Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) - elbolags indrivning av elfordringar

Transkript

1 Datum Diarienr SEVAB Strängnäs Energi AB Box Strängnäs Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) - elbolags indrivning av elfordringar Datainspektionens beslut SEVAB Strängnäs Energi AB handlar i strid med 4 inkassolagen genom att i inkassokravet, uppmaningen, underrättelsen respektive varslet om frånkoppling av el framföra hot om att avbryta överföringen av el utan att först pröva om gäldenärens avtalsbrott är väsentligt, rubricera inkassokravet på ett felaktigt sätt, inte lämna tydlig uppgift om det förhållande som fordran grundar sig på i inkassokravet, inte informera gäldenären om möjligheten att invända mot kravet i inkassokravet, i uppmaningen hota med att underrätta sociala myndigheter och därmed utsätta gäldenären för otillbörlig påtryckning, föra in ogiltiga avtalsvillkor i avbetalningsplanen samt inte vara tillräckligt tydlig i sin information till gäldenären i avbetalningsplanen. Datainspektionen förutsätter att SEVAB Strängnäs Energi AB vidtar åtgärder för att komma till rätta med de påpekade bristerna. Ärendet avslutas. Redogörelse för tillsynsärendet Datainspektionen har granskat de åtgärder som elbolagen vidtar för att driva in konsumenters obetalda elfordringar, dvs. den inkassoverksamhet som elbolagen själva bedriver. Som ett första led i granskningen har Datainspektionen ställt frågor till 20 elbolag. Av dessa bolag har 13 lämnat svar som innebär att bolaget inte be- Postadress: Box 8114, Stockholm E-post: datainspektionen@datainspektionen.se Besöksadress: Drottninggatan 29, plan 5 Telefon: Webbplats: Telefax:

2 driver någon egen inkassoverksamhet, utan anlitar inkassobolag för indrivningen. Bland de sju elbolag som har uppgett att de bedriver inkassoverksamhet har Datainspektionen valt att inspektera fyra bolags verksamhet på plats. SEVAB Strängnäs Energi AB (nedan SEVAB) är ett av de bolag som Datainspektionen har besökt. Vid inspektionen hos SEVAB har i huvudsak följande kommit fram. De fordringar som SEVAB driver in äger bolaget själva. Fordringarna avser elhandel, elnät, fjärrvärme, vatten och renhållning. Dessa nyttigheter samfaktureras och handläggs därefter i samma inkassoärende. SEVAB skickar aldrig ut betalningspåminnelser till sina gäldenärer. SEVAB skickar ut inkassokravet, rubricerat Vi saknar din betalning, tidigast nio dagar efter fakturans förfallodag. I inkassokravet informerar SEVAB om att utebliven betalning kan medföra uppmaning att vidta rättelse som följer av avtalsbrott eller ansökan om betalningsföreläggande. Inkassokravet innehåller ingen annan beskrivning av vad fordran avser än en hänvisning till en faktura med ett visst fakturanummer. Inkassokravet innehåller ingen information om möjligheten att invända mot kravet. Inkassokravet föregås inte av någon väsentlighetsprövning av avtalsbrottet/betalningsförsummelsen. 14 dagar efter inkassokravets utskriftsdatum skickar SEVAB ut det brev som man rubricerar Underrättelse och som ska motsvara den lagstadgade uppmaningen (11 kap. 3 ellagen), fortsättningsvis kallad uppmaning. I uppmaningen skriver SEVAB om du inte inom 14 dagar vidtar rättelse enligt denna uppmaning, kan i ett senare skede sociala myndigheter komma att kopplas in. Inte heller uppmaningen föregås av någon egentlig väsentlighetsprövning av avtalsbrottet/betalningsförsummelsen. Handläggaren uppger dock att hon skulle debitera fordran på nästkommande faktura, i stället för att skicka en uppmaning, om det rör sig om en förfallen faktura vars belopp understiger 300 kr. I beloppet kan även rymmas såväl fordringar avseende andra nyttigheter än el som tillkomna kostnader. Liknande bedömningar av belopp, antal fakturor och delbetalningar gör handläggaren inför varje här efter följande steg i förfarandet. Tidigast 14 dagar efter uppmaningens utskriftsdag skickar SEVAB ut ett brev rubricerat Delgivning, som ska motsvara den lagstadgade under- Sida 2 av 10

