I forskningen kring elevvård möts olika discipliner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I forskningen kring elevvård möts olika discipliner"

Transkript

1 Aktuell forskare I forskningen kring elevvård möts olika discipliner Åsa Backlund Lektor vid Socialhögskolan i Stockholm När jag som 20-åring i slutet på 80-talet började socionomutbildningen i Lund, hade jag en vag idé om att kanske arbeta som skolkurator i framtiden. Så blev det inte, men när jag senare i livet, efter några års arbete i socialtjänsten samt i ett boende/behandlingshem för psykiskt funktionshindrade, kom i kontakt med Socialhögskolan igen för att skriva magisteruppsats, dryftade jag mitt intresse för att studera skolan som en arena för förebyggande socialt arbete med min handledare. Jag blev då erbjuden att genomföra ett utvärderingsarbete av ett mycket spännande samarbetsprojekt mellan skola och socialtjänst i Håbo kommun. Arbetet gav en inblick i möjligheter och svårigheter förknippade med detta gränsland och intresset för att forska vidare kring området fick mer bränsle. inom den särskilda elevvården lyftes också fram som en anledning till att skolsköterskor fick utföra mer uppgifter av social karaktär. Tillgänglig statistik om vilka elevvårdsresurser skolorna har är dock mycket bristande. Mot denna bakgrund kom frågor om vilka resurser skolorna har i sitt elevvårdsarbete, vilka aktörer som är centrala, vad de gör samt organisatoriska och institutionella ramar för arbetet, att bli centrala i mitt avhandlingsprojekt. Jag blev antagen till forskarutbildningen Under arbetet med avhandlingen har jag fått två barn, vilket gjort mig än mer motiverad till fortsatt engagemang inom detta område. Det är ett spännande forskningsfält som kan betraktas som nytt i socialt arbete i Sverige och där olika vetenskapliga discipliner möter varandra. Jag disputerade våren 2007 vid Institutionen för socialt arbete i Stockholm med avhandlingen Elevvård i grundskolan resurser, organisering och praktik. Idag arbetar jag som lektor vid Socialhögskolan i Stockholm och påbörjar under våren även en anställning vid FoU Nordväst i Stockholm. Parallellt söker jag forskningsmedel för fortsatta forskningsprojekt inom området. Då jag blev varse att det fanns mycket lite forskning kring skolans elevvårdsarbete (idag används begreppet elevhälsa som ett överordnat begrepp för elevvård, specialpedagogik och skolhälsovård), i synnerhet av forskare i socialt arbete, var min ambition då jag sökte till forskarutbildningen att försöka ta ett ganska brett grepp om elevvård som företeelse, utifrån ett för skolans roll i ett preventivt socialt arbete. Mitt huvudfokus låg vid de yrkesgrupper som har till särskild uppgift att se till elevernas hälsa och utveckling och att ge övrig skolpersonal stöd i att hantera och förebygga olika slags problem. Debatten kring betydelsen av minskade elevvårdsresurser för barn i behov av stöd var då mycket aktuell, och de minskade resurserna 20

2 Skolsköterskan som skolans sambandscentral Det är en kritisk uppgift för skolsköterskan att avgöra i vilka fall hon behöver koppla in, eller motivera elever, till kontakt med andra yrkesgrupper eller verksamheter. Denna bedömnings- och kategoriseringsfunktion blir sannolikt än viktigare om det saknas skolkurator på skolan. Enligt Åsa Backlunds forskning får skolsköterskor fler frågor av social karaktär vid de skolor som inte har kurator. D e yrkesgrupper som arbetar inom skolans elevhälsa, såsom skolsköterskor, skolläkare, skolkuratorer, skolpsykologer och specialpedagoger, har till uppgift att på olika sätt bistå skolorna i deras arbete med att förebygga och hantera svårigheter och problem som kan uppstå i och/eller påverka skoltillvaron. Elevhälsans arbete är ett verksamhetsområde i gränslandet mellan pedagogikens, medicinens, psykologins och det sociala arbetets fält, som ägnats lite uppmärksamhet i forskningen. Området för mitt avhandlingsarbete är elevhälsans resurser och organisering vid svenska grundskolor. Ett särskilt intresse har riktats mot skolsköterskor, skolkuratorer och skolpsykologer, utifrån ett antagande om att de kan antas vara särskilt betydelsefulla i vad som kan betecknas som skolsocialt arbete. Detta kan till exempel handla om att hantera och förebygga konflikter av olika slag, att ge stöd åt elever som kommer från socialt utsatta miljöer och hantering av skolfrånvaro eller andra normbrytande beteenden. Nedan presenteras valda delar ur avhandlingens resultat, men först en liten tillbakablick över hur detta verksamhetsområde har vuxit fram. Skolhälsovården är den del av elevhälsan som har funnits längst. Kring förra sekelskiftet blev regelbundna läkarundersökningar och hälsofostran till elever och föräldrar strategier för att försöka förebygga samhällsproblem. Omvårdnaden av barnen kom härmed delvis att ingå i skolans domän, skolornas arbetsmiljö började debatteras och man började anordna insatser såsom skolmat och skolbad (Cernerud 1988; Hammarberg 2001). Sedan 1958 är kommunerna skyldiga att anordna skolhälsovård för alla elever. I 1946 års skolkommission började man tala om den mentala omvårdnaden av eleverna. Karaktärsfostran ansågs vara en mycket viktig uppgift för 21 skolan, i syfte att dana dugliga samhällsmedborgare. Vid denna tid sattes stor tilltro till möjligheten att skilja på begåvade och mindre bemedlade elever genom objektiva tester, vilket ledde till att skolpsykologerna kom att bli central grupp (SOU 1944:20, 1948:27; Guvå 2001). Både skolkuratorer och skolpsykologer etablerades parallellt med enhetsskolans utveckling, vilket kan tolkas som att de erbjöd skolan ett sätt att hantera mer heterogena elevgrupper och ökande disciplinproblem (se även Sjöberg 2003). I de två läroplaner som kom på 1960talet definierades skolans elevvårdande uppgift i termer av att ta ansvar för elevens personliga utveckling, förebygga och åtgärda skolsvårigheter och personliga problem. Gränsdragningsproblematik mellan lärare och den nu expanderande gruppen elevvårdsspecialister, samt sinsemellan elevvårdsspecialisterna, framträder tidigt. Som exempel kan nämnas att skolsköterskornas uppgifter överlappade kuratorernas när det gällde att assistera skolan i hantering av elever med avvikande beteende eller bristande hemförhållanden. I 1969 års läroplan för grundskolan förväntades skolsköterskorna diskutera uppfostringsfrågor med föräldrar och göra hembesök. De särskilda definitionerna av elevvård försvann ur skolans styrdokument i och med 1980 års läroplan. I takt med att segregerande åtgärder började ifrågasättas lades allt större vikt vid att granska skolans arbetssätt då problem uppstått och elevvårdspersonalens indirekta arbete genom stöd till skolpersonalen kom att betonas alltmer. Idag har begreppet elevhälsa ersatt elevvårdsbegreppet som ett led i att främja helhetssyn, integrera olika specialistfunktioner med varandra och med skolans övriga personal samt att lyfta fram det hälsofrämjande, förebyggande arbetet i skolans reguljära verksamhet (SOU 2000:19). >

