ÖRNSKÖLDSVIK. Omvärldsanalys 2014

Transkript

1 ÖRNSKÖLDSVIK Omvärldsanalys 2014 den 1 juni 2014

2 ÖRNSKÖLDSVIK OMVÄRLDSANALYS 2014 Innehåll INLEDNING BAKGRUND GLOBALA MEGATRENDER DRIVER UTVECKLINGEN TRENDER SOM PÅVERKAR ÖRNSKÖLDSVIKS FRAMTID ÖRNSKÖLDSVIKS FÖRUTSÄTTNINGAR OCH UTMANINGAR LIVSARENAN EN PLATS ATT BO, LEVA OCH VERKA I AFFÄRSARENAN EN PLATS FÖR FÖRNYELSE OCH KONKURRENSKRAFTIGT NÄRINGSLIV BESÖKSARENAN EN PLATS SOM LOCKAR TILL BESÖK FRÅN NÄR OCH FJÄRRAN ÖRNSKÖLDSVIK I VÄRLDEN - EN PLATS MED HÖG TILLGÄNGLIGHET ÖRNSKÖLDSVIKS UTMANINGAR I SAMMANFATTNING

3 Inledning Örnsköldsviks kommun arbetar aktivt med en rad olika utvecklingsfrågor. Näringsliv och offentlig sektor har länge samverkat i detta arbete, först inom ramen för Vision 2008 och just nu inom ramen för Världsklass Sedan projektstarten har Världsklass 2015 drivit utvecklingsarbetet med visionen att Örnsköldsvik ska vara en kommun av världsklass att leva i, arbeta i och att besöka. Arbetssättet har varit brett och inkluderande. Viktiga ingredienser har varit att hitta ett fungerande samarbete, dialog, gemensamma beslut och gemensamt genomförande mellan näringslivets aktörer och de offentliga organisationerna. Denna omvärldsanalys har tagits fram av Olof Linde, Terese Strenger, Stefan Wing och Ulf Johansson vid Sweco Strategy AB under våren och försommaren Arbetet har, på samma sätt som hela arbetet med Världsklass 2015, skett i en process där intentionen har varit att involvera en mängd aktörer både i samtalet kring omvärldens påverkan på Örnsköldsvik och beskrivningen och analysen av Örnsköldsviks befintliga position och särart. Detta för att få input till beskrivningen/ analysen och för att förankra den verklighetsbeskrivning som förs fram. Ett trettiotal intervjuer har genomförts med personer som har kunskaper och tankar kring viktiga omvärldsfrågor och Örnsköldsvik. Sweco Strategy har även genomfört en workshop i Stockholm med personer med nationella och internationella perspektiv. Dessutom har vi haft möte med styrelsen för Världsklass 2015 och då även inbjudit företrädare för lokala media att delta i ett samtal kring Örnsköldsviks framtid. Sweco Strategy har därtill tagit del av ett omfattande material av befintliga rapporter, faktauppgifter och statistik kring Örnsköldsvik som är av relevans för beskrivningen och analysen. Som ett avslutande led i att kommunicera och kvalitetssäkra resultaten från omvärdsanalysen har även en särskild omvärldsdag genomförts i Örnsköldsvik, där ett 80-tal inbjudna från kommunen, organisationer och näringsliv fick möjlighet att diskutera och bidra till analysen om Örnsköldsviks framtidsutmaningar. Resultatet av det samlade processen presenteras i denna rapport som lägger fokus på Örnsköldsvik som livs-, affärs- och besöksarena, med beaktande av det nationella och internationella sammanhanget, samt i förhållande till relevanta omvärldsförhållanden och trender. Stockholm i juni

4 1. Bakgrund För att bedriva ett framgångsrikt utvecklingsarbete behöver det ske i takt med omvärlden. I den SWOT-analys som Sweco Eurofutures gjorde för Örnsköldsviks kommun under hösten konstaterades bland annat att krafterna mot centralisering och koncentration är mycket starka nationellt och globalt. En mindre region, som Örnsköldsvik, måste därför kontinuerligt jobba smartare, vara mer kreativ och arbeta hårdare med sin utveckling än en större för att regionen ska vara framgångsrik och växa på lång sikt. En mindre region måste därmed också för att klara sig bra i den ökade konkurrensen kontinuerligt springa fortare i sitt utvecklingsarbete än en större. I rapporten lyftes samtidigt fram att Örnsköldsvik befann sig i en positiv spiral, där inte minst stora förhoppningar fanns på effekter från den kommande Botniabanan. För Örnsköldsviks del innebär detta bl.a. att tillväxtfrågorna aldrig blir klara. Om en uthållig tillväxt ska skapas handlar det hela tiden om att hitta nästa utmaning och att ständigt trimma alla system i det lokala utvecklingsmaskineriet. Styrelsen i Världsklass 2015 gav under senhösten 2013 Sweco Strategy i uppdrag att ta fram en uppdaterad omvärldsanalys för att beskriva Örnsköldsviks position ur ett omvärldsperspektiv. Syftet är att ge styrelsen i Världsklass 2015 ett genomarbetat underlag som grund för det fortsatta utvecklingsarbetet. Den analys som redovisas i denna rapport speglar både ett kortsiktigt perspektiv (5 år) och ett långsiktigt perspektiv ( 10 år). Med Örnsköldsvik avses i denna omvärldsanalys inte bara den kommunala organisationen utan angreppssättet är brett företag, boendemiljöer, ungdomsfrågor, integration osv. är viktiga delar av de lokala tillväxtförutsättningarna som helt eller delvis ligger utanför kommunens organisation. Genom en bred ansats är tanken att arbetet inom världsklass 2015 som också har ett brett angreppssätt på utvecklingsfrågor ska kunna speglas i analysen. Hur ser nuläget ut och vilka är omvärldsförutsättningarna för det fortsatta arbetet? Omvärldsanalysen för Örnsköldsvik kan därför liknas vid en karta, som hjälper beslutsfattare i kommunen och näringslivet att tillsammans navigera rätt på färden in i framtiden. För detta ändamål behöver det nära, detaljrika perspektivet kombineras med det stora, övergripande. Man måste både veta hur den närmaste omgivningen ser ut och hur den förhåller sig till världen runtomkring. För att förstå möjligheter, utmaningar och hot i det lilla måste det finnas en insikt om viktiga förändringar och skeenden i det stora. En kommun eller region har en mängd kvalitéer och resurser som ger den dess speciella prägel och särart såväl geografiska och natur-/klimatmässiga som samhällsmässiga. En analys av befintliga förutsättningar och företeelser blir emellertid svåröverskådlig om allt ska beaktas det gäller att fokusera på de mest relevanta faktorerna. Vi har i 2014 års omvärldsanalys valt att utgå från faktorer som erfarenhetsmässigt och med stöd i samhällsforskningen visat sig fånga en stor del av utvecklingsdynamiken vad som avgör huruvida en region/kommun är konkurrenskraftig och i vilka avseenden den är det: Förutsättningar för livskvalitet och attraktion på individnivå Ekonomisk specialisering/diversifiering Tillgång till kompetens och kunnande Förmåga till kreativitet och innovation Förutsättningar för utvecklande/utnyttjande av skal- och breddfördelar Tillgänglighet/nåbarhet 1 Sweco Eurofutures, SWOT-analys hållbar tillväxt i Örnsköldsviks kommun (2009) 3

5 Faktorerna skär in i och överlappar varandra, men de är samtliga av stor betydelse och utgör i grunden olika infallsvinklar på den lokala och regionala utvecklingsdynamiken. Det går med andra ord inte att rangordna dem inbördes, utan var och en av dem representerar en kritisk egenskap i byggandet av en stark och välmående kommun. Faktorerna har därefter tolkats utifrån deras betydelse för Örnsköldsvik ur ett omvärldsperspektiv som livsarena, affärsarena, besöksarena och från tillgänglighetssynpunkt. De formuleras avslutningsvis i form av utmaningar för Örnsköldsvik i det fortsatta utvecklingsarbetet. Det har inte ingått i omvärldsanalysarbetet att föreslå insatser eller ta fram en handlingsplan det är ett arbete som kommer att göras av styrelsen i Världsklass 2015 tillsammans med olika offentliga och privata lokala, regionala och nationella aktörer. Omvärldsanalysen presenteras genom följande tre huvudkapitel: I nästa kapitel (kapitel 2) beskrivs inledningsvis ett antal övergripande globala trender och drivkrafter som både har en direkt påverkan på oss, men också indirekt genom att de i sin tur driver på andra trender och utvecklingsriktningar. De utgör en viktig inramning till hela omvärldsanalysen och ligger bakom många av de förändringar som kommer att påverka Örnsköldsvik och dess framtida förutsättningar. För Örnsköldsvik är det således viktigt att inte bara ha en vetskap om dessa trender och drivkrafter utan också att förmå att tolka hur de påverkar kommunen. I kapitel 3, har vi utifrån megatrenderna i kapitel 2 gått vidare och identifierat och konkretiserat ett antal nationella och internationella utvecklingstrender som bedöms ha eller kunna få stor betydelse och inverkan för Örnsköldsviks utveckling, både på kort och längre sikt. I kapitel 4, kopplas slutligen Örnsköldsviks nuläge och förutsättningar som Livsarena, Affärsarena, Besöksarena, och Plats i Världen, ihop med de identifierade och analyserade omvärldsfaktorerna och utvecklingstrenderna. Analysen mynnar ut i ett antal större utmaningar för Örnsköldsvik. Utmaningar som på olika sätt måste hanteras inför framtiden i det fortsatta utvecklingsarbetet. 4

6 2. Globala megatrender driver utvecklingen En fluga gör ingen trend Omvärlden sätter begränsningar eller skapar nya möjligheter för orters och regioners utveckling. Att sätta in sin egen utveckling i ett omvärldsperspektiv är därför nödvändigt för att förstå hur trender och paradigmskiften kan komma att påverka den egna nationen, regionen eller kommunen. Örnsköldsvik kommun är en kommun med ett högt omvärldsberoende, där stora delar av näringslivet är direkt eller indirekt beroende av skeenden i omvärlden. I arbetet med att ta fram en omvärldsanalys finns ofta en risk att fångas av händelser som kräver vår uppmärksamhet just nu och att samtidigt missa viktiga skeenden som för tillfället är mindre påträngande. Historien är full av missade signaler som sedan visat sig vara oerhört betydelsefulla. En av omvärldsanalysens största utmaningar är att se bortom tillfälliga flugor och ekonomiska (låg-)konjunkturer särskilt om analysen har en tidshorisont som siktar längre än ett år eller två. Att identifiera trender och nya paradigm i allmänhet räcker heller inte det gäller att försöka urskilja dem som är kritiska, i detta fall sådana som kan antas ha en påtaglig påverkan på Örnsköldsvik på fem till tio års sikt. Vissa av dem behöver Örnsköldsvik anpassa sig efter eller på annat sätt förhålla sig till de är svåra för en svensk kommun att göra något åt. Utfallet av andra kan Örnsköldsvik på olika sätt påverka eller dra fördel av. I denna omvärldsanalys finns inslag av båda sorterna. Omvärldsanalysens viktigaste resultat är att den ökar medvetenheten bland beslutsfattare, företag och allmänhet om faktorer av betydelse för Örnsköldsviks förutsättningar som plats att leva och verka på. Omvärldsanalysen är inte bara ett beslutsunderlag den bidrar till att förändra våra mentala bilder av världen och Örnsköldsvik som plats i den. Tio megatrender som påverkar oss Globaliseringen Globaliseringen är inget nytt. En rad parallella processer under de senaste åren har drivit på internationaliseringen och bidragit till ett successivt större internationellt utbyte av varor och tjänster. Globaliseringen driver på utvecklingen mot en alltmer specialiserad ekonomi och ett ökat utbyte mellan länder och kontinenter. Med IT-revolutionen, nedrivningen av handelshinder och öppnandet av nya marknader har globaliseringen tagit ökad fart. Resultatet har blivit en snabb välståndsökning i flertalet av världens länder och andelen människor i världens utvecklingsländer som lever i fattigdom enligt FN:s definition har minskat från 40 % år 1981 till cirka 15 % idag. Sverige har länge varit ett land vars industriella struktur gynnats av globaliseringen. Men globaliseringen bidrar också till en ökad konkurrens och därmed att kravet på regioners och nationers anpassning och omställningsförmåga ökar. Med globaliseringen följer en ökad vertikal specialisering i alla branscher. Svenska regionala kluster tävlar i allt högre grad med andra regioner runt om i världen med motsvarande specialiteter. 5

7 Varje region i världen står inför uppgiften att erbjuda något unikt. Något som ger den en roll i det globala nätverkssamhället och gör den attraktiv för företag, besökare och invånare. Regioners funktionalitet och tillgänglighet spelar i detta sammanhang en betydande roll för företagens konkurrenskraft. För detta krävs, förutom goda kommunikationer, ett väl fungerande regionalt innovationssystem, som är byggt på ett nära samspel mellan näringsliv, akademi och offentlig sektor. Växande städer Urbaniseringen att vi bor och arbetar i allt större städer är en trend som pågått i århundraden. Trenden har under de senaste decennierna förstärkts. Städer är tillgängliga, deras utbud av en större och bredare arbetskraft och kreativa miljöer gör dem attraktiva för individer och företag. De har också en bättre utbyggd infrastruktur från gator och kollektivtrafik till bredband än mer glest bebodda områden. Den stora staden symboliserar livschanser och hopp om ett bättre liv för en stor del av världens befolkning inte minst bland yngre generationer och inte bara i utvecklingsländerna. Sedan några år bor för första gången mer än hälften av jordens befolkning i städer och polariseringen av befolkning och tillväxt till allt större urbana centra bedöms fortgå. Om trettio år tror många forskare att upp till 70 % av världens befolkning kommer att vara bosatt i städer. Världens städer förväntas växa i storlek lika mycket under de kommande 30 åren som de vuxit hittills sedan städer första gången bildades. Såväl erfarenheter som forskning visar att en hög befolkningstäthet och ett stort befolkningsunderlag vanligen gynnar ekonomisk tillväxt. Vi ser också en tendens mot framväxten av mer urbant präglade generationer, där tidigare generationers kopplingar till landsbygden inte lever kvar på samma självklara vis, vilket också förstärker den urbana livsformen som norm. Sverige tillhör, sett till andel av befolkningen som bor i städer, redan till de mest urbaniserade länderna i Europa. Mer än hälften av Sveriges totala inkomster kommer från storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö och deras andel ökar stadigt. Från väst till öst Globaliseringen avspeglas tydligt i världens ekonomiska geografi. Under detta århundrade kommer Asien, med Kina som dominerande spelare, återigen att ta ledande roller på den globala arenan. Men även länder som Brasilien och delar av den afrikanska kontinenten kommer att bli mer synliga. När folkrika länder som Kina eller Indien utvecklas mot mer moderna ekonomier innebär det också att de blir både ekonomiska och geopolitiska stormakter. För Sveriges del finns det redan tecken på en förflyttning av världshandeln från väst till öst. Europa är fortfarande den klart dominerande handelspartnern, men under de senaste tio åren har import- och exportandelen gentemot EU bara ökat svagt och för Europa som helhet har den varit oförändrad. Samtidigt ser vi hur handelsutbytet med Storbritannien minskat mest (med nära en tredjedel under de senaste tio åren) och att USA spelar en allt mindre roll för den svenska handeln, medan Brasilien, Ryssland, Indien och Kina stadigt ökar sina andelar. År 2011 svarade BRIK-länderna för 10,4 % av Sveriges import, jämfört 6

