Företagsläkaren. Våra e-postbrev kommer vi även fortsättningsvis att skicka ut till din angivna e-post-adress och hemsidan fungerar

Transkript

1 Att jobba tillsammans för en bättre arbetsmiljö Medlemstidning för Svenska Företagsläkarföreningen Ja, nu sitter du förhoppningsvis i soffan framför brasan och tittar förvånat i tidningen Företagssköterskan+Företagsläkaren. Hur kunde det bli så här? Vi hade ju lagt ned vår tidning 2007 och samarbetat med FSF i Fokus på FHV under 2008 för att sedan inte ha någon tidning. Jo, vi tyckte det var lämpligt med tanke på det stundande vårmötet i Göteborg då vi alla skall samlas gemensamt för första gången, företagsläkare, företagssköterskor, andra yrkesgrupper från FHV och AMM-klinikernas alla yrkesgrupper. Det finns flera fördelar med detta tidningsarrangemang. Dels får vi information från en viktig grupp som vi alla samarbetar med i vardagen, dels når vi själva ut till en större grupp på ett ekonomiskt försvarbart sätt. Om det blir en fortsättning får framtiden avgöra mycket hänger samman med den arbetsinsats som krävs och de möjligheter som finns att få in lämpligt material. Känner du att det finns något du vill förmedla har du möjligheten ta kontakt med oss om detta! Våra e-postbrev kommer vi även fortsättningsvis att skicka ut till din angivna e-post-adress och hemsidan fungerar som tidigare. Under hösten har regeringen har lagt en proposition om förändringar i den allmänna sjukförsäkringen med kompletterande regler för vissa utsatta grupper där tonvikten läggs på det arbetsmarknadspolitiska programmet och den försäkrades möjlighet att delta i ett sådant. Svårigheterna för deltidssjukskrivna efter 180 dagar berörs tyvärr inte i detta. Vad vi kan konstatera är dock att hela processen för närvarande känns rättsosäker eftersom handläggningen på Försäkringskassan kan variera så mycket. Det blir ibland slumpartat vilka som kvarstannar i sjukförsäkringen och vilka som vandrar iväg till Arbetsförmedlingen. Handläggarna måste eftersträva en tidigare och närmare dialog med de läkare som skriver intygen, men den personliga kunskapen har ofta försvunnit med den centraliserade handläggningen. Vi avser att tillsammans med distriktsläkarföreningen skapa en arbetsgrupp för att försöka arbeta fram en bättre modell där vi genom samverkan sätter patientens rehabiliteringsprocess i centrum. Förutsättningarna för FHV varierar oerhört och en likformighet över landet måste skapas för att primärvården skall kunna ta del av oss som specialistresurs. Många FHV-enheter har skaffat sig beredskap för att hjälpa till med svininfluensavaccination men än så länge saknas vaccinet. Det tidigare ställningstagandet i bland annat Stockholms läns landsting att inga extra avgifter får tas ut av företagen för kostnader i samband med vaccinationerna skapade mycket irritation och osäkerhet. Beslutet är nu upphävt efter dialog med FSF och det får man tacksamt applådera. Kunskapen om FHV:s villkor verkar inte vara så stor bland landstingets handläggare. I skrivande stund ser det ljust ut med den statliga ersättningen till FHV. Man avser att utlysa en professur i FHV och börja beforska området. FHV-delegationen stöttar också föreningen ekonomiskt för att genomföra handledarkurser och vidareutbildning för företagsläkare vilket vi genomför i början på 2010, se separata annonser om detta. Det planerade internatet i oktober fick inställas på grund av för få deltagare. Vi kommer att försöka på nytt i februari och hoppas då att svininfluensa och allmän resurssvacka inte sätter hinder i vägen då du som företagsläkare verkligen behövs i detta. Alla som nu går kurser behöver handledning av kollega som gått utbildningen och ju fler vi är, desto bättre står vi rustade när den nya ST-utbildningen startar. Nu tätar ju mörkret omkring oss, men snart är det nytt år och lagom till våren kommer ett stort vårmöte. Planera in detta i din utbildningsplan för 2010! Vi hoppas samarbetet för en gemensam tidning kan fortsätta under nästa år. Jan Rosén Ordförande Företagssköterskan

