Företagsläkaren. Medlemstidning för Svenska Företagsläkarföreningen Lite nytt på sjukintygsfronten! Att nå kunskap genom studier eller träning

Transkript

1 Företagsläkaren Vinterns sömniga lunk har nu bytts till en hög aktivitetetsnivå på många olika fronter. Remisser har kommit på löpande band från departement och läkarförbund. Mycket har berört en förändring av sjukintygen, främst MU. FK avser att göra blanketten mer tydlig och lättförståelig och en arbetsgrupp från Läkarförbundet har varit med och påverkat utformningen. Remisstiden för oss blev cirka två veckor över påsken, vilket inte öppnade upp för något större rådslag! Intyget kommer att bli bättre, men det är ju beklagligt att man inte tagit ett större grepp på frågan från FK:s sida. Medlemstidning för Svenska Företagsläkarföreningen Lite nytt på sjukintygsfronten! Tillfälle till större översyn Det sista intyget hade alltså en livslängd på några få år och nu är det dags att omarbeta igen. Tanken är ju att sjukintygen också skall bli elektroniska, dvs. kunna hanteras på ett bra sätt via alla olika journalsystem. Nu skulle det alltså vara ett utmärkt tillfälle att göra en större översyn där man också ställer sig frågan vilken information som är nödvändig för kassans handläggare vid olika typer av sjukfrånvaro och på så sätt förenklar intyget för normalfallen. Som det nu utformas skall ett och samma intyg användas oavsett sjukdomstillstånd och prognos. Dessa 2 A4-sidor skall ifyllas noggrant och plikttroget oberoende av att sjukskrivningen kanske komplikationsfritt avslutas samma vecka som intyget skrivs. Man borde i stället förutsättningslöst tillsammans med vården göra utformningen mer dynamisk och datamässig, och samtidigt minimera dubbeldokumentation i journalsystemen. Behandlingen av kryssrutan om Företagshälsovård behöver också hanteras bättre så att rehabiliteringsprocessen snabbt kan komma igång. Frågan berörs också i den arbetsgrupp mellan oss och DLF som studerat hur rehabiliteringsprocessen kan ske effektivast, och rapporten om detta finns på vår hemsida. Fler vidareutbildningar I övrigt har aktiviteterna i föreningen handlat om att genomföra handledarutbildning och den första vidareutbildningen för handledare. Vi planerar att med bistånd från FHV-delegationen genomföra ytterligare en vidareutbildningskurs, preliminärt november och eventuellt även en kurs om ICF, en metodologi som blir allt viktigare nu i FK:s intyg. Vi kommer att meddela datum för detta på hemsidan och i medlemsbrev, så var beredda att ta chansen till att delta. Den enkät som många fyllt i angående sjukskrivningsprocessen och FHV-delegationen håller nu på att bearbetas, och jag hoppas kunna redovisa detta i nästa nummer. Nu väntar vårmötet och vårt årsmöte i början på maj och jag hoppas se många av er under de dagarna. Att nå kunskap genom studier eller träning Jan Rosén Ordförande Frågan om bästa sättet att lära sig har diskuterats mycket livligt på de två kurser som givits i Svenska Företagsläkarföreningens regi och med ekonomiskt bistånd från Företagshälsovårdsdelegationen. Under vintern 2010 har det genomförts en handledarutbildning och en vidareutbildning för handledare. Kurserna genomfördes i Läkarförbundets konferenslokaler på Kommendörsgatan 9 i Stockholm. n n Det noteras med stolthet och glädje att båda kurserna uppvisar mycket goda utvärderingar. Varför handledning? Varför är handledning av blivande specialister i företagshälsovård så viktig och vad skiljer den från handledning av övriga kategorier av utbildningsläkare (AT- och ST-läkare), vid utbildning enligt det gamla regelverket? Gårdagens bestämmelser för att genomföra företagsläkarutbildning