Kommunernas inkassoverksamhet. Datainspektionens rapport Februari 1998

Transkript

1 Kommunernas inkassoverksamhet Datainspektionens rapport Februari 1998

2 Innehållsförteckning Inledning 3 Följande kommuner har inspekterats på plats: 4 Kommunernas organisation av sin inkassoverksamhet 5 Centraliserad inkassofunktion 5 I huvudsak centraliserad inkassofunktion 5 Decentraliserad inkassofunktion 5 Eget kommunalt inkassobolag 6 Externt inkassobolag 6 Övrigt 6 Kommentar 6 Inspektionsresultat 7 Inkassolagen och DI:s allmänna råd 7 Standardbrev 8 Kontroll av gäldenärens identitet 10 Kommunernas val av processform 11 Bevarande av handlingar 13 Övriga iakttagelser 14 Slutsatser 15 2

3 Inledning "Inkassoverksamhet skall bedrivas enligt god inkassosed. Därvid skall iakttas att gäldenären inte vållas onödig skada eller olägenhet eller utsättes för otillbörlig påtryckning eller annan otillbörlig inkassoåtgärd." [4 inkassolagen (1974:182)] En av Datainspektionens (DI) arbetsuppgifter är att se till att inkassolagen efterlevs. Den som vill bedriva inkassoverksamhet måste vanligtvis inhämta DIs tillstånd innan verksamheten får påbörjas. Innan tillstånd meddelas gör DI en bedömning av den ansvariges meriter på inkassoområdet. Endast om verksamheten kan antas bli bedriven på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt - i enlighet med god inkassosed - ges tillstånd, förenat med föreskrifter. Kommunernas inkassoverksamhet är inte tillståndspliktig eftersom indrivningen avser egna fordringar. Då verksamheten är tillståndsfri är det kommunerna själva och inte DI som fastställer vilken utbildning och erfarenhet den inkassoansvarige skall ha och vilka föreskrifter denne skall iaktta. Stickprovsinspektioner som DI gjort under årens lopp har visat att kommunernas inkassorutiner inte alltid stått i överensstämmelse med god inkassosed. DI har därför under hösten 1997 genomfört ett projekt i syfte att kartlägga kommunernas inkassoverksamhet. Av de 35 kommuner som har kontaktats har 30 inspekterats på plats. Av geografiska skäl har inspektionerna koncentrerats till 18 kommuner i Skåne och 12 kommuner i Stockholms län. DI har framför allt gått igenom kommunernas organisation av inkassoverksamheten, undersökt vilka inkassorutiner som tillämpas och kontrollerat i vad mån de olika standardbrev som kommunerna skickar till gäldenären står i överensstämmelse med inkassolagens regler och god inkassosed. De 30 inspektionerna har främst syftat till att utreda vilka handläggningsrutiner kommunerna använder. Däremot har inte någon större mängd enskilda inkassoärenden granskats. Kommunerna har beretts tillfälle att ge synpunkter på det egna inspektionsprotokollet. Resultatet av detta projekt redovisas i följande rapport. 3

4 Följande kommuner har inspekterats på plats: Botkyrka Danderyd Klippan Haninge Hässleholm Höganäs Hörby Höör Kristianstad Kungsholmens stadsdelsförvaltning i Stockholm Landskrona Lomma Lund Malmö Nacka Sigtuna Simrishamn Sjöbo Sollentuna Solna Sundbyberg Södertälje Tomelilla Trelleborg Upplands Väsby Vallentuna Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm 4

5 Kommunernas organisation av sin inkassoverksamhet Varje kommunen avgör själv hur den egna inkassoverksamheten skall vara organiserad. I det följande presenteras de organisationsformer kommunerna valt. Centraliserad inkassofunktion A) Inkassohanteringen förlagd till en viss myndighet, så som Kommunstyrelsen genom ekonomikontoret, förvaltningskontoret eller liknande Åstorp, Ängelholm, Klippan, Simrishamn, Tomelilla, Ystad, Trelleborg, Danderyd, Vallentuna Servicenämnden genom serviceförvaltningen Upplands Väsby Styrelse som sorterar under kommunfullmäktige Sollentuna (Konsult- och servicekontoret) B) Inkassohanteringen förlagd till en förvaltning som sorterar under flera nämnder Nacka (Uppdragskontoret) I huvudsak centraliserad inkassofunktion I vissa kommuner har inkassoverksamheten i huvudsak koncentrerats till en nämnd men enstaka självständig inkassoverksamhet bedrivs av t.ex. tekniska nämnden och/eller gatuoch fastighetsnämnden (eller motsvarande). Höganäs, Lund, Kristianstad, Hässleholm, Hörby, Sjöbo, Botkyrka, Haninge, Sundbyberg, Sigtuna, Södertälje, Solna Decentraliserad inkassofunktion Stadsdelsnämnder Om kommunen är organiserad i stadsdelsnämnder kan inkassoverksamheten läggas ut på respektive stadsdelsnämnd. De centrala nämnderna inkasserar sina egna fordringar eller uppdrar åt annan nämnd eller ett inkassobolag att hantera verksamheten. Stockholm Även om stadsdelsnämndernas inkassoverksamhet förläggs till en av nämnderna kan verksamheten vara decentraliserad genom att de centrala nämnderna inkasserar sina egna 5

