Företagsläkaren. Våra e-postbrev kommer vi även fortsättningsvis att skicka ut till din angivna e-post-adress och hemsidan fungerar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Företagsläkaren. Våra e-postbrev kommer vi även fortsättningsvis att skicka ut till din angivna e-post-adress och hemsidan fungerar"

Transkript

1 Att jobba tillsammans för en bättre arbetsmiljö Medlemstidning för Svenska Företagsläkarföreningen Ja, nu sitter du förhoppningsvis i soffan framför brasan och tittar förvånat i tidningen Företagssköterskan+Företagsläkaren. Hur kunde det bli så här? Vi hade ju lagt ned vår tidning 2007 och samarbetat med FSF i Fokus på FHV under 2008 för att sedan inte ha någon tidning. Jo, vi tyckte det var lämpligt med tanke på det stundande vårmötet i Göteborg då vi alla skall samlas gemensamt för första gången, företagsläkare, företagssköterskor, andra yrkesgrupper från FHV och AMM-klinikernas alla yrkesgrupper. Det finns flera fördelar med detta tidningsarrangemang. Dels får vi information från en viktig grupp som vi alla samarbetar med i vardagen, dels når vi själva ut till en större grupp på ett ekonomiskt försvarbart sätt. Om det blir en fortsättning får framtiden avgöra mycket hänger samman med den arbetsinsats som krävs och de möjligheter som finns att få in lämpligt material. Känner du att det finns något du vill förmedla har du möjligheten ta kontakt med oss om detta! Våra e-postbrev kommer vi även fortsättningsvis att skicka ut till din angivna e-post-adress och hemsidan fungerar som tidigare. Under hösten har regeringen har lagt en proposition om förändringar i den allmänna sjukförsäkringen med kompletterande regler för vissa utsatta grupper där tonvikten läggs på det arbetsmarknadspolitiska programmet och den försäkrades möjlighet att delta i ett sådant. Svårigheterna för deltidssjukskrivna efter 180 dagar berörs tyvärr inte i detta. Vad vi kan konstatera är dock att hela processen för närvarande känns rättsosäker eftersom handläggningen på Försäkringskassan kan variera så mycket. Det blir ibland slumpartat vilka som kvarstannar i sjukförsäkringen och vilka som vandrar iväg till Arbetsförmedlingen. Handläggarna måste eftersträva en tidigare och närmare dialog med de läkare som skriver intygen, men den personliga kunskapen har ofta försvunnit med den centraliserade handläggningen. Vi avser att tillsammans med distriktsläkarföreningen skapa en arbetsgrupp för att försöka arbeta fram en bättre modell där vi genom samverkan sätter patientens rehabiliteringsprocess i centrum. Förutsättningarna för FHV varierar oerhört och en likformighet över landet måste skapas för att primärvården skall kunna ta del av oss som specialistresurs. Många FHV-enheter har skaffat sig beredskap för att hjälpa till med svininfluensavaccination men än så länge saknas vaccinet. Det tidigare ställningstagandet i bland annat Stockholms läns landsting att inga extra avgifter får tas ut av företagen för kostnader i samband med vaccinationerna skapade mycket irritation och osäkerhet. Beslutet är nu upphävt efter dialog med FSF och det får man tacksamt applådera. Kunskapen om FHV:s villkor verkar inte vara så stor bland landstingets handläggare. I skrivande stund ser det ljust ut med den statliga ersättningen till FHV. Man avser att utlysa en professur i FHV och börja beforska området. FHV-delegationen stöttar också föreningen ekonomiskt för att genomföra handledarkurser och vidareutbildning för företagsläkare vilket vi genomför i början på 2010, se separata annonser om detta. Det planerade internatet i oktober fick inställas på grund av för få deltagare. Vi kommer att försöka på nytt i februari och hoppas då att svininfluensa och allmän resurssvacka inte sätter hinder i vägen då du som företagsläkare verkligen behövs i detta. Alla som nu går kurser behöver handledning av kollega som gått utbildningen och ju fler vi är, desto bättre står vi rustade när den nya ST-utbildningen startar. Nu tätar ju mörkret omkring oss, men snart är det nytt år och lagom till våren kommer ett stort vårmöte. Planera in detta i din utbildningsplan för 2010! Vi hoppas samarbetet för en gemensam tidning kan fortsätta under nästa år. Jan Rosén Ordförande Företagssköterskan