3 Aktuell forskare I min avhandlings första delstudie studeras främst elevhälsans resurser och övergripande organisering. Tillgång till resurser av olika slag är självfallet en viktig aspekt av en organisations förutsättningar för att fullfölja en uppgift, även om olika resurser också kan användas olika effektivt. Av intresse är inte bara resursernas omfattning utan även hur elevhälsans olika specialister är representerade i skolorna. Materialinsamlingen till denna studie har skett genom telefonintervjuer med företrädelsevis rektorer (i vissa fall den som rektorn hänvisat till) vid 97 av 100 slumpmässigt utvalda grundskolor med skolåren sju till nio 1 i hela landet och gällde uppgifter för vårterminen Studien visar på stora skillnader mellan olika skolors tillgång till elevhälsoresurser, i bemärkelse lokal tillgång till elevhälsopersonal (i vilken omfattning dessa yrkesgrupper fanns tillgängliga på skolan). Skolornas samlade tillgång till skolsköterska, skolkurator och skolpsykolog varierade mellan en halv och över sju årsarbetare per 1000 elever på skolan. En femtedel av skolorna hade mindre än en årsarbetare av dessa yrkesgrupper per 500 elever på skolan. Skolor som bara hade elever i de senare skolåren (sex till nio) hade mer skolsköterske- och kuratorsresurser medan tillgången till psykolog generellt sett var större vid skolor som också hade yngre elever. Av dessa yrkesgrupper hade skolorna inte oväntat utifrån det lagstöd som skolhälsovården har störst tillgång till skolsköterskor. Cirka en fjärdedel av skolorna hade ingen eller högst 25 procents kuratorstjänst på skolan, medan psykolog oftast saknades helt. Noteras bör att resurserna enligt Skolverkets statistik har ökat generellt sett i riket sedan studien gjordes 2. En majoritet av de intervjuade i studien uppgav att det fanns någon form av extern resursenhet/stödteam med ansvar för elevvård i kommunen, i vilka de mest vanliga yrkesgrupperna som ingick var psykologer, specialpedagoger och logopeder. Dessa resursenheter erbjöd främst utredningar och konsultation/handledning till skolpersonal. En relativt stor del av den lokalt placerade elevhälsopersonalen var också externt anställda. Resultatet talar för att olika former av externa resursenheter idag är en viktig organisatorisk aktör i skolornas elevhälsoarbete. De analyser som gjorts tyder inte på att olika typer av resurser används kompenserade för varandra. Snarare verkar det vara så att i den mån samband finns mellan olika typer av resurser så handlar det om att mycket av en sorts resurs även följs av mer av andra. Ett undantag är relationen mellan tillgången till kurator respektive psykolog, där studien tyder på ett negativt samband, vilket delvis kan tolkas som en konsekvens av dessa yrkesgrupper sannolikt styrs till elever i olika åldersgrupper. I avhandlingens första delstudie tillfrågades även rektorerna (bland annat) om förekomst av särskilda riktlinjer för olika områden. Skolk har beskrivits som en viktig riskfaktor kopplad till psykiska och sociala problem (Sundell, El-Khouri & Månsson 2005). Mer än hälften av rektorerna uppgav att särskilda riktlinjer 22

