I forskningen kring elevvård möts olika discipliner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I forskningen kring elevvård möts olika discipliner"

Transkript

1 Aktuell forskare I forskningen kring elevvård möts olika discipliner Åsa Backlund Lektor vid Socialhögskolan i Stockholm När jag som 20-åring i slutet på 80-talet började socionomutbildningen i Lund, hade jag en vag idé om att kanske arbeta som skolkurator i framtiden. Så blev det inte, men när jag senare i livet, efter några års arbete i socialtjänsten samt i ett boende/behandlingshem för psykiskt funktionshindrade, kom i kontakt med Socialhögskolan igen för att skriva magisteruppsats, dryftade jag mitt intresse för att studera skolan som en arena för förebyggande socialt arbete med min handledare. Jag blev då erbjuden att genomföra ett utvärderingsarbete av ett mycket spännande samarbetsprojekt mellan skola och socialtjänst i Håbo kommun. Arbetet gav en inblick i möjligheter och svårigheter förknippade med detta gränsland och intresset för att forska vidare kring området fick mer bränsle. inom den särskilda elevvården lyftes också fram som en anledning till att skolsköterskor fick utföra mer uppgifter av social karaktär. Tillgänglig statistik om vilka elevvårdsresurser skolorna har är dock mycket bristande. Mot denna bakgrund kom frågor om vilka resurser skolorna har i sitt elevvårdsarbete, vilka aktörer som är centrala, vad de gör samt organisatoriska och institutionella ramar för arbetet, att bli centrala i mitt avhandlingsprojekt. Jag blev antagen till forskarutbildningen Under arbetet med avhandlingen har jag fått två barn, vilket gjort mig än mer motiverad till fortsatt engagemang inom detta område. Det är ett spännande forskningsfält som kan betraktas som nytt i socialt arbete i Sverige och där olika vetenskapliga discipliner möter varandra. Jag disputerade våren 2007 vid Institutionen för socialt arbete i Stockholm med avhandlingen Elevvård i grundskolan resurser, organisering och praktik. Idag arbetar jag som lektor vid Socialhögskolan i Stockholm och påbörjar under våren även en anställning vid FoU Nordväst i Stockholm. Parallellt söker jag forskningsmedel för fortsatta forskningsprojekt inom området. Då jag blev varse att det fanns mycket lite forskning kring skolans elevvårdsarbete (idag används begreppet elevhälsa som ett överordnat begrepp för elevvård, specialpedagogik och skolhälsovård), i synnerhet av forskare i socialt arbete, var min ambition då jag sökte till forskarutbildningen att försöka ta ett ganska brett grepp om elevvård som företeelse, utifrån ett för skolans roll i ett preventivt socialt arbete. Mitt huvudfokus låg vid de yrkesgrupper som har till särskild uppgift att se till elevernas hälsa och utveckling och att ge övrig skolpersonal stöd i att hantera och förebygga olika slags problem. Debatten kring betydelsen av minskade elevvårdsresurser för barn i behov av stöd var då mycket aktuell, och de minskade resurserna 20

2 Skolsköterskan som skolans sambandscentral Det är en kritisk uppgift för skolsköterskan att avgöra i vilka fall hon behöver koppla in, eller motivera elever, till kontakt med andra yrkesgrupper eller verksamheter. Denna bedömnings- och kategoriseringsfunktion blir sannolikt än viktigare om det saknas skolkurator på skolan. Enligt Åsa Backlunds forskning får skolsköterskor fler frågor av social karaktär vid de skolor som inte har kurator. D e yrkesgrupper som arbetar inom skolans elevhälsa, såsom skolsköterskor, skolläkare, skolkuratorer, skolpsykologer och specialpedagoger, har till uppgift att på olika sätt bistå skolorna i deras arbete med att förebygga och hantera svårigheter och problem som kan uppstå i och/eller påverka skoltillvaron. Elevhälsans arbete är ett verksamhetsområde i gränslandet mellan pedagogikens, medicinens, psykologins och det sociala arbetets fält, som ägnats lite uppmärksamhet i forskningen. Området för mitt avhandlingsarbete är elevhälsans resurser och organisering vid svenska grundskolor. Ett särskilt intresse har riktats mot skolsköterskor, skolkuratorer och skolpsykologer, utifrån ett antagande om att de kan antas vara särskilt betydelsefulla i vad som kan betecknas som skolsocialt arbete. Detta kan till exempel handla om att hantera och förebygga konflikter av olika slag, att ge stöd åt elever som kommer från socialt utsatta miljöer och hantering av skolfrånvaro eller andra normbrytande beteenden. Nedan presenteras valda delar ur avhandlingens resultat, men först en liten tillbakablick över hur detta verksamhetsområde har vuxit fram. Skolhälsovården är den del av elevhälsan som har funnits längst. Kring förra sekelskiftet blev regelbundna läkarundersökningar och hälsofostran till elever och föräldrar strategier för att försöka förebygga samhällsproblem. Omvårdnaden av barnen kom härmed delvis att ingå i skolans domän, skolornas arbetsmiljö började debatteras och man började anordna insatser såsom skolmat och skolbad (Cernerud 1988; Hammarberg 2001). Sedan 1958 är kommunerna skyldiga att anordna skolhälsovård för alla elever. I 1946 års skolkommission började man tala om den mentala omvårdnaden av eleverna. Karaktärsfostran ansågs vara en mycket viktig uppgift för 21 skolan, i syfte att dana dugliga samhällsmedborgare. Vid denna tid sattes stor tilltro till möjligheten att skilja på begåvade och mindre bemedlade elever genom objektiva tester, vilket ledde till att skolpsykologerna kom att bli central grupp (SOU 1944:20, 1948:27; Guvå 2001). Både skolkuratorer och skolpsykologer etablerades parallellt med enhetsskolans utveckling, vilket kan tolkas som att de erbjöd skolan ett sätt att hantera mer heterogena elevgrupper och ökande disciplinproblem (se även Sjöberg 2003). I de två läroplaner som kom på 1960talet definierades skolans elevvårdande uppgift i termer av att ta ansvar för elevens personliga utveckling, förebygga och åtgärda skolsvårigheter och personliga problem. Gränsdragningsproblematik mellan lärare och den nu expanderande gruppen elevvårdsspecialister, samt sinsemellan elevvårdsspecialisterna, framträder tidigt. Som exempel kan nämnas att skolsköterskornas uppgifter överlappade kuratorernas när det gällde att assistera skolan i hantering av elever med avvikande beteende eller bristande hemförhållanden. I 1969 års läroplan för grundskolan förväntades skolsköterskorna diskutera uppfostringsfrågor med föräldrar och göra hembesök. De särskilda definitionerna av elevvård försvann ur skolans styrdokument i och med 1980 års läroplan. I takt med att segregerande åtgärder började ifrågasättas lades allt större vikt vid att granska skolans arbetssätt då problem uppstått och elevvårdspersonalens indirekta arbete genom stöd till skolpersonalen kom att betonas alltmer. Idag har begreppet elevhälsa ersatt elevvårdsbegreppet som ett led i att främja helhetssyn, integrera olika specialistfunktioner med varandra och med skolans övriga personal samt att lyfta fram det hälsofrämjande, förebyggande arbetet i skolans reguljära verksamhet (SOU 2000:19). >

