Allmänna utskottet

Transkript

1 kl , Region Gävleborgs kansli, Gävle Sven-Åke Thoresen, ordförande Lena Roos, 1:e vice ordförande Stig Eng, 2:e vice ordförande Eva Tjernström Personal vid Region Gävleborgs kansli Stig Eng Mats Fransson Sven-Åke Thoresen Stig Eng 1

2 Innehåll 63 Upprop och protokollsjustering 64 Godkännande av föredragningslistan 65 Regionala tillväxtmedel, anslag 1:1 a) Fler studentföretagare innebär fler arbetstillfällen 66 Gävleborgs prioriteringar avseende länets framtida tillväxtarbete (f r om 2014) Länsuppdraget 67 Remiss Värna, Vårda, Visa 68 Rapporter a) Kanslirapport b) Arbetsmarknadsläget 2

3 63 Upprop och protokollsjustering Upprop förrättas och Stig Eng utses att jämte ordföranden att justera protokollet. 64 Godkännande av föredragningslistan Föredragningslistan kompletteras med 68b) Arbetsmarknadsläget 3

4 65 Regionala tillväxtmedel, anslag 1:1 Ansvarig tjänsteman: Gunilla Norrman/Kent Bogren Allmänna utskottets beslut 1. Region Gävleborg beviljar DRIVHUSET GÄVLEBORG (org nr ) högst kronor (högst 50 % av de faktiska kostnaderna på kr eller högst 50 % av de totala stödberättigade kostnaderna på kr). Om projektets kostnader skulle bli lägre än budgeterat, minskas Region Gävleborgs finansiering proportionerligt med kostnaderna. Projektet ska pågå mellan och Region Gävleborg beviljar projektet medel under förutsättning att övriga finansiärer beviljar enligt finansieringsbudget. Region Gävleborgs beslut kan inte överklagas. Ärendebeskrivning Kansliet har berett ansökningar om regionala tillväxtmedel, anslag 1:1. Gunilla Norrman och Kent Bogren föredrar ärendet. 4

5 Projekt: Fler studentföretagare innebär fler arbetstillfällen Beslut Region Gävleborg beviljar DRIVHUSET GÄVLEBORG (org nr ) högst kronor (högst 50 % av de faktiska kostnaderna på kr eller högst 50 % av de totala stödberättigade kostnaderna på kr). Om projektets kostnader skulle bli lägre än budgeterat, minskas Region Gävleborgs finansiering proportionerligt med kostnaderna. Projektet ska pågå mellan och Villkor för beslut Region Gävleborg beviljar projektet medel under förutsättning att övriga finansiärer beviljar enligt finansieringsbudget. Region Gävleborgs beslut kan inte överklagas. Motivering Projektet stämmer mycket väl överens med det regionala tillväxtarbetet inom områdena: Innovativa miljöer, Entreprenörskap och Kompetensförsörjning och är i enlighet med Regionalt Utvecklingsprogram Gävleborg Enligt RUP:s åtgärdsstrategi Att lära och växa stärker projektet delmålet: Utveckla entreprenörskap på alla nivåer i vårt utbildningssystem samt i RUP:s åtgärdsstrategi: Ett dynamiskt näringsliv framstår utvecklandet och stödjandet av entreprenörskap som en grundbult i samhällets utveckling. Regionala nyttan av projektets insatser: Att genom projektet ge distansstuderande runt om i Gävleborg samt studenter på våra folkhögskolor möjlighet till ökad kunskap och kompetens för att utveckla det personliga entreprenörskapet samt att stödja från idé till egen försörjning som företagare. Fånga upp sådana affärsidéer som har stor tillväxtmöjlighet och ge dessa möjlighet till fortsatt stöd genom den regionala inkubatorn Movexum. Projektbeskrivning Syftet med projektet är att genomföra olika typer av insatser som främjar såväl nyföretagandet som utvecklingen av det befintliga företagandet. Projektet skall även stärka det entreprenöriella förhållningssättet hos utbildarna och kontinuerlighet skall utgöra en betydande faktor. Drivhuset Gävleborg skall vara regionens Drivhuset och skapa förutsättningar för de studenter som vill starta nya företag och skapa fler arbetstillfällen i regionen. Detta kommer i sin tur att leda till ökad tillväxt, sysselsättning och potentiella arbetsgivare nu och i framtiden. Att främja entreprenörskap, som är en av Drivhusets grundstenar, innebär inte bara fler företagare, det leder även till duktiga medarbetare på arbetsplatser som idag kanske saknar gnistan för initiativtagande. För att detta ska bli verklighet kommer Drivhuset Gävleborg att genomföra aktiviteter, inspirationstillfällen, utbildningar och individuell vägledning samt tillhandahålla kontorsplats i Drivhuset Förinkubator och utbildningsplats i Drivhuset Förinkubatorprogram. Målgruppen är studenter vid högskolan, folkhögskolan, yrkeshögskoleutbildningar och övrig vuxenutbildning, oavsett inriktning. Målgruppen innefattar även de som studerar någon enstaka kurs som en kompetenshöjande faktor. Projektet ska ytterligare stärka förbindelsen med distansstudenterna vid Högskolan i Gävle. 5