4 saknades för hantering av skolk vid deras skola. Vid mer än en tredjedel av skolorna uppgavs att man saknade sådana riktlinjer för ageranden vid misstanke om att barn far illa, något som Kommittén mot barnmisshandel påtalat behovet av (SOU 2001:72). Dessa resultat kan kopplas till en undersökning av självmordspreventiva åtgärder vid grund- och gymnasieskolor i landet, vilken visade att en majoritet av skolorna saknade skriftliga planer för hur man ska agera då elever är deprimerade, har självmordstankar eller uppvisar självmordsbeteende (Westerlund & Wasserman 2003). Avhandlingens andra delstudie syftade till att få en mer vardagsnära och konkret bild av elevhälsoarbetets organisering och praktik, genom fallstudier av elevhälsoteamen vid två skolor. Skolorna var belägna i förorter till Stockholm och hade omkring elever från förskoleklass till skolår nio. Urvalet gjordes bland annat utifrån ambitionen att studera kuratorns roll i två organisatoriska kontexter. Vid den ena skolan fanns en externt organiserad kurator, medan den andra skolan hade en kurator anställd av skolan. De båda skolorna hade i relation till skolorna i den första delstudien en relativt sett god tillgång till elevhälsoresurser. Inom ramen för fallstudierna har flera olika metoder använts; intervjuer (företrädelsevis med elevhälsopersonal men också med skolledare, ledning för externa resursenheter, lärare, föräldrar och elever), observationer (främst av olika slags mötesarenor) samt tidsdagböcker för valda yrkesgrupper inom elevhälsan. I fallstudierna fokuseras elevhälsoteamens arbete främst utifrån några centrala aktörer och mötesarenor. I detta sammanhang har jag valt att redogöra för delar av fallstudiernas resultat avseende skolsköterskornas arbete samt de externa resursenheternas betydelse för det lokala elevhälsoarbetet. För skolhälsovården finns i förhållande till övriga yrkesgrupper inom elevhälsan relativt tydliga regleringar i lagar och riktlinjer som styr skolsköterskans arbete. Hälsokontroller, vaccinationer, hälsosamtal och enklare sjukvårdsuppgifter utgör vad man kan kalla den tekniska kärnan, som dominerade skolsköterskornas arbete i fallstudiernas skolor. Hälsokontrollerna utgör traditionella inslag i skolsköterskornas arbete, även om effekterna av dessa har ifrågasatts (Bremberg 2004). De styrda uppgifterna innebär att skolsköterskan träffar varje elev enskilt vid flera tillfällen under skoltiden. Såväl i styrdokument som hos lärare, elever och skolsköterskorna själva framträder en tydlig förväntan på att skolsköterskan ska finnas till hands för eleverna, främst genom att erbjuda en öppen mottagning dit elever kan komma med frågor och problem i ganska vid bemärkelse. Skolsköterskorna beskrev sig själva som elevernas resurs och deras rum framstod i observations- och dagboksstudierna på ett tydligt sätt som en plats för möten med eleverna (medan kuratorernas rum vid fallstudiernas skolor också relativt ofta användes för formella och informella möten vuxna emellan). jag är först och främst för barnen. Inte för rektor. Jag är deras Jag vill hjälpa till att föra deras talan. Och stötta dem. Och så vill jag att det ska vara så att de kan komma till mig. (skolsköterska) Skolsköterskorna ägnade också en större andel av sin tid till direkta möten med elever och föräldrar, än vad skolkuratorerna gjorde. En strid ström av elever besökte fallstudiernas skolsköterskor, enligt skolsköterskorna själva med frågor av bred karaktär, där barn som lever under svåra förhållanden uppgavs kunna vara lite av stammisar. De möten som ägde rum hos skolsköterskorna respektive skolkuratorerna var dock av olika karaktär. Elevernas besök hos skolsköterskorna var kortare och ofta spontana, medan kuratorerna i större utsträckning hade inplanerade och längre samtal. Utifrån de institutionaliserade föreställningar som omger skolsköterskans yrkesroll och hur hon används av eleverna skulle man kunna betrakta skolsköterskan som elevhälsoteamets elevmottagning. Den första delstudien visar att det huvudsakligen är skolsköterskan som förutom lärarna de facto finns tillgänglig för eleverna på skolorna, med ett formellt ansvar för just deras hälsa och välmående. Utifrån sin yrkesroll har skolsköterskan en unik möjlighet att kunna fånga upp elever i behov av stöd och även att genom hälsosamtalen få en övergripande bild av hälsa och problemförekomst vid en skola. Elevernas fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljö ska enligt Socialstyrelsens riktlinjer utgöra ett prioriterat arbetsområde för skolhälsovården, som rekommenderas att sammanställa hälsosamtalen för möjligheter till hälsofrämjande insatser på en mer övergripande nivå (Socialstyrelsen 2004). Detta gjordes emellertid inte vid någon av fallstudiernas skolor och arbetsmiljörelaterat arbete liksom gruppinriktade insatser föreföll att få stå tillbaka för de lagstyrda individuella insatserna samt tillgängligheten för enskilda elever. Om skolsköterskan används av eleverna som ett slags mottagning i frågor om problem i vid bemärkelse, blir det angeläget att hon står i nära förbindelse med andra professioner inom elevhälsan, att hon i sin roll som elevmottagning blir en del av ett team. När det gäller psykosocial ohälsa kan skolsköterskorna i vissa fall behöva gå bakom de av eleverna uttalade anledningarna till besöken (Schneider m.fl. 1995). Det blir också en kritisk uppgift för henne att avgöra i vilka fall hon behöver koppla in/motivera till kontakt med andra yrkesgrupper eller verksamheter. Denna bedömnings- och kategoriseringsfunktion blir sannolikt än viktigare om det saknas skolkurator på skolan. Enligt fallstudiernas skolsköterskor fick de fler frågor av social karaktär vid de skolor som inte hade kurator, eller när kuratorn inte var på skolan. Båda fallstudiernas skolor hade tillgång till externa resursenheter i sin kommun, till vilka delar av elevhälsans personal på skolorna också var knutna. Dessa resursenheter beslutade om placering av barn i särskola och i vissa särskilda undervisningsgrupper. Skolorna kunde också söka särskilda resurser i form av elevassistenter, handledning/ konsultation, utredningar och stöd till enskilda elever och familjer. Kring de externa resurserna fanns det en särskild byråkrati bestående av regler kring ansökningsförfarande, särskilda handlingar och kriterier för vilka som skulle få stöd. En av skolornas rektorer menade att detta system där resurserna knyts till enskilda elever riskerar att elever utreds för att skolan > 23