8 med 3,3 % för tio år sedan. Under samma period nära halverades vår export till USA och BRIK-länderna passerade tillsammans USA:s andel av den svenska exporten. För Europa och Sverige, men också för Örnsköldsvik, innebär skiftet från öst till väst att förbindelserna österut blir allt viktigare. Framförallt att Kina och Indien kommer att spela en ökad roll i vårt ekonomiska utbyte med omvärlden. Förskjutningen från väst till öst kommer också att få effekter på framtida investeringsmönster och utvecklingen inom besöksnäringen. Fler blir äldre På ett par generationer har medellivslängden i Sverige ökat kraftigt och hälsoläget förbättrats radikalt. Den högre livslängden innebär att andelen äldre nu ökar snabbt. Fyrtiotalisternas intåg i pensionärslivet riskerar att medföra en explosiv ökning av kostnaderna för vård och omsorg även om de kommer att vara friska längre än gårdagens pensionärer. Gjorda beräkningar pekar på att om kostnaden per vårddag fortsätter att öka i samma takt som hittills så kommer de totala kostnaderna för sjukvården kan komma att öka nära tre gånger fram till år Utgifterna för äldreomsorgen väntas öka i minst samma omfattning. Därtill ska läggas att inom några år börjar befolkningen i förvärvsaktiv ålder att minska. Vissa forskare hävdar att detta i sin tur kommer att få stora makroekonomiska konsekvenser när bördan ökar för den förvärvsaktiva befolkningen. Den ökade andelen äldre i befolkningen kommer också att påverka såväl produktionspotentialen/inriktningen som efterfrågan på bostäder och utbudet av service. Kopplat till detta även möjligheten att fortsatt leverera välfärd och offentlig sektors andel av ekonomin. Den offentliga sektorn står inför mycket stora utmaningar under de närmaste tjugo åren. Inte minst gäller detta förutsättningarna att finansiera olika offentliga tjänster via skattsedeln beroende inte enbart på demografiska förändringar utan även på fortsatta kostnadsökningar i sektorn. I ett samhälle där variation, anpassning och valmöjligheter blir allt viktigare berörs också möjligheterna till ett för individen anpassat och tryggt boende, dvs. en bostadspolitik för mångfald. Hur väl samhället klarar att tillhandahålla dessa för morgondagens medborgare viktiga funktioner kommer att ha en stor betydelse för hur attraktiva städer och regioner kommer att uppfattas. Teknikutvecklingen skapar nya möjligheter Informations- och kommunikationstekniken (IKT) har under de senaste tio till femton åren skapat helt nya möjligheter. IKTrevolutionen innebär också att en allt större del av våra liv och ekonomin utspelas virtuellt/på nätet. Men vi står bara i början av denna utveckling. Om ytterligare tjugo år är samhället mycket mer virtuellt än idag, med intelligenta system som samspelar med oss i vardag och arbete. Redan idag är 3 miljarder människor och mer än tio gånger så många maskiner uppkopplade på Internet en utveckling som formligen har exploderat under de senaste åren. Internet möjliggör ett informationsutbyte sprider kunskap och driver innovation på ett sätt som världen aldrig tidigare skådat. Framförallt inom styr och reglerteknik, liksom bioteknik, nanoteknik och neuroteknik kommer IKT att bidra till framsteg som var närmast otänkbara vid detta sekels början. Teknikutvecklingen kommer sannolikt att möjliggöra genombrott i utvecklingen av förebyggande mediciner mot folksjukdomar som diabetes, Alzheimers och 7

9 hjärt- och kärlsjukdomar. Fler människor kommer att vara arbetsföra längre och få ett bättre liv. Vi kommer att få ändrade möjligheter att bo och arbeta, där ännu fler yrken kommer att kunna vara i stort sett platsoberoende. För Örnsköldsvik innebär det att etablerade synsätt på organisation, verksamhet och lokalförsörjning kommer att förändras när gamla, industriella organisationsmönster och kulturer kommer att utmanas. När vi är uppkopplade var vi än befinner oss så kommer möten på distans att vara vardag snarare än ett pittoreskt undantag i företag och organisationer. Allt hänger ihop Samverkan och samarbete, som alltid varit en viktig del av vårt samhälle, är just nu inne i en revolutionerande utvecklingsfas där samverkan och interaktion i nätverk av allt större djup och omfång mellan individer, företag och offentlig sektor, snabbt ökar. Vi är på väg in i ett samhälle där allt mer hänger ihop. Trenden mot ökad interaktion är ett resultat av flera samverkande faktorer. Den starkaste faktorn är IKT, där innovatörer och användare gemensamt i hög takt vidgar möjligheterna till mänsklig interaktion. En annan viktig del av denna trend är skiftet mot ett nätverkssamhälle, där att allt fler delar av tidigare solida och i decennier väletablerade strukturer fragmenteras. Den tid är över när de flesta företag eller t ex kommuner äger alla delar av sin produktions- eller tjänsteprocess, vilket i sin tur ökar deras behov av utbyte med andra aktörer och med det omgivande samhället. Därtill medför en ökad individualism och ett ökat socialt nätverkande att individens roll och makt som kund eller medborgare ökar, vilket också kommer att ställa nya krav på t ex offentliga aktörer. För offentlig sektor innebär det att möjligheterna till och kraven på interaktion mellan medborgare och beslutsfattare, vårdtagare och vårdare, skola och elev osv. kommer att öka. Inom privat sektor ökar snabbt möjligheterna att nå nya marknader, interagera med kunder och partners, utveckla nya affärsmodeller eller att få tillgång till ny kunskap. I gränslandet mellan privat och offentlig sektor kommer också samverkan och utbyte att öka alltifrån möjligheterna att bygga globala kluster och innovationssamarbeten till att samverka kring drift och utveckling av verksamheter. Samtidigt ökar också kraven på organisationers och företags konkurrensförmåga. Det finns också en baksida på denna trend. När allt hänger ihop ökar också risken för att utsättas för brottslighet. Tidigare hot mot företag och organisationer som bluffakturor under några sommarmånader eller traditionellt industrispionage ersätts nu av sofistikerade attacker mot bankers servrar, näthandelsrelaterade bedrägerier eller identitetsstölder. En brottslig verksamhet som ställer helt nya krav på säkerhet och säkerhetstänkande. Större och mindre på en gång Den nya ekonomiska geografi som växer fram påverkar också de lokala och regionala förutsättningarna för individer och företag. En generell slutsats är att ökad täthet skapar bättre möjligheter, en trend som tydligt avspeglas i de allt tätare integrerade storstadsregionerna. Resultatet blir ett rörligare samhälle, där tid och tillgänglighet blir en viktigare faktor än avstånd. På lokal och regional nivå ökar arbetspendlingen och på nationell och internationell nivå migration, turism, 8

10 utlandsstudier, eller arbete i annat land. Världen blir samtidigt både större och mindre. Den ökade rörligheten för människor, varor, tjänster, information och kapital är den främsta drivkraften bakom omstruktureringen av näringslivet i Sverige, inom EU och globalt. När rörligheten ökar förstärks de faktorer som har en stor betydelse för en orts eller regions attraktivitet och ekonomiska utveckling. Ett större befolkningsunderlag leder med få undantag till högre lönesummor, en större närmarknad för företagen, ökade valmöjligheter för individen, en enklare matchning av arbetskraften mot företagens behov och ett större underlag för utbildning och forskning. En ökad tillgänglighet gör att företagen kommer närmare en större marknad och närmare sina konkurrenter och samarbetspartners. Företagen kan lättare bli en del av allt viktigare globala värdekedjor. En ökad tillgänglighet leder också till regionförstoring och ett större befolkningsunderlag. Platsens betydelse ökar i takt med rörligheten lokal attraktivitet blir en nyckel för att locka individer och företag. Ett varmare och trängre klot Jordens klimat har alltid varit föränderligt bara för år sedan avslutades den senaste istiden. Det var också då som vår civilisation tog sitt avstamp. Men medan tidigare klimatförändringar tycks ha berott på små variationer i jordens bana runt solen, så är allt fler forskare överens om att vi nu påbörjat en klimatförändring som huvudsakligen beror på mänsklig påverkan. Bara några graders högre medeltemperatur kommer att medföra allvarliga konsekvenser på kommande generationers livsförutsättningar. Människans ekonomiska framsteg har dessutom i många andra avseenden haft en negativ påverkan på miljön i form av utsläpp, minskad biologisk mångfald och stora uttag av ändliga naturresurser. Om inget sker, så kommer vi redan år 2030 att behöva två jordklot för att uthålligt kunna försörja världens population på nuvarande standardnivå. Klimatförändringen kommer i allt högre grad att påverka frågor som utbyggnadsplanering, resurseffektivitet och investeringsbehov. Mycket talar också för att det globala konsumtionsutrymmet kommer att minska när det blir mer uppenbart att investeringar i omställning mot ett mer klimatanpassat samhälle är smartare än att ha skenande kostnader för att åtgärda allt större verkningar av klimatförändringen. Just nu verkar varken nationella eller globala politiska församlingar kunna hantera dessa för vår planet livsavgörande frågor. Mycket talar därför för att det är på lokal nivå och ute i företagen som den nödvändiga förändringen kommer att drivas på. För Örnsköldsvik innebär detta framförallt ett behov av en tydlig hållbarhetsdimension inom såväl inom offentliga och privata verksamheter som inom samhällsplaneringen i stort. Förändringarna innebär inte bara hot, de skapar också möjligheter att utveckla de nya tjänster och produkter som kommer att behövas för att klara framtida utmaningar något som ställer nya krav på samverkan och innovationsförmåga. 9

11 Ökade spänningar Våren 2014 har präglats av att Ryssland ockuperat en del av Ukraina och rubbat den rådande säkerhetsordningen i Europa. Händelserna i Ukraina är ett av flera exempel på en trend som pekar på ökade sociala spänningar i samhällen runt om i världen. Under de senaste åren har media varit fyllda med rapporter om oroligheter, demonstrationer och folkresningar. Den arabiska våren, Occupy Wall Street, protester mot offentliga neddragningar i Grekland och Spanien, eller upplopp i svenska förorter är några exempel. Paradoxalt nog växer de ekonomiska klyftorna mellan olika befolkningsgrupper samtidigt som länder och världen som helhet blir rikare. Drivkraften bakom de ökade spänningarna är inte bara ökad ekonomiska klyftor. De sociala spänningarna ökar också när utanförskapet ökar på grund av strukturella omställningar i näringslivet eller svårigheter t ex för unga eller nyligen invandrade att komma in på arbetsmarknaden. Förutom sociala effekter kommer också nya frågor med koppling till samhällsplanerinen i fokus. Med växande klyftor följer ett ökat utanförskap, ungdomsarbetslöshet och migration. Historiskt vet vi att i kölvattnet av ökade sociala spänningar följer ofta främlingsrädsla och en ökad risk för internationella konflikter. Precis som är fallet med klimatförändringen, så syns effekterna inte omedelbart. Men ett stort och ökande antal hushåll i bidragsberoende, månt slutliga ansvaret för sina invånares försörjning innebär ett ökat utanförskap också ökade kommunala kostnader. Det är därför angeläget och lönsamt för Örnsköldsvik att på olika sätt vidta åtgärder och planera på ett sätt som motverkar stora klyftor i samhället. Jag- och vi-samhället Det postmoderna samhället innebär ett skifte från det trygga, säkra, konforma och förutsägbara till ett mer öppet och fritt samhälle där det mesta tycks möjligt och rådande konventioner utmanas. I det individualiserade samhället, drivet av globalisering och IKT med en ökad decentralisering, privatiseringar, avregleringspolitik, fler valmöjligheter osv., minskar politiska institutioners inflytande och det är svårt att hitta det gemensamma". Att förverkliga sig själv blir allt mer centralt för allt fler. Paradoxalt nog är den nya friheten för stora grupper i samhället samtidigt bara en chimär eftersom de har varken har resurserna eller förmågan att ta vara på möjligheterna. Fortfarande finns också ett stort engagemang i enskilda frågor, ofta med stöd av nya kanaler som sociala media. Det politiska intresset i samhället är alltså inte mindre, men i individualismens anda väljer vi helst de delar som passar mig snarare än helheter som gynnar oss. Den ökade individualismen kommer att ställa stora krav på den offentliga sektorn. Det handlar då om allt från behov av mer individualiserade lösningar i kommunernas serviceutbud till större krav på transparens kring kvalitet och resultat. Troligen kommer också kraven på utbudsbredd att öka, vilket kan skapa konflikter mellan vad som ska finansieras via skattsedeln och via den egna plånboken. Inom t ex bostadssektorn kommer sannolikt kraven på speciallösningar att öka när olika grupper vill skräddarsy sitt boende utifrån det skede i livet de befinner sig. Risken för en ökad segregation mellan starka och svaga grupper i samhället är påtaglig. 10

12 3. Trender som påverkar Örnsköldsviks framtid I detta avsnitt beskrivs och analyseras sammantaget 16 identifierade utvecklingstrender med nationella och internationella utgångspunkter som vi bedömt kommer ha påverkan på Örnsköldsvik i framtiden, men med olika styrka och omfattning och också olika förutsättningar att styra och påverka utfallet. Många av dessa påverkar också flera av de fyra utvecklingsarenor som står i fokus för omvärldsanalysen. Trenderna presenteras därför löpande i kapitlet utan rangordning eller specifik länkning till de olika arenorna. 1. Sveriges befolkning förändras - vi blir fler, äldre och får större mångfald (sidan 12) 2. Allt färre ska försörja allt fler - omfattande generationsskifte inlett på arbetsmarknaden (sidan 12) 3. Urbanisering förstärker regionala skillnader och obalanser - tillväxt i allt färre delar av landet (sidan 13) 4. Ökade klyftor och spänningar mellan grupper i samhället hot om ökat vi och domsamhälle (sidan 15) 5. Unga formar framtidens arbetsmarknad 80- och 90-talister tillför både ny kompetens och nya krav på arbetslivet (sidan 17) 6. En strukturellt förändrad arbetsmarknad ökar behov av bättre kompetensmatchning och mer sammanflätade arbetsmarknader genom regionförstoring (sidan 18) 7. Sverige drivs fram av exportindustri och multinationellt företagande det postindustriella samhället har än så länge stannat vid en vision (sidan 19) 8. Framtida kompetensförsörjning - mot växande arbetskraftsunderskott och en ökad matchningsproblematik (sidan 21) 9. En snabbt ökad automatisering, robotisering och digitalisering - inte bara människans behov förändras utan också behovet av människan (sidan 23) 10. På väg mot en re-industrialisering i västvärlden önskedröm eller pågående faktum? (sidan 25) 11. Skifferrevolution ett nytt energiparadigm med konsekvenser på flera plan? (sidan 27) 12. Omstruktureringen inom den skogsindustriella sektorn ett faktum som också driver på nya affärsmöjligheter (sidan 29) 13. Klimatet förändras men påverkar inte Sverige dramatiskt de närmaste 20 åren (sidan 30) 14. Utveckligen av Big Data öppnar för helt nya möjligheter och affärer men också nya risker som en krass konsekvens av ett uppkopplat samhälle (sidan 31) 15. Besöksnäringen en växande näring med ökande konkurrens (sidan 32) 16. Tillgängligheten en av nycklarna till platsers konkurrenskraft (sidan 35) 11

