Exkursion. Vattendagarna 2011
|
|
- Kristin Gunnarsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Exkursion Vattendagarna 2011 Tåmeälven kustvattendrag Ostviksfjärdens strandbete Sca Scharins marksanering
2 2 Scharinsprojektet Skellefteå kommun ansvarar för att sanera och rusta upp f d Scharins industriområde, området är beläget 15 km öster om Skellefteå centrum strax intill Skellefteälven i Ursviken, Klemensnäs. Undersökningar av mark och vatten inom området visar på förhöjda halter av framför allt arsenik och dioxin. Dessa tunga miljögifter ska kartläggas och saneras/behandlas för att tillgängliggöra fritidsområden samt eventuellt boendeytor. Kort historik År 1824 grundades AB SCHARINS & SÖNER av Adolf Fredrik Scharin ( ) född i Sunnanå, Skellefteå. Med handel över hela världen och verksamhet i över 160 år ( ) inom en och samma familj är detta en unik era av företagshistoria i Västerbottens län. På Scharins industriområde bedrevs sågverksamhet, pappersmassatillverkning samt tillverkning av träfiberskivor (board-tillverkning) under olika tidsperioder från 1824 till Föroreningssituationen Mark och vatten är förorenat av mycket höga halter av dioxin och arsenik. Dioxin har sitt ursprung i klorfenolbehandling av sågat virke och arsenik har tidigare använts för att impregnera träfiberskivor. Projektet har undersökt, grundvatten, ytvatten/älvsvatten, sediment etc. Läckage ut till älven kan påvisas gällande dioxiner. Kongener specifika från Scharinsområdet har hittats i älven. Även slaggrester från Rönnskärsverken har använts som fyllnadsmaterial på området som innehåller höga halter av en mängd metaller som t ex arsenik (As), bly (Pb), koppar (Cu), krom (Cr) och zink (Zn). Scharins i framtiden Scharins industriområde ska genom Scharinsprojektet saneras och rustas upp. Beläget 15 km öster om Skellefteå centrum strax intill Skellefteälven är detta ett mycket attraktivt område som ska frigöras för att kunna nyttjas av allmänheten för rekreation och eventuellt nya boytor.
3 3 Ostviksfjärdens betade havsstrandängar Ett naturvårdsprojekt är i full gång och landskapet kring Ostviksfjärden håller på att åter öppnas upp och bli en del av det öppna jordbrukslandskapet. Två områden kommer att röjas upp och fräsas för att sedan stängslas in. Sommaren 2011 kommer de första kvigorna att släppas upp på bete i området. För att genomföra detta har ett projekt som heter Ostviksfjärdens betade havsstrandängar startats upp och beviljats pengar från länsstyrelsens Utvald miljö. Arbetet har gått bra så här långt, mycket beroende på att alla berörda fastighetsägare varit positiva till projektet. Skogsstyrelsen har hjälpt till med röjning och risdragning i området, Norra skogsägarna har genomfört energiklippning och avverkning, LVR är entreprenören som genomför och iordningställer marken genom fräsning. Projektets syfte är att förbättra och återskapa den biologiska mångfalden genom att höja natur- och kulturvärdena i Ostviksfjärden. Genom detta möjliggörs satsningar på naturvårdsinriktat företagande i området. Huvudmålet är att återställa Ostviksfjärdens havsstrandängar och på nytt göra dem till en del av odlingslandskapet. Avsikten är att långsiktigt sköta havsstrandängarna med betesdjur och därmed skapa naturbetesmark. Tillgängligheten till området för rekreation och fritid ska genom ett antal åtgärder förbättras. Att återskapa betade havsstrandängar innebär inte bara att den biologiska mångfalden