Erfarenheter av Fysisk aktivitet på recept FaR Lena V. Kallings och Matti Leijon

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Erfarenheter av Fysisk aktivitet på recept FaR Lena V. Kallings och Matti Leijon"

Transkript

1 Erfarenheter av Fysisk aktivitet på recept FaR Lena V. Kallings och Matti Leijon statens folkhälsoinstitut

2 Erfarenheter av Fysisk aktivitet på recept FaR Lena V. Kallings och Matti Leijon statens folkhälsoinstitut

3 statens folkhälsoinstitut 2003:53 issn: isbn: författare: lena v. kallings och matti leijon omslagsfotografi: sjöberg, design: sandler mergel tryck: sandvikens tryckeri, sandviken 2003

4 Innehåll Förord 7 Sammanfattning 9 Bakgrund 9 Förskrivning av fysisk aktivitet 9 Erfarenheter från ett pilotprojekt av FaR 9 Vägledande råd för FaR-arbete 11 Summary 13 Physical activity on prescription (FaR) 13 Background 13 Objective 14 Method 14 Results 14 General conclusions and recommendations 15 Further recommendations 15 Inledning 17 Fysisk aktivitet 17 Hälsofrämjande arbete inom hälso- och sjukvården 18 Initiativ för att öka befolkningens fysiska aktivitet 21 Rekommendation för fysisk aktivitet 21 FYSS fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling 22 Receptblankett för fysisk aktivitet på recept 23 Fysisk aktivitet på recept FaR 23 Förskrivning av fysisk aktivitet 25 Internationella erfarenheter av förskrivning av fysisk aktivitet 26 Rådgivning/främjande av fysisk aktivitet i primärvården 26 Samarbete mellan aktörer i processen kring förskrivning av fysisk aktivitet 27 Internationella framgångsfaktorer för arbete med förskrivning av fysisk aktivitet 28 Positiva effekter av förskrivning av fysisk aktivitet på individnivå respektive inom hälso- och sjukvården 29 Hinder för genomförandet av förskrivning av fysisk aktivitet 29

5 4 erfarenheter av fysisk aktivitet på recept far Kvalitetssystem för fysisk aktivitet på recept 30 Vem har nytta av ett recept på fysisk aktivitet? 30 Motiverande samtal vid beteendeförändring till mer fysiskt aktiv livsstil 31 Beteendeförändring 31 Motiverande samtal kring fysisk aktivitet 32 Etiska överväganden vid livsstilsråd 33 Pilotstudie av fysisk aktivitet på recept 35 Syfte och mål för pilotstudien av FaR 37 Syfte 37 Mål 37 Material och metoder i pilotstudien 37 Genomförande 37 Datainsamling 38 Resultatredovisning 41 Att arbeta med FaR 42 Genomförande 45 Flödesscheman 45 Samverkansformer 46 Förskrivande personal 47 Friskvården 52 Receptförskrivning och patientdata 54 Väntrumsenkäter 60 Diskussion 65 Hur generaliserbart är FaR? 65 Vilka framgångsfaktorer finns för FaR-arbete? 67 Vad försvårar arbetet med FaR? 68 Hur har FaR förskrivits? 69 Har rätt patienter fått FaR? 70 Hur fortsätter arbetet med FaR? 71 Slutsatser 73 Referenser 75 Bilagor Bilaga 1. Receptblankett 79 Bilaga 2. Instruktion till receptblankett för fysisk aktivitet 81 Bilaga 3. Frågor för att mäta en individs beredskap för förändring 83

6 erfarenheter av fysisk aktivitet på recept far 5 Bilaga 4. Motiverande samtalsmetodik 84 Bilaga 5. Bakgrundsbeskrivning av pilotenheterna 89 Bilaga 6. Flödesscheman för FaR 97 Bilaga 7. Organisationsbilder samverkan vårdenheter och friskvård inom pilotstudien av FaR 99

7 6 erfarenheter av fysisk aktivitet på recept far

8 erfarenheter av fysisk aktivitet på recept far 7 Förord Syftet med denna rapport är att inspirera till arbete med fysisk aktivitet som prevention och behandling. Kunskaperna kring förskrivning av fysisk aktivitet är begränsade, det behövs mer kunskap och metoder behöver utvecklas. Internationellt bedrivs utvecklingsarbete framförallt i Storbritannien och USA. För att utveckla arbetsmetoder kring fysisk aktivitet på recept under svenska förhållanden, initierade Statens folkhälsoinstitut ett nationellt pilotprojekt under Pilotprojektet om Fysisk aktivitet på Recept FaR syftade till att utveckla och beskriva arbetsmetoder och struktur för att i förebyggande och behandlande syfte förskriva fysisk aktivitet på recept. Förskrivning av fysisk aktivitet grundas på FYSS FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling. FYSS är ett hjälpmedel för den som ordinerar fysisk aktivitet på recept och är en manual om betydelsen av fysisk aktivitet för att förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd. FYSS belyser de sjukdomsgrupper där tillräcklig mängd vetenskapliga belägg finns för att fysisk aktivitet är lämplig som behandlingsform. FYSS innehåller också förslag på olika motionsaktiviteter, liksom råd om hur man kan ordinera fysisk aktivitet på recept med hänsyn tagen till aktuellt hälsotillstånd, ålder, kön, kroppskonstitution med mera. Speciella risker med fysisk aktivitet för olika patientkategorier belyses också. Rapporten redovisar internationella och nationella erfarenheter av förskrivning av fysisk aktivitet och beskriver hur man i pilotstudien har startat och arbetar med FaR. Erfarenheterna visar att ingen enskild arbetsmetod kan användas generellt, utan verksamheten behöver anpassas till lokala förutsättningar. De framgångsfaktorer och hinder som har identifierats kan däremot tjäna som inspiration och stöd för andra att starta arbete med FaR. Arbetet med FaR och FYSS har rönt stort intresse från både massmedia, personal inom hälso- och sjukvården, friskvårdens aktörer liksom hos politiker. På flera håll i landet har verksamhet startats eller planeras och erfarenheterna från pilotstudien om FaR är mycket efterfrågade. Rapporten vänder sig främst till de som ska påbörja verksamhet kring FaR regionalt och lokalt, till folkhälsoplanerare och politiker i landsting och kommuner, vårdcentraler, företagshälsovård samt friskvårdsorganisationer som tar emot patienter som fått FaR. Förhoppningen är att rapporten kan inspirera andra att börja arbeta med fysisk aktivitet på recept. Rapporten är i huvudsak utarbetad av Lena Kallings och Matti Leijon. Medförfattare är övriga medarbetare i FaR-gruppen; Agneta Ståhle, Annika Strandell, Anna Östbom, Mona Ringbjer, Christina Samuelsson och Birgitta Seijmer Andersson. I arbetet har även Johan Tranquist och Peter Lamming bidragit. Ett stort tack till Mathias Lind och enhetssamordnarna på respektive förskrivarenhet. Gunnar Ågren Generaldirektör