3 Aktuell forskare I min avhandlings första delstudie studeras främst elevhälsans resurser och övergripande organisering. Tillgång till resurser av olika slag är självfallet en viktig aspekt av en organisations förutsättningar för att fullfölja en uppgift, även om olika resurser också kan användas olika effektivt. Av intresse är inte bara resursernas omfattning utan även hur elevhälsans olika specialister är representerade i skolorna. Materialinsamlingen till denna studie har skett genom telefonintervjuer med företrädelsevis rektorer (i vissa fall den som rektorn hänvisat till) vid 97 av 100 slumpmässigt utvalda grundskolor med skolåren sju till nio 1 i hela landet och gällde uppgifter för vårterminen Studien visar på stora skillnader mellan olika skolors tillgång till elevhälsoresurser, i bemärkelse lokal tillgång till elevhälsopersonal (i vilken omfattning dessa yrkesgrupper fanns tillgängliga på skolan). Skolornas samlade tillgång till skolsköterska, skolkurator och skolpsykolog varierade mellan en halv och över sju årsarbetare per 1000 elever på skolan. En femtedel av skolorna hade mindre än en årsarbetare av dessa yrkesgrupper per 500 elever på skolan. Skolor som bara hade elever i de senare skolåren (sex till nio) hade mer skolsköterske- och kuratorsresurser medan tillgången till psykolog generellt sett var större vid skolor som också hade yngre elever. Av dessa yrkesgrupper hade skolorna inte oväntat utifrån det lagstöd som skolhälsovården har störst tillgång till skolsköterskor. Cirka en fjärdedel av skolorna hade ingen eller högst 25 procents kuratorstjänst på skolan, medan psykolog oftast saknades helt. Noteras bör att resurserna enligt Skolverkets statistik har ökat generellt sett i riket sedan studien gjordes 2. En majoritet av de intervjuade i studien uppgav att det fanns någon form av extern resursenhet/stödteam med ansvar för elevvård i kommunen, i vilka de mest vanliga yrkesgrupperna som ingick var psykologer, specialpedagoger och logopeder. Dessa resursenheter erbjöd främst utredningar och konsultation/handledning till skolpersonal. En relativt stor del av den lokalt placerade elevhälsopersonalen var också externt anställda. Resultatet talar för att olika former av externa resursenheter idag är en viktig organisatorisk aktör i skolornas elevhälsoarbete. De analyser som gjorts tyder inte på att olika typer av resurser används kompenserade för varandra. Snarare verkar det vara så att i den mån samband finns mellan olika typer av resurser så handlar det om att mycket av en sorts resurs även följs av mer av andra. Ett undantag är relationen mellan tillgången till kurator respektive psykolog, där studien tyder på ett negativt samband, vilket delvis kan tolkas som en konsekvens av dessa yrkesgrupper sannolikt styrs till elever i olika åldersgrupper. I avhandlingens första delstudie tillfrågades även rektorerna (bland annat) om förekomst av särskilda riktlinjer för olika områden. Skolk har beskrivits som en viktig riskfaktor kopplad till psykiska och sociala problem (Sundell, El-Khouri & Månsson 2005). Mer än hälften av rektorerna uppgav att särskilda riktlinjer 22

