1:2 Systematiskt arbetsmiljöarbete inom Utbildnings och fritidsnämndens verksamhetsområden

Transkript

1 1:2 Systematiskt arbetsmiljöarbete inom Utbildnings och fritidsnämndens verksamhetsområden 1. INLEDNING Systematiskt arbetsmiljöarbete Med systematiskt arbetsmiljöarbete menas arbetsgivarens arbete med att planera, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs. Ohälsa kan vara både sjukdomar enligt medicinska, objektiva kriterier och kroppsliga funktionsstörningar och olusttillstånd av olika slag som inte är sjukdom i objektiv mening. Olycksfall innebär fysisk eller psykisk skada till följd av en plötslig händelse. Arbetsmiljö Arbetsmiljö är alla de faktorer som fysiskt, psykiskt och socialt påverkar människor och verksamheter dvs. allt vi berörs av i vårt samarbete arbetsorganisation och arbetsmetoder lokaler, utrustning och kemiska produkter 2. Mål för arbetet Arbetsmiljön skall vara sådan att alla på våra arbetsplatser skall mötas med respekt och förtroende när de utför sina uppgifter så att trivsel och arbetsglädje befrämjas. Den ska säkerställa att inte arbetstagare och elever utsätts för ohälsa eller olycksfall samt så långt det är möjligt medge anpassning av arbetssituationen till människors olika förutsättningar. Samtliga på arbetsplatsen skall bidra till och samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö med ett öppet och ärligt arbetsklimat. Utbildnings och fritidsnämnden i Vindelns kommun har beslutat om en arbetsmiljöpolicy som innehåller 5 prioriterade områden: Trygghet och trivsel Professionellt ledarskap Arbete mot våld hot och kränkande särbehandling Arbete mot missbruk Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsplatsen skall för varje läsår besluta om uttalade mål för att förbättra sin fysiska och psykosociala arbetsmiljö. Dessa mål skall vara tydliga och finnas i åtgärdsplaner som beslutas på arbetsplatsträffen enligt den årsplan som finns för arbetsmiljöarbetet.

2 3. Arbetsmiljöorganisation Arbetsplatsträff Arbetsplatsträffarna är grunden för att samtliga på arbetsplatsen skall få en möjlighet till inflytande, delaktighet och kunna ta ökat ansvar för sina arbetsuppgifter. Arbetsplatsträffarna äger rum en gång per månad. Mellan arbetsplatsträffarna så har personalen arbetslagsmöten där ärenden och frågor till arbetsplatsträffen bereds. Eleverna får via sin samrådsgrupp elevrådet delaktighet i arbetsmiljöarbetet på skolan. Från åk 7 skall elevskyddsombud finnas på skolan. Dessa skall erhålla utbildning för sitt uppdrag. Arbetsmiljöfrågor som rör enskilda klasser eller grupper tas upp i klassråd. Lärare ansvarar att frågorna behandlas och vägleder eleverna hur man går vidare med sina frågor. Följande arbetsmodell används: "problem åtgärd - ansvarig när åtgärden ska vara klar". När problemet är löst kvitteras det av berörd arbetsledare och skyddsombud på åtgärdsplanen. Om problemet inte går att lösa skickar arbetsledare frågan vidare till närmast högre chef enligt den organisationsplan som finns för Utbildnings och fritidsnämnden. Delaktiga i skyddsarbete All personal på arbetsplatsen har en viktig roll i arbetsmiljöarbetet. Alla anställda ska visa personligt ansvar när det gäller hälsa och arbetsmiljö och rapportera eventuella tillbud och hot mot en god arbetsmiljö. Skyddsombuden företräder de anställda AmL kap 6. Elevskyddsombuden företräder eleverna enligt AmL6 kap Arbetsplatsens systematiska arbetsmiljöarbete Arbetsmiljön behandlas formellt vid arbetsplatsträffar, arbetslagsträffar och i samband med verksamhetens planering och utveckling. Policy, rutiner och dokument På Vindelns kommuns hemsida Grundskolan, finns alla rutiner och dokument att läsa och ladda ned. Register och länkar finns under Systematiskt arbetsmiljöarbete på hemsidan. Rutiner för skyddsarbetet Rutiner för det fysiska och psykosociala skyddsarbetet är upprättade. I dessa handlingsplaner finns ansvarsfördelning, ärenderapportering och checklistor. Dokumentation 1. Vid tillbud, olycksfall och sjukdomar finns rutiner enligt handlingsplaner. 2. Kartläggning av arbetsmiljön. 1. Medarbetarenkät genomförs varje år 2. Fysisk skyddsrond varje termin 3. Psykosocial skyddsrond varje termin

