Modell för värdering och hantering av avbrottsrisker vid kontinuitetsplanering (BCP) Fallet Swedwood

Transkript

1 Modell för värdering och hantering av avbrottsrisker vid kontinuitetsplanering (BCP) Fallet Swedwood Camilla Blomberg Tove Lindberg Department of Fire Safety Engineering and Systems Safety Lund University, Sweden Brandteknik och Riskhantering Lunds tekniska högskola Lunds universitet Report 5247, Lund 2007

2

3 Modell för värdering och hantering av avbrottsrisker vid kontinuitetsplanering (BCP) Fallet Swedwood Camilla Blomberg Tove Lindberg Lund 2007

4 Titel: Modell för värdering och hantering av avbrottsrisker vid kontinuitetsplanering (BCP) Fallet Swedwood Title: A model for evaluating and managing interruption risks in connection with continuity planning (BCP) The Swedwood case Authors/Författare: Camilla Blomberg Tove Lindberg Civilingenjörsprogrammet i Riskhantering, Lunds Tekniska Högskola Tutors/Handledare: Ulf Paulsson, Lunds Universitet Mathias Englund, Swedwood International Report 5247 ISSN: ISRN: LUTVDG/TVBB SE Number of pages: 101 Keywords Business Continuity Planning (BCP), Risk Management, Interruption Risk, Swedwood International, Supply chain Sökord Business Continuity Planning (BCP), Riskhantering, Avbrottsrisk, Swedwood International, Supply chain Abstract This master thesis presents a Model for Evaluating and Managing Interruption Risks in connection with Business Continuity Planning (BCP), developed for Swedwood International. The model consists of a template with instructions. The model should be easily understood and useful for establishing a plan for BCP. This is achieved by including the contents and procedure of BCP and the main supply chain risks in the model. The purpose of a BCP plan is to describe how an enterprise will return to business as usual after an interruption, e.g. to create a resilient enterprise. The model is based on background information from literature and a case study at Swedwood Tibro AB. Copyright: Brandteknik och Riskhantering, Lunds tekniska högskola, Lunds universitet, Lund Brandteknik och Riskhantering Lunds tekniska högskola Lunds universitet Box Lund brand@brand.lth.se Telefon: Telefax: Department of Fire Safety Engineering and Systems Safety Lund University P.O. Box 118 SE Lund Sweden brand@brand.lth.se

5 Förord Förord Under detta arbetes gång är det många som har hjälpt oss och bidragit med värdefullt stöd. Vi vill här tacka de personer som ställt upp för oss. Vi vill börja med att tacka våra två handledare Mathias Englund, Group Risk Manager på Swedwood International och Ulf Paulsson, biträdande professor på Företagsekonomiska institutionen, Lunds Universitet för all hjälp och stöd under arbetets gång. Vi skulle även vilja tacka intervjupersonerna på Swedwood Tibro AB som ställt upp för att göra vår studie möjlig, med ett särskilt tack till Tony Ryberg. Slutligen skulle vi vilja tacka all övrig personal på Swedwood Tibro AB och på Swedwood International i Ängelholm för trevligt bemötande och för att ha låtit oss använda deras kontor. Vi vill också tacka varandra, våra familjer och vänner för att de stått ut med oss. Camilla Blomberg Tove Lindberg

6

7 Sammanfattning Sammanfattning I samband med de senaste årens olyckor och naturkatastrofer har brister och sårbarhet i företagens flödeskedjor uppmärksammats. Detta har i kombination med globalisering, outsourcing och minskat antal leverantörer lett till fler störningar och därigenom ett ökat behov av riskhantering och Business Continuity Management (BCM) av den värdeskapande flödeskedjan. Störningar kan oftast inte påverkas av företagen, men dess konsekvenser kan hanteras med en Business Continuity Plan (BCP). Ett exempel på nyttan av BCP gavs i samband med katastrofen den 11 september då 20 % av de tillfrågade företagen svarade att störningen minimerats med hjälp av BCP. Det grundläggande syftet med BCM och BCP är att förmildra effekten av en oförutsedd händelse. För att göra detta upprättas en business continuity plan, även kallat kontinuitetsplan, där det beskrivs hur återhämtning skall ske. BCM verkar även som skydd av en organisations tillgångar, rykte, marknadsandelar och förmåga att uppnå sitt mål i händelse av en allvarlig olycka. BCM är alltså den övergripande processen och BCP en del i BCM och utgör den konkreta planeringen. Vid arbetet med kontinuitetsplaner bör två frågor ställas: Vad händer om en viktig funktion faller bort och Hur kommer vi tillbaka till normal verksamhet efter att funktionen fallit bort? Ett företag som uppmärksammat problematiken kring störningar i supply chain är den möbelproducerande koncernen Swedwood International som ägs av IKEA. Ett av IKEA:s krav är att alla företag i koncernen ska vara förberedda på störningar, och en del i detta är arbetet med kontinuitetsplanering (BCP). Att upprätta kontinuitetsplaner har visat sig vara en svårighet för företagen inom Swedwood koncernen, och därför avser detta examensarbete att ta fram en lättförstålig modell för värdering och hantering av avbrottsrisker vid kontinuitetsplanering. Modellen riktar sig till svenska företag inom Swedwood International. Syftet med modellen är att struktur i en BCP-plan och tillvägagångssätt för framtagande/uppdaterande av planen framgår; att skilja ut de risker i supply chain som en plan kan upprättas för; och öka riskmedvetenheten. Modellen består av två delar; mall och tillhörande instruktioner. Mallen är uppdelad i tre huvuddelar; flöden/stödfunktioner, risker (fokusområden) samt arbetsgång för framtagandet av planer för BCP. Instruktionerna börjar med en kort introduktion av BCP och följer därefter mallens upplägg. För utveckling av modellen har litteraturstudier gjorts inom relevanta områden, såsom supply chain, supply chain risk management, BCM och BCP. Empirisk information om avbrottsrisker i supply chain har inhämtats genom fallstudie på Swedwood Tibro AB via intervjuer med ledningsgruppen och enkät till leverantörer. Fallstudien har utförts för att modellen skall kunna anpassas till de svenska fabrikerna inom Swedwood International. Genom validering av modellen framkom det att den ansågs lättförstålig och kan vara ett bra hjälpmedel vid kontinuitetsplanering. Trots att riskerna i modellen endast är exempel och därför måste anpassas till det företag som använder sig av den, är strukturen i modellen generell och alla fabriker inom Swedwood koncernen, och även andra företag inom industrin borde därför kunna använda sig utav den. III