6 fordringar eller uppdrar åt annan nämnd eller inkassobolag att hantera verksamheten. Malmö Inte stadsdelsnämnder Inkassohanteringen kan vara förlagd till respektive nämnd där fordringarna uppstår. Då sköts inkassohanteringen även av nämnder som sällan annars bedriver inkassoverksamhet såsom barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden, osv. Lomma, Landskrona Eget kommunalt inkassobolag Kommunen kan välja att bolagisera inkassoverksamheten. Vellinge Externt inkassobolag Vissa kommuner väljer att lämna inkassohanteringen i uppdrag åt privatägda inkassobolag. Så var fallet i 2 av 19 tillfrågade skånska kommuner och i 4 av 16 tillfrågade stockholmskommuner. Höör, Eslöv, Huddinge, Lidingö, Ekerö, Täby Det förekommer även att kommunen lägger ut en viss del av inkassohanteringen på inkassobolag. Malmö, Tomelilla, Landskrona, Sundbyberg, Stockholm Övrigt Inkassoverksamhet kan även bedrivas av de kommunägda bolagen. Kommunala renhållningsbolag, bolag som tillhandahåller el, elnät och vatten och kommunala bostadsföretag handlägger vanligtvis sina egna inkassoärenden oavsett om kommunen i övrigt centraliserat sin inkassoverksamhet. I ett fåtal fall handlades dock (vissa) fordringar som gällde kommunalt bolag av en kommunal nämnd. Höganäs, Ystad, Simrishamn Kommentar I de fall där inkassoverksamheten är decentraliserad är det viktigt att kommunen ser till att samtliga inblandade förvaltningar tillämpar rutiner som står i överensstämmelse med god inkassosed. Om handläggningen sker på flera förvaltningar måste ingående kunskap om inkassolagen och god inkassosed spridas till ett större antal personer. 6

7 Inspektionsresultat Inkassolagen och DI:s allmänna råd Krav mot en gäldenär skall framställas skriftligt. Kravet skall innehålla tydlig uppgift om borgenärens namn och om det förhållande som fordringen grundar sig på. Är det fråga om en fordran som har överlåtits eller pantsatts och kan gäldenären på grund härav ej med befriande verkan betala till överlåtaren eller pantsättaren, skall kravet innehålla en tydlig upplysning om detta förhållande. I krav bör lämnas anvisning om lämpligt betalningssätt. I krav skall vad som fordras i kapital, ränta och ersättning för kostnader anges var för sig. I fråga om ränta skall särskilt anges beloppet av upplupen ränta, räntesatsen samt den tid och det kapitalbelopp som ligger till grund för ränteberäkningen. I samband med krav skall anges viss skälig tid inom vilken gäldenären har att betala frivilligt eller anmäla om han har någon invändning mot kravet. [5 inkassolagen (1974:182)] DI har givit ut allmänna råd om tillämpningen av inkassolagen. I de allmänna råden ger DI sin syn på vad som är god sed i inkassoverksamhet. För att ett inkassokrav skall anses vara utformat i enlighet med god inkassosed bör den enligt de allmänna råden (utöver vad som anges i 5 inkassolagen) också innehålla - gäldenärens namn, - gäldenärens firma, - inkassoombudets fullständiga namn, eventuella firma, adress och telefonnummer, - handläggares namn och telefonnummer eller annan upplysning som gör det möjligt för gäldenären att få direktkontakt med den som handlägger inkassoärendet, - utskriftsdatum (inkassokrav skall sändas senast dagen efter utskriftsdagen), - till vem och hur betalning skall ske, - till vem invändning mot kravet skall riktas, - vilka åtgärder som kan komma att vidtas om inte betalning eller invändning sker inom tidsfristen, åtgärden skall preciseras (t.ex. ansökan om betalningsföreläggande). Inkassolagen anger inte närmare vad en amorteringsplan skall innehålla. För att den skall anses vara utformad i enlighet med god inkassosed bör den enligt de allmänna råden innehålla borgenärens namn, vad fordran avser, kapitalbelopp, dröjsmålsränta (framräknad till tidpunkten för sista delbetalningen), räntesats enligt inkassokrav, 7

