UPP centrum Socialstyrelsen Alexandra Snellman Björn Kadesjö

Transkript

1 Utveckling av kvalitetsindikatorer för öppna jämförelser av skolhälsovård/elevh älsa UPP centrum Socialstyrelsen Alexandra Snellman Björn Kadesjö 1

2 Vad krävs av ett bra mått på kvalité? omätbar och tillgänglig ovedertagen och valid orelevant otolkningsbar opåverkbar oresultat och process 2

3 Att komma i kontakt med verksamheterna VG region, Region Skåne Kalmar, Västernorrland och Norrlands län Inga fungerande adressregister finns att tillgå men SKL hade antal anställningar Grupp SKL register anställningar Adresser Kommunansvariga % Skolsköterskor % Skolkuratorer % Skolpsykologer % Svarsfrekvens

4 SHV/EH: lokala förutsättningar: Samverkansavtal Anställningsformer Kurators utbildning Statistik och uppföljning Arbetsbeskrivningar psykisk ohälsa Friskolor 4

5 Tabell 1. Andel kommuner som uppgav att skolhälsovård/elevhälsa har ett samverkansavtal med socialtjänsten, barn och ungdomspsykiatrin, primärvården, ungdomsmottagningen, eller frivilligorganisationer Samverkan på kommunal nivå Social BUP Primärvård UM Frivillig tjänst org VG (n = 68) 25 % 24 % 13 % 18 % 1 % Skåne (n = 42) 31 % 17 % 5 % 2 % 2 % Kalmar (n = 12) 25 % 17 % 25 % 8 % NB (n= 14) 29 % 14 % 14 % 21 % VN (n = 7) 14 % 14 % Totalt N = % 19 % 10 % 14 % 2 % (En jämförelse av de data som inkom i denna undersökning och självrapporterad psykisk ohälsa, visar att förekomsten av samverkansavtal var korrelerade med sämre psykisk ohälsa hos barn och unga) 5

6 Tabell 3. Andel kommuner som uppgav att de samlat in statistik över skolhälsovårdens/elevhälsans arbete läsåret , uppgifter från friskolor, samt avvikelsehantering och uppgifter från hälsosamtalen. 6

7 Tabell 30. Pearson Korrelationer mellan Andel föräldrar utanför arbetsmarknaden (medeltal = 14 %, standardavvikelse 0,02, N = 115). Barn/Skolsköterska vid heltid (medeltal = 596,4, standardavvikelse = 321,8, N = 362). Barn/skolkurator vid heltid (medeltal = 775,5, standardavvikelse 428,0, N = 258). Barn/skolpsykolog vid heltid (Medeltal = 2314,8, standardavvikelse 1898,7,N = 107). Invånarantal (medeltal = , standardavvikelse 55110,0, N = 115) Pearson korrelationer mellan socioekonomiska faktorer och bemanning av Skolhälsovård/elevhälsa elever enl barn/heltid Föräldrar utanför arbetsmarknaden Barn/ skolsköterska Barn/ skolkurator Barn/ skolpsykolog Invånarantal Föräldrar utan arb 1 0,10 0,29** 0,04 0,06 Barn/skolsköterska 1 0,06 0,09 0,03 Barn/skolkurator 1 0,004 0,01 Barn/skolpsykolog 1 0,10 Invånarantal 1 7

8 Personalens förutsättningar och arbetsprocesser Omfattning och förhållanden för anställningen Väntetider Arbetsuppgifter Arbete och kontakt med elever som visar tecken på psykisk ohälsa 8

9 Tabell 20. Fördelning av antal elever per skolsköterska (percentiler) Skolsköterskor (percentiler) Elever/skol sköterska Elever/heltid* 1 24 % % % %

10 Personalens förutsättningar och arbetsprocesser Hälsosamtal Interna kontakter Handledning och medverkan av skolläkare Vidareutbildning och kompetensutveckling 10

11 Tabell 22. och 23 Tid som avsattes för årskursbundet hälsosamtal i kommunal skola fördelat på årskurs. Alternativen var: Mindre än 5 minuter, 5-10 minuter, minuter, mer än 20 minuter. Årskurserna var: Förskola/år 1, Grundskola år 4, Grundskola år 7 och Gymnasium år 1. (Alla skolsköterskor arbetade inte på alla årskurser) Friskola n=76 Kommunal skola n= 235 % av skolsköterskor som uppgett tidsintervall i minuter för hälsosamtal år < > 20 (n= 1 60) Fri 2 % 2 % 16 % 80 % (n =19 Kom 0 4 % 14 % 81 % 2) (n = 4 60) Fri 0 2 % 21 % 76 % (n =19 Kom 0,5 % 5 % 27 % 67 % 6) (n = 7 Fri 57) % 82 % (n =14 Kom 0 0,06 % 22 % 77 % 5) (n = 1 8) Fri % (n = 40) Kom 2 % 0 22 % 75 % En beräkning av korrelationen mellan antalet kompetensutvecklingsämnen för skolsköterskor och upptäckt av psykisk ohälsa genom hälsosamtal visade en korrelation på 17 procent (r= 0,17 p =0,17) Detta kan tolkas som att de som varit 11 på fler kompetensutvecklingsaktiviteter oftare uppgav att de upptäckte elever med psykisk ohälsa vid hälsosamtal

12 Tabell 21. Skolsköterskors arbetsuppgifter och tillgång till stöd när det gäller elevernas psykiska ohälsa. Andel skolsköterskor som har tillgång till handledning, är delaktiga i skolans arbete med långtidsfrånvaro, elevers arbetsmiljö och i skolans övriga arbete med psykisk hälsa (exempelvis i antimobbningsteam och gruppverksamheter för eleverna), samt om skolläkaren är involverad i arbetet med elevernas psykiska ohälsa Skolform och nivå Stödresurser och arbetsuppgifter Skol läkare delaktig Handledning Lång tids frånvaro Arbets miljö Övrigt arbete Kom (n = 235) 75 % 57 % 88 % 77 % 71 % Fri (n = 76) 56 % 58 % 90 % 74 % 74 % Gr (n = 149) 78 % 62 % 89 % 82 % 74 % Gy (n = 59 ) 81 % 61 % 91 % 86 % 71 % Total (N = 567) 73 % 57 % 86 % 77 % 71 % 12

13 Att mäta kvalitet i skolhälsovård/elevhälsa Verksamheten behöver mer av: Centrala register och dokumentation Kontaktuppgifter Vägledningsdokument Uppföljning 13