6 Budget Resurser i projektet Kostnader År 2012 År 2013 Totalt Egen personal Externa tjänster Övrigt Investeringar Faktiska kostnader Summa totalt Finansiering av resurserna i projekt exkl. privata bidrag i annat än pengar Nationell offentlig finansiering Kontant finansiering År 2012 År 2013 Totalt Region Gävleborg (1:1) Drivhuset Gävleborg Summa kontant finansiering Finansiering i annat än pengar Summa finansiering i annat än pengar Summa total Redovisning Projektet ska rekvirera medel en gång i kvartalet. En första rekvisition ska vara inskickad till Region Gävleborg senast Rekvisitionen ska innehålla en lägesrapport, rekvisitionsblankett, underlag för kostnader i form av resultatrapport, huvudbok samt eventuella tidrapporter och beräkningsunderlag för timkostnad. Projektet ska slutredovisas senast Slutrapporten ska innehålla en utförlig redovisning av genomförda insatser, och därutöver samma underlag som vid delrekvirering. Utbetalning Utbetalning görs från anslaget 1:1, Regionala tillväxtåtgärder. Generella villkor för projektmedlen framgår av bifogad villkorsbilaga. Ett exemplar av denna bilaga ska undertecknas av behörig firmatecknare och återsändas till Region Gävleborg, Box 834, GÄVLE. Sven-Åke Thoresen Ordförande Ulrika Brandt Projketmedelsschef 6

7 66 Gävleborgs prioriteringar avseende länets framtida regionala tillväxtarbete (f r om 2014) Länsuppdraget Ansvarig tjänsteman: Magdalena Berglin/Niclas Cronsell Allmänna utskottets beslut 1. Förslaget till svarsskrivelse avseende Gävleborgs prioriteringar avseende länets framtida regionala tillväxtarbete (f r om 2014) Länsuppdraget antas. Magdalena Berglin och Niclas Cronsell föredrar ärendet. Ordföranden Sven-Åke Thoresen, S, yrkar bifall till förslaget. Lena Roos, M, yrkar att Allmänna utskottet ska besluta i enlighet med Ingemar Kaléns m fl:s förslag i Regionstyrelsen. Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att Allmänna utskottet beslutar anta liggande förslag. Votering begärs. Propositionsordning Den som yrkar bifall till liggande förslag röstar JA. Den som yrkar bifall till Lena Roos förslag röstar NEJ. Omröstning Sven-Åke Thoresen, S JA Eva Tjernström, S JA Lena Roos, M NEJ Stig Eng, C NEJ Omröstningen utfaller med lika röstetal - 2 mot 2 - vilket innebär att Allmänna utskottet beslutar i enlighet med det förslag som biträds av ordföranden. Allmänna utskottet har sålunda beslutat anta liggande förslag. Regionstyrelsen Regionstyrelsen beslutade att 1. Uppdra till Allmänna utskottet att med utgångspunkt från diskussionen och inlämnade justeringsförslag slutföra arbetet med dokumentet och skicka in det till Regeringskansliet. 7