8

9 Summary Summary Accidents and natural disasters have in recent years attracted attention to the vulnerability and flaws of enterprise s supply chain. Combined with globalisation, outsourcing and a decreased supplier base has resulted in an increasing number of disruptions and thereby an increasing need for risk management and Business Continuity Management (BCM) of the value adding supply chain. In themselves disruptions cannot normally be managed by the enterprise, but with a Business Continuity Plan (BCP) their consequences can. The advantages of a BCP became clear in connection with the catastrophic events of 9/11. In a study 20 % of the inquired businesses replied they had minimized the impact thanks to BCP. The fundamental purpose of BCM and BCP is to mitigate the impact of an unforeseen event. This is carried out by establishing a business continuity plan describing how to achieve recovery. BCM also safeguards an organization s assets, reputation, brand and its ability to reach its goals in case of a serious accident. BCM is thus the holistic process and BCP the concrete planning and part of BCM. When working with continuity planning two questions should be considered: What will happen if an essential function is dropped and How will we return to business as usual after the function has ceased? An enterprise which has highlighted the problems disruptions in the supply chain cause is the furniture manufacturer Swedwood International, owned by IKEA. IKEA demands that every enterprise within the group must be prepared to handle disruptions, and BCP is a part of those preparations. The difficulty of developing plans for BCP has become evident within the Swedwood group, and this master thesis therefore aims at developing a model for evaluating and managing interruption risks in connection with business continuity planning. Personnel without competence in risk management are going to utilize it and it must therefore be easy to grasp. The model is aimed at Swedish enterprises within the Swedwood group. The purpose of the model is to make the content and procedure for developing/updating a plan for BCP evident, to distinguish supply chain risks that a plan for BCP can be established for and to increase risk awareness. The model consists of two parts: template and belonging instructions. The template is divided into three main parts; flow/support functions, risks (focus areas) and procedure for developing a plan for BCP. The instructions begin with a short introduction to BCP and afterwards follow the template s set-up. For developing the model, literature studies have been conducted within relevant areas such as supply chain, supply chain risk management, BCM and BCP. Empirical information concerning interruption risks in the supply chain has been gathered through interviews with the management and a questionnaire to the suppliers in a case study at Swedwood Tibro AB. The purpose of the case study was to be able to adjust the model to the Swedish enterprises within Swedwood International. Through the validation it became apparent that the model was considered easy to grasp and a good aid in BCP. Although the risks in the model are solely examples and therefore must be adjusted to the enterprise utilizing it, the structure of the model is general and thus all enterprises within the Swedwood group, and others within the industrial sector should be able to use it. V

10

11 Ordlista Ordlista Nedan följer förklaringar av begrepp använda i arbetet. Om källa saknas baseras förklaringarna på hur författarna till arbetet tolkar begreppen utifrån studerad litteratur. Business Continuity Management (BCM) Business Continuity Planning (BCP) /Kontinuitetsplanering Business Impact Analysis (BIA) Risk Riskkälla Supply Chain (försörjningskedja) Supply Chain Risk Management (SCRM) En övergripande hanteringsprocess för identifiering av händelser som kan skada en organisation, i syfte att skydda den från dem, d.v.s. skapa en motståndskraftig organisation. BCP görs för att försäkra att ett företag är förberett att snabbt återgå till sin verksamhet i vanlig ordning efter inträffandet av en allvarlig händelse. Analys som syftar till att identifiera kritiska företagsfunktioner och källor som kan orsaka de största avbrotten i verksamheten. Utgår från frågeställningarna Vad kan hända?, Hur sannolikt är det? Och Vad blir konsekvenserna? (Kaplan, 1997) Hot om en möjlig skadehändelse och är en egenskap som är inbyggd i ett system. Synonymt med fara. (Kemikontoret, 2001) Omvandling av råmaterial till produkt, och leverans av denna till slutkonsumenten. Riskhantering av hela supply chain VII

12

13 Innehållsförteckning Innehållsförteckning FÖRORD...I SAMMANFATTNING...III SUMMARY... V ORDLISTA... VII INNEHÅLLSFÖRTECKNING...IX 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE PROBLEMFORMULERING MÅLGRUPP AVGRÄNSNINGAR DISPOSITION METOD VETENSKAPLIG METOD ANVÄND VETENSKAPLIG METOD VETENSKAPLIG TEKNIK PRIMÄRDATA SEKUNDÄRDATA VALIDITET OCH RELIABILITET FÖRETAGSPRESENTATION AV SWEDWOOD ORGANISATION PRESENTATION AV SWEDWOOD TIBRO AB TEORI RISK RISKHANTERINGSPROCESSEN RISKANALYSMETODER KVALITATIVA METODER SEMI-KVANTITATIVA METODER KVANTITATIVA METODER SUPPLY CHAIN FLÖDE OCH STÖDFUNKTIONER I SUPPLY CHAIN INGÅENDE FLÖDE LOKALA FLÖDEN FABRIKSFLÖDE IX

14 Modell för värdering och hantering av avbrottsrisker vid kontinuitetsplanering (BCP) Fallet Swedwood UTGÅENDE FLÖDE STÖDFUNKTIONER BRANDRISKER SUPPLY CHAIN MANAGEMENT SUPPLY CHAIN RISK MANAGEMENT BCM OCH BCP BUSINESS CONTINUITY MANAGEMENT BUSINESS CONTINUITY PLANNING LEDNINGSSYSTEM RISKANALYSMETOD VAL AV RISKANALYSMETOD KRITERIER PRESENTATION AV VALD RISKANALYSMETOD - FMEA RESULTAT AV ANALYS TILLVÄGAGÅNGSSÄTT IDENTIFIERADE RISKER INGÅENDE MATERIALFLÖDEN LOKALA FLÖDEN FABRIKSFLÖDE UTGÅENDE FLÖDE STÖDFUNKTIONER BRAND FRAMTAGNING AV MODELL STRUKTUR INNEHÅLL INSTRUKTIONER VALIDERING AV MODELL KRITERIER FÖR VALIDERING SWEDWOOD TIBRO AB SWEDWOOD BRÄNTORP SWEDWOOD ÄLMHULT DISKUSSION OCH SLUTSATSER PROBLEMFORMULERINGAR SYFTE MED ARBETET SYFTE MED MODELLEN VALIDERING ANVÄNDNINGSOMRÅDE FÖR MODELLEN ÖVRIG DISKUSSION FRAMTIDA VIDAREUTVECKLING REFERENSER X