3 5. Företagshälsovård Avtalet om företagshälsovårdsservice är tecknat mellan Vindelns kommun och Previa i Vindeln. I abonnemanget med Previa ingår tillgång till företagssköterska. Arbetstagaren kan rådgöra med företagssköterskan vid behov. Övriga tjänster: företagsläkare, arbetsterapeut, psykolog, sjukgymnast beställs av personalavdelningen efter att den anställde kontaktat personalansvarig i Vindelns kommun. 6. Skolans stöd- och krisgrupp 6:1 Handledning vid olika krissituationer På varje arbetsplats finns en handledning för olika krissituationer. Den innehåller handlingsplaner utifrån krisplanen, plan mot mobbning och kränkande behandling och utrymningsplan vid brand. I handledningen finns också namn på medlemmar i krisgrupp, antimobbingteam samt andra viktiga telefonnummer för arbetsplatsen. Handledningen skall uppdateras varje höst så att det alltid finns aktuella telefonnummer i den. 6.2 Krisgruppen På varje rektorsområde finns en krisgrupp. Rektor är gruppledare för skolans krisgrupp och skolans ansvarige inför media. Medlemmarna i skolans krisgrupp finns namngivna i Handledning vid olika krissituationer som finns på varje arbetsplats. Resurspersoner kan knytas till gruppen vid behov. Kommunen har en POSOM-grupp som kan inkallas vid svårare krislägen. 6.3 Andra kontaktpersoner Andra kontaktpersoner finns också namngivna med telefonnummer i Handledning vid olika krissituationer 6.4 Rutiner och syfte med krisplanen Arbetsplatsen har en krisplan för olyckor och kriser. Syftet med handlingsplanen är: att klargöra rollfördelningen vid kris att kunna sätta in grundläggande hjälp omedelbart att skapa en lugn och trygg miljö i en krissituation att mobilisera styrka, sammanhållning, aktivitet att se till att relevant information når ut till alla berörda, inklusive pressen att hjälpa alla berörda att bearbeta det som har hänt På varje skola finns också ett mobbingteam. Vilka som ingår i gruppen framgår i skolans framgår av den Handledning vid olika krissituationer som finns på varje arbetsplats.

