Företagsläkaren. Medlemstidning för Svenska Företagsläkarföreningen Lite nytt på sjukintygsfronten! Att nå kunskap genom studier eller träning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Företagsläkaren. Medlemstidning för Svenska Företagsläkarföreningen Lite nytt på sjukintygsfronten! Att nå kunskap genom studier eller träning"

Transkript

1 Företagsläkaren Vinterns sömniga lunk har nu bytts till en hög aktivitetetsnivå på många olika fronter. Remisser har kommit på löpande band från departement och läkarförbund. Mycket har berört en förändring av sjukintygen, främst MU. FK avser att göra blanketten mer tydlig och lättförståelig och en arbetsgrupp från Läkarförbundet har varit med och påverkat utformningen. Remisstiden för oss blev cirka två veckor över påsken, vilket inte öppnade upp för något större rådslag! Intyget kommer att bli bättre, men det är ju beklagligt att man inte tagit ett större grepp på frågan från FK:s sida. Medlemstidning för Svenska Företagsläkarföreningen Lite nytt på sjukintygsfronten! Tillfälle till större översyn Det sista intyget hade alltså en livslängd på några få år och nu är det dags att omarbeta igen. Tanken är ju att sjukintygen också skall bli elektroniska, dvs. kunna hanteras på ett bra sätt via alla olika journalsystem. Nu skulle det alltså vara ett utmärkt tillfälle att göra en större översyn där man också ställer sig frågan vilken information som är nödvändig för kassans handläggare vid olika typer av sjukfrånvaro och på så sätt förenklar intyget för normalfallen. Som det nu utformas skall ett och samma intyg användas oavsett sjukdomstillstånd och prognos. Dessa 2 A4-sidor skall ifyllas noggrant och plikttroget oberoende av att sjukskrivningen kanske komplikationsfritt avslutas samma vecka som intyget skrivs. Man borde i stället förutsättningslöst tillsammans med vården göra utformningen mer dynamisk och datamässig, och samtidigt minimera dubbeldokumentation i journalsystemen. Behandlingen av kryssrutan om Företagshälsovård behöver också hanteras bättre så att rehabiliteringsprocessen snabbt kan komma igång. Frågan berörs också i den arbetsgrupp mellan oss och DLF som studerat hur rehabiliteringsprocessen kan ske effektivast, och rapporten om detta finns på vår hemsida. Fler vidareutbildningar I övrigt har aktiviteterna i föreningen handlat om att genomföra handledarutbildning och den första vidareutbildningen för handledare. Vi planerar att med bistånd från FHV-delegationen genomföra ytterligare en vidareutbildningskurs, preliminärt november och eventuellt även en kurs om ICF, en metodologi som blir allt viktigare nu i FK:s intyg. Vi kommer att meddela datum för detta på hemsidan och i medlemsbrev, så var beredda att ta chansen till att delta. Den enkät som många fyllt i angående sjukskrivningsprocessen och FHV-delegationen håller nu på att bearbetas, och jag hoppas kunna redovisa detta i nästa nummer. Nu väntar vårmötet och vårt årsmöte i början på maj och jag hoppas se många av er under de dagarna. Att nå kunskap genom studier eller träning Jan Rosén Ordförande Frågan om bästa sättet att lära sig har diskuterats mycket livligt på de två kurser som givits i Svenska Företagsläkarföreningens regi och med ekonomiskt bistånd från Företagshälsovårdsdelegationen. Under vintern 2010 har det genomförts en handledarutbildning och en vidareutbildning för handledare. Kurserna genomfördes i Läkarförbundets konferenslokaler på Kommendörsgatan 9 i Stockholm. n n Det noteras med stolthet och glädje att båda kurserna uppvisar mycket goda utvärderingar. Varför handledning? Varför är handledning av blivande specialister i företagshälsovård så viktig och vad skiljer den från handledning av övriga kategorier av utbildningsläkare (AT- och ST-läkare), vid utbildning enligt det gamla regelverket? Gårdagens bestämmelser för att genomföra företagsläkarutbildning innebär att densamma betraktas som en sidospeci- alitet, vilket innebär att kollegorna är fullfjädrade specialister med stor kompetens inom ett område, inklusive erfarenhet av arbete i relation till individer/patienter. Samtidigt föreligger det en utbildningssituation med företagsläkarkurs och projektarbete, som pågår på distans under ett års tid. Fortfarande erbjuds kurser i Göteborg och Uppsala, för kollegor med legitimation av äldre datum. Parallellt kommer det att tillsättas ST-tjänster inom Arbets- och miljömedicin/företagshälsovård som helt regleras av nya utbildningsregler. Handledarutbildningen Handledarutbildningen genomsyrades av ambitionen att erbjuda olika träningsmoment i att handleda. Tydligast framkom detta i att alla ombads att skicka in ett aktuellt etiskt dilemma, till föreläsaren i etik professor emeritus Peter Westerholm. Forts sid 38 Företagssköterskan

2 Företagsläkaren Krav och Funktion metod för bedömning av arbetsförm Efter senaste decenniets höga ohälsotal betonar många samstämmigt betydelsen av att främja arbetsförmåga för att så många som möjligt ska kunna förvärvsarbeta och här finns en av företagshälsovårdens främsta uppgifter. Om man däremot försöker beskriva vad som avses med arbetsförmåga eller hur den ska bedömas är osäkerheten stor. n n Arbetsförmåga likställs ofta med kapacitet och då tänker man oftast på fysisk eller intellektuell förmåga i en väldefinierad testsituation. Social förmåga nämns dock sällan trots att den typen av förmåga ofta efterfrågas i dagens arbetsliv. Ett annat sätt att betrakta arbetsförmåga är att säga att det är först då individens kapacitet möter arbetets krav som begreppet arbetsförmåga får någon mening. Arbetsförmåga blir då ett mått på balans mellan krav och kapacitet i en given situation. Arbetsförmågebegreppet är även i denna form snävt eftersom individens privata livssituation liksom situationen i samhället också inverkar på arbetsförmågan. Detta vidare sätt att betrakta arbetsförmåga förordas i många sammanhang och ligger som grund för Arbetsförmågeutredningens slutbetänkande (SOU 2009:89) och återfinns exempelvis hos professor Lennart Nordenfelts syn på arbetsförmåga (The Concept of Work Ability). Definition av sjukskrivning Sjukskrivning kan betraktas som en före teelse som speglar vår tolerans inför sänkt prestationsförmåga. I praktiken har frihetsgraderna i arbetet och arbetsuppgifterna i sig avgörande betydelse för i vilken utsträckning man yrkes arbetar och hur man upplever sin hälsa vid olika former av sjuklighet (Gun Johansson 2006). Arbetstagaren själv och chefen har självklart kännedom om vad som ska göras i arbetet men utgår kanske oftast från att det är endast det vanliga sättet att arbeta som kan komma i fråga och att det inte finns någon möjlighet till anpassning eller alternativa arbetsuppgifter. I rehabiliteringssituationen gäller arbetslinjen med syfte till återgång till nuvarande arbete som första alternativ. Flertalet sjukskrivna återgår också till samma arbetsuppgifter hos samma Figur 1. Några av frågorna i den del av KF-schema som behandlar psykisk och kognitiv förmåga. arbetsgivare efter en relativt kort tid. Utifrån Rehabiliteringskedjans tidsperspektiv kommer det dock troligtvis att bli många som behöver en närmare STYRELSE OCH KANSLI Ordförande Jan Rosén FM Högkvarteret Försvarsmedicin Banérgatan Stockholm Mobil: e-post: Vice ordförande Kerstin Marinko Previa AB Trädgårdsgatan 5A Uppsala Tel: Mobil: e-post: Sekreterare Ragnhild Ivarsson- Walther Previa AB G:a Rådstugugatan Norrköping Tel: Mobil: e-post: Kassaförvaltare Mats Berg Sanofi-Aventis Feelgood Göteborg Mobil: e-post: Bengt Lindén Bankhälsan Regeringsgatan Stockholm Tel: Fax: Mobil: e-post: Karin Nord Ådalshälsan Järnvägsgatan Kramfors Mobil: e-post: Birgitta Gottfries Dahlberg Kommunhälsan Eskilstuna Tel: e-post: SFLFs kansli Sveriges läkarförbund Yvonne Krüger Box Stockholm Tel: (vx ), Fax: Mobil: e-post: 32 Företagssköterskan