15 Innehållsförteckning BILAGA A MALL BILAGA B INSTRUKTIONER MALLEN BILAGA C ENKÄT SWEDWOOD TIBRO AB:S LEVERANTÖRER BILAGA D RITNING ÖVER PRODUKTIONEN PÅ SWEDWOOD TIBRO AB BILAGA E ORGANISATIONSSCHEMA ÖVER SWEDWOOD INTERNATIONAL XI

16

17 Inledning 1 Inledning Detta arbete har skrivits som avslutande del av civilingenjörsprogrammet i Riskhantering på Lunds Tekniska Högskola. Arbetet har skrivits tillsammans med avdelningen för Brandteknik och Riskhantering samt Swedwood International. 1.1 Bakgrund I samband med de senaste årens olyckor och naturkatastrofer har brister och sårbarhet i företagens flödeskedjor uppmärksammats. Detta i kombination med globalisering, outsourcing och minskat antal leverantörer har lett till ett ökat behov av riskhantering och Business Continuity Management (BCM) av den värdeskapande flödeskedjan. (Cranfield University, 2003) Det finns många exempel på att företag och organisationer påverkas av allvarliga störningar, vilka de själva inte kan påverka, såsom katastrofen den 11 september eller mul- och klövsjukan Konsekvensen av störningen kan dock hanteras med hjälp av en Business Continuity Plan (BCP). I en undersökning från 2002 uppgav 58 % av de 674 tillfrågade företagen att de blev lidande av störningar i samband med 11 september, och motsvarande siffra för mul- och klövsjukan var 44 %. Det visades efter katastroferna att 20 % av företagen minimerat störningen tack vare sin BCP. (The Chartered Management Institute, 2002) En annan omtalad händelse som fått företag att intressera sig mer för kontinuitetsplanering är en brand i en liten produktionscell i en fabrik i Albuquerque, New Mexico. Företaget, vars fabrik brann, var en kritisk leverantör av en mobiltelefonkomponent till Ericsson och Nokia. Olyckan i sig var av liten omfattning men fick för Ericsson, till skillnad från Nokia, förödande konsekvenser. Trots att båda företagen fick veta nyheten samtidigt skilde sig deras reaktion kraftigt. Nokia samlade snabbt ihop ett team som gav sig ut på marknaden för att få tag i alternativa leverantörer av komponenten. Resultatet blev att Nokia tack vare sin snabba insats fick ut sin produkt på marknaden utan några större förluster. Ericsson däremot misstolkade situationen och förväntade sig att få komponenten levererad efter bara någon vecka och handlade därför inte tillräckligt snabbt. (Sheffi, 2005) När Ericsson väl förstod omfattningen av olyckan var det för sent, övriga komponenter hade köpts upp av konkurrenten Nokia, och för Ericsson slutade de ekonomiska konsekvenserna med en förlust på fyra miljarder kronor (KBM, 2006). Det var Nokias snabba handlande som hjälpte företaget att komma tillbaka till normal verksamhet efter en störning i supply chain. (Sheffi, 2005) Genom att ha upprättat en kontinuitetsplan ökar sannolikheten att kunna handla såsom Nokia istället för att hamna i Ericssons situation. Ytterligare en händelse som påvisar hur sårbart ett företag är då ett avbrott sker i supply chain är Volvos personvagnsfabrik i Torslanda. Volvo tvingades stänga ner fabriken i ett par dagar och tappade därigenom hela produktionen eftersom leverantören av bensintankar drabbats av akuta kapacitetsproblem, vilket orsakade att logistikkedjan brast. (Transportnet.se, 2007) Exemplen från Volvo och Ericsson visar på betydelsen att ha kontroll inte bara på risker inom företaget, utan även på risker i supply chain. Att risker i supply chain är ett område som oroar bekräftas i en undersökning från Från undersökningen bland 600 finanschefer runtom i världen ansågs risker i supply chain som det största hotet mot vinsten i företaget (Brannen & Cummings, 2005). Exemplen ovan visar att företag dagligen utsätts för olika typer av oväntade händelser. Flera av dem är svåra att undvika, men bör kunna kontrolleras och hanteras när de inträffar. Detta 1

18 Modell för värdering och hantering av avbrottsrisker vid kontinuitetsplanering (BCP) Fallet Swedwood kan göras med hjälp av BCM som syftar till att bygga upp ett företags förmåga att återhämta sig efter ett allvarligt avbrott (BCI, 2007, Krell, 2005, Hiles & Barnes, 1999). Detta uppnås bland annat genom en kontinuitetsplan (BCP), som skapar kunskap om vilka resurser och aktiviteter som är kritiska för verksamheten och hur den påverkas av ett avbrott (KBM, 2006). I dag är företag oftast försäkrade mot olyckor med låg sannolikhet och stor konsekvens, till exempel via en avbrottsförsäkring (Moderna försäkringar, 2004, NE, 2007). Försäkringen täcker dock inte alla kostnader (Reason, 1997), varför det är viktigt med en bra BCP, vilken kan ses som en extra försäkring för företaget. Ytterligare en fördel med en väl utförd BCP är att den ökar riskmedvetenheten i företaget vilket resulterar i att fler risker undviks (Post och Telestyrelsen, 2005). När företag ser på sina risker hamnar fokus oftast på operationella risker inom företaget, men som visats i exemplen måste fokus breddas och hela supply chain studeras. För att en BCP-plan skall bli användbar är det därför viktigt att även denna inkluderar risker i hela supply chain. (Zsidisin et. al, 2003) Ett företag som uppmärksammat problematiken kring störningar i supply chain är den möbelproducerande koncernen Swedwood som ägs av IKEA. Ett av IKEA:s krav är att alla företag i koncernen ska vara förberedda på störningar, och en del i förberedelserna är arbetet med kontinuitetsplanering. (Englund, 2007) För att underlätta hanteringen av avbrottsrisker och förenkla det proaktiva arbetet avser detta examensarbete att ta fram en modell för värdering och hantering av avbrottsrisker i det enskilda företaget vid kontinuitetsplanering (BCP). Avbrottsriskerna som skall hanteras och värderas härstammar inte bara från det enskilda företaget utan även från supply chain. Modellen består av två delar; mall och instruktioner. Modellen skall vara lättförstålig för att kunna användas av personal som saknar specialkompetens inom riskhanteringsområdet. 1.2 Syfte Ta fram en lättförstålig modell, bestående av mall och kortfattade instruktioner, med vars hjälp den enskilda fabriken inom Swedwood i Sverige kan ta fram/uppdatera en BCP-plan. För att syftet skall uppnås skall det i modellen framgå: Struktur för en BCP-plan och tillvägagångssätt för framtagande/uppdaterande av planen Vilka risker som en BCP-plan kan upprättas för Modellen skall dessutom öka riskmedvetenheten på företagen. 1.3 Problemformulering För att syftet skall kunna uppnås måste problemformuleringarna besvaras i arbetet. Problemformuleringarna är både generella problem och problem direkt relaterade till Swedwood. Hur kan processen för Business Continuity Planning (BCP) genomföras och hur kan planer för BCP utformas? Hur kan den anpassas till Swedwoods verksamhet? Vilken riskanalysmetod bör användas för att analysera avbrottsrisker i supply chain på Swedwood Tibro AB? Hur skall de identifierade avbrottsriskerna på Swedwood Tibro AB generaliseras? 1.4 Målgrupp Den framtagna modellen riktar sig till verksamhetsansvariga på Swedwoods fabriker i Sverige för upprättande av kontinuitetsplaner. Teori och tillvägagångssätt vid framtagandet av 2