2 Vi saknar DIG till handledarkursen februari 2010 Skynda på och anmäl dig! Du som är specialist i företagshälsovård har möjlighet att vara handledare för kollegor som genomgått den gamla utbildningen till företagsläkare. Det krävs 2 års handledning med godkänd handledare för att kunna ta ut en specialistexamen och kursen är en förutsättning för att verka som en godkänd handledare. Kursen ger dig en god grund att stå på som handledare och en verktygslåda att använda. Handledningens innehåll och pedagogik kommer att belysas tillsammans med gruppdiskussioner om etiska och yrkesmässiga frågeställningar. Kursen genomförs med mycket låg avgift under förutsättning att medel beviljas från FHV-delegationen, och den är öppen för alla företagsläkare oavsett medlemskap i föreningen. Det var för svårt att anordna detta i november 2009 troligen på grund av planering inför den nya influensan. Vi gör därför ett nytt försök. Utbildningen ger möjlighet att förnya kunskaper och färdigheter för att kunna arbeta med handledning av företagsläkare under en tvåårsperiod i syfte att dessa skall kunna få specialistexamen i företagshälsovård. Även den nya ST-utbildningens ändrade krav på handledning kommer att beröras. Innehåll och pedagogik skall belysas tillsammans med gruppdiskussioner om förutsättningar, etiska och yrkesmässiga frågeställningar. Rikliga tillfällen ges till fördjupande diskussioner om problemställningar i samband med handledningssituationen. Kursen genomförs med låg avgift under förutsättning att medel be- Se till att du går denna kurs eftersom du verkligen behövs för att handleda nya kollegor. Vi lyckades inte samla tillräckligt många i oktober, men hoppas tidpunkten är bättre vald nu. Datum februari Tid: Start kl torsdag och avslutning kl fredag. Plats: Läkarförbundet konferens, Kommendörsgatan 9, Stockholm. Antal platser: deltagare. Kostnad: kronor. I priset ingår 1 övernattning med helpension, utbildningsmaterial och kursintyg. Anmälan och frågor: Yvonne Krüger, telefon eller e-post yvonne.kruger@slf.se. Sista anmälningsdag 5 januari Vidareutbildning för handledare i mars 2010 Svenska företagsläkarföreningen avhåller sitt ordinarie fullmäktige möte torsdagen den 6 maj 2010 kl på Chalmers konferenscentrum i Göteborg. Enligt föreningens stadgar äger varje föreningsmedlem rätt att närvara och yttra sig vid mötet. viljas från FHV-delegationen, och den är öppen för alla företagsläkare oavsett medlemskap i föreningen. Datum: mars SFLF:s fullmäktigemöte 2010 Tid: Start kl torsdag och avslutning kl fredag. Plats: Läkarförbundet konferens, Kommendörsgatan 9, Stockholm. Antal platser: max 25 deltagare Kostnad: kronor. I priset ingår 1 övernattning med helpension, utbildningsmaterial och kursintyg Anmälan: Yvonne Krüger, telefon eller e-post yvonne.kruger@slf.se. Sista anmälningsdag 30 januari Motioner väckta av lokalavdelning eller enskild medlem ska vara styrelsen tillhanda senast den 10 februari I samband med fullmäktigemötet hålls vidareutbildningsdagar 5-7 maj i samarbete med Arbets- och miljömedicinska kliniken i Göteborg. Utförligt program presenteras senare. STYRELSE OCH KANSLI Ordförande Jan Rosén FM Högkvarteret Försvarsmedicin Banérgatan Stockholm Mobil: e-post: jan.rosen@sflf.net Vice ordförande Kerstin Marinko Previa AB Trädgårdsgatan 5A Uppsala Tel: Mobil: e-post: kerstin.marinko@previa.se Sekreterare Ragnhild Ivarsson- Walther Previa AB G:a Rådstugugatan Norrköping Tel: Mobil: e-post: Ragnhild.walther@telia.com Kassaförvaltare Mats Berg Sanofi-Aventis Feelgood Göteborg Mobil: e-post: matsberg@telia.com Bengt Lindén Bankhälsan Regeringsgatan Stockholm Tel: Fax: Mobil: e-post: bengt.l@bankhalsan.se Karin Nord Ådalshälsan Järnvägsgatan Kramfors Mobil: e-post: karin.nord@adalshalsan.se Birgitta Gottfries Dahlberg Kommunhälsan Eskilstuna Tel: e-post: birgittagd@hotmail.com SFLFs kansli Sveriges läkarförbund Yvonne Krüger Box Stockholm Tel: (vx ), Fax: Mobil: e-post: yvonne.kruger@slf.se 32 Företagssköterskan