gynnas, utan även en möjlighet för lantbrukare, skola, turism etc att växa i området. För att ta vara på det ökade fågellivet i form av änder och vadarfåglar kommer ett antal fågelplattformar att byggas för fågelintresserade besökare. Längst Storbäcken är man i full gång med att iordningställa en vandringsled och närheten till Ostträskets naturreservat innebär att detta projekt är ytterligare en pusselbit för att förädla Kågedalen. Området kommer att i olika former nyttjas i Solviks folkhögskolas undervisning. Projektet omfattar totalt ca 55 ha, varav 44 ha i etapp 1 och 11 ha i etapp 2
4 4 Kustvattendragens betydelse för fiskreproduktion - Inventeringsprojekt Kartläggning av kustvattendrag för fiskvandring och fisklek - ålryssjor, visuell kontroll på våren Inventerat vattendragen på vandringshinder och annan påverkan Kartlagt sänkta och torrlagda sjöar Vattenkemiprovtagning under basflöden och höga flöden Intervjuat äldre personer om fiske och fiskeförekomst samt litteraturstudier Föreslagit lämpliga restaureringsåtgärder 70 vattendrag ingick i studien 63 vattendrag kontroll. fiskvandring 56 vattendrag vattenkemi 40 vattendrag biotopinventerades I 44 av 63 vattendrag konstaterades fiskvandring, gädda, abborre, mört, lake, id, harr, nors, flodnejonöga, storspigg, småspigg, (öring) 40 vattendrag inventerades till fots, ca 16 mil. Totalt 96 åtgärdsförslag. - åtgärda vandringshinder höja sänkta sjöar sedimentfällor i diken återställa rensade bäckfåror förbättrade lekbottnar återintrodution av fisk plocka skräp vegetationsrensning höja ph värden höja grundvattenytor skyddszoner på jordbruksmark lägga igen muddringar i vikar 18 vattendrag ph <5,0 19 vattendrag ph >5,0 < 5,5 19 vattendrag ph >5,5
5 5 Kontroll av fiskvandring med hjälp av fiskräknare i Tåmeälven I Tåmeälven var en automatisk fiskräknare utplacerad för att kontrollera uppvandrande fisk. Räknaren var försedd med fotoceller som gav en siluettbild, tidpunkt och längder på förbipasserande fisk. Räknaren var i drift under lekvandring våren 2007 från 19 april till 29 maj. Exempel på registrerad siluettbild av harr. Diagrammet visar antalet uppvandrande fiskar under perioden
6 6 Diagrammet visar fördelning i längd hos de uppvandrande fiskarna. Totalt registrerades 796 uppvandrande individer under tidsperioden. Eftersom inte hela vattendraget kunde täckas in av ledarmarna uppskattar vi att minst 1000 fiskar vandrade upp under perioden. Av siluettbilderna att döma så vandrade abborre, vitfisk (mört eventuellt id) harr, gädda och lake. Eftersom siluettbilderna i många fall var otydliga utesluter vi inte att även andra arter kan ha passerat. Det stora antalet lekvandrande fiskar visar på vilken stor betydelse som mindre kustvattendrag har för reproduktionen. Metoden är arbetskrävande med regelbunden tillsyn men kan ge mycket värdefull information om både nuvarande status och som uppföljning av olika åtgärder. Lek av kustharr i kommunens vattendrag, försvunnit från 11 av 12 mindre, medelstora vdr. Storlek Vattendrag Fjällälv Skellefteälven Skogsälv Åbyälven Skogsälv Byskeälven Skogsälv Kågeälven Skogsälv Bureälven Status Till Bergsbydammen,? Reproducerande Reproducerande Reproducerande Svagt reproducerande Medel Tåmälven Reproducerande Medel Bäckån, Risböle Försvann ? Medel Mångbyån, Lövånger Försvann? Tidigare romtäkt Medel Storbäcken, Ostvik Försvann ca Liten Lillån, Kåge Försvann före 1950 Liten Klumpbäcken, Kåge Försvann ca 1950? Liten Fällbäcken, Kåge Försvann ca 1950 Liten Harrbäcken, Kinnbäck Försvann ca 1920? Liten Harrbäcken, Harrrbäcksand Försvann ca 1950? Liten Harrsjöbäcken, Bureå Försvann? Liten Lövseleån, Lövånger Försvann 1900-tal Liten Sundbäcken, Lövånger Försvann 1900-tal