5 Aktuell forskare ska få del av dessa extra resurser och att de kunde användas bättre i förebyggande verksamhet. Det betyder ju nästan att vi ska låta någon misslyckas riktigt ordentligt för att vi ska få ett fall. Jag skulle vara mycket gladare om vi inte hade några fall. (rektor) ganisatorisk policy i resursenheterna kan således få betydelse för det lokala elevhälsoarbetets utformning. Även gemensamma utbildningar kan påverka arbetets innehåll: Nu är det bestämt att vi ska läsa hälsopedagogik. Just för att vi ska kunna gå ut i klasserna och informera om vissa saker. (skolsköterska) De olika träffarna som organiserades via resursenheten tog förhållandevis mycket tid av den externt anställda elevhälsopersonalens arbete. Resursenheten hade alltså en styrande inverkan på arbetets utformning, både tidsmässigt och innehållsmässigt. Detta kan antas främja utvecklingen av gemensamma riktlinjer för arbetet och på det sättet stärka elevhälsans professioner. Samtidigt kan det även i viss mån begränsa den enskildes handlingsutrymme kuratorn och psykologen vid den ena skolan uttryckte exempelvis viss tveksamhet kring effektiviteten i de arbetssätt och den tidsanvändning PROFESSOR I OMVÅRDNAD Hälsohögskolan i Jönköping söker dig som vill arbeta med utveckling av ämnet och den flerdisciplinära forskarskolan Hälsa och Välfärd. Hälsohögskolan som är en fackhögskola inom Stiftelsen Högskolan i Jönköping har rätt att utfärda forskar- och masterexamen inom humanistiskt samhällsvetenskapligt vetenskapsområde. För mer information: www. hhj.hj.se Arbetsuppgifter & kvalifikationer: se Ansökan: För utformningen av ansökan, se (riktlinjer för sakkunniga och arbetssökande). Ansökan i 4 uppsättningar skall skrivas på engelska och omfatta avsiktsförklaring, meritförteckning, 20 utvalda publikationer som relateras till något eller några av Hälsohögskolans forskningsprofiler. Ansökan skall vara registrator tillhanda vid Hälsohögskolan i Jönköping, Box 1026, Jönköping senast Märk ansökan med professor omvårdnad, diarienr. 61/2008 (722). Upplysningar: För upplysningar, kontakta VD, professor Gerd Ahlström, avdelningschef Inez Johansson, och facklig företrädare Ulla Åhnby, SACO, eller Michael Sjökvist, Lärarförbundet, Hälsohögskolan är en av fyra fackhögskolor inom Stiftelsen Högskolan i Jönköping. I Stiftelsen ingår, förutom Hälsohögskolan, även Högskolan för lärande och kommunikation, Tekniska Högskolan och Internationella Handelshögskolan. Högskolan i Jönköping har nästan 9000 studenter och erbjuder drygt trettio program och ca. 300 fristående kurser. Genom de externa resursenheterna erbjöds den externt anställda elevhälsopersonalen en organisatorisk struktur för kollegialt utbyte och professionellt stöd i form av handledning, utbildning och ledarskap med likartad utbildningsbakgrund. Vid den ena resursenheten fanns en tydlig policy om att elevhälsopersonalen främst skulle arbeta via konsultation till skolpersonalen. Den externt anställda kuratorn hade i enlighet med denna policy en tydligare konsultativ inriktning på arbetet och ägnade en mindre andel av sin tid till direkt elev- och föräldraarbete, än den andra skolans kurator (som var anställd vid skolan). Orsom resursenhetens ramar innebar. Den fristående ställningen ansågs kunna erbjuda elevhälsans yrkesgrupper ett minskat beroende av förväntningar och prioriteringar från lokala skolledningar. En annan sida av myntet är att den externa organiseringen också kan leda till att elevhälsan just uppfattas som en annan organisation i förhållande till skolan. Det blir något slags vi och dom- grej. Vi är dom från elevvården som tillhör den där resursenheten. (psykolog) Elevhälsoteamet vid den skola som ovan citerade psykolog (som var externt organiserad) tillhörde, hade en ansträngd relation till skolans rektor, vilket man menade smittade av sig på relationen till övrig skolpersonal. Vid båda skolorna gav flera personer i elevhälsoteamen uttryck för att samarbetet med rektor var mycket betydelsefullt för elevhälsans status och en möjlighet att arbeta med frågor som rör skolan som organisation. Mot denna bakgrund kan man anta att elevhälsopersonalen, oavsett anställningsform, i hög grad är beroende av en god relation till skolledningen för att kunna utgöra en integrerad kraft i skolans organisation. Sammanfattningsvis visar avhandlingen att skolornas elevhälsoarbete bedrivs med mycket varierande resurstillgångar. Det kan utifrån resultatet anses rimligt att ifrågasätta om skolorna har möjligheter att erbjuda eleverna likvärdigt stöd vid olika skolor. Tillgång till medicinska resurser i form av skolsköterska kan ses som en minsta gemensamma nämnare i skolornas elevhälsoteam, medan kuratorer och i synnerhet psykologer är mindre givna resurser på skolan, både avseende förekomst och innehåll. Att det idag inte finns något lagstöd för skolkuratorer och skolpsykologer vittnar om att det medicinska perspektivet fortfarande har en särställning när det gäller synen på elevernas rätt till detta stöd. Skolsköterskan kan till skillnad från övrig elevhälsopersonal också betraktas som en institutionaliserad resurs, där tillgänglighet för eleverna är en viktig beståndsdel i etablerade föreställningar kring vad en skolsköterska är och bör vara. Resursfördelningen 24

