Översyn kulturella verksamheter i Sunne 2008

Transkript

1 Översyn kulturella verksamheter i Sunne 2008 Översynen är gjord på uppdrag av Sunne kommun Gynnemo Projekt och Information Juni 2008

2 Objekten som ingår i översynen Tossebergsklätten Lysviks hembygdsgård, Berga Gård Gräsmarks hembygdsgård Brobystugan Sunne hembygdsgård Teaterbiografen Sundsbergs gård, Skogsmuseum Rottneros Park Västra Ämterviks hembygdsgård Sillegården Västanå teater, Berättarladan Mårbacka Östra Ämterviks hembygdsgård Alma Löv Freja Karta från Google. Innehållsförteckning: Innehållsförteckning, karta 2 Inledning 3 Rottneros Park 4 Mårbacka 8 Västanå teater 12 Sundsbergs gård 16 Freja 20 Alma Löv 23 Sillegården 26 Tossebergsklätten 29 Teaterbiografen 35 Brobystugan 39 Sunne hembygdsgård 40 Västra Ämterviks hembygdsgård 44 Östra Ämterviks hembygdsgård 47 Lysviks hembygdsgård 51 Gräsmarks hembygdsgård 54 Besöksstatistik 57 Bidragsstatistik 58 Synpunkter från Länsstyrelsen 62 och Region Värmland Skogsmuseum 32 2

3 Inledning Sunne är i sanning fantastiskt! Under våren har jag besökt en blandning av små och stora objekt, allt från de stora verksamheterna med riksintresse till de mindre och ideellt drivna hembygdsgårdarna. Jag har mött så många eldsjälar, både avlönade och oavlönade, som brinner för sin verksamhet och utan vars insatser kulturlivet i Sunne vore bra mycket fattigare. Jag hoppas att denna kartläggning ska bidra till att lyfta upp intresset för kulturen i vår kommun och att den blir ett användbart underlag för de livliga diskussioner som jag hoppas få lyssna till i höst. Dessa diskussioner kommer nog att till stor del handla om pengar, tilldelning och prioriteringar, men jag hoppas att de också kommer att bidra till att vi kan känna glädje och stolthet över det vi har. Det finns en stor variationsrikedom på utbudet och även en stor skillnad på de ekonomiska förutsättningarna. Man kan också se att stiftelse som ägandeform ställer stora krav på respektive styrelse. Det är ingen enkel och självklar sak att sitta i en sådan styrelse. Man kan i kartläggningen se vilken stor betydelse våra besöksobjekt har för kulturturismen i Sunne hade Västanå teater drygt besök, Mårbacka hade knappt och Rottneros Park hade drygt Av dessa beräknas en bra bit över 60 % komma från orter utanför länet. De flesta övernattar i Sunne. Varje övernattning genererar i snitt ca kr i inkomster. Det blir många miljoner. Flera av objekten efterlyser en större samordning vilket skulle kunna öka intresset och öka antalet besöksnätter. Genom samverkan blir man starkare. Flera nämner vikten av en bra paketering och bra paket. Sunne utsågs till årets kulturkommun Det är ju gott och väl och viktigt för besöksnäringen. Men när man frågar de olika verksamheterna hur stor del av besökarna som de uppskattar kommer från Sunne kommun får man ett ganska nedslående svar. Hembygdsgårdarna är de som får mest besök från lokalbefolkningen, annars ligger besökare från Sunne på mellan 2-5 % av objektens besökssiffror. Om detta stämmer är det många som inte utnyttjar den kulturskatt vi har här och som vi i de flesta fall också finansierar med skattemedel. För något år sedan kunde man köpa det så kallade Fryksdalskortet. Väl inhandlat gav det rabatt på ett antal olika besöksobjekt, attraktioner och övernattningsställen. Jag tänker mig nu ett Sunnekort, avsett för alla som bor i vår kommun. Kortet skulle kunna hämtas gratis hos kommunen och ge rabatt på olika inträden och kulturaktiviteter. Kanske kan denna översyn inspirera till att skapa ett sådant kort eller på annat sätt öka Sunnebornas intresse för kulturen i Fryksdalen. Jag har genomfört den här översynen med hjälp av intervjuer där jag följt en mall och ställt alla frågor på samma sätt till alla objekt. Jag har också gått igenom hemsidor, begärt in verksamhetsberättelse, resultat- och balansrapport, verksamhetsplan, underhålls- och investeringsplan, marknadsplan, besöksstatistik, marknadsmaterial, publikenkäter och säsongsprogram. Samtliga intervjuade personer har fått korrekturläsa den renskrivna intervjun. Därefter har jag redigerat materialet, sammanställt statistiken och fotograferat. De möjliga åtgärder som punktas i slutet av varje avsnitt skall inte ses som förslag från utredarens sida utan bara som tändvätska och underlag för en vidare diskussion. Förutom resultatet med den konkreta översynen tror jag att arbetet med densamma har fått flera positiva bieffekter. Verksamheterna har själva blivit inspirerade att formulera sina mål, ifrågasätta och konkretisera sin verksamhet och sina planer. Jag har blivit fantastiskt bemött på alla ställen och jag tackar för det förtroende jag visats. Och det blir mycket nävgröt i sommar Humletorp 17 juni 2008 Lena Gynnemo 3

4 Rottneros Park Typ av verksamhet Blomster- och skulpturpark. Nils Holgerssons Äventyrspark. Man vill vara en förebild i trädgård och design. Historia Gården kan ha funnits så långt tillbaka som på 1400-talet. Hampus Edward Montgomery förvärvade Rottneros 1882 och skapade en fabrik som under en tid var Sveriges största tillverkare av lantbruksmaskiner. Han såg möjlighet att utnyttja vattenkraften i Rottna älv och byggde även en fabrik som framställde mekanisk slipmassa. Det var ett framgångsrikt företag. När Montgomery avled 1911 övertog svärsonen Svante Påhlson företaget och det ombildades till ett aktiebolag. Familjen flyttade in i herrgården Redan då var herrgården ett utflyktsmål för läsare av Gösta Berlings saga och Svante Påhlson hade planer för hur trädgården skulle utvecklas. Men 1929 brann herrgården och uppförandet av en ny blev kostsamt. Sedan kom kriget och det var inte förrän efter krigsslutet som utvecklingen av trädgården kom igång. Aktiebolaget Rottneros Bruk stod för kostnaderna. Svante Påhlson ville skapa en park som lät en större allmänhet få njuta av en plats där skönheten i naturen och konsten förenats. Parken utvecklades stegvis ända fram till Svante Påhlsons död 1959, men då hade han i stort sett åstadkommit det han haft som mål var parken öppen för alla varje dag mellan Rosenrabatterna omfattade över kvm och vanliga rabatter kvm. Drygt 1,5 km tuja ramade in de olika elementen. Svante Påhlsons dotter Ebba Horn af Åminne tog över förvaltningen efter faderns död och man började ta inträde. I början av 1970-talet skapades bl a arboretet och örtagården. Parken handikappanpassades och blev mer pedagogisk med skyltar och lättodlade växter för att väcka besökarnas odlarintresse. Ägandet av Rottneros park övergick 1976 till Stiftelsen Greta och Svante Påhlsons minne och ett handelsbolag under ledning av Pål Horn af Åminne, son till Ebba Horn, övertog driften. Efter några år flyttade han till USA, och hans far hjälpte då till med driften. Men engagemanget var inte lika stort och besöksantalet sjönk. I slutet av 1980-talet tog Walter Hedlund initiativ till att bilda ett aktiebolag, Rottneros Park AB, med stöd av företagare i Sunne. Bolaget övertog arrendet och man tog ett nytt steg i utvecklingen genom att satsa mer på att locka barn till parken, varg- och lodjurshägn tillkom. Efter ett par år med förhöjt besöksantal började parken åter gå med förlust och Rottneros Säteri köpte in aktierna och subventionerade driften. Toste Påhlson-Möller, son till Lena Möller (Ebba Horns syster), blev VD och fick i uppdrag att leda parken. I mitten av 1990-talet anställdes som VD Lasse Karlsson och under hans ledning gjordes ytterligare satsningar på barnfamiljer då fågelparken gjordes om till Nils Holgerssons äventyrspark. Senare skapades också ett mini-zoo. Den nya entrébyggnaden stod klar 1998 och Bibelträdgården tillkom 2001 på initiativ av biskop Bengt Wadensjö. Bolaget var aktivt till Driftsbolaget blev en ekonomisk belastning och ledningen sade upp arrendeavtalet. Alla investeringar, ca 12 miljoner som familjen då hade gjort, donerades till stiftelsen som satte upp ett eget driftsbolag och skötte driften själv i två år. Marianne Krönsjö tillsattes som VD, men slutade I detta läge gick Sunne kommun in och bildade ett driftsbolag, Rottneros Park Trädgård AB, som under en treårsperiod ansvarar för driften av parken. Avtalet löper ut 2009 och därefter är framtiden oviss. Ekonomi och ägande Ägande och ledning Parken, undantaget herrgården, spegeldammen och flyglarna (som ägs privat), ägs av Stiftelsen Greta och Svante Påhlsons minne. 4