2 Vi saknar DIG till handledarkursen februari 2010 Skynda på och anmäl dig! Du som är specialist i företagshälsovård har möjlighet att vara handledare för kollegor som genomgått den gamla utbildningen till företagsläkare. Det krävs 2 års handledning med godkänd handledare för att kunna ta ut en specialistexamen och kursen är en förutsättning för att verka som en godkänd handledare. Kursen ger dig en god grund att stå på som handledare och en verktygslåda att använda. Handledningens innehåll och pedagogik kommer att belysas tillsammans med gruppdiskussioner om etiska och yrkesmässiga frågeställningar. Kursen genomförs med mycket låg avgift under förutsättning att medel beviljas från FHV-delegationen, och den är öppen för alla företagsläkare oavsett medlemskap i föreningen. Det var för svårt att anordna detta i november 2009 troligen på grund av planering inför den nya influensan. Vi gör därför ett nytt försök. Utbildningen ger möjlighet att förnya kunskaper och färdigheter för att kunna arbeta med handledning av företagsläkare under en tvåårsperiod i syfte att dessa skall kunna få specialistexamen i företagshälsovård. Även den nya ST-utbildningens ändrade krav på handledning kommer att beröras. Innehåll och pedagogik skall belysas tillsammans med gruppdiskussioner om förutsättningar, etiska och yrkesmässiga frågeställningar. Rikliga tillfällen ges till fördjupande diskussioner om problemställningar i samband med handledningssituationen. Kursen genomförs med låg avgift under förutsättning att medel be- Se till att du går denna kurs eftersom du verkligen behövs för att handleda nya kollegor. Vi lyckades inte samla tillräckligt många i oktober, men hoppas tidpunkten är bättre vald nu. Datum februari Tid: Start kl torsdag och avslutning kl fredag. Plats: Läkarförbundet konferens, Kommendörsgatan 9, Stockholm. Antal platser: deltagare. Kostnad: kronor. I priset ingår 1 övernattning med helpension, utbildningsmaterial och kursintyg. Anmälan och frågor: Yvonne Krüger, telefon eller e-post Sista anmälningsdag 5 januari Vidareutbildning för handledare i mars 2010 Svenska företagsläkarföreningen avhåller sitt ordinarie fullmäktige möte torsdagen den 6 maj 2010 kl på Chalmers konferenscentrum i Göteborg. Enligt föreningens stadgar äger varje föreningsmedlem rätt att närvara och yttra sig vid mötet. viljas från FHV-delegationen, och den är öppen för alla företagsläkare oavsett medlemskap i föreningen. Datum: mars SFLF:s fullmäktigemöte 2010 Tid: Start kl torsdag och avslutning kl fredag. Plats: Läkarförbundet konferens, Kommendörsgatan 9, Stockholm. Antal platser: max 25 deltagare Kostnad: kronor. I priset ingår 1 övernattning med helpension, utbildningsmaterial och kursintyg Anmälan: Yvonne Krüger, telefon eller e-post Sista anmälningsdag 30 januari Motioner väckta av lokalavdelning eller enskild medlem ska vara styrelsen tillhanda senast den 10 februari I samband med fullmäktigemötet hålls vidareutbildningsdagar 5-7 maj i samarbete med Arbets- och miljömedicinska kliniken i Göteborg. Utförligt program presenteras senare. STYRELSE OCH KANSLI Ordförande Jan Rosén FM Högkvarteret Försvarsmedicin Banérgatan Stockholm Mobil: e-post: Vice ordförande Kerstin Marinko Previa AB Trädgårdsgatan 5A Uppsala Tel: Mobil: e-post: Sekreterare Ragnhild Ivarsson- Walther Previa AB G:a Rådstugugatan Norrköping Tel: Mobil: e-post: Kassaförvaltare Mats Berg Sanofi-Aventis Feelgood Göteborg Mobil: e-post: Bengt Lindén Bankhälsan Regeringsgatan Stockholm Tel: Fax: Mobil: e-post: Karin Nord Ådalshälsan Järnvägsgatan Kramfors Mobil: e-post: Birgitta Gottfries Dahlberg Kommunhälsan Eskilstuna Tel: e-post: SFLFs kansli Sveriges läkarförbund Yvonne Krüger Box Stockholm Tel: (vx ), Fax: Mobil: e-post: 32 Företagssköterskan

3 För fyra år sedan skrev jag en artikel i tidningen Företagsläkaren, efter att en kollega fått erinran i HSAN för åsidosättande av tystnadsplikten i samband med en arbetsförmågebedömning. Önskemålet om arbetsförmågebedömningar med skriftlig dokumentation har sannolikt ökat i och med den nya rehabiliteringskedjans krav på ställningstagande till återgång i ordinarie arbete redan efter 90 dagar och ställningstagande till arbetsförmåga mot arbetsmarknaden i stort efter 180 dagar. Idag har många företagshälsovårdsföretag sannolikt utvecklat rutiner/ tjänster som uppfyller kraven i sekretesslagstiftningen. När företagsläkarna nu gästspelar i före tagssköterskornas tidning tyckte vi i styrelsen att detta ämne ändå var angeläget att lyfta igen. Här kommer därför den artikel jag skrev i Företagsläkaren nr 4/2005 i repris med några få justeringar. I tystnadspliktens gränsland arbetsförmågebedömning på önskemål av arbetsgivaren n n Alla som arbetar inom före tagshälsovården måste klara att hantera flera roller samtidigt, samt ge god service med bibehållen etik och iakttagande av gällande lagar och förordningar. Tydligast är detta när det gäller bedömning av en anställds hälsotillstånd i förhållande till arbetskrav. Många av oss arbetar med arbetsförmågeutredning/bedömning som ett led i arbetslivsinriktad rehabilitering. Det i grunden goda syftet är att ge ett medicinskt underlag till hjälp för den anställde och arbetsgivaren att finna lämpliga arbetsuppgifter. Vanligen beställs bedömningen av arbetsgivaren. Den anställde träffar alltid läkare och nästan alltid psykolog/beteendevetare och sjukgymnast/ergonom. UTVECKLADE TJÄNSTER Idag förekommer också mer utvecklade tjänster där en rehabiliteringssamordnare (ofta företagssköterska) tillsammans med arbetsgivaren och den anställde kartlägger hur arbetssituationen ser ut i praktiken och vilka möjligheter och svårigheter som finns. Läkaren har oftast ansvaret för att informera om syfte, utförande och återapportering. Bedömningen resulterar i en skriftlig rapport, som med den anställdes godkännande presenteras/överlämnas till arbetsgivaren i samband med ett rehabliteringsmöte. Två fall, där en person anmält företags läkare till HSAN för åsidosättande av tystnadsplikten i samband med arbetsförmågebedömning och där detta resulterade i disciplinpåföljd visar att vi här befinner oss i tystnadspliktens gränsland. I bägge fallen fanns en tydlig rehabiliteringspolicy hos kundföretaget, beställningen av arbetsförmågebedömningen var gjord i enlighet med denna policy och läkaren uppfattade att den anställde muntligt givit sitt godkännande till att arbetsgivaren fick ta del av resultatet. HSAN ansåg dock att det inte var tillräckligt visat, att de berörda lämnat sitt samtycke till att uppgifter lämnats ut till arbetsgivaren och att läkaren därmed åsidosatt tystnadsplikten. Läkaren hade, enligt HSAN, av oaktsamhet inte fullgjort sina skyldigheter. Felet bedömdes varken som ringa eller ursäktligt. Påföljd erinran. Det här visar hur svårt det är att bedöma var gränserna går och SFLF:s styrelse beslöt 2005 att försöka ta reda på vad som krävs. Vi talade med jurister både på Läkarförbundet och Socialstyrelsen. Enligt de lagstiftningar som styr tystnadsplikten inom hälso- och sjukvård krävs det att den berörda personen verkligen är helt införstådd med undersökningen, dess syfte samt vem som givit uppdraget. Ett muntligt medgivande gäller i princip, men kan vara svårt att hänvisa till vid tvist, därför rekommenderas skriftligt medgivande. En arbetsförmågebedömning anses vara en särskilt känslig fråga, som måste behandlas extra varsamt. DOKUMENTERA SAMTYCKE Det är således mycket viktigt att, så långt det är möjligt, försäkra sig om att den berörda personen verkligen är införstådd med syfte, utförande och återrapportering. Att man gjort detta ska vara dokumenterat i personens journal. Om arbetsförmågebedömningen återrapporteras skriftligt ska det framgå i rapporten vem som givit uppdraget och med vilket syfte. Det är också viktigt att den skriftliga bedömningen inte innehåller sekretessbelagd information utöver vad som krävs för att uppfylla angivet syfte. Den berörda personen ska ges möjlighet att läsa rapporten, få framföra eventuella synpunkter på innehållet och därefter skriftligt godkänna att arbetsgivaren får ta del av rapporten. Det här är bara en av många situationer i vår vardag där sekretess, etik och kundens önskemål på information delvis ställs mot varandra. Det är ett angeläget område att kontinuerligt studera närmare och skapa riktlinjer till stöd för oss som arbetar inom företagshälsovården och för våra kunder. Här har FSF, enskilda FHV-företag och yrkesföreningarna ett gemensamt ansvar att skapa best practice i tystnadspliktens gränsland. KERSTIN MARINKO Specialist i allmän medicin och företagshälsovård, företagsläkare sedan 25 år och vice ordförande i SFLF Företagssköterskan