13 Sveriges befolkning förändras vi blir fler, äldre och får större mångfald Sveriges befolkning ökar och närmar sig 10 miljoner inom några år. Sedan början av talet har befolkningen ökat med nästan 1,5 miljoner. Ökningen beror till viss del på att fler föds än dör (positivt födelsenetto), men den stora förklaringsfaktorn är tillskott av invånare från andra länder. Faktum är att ett Sverige utan invandring skulle ha haft en mycket svag befolkningsutveckling och därmed betydligt sämre framtida förutsättningar ur ett kompetens- och försörjningsperspektiv. Dessutom bidrar även invandringen till en märkbar föryngring av befolkningen. I ett perspektiv där vi kommer att leva allt längre - vilket i sig är en positiv effekt av en lång och stark välfärdsutveckling kommer samtidigt slaget om den yngre och arbetsföra kompetensen bli en av framtidens stora och avgörande utmaningar för de flesta av Europas länder och i hela västvärlden. Inom Europa ligger för närvarande födelsetalen på i genomsnitt 1,5 barn per kvinna, medan en stabil befolkningsutveckling behöver födelsetal på över 2. Bara i Sverige under den senaste 30-årsperioden har andelen barn och unga upp till 24 år minskat med sex procentenheter, medan andelen över 65 år istället ökat med fyra procentenheter. Detta samtidigt som det ökade välståndet lett till att även medellivsåldern ökat med flera år. Mycket talar för att denna utveckling kommer fortsätta och vissa experter menar att upp mot hälften av dagens nyfödda kan komma att få uppleva sin 100-årsdag. Sammantaget går Sverige mot en framtid där befolkningen blir allt fler, med ursprung och erfarenheter från allt fler platser på jorden, samtidigt som vi lever längre och befolkningen som helhet blir allt äldre. I denna korta demografiska bakgrunds- och trendbeskrivning ligger flera av de stora framtidsutmaningar inbakade som Sverige som helhet och landets regioner och kommuner däribland Örnsköldsvik - står inför. Här finns både stora sociala utmaningar, som att skapa ett samhälle där alla känner sig delaktiga och behövda, liksom utmaningen att klara att fylla de behov som finns på arbetsmarknaden. Utmaningar som måste hanteras för att vi fortsatt ska kunna finansiera ett väl utvecklat välfärdssystem. Befolkningspyramid för Örnsköldsvik jämförelse mellan 1970 och 2012 Allt färre ska försörja allt fler omfattande generationsskifte på arbetsmarknaden Sverige går nu in i en period där den arbetsföra befolkningen blir allt färre i förhållande till den samlade befolkningen - vilket kort sagt innebär att allt färre kommer bli tvungna att försörja allt fler. Enligt prognoser från Arbetsförmedlingen beräknas omkring 1,6 miljoner personer lämna arbetslivet av åldersskäl mellan åren , vilket är drygt fler åldersavgångar än motsvarande period Det innebär att för första gången i modern tid blir antalet nytillträdande ungdomar på arbetsmarknaden lägre än åldersavgångarna i 12

14 Sverige. Det låga tillskottet av yrkesaktiv befolkning kommer framförallt lokalt att kunna skapa allvarliga konsekvenser för arbetsmarknadens funktion och enskilda kommuners ekonomi. För att hålla kvar försörjningsbördan på samma nivå som idag, skulle sysselsättningen enligt beräkningar från SCB behöva öka med personer under de kommande 15 åren. Problemet är inte bara att vi pensionerar oss för tidigt och skulle behöva arbeta längre. Ungas etablering på arbetsmarknaden sker också allt senare. Detta till följd av att allt fler utbildar sig högre upp i åldrarna, en effekt av att allt fler yrken ställer allt högre krav på kompetens och formell utbildning. Konsekvensen är att etableringsåldern för ungdomar har höjts från omkring 23 år till 29 år på bara några få decennier (beräkningsgrunden är att 75 procent av en åldersklass befinner sig på arbetsmarknaden). Om dessa trender håller i sig går vi mot en framtid där uppemot två tredjedelar av vår livstid går till att dels växa upp och utbilda oss för ett yrkesliv och för en allt längre pensionärstillvaro efter arbetslivet medan endast en dryg tredjedel av vårt liv tillbringas på arbetsmarknaden. Denna bild skiljer sig markant från hur verkligheten såg ut för bara tre-fyra decennier sedan. Om inga grundförutsättningar förändras radikalt så kommer detta att få stor inverkan på möjligheten att täcka kommande kompetensbehov och förutsättningarna att finansiera de välfärdstjänster som framförallt utnyttjas under de två andra tredjedelarna av livet. Enligt scenarier som SCB gjort skulle gapet mellan behov och utbud av arbetskraft som generationsskiftet skapar, kunna mildras genom en kombinaton av åtgärder som gör att fler är yrkesverksamma längre. Tillskottet av arbetskraft om de yngre börjar arbeta tre år tidigare skulle enligt SCB endast öka sysselsättningen med omkring , medan potentialen av att de som befinner sig på arbetsmarknaden arbetar i genomsnitt tre år längre skulle öka sysselsättningen med omkring personer. Den största potentialen finns dock om vi lyckas få in dem i sysselsättning som idag står utanför arbetsmarknaden. Endast genom att förvärvsfrekvensen bland utrikes födda skulle närma sig den för inrikes födda med exempelvis tre fjärdedelar så skulle antalet sysselsatta i Sverige öka med nästan personer fram till år

15 En slutsats är således att även om Sverige går mot ett omfattande generationsskifte med en allt minskande arbetsför befolkning, så finns det samtidigt flera framkomliga vägar för att minska gapet - åtminstone ur ett nationellt perspektiv Urbanisering förstärker regionala skillnader och obalanser tillväxt i allt färre delar av landet Den demografiska utvecklingen handlar inte bara om befolkningstillväxt och befolkningssammansättning ur ett samlat nationellt perspektiv. I problematiken ryms även en tydlig geografisk dimension, där den sedan länge pågående urbaniseringen riskerar att skapa förstärkta regionala skillnader och obalanser i olika delar av landet inte minst mellan snabbt växande storstäder och en allt glesare landsbygd. Flyttriktningen går mot storstadsregioner och större utbildningscentra, vars befolkning ökar starkt, samtidigt som omkring hälften av landets kommuner torde få en minskad befolkning och i vissa fall på lång sikt hotar att helt avfolkas. Det är också generellt yngre och välutbildade som väljer att flytta till städerna, vilket gör att den allmänna tendensen av en åldrande befolkning med lägre utbildningsnivå blir extra påtaglig i de delar av landet som får minskande invånartal. Även om utbildningsnivån generellt ökar och att omkring 25 procent räknas som högutbildade idag (mer än tre års högskolestudier), så är skillnaderna mycket stora mellan de kommuner som har lägst utbildningsnivå och de med högst utbildningsnivå (från 10 procent till 55 procent högutbildade). En växande befolkning med allt högre utbildningsnivå attraherar ett näringsliv och en arbetsmarknad med höga kompetensbehov. Ju fler högutbildade det finns på en ort, desto attraktivare blir den för de arbetsgivare som söker högutbildade. Ju fler arbetsgivare det finns som efterfrågar högutbildade, desto attraktivare blir en sådan plats för högutbildade. Dessa samband skapar en positiv, självförstärkande utvecklingsspiral, medan det omvänt blir allt svårare för minskande kommuner att attrahera såväl arbetsgivare som behöver högutbildade, som högutbildade personer. Konsekvensen blir att skillnaden mellan större och mindre orter riskerar att inte bara öka avseende befolkningsstorlek, utan också att förstärka skillnaderna i ortsprofilen avseende invånare och arbetsmarknad hos olika typer av kommuner och i olika delar av landet. Även om befolkningsstatistiken för enskilda år kan variera och visa på tendenser i annan riktning är den långsiktiga trenden mycket tydlig och det finns egentligen inget som pekar på någon strukturell förändring av dessa flyttmönster. Enligt statistik från Eurostat var Sverige dessutom det land i EU som hade den allra starkaste urbaniseringstrenden under stora delar av 2000-talet. Den regionala utvecklingen sedan början av 1980-talet visar att Sveriges befolkningsmässiga tillväxtbälten framförallt finns i Stockholmsregionen, Skåne och Västsverige, med enstaka ytterligare tillväxtenklaver runt ett antal regionala centra och utbildningsorter. Av dessa är det endast Umeå, Linköping och Växjö som finns med bland de 50-tal kommuner som haft en tillväxt på över 25 procent under denna tidsperiod. För att ytterligare ge en bild av styrkan på den pågående urbaniseringstrenden kan följande exempel användas. Under perioden ökade Sveriges befolkning med nästan 1,2 miljoner. Samtidigt minskade hälften av landets kommuner sin befolkning med omkring invånare. Man får ta nästan 100 kommuner som haft befolkningstillväxt under perioden för att komma upp till motsvarande invånare. Detta innebär att det är hos resterande knappt 50 kommuner med högst befolkningstillväxt i landet som hela periodens egentliga ökning på 1,2 invånare ligger. Av dessa stod fyra kommuner - Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala - för närmare 40 procent av den totala tillväxten. 14

16 Av figuren nedan framgår också den reella utvecklingen för olika kommuntyper fram till 2010, samt den prognostiserade utvecklingen de närmaste 25 åren. Här framgår tydligt attraktionskraften hos storstadskommuner och deras angränsande pendlingsorter, medan glesbygdskommunernas nedgång förväntas fortsätta i tangentens riktning. Befolkningsutveckling för olika kommuntyper (indexerat med 2010 som basår) Urbaniseringstrenden innebär därmed också en extra hävstångseffekt för den demografiska utvecklingen, med starka regionala konsekvenser för förutsättningarna att hantera den förestående generationsväxlingen på arbetsmarknaden. Fram till år 2025 beräknar Arbetsförmedlingen att endast tre av landets län Uppsala, Stockholm och Västra Götaland kommer att ha fler ungdomar som tillträder arbetsmarknaden än äldre som lämnar den. I Skåne beräknas ungefär lika många komma in på arbetsmarknaden som lämnar den. I övriga län kommer pensionsavgångarna på arbetsmarknaden vara större än tillträdet av unga. På kommunnivå liknar bilden i stort den för befolkningstillväxten, där endast storstadsregioner och större städer/högskoleorter beräknas få ett nettotillskott av arbetskraft, medan bristen förväntas bli påtaglig för mindre kommuner och glesbygdskommuner. Utmaningarna för mer solitära kommuner utan närhet till större regionala tillväxtcentra kommer därför att öka över tiden. Förutom de beskrivna åtgärderna för att minska det förväntade arbetskraftsgapet, kommer en central förutsättning för dessa kommuner att handla om att stärka tillgängligheten och nätverken med andra kommuner och tillväxtnoder för att tillsammans kunna skapa en mer robust och attraktiv arbetsmarknadsregion. Ökade klyftor och spänningar i samhället hot om ett ökat vi och dom-samhälle Samtidigt som Sverige alltjämt är ett av världens rikaste, mest öppna och välmående länder med en stark social sammanhållning ur ett internationellt perspektiv, så tenderar också skillnaderna mellan olika grupper i vårt samhälle att förstärkas. Med det skapas en ökad tudelning och spänning mellan dem som är med och aktivt medverkar och påverkar i samhället och på arbetsmarknaden, och dem som på olika sätt står utanför. Skälen bakom denna utveckling är många. En orsak är en direkt konsekvens av det faktum att vi lever i en allt mer globalt integrerad värld där tempot, konkurrensen och kraven i samhället som helhet och på enskilda individer ständigt skruvas upp. Ett tydligt tecken på detta är att de personer som blivit arbetslösa och inte lyckats ta sig tillbaka till ett arbete snabbt, får allt svårare att ta sig tillbaka in på arbetsmarkanden. Ett annat tecken är att ungdomar och vuxna utan fullständig gymnasieutbildning får allt svårare att få en fast position på arbetsmarknaden. 15

17 Den ökade långtidsarbetslösheten tillhör ett av samhällets stora framtida gissel. Konsekvenserna för dem som inte klarar den ökade konkurrensen märks överallt i dagens samhälle inom utbildningssystemet, på arbetsmarknaden och inte minst på bostadsmarknaden. Detta visar sig i sin tur i form av ökat socialt och ekonomiskt utanförskap och en ökad boendesegregation. Med en stärkt geografisk uppdelning mellan välbärgade områden och områden med lägre inkomstnivåer, högre arbetslöshet och mer sociala problem, så riskeras även den rumsliga och mentala uppdelningen av människor att befästas. Därmed försvåras också insatser för att skapa ökad integration och en positiv förändring. Boendemiljön får även en mycket tydlig inverkan på hur barn tidigt delas upp i olika grupper, i olika skolor och bostadsområden hårt uttryckt i vinnare och förlorare. Som lyfts fram tidigare är det en generell utmaning för Sverige som land att minska utanförskapet och att få så många invånare som möjligt att bli delaktiga i samhället. Utanförskapet innebär inte bara en stor social och ekonomisk kostnad eller personliga tragedier. Det sätter stor press på samhället som helhet i ett läge där Sverige behöver betydligt fler som kan bidra till samhället och delta på arbetsmarknaden för att klara de kommande kompetensbehoven inom näringslivet och offentlig sektor. Två växande grupper där tendenserna pekar mot ett ökat och i vissa fall mer cementerat utanförskap finns bland invånare med utländsk bakgrund och, i ökande grad, hos ungdomar generellt oavsett bakgrund. Bristande integration av invandrare i samhället och på arbetsmarknaden Arbetslösheten är generellt sett betydligt högre hos invånare med utländsk bakgrund. Samtidigt är det helt missvisande att betrakta invandrare som en enhet, då olikheterna mellan invandrargrupper i många fall är större än den mellan svenskar och invandrare. Trots detta är det ett faktum att invånare med utländsk bakgrund har betydligt svårare att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden än infödda svenskar. Orsakerna går inte att spåra endast i språkliga eller utbildningsmässiga motiv utan handlar tyvärr också om ovilja eller misstänksamhet att anställa personer från andra kulturer och med andra erfarenheter och kunskaper. En stor 16

18 andel invandrare är både mer välutbildade och har mer relevant kompetens för den svenska arbetsmarknaden än svenskfödda. Samtidigt finns det statistik som visar att runt 60 procent av utländska akademiker som är sysselsatta i Sverige är överkvalificerade för sina yrken. Detta innebär inte bara ett slöseri med den enskildes kompetens utan också ett rent samhällsekonomiskt slöseri med samhällsresurser. Utifrån perspektivet att den globala konkurrensen om arbetskraft och kompetens hårdnar i hela västvärlden, samtidigt som Sverige går mot en situation med minskad andel i arbetsför ålder, så borde frågan i större utsträckning rent logiskt handla om hur Sverige i framtiden kan bli tillräckligt attraktivt för att attrahera internationell migration och konkurrera om arbetskraftsinvandrare. Människor som på olika sätt kan bidra till att stärka Sveriges och svenska företags konkurrenskraft. Som redan nämnts så bedöms hela nettoökningen av arbetsför befolkning fram till 2030 att komma från personer födda i andra länder. Det är fortfarande en lång väg för Sverige att lyckas med utmaningen att integrera invandare i det svenska samhället. Flera tecken pekar tyvärr på att utvecklingen dessutom i flera fall går i fel riktning. Samtidigt finns viktiga faktorer som talar till Sveriges fördel. Vi uppfattas i olika mätningar ur ett internationellt perspektiv som ett öppet samhälle med civilt engagemang och med ett tillåtande och kreativt klimat. Till detta bidrar migration och mångfald som viktiga pusselbitar för att sprida idéer och innovationer, till att skapa nya jobb och för att stimulera internationell handel. För den kommun eller region som ser och har förmåga att ta sig an denna utmaning på riktigt finns samtidigt en unik potential och konkurrensfördel att inhämta för framtiden. Hög ungdomsarbetslöshet och ökad uppgivenhet hos många unga I Sverige har vi under de senaste åren kunnat notera hur unga som inte fått ett första jobb efter skolan får allt svårare etablera sig på arbetsmarknaden. Detta har lett till en snabbt ökande och hög ungdomsarbetslöshet som håller på att utvecklas till ett reellt samhällsproblem. Omfattningen har hamnat på sådana nivåer att Sverige numera ligger i topp bland OECDländerna och denna utveckling har inneburit att EU-kommissionen nyligen beslutat att skjuta till 780 miljoner kr i riktade stödinsatser till svenska storstadsregioner med störst problem. Kraven på formell utbildning hos unga för att kunna konkurrera om en plats på arbetsmarknaden har ökat tydligt från arbetsgivare i både offentlig och privat sektor. Domen för dem som inte fullföljer grundskola eller gymnasium har därmed blivit allt hårdare och gör att fler unga vuxna redan tidigt i livet riskerar att permanent hamna utanför arbetsmarknaden med allt vad det innebär av sociala spänningar och ekonomiska problem och ett ökat utanförskap. Även om utbildningsnivåerna ökar generellt hos unga, vilket även märks i övergången till högre studier (över 40 procent i åldersgruppen år idag har en högskoleutbildning) så finns det stora skillnader inom ungdomsgruppen. Föräldrarnas utbildningsbakgrund har fortfarande en avgörande betydelse för ungdomarnas studieval och till detta kan även läggas en tydlig socioekonomisk och geografisk dimension. För ungdomar som har föräldrar med eftergymnasial utbildning påbörjar hälften sina högskolestudier inom några år, medan endast 20 procent av unga med föräldrar som enbart har en förgymnasial utbildning läser vidare. De senaste åren har situationen i grundskolan uppmärksammats mycket. Där framträder framförallt två tydliga tenderser. Den ena är att skillnaderna i resultat mellan skolor och olika områden ökar. Den andra att skillnaderna i resultat mellan pojkar och flickor ökar. Pojkar har sämre resultat i grundskolan och det är betydligt fler pojkar än flickor som inte fullföljer sitt gymnasieval. Situationen är extra påtaglig för pojkar med utländsk bakgrund. Detta riskerar därmed att skapa ett dubbelt utanförskap i tidig ålder för en växande grupp ungdomar som inte klarar skolan och därmed inte kommer in i samhället och på arbetsmarknaden. Inom denna grupp finner vi dem som dras in i kriminalitet och droger, men det finns också en ökande grupp ungdomar som helt enkelt stannar hemma och som 17