3 nsschema förmåga i befintligt arbete granskning av arbetsförmågan i det aktuella arbetet. Krav och Funktionsschema KF-schema är avsedd att användas i före tagshälsovården och genomförs som ett möte på arbetsplatsen mellan en person från företagshälsovården, den anställde och hans/hennes chef. Metoden utgår från WHO s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). KF-schema har sina rötter i en nederländsk försäkringsmedicinsk metod, Functionele Mogelijkhedenlijst, (FML) som används vid bedömning av rätten till sjukpensionering. Metoden har därifrån utvecklats till att omfatta bedömning av funktion i pågående anställning av den Norska företagsläkaren Marijke Engbers, evaluerats och fått avsevärd spridning i Norge. KF-schema är en lämplig metod vid behov av en strukturerad genomgång av balansen mellan krav och funktion för att ge underlag till diskussion om vilka åtgärder för anpassning som kan göras. Metoden ger ej svar på vad som behöver göras för att öka en persons arbetsförmåga utan avser att synliggöra områden där det finns en missmatch mellan krav och förmåga oavsett förekomst av ev sjukdom. Genomförande Arbetskraven är uppdelade i sex huvudområden: 1 Krav på psykisk och kognitiv förmåga 2 Krav på basala färdigheter och social förmåga 3 Krav på tolerans för fysiska förhållanden 4 Krav på förmåga till dynamiskt arbete 5 Krav på förmåga till statiskt arbete 6 Krav på att kunna arbeta vissa tider Arbetsgivare och arbetstagare enas gemensamt om vilken kravnivå, som ställs på arbetstagaren i det aktuella arbetet/befattningen. 1 = irrelevant för arbetet/befattningen. 2 = det krävs en funktionsförmåga, som man kan förvänta sig att de flesta personer i yrkesaktiv ålder besitter utan särskild träning eller upplärning. De flesta funktionerna förklaras i schemat och där föreslås även nivå för vad som kan betraktas som normal funktionsförmåga. 3 = högre krav på funktionsförmåga (utöver det som beskrivs under 2). Gradering av funktionsförmåga Efter genomgång av nivåer för arbetskrav, skall den anställdes aktuella funktionsförmåga graderas för samtliga områden. 1 = funktionsförmågan är lägre än vad man kan förvänta sig av en frisk man/ kvinna i yrkesaktiv ålder 2 = funktionsförmågan befinner sig på en nivå, som man kan förvänta sig av en frisk man/kvinna i yrkesaktiv ålder 3 = funktionsförmågan är högre än vad man kan förvänta sig av en frisk man/ kvinna i yrkesaktiv ålder. Slutligen sammanfattar den som medverkar från företagshälsovården vad som framkommit under samtalet: l Finns det områden där den anställdes funktionsförmåga understiger arbetets krav? l Är det möjligt att förändra arbetskraven och/eller är det möjligt att öka den anställdes funktionsförmåga? Att genomföra ett samtal med KFschema tar cirka 1 timme och det är den person som medverkar från företagshälsovården som är ordförande, antecknar och sammanställer vad som kommit fram. Före själva samtalet behövs också tid för information till den anställde och dennes chef så att alla parter på förhand är införstådda med vad som är syftet med att undersöka den anställdes arbetsförmåga med KF-schema. Beroende på vilket problemområde som dominerar i det enskilda fallet så väljer FHV-enheten den profession/person som är mest lämpad att genomföra samtalet. För att använda KF-schemat på ett bra sätt krävs utbildning, lämpligen i form av en utbildningsdag. Doktor Marjike Engbers har under det senaste året gett flera kurser i Sverige och hittills har ca 100 personer gått kursen. För användning av KF-schemat i Sverige finns en svensk översättning från Arbets- och miljömedicin i Uppsala som fås när man gått kursen. KF-schemat kan användas i alla branscher och oberoende av företagets/ arbetsplatsens storlek. Metoden bör därför kunna bli ett tillskott till företagshälsovårdens metoder och bidra till ökning av den anställdes och arbetsgivarens delaktighet i rehabiliteringsprocessen. Länkar MARGARETA TORGÉN Överläkare Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset Uppsala Företagssköterskan

