OMVÄRLDSANALYS SÖDERHAMN OMVÄRLDSTRENDER SOM PÅVERKAR SÖDERHAMNS FRAMTID

Transkript

1 OMVÄRLDSANALYS SÖDERHAMN OMVÄRLDSTRENDER SOM PÅVERKAR SÖDERHAMNS FRAMTID

2

3 repo001.docx INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING GLOBALA MEGATRENDER DRIVER UTVECKLINGEN... 2 Globaliseringen... 2 Växande städer... 3 Från väst till öst... 3 Fler blir äldre... 4 Teknikutveckling skapar nya möjligheter... 4 Större och mindre på en gång... 5 Ett varmare och trängre klot... 5 Ökade spänningar... 6 Jag- och vi-samhället TRENDER SOM PÅVERKAR SÖDERHAMNS FRAMTID... 8 Sveriges befolkning växer, blir äldre och får större mångfald... 8 Allt färre ska försörja allt fler omfattande generationsskifte på arbetsmarknaden Urbanisering förstärker regionala skillnader och obalanser tillväxt i allt färre delar av landet Ökade klyftor och spänningar i samhället hot om ett ökat vi och dom-samhälle och 90-talisterna tillför både ny kompetens och nya krav på arbetslivet Fortsatt större arbetsmarknader vi pendlar alltmer En snabbt ökad automatisering, robotisering och digitalisering inte bara människans behov förändras utan också behovet av människan Utveckligen av Big Data öppnar för helt nya möjligheter och affärer men också nya risker som en krass konsekvens av ett uppkopplat samhälle Skifferrevolutionen - ett nytt energiparadigm med konsekvenser på flera plan? Klimatet förändras men påverkar inte Sverige dramatiskt de närmaste 20 åren Omstruktureringen inom skogsindustriella sektorn en trend som skapar nya affärsmöjligheter Besöksnäringen en växande näring med ökande konkurrens VÄGEN FRAMÅT... 31

4 repo03.docx INLEDNING Söderhamns kommun arbetar aktivt med en rad olika utvecklingsfrågor. För att bedriva ett framgångsrikt utvecklingsarbete behöver det ske i takt med omvärlden. Därför gav kommunen Sweco Strategy i uppdrag att beskriva Söderhamns position ur ett omvärldsperspektiv. Huvudsyftet med rapporten har varit att söka svara på vilka omvärldsfaktorer som påverkar Söderhamn i dag, men framför allt vilka omvärldsfaktorer som kommer att ha en stor påverkan på Söderhamn på längre sikt. Hur ser nuläget ut för kommunen och vilka är omvärldsförutsättningarna för det fortsatta arbetet? Det har inte ingått i omvärldsanalysen att föreslå insatser eller ta fram en handlingsplan det är ett arbete som kommer att göras av kommunen i det fortsatta arbetet. En kommun eller region har en mängd kvalitéer och resurser som ger den dess speciella prägel och särart såväl geografiska och natur-/klimatmässiga som samhälleliga. En analys av befintliga förutsättningar och företeelser blir emellertid svåröverskådlig om allt ska beaktas det gäller att fokusera på de mest relevanta faktorerna som påverkar Söderhamn som livsarena, affärsarena och besöksarena. Denna omvärldsanalys har tagits fram av Terese Strenger, Ulf Johansson och Erik Bergfors på Sweco Strategy under Cirka 15 intervjuer har genomförts med personer som har kunskaper och tankar kring viktiga omvärldsfrågor för Söderhamn. Omvärldsanalysen har också utgått från faktorer som erfarenhetsmässigt och med stöd i samhällsforskningen visat sig fånga en stor del av utvecklingsdynamiken. Det vill säga vad som avgör huruvida en region/kommun är konkurrenskraftig och i vilka avseenden den är det. Analysen bygger således på en omfattande litteraturgenomgång och sammanställning av relevant statistik. Arbetet med omvärldsanalysen inleddes med en kick off som samlade ett stort antal deltagare från kommunen. Urvalet av omvärldsfaktorer presenterades sedan i juni 2014 av Sweco Strategy för både tjänstemän och politiker i kommunen. Detta möjliggjorde en avstämning och förankring av analysen liksom att det gav tillfällig för diskussion och inspel i det fortsatta arbetet. I slutet av augusti genomförde Sweco en utbildningsdag för ett 40-tal kommunala tjänstemän i syfte att lägga grunden för det fortsatta utvecklingsarbetet. Omvärldsanalysen presenteras genom följande tre huvudkapitel: I nästa kapitel (kapitel 2) beskrivs inledningsvis ett antal övergripande globala trender och drivkrafter som både har en direkt påverkan på oss, men också indirekt genom att de i sin tur driver på andra trender och utvecklingsriktningar. De utgör en viktig inramning till hela omvärldsanalysen och ligger bakom många av de förändringar som kommer att påverka Söderhamn och dess framtida förutsättningar. För Söderhamn är det således viktigt att inte bara ha en vetskap om dessa trender och drivkrafter utan också att förmå att tolka hur de påverkar kommunen. I kapitel 3, har vi utifrån megatrenderna i kapitel 2 gått vidare och identifierat och konkretiserat ett antal nationella och internationella utvecklingstrender som bedöms ha eller kunna få stor betydelse och inverkan för Söderhamns utveckling, både på kort och längre sikt. I kapitel 4, beskrivs slutligen de omvärldstrender som Sweco bedömer har störst påverkan på kommunen och också de omvärldsfaktorer som Söderhamn har störst rådighet över. 1 (31)

5 repo001.docx GLOBALA MEGATRENDER DRIVER UTVECKLINGEN Omvärlden sätter begränsningar eller skapar nya möjligheter för orters och regioners utveckling. Att sätta in sin egen utveckling i ett omvärldsperspektiv är därför nödvändigt för att förstå hur trender och paradigmskiften kan komma att påverka den egna nationen, regionen eller kommunen. I arbetet med att ta fram en omvärldsanalys finns ofta en risk att fångas av händelser som kräver vår uppmärksamhet just nu och att samtidigt missa viktiga skeenden som för tillfället är mindre påträngande. Historien är full av missade signaler som sedan visat sig vara oerhört betydelsefulla. En av omvärldsanalysens största utmaningar är att se bortom tillfälliga flugor och ekonomiska (låg-)konjunkturer särskilt om analysen har en tidshorisont som siktar längre än ett år eller två. Att identifiera trender och nya paradigm i allmänhet räcker heller inte det gäller att försöka urskilja dem som är kritiska, i detta fall sådana som kan antas ha en påtaglig påverkan på Söderhamn på fem till tio års sikt. Vissa av dem behöver Söderhamn anpassa sig efter eller på annat sätt förhålla sig till de är svåra för en svensk kommun att göra något åt. Utfallet av andra kan Söderhamn på olika sätt påverka eller dra fördel av. I denna omvärldsanalys finns inslag av båda sorterna. Omvärldsanalysens viktigaste resultat är att den ökar medvetenheten bland beslutsfattare, företag och allmänhet om faktorer av betydelse för Söderhamns förutsättningar som plats att leva och verka på. Omvärldsanalysen är inte bara ett beslutsunderlag den bidrar till att förändra våra mentala bilder av världen och Söderhamn som plats i den. Globaliseringen Globaliseringen är inget nytt. En rad parallella processer under de senaste åren har drivit på internationaliseringen och bidragit till ett successivt större internationellt utbyte av varor och tjänster. Globaliseringen driver på utvecklingen mot en alltmer specialiserad ekonomi och ett ökat utbyte mellan länder och kontinenter. Med ITrevolutionen, nedrivningen av handelshinder och öppnandet av nya marknader har globaliseringen tagit ökad fart. Resultatet har blivit en snabb välståndsökning i flertalet av världens länder och andelen människor i världens utvecklingsländer som lever i fattigdom enligt FN:s definition har minskat från 40 % år 1981 till cirka 15 % idag. 2 (31)