19 Inledning modellen riktar sig till personer inom den akademiska världen med ett allmänt intresse för riskhantering. Därutöver vänder sig modellen till övriga företag inom Swedwood och andra intresserade inom tillverkningsindustrin som arbetar med kontinuitetsplanering. 1.5 Avgränsningar På grund av tidsbrist och begränsad kunskap hos författarna kommer avgränsningar att göras. Avgränsningarna är: Risker som orsakar personskador kommer inte att belysas eftersom det är ett välkänt område som det redan finns utarbetade planer för och därför oftast inte leder till avbrott Riskerna i leverantörskedjan analyseras bara ett steg tillbaka eftersom det är svårt att få kontakt med leverantörer längre bak i försörjningskedjan. Ytterligare en orsak är att kunskapen om risker i supply chain är begränsad hos företagen, vilket antagligen leder till att mervärdet för modellen inte ökas genom att gå fler steg bakåt i leverantörskedjan Eftersom arbetet riktar sig till de svenska Swedwood fabrikerna anses tillräcklig kunskap fås genom att endast utföra fallstudien på ett objekt Validering av modellen genomförs endast på svenska fabriker inom Swedwood International Risker som uppkommer på grund av valda policys och strategier samt risker utanför supply chain tas inte upp eftersom det är för omfattande och tidskrävande för detta arbete Ytterligare en avgränsning är att arbetet inte primärt syftar till att undanröja avbrottsrisker, utan hur verksamheten skall återgå till normaltillståndet då ett avbrott skett. För att minska en risk kan scenariot, dess sannolikhet eller konsekvens, eller alla tre minskas, vilket görs genom riskhantering. Syftet med BCP är att efter ett avbrott återgå till normal verksamhet igen så smärtfritt som möjligt, alltså minska konsekvenserna då en händelse redan har inträffat. BCP kan därför ses som en typ av riskhantering och är ett komplement till vanlig riskhantering med skillnaden att fokus ligger på att konsekvenserna minskas. Förhållandet mellan vanlig riskhantering och BCP illustreras i Figur 1. Företaget utför både BCP och riskhantering vilka kompletterar varandra och leder till den minskade och förändrade riskbilden, illustrerad i figuren av det prickiga området. BCP Företag Riskbild Övrig riskhantering Figur 1. Förhållandet mellan riskhantering och BCP. Riskhantering och BCP utförs parallellt av företaget och leder till en minskad och förändrad riskbild, det prickiga området. 3

20 Modell för värdering och hantering av avbrottsrisker vid kontinuitetsplanering (BCP) Fallet Swedwood 1.6 Disposition 1. Inledning 2. Metod 3. Företagspresentation av Swedwood 4. Teori 5. Riskanalysmetod 6. Resultat av analys 7. Framtagning av modell 8. Validering av modell 9. Diskussion och slutsatser Kapitel 1 Kapitel 2 Kapitel 3 Kapitel 4 Kapitel 5 Kapitel 6 Kapitel 7 Kapitel 8 Kapitel 9 I detta kapitel finns inledningen bestående av bakgrund, problem, syfte, avgränsningar och disposition Här redogörs för vilken metod och teknik som valts för att besvaras problemformuleringarna. Även studiens reliabilitet och validitet diskuteras. Företaget där studien, respektive fabriken där fallstudien genomförts, presenteras. Nuvarande riskhantering och fabrikens flödeskedja beskrivs också. Den bakomliggande teorin för att kunna besvara problemformuleringar och utföra analysen tas upp i detta kapitel. Vilka riskanalysmetoder som är väsentliga för studien beskrivs och kriterier som analysmetoden bör uppfylla tas upp. Utifrån detta väljs den mest lämpade analysmetoden. Den valda analysmetoden beskrivs sist i kapitlet. Den valda metoden har modifierats för att kunna användas i studien, och den modifierade metoden presenteras. I huvuddelen av kapitlet redogörs för resultatet från utförd riskanalys på studieobjektet i fallstudien. Här redogörs för hur strukturen och innehållet i mallen har tagits fram. Efter respektive del finns ett utdrag från den första versionen av mallen. I stort sett grundar sig strukturen på teoretiska modeller från ämnesområden behandlade i arbetet och innehållet baseras på empiri. Sist i kapitlet beskrivs instruktionerna upplägg och framtagande. Kapitlet börjar med en uppräkning av kriterier för modellen som använts vid validering. I de påföljande avsnitten redogörs resultatet från de tre fabrikerna som validerat modellen. Rapporten avslutas med slutsats och diskussion och hur fortsatt utveckling av modellen kan ske. I Figur 2 är arbetsgången i rapporten illustrerad. RA-metod står för riskanalysmetod. 4

21 Inledning 1. Syfte: Ta fram en mall 2. Metoddiskussion 3. Swedwood - företagspresentation 4. Teorigenomgång 5. Val av RA-metod 6. Riskidentifiering och riskvärdering i Tibro: Vald RA-metod tillämpad på Tibro Resultat från riskanalysen på Tibro 7. Utveckling av modell Mallens struktur tas fram huvudsakligen baserat på teorin Mallens innehåll tas fram huvudsakligen baserat på empirin Instruktioner 8. Validering av modell En första version av modellen testas på Tibro Modelljusteringar Den preliminära modellen valideras på de andra Swedwood fabrikerna i Sverige genom en enkät Modelljusteringar Den slutliga modellen 9. Diskussion och slutsatser: Resultat (modellen) Modellens styrkor och svagheter Modellens generaliserbarhet Figur 2. Illustration av arbetsgången i rapporten. RA-metod är en förkortning av Riskanalysmetod 5