4 saknades för hantering av skolk vid deras skola. Vid mer än en tredjedel av skolorna uppgavs att man saknade sådana riktlinjer för ageranden vid misstanke om att barn far illa, något som Kommittén mot barnmisshandel påtalat behovet av (SOU 2001:72). Dessa resultat kan kopplas till en undersökning av självmordspreventiva åtgärder vid grund- och gymnasieskolor i landet, vilken visade att en majoritet av skolorna saknade skriftliga planer för hur man ska agera då elever är deprimerade, har självmordstankar eller uppvisar självmordsbeteende (Westerlund & Wasserman 2003). Avhandlingens andra delstudie syftade till att få en mer vardagsnära och konkret bild av elevhälsoarbetets organisering och praktik, genom fallstudier av elevhälsoteamen vid två skolor. Skolorna var belägna i förorter till Stockholm och hade omkring elever från förskoleklass till skolår nio. Urvalet gjordes bland annat utifrån ambitionen att studera kuratorns roll i två organisatoriska kontexter. Vid den ena skolan fanns en externt organiserad kurator, medan den andra skolan hade en kurator anställd av skolan. De båda skolorna hade i relation till skolorna i den första delstudien en relativt sett god tillgång till elevhälsoresurser. Inom ramen för fallstudierna har flera olika metoder använts; intervjuer (företrädelsevis med elevhälsopersonal men också med skolledare, ledning för externa resursenheter, lärare, föräldrar och elever), observationer (främst av olika slags mötesarenor) samt tidsdagböcker för valda yrkesgrupper inom elevhälsan. I fallstudierna fokuseras elevhälsoteamens arbete främst utifrån några centrala aktörer och mötesarenor. I detta sammanhang har jag valt att redogöra för delar av fallstudiernas resultat avseende skolsköterskornas arbete samt de externa resursenheternas betydelse för det lokala elevhälsoarbetet. För skolhälsovården finns i förhållande till övriga yrkesgrupper inom elevhälsan relativt tydliga regleringar i lagar och riktlinjer som styr skolsköterskans arbete. Hälsokontroller, vaccinationer, hälsosamtal och enklare sjukvårdsuppgifter utgör vad man kan kalla den tekniska kärnan, som dominerade skolsköterskornas arbete i fallstudiernas skolor. Hälsokontrollerna utgör traditionella inslag i skolsköterskornas arbete, även om effekterna av dessa har ifrågasatts (Bremberg 2004). De styrda uppgifterna innebär att skolsköterskan träffar varje elev enskilt vid flera tillfällen under skoltiden. Såväl i styrdokument som hos lärare, elever och skolsköterskorna själva framträder en tydlig förväntan på att skolsköterskan ska finnas till hands för eleverna, främst genom att erbjuda en öppen mottagning dit elever kan komma med frågor och problem i ganska vid bemärkelse. Skolsköterskorna beskrev sig själva som elevernas resurs och deras rum framstod i observations- och dagboksstudierna på ett tydligt sätt som en plats för möten med eleverna (medan kuratorernas rum vid fallstudiernas skolor också relativt ofta användes för formella och informella möten vuxna emellan). jag är först och främst för barnen. Inte för rektor. Jag är deras Jag vill hjälpa till att föra deras talan. Och stötta dem. Och så vill jag att det ska vara så att de kan komma till mig. (skolsköterska) Skolsköterskorna ägnade också en större andel av sin tid till direkta möten med elever och föräldrar, än vad skolkuratorerna gjorde. En strid ström av elever besökte fallstudiernas skolsköterskor, enligt skolsköterskorna själva med frågor av bred karaktär, där barn som lever under svåra förhållanden uppgavs kunna vara lite av stammisar. De möten som ägde rum hos skolsköterskorna respektive skolkuratorerna var dock av olika karaktär. Elevernas besök hos skolsköterskorna var kortare och ofta spontana, medan kuratorerna i större utsträckning hade inplanerade och längre samtal. Utifrån de institutionaliserade föreställningar som omger skolsköterskans yrkesroll och hur hon används av eleverna skulle man kunna betrakta skolsköterskan som elevhälsoteamets elevmottagning. Den första delstudien visar att det huvudsakligen är skolsköterskan som förutom lärarna de facto finns tillgänglig för eleverna på skolorna, med ett formellt ansvar för just deras hälsa och välmående. Utifrån sin yrkesroll har skolsköterskan en unik möjlighet att kunna fånga upp elever i behov av stöd och även att genom hälsosamtalen få en övergripande bild av hälsa och problemförekomst vid en skola. Elevernas fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljö ska enligt Socialstyrelsens riktlinjer utgöra ett prioriterat arbetsområde för skolhälsovården, som rekommenderas att sammanställa hälsosamtalen för möjligheter till hälsofrämjande insatser på en mer övergripande nivå (Socialstyrelsen 2004). Detta gjordes emellertid inte vid någon av fallstudiernas skolor och arbetsmiljörelaterat arbete liksom gruppinriktade insatser föreföll att få stå tillbaka för de lagstyrda individuella insatserna samt tillgängligheten för enskilda elever. Om skolsköterskan används av eleverna som ett slags mottagning i frågor om problem i vid bemärkelse, blir det angeläget att hon står i nära förbindelse med andra professioner inom elevhälsan, att hon i sin roll som elevmottagning blir en del av ett team. När det gäller psykosocial ohälsa kan skolsköterskorna i vissa fall behöva gå bakom de av eleverna uttalade anledningarna till besöken (Schneider m.fl. 1995). Det blir också en kritisk uppgift för henne att avgöra i vilka fall hon behöver koppla in/motivera till kontakt med andra yrkesgrupper eller verksamheter. Denna bedömnings- och kategoriseringsfunktion blir sannolikt än viktigare om det saknas skolkurator på skolan. Enligt fallstudiernas skolsköterskor fick de fler frågor av social karaktär vid de skolor som inte hade kurator, eller när kuratorn inte var på skolan. Båda fallstudiernas skolor hade tillgång till externa resursenheter i sin kommun, till vilka delar av elevhälsans personal på skolorna också var knutna. Dessa resursenheter beslutade om placering av barn i särskola och i vissa särskilda undervisningsgrupper. Skolorna kunde också söka särskilda resurser i form av elevassistenter, handledning/ konsultation, utredningar och stöd till enskilda elever och familjer. Kring de externa resurserna fanns det en särskild byråkrati bestående av regler kring ansökningsförfarande, särskilda handlingar och kriterier för vilka som skulle få stöd. En av skolornas rektorer menade att detta system där resurserna knyts till enskilda elever riskerar att elever utreds för att skolan > 23