9 8 erfarenheter av fysisk aktivitet på recept far

10 erfarenheter av fysisk aktivitet på recept far 9 Sammanfattning Bakgrund Det moderna samhället ställer allt mindre krav på fysisk ansträngning i de dagliga aktiviteterna, vilket avspeglas bland annat i en stadigt ökande förekomst av övervikt hos befolkningen. Fysisk inaktivitet är en mycket stor medicinsk riskfaktor. På regeringens uppdrag gjorde Folkhälsoinstitutet, i brett samråd och samverkan med andra myndigheter och organisationer, 2001 till ett fysiskt aktivitetsår; Sätt Sverige i rörelse Syftet var att inleda en förändring av individers, gruppers, organisationers och hela samhällets inställning till fysisk aktivitet och ett långsiktigt arbete mot en beteendeförändring i befolkningen. Den vetenskapliga rekommendationen för fysisk aktivitet innebär att alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter. Intensiteten bör vara åtminstone måttlig, såsom en rask promenad. Förskrivning av fysisk aktivitet Det finns i dag behov av att inom hälso- och sjukvården finna nya arbetssätt, som inte bara behandlar när vi blir sjuka utan också förebygger sjukdom. Ett arbetssätt, som under de senaste åren såväl nationellt som internationellt vunnit allt större uppmärksamhet, är receptförskriven fysisk aktivitet. Internationellt bedrivs utvecklingsarbete kring förskrivning av fysisk aktivitet framförallt i Storbritannien och USA, men även i Nya Zeeland, Kanada och Australien. För att utveckla arbetsmetoder kring detta område för svenska förhållanden initierade Statens folkhälsoinstitut, ett nationellt pilotprojekt med syfte att utveckla och beskriva arbetsformer för att i förebyggande och behandlande syfte förskriva fysisk aktivitet på recept (FaR). Det finns i dag ett flertal olika modeller för FaR. Kunskapsområdet är relativt nytt och en given modell finns ännu inte. Arbetet med FaR bygger oftast på samverkan mellan förskrivare och friskvårdsorganisationer och tar oftast utgångspunkt i lokala förutsättningar, vilket gör att varje modell i sig blir unik. En patient kan få ett recept till aktiviteter som görs i egen regi, men också som en hänvisning till någon friskvårdsaktör. I denna rapport presenteras erfarenheter från arbete med FaR, både internationellt och från vad som framkommit under det ettåriga pilotprojektet. Erfarenheter från ett pilotprojekt av FaR Fysisk aktivitet på recept (FaR) innebär en för individen anpassad ordination på motsvarande sätt som konventionell behandling. FaR används till såväl friska som sjuka

11 10 erfarenheter av fysisk aktivitet på recept far personer, för att förebygga och behandla vissa sjukdomstillstånd. Den som förskriver recept på fysisk aktivitet ska ha god kompetens och tillräcklig kunskap om den aktuella patientens hälsostatus. Det inkluderar även en god kunskap om effekterna av fysisk aktivitet, då somliga tillstånd innebär att vissa aktiviteter är olämpliga. Receptet ska vara individuellt anpassat vad gäller dosering (intensitet, behandlingsperiodens längd och frekvens) och typ av aktivitet. FYSS ska ses som ett hjälpmedel för den som ordinerar fysisk aktivitet på recept. FYSS är en manual om betydelsen av fysisk aktivitet för att förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd. FYSS belyser de sjukdomsgrupper där tillräcklig mängd vetenskapliga belägg finns för att fysisk aktivitet är lämplig som behandlingsform. Den pilotstudie som startade för att utveckla och beskriva arbetsmetoder och struktur för att i preventivt och behandlande syfte förskriva fysisk aktivitet på recept består av två delar. Första delen inriktades mot att finna arbetsformer för FaR-arbetet. Denna del pågick från oktober 2001 till och med september Den andra delen inriktas på att följa upp de patienter som fått FaR 12 månader efter de fått sitt recept på fysisk aktivitet. Resultaten, det vill säga om patienten ändrat sin nivå avseende förändringsbenägenhet, om de ändrat sitt beteende till en mer fysisk aktiv livsstil, vilken effekt det fått på livskvalitet, följsamhet med mera, är för närvarande under bearbetning. I pilotstudien ingick fyra landsting; Halland, Kalmar, Norrbotten och Östergötland samt en företagshälsovård i Stockholm. En projektledare för respektive län utsågs. Inom pilotstudien rekryterades totalt 13 vårdcentraler och mottagningsenheter för företagshälsovård, där man aktivt skulle arbeta med försöksutskrivningen av FaR under projektets 12 månader. För varje enhet utsågs en samordnare, vars uppgift var att koordinera såväl det inre som det yttre arbetet med FaR samt att vara kontaktperson för utvärderingen. I det yttre arbetet ingick samverkan med friskvårdens aktörer. Samverkan innebar bland annat samarbete för omhändertagandet av de som får fysisk aktivitet förskrivet. I denna pilotstudie kring FaR har ett antal faktorer identifierats som kan underlätta respektive försvåra när man startar arbete med förskrivning av FaR. De framgångsfaktorer som framkommit i detta pilotprojekt överensstämmer med den internationella litteraturen. Det finns i dag ingen exakt arbetsmetod som kan kopieras och användas generellt, utan FaR-verksamheten måste anpassas för de lokala förutsättningarna. Erfarenheter från detta pilotprojekt kan, tillsammans med såväl nationell och internationell litteratur, vara ett stöd och tjäna som inspiration och goda exempel. Det är av stort värde att FaR fortsätter att utvecklas och att en systematisk uppföljning av arbetet genomförs samt att ytterligare forskning på området genomförs. Även om pilotprojektets huvudsakliga syfte inte var att förskriva så många recept som möjligt utan att studera och lära om arbetsformer och samverkan kring FaR, så har inom pilotstudien 831 recept skrivits ut. Det är en väldigt stor variation i förskrivningsfrekvensen både mellan olika enheter och mellan de olika förskrivarna. De vanligaste diagnoserna där FaR användes var smärta och övervikt. Konditionshöjande aktiviteter som promenad, stavgång och motionsgymnastik var den vanligaste ordinationen, men även styrketräning ordinerades relativt ofta. En förbättrad samverkan med aktörer utanför sjukvården är något som de flesta i pilot-