6 har troligtvis även att göra med oklarheter kring, och olika syn på, hur långt skolans sociala ansvar ska sträcka sig, hur det psykosociala stödet ska gestaltas och vilka som ska stå för detta. Elevhälsans verksamhetsområde kan betraktas som en sfär där aktörer från olika organisatoriska fält och med olika kunskapsområden möts. Avhandlingen tyder på en tydlig trend att delvis organisera elevhälsa genom fristående resursenheter och att dessa kan utgöra betydelsefulla organisatoriska aktörer i skolornas elevhälsoarbete. Detta dels som arbetsgivare åt elevhälsopersonalen och dels utifrån att man kontrollerar resurser som skolorna på olika sätt upplever behov av. Dessa resursenheter kan på olika sätt stärka elevhälsans professioner i förhållande till skolornas lokala organisationer. Samtidigt blir relationen mellan dessa resursenheter och skolorna central för elevhälsans möjligheter att bli en integrerad kraft i skolan som system. I de skolor som ingick i fallstudierna gavs många exempel på problem av psykosocial karaktär som på olika sätt blir en del av och påverkar skolans vardag och som på något sätt måste hanteras i och av skolan. Det kan handla om barn som på olika sätt är socialt utsatta i sin hemmiljö, barn som är deprimerade, trakasserier i olika former, konflikter mellan grupper av ungdomar, våld och hot, skolk och så vidare. I skolan kommer social problem atik i det omgivande samhället till uttryck och skolorna kan också skapa sin egen sociala problematik. Inte sällan är dessa kopplade till varandra. Jag anser det vara angeläget att lyfta fram denna dimension av skolans verksamhet och att forska mer kring frågor som vilken betydelse olikheter beträffande resurstillgång, organisering och arbetssätt får för eleverna, hur olika aktörer förhåller sig till varandra och till aktörer utanför skolan i detta sammanhang samt vilket inflytande olika kunskapsområden får i elevhälsoarbetet. Referenser Bremberg, S. (2004) Elevhälsa teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Cernerud, L. (1988) Skolans hälsofostran och skolhälsovården i Sverige förutsättningar och utvecklingstendenser i ett folkhälsoperspektiv. Göteborg: Nordiska hälsovårdshögskolan. Guvå, G. (2001) Skolpsykologers rolltagande. Överlämning och hantering av elevvårdsfrågor. Linköpings universitet: Filosofiska fakulteten. Hammarberg, L. (2001) En sund själ i en sund kropp: Hälsopolitik i Stockholms folkskolor : Stockholm: HSL förlag. Schneider, M.B, Stanford, B., Friedman, S.B. & Fisher, M. (1995) Stated and unstated reasons for visiting a high school nurse s office. Journal of adolescent health 16: Sjöberg, M. (2003) Att fostra ett skolbarn. Den nya skolan och barndomens förändring I Halldén, G. & Sandin, B. (red.) Barnets bästa. En antologi om barndomens innebörder och välfärdens organisering. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion. Socialstyrelsen (2004) Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården. Stockholm: Socialstyrelsen. SOU 1944: års skolutrednings betänkanden och utredningar. I samhällets tjänst. Frågeställningar och problemläge. SOU 1948: års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling. SOU 2000:19 Från dubbla spår till elevhälsa i en skola som främjar lust att lära, hälsa och utveckling. SOU 2001:72 Barnmisshandel. Att förebygga och åtgärda. Slutbetänkande av Kommittén mot barnmisshandel. Sundell, K., El-Khouri, B.M. & Månsson, J. (2005) Elever på vift. Vilka är skolkarna? Stockholms stadsledningskontor: FoU-enheten. Westerlund, M. & Wasserman, D. (2003) Självmordsprevention i skolor i Sverige hur ser det ut idag? Stockholm: NASP - Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa. (Fotnoter) 1 Populationen och urvalet inkluderar även skolor som också har elever i de lägre skolåren. 2 Detta gäller skolläkare, skolsköterska, skolkurator och skolpsykolog. Skolverk et tillhandahåller statistik på riksnivå om årsarbetare samt elevunderlag per årsarbetare för dessa yrkesgrupper. Text: Åsa Backlund Illustrationer: Linn Fleisher 25

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Om behovet av fler skolkuratorer Akademikerförbundet SSR 2014 12 03 Var femte ung person i Sverige lider av psykisk ohälsa enligt samstämmiga

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615. Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se

2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615. Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se 2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615 Kopia till Uppdrag att föreslå organisation för elevhälsoarbetet och särskola Förslag

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Gäller fr.o.m. 11.07.01 Barn- och ungdomsförvaltningen Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Foto: Anita Hogeborn-Kullander INNEHÅLL 1. Inledning...3 2. Mål och syfte...3 3. Elevhälsans organisation...3

Läs mer

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Inledning: EHT är en del av elevhälsan på Näshulta Friskola. I EHT finns permanent rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagogisk resurs. Skolverket

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9 Elevhälsan Skånhällaskolan F-9 Läsåret 2011-2012 Elevhälsan ska underlätta för eleverna att klara studierna. Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö både för sin kunskapsutveckling och personliga

Läs mer

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg Må bra i förskola och skola Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg 1 Barn och ungdomar som mår bra har bättre förutsättningar att utvecklas och ta till sig kunskap. Vi vet att det finns

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

De olika kompetensernas uppdrag och arbetsuppgifter Rektors uppdrag

De olika kompetensernas uppdrag och arbetsuppgifter Rektors uppdrag Övergripande handlingsplan för barn- och elevhälsoteamet i Arjeplogs Kommun Elevernas framgångar och svårigheter är ofta resultatet av den samlade livssituationen och därför måste alla som träffar eleverna

Läs mer

Elevhälsa som mångprofessionell samverkansarena möjligheter och svårigheter

Elevhälsa som mångprofessionell samverkansarena möjligheter och svårigheter Elevhälsa som mångprofessionell samverkansarena möjligheter och svårigheter Gunilla Guvå Karolinska Institutet Skolkuratorernas studiedagar Västerås 18-19 oktober 2010 ELEVHÄLSANS TRE SPÅR SKOLHÄLSOVÅRD

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2013-06-04 Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2 Innehållsförteckning 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 2. DEFINITION

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Det här gör vi för din förskola och skola

Det här gör vi för din förskola och skola Det här gör vi för din förskola och skola DU SOM ÄR FÖRSKOLECHEF ELLER REKTOR har uppdraget att tillsammans med din personal bedriva utbildning med hög kvalitet för alla barn och ungdomar. Alla har rätt

Läs mer

+ SPECIALPEDAGOGIK = SAMLAD ELEVHÄLSA ELEVHÄLSANS TRE SPÅR SKOLHÄLSOVÅRD ELEVVÅRD

+ SPECIALPEDAGOGIK = SAMLAD ELEVHÄLSA ELEVHÄLSANS TRE SPÅR SKOLHÄLSOVÅRD ELEVVÅRD Elevhälsa som mångprofessionell samverkansarena möjligheter och svårigheter Gunilla Guvå Karolinska Institutet Örebro 1 december 22010 ELEVHÄLSANS TRE SPÅR SKOLHÄLSOVÅRD ELEVVÅRD + SPECIALPEDAGOGIK = SAMLAD

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 2014-04-24 Vision Alla elever på Fröviskolan 7-9 skall i en trygg miljö ges möjlighet att utveckla sin fulla potential för att kunna förverkliga sina drömmar. Syfte

Läs mer

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012 Centrala Elevhälsan Barn- och elevhälsoplan 2012 Inledning Målet är att alla barn och elever i Bergs kommun ska ha möjlighet att nå de mål som är uppsatta för respektive verksamhet. För att detta ska vara

Läs mer

Nya Elementars skola 2015-2016

Nya Elementars skola 2015-2016 Elevhälsoplan: Nya Elementars skola 2015-2016 Inledning Detta är Nya Elementars plan för elevhälsoarbete. Här anges rutiner, ansvar och beslutsgång. Elevhälsoplanen är ett lokalt styrdokument som alla

Läs mer

Det kan vara lämpligt att i detta sammanhang börja något med att titta på vad syftena bakom införandet av elevhälsa är.