7 7 Strandskyddsprojekt 2009 För att underlätta arbetet med strandskyddstillsynen och för att lättare ställa krav vid dispensgivning gjordes en övergripande flygbildstolkning och en fältinventering. Tanken är att detta ska underlätta bedömningen av nya ansökningar eller förelägganden och minska handläggningstiden på bygg- och miljökontoret. Syfte Att genom ett samarbete mellan bygg- och miljökontorets avdelningar ta fram en hållbar syn på strandskyddet, för att på så sätt underlätta hanteringen av strandskyddsdispenser och anmälningar om strandskyddsbrott i framtiden. Metod En jämförelse gjordes mellan flygbilder tagna 1997/98 och 2007, man identifierade pirar, muddringar, byggnationer samt privatisering (plattläggning, uteplatser, häck m.m). Objekt äldre än år 1997/98 ingår inte i projekt men kan inte preskriberas, då det inte finns någon preskriptionstid för strandskyddsbrott. Objekt som bara återfanns i flygfoton från 2007 jämförs med inkomna ärenden i MiljöReda, saknas notering om åtgärden så registreras den som möjligt strandskyddsbrott. Inför fältarbetet togs ett inventeringsprotokoll fram. Fältarbete gick ut på att fotodokumentera, mäta in objekt samt ritat skisser över otillåtna åtgärder. Resultat Totalt undersöktes 1573 åtgärder/objekt. I flygfoton från 2007 återfanns ca 160 åtgärder som inte fanns vid flygfoto tillfället 1997/98. Nuläge Starta hanteringen av de otillåtna objekt som uppkommit sedan 1997/98. Ta fram riktlinjer, policy och mallar för att hantera strandskyddsfrågor i framtiden. Flygbild Ingen pir Flygbild Pir
8 8 Inventering av värdefulla stränder och LIS-områden Syfte Förbättra kunskapen om framförallt strändernas naturvärden men även friluftsvärden. Peka ut särskilt värdefulla stränder samt potentiella områden för LIS-områden Metod/Nuläge En omfattande GIS-analys utförs där stränder längs kusten, större vattendrag samt större sjöar studeras utifrån flygfoton. Med hjälp olika kartmaterial fastställs vilka stränder som är orörda samt exploaterade samt att stränderna klassas utifrån naturtyp, substrat och exploaterings grad. I ett sista steg undersöks vilka områden som har höga frilufts- och kulturvärden. Under barmarkssäsongen kommer vissa lokaler att besökas för att säkerställa områden med höga naturvärden och LIS-områden samt att det kommer att göras stickprovskontroller för att säkerställa svårtolkade områden. Bjuröklubbs naturreservat, röda cirklar visar buffertzonen på 100 m runt hus. Vita linjer är klassningen av stränder utifrån naturtyp, substrat och exploatering.
Åbyälven, Janiforsen Bo-Göran Persson, Bygg- och Miljökontoret, Skellefteå. Studieresa VRO
Åbyälven, Janiforsen Bo-Göran Persson, Bygg- och Miljökontoret, Skellefteå Studieresa VRO 7 2010-09-15 Tåmeälven, klassningar av ekologisk status Fiskvandringskontroll Tåmeälven april-maj 2007 Harr siluettbild
Läs merBiotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008
Direkttelefon Referens 0910-73 76 77 2008-11-17 Bygg- och miljökontoret Miljöavdelningen Bo-Göran Persson Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008 Delrapport inom projektet - Kustvattendrag inom Skellefteå
Läs merSura sulfatjordar vad är det?
