Företagsläkaren. Medlemstidning för Svenska Företagsläkarföreningen Lite nytt på sjukintygsfronten! Att nå kunskap genom studier eller träning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Företagsläkaren. Medlemstidning för Svenska Företagsläkarföreningen Lite nytt på sjukintygsfronten! Att nå kunskap genom studier eller träning"

Transkript

1 Företagsläkaren Vinterns sömniga lunk har nu bytts till en hög aktivitetetsnivå på många olika fronter. Remisser har kommit på löpande band från departement och läkarförbund. Mycket har berört en förändring av sjukintygen, främst MU. FK avser att göra blanketten mer tydlig och lättförståelig och en arbetsgrupp från Läkarförbundet har varit med och påverkat utformningen. Remisstiden för oss blev cirka två veckor över påsken, vilket inte öppnade upp för något större rådslag! Intyget kommer att bli bättre, men det är ju beklagligt att man inte tagit ett större grepp på frågan från FK:s sida. Medlemstidning för Svenska Företagsläkarföreningen Lite nytt på sjukintygsfronten! Tillfälle till större översyn Det sista intyget hade alltså en livslängd på några få år och nu är det dags att omarbeta igen. Tanken är ju att sjukintygen också skall bli elektroniska, dvs. kunna hanteras på ett bra sätt via alla olika journalsystem. Nu skulle det alltså vara ett utmärkt tillfälle att göra en större översyn där man också ställer sig frågan vilken information som är nödvändig för kassans handläggare vid olika typer av sjukfrånvaro och på så sätt förenklar intyget för normalfallen. Som det nu utformas skall ett och samma intyg användas oavsett sjukdomstillstånd och prognos. Dessa 2 A4-sidor skall ifyllas noggrant och plikttroget oberoende av att sjukskrivningen kanske komplikationsfritt avslutas samma vecka som intyget skrivs. Man borde i stället förutsättningslöst tillsammans med vården göra utformningen mer dynamisk och datamässig, och samtidigt minimera dubbeldokumentation i journalsystemen. Behandlingen av kryssrutan om Företagshälsovård behöver också hanteras bättre så att rehabiliteringsprocessen snabbt kan komma igång. Frågan berörs också i den arbetsgrupp mellan oss och DLF som studerat hur rehabiliteringsprocessen kan ske effektivast, och rapporten om detta finns på vår hemsida. Fler vidareutbildningar I övrigt har aktiviteterna i föreningen handlat om att genomföra handledarutbildning och den första vidareutbildningen för handledare. Vi planerar att med bistånd från FHV-delegationen genomföra ytterligare en vidareutbildningskurs, preliminärt november och eventuellt även en kurs om ICF, en metodologi som blir allt viktigare nu i FK:s intyg. Vi kommer att meddela datum för detta på hemsidan och i medlemsbrev, så var beredda att ta chansen till att delta. Den enkät som många fyllt i angående sjukskrivningsprocessen och FHV-delegationen håller nu på att bearbetas, och jag hoppas kunna redovisa detta i nästa nummer. Nu väntar vårmötet och vårt årsmöte i början på maj och jag hoppas se många av er under de dagarna. Att nå kunskap genom studier eller träning Jan Rosén Ordförande Frågan om bästa sättet att lära sig har diskuterats mycket livligt på de två kurser som givits i Svenska Företagsläkarföreningens regi och med ekonomiskt bistånd från Företagshälsovårdsdelegationen. Under vintern 2010 har det genomförts en handledarutbildning och en vidareutbildning för handledare. Kurserna genomfördes i Läkarförbundets konferenslokaler på Kommendörsgatan 9 i Stockholm. n n Det noteras med stolthet och glädje att båda kurserna uppvisar mycket goda utvärderingar. Varför handledning? Varför är handledning av blivande specialister i företagshälsovård så viktig och vad skiljer den från handledning av övriga kategorier av utbildningsläkare (AT- och ST-läkare), vid utbildning enligt det gamla regelverket? Gårdagens bestämmelser för att genomföra företagsläkarutbildning innebär att densamma betraktas som en sidospeci- alitet, vilket innebär att kollegorna är fullfjädrade specialister med stor kompetens inom ett område, inklusive erfarenhet av arbete i relation till individer/patienter. Samtidigt föreligger det en utbildningssituation med företagsläkarkurs och projektarbete, som pågår på distans under ett års tid. Fortfarande erbjuds kurser i Göteborg och Uppsala, för kollegor med legitimation av äldre datum. Parallellt kommer det att tillsättas ST-tjänster inom Arbets- och miljömedicin/företagshälsovård som helt regleras av nya utbildningsregler. Handledarutbildningen Handledarutbildningen genomsyrades av ambitionen att erbjuda olika träningsmoment i att handleda. Tydligast framkom detta i att alla ombads att skicka in ett aktuellt etiskt dilemma, till föreläsaren i etik professor emeritus Peter Westerholm. Forts sid 38 Företagssköterskan