19 inte ser någon mening med varken skola eller arbete. Vissa trendspanare talar om denna växande grupp av 90-talisterna, oftast pojkar, som är uppvuxna med internet, gaming och sociala medier och tycker att det är fullt tillräckligt att leva sitt liv genom nätet. Även om det ännu är en liten minoritet som hamnar i denna situation av utanförskap är det en växande trend och utmaning som man behöver ta på stort allvar. Sverige har inte råd, varken socialt eller ekonomiskt, med ungdomar som inte tar sig igenom skolan och en ungdomsarbetslöshet på omkring 25 procent. Unga formar framtidens arbetsmarknad 80- och 90-talister tillför både ny kompetens och nya krav på arbetslivet Den stora gruppen av ungdomar tar sig dock inte bara igenom utbildningssystemet utan de är också totalt sett betydligt mer välutbildade än den åldersgrupp som lämnar arbetsmarknaden under de närmaste åren. 80- och 90-talisterna är den första generationen som är uppvuxen i den digitala världen med internet och sociala medier. För dessa är det lika naturligt att ha sociala och professionella nätverk globalt som lokalt. De vet att det går att nå ut och påverka samhället genom organisationer eller individer på internet, vare sig det är via bloggande, co-foundinginitiativ eller #hashtag på Twitter. Det dröjer inte länge innan 80- och 90-talsgenerationerna utgör den största andelen av arbetskraften och en betydande andel av ledande befattningar på alla nivåer är födda något av dessa årtionden. En stor utmaning för dagens och kommande arbetsgivare, företag och organisationer - inte minst på orter bortom de större städernas dragningskraft handlar därför mycket om att skapa utrymme och förutsättningar för denna generation att tidigt vara med och utveckla och påverka. Annars är risken stor att de söker sig vidare, ofta i riktning mot större städer. Även om det finns stort behov av kompetensväxling och att nyanställa finns samtidigt ett växande hinder som ligger i att många företag och organisationer är så slimmade att de ställer krav på att nyanställda måste kunna leverera från start. Häri ligger också en stor utmaning för kommuner och framtida arbetsgivare att skapa bättre vägar för att kunna växla över ungas kunskap till användbar kompetens, om man vill behålla den unga generationen på orten. En strukturellt förändrad arbetsmarknad ökar behovet av bättre kompetens-matchning och mer sammanflätade arbetsmarknader 18

20 Det finns tydliga tecken på strukturella förändringar hos den svenska arbetsmarknaden. De inleddes med den ekonomiska krisen på 90-talet, då sysselsättningen under ett antal år sjönk med flera hundra tusen personer. Dramatiska neddragningar gjordes då inom både offentlig som privat sektor. När sysselsättningen ökade igen efter den krisen hade den svenska arbetsmarknaden ett annat utseende. En stor del av de jobb som försvann under 90- talskrisen kom aldrig tillbaka trots bättre tider och denna förändring har accentuerats ytterligare i samband med den senaste finanskrisen. Kriserna har tvingat fram rationalisering och ökad produktivitet och när det återigen var läge att nyanställa var det såväl inom näringsliv som inom offentlig sektor till stora delar en ny kompetens som efterfrågades. Samtidigt såg arbetskraften i stort ut som innan kriserna. Vissa kunde omskolas för de nya kraven, men många blev fast i långtidsarbetslöshet eller t o m förtidspensionerades. Detta innebär att vi får en strukturell paradox även under goda tider, där samtidigt som sysselsättningen kan öka kraftigt så ökar också arbetslösheten. Sedan 2006 har exempelvis omkring fler personer kommit i arbete, samtidigt som arbetslösheten stigit från 6 till 8,5 procent. Många av dessa personer kommer tillbaka till arbete, men grundproblematiken består fler fastar i långtidsarbetslöshet och de får allt svårare att ta sig tillbaka till den reguljära, konkurrensutsatta arbetsmarknaden. Ett bra mått för att visa på ekonomisk aktivitet och hur arbetsmarknaden fungerar i ett land över tid regionalt eller för olika grupper är den s k förvärvsintensiteten. I Sverige ligger den idag på runt 76 procent, vilket är en bra bit från det tidigare 80-procentsmålet och ännu längre ifrån nivåerna före 90-talskrisen, då sysselsättningsgraden låg på över 86 procent. Detta speglar inte bara på ett bra sätt hur den svenska arbetsmarknaden har förändrats i grunden utan också om de svårigheter som ligger i att uppnå höga sysselsättningsnivåer även i goda tider, när arbetsmarknaden drivs på av ökande effektivitetsbehov och allt högre kompetenskrav. De som jämför 90-talets sysselsättningsnivåer med dagens har inte helt förstått kraften i denna strukturella förändring eller de helt nya utmaningar som ligger i den. Pådrivet av den demografiska utmaningen, skapar detta en paradoxal situation där stor del av arbetskraften inte kommer in på arbetsmarknaden, samtidigt som det inom flera områden råder stor brist på kompetens. Ökad och rätt utbildning och kompetensutveckling utgör därmed en av samhällets stora utmaningar för en bättre matchad och fungerande arbetsmarknad. Här finns både utmaningar att få tillbaka långtidsarbetslösa i arbete och att hindra att fler unga hamna i den situationen. Genomgånget gymnasium ses alltmer som ett lägsta grundkrav hos arbetsgivare för att vara aktuell för anställning. 19

21 Det finns också en förstärkande, regional dimension i denna problematik. Kommuner och regioner med en mer ensidig näringsstruktur och bristande tillgänglighet till expansiva arbetsmarknader får en högre generell arbetslöshet och även en större risk för hög långtidsarbetslöshet. Denna problematik finns i hela landet, där några särskilt utsatta områden är nordöstra Skåne, Blekinge, Bergslagen, Gävleborg, och Västernorrland. Liten branschbredd, stora inslag av tillverkningsindustri och ett stort beroende av enskilda arbetsgivare gör enskilda kommuner särskilt sårbara för att klara konjunkturnedgångar och kriser. Omvänt gäller att kommuner med högre utbildningsnivå tenderar att ha lägre arbetslöshet, särskilt i lågkonjunktur. Möjligheterna att hitta matchande kompetens samvarierar med storleken på den lokala arbetsmarknaden. I takt med att konkurrensen på arbetsmarknaden har benägenheten att pendla längre sträckor till arbetet ökat. Under den senaste 20-årsperioden syns en tydlig minskning av antalet arbetsmarknadsregioner i landet i takt med att arbetspendlingen ökar. År 2010 arbetspendlade drygt 1,4 miljoner individer över en kommungräns och under den senaste 10-årsperioden har arbetspendlingen ökat med totalt ca 21 procent. Denna regionförstoringsprocess har tydligt positiva effekter på samhällsekonomin, genom att individer får bättre tillgång till utbildning och arbete, samtidigt som näringslivet får lättare att hitta kompetens, kundgrupper och samarbetspartners. Störst effekt har detta haft hos de regioner som satsat medvetet på att förbättra sin infrastruktur och sina kommunikationer för att öka tillgängligheten. Tydligast märks detta i Stockholm-Mälardalen. I takt med att den nu inledda generationsväxlingen sätter tydligare spår på arbetsmarknaden så kommer också konkurrensen om kompetensen, företagen och kapitalet mellan kommuner och regioner att accelerera. Sverige är samtidigt ett litet land, vilket innebär att det kommer att krävas alltmer av gemensamma satsningar och allianser både mellan kommuner och mellan regioner för att skapa mer robusta arbetsmarknader och för att utveckla den regionala innovationskraften och affärsklimatet. Örnsköldsvik har en starkt könsuppdelad arbetsmarknad Sverige drivs fram av exportindustri och multinationellt företagande det postindustriella samhället har än så länge stannat vid en vision Det är ett faktum att de flesta nya jobben skapas i tjänstenäringarna och att det både nationellt och regionalt pågår en kontinuerlig strukturförändring mot en större tjänsteandel i ekonomin. Detta innebär dock inte att vi befinner oss i eller är på väg mot ett postindustriellt samhälle. Den svenska industrin producerar och levererar mer än någonsin - men med hjälp av allt färre antal anställda. Det är därför viktigt att skilja på sysselsättning och 20

22 värden i form av omsättning och förädlingsvärden. Till detta kan också kopplas alla de industrinära tjänster som utvecklas och som i sin tur är beroende av industriella basen. Industri och tjänster blir i realiteten allt mer sammanvävda, vilket gör att det främst är i statistiska sammanhang som uppdelningen kan tyckas vara relevant. Så även om Sverige är framgångsrikt inom både tjänster och handel, är det fortfarande en stark industrination med både bredd och internationell spets. Mer än 50 procent av Sveriges BNP utgörs av export, varav den råvarubaserade industrin står för omkring hälften. En industrisektor som skog, trä och papper står ensamt för en tredjedel av nettoexporten. Varuexporten genom skogs-, mineral- och verkstadsvaror är central för landets ekonomi och utgjorde tillsammans omkring två tredjedelar av exportvärdet Som en jämförelse kan man ställa den internationellt sett uppmärksammade och framgångsrika svenska musikexportet som står för mindre än 0,5 procent av det samlade exportvärdet. Sverige är ett av världens mest globaliserade och exportberoende länder, vilket medför en stor känslighet för hur världsekonomin och konkurrensen på de globala marknaderna utvecklas. Det innebär att svenska företag ständigt befinner sig under ett konkurrenstryck där de dagligen utmanas av andra länders kompetens och produktionsförhållanden. Denna konkurrens har medfört att antalet sysselsatta i Sverige i de multinationella företagen minskat stadigt under 2000 talet i takt med ökad effektivisering och rationalisering. I stor utsträckning har det handlat om en global trend där värdekedjor och därmed arbetsplatser förflyttats till låglöneländer. Sverige har dock i hög grad kunnat hålla kvar de högre värdeskapande delarna av värdekedjan, som forskning och utveckling, FoU eller design, men även marknadsföring. Sammantaget har detta inneburit att sysselsättningen inom multinationella företag minskat med drygt personer bara mellan åren 2001 och Trots detta var ändå över 1,1 miljon sysselsatta i multinationella företag 2011, vilket motsvarade omkring en fjärdedel av samtliga sysselsatta i landet och ca 40 procent av sysselsatta inom näringslivet. Att Sverige fortsätter att öka sin utrikeshandel är ett tecken på bibehållen konkurrenskraft och avspeglar på ett tydligt sätt den ekonomiska integration som sker på globala marknader. Sverige och landets regioner måste ständigt kunna stärka den egna konkurrensbasen för att kunna fortsätta vara en del i det globala spelet. Flera regioner bärs fram av en stark gruv- och verkstadsindustri. Samtidigt är det tjänsteexporten som vuxit snabbast under 2000-talet och som förväntas fortsätta öka snabbast framöver. Bakom denna ökning ligger inte bara industrinära tjänster utan även en starkt växande besöksnäring och ökad gränshandel med Norge och Danmark som viktiga delar. Det internationella konkurrenstrycket kommer bara att fortsätta att stegras. I takt med att stora länder som Kina och Indien m fl inte längre bara konkurrerar med låga löner utan alltmer befinner sig vid den teknologiska fronten och står för viktiga innovationer konkurrerar vi nu allt mer på samma spelplan. Denna utveckling gör att det blir allt enklare för internationella företag att lägga ut inte bara tillverkning, utan även distribution, marknadsföring, forskning och utveckling på olika platser i världen. Det skapar å ena sidan en utveckling där platser och regioner kan inta olika roller i de globala produktionskedjorna, å andra sidan skapar det förutsättningar för mer integrerade produktionsprocesser där man kan samla flera värdekedjor på en plats. Denna utveckling diskuteras mer specifikt i trendavsnittet nedan om re-industrialisering. 21

23 Genom att hålla en hög specialiseringsgrad, produktivitet och kvalitet kommer många industriföretag och regioner i Sverige även fortsättningsvis att kunna konkurrera med företag och länder med mycket lägre lönekostnader. En följd av internationaliseringen är samtidigt att många av våra företag idag är utlandsägda. Det kan medföra en ökad sårbarhet då beslut om rationaliseringar, flytt och nedläggning kan ske snabbt och huvudsakligen utanför det lokala dotterbolagets, kommunens eller regionens påverkansmöjlighet en realitet som man regionalt och lokalt fortsatt kommer att leva under. Det ställer samtidigt krav på att produktiviteten kan fortsätta att öka, att ny teknologi och nya innovationer ständigt kan utvecklas och att samhället på alla nivåer fortsatter att präglas av hög flexibilitet och omställningsförmåga. Örnsköldsvik har ett av Norrlands mest internationella näringsliv (Sysselsatta i multinationella företag år 2011 FA-regioner) Här har större regioner och städer oftast bättre förutsättningar genom sin tillgång till kompetens och viktiga institutioner som universitet, industriforskningsinstitut m fl som är viktiga för att driva och främja kluster- och innovationsprocesser. För mindre regioner och orter som bl a Örnsköldsvik blir det därför allt viktigare att skapa större regionala nätverk, och att länka ihop sig med andra nationella och internationella FoU-nätverk. Det grundläggande arbetet med att stärka den egna resursbasen måste man även fortsättningsvis göra lokalt genom att bygga upp långsiktiga förutsättningar på orten för ett starkt näringslivsklimat. Framtida kompetensförsörjning - mot ett växande arbetskraftsunderskott och en ökad matchningsproblematik Hur arbetskraftbehoven på den svenska arbetsmarknaden kommer att se ut på lång sikt är givetvis svårt om inte omöjligt att förutspå i detalj. Faktorer som nationell konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt, tillsammans med innovationer och teknisk utveckling förändrar behoven över tid och kommer skapa helt nya nischer och branscher. För bara 100 år sedan arbetade de flesta inom jordbruket, medan den tekniska utvecklingen gjort att det idag endast krävs några få procent av arbetskraften inom den sektorn samtidigt som de producerar mångfalt mer än för hundra år sedan. Samma sak kan sägas om utvecklingen inom industrin under de senaste 50 åren, som också sysselsätter allt färre men producerar tusenfalt mer och därmed också har kvar sin stora betydelse för svenskt näringsliv och tillväxt. Ändå vet vi rätt mycket om de framtida behoven på upp till års sikt. Detta baserat på känd kunskap om befolkningens storlek, sammansättning och flyttmönster. Även om förändringar sker så kommer de grundläggande behoven till stora delar vara samma då som nu. Detta gör att det finns en ganska klar bild av kommande behov inom sektorer som handel, byggande, utbildning, vård och om och tjänstesektorn under lång tid. I långsiktiga 22