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral
Läs merSammanställning av fiskvandring förbi Fällfors, Byskeälven
2016 Sammanställning av fiskvandring förbi Fällfors, Byskeälven Datum: 2017-02-27 1 Sammanfattning Under 2016 passerade totalt 7280 laxar och 264 öringar förbi Fällfors i Byskeälven. Vandringen var som
Läs merLimnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011
Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011 Håkan Sandsten Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011 Makrofyter i Rådasjön Vattenkemi Växtplankton Sediment Fisk i Landvettersjön Kvicksilver i fisk
Läs merSCHARINSPROJEKTET CISTERNOMRÅDET A-OMRÅDET
SCHARINSPROJEKTET CISTERNOMRÅDET A-OMRÅDET SÅGVERKSOMRÅDET HÄRVELTRÄSKET Överblicksbild Scharins 2010 Övergripande bild över de fyra huvudområden som är aktuella för marksanering kommande åren vid f d
Läs mer- Mölndalsåns stora källsjö
Östra Nedsjön 2015 Mölndalsåns Östra Nedsjön stora källsjö - Mölndalsåns stora källsjö Östra Nedsjön Näringsfattig rödingsjö Fiskejournalen 1976 Vattenkemi Sedimentkemi Kvicksilver i fisk Nätfisken Växtplankton
Läs merHur står det till med matfisken i Norrbotten?
Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer
Läs merSura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral
Läs merFlottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015
Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Foto: Tony Söderlund Bakgrund Flottningen av timmer var som mest omfattande i Sverige mellan 1850-1950. Detta var den metod
Läs merLivet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?
Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000
Läs merFörorenade sediment i Viskan vad planeras för åtgärder
Förorenade sediment i Viskan vad planeras för åtgärder Siv Hansson, biträdande miljöskyddsdirektör och samordnare för arbetet med förorenade områden i Västra Götalands län 1 G5 2 Föroreningssituationen
Läs merLandsbygdsprogrammet för skogens alla värden
-Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Skogens Mångfald och Ädellöv idag - Förslag Nya stöd 2014-2020 Landsbygdsprogrammet för skogens alla värden Sånga-Säby 10-11 nov. 2010 Stöd för att bevara och utveckla skogens
Läs merPassiv provtagning Skellefteälven
2009-12-14 BILAGA 14 Passiv provtagning Skellefteälven Scharins industriområde (Fas 2) Christer Svensson Passiv provtagning Provtagning av ytvattnet i Skellefteälven utanför Scharins industriområde har
Läs merSura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral som består av järn och svavel exponerats för luftens syre.
Läs merÅtgärdsplan. Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden. Foto våtmark i Snärjebäcken
Åtgärdsplan Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden 2012 Foto våtmark i Snärjebäcken Innehåll 1 Beskrivning av Nävraåns avrinningsområde... 2 2 Beskrivning av Snärjebäckens
Läs merFörslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar
Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på övergripande paraplymål för gruppen våra ekosystemtjänster - Vi ska skydda och bevara
Läs merMinnesanteckningar från möte med styrgruppen i Piteälvens Vattenråd. Pite älv ek. förenings lokal, Älvsbyn, Kl
PITEÄLVEN OCH LILLPITEÄLVEN SAMT ROKÅN OCH JÄVREÅN Minnesanteckningar från möte med styrgruppen i Piteälvens Vattenråd. Pite älv ek. förenings lokal, Älvsbyn, 2015-09-23. Kl. 13.00 Närvarande: Jan Isaksson,
Läs merDagvattnets föroreningsinnehåll. fältstudier. Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU
Dagvattnets föroreningsinnehåll erfarenheter från fältstudier Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU Källor till föroreningarna De material vi använder när vi bygger våra städer påverkar dagvattnets
Läs merSammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling
Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Datum: 2017-03-14 1 2 Figurhänvisningarna i det här dokumentet hänvisar till figurerna i dokumenten: - Förslag till miljökonsekvensbeskrivning-
Läs merVad gör Länsstyrelsen?