12 erfarenheter av fysisk aktivitet på recept far 11 studien upplevt mycket positivt. Dessutom har patientreaktionerna i de flesta fall varit positiva. Arbetet med FaR upplevs också som en möjlighet att på ett strukturerat sätt förbättra kvaliteten i det förebyggande arbetet. De svårigheter och hinder som identifierats i projektet är till viss del strukturella men handlar även om förankring, tydlighet och mandat. Vägledande råd för FaR-arbete Utifrån erfarenheter från pilotstudien för FaR tillsammans med erfarenheter som beskrivs i nationell och internationell litteratur kan vi ge följande vägledande råd för implementering av fysisk aktivitet på recept: Förankra arbetsformen väl på enheten innan arbetet påbörjas. Gemensamma utbildningar är bra både för att höja kunskapen avseende betydelsen av fysisk aktivitet och för att ge arbetet en bra start. Anpassa FaR efter lokala förutsättningar, hitta samverkan i närområdet bilda lokala nätverk. Utse en samordnare som ansvarar för både internt och externt arbete. Skapa en tydlig och lätt kommunicerbar struktur gärna i form av flödesschema eller organisationsbild. Se till att kontaktpersoner finns, så även aktuella telefonnummer, adresser, arbetsmaterial, broschyrer, prislistor med mera, finns framtaget när ni startar. Förskriv fysisk aktivitet utifrån de råd som finns i FYSS. Sätt FaR i sitt sammanhang, det vill säga försök att få in det i den ordinarie verksamheten. Stimulera personalen att själv vara fysiskt aktiv. Börja i liten skala och utveckla sedan verksamheten. Ha tålamod förändringsarbete tar tid! Ett nära samarbete är viktigt för att överbrygga eventuella klyftor mellan olika aktörer, exempelvis inom hälso- och sjukvården, friskvården, politiker och beställare av vård. Samarbete är också viktigt när det gäller att utveckla kvalitetssäkrade insatser för att öka den fysiska aktiviteten.

13 12 erfarenheter av fysisk aktivitet på recept far

14 erfarenheter av fysisk aktivitet på recept far 13 Summary Physical Activity on Prescription (FaR) Lena V. Kallings and Matti Leijon. The National Institute of Public Health in Sweden and The Centre for Public Health Sciences, Linköping, Sweden. Background People in modern-day society have become less and less physically active, which has welldocumented negative consequences for health and well-being. There is a growing awareness at all levels of society and many countries show an interest in following development. Physical inactivity has become an important public health issue that must be highlighted at the local and national level. The World Health Organisation (WHO) (1, 2) concludes that a lack of physical activity is a major underlying cause of death, disease, and disability. Inactivity, or sedentarism, is one of the 10 leading global causes of death and disability. More than two million deaths each year are attributable to physical inactivity. Sweden on the move was a national programme that focused on people's need for physical activity in order to promote health and well-being. The National Institute of Public Health was commissioned by the Government to plan for a Physical Activity Year in 2001 in collaboration with a number of government agencies and NGOs. This year marked the start of a long-term strategy of change with the aim of promoting health and preventing disease by increased physical activity. The main emphasis of the message has been the importance of daily physical activity, including exercise, sport and recreation, to promote good health. The message is based on the principle that 30 minutes of daily physical activity can prevent a wide range of illnesses and that physical inactivity in Sweden is one of the major factors behind preventable illness and premature death. The good results achieved in 2001 have led to a new commission from the Government Keep Sweden Moving which instructs the National Institute of Public Health to continue its work to promote physical activity among the population in 2003 and The commission also includes a request for a proposed national strategy for increased physical activity in society. The strategy of Sweden on the move was based on settings, one of which was the healthcare system. The overall goals in the area of healthcare were to make healthcare professionals more aware of the preventive effects of physical activity, to develop guiding principles for different patient groups and to support research. A national study was therefore initiated by the National Institute of Public Health to study the concept of Physical Activity on Prescription (Swedish: FaR). This kind of more formal prescription system is quite new in Sweden even though some