5 Aktuell forskare ska få del av dessa extra resurser och att de kunde användas bättre i förebyggande verksamhet. Det betyder ju nästan att vi ska låta någon misslyckas riktigt ordentligt för att vi ska få ett fall. Jag skulle vara mycket gladare om vi inte hade några fall. (rektor) ganisatorisk policy i resursenheterna kan således få betydelse för det lokala elevhälsoarbetets utformning. Även gemensamma utbildningar kan påverka arbetets innehåll: Nu är det bestämt att vi ska läsa hälsopedagogik. Just för att vi ska kunna gå ut i klasserna och informera om vissa saker. (skolsköterska) De olika träffarna som organiserades via resursenheten tog förhållandevis mycket tid av den externt anställda elevhälsopersonalens arbete. Resursenheten hade alltså en styrande inverkan på arbetets utformning, både tidsmässigt och innehållsmässigt. Detta kan antas främja utvecklingen av gemensamma riktlinjer för arbetet och på det sättet stärka elevhälsans professioner. Samtidigt kan det även i viss mån begränsa den enskildes handlingsutrymme kuratorn och psykologen vid den ena skolan uttryckte exempelvis viss tveksamhet kring effektiviteten i de arbetssätt och den tidsanvändning PROFESSOR I OMVÅRDNAD Hälsohögskolan i Jönköping söker dig som vill arbeta med utveckling av ämnet och den flerdisciplinära forskarskolan Hälsa och Välfärd. Hälsohögskolan som är en fackhögskola inom Stiftelsen Högskolan i Jönköping har rätt att utfärda forskar- och masterexamen inom humanistiskt samhällsvetenskapligt vetenskapsområde. För mer information: www. hhj.hj.se Arbetsuppgifter & kvalifikationer: se Ansökan: För utformningen av ansökan, se (riktlinjer för sakkunniga och arbetssökande). Ansökan i 4 uppsättningar skall skrivas på engelska och omfatta avsiktsförklaring, meritförteckning, 20 utvalda publikationer som relateras till något eller några av Hälsohögskolans forskningsprofiler. Ansökan skall vara registrator tillhanda vid Hälsohögskolan i Jönköping, Box 1026, Jönköping senast Märk ansökan med professor omvårdnad, diarienr. 61/2008 (722). Upplysningar: För upplysningar, kontakta VD, professor Gerd Ahlström, avdelningschef Inez Johansson, och facklig företrädare Ulla Åhnby, SACO, eller Michael Sjökvist, Lärarförbundet, Hälsohögskolan är en av fyra fackhögskolor inom Stiftelsen Högskolan i Jönköping. I Stiftelsen ingår, förutom Hälsohögskolan, även Högskolan för lärande och kommunikation, Tekniska Högskolan och Internationella Handelshögskolan. Högskolan i Jönköping har nästan 9000 studenter och erbjuder drygt trettio program och ca. 300 fristående kurser. Genom de externa resursenheterna erbjöds den externt anställda elevhälsopersonalen en organisatorisk struktur för kollegialt utbyte och professionellt stöd i form av handledning, utbildning och ledarskap med likartad utbildningsbakgrund. Vid den ena resursenheten fanns en tydlig policy om att elevhälsopersonalen främst skulle arbeta via konsultation till skolpersonalen. Den externt anställda kuratorn hade i enlighet med denna policy en tydligare konsultativ inriktning på arbetet och ägnade en mindre andel av sin tid till direkt elev- och föräldraarbete, än den andra skolans kurator (som var anställd vid skolan). Orsom resursenhetens ramar innebar. Den fristående ställningen ansågs kunna erbjuda elevhälsans yrkesgrupper ett minskat beroende av förväntningar och prioriteringar från lokala skolledningar. En annan sida av myntet är att den externa organiseringen också kan leda till att elevhälsan just uppfattas som en annan organisation i förhållande till skolan. Det blir något slags vi och dom- grej. Vi är dom från elevvården som tillhör den där resursenheten. (psykolog) Elevhälsoteamet vid den skola som ovan citerade psykolog (som var externt organiserad) tillhörde, hade en ansträngd relation till skolans rektor, vilket man menade smittade av sig på relationen till övrig skolpersonal. Vid båda skolorna gav flera personer i elevhälsoteamen uttryck för att samarbetet med rektor var mycket betydelsefullt för elevhälsans status och en möjlighet att arbeta med frågor som rör skolan som organisation. Mot denna bakgrund kan man anta att elevhälsopersonalen, oavsett anställningsform, i hög grad är beroende av en god relation till skolledningen för att kunna utgöra en integrerad kraft i skolans organisation. Sammanfattningsvis visar avhandlingen att skolornas elevhälsoarbete bedrivs med mycket varierande resurstillgångar. Det kan utifrån resultatet anses rimligt att ifrågasätta om skolorna har möjligheter att erbjuda eleverna likvärdigt stöd vid olika skolor. Tillgång till medicinska resurser i form av skolsköterska kan ses som en minsta gemensamma nämnare i skolornas elevhälsoteam, medan kuratorer och i synnerhet psykologer är mindre givna resurser på skolan, både avseende förekomst och innehåll. Att det idag inte finns något lagstöd för skolkuratorer och skolpsykologer vittnar om att det medicinska perspektivet fortfarande har en särställning när det gäller synen på elevernas rätt till detta stöd. Skolsköterskan kan till skillnad från övrig elevhälsopersonal också betraktas som en institutionaliserad resurs, där tillgänglighet för eleverna är en viktig beståndsdel i etablerade föreställningar kring vad en skolsköterska är och bör vara. Resursfördelningen 24

6 har troligtvis även att göra med oklarheter kring, och olika syn på, hur långt skolans sociala ansvar ska sträcka sig, hur det psykosociala stödet ska gestaltas och vilka som ska stå för detta. Elevhälsans verksamhetsområde kan betraktas som en sfär där aktörer från olika organisatoriska fält och med olika kunskapsområden möts. Avhandlingen tyder på en tydlig trend att delvis organisera elevhälsa genom fristående resursenheter och att dessa kan utgöra betydelsefulla organisatoriska aktörer i skolornas elevhälsoarbete. Detta dels som arbetsgivare åt elevhälsopersonalen och dels utifrån att man kontrollerar resurser som skolorna på olika sätt upplever behov av. Dessa resursenheter kan på olika sätt stärka elevhälsans professioner i förhållande till skolornas lokala organisationer. Samtidigt blir relationen mellan dessa resursenheter och skolorna central för elevhälsans möjligheter att bli en integrerad kraft i skolan som system. I de skolor som ingick i fallstudierna gavs många exempel på problem av psykosocial karaktär som på olika sätt blir en del av och påverkar skolans vardag och som på något sätt måste hanteras i och av skolan. Det kan handla om barn som på olika sätt är socialt utsatta i sin hemmiljö, barn som är deprimerade, trakasserier i olika former, konflikter mellan grupper av ungdomar, våld och hot, skolk och så vidare. I skolan kommer social problem atik i det omgivande samhället till uttryck och skolorna kan också skapa sin egen sociala problematik. Inte sällan är dessa kopplade till varandra. Jag anser det vara angeläget att lyfta fram denna dimension av skolans verksamhet och att forska mer kring frågor som vilken betydelse olikheter beträffande resurstillgång, organisering och arbetssätt får för eleverna, hur olika aktörer förhåller sig till varandra och till aktörer utanför skolan i detta sammanhang samt vilket inflytande olika kunskapsområden får i elevhälsoarbetet. Referenser Bremberg, S. (2004) Elevhälsa teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Cernerud, L. (1988) Skolans hälsofostran och skolhälsovården i Sverige förutsättningar och utvecklingstendenser i ett folkhälsoperspektiv. Göteborg: Nordiska hälsovårdshögskolan. Guvå, G. (2001) Skolpsykologers rolltagande. Överlämning och hantering av elevvårdsfrågor. Linköpings universitet: Filosofiska fakulteten. Hammarberg, L. (2001) En sund själ i en sund kropp: Hälsopolitik i Stockholms folkskolor : Stockholm: HSL förlag. Schneider, M.B, Stanford, B., Friedman, S.B. & Fisher, M. (1995) Stated and unstated reasons for visiting a high school nurse s office. Journal of adolescent health 16: Sjöberg, M. (2003) Att fostra ett skolbarn. Den nya skolan och barndomens förändring I Halldén, G. & Sandin, B. (red.) Barnets bästa. En antologi om barndomens innebörder och välfärdens organisering. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion. Socialstyrelsen (2004) Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården. Stockholm: Socialstyrelsen. SOU 1944: års skolutrednings betänkanden och utredningar. I samhällets tjänst. Frågeställningar och problemläge. SOU 1948: års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling. SOU 2000:19 Från dubbla spår till elevhälsa i en skola som främjar lust att lära, hälsa och utveckling. SOU 2001:72 Barnmisshandel. Att förebygga och åtgärda. Slutbetänkande av Kommittén mot barnmisshandel. Sundell, K., El-Khouri, B.M. & Månsson, J. (2005) Elever på vift. Vilka är skolkarna? Stockholms stadsledningskontor: FoU-enheten. Westerlund, M. & Wasserman, D. (2003) Självmordsprevention i skolor i Sverige hur ser det ut idag? Stockholm: NASP - Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa. (Fotnoter) 1 Populationen och urvalet inkluderar även skolor som också har elever i de lägre skolåren. 2 Detta gäller skolläkare, skolsköterska, skolkurator och skolpsykolog. Skolverk et tillhandahåller statistik på riksnivå om årsarbetare samt elevunderlag per årsarbetare för dessa yrkesgrupper. Text: Åsa Backlund Illustrationer: Linn Fleisher 25