22

23 Metod 2 Metod I detta kapitel redogörs för vilken metod och teknik som valts för att besvara problemformuleringarna. Även studiens reliabilitet och validitet diskuteras. 2.1 Vetenskaplig metod Det finns en klar skillnad mellan vetenskaplig metod och teknik; metod avser hur ett ämne vetenskapligt skall behandlas och angripas och teknik syftar till på vilket sätt material samlas in för att kunna beskriva, jämföra eller sätta upp hypoteser. (Ejvegård, 2003). Val av metod skall göras medvetet och vetenskapligt. Grundläggande för vetenskapligt angreppssätt är att det ska vara sakligt, objektivt och balanserat. Sakligt innebär att uppgifterna är sanna och riktiga, objektivt betyder att alla ståndpunkter skall återges och att det tydligt skall anges vems åsikt som uppges. Med balanserat menas att de olika delar som behandlas ges rätt utrymme i förhållande till dess betydelse för rapporten. Exempel på olika metoder är deskription, fallstudie och hypotesprövning. (Ejvegård, 2003) I en uppsats är det vanligt att en kombination av flera metoder används, men att en agerar som huvudmetod (Paulsson, 1999). Visar de olika metoderna på samma slutsats förstärks tilltron till resultaten (Ejvegård, 2003). För att metoden skall vara möjlig för någon annan att upprepa är det viktigt att den beskrivs i detalj (Backman, 1998). I denna studie har fallstudie valts som huvudsaklig metod. Valet grundas på att de risker vilka skall ingå i mallen skall vara relevanta, och för att ta reda på detta behövs det en verklighetsanknytning. Även litteraturstudier har använts för att få kunskap om vilka avbrottsrisker det finns i en flödeskedja. Via fallstudien appliceras denna kunskap på en verklig fabrik, och teorin anknyts därigenom till verkligheten. I figuren nedanför, Figur 3, är det illustrerat hur de olika använda metoderna bidrar till framtagandet av modellen. Risker upptagna i litteraturen Empiriska risker från fallstudien Olika teoretiska modeller inom de valda ämnesområdena Innehållet i modellen Strukturen i modellen Modell för framtagning av BCP-plan Figur 3. Beskrivning av hur de olika metoderna bidrar till delarna i modellen 7

24 Modell för värdering och hantering av avbrottsrisker vid kontinuitetsplanering (BCP) Fallet Swedwood 2.2 Använd vetenskaplig metod I arbetet kommer som nämnts ovan, fallstudier att utgöra den grundläggande vetenskapliga metoden. I en fallstudie väljs en liten del av en större population ut, och slutsatser om hela populationen dras utifrån resultatet av studien av den lilla studerade delen. Detta är illustrerat i Figur 4. Den utvalda delen antas alltså representera hela populationen. Två fördelar med fallstudier är att undersökningen går snabbare än om hela populationen studeras, och att en uppfattning ändå fås om helheten. Nackdelen är att en liten del omöjligt kan representera hela populationen och att slutsatserna därför är svåra att generalisera. (Ejvegård, 2003) Hela populationen Den studerade delen Swedwood i Sverige Tibro Tibro Swedwood International Figur 4. I en fallstudie väljs en del av hela populationen ut och studeras I denna undersökning har en fallstudie valts eftersom det inte finns möjlighet att genomföra studier på mer än en fabrik. Den studerade fabriken är Swedwood Tibro AB vilken valts eftersom dess flödeskedja kan anses vara representativ för alla svenska fabriker inom Swedwood International. 2.3 Vetenskaplig teknik Vetenskaplig teknik, även kallad metodik behandlar hur informationen som ligger till grund för rapporten insamlas. Tillvägagångssättet för informationsinsamling väljs till viss del oberoende av metodvalet, men ofta faller sig valet naturligt efter att metod valts. (Ejvegård, 2003) Det finns två typer av tekniker; kvalitativ och kvantitativ. Den kvalitativa tekniken kännetecknas av att den inte använder vare sig siffror eller tal, ett exempel är intervjuer. Den kvalitativa tekniken resulterar i skrivna eller talade formuleringar. Vid kvantitativa tekniker används mätningar och kvantifieringar med hjälp av statistik och matematik. Exempel på kvantitativa tekniker är enkäter och frågeformulär. (Backman, 1998) Informationen inhämtad via vetenskapliga tekniker är indelad i primär- respektive sekundärdata Primärdata Data som samlas in specifikt för ett projekt och utgör förstahandsinformation är primärdata. Det innebär att ingen annan publicerat informationen tidigare och den måste hämtas via t.ex. intervjuer och enkäter. (Infosökaren, 2006) Båda dessa metodiker redogörs för nedan, och kommer att användas i fallstudien för att identifiera potentiella avbrott i försörjningskedjan. 8

25 Metod Intervjuer Intervjuer är en fri exploaterande undersökningsmetodik där respondenter ges stor möjlighet att svara fritt och utveckla svaren. Intervjuaren kan följa upp intressanta trådar och be om förtydligande vid oklarheter. Nackdelar med tekniken är att intervjuarens åsikter, frågor och kroppsspråk kan påverka respondentens svar. Detta kan minimeras genom objektiv och neutral attityd från intervjuaren. (Ejvegård, 2003) Intervjuer tar mycket tid i anspråk och kräver väl förberedda frågor för att ge önskat resultat. Viktigt är också att i förväg bestämma syftet med intervjun och formulera ett antal grundfrågor vilka intervjun kan utgå ifrån. Intervjun kan vara strukturerade i olika grad, vilket innebär i vilken omfattning frågorna är planerade och formulerade i förväg. En bra intervju blandar strukturerade och ostrukturerade frågor och strävar efter att ställa grundfrågorna så öppna som möjligt. En öppen, till skillnad från sluten fråga möjliggör för respondenten att ge ett fritt svar vilket inte styrs av frågans formulering. Ett exempel på en öppen fråga är: Vilka betydande risker finns i er verksamhet? till skillnad från: Den största risken i er verksamhet är råvarutillgången, eller hur? vilket är en sluten fråga. Slutna frågor kan dock användas då intervjuaren vill bekräfta att den har uppfattat respondentens svar korrekt. (Ejvegård, 2003) För att besvara problemformuleringarna i examensarbetet har intervjuer genomförts med respektive ansvarig för inköp, produktion, underhåll, logistik, kvalitet och miljö samt IT på Swedwood Tibro AB. Intervjuerna har bestått av frågor baserade på de hämtade teoretiska kunskaperna om var avbrottsrisker finns. Frågorna har skickats till respondenten i förväg för att ge personen tid att fundera över svaren innan intervjun sker. Efter intervjuerna har det sammanställda och av författarna tolkade resultatet skickats till respondenten för att kontrollera om det är korrekt. Eventuella fel har därefter rättats till. Enkäter En enkät har hög standardiseringsgrad vilket innebär att frågorna är bestämda i förväg och att svarsalternativen är mer eller mindre bundna. Ett bundet svar betyder att inte bara frågor, utan även svarsalternativ, är bestämda i förväg och val kan göras mellan t.ex. ja, nej och vet ej. Ofta är det lämpligt att ge möjlighet att komplettera det bundna svaret med ett fritextsvar där respondenten kan utveckla sitt svar och lämna kommentarer. (Ejvegård, 2003) Stegen för utformning av enkät är: 1. Definiera syftet med enkäten 2. Bestäm respondenturvalet 3. Bestäm hur svaren skall samlas in 4. Utforma och skriv enkäten 5. Gör en liten testundersökning med enkäten 6. Genomför huvudundersökningen 7. Tolka resultaten Hur en enkät kan utformas är hämtad från Burgess (2001). 1. Innan enkäten utformas måste det finnas en klar bild av syftet med enkäten. Endast frågor relevanta för syftet skall inkluderas och viktigt är att reflektera över om frågan är nödvändig. Syftet med att fundera över detta är att göra enkäten kort och koncis. Enkäten blir då 9