15 14 erfarenheter av fysisk aktivitet på recept far healthcare units have been giving this kind of advice since the 1980s. We have also been inspired by experience from other countries, mainly the UK, New Zealand and the United States. Objective To develop and describe the working method and structure of Physical Activity on Prescription (FaR) and the organised enhancement of physical activity in order to promote health and prevent disease. Method This pilot study includes 10 primary care and 3 occupational healthcare units in 5 Swedish counties. These units are spread over the country and work under different conditions, concerning their size, location, population, etc. Each unit has been responsible for establishing interaction between health and leisure service personnel and for creating a community-based network with other public health organisations in the field of physical training. The patient is given a prescription from the primary care unit. This can include walking that is mainly carried out by the patient himself or some other physical activity organised by another public health organisation. The patient generally pays the normal fee to such an organisation. The FaR working method and implementation process have been the focus of the evaluation, which consists of questionnaire, diaries and interviews. The evaluation also includes information about patients receiving FaR, regarding their compliance, physical activity level and quality of life. Questionnaires for coordinators, healthcare staff, leisure time organisations and patients receiving FaR have been used, as well as diaries, flowcharts and organisation models made by the coordinators in the prescribing units. For the purposes of the study, the prescription period was one year, and a further 12-month period of follow-up on the patient level. Results During the one-year project, 831 patients have received FaR. Physical activity has been prescribed by doctors (340), physiotherapists (296), nurses (116) and other healthcare professionals (78). There was a wide distribution between units in prescribing FaR. In primary care, for example, there was an average of 61 prescriptions/unit (7 110) and in occupational health, an average of 94 prescriptions/unit (35 178). The results from the patients questionnaire are based on 11 units, as one unit used interviews instead and one unit dropped out during the course of the project. The response rate was 67 % (n = 727). The mean age of the patients was 50, with a distribution from

16 erfarenheter av fysisk aktivitet på recept far years. The majority of them were women (75 %). According to the patients, the main reasons for being prescribed FaR were to alleviate pain (42 %), to increase well-being (18 %), to lose weight (12 %) and as treatment for a multi-diagnosis (9 %). Other reasons were hypertension (4 %), stress (4 %), diabetes (3 %), mental ill-health (2 %). There was on the whole a very positive response from the participants, with 93 % of healthcare personnel positive to the project. In addition, 92 % of the sport and recreational organisations agreed that the project had been positive for them and also concurred that this concept had developed their method of working. General conclusions and recommendations One major finding was the need for a very well-defined organisational structure and good relations between healthcare/occupational health care units on the one hand and physical activity organisations on the other. As a result of the study, we have identified the following supporting factors and barriers regarding FaR: Supporting factors: It is important to have a coordinator who works within the organisation and also has the support of the management. It is important to have a visible structure, both within the actual organisation, as well as among stakeholders outside the clinic. A community-based network should be used to facilitate supervision and support. Barriers: Lack of time. Staff turnover (partly caused by temporarily employed doctors). In some units there were too many projects running at the same time. Insufficient communication both within the actual organisation and among stakeholders outside the clinic. Change takes time. It s not only the patient who needs to change his or her behavioural patterns and become more active. The healthcare system must also prepare itself for behavioural change. Further recommendations Based on the experiences gathered from the Physical Activity on Prescription pilot study and on experiences referred to in national and international studies, we would like to offer the following guidelines on how to implement Physical Activity on Prescription: Adapt Physical Activity on Prescription to existing local conditions; collaborate with other units and organisations by forming a community-based network. Appoint a Coordinator responsible for the process both within the relevant organisation as well as among stakeholders outside the clinic. Make sure the project is firmly anchored within the unit.

17 16 erfarenheter av fysisk aktivitet på recept far Implement education initiatives with all stakeholders to raise awareness and to secure a mutual platform. Create a visible structure for communication. Make sure contact-persons, phone numbers, addresses, project material, price lists are at hand before you start. Prescribe physical activity on the basis of FYSS (the scientific handbook on effects of physical activity on the prevention and treatment of diseases). Put Physical Activity on Prescription in context and try to make it part of people s everyday routines. Encourage staff to be physically active themselves (role-models). Begin on a small scale and develop outwards. Be patient Behavioural change takes time. There is a need for more research relating to Swedish conditions.

18 erfarenheter av fysisk aktivitet på recept far 17 Inledning Det moderna samhället ställer allt mindre krav på fysisk ansträngning i de dagliga aktiviteterna, vilket avspeglas bland annat i en stadigt ökande övervikt hos befolkningen. För de flesta människor innebär arbete i dag mindre fysiska ansträngningar än förr och vi måste därför ta särskilda initiativ på fritiden för att upprätthålla en god fysisk funktionsförmåga. Det finns ett mycket tydligt samband mellan omfattning av fysisk aktivitet och hälsotillstånd (3). Betydelsen av fysisk aktivitet för god hälsa och livskvalitet är väl vetenskapligt underbyggd. Fysisk inaktivitet är en mycket stor medicinsk riskfaktor (3 5). Enligt WHO är felaktig kost och för lite fysisk aktivitet den viktigaste orsaken till sjukdom i EU-länderna (2). Rökning orsakar 9 procent av sjukdomar inom EU medan fysisk inaktivitet och felaktig kost ligger bakom 9,7 procent av sjukdomarna (6). Ur ett folkhälsoperspektiv bör den måttliga fysiska aktiviteten uppmuntras. Största hälsovinsterna får man om de minst fysiskt aktiva blir mer aktiva. Nationell och internationell erfarenhet visar att man inte når inaktiva grupper i samhället med enbart information. Insatserna måste därför breddas och ta sin utgångspunkt i människors livsvillkor, livsstil och tidigare erfarenheter av idrott. Stor potential finns genom att öka de lågintensiva aktiviteterna i vardagen, exempelvis genom promenader och cykling. Gällande rekommendation för fysisk aktivitet innebär att alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter (7, 8). Intensiteten bör vara åtminstone måttlig, som en rask promenad. Ytterligare hälsoeffekt kan erhållas om man utöver detta ökar den dagliga mängden eller intensiteten. Friluftsliv, promenader och utflykter utan krav på prestation eller tävling är av stor betydelse för livskvalitet och hälsa (9). Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet är all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning. Detta innebär all typ av muskelaktivitet, exempelvis trädgårdsarbete, fysisk belastning i arbetet, friluftsliv, motion och träning. Fysisk aktivitet är alltså inte detsamma som motion eller träning. Motion är medveten fysisk aktivitet med viss avsikt, som görs för ökat välbefinnande, en framtida bättre hälsa och för att det är roligt och skönt att röra på sig. Träning däremot innebär en klar målsättning att öka prestationsförmågan i olika typer av fysisk aktivitet, företrädesvis inom idrotten. Huvuddelen av veckoförbrukningen av energi härrör från fysisk aktivitet som inte har med schemalagd motion och idrott att göra. Den vardagliga fysiska aktiviteten, som att promenera eller cykla till jobbet, använda trappor i stället för hissen, arbeta i trädgården, ha ett fysiskt krävande arbete, leka med barnen med mera, står för den största delen av den totala energiförbrukningen under en vecka. Den stora hälsopotentialen ligger i att öka den totala fysiska aktivitetsnivå, både i anslutning till arbetet och på fritiden.