Vad gör Länsstyrelsen? inom kust och hav Vattenförvaltningen 2015 Samråd: 1 november - 30 april VM och Lst bearbetar inkomna synpunkter. I VISS senast 30/8 2015 Komplettering av åtgärdsunderlag senast
Läs merAtt anlägga eller restaurera en våtmark
Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se
Läs merInventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013
2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra
Läs merMiljögifter i fisk från Västeråsfjärden
Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd
Läs merNaturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion
Läs merBiotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1. Sammanställning av inventerade områden fram till 2012
Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1 Sammanställning av inventerade områden fram till 2012 Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde
Läs merBevara Sommens nedströmslekande öring
1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande
Läs merSamrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun
Samrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun Nordmalings kommun och projektet ReBorN planerar att genomföra restaurering av flottledsrensade sträckor
Läs merrapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander
Läs merVattenkvalitet i Tornedalens vattenparlamentsområde
Regionalt höstmöte om vattenarbetet Vattenkvalitet i Tornedalens vattenparlamentsområde Inklusive Haparanda kust och skärgård Patrik Olofsson Länsstyrelsen i Norrbotten 2011-09-21 Bra att veta info - Begreppet
Läs merVattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden
Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd
Läs merRiktvärden och riktlinjer för utsläpp till dagvatten
Riktvärden och riktlinjer för utsläpp till dagvatten Syfte, tillämpning och erfarenheter Egna riktvärden - Varför då? Riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten syfte: skydda vattendragen
Läs merMörrumsån, Hur når vi målet god status?
Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen
Läs merÅby, Byske och Kåge vattenrådsområde
Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde - Översikt av väsentliga frågor - Ekologisk status i Bottenvikens vattendistrikt Sammanvägd bedömning av Näringsbelastning Försurning
Läs merSveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna
Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna Ideell naturvårds- och intresseorganisation 50 000 medlemmar Livskraftiga fiskbestånd i friska vatten Sportfiske är en av Sveriges viktigaste fritidsaktiviteter
Läs merNaturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16
Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats
Läs merPM F08 110 Metaller i vattenmossa
Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3
Läs merSläketäkt gynnar gäddlek
Släketäkt gynnar gäddlek LOVA-projekt Ett försök att förbättra lekmiljön för gädda Vattenrådet Snoderån Gotland 1 978-91-980886-2-5 2 Förord I miljösammanhang har myndigheter och experter under flera pår
Läs merSANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG
Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns
Läs merKraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand
Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand Syfte Ta fram förslag på miljökvalitetsnormer för de vattenförekomster som idag är utpekade som Kraftigt modifierade vatten på grund av vattenkraft.
Läs merProjektplan för Den levande Nyköpingsån
Projektplan för Den levande Nyköpingsån Foto: Storhusfallet vid högvattenflöde 1 maj 2010, flöde 100 m 3 per sekund. Bakgrund Nyköpingsån är en av södra Sveriges större vattendrag, den tar sin början vid
Läs merKommunalt ställningstagande
Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten
Läs merVattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde
Regionalt höstmöte om vattenarbetet Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde Inklusive Luleå kust och skärgård Patrik Olofsson Länsstyrelsen i Norrbotten 2011-09-16 Bra att veta info - Begreppet
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-07-03 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 2, april-juni 2017 Saneringsarbetet pågår fortfarande men är nu inne i en fas som huvudsakligen
Läs merKalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun
Verksamhetsberättelse år 2013 Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun 1 1 Omslagsbild. Storfiske på Kappsjön Foto Klas Johansson Verksamhetsberättelse Kalkningsverksamheten år 2013 Kalkspridning Totalt
Läs merFörslag på åtgärder i Hagbyån-Halltorpsån
2013-11-13 Förslag på åtgärder i Hagbyån-Halltorpsån ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se Åtgärdsförslag ID Namn och vattendrag Åtgärdstyp A Trottorps damm,
Läs merKommunen ställer krav på MIFO fas 2..? Nej, det händer normalt sett inte. Möjligen föreläggande..men inte enligt def. MIFO fas 2.