3 För fyra år sedan skrev jag en artikel i tidningen Företagsläkaren, efter att en kollega fått erinran i HSAN för åsidosättande av tystnadsplikten i samband med en arbetsförmågebedömning. Önskemålet om arbetsförmågebedömningar med skriftlig dokumentation har sannolikt ökat i och med den nya rehabiliteringskedjans krav på ställningstagande till återgång i ordinarie arbete redan efter 90 dagar och ställningstagande till arbetsförmåga mot arbetsmarknaden i stort efter 180 dagar. Idag har många företagshälsovårdsföretag sannolikt utvecklat rutiner/ tjänster som uppfyller kraven i sekretesslagstiftningen. När företagsläkarna nu gästspelar i före tagssköterskornas tidning tyckte vi i styrelsen att detta ämne ändå var angeläget att lyfta igen. Här kommer därför den artikel jag skrev i Företagsläkaren nr 4/2005 i repris med några få justeringar. I tystnadspliktens gränsland arbetsförmågebedömning på önskemål av arbetsgivaren n n Alla som arbetar inom före tagshälsovården måste klara att hantera flera roller samtidigt, samt ge god service med bibehållen etik och iakttagande av gällande lagar och förordningar. Tydligast är detta när det gäller bedömning av en anställds hälsotillstånd i förhållande till arbetskrav. Många av oss arbetar med arbetsförmågeutredning/bedömning som ett led i arbetslivsinriktad rehabilitering. Det i grunden goda syftet är att ge ett medicinskt underlag till hjälp för den anställde och arbetsgivaren att finna lämpliga arbetsuppgifter. Vanligen beställs bedömningen av arbetsgivaren. Den anställde träffar alltid läkare och nästan alltid psykolog/beteendevetare och sjukgymnast/ergonom. UTVECKLADE TJÄNSTER Idag förekommer också mer utvecklade tjänster där en rehabiliteringssamordnare (ofta företagssköterska) tillsammans med arbetsgivaren och den anställde kartlägger hur arbetssituationen ser ut i praktiken och vilka möjligheter och svårigheter som finns. Läkaren har oftast ansvaret för att informera om syfte, utförande och återapportering. Bedömningen resulterar i en skriftlig rapport, som med den anställdes godkännande presenteras/överlämnas till arbetsgivaren i samband med ett rehabliteringsmöte. Två fall, där en person anmält företags läkare till HSAN för åsidosättande av tystnadsplikten i samband med arbetsförmågebedömning och där detta resulterade i disciplinpåföljd visar att vi här befinner oss i tystnadspliktens gränsland. I bägge fallen fanns en tydlig rehabiliteringspolicy hos kundföretaget, beställningen av arbetsförmågebedömningen var gjord i enlighet med denna policy och läkaren uppfattade att den anställde muntligt givit sitt godkännande till att arbetsgivaren fick ta del av resultatet. HSAN ansåg dock att det inte var tillräckligt visat, att de berörda lämnat sitt samtycke till att uppgifter lämnats ut till arbetsgivaren och att läkaren därmed åsidosatt tystnadsplikten. Läkaren hade, enligt HSAN, av oaktsamhet inte fullgjort sina skyldigheter. Felet bedömdes varken som ringa eller ursäktligt. Påföljd erinran. Det här visar hur svårt det är att bedöma var gränserna går och SFLF:s styrelse beslöt 2005 att försöka ta reda på vad som krävs. Vi talade med jurister både på Läkarförbundet och Socialstyrelsen. Enligt de lagstiftningar som styr tystnadsplikten inom hälso- och sjukvård krävs det att den berörda personen verkligen är helt införstådd med undersökningen, dess syfte samt vem som givit uppdraget. Ett muntligt medgivande gäller i princip, men kan vara svårt att hänvisa till vid tvist, därför rekommenderas skriftligt medgivande. En arbetsförmågebedömning anses vara en särskilt känslig fråga, som måste behandlas extra