Det kan vara lämpligt att i detta sammanhang börja något med att titta på vad syftena bakom införandet av elevhälsa är. Promemoria Hellstadius Utbildning & Rådgivning AB 2012-09-06 Jan Mellgren Göteborgs stad Specialiststaben Center för Skolutveckling 404 82 Göteborg SKOLPSYKOLOGERNAS STÄLLNING INOM ELEVHÄLSAN Syfte med

Läs mer

Elevhälsa i retorik och praktik

Elevhälsa i retorik och praktik Elevhälsa i retorik och praktik Ingrid Hylander, Karolinska Institutet Bakgrund Fr.o.m. 1 juli i år får arbete med elevhälsa ett tydligare stöd i den nya skollagen. Där betonas att arbetet med elevhälsa

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24 KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24 Innehållsförteckning ORGANISATION/STYRNING MEDICINSKA INSATSER... 4 DEN MEDICINSKA

Läs mer

ANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT

ANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT ANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT MOTVERKA OLOVLIG FRÅNVARO Specialpedagog Psykolog Skolsköterska Rektor Mentor Föräldrar Elev Kurator Innehåll Sida nr Inledning 3 Aktörer 3 Grundläggande synsätt.3 Helhetssyn..3

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Mål och riktlinjer för den samlade. elevhälsan i Göteborgs Stad

Mål och riktlinjer för den samlade. elevhälsan i Göteborgs Stad Mål och riktlinjer för den samlade elevhälsan i Göteborgs Stad INNEHÅLL Inledning...3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Styrdokument för elevhälsan...4 Nationell nivå... 4 Kommunal nivå... 4 Elevhälsans organisation

Läs mer

Kvalitetsgranskning Rapport 2015:05. Elevhälsa. Elevers behov och skolans insatser

Kvalitetsgranskning Rapport 2015:05. Elevhälsa. Elevers behov och skolans insatser Kvalitetsgranskning Rapport 2015:05 Elevhälsa Elevers behov och skolans insatser Skolinspektionens rapport 2015:05 Diarienummer 400-2014:2123 Stockholm 2015 Foto: Monica Ryttmarker Innehåll Sammanfattning

Läs mer

Elevhälsan. - utveckling för hela skolan!

Elevhälsan. - utveckling för hela skolan! Elevhälsan - utveckling för hela skolan! @hallbergs_tanke #elevhälsa Gymnasiebehörighet (riket) från 91,4% år 1998, till 87% år 2013 Lägst i landet: 64% Lindesberg 78%, Ljusnarsberg, 80%, Hällefors 83%,

Läs mer

Hälsosamt lärande Information om barn- och elevhälsan

Hälsosamt lärande Information om barn- och elevhälsan Hälsosamt lärande Information om barn- och elevhälsan Att må bra är en förutsättning för att kunna koncentrera sig i skolan, vara delaktig och ta till sig nya kunskaper. Elevhälsovården har till uppgift

Läs mer

INDIKATORER FÖR GOD OCH SÄKER SKOLHÄLSOVÅRD/ELEVHÄLSA

INDIKATORER FÖR GOD OCH SÄKER SKOLHÄLSOVÅRD/ELEVHÄLSA 2012-10-21 FÖRFATTARE: BRÅKENHIELM, G FAGERHOLT, G HÄLL-IRINARCHOS, C KÅGSTRÖM, A LUNDIN, N LUNDQUIST, M RAFSTEDT-JOHNSON, H INDIKATORER FÖR GOD OCH SÄKER SKOLHÄLSOVÅRD/ELEVHÄLSA 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Beslut 2014-09-23 Bollnäs kornmun iiifocenter@bolliias.se Rektorn vid Rengsjöskolan F-6 gun-marie.tvve@bollnas.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Rengsjöskolan

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Samarbete på Elevhälsoarenan. Specialpedagogisk Rikskonferens 20141113

Samarbete på Elevhälsoarenan. Specialpedagogisk Rikskonferens 20141113 Samarbete på Elevhälsoarenan Specialpedagogisk Rikskonferens 20141113 I mångprofessionella team ska varje profession bidra med unik kompetens professioner lära av varandra resultatet bli mer än summan

Läs mer

Strategi för elevhälsan i Norrtälje kommun

Strategi för elevhälsan i Norrtälje kommun 2015-03-31 Strategi för elevhälsan i Norrtälje kommun P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E L E F O N E - P O S T P LUS G I R O Box 803, 761 28 Norrtälje Estunavägen 14 0176-710 00 barn.skolnamnden@norrtalje.se

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Barn- och elevhälsan i Håbo kommun Riktlinjer

Barn- och elevhälsan i Håbo kommun Riktlinjer Barn- och elevhälsan i Håbo kommun Riktlinjer Barn- och elevhälsan i Håbo kommun arbetar främjande för barn och elevers hälsa, lärande och utveckling. 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Barn- och elevhälsan

Läs mer

O Aterredovisning av uppdrag till Skolnämnden att genomföra en utvärdering av elevhälsan

O Aterredovisning av uppdrag till Skolnämnden att genomföra en utvärdering av elevhälsan Tjänsteutlåtande 0Öst< Kommunkansliet Till Kommunstyrelsen Datum 2015-05-08 Dnr KS 2015/0135 O Aterredovisning av uppdrag till Skolnämnden att genomföra en utvärdering av elevhälsan Sammanfattning Skolnämndens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan Landstingets/regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan 20120212 Ragnhild Hellström, Verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning De medicinska

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av organisation och rutiner för barn i behov av särskilt stöd i grundskolan. KPMG AB 2011-03-18 Antal sidor:

Olofströms kommun. Granskning av organisation och rutiner för barn i behov av särskilt stöd i grundskolan. KPMG AB 2011-03-18 Antal sidor: ABCD Olofströms kommun Granskning av organisation och rutiner för barn i behov av särskilt stöd i grundskolan KPMG AB 2011-03-18 Antal sidor: 2011 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member

Läs mer

Hälsovårdsinsatser Barn o Unga. Nils Lundin. barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö

Hälsovårdsinsatser Barn o Unga. Nils Lundin. barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Hälsovårdsinsatser Barn o Unga Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Mortalitet

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25 KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ORGANISATION/STYRNING ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER...