6 repo03.docx Sverige har länge varit ett land vars industriella struktur gynnats av globaliseringen. Men globaliseringen bidrar också till en ökad konkurrens och därmed att kravet på regioners och nationers anpassning och omställningsförmåga ökar. Varje region i världen står inför uppgiften att erbjuda något unikt. Något som ger den en roll i det globala nätverkssamhället och gör den attraktiv för företag, besökare och invånare. Växande städer Urbaniseringen att vi bor och arbetar i allt större städer är en trend som pågått i århundraden. Trenden har under de senaste decennierna förstärkts. Städer är tillgängliga, deras utbud av en större och bredare arbetskraft och kreativa miljöer gör dem attraktiva för individer och företag. De har också en bättre utbyggd infrastruktur från gator och kollektivtrafik till bredband än mer glest bebodda områden. Den stora staden symboliserar livschanser och hopp om ett bättre liv för en stor del av världens befolkning inte minst bland yngre generationer och inte bara i utvecklingsländerna. Sedan några år bor för första gången mer än hälften av jordens befolkning i städer och koncentreringen av befolkning och tillväxt till allt större urbana centra bedöms fortgå. Om trettio år tror många forskare att upp till 70 % av världens befolkning kommer att vara bosatt i städer. Såväl erfarenheter som forskning visar att en hög befolkningstäthet och ett stort befolkningsunderlag vanligen gynnar ekonomisk tillväxt. Vi ser också en tendens mot framväxten av mer urbant präglade generationer, där tidigare generationers kopplingar till landsbygden inte lever kvar på samma självklara vis, vilket också förstärker den urbana livsformen som norm. Sverige tillhör, sett till andel av befolkningen som bor i städer, redan till de mest urbaniserade länderna i Europa. Mer än hälften av Sveriges totala inkomster kommer från storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö och deras andel ökar stadigt. Från väst till öst Globaliseringen avspeglas tydligt i världens ekonomiska geografi. När folkrika länder som Kina och Indien utvecklas mot mer moderna ekonomier innebär det att de blir både ekonomska och geopolitiska stormakter. För Sveriges del finns det redan tecken på en förflyttning av världshandeln från väst till öst. Europa är fortfarande den klart dominerande handelspartnern, men under de senaste tio åren har import- och exportandelen gentemot EU bara ökat svagt och för Europa som helhet har den varit oförändrad. Samtidigt ser vi att USA spelar en allt mindre roll för den svenska handeln, medan Brasilien, Ryssland, Indien och Kina stadigt 3 (31)

7 repo001.docx ökar sina andelar. År 2011 svarade BRIK-länderna för 10,4 % av Sveriges import, jämfört med 3,3 % för tio år sedan. Under samma period nära halverades vår export till USA och BRIK-länderna passerade tillsammans USA:s andel av den svenska exporten. Framförallt Kina och Indien kommer att spela en ökad roll i vårt ekonomiska utbyte med omvärlden. Förskjutningen från väst till öst kommer också att få effekter på framtida investeringsmönster och utvecklingen inom besöksnäringen. Fler blir äldre På ett par generationer har medellivslängden i Sverige ökat kraftigt och hälsoläget förbättrats radikalt. Den högre livslängden innebär att andelen äldre nu ökar snabbt. Fyrtiotalisternas intåg i pensionärslivet riskerar att medföra en explosiv ökning av kostnaderna för vård och omsorg även om de kommer att vara friska längre än gårdagens pensionärer. Genomförda beräkningar pekar på att om kostnaden per vårddag fortsätter att öka i samma takt som hittills så kan de totala kostnaderna för sjukvården komma att öka med nära tre gånger fram till år Utgifterna för äldreomsorgen väntas öka i minst samma omfattning. Därtill ska läggas att inom några år börjar befolkningen i förvärvsaktiv ålder att minska. Den offentliga sektorn står inför mycket stora utmaningar under de närmaste tjugo åren. Inte minst gäller detta förutsättningarna att finansiera olika offentliga tjänster via skattsedeln. I ett samhälle där variation, anpassning och valmöjligheter blir allt viktigare berörs också möjligheterna till ett för individen anpassat och tryggt boende. Hur väl samhället klarar att tillhandahålla dessa för morgondagens medborgare viktiga funktioner kommer att ha en stor betydelse för hur attraktiva städer och regioner kommer att uppfattas. Teknikutveckling skapar nya möjligheter Informations- och kommunikationstekniken (IKT) har under de senaste tio till femton åren skapat helt nya möjligheter. IKT-revolutionen innebär också att en allt större d el av våra liv och ekonomin utspelas virtuellt/på nätet. Vi står bara i början av denna utveckling. Om ytterligare tjugo år är samhället mycket mer virtuellt än idag, med intelligenta system som samspelar med oss i vardag och arbete. Redan idag är 3 miljarder människor och mer än tio gånger så många maskiner uppkopplade på Internet en utveckling som formligen har exploderat under de senaste åren. Internet möjliggör ett informationsutbyte som sprider kunskap och driver innovation på ett sätt som världen aldrig tidigare skådat. Framförallt inom styr och reglerteknik, liksom bioteknik, nanoteknik och neuroteknik kommer IKT att bidra till framsteg som var närmast otänkbara vid detta sekels början. Teknikutvecklingen kommer sannolikt att möjliggöra genombrott i utvecklingen av förebyggande mediciner mot folksjukdomar som diabetes, Alzheimers och hjärt- och kärlsjukdomar. Fler människor kommer att vara arbetsföra längre och få ett bättre liv. 4 (31)

8 repo03.docx Vi kommer att få ändrade möjligheter att bo och arbeta, där ännu fler yrken kommer att kunna vara i stort sett platsoberoende. När vi är uppkopplade var vi än befinner oss så kommer möten på distans att vara vardag snarare än ett undantag i företag och organisationer. Större och mindre på en gång Den nya ekonomiska geografi som växer fram påverkar också de lokala och regionala förutsättningarna för individer och företag. En generell slutsats är att ökad täthet skapar bättre möjligheter, en trend som tydligt avspeglas i de allt tätare integrerade storstadsregionerna. Resultatet blir ett rörligare samhälle, där tid och tillgänglighet blir en viktigare faktor än avstånd. På lokal och regional nivå ökar arbetspendlingen och på nationell och internationell nivå migration, turism, utlandsstudier, eller arbete i annat land. Världen blir samtidigt både större och mindre. Den ökade rörligheten för människor, varor, tjänster, information och kapital är den främsta drivkraften bakom omstruktureringen av näringslivet i Sverige, inom EU och globalt. När rörligheten ökar förstärks de faktorer som har en stor betydelse för en orts eller regions attraktivitet och ekonomiska utveckling. Ett större befolkningsunderlag leder med få undantag till högre lönesummor, en större närmarknad för företagen, ökade valmöjligheter för individen, en enklare matchning av arbetskraften mot företagens behov och ett större underlag för utbildning och forskning. En ökad tillgänglighet gör att företagen kommer närmare en större marknad och närmare sina konkurrenter och samarbetspartners. Företagen kan lättare bli en del av allt viktigare globala värdekedjor. En ökad tillgänglighet leder också till regionförstoring och ett större befolkningsunderlag. Platsens betydelse ökar i takt med rörligheten lokal attraktivitet blir en nyckel för att locka individer och företag. Ett varmare och trängre klot Jordens klimat har alltid varit föränderligt bara för år sedan avslutades den senaste istiden. Det var också då som vår civilisation tog sitt avstamp. Men medan tidigare klimatförändringar tycks ha berott på små variationer i jordens bana runt solen, så är allt fler forskare överens om att vi nu påbörjat en klimatförändring som huvudsakligen beror på mänsklig påverkan. Bara några graders högre medeltemperatur kommer att medföra allvarliga konsekvenser på kommande generationers livsförutsättningar. 5 (31)