4 Att ta ansvar Socialstyrelsen har börjat visa framfötterna med sin tillsyn av tillämpningen av Hälso- och sjukvårdslagen samt deras egna föreskrifter (God vård m.m.) genom att betona vårdgivarens och verksamhetschefens ansvar. Det har märkts i dagspressen genom tillsynsanmärkningar och vitesförelägganden inom främst området patientsäkerhet. Det finns all anledning att detta även kommer att betonas i öppenvård i framtiden. Det är ju inte ovanligt att någon annan personal än läkare är chef. Då måste en läkare ha som uppgift att svara för de områden där chefen inte har kompetens (MAL). n n Den enkät som vi genomförde i januari 2009 visade att var 10:e läkare även var verksamhetschef, men bara 32% hade ett lönetillägg för detta och 63% hade inte fått någon utbildning. Var tredje företagsläkare var medicinskt ledningsansvarig, bara 40% har ett lönetillägg och endast hälften har uppgiften skriftligt reglerad. OKUNNIGHET Jag vågar anta att okunnigheten om lagar och föreskrifter är ganska omfattande eftersom detta troligtvis inte tillhör den normala kvällslitteraturen. Risken att råka i trångmål och ställas till ansvar för något man inte begrep eller hade en aning om är alltså inte försumbar. Oavsett vem som utför olika arbetsuppgifter är det verksamhetschefen som enligt Hälso- och sjukvårdslagen är ansvarig för all verksamhet på sitt verksamhetsställe. 34 Företagssköterskan Foto: TOMMY HELLSTRÖM Kom till vårmötet 2010! n n På vårmötet träffas alla yrkesgrupper från före tagshälsovård och arbets- och miljömedicin i landet för att utbyta erfarenheter. Programmet, som du hittar på sidorna 15-19, i denna tidning har innehåll för alla smakriktningar med flera parallella spår! Onsdagen är mer forskningsinriktad, torsdag och fredag innehåller både teori och praktik, där det fortfarande finns goda möjligheter att anmäla en (kort) presentation inom området min praktik goda exempel från företagshälsovården. Det sociala programmet är väl anpassat till våren på västkusten! Planera in vårmötet, den 5-7 maj 2010 i Göteborg, som en del av Din fortbildning 2010! MATS BERG Ordförande i Västsvenska Företagsläkarföreningen AG Rehabkedjan n n Företagsläkarföreningen och Svenska Distriktsläkarföreningen har besluta skapa en arbetsgrupp som skall beskriva den för patientens bästa optimala arbetsformen för rehabiliteringskedjan genom samverkan mellan primärvård och företagshälsovård oavsett politiska eller ekonomiska styrinstrument och redovisa lämpliga former för samarbetsmodeller. Gruppen kommer att arbeta under våren 2010 med frågor i rehabiliteringsprocessen.