5 Landshövdingen är ordförande i stiftelsen och Toste Påhlson-Möller är sekreterare. Sunne kommun har en ledamot, dendrologiföreningen har en ledamot och familjerna Horn och Möller har varsin ledamot. Styrelsen ses en gång per år. Sedan 2006 förvaltas parken av Sunne kommun i ett treårigt driftsåtagande och i ett kommunalt bolag kallat Rottneros Park Trädgård AB. Reine Flodin utsågs till VD i bolaget. Eftersom han var VD i Sunne Turism ansåg man att det skulle bli stora samordningsvinster verksamhetsmässigt och ekonomiskt. Uppdraget var att se över det eftersatta underhållet av parken. Man tog in en konsultfirma, STYLT, för att se över framtidsvisionen och lämpliga åtgärder och de föreslog ungefär de åtgärder bolagsledningen redan hade sett för sig. Det kommunala bolaget har en styrelse bestående av sju ledamöter som tillsätts av kommunfullmäktige. Kostnader Verksamheten gjorde 2007 ett nollresultat tack var bidraget från Fryksdalens Sparbank. Personal Verksamheten har 12 årsverken och ledningen anser att för att hålla parken i bra skick och höja kvalitén borde det vara ytterligare fem personal med god trädgårdskompetens. Man hoppas på ett utökat amarbete med Brobyskolans trädgårdsutbildning. När det var som mest personal på 60-talet var det ca 40 anställda under säsongen. Nu finns två personer som har heltid mellan april-september och halvtid resten av året. Dessutom har man sju säsongsarbetare på heltid i trädgården från juni till augusti, samt sju säsongsanställda i shop, entré och café, en av dem från mars, övriga från juni till augusti. Förra året var det fyra stycken, men i år blir det enklare servering i caféet eftersom restaurangen inte har öppet. Därför behövs fler. Intäkter Bolaget får inga driftsbidrag fick man flera bidrag för nystarten av parken, bland annat EU-bidrag för Nystart Rottneros Park på , bidrag från Länsstyrelsen för kulturmiljöbevarande på , från Sunne kommun och från Fryksdalens Sparbank kr för att täcka underskottet i resultatet. Kommunen har också lämnat en kapitaltäckningsgaranti och en kommunal borgen på 1,92 miljoner kr. Parken har tidigare fått EU-medel över två år på sammanlagt Man har även kunnat komma i åtnjutande av olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder hade man sponsorintäkter på kr från Rottneros bruk, men för 2008 blir det inga sådana. Rottneros har sedan 2002 fått kr från Länsstyrelsen till renoveringar av Rottneroshallen och böneklockan. 58% 3% 2% Rottneros Park Trädgård AB hade 2007 en nettoomsättning på kronor. 37% Bidrag från EU, Sunne kommun, Länsstyrelsen och Fryksdalens sparbank Sponsorintäkter Inträde, guidning, lekattra ktioner, försäljning Hyresintäkter Investeringar och underhåll Ledningen anser inte att man kan göra de investeringar som behövs men det blir lite bättre om ett sökt EU-medel beviljas. En investeringsplan finns och investeringsbehovet de närmaste åren beräknar man till ca sex miljoner kr. Största delen av investeringarna placeras, om man får medel, på TEMA-trädgårdar som man hoppas ska bli en ny blomsterattraktion. Vad gäller underhåll så klarar man det inom befintlig budget eftersom man prioriterar det. Verksamhet Besökssiffrorna har sjunkit. Underhållet på parken var under några år eftersatt och det har visat sig i vikande besökssiffror. Förra årets upprustning av parken syns inte i besökssiffrorna för Besökarna kommer från Mellansverige, Göteborgstrakten, Västkusten och Norge. De barnfamiljer som kommer är i stort sett från Värmland och en del från Sunne % 0%4% 3% 36% Drift, blommor Personal Besökarna är trädgårdsintresserade och personer med intresse för design, pensionärer och barnfamiljer. De som kommer vill ha lugn och ro och avkoppling. De som kommer från Sunne kommun är främst skolor och fritidshem. Underhåll Programverks. Öppettider 2008 är det öppet 24-25/5, 31/5 31/8, 6-7/9, 13-14/9 kl på lågsäsong, på högsäsong. 52% Marknadsföring Investeringar Program 2008 Under jubileumsåret Selma Lagerlöf 150 år hoppas man på en ökning av antalet besökare. En utställning som skolelever gjort över Gösta Berlings saga 5

6 kommer att finnas i Spegelsalen hela säsongen. En digital guidetur runt parken har spelats in och man kan hyra en MP3-spelare och gå runt och guida sig själv. En film om parken kommer också att rulla i Gröna huset. Solveig Nyqvist kommer att under juli månad ha en målarkurs i parken. 28 maj Kulturskolans dag 31 maj SKTF-dagen 7-8 juni Bil- och hantverksmässa juni Hundutställning 30 juli Rhapsody in Rock 9 augusti Balen på Ekeby Barn och ungdom För barn finns äventyrsparken med bland annat båtar, de flesta aktiviteterna där är avgiftsbelagda med 10 kr per åktur. För de mindre barnen finns Skeppet att leka i. Skolor som kommer kan få gå en tipspromenad med frågor om Selma Lagerlöf och Rottneros. De skolor som kommer gör det vanligtvis i kombination med att de besöker Mårbacka. Verksamhetsplan Det är VD som lägger programmet i samarbete med styrelsen och det finns en affärsplan som är fastställd. Där framgår att blomsterparken bör utvecklas ytterligare och skall vara perfekt skött. Lekparken bör kontinuerligt förses med nya lekattraktioner. Man bör ge uppdrag till en känd trädgårdsarkitekt att formge ett antal tematrädgårdar i området till vänster och höger om entrén. Där skall trädgårdsintresserade finna idéer till sin egen trädgård. Företag skall här erbjudas visa upp sig genom att skapa ett rum med växter och material direkt från naturen, kombinerat med information om den egna verksamheten. Tematrädgården skall visa nyheter varje år, vilket gör att återbesöken ska öka. En önskan är att restaurangen ska vara en kulinarisk upplevelse. Ekebyprofilen måste behållas och förstärkas. Ideella intressegrupper En vänförening har just bildats. De ska stå för arrangemanget runt Kavaljersbalen på Ekeby, de ska hjälpa till att söka medel som inte bolaget får söka, och rekrytera nya medlemmar. De skall stödja verksamheten i Rottneros Park. Rosensällskapet valde i fjol ut rosor och hjälpte till att plantera dem, då parken gjorde en investering i nytt blombestånd. Försäljning och servering Köket i Spegelsalen fick inte tillstånd för tillagning och därför sker ingen servering där i sommar. I stället kommer lite matigare smörgåsar och baguetter, dagens soppa och sallader att serveras i caféet vid entrén. Parkbolaget har ett samarbete med andra Sunnerestauranger om grupper som kommer vill ha en mer matig lunch. Marknadsföring För att marknadsföra sig gör man utskick till bussbolagen var höst. Man har en egen webbplats samt finns med på andra turismsidor. Man har dragit ner på annonsering i bl a trädgårdstidningar. Norge anser man vara en bra marknad, och där annonserar man tillsammans med Västanå teater och Mårbacka. Man köper in vissa grafiska tjänster. Det finns en del tryckt säljmaterial och man samarbetar på marknadssidan också med några andra aktörer i Sunneområdet. Visit Värmland är Region Värmlands resurscentrum för utveckling och samordning av turismnäringen i Värmland. Där anser man att Rottneros har stort intresse för besöksnäringen i Värmland. Framtiden Reine Flodin, VD för driftsbolaget Rottneros Park Trädgård AB, 2008 får vi inga bidrag som vi vet nu. Vi söker EU-medel 2009 för TEMA-trädgårdarna och för ett nytt bevattningssystem. Vänföreningen söker bidrag som inte bolaget kan söka. Vi hoppas också på bidrag från Sunne kommun. Vi planerar just nu ingen förändring av verksamheten eftersom vi har gjort en hel del förändringar från Vi anser inte att anläggningens kondition är tillräckligt bra, men intäkterna räcker inte till mer. Besökare ska få information som höjer besöksvärdet. Parken behöver också fler blommor, fler spektakulära blomsterarrangemang som sticker ut. Vi skall ha kvalitet före kvantitet. Rottneros Park kan inte nå upp till Botaniska Trädgården i Göteborg när det gäller antalet blommor. Därför är det viktigt att det historiska värdet förvaltas bättre. Området i mitten där det rör sig mycket folk kan förstärkas på bekostnad av ytterområdena, anläggningen kan på så sätt krympas. Då får man i så fall flytta ihop konsten, men det har gjorts tidigare. I år var restaurangen och balkongen i Rottneros park i behov av renovering. Stiftelsen har inte medel till detta. Det är svårt med ekonomin för närvarande - men vilken ort som helst skulle göra mycket för att få till en anläggning som Rottneros Park i sin kommun. De aktörer, utöver stiftelsen, som är intresserade av att parken finns kvar är familjen Möller, familjen Horn, Sunne kommun och Region Värmland. Det vore intressant att sammanföra dessa parter och finna en modell för finansiering i framtiden. Ett sätt skulle kunna vara att Sunne kommun blir huvudman i stiftelsen och på så sätt bli ägare av anläggningen. Stiftelsen kan också sälja parken till Sunne kommun. Driften av anläggningen kostar. Beroende på ambitionsnivån ligger driftskostnaden på kr per år. En annan idé är att de ovannämnda aktörerna lägger kr var årligen för att ha en fin park. Toste Påhlson-Möller, ägare av Rottneros Säteri, sekreterare i stiftelsen Driftsbolaget gör idag en mycket bra insats. De tar hand om ett underhåll som eftersatts i många år. Stiftelsen har inga tillgångar. Enda alternativet är att arrendera ut driften. Det måste till nyheter för att hålla intresset uppe men det är svårt att klara med egenfinansiering. Ska man få EU-medel så krävs ju en stor ekonomisk egeninsats. Vi behöver en eller flera bra sponsorer. Det krävs att någon jobbar aktivt med detta och att söka bidrag över huvudtaget, men då måste man ha en långsiktig plan och en utvecklingsidé. Restaurangen har varit ett problem i alla år. Det är svårt att få den lönsam. Det är viktigt med bra barnverksamhet. Viktigt att också intressera och få hit ungdomar. Fler 6