2 Företagsläkaren Krav och Funktion metod för bedömning av arbetsförm Efter senaste decenniets höga ohälsotal betonar många samstämmigt betydelsen av att främja arbetsförmåga för att så många som möjligt ska kunna förvärvsarbeta och här finns en av företagshälsovårdens främsta uppgifter. Om man däremot försöker beskriva vad som avses med arbetsförmåga eller hur den ska bedömas är osäkerheten stor. n n Arbetsförmåga likställs ofta med kapacitet och då tänker man oftast på fysisk eller intellektuell förmåga i en väldefinierad testsituation. Social förmåga nämns dock sällan trots att den typen av förmåga ofta efterfrågas i dagens arbetsliv. Ett annat sätt att betrakta arbetsförmåga är att säga att det är först då individens kapacitet möter arbetets krav som begreppet arbetsförmåga får någon mening. Arbetsförmåga blir då ett mått på balans mellan krav och kapacitet i en given situation. Arbetsförmågebegreppet är även i denna form snävt eftersom individens privata livssituation liksom situationen i samhället också inverkar på arbetsförmågan. Detta vidare sätt att betrakta arbetsförmåga förordas i många sammanhang och ligger som grund för Arbetsförmågeutredningens slutbetänkande (SOU 2009:89) och återfinns exempelvis hos professor Lennart Nordenfelts syn på arbetsförmåga (The Concept of Work Ability). Definition av sjukskrivning Sjukskrivning kan betraktas som en före teelse som speglar vår tolerans inför sänkt prestationsförmåga. I praktiken har frihetsgraderna i arbetet och arbetsuppgifterna i sig avgörande betydelse för i vilken utsträckning man yrkes arbetar och hur man upplever sin hälsa vid olika former av sjuklighet (Gun Johansson 2006). Arbetstagaren själv och chefen har självklart kännedom om vad som ska göras i arbetet men utgår kanske oftast från att det är endast det vanliga sättet att arbeta som kan komma i fråga och att det inte finns någon möjlighet till anpassning eller alternativa arbetsuppgifter. I rehabiliteringssituationen gäller arbetslinjen med syfte till återgång till nuvarande arbete som första alternativ. Flertalet sjukskrivna återgår också till samma arbetsuppgifter hos samma Figur 1. Några av frågorna i den del av KF-schema som behandlar psykisk och kognitiv förmåga. arbetsgivare efter en relativt kort tid. Utifrån Rehabiliteringskedjans tidsperspektiv kommer det dock troligtvis att bli många som behöver en närmare STYRELSE OCH KANSLI Ordförande Jan Rosén FM Högkvarteret Försvarsmedicin Banérgatan Stockholm Mobil: e-post: Vice ordförande Kerstin Marinko Previa AB Trädgårdsgatan 5A Uppsala Tel: Mobil: e-post: Sekreterare Ragnhild Ivarsson- Walther Previa AB G:a Rådstugugatan Norrköping Tel: Mobil: e-post: Kassaförvaltare Mats Berg Sanofi-Aventis Feelgood Göteborg Mobil: e-post: Bengt Lindén Bankhälsan Regeringsgatan Stockholm Tel: Fax: Mobil: e-post: Karin Nord Ådalshälsan Järnvägsgatan Kramfors Mobil: e-post: Birgitta Gottfries Dahlberg Kommunhälsan Eskilstuna Tel: e-post: SFLFs kansli Sveriges läkarförbund Yvonne Krüger Box Stockholm Tel: (vx ), Fax: Mobil: e-post: 32 Företagssköterskan

3 nsschema förmåga i befintligt arbete granskning av arbetsförmågan i det aktuella arbetet. Krav och Funktionsschema KF-schema är avsedd att användas i före tagshälsovården och genomförs som ett möte på arbetsplatsen mellan en person från företagshälsovården, den anställde och hans/hennes chef. Metoden utgår från WHO s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). KF-schema har sina rötter i en nederländsk försäkringsmedicinsk metod, Functionele Mogelijkhedenlijst, (FML) som används vid bedömning av rätten till sjukpensionering. Metoden har därifrån utvecklats till att omfatta bedömning av funktion i pågående anställning av den Norska företagsläkaren Marijke Engbers, evaluerats och fått avsevärd spridning i Norge. KF-schema är en lämplig metod vid behov av en strukturerad genomgång av balansen mellan krav och funktion för att ge underlag till diskussion om vilka åtgärder för anpassning som kan göras. Metoden ger ej svar på vad som behöver göras för att öka en persons arbetsförmåga utan avser att synliggöra områden där det finns en missmatch mellan krav och förmåga oavsett förekomst av ev sjukdom. Genomförande Arbetskraven är uppdelade i sex huvudområden: 1 Krav på psykisk och kognitiv förmåga 2 Krav på basala färdigheter och social förmåga 3 Krav på tolerans för fysiska förhållanden 4 Krav på förmåga till dynamiskt arbete 5 Krav på förmåga till statiskt arbete 6 Krav på att kunna arbeta vissa tider Arbetsgivare och arbetstagare enas gemensamt om vilken kravnivå, som ställs på arbetstagaren i det aktuella arbetet/befattningen. 1 = irrelevant för arbetet/befattningen. 2 = det krävs en funktionsförmåga, som man kan förvänta sig att de flesta personer i yrkesaktiv ålder besitter utan särskild träning eller upplärning. De flesta funktionerna förklaras i schemat och där föreslås även nivå för vad som kan betraktas som normal funktionsförmåga. 3 = högre krav på funktionsförmåga (utöver det som beskrivs under 2). Gradering av funktionsförmåga Efter genomgång av nivåer för arbetskrav, skall den anställdes aktuella funktionsförmåga graderas för samtliga områden. 1 = funktionsförmågan är lägre än vad man kan förvänta sig av en frisk man/ kvinna i yrkesaktiv ålder 2 = funktionsförmågan befinner sig på en nivå, som man kan förvänta sig av en frisk man/kvinna i yrkesaktiv ålder 3 = funktionsförmågan är högre än vad man kan förvänta sig av en frisk man/ kvinna i yrkesaktiv ålder. Slutligen sammanfattar den som medverkar från företagshälsovården vad som framkommit under samtalet: l Finns det områden där den anställdes funktionsförmåga understiger arbetets krav? l Är det möjligt att förändra arbetskraven och/eller är det möjligt att öka den anställdes funktionsförmåga? Att genomföra ett samtal med KFschema tar cirka 1 timme och det är den person som medverkar från företagshälsovården som är ordförande, antecknar och sammanställer vad som kommit fram. Före själva samtalet behövs också tid för information till den anställde och dennes chef så att alla parter på förhand är införstådda med vad som är syftet med att undersöka den anställdes arbetsförmåga med KF-schema. Beroende på vilket problemområde som dominerar i det enskilda fallet så väljer FHV-enheten den profession/person som är mest lämpad att genomföra samtalet. För att använda KF-schemat på ett bra sätt krävs utbildning, lämpligen i form av en utbildningsdag. Doktor Marjike Engbers har under det senaste året gett flera kurser i Sverige och hittills har ca 100 personer gått kursen. För användning av KF-schemat i Sverige finns en svensk översättning från Arbets- och miljömedicin i Uppsala som fås när man gått kursen. KF-schemat kan användas i alla branscher och oberoende av företagets/ arbetsplatsens storlek. Metoden bör därför kunna bli ett tillskott till företagshälsovårdens metoder och bidra till ökning av den anställdes och arbetsgivarens delaktighet i rehabiliteringsprocessen. Länkar MARGARETA TORGÉN Överläkare Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset Uppsala Företagssköterskan