9 repo001.docx Människans ekonomiska framsteg har dessutom i många andra avseenden haft en negativ påverkan på miljön i form av utsläpp, minskad biologisk mångfald och stora uttag av ändliga naturresurser. Om inget sker, så kommer vi redan år 2030 att behöva två jordklot för att uthålligt kunna försörja världens population på nuvarande standardnivå. Klimatförändringen kommer i allt högre grad att påverka frågor som utbyggnadsplanering, resurseffektivitet och investeringsbehov. Mycket talar också för att det globala konsumtionsutrymmet kommer att minska när det blir mer uppenbart att investeringar i omställning mot ett mer klimatanpassat samhälle är smartare än att ha skenande kostnader för att åtgärda allt större verkningar av klimatförändringen. Just nu verkar varken nationella eller globala politiska församlingar kunna hantera dessa för vår planet livsavgörande frågor. Mycket talar därför för att det är på lokal nivå och ute i företagen som den nödvändiga förändringen kommer att drivas på. Ökade spänningar Inte sedan andra världskriget har så många människor befunnit sig på flykt i världen, enligt flyktingorganet UNHCR. Varje år kommer tiotusentals människor från främst krigets Syrien och den hårdföra diktaturen i Eritrea till Sverige. Våren 2014 har präglats av att Ryssland ockuperat en del av Ukraina och rubbat den rådande säkerhetsordningen i Europa. Händelserna i Ukraina är ett av flera exempel på ökade sociala spänningar i samhällen runt om i världen. Under de senaste åren har media varit fyllda med rapporter om oroligheter, demonstrationer och folkresningar. Den arabiska våren, Occupy Wall Street, protester mot offentliga neddragningar i Grekland och Spanien, eller upplopp i svenska förorter är några exempel. Paradoxalt nog växer de ekonomiska klyftorna mellan olika befolkningsgrupper samtidigt som länder och världen som helhet blir rikare. Drivkraften bakom de ökade spänningarna är inte bara ökad ekonomiska klyftor. De sociala spänningarna ökar också när utanförskapet ökar på grund av strukturella omställningar i näringslivet eller svårigheter t ex för unga eller nyligen invandrade att komma in på arbetsmarknaden. Historiskt vet vi att i kölvattnet av ökade sociala spänningar följer ofta främlingsrädsla och en ökad risk för internationella konflikter. Jag- och vi-samhället Det postmoderna samhället innebär ett skifte från det trygga, säkra, konforma och förutsägbara till ett mer öppet och fritt samhälle där det mesta tycks möjligt och rådande konventioner utmanas. I det individualiserade samhället, drivet av globalisering och IKT med en ökad decentralisering, privatiseringar, avregleringspolitik, fler valmöjligheter osv., minskar politiska institutioners inflytande och det är svårt att hitta det gemensamma". Att förverkliga sig själv blir allt mer centralt för allt fler. Paradoxalt nog är den nya friheten för stora grupper i samhället samtidigt bara en chimär eftersom de har varken har resurserna eller förmågan att ta vara på 6 (31)

10 repo03.docx möjligheterna. Fortfarande finns också ett stort engagemang i enskilda frågor, ofta med stöd av nya kanaler som sociala media. Det politiska intresset i samhället är alltså inte mindre, men i individualismens anda väljer vi helst de delar som passar mig snarare än helheter som gynnar oss. Den ökade individualismen kommer att ställa stora krav på den offentliga sektorn. Det handlar då om allt från behov av mer individualiserade lösningar i kommunernas serviceutbud till större krav på transparens kring kvalitet och resultat. Troligen kommer också kraven på utbudsbredd att öka, vilket kan skapa konflikter mellan vad som ska finansieras via skattsedeln och via den egna plånboken. Inom t ex bostadssektorn kommer sannolikt kraven på speciallösningar att öka när olika grupper vill skräddarsy sitt boende utifrån det skede i livet de befinner sig. Risken för en ökad segregation mellan starka och svaga grupper i samhället är påtaglig. 7 (31)

11 repo001.docx TRENDER SOM PÅVERKAR SÖDERHAMNS FRAMTID I detta avsnitt beskrivs och analyseras sammantaget 12 identifierade utvecklingstrender med nationella och internationella utgångspunkter som vi bedömt kommer påverka Söderhamns framtid, men med olika styrka och skilda förutsättningar att styra och påverka utfallet. 1. Sveriges befolkning växer, blir äldre och får större mångfald. 2. Allt färre ska försörja allt fler omfattande generationsskifte på arbetsmarknaden. 3. Urbanisering förstärker regionala skillnader och obalanser tillväxt i allt färre delar av landet. 4. Ökade klyftor och spänningsar mellan grupper i samhället hot om ökat vi och dom-samhälle och 90-talister tillför både ny kompetens och nya krav på arbetslivet. 6. Fortsatt större arbetsmarknader vi pendlar alltmer. 7. Med snabbt ökad automatisering, robotisering och digitalisering förändras inte bara människans behov utan också behovet av människan. 8. Utvecklingen av Big Data öppnar för helt nya möjligheter och affärer men också nya risker som en konsekvens av ett uppkopplat samhälle 9. Skifferrevolution med konsekvenser på flera plan mot ett nytt energiparadigm? 10. Omstrukturering inom den skogsindustriella sektorn ett faktum som också driver nya affärsmöjligheter. 11. Klimatet förändras men inte så snabbt att det påverkar Sverige dramatiskt under de närmaste 20 åren. 12. Besöksnäringen en växande näring med ökad konkurrens. Sveriges befolkning växer, blir äldre och får större mångfald Sveriges befolkning ökar och närmar sig 10 miljoner invånare inom några år. Sedan början av 1970-talet har befolkningen ökat med nästan 1,5 miljoner. Ökningen beror till viss del på att fler föds än dör (positivt födelsenetto), men den stora förklaringsfaktorn är tillskott av invånare från andra länder. Sverige utan invandring skulle ha haft en mycket svag befolkningsutveckling och därmed betydligt sämre framtida förutsättningar ur ett kompetens- och försörjningsperspektiv. Dessutom bidrar även invandringen till en märkbar föryngring av befolkningen. I ett perspektiv där vi kommer att leva allt längre - vilket i sig är en positiv effekt av en lång och stark välfärdsutveckling kommer samtidigt tillgången till den yngre och arbetsföra kompetensen bli en av framtidens stora och avgörande utmaningar för de flesta av Europas länder och i hela västvärlden. Inom Europa ligger för närvarande födelsetalen på i genomsnitt 1,5 barn per kvinna, medan en stabil befolkningsutveckling behöver födelsetal på över 2. Bara i Sverige har andelen barn och unga upp till 24 år minskat med sex procentenheter under den senaste 30-.årsperioden, medan andelen över 65 år istället har ökat med fyra procentenheter. Det ökade välståndet har lett till att medellivsåldern har ökat med flera år. 8 (31)

12 repo03.docx Mycket talar för att denna utveckling kommer fortsätta och vissa experter menar att nästan hälften av dagens nyfödda kan komma att få uppleva sin 100-årsdag. Sammantaget går Sverige mot en framtid där befolkningen blir allt fler, med ursprung och erfarenheter från allt fler platser på jorden, samtidigt som vi lever längre och befolkningen som helhet blir allt äldre. Söderhamnsborna blir äldre I denna korta demografiska bakgrunds- och trendbeskrivning ligger flera av de stora framtidsutmaningar som Sverige som helhet och landets regioner och kommuner däribland Söderhamn - står inför. Här finns både stora sociala utmaningar, som att skapa ett samhälle där alla känner sig delaktiga och behövda, liksom utmaningen att klara att fylla de behov som finns på arbetsmarknaden. Utmaningar som måste hanteras för att vi fortsatt ska kunna finansiera ett väl utvecklat välfärdssystem. Befolkningspyramid för Söderhamn jämförelse mellan år 1970 och 2013 Källa: SCB Jämförelser mellan åren 1970 och 2013 för Söderhamns del visar en stor förändring på befolkningssammansättningen i kommunen. Från en relativt jämn befolkningssammansättning med ett stort antal invånare upp till 30 år 1970 till en befolkning med relativt få barnfamiljer samt många pensionärer drygt 40 år senare. Denna befolkningsstruktur påverkar givetvis utvecklingskraften och framtidstron i kommunen, samtidigt som många av dem vi intervjuat framhåller att det på senare år har skett en viss vitalisering i Söderhamn i samband med etableringen av H&M och ett par nya restauranger och caféer i centrum. Befolkningsstrukturen påverkar emellertid inte bara atmosfären i kommunen utan den ställer också krav på annan typ av boende och krav på förändringar i den kommunala servicen. Flerbostadshus byggda på 60- och 70 talet har exempelvis rivits ner samtidigt som kommunen planerar för byggandet av nya lägenheter i centrala, attraktiva lägen som i huvudsak efterfrågas av äldre. Kommunen har också eftersträvat att möjliggöra byggandet av småhus i strandnära läge för att locka fler barnfamiljer till Söderhamn. Strandskyd- 9 (31)