Graden av sanning utifrån en kvalificerad gissning - En granskning med facit i hand av några inventeringsobjekt med tillhörande undersökningar i Malmö kommun David Lalloo 28 feb 2008 Varför MIFO fas 2
Läs merMiljökonsekvensbeskrivning
Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning
Läs merVattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet
Läs merNybroån. Fiskevårdsteknik AB. Köpingebro. Ystad. Sjöbo. Tomelilla
Nybroån Sjöbo Tomelilla Köpingebro Ystad Fina förutsättningar Fallhöjd Flöde-kvalitet Belägenhet Fiskfauna höga värden Abborre, bäcknejonöga, elritsa, flodnejonöga?, gädda, id, lake?, sik?, skrubbskädda,
Läs merRestaurering av sjöar och vattendrag
Restaurering av sjöar och vattendrag Varför, var och hur restaurerar vi? Erik Årnfelt Erik.arnfelt@havochvatten.se Erik Årnfelt Hav och vatten +20 år på Länsstyrelsen Östergötland Hav sedan jan 2018 Biologisk
Läs merBeslut om utvidgat strandskydd i område Södra Nordmaling, Nordmalings kommun, Västerbottens län (2 bilagor)
Beslut 1(5) Beslut om utvidgat strandskydd i område Södra Nordmaling, Nordmalings kommun, s län (2 bilagor) Länsstyrelsens beslut Med stöd av 7 kap. 14 MB beslutar Länsstyrelsen att strandområdet Södra
Läs merAlterälvens VRO- Sjöar och vattendrag
Alterälvens VRO- Sjöar och vattendrag Alterälven, Aleån och Rosån Potentiella vattenförekomster 50 vattendrag (flödesordning >3) 30 sjöar >0,5 km2 inkl mindre sjöar om skyddade områden eller hotspots,
Läs merÄlginventering från flyg i Vebomarksområdet
Älginventering från flyg i Vebomarksområdet Februari 2007 1 Förord Denna älginventering från flyg har utförts på uppdrag av Länsstyrelsen Västerbotten. Inventeringen har utförts av Erics BioJobtjänst.
Läs merKiruna en stad i omvandling, hur påverkas p vattnet?
Kiruna en stad i omvandling, hur påverkas p vattnet? Kirunas läge 20 000 km 2 23 000 inv. 1,2 inv. / km 2 Omgivande vatten Vad är stadsomvandlingen? Kiruna samhälle år 1920 85 år senare LKABs brytning
Läs merSkydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE
Rastälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 11e4i, 11e3i, 11e3j, 11e2j & 11f2a Vattenförekomst: SE661195-145124 Kommun: Nora och Hällefors Vattendragsnummer: 122405 Inventeringsdatum: 10
Läs merNominering - Årets Miljösatsning Med checklista
Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Solviks Folkhögskola, projekt Ostviksfjärden Journalnummer:
Läs merRiktvärden och riktlinjer för utsläpp till dagvatten
Riktvärden och riktlinjer för utsläpp till dagvatten Syfte, tillämpning och erfarenheter Egna riktvärden - Varför då? Riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten syfte: skydda vattendragen
Läs merIsättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald
Isättrabäcken Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken- biotopvård för ökad biologisk mångfald Bakgrund Antalet rovfiskar minskar längst med kusten och påverkar ekologin i havet. När antalet
Läs merNATURRESERVAT OCH NATURA 2000
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med
Läs merSveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna
Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna 50 000 medlemmar Ideell naturvårds- och intresseorganisation Livskraftiga fiskbestånd i friska vatten Sportfiske är en av Sveriges viktigaste fritidsaktiviteter
Läs merUndersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn
Undersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn 2013-03-07 Dnr 2012-1750 1(6) Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Provtagning och analys... 2 Provtagning... 2 Analys...