4 Utmanin Företagsläkaren Birgitta till höger. Till vänster Liliann Grenehammar sjukgymnast och arbetskamrat till Birgitta. I somras på SFLF:s styrelsemöte frågade Ragnhild Walther mig om jag hade lust att hänga på tjejklassikern. Hon ville ha lite sällskap. Vad? Jag? Jag brukar aldrig delta i några lopp. n n Motionerar gör jag helst ensam i skogen där jag bor! Jo, Patronloppet på landet mellan 2 byar ca 8 km över stock och sten. Vad ingår jämfört med den traditionella klassikern? Lidingöloppet 1 mil i stället för 3 mil, Tjejvasan 3 mil i stället för 9 mil, Tjejvättern 9 mil i stället för 30 mil och Vansbrosimmet 1 km i stället för 3 km. Det låter ju frestande. Jag har alltid betraktat mig som ganska allround. Springa borde fungera brukar jogga ca 5 km ibland fast jag tycker det är tråkigt. Skidor är min älsklingssport. Kunde vara bra att ha en morot. Bara det blir snö. Cykla har jag ofta gjort till jobbet någon mil periodvis för att hålla grundkondition men nu jobbar jag i Eskilstuna och åker därmed tåg, så det blir inte någon bra vardagsmotion. Det kunde bli en bra motivation att komma ut lite till våren på cykelturer. 34 Ragnhild tar igen sig. Upp till bevis! Simma gör jag sällan, men jag kan väl plaska på rygg som Ragnhild föreslog. Vi tar en tävling i taget sa Ragnhild. Ok. Mer tid behövs för underhåll ju äldre vi blir. 50+ betyder att det är än viktigare att inte slarva med fysiken. Hela kroppen behöver sitt! Upp till bevis. Nu ska jag leva som jag lär ut till mina patienter. Nu var det bara någon månad till Lidingöloppet. Ambitionen var att ta sig runt utan att det skulle kännas hemskt och utan skador. Jag har jobbat många gånger på jourmottagningar i Stockholm under olika lopp och tagit emot motionärer som plötsligt börjat springa och fått ont överallt eller som glömt att Företagssköterskan dricka under loppet. Nej, så ska det inte bli. Successiv ökning av sträckan. Tågbanan till Eskilstuna ska byggas om. Det ska bli dubbelspår. 10 veckor med kraftigt förlängd restid. Jag får bo hos min arbetskamrat Liliann 2 nätter i veckan. Liliann är sjukgymnast och verkar vara i bra fysisk form. Kanske kan jag få draghjälp? Visst. De bor lyckligtvis nära Vilstaskogen så där blev det joggning 1 till 2 gånger per vecka. En kväll skulle jag springa själv. Klockan var ca Jag fick instruktion om spåren och tänkte att jag hade koll. Jag är åter på ca 1 timme. Visst var det här man höll vänster? Jag skulle ju huvudsakligen hålla mej i el-ljusspåret. Det började bli mörkt. Så konstigt. Jag tycker inte jag känner igen mig. Men om jag håller vänster hela tiden när det delar sig så ska jag väl komma tillbaka. Var är jag? Så såg jag ett litet rasthus. Märkligt. Det har jag ju passerat förut! Var är jag? Det blev mörkare. Det har blivit september. Inte en människa att fråga. Ingen mobiltelefon. Jag såg rubrikerna framför mig i Eskilstuna Kuriren. Förvirrad läkare återfunnen irrande i Vilstaskogen. Nu