8 Ärendebeskrivning Sammanfattande analys Den sammanfattande analysen bygger på det analysarbete som gjordes inför framtagandet av Möjligheter nära dig samt det material som regionens aktörer bidragit med, dels skriftligen, dels genom att delta i dialogseminarier. Gävleborg har stora möjligheter till en god regional utveckling, men står också inför en rad utmaningar. Gävleborg är relativt glesbefolkat men har även större befolkningskoncentrationer vid kusten, och då framför allt i Gävle. Gävle är också den kommun som växer starkast befolkningsmässigt. Visionen om ett dynamiskt Gävleborg tar sin utgångspunkt i människan och hennes förmåga att skapa möjligheter. Vi tror att nytänkande och dynamik leder oss mot en hållbar regional utveckling och tillväxt. Begrepp som förnyelse, rörelse och dynamik blir därför vägledande för vårt sätt att se på vår framtida utveckling. Förnyelse uppnås i en tillåtande miljö där kreativitet och entreprenörskap kan frodas. Arbetslivet, i betydelsen näringsliv och offentliga aktörer, måste vara konkurrenskraftigt och behöver stöd av en väl fungerande infrastruktur och tillskott av kompetens för att utvecklas, växa och bidra till en dynamisk region. Därmed ser vi infrastruktur och kompetens som viktiga förutsättningar och drivkrafter till förnyelse och innovation. Detta kommer att ge effekter i regionen i form av ökad attraktionskraft och ett mer diversifierat näringsliv. Med ökad kompetens inom exempelvis miljö- och energiområdet får vi effekter i form av nödvändiga omställningar som krävs i energisystemet för att möta klimatförändringar och öka konkurrenskraften hos arbetslivets aktörer. Detta inkluderar att öka tillgången till ny förnybar energi och öka effektiviteten i användningen av befintlig energi. De utmaningar som kan få stor påverkan på utvecklingen är strukturen i arbetslivet, den demografiska strukturen och en allt större global konkurrens. För att möjliggöra en förändring på strukturell nivå är det nödvändigt att fördjupa sig i de faktorer som påverkar arbetsliv och demografi. Komplexa samband medverkar till att vi reproducerar och förstärker befintliga strukturer som vi egentligen vill förändra. Exempel på det är en starkt könssegregerad utbildnings- och arbetsmarknad, något som starkt hänger samman med människors identitetsskapande, sociala livsmönster och därmed utvecklingsmöjligheter. Att bryta en könssegregerad arbetsmarknad är omöjligt utan att bryta även privata sociala mönster och vice versa. Starka traditioner med låg förändringsvilja och traditionella livsmönster skapar begränsade möjligheter för oliktänkande. Det i sin tur leder till lägre attraktionskraft för en region. Gävleborgs relativt låga andel inflyttare i fertil ålder, särskilt inom gruppen högutbildade, påverkar såväl utbildningsnivå som demografisk utveckling. Sammantaget kan sägas att de strukturer som finns skapas av individer samtidigt som strukturerna påverkar individerna. Struktur och individ är därmed i samspel med varandra. Arbetet med dessa utmaningar bör ses ur ett strukturellt sammanhang men utvecklas med individens förmåga i fokus. 8

9 KOMPETENS INFRASTRUKTUR FÖRNYELSE AV ARBETSLIVET Bild 1: Drivkrafter för regional utveckling. Bild 1 illustrerar drivkrafterna för förnyelse av arbetslivet. Med hjälp av förbättrad infrastruktur kan befolkningskoncentrationerna knytas samman. Därmed underlättas utbyte av kompetens, i synnerhet specialiserad kompetens, dvs. möjligheten till arbetspendling gör det lättare att matcha arbetslivets behov. Förbättringar för fritidsresande gör det möjligt att leva och bo på landsbygden utan att göra avkall på önskad livskvalitet. Därmed stärks individen till gagn för både sin egen och samhällets positiva utveckling. Kompetensförsörjningen har en viktig roll för den regionala utvecklingen genom att behovet av allt högre kompetens ökar i allt snabbare takt. Det finns ett positivt samband mellan en regions tillgång till högutbildad arbetskraft, andelen stora företag och ett diversifierat näringsliv. Gävleborg har relativt låg tillgång till formellt högutbildad arbetskraft. Strategin för att vända denna trend, att öka tillgången på högutbildad arbetskraft är tvådelad, dels genom fokus på en förstärkt och utvecklad infrastruktur, dels genom kompetenshöjning och validering av icke formell kompetens. Genom direkta kompetenssatsningar ökar utbildningsnivån och därmed tillgången till högutbildad arbetskraft. En ökad andel med eftergymnasial utbildning ger bättre förutsättningar för förnyelse och en ökad innovationsverksamhet i både företag och offentlig sektor. Innovation är att skapa nytta ur kunskap, vilket innebär att ett väl fungerande utbildningssystem och en väl fungerande regional kompetensförsörjning är avgörande. Innovation behövs på alla samhällsområden men innovationsförmågan är också i sig beroende av väl fungerande samhällsfunktioner. Innovation skapas av människor. För att skapa innovation måste en eller flera människor våga, vilja, kunna och få tänka nytt. Innovation är att kombinera gamla sanningar på nya sätt, ofta som en idé sprungen ur mötet mellan de eller det som är olika. För att innovationer skall uppstå måste den omgivande miljön således vara tillåtande. Omgivningen måste tillåta att människor ibland gör fel, men den måste också tillåta att människor lyckas - oberoende av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. 9