Elevvård i grundskolan. Resurser, organisering och praktik

Elevvård i grundskolan. Resurser, organisering och praktik Elevvård i grundskolan Resurser, organisering och praktik Två delstudier En kvantitativt inriktad, baserad på telefonintervjuer med huvudsakligen rektorer (97/100). Fallstudier av elevvårdsteamens arbete

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN

ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN 2016-03-11 ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN Elevhälsoplan Begreppet elevhälsa införs i skolförfattningarna i och med skollagen (SFS 2010:800). För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017 Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017 Åtgärdande: Klassarbete, utvecklingsbedömning, särskild undervisningsgrupp Förebyggande: Workshops, Drop in, tidsbokning, salutogent, föra in begrepp såsom mentalisering,

Läs mer

Elevhälsoplan. för Bräcke kommuns skolområden 2014-2017

Elevhälsoplan. för Bräcke kommuns skolområden 2014-2017 Elevhälsoplan för Bräcke kommuns skolområden 2014-2017 Elevhälsans vision är att varje elev får ett livslångt lärande i en trygg och lustfylld skola 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Syfte... 4 1.3

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN. Vid Dalbackens friskola

ELEVHÄLSOPLAN. Vid Dalbackens friskola ELEVHÄLSOPLAN Vid Dalbackens friskola Sammanfattning I detta dokument finner du information om hur elevhälsoarbetet vid Dalbackens friskola är tänkt att vara. I elevhälsoteamet så ingår ett antal olika

Läs mer

Elevhälsoplan. Strömstads ö-skolor

Elevhälsoplan. Strömstads ö-skolor Elevhälsoplan Strömstads ö-skolor Hösten 2015 Bakgrund För elever i skolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll lyfts fram i skollagen Elevhälsan ska omfatta medicinska,

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun

Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun 2016-2017 ÖVERTORNEÅ KOMMUN http://www.overtornea.se/sv/barn- -utbildning/ 1. Målsättning - Upprätthålla ett välfungerande elevhälsoteam för hela kommunen

Läs mer

Elevhälsoplan Uvengymnasiet Läsåret 2014-2015

Elevhälsoplan Uvengymnasiet Läsåret 2014-2015 Elevhälsoplan Uvengymnasiet Läsåret 2014-2015 1 Innehåll Lokal elevhälsoplan för Uvengymnasiet läsåret 2014-2015... 3 Bakgrund... 3 Elevhälsans uppdrag enligt skollagen... 3 Syfte... 3 Styrdokument...

Läs mer

2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615. Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se

2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615. Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se 2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615 Kopia till Uppdrag att föreslå organisation för elevhälsoarbetet och särskola Förslag

Läs mer

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde Komplement till Policy och arbetsgång för elevhälsa Partille kommun, oktober 2008 1 Innehåll Inledning Elevhälsa och lärande hand i hand 3 Öjersjös vision

Läs mer

Bildningsförvaltningen Centrala resursenheten

Bildningsförvaltningen Centrala resursenheten Bildningsförvaltningen Centrala resursenheten 2016-04-06 Central elevhälsoplan Åstorps kommun 2016-2017 Inledning Elevhälsans i Åstorps kommun tillhör organisatoriskt Centrala resursenheten på bildningsförvaltningen

Läs mer

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Om behovet av fler skolkuratorer Akademikerförbundet SSR 2014 12 03 Var femte ung person i Sverige lider av psykisk ohälsa enligt samstämmiga

Läs mer

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna

Läs mer

Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun

Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun Utbildningsförvaltningen Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun Vad är en riktlinje? Riktlinjen slår fast vad som gäller för Växjö kommun vid sidan av vad som följer av lagar och förordningar. Dess

Läs mer

INLEDNING. Det systematiska kvalitetsarbetet inom området synliggörs i den årliga verksamhetsberättelsen för Åre gymnasieskola.

INLEDNING. Det systematiska kvalitetsarbetet inom området synliggörs i den årliga verksamhetsberättelsen för Åre gymnasieskola. Elevhälsoplan 16 17 INLEDNING Syftet med elevhälsoplanen är att, utifrån nationella styrdokument och skolans beprövade erfarenhet, skapa struktur och kultur på lokal nivå för att trygga kvalitén i skolans

Läs mer

Centrala elevhälsan i Hudiksvalls kommun

Centrala elevhälsan i Hudiksvalls kommun Centrala elevhälsan i Hudiksvalls kommun Elevhälsan enligt skollagen Sedan augusti 2010 står det i skollagen att det ska finnas en samlad elevhälsa med krav på tillgång till skolsköterska, skolläkare,

Läs mer

Barn- och elevhälsoteamet

Barn- och elevhälsoteamet Barn- och elevhälsoteamet Riktlinjer för en gemensam Barn- och elevhälsa i Gullspångs kommun inom förskola och grundskola Vision Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till hållbar

Läs mer

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14 Handlingsplan för elevhälsan på Mössebergsskolan Läsåret 13/14 Innehållsförteckning: 1. Förhållningssätt, syfte och mål 2. Beskrivning av ansvarsområden för: klasslärare elevhälsan 3. Arbetsgång elevärende

Läs mer

Handlingsplan för elevhälsoarbete Kvarnbyskolan

Handlingsplan för elevhälsoarbete Kvarnbyskolan Kvarnbyskolan Handlingsplan för elevhälsoarbete Kvarnbyskolan Kvarnbyskolan Box 5006, Lillbybacken 3 163 05 SPÅNGA 08-508 43 610 Elevhälsan Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling

Läs mer

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg Må bra i förskola och skola Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg 1 Barn och ungdomar som mår bra har bättre förutsättningar att utvecklas och ta till sig kunskap. Vi vet att det finns

Läs mer

Lokal elevha lsoplan Kramforsskolan LÄ SÄ RET 2014/2015

Lokal elevha lsoplan Kramforsskolan LÄ SÄ RET 2014/2015 Lokal elevha lsoplan Kramforsskolan LÄ SÄ RET 2014/2015 1. REKTOR Stefan Karlstedt Sida 1 Innehåll 1) Mål... 3 2) Professioner, Mötesplanering,... 3 I Kramfors skolans lokala elevhälsos team ingår rektor,