8 kostnadsersättning för inkassokrav, upprättande av amorteringsplan, aviserings- och bokföringskostnader samt övriga kostnader, antalet delbetalningstillfällen, beloppsstorlek per delbetalning, tidpunkt för delbetalning, totalskuld (framräknad till sista betalningsdagen). Amorteringsplanen bör även innehålla uppgift om vad som sker för det fall att amorteringsplanen inte följs, t.ex. att ansökan om betalningsföreläggande omedelbart kommer att inges. Standardbrev Det är vanligt att man i inkassoverksamhet använder särskilda standardiserade handlingar i form av påminnelser, kravbrev, amorteringsplaner, ansökningar om betalningsföreläggande m.m. Dessa mallar kan utformas av den inkassoansvarige själv eller upphandlas från olika försäljare på den privata marknaden. DI har gått igenom de standardbrev som kommunerna använder. Inkassokrav Med hänsyn till att det i inkassolagen föreskrivs att gäldenären måste tillställas ett inkassokrav som skall se ut på ett visst sätt är det inte godtagbart att det föreligger någon avvikelse från gällande norm. Det är särskilt viktigt att de poster som anges direkt i lagen är korrekt angivna. Bestämmelsen om ett obligatoriskt kravbrev infördes ursprungligen för att stärka gäldenärens ställning gentemot borgenärer med oseriösa anspråk. Genom att gäldenären tillställs en delvis formaliserad handling där borgenärens anspråk specificerats i detalj, ges han möjlighet att invända mot eventuella obefogade anspråk. Resultat Avvikelser från gällande normer kunde konstateras i följande fall: Grunden för fordran var i vissa fall otillräckligt angiven i fem kommuner Ränteanspråk var ofullständigt angivna i fyra kommuner Handläggares namn och telefonnummer eller annan upplysning som gör det möjligt för gäldenären att få direktkontakt med den som handlägger inkassoärendet saknades i tretton kommuner Vilka åtgärder som kan komma att vidtas om inte betalning eller invändning sker inom tidsfristen saknades eller var felaktigt angivna enligt följande; a) Uppgift saknades i en kommun b) Hot om lagsökning framfördes av fyra kommuner c) Hot om direkt utmätning framfördes av en kommun 8

9 Övriga felaktigheter i kravbrev; a) Påstående att dom medför betalningsanmärkning framfördes av en kommun b) Krav på skriftlig invändning framfördes av en kommun Åtgärder att vidta De påtalade bristerna skall omgående åtgärdas. Amorteringsplaner Om det visar sig att gäldenären inte kan betala hela den förfallna skulden på en gång, kan en amorteringsplan upprättas. Planen skall enligt 3 2 p. lagen om ersättning för inkassokostnader m.m. upprättas i samråd med gäldenären. Den måste vara utformad på ett sådant sätt att det är möjligt för gäldenären att överblicka konsekvenserna av uppgörelsen. Resultat Vissa kommuner upprättar sällan amorteringsplaner utan använder sig hellre av muntliga betalningsuppgörelser. Avvikelser från gällande normer för (skriftliga) amorteringsplaner kunde konstateras i följande fall: Vad fordran avser fanns inte angivet hos sex kommuner Kapitalbelopp fanns inte angivet hos två kommuner Dröjsmålsränta (framräknad till tidpunkten för sista delbetalningen) fanns inte angivet hos tio kommuner Räntesats fanns inte angivet hos fyra kommuner Kostnadsersättning för inkassokrav, upprättande av amorteringsplan, aviserings- och bokföringskostnader samt övriga kostnader fanns inte angivna hos två kommuner Antalet delbetalningstillfällen fanns inte angivna hos fem kommuner Beloppsstorlek per delbetalning fanns inte angiven hos fyra kommuner Tidpunkt för delbetalning fanns inte angiven hos tre kommuner Totalskuld (framräknad till sista betalningsdagen) fanns inte angiven hos tio kommuner Uppgift om vad som sker för det fall att amorteringsplanen inte följs fanns inte angivet hos tre kommuner Åtgärder att vidta De påtalade bristerna skall omgående åtgärdas. Betalningspåminnelse Med en betalningspåminnelse avses en sådan enklare påminnelse om skyldighet att betala en förfallen skuld som ofta skickas innan borgenären vidtar eller låter vidta strängare åtgärder i form av krav m.m. En ren betalningspåminnelse, som utsänds före ett kravbrev, är inte en inkassoåtgärd. 9