26 Modell för värdering och hantering av avbrottsrisker vid kontinuitetsplanering (BCP) Fallet Swedwood användarvänlig och största möjliga andel tar sig tid att svara och svaren blir lättbegripliga och kan användas framöver. (Frary, 1996) 2. Med respondenturval menas vem som ska besvara enkäten. Ofta väljs en andel av den stora gruppen ut, om t.ex. 20-åringars körvanor ska utvärderas kan inte alla utfrågas utan endast en andel av dem, p.g.a. brist på tid, pengar eller andra resurser. Vanligtvis sker detta urval slumpvis. En annan fråga är hur många som enkäten ska skickas till. Eftersom bortfallet generellt sett är stort måste kanske enkäten skickas till fem gånger så många som antalet erfordrade svar. 3. Antingen fyller respondenten i enkäten och skickar tillbaka via e-post, brev eller liknande. Enkäten kan även ligga till grund för en muntlig intervju. Då enkäten skall besvaras skriftligen skall det medfölja en förklaring av syftet med undersökningen eftersom svaren blir relevantare och svarsfrekvensen ökar. Ytterligare ett sätt att öka svarsfrekvensen är via påminnelser, uppföljande telefonsamtal och chansen att vinna ett pris vid deltagande. 4. Det rekommenderas att använda slutna frågor i enkäter eftersom en bild av den stora gruppen ofta vill skapas, vilket lättare görs med slutna frågor. Frågor med ett flertal svarsalternativ gör att slutsatser kan dras med statistiska metoder om den stora gruppen. Beroende på syftet med frågan kan olika typ av svarsalternativ användas, t.ex. flervalsalternativ, rangordning eller ja/nej. Frågorna får inte heller vara ledande. 5. Genom att testa enkäten på ett fåtal personer ur respondentgruppen, eller andra insatta om detta inte är möjligt, kan brister identifieras och åtgärdas. Även frågor och möjliga svarsalternativ som missats kan åtgärdas innan enkäten skickas ut till den stora gruppen. 6. Enkäten skickas till den utvalda gruppen via någon distributionskanal. En förutsättning för att kunna skicka ut påminnelser och göra uppföljande telefonsamtal är att dokumentera vem som svarat, vilka den har sänds till och när sista svarsdatum är. 7. Analysen kan ske med hjälp av datorprogram och statiska metoder eller mer kvalitativt. Vilket sätt som används beror på utformning av enkäten och syftet med undersökningen. Det finns ett antal fallgropar vid utformning av svarsalternativ. Det viktigaste är att inte mer än fyra till fem olika svarsalternativ används vid frågor som ska graderas. Människor kan nämligen inte skilja på mer än det antalet nyanser. (Frary, 1996) Utformning av enkäten gjordes genom att först definiera vårt syfte, vilket var att undersöka vilka av Swedwood Tibro AB:s leverantörer som var mest kritiska för verksamheten. Vi bestämde vilka områden vi ville behandla och utformade ett 20-tal frågor utifrån dem. Innan enkäten skickades ut, gjordes ett testutskick till två kunniga inom riskhanterings området, detta för att få synpunkter på förbättring. Enkäten skickades ut till leverantörerna via och när svar inkommit tolkades resultaten och sammanställdes i en tabell Sekundärdata Information som redan är publicerad kallas för sekundärdata. Denna typ av data används för att skapa en överblick av tidigare genomförd forskning och ge ämneskunskap. (Infosökaren, 2006) I detta projekt har sekundärdata använts för att genomföra litteraturstudier. 10

27 Metod Litteraturstudier Litteraturstudie syftar till att skapa en teoretisk bakgrund och förståelse för relevanta ämnesområden samt ligga till grund för identifiering av risker utifrån teorin. Sökning av material har främst skett i Lunds Universitets databaser Elin respektive Lovisa. Ett flertal källor har också hittats genom referenslistor i utförda examensarbeten, avhandlingar och publicerade artiklar. Använda sökord stämmer i stort sett överens med rubrikerna i rapporten, med skillnaden att både engelska och svenska används i sökningen. 2.4 Validitet och reliabilitet Validitet och reliabilitet är två viktiga begrepp som används för att bedöma parametrar, mätinstrument, test och undersökningsmetoder. Är validiteten och reliabiliteten inte hög nog anses inte forskningsresultaten ha något vetenskapligt värde. (Ejvegård, 2003) Med validitet menas att man verkligen mäter det som man avser att mäta och att använda rätt sak vid rätt tillfälle (Infovoice, 2002). Ett exempel är då man avser att mäta personers längd men istället väger dem, det som var avsatt att mätas var inte det som verkligen mättes, vilket ger en låg validitet. Reliabilitet står för graden av tillförlitlighet i mätinstrumentet, i vilken utsträckning samma mätresultat fås vid upprepade mätningar (Paulsson, 1999), exempelvis mätning av personers längd. Görs detta med ett måttband av gummi kan måttbandet sträckas ut olika vid olika mätningar, vilket resulterar i att mätmetoden inte är reliabel. Då forskaren oftast själv konstruerar mätinstrumentet finns risken för låg reliabilitet hos mätinstrumentet. (Ejvegård, 2003) Modellens reliabilitet bör undersökas genom att jämföra om bedömningarna av fokusområdenas konsekvenser i modellen är baserade på samma grunder mellan revideringarna. Detta är tyvärr inte möjligt på grund av tidsbrist vilket leder till att modellens reliabilitet inte kan mätas. Validering av modellen görs genom att modellen skickas ut till ett antal fabriker. Genom att låta dem bedöma huruvida uppställda kriterier för modellen uppfylls, samt komma med kommentarer valideras modellen. 11