7 kulturella evenemang skulle vara trevligt. Men det är viktigt att vi inte blir en nöjespark. Parken måste alltid ha ett nyhetsvärde. Det är viktigt med dynamik! Länsstyrelsen har en positiv attityd. Familjens engagemang har varit stort, men börjar bli uttömt. Om inte kommunen ställer upp, vad händer då? Man skulle kunna sälja konst från parken, men det skulle vara konstgjord andning. Kanske kan man inte heller enas om detta i styrelsen om frågan kom upp. En större samordning behövs. Kanske skulle parken kunna utnyttja kommunens maskinpark mer. Kanske skulle vi satsa på en paraplyorganisation med flera av besöksobjekten, Mårbacka m fl, som samverkade. Landshövding Eva Eriksson, stiftelsens ordförande Stiftelsen har just beställt en målanalys för att se över parkens framtid. Där ska man utgå ifrån att parken ska bli ett objekt av nationellt intresse, som den ju i praktiken redan är. Länsstyrelsen bekostar analysen och den ska bli klar under hösten. Parken kan bli ännu mer intressant med en nationell marknadsföring och en bra paketering. Samarbetsprojekt med universiteten vore bra, vi måste hitta den unga publiken också. Vi måste tänka lite nytt. Man måste se Rottneros Park som en Värmlandsangelägenhet och lyfta in det regionala perspektivet och bredda ansvaret. Man kan koppla parken till andra europeiska parker. I parken finns en stor konstskatt och man ska marknadsföra just det, den är unik. Vi måste fokusera på vilken målgrupp vi vänder oss till och vilken profil vi ska ha och hålla oss till det. I första hand är ju inte parken en lekpark, men man skulle kunna erbjuda trevlig barnpassning så att föräldrarna kunde njuta av konsten och parken medan barnen är sysselsatta. Ägandeformen går inte att förändra. Driftsbolaget under Sunne kommun har fungerat mycket bra. Det har blivit en kraftig höjning av kvalitén och man har tagit tag i det eftersatta underhållet. Det bästa vore att fortsätta på samma väg och att jobba långsiktigt framåt. Varför är just ni är så viktiga för kulturlivet i Sunne, Reine Flodin? Tillsammans med Mårbacka är Rottneros Park måste-besöket för en turist i Värmland. Rottneros Park är för många Värmland och Sunne. Parken handlar om en svunnen tid. Den är tidstypisk med park och herrgård som en stor symbol för brukspatronsmentalitet. En verklig stolthet för bygden. Det är ett arv att förvalta men även anpassa till dagens besökare. Vilket kulturhistoriskt värde har din verksamhet? Det är Ekeby i Gösta Berlings Saga. Trädgården och skulpturerna utgör en unik kulturattraktion i Sverige. Hur bidrar ni till att ge en positiv bild av Sunne? En välskött blomster- och skulpturpark förhöjer intrycket av Sunne som destination. Hälsa och wellness pratas det mycket om. Selma Spa och Rottneros Park svarar väl upp mot den efterfrågan på wellness och hälsa. Rätt skött så kan parken generera fler trädgårdsturister till Sunne som fyller hotellbäddarna. Kommentar Parken är ett uppskattat besöksmål som av Länsstyrelsen och Visit Värmland tillsammans med Mårbacka bedöms ha riksintresse. Parken har ett stort antal besökare årligen. Parken är en arbetsintensiv arbetsplats och om man ska behålla kvalitén på parken så krävs ett högt underhåll av kompetent personal. Parken har också bara i korta perioder gått med vinst, men några andra parker med liknande profil har lyckats. Man har gjort försök med flera olika driftsformer. Bolaget räknar med ett årligt underskott i driftskostnaderna på mellan kr per år med nuvarande skötselnivå. Helst vill man höja standarden ytterligare. Stiftelsen har inga pengar. Källor: Intervjuer Reine Flodin, Toste Påhlson Möller, landshövding Eva Eriksson, uppgifter från Per Söderling och Karin Vangstad Region Värmland, Erika Hedeskog Länsstyrelsen, Ola Evensson Fryksdalens Sparbank och kommunens ekonomiavdelning. Marknadsmaterial och hemsida, årsberättelse, Länsstyrelsens utredning över hur parken växt fram och utvecklats av Susanna Björklöf och Per Sundkvist. Möjliga åtgärder som framkommit Lämna över hela ansvaret till stiftelsen så att de kan välja driftsform och verksamhetsutveckling Sunne kommun köper in parken, blir på så sätt huvudman i stiftelsen och driver den i egen regi Sunne kommun fortsätter att driva parken i ett driftsåtagande Aktivt söka en huvudsponsor Hitta en samfinansiering mellan olika intressenter Starta ett arbetskooperativ där Sunne kommun är ansvarig Få fram en långsiktig verksamhetsplan som bygger på en utvecklingsidé så att parken går runt av egen kraft Lämna ut driften på entreprenad Öppna upp parken mer för annan verksamhet Arbeta för ett större regionalt ansvar för parken 7

8 Mårbacka Typ av verksamhet Selma Lagerlöfs hem, museum Historia På den plats där Mårbacka nu står stod ursprungligen en fäbod. Den hade tillhört en bondgård väster om Ämtåns dalgång. Modergården anses ha varit Svenserud sydväst om Mårbacka. Från 1609 då Mårbacka skrevs in i jordeboken, kan man följa gårdens utveckling som bondgård, prästgård, liten herrgård och slutligen den stora herrgård vi kan se idag. Gården kom i släkten Lagerlöfs ägo genom gifte och det var Selma Lagerlöfs farmors far komministern Erik Wennervik som byggde det första huset Det var då en anspråkslös mangårdsbyggnad. Gården gick i arv till Selmas far löjtnanten Erik Gustaf Lagerlöf Han drömde om att bygga en herrgård men hade svårt att klara av att sköta ekonomin på gården och vid hans död 1885 tvingades familjen sälja. Under de följande 20 åren bytte Mårbacka ägare inte mindre än sju gånger. Selma Lagerlöfs dröm var att kunna köpa tillbaka gården och genom de stora framgångarna med Jerusalem, Gösta Berlings saga och Nils Holgersson fick hon så god ekonomi att hon 1907 kunde köpa tillbaka Mårbacka. Hon lät då också göra en renovering så att den anspråkslösa mangårdsbyggnaden nu liknade en liten herrgård då hon fått nobelpriset fick hon råd att även köpa in ägorna till gården och hon började använda Mårbacka som sommarställe. Vid en andra ombyggnad fick gården sitt nuvarande utseende och då flyttade också Selma Lagerlöf dit permanent. Det var den kände arkitekten Isac Gustaf Clason som ritade det nya huset i karolinsk herrgårdsstil. Den gamla gården byggdes in i den nya men rummen fick en annan användning i den nya byggnaden. Selma Lagerlöf dog på Mårbacka den 16 mars Redan 1933 hade hon upprättat ett testamente där hon redogjorde för hur hon ville att Mårbacka skulle förvaltas efter hennes död. Hon ville att det skulle bildas en stiftelse. Denna stiftelse skulle ha som huvudmål att äga och förvalta huvudbyggnaden med tillhörande gårdsplats samt de inventarier och lösören som tilldelats stiftelsen. Hon bestämde också i sitt testamente att Mårbacka skulle hållas öppet för allmänheten så att den skulle få se hur hon levt. Hon var ju mycket stolt över sitt Mårbacka och hon visste också att hon byggde ett monument över sig själv så som andra stora diktare gjorde på den tiden. Hon skriver också: Om jag inte åstadkommit något mer i mitt liv, så har jag i alla fall dragit turisterna till Värmland öppnades Mårbacka för allmänheten och första året hade man drygt besökare. I början av 1990-talet råkade Mårbacka-stiftelsen i akuta ekonomiska svårigheter och fick sälja av all jord och skog som tillhörde Mårbacka, med undantag av tomt - och parkområdet. Sedan Mårbackas ekonomi sanerats och man även fått överskott i verksamheten kunde stiftelsen 2001 köpa tillbaka all skog och jord så att egendomen nu är som den var vid Selma Lagerlöfs död. Man har med hjälp av EU-bidrag kunnat renovera herrgården bland annat med nytt tak och ny puts. Man har även kunnat installera nytt vatten- och avloppssystem samt ny värmeanläggning för området. Man har höjt servicenivån med utbyggnad av de offentliga toaletterna och utvidgning av personbilsparkeringen. Ladan och ladugården har också renoverats till lokaler för teater, musik och andra kulturevenemang, bland annat utställningar och julmarknad. 8