10 I en betalningspåminnelse kan anges en tid inom vilken borgenären önskar erhålla betalning. Påminnelsen kan även innehålla uppgift om att fordran, om den inte betalas, kommer att överlämnas till någon annan för inkasso. En betalningspåminnelse som förenas med någon annan påtryckning mot gäldenären blir dock att betrakta som en inkassoåtgärd. Att tillställa en gäldenär en sådan handling strider mot god inkassosed. Resultat Betalningspåminnelserna var i princip utan anmärkning. Endast i ett fall förekom ett otillåtet hot (vräkning vid utebliven hyresinbetalning). DI kunde alltså konstatera att kommunerna har uppfattat skillnaden mellan en betalningspåminnelse och en inkassoåtgärd. Ansökan om betalningsföreläggande DI kunde också konstatera att kommunernas utformning av ansökan om betalningsföreläggande var helt korrekta. Kontroll av gäldenärens identitet Enligt 6 inkassolagen får rättslig åtgärd inte vidtas förrän gäldenären tillställts ett sådant kravbrev som avses i 5 inkassolagen. Ett inkassokrav ställt till en ofullständigt identifierad gäldenär, t.ex. Nisses Bygg, är inte att betrakta som ett inkassokrav ställt till gäldenären eftersom det inte framgår om kravet riktar sig mot Nisses Bygg AB, Nisses Bygg HB, Nisses Bygg i Göteborg AB, Nils Andersson med firma Nisses Bygg etc. Om det behövs skall en kontroll av gäldenärens identitet ske före det att någon inkassoåtgärd vidtas. DI har ofta haft anmärkningar på inkassobolag som vidtagit inkassoåtgärder mot fel gäldenär. En felaktig hantering inleds ofta genom att inkassobolaget skickar ett kravbrev till en gäldenär som angivits ofullständigt på ursprungsfakturan, t.ex. Nisses Bygg eller "Larssons Livs", osv. Gäldenärer med sådana namn finns inte. Aktiebolagslagen säger att ett aktiebolag alltid måste ha ordet "Aktiebolag" i sin firma och handelsregisterlagen säger att ett handelsbolag alltid måste ha ordet "Handelsbolag" i sin firma osv. I de fall Nisses Bygg är en enskild näringsidkare är det en fysisk person som är rätt gäldenär och han skall anges med sitt namn och eventuellt med firman som tillägg (Nils Andersson med firma Nisses Bygg). Om en inkassobyrå skickar ett inkassokrav till Nisses Bygg och därefter ger in en ansökan om betalningsföreläggande mot Nisses Bygg i Göteborg AB bryter inkassobyrån alltså mot 6 inkassolagen. DI har därför särskilt undersökt kommunernas rutiner för gäldenärsidentifiering. 10