13 repo001.docx det har dock försvårat etablerandet av denna typ av boende. Att kommunen har relativt få barnfamiljer innebär också att antalet elever i grund- och gymnasieskolan minskar och en omdebatterad fråga har varit nedläggningar av skolor i mindre samhällen utanför tätorten. Ett vägval för framtiden är om Söderhamn ska vara en kommun som lockar äldre genom prisvärt och bra boende samt trevliga aktiviteter för den aktive pensionären eller om man ska sträva efter att vara en kommun som lockar invånare i alla åldrar. Allt färre ska försörja allt fler omfattande generationsskifte på arbetsmarknaden Sverige går nu in i en period där den arbetsföra befolkningen blir allt färre i förhållande till den samlade befolkningen - vilket kort sagt innebär att allt färre kommer bli tvungna att försörja allt fler. Enligt prognoser från Arbetsförmedlingen beräknas omkring 1,6 miljoner personer lämna arbetslivet av åldersskäl mellan åren , vilket är drygt fler åldersavgångar än motsvarande period Det innebär att för första gången i modern tid blir antalet nytillträdande ungdomar på arbetsmarknaden lägre än åldersavgångarna i Sverige. Det låga tillskottet av yrkesaktiv befolkning kommer framförallt lokalt att kunna skapa allvarliga konsekvenser för arbetsmarknadens funktion och enskilda kommuners ekonomi. Inträde på arbetsmarknaden I förhållande till åldersavgångar Fram till år 2025 beräknar Arbetsförmedlingen att endast tre av landets län Uppsala, Stockholm och Västra Götaland kommer att ha fler ungdomar som tillträder arbetsmarknaden än äldre som lämnar den. I Skåne beräknas ungefär lika många komma in på arbetsmarknaden som lämnar den. I övriga län kommer pensionsavgångarna på arbetsmarknaden vara större än tillträdet av unga. På kommunnivå liknar bilden i stort den för befolkningstillväxten, där endast storstadsregioner och större städer/högskoleorter beräknas få ett nettotillskott av arbetskraft, medan bristen förväntas bli påtaglig för mindre kommuner och glesbygdskommuner (vilket också kartan visar). En tydlig förändring som har skett de senaste decennierna är att ungas etablering på arbetsmarknaden sker allt senare. Detta till följd av att allt fler utbildar sig högre upp i åldrarna. Detta är en effekt av att allt fler yrken ställer allt högre krav på kompetens och formell utbildning. Konsekvensen är att etableringsåldern för ungdomar har höjts från omkring 23 år till 29 år på bara några få decennier. Om dessa trender håller i sig går vi mot en framtid där uppemot två tredjedelar av vår livstid går till att växa upp och utbilda oss för ett yrkesliv och för en allt längre pensionärstillvaro efter arbetslivet medan endast en dryg tredjedel av vårt liv tillbringas på arbetsmarknaden. Denna bild skiljer sig markant från hur verkligheten såg ut för bara tre, fyra decennier sedan. Om inga grundförutsättningar förändras radikalt så kommer detta att få stor inverkan på möjligheten att täcka 10 (31)

14 repo03.docx kommande kompetensbehov och förutsättningarna att finansiera de välfärdstjänster som framförallt utnyttjas under de två andra tredjedelarna av livet. Gapet mellan behov och utbud av arbetskraft som generationsskiftet skapar skulle kunna mildras genom en kombinaton av åtgärder som gör att fler är yrkesverksamma längre. Detta skulle kunna ske dels genom att yngre börjar arbeta tidigare, dels genom att de som befinner sig på arbetsmarknaden arbetar längre. Den största potentialen finns dock om vi lyckas få in dem i sysselsättning som idag står utanför arbetsmarknaden. Kartan på föregående sida visar att Söderhamn är tydligt drabbat av generationsskifte på arbetsmarknaden. Om inget oförutsett händer kommer endast en ung person att ersätta två till tre personer som lämnar arbetsmarknaden av åldersskäl under den närmaste tioårsperioden. Bristen på unga gör att kompetensmatchningen, det vill säga att arbetsgivare i framtiden kan hitta rätt kompetens, utgör en mycket viktig utvecklingsfråga för Söderhamn. Urbanisering förstärker regionala skillnader och obalanser tillväxt i allt färre delar av landet Befolkningstillväxten och befolkningssammansättning har en tydlig geografisk dimension, där den sedan länge pågående urbaniseringen förstärker obalanserna i olika delar av landet inte minst mellan snabbt växande storstäder och en allt glesare landsbygd. Flyttriktningen går mot storstadsregioner och större utbildningscentra, vars befolkning ökar starkt, samtidigt som omkring hälften av landets kommuner får en minskad befolkning och i vissa fall på lång sikt hotar att helt avfolkas. Det är också generellt yngre och välutbildade som väljer att flytta till städerna, vilket gör att den allmänna tendensen av en åldrande befolkning med lägre utbildningsnivå blir extra påtaglig i de delar av landet som får minskande invånartal. Även om utbildningsnivån generellt ökar och att omkring 25 procent räknas som högutbildade idag (mer än tre års högskolestudier), så är skillnaderna mycket stora mellan de kommuner som har lägst utbildningsnivå och de med högst utbildningsnivå (från 10 procent till 55 procent högutbildade). En växande befolkning med allt högre utbildningsnivå attraherar ett näringsliv och en arbetsmarknad med höga kompetensbehov. Ju fler högutbildade det finns på en ort, desto attraktivare blir den för de arbetsgivare som söker högutbildade. Ju fler arbetsgivare det finns som efterfrågar högutbildade, desto attraktivare blir en sådan plats för högutbildade. Dessa samband skapar en positiv, självförstärkande utvecklingsspiral, medan det omvänt blir allt svårare för minskande kommuner att attrahera såväl arbetsgivare som behöver högutbildade, som högutbildade personer. Konsekvensen blir att skillnaden mellan större och mindre orter riskerar att inte bara öka avseende befolkningsstorlek, utan också att förstärka skillnaderna i ortsprofilen avseende invånare och arbetsmarknad hos olika typer av kommuner och i olika delar av landet. Även om befolkningsstatistiken för enskilda år kan variera och visa på tendenser i annan riktning är den långsiktiga trenden mycket tydlig och det finns egentligen inget som pekar på någon strukturell förändring av dessa flyttmönster. Enligt statistik från Eurostat var Sverige dessutom det land i EU som hade den allra starkaste urbaniseringstrenden under stora delar av 2000-talet. 11 (31)

15 repo001.docx Större städer lockar, men Söderhamn har fördelar som bostadsort I likhet med majoriteten av arbetsmarknadsregionerna i landet, inte minst de befolkningsmässigt små och/eller industriellt präglade, har Söderhamn en negativ befolkningstrend. Den negativa befolkningsutvecklingen har dock avtagit på senare år, vilket till stor del beror på mottagandet av flyktingar. Om befolkningsutvecklingen kommer att fortsätta i samma takt som under den senaste tioårsperioden kommer befolkningen i Söderhamn år 2030 att uppgå till cirka invånare. Det vill säga en minskning med omkring invånare jämfört med I Gävleborgs län är det bara Gävle och Hudiksvall som har haft en positiv befolkningsutveckling sedan Indexerad befolkningsutveckling i Gävleborgs läns kommuner samt riket, index år 2003 Om vi tittar på vart Söderhamnsborna flyttade år 2013 dominerar Gävle och Stockholm stort. Däremot är antalet inflyttande och utflyttande lika många till och från andra stora städer som Uppsala och Göteborg. Inflyttningen till Söderhamn sker dock i huvudsak från andra kommuner i Gävleborgs län. Söderhamn har en starkare attraktivitet som boendeort än arbetsort. Kommunen anses, av dem vi intervjuat, vara en bra plats att växa upp i med en trygg uppväxtmiljö, god tillgänglighet till idrottshallar och nära till allt. Det finns ett rikt kultur- och föreningsliv och möjligheter till friluftsliv och naturupplevelser. Många lyfter också fram möjligheten till mycket prisvärt boende och en unik skärgård. Kan kommunen locka till sig fler invånare genom exempelvis billigare boende än Gävle med tanke på de goda pendlingsmöjligheterna dit? Kan kommunen locka exempelvis fler enmanskonsulter, som har en vana och en möjlighet att jobba från distans, men som vill ha närheten till fin natur och tillgång till en aktiv fritid? 12 (31)