10 Prioriteringar Dynamisk Infrastruktur och Innovativ Kompetens är de två områden som Gävleborg prioriterar högst för att uppnå framgång i det framtida regionala tillväxtarbetet. Den sammanfattande analysen har visat hur Gävleborg ser infrastruktur och kompetens som förutsättningar och drivkrafter för regional utveckling och tillväxt. Det är inom dessa prioriterade områden som vi vill genomföra våra framtida strategiska insatser. Dynamisk infrastruktur: En dynamisk infrastruktur möter företags och privatpersoners behov av tillgänglighet, både inom och utanför regionens gränser. Infrastrukturen blir därmed ett medel för att nå nya marknader, utbildning, arbete etc., men också ett medel för rörelse i termer av förändring och förnyelse. Genom interkulturella möten och nya insikter utvecklas vi som människor och därigenom förändras även de strukturer som vi befinner oss i. Målet för det prioriterade området Dynamisk infrastruktur har inriktningen att: Rörligheten över gränser ska öka i Gävleborg för att skapa starkare flöden av personer, varor och tjänster. För att uppnå detta mål vill Gävleborg prioritera följande strategiska satsningar: Förbättra tillgängligheten till arbete, studier och en aktiv fritid genom ett effektivt och kundanpassat transportsystem. Här är kollektivtrafikens utveckling och utbyggnad viktig, liksom de infrastrukturella förutsättningarna för detta. Utveckling av IT-infrastrukturen så att den svarar upp mot de krav som ställs kvinnor och män som lever, verkar, driver företag eller vill etablera sig i regionen. Öka samverkan mellan olika transportslag för högre effektivitet och för att möta kraven på ett mer hållbart transportsystem. Stärka Gävle hamns roll som en del i ett viktigt logistiknav i syfte att tillgodose näringslivets ökande behov av transporter via hamnen. Innovativ Kompetens Med innovativ kompetens avses både formell kunskap och förmågan att omsätta kunskap till handling och därmed bidra till både sin egen och samhällets utveckling. Vårt utbildningssystem är grunden för utveckling av kunskap och kompetens. Individens förmåga att omsätta kunskaper till handling utvecklas genom att träna de entreprenöriella och demokratiska kompetenserna. På så sätt utvecklas förmågan att ta initiativ, vara kreativ, hitta drivkrafter och samarbeta med andra. Därigenom kan individen vara en aktiv och ansvarstagande medborgare. En utgångspunkt för Gävleborg är att varje nivå i utbildningssystemet ska stimulera flickor, pojkar, kvinnor och män till nya kunskaper och kompetenser. Vi ska se och förhålla oss till varandra och oss själva som kompetenta individer. En annan utgångspunkt är arbetslivets betydelse som arena där kvinnor och män kan använda och utveckla sina kompetenser. Med arbetsliv avser vi näringsliv och offentliga aktörer. Arbetslivets engagemang är betydelsefullt för utvecklingen av framtida utbildningar. En samverkan mellan individ och struktur dvs. arbetsliv och utbildningssystem skapar förutsättningar för förändring och förnyelse i vår regionala utvecklingsprocess. 10