24 prognoser, som tar sikte på år 2030 eller längre, så pekas framförallt offentliga och privata tjänster ut som en säker framtidsmarknad. Privata tjänster är en näringsgren som vuxit kontinuerligt under de senaste 20 åren och som beräknas öka med ytterligare omkring sysselsatta, medan offentliga tjänster inom bl a hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och den sociala omsorgen beräknas få den största behovsökningen med omkring personer fram till år Samtidigt beräknas tillgången på arbetskraft vara i princip oförändrad. Byggverksamheten bedöms få en marginell uppgång på ett nationellt plan, men med stora lokala skillnader beroende på var tillväxten sker. Industrin som helhet bedöms fortsätta sin sysselsättningsmässiga nedgång med ytterligare ca personer fram till Sammanfattningsvis kan konstateras att förändringen från industri till tjänste- och servicenäringar kommer att fortsätta i samtliga regioner i landet 2. Mest sårbara i denna förändring blir de kommuner som redan idag har en begränsad arbetsmarknad och som därmed saknar en större mångfald i tjänstenäringar som behövs för att attrahera morgondagens arbetskraft. Att klara kompetensförsörjningen inom sjuk- och hälsovård, och omsorg bedöms bli det område som kommer bli svårast att klara generellt i landet, även i växande storstadsregioner och utbildningsorter. Den riktiga utmaningen kommer därför att uppstå i kommuner och regioner där inte bara den arbetsföra befolkningen kommer att minska utan där också andelen äldre ökar mest. Att göra längre regionala eller lokala prognoser för kommande utbud och efterfrågan av arbetskraft är mycket vanskligt och kan nästan bara göras på något års sikt. Skälen är att lokala förändringar på arbetsmarknaden är svåra att prognostisera, samt att det finns en ständigt pågående rörlighet i befolkningen i landet där folk flyttar till och från jobb. Det gör att det blir svårt att tala om ett isolerat lokalt utbud av arbetskraft. Förutom riktigt långsiktiga prognoser enligt ovan, tar dock Arbetsförmedlingen fram nationella prognoser på mellanlång sikt (5-10 år). Dessa prognoser baseras både på förväntad branschutveckling och på förväntad tillgång på adekvat kompetens. De ger därmed en rätt god signal om de villkor som finns generellt och som sedan landets kommuner och regioner får konkurrera om utifrån sina egna profiler och attraktionsförmågor. Sett mot bakgrund av den senaste finanskrisen och den dämpade ekonomiska utvecklingen därefter, så blev faktiskt den förväntade sysselsättningsproblematiken i landet inte blev så omfattande som beräknat fram till idag. Den ekonomiska pressen har varit hård inom offentlig sektor och nedgången i näringslivet har gjort att många företag väntat med att göra nödvändiga nyrekryteringar och generationsskiften. Detta innebär enligt arbetsförmedlingens bedömningar fram till att det finns en risk att rekryteringsbehoven kommer att få en snabbt ökad fart men hög konkurrens om den bristfälliga kompetensen inom flera sektorer. Problematiken förstärks också av att utbildningsdimensioneringen inte alltid överensstämmer med behoven på arbetsmarknaden. Till detta ska läggas problemet att det ofta finns ett bristande intresse hos unga att utbilda sig mot flera yrkesområden där behoven är stora. Generellt sett bedöms att situationen på arbetsmarknaden ser bättre ut för storstadsområdena och större städer som har en större naturlig attraktionskraft och som även får en större del av landets nettoinvandring vilket minskar kommande problemen med generationsväxlingen. Situationen bedöms bli betydligt tuffare i många industritunga län som Västmanland, Södermanland, Gävleborg, men också Västernorrland som förväntas att få brist på arbetskraft. Några av de större yrkeskategorier där det generellt kommer att vara svårt för företag och offentlig sektor att få tag på rätt kompetens på 5-10 års sikt är inom industriell tillverkning, teknik och ingenjörer, IT/data, naturvetare, byggnadsarbetare (framförallt i tillväxtregioner), 2 Samtidigt ska det tilläggas att de blir allt svårare och mindre relevant att i flera fall skilja industri- från tjänstenäringar, beroende på hur företag delar upp sig, outsourcar verksamheter och använder sig av bemanningsföretag som redovisas som tjänsteföretag, samt att tjänsteinnehållet allmänt sett ökar i industrin. Detta gör att sysselsättningsminskningen av industrin i praktiken är mindre än den som redovisas i statistiken. 23

25 samt hälsa, sjukvård och pedagogiska yrken. Omvänt kan man säga att för dem som idag utbildar sig inom dessa områden står en rätt ljus arbetsmarknad och väntar. Inom industriell tillverkning ser man visserligen att antalet sysselsatta inom industriyrkena minskar, men bristen på yrkesarbetare på längre sikt kvarstår. När rekryteringen åter ökar efter några tuffa år ser man att inslaget av yrken som kräver längre utbildning ökar medan det motsatta gäller för yrken där utbildningskraven är lägre. En generell problematik under mycket lång tid har varit att få unga att intressera sig för att utbilda sig mot yrken inom industrin, vilket lett till att antalet examinerade mot yrken inom industrin legat på en mycket låg nivå. Rekryteringsbasen är teknik eller industritekniska programmet, samt teknikcollege på gymnasienivå. Detta kommer dock enligt vår bedömning inte att vara tillräckligt. Samtidigt väntas ganska stora pensionsavgångar inom flera industriyrken framöver. Därför kommer tillgången på kvalificerade yrkesarbetare inom industrin inte att bli tillräcklig för att möta behoven på arbetsmarknaden under den närmaste tioårsperioden. Exempel på dessa yrken är svetsare samt CNC-operatörer. Däremot förväntas arbetssökande inom industriyrken där utbildningskraven är lägre att få mycket svårare att få jobb under de kommande tio åren. Exempel här är olika kategorier av montörer och maskinoperatörer. Inom tekniska yrken kommer det fortsatt vara en generell brist på yrkeskunniga ingenjörer. Dessa yrken har känt av lågkonjunkturen inom industrin och byggverksamhet men den breda arbetsmarknaden dessa yrken möter gör att behovet av arbetskraft fortsatter att öka för flertalet yrkesgrupper. Allra svårast att få tag på kompetens kommer att vara hos ingenjörer och tekniker inom gruvteknik och metallurgi samt civilingenjörer med samma inriktning. Också civilingenjörer och ingenjörer inom bygg och anläggning, civilingenjörer med inriktning mot elkraft kommer vara bristyrken ur ett behovsperspektiv. Behovet av IKT och datakompetens fortsätter att växa, vilket gör att man ser en fortsatt brist på datautbildade under de kommande tio åren. En fördel är att yrkeskåren fortfarande är relativt ung så de förväntade pensionsavgångarna inte är så omfattande. Det nyutbildas dock inte i takt med behoven vilket gör att tillgången blir otillräcklig och konkurrensen om kompetensen blir hård. Bristen på naturvetenskaplig kompetens består. Behov av naturvetare finns inom många olika yrken som läkemedels- och bioteknikindustrin, kemisk industri, men också inom gruvnäringen och skogsindustrin. Under de kommande tio åren förväntas det råda en fortsatt brist, vilken sammanhänger med att många går i pension samtidigt som alltför få väljer att påbörja utbildningen, och att ännu färre slutför den. Stor brist på kompetens förväntas inom hälso- och sjukvårdsområdet. I och med att befolkningen får ett allt större inslag av äldre ökar samtidigt behovet av hälsovård och äldreomsorg. En annan anledning är förbättrade möjligheter att behandla olika sjukdomar. Det sker dessutom en kontinuerlig utveckling av yrkenas arbetsinnehåll, som förändrar kompetenskraven och leder till en ökad efterfrågan på tekniskt välutbildad arbetskraft. Fortfarande tillhör merparten av alla verksamheter inom detta område kommun- eller landstingssektorn, men inslaget av privata huvudmän ökar undan för undan. Ett svagt intresse för omvårdnadsutbildningar, en hög medelålder bland de yrkesverksamma samt ett växande antal äldre innebär att tillgången på undersköterskor inte heller blir tillräcklig för att möta efterfrågan på arbetskraft. Det samma gäller för specialistutbildade sjuksköterskor samt även en viss brist på grundutbildade sjuksköterskor. Brist på lärare och pedagoger. Även här påverkar den demografiska utvecklingen det långsiktiga behovet av personal, tillsammans med ett under lång tid svagt intresse för lärarutbildningarna och en hög medelålder bland de yrkesverksamma. Det förväntas bli en betydande brist på framförallt gymnasielärare i yrkesämnen, specialpedagoger, förskollärare och fritidspedagoger på både fem och tio års sikt. 24

26 Avslutningsvis kan noteras att ett av de yrken där förutsättningarna att få tag på tillräcklig kompetens kommer vara goda även på 5-10 års sikt är olika försäljningsyrken, i synnerhet inom fackhandel och dagligvaror. Orsaken till detta är att det är ett yrkesområde där det finns ett stort inflöde av ungdomar och som ofta inte heller kräver någon högre utbildning. På så sätt är dessa yrken attraktiva för många och fungerar ofta som en viktig ingång till arbetsmarknaden för unga, men också för utrikes födda. Ett annat skäl till att det inte bedöms råda någon större brist inom försäljningsyrkena framöver är att det är ett område där det sker kontinuerliga rationaliseringar och där digitalisering och ökad internet-handel också kommer att bidra till att behoven av kompetens minskar framöver. Detta är även ett av de scenerier som lyfts fram i trendspaningen nedan om vad den tekniska utvecklingen kan få för följder för arbetsmarknadens behov i framtiden, och som därmed skulle ändra många av prognoserna ovan. En snabbt ökad automatisering, robotisering och digitalisering inte bara människans behov förändras utan också behovet av människan Teknik- och IKT-utvecklingen utgör en central pusselbit för att lösa stora framtida samhällsutmaningar och skapa bättre livsvillkor för fler människor. Men genom denna utveckling skapas också nya tillämpningar och förändras produktionsprocesser, vilket påverkar olika branscher på olika sätt. I vissa sektorer kommer behovet av människor för att utföra arbetet stadigt att minska medan behoven av mänsklig arbetskraft ökar inom andra. Ny teknik förväntas exempelvis fortsätta att revolutionera möjligheterna inom hälso- och sjukvården genom kombinationer av informationsteknologiska, materialtekniska och biomedicinska framsteg. Idag skrivs höftleder ut på plats i 3D-skrivare och på sikt även hela organ. Möjligheterna till medicinsk övervakning och behandling i hemmet kommer att ta stora steg framåt och både minska behovet av vårdpersonal och vårdinstitutioner samtidigt som individens frihet och oberoende av att infinna sig på en viss plats en viss tid ökar. På samma sätt bidrar ny teknik för att lösa andra samhällsutmaningar som exempelvis att skapa ett mer miljömässigt hållbart samhälle genom utveckling inom miljöteknikområdet, effektivare energianvändning, mer miljövänliga och effektiva transporter, mer hållbar livsmedelsproduktion, smartare städer etc. Den andra, och minst lika revolutionerande, sidan av den tekniska utvecklingen är hur automatisering, robotisering och digitalisering förändrar processerna för utveckling, produktion och distribution av olika produkter och tjänster. Den traditionella tillverkningsprocessen har under lång tid varit uppbyggd utifrån att design, tillverkning, och sammanfogning ofta skett på olika platser utifrån kompetens och lönekostnader, och där logistik och transporter varit en central del i processen. Genom allt mer avancerade industrirobotar, automatiserade processer och 3D-skrivare kommer allt mer av arbetet att tillverka och sätta samman produkter att kunna göras på ett ställe. Och om mer kan tillverkas på samma plats i mer integrerade produktionskedjor kommer det också förändra behovet av logistik och transporter framöver. På samma sätt har tjänstesektorn revolutionerats genom en ökad interaktion mellan kunder och leverantörer. Det kanske bästa exemplet är besöksnäringen, där vi bara för något decennium sedan var hänvisade till resebyråer och flygbolagskontor men idag de flesta paketerar sin egen resa och dessutom utvärderar den åt efterkommande besökare till samma hotell, restaurang eller plats. Den mest övergripande konsekvensen av den snabbt ökade robotiseringen, automatiseringen och digitalisering är dock att allt färre människor kommer att behövas inom stora yrkesektorer. Detta gäller inte bara inom tillverkningsindustrin utan är en växande realitet för andra områden som logistik, service och handel. En annan högst aktuell trend, men liknande koppling till IKT, är den snabba tekniska utvecklingen inom AI, Artificiell intelligens. Intelligenta robotar och hjälpmedel är inte längre bara science fiction utan allt en realitet. De kommer att vara ett viktigt framtida komplement 25

27 till och även ersätta människor inom många branscher och yrken. Vård- och omsorgssektorn utpekas som ett av de områden där vi inom en överskådlig framtid kommer att ha mänskliga robotar som utför tjänster istället för människor. Denna utvecklingstrend drivs på ytterligare i takt med en allt äldre befolkning och dess behov av vård och omsorg, samtidigt som tillgången på tillgänglig arbetskraft minskar. Vad kan då kombinationen av den tekniska utvecklingen inom automatisering, robotisering och AI komma att innebära för den framtida arbetsmarknaden? En inte allt för vild gissning är att det, rent numerärt, kommer att kunna mildra en del av den förväntade arbetskraftsbrist som Sverige och västvärlden går mot i takt med en demografisk utveckling där allt färre ska försörja allt fler. Teknikutvecklingen innebär samtidigt i sig inte en lösning på matchningsproblematiken på arbetsmarknaden, som har en stark regional dimension som framförallt kommer att försvåra för många mindre kommuner att hitta rätt kompetens i framtiden. I den uppmärksammade forskningsrapporten The Future of Employment: How Susceptible Are Jobs to Computerisation? (Carl Benedikt Frey och Michael A Osborne) dras de möjliga konsekvenserna av denna utveckling ut betydligt längre. Utifrån en studie av 720 yrken i USA har de studerat i vilken utsträckning som arbetsuppgiften skulle kunna utföras lika väl eller ännu bättre genom datorer, automatisering, robotar osv. Man kom då fram till att inom 10 till 20 år (utifrån utvecklingstakten inom området) så skulle så stor andel som 47 procent (!) av alla jobb i USA kunna ersättas av robotar eller datorer. Samma undersökning har utförts av Näringslivets forskningsinstitut i Finland (Etla), som kom fram till att omkring en tredjedel av den finska arbetsmarknaden skulle kunna ersättas av maskiner. Bedömningen görs att samma villkor skulle gälla även för Sverige. I farozonen befinner sig huvudsakligen låglöneyrken som inte kräver högre utbildning. Man ser att automatiseringen ersätter allt mer personal inom tillverkningsindustrin och att robotar och digitala lösningar kommer att utgöra en snabbt ökad del också inom yrkesgrupper inom transport, logistik, service och försäljning. Vi ser redan exempel på det senare i den svenska vardagen där vi för några år sedan möttes 26

