mer

National Prevention Strategy

National Prevention Strategy National Prevention Strategy Patrik Johansson, MD, MPH University of Nebraska Medical Center, College of Public Health, Member The Advisory Group on Prevention, Health Promotion, Integrative and Public

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

OCCUPATIONAL RF EXPOSURE FROM BASE STATION ANTENNAS ON ROOF-TOPS AND BUILDINGS

OCCUPATIONAL RF EXPOSURE FROM BASE STATION ANTENNAS ON ROOF-TOPS AND BUILDINGS OCCUPATIONAL RF EXPOSURE FROM BASE STATION ANTENNAS ON ROOF-TOPS AND BUILDINGS Kjell Hansson Mild 1,2, Eduardo Figueroa Karlström 1, Lennart Hamberg 3 and Christer Törnevik 3 1. National Institute of Working

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

FaR. Individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet

FaR. Individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet FaR Individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet FaR Individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, Östersund 2011, R 2011:30 ISSN 1651-8624 ISBN 978-91-7257-908-8

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept (FAR) och compliance

Fysisk aktivitet på recept (FAR) och compliance Fysisk aktivitet på recept (FAR) och compliance Martin Gavgani Kyrktorgets vårdcentral, Partille Handledare : professor, distriktsläkare Robert Eggertsen Innehåll Sammanfattning 1 Bakgrund 2 Syfte 3 Metod

Läs mer

Fysisk aktivitet i psykiatrin?

Fysisk aktivitet i psykiatrin? Stockholm 081010 Fysisk aktivitet i psykiatrin? Jill Taube FaR i Stockholms Läns L Landsting Centrum för f r allmänmedicin, Stockholms Läns L Landsting och Karolinska Institutet FaR i SLL Jill Taube Ing-Mari

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län Ett liv i rörelse Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor 1 från Landstinget i Jönköpings län Ansvarig för innehåll: Distriktsläkare Hans Lingfors, 036-32 52 04 primärvårdens forsknings-

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid för patienten

Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid för patienten Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid för patienten - Vitalis 2015 Tieto Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid

Läs mer

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de

Läs mer

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami 2012-11-19 1 Översikt Vad är ett gäng - Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015 Kent Löfgren Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet Självbestämmande och delaktighet Oslo 4 juni 2015 En fråga Är respekten för

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Ett sätt att främja lika rättigheter, möjligheter och förutsättningar för brukare med olika former av intellektuell funktionsnedsättning Denna trycksak

Läs mer

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Folkhälsocentrum, Landstinget i Östergötland Samhällsmedicin, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet marika.wenemark@liu.se

Läs mer

Hälsoinriktade insatser avseende alkohol

Hälsoinriktade insatser avseende alkohol Hälsoinriktade insatser avseende alkohol Vad säger socialstyrelsen Vad säger forskningen? Hur gör vi i praktiken? Known unknown As we know, There are known knowns. There are things we know we know. We

Läs mer

Gränslösa ehälsotjänster. Annika Ohlson & Eva Leach SepSOS

Gränslösa ehälsotjänster. Annika Ohlson & Eva Leach SepSOS Gränslösa ehälsotjänster Annika Ohlson & Eva Leach SepSOS 2011-11-01 Page 2 Agenda 1. Framtidens ehälsa i Europa 1. SepSOS Målbild, status och piloter NCP nationell kontaktpunkt Expedition av e-recept

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009 .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009 About us.se (The Internet Infrastructure Foundation) is responsible for the.se top-level domain. Non-profit organisation founded in

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Träning som en del av vardagen Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset 25 min senare Rekommendationer finns om träning/fysisk aktivitet för personer med MS Rekommendationer

Läs mer

TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID

TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID EGRD Workshop, Oslo 2015-06-03 CECILIA KATZEFF, ADJ. PROFESSOR IN SUSTAINABLE INTERACTION DESIGN INTERACTIVE SWEDISH ICT AND CESC, KTH SOME FACTS Founded in1998.

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius

Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik FoUU-staben, VLL Epidemiologi och Global hälsa, UmU Varför ska vi vara fysiskt aktiva? För att må bra. Kroppens

Läs mer

Folkhälsoarbete i Östersund

Folkhälsoarbete i Östersund Folkhälsoarbete i Östersund Vad är hälsa? Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. (WHO 1948) Hälsa är en resurs för en handlande människa att nå något annat.

Läs mer