5 ingen är halvvägs eller att leva som man lär Birigtta strax efter målgång. Ragnhild och Birgitta glada medaljörer. gällde det främst att inte trampa snett i det skumma lampljuset. Det började bli kallt. Ingen mobiltelefon. Är ingen vän av tekniken som störande moment när jag kopplar av, men nu hade det inte varit så dumt. Jag börjar misstänka att jag kommit över till ett annat spårområde. Har hört att Vilstaspåret är ihopkopplat med spåret i Skogstorp. Träffade till slut en person som var ute med sin hund som kunde förklara. Jo, jag hade hamnat i en loop i Skogstorp. Han förklarade vägen tillbaka. Klockan var Helt mörkt. På cykelvägen mötte jag mitt värdpar iklädda reflexvästar och pannlampor. Du vet väl att spåret släcks kl 22! Lidingöloppet gick bra. Intentionen var att hitta ett tempo som skulle räcka hela varvet. Det fungerade. Kände att jag blev lite sporrad att öka på slutet när målet var inom räckhåll! Kul. Tjejvasan nästa! Veckan före jul kom snön. Jag anmälde mig till tjejvasan. Starttiderna började kl 10 för de bästa och vi nybörjare fick börja kl Det visade sig att Ragnhild hade åkt under 3 timmar och fick förstås starta långt före mig. Nåväl, man kan ändå inte hålla ihop i sådana här lopp stod det i informationen. Härligt! Längdskidåkning har alltid fått högsta prioritet när snön kommer. Det är så fantastiskt vackert ute. Köpte nya skidor för några år sedan när det också var en fin vinter. Hur var det nu med vallningen? Visst var det de här fyrkantiga askarna med valla man skulle ha. Någon påminde om att det skulle vara en valla med lite varmare gradantal till fästet. Det var bakhalt som attan. Jag frågade i affären. Pinsamt. Det var ju gammal klassisk valla i burk som de kallar fästvalla som ska användas i spannet. Nu gick det bättre. 4-5 km fungerade bra. Ökade till milspåret. Där finns några raksträckor. Jag försöker staka. Hur gör man egentligen? Testar 1 mil. Det tar ca 1½ timme. Det blir alltså 4½ timme om jag håller tempot. En halv dag. Provar i alla fall att öka till 2,8 mil en dag. Åkte ut vid lunch och meddelade hemma att vi ses till middag. Skönt att ha testat lite längre sträcka en gång. Vänsteraxeln gör sig påmind som var frusen för några år sedan. Tar hjälp av en duktig naprapat. Skulderbladet följer inte med som det ska i rörelsen. Märkligt. Jag som trodde att den var återställd eftersom jag faktiskt kunnat återgå till min tennis och även kunnat serva normalt efter att ha underservat i flera år. Det är verkligen sant att man oftast bara rehabiliterar sig till den funktion som man behöver. Skidåkningen gick bättre och bättre och efter ett tag kändes 1 mil ganska lättsamt. Efter ca 20 mil i kroppen bar det av till Mora. Även Liliann från jobbet hängde på. Ragnhild bor i Östergötland, Liliann i Eskilstuna och jag i Stockholm så det har inte blivit någon gemensam träning, men glada tillrop via mejl osv. En fantastisk upplevelse att åka skidor med cirka kvinnor som sammanbitet och mestadels i tystnad stakar sig fram kilometer efter kilometer! Loppet kändes helt ok och kroppen tyckte också det var bra. Alla fick medalj! Tjejvättern och vansbrosimmet Nästa etapp är nu alltså tjejvättern 12 juni och vansbrosimmet 10 juli! Nu gäller det att hålla sig frisk och skadefri! Varför inte hänga på? Tjejklassikern kan påbörjas med vilket lopp som helst under året men alla 4:a tävlingar måste genomföras i följd för att det ska räknas. Vi utmanar nu gemensamt alla kvinnliga kollegor och läsare att anmäla sig till tjejklassikern som inte gjort det redan! Jag trodde aldrig att jag skulle gå igång på det här! Tack Ragnhild för att du utmanade mig. Birgitta Företagssköterskan

6 Tydligare kra v p så här blir det fö r a Företagsläkaren Nu kommer det äntligen tydligare krav på kompetens för att bli godkänd företagshälsovård. De slutliga kraven är ännu inte fastställda men vi presenterar här hur det sista förslaget såg ut i slutet av april. Det blir ökade och tydligare krav på dokumenterad professionell kompetens inom företagshälsovården. n n Från FSFs sida har vi hela tiden drivit frågan om ett tydligare ramverk och kriterier för att få sätta upp skylten Före tagshälsovård, säger Lars Hjalmarson. Nu verkar det som om vi kan realisera dessa krav. Det handlar om vilka yrkeskompetenser som ska finnas, vilken utbildning dessa ska ha, hur många som ska finnas anställda respektive som underkonsulter mm. När du läser detta har förhoppningsvis redan beslutet fattats. Dock är inget definitivt förrän bläcket är torrt. Bakgrund I Förordningen (2009:1423) om bidrag till företagshälsovård med vissa insatser inom rehabiliteringsområdet anges vissa krav på anordnaren av företagshälsovård för att denne ska godkännas. Det är Försäkringskassan som ska godkänna anordnare av företagshälsovård som uppfyller kriterierna enligt förordningen. Försäkringskassan har emellertid inte haft stöd i förordningen att meddela före skrifter hur dessa krav ska uppfyllas. Förslag till nya Kompetenskrav p n n Företagshälsovården ska ha kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa. Det innebär att Företagshälsovården behöver ha multidisciplinär kompetens som kan ha samarbete i team. Att ha kompetens innebär att kompetensen i första hand finns hos personal som är anställd vid Företagshälsovårdsenheten. Personal kan vara knuten till företagshälsovården via avtal. Avtalets omfattning bör då vara så att det medger samarbete i team. Det är viktigt att ärenden avgörs utifrån en samlad kompetens, där varje disciplin har möjlighet att framföra sin uppfattning. Av förordningen om bidrag till företagshälsovård med vissa insatser inom rehabiliteringsområdet (SFS 2009:1423) framgår att företagshälsovården ska ha kunskap om förhållandena på den anställdes arbetsplats. Det innebär att företagshälsovården behöver ha tillgång till information om de faktorer som påverkar eller misstänks påverka arbetstagarnas hälsa och säkerhet. Anordnaren av företagshälsovård ska ha tagit del av verksamhetens riskbedömningar och/eller medverkat i det systematiska arbetsmiljöarbetet och ha genomfört arbetsplatsbesök. Företagshälsovården ska enligt förordningen ha tillgång till kompetens inom följande områden: arbetsorganisation, beteendevetenskap, ergonomi, hälsovetenskap, medicin, rehabilitering och teknik. Kraven på kompetens inom uppräknade områden närmare definieras enligt följande: Arbetsorganisation person med en högskoleexamen som har en kurs i arbetsorganisation eller motsvarande inriktning på minst 7,5 p vid universitet eller högskola 36 Företagssköterskan