11 Målet för det prioriterade området Innovativ Kompetens har inriktningen att: Andelen invånare i Gävleborg med eftergymnasial utbildning ska öka vilket ger stärkta individer och förnyelse av arbetslivet. För att uppnå detta mål vill Gävleborg prioritera följande strategiska satsningar: Utveckla Högskolan i Gävle i dess viktiga roll för förnyelse av arbetslivet genom forskningsoch utbildningsinsatser och särskilt stärka forskning kopplad till detta. Tillgängliggöra eftergymnasial utbildning för kvinnor och män i Gävleborg. Högskolan i Gävles dokumenterade kompetens inom distansutbildning samt yrkeshögskolornas etablering innebär möjligheter för fler individer att ta del av utbildning. Erbjuda grund- och gymnasieutbildning med god kvalitet, där fler slutför sina studier. Flickor och pojkar ska i utbildningssystemet få möjlighet att utveckla sina entreprenöriella och demokratiska kompetenser för att därigenom lättare kunna delta i samhällsutvecklingen och stärka sin förmåga till självförsörjning. Utveckla strukturer mellan och inom arbetsliv och utbildningsaktörer, för dialog och samarbete kring arbetslivets behov av kompetens och utbudet av utbildningar. Syftet är att höja kompetensen inom specifika branscher/områden. Synliggöra och tillvarata icke formella kunskaper och kompetenser genom olika former av vuxenutbildning samt uppdatering och validering av icke formell kunskap och kompetens för att kunna tillgodose arbetsmarknadens behov och stimulera till fortsatt utbildning. Öka konkurrenskraften och effektivisering hos arbetslivets aktörer genom att höja kompetensen inom områdena jämställdhet, mångfald, barn- och ungdomsperspektiv samt miljö och energieffektivisering. Prioriteringar i ett gränsöverskridande sammanhang Gävleborgs prioriteringar knyter an till pågående arbete, både inom regionen och i övriga landet. De tangerar även pågående aktiviteter inom ramen för Östersjöstrategin. Detta exemplifieras nedan genom att några strategiska satsningar relateras till ett antal aktuella projekt. De strategiska satsningarna på förbättrade infrastrukturella förutsättningar och ett mer hållbart transportsystem stämmer väl överens med det arbete som idag bedrivs i samarbetet kring Botniska korridoren. Detta arbete omfattar samarbete med alla norrlandslän och motsvarande finska regioner ner till Helsingfors. Botniska korridoren syftar till att stärka det europeiska stråket och därmed skapa bättre förutsättningar för utveckling av infrastukturen, ett arbete som faller väl in under Östersjöstrategins utmaning Tillgänglig och attraktiv region. De strategiska satsningarna för att höja kompetensen inom specifika branscher/områden stämmer väl överens med SLIM-projektets arbete för att utveckla innovativa miljöer. SLIM-projektet (Systemledning för innovativa miljöer) är ett strukturfondssamarbete i Norra Mellansverige som 2011 tilldelades EU-kommissionens Regio Stars Award. Östersjöstrategins utmaning En region i tillväxt syftar till satsningar på innovation och företagande i SLIM:s anda. De strategiska satsningarna för att stärka strukturer inom arbetslivet och höja kompetensen inom specifika branscher/områden stämmer väl överens med projekt KKN. KKN, Kulturella och Kreativa Näringar, har drivits i ett strukturfondssamarbete mellan Gävleborg, Dalarna och Värmland och numer i samverkan mellan Gävleborg och Dalarna i syfte att stärka de kulturella och kreativa näringarna. 11