11 Resultat - Fem kommuner hade utarbetat rutiner för korrekt gäldenärsidentifiering redan i kravbrevet - Tjugotre kommuner tillämpade inte rutiner för korrekt gäldenärsidentifiering redan i kravbrevet - I två kommuner hade frågan inte varit aktuell, dels för att inkassoverksamheten sköts av annan, dels för att fordringarna avser endast fysiska personer som inte är näringsidkare Kommentar Många kommuner hade inte närmare uppmärksammat problemen med en bristfällig gäldenärsidentifiering. Identifieringen innebär sällan något problem när kommunerna driver in t.ex. omsorgsavgifter från privatpersoner eftersom gäldenären då finns angiven med namn, adress och personnummer hos nämnden. Problemet är större när gäldenären är en juridisk person eller en enskild näringsidkare och det är framförallt i de fall där gäldenären är ofullständigt angiven redan i faktureringsunderlaget som problemet uppstår. Åtgärder att vidta Den som ansvarar för inkassohandläggningen på kommunen skall som rutin införa att kravbrev inte skickas till adressater som varken kan vara fysiska eller juridiska personer. En fysisk person måste identifieras med namn och en juridisk person skall anges med associationsform (AB, HB, Brf osv). Kommunen bestämmer själv hur identifieringen skall genomföras. En vanlig rutin är att kontrollera tänkbara gäldenärer med hjälp av något regionalt eller nationellt bolagsregister. Vidare bör de ansvariga på de förvaltningar där fordringarna uppstår (borgenärerna) informeras om de problem som uppstår i inkassohanteringen när det inte klart framgår av avtalet vem som är kommunens motpart. Om det inte redan i fakturan anges ett formellt riktigt namn på gäldenären uppstår problem med gäldenärsidentifieringen på kravbrevsstadiet. Detta är särskilt tydligt i de kommuner där kravbrev skickas ut med någon form av automatik från faktureringssystemet. Kommunernas val av processform Om tidsfristen för betalning enligt kravbrevet löpt ut och gäldenären ännu inte betalt, uppkommer frågan om hur kommunen skall gå vidare med inkasseringen. I realiteten har kommunerna i detta läge att välja mellan att ansöka om betalningsföreläggande hos kronofogdemyndigheten och att ansöka om stämning hos tingsrätten. 11

12 Enligt god inkassosed skall borgenären endast ansöka om betalningsföreläggande om fordran är otvistig, dvs. om gäldenären inte gjort någon invändning i sak. Att gäldenären gör en sakligt grundad invändning innebär att denne åberopar en omständighet som - om den vore riktig - medför att gäldenären är befriad från betalningsansvar. Det saknar betydelse om kommunen anser att invändningen är sann eller osann. Ett bestridande utan motivering är inte en invändning i sak. En invändning med uppgift om bristande betalningsförmåga eller uppgift om kvittningsgill motfordran är inte heller en invändning i sak. Om målet redan från början är tvistigt innebär den extra handläggningen hos kronofogdemyndigheten att invändningar som redan framställts måste upprepas ännu en gång. Efter någon månads tidsutdräkt hänskjuts målet till tingsrätt om kommunen vill driva frågan vidare. I tingsrätten måste sedan invändningarna upprepas ytterligare minst en gång. Rättegångskostnaden uppgår dessutom till 615 kr (ansökningsavgift för bf 300 kr + ombudsarvode 315 kr) i stället för 450 kr (ansökningsavgift för stämning) när tvisten väl börjar handläggas hos domstolen (ytterligare rättegångskostnader kan givetvis tillkomma om tvisten avser ett värde som överstiger ett halvt basbelopp). En ännu allvarligare konsekvens får ett felaktigt val av processform i de fall gäldenären är en juridisk person. Då får redan själva ansökan om betalningsföreläggande registreras i kreditupplysningsföretagens register eftersom den summariska processen endast är avsedd för otvistiga fordringar. En ansökan om stämning får däremot inte registreras i ett kreditupplysningsregister eftersom en tvist normalt inte sammanhänger med betalningsoförmåga eller betalningsovilja. Om gäldenären känner till att kommunen trots invändningar ändå kommer att ansöka om betalningsföreläggande kan gäldenären komma att resignera och betala en fordran han tycker är felaktig. Att använda den summariska processen i detta syfte är att utsätta gäldenären för en otillbörlig påtryckning som står i strid med god inkassosed. Resultat DI har vid samtliga 30 inspektioner undersökt i vad mån kommunerna efterlever DIs riktlinjer beträffande val av processform. - Sex kommuner gjorde rätt genom att välja att ansöka om stämning när gäldenären inkommit med invändning i sak - Sjutton kommuner valde i vissa fall att ansöka om bf trots att gäldenären inkommit med invändning i sak - I tre kommuner hade frågan inte varit aktuell - Fyra kommuner överlät frågan till kommunjuristen (vars verksamhet inte inspekterats) 12