7 a v på kompetent företagshälsovård! fö r att få sätta upp skylten Företagshälsovård Resultatet har blivit ett ganska urvattnat godkännandeförfarande. Dessutom har Försäkringskassan inte haft möjlighet att återta ett godkännande. Försök nå enighet Olika försök har gjorts från såväl Försäkringskassan som FSF att ena inblandade parter på arbetsmarknaden om en tydligare definition, tydligare kriterier och kompetensbeskrivningar för att bli godkänd företagshälsovård. Tanken har varit att om alla inblandade parter är med på noterna så skulle Försäkringskassan kunna sätta ner foten och ställa dessa krav trots den försiktiga skrivningen i förordningen. Detta arbete har dock inte nått tillräcklig framgång. Förordningen modifieras Regeringen avser dock nu anta en modifiering av förordningen under maj/juni 2010 som innebär vissa förändringar med avseende på sekretessuppgifter, momsrelaterade frågor samt godkännandeförfarandet. Mer om detta finns att läsa på nyhetsbrev från FSF. Här tar vi upp vad förändringarna innebär vad gäller godkännandet. Genom modifieringen av förordningen får Försäkringskassan möjlighet att dels utforma närmare föreskrifter om kompetenskraven vid godkännande och dels att återta godkännande. Lars Hjalmarson Förslaget till kompetenskrav för att bli godkänd företagshälsovård kommer att formellt antas som en föreskrift av Försäkringskassan, vilket väntas ske efter att regeringen antagit modifieringen av förordningen. Tydligare kompetenskrav Begreppet Godkänd företagshälso vård är visserligen knutet till statsbidraget och det går ju att marknadsföra en verksamhet som företagshälsovård men utan statsbidrag. Troligen kommer vi dock från FSFs sida kunna tillämpa samma kompetenskriterier såväl i vårt kvalitetssystem Specifikation för Svensk Företagshälsovård som medlemskriterier. Därmed kommer vi i praktiken att få ett generellt system med tydligare kompetenskrav på företagshälsovården för att få sätta upp skylten. Förslaget till kompetenskrav för att bli godkänd företagshälso vård kommer att formellt antas som en föreskrift av Försäkringskassan. v på Företagshälsovård Beteendevetenskap leg psykolog, socionom eller person med annan beteendevetenskaplig högskoleexamen på minst likvärdig nivå Ergonomi leg sjukgymnast eller arbetsterapeut om denne har ergonomisk påbyggnadsutbildning vid universitet eller högskola Hälsovetenskap person med en högskoleexamen som har en kurs i hälsovetenskap eller motsvarande inriktning på minst 7,5 p vid universitet eller högskola Medicin leg läkare och sjuksköterska, företrädesvis med kompetens inom arbets- och miljömedicin / företagshälsovård (företagsläkare/företagssköterska) Teknik genomgången utbildning i arbetsmiljöteknik eller motsvarande vid universitet eller högskola (arbetsmiljöingenjör eller motsvarande) Rehabilitering multidisciplinär kompetens genom samarbete i team för att uppfylla detta krav ska minst 3 av yrkeskompetenser ha genomgått företagshälsovårdsutbildning Att ha tillgång till kompetens innebär att kompetensen finns antingen hos personal som är anställd vid anordnaren eller hos en kontrakterad underleverantör. Det är viktigt att den kompetens som enbart är kontrakterad deltar i teamets samlade bedömning. För att uppfylla kraven på teamsamarbete ska dock minst 3 olika befattningshavare vara anställda hos anordnare och ha genomgått företagshälsovårdsutbildning. Företagshälsovården ska ha en plan för att upprätthålla och vidareutveckla personalens kompetens. Företagshälsovården ska arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Företagssköterskan

8 Företagsläkaren AVDELNINGEN FÖR UPPDRAGSUTBILDNING Kurser för dig som arbetar inom företagshälsovården Karolinska Institutet Uppdragsutbildning i samarbete med FHV-delegationen erbjuder under hösten 2010 följande kurser: Arbetsförmågebedömning inom FHV 7,5 hp Stockholm Kursen vänder sig till alla yrkeskategorier som arbetar med bedömning av arbetsförmåga, och ger fördjupade kunskaper om bedömning av funktionstillstånd och funktionshinder avseende arbetsförmåga. Kommunikation och påverkan FHV som strategisk partner Rehabkoordinator i FHV Stockholm, Malmö Kursen vänder sig till dig som arbetar med kundrelationer, t ex chefer och kundansvariga. Kursens mål är att förmedla kunskaper som ger ökad förståelse för hur FHV praktiskt ska kunna verka i rollen som strategisk partner i arbetsmiljöfrågor. 7,5 hp Stockholm, Göteborg, Malmö Kursen vänder sig till dig som arbetar med koordinerande insatser inom rehabiliteringsprocessen och syftar till att du ska förstå och praktiskt kunna verka som rehabkoordinator inom företagshälsovården. Karolinska Institutet Uppdragsutbildning erbjuder också: Alkohol och narkotikaberoende prevention och rehabilitering i arbetslivet 7,5 hp Stockholm Kursen riktar sig till dig som är företagssköterska, psykolog, beteendevetare eller läkare verksam inom FHV. Du får en kunskapsöversikt om riskbruk, missbruk och beroende från tidig intervention till rehabilitering i arbetslivet. För mer information och fler kurser besök oss på ki.se/uppdragsutbildning eller kontakta Malin Möller på Vi har uppfattat att etikfrågorna har en aldrig sinande aktualitet Forts från sid 31 Dessa fall låg sedan till grund för den dialog kring etiska problemställningar som genomfördes. Sammantaget uppfattas etik och moral som centrala moment inom företagshälsovården utifrån den utsatta positionen när det gäller olika lojaliteter, läkarregler och lagar/ förordningar. Inte minst uppskattades den kliniska relevansen av att ha konkreta fall från egna verksamheten. Utöver den viktiga dialogen kring etiska frågeställningar fick kursdeltagarna en uppsättning arbetsuppgifter i form av handledningssituationer att förbereda. Psykolog Marian Olsson gav en inblick i mentorskap och gränssnitt till bl.a. coachning och handledning med grupparbeten. Jan Rosén talade om gränssnittet mellan gamla och nya specialistutbildningen och fackliga aspekter att beakta som handledare. Ett annat mycket uppskattat inslag var när ST-läkaren Sofia Paulsson redogjorde för sina erfarenheter kring handledning och vad man som handledare bör tänka på. Kvällen tillbringades med gemensam middag och samvaro i Läkarförbundets lokaler på Villagatan 5. Detta stimulerar menings- och erfarenhetsutbyte vilket var den bärande principen i den vidareutbildning för handledare som genomfördes en månad senare. Vidareutbildning för handledare Vidareutbildning för handledare har under flera år varit ett önskemål från handledare som ett verktyg för att kunna utbyta erfarenheter, ta upp egna problemställningar och att få inspiration till utveckling av den egna rollen. Eftersom det var den första återträffen för handledare, var flera programpunkter identiska med handledarutbildningen. Detta som en uppdatering kring nya ST-utbildningen och pedagogiska arbetsmoment med handledare som handleder. En stor tillfredsställelse uttrycktes kring återträffens möjlighet till nätverksskapande. Även denna gång genomfördes gemensam middag på Villagatan. Kursledning och föreläsare var desamma på denna återträff. Gemensamma frågeställningar På båda sammankomsterna efterlystes mer konkreta schema med allt faktamaterial kring regelverk och bestämmelser. Dessa synpunkter har varit delaktiga i en fortsatt utveckling av föreningens hemsida, där Företagsläkarföreningens medlemmar kan hitta det mesta av sådana dokument. Utöver faktaunderlag kring formalia, har vi uppfattat att etikfrågorna har en aldrig sinande aktualitet och att företagsläkarens utsatthet innebär att etikfrågor bör återkomma mer eller mindre regelbundet i dialog, för vilket återträffarna kan vara en lämplig arena. Vår förhoppning är att kunna erbjuda dessa aktiviteter regelbundet och vi hälsar er alla hjärtligt välkomna på ny återträff under hösten Anmäl intresse både för denna och för grundutbildning till Yvonne Krüger på kansliet. Stefan Gram 38 Företagssköterskan