28 av kassörskor i livsmedelsbutikens fredagsköer möts vi idag av en butiksvärd som hjälper oss att förstå hur vi själva slår in, packar och betalar för våra varor. Även om siffrorna ovan fortfarande bygger på hypoteser så finns det anledning att ta denna trend på stort allvar. Samtidigt som den nya tekniken skapar stora fördelar och tar bort enklare och monotona arbeten så innebär den också att framtida arbetskraft i större grad kan inriktas mot att täcka den arbetskraftbrist som förväntas bl a inom vård och omsorg. Det kommer också att krävas arbetskraft för de nya områden som växer fram genom teknikutvecklingen och som vi idag knappast ens kan fantisera om. Exempelvis så bedöms det finnas ett skriande behov av matematiker, tekniker och IKT-kompetens under lång sikt framöver. Det är viktigt att notera att den förändring av den framtida arbetsmarknaden som vi ser komma också tydligt visar att det är de enklare jobben som försvinner medan de nya kräver allt högre kompetens. Detta innebär stora framtida utmaningar att kunna matcha ungdomars intressen, utbildning och yrkesval mot dessa framtida behov på arbetsmarknaden. Det innebär också att större insatser och fokus måste ligga på att få ungdomar att ta sig igenom grundskola och gymnasium för att inte riskera att hamna utanför arbetsmarknaden och i långvarigt utanförskap. På väg mot en re-industrialisering i västvärlden önskedröm eller faktum? I takt med ländernas utveckling blir kostnadsläget i stora tillverkningsnationer som Kina och andra delar av Asien allt högre. Samtidigt har tillverkningsindustrin i västvärlden under de senaste decennierna haft en stark produktivitetsutveckling som drivits på av Lean och automatiserade produktionsprocesser. Tecken på en ny flyttvåg men i motsatt riktning har också noterats från allt fler håll. Återlokalisering av företag eller produktionsenheter har gjort att man i västvärlden börjat tala om en re-industrialiseringsvåg, som ska ta tillbaka industrin till västvärlden. Stämmer detta och vilka drivkrafter ligger i så fall bakom en sådan återflytt? Det första som kan konstateras är att det ligger mycket av nationell image och geopolitik i denna fråga. Fenomenet har främst uppmärksammats i USA, där vissa företag och starka varumärken, som maskintillverkaren Caterpillar, Apple och General Electric, på senare tid markerat och lett trenden genom att flytta hem delar av sin produktion från Asien. I vissa fall finns också uppenbara varumärkesvinster att hämta, som för Apple att kunna klistra "Made in the USA" på sina Mac-datorer. Samtidigt är det ett faktum att motiven för tillverkning i låglöneländer av olika skäl har minskat ur USAs perspektiv under de senaste åren. Bland annat är skillnaderna i arbetskraftskostnader inte längre är lika markanta, den ökade automatiseringen minskar behovet av arbetskraft och den storskaliga utvinningen av skiffergasen har förändrat hela energispelplanen på kort tid. Även inom Europa syns liknande tecken och EU har även satt upp som mål att industrisektorns andel av BNP ska öka till 20 procent från dagens dryga 15. Förutsättningarna för en åter-industrialisering bedöms dock inte vara lika starka i Europa som för USA, bland annat beroende på generellt högre arbetskraftskostnader och energipriser. Hur tydlig är då denna trend i Sverige? Rent medialt har det uppmärksammats att industriföretag som Husqvarna och Atlas Copco beslutat att flytta hem produktion till Sverige. De 27

29 empiriska studier som gjorts av företagsflytter under 2000-talet visar att mer än vart femte industriföretag har verksamhet utomlands och att vart 20:e av dessa företag (ca 5 %) har flyttat hem verksamhet (främst produktion). Det finns också under senare år en påvisad trend av stärkt industriverksamhet i Sverige, men den positiva utvecklingen beror snarare på en minskad utflyttning än en tydligt ökad återflyttning. Detta ger samtidigt signaler om att vissa strukturella förändringar pågår inom industrin. Men med detta sagt ska det också direkt fastställas att den övergripande trenden i den starkt globaliserade ekonomin kvarstår industriföretagen fortsätter att röra sig i tydlig riktning från Sverige till andra länder. Med början under 1990-talet sågs en mycket stark våg av företagsutflyttningar (outsourcing/ offshoring) i Sverige. Trenden var framförallt kostnadsdriven och pågick fram till mitten av 2000-talet. I efterhand har det visat sig bland många företag som flyttat tillbaka till Sverige att de i viss mån överskattat fördelarna och underskattat riskerna och kostnaderna med utlokalisering. Detta samtidigt som kostnadsfördelarna minskat under åren, till stor del beroende på en stark produktivitetsutveckling genom ökad automatisering och Leanprocesser inom den svenska industrin. Motiven för att flytta ut av rena kostnadsskäl har därmed minskat och är sannolikt ett viktigt skäl till den något minskade utflyttningen av produktion från Sverige. Idag drivs den utflyttning som sker snarare av motiv som att ligga nära marknaden eller av produktionsstrategiska skäl. Vad gäller den återflyttning som sker till Sverige motiveras den i hög grad av logistiska skäl, för att uppnå ett bättre kapacitetsutnyttjande eller beroende på förändrade förutsättningar för lokalisering på platsen. En tydlig trend är även att den företagsutflyttning som sker idag nästan uteslutande sker inom koncerner, medan det tidigare handlade mer om utflyttning externt. Detta visar också att utvecklingen går allt mer i riktning mot globalt alltmer integrerade värdekedjor, som styrs av flera samspelande faktorer som logistik, innovationsförutsättningar och av att vara nära marknaden. Sammantaget visar detta på att det finns tecken till ändrade lokaliseringsmönster inom industrin, som i viss mån går från låglöne- till höglöneländer. Utvecklingen drivs tydligt på av kostnadsskäl och av ökad automatisering och mer integrerade produktionsprocesser som sker i nära leverantörssamverkan. Från svensk synpunkt ger det också signaler om att svensk industri är livskraftig och har en stark konkurrensförmåga när det gäller teknik och affärssystem, kombinerat med en hög produktivitet och kvalitet genom kompetent personal och högt automatiserade tillverkningsprocesser. Att kalla denna utveckling för re-industrialisering sänder dock fel signaler. Snarare speglar den ett pågående utvecklingssteg som stora delar av industrin genomgår internationellt. Det handlar således mer om en ny-industrialisering eller re-vitalisering av den inhemska industrin som vissa kallat det. Det syns även en tydlig utveckling mot mer komplexa och sammansatta produktionssystem där styrkan ligger i att FoU, produktutveckling, marknadsavdelning, produktionsteknikutveckling och produktionen ligger fysiskt nära varandra för att kunna samverka på ett bra sätt. Samtidigt ändrar som sagt inte detta den långsiktiga trenden att svenska multinationella företag ökar antalet anställda i lågkostnadsländer, vilket inte bara styrs av kostnadsskäl utan även för att komma närmare nya kunder på växande marknader. Ungefär samtidigt som Atlas Copco flyttade hem viss produktion till Sverige invigde koncernen också en ny fabrik i Indien och en ny fabrik i Kina. Så ser det globala företagandet ut. För svenskt vidkommande handlar utmaningarna om att skapa förutsättningar för en fortsatt stark industriell utveckling i landet. Den exportinriktade industrin är en förutsättning för stora delar av Sveriges övriga näringsliv, såväl för underleverantörer som industribaserade tjänster. För detta krävs en fortsatt innovationsförmåga, som kan vidareutveckla våra styrkor i effektiva produktionssystem, distributions- och försörjningskedjor. 28

30 Detta kräver i sin tur kompetens till forskning och utveckling i industrin. Sedan krisen på talet har industrins kompetensbehov ändrats dramatiskt. Andelen med anställda med enbart grundskoleutbildning har halverats samtidigt som de med mer än 3 år högskoleutbildning ökat med 250 procent. En tredje utmaning för att fortsätta ha internationella företag i Sverige är att säkerställa att deras underleverantörer också fortsätter att hålla världsklass. Om den platsbundna kompetensbasen minskar genom att underleverantörer inte klarar konkurrenskraven minskar också motiven för de stora företagen att vara kvar. Därför är det centralt ur ett lokalt och regionalt perspektiv att främja ett starkt innovations- och affärsklimat, där en nyckelfråga framöver kommer att handla om kompetensförsörjningen och om att klara generationsskiften i många mindre företag. Skifferrevolutionen ett nytt energiparadigm med konsekvenser på flera plan? Den stora utvinningen i USA, av främst skiffergas, genom s.k. fracking har på kort tid kommit att påverka såväl den energipolitiska agendan som klimatfrågan globalt. Alltfler ser att skiffergasen kommer att kunna utvinnas i så stor utsträckning i världen att den bedöms påverka och rita om den globala energikartan. Detta får i så fall inte bara konsekvenser för energi- och klimatfrågan utan också för den energikrävande industrins framtida förutsättningar i Sverige och Europa. Som noterades i trenden om re-industrialisering i USA, står sjunkande energipriser och alltmer positiva tongångar om framtidens energiförsörjning bakom en stor del av den amerikanska utvecklingen. Fracking-processen Utvinning av energi ur skiffer har nått stor ekonomisk skala med hjälp av nya teknologier för horisontell borrning och hydraulisk fracking (sprängning) där gas och olja kan lösgöras i en omfattning som inte tidigare var möjligt att uppnå med traditionell vertikal borrning. För att öka tillströmningen av gas spräcks skiffern med stora mängder vatten i borrhålet, tillsammans med kvartssand och kemiska tillsatser för att minska friktionen i sprickorna. På bara några få år har USAs produktion av skiffergas ökat mångfalt och landet är i dag världens största producent av skiffergas. Under 2014 väntas USA gå om Ryssland som världens största gasproducent och till år 2020 bedöms landet också bli världens största producent av olja. Stora skifferreserver finns även i flera andra länder som Polen och Kina. Detta inte innebär bara att USA blir självförsörjande på energi utan också att västvärldens beroende av olja från Mellanöstern på sikt minskar kraftigt, vilket kan få stora geopolitiska konsekvenser. Enligt beräkningar från den amerikanska energiinformationsmyndigheten, EIA, räcker tillgången på naturgas (konventionell och skiffergas) i USA för utvinning under de närmaste hundra åren. 3 USA bedöms redan år 2020 vara en viktig exportör av flytande gas, men däremot fortsatt importberoende när det gäller olja. Och då gaspriserna i USA inte är kopplade till oljepriset, gör det att landets industri direkt får lägre energikostnader, vilket således ger en stärkt internationell konkurrenskraft och även bättre förutsättningar för industriell produktion i USA. Exempel på detta ses i att bl a den petrokemiska industrin ökat stort sedan energipriset minskat till en tredjedel av vad konkurrenterna i Europa och Japan betalat. En annan konsekvens är också att det lägre gaspriset har snabbat på en övergång från kol till gas vilket minskat koldioxidutsläppen med omkring tio procent (åren ) - samtidigt som det inneburit att kolexporten från USA till Europa fördubblats under samma period. Det senare visar en tydlig baksida för EU där behovet av billig energi slår mot de tillika tydliga klimatmålen om minskade utsläpp. De pressade gaspriserna kommer också att sätta stor 3 Roberto F Aguilera och Marian Radetzki. Ekonomisk debatt nr

31 press på Ryssland och dess exportmonopol Gazprom, vars handel bygger på långa kontrakt och där priserna är kopplade till den fortsatt dyra oljan. Tillgången till skiffergas finns som redan sagts inte bara i USA utan handlar snarast om att landet har ett tidsmässigt försprång (pådrivet av statliga satsningar och teknikutveckling, men också gynnsam lagstiftning och ett glesbefolkat land med lägre känslighet för miljöpåverkan). Undersökningar visar på omfattande skifferresurser runtom i världen, vilket med all sannolikhet innebär att utvinningen står inför en global boom under de kommande två decennierna. Stora skiffergasförekomster finns bl a Kina, Ryssland, Europa men också i länder som Australien, Argentina och Algeriet. Europa som helhet har dock sämre geologiska förutsättningar för lönsam skiffergasproduktion än USA och en tätare befolkningsstruktur, men i bl a Polen finns så pass stora tillgångar att en storskalig exploatering teoretiskt bedöms kunna försörja EUs energibehov i mellan 20 och 60 år. Med den oroande politiska utvecklingen i Ryssland ökar också Europas motiv att bryta sitt stora gasberoende från Ryssland. Samtidigt ses Europas höga befolkningstäthet och större miljömässiga känslighet kunna utgöra stora hinder för en mer omfattande exploatering. På motsvarande sätt står Kina i startgroparna med en omfattande utvinning för att minska sitt stora importberoende. Ett hinder för Kinas exploatering i vissa områden kan dock bli brist på de stora vattenresurser som krävs för själva fracking-processen. Vissa bedömare menar att det kommer att dröja fram till 2030 innan produktionen av skiffergas och skifferolja utanför USA når riktigt stora volymer, medan andra anser att inte minst ekonomiska och geopolitiska skäl kan göra att vi får se ett liknande utvecklingssprång i övriga delar av världen som det USA genomfört på tio år. Om detta skulle bli verklighet är det inte omöjligt att det samtidigt innebär en mer grundläggande transformation av världens gas och oljemarknader bara inom de närmaste två decennierna. Det är svårt att veta vad en sådan utveckling skulle få för inverkan på energisystemet globalt eller för arbetet med klimatfrågan. Vissa menar att det bl a skulle kunna innebära en dämpning av priserna på fossila bränslen. En positiv effekt för klimatet skulle vara en krympande kolmarknad och därmed globalt minskade koldioxidutsläpp, samtidigt som incitamenten, åtminstone på kort sikt, för att utveckla förnybara bränslen i syfte att minska klimatpåverkan troligen minskar. Vid minskande fossilpriser blir nämligen behovet av subventioner till ännu inte konkurrenskraftiga förnybara energislag högre. Detta kan därmed också komma att påverka intresset från såväl offentligt som privat håll att genomföra långsiktiga satsningar på forskning och utveckling av förnybara energikällor, liksom den politiska viljan att införa kraftfulla styrmedel som driver utvecklingen i en långsiktigt mer hållbar riktning. En omritad energikarta innebär med stor sannolikhet stora inrikespolitiska, geopolitiska och säkerhetspolitiska konsekvenser. När president Obama i juni 2014 gör ett utspel om att kraftfullt minska USA:s utsläpp av koldioxid är det dels ett löfte till den inhemska industrin om fortsatt tillgång på billig energi och dels en signal till konkurrerande länder i övriga världen om att ta krafttag för att minska sina utsläpp från kol och olja. Det senare sannolikt till högre kostnader och därmed en konkurrensfördel för USA. Omstruktureringen inom den skogsindustriella sektorn en trend som skapar nya affärsmöjligheter Globalt, men inte minst i Norden, genomgår skogs- massa- och pappersindustrin en omfattande strukturell omvandling som också råkar sammanfalla och förstärkas av den 30

32 långa, internationella lågkonjunkturen. Den ekonomiska nedgången har påverkat såväl byggande som konsumtion, vilket slagit hårt mot både sågverk och pappers- och massaindustrin. Medan trä som byggmaterial, hygienpapper och förpackningar bedöms ha en god framtid som effekt av flera globala megatrender, så bedöms det grafiska pappret ha haft sin historiska peak. Bara i USA har konsumtionen av tidningspapper och annat tryckpapper halverats sedan år 2000, och utvecklingen i Sverige visar på en liknande minskning där efterfrågan på grafiskt papper minskat med 25 procent bara mellan 2007 och Vid sidan av det som kallas för Peak Print Paper finns ytterligare några mer strukturella trender som lyfts fram som utmaningar för den svenska skogsindustrin som helhet: Skogsindustrin etableras där det växer ett skifte som går från nord till syd där det mesta av den nya skogsindustrin etableras antingen i Latinamerika med snabbväxande skog, eller i Sydostasien där de mest snabbväxande marknaderna förväntas finnas. Teknikutvecklingen påverkar Nordens givna konkurrensfördelar, där vi länge sett att våra nordliga långa gran- och tallfibrer skulle skydda oss från konkurrens av snabbväxande kortfibrig eucalyptus. Redan idag kan man dock tillverka bättre och billigare papper av kortfibrig massa och snart även göra högkvalitativ kartong av kortfibrig massa. Skiffergasens utveckling riskerar att minska intresset för förnybara energikällor och biobränslen. Med skiffergasen har peaken för fossila bränslen flyttats framåt i tiden, vilket sannolikt minskar incitamenten att satsa långsiktigt på förnybar energi med stöd av skogsråvara. Trots dessa utmaningar är dock de flesta branschexperter eniga om att det finns en framtid för svensk skogsindustri, men att den framtiden delvis kommer se annorlunda ut och ställa stora krav på att kunna tänka nytt. Stora delar av dagens bulkinriktade produktion kommer att ersättas av ny industrikompetens, nya innovativa material och användningsområden som skapar en mångfald av nya produkter baserade på skogsråvara. Där den traditionella skogsindustrin handlat om sågvirke, papper och massa i volym, kommer framtiden i högre grad att handla om specialisering, med nischade produkter i mindre volymer men med ett betydligt högre förädlingsvärde. Några exempel på sådana nya produkter och tillämpningar är bl a: 31