16 repo03.docx Flyttrörelser till/från Söderhamn år 2013 Kommun Inflyttade från Utflyttade till Netto Gävle Stockholm Västerås Sandviken Sundsvall Eskilstuna Uppsala Ljusdal Göteborg Luleå Umeå Ovanåker Bollnäs Hudiksvall Ökade klyftor och spänningar i samhället hot om ett ökat vi och domsamhälle Samtidigt som Sverige alltjämt är ett av världens rikaste, mest öppna och välmående länder med en stark social sammanhållning ur ett internationellt perspektiv, så tenderar också skillnaderna mellan olika grupper i vårt samhälle att förstärkas. Med det skapas en ökad tudelning och spänning mellan dem som är med och aktivt medverkar och påverkar i samhället och på arbetsmarknaden, och dem som på olika sätt står utanför. Skälen bakom denna utveckling är många. En orsak är en direkt konsekvens av det faktum att vi lever i en allt mer globalt integrerad värld där tempot, konkurrensen och kraven i samhället som helhet och på enskilda individer ständigt skruvas upp. Ett tydligt tecken på detta är att de personer som blivit arbetslösa och inte lyckats ta sig tillbaka till ett arbete snabbt, får allt svårare att ta sig tillbaka in på arbetsmarkanden. Ett annat tecken är att ungdomar och vuxna utan fullständig gymnasieutbildning får allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Som lyfts fram tidigare är det en generell utmaning för Sverige som land att minska utanförskapet och att få så många invånare som möjligt att bli delaktiga i samhället. Utanförskapet innebär inte bara en stor social och ekonomisk kostnad eller personliga tragedier. Det sätter också stor press på samhället som helhet i ett läge där Sverige behöver betydligt fler som kan bidra till samhället och delta på arbetsmarknaden för att klara de kommande kompetensbehoven inom näringslivet och offentlig sektor. 13 (31)

17 repo001.docx Två växande grupper där tendenserna pekar mot ett ökat och i vissa fall mer cementerat utanförskap finns bland invånare med utländsk bakgrund och, i ökande grad, hos ungdomar generellt oavsett bakgrund. Arbetslösheten är generellt sett betydligt högre hos invånare med utländsk bakgrund. Samtidigt är det helt missvisande att betrakta invandrare som en enhet, då olikheterna mellan invandrargrupper i många fall är större än den mellan svenskar och invandrare. Trots detta är det ett faktum att invånare med utländsk bakgrund har betydligt svårare att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden än infödda svenskar. Orsakerna går inte att spåra endast i språkliga eller utbildningsmässiga motiv utan handlar tyvärr också om ovilja eller misstänksamhet att anställa personer från andra kulturer och med andra erfarenheter och kunskaper. En stor andel invandrare är både mer välutbildade och har mer relevant kompetens för den svenska arbetsmarknaden än svenskfödda. Samtidigt finns det statistik som visar att runt 60 procent av utländska akademiker som är sysselsatta i Sverige är överkvalificerade för sina yrken. Detta innebär inte bara ett slöseri med den enskildes kompetens utan också ett rent samhällsekonomiskt slöseri med samhällets resurser. Ungdomar med låg utbildningsnivå är, som sagt, den andra gruppen i samhället som riskerar ett ökat utanförskap. Kraven på formell utbildning hos unga för att kunna konkurrera om en plats på arbetsmarknaden har ökat tydligt från arbetsgivare i både offentlig och privat sektor. Domen för dem som inte fullföljer grundskola eller gymnasium har därmed blivit allt hårdare och gör att fler unga vuxna redan tidigt i livet riskerar att permanent hamna utanför arbetsmarknaden med allt vad det innebär av sociala spänningar och ekonomiska och sociala problem. De senaste åren har situationen i grundskolan uppmärksammats mycket. Där framträder framförallt två tydliga tenderser. Den ena är att skillnaderna i resultat mellan skolor och olika områden ökar. Den andra att skillnaderna i resultat mellan pojkar och flickor ökar. Pojkar har sämre resultat i grundskolan och det är betydligt fler pojkar än flickor som inte fullföljer sitt gymnasieval. Situationen är extra påtaglig för pojkar med utländsk bakgrund. Detta riskerar därmed att skapa ett dubbelt utanförskap i tidig ålder för en växande grupp ungdomar som inte klarar skolan och därmed inte kommer in i samhället och på arbetsmarknaden. Inom denna grupp finner vi dem som dras in i kriminalitet och droger, men det finns också en ökande grupp ungdomar som helt enkelt stannar hemma och som inte ser någon mening med varken skola eller arbete. Vissa trendspanare talar om denna växande grupp av 90-talisterna, oftast pojkar, som är uppvuxna med internet, gaming och sociala medier och tycker att det är fullt tillräckligt att leva sitt liv genom nätet. Även om det ännu är en liten minoritet som hamnar i denna situation av utanförskap är det en växande trend och utmaning som man behöver ta på stort allvar. Utanförskapet är tydligt i Söderhamn utbildning en allt viktigare fråga I Söderhamn förvärvsarbetar en mindre andel av invånarna med utländsk bakgrund jämfört med riket i övrigt. Det är 31 procentenheters skillnader i förvärvsfrekvens mellan invånare med svensk respektive utländsk bakgrund i Söderhamn. I riket i övrigt uppgår skillnaden till 24 procentenheter. I kommuner med generellt låg förvärvsfrekvens tenderar skillnaderna mellan invånare med svensk respektive utländsk bakgrund att vara större. Det finns dessutom anledning att tro att en relativt hög andel utrikesfödda Söderhamnsbor i åldern är nyanlända invandrare. Söderhamn har haft ett större genomsnittligt flyktingmottagande mellan åren än Sverige i genomsnitt. Landet som 14 (31)

18 repo03.docx helhet har under åren tagit emot i snitt 18 flyktingar per 1000 invånare. I Söderhamn har antalet flyktingar i genomsnitt uppgått till 35 stycken per 1000 invånare. 1 Förvärvsarbetande år (nattbefolkning) efter kön och födelseland, år 2012 Förra året sökte drygt personer asyl i Sverige, vilket är 24 procent fler än 2012 och dubbelt så många som Ökningen är främst en följd av kriget i Syrien, som nu är inne på sitt fjärde år, samt en konsekvens av förtryck och oroligheter i Eritrea. I Migrationsverkets prognos för 2014 och 2015 bedöms antalet asylsökande öka ytterligare till runt per år. Konflikten i Syrien och det upptrappade våldet i Irak förklarar en stor del av den fortsatta ökningen. Ett stort flyktingmottagande ställer stora krav på kommunen och dess invånare. Krav som kan vara svåra att leva upp till. Några av de intervjuade menar att det är av stor betydelse att det i Söderhamn skapas flera möteplatser mellan nyanlända och svenskfödda och att också kommunen ställer upp med bättre service för att ge råd och stöd till de nyanlända för att avlasta personal på skolan, i närbutiken eller på vårdcentralen, som får ta hand om många frågor som rör hur det svenska samhället fungerar generellt. Ett par av de intervjuade framhåller dock att kommunen har ansträngt sig för att skapa ett bra mottagande genom olika former av aktiviteter. Ungdomsarbetslösheten i Söderhamn, är liksom de flesta kommuner i Gävleborgs län, hög. Kundserviceföretaget Teleperformance har under många år varit en viktig arbetsgivare för unga på orten. Ett tungt bakslag kom dock i maj i år då företsaget varslade alla sina medarbetare (248 st.). Anledningen är att företagets kund, Tele2, flyttar sin kundservice till Karlskoga och Eskilstuna (31)