12 Prioriteringar och EU 2020 Målen för Gävleborgs prioriterade områden stämmer väl överens med de fem målen i Europa strategin. Nedan relateras Gävleborgs prioriteringar till de fem målen i EU2020. Att eftersträva en höjning av sysselsättningsgraden till 75 procent för kvinnor och män i åldrarna år, bl.a. genom ett ökat deltagande av ungdomar, äldre arbetstagare och lågkvalificerade arbetstagare samt en bättre integration av lagliga migranter. Gävleborgs prioriteringar bidrar på lång sikt till måluppfyllelse genom att ökad utbildningsnivå och förbättrade möjligheter till arbetspendling förväntas bidra till ökad sysselsättning. Gävleborg har goda erfarenheter av arbete med ungas engagemang och ser att ett långsiktigt förändringsarbete med skolan i fokus kommer att göra skillnad för ungas delaktighet på arbetsmarknaden och andra viktiga arenor. Kortsiktigt bidrar strategiska insatser som validering och snabb omställning av arbetskraft till att fler arbetstagare matchas till befintliga jobb. Att förbättra villkoren för forskning och utveckling, särskilt i syfte att höja de kombinerade offentliga och privata investeringarna inom denna sektor till 3 procent av BNP. Gävleborgs prioriteringar bidrar till måluppfyllelse genom utveckling av Högskolan i Gävles forsknings- och utbildningsinsatser. Att minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent i förhållande till 1990 års nivåer. Att öka de förnybara energikällornas andel av den slutliga energikonsumtionen till 20 procent och eftersträva en ökning av energieffektiviteten med 20 procent. Gävleborgs prioriteringar bidrar till måluppfyllelse genom ökad samverkan mellan olika transportslag för ökad effektivitet och för att möta kraven på ett mer hållbart transportsystem. Satsningar för kollektivtrafikens utveckling bidrar till måluppfyllelse genom att persontransporter i högre grad kan nyttja miljövänliga alternativ. Genom kompetenshöjning inom miljö- och energiområdet bidrar vi också till måluppfyllelsen om ökad andel förnybar energi, energianvändning och energieffektivitet. Att förbättra utbildningsnivån, särskilt genom att sträva efter att minska antalet elever som i förtid avbryter sin skolgång till mindre än 10 procent och genom att öka den andel åringar som har avslutat en eftergymnasial utbildning eller motsvarande utbildning till minst 40 procent. Gävleborgs prioriteringar bidrar till måluppfyllelse om ökad andel med eftergymnasial kompetens genom samtliga strategiska satsningar inom det prioriterade området Innovativ Kompetens. Målet om att minska antalet elever som avbryter sin skolgång uppfylls framför allt genom satsningar på grund- och gymnasieskola med god kvalitet. Att främja social delaktighet, framför allt genom fattigdomsminskning, genom att sträva efter att hjälpa åtminstone 20 miljoner människor att komma ur en situation där de riskerar att drabbas av fattigdom eller social utestängning. Målet i det nationella reformprogrammet handlar om att minska andelen människor utanför arbetsmarknaden. Därmed relaterar målet till ett behov av ökad sysselsättning, vilket kan åstadkommas genom Gävleborgs strategiska insatser inom båda de prioriterade områdena, Dynamisk Infrastruktur och Innovativ Kompetens. 12

13 Bakgrund Region Gävleborg fick i maj 2011 ett erbjudande från regeringen att identifiera och redovisa prioriteringar avseende länets framtida regionala tillväxtarbete fr.o.m. 2014, kallat Länsuppdraget. En redovisning skall lämnas till Regeringskansliet senast 15 december Syftet med redovisningen är att bidra till en fördjupad förståelse för länets framtida prioriteringar inom det regionala tillväxtarbetet och kommer att utgöra ett kunskapsunderlag för regeringens arbete med att utveckla det regionala tillväxtarbetet och den framtida sammanhållningspolitiken. EU antog under år 2010 Europa 2020-strategin vilken är en övergripande strategi för de vägval som bör göras i Europa fram till år Gävleborgs prioriteringar är en del av det europeiska regionala utvecklingsarbetet och ska därmed bidra till strategins måluppfyllelse. Det regionala utvecklingsprogrammet, Möjligheter nära dig, beslutades i mars 2009 och omfattar åren Länsuppdragets tidshorisont från 2014, samt det faktum att Möjligheter nära dig behöver vidareutvecklas till att omfatta åren efter 2013 har gjort att arbetet med Länsuppdraget har blivit starten för arbetet med en Regional Utvecklingsstrategi, RUS. Möjligheter nära dig togs fram i bred samverkan mellan regionens aktörer med utgångspunkt i lokala utvecklingsprogram. Det lokala perspektivet har varit utgångspunkt även i arbetet med Länsuppdraget. Regionala aktörer (se bilaga) har tillfrågats om utmaningar och möjligheter för Gävleborgs utveckling. Resultatet från detta har sedan bildat utgångspunkt för dialogseminarier som de regionala aktörerna har deltagit i. Seminarierna har diskuterat vilka prioriterade områden som skapar regional utveckling samt vilka strategiska satsningar som behövs inom dessa områden. Resultatet från seminarierna har förankrats politiskt. Fortsatt arbete I Gävleborg fortsätter arbetet med att ta fram den regionala utvecklingsstrategin, RUS under Utgångspunkten för det fortsatta arbetet är de prioriteringar som gjorts i Länsuppdraget. Utifrån dessa prioriteringar kommer den fortsatta processen att fokusera på samverkansfrågor. Region Gävleborg ser positivt på Länsuppdraget och regeringens ambition att fånga den regionala nivån inför arbetet med det regionala tillväxtarbetet och den framtida sammanhållningspolitiken. En fortsatt delaktighet för regionerna är önskvärt i den fortsatta processen. 13