5 viktiga begrepp att reda ut Tre begrepp bör man till en början reda ut Vårdgivare Verksamhetschef Medicinskt ansvarig läkare (MAL) Jag skall försöka klargöra dessa utförligare. VÅRDGIVARE är den som ger vård. I stat, kommun och landsting är det organisationen som skall utse någon som svarar för uppgiften. I privat verksamhet kan det vara ett aktiebolag, enskild firma eller enskild person (t.ex. läkare, sköterska eller sjukgymnast) som bedriver en mottagning. Vårdgivaren har att utse en verksamhetschef som skall svara för vården på verksamhetsstället. Vårdgivaren skall också ansvara för att ett ledningssystem finns och utforma rutiner för att bedriva god och patientsäker vård. VERKSAMHETSCHEF ansvarar enligt HSL för all verksamhet på sitt verksamhetsställe. Det är ju lite oturligt att man i sjukvårdssammanhang valt samma begrepp som finns i övrigt i näringslivet, då man inom hälso- och sjukvården måste befatta sig med så många fler lagar och förordningar, vilket många inte har en aning om. Det finns anledning att fundera över denna roll inom FHV. Det är ju inte ovanligt att någon annan personal än läkare är chef. Dennes ansvar över den medicinska verksamheten är odelat och inte kan delegeras, även om denne är ekonom, administratör, sköterska, ergonom eller beteendevetare. I alla dessa fall måste en läkare ha som uppgift att svara för de områden där chefen inte har kompetens (MAL). MAL svarar för och utformar rutiner och handlingsplaner som gäller för medicinsk vård och behandling inom de områden där verksamhetschefen inte har kompetens enligt lagar och förordningar. Många kollegor har tagit på sig detta utan att ha kunskap om omfattningen och det egna ansvar som onekligen följer med uppdraget. Det är viktigt att ha nedskrivet vilka uppgifter man tar på sig och att det finns planerad arbetstid för att hinna med dessa. Om man finner att ens egen uppfattning inom dessa områden strider mot verksamhetschefens utformning av hälsokontroller, sjukvårdande behandling eller liknande uppstår eventuellt ett läge där man inte kan kvarstå som ansvarig enligt Hälso- och sjukvårdslagen eller LYHS. Verksamheten kan då inte längre bedrivas, om inte en annan läkare tar på sig rollen! Om detta läge uppkommer bör reglerna vara kända för båda parter verksamhetschef och läkare. Med tanke på den grunda utbildning många har i juridiska frågor kan detta skapa förvirrande och rent felaktiga situationer. HUR SKALL JAG GÖRA? Tar man på sig ett uppdrag som verksamhetschef eller MAL bör man tänka på följande: Skaffa utbildning och kunskap om de lagar och föreskrifter som gäller. Uppdraget skall rimligen innefatta ett definierat lönetillägg. Arbetstid skall reserveras för uppdraget. Kom i förväg överens om hur uppdraget skall avslutas. Se till att omfattningen definieras i ett skriftligt avtal (MAL). Det finns mycket att fundera över i områden som ibland verkar självklara. Jag har här försökt sammanfatta något som jag hoppas kan väcka frågor och funderingar hos dig som läsare. JAN ROSÉN Ordförande Referenser 1982:763 Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 1988:531 Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) SOSFS 2005:12 Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Metodicum frågeformulär - Det nya arbetslivet Vi tyckte att något saknades! Dagens arbetsliv gick helt enkelt inte att undersöka, teorierna om vad som är viktigt i ett företag var inte kompletta. Stressforskningsinstitutet har därför hjälpt oss fylla i luckorna. Psykosociala faktorer i dagens arbetsliv mäts och sammanställs med vår enkät Det nya arbetslivet, ett verktyg för företag/organisationer som vill gå från Good till Great. Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet som varit vetenskaplig rådgivare till utvecklingsgruppen: Det har varit spännande att följa utvecklingen av detta verktyg som i många avseenden innebär ett nytänkande, men också att man sätter in gamla arbetsmiljömodeller i ett nytt sammanhang och kompletterar dem med nya frågor. Metodicum AB, Gärdesvägen 10, Degerfors, tfn , fax , Företagssköterskan

6 - så här ä En stärkt företags Under slutet av hösten har arbetet med att ta fram en plan B för statens stöd av företagshälsovården gått in i ett avgörande skede. Regeringen väntas fatta beslut om en förordning om stöd till tidiga insatser inom företagshälsovården nu i december. När detta skrivs är det alltså inte klart hur det blir men vi har intervjuat Lars Hjalmarson, som är vd för FSF och den som arbetat intensivt med denna fråga. Varför kommer det här först nu? Vi har nu arbetat från FSF i över tre år med att skapa bättre förutsättningar för företagshälsovården att komma in mycket tidigt i sjukskrivningsprocessen, säger Lars Hjalmarson. Först handlade det om att få upp företagshälsovården på den politiska banan och placera den i arbetslinjen. En del i detta var en företagshälsovård på tre ben där staten, landstingen och arbetsgivarna skulle finansiera en tredjedel var av sjukvården i företagshälsovården. En ramöverenskommelse träffades mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting under 2008 om en delad finansiering för sjukvård i företagshälsovården. Som nu är känt lyckades vi inte få med något landsting (med ett undantag) på att förverkliga detta och från FSF:s sida började vi i slutet av 2008 att ta fram en plan B. Det är resultatet av detta arbete med plan B som nu väntas gå i mål. Vi har av flera skäl valt att, till skillnad från Lars Hjalmarson i våras, inte informera om hur arbetet fortskridit och hur förslagen utvecklats. Även om vi nu på, i stort sett, alla punkter fått en bra utveckling så finns det in i det sista sådant som kan omkullkasta processen. Jag vill därför betona att inget är klart förrän bläcket är torrt. Vad innebär det här för företagshälsovården? Det innebär att vi får ett statligt stöd som gör prislappen till våra kunder billigare för mycket tidiga insatser i sjukskrivningsprocessen. All erfarenhet och kunskap visar att ju tidigare vi kan sätta in olika insatser i en sjukdomsperiod, desto större är chanserna att lyckas. I många fall kommer företagshälsovården idag in för sent, ofta när flera månader har gått och då är möjligheterna att lyckas sämre. Är det inte bättre med förebyggande och främjande insatser? Absolut, men det finns ingen motsättning mellan tidiga insatser i sjukskrivningsprocessen och förebyggande arbete, snarare tvärtom, de är varandras förutsättningar. Genom den kunskap vi får i ett tidigt skede av sjukskrivningen på en arbetsplats kan vi ge bättre och snabbbare förslag på förebyggande och främjande insatser. Det unika med företagshälsovården är att vi har flera perspektiv. Jag skulle vilja sammanfatta det övergripande syftet med företagshälsovård i två meningar. Det ena handlar om att främja och stödja utvecklingen av en säker, hälsosam och långsiktigt hållbar produktivitetsutveckling i arbetslivet. Det andra handlar om att genom tidiga insatser och i nära anslutning till arbetet främja och stödja återtagande av arbetsförmåga hos anställda. är läkarbesök orsakat av sjudom och där frågan om påverkan på arbetsförmågan kommer upp. Läkarbesöket behöver inte medföra en sjukskrivning för att stödet ska utgå det vore ju kontraproduktivt men det ska inte heller handla om återkommande läkarkontroller. Det andra stödet avser kostnader för medicinsk service som nu på detta sätt blir nationellt och lika över landet. Sedan ges ett lite större stöd för insatser som kan kallas för underlag och stöd för återgång i arbete. Här handlar det om att göra en bedömning av arbetsförmågan i relation till nuvarande arbete, behov och möjligheter till anpassning på arbetsplatsen /-uppgifterna, en prognos med avstämning för återgång och arbetsgivarens godkännande. Kommer landstingen att sätta käppar i hjulet även för detta? Nej, landstingen är med detta förslag inte längre inblandade. Däremot kommer de att tjäna på det här. Landstingen slipper kostnader för en del läkarbesök och även en del kostnader för medicinsk service. Sedan förutsätter statens stöd att också arbetsgivarna skjuter till minst lika mycket så blir de inblandade som de stora arbetsgivare de är. Är du nöjd med det här förslaget? Förslaget är på samtliga punkter betydligt bättre jämfört med det förslag som fanns från i somras och som skulle prövas av EU. Genom denna förändring behövs överhuvud taget ingen avstämning med EU. Det totala stödet motsvarar endast ca 12-14% av dagens omsättning i branschen, men är med nuvarande utformning tämligen välriktat. Sammantaget ser det alltså ganska bra ut och det finns anledning till viss optimism. Dock, det finns alltid krafter som vill något annat och inget är klart förrän beslut är fattat. Vad är det för insatser som staten avser stödja? Det är i huvudsak tre typer av insatser. För det första ges ett mindre stöd för vissa läkarbesök hos företagshälsovården. Det 36 Företagssköterskan