KURS I ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING, RTW (Return To Work)

KURS I ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING, RTW (Return To Work) KURS I ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING, RTW (Return To Work) Omfattning: 5 dagar. Datum: 22-24 januari + 13-14 mars 2014 Plats: Läkarförbundet, Villagatan 5, gatuplanet Målgrupp: Utbildningen vänder

Läs mer

Bidrag till Företagshälsovården för tidiga insatser vid sjukfrånvaro

Bidrag till Företagshälsovården för tidiga insatser vid sjukfrånvaro Sidan 1 av 3 Nr 01/10 Stockholm 2010-01-12 Till Medlemmarna i EnergiFöretagens Arbetsgivareförening Bidrag till Företagshälsovården för tidiga insatser vid sjukfrånvaro Regeringen beslutade den 3 december

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Företags. Läkaren 1 2012. Vad händer på Försäkringskassan? FHV.NU företagshälsovårdens nya hemsida. På väg mot ett hållbart arbetsliv

Företags. Läkaren 1 2012. Vad händer på Försäkringskassan? FHV.NU företagshälsovårdens nya hemsida. På väg mot ett hållbart arbetsliv Företags Läkaren 1 2012 Vad händer på Försäkringskassan? FHV.NU företagshälsovårdens nya hemsida På väg mot ett hållbart arbetsliv Reducera ohälsa med hjälp av den senaste forskningen och vår erfarenhet

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Företagsläkaren. Medlemstidning för Svenska Företagsläkarföreningen Planera för den nya specialiteten

Företagsläkaren. Medlemstidning för Svenska Företagsläkarföreningen Planera för den nya specialiteten Medlemstidning för Svenska Företagsläkarföreningen Planera för den nya specialiteten Hösten är i full gång med aktiviteter som bara verkar trappas upp för föreningens del. Styrelsen startade med ett internat

Läs mer

Företagsläkaren. Våra e-postbrev kommer vi även fortsättningsvis att skicka ut till din angivna e-post-adress och hemsidan fungerar

Företagsläkaren. Våra e-postbrev kommer vi även fortsättningsvis att skicka ut till din angivna e-post-adress och hemsidan fungerar Att jobba tillsammans för en bättre arbetsmiljö Medlemstidning för Svenska Företagsläkarföreningen Ja, nu sitter du förhoppningsvis i soffan framför brasan och tittar förvånat i tidningen Företagssköterskan+Företagsläkaren.

Läs mer

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt 15 september 2015 Den 15 september 2015 samlades medarbetare från Trelleborgs- och Svedala kommuner, Region Skåne, Arbetsförmedlingen och

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

HAKuL-modellen för rehabilitering

HAKuL-modellen för rehabilitering HAKuL-modellen för rehabilitering 1. Alla som varit sjukskrivna 28 dagar kontaktas och rapporteras av arbetsledaren till både företagshälsovården och HAKuL-projektet. Rapportering kan också ske av personer

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Företagshälsovården hur den fungerar och hur den kan bli bättre

Företagshälsovården hur den fungerar och hur den kan bli bättre Företagshälsovården hur den fungerar och hur den kan bli bättre 1 2 Innehåll Förord...4 Sammanfattning...6 Inledning...7 Arbetsgivarnas skyldighet att erbjuda företagshälsovård...8 Företagshälsovård för

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Irene Jensen Professor Enheten för interventions och implementeringsforskning (IIR) Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet

Läs mer

SVENSKA FÖRETAGSLÄKARFÖRENINGEN

SVENSKA FÖRETAGSLÄKARFÖRENINGEN SVENSKA FÖRETAGSLÄKARFÖRENINGEN ÅRSMÖTE STOCKHOLM 2015-04- 23 Kallelse årsmöte 2015 Till medlemmarna i Svenska Företagsläkarföreningen Torsdagen den 23 april 2015 kl 17.00. Sheraton Hotel Stockholm FÖREDRAGNINGSLISTA