19 18 erfarenheter av fysisk aktivitet på recept far Alltför stor del av den svenska befolkningen är från hälsosynpunkt inte tillräckligt fysiskt aktiv. I åldersgruppen 30 år och äldre är det troligt att högst 20 procent av befolkningen är, från hälsosynpunkt och vad gäller kondition, tillräckligt fysiskt aktiv (4). Detta medför att cirka 80 procent av den vuxna befolkningen över 30 år inte är tillräckligt fysiskt aktiv eller är helt inaktiv. Andelen fysiskt helt inaktiva i Sverige beräknas vara procent för medelålders män och cirka procent för kvinnor i motsvarande ålder (4). Andelen totalt inaktiva i åldersgruppen från tonåren upp till medelåldern uppskattas till procent (4). Dessa är helt fysiskt inaktiva, det vill säga de har inte någon fysisk belastning i yrkesarbetet, motionerar inte, går/promenerar heller inte till arbetsplatsen eller har regelbundna hobbyvanor, som ger fysisk aktivitet. Utöver de helt inaktiva tillkommer den del av befolkningen som är lite men inte tillräckligt fysisk aktiva. Motionsvanor avspeglar levnadsvillkor och social position (10). Bland medelålders är benägenheten att ägna sig åt motion tydligt relaterad till den egna utbildningsnivån, bostadsorten och vänners motionsutövning. Under de senaste decennierna har också andelen motionsutövare ökat betydligt mer bland tjänstemän än bland arbetare. Högutbildade motionerar betydligt mer än lågutbildade. Motionsvanor är kopplade till livsstilen i stort. Oavsett utbildningsnivå har de som motionerar en mer hälsofrämjande livsstil än de som inte motionerar. De som är fysiskt aktiva tänker oftare på att äta näringsriktigt och röker också betydligt mindre än de som är fysiskt inaktiva (10). Hälsofrämjande arbete inom hälso- och sjukvården Ett område där många viktiga insatser för ökad fysisk aktivitet kan göras är inom hälsooch sjukvården. Det finns i dag behov av att inom hälso- och sjukvården finna nya arbetssätt, som inte bara behandlar sjukdom utan också förebygger. Ett arbetssätt, som under de senaste åren såväl nationellt som internationellt vunnit allt större uppmärksamhet, är receptförskriven fysisk aktivitet. Det finns vetenskapligt säkerställda belägg för att många av våra vällevnadssjukdomar orsakas av fysisk inaktivitet (3, 5). Genom att öka den fysiska aktiviteten, går det att komma åt en av de stora grundorsakerna till dessa vällevnadssjukdomar. Fysisk aktivitet kan i dag ses som ett komplement till läkemedel och användas i stället för eller vid sidan av dagens terapier, där kanske den överviktiga, stillasittande, rökande personen med hypertoni, hyperlipidemi (förhöjda blodfetter), diabetes typ 2 och övervikt behandlas med multipla farmaka. Fysisk aktivitet har många unika egenskaper och är den enda enskilda behandling som kan förskrivas på recept mot samtliga dessa riskfaktorer (5). Dessutom är risken för biverkningar liten om man anpassar träningen efter individen och dennes förutsättningar. Vikten av att hälso- och sjukvården blir mer hälsoinriktad och hälsofrämjande betonades redan på WHO-konferensen i Ottawa Hälso- och sjukvården måste förstärka sina hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser vid sidan av sitt traditionella ansvar för att utreda och behandla sjukdomar och skador (11). Stöd för detta finns också i hälso- och sjukvårdslagen (HSL), där hälso- och sjukvårdens uppgift anges till att ge en god sjukvård på lika villkor och skapa en bättre hälsa och livskvalitet i befolkningen (12).