9 Mårbacka är den kulturverksamhet i Sunne som man från både Länsstyrelsen och Region Värmland värderar högst. Ekonomi och ägande Ägande och ledning Mårbacka ägs av Mårbackastiftelse enligt Selma Lagerlöfs testamente. Styrelsens sammansättning är reglerad i testamentet. Styrelsen har sex ledamöter och sex suppleanter. Familjerna Lagerlöf och Ahlgren har två ledamöter var. En ledamot utses av kyrkorådet i Östra Ämtervik och en ledamot utses av Fornminnesföreningen i Värmland (Värmlands museiförening). På 90-talet utökades styrelsen med en ledamot som representerar stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris. Styrelseuppdraget är inte arvoderat och styrelsen träffas tre gånger per år. Ledningen är numera en person, en intendent, som utses av styrelsen. Intendenten är adjungerad till styrelsen. Intäkter Man får inga årsanslag utan söker för enskilda insatser, t ex till fastigheten från Länsstyrelsens enhet för kulturmiljöer (fått år 2007) får man till teaterverksamheten för barn och kr för jubileumshemsidan från Region Värmland. Man klarar driften ur egen budget. Man arrenderar ut jorden och får kr per år för det. Man diskuterar att ta en Selma i entré till området. Många kommer till Mårbacka utan att gå in i minnesgården. Man har ett kapital på ca 3 miljoner. Det kom mycket publik i slutet av 90-talet när filmen Jerusalem samt boken Selma på Mårbacka kom och då blev intäkterna goda. Det finns också en donationsbyggfond. Inträdet är 70 kr för vuxen och 35 för barn, 60 per person i grupp. 2% 2% Inträde, försäljn. guidn. Länsstyrelsen Arrende Man hade ett litet överskott 2007 men fick ta av kapitalet för ombyggnaden av köket i caféet. Personal Man har 8-9 årsverken varav en lönebidragstjänst på 75 % över säsong och kompetensen är bra. Enbart en person, intendenten, är årsanställd, övriga är säsongsarbeten. Nivån är lagom över säsong, men det skulle behövas en halvtidtjänst till över helår. Investeringar och underhåll Det finns en längre investeringsplanering, men inget nedtecknat. Man försöker beta av. Det finns förslag till en femårsplanering för underhållet men den är inte fastställd så inget konkret finns. Man planerar årsvis. Verksamhet Besöksstatistik Man vänder sig till sommarturister och researrangörer. Skolorna kommer inte lika ofta. Vissa av Sunnes skolor kommer varje år, andra inte. Man bedömer att ca 15 % kommer från Värmland varav ca 3-5 % av besökarna kommer från Sunne kommun. I en besöksenkät från 2003 visade det sig att hälften av besökarna övernattar i Sunne Öppettider Lördagar hela året och även visning efter överenskommelse hela året. Helger i september. Området är öppet hela året. Från mitten av maj till slutet av augusti har minnesgården, caféet och affären öppet dagligen % Omsättningen 2007 var kr. Kostnader 25% 49% 19% 7% Drift, underhåll Handelsvaror, skogstjänst. Marknadsför. programverks. Personal Program 2008 Man har en utställning som vanligt, i år Selma Lagerlöf ett levande författarskap. I år är det 150- årsjubileum och då har man program några kvällar i juli vilket man inte brukar ha annars. Det finns också en speciell hemsida för jubileet. 10 maj Invigning av jubileumsåret 20 maj-4 juni Skolteater 8 juni Invigning av utställningen 14 juni Selma Lagerlöf ett levande författarskap, Mårbackapriset delas ut 8 juli Selma Lagerlöf och Sophie Elkan, föreläsning 15 juli Selma Lagerlöf och Italien, föreläsning 22 juli Körkarlen, stumfilm med levande musik 29 juli Selma Lagerlöfs entreprenörsskap, föreläsning 5 augusti Selma berättar, teater 17 augusti Selma och broder Johan, föreläsning Löjtnantens födelsedag, trädgårdsfest 9

10 Barn och ungdom Det finns guidningar anpassade för barn. Man visar skolteater 20, 21, 22, 27, 28, 29 maj samt 3 och 4 juni med två föreställningar per dag. Det är en föreställning som bygger på Selma Lagerlöfs memoarer. Föreställningen har sålt dåligt i år så det kan vara sista året man klarar av att genomföra detta. Sunne kommun våren 2008 bjöd alla barn på Bortbytingen så då kom inte de skolorna till Mårbacka också. Nu finns också en seriebok riktad till barn, Lill-Selma på Mårbacka. Verksamhetsplan Man planerar varje år för sig. Det rör sig mest om underhållet. Man tycker att man skulle behöva en mer långsiktig planering men det hinns inte med bara en anställd. Intendenten lägger programmet. Ideella intressegrupper Det finns ingen intressegrupp knuten till Mårbacka, men däremot finns Selma Lagerlöfsällskapet som man samarbetar med. Försäljning och servering All försäljning sker i egen regi. Kaffebröd och smörgåsar, böcker och souvenirer. Marknadsföring Det finns en hemsida som är ständigt uppdaterad. Man annonserar, köper radioreklam på radio RIX, har direktreklam till researrangörer och utskick till skolor. Intendenten gör det mesta, men man köper in vissa grafiska tjänster. Hemsidan sköts externt. En stor och viktig fråga är att man måste få in generationen år och barn. Skolorna har mindre med pengar numera. Många lärare är mellan och de väljer inte att komma till Mårbacka. Hittar man inte en ny publik nu så blir det problem att driva verksamheten om 15 år. Man har haft en marknadsplan, men när man förlorade en halvtidstjänst så hinns inte det arbetet med. Målet är att ta upp den igen och man bedömer att det är mycket viktigt att ha en sådan. Nu planerar man varje säsong för sig. Det finns en folder som skickas ut vid efterfrågan, den läggs ut på turistbyråer i länet, och biläggs vid utskick. Man finns med i gemensamma kulturresebroschyrer tillsammans med andra objekt. Man deltar också i kulturnätverket under Visit Värmland men mindre nu, det finns inte någon projekt ledare för det längre på Visit Värmland. Där fick man hjälp bl a med gemensamma EU-projekt. Bokmässan i Göteborg är ett bra forum. Man vill hitta nya forum att presentera sig i, stå i nya flöden. Man har mycket kontakt med turistbyrån i Sunne. Det finns också en samverkansgrupp med hotellen och några andra turistmål. Gruppen träffas ofta. Framtiden Britt Wendling, intendent, Mårbacka Vi får från Region Värmland och från Fryksdalens Sparbank för jubileumshemsidan i år. Vi får dessutom från Fryksdalens Sparbank till utställningen. Värmlands museiförening gav för utställningen. Vi fick ett bidrag från Sunne kommun på till invigning och avslutning av jubileumsåret. Vi har inga bidrag som kommer regelbundet, vi får söka och vi kommer att söka för hemsida och för utställning Där vill vi komplettera utställningen inför 2009 då det är 100 år sedan Selma Lagerlöf fick Nobelpriset. Vi får också kr i år för barnteater från Region Värmland. Av Länsstyrelsen får vi stöd till att underhålla fastigheterna. Vi har rätt fokus på verksamheten nu. Vi vill berätta om Selma, inte om saker, och vi vill fortsätta med guidningarna som de är nu och inte låta folk gå fritt med ipod. Berättelsen och mötet är viktigt. Vi har en fin minnesgård, trädgården är också fin, vi har en bra butik, café och utställning. Det ger en bra helhetsupplevelse. Vi har hög kvalité med bra personal, och ger även ett bra bemötande. Vi skulle önska att vi fick en halvtidstjänst på helår. Det vore bra för verksamheten. Och kanske skulle vi våga ta en Selma i entré till området. Det finns så mycket att ta av, det behövs inget konstlat. Selma har bäddat. Hon var fantastisk! 10