Läs merBilaga 1:21 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:21 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Mellan Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Mellan Ljungans
Läs merReferensgruppsmöte JordSkog
Referensgruppsmöte JordSkog 2013-06-04 Upplägg - Kort genomgång av vattenförvaltningen och vad som är på gång under 2013-2014 - Ekologisk status - Ekologisk status och åtgärdsunderlag i Köpingsån Johan
Läs merÅtgärdsplan. Förklaring till förkortningar
4. Åtgärdsplan Åtgärdsplan De föreslagna åtgärderna som presenteras i programdelen är här sammanställda i tabeller som visar åtgärdsförslag fördelade efter ansvarsområde. Åtgärdsplanen fungerar som en
Läs merFel! Objekt kan inte skapas genom redigering av fältkoder.
Fel! Objekt kan inte skapas genom redigering av fältkoder. Fiskevårdsplan. Verksamhetsplan för Volgsjöns fiskevårdsområdesförening. Sida 1 Innehållsförteckning Flik 1 Sida 2 Sida 3 Inledning med kort efterföljande
Läs merHur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB
Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk Anders Sjölin Toxicon AB Definition Miljögift är ett samlingsnamn för sådana gifter som har en negativ inverkan på miljö
Läs merKronobergs Miljö. - Din framtid!
Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft
Läs merMiljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?
Miljöanpassning av vattenkraften Har vi de verktyg som behövs? Förutsättningar vattenkraft Årlig genomsnittsprod. 65 TWh av ca 165 totalt Även småskalig relevant, speciellt avseende effekttoppar i S. Sverige
Läs merÅsbro nya och gamla impregneringsplats Fiskundersökning i Tisaren
PM Åsbro nya och gamla impregneringsplats Fiskundersökning i Lantmäteriet, ordernummer 694932 Version 1.0 Sundsvall 2017-02-20 SGU , Askersunds kommun 2017-02-20 s 2 (8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...
Läs merInformation från Länsstyrelsen. Miljögifter Övergödning Nya VISS Marina direktivet Miljömål och åtgärder
Information från Länsstyrelsen Miljögifter Övergödning Nya VISS Marina direktivet Miljömål och åtgärder Miljögifter Miljögifter - Tidplan för klassningar Nationell påverkansanalys (GIS) A-, B- och C-anläggningar
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-04-04 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 1, januari-mars 2017 Saneringsarbetet är fortfarande i full gång, men även arbetet med återställning
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4, oktober-december 2016
Sid 1 (2) Landskrona 2017-01-18 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 4, oktober-december 2016 Saneringsarbetet är i full gång och har under sista kvartalet expanderat
Läs merVattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006
Vattenplan 2013 2021 Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006 Målet är att diskutera mål, möjliga åtgärder och förslag till utformning av den reviderade planen. I Eskilstuna vill vi ha ett
Läs merMOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 9 BILAGA 9
MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 214 Bilaga 9 BILAGA 9 år 214 219 MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 214 Bilaga 9 Metodik Under september 214 har abborre samlats in för analys av metaller och morfometriska
Läs merUppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö Uppsala Ackrediteringsnummer 1208 Sektionen för geokemi och hydrologi A000040-002 Biologiska
Läs merFörorenade områden- Tillsyn vid Miljökontoret i Uppsala. Camilla Lindholm
Förorenade områden- Tillsyn vid Miljökontoret i Uppsala Camilla Lindholm Föredragets innehåll Vad vi arbetar med i Uppsala Förutsättningarna i Uppsala Egeninitierad tillsyn Några exempel från tillsynen
Läs merSt Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)
Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO
Läs merReBorN - LIFE. Projektledare Tommy Vennman Roger Vallin. Teknisk koordinator Robert Ström. Laxförvaltning Stefan Larsson
ReBorN - LIFE Projektledare Tommy Vennman Roger Vallin Teknisk koordinator Robert Ström Laxförvaltning Stefan Larsson Varför ReBorN? - Gynnsam bevarandestatus inom Natura 2000-nätverket Aktuella Natura
Läs merBeslut om utvidgat strandskydd i område Jungfruviken-Korsörarna, Skellefteå kommun, Västerbottens län (2 bilagor)