innebär att densamma betraktas som en sidospeci- alitet, vilket innebär att kollegorna är fullfjädrade specialister med stor kompetens inom ett område, inklusive erfarenhet av arbete i relation till individer/patienter. Samtidigt föreligger det en utbildningssituation med företagsläkarkurs och projektarbete, som pågår på distans under ett års tid. Fortfarande erbjuds kurser i Göteborg och Uppsala, för kollegor med legitimation av äldre datum. Parallellt kommer det att tillsättas ST-tjänster inom Arbets- och miljömedicin/företagshälsovård som helt regleras av nya utbildningsregler. Handledarutbildningen Handledarutbildningen genomsyrades av ambitionen att erbjuda olika träningsmoment i att handleda. Tydligast framkom detta i att alla ombads att skicka in ett aktuellt etiskt dilemma, till föreläsaren i etik professor emeritus Peter Westerholm. Forts sid 38 Företagssköterskan

2 Företagsläkaren Krav och Funktion metod för bedömning av arbetsförm Efter senaste decenniets höga ohälsotal betonar många samstämmigt betydelsen av att främja arbetsförmåga för att så många som möjligt ska kunna förvärvsarbeta och här finns en av företagshälsovårdens främsta uppgifter. Om man däremot försöker beskriva vad som avses med arbetsförmåga eller hur den ska bedömas är osäkerheten stor. n n Arbetsförmåga likställs ofta med kapacitet och då tänker man oftast på fysisk eller intellektuell förmåga i en väldefinierad testsituation. Social förmåga nämns dock sällan trots att den typen av förmåga ofta efterfrågas i dagens arbetsliv. Ett annat sätt att betrakta arbetsförmåga är att säga att det är först då individens kapacitet möter arbetets krav som begreppet arbetsförmåga får någon mening. Arbetsförmåga blir då ett mått på balans mellan krav och kapacitet i en given situation. Arbetsförmågebegreppet är även i denna form snävt eftersom individens privata livssituation liksom situationen i samhället också inverkar på arbetsförmågan. Detta vidare sätt att betrakta arbetsförmåga förordas i många sammanhang och ligger som grund för Arbetsförmågeutredningens slutbetänkande (SOU 2009:89) och återfinns exempelvis hos professor Lennart Nordenfelts syn på arbetsförmåga (The Concept of Work Ability). Definition av sjukskrivning Sjukskrivning kan betraktas som en före teelse som speglar vår tolerans inför sänkt prestationsförmåga. I praktiken har frihetsgraderna i arbetet och arbetsuppgifterna i sig avgörande betydelse för i vilken utsträckning man yrkes arbetar och hur man upplever sin hälsa vid olika former av sjuklighet (Gun Johansson 2006). Arbetstagaren själv och chefen har självklart kännedom om vad som ska göras i arbetet men utgår kanske oftast från att det är endast det vanliga sättet att arbeta som kan komma i fråga och att det inte finns någon möjlighet till anpassning eller alternativa arbetsuppgifter. I rehabiliteringssituationen gäller arbetslinjen med syfte till återgång till nuvarande arbete som första alternativ. Flertalet sjukskrivna återgår också till samma arbetsuppgifter hos samma Figur 1. Några av frågorna i den del av KF-schema som behandlar psykisk och kognitiv förmåga. arbetsgivare efter en relativt kort tid. Utifrån Rehabiliteringskedjans tidsperspektiv kommer det dock troligtvis att bli många som behöver en närmare STYRELSE OCH KANSLI Ordförande Jan Rosén FM Högkvarteret Försvarsmedicin Banérgatan Stockholm Mobil: e-post: jan.rosen@sflf.net Vice ordförande Kerstin Marinko Previa AB Trädgårdsgatan 5A Uppsala Tel: Mobil: e-post: kerstin.marinko@previa.se Sekreterare Ragnhild Ivarsson- Walther Previa AB G:a Rådstugugatan Norrköping Tel: Mobil: e-post: Ragnhild.walther@telia.com Kassaförvaltare Mats Berg Sanofi-Aventis Feelgood Göteborg Mobil: e-post: matsberg@telia.com Bengt Lindén Bankhälsan Regeringsgatan Stockholm Tel: Fax: Mobil: e-post: bengt.l@bankhalsan.se Karin Nord Ådalshälsan Järnvägsgatan Kramfors Mobil: e-post: karin.nord@adalshalsan.se Birgitta Gottfries Dahlberg Kommunhälsan Eskilstuna Tel: e-post: birgittagd@hotmail.com SFLFs kansli Sveriges läkarförbund Yvonne Krüger Box Stockholm Tel: (vx ), Fax: Mobil: e-post: yvonne.kruger@slf.se 32 Företagssköterskan