7 hälsovård r det tänkt Förslaget ett stöd i fyra delar Regeringen väntas besluta om ett stöd till tidiga insatser i företagshälsovården under december i form av en förordning. Den väntas gälla från årsskiftet 2009/10. När detta skrivs är det alltså fortfarande inte klart. Huvudsakligen består förslaget av fyra delar: l Ett mindre stöd för vissa läkarbesök vid företagshälsovården. l Ett lite större stöd för insatser som kan kallas underlag och stöd för återgång i arbete. Dessa insatser ska ske inom en viss tid av en sjukdomsperiod. l Ersättning för kostnader för medicinsk service. l Ett litet grundbidrag per ansluten, eventuellt med en småföretagarprofil. Det finns också klara skrivningar om kompetenskrav på den företagshälsovård som ska godkännas. Det handlar om dels krav på kunskap om arbetsplatsen och dels krav på bred professionell kompetens. Huvuddelen av stödet är relaterat till vad som produceras alltså produktionsersättning. Eftersom det totala stödet är begränsat kommer det att finnas takkonstruktioner för hur många insatser exempelvis per 1000 anslutna som stödet maximalt kan omfatta. Stödet förutsätter också att arbetsgivarna svarar för en minst lika stor insats som staten. Huvuddelen kommer att utbetalas efter redovisning halvårsvis i efterskott. Företagssköterskan

8 Riskbruksprojektet fyller 6 år! n n Riskbruksprojektet har nu snart pågått i sex år. Sedan två år tillbaka har det sin hemvist i Folkhälsoinstitutet. Projektet består numera av flera delprojekt: Företagshälsovård/Arbetsliv, Primärvård, Mödravård, Barnhälso vård, Sjukhus, Universitet och högskolor, Motiverande samtal och sedan ett år tillbaka även Tobak (primärvård). Många av oss inom företagshälsovården har deltagit i projektets fördjupningsutbildningar i riskbruk, biologiska markörer och MI (motiverande samtalsmetodik). Glädjande nog ser vi också ett stadigt växande intresse från arbetslivets sida att våga ta i alkoholfrågorna innan det blivit rehabiliteringsfall och man är nödd och tvungen. Föreläsningar och seminarier om riskbruk erbjuds arbetsgivarna både via Riskbruksprojektet, men alltmer via de enskilda företagshälsorna, i takt med att den egna personalen utbildats i riskbruksmodellen. Screening för alkoholvanor gör med Audit-formuläret och CDT-blodprovet. För den som screenar positivt erbjuds en kort rådgivning, vars huvudsyfte är att den enskilde själv ska reflektera över sina alkoholvanor och motiv att förändra dem. Inte som vanligen skett genom åren när vi doktorer säger till vår patient vad han/hon ska göra, eller inte göra. Individen blir på detta sätt själv ansvarig för förändringen och förutsättningen att den ska lyckas ökar mångfalt. Riskbruksscreening ingår numera som en självklar del i företagshälsovårdens tjänster och används särskilt vid hälsoundersökningar där man samtidigt diskuterar andra livsstilsvanor. Modellen är också mycket användbar vid enskilda medicinska konsultationer. Vad ser man för resultat av riskbruksmetoden, dvs screening och kort rådgivning? NNT (numbers needed to treat) ligger på 1/8, dvs av åtta personer som screenar positivt kommer en att upphöra eller minska sin konsumtion till riskfri nivå, vilket får anses som ett mycket gott behandlingsutfall när det gäller medicinska åtgärder. Hälsoundersökning/ Medicinsk konsultation U Hermansson & A Helander 2004 Riskbruksmodellen beskrivs enkelt i denna bild. Riskbruksmodellen UTBILDNINGARNA Många inom företagshälsovården, framförallt sköterskor och läkare, har deltagit i fördjupningsutbildningar som projektet erbjuder. Linköpings universitet har tillsammans med Folkhälsoinstitutet gjort en 3-årsuppföljning av projektet. Projektet är ett regeringsuppdrag med bland annat målsättning att genomföra utbildningar för att öka det alkoholpreventiva arbetet inom hälso- och sjukvård, inklusive företagshälsovården. Resultaten från undersökningen presenterades i september Undersökningarna gjordes i form av enkäter, såväl 2005 (baslinje) som en uppföljande enkät Ur resultaten framkommer att 68% av företagsläkarna mellan deltagit i någon form av utbildning i alkoholfrågor. 79% av läkarna diskuterar alkoholfrågor med sina patienter 2008, vilket är en signifikant högre andel jämfört med Det är en bra siffra, men som förstås kan bli högre. Man tycker också att man blivit bättre på att både initiera samtal kring alkohol och att man numera gör det på ett nytt sätt. Läs mer om resultaten på ERFARENHETSUTBYTE Fördjupningsutbildningen för oss företagsläkare är på två dagar och bedrivs i internatform. Internatformen gör att det blir möjlighet att umgås och ha ett erfarenhetsutbyte både av yrkesmässig karaktär och kring andra frågor, vilket vi som yrkes grupp så väl behöver. Under kursdagarna har vi också en ordentlig genomgång av biologiska markörer för alkohol. Vilket laboratorieprov visar vad? Vad är sensitivitet och specificitet för de olika proverna? För många av oss är det här en nyttig genomgång för flertalet var det ju länge sen vi snurrade runt i citronsyra cykeln! En dag ägnas åt motiverande samtalsmetodik. Kvällen ägnas åt mer eller mindre kluriga frågor i form av en tipspromenad som täcker helt andra ämnesområden. Vi avslutar dag 1 med en god middag tillsammans. Projektet är planerat fortgå under I vilken regi och under exakt vilka former arbetet ska bedrivas vidare är i skrivande stund oklart. Många medarbetare i företagshälso Screening AUDIT-formuläret Blodprov för alkoholmarkören CDT Rådgivning öka minska samma vården har nu den kompetens som behövs för att bedriva arbetet på den egna hälsan. Självklart kommer en kontinuerlig kompetensutveckling i riskbruksarbete behövas, precis som inom övriga områden vi jobbar med. Viktigt är att de olika professionerna inom hälsan samverkar i arbetet, ingen kedja är som bekant starkare än den svagaste länken. PLANER FÖR 2010 Vad planeras för Riskbruksprojektet FHV/ Arbetsliv under 2010? För företagsläkarna ges fördjupningsutbildningsutbildningar 14-15/4 och 29-30/9. Den 10 mars blir det en återträff för de företagsläkare som gått fördjupningsutbildning. Temat för den dagen blir erfarenhetsutbyte kring riskbruksarbetet och ytterligare fördjupning kring biologiska markörer. För FHV-teamen är fördjupningsutbildningen på 2+1 dag. Dessa utbildningar kommer att erbjudas vid två tillfällen under Företagsläkare är förstås välkomna att delta även i denna. Dessutom planeras en gemensam nätverksträff för alla som gått någon form av fördjupningsutbildning, samt en coachträff för dem som fungerar som coacher ute i landet. Välkommen till 2010 års utbildning och jag välkomnar särskilt Dig som jobbar som företagsläkare att delta i fördjupningsutbildningen för företagsläkare. Läs mer om utbildningarna och anmäl dig på RAGNHILD IVARSSON WALTHER Företagsläkare och projektledare Riskbruksprojektet FHV/Arbetsliv. 38 Företagssköterskan