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9 Elevhälsan Skånhällaskolan F-9 Läsåret 2011-2012 Elevhälsan ska underlätta för eleverna att klara studierna. Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö både för sin kunskapsutveckling och personliga

Läs mer

Elevhälsoplan. Strömstads ö-skolor Rossö Tjärnö Koster

Elevhälsoplan. Strömstads ö-skolor Rossö Tjärnö Koster Elevhälsoplan Strömstads ö-skolor Rossö Tjärnö Koster Hösten 2016 Bakgrund För elever i skolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll lyfts fram i skollagen Elevhälsan

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Bilaga 3 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Elevhälsan. Information gäller från Gnesta stadens lugn och landets puls

Elevhälsan. Information gäller från Gnesta stadens lugn och landets puls Elevhälsan Information gäller från 2013-01-01 1Gnesta stadens lugn och landets puls Elevhälsans uppdrag Skolan i Gnesta kommun ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och personliga

Läs mer

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras

Läs mer

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Inledning: EHT är en del av elevhälsan på Näshulta Friskola. I EHT finns permanent rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagogisk resurs. Skolverket

Läs mer

Sandeplanskolan. Elevhälsorutiner Sandeplanskolan

Sandeplanskolan. Elevhälsorutiner Sandeplanskolan 2013-07-30 1 (5) Sandeplanskolan Elevhälsorutiner Sandeplanskolan 2013-07-30 2 (5) Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och special- pedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Grundskolan Äventyret styrelsen@aventyret.net Rektorn vid Grundskolan Äventyret britt-marie.htharnmer@aventyret.net Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Grundskolan Äventyret i Västerås

Läs mer

Riktlinjer för elevhälsoarbete. Fastställda av barn- och utbildningsnämnden den 11 februari 2010 9

Riktlinjer för elevhälsoarbete. Fastställda av barn- och utbildningsnämnden den 11 februari 2010 9 Riktlinjer för elevhälsoarbete Fastställda av barn- och utbildningsnämnden den 11 februari 2010 9 Inledning I begreppet elevhälsa ingår skolhälsovård, elevvård och specialpedagogiska insatser. Utgångspunkten

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Beslut 2014-12-18 Pysslingen Förskolor och Skolor AB info@pysslingen.se Rektorn vid Kista Montessoriskola sophie.eklund@pysslingen.se Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Kista Montessoriskola

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan Barn- och elevhälsoplan Fastställt av Barn- och utbildningsnämnden Datum för fastställande 2016-03-23, 32 Giltighetstid Tills vidare + årlig översyn Revidering beslutas av skoldirektör. Ansvarig funktion

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014 ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola %dr Skolinspektionen Dnr 43-2015:10058 Stockholms kommun för gymnasieskola efter tillsyn i Thorildsplans gymnasium i Stockholms kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument

Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument Elevhälsoplan Storvretaskolan 2013-14 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet

Läs mer

LOKAL ELEVHÄLSOPLAN. Vedby skola

LOKAL ELEVHÄLSOPLAN. Vedby skola 150909 LOKAL ELEVHÄLSOPLAN Vedby skola Inledning Enligt skollagen (2010:800) som trädde i kraft den 1 juli 2011 behandlas elevhälsan i 2 kap 25-28. I dessa paragrafer regleras allt från personalens kompetenser

Läs mer

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Gäller fr.o.m. 11.07.01 Barn- och ungdomsförvaltningen Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Foto: Anita Hogeborn-Kullander INNEHÅLL 1. Inledning...3 2. Mål och syfte...3 3. Elevhälsans organisation...3

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan 1 (6) Rev. 2010-01-08 Lärande Barn- och elevhälsoteamet Knappekullaenheten Barn- och elevhälsoplan Knappekulla är en enhet där alla barn är allas ansvar och där varje barn skall få det de behöver för att

Läs mer

Uppföljning av tillsyn i den fristående gymnasieskolan Friluftsgymnasiet

Uppföljning av tillsyn i den fristående gymnasieskolan Friluftsgymnasiet 1 (7) Energy Outdoor Sweden AB tomas.ronqvist@friluftsutbildning.se Rektorn för Friluftsgymnasiet goran.lundqvist@energigymnasiet.se Uppföljning av tillsyn i den fristående gymnasieskolan Friluftsgymnasiet

Läs mer

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN Elevhälsan och särskilt den medicinska delen av elevhälsan har ett omfattande regelverk. Det handlar om allt från internationella konventioner och överenskommelser

Läs mer

Hågadalsskolan 2015/16

Hågadalsskolan 2015/16 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN HÅGADALSSKOLAN Hågadalsskolan 2015/16 Reviderad 151202 Elevhälsoplan Elevhälsoplanen ska vara ett stöd och ett verktyg för alla som arbetar med eleverna på vår skola. Skolans elevhälsoarbete

Läs mer

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2013-06-04 Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2 Innehållsförteckning 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 2. DEFINITION

Läs mer

Socionomen i skolan en studie om det skolkurativa arbetets legitimitet, handlingsutrymme och arbetssätt

Socionomen i skolan en studie om det skolkurativa arbetets legitimitet, handlingsutrymme och arbetssätt Socionomen i skolan en studie om det skolkurativa arbetets legitimitet, handlingsutrymme och arbetssätt Avhandlingen handlar om: Att utforska en outforskad del av det sociala arbetets praktik socialt arbete

Läs mer

Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor

Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor Senast reviderad den 17/6 2014 Bakgrund En förutsättning för att elever ska uppnå goda studieresultat är att de trivs och mår bra i skolan. Elevhälsa handlar

Läs mer

Elevhälsoplan för Kristinedalskolan

Elevhälsoplan för Kristinedalskolan Elevhälsoplan för Kristinedalskolan 2016-2017 Vi utbildar världsmedborgare En skola för alla Reviderad 160810 1. Inledning Kristinedalskolans vision är att alla elever ska ha rätt att utvecklas utifrån

Läs mer

Hågadalsskolan 2016/17

Hågadalsskolan 2016/17 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN HÅGADALSSKOLAN Reviderad 160818 Hågadalsskolan 2016/17 Elevhälsoplan Elevhälsoplanen ska vara ett stöd och ett verktyg för alla som arbetar med eleverna på vår skola. Skolans elevhälsoarbete

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan 1 (6) Lärande Barn- och elevhälsoteamet Knappekullaenheten Barn- och elevhälsoplan 2012-13 Knappekullaenheten Knappekulla är en enhet där alla barn är allas ansvar och där varje barn ska få det de behöver

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut 2013-11-12 Estniska Skolan i Stockholm Rektorn vid Estniska Skolan i Stockholm Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Estniska Skolan i Stockholm Stockholms kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte

Läs mer

Det här gör vi för din förskola och skola

Det här gör vi för din förskola och skola Det här gör vi för din förskola och skola DU SOM ÄR FÖRSKOLECHEF ELLER REKTOR har uppdraget att tillsammans med din personal bedriva utbildning med hög kvalitet för alla barn och ungdomar. Alla har rätt

Läs mer

Elevhälsoplanens syfte Elevhälsoplanen ska beskriva elevhälsoarbetets arbetsgång och ansvarsfördelning.

Elevhälsoplanens syfte Elevhälsoplanen ska beskriva elevhälsoarbetets arbetsgång och ansvarsfördelning. Kvarngärdesskolans elevhälsoplan Hälsa och lärande hänger ihop. Eleverna måste känna sig trygga och må bra för att kunna lära sig på bästa sätt. Elevhälsa handlar om att främja hälsa och skapa förutsättningar

Läs mer

Elevhälsa som mångprofessionell samverkansarena möjligheter och svårigheter

Elevhälsa som mångprofessionell samverkansarena möjligheter och svårigheter Elevhälsa som mångprofessionell samverkansarena möjligheter och svårigheter Gunilla Guvå Karolinska Institutet Skolkuratorernas studiedagar Västerås 18-19 oktober 2010 ELEVHÄLSANS TRE SPÅR SKOLHÄLSOVÅRD

Läs mer

Elevhälsoplan. Elevhälsa handlar om att främja hälsa hos alla elever, men ha fokus på elever som är i behov av stöd och hjälp för sitt lärande.

Elevhälsoplan. Elevhälsa handlar om att främja hälsa hos alla elever, men ha fokus på elever som är i behov av stöd och hjälp för sitt lärande. Elevhälsoplan Elevhälsa handlar om att främja hälsa hos alla elever, men ha fokus på elever som är i behov av stöd och hjälp för sitt lärande. Petri Partanen Att utveckla elevhälsa 2012, sid 43 29 september

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola r Beslut Dnr 44-2015:4063 Villberga Familjecenter Aktiebolag Org.nr. 556571-6650 Beslut för grundskola efter tillsyn i Bergtallens skola belägen i Enköpings kommun 2 (10) Tillsyn i Bergtallens skola har

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan - stöd för ledning och personal inom förskolor och skolor i Hjo kommun

Barn- och elevhälsoplan - stöd för ledning och personal inom förskolor och skolor i Hjo kommun Barn- och elevhälsoplan - stöd för ledning och personal inom förskolor och skolor i Hjo kommun Dokumenttyp Rutin Fastställd/upprättad 2014-11-14 av Rektorsgrupp och Elevhälsan Senast reviderad - Detta

Läs mer

Elevhälsoplan Strömstads ö-skolor Våren 2014

Elevhälsoplan Strömstads ö-skolor Våren 2014 Elevhälsoplan Strömstads ö-skolor Våren 2014 Bakgrund För elever i skolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsoplan Vt- 2014 Elevhälsa är ett nytt begrepp i skollagen Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande

Läs mer

KARTLÄGGNING SKOLKURATORER. Kontakt: Stina Andersson Datum: 27 november 2012

KARTLÄGGNING SKOLKURATORER. Kontakt: Stina Andersson Datum: 27 november 2012 KARTLÄGGNING SKOLKURATORER Kontakt: Stina Andersson Datum: 27 november 2012 Gun Pettersson gun.pettersson@novus.se Viktor Wemminger viktor.wemminger@novus.se Bakgrund och syfte Bakgrund Novus har för Akademikerförbundet

Läs mer

Elevhälsoplan

Elevhälsoplan Elevhälsoplan 2016-10-31 Inledning Lyrfågelskolan är en F-9 skola belägen i de östra delarna av Trollhättan. På skolan går idag ca 820 elever fördelat på tre skolenheter, F-3, 4-6 och 7-9. Skolan bedriver

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 2014-04-24 Vision Alla elever på Fröviskolan 7-9 skall i en trygg miljö ges möjlighet att utveckla sin fulla potential för att kunna förverkliga sina drömmar. Syfte

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad

Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad Elevhälsa UTDRAG UR 2 KAP. 25 SKOLLAGEN (2010:800) För elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

BARN OCH ELEVHÄLSA I LYCKSELE

BARN OCH ELEVHÄLSA I LYCKSELE BARN OCH ELEVHÄLSA I LYCKSELE - en decentraliserad och sammanhållen verksamhet med relationskompetens som grund. Lycksele - staden i Lappland 12426 inv 1260 elever i år F-9 27 elever i särskolan 604 barn

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

NORRA SKOLAN ELEVHÄLSOPLAN. F-klass - åk 5, förberedelseklass åk 1-5 fritidshem/klubb LOKAL Norra skolan Residensgränd 26 Östersund

NORRA SKOLAN ELEVHÄLSOPLAN. F-klass - åk 5, förberedelseklass åk 1-5 fritidshem/klubb LOKAL Norra skolan Residensgränd 26 Östersund NORRA SKOLAN F-klass - åk 5, förberedelseklass åk 1-5 fritidshem/klubb LOKAL ELEVHÄLSOPLAN 2016-2017 1 Innehållsförteckning 1. Elevhälsa 3 2. Ansvar 3 3. Organisation 4 4. Representanter EHT 4 5. Beskrivning

Läs mer

Isabell Hellerstedt. 50% skolkurator 50% biträdande rektor. Kontaktuppgifter: ,

Isabell Hellerstedt. 50% skolkurator 50% biträdande rektor. Kontaktuppgifter: , Isabell Hellerstedt 50% skolkurator 50% biträdande rektor Kontaktuppgifter: 0122-852 74, 072-2462566 isabell.hellerstedt@finspang.se Isabell är socionom och har bl.a. vidareutbildning inom olika samtalsmetoder

Läs mer

Nya skollagen Elevhälsa. Skolkurators dagarna 18 oktober 2010 Västerås Yvonne D-Wester

Nya skollagen Elevhälsa. Skolkurators dagarna 18 oktober 2010 Västerås Yvonne D-Wester Nya skollagen Elevhälsa Skolkurators dagarna 18 oktober 2010 Västerås Yvonne D-Wester Nya skollagen Skolans uppdrag Utbildningens syfte Elevhälsans omfattning och uppdrag Elever i behov av särskilt stöd

Läs mer

Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor

Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor Senast reviderad den 27/1 2016 Bakgrund En förutsättning för att elever ska uppnå goda studieresultat är att de trivs och mår bra i skolan. Elevhälsa handlar

Läs mer

De olika kompetensernas uppdrag och arbetsuppgifter Rektors uppdrag

De olika kompetensernas uppdrag och arbetsuppgifter Rektors uppdrag Övergripande handlingsplan för barn- och elevhälsoteamet i Arjeplogs Kommun Elevernas framgångar och svårigheter är ofta resultatet av den samlade livssituationen och därför måste alla som träffar eleverna

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN

ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN RINKEBYSKOLAN UTBILDNING SFÖRVALTNINGEN ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN Beslutad 13-04-12 SID 2 (7) Innehåll Inledning... 3 Ansvarsfördelning... 3 Elevhälsoteamet... 5 Rutin för skolans arbete med elever i

Läs mer

Plan för elevhälsan i Boxholms kommun

Plan för elevhälsan i Boxholms kommun Fastställd av Bun 40/2010-12-20 1 (12) Skolhälsovården Datum Diarienummer Eva Winqvist /chef för elevhälsan 2010-06-30 2010.078.624 Plan för elevhälsan i Boxholms kommun Regeringens uppdrag till skolan

Läs mer

Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015

Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015 Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015 Reviderat 2014-10- 01 Innehåll Handlingsplan för elevhälsa... 3 Sverigefinskaskolans handlingsplan... 4 Syftet med handlingsplanen:... 4 Målet

Läs mer

FÖR BARN/UNGDOMAR 6-16 ÅR INOM STORFORS KOMMUN

FÖR BARN/UNGDOMAR 6-16 ÅR INOM STORFORS KOMMUN FÖR BARN/UNGDOMAR 6-16 ÅR INOM STORFORS KOMMUN ÄRENDEGÅNG PROBLEM HAR UPPSTÅTT INFORMATION / LÄGESRAPPORT Undervisande klasslärare/handledare reflekterar över och kartlägger problemet, för att sedan pröva

Läs mer

Verksamhetsplan för skolhälsovården 2013-2014 2013-01-14

Verksamhetsplan för skolhälsovården 2013-2014 2013-01-14 KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för skolhälsovården 2013-2014 2013-01-14 ORGANISATION/STYRNING... 4 SKOLHÄLSOVÅRDENS UPPDRAG... 4 MÅLGRUPP... 4 VERKSAMHET... 5 Hälsobefrämjande

Läs mer

GOTTSUNDASKOLANS OCH TREKLANGENS SKOLAS ELEVHÄLSOPLAN HT14/VT15

GOTTSUNDASKOLANS OCH TREKLANGENS SKOLAS ELEVHÄLSOPLAN HT14/VT15 GOTTSUNDASKOLANS OCH TREKLANGENS SKOLAS ELEVHÄLSOPLAN HT14/VT15 Inledning Gottsundaskolan (år 6-9) och Treklangens skola(år F-5) är två grundskolor belägna i södra Uppsala. Skolorna leds av var sin rektor,

Läs mer

+ SPECIALPEDAGOGIK = SAMLAD ELEVHÄLSA ELEVHÄLSANS TRE SPÅR SKOLHÄLSOVÅRD ELEVVÅRD

+ SPECIALPEDAGOGIK = SAMLAD ELEVHÄLSA ELEVHÄLSANS TRE SPÅR SKOLHÄLSOVÅRD ELEVVÅRD Elevhälsa som mångprofessionell samverkansarena möjligheter och svårigheter Gunilla Guvå Karolinska Institutet Örebro 1 december 22010 ELEVHÄLSANS TRE SPÅR SKOLHÄLSOVÅRD ELEVVÅRD + SPECIALPEDAGOGIK = SAMLAD

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats 2017-03-16 1 Bildningsförvaltningen Verksamhetsplan för Centrala elevhälsans medicinska insats 2017 Elevhälsans medicinska del I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsans medicinska del som då avser

Läs mer

ANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT

ANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT ANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT MOTVERKA OLOVLIG FRÅNVARO Specialpedagog Psykolog Skolsköterska Rektor Mentor Föräldrar Elev Kurator Innehåll Sida nr Inledning 3 Aktörer 3 Grundläggande synsätt.3 Helhetssyn..3

Läs mer

Elevhälsoplan för Björkvallsskolan

Elevhälsoplan för Björkvallsskolan Elevhälsoplan för Björkvallsskolan Elevhälsoarbetet: Det står skrivet i skollagen, från och med 1 juli 2011, att en samlad elevhälsa ska finnas på skolan. Elever ska ha tillgång till medicinska, psykologiska,

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24 KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24 Innehållsförteckning ORGANISATION/STYRNING MEDICINSKA INSATSER... 4 DEN MEDICINSKA

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN

VISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN VISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN Det här dokumentet innehåller en beskrivning av hur Visättraskolans elevhälsoteam är uppbyggt samt en beskrivning elevhälsoteamets fokusområden inför läsåret 2014/2015. Innehåll

Läs mer

Svar på revisorernas rapport "Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete"

Svar på revisorernas rapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anders Kamstad 2013-04-26 BUN 2013/0342 0480-45 30 20 Barn- och ungdomsnämnden Svar på revisorernas rapport "Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete"

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen 2014-03-25 Söderhamns kornmun barn-utbildnmgsnmnnden@soderhamn.se Rektorn vid Stugsunds skola mattias.ahlund@soderhamn.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Stugsunds

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser n Bilaga 2 Dnr 13-401/6081 Sida 1 (7) 2013-09-10 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för specialpedagog/speciallärare... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Det kan vara lämpligt att i detta sammanhang börja något med att titta på vad syftena bakom införandet av elevhälsa är.

Det kan vara lämpligt att i detta sammanhang börja något med att titta på vad syftena bakom införandet av elevhälsa är. Promemoria Hellstadius Utbildning & Rådgivning AB 2012-09-06 Jan Mellgren Göteborgs stad Specialiststaben Center för Skolutveckling 404 82 Göteborg SKOLPSYKOLOGERNAS STÄLLNING INOM ELEVHÄLSAN Syfte med

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Bilaga 2 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser...

Läs mer

Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun.

Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun. Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun. Inledning I Barn- och Elevhälsoplanen används begreppen förskola och skola. Begreppet skola omfattar förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola.

Läs mer

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun 2016-2017 Ett basprogram säkerställer likvärdig Elevhälsa medicinsk inriktning - för alla elever i Tierps kommun och programmet följer Socialstyrelsens

Läs mer

Plan för elevhälsoarbetet i. Grundsärskolan

Plan för elevhälsoarbetet i. Grundsärskolan Plan för elevhälsoarbetet i Grundsärskolan 12 01 25 Alla vi som arbetar i grundsärskolan har ett gemensamt ansvar för våra elevers välbefinnande under skoldagen och att erbjuda dem en god lärandemiljö.

Läs mer