19 repo001.docx Kommunen har sedan ca 10 år satsat mycket på entreprenörskap i skolan som ett sätt att rusta eleverna inför framtidens krav och förändrade villkor på arbetsmarknaden. Denna satsning har också blivit uppmärksammad både nationellt och internationellt. Sedan hösten 2010 bedrivs också ett teknikcollege inom industri- och teknikprogrammet på Staffansgymnasiet. Flera av de intervjuade lyfter också fram betydelsen av att CFL finns i kommunen. Lärcentrumet skapar inte bara förutsättningar för fler att vidareutbilda sig utan anses också vara en viktig mötesplats där kompetensfrågor kan diskuteras. Verksamheten synliggör också betydeldsen av högre utbildning. Andel personer (18-24 år) som var öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd år 2012 En viktig framgångsfaktor för kommunen är att skapa goda förutsättningar för en god kvalitet i grund- och gymnasieskolan. I SKL:s sammanvägda resultat av hur väl kommunerna lyckas med sitt kunskapsuppdrag i grundskolan hamnar Söderhamn på 226:e plats av 289 kommuner i Sverige. 2 Flera av de intervjuade lyfter fram betydelsen av att kommunen arbetar kontinuerligt med kvalitetsutveckling i skolan. Detta är ju av stor betydelse för elevernas framtidsmöjligheter, men också viktigt för Söderhamns attraktivitet som bostadsort. Idag är det relativt enkelt för föräldrar att jämföra olika skolors och kommuners skolresultat. Samtidigt som oron för svenska elevers kunskapsutveckling har ökat. Detta sammantaget gör att skolornas kvalitet och elevernas studieresultat har blivit en viktigare parameter för barnfamiljer vid valet av bostadsort. 2 SKL Öppna jämförelser grundskola (31)

20 repo03.docx och 90-talisterna tillför både ny kompetens och nya krav på arbetslivet Den stora gruppen av ungdomar tar sig dock inte bara igenom utbildningssystemet utan de är också totalt sett betydligt mer välutbildade än den åldersgrupp som lämnar arbetsmarknaden under de närmaste åren. 80- och 90-talisterna är den första generationen som är uppvuxen i den digitala världen med internet och sociala medier. För dessa är det lika naturligt att ha sociala och professionella nätverk globalt som lokalt. De vet att det går att nå ut och påverka samhället genom organisationer eller individer på internet, vare sig det är via bloggande, co-fundinginitiativ eller Twitter. Det dröjer inte länge innan 80- och 90- talsgenerationerna utgör den största andelen av arbetskraften och en betydande andel av ledande befattningar på alla nivåer är födda något av dessa årtionden. En stor utmaning för dagens och kommande arbetsgivare, företag och organisationer - inte minst på orter bortom de större städernas dragningskraft handlar därför mycket om att skapa utrymme och förutsättningar för denna generation att tidigt vara med och utveckla och påverka. Annars är risken stor att de söker sig vidare, ofta i riktning mot större städer. Andel elever som påbörjar studier vid universitet eller högskola tre år efter avslutad gymnasieutbildning år 2011 Även om det finns stort behov av kompetensväxling och att nyanställa finns samtidigt ett växande hinder som ligger i att många företag och organisationer är så slimmade att de ställer krav på att nyanställda måste kunna leverera från start. Häri ligger också en stor utmaning för kommuner och framtida arbetsgivare att skapa bättre vägar för att kunna växla över ungas kunskap till användbar kompetens, om man vill behålla den unga generationen på orten. Många unga i Söderhamn vidareutbildar sig Söderhamn tillsammans med Gävle är de enda två kommunerna i Gävleborgs län som har en hög andel elever som påbörjat studier vid universitet eller högskola inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning. Det är ett intressant faktum med tanke på att utbildningsnivån i kommunen är lägre än Sverige i genomsnitt och föräldrarnas utbildningsbakgrund fortfarande har en avgörande betydelse för ungdomarnas studieval. I allmänhet har hälften av ungdomarna, som har föräldrar med eftergymnasial utbildning, påbörjat sina högskolestudier inom några år, medan endast 20 procent av unga med föräldrar som enbart har en förgymnasial utbildning läser vidare. I Söderhamn har man lyckats bryta detta mönster. Denna utveckling är givetvis mycket positiv för individen. Återstår att se 17 (31)

21 repo001.docx vad det kan betyda för Söderhamn framöver. Vart tar dessa ungdomar vägen och kan fler av dem både ha möjlighet och viljan att flytta tillbaka till Söderhamn senare i livet? Fortsatt större arbetsmarknader vi pendlar alltmer Att kunna ingå i större funktionella arbetsmarknadsregioner blir allt mer avgörande för kommuners attraktionskraft. Det skapar ökad möjlighet till matchning på den regionala arbetsmarknaden och ökar människors möjligheter att bo kvar på hemorten. Enbart under de senaste tio åren har pendlingen över kommungränser ökat med 20 %. Idag pendlar cirka 1,5 miljoner svenskar över en eller flera kommungränser. De senaste 20 åren har regionförstoringen främst skett kring storstadsregionerna och i södra Sverige. SCB delar in de svenska kommunerna i lokala arbetsmarknader (LA). De lokala arbetsmarknaderna är funktionella och förändras beroende på förändringar i pendlingsströmmarnas riktning och styrka. Mellan åren 1989 och 1999 minskade antalet lokala arbetsmarknader från 110 till 92. Tio år senare var antalet 75 och om tjugo år tyder mycket på att de är knappt 60. Cirka 15 % av arbetskraften i Sverige pendlar mer än en timme per dag till och från arbetet och den genomsnittliga restiden för arbetsresor är 39 minuter per dag. 3 I storstadsregionerna accepterar man längre pendlingstider än i övriga landet, vilket syns i den genomsnittliga restiden per resa. Det finns också en social dimension på pendlingen män pendlar mer och framförallt längre än kvinnor. Dessutom finns skillnader beträffande inkomst- och utbildningsnivå. Att fler kvinnor än män arbetar deltid har också en betydelse för detta mönster. Från ett individperspektiv innebär detta att vissa personer har tillgång till en större arbetsmarknad än andra även om de är bosatta på samma ort. Ökad pendling även för Söderhamnsborna? Pendlingsmöjligheterna till och från Söderhamn och Gävle är goda. Det tar ca 45 minuter med tåg och de pendlare vi har intervjuat menar att pendlingen fungerar utmärkt i form av antal avgångar och punktlighet. Förbindelserna ner mot Stockholm är generellt sett för långa för dagspendling (drygt två timmar enkel resa). Söderhamnsborna pendlar i lägre utsträckning än motsvarande regioncentra i Sverige. Ett par av de intervjuade anser dock att attityden till pendling har förändrats på senare år och att fler Söderhamnsbor är benägna att pendla längre till sina arbetsplatser. In- och utpendling sker framför allt med grannkommunerna Bollnäs, Gävle och Hudiksvall sju av tio pendlingsresor över kommungränsen sker mellan Söderhamn och dessa tre kommuner. Utpendlingen till kommuner i Stockholms län är förhållandevis hög. Var tionde utpendlingsresa går från Söderhamn till kommuner i Stockholms län. Att pendla med tåg till Uppsala respektive Sundsvall tar cirka 1 timmer och 45 minuter från Söderhamn. Detta är förvisso ganska långa restider, men utpendlingen till dessa kommuner ligger ändå på en förvånansvärt låg nivå, med tanke på kommunernas respektive storlek och arbetsmarknad. Knappt 4 procent av pendlingsresorna från Söderhamn går till Uppsala och Sundsvall. 3 SIKA, RES Den nationella resevaneundersökningen (2007) 18 (31)

22 repo03.docx Utpendling 2012; andel arbetsutpendlare i relation till antal nattsysselsatta Söderhamn verkar, tillsammans med flera andra kommuner samt Gävleborgs och Västernorrlands län, för att få dubbelspår på Ostkustbanan mellan Gävle och Härnösand. Med dubbelspår går det att köra fler tåg på kortare tid. Denna investering skulle givetvis kunna öppna upp för helt nya pendlingsmöjligheter och en vidgad arbetsmarknad för Söderhamn, liksom skapa bättre förutsättningar för företag att etablera sig på orten. Restiden till Sundsvall skulle exempelvis, enligt uppgift, kunna kortas till 40 minuter och restiden till Stockholm skulle nästan halveras. Den pendling som är möjlig med dagens infrastruktur innebär att Gävleborgs län i huvudsak utgör den arbetsmarknad som är tillgänglig för Söderhamnsborna. Denna närarbetsmarknaden, är dock relativt svag. Gävleborgs län har en märkbart högre arbetslöshet jämfört med närliggande län. Sedan 2005 har den genomsnittliga arbetslösheten endast under tre år varit lägre i Gävleborgs län jämfört med Västernorrlandslän och jämfört med Uppsalas och Stockholms län har arbetslösheten samtliga år varit högre i Gävleborgs län. En vidgad arbetsmarknad över länsgränsen för boende i Söderhamn förutsätter dock en bättre tåginfrastruktur. Andel arbetslösa av befolkningen år (AKU) uppdelat på Gävleborgs, Västernorrlands, Uppsalas och Stockholms län 19 (31)