20 erfarenheter av fysisk aktivitet på recept far 19 Detta gör man både genom att ta hand om de patienter som söker vård, men också som en aktör i folkhälsoarbetet. Sjukvården har dessutom en viktig roll när det gäller att skapa trygghet för såväl individerna som för samhället i stort (13). Även i prioriteringsutredningen (14) lyfts det förebyggande perspektivet fram då det framhålls att förebyggande vård ska finnas med i det akuta såväl som i det kroniska skedet av en sjukdom, i det akuta skedet för att om möjligt förhindra kroniska tillstånd. I HSL framgår även att hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa. Den som söker vård ska, enligt paragraf 2b när det är lämpligt, ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Det framgår vidare att detta ansvar gäller både mot hälsan i befolkningen liksom individen när denne blir sjuk. En utveckling har även skett när det gäller synen på patientrollen. I hälsooch sjukvårdslagens omarbetade version från 1998 betonas patientperspektivet, vad gäller exempelvis individuellt anpassad information och ökad valfrihet vid val av behandlingsformer. Begreppet hälso- och sjukvård omfattar såväl de sjukdomsförebyggande åtgärderna som de sjukvårdande insatserna. I en kommentar till hälso- och sjukvårdslagen anses det viktigt att man inte skiljer dessa båda beståndsdelar från varandra, utan i stället betraktar hälso- och sjukvården som en sammanhängande helhet (15). Hälso- och sjukvården har unika möjligheter att, i mötet med den enskilda patienten, aktualisera hälsofrämjande och förebyggande aspekter (16). Det handlar om förebyggande insatser för att individen inte ska drabbas av sjukdom och att identifiera orsaker som ligger utanför sjukvården. För såväl slutenvård som öppenvård kan det handla om att inkludera förebyggande som en del i behandling av sjukdom, exempelvis stödja patienter till förändring i mat- eller motionsvanor, men också att bidra till lösningar på problem av social, psykisk eller miljömässig natur. Primärvården är den aktör som även i fortsättningen förväntas ta en stor del av ansvaret i det preventiva och hälsofrämjande arbetet, där en aktiv samverkan med andra aktörer i samhället bör utvecklas ytterligare (16). Dessutom har primärvården via sin direktverkande struktur och förmåga att nå alla individuellt, unika möjligheter att nå grupper som är särskilt sårbara i hälsoavseende. Nationella folkhälsokommittén anger att hälso- och sjukvården har ett ansvar för att stödja och initiera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser på individ- och gruppnivå och utveckla metoder så att preventiva insatser naturligt integreras i vårdkedjan. Vidare anser man att sjukvårdspersonalens förhållningssätt och förmåga att kommunicera med patienterna har stor betydelse. Dålig kommunikation dem emellan kan innebära att patientens verkliga bekymmer inte framkommer med följd att onödiga åtgärder vidtas, vilket i sin tur kan leda till missnöje och uppgivenhet hos patienten. Utifrån målområde 6 i regeringens proposition Mål för folkhälsan, har hälso- och sjukvården stor betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen genom sin specifika kompetens, sin auktoritet, breda kunskap och stora kontaktyta gentemot befolkningen (17). Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. I det arbetet har primärvården en viktig roll. I propositionen identifieras behov av fokus på förebyggande insatser och rehabilitering, bland annat för att förebygga sjukdom och förhindra långa vårdtider och ökade läkemedelskostnader. Hälso- och sjukvården bör även initiera och stödja hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser på individ- och gruppnivå och utveckla metoder

Matti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet

Matti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet Matti Leijon YFA Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet Del 1 Fysisk aktivitet är viktigt för hälsan! Det finns god evidens i den vetenskapliga litteraturen om sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa

Läs mer

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas geografiska områden Folkhälsoplanerare Peter Möllersvärd

Läs mer

FaR - Fysisk aktivitet på recept. Människans utveckling Är det möjligt...? Det vet väl alla att det är nyttigt att röra på sig.!??

FaR - Fysisk aktivitet på recept. Människans utveckling Är det möjligt...? Det vet väl alla att det är nyttigt att röra på sig.!?? Prevnut 15 maj 2009 FaR - Fysisk aktivitet på recept FaR - Fysisk aktivitet på recept Ing-Mari Dohrn MSc, leg sjukgymnast vetenskaplig bakgrund rekommendationer praktisk tillämpning Människans utveckling

Läs mer

Rapport 2011-06-01: Att skapa ett underlag för hur sjukgymnaster kan arbeta med FYSS/ FaR. Länsövergripande för Samrehab och HRK.

Rapport 2011-06-01: Att skapa ett underlag för hur sjukgymnaster kan arbeta med FYSS/ FaR. Länsövergripande för Samrehab och HRK. 1 2011-10-01 Rapport 2011-06-01: Att skapa ett underlag för hur sjukgymnaster kan arbeta med FYSS/ FaR. Länsövergripande för Samrehab och HRK. Arbetsgrupp: Fanny Ek sjukgymnast, Västervik. Johnny Wiksten

Läs mer

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Vad är fysisk aktivitet? All typ av kroppsrörelse som ger en energiomsättning fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast FaR-teamet HSN 5 Göteborg c/v All typ av

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT 2006:2 FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT FUNGERAR DET? EN UTVÄRDERING AV ÖSTGÖTAMODELLEN LINKÖPING MARS 2006 MATTI LEIJON MAGDALENA JACOBSON www.lio.se/fhvc Folkhälsovetenskapligt

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

KUNSKAPSUNDERLAG FÖR LEVNADSVANOR

KUNSKAPSUNDERLAG FÖR LEVNADSVANOR Landstinget Sörmland Hälsofrämjande landsting KUNSKAPSUNDERLAG FÖR LEVNADSVANOR Fysisk aktivitet Innehåll 1. Den fysiska aktivitetens betydelse för hälsan Sambandet med sjuklighet och död Definition av

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept FaR

Fysisk aktivitet på recept FaR Nordisk konferanse om livsstil på resept, Hamar, Norge 8 nov 2006 Fysisk aktivitet på recept () i Sverige Lena Kallings MSc, Doktorand lena.kallings@ki.se Leder fysisk aktivitet på recept till mer fysisk

Läs mer

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,

Läs mer

Implementering av fysisk aktivitet

Implementering av fysisk aktivitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Implementering av fysisk aktivitet Helen Sundberg leg sjukgymnast/fysioterapeut Fysisk aktivitet på recept (FaR ) en vägledning för implementering Johan Faskunger Matti

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Ing-Mari Dohrn och Ann Hafström Bakgrund I Stockholms läns landsting finns sedan 1 januari 2007 riktlinjer för Fysisk aktivitet

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept (FaR)

Fysisk aktivitet på Recept (FaR) VESTA Södra Programmet 2 Fysisk aktivitet på Recept (FaR) Hur används FaR av läkare i primärvården i Huddinge? Ingela Liljebjörn, ST-läkare Vårby Vårdcentral 2 Handledare: Bo-Christer Bertilson, leg läkare,

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Assignment Assignment from the Ministry of Defence MSB shall, in collaboration

Läs mer

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle?