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8676 Västanfors-Västervåla Församling Org.nr. 252004-0524 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Lindgårdsskolan belägen i Fagersta kommun 2(13) Tillsyn i Lindgårdsskolan

Läs mer

LAGSTIFTNINGSFRÅGOR, ELEVHÄLSA OCH SKOLSKÖTERSKOR

LAGSTIFTNINGSFRÅGOR, ELEVHÄLSA OCH SKOLSKÖTERSKOR LAGSTIFTNINGSFRÅGOR, ELEVHÄLSA OCH SKOLSKÖTERSKOR JONAS REINHOLDSSON KOMMUNLEX AB WWW.KOMMUNLEX.SE Copyright 2013 KommunLex AB materialet får inte spridas, användas eller kopieras utan KommunLex medgivande

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan 2013-2015

Barn- och elevhälsoplan 2013-2015 SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och elevhälsoplan 2013-2015 Till stöd för ledning och personal inom förskolor, förskoleklass, skolor och fritidshem i Säffle kommun Fastställd av

Läs mer

Elevvård i grundskolan Resurser, organisering och praktik

Elevvård i grundskolan Resurser, organisering och praktik Elevvård i grundskolan Resurser, organisering och praktik Åsa Backlund Rapport i socialt arbete nr 121 2007 Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Doktorsavhandling Institutionen för socialt

Läs mer

Visättraskolans elevhälsoplan 2015/16

Visättraskolans elevhälsoplan 2015/16 Visättraskolans elevhälsoplan 2015/16 Det här dokumentet innehåller en beskrivning av hur Visättraskolans elevhälsoteam är uppbyggt samt en beskrivning elevhälsoteamets utvecklingsområden inför läsåret

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och inträder höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter det nionde skolåret. Det gäller oavsett

Läs mer

Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats

Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats Tjänsteskrivelse BUN 2013.0318 2015-03-02 Handläggare: Gunilla Spångberg Barn- och utbildningsnämnden Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats Sammanfattning En översyn har gjorts av elevhälsans

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs kommun 2014/2015

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs kommun 2014/2015 Verksamhetsplan 1 (7) Datum 2014-06-18 Resurschef Ann Heide-Spjuth 0410-733944, 0708-817557 ann.heide-spjuth@trelleborg.se Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN Odenslundsskolan, reviderad, februari 2013 1 Målsättning med elevhälsoarbetet. Vi vill främja varje elevs hälsa, utveckling och lärande. Vi vill skapa en trygg och god

Läs mer

2013-10-18. Elevhälsan. - utveckling för hela skolan! Malmaskolan Odensvi skola

2013-10-18. Elevhälsan. - utveckling för hela skolan! Malmaskolan Odensvi skola Elevhälsan - utveckling för hela skolan! Malmaskolan Odensvi skola 1 Gymnasiebehörighet (riket) från 91,4% år 1998, till 87% år 2013 Lägst i landet: 67,2 85,6% av gymnasieeleverna i Sverige har tagit examen

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av Elevhälsans arbete vid Beta School i Stockholms kommun.

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av Elevhälsans arbete vid Beta School i Stockholms kommun. Skolinspektionen Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av Elevhälsans arbete vid Beta School i Stockholms kommun Skolinspektionen w * «v 1(14) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Beta School Resultat

Läs mer

Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten

Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten 1(6) Plan för elevhälsan Ledstjärnor för elevhälsan är ett salutogent förhållningssätt och inkludering. Inkludering innebär; Anpassning och utveckling i barnets närmiljö Fördjupade kunskaper/resurser skall

Läs mer

Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra

Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra Solenskolan/Kiörningskolan åk 4-9 Läsåret 2014/15 Ju mer vi värderar och uppskattar varandra, desto bättre blir vi var och

Läs mer

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar i pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Malmö högskola erbjuder vidareutbildningar

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Ht 2014-2015 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen för

Läs mer

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun SOTENÄS KOMMUN Arbetsutskottet 2007-05-10 Beslut i Utbildningsnämnden 2007-05-31 68 och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun K:\PROT\UN\2007\ och riktlinjer för skolhälsovården 070531.doc 2008-08-21

Läs mer

Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014

Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014 Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014 Johanna Freed 2014-10-06 Varför en ny vägledning? Professionernas önskemål Skollagen definierar elevhälsan som samlad funktion Uppdrag

Läs mer

Oro för barn och unga

Oro för barn och unga Oro för barn och unga Så här går det till när en anmälan om oro för barn och unga lämnas in. Detta material ersätter tidigare lathund. Laholm 2013-05-24 www.laholm.se Så här går det till på socialkontoret

Läs mer

Hällefors kommun. Elevhälsovårdens struktur och kvalitetssystem. Revisionsrapport. KPMG AB 2011-01-10 Antal sidor: 10

Hällefors kommun. Elevhälsovårdens struktur och kvalitetssystem. Revisionsrapport. KPMG AB 2011-01-10 Antal sidor: 10 Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 10 2011 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Individuellt inriktad elevhälsa

Individuellt inriktad elevhälsa Individuellt inriktad elevhälsa Helsingfors 4.11.2014 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet /

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Kvalitetsredovisning Elevhälsan läsåret 2010-11 Flen kommun av verksamhetschef Anne-Marie Karlsson 2011-09-09