4 7. Rehabilitering 7.1 Inledning Vad menas med anpassning? Anpassning innebär att man ser över om arbetsplatsen eller arbetssituationen kan anpassas på ett sådant sätt att arbetstagaren kan utföra sina ordinarie arbetsuppgifter. Arbetsanpassning skall ske i första hand så långt det är möjligt. Om en arbetsanpassning inte är möjlig vidtar rehabiliteringsarbete. Vad menas med rehabilitering? Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetslivsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade att återvinna bästa möjliga funktionsförmåga och förutsättningar för ett normalt liv. Idag finns det tre rehabiliteringsområden; medicinsk, yrkesinriktad och arbetslivsinriktad rehabilitering. Sjukvården eller Företagshälsovården svarar för den medicinska rehabiliteringen och AMS för den yrkesinriktade rehabiliteringen. Arbetsmiljölagen (AML) lägger ett stort ansvar på arbetsgivaren att bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering. Med arbetslivsinriktad rehabilitering menas insatser som behöver göras för att den som har drabbats av sjukdom ska få tillbaka sin arbetsförmåga och förutsättningar att försörja sig själv genom förvärvsarbete. 7.2 Arbetsgivarens ansvar Det är i första hand arbetsgivaren som har ansvaret för att eventuellt behov av rehabilitering klarläggs och som ansvarar för att rehabiliteringsarbetet kommer igång när så behövs. Exempel på problem: upprepad korttidsfrånvaro relationsproblem på arbetsplatsen försämrad arbetsprestation irritation och klagomål i gruppen akoholbesvär stress krämpor som upplevs arbetsamma för den anställde Vanligtvis är det också på den egna arbetsplatsen som de bästa förutsättningarna finns för ett lyckat anpassnings och rehabiliteringsarbete. 7.3 Rutiner En rehabiliteringsutredning skall alltid göras när en arbetstagare har varit sjuk mer än fyra veckor har varit sjuk sex gånger eller fler under en 12 månaders period själv begär det Rehabiliteringsutredningen utförs i första hand av arbetsledaren i samråd med den sjukskrivne. Arbetsledare skall informera arbetstagare att facklig företrädare kan deltaga, om arbetstagaren så önskar, vid möte om rehabiliteringsplan företrädare för Företagshälsovården utgör ofta en resurs i rehabiliteringsarbetet. Utredning skickas in till Försäkringskassan. Om man inte lyckas lösa "problemet" på den egna arbetsplatsen förs ärendet vidare i skyddsorganisationen. Se organisationsplan

5 7.4 Syfte med rehabiliteringsarbetet Rehabilitering syftar till att återge den som drabbats av skada, sjukdom eller andra besvär arbetsförmåga och möjlighet till att arbeta. Effektiv och tidig rehabilitering reducerar den genomsnittliga sjukskrivningstiden. Arbetsgivare/chef, arbetsledare bedriver därmed ett rehabiliteringsarbete som innebär att den anställde kan i första hand återgå i arbete på samma arbetsplats och samma arbetsuppgifter pröva andra lediga tjänster (omplacering) 7.5 Kostnader Kommunen står för de kostnader som uppstår i samband med rehabilitering och anpassning. Om någon arbetstagare inte kan återgå i arbete har arbetsgivaren ansvaret när det gäller uppsägning på grund av personliga skäl. Förvaltningen har lönekostnaden under uppsägningstiden. 8. Skade- och tillbudsrapportering 8.1 Tillbud Ett tillbud är en plötslig och oförutsedd händelse, som kunde ha lett till en personskada. Ett tillbud ska ses som en varning på att fler olyckor av liknande eller allvarligare slag kan inträffa av denna anledning.. Tillbudet anmäls på en blankett som finns på hemsidan. På blanketten beskrivs tillbudet och också vad som eventuellt kan göras för att förhindra att ett nytt tillbud äger rum. Tillbudsrapporten lämnas till ansvarig chef som sedan meddelar skyddsombudet. Tillbud som är förenad med personskada ska alltid anmälas som arbetsskada till Arbetsmiljöverket. Arbetsledare ansvarar för att anmälan sker. Arbetsledare ansvarar för att kopia på anmälan skickas till Utbildningskontoret för sammanställning Arbetsskada Alla olyckor och sjukdomar som uppstått i arbetet skall anmälas. Det kan gälla kroppslig skada men även ohälsa på grund av den psykosociala arbetsmiljön. Skador på grund av våld och hot i arbetet ska också anmälas. Skador som sker på väg till och från arbetet ska räknas. Alla skador ska anmälas oavsett om de lett till sjukfrånvaro eller inte. Informationsmaterial och blankett finns i som länk på hemsidan Enligt lagen om arbetsskadeförsäkring är alla skyldiga att informera närmsta arbetsledare vid skada. Arbetsledaren måste då omedelbart göra en anmälan till försäkringskassan på särskild blankett. Anmälan ska ske i samråd med skyddsombudet. Försäkringskassan bekräftar med ett brev till den skadade att en anmälan har mottagits. Alla anmälda skador registreras i Arbetsmiljöverkets Informationssystem om arbetsskador (ISA)