3 rättelsen (11 kap. 4 ellagen), fortsättningsvis kallad underrättelse. SE- VAB skickar en kopia av underrättelsen till socialnämnden samma dag som den skickas till gäldenären. Så snart SEVAB får kännedom om att gäldenären är delgiven skickar bolaget Varsel om frånkoppling av el till gäldenären om den dag frånkopplingen tidigast kommer att ske samt om samtliga förfallna och obetalda fakturor. För att SEVAB ska frånkoppla elen måste elfordran (inkl. moms och elskatt, men exkl. ränta och kravavgifter) uppgå till minst kr. Om själva elfordran betalas frånkopplas inte elen, även om fordringar avseende annat än el är obetalda. Fram till dess att en anläggning kopplas från händer det att SEVAB ingår avbetalningsplaner med gäldenären. Av avbetalningsplanen framgår vilka fakturor som ingår tillsammans med fakturabeloppen. Där framgår också att om avbetalningsplanen inte följs utgör det ett väsenligt avtalsbrott som kan medföra frånkoppling samt att gäldenärens acceptans av planen medför att SEVAB har fullgjort sina skyldigheter kring betalningsuppmaning och delgivning enligt 11 kap. 4 ellagen. SEVAB debiterar gäldenären 150 kr på nästkommande ordinarie faktura för uppläggning av en avbetalningsplan och dröjsmålsränta faktureras när avbetalningsplanen är slutbetald. Planen saknar uppgift om storleken på uppläggningskostnaden. Skäl för beslutet Inledning Indrivning av fordringar genom inkassoåtgärder kallas inkassoverksamhet. Med inkassoåtgärd menas en påtryckning på gäldenären (1 inkassolagen). I förarbetena till inkassolagen uttalas att det inte är möjligt att uttömmande ange vilka påtryckningar mot en gäldenär som är en inkassoåtgärd i lagens mening. Normalt är det fråga om att gäldenären hotas med rättsliga eller exekutiva åtgärder. Även en uppgift om att borgenären kan komma att dra in en prestation som denne annars fortlöpande tillhandahåller gäldenären, till exempel leverans av el eller anslutning till telefonnätet, kan vara en sådan påtryckning (prop. 1980/81:10, s. 142 f.). Ett hot om avstängning av el i förening med en uppmaning att betala omfattas normalt av inkassolagens regler. Därför konstaterade man redan i ellagens Sida 3 av 10

4 förarbeten att elbranschen har att iaktta principerna om god inkassosed (prop. 1996/97:136, s. 96). Enligt 4 inkassolagen ska inkassoverksamhet bedrivas i enlighet med god inkassosed, dvs. att gäldenären inte får vållas onödig skada eller olägenhet eller utsättas för otillbörlig påtryckning eller annan otillbörlig inkassoåtgärd. God inkassosed preciseras i 5-11 inkassolagen, Datainspektionens allmänna råd Tillämpning av inkassolagen och Datainspektionens praxis i inkassofrågor. Att handla i enlighet med god inkassosed innebär att man även efterlever bestämmelser i annan relevant författning, t.ex. ellagens bestämmelser om avbrytande av överföring av el på grund av konsumentens avtalsbrott. Innehållet i väsentlighetsprövningen Överföring av el får avbrytas, om konsumenten försummar sina skyldigheter och försummelsen utgör ett väsentligt avtalsbrott (11 kap. 3 första stycket ellagen). När det gäller bristande betalning bör sådana omständigheter som skuldens storlek och antalet obetalda avgifter vara av avgörande betydelse. Är det fråga om något enstaka dröjsmål avseende mindre belopp bör väsentlighetskravet normalt inte anses uppfyllt (prop. 1996/97:136, s. 186 f.). Branschorganisationen Svensk Energi har kommenterat och utarbetat rekommendationer när det gäller kravrutiner. Organisationen har uttalat att förfarandet med att avbryta överföringen av el till konsumenten måste inledas med en individuell prövning av elnätsföretaget och/eller elhandelsföretaget av frågan huruvida konsumentens försummelse utgör ett väsentligt avtalsbrott. Vid väsentlighetsbedömningen måste nätdelen respektive elhandelsdelen samt dessutom varje abonnemang bedömas var för sig. Givetvis får sådana obetalda belopp på en faktura som avser t.ex. vatten, avlopp eller renhållning överhuvudtaget inte läggas till grund för väsentlighetsbedömningen (Svensk Energis rapport Hantering av bristande betalning och andra avtalsbrott vid överföring och leverans av el, s. 3 och 11). Svensk Energi ger följande riktlinjer för väsentlighetsprövningen. För lägenhetskunder/villakunder utan eluppvärmning bör gränsen för ett väsentligt avtalsbrott, vid enstaka betalningsförsummelse, vara ca en tredjedel av årskostnaden för el respektive nät, bedömda var för sig. För villakunder med eluppvärmning bör motsvarande gräns utgöra ca en fjärdedel av årskostnaden. Sida 4 av 10