28

29 Företagspresentation av Swedwood 3 Företagspresentation av Swedwood I detta kapitel ges en beskrivning av företaget som modellen utarbetats för, respektive fabriken där fallstudien genomförts. Även nuvarande riskhantering och fabrikens flödeskedja beskrivs. 3.1 Organisation Swedwood International är ett möbeltillverkande företag inom IKEA koncernen. Företaget har huvudkontor i Ängelholm och består i dagsläget av ungefär 40 fabriker runt om i världen, men expanderar kontinuerligt. Uppstartandet av Swedwood var en följd av berlinmurens fall och de rådande politiska och ekonomiska förändringarna i Europa under sent 1980-tal. Förändringarna innebar att det inte längre fanns någon garanti för IKEA att fortsätta få sin del av möbler från de berörda regionerna. För att skydda sig mot att förlora leverantörer tog IKEA 1991 beslutet att starta upp dotterbolaget The Swedwood Group, idag Swedwood International. I starten bestod bolaget av fem möbeltillverkande fabriker främst i Västeuropa. I dag är Swedwood International en stor leverantör åt IKEA med egna avancerade produktionsmöjligheter. Det övergripande syftet med Swedwood International är att säkerställa en kostnadseffektiv produktion både vad gäller arbetskraft och råvaror. Detta syfte uppnås lättare i vissa delar av världen och är en av anledningarna till varför många av fabrikerna i dagsläget är placerade i Östeuropa och inte Västeuropa som vid starten. Är det möjligt ska även varje enskild fabrik fokusera på en tillverkningsteknik, ett basråmaterial och ett begränsat produktsortiment. (Swedwood, 2006) Fabrikerna är uppdelade i olika business areas utifrån vad de tillverkar, se vidare organisationsschemat i bilaga E. Nuvarande riskhantering inom organisationen varierar mellan de olika fabrikerna. På huvudkontoret i Ängelholm sker dock ett aktivt, övergripande arbete med säkerhet, hälsa och miljö (SHM). (Englund, 2007) Ett exempel på att riskhanteringen skiljer sig mellan företagen är att det på Swedwood Tibro AB inte utförts någon riskanalys i produktionen, medan detta gjorts på andra fabriker inom samma business area. På Swedwood Tibro AB har tonvikten lagts på arbetsmiljöfrågor och hur verksamheten kan skydda människorna på ett bra sätt. På Swedwood Tibro AB finns inte heller någon risk manager medan denna tjänst finns på ett flertal andra företag inom koncernen. 3.2 Presentation av Swedwood Tibro AB Swedwood Tibro AB är sedan 1995 ett dotterbolag till Swedwood International. Företaget tillhör affärsområdet Flatline och tillverkar fanerade möbler som säljs genom IKEAs varuhus i Europa, Nordamerika och Asien. De viktigaste marknaderna är dock Norden, England och Holland/Belgien. I dagsläget sker % av leveranserna direkt till IKEAs varuhus. Det ger Swedwood Tibro AB konkurrensfördelar då IKEA sparar stora pengar på både hantering och lager. Målet är dock att öka de direkta leveranserna till 70 %. (Ryberg, 2007) Swedwood Tibro AB har idag 265 anställda varav 245 arbetar i produktionen. Organisationen är uppbyggd med ansvarsområdena inköp, ekonomi, logistik, produktion och teknik. I Figur 5 är organisationen illustrerad. 13

30 Modell för värdering och hantering av avbrottsrisker vid kontinuitetsplanering (BCP) Fallet Swedwood VD Administration Kvalitet/Miljö Inköp Ekonomi Logistik Produktion Teknik Inköpare Data Planering Tidsstudie/ Optimering Underhåll Kvalitetskontroll Löner/Personal Redovisning Produktionsområde 1, 2 & 3 Godsmottagning/ utlastning Produktionsteknik Figur 5. Organisationen på Swedwood Tibro AB. Områdena med dubbla ramar innebär att ansvarige sitter i ledningsgruppen. Tillverkningen består till 80 % av byrån Malm som finns i både ek och björk, och till 20 % av bordsskivan Galant som görs i björk, ek och bok. Under år 2007 planerar Swedwood Tibro AB att tillverka byråar och bordskivor. Detta resulterar i en förbrukning av m 3 spånplattor per år och m 2 faner per vecka. (Ryberg, 2007) Exempel på en byrå respektive bordsskiva finns i Figur 6. Figur 6. Exempel på två produkter som tillverkas på Swedwood Tibro AB. Byrån Malm till vänster och bordsskivan Galant till höger (IKEA, 2007) Fabriken består av en yta på m 2 med ett färdigvarulager på 6500 m 2. Som mest rymmer lagret fem veckors förbrukning men består normalt av två veckors förbrukning av de 44 slutartiklarna. (Ryberg, 2007) I Figur 7 är produktionen på fabriken illustrerad. 14

31 Företagspresentation av Swedwood Formatsågning av spånplattor Faner pressning Malm Kantbearbetning, borrning, fräsning 2 maskiner Faskant Ytbehandling Paketering Kritiskt steg Galant Kantbear betning, fräsning 1 maskin Figursågning Flaskhals och kapacitetsbegränsad Figur 7. Illustration av möbelproduktionen på Swedwood Tibro AB 15