Läs mer

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ. Version 2015-08-25 2 Inledning Upprättad Vindelns kommun har som mål att skapa och bevara goda arbetsmiljöförhållanden 2010-01-18 på sina arbetsplatser. I den andan har denna policy avseende arbetsanpassning

Läs mer

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur

Läs mer

Dags för vår hos Företagshälsan. Företagshälsovår

Dags för vår hos Företagshälsan. Företagshälsovår Dags för vår hos Företagshälsan Företagshälsovår Företagshälsovårdens utveckling 1. Omsätter 4,1 mdr (jmf Finland över 10 mdr) 2. Marknad 83%, inbyggd 17% 3. Minskning 2009 och 2010 4. Olönsam / konsolidering

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Christin Ahnmé Ekenryd Programkoordinator Enheten för interventions- och implementeringsforskning Programmet för forskning om metoder

Läs mer

Vägledning för sjukskrivning

Vägledning för sjukskrivning Vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar Artikelnr 2007-114-83 Redaktör David Svärd Sättning Edita Västra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images

Läs mer

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Artikelnummer: 502007-6 Foto: Nordic Photos Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Dygnets alla timmar antogs på kongressen 1999. 2005 prövades

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Hälsan & Arbetslivet

Hälsan & Arbetslivet Hälsan & Arbetslivet Lust i arbetet Arbetslust är en kraft som stimulerar till effektivitet, utveckling och lönsamhet. Den genererar mervärde för organisationen och bidrar till hälsa för individen. Det

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och ARBETA MED OSS stockholms Sjukhems ändamålsparagraf är densamma idag som vid grundandet 1867: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer;

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.10) Rehabiliteringspolicy Dokumenttyp Policy Ämnesområde Rehabilitering Ägare/ansvarig Eva M Olofsson Antagen av KS 2004-10-06 124 Revisions datum Januari 2013 Förvaltning Kommunstyrelsen

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT FÖRENINGSINFO Audionomerna 10 år i SRAT En del av SRAT Innehåll Audionomerna 10 år i SRAT... 3 Från 0 till över 80 procent på tio år... 4 Temadagarna fortbildning... 4 Utveckling av yrke och anställningsvillkor

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-01 Reviderad 2011-05-09 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rehabilitering... 3 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar enligt lagar och föreskrifter...

Läs mer

Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering

Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering 1 2008-11-13 Personalkontoret 0611-34 80 00 Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering Bakgrund För att skapa ett enhetligt tillvägagångssätt vid medarbetares sjukfrånvaro och rehabilitering har personalkontoret

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING

RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING Riktlinjer för Arbetslivsinriktad rehabilitering i Orsa kommun Dessa riktlinjer är tänkt att fungera som en praktisk handledning av hur sjukskrivnings-

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Landstingshälsan. Så här arbetar Landstingshälsan med rehabilitering. Information till arbetsgivare

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Landstingshälsan. Så här arbetar Landstingshälsan med rehabilitering. Information till arbetsgivare ÖREBRO LÄNS LANDSTING Så här arbetar med rehabilitering Information till arbetsgivare arbetar med företagshälsovård Företagshälsovården är en oberoende expertresurs...... inom områdena arbetsmiljö och

Läs mer

AT- och ST-läkares önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar

AT- och ST-läkares önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar AT- och s önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar Rapport avseende Stockholm Kristina Alexanderson Anna Ekmer Elin Hinas Christina Lindholm Anna Löfgren Sektionen för

Läs mer

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 2014:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning; Yngre anställda passar illa!... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor...

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF NYTT PROGRAM Utvecklingsseminarium 394 och 396 INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF Att beskriva och bedöma behov med ICF inom rehabilitering och vård MSc. Fd. Bitr. Rektor Werner Jäger, ReArb Institutet

Läs mer

Synpunkter på Fö rså kringskåssåns metöder öch verktyg fö r bedö mning åv årbetsfö rmå gå

Synpunkter på Fö rså kringskåssåns metöder öch verktyg fö r bedö mning åv årbetsfö rmå gå Synpunkter på Fö rså kringskåssåns metöder öch verktyg fö r bedö mning åv årbetsfö rmå gå Grundtanken att likrikta bedömningen av arbetsförmåga mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är god. Ansatsen

Läs mer

Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker

Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker 2014:1 Arbetshälsan i Sverige Rapport från Expertpanelen Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker Denna expertbedömning, vars data samlas in

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY 1 (8) REHABILITERINGSPOLICY Antagen av kommunfullmäktige 2010-04-27, 31 MÅL Målet för arbetsgivarens rehabiliteringsverksamhet är att den anställde så snabbt som möjligt återgår i ett ordinarie arbete.

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR ANPASSNING OCH REHABILITERING I HAPARANDA STAD Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för

Läs mer

Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015

Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015 Försäkringsmedicinsk kurs för ST-läkare Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015 Jonas Forssell, Human Resource Manager Exempel på produkter från Sulzer i Vadstena Copyright

Läs mer

EKG- och spirometritolkning

EKG- och spirometritolkning UPPSALAKURSERNA EKG- och spirometritolkning samt översikt av övriga undersökningsmetoder inom klinisk fysiologi Uppsala universitet bjuder in till utbildning 1-4 juni 2015 i Uppsala God kunskap i EKG-

Läs mer

Våra utbildningar. Utbildningar över hela landet. Erfarna utbildare med praktisk erfarenhet

Våra utbildningar. Utbildningar över hela landet. Erfarna utbildare med praktisk erfarenhet Utbildning Kompetensutveckling är ett av våra viktigaste verktyg för att få den mänskliga faktorn att arbeta för oss. Previa erbjuder utbildningsinsatser som bidrar till att effektivisera er organisation,

