Elevvård i grundskolan. Resurser, organisering och praktik

Transkript

1 Elevvård i grundskolan Resurser, organisering och praktik

2 Två delstudier En kvantitativt inriktad, baserad på telefonintervjuer med huvudsakligen rektorer (97/100). Fallstudier av elevvårdsteamens arbete vid två skolor, baserade på intervjuer, observationer och tidsdagböcker.

3 Elevhälsoresurser Skolornas sammanslagna tillgång till skolsköterska, skolkurator och skolpsykolog, varierade mellan en halv och över sju årsarbetare per 1000 elever. En femtedel av skolorna hade mindre än en årsarbetare per 500 elever av dessa yrkesgrupper sammantagna.

4 Tillgång till skolkurator 16 procent hade ingen skolkurator. Mer än en tredjedel hade ingen eller mindre än en halvtidstjänst skolkurator. 10 procent hade varken lokal eller externt tillgång till skolkurator.

5 Faktorer som visade på positiva samband med tillgång till kurator, sjuksköterska och psykolog Endast elever i de senare skolåren (6-9) Förekomst av särskild skolform på skolan Föräldrarnas utbildningsnivå låg Hög skattekraft i kommunen Vänsterinriktad politisk majoritet

6 Faktorer som visade på negativa samband med tillgång till skolkurator Tillgång till psykolog på skolan Tillgång till kurator i extern resursenhet

7 Externa resursenheter En övervägande majoritet av skolorna hade tillgång till någon form av extern resursenhet eller liknande. Dessa användes främst till utredningar och konsultations-/handledningsuppdrag. I ca hälften fanns kurator eller motsvarande. Ca hälften av skolornas kuratorer var externt anställda.

8 Studien tyder på att Skolkuratorerna har en central roll i elevhälsoarbetet där de finns. Bara skolledningen nämns oftare än kurator när det gäller uppgifterna stöd vid konflikter, externa kontakter och planeringsarbete.

9 Skolkuratorerna Tycks vara främst inriktade mot det utåtriktade, och direkta elev- och familjearbetet, men uppgavs även ägna en relativt stor del av sin tid till indirekt stöd via konsultation till lärare. Vid skolor med externt anställda kuratorer och skolor med mindre kuratorsresurser uppgavs kuratorerna oftare ägna mer av sin tid åt indirekta insatser.

10 Särskilda riktlinjer Alla skolor i studien uppgavs ha särskilda skriftliga riktlinjer för hantering av mobbningsfrågor. Hälften av skolorna saknade sådana riktlinjer när det gäller hantering av elevers skolfrånvaro och droganvändning, Mer än en tredjedel av skolorna saknade sådana riktlinjer för agerande vid misstankar om att barn far illa. Nära hälften saknade sådana riktlinjer för vad som ingick i mentorers/klassföreståndares ansvar och för hur elevers stödbehov ska inventeras.

11 Utvärdering Vid en tredjedel av skolorna kände rektor inte till att elevhälsoarbetet hade utvärderats de senaste tre åren. Vanligast förekommande var interna utvärderingar, där elevhälsopersonal och lärare deltog. Vid mindre än hälften uppgavs elever ha deltagit och vid mindre än en tredjedel föräldrar.

12 Frågor utifrån delstudie 1 Ifrågasätter om skolorna har likvärdiga möjligheter att erbjuda eleverna adekvat stöd. Är fördelningen av kurators- och psykologresurser utifrån elevernas åldrar adekvat? Vad betyder centraliseringstrenden för det lokala elevhälsoarbetet?

13 Fallstudierna - skolkuratorn Huvudsakligen kontorsbaserat arbete. Två huvudtyper av insatser; samtal med enskilda elever och råd/konsultation till lärare. Mest tid ägnades åt olika slags omgivningskontakter. Relativt sett ägnades lite tid till direkta elev- och föräldrakontakter. Rummets betydelse?

14 Fallstudierna - skolkuratorn Saknar tydlig egen specifik teknologi. Omgärdad av starkare professioner. Omgivande förväntningar i den lokala arbetsmiljön betydelsefulla för legitimitet.

15 Den externt anställda skolkuratorn : Hade en tydlig konsultativ inriktning på arbetet. Ägnade mindre andel tiden till direkt elevoch föräldraarbete, än den kurator som var anställd av skolan. Hade mer regelbunden kontakt med kollegor och handledning.

16 Möjligheter och risker med externa resursenheter Styra resurser till mest behövande Stärka elevhälsans professioner Mer fristående ställning Riskerar att skapa särskilda fall? Begränsar egna handlingsutrymmet? Risk för vi och dom svårigheter arbeta med skolan som system?

17 Konsultation som specialisering Minskat utrymme för direkta insatser större ansvar läggs på lärarna. Kan leda till domänkonflikter vem ansvarar för det direkta arbetet? Risk för sämre tillgänglighet för eleverna. Fungerar det som det är tänkt?

18 Elevvårdskonferensen Innehållsmässigt otydlig olika syn på syftet. Präglades av en ojämlik maktrelation.

19 Elevvårdskonferensen Så därför blev jag lite chockad när vi skulle prata om framtiden för (eleven) då. För det fick jag ingen information om innan. (Citat från intervju med mamma som deltagit på elevvårdskonferens)

20 Elevvårdskonferensen Ja eftersom jag inte var beredd på att det var så många så kände jag mig jätteliten. Just att deras pappa inte kunde vara med heller så kände jag såhär ååh Sen när alla började sitta och prata då så kände jag att man liksom blir mindre och mindre och mindre och då tyckte jag att alla pratade så mycket att jag fann mig inte så mycket att prata själv. (Citat från intervju med mamma som deltagit på elevvårdskonferens)

21 Kontakten skola - hem Laddad och förenad med osäkerhet Skolpersonalens handlingsmönster kan fungera kontrollerande, vilket innebär: risk för negativ inverkan på relationen och att elever och föräldrar inte tas tillvara som resurser.

22 Avslutande frågor Vem ska definiera det skolsociala arbetet? Vad är skolkuratorns framtida roll? Genom vilka teknologier kommer skolkuratorns utbildning till störst nytta för eleverna?