13 Kommentar Flera kommuner uppgav att de ansökte om betalningsföreläggande trots att gäldenären inkommit med invändningar mot fordran. Orsakerna till det felaktiga processvalet var oftast två. - De olägenheter som drabbar gäldenären vid ett felaktigt processval hade inte uppmärksammats av de inkassoansvariga. - Den inkassoansvariga enheten överlämnade ofta frågan om ärendets fortsatta handläggning till den kommunala förvaltning som ägde fordran. Denna förvaltning kände sedan i sin tur inte till konsekvenserna av ett felaktigt processval. Åtgärder att vidta De personer som arbetar med kommunal kravverksamhet skall informeras om vad som är god inkassosed vid val av processform. Det är även viktigt att de fordringsägande förvaltningarna informeras om vad som är god inkassosed på området. Med hänsyn till att det är personalen på inkassoenheten som skall besitta kunskap om god inkassosed bör inte frågan om processval utan kommentarer överlåtas till den fordringsägande förvaltningen. Det bör åligga inkassoombudet att pröva vilken processform som skall användas samt att lämna borgenären information och råd om det. Om den fordringsägande förvaltningen kräver att ansökan om betalningsföreläggande skall inges trots att gäldenären gjort en invändning i sak, bör inkassoenheten avsäga sig uppdraget. Bevarande av handlingar DI har rätt att företa inspektion hos den som bedriver inkassoverksamhet och ta del av alla handlingar som rör verksamheten. En förutsättning för att detta skall fungera är att alla handlingar i enskilda inkassoärenden sparas. Det är även angeläget att handlingarna finns bevarade om gäldenären av någon anledning vill ta del av dem på nytt. Enligt god inkassosed skall alla i ett ärende inkomna och upprättade handlingar bevaras under minst sex månader efter det att ärendet avslutats. Bevarandet bör ske i form av en kopia eller vidimerad avskrift. Bevarandet kan också ske genom att det med hjälp av det ADB-stöd som används i verksamheten är möjligt att framställa en utskrift som överensstämmer med den handling som sänts till gäldenären. DI har kontrollerat i vad mån kommunerna bevarar egenhändigt upprättade handlingar. Resultat De flesta kommuner hade inte uppmärksammat frågan om bevarande av upprättade handlingar. - Upprättade handlingar bevaras i ursprungligt skick i minst sex månader i sju kommuner - Upprättade handlingar bevaras inte i ursprungligt skick i minst sex månader i tjugotvå kommuner 13

14 - Frågan var inte aktuell i en kommun Åtgärder att vidta Den som ansvarar för inkassohandläggning på kommunen skall som rutin införa att handlingar som inkommer och upprättas skall bevaras i minst sex månader från det att ärendet avslutats. Övriga iakttagelser Indrivning av fordringar som härrör från sådan verksamhet som har samband med kommunens uppgifter inom socialtjänsten skiljer sig i viss mån från vanlig inkassoverksamhet. Kommunen har vissa skyldigheter att tillhandahålla sådana tjänster enligt bestämmelser i socialtjänstlagen vilket leder till att preventiva åtgärder, såsom avstängning av barn från vidare daghemsverksamhet, måste kombineras med vissa sociala hänsynstaganden. I vilken utsträckning en kommunen driver in sina utestående fordringar och i vad mån kommunen avstänger barn från vidare daghemsverksamhet regleras inte av inkassolagen utan är en politisk fråga som kommunen själv beslutar i. De av DI kontrollerade indrivningsrutinerna inom den kommunala barnomsorgen har genomgående stått i överensstämmelse med god inkassosed. 14

15 Slutsatser Undersökningen visar att kommuner som köper färdiga ADB-baserade inkassosystem inte okritiskt kan godta innehållet i de standardbrev som programvaruleverantörerna tillhandahåller. Undersökningen visar också att inkassoverksamheten kan förbättras om den inkassoansvariga förvaltningen tar en mer aktiv del i besluten om åtgärder i det enskilda inkassoärendet. Det är hos dem som kunskap om god inkassosed finns. De bör därför i större omfattning fungera som rådgivare åt sina uppdragsgivare. I flera fall där inkassoverksamheten är decentraliserad har inkassorutiner och standardbrev varit av olika kvalitet inom en och samma kommun. De olika förvaltningarnas rutiner bör samordnas så att god inkassosed efterlevs på samtliga förvaltningar. Där inkassorutinerna varit bristfälliga har detta i de flesta fall berott på bristande kännedom om vad som är god inkassosed. DI konstaterar att de kommuner som DI inspekterat vid tidigare tillfällen nu hade rättat sig efter DIs påpekanden och i hög grad tillämpar inkassorutiner som står i överensstämmelse med god inkassosed. Det har även framkommit att flera kommuner redan när denna rapport skrivs har hunnit ändra på sådana rutiner som kritiserats vid inspektionstillfället. 15

16 Besöksadress: Fleminggatan 14, plan 9 Postadress: Box 8114, Stockholm Beställningar: (telefonsvarare) E-post: datainspektionen@din.se Fax:: Tel: