Lärarstöd till Koll på pengarna 2016

Transkript

1 Lärarstöd till Koll på pengarna 2016 Bild 1 I broschyren Koll på pengarna finns det tips och råd om hur man kan få koll på sin vardagsekonomi. Det här lektionsstödet är tänkt som hjälp i undervisningen som komplement till trycksaken. Här finns både diskussionspunkter och övningar och det går bra att lyfta ut delar av presentationen. Det är bra om eleverna har trycksaken framför sig när ni går igenom detta. Koll på pengarna går att beställa kostnadsfritt på konsumentverket.se/publikationer Bild 2 Broschyren Koll på pengarna innehåller olika avsnitt: - beskrivning av olika livssituationer som att flytta hemifrån, bli förälder, ha tonåring i hushållet osv. - beräkningar och riktlinjer vad olika saker kostar till exempel hyra, mat, bil, nöjen - möjlighet att göra en egen budget (och att ta del av tips och råd om hur man kan få bättre koll på sin ekonomi). Bild 3 Det är smart att göra en budget för att: - slippa obehagliga överraskningar - inte komma efter med räkningar och andra betalningar - veta hur mycket pengar man har att röra sig med varje månad - förhoppningsvis slippa ta onödigt dyra lån - veta hur mycket pengar man kan spara varje månad till sådant man vill unna sig Postadress Fakturaadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/webbadress Bankgiro Org.nr Box 48 FE 64 Tage Erlandergatan 8A konsumentverket@konsumentverket.se Karlstad Frösön

2 Om man inser att pengarna inte kommer att räcka eller om det är svårt att prioritera, finns kostnadsfri hjälp finns att få hos kommunernas budget- och skuldrådgivning. Hur når du dem i din kommun? Du hittar kontaktuppgifter på hallakonsument.se Bild 4 Att göra en egen budget: Till läraren: be eleverna föreslå poster som ska ingå i en budget. Se Koll på pengarna sid 3. Exempel: Mat Bostad (hyra, amortering etc) Kläder och skor Hygienartiklar Hemförsäkring El Resor osv. Paruppgift: eleverna får lägga en budget, på papper eller på dator via hallakonsument.se/budgetkalkylen. Uppgiften kan vara a) budget för en gymnasieungdom b) en ungdom som har flyttat hemifrån. Kostnadsberäkningar finns att hämta på sid i Koll på pengarna. Bild 5 Till läraren: förslagsvis gör värderingsövningar Är du en Spara eller en Slösa? Varför varför inte? Sid 4-7 i Koll på pengarna: Vilka sparformer finns det? Varför behöver man låna ibland? Vad är ränta? Ge exempel på en avbetalningssituation. Olika betalningsformer: Kontant, kort, faktura, delbetalning och kredit. Ge exempel på dessa typer av köp och vilka konsekvenser de kan få. Vad är en buffert? Hur gör man en sådan? Hur stor buffert bör man ha?

3 Bild 6 Till läraren: Frågar eleverna vad som är viktigt att tänka på när det gäller att betala räkningar. Till exempel: Öppna och läs post så att du inte missar räkningar eller annan viktig information. Kolla e-post många onlineköp på faktura debiteras genom e- postfakturor. Som köpare har du ansvar för att hålla koll på förfallodatum och betalning. Kom ihåg att kontakta företaget du är skyldig pengar om det uppstår problem eller du inte kan betala. Vänd dig till budget- och skuldrådgivning i kommunen om du behöver hjälp. Hur når du dem i din kommun? Du hittar kontaktuppgifter på hallåkonsument.se Bild 7 Till läraren: be eleverna räkna upp olika konsekvenser t ex att det blir svårt att få andra lån, att man får betala mer i olika avgifter osv. Bild 8 Till läraren: Gå igenom vilka konsekvenser en betalningsanmärkning får. Om du inte betalar en räkning kan du få en betalningsanmärkning i kreditupplysningsföretagens register. Då kan du exempelvis bli nekad att ta banklån eller köpa ett abonnemang för mobil och internet. Du kan även få svårt att få hyra en lägenhet. Om skulden är felaktig är det viktigt att du protesterar skriftligt till företaget så snabbt som möjligt. Spara din protest

4 så att du kan visa detta för Kronofogden om du skulle få ett betalningsföreläggande (ett brev som meddelar att Kronofogden kräver in betalning för en skuld som du har). Bild 9 Det finns ingen maxgräns för hur mycket ett företag får ta i ränta på lånade pengar. Tänk på det vid sms-lån och andra låneformer. Bild 10 Läraren ber eleverna nämna sju stora utgifter man har när man har eget boende. Som t ex hyra, försäkring, mat, hygienartiklar, el, träning och andra fritidsintressen, resor/kollektivtrafik/bil Viktigt: Vad ska man tänka på innan man tecknar en försäkring? Bild 11 Läraren visar vilka sidor i Koll på pengarna (sid 16-17) som behandlar att flytta hemifrån. Bra för eleverna att veta i framtiden. Bild 12 Till läraren: be eleverna räkna upp saker som är viktiga att hålla koll på när man skaffar egen bostad. Hyreskontrakt, försäkring, ev. låneformer och ränta, avbetalningsplan. Viktigt innan du hyr bostad: Se till att du får ett skriftligt hyreskontrakt.

5 Besikta lägenheten tillsammans med hyresvärden. Gör ett protokoll över eventuella skador som båda skriver under. Om du upptäcker skador efter att du har flyttat in, skriv ner dessa och begär att även dessa förs in i protokollet. Annars riskerar du att få ersätta skador som tidigare hyresgäster har orsakat. Bild 13 Viktigt vid hyra i andra hand: Be att få en kopia av tillståndet att hyra ut i andra hand från den du hyr av. Skriv ett andrahandskontrakt med den du hyr av. Du hittar en kontraktsmall på omboende.se. Besikta lägenheten med den du hyr av och notera alla skador i ett protokoll som ni båda skriver under och tar var sin kopia av. Hyr du möblerat, skriv en lista över alla saker i lägenheten. Notera om något är skadat. Båda skriver under och tar var sin kopia. Bild 14 Det finns oberoende och kostnadsfri hjälp att få. Både om du har frågor kring ett köp, ett avtal eller vill reklamera något. Du hittar kontaktuppgifter till Kommunernas konsumentvägledning, budget- och skuldrådgivning och konsumentbyråerna på hallakonsument.se. Bild 15 Hallå konsument är en upplysningstjänst för alla konsumenter. Du när vägledarna via telefon, e-post, chatt och Facebook och vi kan svara eller hjälpa dig rätt. Det är bara att fråga på!