11 Varför är just ni så viktiga för kulturlivet i Sunne och vilket kulturhistoriskt värde har din verksamhet, Britt Wendling? Selma Lagerlöf är en av Sveriges mest kända författare både nationellt och internationellt, dessutom Nobelpristagare och medlem av Svenska Akademien. Detta påverkar naturligtvis Mårbackas betydelse för Sunne, inte minst med anledning av att besökare från stora delar av Sverige och Europa besöker gården och tar del av Selma Lagerlöfs liv och författarskap. Inte vet jag om jag kunnat göra så mycket i livet, men jag har åtminstone främjat turistväsendet i Värmland (I ett brev från Selma Lagerlöf till Ida Bäckman på 30-talet..) Hur bidrar ni till att ge en positiv bild av Sunne? Mårbacka är en välskött anläggning med ett stort innehåll. I komplement till de guidade visningarna, som är basen i verksamheten, finns varje sommar en utställning om Selma Lagerlöf. Det finns en intressant trädgård, återskapad för ett tiotal år sedan till vad den var när Selma Lagerlöf levde på Mårbacka. Det finns ett café som serverar hembakat kaffebröd och en butik med Selma Lagerlöfs böcker, hantverk och souvenirer. Kommentar Möjliga åtgärder som framkommit Mårbacka får inga regelbundna bidrag utan går runt på egna intäkter. Länsstyrelsens kulturmiljöenhet ger anslag till exteriört och interiört underhåll. Mårbacka bedöms ha stort riksintresse. De flesta besökarna är lite äldre och strategier för framtiden behöver läggas upp. Det finns en heltidsanställd person som jobbar över helår. Källor: Intervju Britt Wendling, hemsida, Mårbacka, Selma Lagerlöfs hem, Mårbacka Minnesgård under 60 år , uppgifter från Erika Hedeskog på Länsstyrelsen, Per Söderling och Ulf Nordström på Region Värmland, Karin Vangstad på Visit Värmland, årsredovisning, besöksstatistik, besöksenkät 11 Hitta medel för ytterligare en halvtidstjänst. Låta Mårbacka bli ett obligatoriskt studiebesök för alla Sunne-elever i en speciell årskurs Bidra till att ett besökspaket runt Selma Lagerlöf skapas, där t ex gårdarna runt Fryken, Tossebergsklätten, Freja och Rottneros ingår.

12 Västanå teater Ur Bannlyst Foto: Lars J Jacobsson Typ av verksamhet Fri teatergrupp. Den första uppsättningen var Nils Holgersson som när säsongen var slut hade setts av nästan personer under två år. Historia Fröet kom 1972 då dockteatergruppen Sprattelgubbarna startades blev Yvonne Rock och Björn Söderbäck medlemmar och verksamheten blev mer professionell. Västanås speciella profil med den folkliga kulturen, knuten till Värmland och med starka inslag av sagor och myter, grundas här. Man spelade främst skolteaterföreställningar. Man spelade också sommarföreställningar för vuxenpublik tillsammans med andra fria grupper och turnerade också i Riksteaterns regi slöt sig Leif och Inger Stinnerbom samt Peter och Anna Jankert till ensemblen och nu började skapandet av Västanås särpräglade teaterform på allvar spelade man Bäringa tillsammans med Solveig Ternström på Mårbacka. Man upptäckte att det fanns en stor potential för sommarteater och ladan på Mårbacka inreddes till teaterlokal kom en stor succé med Gösta Berlings saga som spelades där. Man hade också upplevelseguidningar för skolor på Mårbacka. Därefter blev det mest skolturnéer under en period sattes Trollflöjten upp tillsammans med Musikteatern i Värmland. Leif var också konstnärlig ledare för Riksteaterns multikulturella grupp Shikasta och 1997 skapades ett samarbete mellan de båda grupperna i två föreställningar kom den stora succén med Nils Holgersson som gjordes i samarbete med Riksteatern och gick på turné i hela Sverige fick man tillgång till Berättarladan i Rottneros som rustats upp och byggts om till teater med ca 500 platser. Västanå teater fick nu ett treårigt projekt från Kulturrådet och Landstinget att levandegöra Selma Lagerlöfs berättande fick man ett regionalt uppdrag med stöd av Kulturrådet för att verksamheten skulle kunna fortsätta i tre år till skulle alltså projektet vara slut. Men nu fick man i stället under tre år medel från ett nytt konto för särskild utveckling av den folkliga musiken i samband med teater. Region Värmland tillsammans med Statens kulturråd undersöker nu möjligheten att ge Västanå teater uppdrag som regionteater. Detta skulle innebära ett tillsvidarekontrakt med ömsesidig uppsägningsmöjlighet. Formerna för det eventuella regionuppdraget är inte helt klara, men att det blir förändringar i organisationen är givet. Det är ett mycket efterlängtat beslut för Västanå teater om det kommer och det ser positivt ut även om det har tagit tid. Ekonomi och ägande Ägande och ledning Västanå teater är en ideell förening. Det finns en styrelse på tre personer som väljs av föreningen. I ledningen ingår förutom styrelsen också producenten. Intäkter Region Värmland ger ett årsanslag på 2,6 miljoner kr och Sunne kommun kr. Dessutom har man projektanslag från Statens Kulturråd. För pågående projekt som handlar om folklig musik i teater har man fått 1 miljon kr per år i tre år och 2008 är sista året i projektet. Till detta ger Region Värmland kr och Sunne kommun kr utöver årsanslaget fick man kr i ett stipendium från Helmiastiftelsen. Man fick också ett bidrag från Fryksdalens Sparbank på kr. De årliga bidragen har legat kvar på samma nivå sedan

13 Man budgeterar 70 % beläggning. Det är problem ibland eftersom en stor del av utgifterna ligger innan några intäkter kommer hade man sålt ca 40 % i förköp redan i maj, det är mer än någonsin tidigare trots en något mer okänd pjäs. Västanå teater är ett starkt varumärke uppgick biljettintäkter och kursavgifter till Repertoar i Berättarladan 2003 Hemsöborna 2004 Romeo och Julia 2005 Fröken Julie 2006 Peer Gynt 2007 En Herrgårdssägen, Biljettpriset är 280 kr för vuxen och 150 för ungdom. Övriga intäkter kommer från programförsäljning. Region Värmland 29% Kulturrådet Sunne kommun 55% 5% 1% 10% Fryksdalens sparbank Biljetter och programblad 2007 gjordes en publikenkät. Det visade sig att 75 % av besökarna är kvinnor mellan år. Omsättningen 2007 var kr. Enligt enkäten kommer 5 % från Sunne kommun och det blir ca personer. Kostnader 2007 redovisar man ett underskott på % 12% Drift 5% 13% Prod.kostnader Personal 23% 6% 5% 15% 19% Sunne Karlstad Övriga Värmland Sörmland Västra Götaland 58% Marknadsföring Investeringar 13% Öppettider 19% Övriga Sverige Övriga världen Tack vare 100 % beläggning 2007 har man ett kapital på som placeras i nästa produktion. Premiär är alltid midsommardagen i Berättarladan, sista föreställning 31 augusti. Sedan spelas två skolföreställningar i september. Personal Västanå teater har nio heltidstjänster och en halvtidstjänst. Dessutom projektanställda, totalt årsverken. Det är för få. Man anser att det vore värdefullt med en fast ensemble. Investeringar och underhåll Logeutrymmena i Berättarladan ligger under jord och behöver åtgärdas. Det är fuktigt där och bättre ventilation behövs. Även publikutrymmena behöver åtgärdas. Om det finns pengar så görs detta. Västanå teater hyr ladan av Rottneros Säteri AB. Underhåll och investeringar får betalas av Västanå teater. Verksamhet Mellan 1999 och 2002 spelade man Selma Lagerlöf enligt det uppdrag man fått. Därefter har det växlat. Under januari-maj spelas en turnéföreställning och den återupptas på hösten. Program 2008 turné. Under våren spelas Måns Rödskägg på Årets sommarproduktion är Bannlyst som spelas i Berättarladan. Det var Selma Lagerlöfs fredsroman och passar bra under jubileumsåret, anser man. Kring produktionen samarbetar man med fredsorganisationer för att skapa debatt kring ämnet och sätta in föreställningen i ett större sammanhang. Man arrangerar också en publikkurs tillsammans med Folkuniversitetet samt en föreläsningsserie i Berättarladan runt tema Fred. Under hösten spelas turnéföreställningen Kopparmanteln som är ett avsnitt ur Kalevala och riktar sig mest mot barn 13