5 Beloppsskillnaderna mellan lägenhetskunder/villakunder utan elvärme och villakunder med eluppvärmning beror på att bedömningen ska göras utifrån elföretagets risk. Denna är givetvis större för större elanvändare. Även debiteringsperiodens längd och mängden överförd el måste beaktas. Om det är fråga om två obetalda räkningar så kan man nog inte undvika att samtidigt titta på det totala beloppets storlek. Om det däremot rör sig om minst tre obetalda räkningar torde väsentlighetskravet vara uppfyllt oavsett det totala beloppets storlek. Det förutsätter att samtliga räkningar ligger relativt nära i tiden. Vid bedömningen av om väsentlighetskravet är uppfyllt ska också eventuella delbetalningar som sker under handläggningstiden beaktas. I de fall en konsument systematiskt under lång tid endast betalar en del av fakturorna kan det dock vara att anse som ett väsentligt avtalsbrott. Om kunden gör en delbetalning innan avbrytandet ägt rum torde en ny bedömning behöva göras huruvida väsentlighetskravet alltjämt är uppfyllt (Svensk Energis rapport, s. 11 f.). Energimarknadsinspektionen har räknat om Svensk Energis riktlinjer till reella belopp (Energimarknadsinspektionens promemoria Utsatta kunder frånkoppling på grund av bristande betalning, s. 17). Myndigheten har då kommit fram till att de föreslagna beloppsgränserna (gällande elnätskostnaden) skulle vara ungefär 500 kronor för konsumenter boende i en mindre lägenhet, ungefär kronor för konsumenten utan eluppvärmning och kronor för konsumenten med eluppvärmd villa. Det saknas prejudicerande rättspraxis kring hur man ska bedöma vad som är ett väsentligt avtalsbrott i ellagens mening. Mot bakgrund av det oklara rättsläget är det en grannlaga uppgift för de inblandade aktörerna att bedöma när en betalningsförsummelse utgör ett väsentligt avtalsbrott i ellagens mening. Datainspektionen har, i denna del, att avgöra om SEVAB:s rutin för att bedöma om avtalsbrottet är väsenligt är sådan att den kan sägas uppfylla god inkassosed. För att ta ställning i den frågan har Datainspektionen jämfört SEVAB:s rutin med uttalandena i förarbetena, Svensk Energis riktlinjer och rutinerna hos de andra elbolag som myndigheten har inspekterat. SEVAB har uppgett att elfordran måste uppgå till minst kr för att bolaget ska frånkoppla elen. Datainspektionen har inget att anmärka på SEVAB:s rutiner i denna del. Sida 5 av 10

6 Tidpunkten för väsentlighetsprövningen Enligt god inkassosed bör inte gäldenären hotas med en åtgärd som faktiskt inte övervägs eller som det inte finns förutsättningar för att genomföra (allmänna råden, s. 23). Av det följer att man redan innan man i inkassokravet framför hot om frånkoppling av elen måste göra en väsentlighetsprövning, för att på så sätt fastställa om det finns förutsättningar för att frånkoppla elen. Väsentlighetsprövningen behöver sedan göras på nytt under senare skeden av indrivningsförfarandet eftersom förutsättningarna kan förändras, t.ex. genom delbetalningar. SEVAB gör ingen egentlig bedömning av om avtalsbrottet/betalningsförsummelsen är väsentlig förrän inför själva frånkopplingen. Redan i inkassokravet lämnar dock SEVAB information om att utebliven betalning kan medföra uppmaning att vidta rättelse som följer av avtalsbrott. Även om själva frånkopplingen eller avbrytandet av elen inte nämns uttryckligen anser Datainspektionen att informationen kring följderna av avtalsbrott innebär att SE- VAB:s inkassokrav innefattar hot om frånkoppling i inkassolagens mening. SEVAB:s uppmaning, underrättelse och varsel om frånkoppling av el innehåller motsvarande hot. Datainspektionen kan således konstatera att SEVAB framför hot om frånkoppling av elen i alla fyra skrivelserna, utan att först kontrollera att det finns förutsättningar för att frånkoppla elen. Det kan i sin tur leda till att bolaget framför hot som det inte finns förutsättningar för att genomföra. SEVAB:s agerande strider därmed mot god inkassosed, och därigenom mot 4 inkassolagen. Rubriceringen av inkassokravet Ett inkassokrav är en sådan handling som beskrivs i 5 inkassolagen och är normalt den inkassoåtgärd som inleder inkassoförfarandet. Avgörande för om handlingen är ett inkassokrav eller inte är om handlingen innehåller någon sådan påtryckning som utgör en inkassoåtgärd. Handlingen bör rubriceras Inkassokrav för att det ska vara tydligt för gäldenären att det är ett sådant (allmänna råden, s. 22). SEVAB rubricerar sitt inkassokrav Vi saknar din betalning. Den rubriken ger gäldenären för dålig ledning kring vad det faktiskt är för en handling som han Sida 6 av 10