varsamt. DOKUMENTERA SAMTYCKE Det är således mycket viktigt att, så långt det är möjligt, försäkra sig om att den berörda personen verkligen är införstådd med syfte, utförande och återrapportering. Att man gjort detta ska vara dokumenterat i personens journal. Om arbetsförmågebedömningen återrapporteras skriftligt ska det framgå i rapporten vem som givit uppdraget och med vilket syfte. Det är också viktigt att den skriftliga bedömningen inte innehåller sekretessbelagd information utöver vad som krävs för att uppfylla angivet syfte. Den berörda personen ska ges möjlighet att läsa rapporten, få framföra eventuella synpunkter på innehållet och därefter skriftligt godkänna att arbetsgivaren får ta del av rapporten. Det här är bara en av många situationer i vår vardag där sekretess, etik och kundens önskemål på information delvis ställs mot varandra. Det är ett angeläget område att kontinuerligt studera närmare och skapa riktlinjer till stöd för oss som arbetar inom företagshälsovården och för våra kunder. Här har FSF, enskilda FHV-företag och yrkesföreningarna ett gemensamt ansvar att skapa best practice i tystnadspliktens gränsland. KERSTIN MARINKO Specialist i allmän medicin och företagshälsovård, företagsläkare sedan 25 år och vice ordförande i SFLF Företagssköterskan

4 Att ta ansvar Socialstyrelsen har börjat visa framfötterna med sin tillsyn av tillämpningen av Hälso- och sjukvårdslagen samt deras egna föreskrifter (God vård m.m.) genom att betona vårdgivarens och verksamhetschefens ansvar. Det har märkts i dagspressen genom tillsynsanmärkningar och vitesförelägganden inom främst området patientsäkerhet. Det finns all anledning att detta även kommer att betonas i öppenvård i framtiden. Det är ju inte ovanligt att någon annan personal än läkare är chef. Då måste en läkare ha som uppgift att svara för de områden där chefen inte har kompetens (MAL). n n Den enkät som vi genomförde i januari 2009 visade att var 10:e läkare även var verksamhetschef, men bara 32% hade ett lönetillägg för detta och 63% hade inte fått någon utbildning. Var tredje företagsläkare var medicinskt ledningsansvarig, bara 40% har ett lönetillägg och endast hälften har uppgiften skriftligt reglerad. OKUNNIGHET Jag vågar anta att okunnigheten om lagar och föreskrifter är ganska omfattande eftersom detta troligtvis inte tillhör den normala kvällslitteraturen. Risken att råka i trångmål och ställas till ansvar för något man inte begrep eller hade en aning om är alltså inte försumbar. Oavsett vem som utför olika arbetsuppgifter är det verksamhetschefen som enligt Hälso- och sjukvårdslagen är ansvarig för all verksamhet på sitt verksamhetsställe. 34 Företagssköterskan Foto: TOMMY HELLSTRÖM Kom till vårmötet 2010! n n På vårmötet träffas alla yrkesgrupper från före tagshälsovård och arbets- och miljömedicin i landet för att utbyta erfarenheter. Programmet, som du hittar på sidorna 15-19, i denna tidning har innehåll för alla smakriktningar med flera parallella spår! Onsdagen är mer forskningsinriktad, torsdag och fredag innehåller både teori och praktik, där det fortfarande finns goda möjligheter att anmäla en (kort) presentation inom området min praktik goda exempel från företagshälsovården. Det sociala programmet är väl anpassat till våren på västkusten! Planera in vårmötet, den 5-7 maj 2010 i Göteborg, som en del av Din fortbildning 2010! MATS BERG Ordförande i Västsvenska Företagsläkarföreningen AG Rehabkedjan n n Företagsläkarföreningen och Svenska Distriktsläkarföreningen har besluta skapa en arbetsgrupp som skall beskriva den för patientens bästa optimala arbetsformen för rehabiliteringskedjan genom samverkan mellan primärvård och företagshälsovård oavsett politiska eller ekonomiska styrinstrument och redovisa lämpliga former för samarbetsmodeller. Gruppen kommer att arbeta under våren 2010 med frågor i rehabiliteringsprocessen.