14 och unga. Barn och ungdom Man spelar skolföreställningar på turné spelas Måns Rödskägg och Kopparmanteln. Det blir också skolföreställningar av Bannlyst i Berättarladan. Skolföreställningar till Sunne kommun subventioneras. Verksamhetsplan Varje sommar spelas en stor föreställning i Berättarladan. En mindre produktion spelas ute på turné vår och höst. Den lilla föreställningen spelas av den fasta personalen och förutom skolföreställningar spelas offentliga förställningar av den. Den lilla spelas ca 100 gånger och har en publik på ca 100 personer per gång. Hela Kalevala kommer som sommarproduktion 2009 i Berättarladan och Kopparmanteln fortsätter som turnéföreställning under Programmet läggs av styrelsen efter idé av Leif Stinnerbom. Hela personalen diskuterar upplägget innan det fastställs. Ideella intressegrupper En vänförening finns med medlemmar, Västanås vänner. De finns i hela Sverige De får speciella utskick, brev och information. Försäljning och servering Café på entreprenad. Man säljer ibland småsaker. Marknadsföring Man har en hemsida som hålls aktuell. Dessutom annonserar man bland annat i specialpress som folkmusiktidningar, har paketerbjudanden, samarbeten med COOP, Böckernas Klubb mm. Direktreklam bland annat till scenpassinnehavare och även SMS-reklam. Man annonserar också lite i Norge och har några samarbetspartners där. Lokalt bjuder man in till presskonferens när det är aktuellt. Det finns långsiktiga marknadsplaner för de stora produktionerna. Det fungerar inte så bra med de små. Det behöver formaliseras och kan bli bättre nu med heltidsanställd producent. Marknadsmaterialet är nytt för varje produktion. Det finns alltid en flyer klar till konstrundan och den lägger man ut själva på en mängd ställen. En affisch distribueras till affärer i Värmland som sätter upp den. Under en dag får också alla skådespelarna repetitionsledigt för att åka runt i länet två och två och tapetsera med affischer. Folk hör också av sig och vill hjälpa till. Man samverkar med hotellen, samverkansgruppen i Sunne och Nordic Delight som är ett samarbetsorgan för kulturturism ruralt. Man finns med i bokavarmland.se, Värmländska Pärlor, Sagolika Sunne och Kulturliv, som är ett nätverk under Visit Värmland. Man är anslutna till Ticnet för biljettförsäljning. Bussbolagen hör av sig själva, det är svårt att sälja till gruppresor i buss härifrån. Man jobbar också mot hotellen och de bokar in bussar. Besökare på Västanås föreställningar får rabatt att besöka Rottneros park. Man skulle önska mer hjälp av Sunne Turism med marknadsföring. De kan inte heller boka biljetter till föreställningarna där eftersom det är olika bokningssystem. Framtiden Leif Stinnerbom, konstnärlig ledare Västanå teater Vi hoppas få status som regionteater från Vi vet inte ännu men vi vet att Statens Kulturråd i sitt budgetunderlag för har tillstyrkt att vi blir regionteater. Mediamätningar visar att Västanå teater och Alma Löv är de kulturverksamheter i Sunne som har störst genomslag i riksmedia hade man 100 % beläggning, men man vill gärna nå fler från Sunne och även teaterovan publik, man vill väcka intresse och erbjuda upplevelser. Det är också viktigt att jobba mer på skolorna. Man spelar gärna fler skolföreställningar av sommarföreställningarna men det blir problem intäktsmässigt att sälja biljetter för halva priset. Blir Västanå teater regionteater 2009 hoppas man få resurser att jobba mer med detta. Vi hoppas få mer bidrag från regionen och staten om vi blir regionteater. Då måste vi också uppfylla andra krav men det ser vi fram emot. Vi har sökt bidrag från Framtidens kultur också. Om vi blir regionteater vill vi öka den fasta ensemblen vilket också ökar tryggheten. Då vill vi jobba mer i egen regi på plats här. Det skulle vara kul att göra fler familjeföreställningar i Ladan. Vi tycker att Sunne Turism borde kunna göra paket av olika utflyktsmål. Vi efterlyser mer helhet och samordning. Man har en marknadsansvarig på halvtid året om men köper in grafiska tjänster. Vi är nöjda med vår verksamhet som den ser ut idag, men man kan alltid bli bättre. 14

15 Varför är just ni så viktiga för kulturlivet i Sunne, Leif Stinnerbom? Västanå Teater räknas som en av landets mest intressanta teatergrupper och har en stor publik inte bara i Sverige, utan också från Norge. Genom sin särpräglade profil och höga konstnärliga nivå sticker föreställningarna ut och märks i det stora teaterutbudet. Att en liten ort som Sunne kan hysa en teater som Västanå är unikt och uppseendeväckande. Den stora genomslagskraft som Västanå också har på riksplanet gör att varje steg som teatern tar uppmärksammas nationellt. Varje premiär bevakas av riksmedierna och får stor plats medialt. Den konstnärliga kärnan i teatern är också ständigt efterfrågad på de stora institutionerna i Sverige och Norge, såsom Stockholms Stadsteater, Riksteatern i Sverige och Norge, Nationale Scene i Bergen. Vid arbeten på dessa institutioner lyfts alltid Västanå teater som begrepp och Sunne som lokaliseringsort fram och skapar nyfikenhet för att se det konstnärliga arbetet på ort och ställe. Berättarladan, som teatern har byggt upp sedan 1999 har blivit ett begrepp inom nordisk teaterkonst. Västanå teaters föreställningar ses av ca personer varje år. Ekonomiskt sett är teatern en god affär för kommunen då varje besökare i Berättarladan i genomsnitt spenderar ca kr vid besöket i kommunen. Räknat på besökare blir detta kr, en bra affär för de satsade kr som Västanå får av kommunen för sin verksamhet. Vilket kulturhistoriskt värde har din verksamhet? Västanå teater bidrar till att levandegöra det kulturhistoriska arvet efter Selma Lagerlöf och genom teaterns tolkningar av hennes verk kommer fler i kontakt med hennes berättelser och på detta sätt blåses nytt liv i det som är Selmas viktigaste kvarlåtenskap, hennes författarskap och hennes berättelser. Genom Västanå teater skapas också ny konst i Sunne, vilket gör att orten fortsätter att vara en stark grogrund för konst och skaparkraft. Västanå teater har genom sin verksamhet fått musiker, skådespelare och dansare att komma till Sunne, både för att arbeta där under delar av året och för att flytta till orten permanent. Hur bidrar ni till att ge en positiv bild av Sunne? Då ca 70% av teaterns sommarpublik kommer tillresande från andra delar av landet än Värmland, så kan man säga att Västanå teater fungerar som en turistmagnet för orten. Sunne nämns alltid i samband med att teaterns namn figurerar i media. När publiken kommer för att besöka föreställningarna bor många av dem på hotell och gästgivargårdar runt om Sunne. De mindre av dessa; Sillegården, Solbacka, Frykenstrand, Länsmansgården m.fl skulle få ett sort ekonomiskt avbräck sommartid om Västanå skulle flytta sin verksamhet någon annanstans. Kommentar Västanå teater har blivit rikskända med sin speciella teaterstil med folklig musik och starka inslag av sagor och myter. Man är i nuläget ideell förening men kan komma att få status som regionteater redan nästa år. Det innebär i så fall stora förändringar både ekonomiskt och administrativt. Många som besöker Västanå teaters föreställningar kombinerar teaterbesöket med besök på Rottneros Park och Mårbacka. De flesta besökarna kommer utifrån landet och övernattar i Sunne. Möjliga åtgärder som framkommit Verka för en större samordning mellan olika kulturverksamheter, turistbyrå och kommun. Låta en föreställning med Västanå teater bli obligatorisk för Sunnelever i en viss årskurs och subventionera den. Bibehålla eller öka det årliga kommunala anslaget. ur Måns Rödskägg Foto: Lars J Jacobsson Källor: Intervju Leif och Inger Stinnerbom, Emma Carlsson, Ulf Björkudd-Egegren, hemsida, årsberättelse, Publikenkät Västanå teater 2007, Det började med en idé av Jan Rudérus, uppgifter från Ulf Nordström, Per Söderling och Karin Vangstad Region Värmland, Ola Evensson Fryksdalens Sparbank och kommunens ekonomiavdelning 15

16 Sundsbergs gård Typ av verksamhet Museum, marknadsför sig som gården Björne i Gösta Berlings saga. Konsthall, textilkammare och café med hembakat bröd Historia Sundsbergs gård byggdes för mer än 250 år sedan av brukspatronen Olof Antonsson. Vid hans död ärvdes gården av sonen Bengt som avled ogift. Bengt Antonsson var mycket förmögen och djupt förälskad i lagmanskan Gustafva Sandelin i Öjervik som han hade ett förhållande med. Hon var förebilden till Majorskan på Ekeby i Gösta Berlings saga. När Bengt Antonsson dog visade det sig att han testamenterat all sin egendom till lagmansparet Sandelin på Öjerviks gård, vilket väckte stor uppståndelse. Selma Lagerlöf berättar om detta i det viktiga kapitlet Julmiddagen i Gösta Berlings saga. Gården har sedan dess bytt ägare ett antal gånger. Vid en kraftig brand 1893 ödelades själva herrgårdsbyggnaden. De dåvarande ägarna flyttade in i köksflygeln som är kvar från ursprungsbygget. De sista privata ägarna var Tore och Birgitta Sjöqvist donerade paret Sjöqvist gården till Sunne kommun och den förvaltas nu av en stiftelse. Flygelbyggnaden inreddes 1978 till museum. I museets rum storstugan, salongerna, jugendrummet och kontoret visas ett flertal föremål representativa för olika stilar och tidsepoker. I början var det endast visningar och guidningar. Så småningom arrangerade man också utställningar av konsthantverk, man hade historiska utställningar med olika teman, och man lagade även upp maträtter från förr. Sedan 1991 har man julpyntat hela huset i december och haft visning av gammaldags jul för bland annat gästerna på Hotel Selma Lagerlöf. En del mark fanns kvar som inte ingått i den ursprungliga donationen. Kommunen köpte den för att öppna upp ett friluftsområde. Av intäkterna för detta bildades en fond som stiftelsen fick söka pengar ur för att bedriva verksamhet. All Sundsbergs skog överlämnades 1984 och förvaltningen av den övergick till stiftelsen skänktes Villa Helios till kommunen och fick ingå i stiftelsen rustades lägenheterna där upp och det som återstod av fonden gick då åt. I samband med utställningarna kom planerna på en konsthall och man inredde då ladugården till konsthall och café. Den stod klar Nu hamnade museet lite i bakvattnet, men 2001 hade museet ett Selma Lagerlöf-projekt där Frykenteatern medverkade och spelade upp småscener ur den Lagerlöfska litteraturen på olika ställen i museet. Nu kom en ekonomisk kris där man bara hade pengar till själva husen och ingenting till verksamhet. Då fick man en ny utställningsidé där Sunneborna själva fick ta med saker att fylla en utställning i museet med. Detta blev mycket populärt kom en ny museidel på övervåningen i ladugården. Det är Textilkammaren, och den hålls bara öppen efter bokning diskuterades en försäljning av Villa Helios. Stiftelsen planerade att bygga om stallet i ladugården för att inreda ett tandläkarmuseum där och behövde pengar. Villa Helios såldes för 2 miljoner. Kommunfullmäktige beslöt att pengarna skulle användas till driften. Stiftelsen hade inte uppfattat detta utan trodde att de pengarna kunde användas till att investera i Stallet. Som det nu blev räckte inte stiftelsens pengar till att installera vatten och värme, men efter fullmäktigebeslut kunde senare kr disponeras att installera fjärrvärme. Installationen är klar Vatten finns inte ännu i Stallet. Det har hela tiden varit problem att få personal. Man har haft tre lönebidragstjänster, nu är bara en kvar som skall 16