23 repo001.docx En snabbt ökad automatisering, robotisering och digitalisering inte bara människans behov förändras utan också behovet av människan Teknik- och IKT-utvecklingen utgör en central pusselbit för att lösa stora framtida samhällsutmaningar och skapa bättre livsvillkor för fler människor. Men genom denna utveckling skapas också nya tillämpningar och nya produktionsprocesser, vilket påverkar olika branscher på olika sätt. I vissa sektorer kommer behovet av människor för att utföra arbetet stadigt att minska medan behoven av mänsklig arbetskraft ökar inom andra. Ny teknik förväntas exempelvis fortsätta att revolutionera möjligheterna inom hälso- och sjukvården genom kombinationer av informationsteknologiska, materialtekniska och biomedicinska framsteg. Idag skrivs höftleder ut på plats i 3D-skrivare och på sikt även hela organ. Möjligheterna till medicinsk övervakning och behandling i hemmet kommer att ta stora steg framåt och både minska behovet av vårdpersonal och vårdinstitutioner samtidigt som individens frihet och oberoende av att infinna sig på en viss plats en viss tid ökar. På samma sätt bidrar ny teknik för att lösa andra samhällsutmaningar som exempelvis att skapa ett mer miljömässigt hållbart samhälle genom utveckling inom miljöteknikområdet, effektivare energianvändning, mer miljövänliga och effektiva transporter, mer hållbar livsmedelsproduktion, smartare städer etc. Den andra, och minst lika revolutionerande, sidan av den tekniska utvecklingen är hur automatisering, robotisering och digitalisering förändrar processerna för utveckling, produktion och distribution av olika produkter och tjänster. Den traditionella tillverkningsprocessen har under lång tid varit uppbyggd utifrån att design, tillverkning, och sammanfogning ofta skett på olika platser utifrån kompetens och lönekostnader, och där logistik och transporter varit en central del i processen. Genom allt mer avancerade industrirobotar, automatiserade processer och 3D-skrivare kommer allt mer av arbetet med att tillverka och sätta samman produkter att kunna göras på ett ställe. Om mer kan tillverkas på samma plats i mer integrerade produktionskedjor kommer det också att förändra behovet av logistik och transporter framöver. På samma sätt har tjänstesektorn revolutionerats genom en ökad interaktion mellan kunder och leverantörer. Det kanske bästa exemplet är besöksnäringen. För bara för något decennium sedan var vi hänvisade till resebyråer och flygbolagskontor, medan de flesta paketerar sin egen resa idag och dessutom utvärderar den åt efterkommande besökare till samma hotell, restaurang eller plats. Den mest övergripande konsekvensen av den snabbt ökade robotiseringen, automatiseringen och digitalisering är dock att allt färre människor kommer att behövas inom stora yrkesektorer. Detta gäller inte bara inom tillverkningsindustrin utan är en växande realitet även inom andra områden som logistik, service och handel. Utifrån ett sysselsättningsperspektiv riskerar således dessa branscher inte att vara framtidsbranscher, vilket kommuner bör ha i åtanke när man planerar för markanvändning och kompetensförsörjning på längre sikt. En annan högst aktuell trend, men liknande koppling till IKT, är den snabba tekniska utvecklingen inom AI, Artificiell intelligens. Intelligenta robotar och hjälpmedel är inte längre bara science fiction utan allt mer en realitet. De kommer att vara ett viktigt framtida komplement till och även ersätta människor inom många branscher och yrken. Vård- och 20 (31)

24 repo03.docx omsorgssektorn utpekas som ett av de områden där vi inom en överskådlig framtid kommer att ha mänskliga robotar som utför tjänster istället för människor. Denna utvecklingstrend drivs på ytterligare i takt med en allt äldre befolkning och dess behov av vård och omsorg, samtidigt som tillgången på tillgänglig arbetskraft minskar. Vad kan då kombinationen av den tekniska utvecklingen inom automatisering, robotisering och AI komma att innebära för den framtida arbetsmarknaden? En inte allt för vild gissning är att det, rent numerärt, kommer att kunna mildra en del av den förväntade arbetskraftsbrist som Sverige och västvärlden går mot i takt med att allt färre ska försörja allt fler. Teknikutvecklingen innebär samtidigt i sig inte en lösning på matchningsproblematiken på arbetsmarknaden, som framförallt kommer att försvåra för många mindre kommuner att hitta rätt kompetens i framtiden. I den uppmärksammade forskningsrapporten The Future of Employment: How Susceptible Are Jobs to Computerisation? (Carl Benedikt Frey och Michael A Osborne) dras de möjliga konsekvenserna av denna utveckling ut betydligt längre. Utifrån en studie av 720 yrken i USA har de studerat i vilken utsträckning som arbetsuppgiften skulle kunna utföras lika väl eller ännu bättre genom datorer, automatisering, robotar osv. Man kom då fram till att inom 10 till 20 år så skulle en så stor andel som 47 procent (!) av alla jobb i USA kunna ersättas av robotar eller datorer. Samma undersökning har utförts av Näringslivets forskningsinstitut i Finland (Etla), som kom fram till att omkring en tredjedel av den finska arbetsmarknaden skulle kunna ersättas av maskiner. Bedömningen görs att samma villkor skulle gälla även för Sverige. I farozonen befinner sig huvudsakligen låglöneyrken som inte kräver högre utbildning. Man ser att automatiseringen ersätter allt mer personal inom tillverkningsindustrin och att robotar och digitala lösningar kommer att utgöra en snabbt ökad del också inom yrkesgrupper inom transport, logistik, service och försäljning. Vi ser redan exempel på det senare i den svenska vardagen. Där kassörskor har bytts ut mot butiksvärdar som hjälper oss att förstå hur vi själva slår in, packar och betalar för våra varor. Behov av fler unga som intresserar sig tekniska utbildningar Även om siffrorna ovan fortfarande bygger på hypoteser så finns det anledning att ta denna trend på stort allvar. Den nya tekniken tar bort enklare och monotona arbeten samtidigt som det kommer krävas arbetskraft inom nya områden som vi idag knappast ens kan fantisera om. Att de enklare jobben försvinner inom tillverkningsindustrin är i sig inget nytt. Skillnaden är att den ökade automatiseringen och robotiseringen sprider sig till fler branscher. Det är såldes de enklare jobben som försvinner medan de nya kräver allt högre kompetens. Under lång tid framöver kommer det att finnas ett skriande behov av matematiker, tekniker och personer med IKT-kompetens. En framtida utmaning är att kunna matcha ungdomars intressen, utbildning och yrkesval mot dessa framtida behov på arbetsmarknaden. Det innebär också att större insatser och fokus måste ligga på att få ungdomar att ta sig igenom grundskola och gymnasium för att inte riskera att hamna utanför arbetsmarknaden och i långvarigt utanförskap. 21 (31)