5 viktiga begrepp att reda ut Tre begrepp bör man till en början reda ut Vårdgivare Verksamhetschef Medicinskt ansvarig läkare (MAL) Jag skall försöka klargöra dessa utförligare. VÅRDGIVARE är den som ger vård. I stat, kommun och landsting är det organisationen som skall utse någon som svarar för uppgiften. I privat verksamhet kan det vara ett aktiebolag, enskild firma eller enskild person (t.ex. läkare, sköterska eller sjukgymnast) som bedriver en mottagning. Vårdgivaren har att utse en verksamhetschef som skall svara för vården på verksamhetsstället. Vårdgivaren skall också ansvara för att ett ledningssystem finns och utforma rutiner för att bedriva god och patientsäker vård. VERKSAMHETSCHEF ansvarar enligt HSL för all verksamhet på sitt verksamhetsställe. Det är ju lite oturligt att man i sjukvårdssammanhang valt samma begrepp som finns i övrigt i näringslivet, då man inom hälso- och sjukvården måste befatta sig med så många fler lagar och förordningar, vilket många inte har en aning om. Det finns anledning att fundera över denna roll inom FHV. Det är ju inte ovanligt att någon annan personal än läkare är chef. Dennes ansvar över den medicinska verksamheten är odelat och inte kan delegeras, även om denne är ekonom, administratör, sköterska, ergonom eller beteendevetare. I alla dessa fall måste en läkare ha som uppgift att svara för de områden där chefen inte har kompetens (MAL). MAL svarar för och utformar rutiner och handlingsplaner som gäller för medicinsk vård och behandling inom de områden där verksamhetschefen inte har kompetens enligt lagar och förordningar. Många kollegor har tagit på sig detta utan att ha kunskap om omfattningen och det egna ansvar som onekligen följer med uppdraget. Det är viktigt att ha nedskrivet vilka uppgifter man tar på sig och att det finns planerad arbetstid för att hinna med dessa. Om man finner att ens egen uppfattning inom dessa områden strider mot verksamhetschefens utformning av hälsokontroller, sjukvårdande behandling eller liknande uppstår eventuellt ett läge där man inte kan kvarstå som ansvarig enligt Hälso- och sjukvårdslagen eller LYHS. Verksamheten kan då inte längre bedrivas, om inte en annan läkare tar på sig rollen! Om detta läge uppkommer bör reglerna vara kända för båda parter verksamhetschef och läkare. Med tanke på den grunda utbildning många har i juridiska frågor kan detta skapa förvirrande och rent felaktiga situationer. HUR SKALL JAG GÖRA? Tar man på sig ett uppdrag som verksamhetschef eller MAL bör man tänka på följande: Skaffa utbildning och kunskap om de lagar och föreskrifter som gäller. Uppdraget skall rimligen innefatta ett definierat lönetillägg. Arbetstid skall reserveras för uppdraget. Kom i förväg överens om hur uppdraget skall avslutas. Se till att omfattningen definieras i ett skriftligt avtal (MAL). Det finns mycket att fundera över i områden som ibland verkar självklara. Jag har här försökt sammanfatta något som jag hoppas kan väcka frågor och funderingar hos dig som läsare. JAN ROSÉN Ordförande Referenser 1982:763 Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 1988:531 Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) SOSFS 2005:12 Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Metodicum frågeformulär - Det nya arbetslivet Vi tyckte att något saknades! Dagens arbetsliv gick helt enkelt inte att undersöka, teorierna om vad som är viktigt i ett företag var inte kompletta. Stressforskningsinstitutet har därför hjälpt oss fylla i luckorna. Psykosociala faktorer i dagens arbetsliv mäts och sammanställs med vår enkät Det nya arbetslivet, ett verktyg för företag/organisationer som vill gå från Good till Great. Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet som varit vetenskaplig rådgivare till utvecklingsgruppen: Det har varit spännande att följa utvecklingen av detta verktyg som i många avseenden innebär ett nytänkande, men också att man sätter in gamla arbetsmiljömodeller i ett nytt sammanhang och kompletterar dem med nya frågor. Metodicum AB, Gärdesvägen 10, Degerfors, tfn , fax , utbildning@metodicum.se, Företagssköterskan

6 - så här ä En stärkt företags Under slutet av hösten har arbetet med att ta fram en plan B för statens stöd av företagshälsovården gått in i ett avgörande skede. Regeringen väntas fatta beslut om en förordning om stöd till tidiga insatser inom företagshälsovården nu i december. När detta skrivs är det alltså inte klart hur det blir men vi har intervjuat Lars Hjalmarson, som är vd för FSF och den som arbetat intensivt med denna fråga. Varför kommer det här först nu? Vi har nu arbetat från FSF i över tre år med att skapa bättre förutsättningar för företagshälsovården att komma in mycket tidigt i sjukskrivningsprocessen, säger Lars Hjalmarson. Först handlade det om att få upp företagshälsovården på den politiska banan och placera den i arbetslinjen. En del i detta var en företagshälsovård på tre ben där staten, landstingen och arbetsgivarna skulle finansiera en tredjedel var av sjukvården i företagshälsovården. En ramöverenskommelse träffades mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting under 2008 om en delad finansiering för sjukvård i företagshälsovården. Som nu är känt lyckades vi inte få med något landsting (med ett undantag) på att förverkliga detta och från FSF:s sida började vi i slutet av 2008 att ta fram en plan B. Det är resultatet av detta arbete med plan B som nu väntas gå i mål. Vi har av flera skäl valt att, till skillnad från Lars Hjalmarson i våras, inte informera om hur arbetet fortskridit och hur förslagen utvecklats. Även om vi nu på, i stort sett, alla punkter fått en bra utveckling så finns det in i det sista sådant som kan omkullkasta processen. Jag vill därför betona att inget är klart förrän bläcket är torrt. Vad innebär det här för företagshälsovården? Det innebär att vi får ett statligt stöd som gör prislappen till våra kunder billigare för mycket tidiga insatser i sjukskrivningsprocessen. All erfarenhet och kunskap visar att ju tidigare vi kan sätta in olika insatser i en sjukdomsperiod, desto större är chanserna att lyckas. I många fall kommer företagshälsovården idag in för sent, ofta när flera månader har gått och då är möjligheterna att lyckas sämre. Är det inte bättre med förebyggande och främjande insatser? Absolut, men det finns ingen motsättning mellan tidiga insatser i sjukskrivningsprocessen och förebyggande arbete, snarare tvärtom, de är varandras förutsättningar. Genom den kunskap vi får i ett tidigt skede av sjukskrivningen på en arbetsplats kan vi ge bättre och snabbbare förslag på förebyggande och främjande insatser. Det unika med företagshälsovården är att vi har flera perspektiv. Jag skulle vilja sammanfatta det övergripande syftet med företagshälsovård i två meningar. Det ena handlar om att främja och stödja utvecklingen av en säker, hälsosam och långsiktigt hållbar produktivitetsutveckling i arbetslivet. Det andra handlar om att genom tidiga insatser och i nära anslutning till arbetet främja och stödja återtagande av arbetsförmåga hos anställda. är läkarbesök orsakat av sjudom och där frågan om påverkan på arbetsförmågan kommer upp. Läkarbesöket behöver inte medföra en sjukskrivning för att stödet ska utgå det vore ju kontraproduktivt men det ska inte heller handla om återkommande läkarkontroller. Det andra stödet avser kostnader för medicinsk service som nu på detta sätt blir nationellt och lika över landet. Sedan ges ett lite större stöd för insatser som kan kallas för underlag och stöd för återgång i arbete. Här handlar det om att göra en bedömning av arbetsförmågan i relation till nuvarande arbete, behov och möjligheter till anpassning på arbetsplatsen /-uppgifterna, en prognos med avstämning för återgång och arbetsgivarens godkännande. Kommer landstingen att sätta käppar i hjulet även för detta? Nej, landstingen är med detta förslag inte längre inblandade. Däremot kommer de att tjäna på det här. Landstingen slipper kostnader för en del läkarbesök och även en del kostnader för medicinsk service. Sedan förutsätter statens stöd att också arbetsgivarna skjuter till minst lika mycket så blir de inblandade som de stora arbetsgivare de är. Är du nöjd med det här förslaget? Förslaget är på samtliga punkter betydligt bättre jämfört med det förslag som fanns från i somras och som skulle prövas av EU. Genom denna förändring behövs överhuvud taget ingen avstämning med EU. Det totala stödet motsvarar endast ca 12-14% av dagens omsättning i branschen, men är med nuvarande utformning tämligen välriktat. Sammantaget ser det alltså ganska bra ut och det finns anledning till viss optimism. Dock, det finns alltid krafter som vill något annat och inget är klart förrän beslut är fattat. Vad är det för insatser som staten avser stödja? Det är i huvudsak tre typer av insatser. För det första ges ett mindre stöd för vissa läkarbesök hos företagshälsovården. Det 36 Företagssköterskan

7 hälsovård r det tänkt Förslaget ett stöd i fyra delar Regeringen väntas besluta om ett stöd till tidiga insatser i företagshälsovården under december i form av en förordning. Den väntas gälla från årsskiftet 2009/10. När detta skrivs är det alltså fortfarande inte klart. Huvudsakligen består förslaget av fyra delar: l Ett mindre stöd för vissa läkarbesök vid företagshälsovården. l Ett lite större stöd för insatser som kan kallas underlag och stöd för återgång i arbete. Dessa insatser ska ske inom en viss tid av en sjukdomsperiod. l Ersättning för kostnader för medicinsk service. l Ett litet grundbidrag per ansluten, eventuellt med en småföretagarprofil. Det finns också klara skrivningar om kompetenskrav på den företagshälsovård som ska godkännas. Det handlar om dels krav på kunskap om arbetsplatsen och dels krav på bred professionell kompetens. Huvuddelen av stödet är relaterat till vad som produceras alltså produktionsersättning. Eftersom det totala stödet är begränsat kommer det att finnas takkonstruktioner för hur många insatser exempelvis per 1000 anslutna som stödet maximalt kan omfatta. Stödet förutsätter också att arbetsgivarna svarar för en minst lika stor insats som staten. Huvuddelen kommer att utbetalas efter redovisning halvårsvis i efterskott. Företagssköterskan

8 Riskbruksprojektet fyller 6 år! n n Riskbruksprojektet har nu snart pågått i sex år. Sedan två år tillbaka har det sin hemvist i Folkhälsoinstitutet. Projektet består numera av flera delprojekt: Företagshälsovård/Arbetsliv, Primärvård, Mödravård, Barnhälso vård, Sjukhus, Universitet och högskolor, Motiverande samtal och sedan ett år tillbaka även Tobak (primärvård). Många av oss inom företagshälsovården har deltagit i projektets fördjupningsutbildningar i riskbruk, biologiska markörer och MI (motiverande samtalsmetodik). Glädjande nog ser vi också ett stadigt växande intresse från arbetslivets sida att våga ta i alkoholfrågorna innan det blivit rehabiliteringsfall och man är nödd och tvungen. Föreläsningar och seminarier om riskbruk erbjuds arbetsgivarna både via Riskbruksprojektet, men alltmer via de enskilda företagshälsorna, i takt med att den egna personalen utbildats i riskbruksmodellen. Screening för alkoholvanor gör med Audit-formuläret och CDT-blodprovet. För den som screenar positivt erbjuds en kort rådgivning, vars huvudsyfte är att den enskilde själv ska reflektera över sina alkoholvanor och motiv att förändra dem. Inte som vanligen skett genom åren när vi doktorer säger till vår patient vad han/hon ska göra, eller inte göra. Individen blir på detta sätt själv ansvarig för förändringen och förutsättningen att den ska lyckas ökar mångfalt. Riskbruksscreening ingår numera som en självklar del i företagshälsovårdens tjänster och används särskilt vid hälsoundersökningar där man samtidigt diskuterar andra livsstilsvanor. Modellen är också mycket användbar vid enskilda medicinska konsultationer. Vad ser man för resultat av riskbruksmetoden, dvs screening och kort rådgivning? NNT (numbers needed to treat) ligger på 1/8, dvs av åtta personer som screenar positivt kommer en att upphöra eller minska sin konsumtion till riskfri nivå, vilket får anses som ett mycket gott behandlingsutfall när det gäller medicinska åtgärder. Hälsoundersökning/ Medicinsk konsultation U Hermansson & A Helander 2004 Riskbruksmodellen beskrivs enkelt i denna bild. Riskbruksmodellen UTBILDNINGARNA Många inom företagshälsovården, framförallt sköterskor och läkare, har deltagit i fördjupningsutbildningar som projektet erbjuder. Linköpings universitet har tillsammans med Folkhälsoinstitutet gjort en 3-årsuppföljning av projektet. Projektet är ett regeringsuppdrag med bland annat målsättning att genomföra utbildningar för att öka det alkoholpreventiva arbetet inom hälso- och sjukvård, inklusive företagshälsovården. Resultaten från undersökningen presenterades i september Undersökningarna gjordes i form av enkäter, såväl 2005 (baslinje) som en uppföljande enkät Ur resultaten framkommer att 68% av företagsläkarna mellan deltagit i någon form av utbildning i alkoholfrågor. 79% av läkarna diskuterar alkoholfrågor med sina patienter 2008, vilket är en signifikant högre andel jämfört med Det är en bra siffra, men som förstås kan bli högre. Man tycker också att man blivit bättre på att både initiera samtal kring alkohol och att man numera gör det på ett nytt sätt. Läs mer om resultaten på ERFARENHETSUTBYTE Fördjupningsutbildningen för oss företagsläkare är på två dagar och bedrivs i internatform. Internatformen gör att det blir möjlighet att umgås och ha ett erfarenhetsutbyte både av yrkesmässig karaktär och kring andra frågor, vilket vi som yrkes grupp så väl behöver. Under kursdagarna har vi också en ordentlig genomgång av biologiska markörer för alkohol. Vilket laboratorieprov visar vad? Vad är sensitivitet och specificitet för de olika proverna? För många av oss är det här en nyttig genomgång för flertalet var det ju länge sen vi snurrade runt i citronsyra cykeln! En dag ägnas åt motiverande samtalsmetodik. Kvällen ägnas åt mer eller mindre kluriga frågor i form av en tipspromenad som täcker helt andra ämnesområden. Vi avslutar dag 1 med en god middag tillsammans. Projektet är planerat fortgå under I vilken regi och under exakt vilka former arbetet ska bedrivas vidare är i skrivande stund oklart. Många medarbetare i företagshälso Screening AUDIT-formuläret Blodprov för alkoholmarkören CDT Rådgivning öka minska samma vården har nu den kompetens som behövs för att bedriva arbetet på den egna hälsan. Självklart kommer en kontinuerlig kompetensutveckling i riskbruksarbete behövas, precis som inom övriga områden vi jobbar med. Viktigt är att de olika professionerna inom hälsan samverkar i arbetet, ingen kedja är som bekant starkare än den svagaste länken. PLANER FÖR 2010 Vad planeras för Riskbruksprojektet FHV/ Arbetsliv under 2010? För företagsläkarna ges fördjupningsutbildningsutbildningar 14-15/4 och 29-30/9. Den 10 mars blir det en återträff för de företagsläkare som gått fördjupningsutbildning. Temat för den dagen blir erfarenhetsutbyte kring riskbruksarbetet och ytterligare fördjupning kring biologiska markörer. För FHV-teamen är fördjupningsutbildningen på 2+1 dag. Dessa utbildningar kommer att erbjudas vid två tillfällen under Företagsläkare är förstås välkomna att delta även i denna. Dessutom planeras en gemensam nätverksträff för alla som gått någon form av fördjupningsutbildning, samt en coachträff för dem som fungerar som coacher ute i landet. Välkommen till 2010 års utbildning och jag välkomnar särskilt Dig som jobbar som företagsläkare att delta i fördjupningsutbildningen för företagsläkare. Läs mer om utbildningarna och anmäl dig på RAGNHILD IVARSSON WALTHER Företagsläkare och projektledare Riskbruksprojektet FHV/Arbetsliv. 38 Företagssköterskan