14 Bilaga 1: Tillfrågade aktörer Bollnäs kommun Gävle kommun Hudiksvalls kommun Hofors kommun Ljusdals kommun Nordanstigs kommun Ockelbo kommun Ovanåkers kommun Sandvikens kommun Söderhamns kommun Landstinget Gävleborg Länsstyrelsen Gävleborg Strukturfondspartnerskapet Norra mellansverige Högskolan i Gävle Arbetsförmedlingen (Arbetsmarknadsområde Gävle, Hudiksvall, Bollnäs) Trafikverket Region Mitt Tillväxtverket (Programkontoret norra mellansverige) X-Trafik Företagarna Svenskt näringsliv Mellansvenska handelskammaren LO (Gävleborg) TCO (Gävleborg) Vänsterpartiet i Gävleborg Socialdemokraterna i Gävleborg Miljöpartiet i Gävleborg Moderaterna i Gävleborg Folkpartiet Liberalerna i Gävleborgs län Centerpartiet i Gävleborg Kristdemokraterna i Gävleborg Sverigedemokraterna i Gävleborg Gästriklands idrottsförbund Hälsinglands idrottsförbund Winnet Gävleborg Röda korset Rädda barnen Leader Hälsingebygden Leader Gästrikebygden Leader Nedre Dalälven LRF Coompanion 14

15 67 Remiss Värna, Vårda, Visa Ansvarig tjänsteman: Lena Andersson Allmänna utskottets beslut 1. Förslaget lämnas utan erinran. Ärendebeskrivning Region Gävleborg har inbjudits att lämna svar på remiss gällande byggnadsvårdsprogram från Länsstyrelsen Gävleborg. Kansliet har tagit del av förslaget, främst med utgångspunkt från besöksnäringens behov, men inte noterat något att erinra mot. Kansliet föreslår därför att förslaget lämnas utan erinran. 15

16 68 Rapporter Allmänna utskottets beslut 1. Rapporterna läggs med godkännande till handlingarna. 2. Till kansliet uppdras att återkomma med en sammanställning över de varsel på arbetsmarknaden i Gävleborg som är aktuella. a) Kanslirapport Regiondirektör Mats Törnquist lämnar en rapport från kansliet om bland annat anställningar, ekonomi, lokalfrågor mm. Allmänna utskottet diskuterar projektverksamheten, kommunikationen om Region Gävleborgs verksamhet till medlemmarna och turistverksamheten i länet. b) Arbetsmarknadssituationen Stig Eng aktualiserar det läge som uppkommit på arbetsmarknaden i länet, där bland annat Nordanstigs kommun drabbats av varsel som berör ca 100 personer och motsvarande i Hudiksvalls kommun med ca 150 personer. Ordföranden informerar om den styrkegrupp som bildats i anslutning till förändringarna som beslutats inom Sandvik under hösten. Arbetsförmedlingen har fått ytterligare resurser för insatser på kompetensområdet. I diskussionen framkommer bland annat att det är viktigt att arbeta med såväl bilden av Gävleborg som attitydfrågor när det gäller Gävleborgsregionen. En samlad bild av varselläget i länet efterlyses av ledamöterna. Kansliet lovar återkomma med en sådan rapport. 16