32

33 Teori 4 Teori I detta kapitel tas den bakomliggande teorin upp för att kunna besvara problemformuleringarna och utföra fallstudien Risk Risk är ett komplext begrepp med olika definitioner beroende på användningsområde. Hela samhället präglas av olika risker såsom finansiella, politiska och miljörelaterade. (Nystedt, 2000) En vanlig användbar definition av risk är den Kaplan och Garrick (Kaplan, 1997) tagit fram, vilken utgår från frågeställningarna: Vad kan hända? Hur sannolikt är det? Vad blir konsekvenserna? Beroende på vad konsekvensen blir uttrycks risken i olika enheter. Handlar det om materiella skador kan enheten t.ex. vara pengar eller antal förstörda produkter. För de fall då konsekvensen är dödsfall, blir enheten antal döda. Från detta kan tros att risker alltid är förknippat med något negativt, vilket kanske ofta är fallet, men ökad riskmedvetenhet kan också leda fram till positiva resultat i form av ökad riskhantering. (Nystedt, 2000) 4.2 Riskhanteringsprocessen Vad är då egentligen riskhantering och vad innebär det? International Electrotechnical Commission (IEC) har tagit fram en standardiserad definition som innefattar hela processen från det att risker och riskkällor identifieras, tills att beslut fattas hur de ska återgärdas. Riskhanteringen kan i sin tur delas in i de tre stegen riskanalys, riskvärdering och riskreduktion/kontroll enligt Figur 8 nedan. (Nilsson, 2003) Figur 8. Riskhanteringsprocessen enligt IEC (1995) I riskanalysen görs identifiering utav risker och riskkällor, dess omfattning och sannolikhet att uppkomma. Tillsammans med riskvärdering utgör riskanalysen riskbedömning. Riskvärdering innebär att ställning tas till om de identifierade riskerna kan accepteras och vilka alternativ som eventuellt finns. Kan riskerna inte accepteras går man vidare till steget riskreduktion/kontroll där riskerna reduceras, kontrolleras och övervakas. (IEC, 1995) 17

34 Modell för värdering och hantering av avbrottsrisker vid kontinuitetsplanering (BCP) Fallet Swedwood Det första steget i riskhanteringsprocessen är som sagts ovan riskanalys. Beroende på vilken typ av risker som ska identifieras används olika analysmetoder, vilka beskrivs närmare i följande avsnitt. 4.3 Riskanalysmetoder Det har i samband med riskbedömningar utvecklats en rad olika analysmetoder med olika utformning och ändamål. Eftersom olika risker har olika specifika definitioner och sätt att uttrycka slutresultatet på, är det inte möjligt att ge någon överskådlig bild över hur alla riskanalyser skall utföras. Istället brukar analyserna grovt kategoriseras som kvalitativa, semikvantitativa och kvantitativa metoder, vilket visas i Figur 9. (Nilsson, 2003) Kvalitativa metoder Semi-kvantitativa metoder Kvantitativa metoder HazOp What if? Checklistor Riskmatriser Index Riskmatriser QRA/PRA Konsekvensanalyser Osäkerhetsanalyser Figur 9. Spektrat av olika riskanalysmetoder med hänsyn till graden av kvantitativa och kvalitativa inslag (Nilsson, s. 20, 2003) Kvalitativa metoder Kvalitativa metoder är mest användbara i riskanalysens inledande del, då risker ska identifieras. Metoderna är kan användas i olika verksamheter och syftet är främst att beskriva händelser vid olika förutsättningar. (Nilsson, 2003) Metoderna är enkla till sin struktur och ger resultat som skulle kunna anses otydliga, men skall inte tros vara dåliga trots det. (Nystedt, 2000) Exempel på kvantitativa metoder är grovanalysmetoder, HazOp (Hazard and Operability Studies), What if?, checklistor, FEMA (Failure Mode and Effect Analysis) och riskmatriser (Nilsson, 2003) Semi-kvantitativa metoder Till skillnad från de kvalitativa metoderna är semi-kvantitativa metoder mer detaljerade i sin uppbyggnad. De innehåller till viss del även numeriska mått på både konsekvens och sannolikhet för att en oväntad händelse ska inträffa. Måtten behöver inte vara exakta utan kan beteckna storleksordningar för att kunna jämföra alternativ förenade med olika risker. Exempel på semi-kvantitiativa metoder är riskmatriser med mer exakta mått på axlarna än kvalitativa riskmatriser. (Nilsson, 2003) Kvantitativa metoder Kvantitativa metoder är helt numeriska. Gemensamt för alla metoderna är att riskberäkningarna baseras på oundvikliga osäkerheter i bland annat beräkningsmodeller och indata (Nilsson, 2003). Metoderna beskrivs även som deterministiska eftersom de endast ger ett enstaka värde som resultat (Nystedt, 2000). Exempel på en metod som har lång historia inom processindustrin är QRA (Quantitative Risk Analysis). Ytterligare ett exempel en kvantitativ metod är PRA (Probabilistic Risk Analysis). (Nilsson, 2003) 18

35 Teori 4.4 Supply chain Världen förändras kontinuerligt och de senaste 10 åren har utvecklingen gått mot att marknader globaliseras, konsumtionsmönster ändras och en snabb utveckling av informationsteknologi och datornätverk. För att säkerställa sin överlevnad måste företag därför omvärdera sin position på marknaden. Detta sker genom att fokusera på kärnverksamheten och outsourca övrig verksamhet till specialister inom området. Omställningen ställer höga krav på supply chain management vilket idag är en viktig del inom företagen. Det nya synsättet kräver ett holistiskt perspektiv där hela supply chain studeras och fokus är på de värdeskapande processerna. (van Weele, 2002) Det finns ett flertal definitioner av begreppet supply chain men i grunden har alla samma innebörd, nämligen hur omvandling av råmaterial till produkt, och leverans av denna till slutkonsumenten sker. Även helhetssynen har de gemensamt. Två exempel på definitioner är: The network of retailers, distributors, transporters, storage facilities and suppliers that participate in the sale, delivery and production of a particular product. (Dictionary.com, 2007) The network of organisations that are involved, through upstream and downstream linkages, in the different processes and activities that produce value in the form of products and services in the hands of the ultimate consumer. (Cristopher, 1998) En skillnad på dessa definitioner är vilka flöden och aktiviteter som inkluderas. I första definitionen ingår aktiviteterna försäljning, leverans samt produktion, och den anger exakt vilka aktörer och aktiviteter som ingår i supply chain. Den andra definitionen är bredare och inte lika precis som den första och betonar att det är en kedja genom vilken värde produceras via ett nätverk av organisationer. En stor skillnad är att det i den andra betonas att inte endast produkten utgör ett värde utan även tillhörande tjänster. I fortsättningen kommer den andra definitionen användas p.g.a. dess bredd och övergripande synsätt. Hur definitionen kan illustrerar syns i Figur 10. Företagets infrastruktur Stödaktiviteter Human Resources management (HR) Teknisk utveckling Upphandling Ingående logistik Produktion Utgående logistik Marknadsföring och försäljning Tjänster Primära aktiviteter Figur 10. Illustration av begreppet supply chain (van Weele, s. 10, 2002) Figur 10 visar hur en supply chain kan vara uppbyggd med primära aktiviteter respektive stödaktiviteter. De primära aktiviteterna är de, vilka har direkt anknytning till den tillverkade 19