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik Cecilia Edström Hälsoutvecklare & sjukgymnast FoUU-staben, VLL Västerbottens läns landstings vision är

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes

Läs mer

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet och hälsa Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet är dagens bästa köp i folkhälsa -JM Morris, 1996 Läkemedlet fysisk aktivitet

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

Skriftlig ordination av fysisk aktivitet

Skriftlig ordination av fysisk aktivitet Skriftlig ordination av fysisk aktivitet - En enkätstudie inom primärvården i Värmdö Maria Sandberg IDROTTSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM Examensarbete 86:2005 Hälsopedagogprogrammet 2002-2005 Handledare: Eva Andersson

Läs mer

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education

Läs mer

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du?

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Camilla Holm, leg sjukgymnast, leg dietist 2006-1 Motionstyper -2 Från grottmänniska till kontoret Vår kropp är genetisk samma som på stenåldern, dvs.

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

VARFÖR ÄR DET SÅ FARLIGT ATT SITTA STILL? CATHARINA BÄCKLUND SJUKGYMNAST, FIL DR KOSTVETENSKAP

VARFÖR ÄR DET SÅ FARLIGT ATT SITTA STILL? CATHARINA BÄCKLUND SJUKGYMNAST, FIL DR KOSTVETENSKAP VARFÖR ÄR DET SÅ FARLIGT ATT SITTA STILL? CATHARINA BÄCKLUND SJUKGYMNAST, FIL DR KOSTVETENSKAP Den som inte har tid med fysisk aktivitet måste förr eller senare avsätta tid för sjukdom (Stanley 1800-tal)

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Implementering av FaR från ord till handling

Implementering av FaR från ord till handling Implementering av FaR från ord till handling Matti Leijon, MPH, PhD Forskningskoordinator Centrum för primärvårdsforskning (CPF) Region Skåne & Lunds Universitet Malmö, Sverige Min bakgrund MPH, PhD, disputerade

Läs mer

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-06-04 LS 1403-0357 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 0 0 0 1 6 ' Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan

Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan Välkommen Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan Vår presentation European Agency? Vad är VET? VET i Karlstad Final Conference, VET

Läs mer

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Tingsryd i toppform med FYSS

Tingsryd i toppform med FYSS 1(11) NSV Tingsryd 2008-01-24 Tingsryd i toppform med FYSS Projektarbete Vårdcentralen Tingsryd Olle Björmsjö Birgitta Arvidsson Berith Andersson Kontaktperson Birgitta Arvidsson 0477/794880 Mailadress

Läs mer

Kan motion orsaka hälsa?

Kan motion orsaka hälsa? Fysisk aktivitet skapar frisk personal Kan motion orsaka hälsa? Pia Hancke Leg. Sjukgymnast / ergonom Hälsoforum Växjö Var 4:e 5 % 1/4 > 45 1 20 % 30 % < 1/3, 1/3 800 000 100 117? 16.000.000.000 Var

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 24 (40) Dnr CK 2011-0336 61 Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept. som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept. som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Let's Make our Day Harder Varför skall vi arbeta med fysisk aktivitet / FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl Välfärdsjukdomarna

Läs mer

TNS Sifo Navigare Digital Channels

TNS Sifo Navigare Digital Channels Digital Channels 1 Bakgrund & Syfte med undersökningen De senaste åren har hälso- och läkemedelssektorns intresse för att investera i sociala och digitala medier ökat rejält. Från hälso- och läkemedelssektorns

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Primärvården Göteborg HSN 5 225 000 invånare 50 primärvårdsenheter Varför r skall vi arbeta med

Läs mer

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic

Läs mer

Asylum seekers -health evaluation and vaccination. Bernice Aronsson MD The Public Health Agency Sweden

Asylum seekers -health evaluation and vaccination. Bernice Aronsson MD The Public Health Agency Sweden Asylum seekers -health evaluation and vaccination Bernice Aronsson MD The Public Health Agency Sweden 2015 1,014,836 people made it into the EU zone by sea routes 3,771 either went missing or died (UNHCR)

Läs mer

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Klassificering av brister från internaudit

Klassificering av brister från internaudit Klassificering av brister från internaudit Del-21G seminarium 2015 Jukka Salo Slou Klassificering av brister från internaudit Vid VK har det visat sig att Procedurer för klassificering av brister finns,

Läs mer

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014 2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och

Läs mer

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Rapport. Fysisk aktivitet på Recept (FaR) i Östergötland 2005 2006:11. Lovande resultat, men receptet för framtiden ligger i en ännu bättre samverkan

Rapport. Fysisk aktivitet på Recept (FaR) i Östergötland 2005 2006:11. Lovande resultat, men receptet för framtiden ligger i en ännu bättre samverkan Rapport 2006:11 Fysisk aktivitet på Recept (FaR) i Östergötland 2005 Lovande resultat, men receptet för framtiden ligger i en ännu bättre samverkan Linköping December 2006 Matti Leijon Lotta Fornander

Läs mer

Göteborg centrum/väster HSN 5 primärvård

Göteborg centrum/väster HSN 5 primärvård FaR manual Göteborg centrum/väster HSN 5 primärvård Innehållsförteckning: FaR som behandlingsmetod 3 Vem skall ha FaR? 4 Ta en aktivitetsanamnes 4 Ta utgångsvärden 5 Dosera individuellt 6 Välj fysisk aktivitet

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd

Läs mer

Vad är folkhälsovetenskap?