Kvalitetsredovisning Elevhälsan läsåret 2010-11 Flen kommun av verksamhetschef Anne-Marie Karlsson 2011-09-09 Kvalitetsredovisning Elevhälsan läsåret 2010-11 Flen kommun av verksamhetschef Anne-Marie Karlsson 2011-09-09 Innehåll: sida Organisation och Personal 2 Mål 2 Verksamhetsplan 3 Resultat 4-5 Ungdomsmottagningen

Läs mer

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S)

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S) 2013-05-06 Dnr 10.1-7685/2013 1(8) Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning

Läs mer

Elevhälsan och systematisk kvalitetsutveckling. Nils Lundin. barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö

Elevhälsan och systematisk kvalitetsutveckling. Nils Lundin. barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Elevhälsan och systematisk kvalitetsutveckling Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Cirkulärt samband Lärande - Hälsa Goda skolresultat = hälsofrämjande

Läs mer

Arbetsplan för Elevhälsan

Arbetsplan för Elevhälsan EKTORPSRINGEN Arbetsplan för Elevhälsan 2013-12-03 Målsättning och arbetsplan Arbetet med eleverna utgår från klassen. Det är av stor vikt att det finns en specialpedagogisk medvetenhet inom arbetslaget,

Läs mer

Foto: Bananastock. Arbetsgång för elevers utveckling mot målen. Skolförvaltningen

Foto: Bananastock. Arbetsgång för elevers utveckling mot målen. Skolförvaltningen Foto: Bananastock Arbetsgång för elevers utveckling mot målen Skolförvaltningen februari 2015 Alla barn och ungdomar i Enköpings kommun ges möjlighet att utveckla sitt allra bästa jag inför den egna framtiden.

Läs mer

Skolplan för Mönsterås kommun

Skolplan för Mönsterås kommun Skolplan för Mönsterås kommun Demokrati Miljö Lärande Antagen av KF 2004-09-27, 86 Barn- och utbildningsförvaltningen Box 33 383 21 Mönsterås www.monsteras.se Inledning Skolplanen är Mönsterås kommuns

Läs mer

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård 8 Elevvård Med elevvård avses främjande och upprätthållande av elevens goda lärande, goda fysiska och

Läs mer

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult Särskilt stöd Ann Orrsten JP Konsult 1 Särskilt stöd Reglering Arbetet med särskilt stöd Åtgärder IUP Egenvård och sjukvård 2 Reglering 3 Var regleras särskilt stöd? Skollagen Läroplanerna Skolformsförordningarna

Läs mer

Vi ska ha barnen här hos oss. De ska få möjligheter här och nu och framåt

Vi ska ha barnen här hos oss. De ska få möjligheter här och nu och framåt Vi ska ha barnen här hos oss. De ska få möjligheter här och nu och framåt Barn och elevhälsoplan Lerum Alla barn är olika, lär på olika sätt och har olika behov. Därför har Lerums kommun en skola för alla,

Läs mer

Policy för skolkuratorer

Policy för skolkuratorer Policy för skolkuratorer INNEHÅLL 1. Inledning...5 2. Innehåll...5 3. Styrdokument...6 4. Mål för skolkuratorns arbete...6 5. Ansvar...7 6. Kompetens...7 7. Bemötande...8 8. Arbetssätt...8 9. Samverkan

Läs mer

Yttrande över Vägledning för elevhälsa

Yttrande över Vägledning för elevhälsa Sida 1 av 6 YTTRANDE 2013-09-17 Dnr 3.1-35372/2013 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Yttrande över Vägledning för elevhälsa Sveriges Elevkårer yttrar sig över remiss Dnr 3.1-35372/2013 angående Vägledning

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Psykisk ohälsa hos barn och unga en konferens för dig inom elevhälsan Att arbeta förebyggande i skolan praktiska exempel! Hur mår

Läs mer

SKOLLAGEN, ELEVHÄLSAN OCH SKOLKURATORN ÄRENDEHANTERING, DOKUMENTATION OCH SEKRETESS

SKOLLAGEN, ELEVHÄLSAN OCH SKOLKURATORN ÄRENDEHANTERING, DOKUMENTATION OCH SEKRETESS SKOLKURATORSDAGARNA, KALMAR SKOLLAGEN, ELEVHÄLSAN OCH SKOLKURATORN ÄRENDEHANTERING, DOKUMENTATION OCH SEKRETESS JONAS REINHOLDSSON KOMMUNLEX AB WWW.KOMMUNLEX.SE Copyright 2012 KommunLex AB materialet får

Läs mer

Guide för skolsköterskan. vid risk för, eller vid indikerad, psykisk ohälsa hos elever

Guide för skolsköterskan. vid risk för, eller vid indikerad, psykisk ohälsa hos elever Guide för skolsköterskan vid risk för, eller vid indikerad, psykisk ohälsa hos elever Innehåll Bakgrund Elever med psykisk ohälsa Hälsofrämjande Samlad bedömning identifierar behov Prevention och stöd

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Plan för Barn- och elevhälsan i Boxholms kommun

Plan för Barn- och elevhälsan i Boxholms kommun Datum Skolhälsovården Diarienummer Rozita Hedqvist/chef för Barn- och elevhälsan 2015-04-29 Ks 2015.090.624 1 (19) Fastställd av Kfm 45/2015-04-20. (Ersätter tidigare fastställd plan / Ks 287 2013-12-03.)

Läs mer

Verksamhetsplan. Elevhälsans medicinska insatser (EMI) Gäller för läsåren 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016

Verksamhetsplan. Elevhälsans medicinska insatser (EMI) Gäller för läsåren 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 Datum 2011-09-19 12 Antal sidor Verksamhetsplan Elevhälsans medicinska insatser (EMI) Gäller för läsåren 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 Antagen av barn- och utbildningsnämnden 2006-02-14

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Elevhälsoplan för Fridas Hage 2015/2016

Elevhälsoplan för Fridas Hage 2015/2016 Fridas Hage Elevhälsoplan för Fridas Hage 2015/2016 En skola för alla betyder en skola där alla elever blir sedda och bemötta, där alla elevers erfarenheter får utrymme och där alla elever får en undervisning

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Tre skolmyndigheter Skolverket Skolinspektionen Specialpedagogiska skolmyndigheten Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för

Läs mer