17 sköta både konsthall och café tillika administration. Eventuellt får man ytterligare en person anställd under sommarensäsongen. Ekonomi och ägande Ägande och ledning Sunne kommun äger Sundsbergs gård. Gården förvaltas av en stiftelse vars styrelse består av fem personer. Tre väljs av kommunfullmäktige och två utses av donator. Eftersom ordföranden i styrelsen flyttade nyligen har donatorn Birgitta Sjöqvist själv tillfälligt tagit ordföranderollen. Intäkter Man får inget fast årsanslag. Arbetsförmedlingen har bidragit med tre lönebidragstjänster. Två av dem är för närvarande obesatta. När det blivit kris har kommunen skjutit till pengar fick man från Sunne kommun. Man hade en sponsorintäkt på kr. Entré och försäljning gav intäkter på kr. sköter trädgården och stiftelsen betalar timlön. Man anser att det är alldeles får lite personal nu och det går inte att hålla verksamheten igång så som behövs. Investeringar och underhåll Tandläkarmuseet återstår. Stallet står halvfärdigt. När kommunen övertog Sundsbergs gård var allt i bra skick. Stiftelsen skall svara för underhållet och kommunen för investeringarna enligt beslut i KSAU. Inget underhåll är gjort på hela tiden. Nu är det saker som måste göras, plintar har satt sig och fasaden på Konsthallen borde målas om och ny brädfodring behövs. Någon underhållsplan finns inte, ej heller ekonomi för det. Verksamhet Besöksutveckling Besökssiffrorna har sjunkit nästan varje år. Stiftelsen har vissa intäkter för uthyrning av övervåningen i ladugården som festlokal och för uthyrning av kallförråd i ladan, främst till sommarboende på Kolsnäs som ställer undan utrustning under vintern. Man får lokalhyra för Skogsmuseet. Intäkter för uthyrning och jaktarrende uppgick 2007 till kr såldes skog med ett nettoresultat på mot i budget befarade man ett underskott men fick högre intäkt från skogsförsäljning än beräknat. 14% Sunne kommun % 9% 59% 16% Omsättningen 2007 var kr. Sponsorintäkt Entré och försäljning Uthyrningar och jaktarrende Försäljning skog De flesta som kommer är turister i Sunne men man upplever att man borde försöka intressera Sunneborna mer. Nästan inga Sunnebor kommer till gårdsmuseet men café och konsthall får en del besök. Öppettider Gårdsmuseet öppnar veckan efter midsommar och är sedan öppet onsdag, torsdag, söndag fram till och med Kulturveckan. Birgitta Sjöqvist jobbar ideellt hela sommaren med att bemanna Gårdsmuseet. Textilmuseet öppnar på beställning. Konsthall och café är öppet onsdag-söndag året om. När det är underbemannat så måste man ha stängt vissa dagar. Kostnader 7% 0% 3%1% 64% 25% Drift Personal Underhåll Programverksamhet Marknadsföring Investeringar Personal För närvarande har man en lönebidragstjänst på 75 %, dvs 0,75 årsverke, 2007 hade man tre. Samhall Program 2008 Kulturkansliet lägger några evenemang på Sundsberg gård. 31 maj-29 juni Utställning Janne Samuelsson 6 juni Nationaldagsfirande juli Antikmässa 19 juli-17 aug Utställning Tage Åsén 3 aug Kvinnorna på Sundsberg, teater aug Sunne Kulturvecka 23 aug 21 sept Utställning Lars Johnsson 4 okt-26 okt Höstsalong 1 nov-23 nov Utställning Lena-Maria Stigsdotter, Maria Westerberg 29 nov-21 dec Utställning Anna Eriksdotter- Petersson 23 dec Julpyntning i Gårdsmuseet 17

18 Man planerar också en utställning med dukning från olika historiska epoker. Barn och ungdom En del förskoleklasser har kommit till Gårdsmuseet för att se det julpyntade huset. Textilkammaren skulle vara intressant för skolklasser. Verksamhetsplan Kulturchefen har lagt en plan som antagits av styrelsen. Man vill där återskapa en genuin herrgårdsmiljö med inriktning på textil, interiör och design. Man kan också satsa mer på allmoge och antikviteter. Man vill att det ska hända mer saker här, gärna aktiviteter på kvällarna. Programmet läggs av kulturkansliet i samarbete med Birgitta Sjöqvist. Ideella intressegrupper Det finns en vänförening som är aktiv. Medlemmarna hjälper till med praktiska saker, ibland i café eller konsthall. De stöttar även ekonomiskt ibland, t ex med annonsering. Men många är äldre och orkar inte lika mycket som förr. Trädgårdslinjen på Brobyskolan har visat intresse för att göra en trädgårdspark ut mot gatan. Försäljning och servering Man har egen försäljning av kaffe och hembakat bröd. Några värmländska konsthantverkare har också alster till försäljning. Marknadsföring Det finns en hemsida, en skylt vid vägen, tidningsartiklar och en folder. Man är med i några samlingsannonser tillsammans med Rottneros m fl. Kulturkansliet annonserar sina evenemang. Tillsammans med några andra turistmål i Sunne medverkar man i en broschyr, Sagolika Sunne. Man anser att man måste satsa mer på marknadsföring men det finns ingen som ansvarar för detta i nuläget och det ser man som ett problem. Möjliga nya målgrupper är antikvitetsintresserade. Man skulle kunna ordna kvällar i museet med föredrag osv. Man vill också få fler Sunnebor och värmlänningar att besöka Sundsbergs gård. De som är allmänt kulturintresserade är en viktig grupp, och det skulle kunna vara mer programverksamhet som små teaterföreställningar, uppläsningar och annat. Man samarbetar en del med Hotell Selma Lagerlöf. Det samarbetet borde utvecklas. Turistbyrån hänvisar en del, men det är marginellt. Framtiden Birgitta Sjöqvist, donator och ordförande i stiftelsen Vi klarar 2008 med snål budget. Det blir mycket knappt om det ens går. Besöksantalet måste bibehållas i så fall och då kan vi inte heller ha stängt helger vet vi inte hur det blir, men kulturchefens verksamhetsplan vill ha en inriktning på herrgårdsmiljö. Det är mycket bra att få något att gå efter. Vi behöver mer verksamhet och ett levande Sundsbergs gård. Det är för lite personal. Vi klarar inte av att hålla verksamheten flytande med bara en person på 75 % som ska sköta konsthall, städning, café, baka det hembakta och sköta administration och vaktmästeri. Vi kan inte hålla öppet som vi borde. Det gör att vi får dåligt rykte. Nu försöker vi få vänföreningen att ställa upp så att vi kan ha öppet, men det är inte så lätt. Britt-Marie Rylander, anställd Sundsbergs gård Det måste finnas en adekvat arbetsbeskrivning för personalen. Nu hänger en stor del av verksamheten på personligt ansvar och att man tar på sig det man ser är nödvändigt. De uppgifter som lönebidragstjänsten nu sköter är inte uppgifter som en lönebidragstjänst normalt skulle göra. Det behövs en person som bakar och sköter det enkla praktiska med försäljning och café. Det behövs vidare en person som är verksamhetsansvarig och som sköter ekonomi, marknadsföring och planering av verksamheten. Även en deltid för fastighetsskötsel/vaktmästeri behövs. Vi behöver toaletter i Stallet och en hiss till Loftet. Sittgrupper på västsidan med en dörr direkt ut vore trevligt liksom utebelysning på västväggen. Ny brädfodring på ladugård och stallängan behövs. Man skulle kunna vinterbona Ladan och ha den till konsert/kongresshall och bygga loger i innervinkel mellan konsthall och lada. En solpanel på södersidan av Ladantaket för uppvärmning av detsamma skulle vara en bra investering. Man kan inreda Stallet så att lokaler kan hyras ut till teaterföreställningar, konserter, föreläsningar men även större middagar/ kalas (även vintertid). Där kunde man också ha utställningar av konstnärer och konsthantverkare. Del av Stallet kan inhysa en levande verkstad där konstnärer och hantverkare kan hyra in sig och även ha kursverksamhet, detta skulle ge inkomster. Man kan också renovera bodarna för en eventuell antikaffär, planera och så gräs på södersidan av ladan och sätta upp nya stora skyltar på fasaden. Vi skulle kunna söka pengar för investeringar hos Länsstyrelsen och EU. Vi skulle också kunna ha en antikaffär här. Det finns folk som skulle kunna vara intresserade av att driva den. Över huvudtaget måste vi få mer verksamhet som genererar inkomster. 18