Vad är folkhälsovetenskap? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Implementeringen av fysisk aktivitet på recept inom hälso- och sjukvården (Charlotte Sinclair)

Implementeringen av fysisk aktivitet på recept inom hälso- och sjukvården (Charlotte Sinclair) Implementeringen av fysisk aktivitet på recept inom hälso- och sjukvården (Charlotte Sinclair) Förebyggande och hälsobefrämjande arbete bör enligt prioriteringsutredningens riktlinjer prioriteras högre

Läs mer

Vägledning inom ADHD arbetas fram av Socialstyrelsen

Vägledning inom ADHD arbetas fram av Socialstyrelsen Vägledning inom ADHD arbetas fram av Socialstyrelsen Annika Remaeus 1 Maria Hentschke 2 Mårten Gerle 3 1 Utredare och projektledare för vägledningen om stöd till personer med adhd, Socialstyrelsen. E-post:

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga Innehåll Innehåll 2 Metodbeskrivning 3 1. Antaganden 4 2. Data i beräkningarna 4 3. Förväntat

Läs mer

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa Efterfrågad kompetens Hälsovetare HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa HälsoAkademikerna och SRAT Juni 2013 Foto: Istock, Colourbox. Illustration:

Läs mer

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT The Salut Programme A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten Eva Eurenius, PhD, PT Hälsoutvecklare/Health Promotion Officer, Project Assistant Verksamhetsutvecklingsstaben/ Strategic

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst

Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst Karin Melinder Folkhälsovetare. Med dr. Statens Folkhälsoinstitut, 831 40 Östersund. E-post: karin.melinder@fhi.se. www.folkhalsatillitjamlikhet.se.

Läs mer

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik Stephan Rapp Högskolan för lärande och kommunikation Gränsöverskridande 3. Skolpraktik 1. Lärarutbildning

Läs mer

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet Otillräcklig fysisk aktivitet 3,2 miljoner Ca 84 tusen 1 Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens Folkhälsoinstitut, 2011 Nationella folkhälsoenkäten, Gävleborg 2010 Definition

Läs mer

Fyss & FaR Fysisk aktivitet på recept

Fyss & FaR Fysisk aktivitet på recept Fyss & FaR Fysisk aktivitet på recept Åse Blomqvist leg fysioterapeut FaR-teamet centrala och västra Göteborg FaR som behandlingsmetod Nationella riktlinjer 1. Tobak 2. Alkohol 3. Ohälsosamma matvanor

Läs mer

Svensk forskning näst bäst i klassen?

Svensk forskning näst bäst i klassen? Svensk forskning näst bäst i klassen? - ett seminarium om vad som måste göras i ett tioårsperspektiv för att Sverige inte ska tappa mark STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING World Trade CenterStockholm

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet ger bättre hälsa och längre liv Världens bästa medicin (gratis) hjärtinfarkt, stroke, fönstertittarsjuka, typ 2 diabetes, höga

Läs mer

Läkemedel en viktig del av sjukvården

Läkemedel en viktig del av sjukvården 22 Läkemedel en viktig del av sjukvården Läkemedel är en viktig del av sjukvården. Nya läkemedel och ny kunskap om gamla läkemedel har de senaste åren lett till framsteg i behandling av folksjukdomar som

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept - FaR i Värmland. Sammanställning av ordinationer till Friskvården i Värmland under 2014

Fysisk aktivitet på recept - FaR i Värmland. Sammanställning av ordinationer till Friskvården i Värmland under 2014 Fysisk aktivitet på recept - FaR i Värmland Sammanställning av ordinationer till Friskvården i Värmland under 2014 All legitimerad personal verksam inom hälso- och sjukvården i Värmland kan sedan 2005

Läs mer

LIVSSTIL PÅ RESEPT 8-9 Novebmer Fysisk aktivitet på recept fungerar det? En utvärdering av Östgötamodellen. Matti Leijon

LIVSSTIL PÅ RESEPT 8-9 Novebmer Fysisk aktivitet på recept fungerar det? En utvärdering av Östgötamodellen. Matti Leijon LIVSSTIL PÅ RESEPT 8-9 Novebmer 2006 Fysisk aktivitet på recept fungerar det? En utvärdering av Östgötamodellen. Matti Leijon Folkhälsovetare, Msc Folkhälsovetenskapligt centrum Doktorand, Linköping Universitet

Läs mer

Idrottsrörelsens vägledningsdokument för Fysisk aktivitet på recept FaR

Idrottsrörelsens vägledningsdokument för Fysisk aktivitet på recept FaR Idrottsrörelsens vägledningsdokument för Fysisk aktivitet på recept FaR 2 Innehållsförteckning: KAPITEL SID 1. Inledning 3 2. Idrottsrörelsens roll i FaR 4 3. Hälso- och sjukvårdens roll i FaR 5 4. Målgrupp

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011. Elin Gottfridsson

World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011. Elin Gottfridsson World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011 Elin Gottfridsson 1. WORLD CONGRESS OF SEXUALLY TRANSMITTED INFECTIONS & AIDS Den 2-5 november 2011 anordnade IUSTI (International union against

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter Maaret Castrén Professor in Emergency Medicine Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet

Läs mer

Rutin gällande förskrivning av Fysisk aktivitet på recept, FaR

Rutin gällande förskrivning av Fysisk aktivitet på recept, FaR Datum: 20120504 Giltigt tom: Sida 1 (5) Rutin gällande förskrivning av Fysisk aktivitet på recept, FaR Syfte Fysisk aktivitet på recept, FaR är en evidensbaserad metod som sjukvården kan använda för att

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se

Läs mer

Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)

Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) en del av det internationella nätverket Health Promoting Hospitals & health services, initierat av WHO 1993 Hälso- och sjukvårdens utmaning

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

Amir Rostami 2012-09-16 1

Amir Rostami 2012-09-16 1 Amir Rostami 2012-09-16 1 Översikt Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project Sveriges största polisiära EU projekt Alternativt brottsbekämpning

Läs mer