KURS I ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING, RTW (Return To Work)

KURS I ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING, RTW (Return To Work) KURS I ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING, RTW (Return To Work) Omfattning: 5 dagar. Datum: 22-24 januari + 13-14 mars 2014 Plats: Läkarförbundet, Villagatan 5, gatuplanet Målgrupp: Utbildningen vänder

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Dags för vår hos Företagshälsan. Företagshälsovår

Dags för vår hos Företagshälsan. Företagshälsovår Dags för vår hos Företagshälsan Företagshälsovår Företagshälsovårdens utveckling 1. Omsätter 4,1 mdr (jmf Finland över 10 mdr) 2. Marknad 83%, inbyggd 17% 3. Minskning 2009 och 2010 4. Olönsam / konsolidering

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

SVENSKA FÖRETAGSLÄKARFÖRENINGEN

SVENSKA FÖRETAGSLÄKARFÖRENINGEN SVENSKA FÖRETAGSLÄKARFÖRENINGEN ÅRSMÖTE STOCKHOLM 2015-04- 23 Kallelse årsmöte 2015 Till medlemmarna i Svenska Företagsläkarföreningen Torsdagen den 23 april 2015 kl 17.00. Sheraton Hotel Stockholm FÖREDRAGNINGSLISTA

Läs mer

Bidrag till Företagshälsovården för tidiga insatser vid sjukfrånvaro

Bidrag till Företagshälsovården för tidiga insatser vid sjukfrånvaro Sidan 1 av 3 Nr 01/10 Stockholm 2010-01-12 Till Medlemmarna i EnergiFöretagens Arbetsgivareförening Bidrag till Företagshälsovården för tidiga insatser vid sjukfrånvaro Regeringen beslutade den 3 december

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Företags. Läkaren 1 2012. Vad händer på Försäkringskassan? FHV.NU företagshälsovårdens nya hemsida. På väg mot ett hållbart arbetsliv

Företags. Läkaren 1 2012. Vad händer på Försäkringskassan? FHV.NU företagshälsovårdens nya hemsida. På väg mot ett hållbart arbetsliv Företags Läkaren 1 2012 Vad händer på Försäkringskassan? FHV.NU företagshälsovårdens nya hemsida På väg mot ett hållbart arbetsliv Reducera ohälsa med hjälp av den senaste forskningen och vår erfarenhet

Läs mer

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ. Version 2015-08-25 2 Inledning Upprättad Vindelns kommun har som mål att skapa och bevara goda arbetsmiljöförhållanden 2010-01-18 på sina arbetsplatser. I den andan har denna policy avseende arbetsanpassning

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Rehabiliteringsmöte. 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) 2. Informera om rehabiliteringen. 3. Orsak till sjukfrånvaron

Rehabiliteringsmöte. 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) 2. Informera om rehabiliteringen. 3. Orsak till sjukfrånvaron Rehabiliteringsmöte Fyll i uppgifterna. Datum: Medarbetare: Personnummer: Befattning: Lokal: Ansvarig chef: Avdelning/enhet: Mötesdeltagare: 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) Korttidssjukfrånvaro

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Kontaktombud. inom privat sjukvård

Kontaktombud. inom privat sjukvård Kontaktombud inom privat sjukvård Kontaktombud är ett av de fackliga förtroendeuppdrag som finns inom Sveriges läkarförbund. Våra förtroendevalda är viktiga eftersom de företräder läkarna i relationen

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet. RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar

Läs mer

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering.

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Kan en patient har ett egenvårdsbeslut för en insats i en specificerad

Läs mer

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi -inom den kommunala hälso- och sjukvården utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) KARLSTADS KOMMUN

Läs mer

1. Bakgrund SVERIGES LÄKARFÖRBUND ETIK- OCH ANSVARSRÅDET KONSULTATIONSLÄKARENS VERKSAMHET

1. Bakgrund SVERIGES LÄKARFÖRBUND ETIK- OCH ANSVARSRÅDET KONSULTATIONSLÄKARENS VERKSAMHET SVERIGES LÄKARFÖRBUND ETIK- OCH ANSVARSRÅDET KONSULTATIONSLÄKARENS VERKSAMHET 1. Bakgrund Fram t.o.m. den 31 december 2010 hanterades anmälningar mot vårdpersonal från patienter och anhöriga av Hälso-

Läs mer

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.10) Rehabiliteringspolicy Dokumenttyp Policy Ämnesområde Rehabilitering Ägare/ansvarig Eva M Olofsson Antagen av KS 2004-10-06 124 Revisions datum Januari 2013 Förvaltning Kommunstyrelsen

Läs mer

Hälsan & Arbetslivet

Hälsan & Arbetslivet Hälsan & Arbetslivet Lust i arbetet Arbetslust är en kraft som stimulerar till effektivitet, utveckling och lönsamhet. Den genererar mervärde för organisationen och bidrar till hälsa för individen. Det

Läs mer

Vad innebär begreppet medicinskt ansvarig inom företagshälsovården? Författare: Alf Svensson Handledare: Docent Benkt Högstedt

Vad innebär begreppet medicinskt ansvarig inom företagshälsovården? Författare: Alf Svensson Handledare: Docent Benkt Högstedt Vad innebär begreppet medicinskt ansvarig inom företagshälsovården? Författare: Alf Svensson Handledare: Docent Benkt Högstedt Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbilning 2008/2009 Innehållsförteckning

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Företagshälsovård för Uppsala universitet

Företagshälsovård för Uppsala universitet UFV-PA 2011/880 för Uppsala universitet PM om tjänster 2011-2012 Personalavdelningen 2011-03-29 1. Uppsala universitet har avtal om företagshälsovård med Länshälsan AB. Avtalet omfattar perioden 2011-01-01-2012-12-31.

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Företagsläkaren. Medlemstidning för Svenska Företagsläkarföreningen Lite nytt på sjukintygsfronten! Att nå kunskap genom studier eller träning

Företagsläkaren. Medlemstidning för Svenska Företagsläkarföreningen Lite nytt på sjukintygsfronten! Att nå kunskap genom studier eller träning Företagsläkaren Vinterns sömniga lunk har nu bytts till en hög aktivitetetsnivå på många olika fronter. Remisser har kommit på löpande band från departement och läkarförbund. Mycket har berört en förändring

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Företagsläkaren. Medlemstidning för Svenska Företagsläkarföreningen Planera för den nya specialiteten

Företagsläkaren. Medlemstidning för Svenska Företagsläkarföreningen Planera för den nya specialiteten Medlemstidning för Svenska Företagsläkarföreningen Planera för den nya specialiteten Hösten är i full gång med aktiviteter som bara verkar trappas upp för föreningens del. Styrelsen startade med ett internat

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Irene Jensen Professor Enheten för interventions och implementeringsforskning (IIR) Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

Företags. Läkaren. Kalmar visar goda resultat. Etiska hörnan. FSF bedriver. EU-projekt

Företags. Läkaren. Kalmar visar goda resultat. Etiska hörnan. FSF bedriver. EU-projekt Företags Läkaren 3 2011 Kalmar visar goda resultat Etiska hörnan FSF bedriver EU-projekt KI UPPDRAGSUTBILDNING Kompetensutveckling inom vård, omsorg och hälsa Viktiga kurser i höst: Instruktörsutbildning

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer

Vägledning för sjukskrivning

Vägledning för sjukskrivning Vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar Artikelnr 2007-114-83 Redaktör David Svärd Sättning Edita Västra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images

Läs mer

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan Landstingets/regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan 20120212 Ragnhild Hellström, Verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning De medicinska

Läs mer

ST- Utbildningskontrakt

ST- Utbildningskontrakt 1(4) ST- Utbildningskontrakt Specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin i VG Primärvård Undertecknade förbinder sig att följa detta ST-utbildningskontrakt för specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin

Läs mer

1. Inledning. 2. Definitioner

1. Inledning. 2. Definitioner Riktlinjer avseende arbetsanpassning och rehabilitering Beslutat av rektor 2012-10-23, dnr 10-2004-3710. Ersätter tidigare dokument dnr 10-2004-3710 daterat 2004-12-10. 1. Inledning 2. Definitioner 3.

Läs mer

Studenter och alkohol

Studenter och alkohol Studenter och alkohol Studenthälsouppdraget Implementeringsstudie Elisabet Flennemo, tf projektledare Fhi Ulric Hermansson, forskare KI Motiv för ett förebyggande arbete inom högskolan 18 25 åringar har

Läs mer

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM 15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM En metod för arbetsliv och företagshälsovård Att dricka för mycket ETT PROBLEM

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17). BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-05-15 Dnr: RS 2015-354 Regionstyrelsen Remissvar För kvalitet Med gemensamt ansvar har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY 1 (8) REHABILITERINGSPOLICY Antagen av kommunfullmäktige 2010-04-27, 31 MÅL Målet för arbetsgivarens rehabiliteringsverksamhet är att den anställde så snabbt som möjligt återgår i ett ordinarie arbete.

Läs mer

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Antagen i socialnämnden 2009-04-07 46 Riktlinjerna är framtagna i samarbete med flertalet medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Nordvästra Skåne.