3 nsschema förmåga i befintligt arbete granskning av arbetsförmågan i det aktuella arbetet. Krav och Funktionsschema KF-schema är avsedd att användas i före tagshälsovården och genomförs som ett möte på arbetsplatsen mellan en person från företagshälsovården, den anställde och hans/hennes chef. Metoden utgår från WHO s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). KF-schema har sina rötter i en nederländsk försäkringsmedicinsk metod, Functionele Mogelijkhedenlijst, (FML) som används vid bedömning av rätten till sjukpensionering. Metoden har därifrån utvecklats till att omfatta bedömning av funktion i pågående anställning av den Norska företagsläkaren Marijke Engbers, evaluerats och fått avsevärd spridning i Norge. KF-schema är en lämplig metod vid behov av en strukturerad genomgång av balansen mellan krav och funktion för att ge underlag till diskussion om vilka åtgärder för anpassning som kan göras. Metoden ger ej svar på vad som behöver göras för att öka en persons arbetsförmåga utan avser att synliggöra områden där det finns en missmatch mellan krav och förmåga oavsett förekomst av ev sjukdom. Genomförande Arbetskraven är uppdelade i sex huvudområden: 1 Krav på psykisk och kognitiv förmåga 2 Krav på basala färdigheter och social förmåga 3 Krav på tolerans för fysiska förhållanden 4 Krav på förmåga till dynamiskt arbete 5 Krav på förmåga till statiskt arbete 6 Krav på att kunna arbeta vissa tider Arbetsgivare och arbetstagare enas gemensamt om vilken kravnivå, som ställs på arbetstagaren i det aktuella arbetet/befattningen. 1 = irrelevant för arbetet/befattningen. 2 = det krävs en funktionsförmåga, som man kan förvänta sig att de flesta personer i yrkesaktiv ålder besitter utan särskild träning eller upplärning. De flesta funktionerna förklaras i schemat och där föreslås även nivå för vad som kan betraktas som normal funktionsförmåga. 3 = högre krav på funktionsförmåga (utöver det som beskrivs under 2). Gradering av funktionsförmåga Efter genomgång av nivåer för arbetskrav, skall den anställdes aktuella funktionsförmåga graderas för samtliga områden. 1 = funktionsförmågan är lägre än vad man kan förvänta sig av en frisk man/ kvinna i yrkesaktiv ålder 2 = funktionsförmågan befinner sig på en nivå, som man kan förvänta sig av en frisk man/kvinna i yrkesaktiv ålder 3 = funktionsförmågan är högre än vad man kan förvänta sig av en frisk man/ kvinna i yrkesaktiv ålder. Slutligen sammanfattar den som medverkar från företagshälsovården vad som framkommit under samtalet: l Finns det områden där den anställdes funktionsförmåga understiger arbetets krav? l Är det möjligt att förändra arbetskraven och/eller är det möjligt att öka den anställdes funktionsförmåga? Att genomföra ett samtal med KFschema tar cirka 1 timme och det är den person som medverkar från företagshälsovården som är ordförande, antecknar och sammanställer vad som kommit fram. Före själva samtalet behövs också tid för information till den anställde och dennes chef så att alla parter på förhand är införstådda med vad som är syftet med att undersöka den anställdes arbetsförmåga med KF-schema. Beroende på vilket problemområde som dominerar