19 Varför är just ni så viktiga för kulturlivet i Sunne, Birgitta Sjöqvist? Vi har genom gårdens placering i sagan en naturlig anknytning till Selma Lagerlöf. Genom ett varierat utbud av verksamhet har vi möjlighet att nå många besökare med olika intresseinriktning. Vår verksamhet är öppen året runt. Konstutställningar sker kontinuerligt. I vår policy ingår också samarbete med Sunneborna genom olika temautställningar, där man kan lämna in föremål som passar in i utställningen. Vi kan också erbjuda en variation av samlingslokaler för större och mindre tillställningar. Vilket kulturhistoriskt värde har din verksamhet? Vi har en unik, intakt herrgårdsmiljö som visas för allmänheten. Eftersom Sundsberg uppfördes på 1700-talet finns mycket att berätta om gårdens uppkomst och vidare öden. Av gårdens 19 byggnader finns nu endast flygeln, den södra, kvar. Den har varit bostad sedan början av 1900-talet. Efter överlåtelsen av gården till Sunne kommun 1976 blev bostaden museum som öppnades för visningar Genom stilhistoriska visningar och utställningar kan vi förmedla kunskapen om gamla tiders sätt att leva. Senare har textilkammaren tillkommit för att kunna exponera gårdens gamla textilier men även en samling kläder från 1900-talet. Hur bidrar ni till att ge en positiv bild av Sunne? Den positiva bilden av Sunne är till stor del beroende av vilket intryck besökaren får vid första personliga kontakten med Sunnebon. Av stor betydelse är också att här ges korrekt information om Sunne och möjligheterna till den upplevelse man förväntar sig. Här handlar det om god marknadsföring. En nöjd besökare är alltid den bästa marknadsföringen - en regel som alltid håller och som vi försöker leva efter. Här är vi alla ambassadörer. Genom gårdens historia bidrar vi till en del av berättartraditionen i sagolika Sunne. En arena för olika kulturella uttryck. Kommentar Sundsbergs gård ägs av Sunne kommun och driften åligger Stiftelsen. Pengar till drift tas från successiv avverkning av skog. Verksamheten har gått kräftgång och besökssiffrorna har mer än halverats sedan år Man har en lönebidragstjänst på 75 % som skall sköta och ansvara för hela verksamheten. För närvarande sköter Samhall gräsklippningen, ingen vaktmästare finns. På området finns fyra olika museer, ytterligare ett på planeringsstadiet, café samt den stora ladan som hyrs ut till auktioner och mässor sommartid och förvaring vintertid. Värme har nyligen installerats i Stallet, men ingen fullständig plan för ytorna där finns, och lokalen står halvfärdig. Man är beroende av ideella krafter för att hålla alla delar öppna. Café och konsthall är öppet året runt. Ansvarsfördelningen är otydlig och det finns ingen verksamhetsansvarig för den praktiska helheten. Stiftelsen ska stå för underhållet och kommunen för investeringarna. Möjliga åtgärder som framkommit Styrelsen tar ett aktivt ansvar för den praktiska verksamheten Kommunen anställer en verksamhetsansvarig på minst 50 %. En befattningsbeskrivning för anställd personal formuleras. En konkretisering och en långtidsplanering av den fastställda verksamhetsplanen fastställs. En långsiktig marknadsplan fastställs. Ekonomin saneras med hjälp av försäljning, långtidsuthyrningar eller avverkning av skog. Styrelsen uppdras att formulera en underhållsplan. Kommunen gör en investeringsplan. Se över möjligheter att komma i åtnjutande av bidrag för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Ett program för barn och ungdom tas fram. Källor: Intervjuer Birgitta Sjöqvist och Britt-Marie Rylander, hemsida och folder, resultaträkning, besöksstatistik, utvecklingsplan, skrivelse från Birgitta Kringlund, uppgifter från Ola Evensson Fryksdalens Sparbank och kommunens ekonomiavdelning Vänföreningen stöttas aktivt och ombeds lägga upp en aktivitetsplan för hur man vill abeta. Hitta entreprenör för exempelvis antikhandel eller konstnärsverkstad. Den regelbundna verksamheten läggs ner. 19

20 Freja af Fryken Typ av verksamhet Båttrafik med rundturer och charter, museiverksamhet inom Fryksdalsområdet, kulturens budbärare på Fryken. Historia Det nybildade ångbåtsbolaget Ångfartygs-Bolaget Kalmar Sund fick sin första ångbåt Kalmar Sund N:o1 levererad i maj Det blev en uppskattad båt som trafikerade sundet och fick beröm för sin stadiga och pålitliga gång som gjorde det möjligt att hålla tidtabellerna såldes N:o1 till Nils Persson i Råby. Han hade tröttnat på de höga fraktpriserna på Fryken och ville skaffa en egen båt och få del av de goda vinsterna. Den första tiden drevs sannolikt rederiet som en del av den lanthandel Nils Persson hade. Tillsammans med svågern Olof Svensson och kapten Johan Emil Löfgren bildade Nils Persson 1889 Ångbåtsaktiebolaget Freja. Men fler hade tänkt som Nils Persson och det blev en överetablering av fraktbolag på Fryken och konkurrensen var hård. Som oskriven lag gällde att den som kom först fram till en brygga fick ta lasten där. I juli 1890 fick Freja ett historiskt sett mycket betydelsefullt uppdrag. Lärarinnan Selma Lagerlöf sände ett tävlingsmanuskript med ett kapitel ur Gösta Berlings saga till tidningen Idun med Freja efter en skrivarnatt på Björkefors. Inför 1896 års säsong tog kapten Leopold Widhson över rodret på Freja. Tillsammans med sin hustru Lovisa förberedde han fartyget med bland annat en renovering, nya textilier och ny besättning. Morgonen den 23 juli skulle allt gods som kapten Widhson tagit emot förgående kväll lastas. Det gällde att komma iväg i tid för att komma först och ha chans att få frakt vid bryggorna. När Freja avgick från Fryksta hamn var vädret vackert, men det var varmt och kvalmigt. Redan vid avgången från Nilsby brygga försämrades vädret och det började regna. Freja närmade sig Bössvikens brygga. Styrbords lastluckor stod öppna för att avstigandet skulle gå så fort som möjligt. Just när kapten Widhson skulle vända upp mot vinden inne i Bössviken träffades Freja av en orkanliknande kastby. Freja krängde över åt styrbord och den osurrade lasten försköts. Inom några sekunder slog Freja runt och katastrofen var ett faktum. Av de 17 personer som fanns ombord klarade sig endast 6. Händelsen blev omspunnen av myter, legender och skrönor. Det sas att man hittat Freja på grunt vatten kort efter olyckan, men redan efter några dagar framkom det att hon var spårlöst försvunnen. Kapten Widhson blev åtalad i ansvarsfrågan men i februari 1897 dömdes han bara till försummelse för att inte ha stuvat lasten på ett lämpligt sätt. Många försök gjordes under åren för att försöka hitta Freja men misslyckades. Först 1976 lyckades medlemmar ur Karlstads dykarklubb att lokalisera vraket med hjälp av elektronisk sökutrustning. Freja låg på 52 meters djup kunde man hämta upp skeppsklockan. Dykarklubben avsåg att bärga båten men planerna gick i stöpet eftersom det var oklarheter om bärgningsrätten blev en bärgning åter aktuell och man började med att gå ner och besiktiga vraket. Man bildade Ångbåtföreningen Freja. Några av eldsjälarna som gjorde detta projekt möjligt var Tony Steen och Lennart Österwald. Med hjälp av en bärgningsponton med två stora lyftkranar kunde man i juli 1994 dra loss vraket ur bottenleran och den 23 juli transporterades Freja under vattnet från Bössviken till Hagudden där hon bärgades. Inför ca åskådare bröt Frejas lastkran vattenytan kl , på klockslaget 98 år efter förlisningen. Nu transporterades Freja till Brårudsvarvet i Sunne. Arbetet med att gräva ut vraket började omgående och fyndrikedomen överträffade alla förväntningar. Nu skulle också fartyget återskapas till som det såg ut då det sjönk Målet var att Freja skulle kunna sjösättas sommaren 1996 så att hon på sin premiärtur kunde angöra Bössvikens brygga 20