Läs mer

Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A

Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A Människor som mår bra ger framgångsrika företag Det är ingen hemlighet. Människor som mår bra gör ett bättre arbete. Inte helt förvånande är det dessutom så

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Innehållsförteckning Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Rutiner för kontakt och dialog vid sjukskrivning Försäkringskassans anvisningar

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Personalpolitiskt program. Karlskrona kommun

Personalpolitiskt program. Karlskrona kommun Personalpolitiskt program Karlskrona kommun Innehåll Trygg. Framgångsrik. Delaktig. Stolt. 3 Medarbetarskap 4 Ledarskap 5 Kompetens 6 Hållbart arbetsliv 7 Lön 8 Mångfald 9 Stolt och framgångsrik 10 Det

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Region Syd hösten 2007. Kurser och aktiviteter. för STs förtroendevalda

Region Syd hösten 2007. Kurser och aktiviteter. för STs förtroendevalda Region Syd hösten 2007 Kurser och aktiviteter för STs förtroendevalda Innehåll LEDARSKAPSDAGEN PÅ TURNING TORSO... 1 IDEKONFERENS FÖR ORDFÖRANDEN, SO, REGIONALA RÅDET... 3 GRUNDUTBILDNING I ARBETSMILJÖ...

Läs mer

Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV)

Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV) Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, januari 2011 Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka www.fsa.akademikerhuset.se Foto: Colourbox Grafisk formgivning: Gelinda

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Med ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och goda arbetsmiljöer

Läs mer

Byggnads policy. Företagshälsovård

Byggnads policy. Företagshälsovård Byggnads policy Företagshälsovård Byggnads policy om företagshälsovård Syftet med Byggnads företagshälsovårdspolicy är att beskriva vilka krav Byggnads ställer på innehållet i ett bra företagshälsovårdsavtal,

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga

Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga Innehåll Arbetsförmedlingens uppdrag Bedömning av arbetsförmåga Arbetsförmedlingen Samverkan Specialistinsatser: arbetsterapeut, psykolog Arbetsförmedlingens

Läs mer

SvenskaRe. San Agustin Gran Canaria

SvenskaRe. San Agustin Gran Canaria SvenskaRe San Agustin Gran Canaria Rehabilitering med hållbart resultat På Svenska Re har vi gjort människor friskare sedan 1972. Vår framgångsrika metod bygger på mångårig erfarenhet och vetenskapliga

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning Sida: 1 av 6 Sida: 1 av 5 Reviderad 2014-12-04 Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning I Stöd och matchning väljer du som leverantör tillsammans med deltagaren vilka aktiviteter som ska

Läs mer

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan för uppdragsutbildning Dnr CF 50-37/2006 Sida 1 (5) FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG Occupational Health Nursing Programme, 40 points Utbildningsprogrammet

Läs mer

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Inledning av handledningen och handledningsöverenskommelse Det är viktigt med en god relation med ST-läkaren. Ta därför god tid i början att lära känna

Läs mer

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 2015-01-23

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 2015-01-23 Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 Villkor 3, 2015 inom Sjukskrivningsmiljarden -tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen Funktionen (dvs. rehabsamordnaren) ska ha både en intern och extern

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV

KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV 1(8) KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV Sysselsättning till personer med psykiska funktionshinder 2(8) Innehållsförteckning Sid nr 1 UPPDRAGSBESKRIVNING 3 1.1 Målgrupp 3 1.2 Syfte 3 1.3 Mål för sysselsättningen

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Våld och hot inom vården

Våld och hot inom vården Våld och hot inom vården Var finns riskerna för våld eller hot om våld? En förutsättning för att kunna minska riskerna i arbetet och känna sig trygg i sitt jobb är att det finns information om situationer

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN

KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN ORSA KOMMUN KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN 1 (6) INLEDNING Allmänt Arbetsgivaren och de fackliga organisationerna är genom detta samverkansavtal överens om att gemensamt sträva efter att främja den kommunala

Läs mer

När mörker, kyla och halka kommer är det många som har svårt att. under vintern har många fördelar. Både för formen, humöret och mot

När mörker, kyla och halka kommer är det många som har svårt att. under vintern har många fördelar. Både för formen, humöret och mot Spring genom vintern - en inaktiv vinter blir jobbig att ta igen När mörker, kyla och halka kommer är det många som har svårt att under vintern har många fördelar. Både för formen, humöret och mot Det

Läs mer

ETT GOTT LIV. Aktiviteter och motionslopp 10. VGR-erbjudanden i södra regionen 20. VGR-erbjudanden i göteborgsområdet 30

ETT GOTT LIV. Aktiviteter och motionslopp 10. VGR-erbjudanden i södra regionen 20. VGR-erbjudanden i göteborgsområdet 30 3 ETT GOTT LIV Till alla anställda i Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionen ska skapa förutsättningar för en god hälsa och ett gott liv. Grunden för en god hälsa är en sund miljö. Den miljö

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess

Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Rapport från arbetet i sjukskrivningsnätverket Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Stockholms läns landsting HSN-förvaltningen, augusti 2010 Box 6909, 102 39 Stockholm www.uppdragsguiden.sll.se/ogatpasjukskrivning

Läs mer

SVENSKA FÖRETAGSLÄKARFÖRENINGEN

SVENSKA FÖRETAGSLÄKARFÖRENINGEN SVENSKA FÖRETAGSLÄKARFÖRENINGEN FULLMÄKTIGEMÖTET MALMÖ 2013-04-25 Kallelse fullmäktigemöte 2013 Till medlemmarna i Svenska Företagsläkarföreningen Torsdagen den 25 april 2013 kl 17.00. St Gertruds konferens,

Läs mer

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015

CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015 Inbjudan Chefsutbildningar våren 2015 (Öppen utbildning) CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015 Välkommen till vårens Öppna Chefsutbildningar som arrangeras av Feelgood Region Stockholm! Vi kan även hjälpa er med

Läs mer