7 eller hon har fått. Datainspektionen kan således konstatera att SEVAB agerar i strid med god inkassosed, och därigenom med 4 inkassolagen, genom att rubricera inkassokravet på ett felaktigt sätt. Innehållet i inkassokravet Inkassokrav ska innehålla tydlig uppgift om det förhållande som fordran grundar sig på (5 första stycket inkassolagen). Vidare ska det anges tid inom vilken gäldenären har att betala frivilligt eller anmäla om han eller hon har någon invändning mot kravet (5 tredje stycket inkassolagen). För att gäldenären ska kunna ta ställning till om kravet är riktigt bör denne på ett säkert sätt kunna identifiera fordran med ledning av de uppgifter som har lämnats i inkassokravet. Det krävs att gäldenären i själva inkassokravet eller i handling som bifogas kravet får sådana uppgifter om grunden för fordran att han eller hon kan identifiera den fordran som avses. Grunden för en fordran bör inte anges enbart genom ett nummer eller annan kod. Den bör inte heller anges enbart genom en hänvisning till tidigare överlämnad faktura, utan inkassokravet måste innehålla en uppgift om vad fakturan avser. När fordran rör en löpande tjänst är det än viktigare att grunden för fordran anges tydligt, eftersom gäldenären då kan ha mer än en obetald skuld till samma borgenär (allmänna råden, s. 24 f.). SEVAB:s inkassokrav innehåller ingen annan beskrivning av vad fordran avser än en hänvisning till en faktura med ett visst fakturanummer. Inkassokravet innehåller inte heller någon information om möjligheten att invända mot kravet. Därför kan Datainspektionen konstatera att SEVAB handlar i strid med god inkassosed, och därigenom med 4 inkassolagen, genom att i inkassokravet inte lämna tydlig uppgift om det förhållande som fordran grundar sig på och inte heller informera gäldenären om möjligheten att invända mot kravet. Otillbörliga påtryckningar Innan överföringen avbryts ska konsumenten uppmanas att vidta rättelse (11 kap. 3 andra stycket ellagen). Om avtalsbrottet består i att konsumenten försummat att betala för överföring eller leverans av el gäller, utöver vad som anges i 3, att konsumenten sedan tiden för rättelse gått ut ska uppmanas att betala inom tre veckor från Sida 7 av 10