i det enskilda fallet så väljer FHV-enheten den profession/person som är mest lämpad att genomföra samtalet. För att använda KF-schemat på ett bra sätt krävs utbildning, lämpligen i form av en utbildningsdag. Doktor Marjike Engbers har under det senaste året gett flera kurser i Sverige och hittills har ca 100 personer gått kursen. För användning av KF-schemat i Sverige finns en svensk översättning från Arbets- och miljömedicin i Uppsala som fås när man gått kursen. KF-schemat kan användas i alla branscher och oberoende av företagets/ arbetsplatsens storlek. Metoden bör därför kunna bli ett tillskott till företagshälsovårdens metoder och bidra till ökning av den anställdes och arbetsgivarens delaktighet i rehabiliteringsprocessen. Länkar MARGARETA TORGÉN Överläkare Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset Uppsala Företagssköterskan

4 Utmanin Företagsläkaren Birgitta till höger. Till vänster Liliann Grenehammar sjukgymnast och arbetskamrat till Birgitta. I somras på SFLF:s styrelsemöte frågade Ragnhild Walther mig om jag hade lust att hänga på tjejklassikern. Hon ville ha lite sällskap. Vad? Jag? Jag brukar aldrig delta i några lopp. n n Motionerar gör jag helst ensam i skogen där jag bor! Jo, Patronloppet på landet mellan 2 byar ca 8 km över stock och sten. Vad ingår jämfört med den traditionella klassikern? Lidingöloppet 1 mil i stället för 3 mil, Tjejvasan 3 mil i stället för 9 mil, Tjejvättern 9 mil i stället för 30 mil och Vansbrosimmet 1 km i stället för 3 km. Det låter ju frestande. Jag har alltid betraktat mig som ganska allround. Springa borde fungera brukar jogga ca 5 km ibland fast jag tycker det är tråkigt. Skidor är min älsklingssport. Kunde vara bra att ha en morot. Bara det blir snö. Cykla har jag ofta gjort till jobbet någon mil periodvis för att hålla grundkondition men nu jobbar jag i Eskilstuna och åker därmed tåg, så det blir inte någon bra vardagsmotion. Det kunde bli en bra motivation att komma ut lite till våren på cykelturer. 34 Ragnhild tar igen sig. Upp till bevis! Simma gör jag sällan, men jag kan väl plaska på rygg som Ragnhild föreslog. Vi tar en tävling i taget sa Ragnhild. Ok. Mer tid behövs för underhåll ju äldre vi blir. 50+ betyder att det är än viktigare att inte slarva med fysiken. Hela kroppen behöver sitt! Upp till bevis. Nu ska jag leva som jag lär ut till mina patienter. Nu var det bara någon månad till Lidingöloppet. Ambitionen var att ta sig runt utan att det skulle kännas hemskt och utan skador. Jag har jobbat många gånger på jourmottagningar i Stockholm under olika lopp och tagit emot motionärer som plötsligt börjat springa och fått ont överallt eller som glömt att Företagssköterskan dricka under loppet. Nej, så ska det inte bli. Successiv ökning av sträckan. Tågbanan till Eskilstuna ska byggas om. Det ska bli dubbelspår. 10 veckor med kraftigt förlängd restid. Jag får bo hos min arbetskamrat Liliann 2 nätter i veckan. Liliann är sjukgymnast och verkar vara i bra fysisk form. Kanske kan jag få draghjälp? Visst. De bor lyckligtvis nära Vilstaskogen så där blev det joggning 1 till 2 gånger per vecka. En kväll skulle jag springa själv. Klockan var ca Jag fick instruktion om spåren och tänkte att jag hade koll. Jag är åter på ca 1 timme. Visst var det här man höll vänster? Jag skulle ju huvudsakligen hålla mej i el-ljusspåret. Det började bli mörkt. Så konstigt. Jag tycker inte jag känner igen mig. Men om jag håller vänster hela tiden när det delar sig så ska jag väl komma tillbaka. Var är jag? Så såg jag ett litet rasthus. Märkligt. Det har jag ju passerat förut! Var är jag? Det blev mörkare. Det har blivit september. Inte en människa att fråga. Ingen mobiltelefon. Jag såg rubrikerna framför mig i Eskilstuna Kuriren. Förvirrad läkare återfunnen irrande i Vilstaskogen. Nu

5 ingen är halvvägs eller att leva som man lär Birigtta strax efter målgång. Ragnhild och Birgitta glada medaljörer. gällde det främst att inte trampa snett i det skumma lampljuset. Det började bli kallt. Ingen mobiltelefon. Är ingen vän av tekniken som störande moment när jag kopplar av, men nu hade det inte varit så dumt. Jag börjar misstänka att jag kommit över till ett annat spårområde. Har hört att Vilstaspåret är ihopkopplat med spåret i Skogstorp. Träffade till slut en person som var ute med sin hund som kunde förklara. Jo, jag hade hamnat i en loop i Skogstorp. Han förklarade vägen tillbaka. Klockan var Helt mörkt. På cykelvägen mötte jag mitt värdpar iklädda reflexvästar och pannlampor. Du vet väl att spåret släcks kl 22! Lidingöloppet gick bra. Intentionen var att hitta ett tempo som skulle räcka hela varvet. Det fungerade. Kände att jag blev lite sporrad att öka på slutet när målet var inom räckhåll! Kul. Tjejvasan nästa! Veckan före jul kom snön. Jag anmälde mig till tjejvasan. Starttiderna började kl 10 för de bästa och vi nybörjare fick börja kl Det visade sig att Ragnhild hade åkt under 3 timmar och fick förstås starta långt före mig. Nåväl, man kan ändå inte hålla ihop i sådana här lopp stod det i informationen. Härligt! Längdskidåkning har alltid fått högsta prioritet när snön kommer. Det är så fantastiskt vackert ute. Köpte nya skidor för några år sedan när det också var en fin vinter. Hur var det nu med vallningen? Visst var det de här fyrkantiga askarna med valla man skulle ha. Någon påminde om att det skulle vara en valla med lite varmare gradantal till fästet. Det var bakhalt som attan. Jag frågade i affären. Pinsamt. Det var ju gammal klassisk valla i burk som de kallar fästvalla som ska användas i spannet. Nu gick det bättre. 4-5 km fungerade bra. Ökade till milspåret. Där finns några raksträckor. Jag försöker staka. Hur gör man egentligen? Testar 1 mil. Det tar ca 1½ timme. Det blir alltså 4½ timme om jag håller tempot. En halv dag. Provar i alla fall att öka till 2,8 mil en dag. Åkte ut vid lunch och meddelade hemma att vi ses till middag. Skönt att ha testat lite längre sträcka en gång. Vänsteraxeln gör sig påmind som var frusen för några år sedan. Tar hjälp av en duktig naprapat. Skulderbladet följer inte med som det ska i rörelsen. Märkligt. Jag som trodde att den var återställd eftersom jag faktiskt kunnat återgå till min tennis och även kunnat serva normalt efter att ha underservat i flera år. Det är verkligen sant att man oftast bara rehabiliterar sig till den funktion som man behöver. Skidåkningen gick bättre och bättre och efter ett tag kändes 1 mil ganska lättsamt. Efter ca 20 mil i kroppen bar det av till Mora. Även Liliann från jobbet hängde på. Ragnhild bor i Östergötland, Liliann i Eskilstuna och jag i Stockholm så det har inte blivit någon gemensam träning, men glada tillrop via mejl osv. En fantastisk upplevelse att åka skidor med cirka kvinnor som sammanbitet och mestadels i tystnad stakar sig fram kilometer efter kilometer! Loppet kändes helt ok och kroppen tyckte också det var bra. Alla fick medalj! Tjejvättern och vansbrosimmet Nästa etapp är nu alltså tjejvättern 12 juni och vansbrosimmet 10 juli! Nu gäller det att hålla sig frisk och skadefri! Varför inte hänga på? Tjejklassikern kan påbörjas med vilket lopp som helst under året men alla 4:a tävlingar måste genomföras i följd för att det ska räknas. Vi utmanar nu gemensamt alla kvinnliga kollegor och läsare att anmäla sig till tjejklassikern som inte gjort det redan! Jag trodde aldrig att jag skulle gå igång på det här! Tack Ragnhild för att du utmanade mig. Birgitta Företagssköterskan

6 Tydligare kra v p så här blir det fö r a Företagsläkaren Nu kommer det äntligen tydligare krav på kompetens för att bli godkänd företagshälsovård. De slutliga kraven är ännu inte fastställda men vi presenterar här hur det sista förslaget såg ut i slutet av april. Det blir ökade och tydligare krav på dokumenterad professionell kompetens inom företagshälsovården. n n Från FSFs sida har vi hela tiden drivit frågan om ett tydligare ramverk och kriterier för att få sätta upp skylten Före tagshälsovård, säger Lars Hjalmarson. Nu verkar det som om vi kan realisera dessa krav. Det handlar om vilka yrkeskompetenser som ska finnas, vilken utbildning dessa ska ha, hur många som ska finnas anställda respektive som underkonsulter mm. När du läser detta har förhoppningsvis redan beslutet fattats. Dock är inget definitivt förrän bläcket är torrt. Bakgrund I Förordningen (2009:1423) om bidrag till företagshälsovård med vissa insatser inom rehabiliteringsområdet anges vissa krav på anordnaren av företagshälsovård för att denne ska godkännas. Det är Försäkringskassan som ska godkänna anordnare av företagshälsovård som uppfyller kriterierna enligt förordningen. Försäkringskassan har emellertid inte haft stöd i förordningen att meddela före skrifter hur dessa krav ska uppfyllas. Förslag till nya Kompetenskrav p n n Företagshälsovården ska ha kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa. Det innebär att Företagshälsovården behöver ha multidisciplinär kompetens som kan ha samarbete i team. Att ha kompetens innebär att kompetensen i första hand finns hos personal som är anställd vid Företagshälsovårdsenheten. Personal kan vara knuten till företagshälsovården via avtal. Avtalets omfattning bör då vara så att det medger samarbete i team. Det är viktigt att ärenden avgörs utifrån en samlad kompetens, där varje disciplin har möjlighet att framföra sin uppfattning. Av förordningen om bidrag till företagshälsovård med vissa insatser inom rehabiliteringsområdet (SFS 2009:1423) framgår att företagshälsovården ska ha kunskap om förhållandena på den anställdes arbetsplats. Det innebär att företagshälsovården behöver ha tillgång till information om de faktorer som påverkar eller misstänks påverka arbetstagarnas hälsa och säkerhet. Anordnaren av företagshälsovård ska ha tagit del av verksamhetens riskbedömningar och/eller medverkat i det systematiska arbetsmiljöarbetet och ha genomfört arbetsplatsbesök. Företagshälsovården ska enligt förordningen ha tillgång till kompetens inom följande områden: arbetsorganisation, beteendevetenskap, ergonomi, hälsovetenskap, medicin, rehabilitering och teknik. Kraven på kompetens inom uppräknade områden närmare definieras enligt följande: Arbetsorganisation person med en högskoleexamen som har en kurs i arbetsorganisation eller motsvarande inriktning på minst 7,5 p vid universitet eller högskola 36 Företagssköterskan

7 a v på kompetent företagshälsovård! fö r att få sätta upp skylten Företagshälsovård Resultatet har blivit ett ganska urvattnat godkännandeförfarande. Dessutom har Försäkringskassan inte haft möjlighet att återta ett godkännande. Försök nå enighet Olika försök har gjorts från såväl Försäkringskassan som FSF att ena inblandade parter på arbetsmarknaden om en tydligare definition, tydligare kriterier och kompetensbeskrivningar för att bli godkänd företagshälsovård. Tanken har varit att om alla inblandade parter är med på noterna så skulle Försäkringskassan kunna sätta ner foten och ställa dessa krav trots den försiktiga skrivningen i förordningen. Detta arbete har dock inte nått tillräcklig framgång. Förordningen modifieras Regeringen avser dock nu anta en modifiering av förordningen under maj/juni 2010 som innebär vissa förändringar med avseende på sekretessuppgifter, momsrelaterade frågor samt godkännandeförfarandet. Mer om detta finns att läsa på nyhetsbrev från FSF. Här tar vi upp vad förändringarna innebär vad gäller godkännandet. Genom modifieringen av förordningen får Försäkringskassan möjlighet att dels utforma närmare föreskrifter om kompetenskraven vid godkännande och dels att återta godkännande. Lars Hjalmarson Förslaget till kompetenskrav för att bli godkänd företagshälsovård kommer att formellt antas som en föreskrift av Försäkringskassan, vilket väntas ske efter att regeringen antagit modifieringen av förordningen. Tydligare kompetenskrav Begreppet Godkänd företagshälso vård är visserligen knutet till statsbidraget och det går ju att marknadsföra en verksamhet som företagshälsovård men utan statsbidrag. Troligen kommer vi dock från FSFs sida kunna tillämpa samma kompetenskriterier såväl i vårt kvalitetssystem Specifikation för Svensk Företagshälsovård som medlemskriterier. Därmed kommer vi i praktiken att få ett generellt system med tydligare kompetenskrav på företagshälsovården för att få sätta upp skylten. Förslaget till kompetenskrav för att bli godkänd företagshälso vård kommer att formellt antas som en föreskrift av Försäkringskassan. v på Företagshälsovård Beteendevetenskap leg psykolog, socionom eller person med annan beteendevetenskaplig högskoleexamen på minst likvärdig nivå Ergonomi leg sjukgymnast eller arbetsterapeut om denne har ergonomisk påbyggnadsutbildning vid universitet eller högskola Hälsovetenskap person med en högskoleexamen som har en kurs i hälsovetenskap eller motsvarande inriktning på minst 7,5 p vid universitet eller högskola Medicin leg läkare och sjuksköterska, företrädesvis med kompetens inom arbets- och miljömedicin / företagshälsovård (företagsläkare/företagssköterska) Teknik genomgången utbildning i arbetsmiljöteknik eller motsvarande vid universitet eller högskola (arbetsmiljöingenjör eller motsvarande) Rehabilitering multidisciplinär kompetens genom samarbete i team för att uppfylla detta krav ska minst 3 av yrkeskompetenser ha genomgått företagshälsovårdsutbildning Att ha tillgång till kompetens innebär att kompetensen finns antingen hos personal som är anställd vid anordnaren eller hos en kontrakterad underleverantör. Det är viktigt att den kompetens som enbart är kontrakterad deltar i teamets samlade bedömning. För att uppfylla kraven på teamsamarbete ska dock minst 3 olika befattningshavare vara anställda hos anordnare och ha genomgått företagshälsovårdsutbildning. Företagshälsovården ska ha en plan för att upprätthålla och vidareutveckla personalens kompetens. Företagshälsovården ska arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Företagssköterskan

8 Företagsläkaren AVDELNINGEN FÖR UPPDRAGSUTBILDNING Kurser för dig som arbetar inom företagshälsovården Karolinska Institutet Uppdragsutbildning i samarbete med FHV-delegationen erbjuder under hösten 2010 följande kurser: Arbetsförmågebedömning inom FHV 7,5 hp Stockholm Kursen vänder sig till alla yrkeskategorier som arbetar med bedömning av arbetsförmåga, och ger fördjupade kunskaper om bedömning av funktionstillstånd och funktionshinder avseende arbetsförmåga. Kommunikation och påverkan FHV som strategisk partner Rehabkoordinator i FHV Stockholm, Malmö Kursen vänder sig till dig som arbetar med kundrelationer, t ex chefer och kundansvariga. Kursens mål är att förmedla kunskaper som ger ökad förståelse för hur FHV praktiskt ska kunna verka i rollen som strategisk partner i arbetsmiljöfrågor. 7,5 hp Stockholm, Göteborg, Malmö Kursen vänder sig till dig som arbetar med koordinerande insatser inom rehabiliteringsprocessen och syftar till att du ska förstå och praktiskt kunna verka som rehabkoordinator inom företagshälsovården. Karolinska Institutet Uppdragsutbildning erbjuder också: Alkohol och narkotikaberoende prevention och rehabilitering i arbetslivet 7,5 hp Stockholm Kursen riktar sig till dig som är företagssköterska, psykolog, beteendevetare eller läkare verksam inom FHV. Du får en kunskapsöversikt om riskbruk, missbruk och beroende från tidig intervention till rehabilitering i arbetslivet. För mer information och fler kurser besök oss på ki.se/uppdragsutbildning eller kontakta Malin Möller på malin.moller@ki.se Vi har uppfattat att etikfrågorna har en aldrig sinande aktualitet Forts från sid 31 Dessa fall låg sedan till grund för den dialog kring etiska problemställningar som genomfördes. Sammantaget uppfattas etik och moral som centrala moment inom företagshälsovården utifrån den utsatta positionen när det gäller olika lojaliteter, läkarregler och lagar/ förordningar. Inte minst uppskattades den kliniska relevansen av att ha konkreta fall från egna verksamheten. Utöver den viktiga dialogen kring etiska frågeställningar fick kursdeltagarna en uppsättning arbetsuppgifter i form av handledningssituationer att förbereda. Psykolog Marian Olsson gav en inblick i mentorskap och gränssnitt till bl.a. coachning och handledning med grupparbeten. Jan Rosén talade om gränssnittet mellan gamla och nya specialistutbildningen och fackliga aspekter att beakta som handledare. Ett annat mycket uppskattat inslag var när ST-läkaren Sofia Paulsson redogjorde för sina erfarenheter kring handledning och vad man som handledare bör tänka på. Kvällen tillbringades med gemensam middag och samvaro i Läkarförbundets lokaler på Villagatan 5. Detta stimulerar menings- och erfarenhetsutbyte vilket var den bärande principen i den vidareutbildning för handledare som genomfördes en månad senare. Vidareutbildning för handledare Vidareutbildning för handledare har under flera år varit ett önskemål från handledare som ett verktyg för att kunna utbyta erfarenheter, ta upp egna problemställningar och att få inspiration till utveckling av den egna rollen. Eftersom det var den första återträffen för handledare, var flera programpunkter identiska med handledarutbildningen. Detta som en uppdatering kring nya ST-utbildningen och pedagogiska arbetsmoment med handledare som handleder. En stor tillfredsställelse uttrycktes kring återträffens möjlighet till nätverksskapande. Även denna gång genomfördes gemensam middag på Villagatan. Kursledning och föreläsare var desamma på denna återträff. Gemensamma frågeställningar På båda sammankomsterna efterlystes mer konkreta schema med allt faktamaterial kring regelverk och bestämmelser. Dessa synpunkter har varit delaktiga i en fortsatt utveckling av föreningens hemsida, där Företagsläkarföreningens medlemmar kan hitta det mesta av sådana dokument. Utöver faktaunderlag kring formalia, har vi uppfattat att etikfrågorna har en aldrig sinande aktualitet och att företagsläkarens utsatthet innebär att etikfrågor bör återkomma mer eller mindre regelbundet i dialog, för vilket återträffarna kan vara en lämplig arena. Vår förhoppning är att kunna erbjuda dessa aktiviteter regelbundet och vi hälsar er alla hjärtligt välkomna på ny återträff under hösten Anmäl intresse både för denna och för grundutbildning till Yvonne Krüger på kansliet. Stefan Gram 38 Företagssköterskan