4 Utmanin Företagsläkaren Birgitta till höger. Till vänster Liliann Grenehammar sjukgymnast och arbetskamrat till Birgitta. I somras på SFLF:s styrelsemöte frågade Ragnhild Walther mig om jag hade lust att hänga på tjejklassikern. Hon ville ha lite sällskap. Vad? Jag? Jag brukar aldrig delta i några lopp. n n Motionerar gör jag helst ensam i skogen där jag bor! Jo, Patronloppet på landet mellan 2 byar ca 8 km över stock och sten. Vad ingår jämfört med den traditionella klassikern? Lidingöloppet 1 mil i stället för 3 mil, Tjejvasan 3 mil i stället för 9 mil, Tjejvättern 9 mil i stället för 30 mil och Vansbrosimmet 1 km i stället för 3 km. Det låter ju frestande. Jag har alltid betraktat mig som ganska allround. Springa borde fungera brukar jogga ca 5 km ibland fast jag tycker det är tråkigt. Skidor är min älsklingssport. Kunde vara bra att ha en morot. Bara det blir snö. Cykla har jag ofta gjort till jobbet någon mil periodvis för att hålla grundkondition men nu jobbar jag i Eskilstuna och åker därmed tåg, så det blir inte någon bra vardagsmotion. Det kunde bli en bra motivation att komma ut lite till våren på cykelturer. 34 Ragnhild tar igen sig. Upp till bevis! Simma gör jag sällan, men jag kan väl plaska på rygg som Ragnhild föreslog. Vi tar en tävling i taget sa Ragnhild. Ok. Mer tid behövs för underhåll ju äldre vi blir. 50+ betyder att det är än viktigare att inte slarva med fysiken. Hela kroppen behöver sitt! Upp till bevis. Nu ska jag leva som jag lär ut till mina patienter. Nu var det bara någon månad till Lidingöloppet. Ambitionen var att ta sig runt utan att det skulle kännas hemskt och utan skador. Jag har jobbat många gånger på jourmottagningar i Stockholm under olika lopp och tagit emot motionärer som plötsligt börjat springa och fått ont överallt eller som glömt att Företagssköterskan dricka under loppet. Nej, så ska det inte bli. Successiv ökning av sträckan. Tågbanan till Eskilstuna ska byggas om. Det ska bli dubbelspår. 10 veckor med kraftigt förlängd restid. Jag får bo hos min arbetskamrat Liliann 2 nätter i veckan. Liliann är sjukgymnast och verkar vara i bra fysisk form. Kanske kan jag få draghjälp? Visst. De bor lyckligtvis nära Vilstaskogen så där blev det joggning 1 till 2 gånger per vecka. En kväll skulle jag springa själv. Klockan var ca Jag fick instruktion om spåren och tänkte att jag hade koll. Jag är åter på ca 1 timme. Visst var det här man höll vänster? Jag skulle ju huvudsakligen hålla mej i el-ljusspåret. Det började bli mörkt. Så konstigt. Jag tycker inte jag känner igen mig. Men om jag håller vänster hela tiden när det delar sig så ska jag väl komma tillbaka. Var är jag? Så såg jag ett litet rasthus. Märkligt. Det har jag ju passerat förut! Var är jag? Det blev mörkare. Det har blivit september. Inte en människa att fråga. Ingen mobiltelefon. Jag såg rubrikerna framför mig i Eskilstuna Kuriren. Förvirrad läkare återfunnen irrande i Vilstaskogen. Nu

5 ingen är halvvägs eller att leva som man lär Birigtta strax efter målgång. Ragnhild och Birgitta glada medaljörer. gällde det främst att inte trampa snett i det skumma lampljuset. Det började bli kallt. Ingen mobiltelefon. Är ingen vän av tekniken som störande moment när jag kopplar av, men nu hade det inte varit så dumt. Jag börjar misstänka att jag kommit över till ett annat spårområde. Har hört att Vilstaspåret är ihopkopplat med spåret i Skogstorp. Träffade till slut en person som var ute med sin hund som kunde förklara. Jo, jag hade hamnat i en loop i Skogstorp. Han förklarade vägen tillbaka. Klockan var Helt mörkt. På cykelvägen mötte jag mitt värdpar iklädda reflexvästar och pannlampor. Du vet väl att spåret släcks kl 22! Lidingöloppet gick bra. Intentionen var att hitta ett tempo som skulle räcka hela varvet. Det fungerade. Kände att jag blev lite sporrad att öka på slutet när målet var inom räckhåll! Kul. Tjejvasan nästa! Veckan före jul kom snön. Jag anmälde mig till tjejvasan. Starttiderna började kl 10 för de bästa och vi nybörjare fick börja kl Det visade sig att Ragnhild hade åkt under 3 timmar och fick förstås starta långt före mig. Nåväl, man kan ändå inte hålla ihop i sådana här lopp stod det i informationen. Härligt! Längdskidåkning har alltid fått högsta prioritet när snön kommer. Det är så fantastiskt vackert ute. Köpte nya skidor för några år sedan när det också var en fin vinter. Hur var det nu med vallningen? Visst var det de här fyrkantiga askarna med valla man skulle ha. Någon påminde om att det skulle vara en valla med lite varmare gradantal till fästet. Det var bakhalt som attan. Jag frågade i affären. Pinsamt. Det var ju gammal klassisk valla i burk som de kallar fästvalla som ska användas i spannet. Nu gick det bättre. 4-5 km fungerade bra. Ökade till milspåret. Där finns några raksträckor. Jag försöker staka. Hur gör man egentligen? Testar 1 mil. Det tar ca 1½ timme. Det blir alltså 4½ timme om jag håller tempot. En halv dag. Provar i alla fall att öka till 2,8 mil en dag. Åkte ut vid lunch och meddelade hemma att vi ses till middag. Skönt att ha testat lite längre sträcka en gång. Vänsteraxeln gör sig påmind som var frusen för några år sedan. Tar hjälp av en duktig naprapat. Skulderbladet följer inte med som det ska i rörelsen. Märkligt. Jag som trodde att den var återställd eftersom jag faktiskt kunnat återgå till min tennis och även kunnat serva normalt efter att ha underservat i flera år. Det är verkligen sant att man oftast bara rehabiliterar sig till den funktion som man behöver. Skidåkningen gick bättre och bättre och efter ett tag kändes 1 mil ganska lättsamt. Efter ca 20 mil i kroppen bar det av till Mora. Även Liliann från jobbet hängde på. Ragnhild bor i Östergötland, Liliann i Eskilstuna och jag i Stockholm så det har inte blivit någon gemensam träning, men glada tillrop via mejl osv. En fantastisk upplevelse att åka skidor med cirka kvinnor som sammanbitet och mestadels i tystnad stakar sig fram kilometer efter kilometer! Loppet kändes helt ok och kroppen tyckte också det var bra. Alla fick medalj! Tjejvättern och vansbrosimmet Nästa etapp är nu alltså tjejvättern 12 juni och vansbrosimmet 10 juli! Nu gäller det att hålla sig frisk och skadefri! Varför inte hänga på? Tjejklassikern kan påbörjas med vilket lopp som helst under året men alla 4:a tävlingar måste genomföras i följd för att det ska räknas. Vi utmanar nu gemensamt alla kvinnliga kollegor och läsare att anmäla sig till tjejklassikern som inte gjort det redan! Jag trodde aldrig att jag skulle gå igång på det här! Tack Ragnhild för att du utmanade mig. Birgitta Företagssköterskan

6 Tydligare kra v p så här blir det fö r a Företagsläkaren Nu kommer det äntligen tydligare krav på kompetens för att bli godkänd företagshälsovård. De slutliga kraven är ännu inte fastställda men vi presenterar här hur det sista förslaget såg ut i slutet av april. Det blir ökade och tydligare krav på dokumenterad professionell kompetens inom företagshälsovården. n n Från FSFs sida har vi hela tiden drivit frågan om ett tydligare ramverk och kriterier för att få sätta upp skylten Före tagshälsovård, säger Lars Hjalmarson. Nu verkar det som om vi kan realisera dessa krav. Det handlar om vilka yrkeskompetenser som ska finnas, vilken utbildning dessa ska ha, hur många som ska finnas anställda respektive som underkonsulter mm. När du läser detta har förhoppningsvis redan beslutet fattats. Dock är inget definitivt förrän bläcket är torrt. Bakgrund I Förordningen (2009:1423) om bidrag till företagshälsovård med vissa insatser inom rehabiliteringsområdet anges vissa krav på anordnaren av företagshälsovård för att denne ska godkännas. Det är Försäkringskassan som ska godkänna anordnare av företagshälsovård som uppfyller kriterierna enligt förordningen. Försäkringskassan har emellertid inte haft stöd i förordningen att meddela före skrifter hur dessa krav ska uppfyllas. Förslag till nya Kompetenskrav p n n Företagshälsovården ska ha kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa. Det innebär att Företagshälsovården behöver ha multidisciplinär kompetens som kan ha samarbete i team. Att ha kompetens innebär att kompetensen i första hand finns hos personal som är anställd vid Företagshälsovårdsenheten. Personal kan vara knuten till företagshälsovården via avtal. Avtalets omfattning bör då vara så att det medger samarbete i team. Det är viktigt att ärenden avgörs utifrån en samlad kompetens, där varje disciplin har möjlighet att framföra sin uppfattning. Av förordningen om bidrag till företagshälsovård med vissa insatser inom rehabiliteringsområdet (SFS 2009:1423) framgår att företagshälsovården ska ha kunskap om förhållandena på den anställdes arbetsplats. Det innebär att företagshälsovården behöver ha tillgång till information om de faktorer som påverkar eller misstänks påverka arbetstagarnas hälsa och säkerhet. Anordnaren av företagshälsovård ska ha tagit del av verksamhetens riskbedömningar och/eller medverkat i det systematiska arbetsmiljöarbetet och ha genomfört arbetsplatsbesök. Företagshälsovården ska enligt förordningen ha tillgång till kompetens inom följande områden: arbetsorganisation, beteendevetenskap, ergonomi, hälsovetenskap, medicin, rehabilitering och teknik. Kraven på kompetens inom uppräknade områden närmare definieras enligt följande: Arbetsorganisation person med en högskoleexamen som har en kurs i arbetsorganisation eller motsvarande inriktning på minst 7,5 p vid universitet eller högskola 36 Företagssköterskan

7 a v på kompetent företagshälsovård! fö r att få sätta upp skylten Företagshälsovård Resultatet har blivit ett ganska urvattnat godkännandeförfarande. Dessutom har Försäkringskassan inte haft möjlighet att återta ett godkännande. Försök nå enighet Olika försök har gjorts från såväl Försäkringskassan som FSF att ena inblandade parter på arbetsmarknaden om en tydligare definition, tydligare kriterier och kompetensbeskrivningar för att bli godkänd företagshälsovård. Tanken har varit att om alla inblandade parter är med på noterna så skulle Försäkringskassan kunna sätta ner foten och ställa dessa krav trots den försiktiga skrivningen i förordningen. Detta arbete har dock inte nått tillräcklig framgång. Förordningen modifieras Regeringen avser dock nu anta en modifiering av förordningen under maj/juni 2010 som innebär vissa förändringar med avseende på sekretessuppgifter, momsrelaterade frågor samt godkännandeförfarandet. Mer om detta finns att läsa på nyhetsbrev från FSF. Här tar vi upp vad förändringarna innebär vad gäller godkännandet. Genom modifieringen av förordningen får Försäkringskassan möjlighet att dels utforma närmare föreskrifter om kompetenskraven vid godkännande och dels att återta godkännande. Lars Hjalmarson Förslaget till kompetenskrav för att bli godkänd företagshälsovård kommer att formellt antas som en föreskrift av Försäkringskassan, vilket väntas ske efter att regeringen antagit modifieringen av förordningen. Tydligare kompetenskrav Begreppet Godkänd företagshälso vård är visserligen knutet till statsbidraget och det går ju att marknadsföra en verksamhet som företagshälsovård men utan statsbidrag. Troligen kommer vi dock från FSFs sida kunna tillämpa samma kompetenskriterier såväl i vårt kvalitetssystem Specifikation för Svensk Företagshälsovård som medlemskriterier. Därmed kommer vi i praktiken att få ett generellt system med tydligare kompetenskrav på företagshälsovården för att få sätta upp skylten. Förslaget till kompetenskrav för att bli godkänd företagshälso vård kommer att formellt antas som en föreskrift av Försäkringskassan. v på Företagshälsovård Beteendevetenskap leg psykolog, socionom eller person med annan beteendevetenskaplig högskoleexamen på minst likvärdig nivå Ergonomi leg sjukgymnast eller arbetsterapeut om denne har ergonomisk påbyggnadsutbildning vid universitet eller högskola Hälsovetenskap person med en högskoleexamen som har en kurs i hälsovetenskap eller motsvarande inriktning på minst 7,5 p vid universitet eller högskola Medicin leg läkare och sjuksköterska, företrädesvis med kompetens inom arbets- och miljömedicin / företagshälsovård (företagsläkare/företagssköterska) Teknik genomgången utbildning i arbetsmiljöteknik eller motsvarande vid universitet eller högskola (arbetsmiljöingenjör eller motsvarande) Rehabilitering multidisciplinär kompetens genom samarbete i team för att uppfylla detta krav ska minst 3 av yrkeskompetenser ha genomgått företagshälsovårdsutbildning Att ha tillgång till kompetens innebär att kompetensen finns antingen hos personal som är anställd vid anordnaren eller hos en kontrakterad underleverantör. Det är viktigt att den kompetens som enbart är kontrakterad deltar i teamets samlade bedömning. För att uppfylla kraven på teamsamarbete ska dock minst 3 olika befattningshavare vara anställda hos anordnare och ha genomgått företagshälsovårdsutbildning. Företagshälsovården ska ha en plan för att upprätthålla och vidareutveckla personalens kompetens. Företagshälsovården ska arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Företagssköterskan

8 Företagsläkaren AVDELNINGEN FÖR UPPDRAGSUTBILDNING Kurser för dig som arbetar inom företagshälsovården Karolinska Institutet Uppdragsutbildning i samarbete med FHV-delegationen erbjuder under hösten 2010 följande kurser: Arbetsförmågebedömning inom FHV 7,5 hp Stockholm Kursen vänder sig till alla yrkeskategorier som arbetar med bedömning av arbetsförmåga, och ger fördjupade kunskaper om bedömning av funktionstillstånd och funktionshinder avseende arbetsförmåga. Kommunikation och påverkan FHV som strategisk partner Rehabkoordinator i FHV Stockholm, Malmö Kursen vänder sig till dig som arbetar med kundrelationer, t ex chefer och kundansvariga. Kursens mål är att förmedla kunskaper som ger ökad förståelse för hur FHV praktiskt ska kunna verka i rollen som strategisk partner i arbetsmiljöfrågor. 7,5 hp Stockholm, Göteborg, Malmö Kursen vänder sig till dig som arbetar med koordinerande insatser inom rehabiliteringsprocessen och syftar till att du ska förstå och praktiskt kunna verka som rehabkoordinator inom företagshälsovården. Karolinska Institutet Uppdragsutbildning erbjuder också: Alkohol och narkotikaberoende prevention och rehabilitering i arbetslivet 7,5 hp Stockholm Kursen riktar sig till dig som är företagssköterska, psykolog, beteendevetare eller läkare verksam inom FHV. Du får en kunskapsöversikt om riskbruk, missbruk och beroende från tidig intervention till rehabilitering i arbetslivet. För mer information och fler kurser besök oss på ki.se/uppdragsutbildning eller kontakta Malin Möller på Vi har uppfattat att etikfrågorna har en aldrig sinande aktualitet Forts från sid 31 Dessa fall låg sedan till grund för den dialog kring etiska problemställningar som genomfördes. Sammantaget uppfattas etik och moral som centrala moment inom företagshälsovården utifrån den utsatta positionen när det gäller olika lojaliteter, läkarregler och lagar/ förordningar. Inte minst uppskattades den kliniska relevansen av att ha konkreta fall från egna verksamheten. Utöver den viktiga dialogen kring etiska frågeställningar fick kursdeltagarna en uppsättning arbetsuppgifter i form av handledningssituationer att förbereda. Psykolog Marian Olsson gav en inblick i mentorskap och gränssnitt till bl.a. coachning och handledning med grupparbeten. Jan Rosén talade om gränssnittet mellan gamla och nya specialistutbildningen och fackliga aspekter att beakta som handledare. Ett annat mycket uppskattat inslag var när ST-läkaren Sofia Paulsson redogjorde för sina erfarenheter kring handledning och vad man som handledare bör tänka på. Kvällen tillbringades med gemensam middag och samvaro i Läkarförbundets lokaler på Villagatan 5. Detta stimulerar menings- och erfarenhetsutbyte vilket var den bärande principen i den vidareutbildning för handledare som genomfördes en månad senare. Vidareutbildning för handledare Vidareutbildning för handledare har under flera år varit ett önskemål från handledare som ett verktyg för att kunna utbyta erfarenheter, ta upp egna problemställningar och att få inspiration till utveckling av den egna rollen. Eftersom det var den första återträffen för handledare, var flera programpunkter identiska med handledarutbildningen. Detta som en uppdatering kring nya ST-utbildningen och pedagogiska arbetsmoment med handledare som handleder. En stor tillfredsställelse uttrycktes kring återträffens möjlighet till nätverksskapande. Även denna gång genomfördes gemensam middag på Villagatan. Kursledning och föreläsare var desamma på denna återträff. Gemensamma frågeställningar På båda sammankomsterna efterlystes mer konkreta schema med allt faktamaterial kring regelverk och bestämmelser. Dessa synpunkter har varit delaktiga i en fortsatt utveckling av föreningens hemsida, där Företagsläkarföreningens medlemmar kan hitta det mesta av sådana dokument. Utöver faktaunderlag kring formalia, har vi uppfattat att etikfrågorna har en aldrig sinande aktualitet och att företagsläkarens utsatthet innebär att etikfrågor bör återkomma mer eller mindre regelbundet i dialog, för vilket återträffarna kan vara en lämplig arena. Vår förhoppning är att kunna erbjuda dessa aktiviteter regelbundet och vi hälsar er alla hjärtligt välkomna på ny återträff under hösten Anmäl intresse både för denna och för grundutbildning till Yvonne Krüger på kansliet. Stefan Gram 38 Företagssköterskan

REMISS 1 (1) Datum. Postadress Kundcenter för privatpersoner Bankgiro Stockholm

REMISS 1 (1) Datum. Postadress Kundcenter för privatpersoner Bankgiro Stockholm Wimi FK90005_012_G Rättsavdelningen Hélène Runsten, 010-119 63 13 REMISS 1 (1) Datum Diarienummer 2014-11-06 51406-2014 Regelrådet Remiss med anledning av ändring i Försäkringskassans föreskrifter (FKFS

Läs mer

Remiss med anledning av nya föreskrifter om bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsnära stöd för återgång i arbete

Remiss med anledning av nya föreskrifter om bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsnära stöd för återgång i arbete Wimi FK90005_012_G Rättsavdelningen REMISS 1 (1) Diarienummer Regelrådet Remiss med anledning av nya föreskrifter om bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsnära stöd för återgång i arbete Bifogat

Läs mer

KURS I ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING, RTW (Return To Work)

KURS I ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING, RTW (Return To Work) KURS I ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING, RTW (Return To Work) Omfattning: 5 dagar. Datum: 22-24 januari + 13-14 mars 2014 Plats: Läkarförbundet, Villagatan 5, gatuplanet Målgrupp: Utbildningen vänder

Läs mer

Bidrag till Företagshälsovården för tidiga insatser vid sjukfrånvaro

Bidrag till Företagshälsovården för tidiga insatser vid sjukfrånvaro Sidan 1 av 3 Nr 01/10 Stockholm 2010-01-12 Till Medlemmarna i EnergiFöretagens Arbetsgivareförening Bidrag till Företagshälsovården för tidiga insatser vid sjukfrånvaro Regeringen beslutade den 3 december

Läs mer

1. Varför går bidraget till FHV istället för till arbetsgivare? 2. Ska FHV ge hela eller delar av bidraget som en rabatt till arbetsgivare?

1. Varför går bidraget till FHV istället för till arbetsgivare? 2. Ska FHV ge hela eller delar av bidraget som en rabatt till arbetsgivare? Frågor och svar om Förordning om bidrag till FHV med vissa insatser inom rehabiliteringsområdet och tillhörande föreskrifter från Försäkringskassan. Nedan är en sammanställning av vanligt förekommande

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Arbetsgivaralliansens. snabbguide. arbetsanpassning & rehabilitering

Arbetsgivaralliansens. snabbguide. arbetsanpassning & rehabilitering Arbetsgivaralliansens snabbguide arbetsanpassning & rehabilitering Arbetsgivarens arbete med arbetsanpassning och rehabilitering Materialet är tänkt som ett konkret stöd för arbetsgivarens praktiska arbete

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Rehabkoordinator att koordinera rehabprocessen i företagshälsovården. 7,5 högskolepoäng Avancerad nivå.

STUDIEHANDLEDNING. Rehabkoordinator att koordinera rehabprocessen i företagshälsovården. 7,5 högskolepoäng Avancerad nivå. STUDIEHANDLEDNING Rehabkoordinator att koordinera rehabprocessen i företagshälsovården 7,5 högskolepoäng Avancerad nivå Sthlm VT11 Med reservation för ändringar 1 Bakgrund Från den 1 januari 2010 finns

Läs mer

CHECKLISTA REHABILITERING

CHECKLISTA REHABILITERING CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning

Läs mer

Sjukskrivningsmiljarden

Sjukskrivningsmiljarden Sjukskrivningsmiljarden 2010 11 Nya miljarder under två år ska fortsätta utveckla arbetet med sjukskrivningar Den så kallade sjukskrivningsmiljarden kom till för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Effektiv vård SOU 2016:2

Effektiv vård SOU 2016:2 ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2016-05-23 Kompetensområde medicin Malin Josephson malin.josephson@inspsf.se Effektiv vård SOU 2016:2 Sammanfattning ISF avstyrker förslaget att kraven på

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy Rehabiliteringspolicy I detta dokument kan du läsa om Specmas förebyggande arbete, rehabiliteringsprocessens praktiska arbetsgång samt arbetsgivaren och den enskilde arbetstagarens ansvar. Innehållsförteckning

Läs mer

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet

Läs mer

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Arbetsprocess Denna vägledning har utformats av en arbetsgrupp med representanter från universitet med läkarutbildning

Läs mer

ST ARBETSMEDICIN EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET

ST ARBETSMEDICIN EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET 2016-08-29 1 Historik 1938 Regler för läkarundersökning av vissa vuxna i särskilt riskabla

Läs mer

2011-09-01 HANDLEDNING I REHABILITERINGSFRÅGOR FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

2011-09-01 HANDLEDNING I REHABILITERINGSFRÅGOR FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN 2011-09-01 HANDLEDNING I REHABILITERINGSFRÅGOR FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN 1 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar Inledning Arbetsgivaren har ett stort och viktigt ansvar för att hjälpa arbetstagare som drabbats

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

En företagshälsovård. i arbetslinjen

En företagshälsovård. i arbetslinjen En företagshälsovård i arbetslinjen aktuella frågor om branschens utveckling och utmaningar Lars Hjalmarson, vd, FSF FHV-branschen i korthet, aug 2010 Omsättning 4 mdr SEK ( < 50% jmfr Finland ) FSFs medlemmar

Läs mer

Arbets- och miljömedicin

Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

GRUNDUTBILDNING I ARBETSMILJÖ. 1 GRUNDUTBILDNING I ARBETSMILJÖ. 3 DROGER I ARBETSLIVET. 5 VIDAREUTBILDNING ARBETSMILJÖ. 6 STEG 1 - DISTANSUTBILDNING.

GRUNDUTBILDNING I ARBETSMILJÖ. 1 GRUNDUTBILDNING I ARBETSMILJÖ. 3 DROGER I ARBETSLIVET. 5 VIDAREUTBILDNING ARBETSMILJÖ. 6 STEG 1 - DISTANSUTBILDNING. Innehåll GRUNDUTBILDNING I ARBETSMILJÖ... 1 GRUNDUTBILDNING I ARBETSMILJÖ... 3 DROGER I ARBETSLIVET... 5 VIDAREUTBILDNING ARBETSMILJÖ... 6 STEG 1 - DISTANSUTBILDNING... 8 STEG 3 - KONSTEN ATT PÅVERKA...

Läs mer

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

FHV:s roll i rehabiliteringsprocessen. Karin Nord Sv. Företagsläkarföreningens styrelse

FHV:s roll i rehabiliteringsprocessen. Karin Nord Sv. Företagsläkarföreningens styrelse FHV:s roll i rehabiliteringsprocessen Karin Nord Sv. Företagsläkarföreningens styrelse FHV:s UPPDRAG (?)! Fristående expertresurs inom området arbetsmiljö, organisation och hälsa, med kunskap om hur dessa

Läs mer

Laholms kommuns rehabiliteringspolicy

Laholms kommuns rehabiliteringspolicy Laholms kommuns rehabiliteringspolicy Innehåll Sida Rehabiliteringspolicy syfte 3 Lagtexter 4 Rehabiliteringsprocessen 5 Bilagor Bilaga 1. Checklista rehabilitering. 9 Bilaga 2. Handlingsplan rehabilitering..

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Vägledning för sjukskrivning

Vägledning för sjukskrivning Vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar Artikelnr 2007-114-83 Redaktör David Svärd Sättning Edita Västra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images

Läs mer

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare 2017-01-26 Schema för dagen: 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, rehabkoordinatorns roll 09:15 FIKA 09:35

Läs mer

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin 1 Antagen KS 110315 61 1 (5) Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin Enhet Personalavdelningen Giltigt från 2011-03-15 Utarbetad av Margita Westring Fastställd av Kommunstyrelsen 2009-04-07 38, Kommunstyrelsen

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

3. Bilaga Kravspecifikation - allmänna krav

3. Bilaga Kravspecifikation - allmänna krav 3. Bilaga Kravspecifikation - allmänna krav 3.1 Kravspecifikation 3.1.1 Ort som erbjuds samt mottagningar på erbjudna orter Anbudsgivaren ska ange vilka orter som offereras. Mottagningar ska finnas på

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Arbetsförmåga En definition av ett centralt begrepp i sjukförsäkringen

Arbetsförmåga En definition av ett centralt begrepp i sjukförsäkringen Arbetsförmåga En definition av ett centralt begrepp i sjukförsäkringen Per-Anders Tengland Hälsa och samhälle Malmö högskola Problem Sjukdom och arbets(o)förmåga är de två grundläggande begrepp som bygger

Läs mer

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering HÖGSKOLAN DALARNA HDa dnr: F2001/1766/12 1 Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering INLEDNING Bakgrund Personalen är Högskolans viktigaste resurs såväl ur ekonomisk som kompetensmässig aspekt. Förebyggande

Läs mer

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 2016:1 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om expertpanelen... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De vanligaste arbetsmiljöproblemen... 5 Vad orsakar stress i jobbet?...

Läs mer

Ledarskap Patient läkarrelation Medicinsk etik och filosofi Arbetsmiljö Yrkes och miljömedicin Företagshälsovård

Ledarskap Patient läkarrelation Medicinsk etik och filosofi Arbetsmiljö Yrkes och miljömedicin Företagshälsovård 1. Titel 2. Sammanfattning 3. Ämnesområde 4. Målgrupp 5. Bakgrund 6. Kursmål 7. Program 8. Metodik 9. Uppföljning 10. Utvärdering 11. Formalia 12. Antagning 13. Relaterade kurser 14. Ansvariga 15. Finansiering

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Företags. Läkaren 1 2012. Vad händer på Försäkringskassan? FHV.NU företagshälsovårdens nya hemsida. På väg mot ett hållbart arbetsliv

Företags. Läkaren 1 2012. Vad händer på Försäkringskassan? FHV.NU företagshälsovårdens nya hemsida. På väg mot ett hållbart arbetsliv Företags Läkaren 1 2012 Vad händer på Försäkringskassan? FHV.NU företagshälsovårdens nya hemsida På väg mot ett hållbart arbetsliv Reducera ohälsa med hjälp av den senaste forskningen och vår erfarenhet

Läs mer

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

Företagsläkaren. Våra e-postbrev kommer vi även fortsättningsvis att skicka ut till din angivna e-post-adress och hemsidan fungerar

Företagsläkaren. Våra e-postbrev kommer vi även fortsättningsvis att skicka ut till din angivna e-post-adress och hemsidan fungerar Att jobba tillsammans för en bättre arbetsmiljö Medlemstidning för Svenska Företagsläkarföreningen Ja, nu sitter du förhoppningsvis i soffan framför brasan och tittar förvånat i tidningen Företagssköterskan+Företagsläkaren.

Läs mer

Företagsläkaren. Medlemstidning för Svenska Företagsläkarföreningen Planera för den nya specialiteten

Företagsläkaren. Medlemstidning för Svenska Företagsläkarföreningen Planera för den nya specialiteten Medlemstidning för Svenska Företagsläkarföreningen Planera för den nya specialiteten Hösten är i full gång med aktiviteter som bara verkar trappas upp för föreningens del. Styrelsen startade med ett internat

Läs mer

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Christin Ahnmé Ekenryd Programkoordinator Enheten för interventions- och implementeringsforskning Programmet för forskning om metoder

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Våra utbildningar våren 2017

Våra utbildningar våren 2017 Våra utbildningar våren 2017 Allmän information För de företag som har timavtal kan utbildningskostnaden dras från timbanken alternativt faktureras. Vid heldagsutbildningar ingår för- och eftermiddagsfika

Läs mer

1:2 Systematiskt arbetsmiljöarbete inom Utbildnings och fritidsnämndens verksamhetsområden

1:2 Systematiskt arbetsmiljöarbete inom Utbildnings och fritidsnämndens verksamhetsområden 1:2 Systematiskt arbetsmiljöarbete inom Utbildnings och fritidsnämndens verksamhetsområden 1. INLEDNING Systematiskt arbetsmiljöarbete Med systematiskt arbetsmiljöarbete menas arbetsgivarens arbete med

Läs mer

Beställning och information om arbetsgång gällande arbetsförmågebedömningar

Beställning och information om arbetsgång gällande arbetsförmågebedömningar Beställning och information om arbetsgång gällande arbetsförmågebedömningar Beställning: 1. Diskutera med medarbetaren vilka medicinska åtgärder via sjukvården som är vidtagna och förankra att vi kan ta

Läs mer

Hälsan & Arbetslivet

Hälsan & Arbetslivet Hälsan & Arbetslivet Lust i arbetet Arbetslust är en kraft som stimulerar till effektivitet, utveckling och lönsamhet. Den genererar mervärde för organisationen och bidrar till hälsa för individen. Det

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM Försäkringskassan IKEM Sid 1 November 2016 IKEM Regeringen har gett Försäkringskassan uppdraget att bidra till att nå ett sjukpenningtal på högst nio dagar vid utgången av år 2020 bidra till att sjukskrivningarna

Läs mer

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i BIL 1. REVISION C1C12 FÖR ARBETS OCH MILJÖMEDICIN Delmål c ha kunskap om sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön

Läs mer

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt 15 september 2015 Den 15 september 2015 samlades medarbetare från Trelleborgs- och Svedala kommuner, Region Skåne, Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

HAKuL-modellen för rehabilitering

HAKuL-modellen för rehabilitering HAKuL-modellen för rehabilitering 1. Alla som varit sjukskrivna 28 dagar kontaktas och rapporteras av arbetsledaren till både företagshälsovården och HAKuL-projektet. Rapportering kan också ske av personer

Läs mer

SVENSKA FÖRETAGSLÄKARFÖRENINGEN

SVENSKA FÖRETAGSLÄKARFÖRENINGEN SVENSKA FÖRETAGSLÄKARFÖRENINGEN ÅRSMÖTE ÖREBRO Conventum konferenshus Olof Palmes torg 1 Lokal: Skomakaren 2016-04-14 kl. 17.00 Kallelse årsmöte 2016 Till medlemmarna i Svenska Företagsläkarföreningen

Läs mer

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och ARBETA MED OSS stockholms Sjukhems ändamålsparagraf är densamma idag som vid grundandet 1867: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer;

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke 1 Arbetsterapeut ett framtidsyrke, 2016 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Gelinda Jonasson Foto: Peter Holgersson Tryck: Exakta Print ISBN: 978-91-87837-25-8 www.arbetsterapeuterna.se

Läs mer

Frågor & Svar om Specialistutbildning

Frågor & Svar om Specialistutbildning 2016-12-16 Frågor & Svar om Specialistutbildning 1. Vad krävs för handledaren ska bli godkänd? 2. Arvoderas handledaren? 3. När kan jag påbörja min specialistutbildning? 4. Hur sammanställer och räknar

Läs mer

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Utredning och åtgärder vid etablerad psykisk ohälsa Företagshälsans riktlinjegrupp Ergonom vid AMM Med dr, ergonom/leg fysioterapeut Patientutredningar, kunskapsspridning,

Läs mer

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun 1 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun Stadskontoret April 2007 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun 2 Bakgrund FAS 05, Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan, är ett centralt

Läs mer

Dags för vår hos Företagshälsan. Företagshälsovår

Dags för vår hos Företagshälsan. Företagshälsovår Dags för vår hos Företagshälsan Företagshälsovår Företagshälsovårdens utveckling 1. Omsätter 4,1 mdr (jmf Finland över 10 mdr) 2. Marknad 83%, inbyggd 17% 3. Minskning 2009 och 2010 4. Olönsam / konsolidering

Läs mer

Företagshälsovården hur den fungerar och hur den kan bli bättre

Företagshälsovården hur den fungerar och hur den kan bli bättre Företagshälsovården hur den fungerar och hur den kan bli bättre 1 2 Innehåll Förord...4 Sammanfattning...6 Inledning...7 Arbetsgivarnas skyldighet att erbjuda företagshälsovård...8 Företagshälsovård för

Läs mer

Har företagsläkare bäst förutsättningar att bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering?

Har företagsläkare bäst förutsättningar att bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering? Har företagsläkare bäst förutsättningar att bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering? Arbets- och miljömedicinskt vårmöte Uppsala 2014 04 10 Karin Nord, specialist i företagshälsovård 1 FHV:s UPPDRAG

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

Utbildning i försäkringsmedicin för ST-läkare och specialister

Utbildning i försäkringsmedicin för ST-läkare och specialister Utbildning i försäkringsmedicin för ST-läkare och specialister Förutsättningar: Detta förslag är framtaget på uppdrag av försäkringsmedicinskt ansvarig och regional processledare för Sjukskrivningsmiljarden

Läs mer

Handbok för handledare på LIA

Handbok för handledare på LIA Handbok för handledare på LIA Välkommen som handledare! Du är som handledare en mycket viktig nyckelperson för den studerande, arbetsplatsen och utbildningsanordnaren. Du är inte bara den studerandes stöd

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete

Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete Vitalis Signe Vitalis Ingrid Anderzén, Uppsala universitet Projekt inom samordningsförbunden Totalt har 24,4 miljoner delats ut av maximala

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08 Riktlinjer vid rehabilitering Universitetsförvaltningen, Riktlinjer vid rehabilitering Dnr 4480/08-201 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Rehabiliteringsmodell...1 2.1 Förebyggande arbete...2 2.2 Rehabiliteringsplanering...2

Läs mer

FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet

FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet FÖRETAGSHÄLSOVÅRD I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Företagshälsovårdens kärnverksamhet ligger inom områdena fysisk och psykosocial arbetsmiljö samt hälsa och arbetslivsinriktad

Läs mer

Region Syd hösten 2007. Kurser och aktiviteter. för STs förtroendevalda

Region Syd hösten 2007. Kurser och aktiviteter. för STs förtroendevalda Region Syd hösten 2007 Kurser och aktiviteter för STs förtroendevalda Innehåll LEDARSKAPSDAGEN PÅ TURNING TORSO... 1 IDEKONFERENS FÖR ORDFÖRANDEN, SO, REGIONALA RÅDET... 3 GRUNDUTBILDNING I ARBETSMILJÖ...

Läs mer

Bättre arbetsmiljö BAM

Bättre arbetsmiljö BAM EN GRUNDUTBILDNING FRAMTAGEN AV PREVENT Sid 1 av 7 Det är Prevent som tagit fram konceptet för grundutbildningen Bättre Arbetsmiljö BAM. Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt

Läs mer

Systematiskt Arbetsmiljöarbete

Systematiskt Arbetsmiljöarbete 2001-09-03 Systematiskt Arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det behöver inte ta mycket tid att jobba med arbetsmiljön och samtidigt uppfylla myndigheternas

Läs mer

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ. Version 2015-08-25 2 Inledning Upprättad Vindelns kommun har som mål att skapa och bevara goda arbetsmiljöförhållanden 2010-01-18 på sina arbetsplatser. I den andan har denna policy avseende arbetsanpassning

Läs mer

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Utbildningar 2015 Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Vad skulle hända om alla chefer blev lite bättre Genom att på ett positivt sätt vägleda medarbetarna genom att förstärka beteenden som skapar

Läs mer

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Re=åter REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Habilis=duglig Rehabilitering=åter göra duglig Siljagruppen Arbetshälsan AB Ann-Louise Hohenthal 2015 09 23 WHO definierar begreppet hälsa som ett tillstånd

Läs mer

SVENSKA FÖRETAGSLÄKARFÖRENINGENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2007

SVENSKA FÖRETAGSLÄKARFÖRENINGENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2007 SVENSKA FÖRETAGSLÄKARFÖRENINGENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2007 ÅRET SOM GICK 2007 Aktiviteter: Sex styrelsemöten vara tre telefonmöten och 1 internat Deltagit i företagsläkarspecialistutbildningarna

Läs mer

Vasaloppet öppet spår 23 februari 2009. Det har länge funnits en önskan hos mig att åka Vasaloppet. Jag hade bestämt att jag skulle göra det, det år

Vasaloppet öppet spår 23 februari 2009. Det har länge funnits en önskan hos mig att åka Vasaloppet. Jag hade bestämt att jag skulle göra det, det år Vasaloppet öppet spår 23 februari 2009. Det har länge funnits en önskan hos mig att åka Vasaloppet. Jag hade bestämt att jag skulle göra det, det år jag fyllde 50. Men tiden går så fort och det blev aldrig

Läs mer

Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19.

Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19. Kommunledningskontorets personalavdelning Kontaktperson: Boel Steén, tfn 13 56 87 Riktlinjer för Arbetsmiljö Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19. Syfte Syftet med dessa riktlinjer är att visa Kristianstads

Läs mer

Konsekvenser av sjukskrivning 2006

Konsekvenser av sjukskrivning 2006 Konsekvenser av sjukskrivning 006 Institutionen för medicinska vetenskaper Arbets- och miljömedicin Hjälp oss att underlätta bearbetningen av Dina svar! Markeringarna kommer att läsas optiskt i en s.k.

Läs mer

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Rättspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur

Läs mer

SVENSKA FÖRETAGSLÄKARFÖRENINGEN

SVENSKA FÖRETAGSLÄKARFÖRENINGEN SVENSKA FÖRETAGSLÄKARFÖRENINGEN ÅRSMÖTE STOCKHOLM 2015-04- 23 Kallelse årsmöte 2015 Till medlemmarna i Svenska Företagsläkarföreningen Torsdagen den 23 april 2015 kl 17.00. Sheraton Hotel Stockholm FÖREDRAGNINGSLISTA

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning i programmet för Personal- och arbetslivsfrågor

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning i programmet för Personal- och arbetslivsfrågor Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning i programmet för Personal- och arbetslivsfrågor Målet med verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är att studenterna under sin studietid ska få en inblick i och

Läs mer

Vad kallar man de viktigaste orsakerna till lönsammare företag? Anita och Björn till exempel.

Vad kallar man de viktigaste orsakerna till lönsammare företag? Anita och Björn till exempel. Vad kallar man de viktigaste orsakerna till lönsammare företag? Anita och Björn till exempel. Vad som gör företag framgångsrika är inte alltid det du tror. Visst är det viktigt med affärsplaner, distributionsmodeller

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

Folkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag om fortsatt utbildning i föräldrastödjande arbete

Folkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag om fortsatt utbildning i föräldrastödjande arbete Socialdepartmentet 103 33 Stockholm Handläggare Elsa Rudsby strandberg Vårt ärendenummer 03984-2014 Ert ärendenummer S2014/4634/FST Datum 2016-05-01 Sida 1 (10) Folkhälsomyndighetens återrapportering av

Läs mer

SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING & RIKSFÖRENINGEN FÖR YRKESMÄSSIG HANDLEDNING I OMVÅRDNAD PRESENTERAR

SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING & RIKSFÖRENINGEN FÖR YRKESMÄSSIG HANDLEDNING I OMVÅRDNAD PRESENTERAR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING & RIKSFÖRENINGEN FÖR YRKESMÄSSIG HANDLEDNING I OMVÅRDNAD PRESENTERAR RIKTLINJER FÖR GODKÄNNANDE AV HANDLEDARE I YRKESMÄSSIG HANDLEDNING I OMVÅRDNAD Reviderad 25 januari 2008

Läs mer

Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker

Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker 2014:1 Arbetshälsan i Sverige Rapport från Expertpanelen Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker Denna expertbedömning, vars data samlas in

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning

Läs mer