33 Printstreets, som handlar om tryckta vägar eller åtminstone parkeringsplatser av "biotumen", en asfalt som tillverkas av svartlut Fiberoptik baserad på nano-cellulosa, som kan leda ljus och ge lysande väggar eller tak Veather som är ett viskosbaserat läder Träfiberförstärkta keramiska material till köksknivar Kolfiber från lignin till lätta starka cyklar Tweed av papper Powerboard, en skiva med kolfibrer som ger trådlös uppvärmning och informationsöverföring Solid, härdat trä som kan ersätta tropiska träslag I den pågående omställningsprocessen där den globala konkurrensen driver på ständigt ökad produktivitet och automatisering men med allt färre personer inom den skogsindustriella sektorn så ökar samtidigt farhågorna för att man i omställningen också förlorar viktig kompetens och infrastruktur som behövs i nästa steg för att kunna utveckla den nya generationens produkter. Här har de traditionella industriföretagen en central roll för att ihop med andra utvecklingsföretag, forskning och finansiärer skapa starka regionala innovationsmiljöer. Det är kanske framförallt på kemisidan som man ser en stor potential i en mängd nya produkter och tillämpningar från mediciner, kolfiber av lignin, nya textilier till andra generationens biobränslen. Men också på trävarusidan finns potential i bland annat industriellt byggande med trä, i form av lägenhetsmoduler för flerbostadshus m m. Utvecklingen av kemikalier och andra nya produkter går visserligen snabbt framåt - men så gör även den strukturella minskningen inom skogsindustrin och främst inom papperstillverkning. Det är därför man ser ett generellt hot i att dessa parallella utvecklingsspår inte ligger i fas, vilket gör att man riskerar att förlora viktig kompetens och infrastruktur i glappet som uppstår. Med ett alltmer internationellt ägande och global marknad finns samtidigt alltid risker i att skogsindustrin i nästa fas väljer att flytta ut produktion till andra länder med bättre produktionsförutsättningar eller närhet till stora marknader. Båda dessa scenarier skulle få stor inverkan på den skogsindustriella kompetensbasen. En utmaning för Sverige nationellt och regionalt handlar därför både om att satsa långsiktigt och kraftfullt för att kunna ta en ledande position i den snabba utvecklingen av den nya generationens användning av skogsråvaran, och om att säkerställa långsiktiga förutsättningar för en fortsatt stark traditionell skogsindustri som därmed också kan medverka i den nya utvecklingen. Klimatet förändras men påverkar inte Sverige dramatiskt de närmaste 20 åren Det råder numer ingen tvekan om att klimatförändringen pågår och att mänskliga aktiviteter är en starkt bidragande orsak till den globala temperaturhöjningen. Av en rad oberoende forskningsrapporter och i de sammanställningar av forskningsläget som görs av FN:s klimatpanel framgår att tidsfristen för att göra något åt denna utveckling börjar löpa ut. Just nu är det lite som talar för att det globala politiska systemet om man kan tala om ett sådant saknar förmåga att ta de beslut som krävs. Det handlar både om globala ekonomiska incitament för ökad energieffektivitet och om subventioner till utveckling och användning av hållbara energislag. När energipriserna genom nya utvinningsmetoder troligen inte kommer att höjas dramatiskt minskar ytterligare incitamenten till unilaterala omställningar av länders energisystem. Till detta ska läggas behovet av förändrade attityder och värdesystem. Hoppfulla signaler finns dock främst från de håll i världen där man på lokal, regional eller nationell nivå börjar ta lovvärda initiativ i frågan. Även många företag börjar ta ett ökat ansvar för att minska sin egen och sina kunders klimatpåverkan. Men sammantaget så talar tyvärr det mesta för att klimatförändringen inte kommer att tas på det allvar som den förtjänar förrän mänskligheten upplever så svåra konsekvenser att de börjar bli ett reellt hot för överlevnad och då är det i bästa fall inte för sent att agera När 32

34 denna tidpunkt inträffar kan man bara spekulera om, men många forskare pekar på att skiftet kommer att ske någon gång under perioden Först då kommer effekterna på matproduktion, havsnivåer, väder och livsviktiga ekosystemtjänster att börja bli så påtagliga att de inte längre kan ignoreras på global, politisk nivå. Då kommer också de säkerhetspolitiska spänningarna att ha ökat dramatiskt i världen, i takt med att kampen om vattenresurser eller föda kommer att accentueras. Detta är huvudskälet till att vi, kanske för många provokativt, bedömer att klimatförändringen inte kommer att påverka Sverige påtagligt och därmed inte heller Örnsköldsvik inom den nu aktuella tidshorisonten för denna omvärldsanalys. Indirekt kommer dock klimatförändringen att påverka genom att omställningen av samhället behöver påbörjas redan nu och de delar av världen som snabbast ställer om kommer att ha konkurrensfördelar i framtiden. De områden som redan nu har starka incitament för förändring är framförallt energieffektivisering och effektivare transportsystem, som leder till direkta kostnadsminskningar i produktionen. Däremot är incitamenten lägre för satsningar på förnybar energi eller förändrade resmönster det privata semesterresandet med flyg ökar ju t ex kraftigt för närvarande trots kunskapen om flygets klimatpåverkan. Ur svenskt, europeiskt och globalt perspektiv kan noteras att miljö- och klimatfrågorna under den senaste femårsperioden snarast tappat än ökat i kraft och det talas allt oftare om en klimattrötthet. Detta trots att vi idag vet mer om klimathotet än någonsin tidigare. Paradoxalt har detta också skett i takt med att bevisen från FNs klimatrapporter senaste årens mer än någonsin påvisar att det är människan som står bakom de ökade utsläppen av växthusgaser och att det krävs aktion nu för att undvika förestående globala klimatkonsekvenser. Det kommer troligen att krävas mer synliga bevis på vilka konsekvenser klimatförändringen får innan världen som helhet börjar reagera. Sannolikt är det istället på lokal och regional nivå samt inom delar av näringslivet, som de första tecknen på den nödvändiga omställningen kommer att synas. Utveckligen av Big Data öppnar för helt nya möjligheter och affärer men också nya risker som en krass konsekvens av ett uppkopplat samhälle På liknande sätt som sociala medier med Facebook, Twitter och liknande gav en ny dramatisk utveckling och användning av internet för ett antal år sedan, så kommer Big Data att bli nästa naturliga utvecklingssteg som följer i denna linje. Men där den förra fyller nätet med information och drivs fram på individnivå, ligger drivkrafterna och möjligheterna i Big Data främst på organisations- och samhällsnivå och som handlar om att hantera och utnyttja all den information som finns och skapas på internet. Gränsen för möjligheterna eller konsekvenserna av Big Datas potential är långt ifrån klarlagda, men bedöms få ökad påverkan i näringsliv och på samhällsnivå bara inom de närmaste åren. Vad är då Big Data och hur kan det komma att användas? I korthet handlar det om att analysera och ta tillvara de digitala spår som vi mer eller mindre omedvetet lämnar efter oss på internet, via appar, sociala nätverk, de sökningar och transaktioner som vi görs etc. Dessa kan sedan användas i nästa steg för att också förutsäga våra framtida beteenden och ageranden, vilket kan användas i mängd olika syften såväl kommersiellt som för ökad samhällsnytta. För att ge en bild av vilka kvantiteter dataspår som det handlar om kan vi utgå från att det redan idag finns omkring 2,3 miljarder internetanvändare i världen och omkring 10 miljarder enheter som är uppkopplade mot Internet. Bara på en dag laddar en miljard Facebook-medlemmar upp i ordningen 300 miljoner foton och gör 2,5 miljarder uppdateringar. Under de två senaste dagarna skapades det mer datainformation än det gjorde från livets början och fram till nu. För dem som kan hantera och analysera spår och information från hur deras målgrupper och kunder tänker och agerar finns givetvis enorma försteg mot de konkurrenter som inte kan det. 33

35 På frågan hur Big Data kan användas är det enkla svaret att det redan sker och inom många områden. Ett klassiskt exempel på användning av Big Data är Googles översättningstjänst Google Translate som ändrade hela konceptet för hur översättning på internet fungerar. Hur fungerar Big Data-analys Den mest genomgripande förändringen som big data innebär för vårt sätt att förstå världen är att vi alltmer kommer att förlita oss på statistiska samband. Vi är annars skolade att söka förståelse i form av orsakssamband. Det är djupt rotat i oss: en sak leder till en annan därför. Big data nöjer sig med en sak, en annan och sannolikheten att de förekommer tillsammans. Big data-analys kan förvisso bidra till förståelse av orsak och verkan, men i första hand visar den inte på kausalitet utan på korrelation. Den finner mönster i datamängderna och i världen, som låter oss agera utan omvägen via förståelse av orsak och verkan. Översättningstjänsten Google Translate är ett bra exempel på detta. Google Translate Innan Google tog sig an problemet med maskinöversättning användes ofta regelbaserad översättning, som gjorde en grammatisk analys av meningar och byggde nya enligt specifika regler. Google valde i stället en strikt statistisk metod. De matade sina algoritmer med alla översättningar de hittade på nätet samt boköversättningar från Google Books-projektet biljoner ord. Sedan analyserades rubbet för att hitta statistiska samband mellan ordförekomster och meningskonstruktioner. Resultatet är den bästa översättningstjänsten världen har skådat, helt utan ambitioner att förstå hur grammatik fungerar eller vad orden betyder. Big Data-analys bedöms få en allt mer central roll för den framtida utvecklingen inom såväl näringsliv som offentlig verksamhet. Svenska myndigheter och organisationer, liksom många svenska företag använder också redan avancerade verktyg, bland annat GIS för att hantera stora datamängder, vilket visar att Sverige generellt sett ligger i framkant. Ökad samhällsnytta, inom exempelvis Sjukvård är ett område där Big Data bedöms få stora effekter genom att förbättra diagnostik, kartlägga sjukdomsförlopp och förbättra medicinering, baserat på samlad information som genereras från sjukhus runt om i världen. Det mest påtagliga hittills är annars hur Big Data används av företag inom konsumentmarknader för att läsa av kundbeteenden för att kunna fatta bättre beslut snabbare och säkrare, exempelvis för produktutveckling och marknadsföringsinsatser. Större butikskedjor, som amerikanska Walmart, analyserar exempelvis sina kundtransaktioner för att veta vilka varor som ska flyttas närmare kassorna. Ett annat känt exempel är Netflix, som inför planeringen av den egna tv-serien House of Cards gjorde använde kunskap om sina kunders preferenser för att välja skådespelare och regissör. Ett helt annat område som lyfts fram är logistik och transportsektorn där man ser en stora möjligheter i att koordinera digital information om infrastruktur, gods, fordon och affärsprocesser. Utmaningen ligger bl a i att få olika sorters data från olika leverantörer och från olika platser att integreras och användas i nya affärs- och driftmodeller. Rent konkret kan det handla om att på rätt sätt kunna använda information om köerna på E6:an genom Twitter, SMHI:s rapport om vägunderlag, vilka tider en omlastningscentral är öppen, med hur länge det värmekänsliga godset kan ligga lastat i transporten. Sannolikt ser vi också snart nya produkter och lösningar utvecklade i samverkan mellan teknikföretag och offentliga institutioner för att med hjälp av Big Data och smarta datorer effektivisera olika välfärdstjänster och myndighetsservice. Utvecklingen sker snabbt och skapar många möjligheter men väcker också frågor kring etik och moral och var gränsen går för individens integritet. Teknik som är kul på individnivå kan snabbt bli samhällsintresse på Big Data-nivå. Detta förstärks ytterligare av utveckling där alltfler prylar försetts med sensorer och internetuppkoppling, en trend som brukar kallas the internet of things. Exempel på detta är armband som mäter aktivitetsnivå och kroppslig status. För individen kan de vara bra hjälpmedel för att skapa sundare vanor, men ihopkopplat på Big Data-nivå kan man samtidigt göra geografiska kartor över var folk rör sig, hur folk mår i olika delar av städer och länder vid olika tidpunkter. Mycket av de data som samlas in av Facebook, Google, CIA med flera finns idag ingen omedelbar användning för. Men sparas den på obestämd tid så kan möjligheter uppstå och nya värden skapas. De som är optimister ser ingen begränsning och tror att Big Data kommer vara ett viktigt hjälp- 34

36 medel i samhällsutvecklingen för att minska klimatförändringar, sjukdomar och skapa ökad tillväxt och välfärd. De som är mer skeptiska talar om faran om vi nu rör oss bort från kausala förklaringsmodeller mot att förlita oss på statistiskt belagda samband utan att lägga vikt vid att förstå orsak och verkan. Big Data blir ett sätt att göra de redan mäktiga mäktigare, där de som har bäst förutsättningar är stora internetföretag, mobiloperatörer, konsumentföretag och inte minst länders underrättelsetjänster som skannar världens nättrafik. På kort sikt i Sverige för företag, myndigheter och organisationer handlar det dock först och främst om att förstå och förhålla sig till vad Big Data innebär och skaffa kunskap och strategier för om och hur det ska användas. Konsumentföretagen ligger i fronten, genom bl a Coop och ICA, men den tillverkande industrin använder också Big Data allt mer som affärsdrivande teknik för att förbättra beslutsfattande och effektivisera affärsmodeller. Det viktiga är således inte att satsa, utan att förhålla sig till trenden Big Data: vad det betyder för vår verksamhet, våra partner, leverantörer och kunder? Besöksnäringen en växande näring med ökande konkurrens Utvecklingen av den svenska turistnäringen har varit stark under 2000-talet. Det gäller inte minst den utländska turismen till Sverige. Turistexporten har ökat med drygt 160 % under perioden , vilket motsvarar en ökning med 66 miljarder kronor. Förädlingsvärdet i turistnäringen utgjorde cirka 2 procent av bruttonationalprodukten 2012 och andelen av den totala sysselsättningen i Sverige var 3,7 procent. Man pratar allt oftare om turistnäringen som en av Sveriges basnäringar. Så inleds VISITA:s översikt av besöksnäringens utveckling i Sverige Det görs varje år mer än en miljard internationella resor 4 och för närvarande talar det mesta för att resandet kommer att fortsätta att öka och att besöksnäringen liksom under de senaste decennierna kommer att öka snabbare än andra branscher. Om 20 år bedöms resandet ha fördubblats till närmare två miljarder internationella resor! Den svenska besöksnäringen, som består av affärsresor, traditionell turism och besök hos släkt och vänner, är främst beroende av den inhemska marknaden. Besökare från Finland, Danmark och Norge dominerar på samma sätt den utländska marknaden. Utanför Norden är Tyskland vår största marknad. Besökare från Ryssland spenderar mest per person och utanför Europa är USA den viktigaste besöksmarknaden för Sverige. Antalet utländska gästernätter på svenska hotell har ökat kraftigt under början av 2000-talet. Totalt ökade antalet utländska gästnätter under perioden med 2 miljoner, vilket är en ökning med 42 %. 16 länder stod för 70 procent av det totala antalet utländska gästnätter under Den största tillväxten i antal gästnätter stod de norska besökarna för medan den procentuellt snabbaste ökningen av gästnätter var från polska besökare (205 %). 5 Turismen i Sverige omsatte år 2012 mer än 275 miljarder kronor 6 och regeringen har satt upp som vision att till år 2020 fördubbla besöksnäringens omsättning vilket motsvarar om en ökning om 25 miljarder kronor per år. Stockholm är Sveriges största besöksmål för utomnordiska besökare och den viktigaste porten mot världen för dem som reser från eller till Sverige med flyg. Göteborg och Malmö/Skåne är också viktiga noder i den svenska besöksnäringen. De tre är också regioner vars befolkning präglas av en stor etnisk mångfald med hög andel människor med utländsk bakgrund, som tillsammans representerar en stor del av världens länder. Dessa människor bidrar till storstadsregionerna med nya kontaktmönster och perspektiv. Svenskarnas internationella resande ökar samtidigt och de skaffar sig snabbt nya vänner och affärsbekanta runt om i världen. Svenskarnas flitiga användande av sociala medier bidrar också till att 4 Källa: UNWTO (United Nations World Tourist Organisation) 5 Källor: VISITA, Resandeströmmar, en översikt (2013) 6 Källa: Tillväxtverket 35