8 det att han har delgetts uppmaningen och en underrättelse om att överföringen annars kan avbrytas. Ett meddelande om den uteblivna betalningen ska samtidigt lämnas till socialnämnden i den kommun där konsumenten får el överförd (11 kap. 4 första stycket ellagen). En underrättelse till konsument enligt 11 kap. 4 första stycket ellagen ska avfattas i enlighet med bilaga 1 till elförordningen (26 elförordningen (2013:208)). Enligt bilaga 1 ska underrättelsen ha följande innehåll: Eftersom du inte har betalat elnätsavgiften eller avgiften för levererad el i tid kan överföringen av din el komma att stängas av. Enligt bestämmelser i ellagen kan du hindra avstängningen genom att betala skulden inom tre veckor från det att du har fått del av detta meddelande. Socialnämnden i din kommun kommer att få ett meddelande om den uteblivna betalningen. I sin uppmaning enligt 11 kap. 3 ellagen skriver SEVAB att sociala myndigheter kan komma att kopplas in i ett senare skede om gäldenären inte vidtar rättelse. I bestämmelsen om att konsumenten ska få en uppmaning att vidta rättelse nämns ingenting om socialnämnden eller sociala myndigheter i övrigt. Anledningen till att socialnämnden, i ett senare skede, ska meddelas om den uteblivna betalningen är att nämnden ska kunna bistå gäldenären. Avsikten är alltså att stärka skyddet för gäldenären. Datainspektionen ifrågasätter förfarandet att redan i uppmaningen över huvud taget nämna sociala myndigheter. Redan ett omnämnande av socialnämnden eller sociala myndigheter kan av många uppfattas som hotfullt. Det sätt på vilket SEVAB har valt att formulera sin uppmaning gör det dessutom tydligt att bolaget utnyttjar ellagens krav på att underrätta socialnämnden innan frånkoppling som ett påtryckningsmedel i sin indrivning. Datainspektionen anser att SEVAB på detta sätt utsätter gäldenären för en sådan otillbörlig påtryckning som strider mot 4 inkassolagen. Avtalsvillkoren i avbetalningsplanen Överföring av el får alltså avbrytas, om konsumenten försummar sina skyldigheter och försummelsen utgör ett väsentligt avtalsbrott och elbolaget har uppmanat, underrättat och delgett gäldenären osv. (11 kap. 3-4 ellagen). Avtalsvillkor som, i jämförelse med dessa bestämmelser, är till nackdel för konsumenten är utan verkan mot denne (11 kap. 2 ellagen). Sida 8 av 10

9 Av SEVAB:s avbetalningsplanen framgår att om den inte följs, eller löpande ordinarie fakturor inte betalas, utgör det ett väsentligt avtalsbrott som kan medföra att överföring/leverans frånkopplas och att kundens acceptans av planen medför att SEVAB har fullgjort sina skyldigheter enligt 11 kap. 4 ellagen vad gäller uppmaning och delgivning. Datainspektionen anser att sådana avtalsvillkor är till nackdel för konsumenten och därför strider mot bestämmelserna i ellagen. Mot den bakgrunden finner Datainspektionen att SEVAB genom att föra in sådana villkor i en avbetalningsplan handlar i strid med god inkassosed, och därigenom i strid med 4 inkassolagen. Tydligheten gentemot gäldenären Enligt god inkassosed bör all information till gäldenären vara saklig, tydlig och korrekt (allmänna råden, s. 31). Vidare bör en avbetalningsplan innehålla bland annat dröjsmålsränta framräknad till sista delbetalningen, specifikation av kostnadsersättning för inkassokrav, upprättande av avbetalningsplan och eventuella övriga kostnader samt totalskuld framräknad till sista betalningsdagen. Alla eventuella villkor som omfattas av betalningsuppgörelsen bör också framgå av planen (allmänna råden, s. 35). SEVAB:s avbetalningsplan saknar uppgift om dröjsmålsränta och storleken på uppläggningskostnaden/avgiften för upprättandet. Några andra kostnader är inte heller specificerade. SEVAB:s avbetalningsplan har brister när det gäller tydligheten kring vilka kostnader som gäldenären faktiskt förbinder sig att betala genom att acceptera planen. Kostnaderna bör specificeras även om de debiteras först i ett senare skede. Datainspektionen kan således konstatera att SEVAB inte är tillräckligt tydlig i sin information till gäldenären i denna del och att det strider mot god inkassosed, och därigenom mot 4 inkassolagen. Hur man överklagar Om ni vill överklaga beslutet ska ni skriva till Datainspektionen. Ange i skrivelsen vilket beslut som överklagas och den ändring som ni begär. Överklagandet ska ha kommit in till Datainspektionen senast tre veckor från den dag ni fick ta del av beslutet. Datainspektionen sänder överklagandet vidare till Sida 9 av 10

10 Förvaltningsrätten i Stockholm för prövning, om inspektionen inte själv ändrar beslutet på det sätt ni har begärt. Även Justitiekanslern får överklaga beslutet för att tillvarata allmänna intressen. Tiden för överklagande för Justitiekanslern räknas dock från den dag beslutet meddelades. Detta beslut har fattats av generaldirektören Kristina Svahn Starrsjö i närvaro av chefsjuristen Hans-Olof Lindblom, enhetschefen Catharina Fernquist, avdelningsdirektören Hans Kärnlöf samt juristerna Gunilla Öberg och Malin Fredholm, föredragande. Kristina Svahn Starrsjö Malin Fredholm Sida 10 av 10