SSG Elansvarsträff 2016 Knivsta 30 november 1 december

Transkript

1 SSG Elansvarsträff 2016 Knivsta 30 november 1 december

2 Innehåll Nya elsäkerhetslagstiftningen, Kim Reenaas Elsäkerhetsföreskrifterna - Johan Lidbaum och Peter Lindberg Tillsyn och brister Tomas Åberg Överblick elsäkerhet - Kim Reenaas

3 NYA ELSÄKERHETSLAGSTIFTNINGEN Kim Reenaas

4 Upplägg Obligatorisk del Vad har hänt sedan sist vi sågs? Vad vill NI prata om? Nya elsäkerhetslagen De olika rollerna i lagstiftningen vem gör vad? Vilket företag ska ha ett egenkontrollprogram och hur vet man om man ska vara registrerad? Ansvaret för utförande

5 VAD HAR HÄNT SEDAN SIST?

6 Ett händelserikt år! - Ny elsäkerhetslag beslutad! - Förslag till nya ELSÄK-FS remitterade och snart färdigbehandlade - Handbok till elinstallationsföretagen publiceras inom kort - Massor av pågående och kommande aktiviteter i branschen

7 Nya regler för att utföra elinstallationer! Den 1 juli 2017 kommer en ny elsäkerhetslag att träda ikraft! De bestämmelser som idag finns i 9 kapitlet ellagen, starkströmsförordningen, elinstallatörsförordningen, och elmaterielförordningen kommer att finnas i den nya elsäkerhetslagen med tillhörande förordning. ESL = elsäkerhetslagen

8 Det nya elsäkerhetsregelverket LAG (SFS) 1 juli Ny elsäkerhetslag Det nya elsäkerhetsregelverket består alltså av lag, förordning och myndighetsföreskrifter. FÖRORDNING (SFS) MYNDIGHETS- FÖRESKRIFTER (ELSÄK-FS) Ny elsäkerhetsförordning Befintliga och förslag till nya ELSÄK-FS Idag är det bara den nya elsäkerhetslagen som är färdigställd. Nya ELSÄK-FS finns också ute på remiss. Ny elsäkerhetslag (2016:732) Förslag till nya ELSÄK-FS

9 Vad ska vi prata om nu?

10 DEN NYA ELSÄKERHETSLAGEN

11 Från överinseende till företagaransvar

12 Krav på elinstallationsföretag Företaget har ansvaret för utförandet av elinstallationsarbete är utfört enligt kraven Företaget ska ha ett egenkontrollprogram Företaget ska se till att elinstallationsarbetet endast utförs av elinstallatörer eller personer som omfattas av egenkontrollprogrammet Företaget ska ha minst en elinstallatör för regelefterlevnad Företag som utför elinstallationsarbete på annans anläggning ska registrera sin verksamhet hos Elsäkerhetsverket

13 Krav på utförande 26 ESL Elinstallationsarbete ska utföras på ett sådant sätt att anläggningen ger betryggande säkerhet mot personskada och sakskada. Det finns ett allmänt krav på utförandet i elsäkerhetslagen som gäller alla som utför elinstallationsarbete Denna bestämmelse kommer att kompletteras med ytterligare bestämmelser i tillhörande förordning eller myndighetsföreskrifter

14 Kravet på egenkontrollprogram 24 punkten 1 ESL Ett elinstallationsföretag ska utöva egenkontroll över arbetet enligt ett egenkontrollprogram som säkerställer att elinstallationsarbete utförs enligt de krav som ställs i denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen Egenkontrollen är företagets egna system för att se till att elinstallationsarbeten utförs i enlighet med de krav som gäller. Arbetet med egenkontroll ska bedrivas fortlöpande och systematiskt. Egenkontrollprogrammet ska vara anpassat utifrån företagets verksamhet. Elsäkerhetsverket kommer att ge ut kompletterande föreskrifter om vad egenkontrollprogrammet ska innehålla.

15 Krav på vem som utför 24 punkten 2 ESL Ett elinstallationsföretag ska se till att elinstallationsarbete endast utförs av en elinstallatör eller av någon som omfattas av företagets egenkontrollprogram Företaget har ett särskilt ansvar för att se till att det elinstallationsarbete utförs av rätt personer! Både personen som utför arbetet och företaget gör alltså fel vid obehörigt installationsarbete.

16 Kravet på att ha minst en elinstallatör för regelefterlevnad 23 ESL Ett elinstallationsföretag måste ha minst en auktoriserad elinstallatör som ska verka för att verksamheten bedrivs i enlighet med denna lag och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Kravet säkerställer att alla företag har tillgång till sådan kompetens som krävs för att företaget ska kunna arbeta med regelefterlevnad. Kravet innebär att det i alla företag ska finnas en särskild funktion: Elinstallatörer för regelefterlevnad Det är företaget som ska utse vem eller vilka personer som ska ha denna funktion. Elinstallatörer får inte denna roll bara för att de är elinstallatörer!

17 Krav på registrering 25 ESL Ett elinstallationsföretag som ska utföra arbete på andras anläggningar ska anmäla detta till tillsynsmyndigheten. Anmälan kan göras för alla slag av elinstallationsarbeten eller för visst slag av sådant arbete. Arbetet får inte påbörjas förrän anmälan har gjorts. Anmälan (registrering hos Elsäkerhetsverket) behöver inte göras för varje gång man utför ett arbete åt någon annan anmälan görs en gång för de typer av arbete man utför. Anmälan kommer att kunna göras på Elsäkerhetsverkets webbplats från januari 2017.

18 DE OLIKA ROLLERNA VEM GÖR VAD

19 Elsäkerhetslagens ansvarstyper Ska se till att den elektriska utrustningen uppfyller gällande krav, se 16 ESL Får inte visa sig vara oskicklig eller försumlig vid utförande av elinstallationer eller på annat sätt uppenbart olämplig, se 44 ESL Elinstallatör Tillverkare, importörer, distributörer och installatörer? Elinstallationsföretag Alla Förbud att utföra elinstallationsarbete om man inte är elinstallatör eller arbetet utförs inom ett företags egenkontrollprogram, se 27 och 48 ESL Ska se till att anläggningen är säker och att arbete utförs på rätt sätt och av rätt personer m.m., se 6-15 ESL Anläggningsinnehavare Innehavare och användare av utrustning Ska se till att utrustningen används och underhålls på rätt sätt samt att arbete på utrsustningen utförs på rätt sätt och av rätt personer, se ESL

20 Vilka aktörer och moment omfattas av särskilda regler? Elsäkerhetslagen ställer krav på elinstallationsföretaget Arbetsmiljölagen och elsäkerhetslagen ställer krav på själva arbetet Elsäkerhetslagen ställer krav på anläggningsinnehavaren

21 Ny modern och ändamålsenlig reglering ANLÄGGNINGEN FK och SK EKP SAM Anläggningen ska vara utförd enligt gällande regler Företagens systematiska arbete för att säkerställa att anläggningen, utförandet och arbetet uppfyller kraven! Elinstallationsarbetet ska utföras enligt gällande regler UTFÖRANDET ARBETET Arbetet ska ske under vissa förutsättningar

22 Vem gör vad när det gäller utförandet? Fortlöpande kontroll Särskild kontroll Utförande, dokumentation, märkning Kontroll före ibruktagande Utförande Egenkontrollprogram Registrering Verksamhetstyper Elinstallatör för regelefterlevnad Auktorisation Villkor för auktorisationen

23 Vid brister ska anläggningen åtgärdas den som gör det arbetet är ett elinstallationsföretag Vi utför elinstallationer Elinstallationsarbetet ska utföras så att Anläggningen blir utförd enligt god elsäkerhetsteknisk praxis m.m. HÄNVISNINGAR 26 ESL, 2 kap. 2 ELSÄK-FS 2017:2 Vad gör ditt företag? Vi utför dokumentation, märkning och varselmärkning Vi är anläggningsinnehavare Elinstallationsföretaget ska upprätta dokumentation och märka anläggningen i enlighet med Elsäkerhetsverkets föreskrifter Inga krav i lag, förordning eller föreskrifter! Anläggningen ska vara utförd enligt god elsäkerhetsteknisk praxis m.m. Anläggningen ska ha den dokumentation och märkning 2 kap. 3 ELSÄK-FS 2017:2 ELSÄK-FS 2008:1 3 kap. 8 ELSÄK- FS 2008:1 och ELSÄK-FS 2008:2 Anläggningen ska kontrolleras så att den fortsatt är säker 6 ESL och ELSÄK-FS 2008:3

24 VILKET FÖRETAG SKA HA EGENKONTROLLPROGRAM OCH NÄR BEHÖVS EN REGISTRERING?

25 AVTAL Huvudentreprenör Anläggningsinnehavarare Företag Elinstallationsföretag A Elinstallationsföretag B Elinstallationsföretag C Elinstallationsföretag C

26 Några exempel Symbolen visar vilken organisation som ska ha ett egenkontrollprogram och en elinstallatör för regelefterlevnad Symbolen visar om företaget behöver registrera sig hos Elsäkerhetsverket

27 Exempel 1 Koncern Anläggning A Anläggning B Serviceavdelning elinstallation Alla enheter har egna org.nr.

28 Exempel 2 Koncern Anläggning A Anläggning B Serviceavdelning Serviceavdelning elinstallation Alla enheter har egna org.nr.

29 Exempel 3 Koncern Anläggning A Anläggning B Servicebolag elinstallation Alla enheter har egna org.nr.

30 Exempel 4 Bolag B Delägare Anläggning A Serviceavdelning elinstallation Alla enheter har egna org.nr.

31 Exempel 5 Koncern Bolag B Anläggning A Servicebolag elinstallation Alla enheter har egna org.nr.

32 Exempel 6 Koncern Anläggning A Servicebolag Underentreprenör Utländsk eller svensk elinstallation Alla enheter har egna org.nr.

33 Alla relationer bygger inte på avtal Elinstallationsföretagets uppgifter - Ta reda på vilka förutsättningar som råder för arbetet så att utförandet blir rätt - Utföra elinstallationsarbetet på rätt sätt - Utföra arbetet i enlighet med företagets egenkontrollprogram - Se till att bara personer med auktorisation som elinstallatör eller personer som omfattas av företagets egenkontrollprogram faktiskt utför elinstallationsarbetet Anläggningsinnehavarens uppgifter - Se till att anläggningen är säker - Åtgärda anläggningen om brister upptäcks - Ge elinstallationsföretaget den information om anläggningen och arbetet som behövs - Kontrollera att den som utför elinstallationsarbete på anläggningen finns i Elsäkerhetsverkets register över elinstallationsföretag

34 ANSVAR FÖR UTFÖRANDET

35 ANSVAR Vad är ansvar? ANSVARSUTKRÄVANDE KRAV NÅGOT TILLSYNSOBJEKT NÅGON ANNAN ska se till att objektet uppfyller kraven NÅGON OBJEKTSANSVARIG AB

36 När gäller ansvar Skilj på brist och skada FEL/BRIST SKADA Elsäkerhetsregelverket hanterar först och främst konsekvenser vid upptäckta brister (skada = indikation på brist) SkL och de flesta delar av BrB hanterar konsekvenser vid inträffad skada (brist = risk för skada)

37 Civilrättsligt ansvarsutkrävande Skadestånd eller andra krav av motpart Ansvar för att verksamheten bedrivs enligt gällande regler Straffrättsligt ansvarsutkrävande Åklagare väcker åtal vid brott Tillsynsmyndigheten beslutar om förelägganden eller förbud vid brister Offentligrättsligt ansvarsutkrävande

38 Vad är skillnaden? KONSEKVENSER VID AVTALSBROTT handlar i regel om - Upphörande av relationen - Ekonomiska ersättningar av olika slag OCH ÄR ALLTID FÖRHANDLINGSBART! Civilrättsligt ansvarsutkrävande STRAFF handlar i första hand om att en brist eller orsakad skada ska tillrättavisas Straffrättsligt = går ej att läka i efterhand ansvarsutkrävande = kräver uppsåt/oaktsamhet = företag får inte böter och fängelse det får personer Ansvar för att verksamheten bedrivs enligt gällande regler TILLSYN handlar i första hand om att en brister ska rättas till = går att läka i efterhand (frivilliga Offentligrättsligt åtgärder) ansvarsutkrävande = sanktionen riktas mot objektsansvarig oavsett om det är en privatperson eller ett företag

39 Vilka ansvarstyper är relevanta när det gäller anläggningens utförande?

40 SkL BrB Avtal ArbetsmiljöL Elsäkerhetslagen De som utför elinstallationsarbete X X X - X X X X - - Andra som arbetar i egenkontrollprogrammet Anläggningsinnehavaren X X X X X AB Elinstallationsföretaget X X X X X Elinstallatören för regelefterlevnad X X X - X

41 Elsäkerhetsregelverket 6 elsäkerhetslagen Den som innehar en starkströmsanläggning ska se till att det fortlöpande kontrolleras att anläggningen ger betryggande säkerhet mot personskada och sakskada ELSÄK-FS 2008:1-3 Anläggningen ska vara utförd AB Elinstallationsarbete Elinstallationsarbete 26 elsäkerhetslagen Elinstallationsarbete ska utföras på ett sådant sätt att anläggningen ger betryggande säkerhet mot personskada och sakskada. ELSÄK-FS 200X:X Arbetet ska utföras, dokumenteras och märkas enligt ELSÄK-FS 2008:1-3

42 Frågor?

43 Elsäkerhetsföreskrifterna Johan Lidbaum och Peter Lindberg

44 Krav på elinstallationsföretag och utförande SSG elansvarsträff 29 november 2016 Johan Lidbaum

45 Varför myndighetsföreskrifter? EJ FÄRDIG!!! Detaljkrav Behövs det alltid? Används bara om Detaljkrav behövs, och Alla måste göra likadant Effekt av föreskrifter Tydligt = förenkling för vissa, inte för alla Förutsebart Stöd

46 Tre nya föreskrifter

47 Krav på elinstallationsföretag Företaget har ansvaret för utförandet av elinstallationsarbete är utfört enligt kraven Företaget ska ha ett egenkontrollprogram Företaget ska se till att elinstallationsarbetet endast utförs av elinstallatörer eller personer som omfattas av egenkontrollprogrammet Företaget ska ha minst en elinstallatör för regelefterlevnad Företag som utför elinstallationsarbete på annans anläggning ska registrera sin verksamhet hos Elsäkerhetsverket

48 UTFÖRANDE M.M. Ej elinstallationsarbete 26 ESL Elinstallationsarbete ska utföras på ett sådant sätt att anläggningen ger betryggande säkerhet mot personskada och sakskada.

49 EGENKONTROLLPROGRAM 24 punkten 1 ESL Ett elinstallationsföretag ska utöva egenkontroll över arbetet enligt ett egenkontrollprogram som säkerställer att elinstallationsarbete utförs enligt de krav som ställs i denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen

50 Elinstallationsverksamheten i företaget och organisationen för detta, 3 kap. 4, 7 Elinstallationsverksamheten (4 ) Eftersom kraven bara gäller för det som är elinstallationsarbete måste egenkontrollprogrammet ta sin utgångspunkt i vilken egenkontrollpliktig verksamhet som faktiskt finns i organisationen. BILD Organisation (7 ) Omfattningen beror väldigt mycket på hur omfattande elinstallationsverksamheten är och hur arbetsuppgifterna fördelas i ditt företag. Vissa kan ha en hel avdelning för regelefterlevandefrågor med särskild organisation kring t.ex. kontroller och uppföljning m.m.

51 Rutiner vid utförande av elinstallationsarbete, 3 kap Planering (8-10 ) Syftet med kartläggningen är att du ska kunna bedöma hur arbetet på elanläggningen ska utföras och vilka regler som gäller för det. Kontroll (12-13 ) Det är genom kontrollerna av det utförda arbetet som organisationen ska upptäcka och åtgärda fel som uppstått under arbetet så att arbetet, när det är klart, uppfyller kraven.

52 Fortlöpande arbete med egenkontrollen, 3 kap För att ett egenkontrollprogram ska vara effektivt och ändamålsenligt måste det hållas aktuellt. Anpassningar och utveckling av egenkontrollprogrammet behöver exempelvis göras om ni upptäcker att det finns brister i befintliga rutiner m.m. om verksamheten förändras, om ni exempelvis börjar utföra arbete som ni inte har redovisat i ert egenkontrollprogram om ni hyr in personal.

53 ANSVAR FÖR BEHÖRIGT UTFÖRANDE 24 punkten 2 ESL Ett elinstallationsföretag ska se till att elinstallationsarbete endast utförs av en elinstallatör eller av någon som omfattas av företagets egenkontrollprogram Har vi rätt att utföra arbetet och den kompetens som krävs(3 kap.11 ) Denna del i egenkontrollprogrammet handlar om att ditt företag ska ha en rutin, metod eller liknande som säkerställer att det innan ett arbete påbörjas kontrolleras att den person som tilldelas att utföra ett visst elinstallationsarbete har den kompetens som företaget bedömt nödvändig. Eftersom ditt företag har ett särskilt ansvar för att ingen inom organisationen utför obehöriga elinstallationsarbeten ingår detta också i egenkontrollprogrammet, om rutinerna omfattar ovanstående medför att man faktiskt uppfyllt 24 punkten 2 ESL.

54 23 ESL ELINSTALLATÖR FÖR REGELEFTERLEVNAD/ VERKSSAMHETSTYPER Ett elinstallationsföretag måste ha minst en auktoriserad elinstallatör som ska verka för att verksamheten bedrivs i enlighet med denna lag och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Kopplar ihop auktorisationens omfattning och och typ av elinstallationsarbete som utförs

55 REGISTRERING 25 ESL Ett elinstallationsföretag som ska utföra arbete på andras anläggningar ska anmäla detta till tillsynsmyndigheten. Anmälan kan göras för alla slag av elinstallationsarbeten eller för visst slag av sådant arbete. Arbetet får inte påbörjas förrän anmälan har gjorts.

56 Auktorisation som elinstallatör

57 Elsäkerhetslag (2016:732) 20 ESL Den som har tillfredsställande utbildning och praktisk erfarenhet och är lämplig ska efter ansökan ges auktorisation som elinstallatör. Auktorisation ges för alla slag av elinstallationsarbeten eller för visst slag av sådant arbete. Elsäkerhetsverket har översatt slag av arbete till verksamhetstyper. Dessa framgår av föreskrifter om krav på elinstallationsarbete och elinstallationsföretag. De auktorisationstyper som finns bygger på verksamhetstyperna och ärver behörigheternas omfattning.

58 Auktorisationer

59 Ansökningsmöjligheter Ansökan med förvärvade meriter Krav på utbildning och praktisk erfarenhet.förs över med några mindre förändringar. Erkännande av yrkeskvalifikationer Hänvisning till lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer.

60 Annat arbete med el annat arbete med el som omfattas av något av kunskapsområdena i bilaga 1 eller 2 Öppnar bland annat för: Projektering Konstruktion Kontroll M fl

61 Kontaktinformation Telefon: (Växel) E-post: Använd gärna vår funktion Frågor och svar på webben! Fragor-och-svar/

62 Vad är elinstallationsarbete? SSG Elansvarsträff, 30 november Peter Lindberg Nova Park Conference, Knivsta 2016

63 Ordförklaringar elsäkerhetslagen (2016:732) Definitionen av elinstallationsarbete finns i elsäkerhetslagen. 4 Med elinstallationsarbete avses i denna lag arbete som avser 1. att utföra, ändra eller reparera en elektrisk starkströmsanläggning, 2. att fast ansluta en elektrisk utrustning till en starkströmsanläggning, eller 3. att koppla loss en elektrisk utrustning från en starkströmsanläggning som utrustningen är fast ansluten till.

64 Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om elinstallationsarbete

65 Varför föreskrifter och allmänna råd? Föreskrifter om elinstallationsarbete Krävs för att göra vissa undantag från kravet på de som utför vissa typer av elinstallationer (undantag från kraven på elinstallationsföretag vid yrkesmässigt utförande och undantag från krav på auktorisation vid privat utförande) Observera att utförandekraven m.m. gäller dessa arbeten Allmänna råd till 4 elsäkerhetslagen Syftar till att förenkla och ensa tillämpningen av regelverket genom att synliggöra hur man tolkar vad som är elinstallationsarbete och inte. Observera att inga ändringar har gjorts av innehållet i begreppet elinstallationsarbete dock har förtydliganden och språkförbättringar gjorts för att förenkla tillämpningen.

66 Föreskrifter och allmänna råd om elinstallationsarbete (2016:xx) 2 kap. 1 allmänt råd till elsäkerhetslagen Att utföra en elektrisk starkströmsanläggning innebär följande. Elsäkerhetsegenskaperna i den starkströmsanläggning som är under uppförande fastställs, genom att elektrisk materiel installeras, eller främmande ledande delar ansluts till starkströmsanläggning i syfte att starkströmsanläggningen ska ge betryggande säkerhet mot personskada och sakskada.

67 Vad gäller vid reparation/ändring? Avser reparationen/ändringen anläggningen så är det elinstallationsarbete! Avser reparationen/ändringen sådana delar som inte är del av anläggningen så är det inte elinstallationsarbete! De delar som inte blir del i anläggningen kallades tidigare anordning! = stickproppsanslutna utrustningar = vissa fast anslutna utrustningar Snabbkopplingsdon är elinstallationsarbete!

68 Hur vet vi vad som är vad (se prop. 1996/97:136 s. 115)? Anläggning Stationär och av viss omfattning Inkluderar stationärt anslutna föremål (dock inte anordningar) Anläggningar finns för både produktion, överföring och användning (dock ingår inte de komponenter som förbrukningen sker i) Beståndsdelarna är typiskt sett integrerade Elektrisk utrustning Icke-stationär Förbrukar el Saknar betydelse om de är fast anslutna eller stickproppsanslutna Den elektriska utrustningen är mer eller mindre självständig i relation till anläggningen (ren förbrukning ingen utmatning)

69 Utföra, ändra, reparera, fast ansluta, losskoppla ELINSTALLATIONS -ARBETE FAST ANSLUTNING AV ELEKTRISK UTRUSTNING UTFÖRANDE, ÄNDRING ELLER REPARATION LOSSKOPPLING AV FAST ANSLUTEN ELEKTRISK UTRUSTNING

70 Vad är elinstallationsarbete? tolkningsprinciper och förslag till vägledning vid tolkning och tillämpning

71 Hur skulle detta tillämpas? Exempel på arbeten som innebär utförande av en starkströmsanläggning. Vad? Utförande? Elinstallationsarbete med så kallade snabbkopplingsdon Förläggning av kabel i mark med kringfyllning inklusive anordnande av kabelbädd och kabelmarkering Ombyggnad eller utvidgning av starkströmsanläggning Schaktning vid förläggning av kabel i mark och resterande återfyllning mad undantag av kringfyllning. Förläggning av kabelrör i mark JA JA JA NEJ JA

72 Hur skulle detta tillämpas? Exempel på arbeten som innebär utförande av en starkströmsanläggning (forts.) Vad? Installation av prefabricerade sammansättningar av elinstallationsmaterial Fast installation av solceller Uppsättning av kabelstegar som inte är avsedda för ledande egenskaper. Förläggning av golvvärme Sammankoppling av armeringsjärn i betong och anslutning till jordtagsledare av metallarmering Resning av stolpar med förmonterad armatur eller anordning för infästning av luftledning Utförande? JA JA NEJ JA JA JA

73 Hur skulle detta tillämpas? Exempel på arbeten som innebär ändring eller reparation av en starkströmsanläggning. Ändring av starkströmsanläggning Omläggning från enfas- till trefasmatning. Byte av befintlig kabel till en ny, med annat antal ledare och/eller annan area. Byte av gruppcentral med smältsäkringar till central med dvärgbrytare om installationen i övrigt inte är anpassad till de ändrade förutsättningarna. Komplettering med jordfelsbrytare i starkströmsanläggning om installationen i övrigt inte är anpassad till de ändrade förutsättningarna. Reparation av starkströmsanläggning Byte av fast ansluten ojordad armatur eller annan produkt mot en motsvarande ny, i ett sådant utrymme som enligt äldre bestämmelser medgav ojordat utförande. Byte av befintlig kabel till en ny, om det är samma antal ledare och samma area. Byte av gruppcentral med smältsäkringar till central med dvärgbrytare om installationen i övrigt är anpassad till de ändrade förutsättningarna. Byte av stolpar med förmonterad armatur eller anordning för infästning av luftledning.

74 Del 2: Föreslagna undantag från krav på egenkontrollprogram, elinstallatör för regelefterlevnad och registrering Undantagen för särskilda typer av elinstallationer Att byta ut en elkopplare som är placerad i en egen kapsling eller dosa samt att byta ut ett anslutningsdon för högst 16 ampere, 400 volt. Att byta ut en ljusarmatur i torrt icke brandfarligt utrymmen inne i bostäder. Att utföra, ändra eller reparera en starkströmsanläggning som ingår i en skyddsklenspänningskrets med nominell spänning om högst 50 volt med effekt om högst 200 voltampere och ström begränsad av säkring på högst 10 ampere eller med annat överströmsskydd med motsvarande skyddsverkan. Att förlägga en värmekabel eller värmefolie för skyddsklenspänning med nominell spänning om högst 50 volt. Att fast anslutna eller koppla loss elektrisk utrustning i ett laboratorium, provrum eller liknande där utrustningen används för utbildning, provning, försöksverksamhet eller kontroll. Undantag för vissa utbildningssituationer när anläggningen inte är avsedd att användas Undantag vid vissa typer av myndighetsutövning som t.ex. räddningstjänst.

75 Tillsyn och brister Tomas Åberg

76 Tillsyn och brister Elansvar inom industrin SSG elansvarsträff 30 november 2016 Tomas Åberg

77 Tillsyn och brister Vad är det egentligen Elsäkerhetsverket tittar på vid sina tillsynsbesök och vad är det man hittar?! Med fokus på industrin och dess innehavare som tillsynspart ska vi här försöka ge en bild av vilka frågeställningar, avvikelser och brister som är vanligast inom den sektorn

78 Industrin som tillsynsobjekt Riktad tillsyn i projektform mot olika verksamheter och dess innehavare är ett av de arbetssätt Elsäkerhetsverket använder i sitt arbete. Det handlar då om Lägesbildstillsyn eller Tematisk tillsyn beroende på vad som är bakgrund och syfte till projektet. Tidigare användes även Återkommande tillsyn. De senaste 6-7 åren har industrin i olika former och storlekar varit föremål för vår projektstyrda tillsyn vid flera tillfällen vilket gör att myndigheten har en ganska klar bild över hur det står till med elsäkerheten vid de svenska industrierna och hur dess innehavare klarar sin roll och sitt ansvar.

79 Större industrier Större industrier i form av sågverk, pappers- och massafabriker, fabriker inom stålproduktion, metallbearbetning, gruvor samt kemisk industri är de vanligaste verksamheterna som berörts. Vid tillsynen av dessa har ofta fokus varit mer vänt mot innehavarens roll och ansvar, mindre mot den fysiska elanläggningens eventuella brister.

80 Mindre industrier Här har definitionen varierat något vid de olika projekten men gemensamt har varit begreppet tillverkande eller bearbetande samt att storleken på företaget har handlat om upp till ca tio anställda. Industriell tillverkning och bearbetning bedrivs ofta i anpassade mindre industrilokaler som ägs eller hyrs av verksamhetsinnehavaren. Vid tillsynen här har balansen varit relativt jämn mellan andelen systemtillsyn, där innehavarens roll och ansvar analyseras, samt den fysiska inspektionen av elanläggningen som brukar benämnas fälttillsyn.

81 Vilka är objekten? Större industrier Totalt 35 st 20 st sågverk 4 st papper/pappersmassa 2 st stålverk 2 st hustillverkning 2 st svets/smide/metallbearbetning 1 st maskintillverkning 1 st gruva 1 st trävaror/byggelement 1 st kemisk industri 1 st bilkarosstillverkn 1 st biobränsletillverkn Mindre industrier Totalt 10 st inom Svets/smide/slipn/finmekanik, bilinredning, skåpbyggnad/automation och liknande

82 Hur och varför ställer vi frågorna? (1) Vid den del av tillsynsbesöket som behandlar frågor till innehavaren eller övriga kallade jobbar vi normalt så här: Vi skapar oss en bild över företagets organisation i stort samt i de delar där elsäkerheten och ansvaret för detta hanteras. Vidare känner vi efter om elsäkerhetsfrågorna sitter i väggarna och om rutiner, standarder, anvisningar osv är en naturlig del av vardagen. Om en innehavare behöver återkomma senare med svaren på de inledande frågorna kan det vara ett tecken på att man inte har full koll på sina rutiner och detta betraktas ofta som en brist inledningsvis. När man senare återkommer till myndigheten med sitt yttrande efter tillsynsbesöket har man normalt hittat eller skapat de rutinbeskrivningar som efterfrågades och släcker därmed bristen innan den uppstår i ett föreläggande som annars blir nästa steg i processen.

83 Hur och varför ställer vi frågorna? (2) Hur man utbildar och även upprätthåller kunskaperna inom elsäkerhet och elfara för den personal som i sitt arbete behöver detta vill vi få en bild över. Valda delar av skötselstandarden eller de skötselanvisningar man valt innehåller normalt de kunskaper man behöver för att hantera utbildningsfrågan. Viktigt att företagen har koll på vilka som behöver utbildning, vilka som har fått denna samt när en uppdatering senast ska ske och dessutom ha rutiner så att denna plan följs. Kan man vid tillsynsbesöket inte redovisa hur dessa kunskapsfrågor hanteras är detta en brist inledningsvis. som kan avhjälpas om företaget i sitt yttrande efter tillsynsbesöket redovisar en lösning på hur man fortsättningsvis hanterar kunskapsfrågorna.

84 Hur och varför ställer vi frågorna? (3) Innehavarens ansvar för sin elanläggning är grundläggande för ellagstiftningen och därför vill vi alltid få en bild över ur fortlöpande kontroller fungerar samt i förekommande fall om rutiner för särskild kontroll finns och fungerar. Begreppet fortlöpande kan tolkas individuellt och varierar mellan olika elanläggningar och innehavare. Viktigt dock att man har fungerande rutiner, nedtecknade eller på annat sätt vedertagna av alla berörda. Även en väl fungerande felrapporteringsrutin kopplad till ett effektivt åtgärdande kan fungera som en del av begreppet fortlöpande kontroll. Saknad rutin och medvetenhet kring denna fråga ger inledningsvis alltid en notering om brist.

85 Hur och varför ställer vi frågorna? (4) Innehavarens ansvar för att utföra särskild kontroll är kopplat till elanläggningens innehåll och användning. Det finns i ELSÄK-FS 2008:3 fyra angivna kriterier för när särskild kontroll erfordras och innehavaren ska själv bedöma dessa förutsättningar. Särskilda kontroller ställer även krav på fastställda tidsintervall samt dokumentation av brister och åtgärder På begäran ska den senaste dokumentationen kunna uppvisas för Elsäkerhetsverket vilket kan vara aktuellt vid tillsynsbesöket. Om det är uppenbart att någon av kriterierna för särskild kontroll uppfylls och om medvetenhet kring denna fråga är bristfällig vid tillsynsbesöket föranleder detta en notering om brist som ska åtgärdas.

86 Hur och varför ställer vi frågorna? (5) Innehavarens ansvar för sin elanläggning enligt ELSÄK-FS 2008:3 medför även andra krav som kan variera beroende på verksamhetstyp: Nödvändig dokumentation om elanläggningen och dess handhavande ska finnas och tillhandahållas till dem som arbetar med anläggningen. Finns det anordnade jordtag för t.ex. reservkraft i anläggningen ska dessa kontrollmätas vart åttonde år. I bägge fallen handlar det om rutiner som ska finnas och fungera OCH att dokumentationen ska finnas tillgänglig även vid tillsyn. Att bedöma nödvändig dokumentation är inte helt enkelt men ger ofta anledning till eftertanke. Viktigt för innehavaren att vid nyinstallation såväl som vid ombyggnader och reparationer att dokumentation används och uppdateras aktivt och utan dröjsmål av de som är involverade.

87 Utfall: Styrkor och svagheter (1) Var i organisationen finns innehavaransvaret och hur tydligt är detta för berörda? Av de större industrierna hade 40 % brister kring den frågan Kan handla om dålig kommunicering eller otydliga alternativt obefintliga delegeringar. Sågverkens utfall var 20 %, troligtvis för att sågverkscheferna har tydliga roller som täcker ALLT innanför grindarna? Ingen av de mindre industrierna hade brister här

88 Utfall: Styrkor och svagheter (2) Vilken metod väljer företagen för att hantera personsäkerhet samt skötsel av elanläggningar utifrån kraven i ELSÄK-FS 2006:1? Att välja att följa en fastställd SS-EN-standard eller en branschalternativt företagsanpassad dito är den väg industriföretagen anammar eftersom man har stor mängd personal som arbetar i miljö där elfara förekommer och där allmänna eller lokala och anpassade anvisningar kan krävas. SS-EN är den standard som har koppling till föreskriften och som också utgör grund för de anpassade anvisningar som flera industrier och även andra branscher valt att följa. Inom de större industrierna är branschanpassade standardvarianter vanliga och domineras av SSG 4500 samt ESA Industri & Installation.

89 Utfall: Styrkor och svagheter (3) För de mindre industrierna är detta normalt ingen avgörande fråga och då den ställs är ofta svaret att man valt att följa SS-EN utan avvikelser. Av de större industrierna hade drygt 60% brister då det gäller kunskap om skötselstandard, i princip samtliga var sågverk. Orsaken till den höga andelen tecknas otydlighet eftersom företagen vid tillsynsbesöket inte kunde visa hur man hanterar kraven men vid den följande kommunicering hade man hittat eller skapat rutiner som kanske redan fanns i företaget men som ej kommunicerats ut? Övriga större industrier var i princip felfria kring skötselstandarden.

90 Utfall: Styrkor och svagheter (4) Hantering av utbildning och kompetens Dessa frågor ställdes endast till de större industrierna. Resultaten var nedslående bland sågverken som sällan kunde uppvisa någon plan för hur man hanterar utbildning inom elsäkerhet. I några fall bedömdes bristerna vara allvarliga eftersom man varken hade genomfört eller planerade någon sådan utbildning trots att den industrin har mycket personal som arbetar där det finns elfara. 85 % av sågverken hade brister kring denna fråga vid tillsynsbesöken, Motsvarande siffra för övriga större industrier var 33 %

91 Utfall: Styrkor och svagheter (5) Jordtag Av de industrier som hade egna jordtag i sina elanläggningar (ca hälften av de besökta större industrierna) var det 74 % som hade brister under denna punkt. Huvudorsaken var brister i dokumentationen och då framför allt protokollen från de kontrollmätningar som ska utföras vart åttonde år enligt ELSÄK-FS 2008:3 Åtgärdande av den här typen av brist kan vara tidsödande och inte helt ovanligt är att innehavarna begär förlängning för att kunna utföra mätningarna under t.ex tjälfria delen av året.

92 Utfall: Styrkor och svagheter (6) Dokumentation För att uppfylla kraven i 4 ELSÄK-FS 2008:3 ska innehavaren se till att den som ska arbeta med elanläggningen har den dokumentation som då krävs för att kunna arbeta elsäkert. Den här frågan är inte helt lätt att hantera under ett tillsynsbesök utan att gå väldigt djupt. Att tillfråga någon som arbetar med nyeller ombyggnad alternativt underhåll av elanläggningen kan vara vägledande för att få en bild av dokumentationssituationen. Av de 27 st tillsynbesök vid större industrier där frågan lyftes var utfallet 26 % noterade brister.

93 Vad hittar vi i elanläggningarna då? Vid de aktuella anläggningarna har systemtillsynen och ansvarsfrågorna prioriterats, dock kan nämnas några ord om vilka brister vi hittat i den fysiska elanläggningen där sådan tillsyn gjorts, oftast koncentrerat till eloch driftrum och motsvarande: Kabelskydd saknas för ledningar som förlagts från golv och uppåt El- och driftrum saknar lås eller är konstant olåsta. Varselmärkning/varningsskyltar är ogiltiga, skadade eller saknas. Kopplingsutrustningars ledningsinföringar är otäta, för stora eller saknas helt. Fasta verktyg, jordningsdon, nödhandlampor osv är bristfälliga. Bortkopplade ledningar saknar märkning och avslutande dosor.

94 Tack!

95 ÖVERBLICK ELSÄKERHET Kim Reenaas

96 Nyckeln till god regelefterlevnad? Kännedom om vem som ska göra vad Bra stöd i arbetet Att komma igång! - Vilka krav kommer att gälla? - Vad innebär företagaransvaret? - Vem ska göra vad? Lag och FS Handbok - Hur ska vi göra då? Prata med oss! - Informera ledningen och andra berörda! - Sätt igång med inventering och planering! Föreläsningsmaterial

97 Elsäkerhet ett pussel vi lägger tillsammans för att skydda liv och egendom

98 Vilken pusselbit är du? SÄKRA ANLÄGGNINGAR Elinstallatör Elinstallationsföretag Anläggningsinnehavare Tillverkare, importörer och distributörer Elinstallationsföretag Anläggningsinnehavare Elsäkerhetsrådet Försäkrings bolag Andra parter Elsäkerhets verket Regeringen RIKSDAGEN

99 Elsäkerhetsrådet Elsäkerhets verket Regeringen Elsäkerhetsrådet Insynsrådets uppgift - Insyn - Ge råd - Inga beslutsbefogenheter Insynsrådets medlemmar - Företräder medborgarna - Bidrar med sin kompetens - Har personligt mandat Elsäkerhetsrådet består idag av personer från följande organisationer Bransch Energiföretagen Sverige Installatörsföretagen Teknikföretagen SEK Svensk Elstandard Sveriges Byggindustrier Svenska Elektrikerförbundet Svensk Försäkring Myndigheter Arbetsmiljöverket Konsumentverket

100 Elsäkerhetsregelverket 6 elsäkerhetslagen Den som innehar en starkströmsanläggning ska se till att det fortlöpande kontrolleras att anläggningen ger betryggande säkerhet mot personskada och sakskada ELSÄK-FS 2008:1-3 Anläggningen ska vara utförd AB Elinstallationsarbete Elinstallationsarbete 26 elsäkerhetslagen Elinstallationsarbete ska utföras på ett sådant sätt att anläggningen ger betryggande säkerhet mot personskada och sakskada. ELSÄK-FS 200X:X Arbetet ska utföras, dokumenteras och märkas enligt ELSÄK-FS 2008:1-3

101

102 Använd gärna vår funktion Frågor och svar på webben! -och-svar/