25 repo001.docx Utveckligen av Big Data öppnar för helt nya möjligheter och affärer men också nya risker som en krass konsekvens av ett uppkopplat samhälle På liknande sätt som sociala medier med Facebook, Twitter och liknande gav en ny dra matisk utveckling och användning av internet för ett antal år sedan, så kommer Big Data att bli nästa naturliga utvecklingssteg som följer i denna linje. 4 Men där den förra fyller nätet med information och drivs fram på individnivå, ligger drivkrafterna och möjligheterna i Big Data främst på organisations- och samhällsnivå och som handlar om att hantera och utnyttja all den information som finns och skapas på internet. Gränsen för möjligheterna eller konsekvenserna av Big Datas potential är långt ifrån klarlagda, men bedöms få ökad påverkan i näringsliv och på samhällsnivå bara inom de närmaste åren. Vad är då Big Data och hur kan det komma att användas? I korthet handlar det om att analysera och ta tillvara de digitala spår som vi mer eller mindre omedvetet lämnar efter oss på internet, via appar, sociala nätverk, de sökningar och transaktioner som vi gör etc. Dessa kan sedan användas i nästa steg för att också förutsäga våra framtida beteenden och ageranden, vilket kan användas i en mängd olika syften såväl kommersiellt som för ökad samhällsnytta. För att ge en bild av vilka kvantiteter dataspår som det handlar om kan vi utgå från att det redan idag finns omkring 2,3 miljarder internetanvändare i världen och omkring 10 miljarder enheter som är uppkopplade mot Internet. Bara på en dag laddar en miljard Facebook-medlemmar upp i ordningen 300 miljoner foton och gör 2,5 miljarder uppdateringar. Under de två senaste dagarna skapades det mer datainformation än det gjorde från livets början och fram till nu. För dem som kan hantera och analysera spår och information från hur deras målgrupper och kunder tänker och agerar finns givetvis enorma försteg mot de konkurrenter som inte kan det. På frågan hur Big Data kan användas är det enkla svaret att det redan sker och inom många områden. Ett klassiskt exempel på användning av Big Data är Googles översättningstjänst Google Translate som ändrade hela konceptet för hur översättning på internet fungerar. Big Data-analys bedöms få en allt mer central roll för den framtida utvecklingen inom såväl näringsliv som offentlig verksamhet. Svenska myndigheter och organisationer, liksom många svenska företag använder också redan avancerade verktyg, bland annat GIS för att hantera stora datamängder, vilket visar att Sverige generellt sett ligger i framkant. Ökad samhällsnytta, inom exempelvis sjukvården, är ett område där Big Data bedöms få stora effekter genom att förbättrad diagnostik och medicinering, baserat på samlad information som genereras från sjukhus runt om i världen. Det mest påtagliga hittills är annars hur Big Data används av företag inom konsumentmarknader för att läsa av kundbeteenden för att kunna fatta bättre beslut snabbare och säkrare, exempelvis för produktutveckling och marknadsföringsinsatser. Större butikskedjor, som amerikanska Walmart, analyserar exempelvis sina kundtransaktioner för att veta vilka varor som ska flyttas närmare kassorna. Ett annat känt exempel är 22 (31)

26 repo03.docx Netflix, som inför planeringen av den egna tv-serien House of Cards använde kunskap om sina kunders preferenser för att välja skådespelare och regissör. Ett helt annat område som lyfts fram är logistik och transportsektorn där man ser en stora möjligheter i att koordinera digital information om infrastruktur, gods, fordon och affärsprocesser. Utmaningen ligger bl. a. i att få olika sorters data från olika leverantörer och från olika platser att integreras och användas i nya affärs- och driftmodeller. Rent konkret kan det handla om att på rätt sätt kunna använda information om köerna på E6:an genom Twitter, SMHI:s rapport om vägunderlag, vilka tider en omlastningscentral är öppen, med hur länge det värmekänsliga godset kan ligga lastat i transporten. Utvecklingen sker snabbt och skapar många möjligheter men väcker också frågor kring etik och moral och var gränsen går för individens integritet. Teknik som är intressant på individnivå kan snabbt bli samhällsintresse på Big Data-nivå. Detta förstärks ytterligare av en utveckling där alltfler prylar förses med sensorer och internetuppkoppling - en trend som brukar kallas the internet of things. Exempel på detta är armband som mäter aktivitetsnivå och kroppslig status. För individen kan de vara bra hjälpmedel för att skapa sundare vanor, men ihopkopplat på Big Data-nivå kan man samtidigt göra geografiska kartor över var folk rör sig, hur folk mår i olika delar av städer och länder vid olika tidpunkter. Mycket av de data som samlas in av Facebook, Google, CIA med flera finns det idag ingen omedelbar användning för. Men sparas informationen på obestämd tid så kan möjligheter uppstå och nya värden skapas. De som är optimister ser ingen begränsning och tror att Big Data kommer vara ett viktigt hjälpmedel i samhällsutvecklingen för att minska klimatförändringar, sjukdomar och skapa ökad tillväxt och välfärd. De som är mer skeptiska talar om faran om att vi nu rör oss bort från kausala förklaringsmodeller mot att i stället förlita oss på statistiskt belagda samband utan att lägga vikt vid att förstå orsak och verkan. På kort sikt i Sverige för företag, myndigheter och organisationer handlar det dock först och främst om att förstå och förhålla sig till vad Big Data innebär och skaffa kunskap och strategier för om och hur det ska användas. Konsumentföretagen ligger i fronten, genom bl a Coop och ICA, men den tillverkande industrin använder också Big Data allt mer som affärsdrivande teknik för att förbättra beslutsfattande och effektivisera affärsmodeller. Det viktiga är således inte att satsa, utan att förhålla sig till trenden Big Data: vad det betyder för vår verksamhet, våra partner, leverantörer och kunder? 23 (31)

27 repo001.docx Skifferrevolutionen - ett nytt energiparadigm med konsekvenser på flera plan? Den stora utvinningen i USA, av främst skiffergas, genom s.k. fracking har på kort tid kommit att påverka såväl den energipolitiska agendan som klimatfrågan globalt. Alltfler ser att skiffergasen kommer att kunna utvinnas i så stor utsträckning i världen att den bedöms påverka och rita om den globala energikartan. På bara några få år har USAs produktion av skiffergas ökat mångfalt och landet är i dag världens största producent av skiffergas. Under 2014 väntas USA gå om Ryssland som världens största gasproducent och till år 2020 bedöms landet också bli världens största producent av olja. Stora skifferreserver finns även i flera andra länder som Polen och Kina. Detta innebär inte bara att USA blir självförsörjande på energi utan också att västvärldens beroende av olja från Mellanöstern på sikt minskar kraftigt, vilket kan få stora geopolitiska konsekvenser. Enligt beräkningar från den amerikanska energiinformationsmyndigheten, EIA, räcker tillgången på naturgas (konventionell och skiffergas) i USA för utvinning under de närmaste hundra åren. 5 USA bedöms redan år 2020 vara en viktig exportör av flytande gas, men däremot fortsatt importberoende när det gäller olja. Gaspriserna i USA är inte kopplade till oljepriset, vilket gör att landets industri direkt får lägre energikostnader. Detta skapar i sin tur bättre förutsättningar för industriell produktion i USA. Exempelvis har den petrokemiska industrin ökat stort i USA sedan energipriset minskat till en tredjedel av vad konkurrenterna i Europa och Japan betalat. En annan konsekvens är också att det lägre gaspriset har snabbat på en övergång från kol till gas vilket minskat koldioxidutsläppen med omkring tio procent (åren ). Samtidigt som det inneburit att kolexporten från USA till Europa fördubblats under samma period. De pressade gaspriserna kommer också att sätta stor press på Ryssland och dess exportmonopol Gazprom, vars handel bygger på långa kontrakt och där priserna är kopplade till den fortsatt dyra oljan. Tillgången på skiffergas finns, som sagt, inte bara i USA. Landet har dock ett tidsmässigt försprång pådrivet av statliga satsningar och teknikutveckling, men också gynnsam lagstiftning och ett glesbefolkat land med lägre känslighet för miljöpåverkan. Undersökningar visar på omfattande skifferresurser runtom i världen, vilket med all sannolikhet innebär att utvinningen står inför en global boom under de kommande två decennierna. Stora skiffergasförekomster finns bl. a. i Kina, Ryssland, Europa men också i länder som Australien, Argentina och Algeriet. Europa som helhet har dock sämre geologiska förutsättningar för lönsam skiffergasproduktion än USA och en tätare befolkningsstruktur. I Polen finns dock så pass stora tillgångar att en storskalig exploatering teoretiskt bedöms kunna försörja EU:s energibehov under 20 till 60 år. Med den oroande politiska utvecklingen i Ryssland ökar också Europas motiv att bryta sitt stora ryska gasberoende. Samtidigt ses Europas höga befolkningstäthet och större miljömässiga känslighet kunna utgöra stora hinder för en mer omfattande exploatering. På motsvarande sätt står Kina i startgroparna med en omfattande utvinning för att minska sitt stora importberoende. Ett hinder för Kinas 5 Roberto F Aguilera och Marian Radetzki. Ekonomisk debatt nr (31)