Beslut 1(6) Beslut om utvidgat strandskydd i område Jungfruviken-Korsörarna, Skellefteå kommun, s län (2 bilagor) Länsstyrelsens beslut Med stöd av 7 kap. 14 MB beslutar Länsstyrelsen att strandområdet
Läs mer28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån
28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån 28/29 - Ume älv/hörnån Grad av episodförsurning Förekommer inte Obefintlig Mycket låg Låg Måttlig Kraftig Mycket kraftig Kalkade åtgärdsområden Åtgärdsområde Areal(ha)
Läs merKalkning och försurning i Jönköpings län
Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet
Läs mer08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun
Åtgärdsområde: ID: LJUH3 Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun 8STA63 8STA3571 76 MS78 NF44 465 93 1 86 2 79 Teckenförklaring Åtgärdsområde KEU vattenkemi kalkade
Läs merBILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun
BILAGA 1 1(6) Datum 2014-12-16 Samhällsbyggnad Naturvård Arvika kommun Glafsfjorden Karta 11-20 Glafsfjorden är en stor och långsträckt sjö som omfattar flera större vikar och ett antal öar. Sjön är relativt
Läs merMetaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9
ISBN nr: 1401-2448 R 2012:9 Foto: Peter Svenson Metaller i Vallgravsfisk 2011 Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning Miljöförvaltningen Karl Johansgatan
Läs merInventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga
24 Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga vattensamlingar inom utpekade sträckor. Samtliga
Läs merÖversiktlig redovisning av föroreningarnas utbredning
2009-12-14 BILAGA 13 Översiktlig redovisning av föroreningarnas utbredning Scharins industriområde (Fas 2) Christer Svensson Översiktlig redovisning av föroreningarnas utbredning 1 Inledning I dokumentet
Läs mer>> aktion : Mönsterås kommun
>> aktion : Mönsterås kommun del 3 Fallstudie Mönsterås kommun en expansiv del av Smålandskusten Mönsterås kommun är en kustkommun i östra Småland intill Kalmarsund och marknadsförs ofta som en kommun
Läs merHornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F
Hornån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen VattenInformationsSystem
Läs merTillägg till tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende strandskydd, LIS
1 (7) Landsbygdsutveckling i strandnära läge Tillägg till tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende strandskydd, LIS Robertsfors kommun, Västerbottens län GRANSKNINGSUTLÅTANDE Rubricerat förslag
Läs merStrandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson
Strandskydd och boende vid stranden Foto: Jana Andersson Vad är strandskydd? Sveriges stränder är en naturtillgång av mycket stort värde. Stränderna längs sjöar och vattendrag, liksom stränderna längs
Läs merSökanden. Fastighetsuppgifter där massor ska läggas ut. Utförare/entreprenör (om annan än sökande) Ansvarig för miljökontroll. Miljökontoret 1 (5)
Anmälan om användning av avfall för anläggningsändamål Användning av avfall (t.ex. schaktmassor) på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten om risken inte är mindre än ringa enligt
Läs merUnderlagsdokument till åtgärdsprogrammet
Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet Kapitel 1. Beskrivning av avrinningsområdet E. befolkning, andel jordbruk, utsläppskällor, värdefulla vatten Varför ser det ut så här? Kap. 2 Miljöproblem i ytvatten
Läs merAbborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05
Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket. Foto Lisa Lundstedt Metaller i insjöabborre Uppdaterad 211-12-5 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar
Läs merProvfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad
Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre Uppdaterad 2010-09-09 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar
Läs merStrandskyddet i Uppsala kommun
Strandskyddet i Uppsala kommun Strandpromenad vid Vårdsätra, Uppsala kommuns hemsida Tack vare strandskyddet har vi möjlighet att promenera längs stränderna, bada, fiska, åka skridskor och göra strandhugg
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Läs merBevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken
Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:
Läs merBiogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %
Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1
Läs merAreella näringar 191
Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om
Läs mer