37 kontaktytorna ökar. Ett resultat blir att andelen av flygresandet som handlar om att besöka släkt och vänner ökar. Besöksnäringen är således en växande bransch. I de flesta kommuner sätts också ett stort hopp till besöksnäringen för att skapa nya arbetstillfällen och att locka nya invånare. De omvärldstrender som framförallt påverkar utvecklingen av besöksnäringen under de kommande decennierna är globaliseringen, urbaniseringen, den digitala utvecklingen och ett ökat klimat-och miljömedvetande. Till dessa trender finns en rad olika kritiska faktorer som påverkar utvecklingen inom besöksnäringen. Politiska beslut på nationell och internationell nivå sätter gränser och eller skapar utrymme för utvecklingen inom både flyg och sjöfart. Ett exempel är det s k svaveldirektivet som enligt de flesta bedömare kraftigt kommer att förändra förutsättningarna för kryssningssjöfarten i Östersjön. Nationella politiska beslut om utbyggnaden av det svenska väg- och järnvägsnätet är ett annat exempel. Besöksnäringen står inför fler utmaningar. UNWTO bedömer t ex att trots att fler människor får en högre levnadsnivå, så kommer den globala tillväxttakten i resandet att minska. De främsta skälen till detta är att den ekonomiska tillväxten i de utvecklade, mogna marknadsekonomierna (och tillika Sveriges dominerande besöksmarknader) kommer att avta, bränslekostnaderna bedöms höjas p g a ökad efterfrågan och olika miljöavgifter, samt att ett ökat miljömedvetande kommer att påverka våra resmönster. Den stora tillväxten av besöksnäringen kommer att ske i Asien, men där precis som i Sverige görs de flesta resorna inom landet och närliggande länder. 90 % av alla kineser turistar t ex inom Kina och 90 % av dem som reser utanför Kina reser till andra länder i Asien. Sannolikt kommer det att innebär dessa trender att konkurrensen om besökarna skärps ytterligare. 36

38 Sverige ligger högt på olika internationella rankinglistor över besöksnäringen. Stora områden med orörd natur, en rik kultur och ett välfungerande samhälle gör Sverige attraktivt. I en värld fylld av konflikter och terrorhot anses vårt land som en trygg och säker destination. Möjligen kan det vara lite alarmerande att Sverige trots goda förutsättningar tappar placeringar i World Economic Forums s k TTCI Index, där huvudorsaken är ett upplevt engagemang från statlig sida gentemot sektorn. Med Internet och därtill kopplade möjligheter inom informations- och kommunikationstekniken har besöksnäringens förutsättningar och affärsmodeller påverkats kraftigt. Möjligheterna för resenären att skaffa sig förhandsinformation kring en destination och jämföra lokalt utbud etc. har ökat dramatiskt på bara något årtionde. På samma sätt kan väl utvecklade destinationer marknadsföra sig till helt nya marknader och kundsegment, sälja olika produkter och paket etc. på helt nya sätt och till lägre kostnad. I Sverige är idag fyra av våra 20 vanligaste aktiviteter på Internet kopplade till resande. Digitaliseringen påverkar också resandet och resandemönster inom näringslivet. Idag kan även mycket små företag bygga relationer med utländska producenter för att dra fördel av deras kunskap, spara pengar och nå nya marknader. Förmågan att bygga nätverk i multinationella miljöer är snarare en begränsning än möjligheterna att kommunicera över stora avstånd. 7 Det innebär att resandet även fortsättningsvis är en nyckelfaktor för att göra affärer medan resmönstren sannolikt kommer att förändras när alla möten inte behöver ske fysiskt. Mycket talar även för att affärsresandet inte kommer att öka lika kraftigt när företagen introducerar skarpare miljö- och klimathänsyn som del av sina SCR- policies. 8 7 Källor: Bl a AnnaLee Saxenian, Silicon Valley s New Immigrant Entrepreneurs 8 SCR, Social Corporate Responsibility 37

39 I spåren av de dominerande omvärldstrenderna bedöms under de kommande decennierna även faktorer som jakt på äkthet, ökat miljö- och klimat fokus, hälsa, naturupplevelser och möjlighet att turista tillsammans (virtuellt eller reellt) vara viktiga för besöksnäringens utveckling i Sverige. 9 Med en ökad urbanisering har kanske naturturismen har störst utvecklingspotential av dessa. Ju bättre en region blir på att ta tillvara sina naturresurser, desto mer attraktiv blir den för den storstadströtte resenären. Även om antalet utländska besökare i Sverige ökar kraftigt så bör man komma ihåg att under de kommande decennierna så kommer det största segmentet fortfarande från närmarknaden, det vill säga de svenska affärs- och fritidsresenärerna. Flera analyser av Sveriges besöksnäring pekar på behovet av destinationsutveckling för att åstadkomma en ökad tillväxt i branschen. Sverige har en mycket stor potential för ytterligare tillväxt och sysselsättning i besöksnäringen, men behöver fler attraktiva, högkvalitativa, exportmogna destinationer. 10 Väl utvecklade destinationer karaktäriseras av effektivt samarbetande och samordnade aktörer som tillsammans ger destinationen en hög attraktionskraft som besöksmål. Destinationerna är oftast geografiska, som Höga Kusten, men samma modell kan appliceras på tematiska områden som exempelvis golfresor. I turistnäringens egna trendanalyser 11 pekas på olika vägar att öka tillväxten i besöksnäringen. SHR pekar t ex på att för att öka tillväxttakten behöver turistnäringen stärka och utveckla fler reseanledningar runt om i Sverige. En av möjligheterna att göra detta är till exempel genom en utökad samverkan med andra näringar. Genom att sätta in besöksnäringen i ett bredare samhällsbyggnadsperspektiv perspektiv kan besöksnäringen inte bara bidra till att stärka den attraktionskraft som driver resandet till en region utan också bidra till att göra regionen mer attraktiv att bo och verka i. På samma sätt har besöksnäringen svårt att ensam bli konkurrenskraftig t o m på destinationer som Gotland eller Åre om man bara satsar på en alltför ensidig turistisk utveckling med ofta stora säsongsvariationer. Tillsammans med andra näringar finns möjligheten att skapa både nya reseanledningar och arbetstillfällen inom helt olika kompetensområden vilket också stöder utvecklingen av en bredare och mer diversifierad arbetsmarknad. Det bör också än en gång understrykas att oftast är det näringslivet som genererar flest resor till en region under ett år och inte de traditionella turistmålen. Tillgängligheten en av nycklarna till platsers konkurrenskraft När den amerikanske Nobelpristagaren Paul Krugman myntade begreppet den nya ekonomiska geografin tillsammans med några andra ekonomer i slutet av 1980-talet, gjorde han det under en tid när den makroekonomiska debatten tog liten hänsyn till geografiskt betingade skillnaders betydelse för att analysera ekonomisk utveckling och tillväxt. Krugman menade att en rad platsbundna faktorer var avgörande för ekonomisk framgång och var kritisk till att många ekonomer tycktes betrakta den ekonomiska utvecklingen som helt platsoberoende. Teorierna bakom den nya ekonomiska geografin grundar sig på flera underliggande drivkrafter för ekonomisk tillväxt och relationen mellan kärna och periferi. En huvudfaktor i teorin är transporter och tillgänglighet. 12 En ökad tillgänglighet gör att företagen kommer närmare en större marknad och närmare sina konkurrenter och samarbetspartners. En ökad tillgänglighet leder också till regionförstoring och ett större befolkningsunderlag. Starka drivkrafter talar för den geografiska 9 Källor: Visit Sweden, VISITA, Tillväxtverket, World Economic Forum 10 Källa: TRIP, Turistnäringens trendsanalys Källa: SHR, Nationell strategi för svensk besöksnäring Paul Krugman, Geography and Trade (Lectures in Leuven, 1991; Increasing returns and economic geography (Journal of Political Economy, 1999) m fl 38

40 koncentrationen av ekonomisk aktivitet, men samtidigt uppstår effekter som gör att denna koncentration inte kan drivas hur långt som helst. Med tiden uppstår olika trängselkostnader. När inkomst- och kostnadsnivåer i en storstadsregions kärna börjar bli höga och när infrastrukturen successivt byggs ut sker därför en regionförstoring. Den innebär å ena sidan att (kvalificerad) arbetskraft dras in mot centrum och å andra sidan att företag flyttar ut från centrum till omlandet. Tillgängligheten, dvs. transportsystemets kapacitet, de tidsmässiga avstånden och transportkostnaderna, spelar en avgörande roll för regionförstoringen. Dessa faktorer har olika betydelse för individer och företag. Studier av hur infrastruktur, tillgänglighet, transportkostnader och ekonomisk utveckling är länkade till varandra pekar på att transportkostnaderna är den viktigaste faktorn för företagen. Infrastrukturen blir då viktig som ett medel för att sänka kostnaderna. Företagens kostnader blir lägre om en förbättrad infrastruktur skapar högre kapacitet, tillåter högre hastigheter, förbättrar kvaliteten och ökar tillförlitligheten i transportsystemet. Även om transportkostnaden inte sänks minskar de indirekta kostnaderna för lagerhållning, behovet av antalet mellanlager osv. 13 Ur ett globalt perspektiv är det också transportsystemets struktur som avgör näringslivets tillgänglighet till globala marknader eller möjligheter till reell samverkan med forskningsinstitutioner och företag inom eller utanför den egna regionen. Flygtransporter främjar handelsströmmar och handel på flera sätt. Flygtransporter öppnar upp för handel med varor som tidigare inte var möjliga att transportera långa sträckor såsom färsk fisk eller vissa läkemedel, de knyter samman företag med potentiella kunder och leverantörer och ger företag tillgång till större marknader, samt underlättar för företag att få tillgång till insatsvaror och reservdelar som behövs i produktionen. Flygfrakten spelar en stor roll för tidskritisk produktion, där det är viktigt att insatsvaror finns på rätt plats vid rätt tid. För individen tycks tiden vara den normerande faktorn för arbetspendling. 14 Cirka 15 % av arbetskraften i Sverige pendlar mer än en timme per dag till och från arbetet och den genomsnittliga restiden för arbetsresor är 39 minuter per dag. 15 I storstadsregionerna accepterar man längre pendlingstider än i övriga landet, vilket syns i den genomsnittliga restiden per resa. Det finns också en social dimension på pendlingen män pendlar mer och framförallt längre än kvinnor. Dessutom finns skillnader beträffande inkomst- och utbildningsnivå. Att fler kvinnor än män arbetar deltid har också en betydelse för detta mönster. Från ett individperspektiv innebär detta att vissa personer har tillgång till en större arbetsmarknad än andra även om de är bosatta på samma ort. Transportsystemets utformning och kapacitet sätter alltså ramarna för hur långt integrationen mellan angränsande arbetsmarknadsregioner kan gå dvs. var arbetspendling är ett alternativ till flyttning och hur långt från en tillväxtregions centrum företagen kan tänka sig att vara lokaliserade. EU:s forskningsnätverk kring territoriell utveckling (ESPON) har studerat tillgängligheten på EU-nivå utifrån hur många människor som kan nås inom en viss tid. Resultaten av ESPON:s modell, som utgår från hela EU, ger en bild av ett Sverige där framförallt Skåne har en hög tillgänglighet Stockholm ligger mer perifert och faktiskt tillhör en av Västeuropas mest perifera huvudstadsregioner. Västernorrland bedöms ha en tillgänglighet under genomsnittet för EU:s cirka regioner. 13 Källa: Roger Vickerman m fl, Accessibility and Economic Development in Europe (Regional Studies, 2010) 14 Trafikanalys, Arbetspendling i storstadsregioner en nulägesanalys (2011) 15 SIKA, RES Den nationella resevaneundersökningen (2007) 39

41 Att kunna ingå i större funktionella arbetsmarknadsregioner blir allt mer avgörande för kommuners attraktionskraft. Det skapar ökad möjlighet till matchning på den regionala arbetsmarknaden och ökar människors möjligheter att bo kvar på hemorten. Enbart under de senaste tio åren har pendlingen över kommungränser har ökat med 20 %. Idag pendlar cirka 1,5 miljoner svenskar över en eller flera kommungränser. Under de senaste 20 åren har regionförstoringen främst skett kring storstadsregionerna och i södra Sverige. Landets tre storstäder har, liksom de flesta andra svenska regioner, utmaningar i form av en föråldrad, dåligt underhållen eller otillräcklig infrastruktur, men de gynnas på grund av sitt stora befolkningsunderlag och läge samtidigt av flera tillväxtfaktorer. SCB delar in svenska kommuner i lokala arbetsmarknader (LA). De lokala arbetsmarknaderna är funktionella och förändras beroende på förändringar i pendlingsströmmarnas riktning och styrka. Mellan åren 1989 och 1999 minskade antalet lokala arbetsmarknader från 110 till 92. Tio år senare var antalet 75 och om tjugo år är de kanske knappt 60. I norra Sverige är generellt sett pendlingen mindre än i kommuner av motsvarande befolkningsstorlek i resten av Sverige. Regionförstoringen sker också mycket långsammare i norr. Ett huvudskäl är de stora geografiska avstånden i kombination med brist på snabba förbindelser mellan städer och större tätorter. Med en gles befolkningsstruktur blir bilberoendet stort och kollektiva lösningar missgynnas. Med Botniabanan har Örnsköldsvik förvisso kommit mycket närmare Umeå men fortfarande är restiden på gränsen till att vara för lång även för de dagspendlare som bor i Umeå centrum och jobbar nära nya resecentrum i Örnsköldsvik eller vice versa. 40

42 Figuren: Andel utpendlare och inpendlare i relation till andelen nattsysselsatta (Källa: Arena för Tillväxt) De trender som framförallt påverkar tillgängligheten är förutom globaliseringen, urbaniseringen, ökad rörlighet och den tekniska utvecklingen (IKT, snabbare tåg etc.) också den ekonomiska tyngdpunktsförskjutningen från väst till öst. Globaliseringen kommer att göra tillgängligheten än mer avgörande för regioners internationella konkurrenskraft eftersom allt mer specialiserade värdekedjor, som tar få hänsyn till nationsgränser, är helt beroende av god tillgänglighet. Urbaniseringen där redan mer än hälften och inom ett par decennier 70 % av jordens befolkning bor i städer kommer att skapa ökade skillnader i tillgänglighet mellan (stor-)stad och land även om IKT-utvecklingen i viss mån kan kompensera storstadens fördelar. När Asiens ekonomiska roll ökar, så ökar också de asiatiska marknadernas betydelse för näringslivet, vilket i sin tur kommer att påverka de stora multinationella företagens lokaliseringsval utifrån tillgänglighetssynpunkt. Sedan 2002 har BRIC-ländernas 16 andel av Sveriges export ökat med 70 % samtidigt som dessa länders andel av den svenska importen har ökat med mer än 200 %. Miljö- och klimatfrågorna kommer också att spela en roll inte minst för prissättningen på transporter. När svaveldirektivet införs för sjöstransporter i Östersjön får det omedelbara återverkningar på den norrländska skogsnäringens transportkostnader, t ex importen av virkesråvara från Ryssland och de baltiska länderna. 16 BRIC = Brasilien, Ryssland, Indien, Kina 41