Läs mer

Råd när du vill starta eget

Råd när du vill starta eget Råd när du vill starta eget Uppdaterad 2014 STARTA EGET Tolv tips och råd 1. Affärsidé och affärsplan Innan du startar företag är det viktigt att formulera en vision en affärsidé - för verksamheten i ett

Läs mer

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 2015-01-23

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 2015-01-23 Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 Villkor 3, 2015 inom Sjukskrivningsmiljarden -tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen Funktionen (dvs. rehabsamordnaren) ska ha både en intern och extern

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering.

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. 2014 Ditt eget ansvar Ditt eget ansvar Sjukanmäl dig Registrera i PS Självservice Sjukanmäl dig

Läs mer

Synpunkter på Fö rså kringskåssåns metöder öch verktyg fö r bedö mning åv årbetsfö rmå gå

Synpunkter på Fö rså kringskåssåns metöder öch verktyg fö r bedö mning åv årbetsfö rmå gå Synpunkter på Fö rså kringskåssåns metöder öch verktyg fö r bedö mning åv årbetsfö rmå gå Grundtanken att likrikta bedömningen av arbetsförmåga mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är god. Ansatsen

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner Ansvarig Gunilla Marcusson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Dokumentnamn Delegering Upprättad av Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter Stöd & Omsorg Handbok för hälso-

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING

RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING Riktlinjer för Arbetslivsinriktad rehabilitering i Orsa kommun Dessa riktlinjer är tänkt att fungera som en praktisk handledning av hur sjukskrivnings-

Läs mer

Företagshälsovårdens juridik

Företagshälsovårdens juridik Företagshälsovårdens juridik Vilka krav ställer lagstiftningen på ledningen? Vad är viktigt att känna till i PSL och PDL? Ulf H Fröberg VD/chefsjurist, Institutet för Medicinsk Rätt AB Arbetsmiljölagen

Läs mer

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro Riktlinjer för Klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro Denna folder utgör ett utdrag ur sjukhusledningsbeslut 110309 Riktlinjer för klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro

Läs mer

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Riktlinjer för Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal genom beslut överlåter en eller flera arbetsuppgifter till

Läs mer

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge Förvaltning Mars 2006 Reviderad april 2006 Februari 2014 1(15) Innehållsförteckning 1 Inledning och syfte... 3 2 Sjukskrivningsprocessen...

Läs mer

HumaNovas Etiska Regler. Diplomerade Samtalscoacher Diplomerade Mentala Tränare Diplomerade Mentorer

HumaNovas Etiska Regler. Diplomerade Samtalscoacher Diplomerade Mentala Tränare Diplomerade Mentorer s Etiska Regler Diplomerade Samtalscoacher Diplomerade Mentala Tränare Diplomerade Mentorer Utbildning AB 2011 1 Våra Etiska Regler s grundläggande princip är alla människors lika värde, rätt till personlig

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Frågor. o Verksamheten på vårdcentralen/hälsocentralen fortsätter som vanligt tills vidare,

Frågor. o Verksamheten på vårdcentralen/hälsocentralen fortsätter som vanligt tills vidare, Frågor Stänger verksamheten direkt? o Nej, verksamheten fortsätter att drivas vidare som ett konkursbo. Hur länge, det kan vi inte svara på. Konkursförvaltaren bestämmer om han/hon skall försöka att sälja

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande (SOU 2014:19)

Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande (SOU 2014:19) 2014-06-03 Till ordförande/sekreterare/kansli för Läkarförbundets Lokalföreningar Yrkesföreningar Specialitetsföreningar Medicine Studerandes Förbund Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. 2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Minnesbilder från föreläsning vid kompetenssentersamling i Stavanger den 3 november, 2010. Ulric Hermansson, FHI

Minnesbilder från föreläsning vid kompetenssentersamling i Stavanger den 3 november, 2010. Ulric Hermansson, FHI Riskdrickande Drickandet tilltar Jobbet Kollegor Chefen Kollegor upprörd Chefen upprörd Frågan är känslig för chef och medarbetare Begynnande alkoholproblem vaga signaler på arbetet Omfattande alkoholproblem

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Om du blir anmäld i din yrkesutövning

Information till legitimerade tandhygienister. Om du blir anmäld i din yrkesutövning SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Om du blir anmäld i din yrkesutövning TANDHYG Inledning För patient som behandlats inom hälso- sjukvård och tandvårdens område och som känner sig

Läs mer

HAKuL-modellen för rehabilitering

HAKuL-modellen för rehabilitering HAKuL-modellen för rehabilitering 1. Alla som varit sjukskrivna 28 dagar kontaktas och rapporteras av arbetsledaren till både företagshälsovården och HAKuL-projektet. Rapportering kan också ske av personer

Läs mer

Systemtillsyn. Erfarenheter från Socialstyrelsen. Tillsynsforum den 28 april 2009. Göran Mellbring

Systemtillsyn. Erfarenheter från Socialstyrelsen. Tillsynsforum den 28 april 2009. Göran Mellbring Systemtillsyn Erfarenheter från Socialstyrelsen Tillsynsforum den 28 april 2009 Göran Mellbring Anmälningsärenden - initiativ Tematiska tillsynsprojekt Individtillsyn Socialstyrelsens tillsyn syftar till

Läs mer

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:28 (M) och allmänna råd Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna

Läs mer

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer?

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? A Landstinget genom utbildning/praktik, handledning, Alvesta kommun Utbildning men inga rutiner

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

För dig som läser till världens bästa yrke: läkare.

För dig som läser till världens bästa yrke: läkare. För dig som läser till världens bästa yrke: läkare. Medicine Studerandes Förbund är studentförbundet inom Sveriges läkarförbund Bli medlem och påverka din framtid nu Vi vet att det är tufft när det känns

Läs mer

Cirkulär Nr 21 Augusti 2008

Cirkulär Nr 21 Augusti 2008 Cirkulär Nr 21 Augusti 2008 Inbjudan till utbildning: Rehabilitering och sjukfrånvaro i praktiken - Aske kursgård 21 22 oktober - CFS Marbella 14 18 november Byggnadsämnesförbundet inbjuder enligt tidigare

Läs mer