I FOKUS: Framtidens alarmering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I FOKUS: Framtidens alarmering"

Transkript

1 NR I FOKUS: Framtidens alarmering» Alla chefer jag haft har lärt mig något. Vad händer om någon blir dödad? Någon av oss? Vill du arbeta inom räddningstjänst? Ja!«PORTRÄTT: Anders Fridborg, bitr brandchef i Uppsala, SID 14. ARTIKEL: Friskvård inom räddningstjänsten, SID 38. ARTIKEL: Stockolm brinner. I en räddningsledares huvud. SID 16. ARTIKEL: RVR en verksamhet i utveckling, SID 33. ARTIKEL: Stort intresse bland brandingenjörer, SID 21.

2 Frångänglighet En bok om utrymning för personer med funktionsnedsättning innehåll Räddningsledaren # Räddningsledaren Föreningen Sveriges Brandbefäl, Stockholm Telefon Årgång 28 Räddningsledaren är medlemstidning för Föreningen Sveriges Brandbefäl och utkommer med fyra nummer per år. Tryckupplaga: ex. Ansökan om medlemskap och adressändringar gör du via hemsidan Alla människor ska få tillgång till hela samhället. Det ställer högre krav på tillgänglighet i byggnader och publika lokaler. Men om det börjar brinna måste personer med funktionsnedsättning kunna ta sig ut på ett säkert sätt. Det är vad begreppet frångänglighet handlar om. Innehåll Hotet från en brand Regelverk Projekteringsprocessen Frångänglighet i olika verksamheter Organisationer och myndigheter Beställa på eller kontakta oss på telefon Brandskyddsföreningens Service AB Stockholm Tel Best nr ISBN Frångänglighet Brandskyddsföreningens rekommendation Frångänglighet Utrymning för personer med funktionsnedsättning Frångänglighet Omslag 6 mm rygg.indd :04:19 Pris: 510 SEK (medlem 459 SEK) exkl. moms. Beställningsnr: Ansvarig utgivare: Ulf Lago Telefon Redaktion: Ulf Lago, Cecilia Uneram, Per-Ola Malmqvist, Evelina Edström, Anders Jönsson, Annonser & material: Dennis Sandström, Adviser. Grafisk produktion: Mattias Sjöstedt. För riktigheten i signerade inlägg/artiklar svarar respektive författare. Texter och bilder är skyddade enligt upphovsrätten. Omslagsbild: Tobias Ohls. Nästa nummer utkommer 29 november. Manusstopp 29 oktober. Tryckt av Accidenstryckeriet i Sundsvall på Svanen-godkänt papper. Tidningen görs i samarbete med Utkiken I ordförandes huvud 6 FÖRENINGSNYTT: Nytt i föreningen korta nyheter 8 I FOKUS: Om Alarmeringsutredningens förslag blir verklighet 9 I FOKUS: SOS tycker om Alarmerings tjänstutredningens förslag 10 I FOKUS: SBB:»Mycket positivt men snävt uppdrag«11 I FOKUS: Så här tycker några remissinstanser 12 I FOKUS: Fyra brandbefäl om utredningen 14 PORTRÄTTET:»Alla chefer jag haft har lärt mig något«16 I RÄDDNINGSLEDARENS HUVUD: Stockholm brinner! 18 I RÄDDNINGSLEDARENS HUVUD: Kanske tänder de eld på oss? 20 LEDARSKAPSSKOLA: Brandbefäl och lojalitetsgungbrädan 21 BEFÄLSFÖRSÖRJNING: Stort intresse för brandingenjörer att arbeta inom räddningstjänsten 22 BEFÄLSFÖRSÖRJNING: Hearing om chefer i Räddningstjänsten? 23 LÄRANDE FRÅN OLYCKOR: Konsekvenser av dålig vattenförsörjning 26 SKADEPLATS: Öva bättre börja kvalitetssäkra 27 NYA RISKER: Nya rekommendationer för acetylengasflaskor 28 TAKTIK OCH TEKNIK: Ett släcksystem för alla behov? 28 STUDIENYTT: Ny utbildningsplattform med färdiga lektionsunderlag: Preparandkurs för Räddningsinsats 30 BYGGNADSTEKNISKT BRANDSKYDD: Nya vägledningar för kontroll av brandskyddet i byggprocessen 31 KÅSERI: Allt går om man vill 32 ARBETSMILJÖ: Europeiska brandbefäl för ökad säkerhet 33 RESTVÄRDESRÄDDNING: RVR en verksamhet i utveckling 34 VÅRA KONFERENSER: Boka in BRAND2014 redan nu! 35 VÅRA KONFERENSER: Välkommen till Skadeplats 2013! 36 NYTT I LÄNSFÖRENINGARNA: Nystart i Västernorrland! 37 NYTT I LÄNSFÖRENINGARNA: Temadag om ledning av insatser 38 FRISKVÅRD: Friskvård i räddningstjänsten på rätt sätt 39 NOTISER RÄDDNINGSLEDAREN NR

3 i ordförandes huvud Räddningsledaren # Hot Larma 112 Eld och brand Is- och vattensäkerhet Olyckor Farliga ämnen Risker Anlagd brand Stormar och elavbrott Samhällets räddningstjänst Kriser Låt stå! I DEN STUND DU LÄSER denna tidning har hösten avlöst sommaren. En sommar där de flesta i Sverige fick uppleva fantastiskt varma och sköna dagar. Med det varma vädret följer tyvärr ökat antal drunkningar. Med all rätt har vattensäkerhetsfrågorna getts stort utrymme i media i sommar, men för oss brandbefäl som är verksamma i säkerhetsbranschen, måste frågan leva vidare. Jag är helt övertygad om att det bästa skyddet mot drunkning finns i varje människa. Det handlar om simkunnighet och förstånd. En tidig räddningsinsats vid drunkningsolyckor och snabb första-hjälpen-insats, är därmed sagt inte oviktigt. Idag har ett 15-tal av landets räddningstjänster räddningsdykare, medan nästan alla räddningstjänster har förmåga till ytvattenlivräddning. Många räddningstjänster tvekar att införa räddningsdykarberedskap mot bakgrund av kostnads- och nyttoskäl. Vid sidan av att lära fler människor att simma och ha förstånd i vatten, tror jag att det går att utveckla räddningstjänstens insatser vid drunkningsolyckor ännu mer. Teknik, metoder och taktik för ytvattenlivräddning är ett område där ganska liten utveckling skett under åren. Ett skäl kan vara att räddningstjänsternas efterfrågan på utveckling av ny teknik är låg. På statlig nivå känns frågan inte speciellt prioriterad. Det finns bara en handläggare på statlig nivå (på msb) som arbetar aktivt med vattensäkerhetsfrågor, vilket kan ses som en signal om hur viktig frågan är på nationell nivå. Svenska livräddningssällskapet gör ett fantastiskt arbete som ideell organisation och är förtjänta av att även det offentliga tar frågan på mer allvar. Alarmeringstjänstutredningen har bedrivits ett tag och i slutet av april kom utredarens förslag. Förslaget har varit ute på remissrunda under sommaren, och nu har en rad remissvar kommit. Det finns några frågor där det verkar finnas en samstämmighet från de kommunala räddningstjänsterna. De samstämmiga positiva synpunkterna handlar om förslagen om gemensam teknikplattform, utbildning för operatörer och att en aktör får det samlade ansvaret för alarmeringstjänsten. De samstämmiga negativa synpunkterna handlar om att myndigheten har fått ett snävt uppdrag som inte motsvarar hur räddningstjänsten arbetar idag samt otydligheter hur en central myndighet ska kunna hantera 163 olika räddningstjänsters mål och ambitioner. SBB har tyvärr inte varit officiell remissinstans, vilket kan tyckas lite förvånande. Brandbefäl är ju kontaktytan mot sos under, men även före och efter, i runt olyckor varje år. Vi har valt att ändå ge våra synpunkter, vilka du kan läsa mer om i tidningen. Det är möjligt att en utredning med större insyn och delaktighet från kommunal räddningstjänst hade nått samma resultat, men jag tror att förståelsen och acceptansen för vissa förslag hade varit större då. Nu verkar det som att en ny myndighet, om den skapas enligt»utredarens«förslag, börjar sitt liv i svag motvind. Men jag tror att förslaget kommer genomföras, om än med vissa modifieringar. Nu gäller det för alla att göra det så bra som möjligt. MSB har nyligen genomfört förändringar i ersättningssystemet vid utbildning av deltidspersonal. Detta innebär att den ersättning kommuner får för att utbilda deltidsbrandmän halveras. De ekonomiska medel som frigörs ska användas av msb för att anordna fler kurser. Deltidsbrandbefäl har ofta sin bakgrund som deltidsbrandmän, och redan idag ser vi svårigheter att rekrytera personal till landets deltidsstationer. Att öka kommunernas kostnad för att utbilda personal, lägger ytterligare börda på en redan svår utmaning. Vi behöver göra det lättare att både rekrytera och utbilda deltidsbefäl, inte svårare! Avslutningsvis hoppas jag att du som läsare av denna tidning ser några av de förändringar som skett. Innehållsmässigt är det nya sektioner, och layouten har justerats för att göra tidningen mer luftig och personlig. Redaktionen har förändrats. Hoppas detta ger dig en fortsatt intressant tidning och att tidningen lockar fler personer att bli medlemmar! Vårt mål med tidningen är fortfarande att vara lärande och inspirerande för att du som medlem ska utveckla och utvecklas. Trevlig läsning! Ulf Lago Ordförande Föreningen Sveriges Brandbefäl RÄDDNINGSLEDAREN NR

4 föreningsnytt föreningsnytt Nytt i föreningen korta nyheter Nytt från styrelsen I samband med Brand2013 höll föreningsstyrelsen möte. Då beslutades bland annat att kalla till extra kongress för att justera medlemsavgiften. Vidare beslutades att under hösten 2013 förlägga redaktionen för tidningen Räddningsledaren hos Räddningstjänsten Östra Götaland. Frågan om en ny hemsida har varit föremål för lång diskussion och flera olika alternativ har undersökts. Föreningsstyrelsen beslutade att, mot bakgrund av föreningens ekonomi, inte skapa en helt ny hemsida. Istället kommer vår nuvarande hemsida få ett rejält ansiktslyft för en väsentligt mindre summa pengar. Nästa styrelsemöte hålls den november. Extra kongress den 21 november Kent och Pierre träffar nordiska brandbefäl Kent Davidsson och Pierre Stridh kommer under vecka 46 att delta i den nordiska studieveckan. De åker till Finland och träffar brandbefäl från andra nordiska länder. Ett reportage från denna resa kommer i kommande nummer av Räddningsledaren. I år var det bara Kent och Pierre som sökte. Det är synd att så få tar chansen att, kostnadsfritt, besöka och lära mer om vad våra nordiska grannar gör. Vi önskar Kent och Pierre en trevlig resa! Den 21 november kommer en extra kongress att hållas. Ärendet som kommer behandlas är justering av medlemsavgiften. Nuvarande årsavgift till riksföreningen är 150 kronor och den har varit densamma sedan Sedan dess har det varit en kostnadsökning i samhället som inte har återspeglats i avgiften. Dessutom har vi i föreningen beslutat om mål som innebär en högre ambitionsnivå än tidigare, vilket kräver att mer ekonomiska medel tillförs. Om kongressen beslutar att höja medlemsavgiften i november, kommer den påverka dig som medlem först vid medlemsavgiften Skälet är att den eventuella nya medlemsavgiften också måste beslutas i varje länsförenings årsmöte innan den kan börja gälla. Lars Ågerstrand får stipendium Lars Ågerstrand får kronor ur Kaare Brandsjös stipendiefond för att göra två studieresor till Belgien respektive usa för att utveckla sig som brandinstruktör och i utbildning av brandinstruktörer. Sbb förvaltar Kaare Brandsjös stipendiefond och beslutar efter ansökan från medlemmar om utdelning. Lars kommer skriva reportage om sina resor i kommande nummer av Räddningsledaren. Grattis Lars och lycka till med din resa! Med e-postadress hänger du med! Alltför många medlemmar har inte registrerat sin e-postadress i vårt medlemsregister. Det innebär att många går miste om den medlemsinformation som ofta går ut via den kanalen. Vi gör nu därför en stor kampanj för att få fler att skriva in sin adress! Vi ber alla medlemmar att logga in på medlemssidorna för att kontrollera och, när det behövs, korrigera sina uppgifter. Har du glömt din inloggning finns enkla instruktioner på hemsidan för hur du ska göra. Blir du inte hjälpt av dessa så kontakta din länsordförande för hjälp. Rätt e-postadress hjälper oss att hålla dig informerad om vad som händer i föreningen! Norsk-svensk ledarskapsutveckling! Den 6 8 maj gick sex norska och fem svenska brandbefäl en gemensam ledarskapskurs i IRL:s regi. Kursen var förlagd mitt i de värmländska skogarna. Kursen pågick i tre dagar och innehöll bland annat ämnena chef och kamrat, effektiv kommunikation och gruppdynamik. Farhågorna att språket skulle vara ett hinder för en bra kurs kom snabbt på skam och ganska fort kunde nyttiga erfarenheter utbytas mellan norska och svenska brandbefäl. Kursdeltagarna gav kursen nästan uteslutande högsta betyg. Lagom tempo och lagom längd på kursen samt en inspirerande lärare lyftes fram av deltagarna som det positiva. Nästa kurs kommer hållas den november och du kan läsa mer om kursen på under fliken IRL. Nöjda norska och svenska brandbefäl efter avklarad kurs i ledarskap i ett soligt Värmland. Läs vad vi tycker På vår hemsida kan du numera läsa vad SBB tycker och har tyckt i olika frågor. Vi har lagt ut remissvar som vi lämnat och andra yttranden som vi gjort. Tanken är att fort löpande lägga ut våra synpunkter där. Ser du något som fattas? Mejla det till oss i så fall via Fler och fler platsannonser I våras började vi erbjuda räddningstjänster att sprida platsannonser via Facebook, Twitter, medlemsutskick och vår hemsida. Dessutom kan vi, genom ett samarbete med Utkiken, även lägga ut platsannonser på deras hemsida. Vi hoppas fler använder oss för att sprida platsannonser. Läs mer om detta på vår hemsida eller kontakta Ulf Lago eller Arto Koivumaa. Följ oss på Facebook och Twitter Tidningen Räddningsledaren i all ära, men de snabbaste nyheterna får du på Facebook och Twitter. Följ oss där så blir du snabbt uppdaterad på vad som händer i föreningen. facebook.com/sbbsverige Rekordantal på Skadeplats Skadeplatskonferensen i Karlstad september slår rekord i antal deltagare! I skrivande stund deltar 576 personer, vilket är fantastiskt. Konferensen startade 2010 och har haft en rekordartad utveckling och snabbt blivit etablerad. För 2014 planeras någon form av samverkan mellan Skadeplatskonferensen och Skyddsmässan, som också genomförs i september. Mer information om detta kommer framöver. 6 RÄDDNINGSLEDAREN NR RÄDDNINGSLEDAREN NR

5 I fokus: Framtidens alarmering Göran Melin I fokus: Framtidens alarmering SOS tycker Om Alarmeringsutredningens förslag blir verklighet I september går remisstiden för Alarmeringsutredningen ut. Några av förslagen kan säkert innebära förbättringar medan andra troligen leder till försämringar. Text: Göran Melin, stf räddningschef, Räddningstjänsten Jönköpings kommun Grundtanken att den hjälpsökande endast ska behöva tala med en larmoperatör för att få hjälp är bra. Att informationen som tas emot av operatören görs tillgänglig för alla aktörer i en gemensam teknisk plattform vore också ett stort steg framåt. En sammanhållen larmkedja är en självklarhet. Kommunala mål kräver lokal kunskap Enligt lagen om skydd mot olyckor (lso) finns skyldigheter för kommunen att själv bestämma hur verksamheten ska utformas och att denna ska redovisas i ett handlingsprogram. Det betyder att kommunen ska fatta beslut om hur till exempel nödlägen som berör kommunen ska hanteras. Beroende på om vi arbetar som brandbefäl i en storstadsregion eller i glesbygd, så har våra räddningschefer och politiker valt att ge oss olika uppdrag. Såväl stora som små räddningstjänster ansvarar för insatser vid bränder i byggnader och vid svåra trafikolyckor. Men en påkörd cyklist innebär i en kommun ett uppdrag för kommunens räddningstjänst parallellt med sjukvårdsinsats och polisinsats. I en annan kommun är det enbart en sjukvårds- och polisinsats. Andra nödlägen Andra nödlägen som vissa räddningstjänster medverkar vid men andra inte är exempelvis krisstöd, insatser vid självmordsrisk, akuta insatser inom kommunal krisberedskap. Det finns inget rätt eller fel i detta utan beror på det politiska uppdraget. Jag anser inte att utredarens förslag om en statlig myndighet klarar att hantera dessa lokalt beslutade uppdrag. Trygghetslarm Internt skydd Brottsförebyggande IVPA Sjukvårdslarm Inbrottslarm Påkörd person Räddningstjänster med smala uppdrag fokuserar på kärnuppgifterna i rött medan räddningstjänster som har ett brett uppdrag medverkar genom avtal och uppdrag i handlingsprogram med ett flertal uppgifter inom blåljusfamiljen samt krisberedskap. Larm och ledning hör ihop Den andra delen som berör oss brandbefäl är antalet alarmeringscentraler. I dag är trenden att räddningstjänsterna medverkar aktivt i larmprocessen. Flera räddningstjänster har inre befälsfunktioner sammanlänkade med alarmeringstjänsten. Ett inre befäl som sitter nära mottagande 112-operatör och den larmoperatör som hanterar utlarmning har bra förutsättningar att värdera larmet och effektivt samverka i larmcentralen. De största räddningstjänsterna har idag egna operatörer och mindre kommuner köper tjänster av sos Alarm. Att lämna detta uppdrag till en myndighet med ett fåtal stora centraler är en utmaning. Som brandbefäl är behovet av samverkan med andra aktörer väsentligt. Denna Suicidhot RÄDDNINGSINSATS Brand i byggnad Brand utomhus Fastklämd Drunkning Avtal POSOM Krisstöd Kommun TIB Åtgärder vi störningar i infrastruktur Krisledningsstab Höjd beredskap samverkan bygger ofta på länsindelning och det är på den nivån samverkan måste fungera. När nu regionutredningen är lagd i byrålådan försvann också en av alarmeringsutredningens viktiga grundpelare. Ökad samhällskostnad Utredningen föreslår att enbart vissa nödlägen och vissa larm från automatiska brandlarm ska hanteras av myndigheten. Enbart akuta ambulanslarm ska hanteras av myndigheten. Det medför att både landsting och kommuner måste skapa egna larmcentraler för att hantera de icke akuta larmen. Kostnaderna för alarmeringsverksamheten totalt för samhället kommer därför att öka om förslaget blir verklighet. SOS tycker om Alarmeringstjänstutredningens förslag Alarmeringstjänstutredningen har lyft fram ett antal viktiga frågeställningar som ger en värdefull och samlad bild av flertalet av de frågor som bör ligga till grund för diskussion om den framtida alarmeringstjänsten. Flera av dessa frågor behöver dock, enligt vår mening, utredas vidare. Text: Gunnar Bergström, tjänsteägare 112, SOS Alarm För att säkerställa snabb, säker och effektiv larmbehandling i samverkan med och mellan samhällets aktörer bör larmkedjan hanteras av en aktör. Från ett medborgarperspektiv är det angeläget att principen om en sammanhållen larmkedja kan behållas och förstärkas. Ett telefonsamtal ska räcka för att få hjälp, såväl vid individuella nödsituationer som vid större kriser. Dagens alarmeringssystem präglas i huvudsak av en hög grad av samverkan mellan olika aktörer såväl horisontellt, nationellt mellan departement, berörda myndigheter och andra intressenter på nationell nivå, som vertikalt, genom avtalsbunden samverkan mellan sos Alarm, staten, kommuner och landsting/ regioner. Den nuvarande samverkansmodellen erbjuder en stor flexibilitet i lösningar som kan anpassas till rådande omständigheter, krav och önskemål. Förutsättningen för en välfungerande och utvecklingsbar alarmeringstjänst är att den är finansierad fullt ut utifrån sitt uppdrag vilket inte är fallet idag. Formerna utvecklas vidare Den föreslagna gemensamma teknikplattformen gör att formerna för samverkan utvecklas vidare. Utveckling som syftar till ett gemensamt informationsflöde är central och viktig för att möta det framtida samhällets behov. Såväl den tekniska plattformen för alarmeringstjänsten som systemägandet av Rakel bör hållas ihop för att möjliggöra informationsdelning och optimera kommunikationslösningar mellan samhällsaktörerna. Alarmeringsområdet bör regleras i lag med fokus på enaktörsperspektivet för fortsatt dynamisk hantering mot de olika aktörerna. Lagstiftningen bör säkerställa ensamrätten till bedömning, prioritering, utlarmning och dirigering av samhällets räddningsresurser. Detta gör det möjligt att bygga vidare på de erfarenheter som har vunnits under årtionden av praktisk samverkan mellan statliga, landstingskommunala och kommunala myndigheter. Uppdragets omfattning måste tydliggöras Vår erfarenhet säger att det inte är möjligt att förutsäga hur en situation kan utvecklas och vilka resurser som kan behöva tillföras. Utredningens förslag med uppdelning i akuta och icke akuta händelser skulle medföra att gränserna mellan statliga, landstingskommunala och kommunala aktörers myndighetsansvar suddas ut och risk för konkurrens om samma resurser skulle kunna uppstå. Vi anser därför att en uppdelning inte fungerar i praktiken. Alarmeringstjänsten ska ansvara för den fulla larmbehandlingen och även fortsatt utgöra den första länken Ett telefonsamtal ska räcka för att få hjälp, såväl vid individuella nödsituationer som vid större kriser. i en effektiv vårdkedja. Gränssnittet mellan larm och ledning bör utredas vidare. De säkerhets- och jourteletjänster som idag utförs mot stat, kommuner och landsting och i samverkan med aktörerna, bör finnas kvar. Tjänsterna ger underlag för lägesbilder som är av värde för aktörerna såväl för vardagshändelser som vid kriser i samhället. Bolagsformen har fördelar Den svenska modellen utmärks av långtgående regionalt och lokalt självstyre. En modifierad form av den nuvarande avtalsmodellen kan lättare möta de behov som utredningens förslag ska tillgodose. Det ger möjlighet till förhandling och samsyn. Bolagsformen öppnar för flera möjligheter till inflytande för stat, kommuner och landsting. En ny lagstiftning för alarmeringstjänsten med tydlig ensamrätt till bedömning, prioritering, utlarmning och dirigering av samhällets räddningsresurser, skulle kunna kompletteras med en stärkt ägarstyrning. Det kan ske genom exempelvis ägande, ägardirektiv, bolagsordning, aktieägaravtal, styrelsesammansättning eller arbetsordning. Kundavtalens utformning kan också reglera inflytandet för de avtalsslutande parterna. Detta säkerställer styrning och inflytande på flera nivåer. Inom ramen för alarmeringstjänsten bör man vidareutveckla funktionen»samverkansoperatör«för att säkerställa gemensam informationsdelning, samordna arbetsmiljö/säkerhet för utryckande styrkor och med hjälp av ny teknik ge förutsättningar för samverkan, lägesbilder med mera. 8 RÄDDNINGSLEDAREN NR RÄDDNINGSLEDAREN NR

6 I fokus: Framtidens alarmering SBB tycker I fokus: Framtidens alarmering Remissinsatser tycker Föreningen Sveriges Brandbefäl»Mycket positivt men snävt uppdrag«så här tycker några remissinstanser Ett medlemsmöte i slutet av augusti lade grunden för vårt yttrande till Alarmeringstjänstutredningen. Jan Wisén, MSB, och Gunnar Bergström, SOS, gav oss en gedigen kunskapsbas att utgå från. Text: Ulf Lago, ordförande SBB Även om vi inte varit officiell remissinstans, ville vi ändå förmedla våra synpunkter på Alarmeringstjänstutredningen. Brandbefälen rycker ju ut på över larm varje år. Vid sidan av detta har brandbefäl ofta en stor roll i samhällets hantering av andra oönskade händelser. Brandbefälens synpunkter är med andra ord viktiga för framtidens alarmering. Mycket positivt i utredningen Inledningsvis var alla på mötet överens om att utredningen är välkommen och välbehövlig. Det nuvarande systemet håller på att fragmenteras för mycket och en tydlig nationell styrning är nödvändig. Vi delar utredarens förslag vad gäller en sammanhållen alarmeringstjänst för alla blåljusmyndigheter och aktörer inom allmän ordning, säkerhet och hälsa. Förslaget om att lagstifta om alarmeringstjänstens verksamhet och myndigheters skyldighet att ansluta sig är bra. Även förslaget om en utbildning för larmoperatörer välkomnas. För snävt uppdrag Vi är dock kritiska till att utredningen föreslår ett för snävt uppdrag för alarmeringstjänsten, eftersom den bara skulle få skyldighet att hantera akuta ärenden. Vi anser att denna avgränsning stämmer dåligt med hur dagens räddningstjänst och brandbefäl arbetar. Arbetet sker idag alltmer i ett breddat fält, där icke-akuta ärenden hanteras med lika stor självklarhet som akuta. För att använda samhällets resurser effektivt och skapa en största nytta för hjälpsökande, anser vi att alarmeringstjänsten ska hantera alla ärenden i»prio-skalan«. Kräver 160 lokala mål 160 lösningar? Det finns över 160 räddningstjänstorganisationer och alla får sina uppdrag från lokala, politiska styrningar. Detta innebär att uppdragen ser olika ut över landet, och därmed kommer även behoven av alarmeringstjänst variera. Det blir en stor utman ing för framtidens alarmeringstjänst att anpassa sina tjänster till olika lokala ambitioner. Nuvarande ordning med avtalsförfarande mellan räddningstjänsten och sos Alarm har i stor utsträckning fungerat. Frågan hur den framtida alarmeringstjänsten ska möta dessa olika lokala behov bör ges stort utrymme i det fortsatta arbetet. Ledning Av utredningen kan det tyckas att den föreslagna alarmeringstjänsten får mandat att initialt leda räddningsinsatser, ett mandat som idag, enligt lagen om skydd mot olyckor, finns hos räddningschefen och räddningsledaren. Vi anser att det är ett dåligt förslag som riskerar att skapa otydligheter i ledningshänseende. Vi anser därför att alarmeringstjänsten inte ska ges dessa mandat. Hellre fortsätta på den ordning som fungerar väl idag! Snäv tidsplan Enligt förslaget ska myndigheten inrättas senast 1 januari En snäv tidsperiod, som motiveras med att verksamheten måste kunna bedrivas med kompetens och kvalitetet under tiden som myndigheten bildas. Men även kommunernas räddningstjänster måste under denna tid anpassa sig till myndighetens nya uppdrag. Bland annat måste frågan kring regionala ledningscentraler lösas. Det är svårt att se hur sådana frågor ska kunna lösas inom så kort tid. En bättre genomarbetad tidsplan för genomförande är önskvärd och i tidsplanen måste alla räddningstjänstmyndigheter ingå! Läs mer på webben: På kan du läsa vårt yttrande i sin helhet! MSB delar den problembeskrivning som utredaren gjort och som ligger till grund för de förslag som utredaren lämnat. MSB välkomnar förslaget om att en ny myndighet bildas. MSB förordar att verksamheten drivs i myndighetsform, eftersom verksamhet är så samhällsviktig att det krävs en styrning och uppföljning som bara myndighetsformen kan ge. MSB anser dock att vissa frågor behöver belysas mer i det fortsatta arbetet. Bland annat frågan om vilka tjänster som ska tillföras den nya myndigheten, där MSB anser att utredaren varit något för snäv. MSB anser att andra aktörer än polis, ambulans och räddningstjänst ska kunna ansluta sig mot alarmeringstjänsten. Mot en särskild avgift ska aktörer inom allmän ordning, säkerhet och hälsa kunna ansluta sig. Alarmeringstjänsten ska kunna aktivera eller informera kommunala jourer och ledningspersoner. Det övervägande som utredaren gjort att inte lägga myndighetens verksamhet under MSB, betvivlas av MSB. MSB drar slutsatsen att området skydd mot olyckor och samhällets krisberedskap, bäst gynnas av att den alarmeringsfunktionen integreras med MSB. Avslutningsvis reser MSB frågor avseende finansieringen av myndigheten. En finansiering av myndigheten på bekostnad av krisberedskapsanslaget, som utredaren föreslår, bedöms få stora konsekvenser för krisberedskapen. En myndighet för alarmering och ett gemensamt system för larmbehandling kommer avsevärt förenkla larmhantering och samverkan mellan offentliga hjälporgan. Möjligheterna till gemensam lägesbild och förmågan att hantera större händelser och kriser kommer öka. Mindre bra är att alarmeringsfunktionens verksamhet inte ska innefatta vissa larm- och säkerhetstjänster som sos Alarm idag utför. Sbf anser att Alarmeringsmyndighetens verksamhet ska omfatta larm-och jourtjänster för nödresurser i hela samhället och inte bara den del som tillhör de offentliga hjälporganen. Rvr-tjänsten och andra liknande är viktiga verksamheter för att hantera olyckor och skador som bedrivs utanför myndigheternas organisation och som måste kunna hanteras av den föreslagna Alarmeringsmyndigheten En alarmeringsmyndighet med föreslagen verksamhet kommer väsentligt förändra förutsättningarna för den samverkan som idag sker mellan samhällets hjälporgan och andra resurser på lokal, regional och nationell nivå. Därtill kommer utredningens förslag om att automatlarm som idag är kopplade till sos Alarm inte följer med till Alarmeringsmyndigheten. SKL avstyrker helt förslaget om att inrätta en myndighet enligt utredarens förslag. SKL anser att ledningen av ambulanssjukvården, enligt utredarens förslag, mer eller mindre helt flyttas från landstingen till staten, samt att parallella ledningscentraler måste byggas upp. Ledningscentralerna behövs för att ta hand om de ärenden som inte faller inom ramen för myndighetens ansvarsområde. SKL avstyrker dessutom utredningens förslag till finansiering av myndigheten. SKL anser istället att den nuvarande ordningen ska behållas men utvecklas, där SOS kvarstår som gemensamt ägt bolag av staten och SKL. Bolaget ska ges ensamrätt på bedömning och prioritering samt utlarmning och dirigering av ambulanssjukvård och kommunal räddningstjänst. Läs mer på utkiken.net/alu i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. 10 RÄDDNINGSLEDAREN NR RÄDDNINGSLEDAREN NR

7 I fokus: Framtidens alarmering Brandbefäl om utredningen I fokus: Framtidens alarmering Brandbefäl om utredningen Fyra brandbefäl om utredningen Mats Granath, räddningschef, Räddningstjänsten Höga Kusten Ådalen Jan Sjöstedt, förbundsdirektör, Räddningstjänsten Väst Patrik Bylin, räddningschef, Räddningstjänsten Luleå Jonas Petri, förbundsdirektör, Höglandets Räddningstjänst Vad tycker du är bra med förslaget? Jag tycker att målsättningen med att säkerställa att hanteringen av hela larmkedjan ska vara effektiv, säker och sammanhållen vid olika typer av nödlägen är bra. Samlad uppföljning och tillsyn känns också angeläget. Vad är mindre bra? Otydligheten kring polisens och den statliga räddningstjänstens närvaro. Det känns som utredningen lagt ett förslag till hur den kommunala räddningstjänsten och ambulanssjukvården ska samordnas och lämnat statens delar öppet för tolkning och egna val. Polisens närvaro är en kärnpunkt i samordning och effektivisering av alarmeringstjänsten. Om inte hela. Något annat du vill framföra? Gränssnittet mellan alarmeringsmyndigheten och när ansvarig myndighet tar över ärendet behöver tydliggöras i nästa steg. Jag tycker att rakel ska flyttas från msb till den nya myndigheten. Den är en naturlig del av en ny gemensam teknikplattform. Vad tycker du är bra med förslaget? Det är bra att alarmeringen av blåljusorganisationer renodlas och att det bildas en myndighet för denna viktiga uppgift. Förslaget om en gemensam teknisk plattform för alla blåljusorganisationer och lagkravet på TiB är bra och kommer att förenkla samverkan. Vad är mindre bra? I förslaget finns delar som behöver utredas vidare och förtydligas, exempelvis strategisk ledning, hantering av automatlarm och andra larm än primärlarm. Här måste det ges utrymme för olika lösningar. Kommunerna har väldigt olika behov och förutsättningar. Något annat du vill framföra? Avvecklingen av sos-centraler måste ske i dialog med kommunerna. Vad tycker du är bra med förslaget? Att man vill ha ett helhetsperspektiv med obruten larmkedja där den hjälpsökande sätts i fokus. Gemensam teknikplattform och införandet av kommunal TiB-funktion kommer att öka samhällets krishanteringsförmåga. Vad är mindre bra? Man kan inte skilja på larm och ledning och därför måste detta fördjupas och förtydligas. Den snäva tidsplanen kan inte hållas utan att ge avkall på kvalitén. De ekonomiska konsekvenserna är svåra att tyda. Något annat du vill framföra? Håll kvar tanken med en obruten larmkedja men fördjupa utredningen och ta hjälp av experter från räddningstjänsten så tror jag att det kan bli något riktigt bra till slut. Vad tycker du är bra med förslaget? Jag tycker att skl:s remissvar är bra och instämmer helt i det. Att införa en statlig alarmeringsmyndighet anser jag skulle göra ansvarsförhållanden vid insatser, egna ambitionsnivåer och lagstiftad, otydlig. Det är viktigt att göra det möjligt för flera organisationer och myndigheter att kunna agera parallellt utifrån de hjälpbehov och värderingar som respektive jobbar med. Vad är mindre bra? Förslaget att utveckla en gemensam plattform för larmbehandling, informationsdelning och informationssamordning är bra och nödvändig. Utredningen sätter fingret på några ömma punkter utifrån ett medborgarperspektiv. Vi har ett helägt bolag i sos Alarm som hanterar alarmeringen och i det borde vi kunna styra tydligare genom ägardirektiv. För kommunal räddningstjänst har vi separata tecknade avtal som i sig är bra, men vi behöver bli mycket bättre på att följa upp dem. Rökdykning på en ny nivå QS II-R kombinerar ett helt nytt bärställ med Interspiros beprövade reservluftsvarning. Utrustad med Spirolite flaskpaket och integrerad räddningslang är QS II-R en förstklassig andningsapparat för rökdykning. Bärstället kan enkelt justeras för olika kroppslängder även med anslutet flaskpaket eller när apparaten är på plats i ett fordon. En effektiv insats- även med VIKING När elden härjar och allt går snabbt, är det viktigt att en brandman kan lita på sin utrustning - för det finns inte tid till annat! Med en unik kunskap om textiler och lokala insats förhållanden, har VIKING utvecklat ett antal innovativa och flexibla branddräkter, som ökar säkerheten och skyddar, när brandmännen är som mest sårbara. VIKING är ett säkra alternativet, när det gäller kvalitet, leveranssäkerhet, samt snabb och effektiv service av branddräkter. Med ett starkt lokalt nätverk är vi aldrig långt borta. BrinaB ab Box 3005, Sundsvall 12 RÄDDNINGSLEDAREN NR Skyttevägen 43, Halmstad RÄDDNINGSLEDAREN NR www. brinab.se VIKING LIFE-SAVING EQUIPMENT A/S

8 porträttet Anders Fridborg porträttet Anders Fridborg» Alla chefer jag haft har lärt mig något«intervju: Evelina Edström, brandingenjör Varför valde du att arbeta inom räddningstjänsten och vad är det som fått dig att stanna kvar? För mig har det alltid varit viktigt att arbeta i en verksamhet som är till för allas bästa. Jag trivs i den offentliga sektorn och tycker att uppdragen som kommer från allmänheten är bland de finaste man kan ha. Vad är det mest utmanande med att vara räddningschef? Det är utan tvekan att vara gränssnittet mellan politik och profession. Som räddningschef måste man acceptera att man verkar i en politiskt styrd organisation och att politiker kan värdera sammanhang annorlunda. Samtidigt måste man kunna vägleda politiker; förstå vad de vill uppnå och visa vägar för hur det kan nås utan att styra eller påverka otillbörligt. Och vad är det roligaste? Att utveckla verksamheten, gärna med kopplingar till forskningsvärlden. Vår metodutveckling i räddningstjänstsverige skulle behöva en uppryckning när det gäller behov av evidens. Vilka är dina styrkor och svagheter som ledare? Till mina styrkor hör väl att genomföra långsiktiga omställningar med allt vad det innebär i form av kommunikationsbehov. Jag sätter mål, följer upp och håller egna och andras deadlines. Jag är samtidigt prestigelös och lyhörd och ser gärna fler sidor av problemet innan beslut fattas. En bra process leder ofta snabbare framåt än ett snabbt beslut. Det senare kan naturligtvis innebära en risk för långbänkar, en svaghet jag jobbat på och tycker mig komma tillrätta med. En annan svaghet är att jag tycker att så många frågor kan vara intressanta och engagerande att jag kan känna mig splittrad ibland. Man måste förstå vad politikerna vill uppnå och visa vägar för hur det kan nås utan att styra otillbörligt. Vilka är de största framtidsfrågorna för Sveriges räddningstjänster just nu? Det finns två parallella trender i samhället just nu, med ökad globalisering och ökad lokalisering samtidigt. Vi kommer att fortsätta utvecklingen mot större organisationer och färre larmcentraler, men måste balansera det med hur vi verkar lokalt. En stor utmaning är att lyfta frågor om riskhänsyn i samhällsbyggnadsprocessen. Vi har en roll att spela som ett slags samhällets skyddsombud. Slutligen har vi fortsatta utmaningar på jämställdhetsoch mångfaldsområdet. Vi kan inte vara nöjda förrän det är en ickefråga. Namn: Anders Fridborg. Ålder: 43 år. Räddningstjänst: Uppsala brandförsvar. Tillträdde som räddningschef år: Tillförordnad brandchef i Södra Roslagens brandförsvarsförbund Biträdande brandchef i Uppsala brandförsvar från Bakgrund: Född och uppvuxen utanför Gävle, naturvetenskaplig linje i gymnasiet, studerat litteraturhistoria och filosofi, brandingenjörslinjen i Lund Lärare inom Räddningsverket ett par år och sedan 1999 arbete inom räddningstjänst. Intressen: Familjen, hustru och son 9 år, torp i Gästrikland. Dessutom friluftsliv, resor, fiske, levande rollspel (lajv) och inte minst mat och vin av bättre kvalitet! Drivkrafter: Att utveckla och förbättra. Att få vara med och ta ansvar och se andra göra det. Att förklara sammanhang och möjliggöra insikter. Bästa boktipset (och varför): Den långa flykten av Richard Adams säger en hel del om människor fast den handlar om kaniner! En ny bok jag läser just nu med stor behållning är Tänka, snabbt och långsamt av Daniel Kahneman. Vad satsar ni mest på i Uppsala brandförsvar de närmaste åren? Vi kommer anpassa utryckningsorganisationen efter en sammanslagning mellan Tierps, Uppsala och Östhammars kommuners räddningstjänst. En mer flexibel och riskanpassad organisation är målet. Att stärka skyddet för de boende på landsbygd och glesbygd är ett prioriterat mål. Rekrytering av RiB-personal är en viktig del av den satsningen. Ökad samverkan med våra grannar Få hjälp att identifiera dina svaga områden och hämta stöd hos någon som är stark på dessa. är ett annat område. Våren 2014 går vi över till gemensam systemledning med Gotland, Norrtälje och Storstockholm. Har du haft några förebilder genom åren kopplat till ledarskap? Alla chefer jag haft har lärt mig något. Som förebild vill jag lyfta fram min lärare och första chef på Räddningsverket, Hans- Olof Uhlman, som gav coachande ledarskap ett ansikte. En annan är min kollega sedan många år, Per Pettersson, som lärt mig stå för det som även är obekvämt. Vilket råd har du till brandbefäl som kanske tvekar att bli chef? Skaffa en mentor. Det behöver inte vara formellt mentorskap utan bara en samtalspartner. Få hjälp att identifiera dina svaga områden och hämta stöd hos någon som är stark på dessa. Varför är det viktigt att brandbefäl har en ledande roll i det lokala säkerhetsarbetet? Egentligen är frågan felställd. Brand befäl har såklart en viktig roll att spela i det lokala säkerhetsarbetet, men inte nödvändigtvis en ledande. Säkerhetsarbetet måste bedrivas med en helhetssyn på hela olycks-hot-risk-kris-spektrat, och där kan annan sakkunskap vara minst lika bra. Min erfarenhet är att lokalt säkerhetsarbete bör bedrivas nära kommunledningen där det lättare kan få genomslag på tvären genom flera förvaltningar. 14 RÄDDNINGSLEDAREN NR RÄDDNINGSLEDAREN NR

9 i räddningsledarens huvud Oroligheter i Husby i räddningsledarens huvud Oroligheter i Husby Stockholm brinner! Onsdag eftermiddag. Snart börjar nattpasset. Veckan har varit extremt stökig i våra närförorter. Hustrun ger mig en menande blick och säger: gör nu inget dumt och sätt dig inte i någon knipa. Hon känner till mitt ibland heta temperament. Text: Anders Palm, vakthavande brandingenjör Storstockholms brandförsvar Tankarna går Skulle man kunna försvara sig med den stora ficklampan? Vad sa arbetskamraten häromdagen?»tänk på att ställa fordonen körklara. Ställ inte fordonen i några återvändsgränder.«lämna utrustning om det börjar hetta till. Genomgång på Länskommunikationscentralen, lkc, strama miner. Stor resursuppbyggnad, underrättelser från fältet och information på sociala medier; ikväll ska Stockholm brinna klockan 22:00. Prioritera ordning och säkerställ räddningstjänstens trygghet. Oroligheterna kan komma att flyttas till Söderort. Polisen frågar vad räddningstjänsten har för synpunkter. Tja, vi litar till att ni skyddar oss svarar jag. Mental förberedelse Polisens kommendering uppgår till flera hundra man. Vi har två extra släckbilar och en handfull personer i en inre stab. Får en känsla av att vi kommer att behöva formulera en egen överlevnadsstrategi för kvällen. Tror att vi kommer behöva prioritera hårt i resurserna och uppdragen under kvällen. Försöker ha en mental förberedelse för att vi kommer att behöva låta fordon brinna, kanske också att vi behöver låta byggnader brinna. Vad är viktigt? Tredje mans säkerhet och vår egen. Ingen ska behöva brinna inne på grund av detta kaos. Vad händer om någon blir dödad? Någon av oss? Någon polis? Eget stabsmöte Eget stabsmöte på Räddningscentralen. Fortsatt strama miner. Resursuppbyggnad med det lilla vi har. Tror vi alla känner att det kommer att blåsa riktigt ordentligt under kvällen. Vi kommer att få bekänna färg, det är en sak som är säker. Ett beslut i stort presenteras och som vanligt är det lättare att formulera det på en whiteboard än att omsätta innebörden i praktik ute på fältet. Improvisation löste radioproblem Efter det formella mötet löser vi de operativa problemen över en kopp kaffe. Sambandet är ett av de största. Det nya nationella radiosystemet har jag klent förtroende för och hela organisationen är ovan vid det. Hur f-n ska det gå ikväll? Som vanligt är det duktiga medarbetare som löser problemen: Ledningsoperatör: Anders, jag har en idé. För att slippa kaos på radion så delar vi upp stan i två delar vi frångår de fastlagda rutinerna men det är det enda så kommer att fungera vi gör si, vi gör så Vad ska man säga? Självklart, kör som ni tycker passar. Bara alla fattar hur det är tänkt att fungera Tänker att det är det här som ger trygghet i jobbet. Kompetenta erfarna medarbetare som kan improvisera. En sista koll Tillbaka på Johannes brandstation. Gör en sista koll av bilen och går igenom de nytryckta kartorna. Känns tryggt att ha en ledningsoperatör som känner söderort som sin egen bakficka och är brandmästarutbildad. Känns tryggt att ha en lednings operatör som känner söderort som sin egen bakficka och är brandmästarutbildad. Kvällen börjar med en framförhoppning vid Rågsveds centrum där en stor kraftig man har valt att sluta sina dagar under hjulen på tunnelbanan. Är det så här kvällen börjar, var ska det sluta? Vid tiotiden brakar det lös Som förutspått brakar det lös vid tio tiden. Rökpelare från skola. Ut på e4 mot västerort. Under färd blir vi omdiri gerade. Ni ska samverka med pic som har ledningsplats vid idrottsfältet. På väg genom söderort är det hela tiden en skarp lukt av bränd plast och ett svagt dis. På den tänkta mötesplatsen finns endast en ensam polisbuss. Det hjälmprydda befälet meddelar: Har ingen aning om vad PIC:n är Prova vid McDonaldsparkeringen Väl där är stora delar av parkeringen upptagen av polisbussar och hjälmprydda poliser. Samma sak där;»ingen aning var befälet är «Stickande brandrök. Det känns som scenerna ur en känd krigsfilm. Samverkan tar form Till sist får vi kontakt med pic:n. Vi bestämmer att vi samlas vid Statoilmacken och bildar en framskjuten ledningsplats. Gruppering med ledningsfordonen. Står vi säkert här? Rapporter kommer hela tiden in var bilar ses brinna. Var lastbilar och grävskopor brinner. Var byggnader brinner. Det blir helt absurt. Till sist infinner sig en avtrubbad känsla. Skit i den adressen, det är ju bara tre bilar som brinner Vi behöver eskort till Rågsveds polisstation som någon har tänt på, brand i Kista C Det är tendens till plundring, Skogås centrum brinner och vi behöver dela med oss av resurserna Jag tänker, händer verkligen detta? Delar av kvällen är som ett töcken. Tidigare samverkan nyttig Trycket på ledningsplatsen är helt sjuk. Våra ledningsoperatörer levererar, rc levererar, brandstationerna, polis och sjukvården levererar. Vissa avsteg görs men aldrig från säkerheten. Vad är viktigt när det bränner till? Duktiga medarbetare, inarbetade rutiner och en känsla för när de kan frångås. Det är inte fel att tidigare ha jobbat ihop med poliserna och sjukvårdpersonalen det ger en prestigelöshet som är viktig. Klockan två händer något Runt klockan två på natten upphör allt helt plötsligt. Precis som ett åskväder som har dragit förbi. Resultatet av kvällen är förstörelse för tiotals miljoner, ett tiotal stygn i en polismans huvud, knappt hundra larm för vår del och ett»all time high«när det gäller antal larm under en timme för 112 och inte minst en hel del erfarenhet. Nattpasset avslutas på morgonen med brand i en lackbox på sveriges största Volvohandlare. Konstigt nog så kändes det som ett rutinuppdrag. Anders Palm Befattning: Vakthavande brandingenjör, Storstockholms Brandförsvar. Ålder: 46. Bakgrund: Bi-96. Bästa minnet från någon insats: Man hotar att hoppa från Katarinaberget vid Slussen. Vi kan inte hitta honom. Hans kompis är i kontakt med RC. Vi letar och letar. Han berättar vad han ser (Viking Line-båt). Vi hittar honom till slut på en parkbänk. Vi kollar att allt är ok. Vi får en uppsträckning av mannen för hur inkompetenta vi kan vara. Vi drar på smilbanden och är nöjda över insatsen. Värsta minnet: Misstanke om utströmmande gas i radhus. Vi kommer dit och upptäcker att det är strömmande vatten från duschen. Brand i vardagsrum som har självslocknat. Tre personer omkomna. En person sitter på huk och har inte lyckats öppna ytterdörren. 16 RÄDDNINGSLEDAREN NR RÄDDNINGSLEDAREN NR

10 i räddningsledarens huvud Oroligheter i Husby i räddningsledarens huvud Oroligheter i Husby Kanske tänder de eld på oss? Måndag morgon den 20 maj tar jag fram mobilen och går in på aftonbladet.se. Det första jag ser är rubriker om upplopp i Husby. Min tanke är; nu har det börjat igen. Text: Marcus Nordalen, brandmästare Storstockholms brandförsvar Jag läser vidare och börjar förstå att det nu är allvarligare än vad det varit förut. Jag hoppas att det inte har hänt personalen på stationen något. Jag jobbar första passet under oroligheterna tisdagen 21 maj. Innan passet funderade jag mycket; vad har hänt och varför? Hur ska vi agera för att inte hamna i några hotfulla situationer? Jag kommer aldrig att glömma stämningen på brandstationen den morgonen. Under dagen får jag många sms, telefonsamtal och meddelande på Facebook från familj och vänner som skriver att jag måste vara rädd om mig. Min fru ringer mig några gånger och är väldigt orolig. Jag kommer ihåg att jag funderade på om jag verkligen ska jobba på en station med den här typen av distrikt, jag vill ju komma hem till min familj igen. Tackla oroligheterna Passet rullar på och chefer på olika nivåer hör av sig och kommer även ut på stationen för att informera om läget och vad som görs internt inom ssbf för att tackla oroligheterna. Det kändes som att alla inom ssbf tog upploppen på väldigt stort allvar. Även media hörde av sig och var intresserade av hur vi såg på upploppen. Vi diskuterade mycket i gruppen hur vi skulle handskas med olika situationer som vi kunde hamna i. Alla på Kista brandstation är vana att jobba med skyddade brytpunkter, det är vår vardag, men nu var det annorlunda och det förstod vi alla. Jag tänkte själv, hur gör vi om vi får till exempel brand i lägenhet eller salsalarm? Åker vi fram direkt eller ska Kommer ungdomar att bli lika arga på oss som de är på polisen? Kanske tänder de eld på brandstationen. vi avvakta polisen? Om vi nu inte åker direkt och någon i värsta fall dör, vad händer då? Kommer ungdomar att bli lika arga på oss då som de är på polisen? Kanske tänder de eld på brandstationen eller våra privata bilar utanför stationen. En annan tanke jag hade var hur snabbt kan vi komma loss från en brandplats om det blir hotfullt. Kan vi ändra vår taktik och utrustning? Det vi gjorde var att vi backade in med brandbilarna så att vi snabbt kunde lämna platsen. Alla, utom brandmannen som släckte, fick hålla koll runt olycksplatsen för att upptäcka om det börjad bli hotfullt så fort som möjligt. Marcus Nordalen Ålder: 34 Arbetsgivare: Storstockholms brandförsvar, SSBF Befattning: Brandmästare, Kista brandstation Det bästa med att vara brandbefäl: Man får ta snabba beslut på några sekunder som sedan ligger till grund för hur insatsen kommer att gå och att man alltid lär sig nya saker på insatserna. Man blir aldrig fullärd som brandbefäl.»ett av larmen vi fick var en bilbrand. Vi hade stått på skyddad brytpunkt tills polisen hade säkrat platsen.«jag undrade vad alla gör ute mitt i natten. Det är ungdomar som är år och har skola dagen efter. Fullt stöd Under dagen hade vi fått information från ledningen att vi hade fullt stöd i att avbryta insatserna om det blev hotfullt och det kändes skönt. Larmen började rulla in senare på kvällen precis som det hade gjort tidigare kvällar. Ett av larmen vi fick var en bilbrand. Vi hade stått på skyddad brytpunkt tills polisen hade säkrat platsen, vi hade pratat ihop oss i bilen hur vi skulle jobba och hålla koll runt olycksplatsen. Det var cirka 100 personer stod och tittade på bilen som brann. Tror klockan var runt Jag kommer ihåg att jag undrade vad alla gör ute mitt i natten. Det är ungdomar som är runt år och har skola dagen efter. Det som var speciellt med den här bilbranden var att vi upptäckte två Acetylenflaskor i bilen efter vi hade påbörjat släckningen. Insatsen tog då en snabb vändning. Vi var tvungna att få alla dessa människor att flytta sig därifrån ochvi fick hjälp av polisen att utrymma tre fastigheter bredvid samt att stänga av vägar. Ingen explosion Det tog en stund men som tur var så exploderade inte flask orna. Jag förstår också att det ser märkligt ut för alla dessa människor när brandkåren åker från en bil som brinner. Jag märkte på rökdykarna som hade varit framme och påbörjat släckningen att de var chockade. Det kunde ha gått riktigt illa. Som tur var så blev ingen skadad. Under de här dagarna var det fler bilbränder där det fanns flaskor i bilarna. När jag tänker tillbaks på den här perio den med upploppen, så tror jag att det inte hade blivit så stort om det inte uppmärksammades som det gjorde i media. Jag träffade även utländska reportrar som ville intervjua oss ute på brandplatserna Vi var flera som tyckte att det var konstigt då vi alltid jobbar med skyddade brytpunkter och det är väldigt mycket ungdomar ute på nätterna och situationen kan bli hotfull. Så här i efterhand är jag stolt över att få jobba i det här brandförsvaret med så duktiga brandmän som i vilken situation som helst ändå bara vill hjälpa och rädda människor som behöver vår hjälp. Känner också så här några veckor efter upploppen att vi har gått starka ur det och lärt oss väldigt mycket. 18 RÄDDNINGSLEDAREN NR RÄDDNINGSLEDAREN NR

11 ledarskapsskola befälsförsörjning LTU Brandbefäl och lojalitetsgungbrädan Majoriteteten av Sveriges brandbefäl har räddningstjänstuppdraget som bisyssla. Det kan vara en speciell ledarskapsutmaning att vara RiB brandbefäl. I denna artikel används RiB brandbefäl och RiB styrkeledare synonymt med att vara chef och ledare. Text: Ola Mårtensson, Institutet för Räddningstjänstens Ledarskapsutveckling Vår erfarenhet är att det ställer olika krav på ledarskapet beroende på om man är heltid eller RiB styrkeledare. På heltidsstyrkan kan det finnas mönster av att fokusera på gruppens sociala samspel och att hantera den rådande informella gruppnormen. För RiB styrkeledare kan det handla om att sätta gräns för det personliga och sociala engagemanget för räddningstjänsten. Under våra utbildningar möter vi RiB styrkeledare som hos huvudarbetsgivaren har en RiB brandman som närmaste chef, de kan dessutom vara grannar samt att deras barn spelar i samma fotbollslag. Det gäller således att vara medveten att det finns olika roller och lojaliteter även utanför räddningstjänsten. På våra utbildningar lyfter vi fram att RiB styrkeledare inte är någon fritidssysselsättning utan ett arbete med ett anställningsavtal. Det är förstås bra att det finns ett personligt engagemang för uppdraget och för bygden, dock är det till syvende och sist en anställning med formella krav och ansvar. Det är viktigt att lyfta fram då det annars kan finnas risk för att det utformas en organisationskultur med informella regler som kan bli kontraproduktiva. Ett exempel var när en RiB brandman på eget initiativ skänkte sin privata snöskoter till stationen. Dilemmat är att så fort det finns utrustning på stationen har arbetsgivaren ett arbetsmiljöansvar. Det innebär att det behövdes utbildning i handhavande, drift, underhåll och instruktioner för snöskotern. Brandbefälets situation kan illustreras som en gungbräda där det gäller att balansera de olika lojaliteterna rätt. Stort intresse bland brandingenjörer att arbeta inom räddningstjänsten Vill du arbeta inom räddningstjänst? Ja! Det är vad 70 procent av brandingenjörseleverna vid Luleå Tekniska Universitet svarar enligt en undersökning. Text: Anders Jönsson, studerande LTU Studentföreningen BRINN (Brandingenjörsstuderande I Norra Norrland) har genomfört en undersökning där studenter vid programmet fick svara på frågor angående ett eventuellt framtida arbete inom räddningstjänst. Förväntningarna på ett framtida arbete inom räddningstjänst är att man får ett omväxlande och utvecklande arbete där operativ ledning samt tillsyner och diverse förebyggande uppgifter ingår. På frågan om eleverna skulle vilja få fler besök av räddningstjänst samt vilka tider så svarade man så här: Nej Ja, både kväll och lunchtid Ja, lunchtid Ja, kvällstid 0% 20% 40% 60% Huvudarbetsgivaren Styrkeledaren Privatpersonen Huvudarbetsgivaren Styrkeledaren Privatpersonen På den övre lojalitetsgungbrädan finns det balans och gränser mellan de tre olika intressena och lojaliteterna. Den undre brädan har sned fördelning. Det leder till att styrkeledaren blir gränslös i sitt ledarskap, engagemang och»aldrig«kan vara ledig. Huvudarbetsgivaren Räddningstjänsten Privat RiB SL är inte arbetsledare hos huvudarbetsgivaren och får därmed ingen chefs träning för räddningstjänsten. RiB brandman är chef för RiB styrkeledare på arbetet. Övar 52 timmar per år vilket ger en begränsad träning i att vara chef. Otydlig rollbeskrivning att vara styrkeledare chef/ledare och arbetsgivarerepresentant. Stort personligt och socialt engagemang för räddningstjänsten. Har många sociala bindningar och är ett känt ansikte i bygden. Stark gemenskap för samhället/bygden. Föreningsaktiv i samma klubb som brandmännen. Reflektionsfrågor Syftet med ovanstående figur är att inspirera till reflektion och analys över hur din situation ser ut. Det är naturligtvis viktigt att du upplever att det finns balans med huvudarbetsgivaren, räddningstjänstuppdraget och privata sfären. 1. Känner du dig bekväm med din lojalitetsgungbräda? 2. Har du något områden på lojalitetsgungbrädan som du behöver utveckla för att känna dig bekväm i rollen som styrkeledare och arbetsgivarerepresentant? 3. Försök konkretisera dina utvecklingsområden med en handlingsplan och för en diskussion med din närmaste chef på räddningstjänsten. 86 procent svarade att de mycket väl kan tänka sig en chefstjänst. Inom tio år efter anställning förväntar sig majoriteten att de har nått en sådan position. Studenterna fick frågan om de är intresserade av en chefsbefattning. Av de som kunde ge ett säkert svar på frågan så svarade 86 procent att de mycket väl kan tänka sig en chefstjänst. Inom tio år efter anställning förväntar sig majoriteten att de har nått en sådan position. Flera av eleverna har även intresse av att arbeta som räddningsledare/insatsledare eller räddningschef under sina kommande karriärer. Resultatet kan ses som en indikation på att intresset bland eleverna är stort och att många är beredda att spendera kvällstid på skolan för att ta dela av information från räddningstjänster. På frågan om man anser sig ha fått tillräckligt med information om vad ett arbete som brandingenjör inom räddningstjänsten innebär så svarade endast 25 procent att de ansåg sig fått tillräckligt med information. Detta trots en praktikperiod som genomförs vid räddningstjänsten efter årskurs ett. BRINN:s arbetmarknadsgrupp arbetar aktivt med att få företag och räddningstjänster att komma till Luleå och presentera sin verksamhet i framtida rekryteringssyfte. I dagsläget drivs arbetet med att ta fram förmånsfulla förslag på arbetsmarknadsträffar för räddningstjänst. Ordförande för BRINN, Sara Gustafsson, anser att det är alldeles för få räddningstjänster som väljer att presentera sig på universitetet vid lunchföreläsningar eller arbetsmarknadskvällar. De senaste läsåren har bara en räddningstjänst valt att presentera sig på en sådan tillställning. Detta kan jämföras med flertalet besök av konsultföretag och liknande varje termin. Arbetsmarknadsträffarna är en möjlighet för båda parter att knyta kontakter och kan ses som ett bra led i en framtida rekrytering av brandingenjörer till ett arbete vid räddningstjänsten. Brandingenjörsprogrammet vid LTU Programmet startade 2006 och har ett årligt intag på 35 platser. Vid universitetet finns en påbyggnadsutbildning, civilingenjör i brandteknik. För studenternas gemensamma intressen verkar studentföreningen BRINN. 20 RÄDDNINGSLEDAREN NR RÄDDNINGSLEDAREN NR

12 befälsförsörjning Hearing Lärande från olyckor Vattenförsörjning Hearing om chefer i Räddningstjänsten Hur kan vi göra det attraktivare att vara chef inom räddningstjänsten? Så var rubriken på en hearing i samband med Brand2013. Text och foto: Ulf Lago, ordförande SBB Ett av våra sex mål handlar om att brandbefäl leder det lokala arbetet inom Samhällskydd och beredskap. Flera chefer har under den senaste tiden lämnat sina tjänster och det har kommit indikationer på att färre och färre brandbefäl söker chefstjänster inom räddningstjänsten. Därför är det naturligt för oss att fundera på hur vi kan göra det attraktivare att söka till och vara kvar som chef. Rykande färsk enkät Sveriges Brand- och riskhanteringsingenjörer (Svebring) har nyligen gjort en enkät bland sina medlemmar kring intresset för och synen på chefstjänster. Denna enkät låg som grund för den gemensamma hearing som sbb och Svebring genomförde i samband med Brand2013. Även om enkäten avsåg medlemmar med ingenjörskompetens, var deltagarna på hearingen ganska överens om att resultatet av enkäten kunde sägas gälla alla brandbefäl. Hur göra mer attraktiva Deltagarna fick i grupper diskutera hur man skulle kunna göra chefsbefattningar mer attraktiva. På den korta tid som fanns till förfogande hann ändå några förslag lyftas fram. En deltagare lyfte fram att det tidigare fanns kurser inom förvaltningskunskap (ekonomi, personal och juridik med mera) att genomgå. Nu är det inte så längre, utan det är upp till var och en att hitta egna utbildningar att genomgå. Med korrekt utbildning skulle kanske fler brandbefäl känna sig trygga i att ta chefsbefattningar och dessutom ha bättre förmåga att lyckas. Virtual Incident Response Training RescueSim är en övningsmjukvara som förbereder räddningspersonal för verkliga incidenter i en virtuell miljö. RescueSim ger insatspersonal möjligheten att uppleva olyckor precis som de skulle i verkliga livet. De får bedöma situationen och avgöra den bästa strategin för insats, implementera det och sedan observera konsekvenserna av deras beslut. RescueSim erbjuder viktiga fördelar: Öva personal, närsomhelst och varsomhelst utan tidskrävande planering och förberedelse Förbättra operationell beredskap i insatsorganisationer Inlärning av nya färdigheter i en säker miljö Öva er ledningsfunktion i över 30 olika miljöer Gruppdiskussion med bl.a. Jörgen Hallberg, Rune Arvidsson och Lars Persson. Mentorskap Andra förslag som framkom var någon form av mentorskap, där nya chefer kan få stöd i utmanande och svåra frågor. Många chefer känner sig ibland ensamma och klämda mellan politiska viljor och personalen. Att ha mentor som stöd kan underlätta arbetet väldigt. En annan synpunkt var att man i samband med chefen i samråd med sin arbetsgivare tar fram en individuell utvecklingsplan, där man fokuserar på vilken kompletterande utbildning eller stöd som behövs för den nye chefen. Fortsättning Vid Brand2013 var resultatet av enkäten helt nytt och någon analys ännu inte gjord. Det intressanta är dels att studera resultatet djupare, men även att jämföra resultatet med hur man ser på chefs befattningar inom andra områden. Först då får vi en värdemätare på räddningstjänstbranschen. Sbb följer med intresse detta arbete och det finns tankar hos oss på att ha en fördjupande diskussion i ämnet, kanske redan till hösten! Öva alla typer av olyckor, närsomhelst! Förberedelse för Säkert och kostnadseffektivt alla tänkbara olyckor! Emergency Airports Ports Railways Industrial Offshore Tunnels Highways Highrise Wildfires Shipboard Konsekvenser av dålig vattenförsörjning Vi har studerat ett antal olycksutredningar, där vattenförsörjningen har varit ett problem. Konsekvenserna har blivit att skadorna förvärrats eller att personal har utsatts för större risker. Även om orsakerna till bristerna har varit olika, pekar utredningarna på vikten av att ha fokus på vattenförsörjning. Vattenbrist ledde till brandspridning Brand i däcklager, Nordupplands räddningstjänst. Tid: kl. 17:25 Plats: Nordendäck, Trädgårdsvägen i Tobo. Olycksutredare: Elisabeth Samuelsson, Uppsala brandförsvar. Text: Evelina Edström, brandingenjör Vid middagstid den 20 december 2011 fick Nordupplands räddningstjänst larm om en brand i Nordendäcks kvm stora anläggning i Tobo. Branden utvecklades till en av de största som skett i Norduppland under de senaste åren. Byggnaden ägdes av Nordendäck och byggnaden var ursprungligen en ladugård och svinalänga men hade byggts till flera gånger. I anläggningen lagrades och monterdes däck och fälgar. På grund av risken för stöld hade dörrar och fönster bommats igen. Vid brandtillfället lagrades mellan och däck i byggnaden. Framkomst Insatsledaren (508) ankom först till skadeplatsen och några minuter senare 513 med 0+4 personer samt 423 med 1+4 personer. Det brann då mycket kraftigt i lagret. På plats mötte ägare och personal från verksamheten upp och meddelade att inga personer fanns kvar i byggnaden. Insatsledaren fick tidigt Vid brandtillfället lagrades mellan och däck i byggnaden. besked om att inga gasflaskor förvarades i byggnaden. Ytterligare några minuter senare ankommer 517 med 0+1 person samt 501 med styrkeledare i beredskap. Ingen insats hade vid detta tillfälle påbörjats varpå styrkeledaren i beredskap tog initiativ till att begränsa branden med skärsläckare. Branden utvecklades till en av de största som skett i Norduppland under de senaste åren. Inledande insats Insatsledaren tillsammans med styrkeledaren beslutade tidigt att branden i däcklagret inte gick att släcka och inriktade sig på att förhindra spridning till övriga delar. Detta skulle göras genom att utnyttja brandmuren mellan byggnad A och C genom att kyla brandgaser. Det visade sig dock att brandmuren inte var tät. Explosion En explosion skedde i kontorsdelen då insatsen med skärsläckare precis påbörjats. Brandmän från 423 var då inne i kontoret för att hämta ut värdefull utrustning men de klarade sig utan skador. Styrkeledaren på 501 beslutade att ingen skulle vistas i närheten av explosionsområdet. RescueSim.indd 1 04-Feb-13 14:09:05 Digitally signed by Amal DN: cn=amal, o, ou, nl, c=nl Date: :10:00 +01'00' 22 RÄDDNINGSLEDAREN NR RÄDDNINGSLEDAREN NR

13 Lärande från olyckor Vattenförsörjning Lärande från olyckor Vattenförsörjning Lägenhetsbrand i Kungälv Tid: kl. 07:48 Olycksorsak: Brand i kök, spridning till resterande delar av lägenheten. Utredare: Hans Trengereid, Räddningstjänsten Kungälv/Ale. Cirka 1 timma och 30 minuter efter ankomst insåg man att ingen del av byggnaden skulle gå att rädda. Problem vattenförsörjning De brandposter som låg i närheten av skadeplatsen saknade tryck och därför kallades en servicetekniker till platsen. Runt halv nio på kvällen kunde brandposterna nyttjas till eftersläckningsarbete. Pumpen på tankbilen fungerade inte vilket försvårade insatsmöjligheterna. Fortsatt insats Då den första insatsen med skärsläckaren inte gav önskat resultat, flyttades denna och en ny insats påbörjades för att kyla brandgaser vid C2. Några brandmän fortsatte kyla brandmuren med vatten från en tankbil. Byggnadsdelarna B, C1 och C2 sattes under övertryck med hjälp av fläkt. Inledningsvis fick kylningen av brandgaser önskad effekt men efter en stund med utrustningsproblem tog även vattnet slut i tankbilen och skärsläckaren blev utan vatten för en period. Branden spred sig till byggnadsdel C vilken snabbt övertändes. Sista försöket Ett sista försök genomfördes för att förhindra brandspridning till färglagret i byggnadsdel D. Skärsläckaren utnyttjades för att förhindra brandspridning men detta misslyckades. Cirka 1,5 timma efter ankomst insåg man att ingen del av byggnaden skulle gå att rädda. Insatsen styrdes då om till att skydda kringliggande garage samt byggnaderna F och G, vilket lyckades. Problem under insatsen Flera angreppsvägar var igenbommade och ett tält blockerade långsidan på lagerdelen där branden startade. Otäta brandcellsgränder vilka försvårar möjligheterna till att begränsa brandspridningen. Vid eftersläckningsarbetet upp- F A. Däcklager (tidigare ladugårdsbyggnad) B. Kontor C1 & C2. Godshantering, kontor, mindre förvaring av däck m.m. D. Fälglager (tidigare svinalänga) E. Lager, paketering F. Fristående byggnad med fordon, utrustning G. Fristående garage G D explosion B A Initialbrand TÄLT täcktes att en branddörr stått öppen samt att igenbyggda fönster i brandcellsgränsen släppt igenom brandgaser. Problem med vattenförsörjning samt problem med skärsläckaren under ett kritiskt skede i insatsen. Problem med ledningen av olyckan. Ansvarsfördelningen var outtalad och otydlig. Detta påverkade insatsen i och med att beslut och planeringen kring omfall, vattenförsörjning och insatsalternativ aldrig fattades. Problemen med vattenförsörjningen förmedlades aldrig bakåt till stabsbefälet vilket gjorde att denne inte hade en korrekt lägesbild. Erfarenheter En tydligare och större ledningsorganisation med tydlig ansvarsfördelning borde ha gett större möjlighet till ett effektivt arbete på skadeplatsen. Fler enheter hade kunnat larmas till platsen om behovet av detta genom en korrekt lägesbild nått stabschefen vilket kräver en fungerande ledning på plats. Alternativa angreppsvägar hade kunnat undersökas om fler enheter varit på platsen. Alternativa metoder så som håltagning, kylning av brandgaser med tft-rör eller dimspikar samt skumfyllning av byggnadsdelar hade kunnat användas för att skydda byggnadsdelarna. Utnyttja resursen vakthavande brandingenjör. Läs mer på utkiken.net/brandvatten i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. C2 C1 E Text: Evelina Edström, brandingenjör Vid räddningstjänstens framkomst till fastigheten är rökutvecklingen kraftig och lågor slår ut från fönster och balkongdörr i en lägenhet på tredje våningen. Sos meddelar att personer finns kvar på våningen över brandlägenheten och att det eventuellt ska finnas någon kvar i brandlägenheten. Samtidigt begärs förstärkning från styrkan i Kode. Utförande av insats Första styrkan påbörjar rökdykarinsats i lägenheten på våning tre för att släcka branden. I samma stund går fönsterglaset i lägenheten sönder på grund av den kraftiga värmen från branden. Ett pumphaveri gör att rökdykarna tvingas backa ut från lägenheten medan vattnet kopplas upp mot en tankbil. När vattnet är säkrat går rökdykarna in men branden har då åter tagit sig och de tvingas börja om med släckningsarbetet. I detta skede är risken överhängande för rökgasspridning till trapphus och övriga lägenheter på plan tre och fyra. Styrkan från Kode ansvarar för att evakuera boende från våning fyra. En fritidsgård i närheten används som uppsamlingsplats för evakuerade personer. Sjukvården tar hand om de som fått rökskador och tio personer skickas till sjukhus med lättare rökskador. Totalt evakueras 28 personer ur fastigheten. Erfarenheter Vattenavbrott under rökdykning berodde på en trasig säkring. Viktigt att de som kör fordon vet var säkringar sitter, vilka också bör märkas ut tydligare för att man snabbt ska kunna felsöka liknande problem. Effektivt att utnyttja avgående skift som fans kvar på stationen till att förstärka upp med extra enheter. Utnyttjande av tib för att ta hand om evakuerade boende i ett tidigt skede. Bevakning av lägenheter vid evakuering behövs, boende kan ha lämnat värdesaker och dörrar olåsta. Brand i parhus Tid: kl. 21:41 Olycksorsak: Brand i personbil stående i carport. Utredare: David Hultman, Tobias Erdsjö, Peter Ehrenstråhle, Räddningstjänsten i Eskilstuna. Text: Evelina Edström, brandingenjör Då räddningstjänsten anländer till platsen är branden fullt utvecklad i hushåll 18 där den enligt inringare startat i carporten. Polisen är redan på plats och meddelar att kringliggande fastigheter är utrymda. Utförande av insats Insatsledaren beslutar om att begränsa branden till hushåll 16 och 18, slangsystem läggs ut samtidigt som begränsningsarbetet påbörjas. Cirka tio minuter efter ankomst tar sig branden även i hushåll 20. Begränsning och släckningsarbete fortsätter och är stundtals kritiskt då spridningsrisk till hushåll 22 är överhängande. En grävmaskin kallas till platsen för att kunna ge bättre åtkomst för brandsläckning men även för avgränsning. Risken för brandspridning var överhängande under hela insatsen på grund av tätt byggda hus. Erfarenheter Begränsning och släckningsarbete kräver mycket stora mängder vatten vilket inte kan tillgodoses av en brandpost. Det var dessutom problem med att hitta brandposten. Tankbil användes också för att trygga brandvattenförsörjningen. Vid användning av vattentank på lastväxlare rekommenderas att utreda om vattentanken alltid bör stå redo på lastväxlaren för att slippa lastas om och på så sätt spara tid. Problem med frusna ventiler vid påfyllning av vatten från brandpost. Beslut om att rekvirera grävmaskin var mycket bra då denna underlättade arbetet. Beslutet bör dock komma tidigt under insatsen då det tar tid att få dit maskinen. Viktigt att dokumentera arbetet med hjälp av bilder under hela insatsen. Brand i garage/villa Tid: kl. 19:25 Olycksorsak: Brand i fordon p.g.a. svetsarbete. Utredare: Thomas Reichert, Mälardalens brand- och räddningsförbund. Text: Evelina Edström, brandingenjör Räddningstjänsten får under framkörning reda på att acetylenflaskor förvaras i det brandutsatta garaget och det beordras om defensiv insats. Vid framkomst till olycksplats konstateras att garaget är övertänt och närliggande bostadshus är hotat, en stor mängd människor befinner sig utanför byggnaden. Den kraftiga vinden som råder på platsen hotar även kringliggande fastigheter. Utförande av insats Insatsen inriktas av första enhet på plats till att begränsa branden till garaget genom vattenbegjutning av bostadshuset. Man försöker även släcka branden i garaget. Förstärkande enheters uppgift blir att skydda intilliggande fastigheter. På grund av asetylenflaskan utrymdes 16 av de närliggande fastigheterna i 24 timmar. Garaget och fastigheten där branden startade blev totalskadade, på grannfastigheter blev det mindre rökskador. Erfarenheter Beslut om defensiv insats på grund av acetylenflaska följdes inte och både brandmän och grannar utsattes för en onödig exponering av riskområdet. En brandutsatt gasflaska i ett bostadsområde bör avskärmas, exempelvis med hjälp av en container. Svårt att hitta brandposter och det tar tid att få extra tankbilar till platsen. Bra om det inre befälet tidigt tänker på vattenförsörjning. 24 RÄDDNINGSLEDAREN NR RÄDDNINGSLEDAREN NR

14 övning nya risker Öva bättre börja kvalitetssäkra Nya rekommendationer Att utbilda fyra stationer, fyra skiftlag på varje station, fem personer i lagen i fyra timmar kostar lågt räknat kr. Hur många timmar fick instruktören på sig att maximera effekten av den kostnaden? Fyra timmar till att piffa till en powerpoint? Text & bild: Lars Ågerstrand, Firegear Hann vi på den tiden göra en omvärldsanalys, uppdatera intruktörens kunskap, sätta en rimlig målsättning, säkerställa pedagogik, göra individuellt anpassade utbildningsmateriel, skapa kvalitetsäkringsmetoder och en plan för uppföljning av individer som inte når målen? Jag får känslan att vi nöjer oss med ett kryss i datorn att alla var med på övningen. Instruktör ett bortglömt uppdrag Vilka krav ställer vi på instruktörer? Certifiering, år i tjänst, prov, kurser eller vem har tid över? Det finns inget som säger att certifieringar, kurser eller prov gör en bra instruktör men den generella avsaknaden av dem säger en del om hur vi värdesätter instruktörer i Sverige, dvs. inte alls. Om vi inte har kompetenta instruktörer som dessutom får tillräckligt med resurser för att göra bra övningar så prioriterar vi fel. msb erbjuder inga instruktörsutbildningar och det finns dåligt med nätverk för dem, trots att utbildningen av instruk törer troligen är den effektivaste vägen till förändring och förbättring. De flesta prov jag skrivit innehåller primärt frågor såsom»hur många liter vattenånga får man av en liter vatten?«men det är ju inte vad vi egentligen vill veta, vi vill veta vad det innebär att vatten expanderar kraftigt vid förångning och hur det kan påverka vårt arbete. Att mäta minnet är lätt men relativt meningslöst då det»när vi vet vad individer klarar kan vi effektivisera och flytta övningstid dit vi verkligen ligger efter«. inte säger något om hur den informationen kan eller kommer att användas. Vi måste kunna analysera en situation och bedöma den bästa åtgärden och det kräver förståelse. Att sluta förstå något är dessutom svårare än att glömma information och att inte sluta förstå bidrar till att vi bibehåller kunskaperna på lång sikt. Det går att mäta praktiska moment med tider och det går att med rätt konstruerade prov, verifiera att deltagarna kan tillämpa de kunskaper de har. Däremot är det knepigare att mäta förståelse men vi måste först satsa resurser för att få en ökad kvalitet. Tipsen för framgång Utan kompetenta instruktörer faller allt annat. Det går inte överskatta instruktörens betydelse. Ge dem resurser, ställ krav på, validera och uppskatta dem. Om ingen annan lösning finns så korta ner övningstiden och lägg den tiden till instruktörens förfogande istället. Det skulle nog skapa ett bättre slutresultat. Skapa instruktörsnätverk och efterfråga utbildningar och annan utveckling för dem. Skapa tydliga kompetenskrav för samtlig personal och validera dem, sänk ambitionsnivån om resurserna för det inte räcker till. När vi vet vad individer klarar kan vi effektivisera och flytta övningstid dit vi verkligen ligger efter istället för att öva det vi redan kan. På sikt kanske vi kan höja ambitionsnivån utan att annat faller i glömska. Är så mycket mer Ett nyare och effektivt inlärningssystem är så kallad e-learning. För de flesta är e-learning en video med frågor eller liknande på datorn men det är så mycket mer. E-learning kan skapa flexibilitet i utförande, öka motivation, validera samtidigt som inlärning sker, anpassa övningen till individen, frigöra resurser och mycket mer som lärarledd övning inte kan utan att bli ineffektiv. En bra plattform och material för e-learning kan öka effekten av övning på många sätt men kräver en initial satsning om inte färdiga system används, men den satsningen lönar sig i längden. Läs mer på utkiken.net/ ovning i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. för acetylengasflaskor Vid olyckor med acetylengasflaskor tillämpas ofta stora avspärrningar under lång tid, upp till 300 meter under 24 timmar. Nya rön kan dock komma att ändra på detta. Text: Helena Nässlander, MSB Anledningen till den omfattande avspärrningen är att man befarar sönderfall av acetylen, som skulle kunna leda till sprängning av flaskan. Huruvida en tappad flaska kan leda till att flaskan sprängs har dock varit föremål för diskussion både i Sverige och i andra länder. Föränderlig molekyl En acetylenmolekyl består av två kolatomer och två väteatomer. Den innehåller en trippelbindning mellan kolatomerna. Det krävs endast små energimängder för att splittra trippelbindningen och få molekylen att sönderdelas till kol och vätgas. Denna reaktion frigör mycket energi som fanns bunden i trippelbindningen. Vid låga tryck är denna frigjorda energi inget problem. Redan vid tryck över 1,5 bar kan dock den frigjorda energin från ett sönderfall enklare överföras till andra molekyler, som i sin tur sönderdelas. Denna accelererande reaktion kan leda till en snabb tryckökning i kärlet som snart riskerar att sprängas. Kall flaska mindre risk Trycket i en acetylengasflaska kan vara 20 bar genom en kombination av två åtgärder: dels en porös massa och dels genom ett lösningsmedel, i de flesta fall aceton. Den porösa massan består av ett finporigt nät av kiselkristaller och hänger ihop i ett enda stycke inne i flaskan. Flaskan får därmed miljoner pyttesmå hålrum som hänger samman med varandra. Aceton i sin tur har egenskapen att det kan lösa mycket stora mängder acetylen, speciellt under tryck. Man har tidigare befarat att den porösa massan kan skadas vid fall, så att ett tomrum uppkommer där ett litet sönderfall snabbt skulle kunna sprida sig vidare. Utifrån de efterforskningar msb gjort kan vi dra slutsatsen att fysiskt våld mot en kall acetylengasflaska inte kan initiera ett sönderfall som leder till att flaskan sprängs. Sönderfall vid hög värme Vid 300 c tillförs så mycket värme att sönderfallet av acetylenmolekylen startar. Den porösa massan kan dock bromsa sönderfallet eftersom sönderfallsprodukterna kol och vätgas»täpper till«porerna. Detta kan dock inte hindra sönderfallet under en längre period. Om flaskan läcker förmår inte heller massan stoppa upp sönderfallet. När gasen pressas ut ur flaskan spolas sönderfalls produkterna eller det skyddande täcket bort och sönderfallet accelererar. I Sverige rekommenderar vi att brandutsatta flaskor hanteras enligt faktarutan nedan. Annat i Storbritannien I Storbritannien har man sedan något år tillbaka gett nya rekommendationer. Skillnaden består i att en flaska som kylts och kallnat, ska anses vara kall. Rekommendationerna kringgärdas dock av ett antal kriterier, till exempel att tillräckligt stor del av flaskan är synlig, att ingen avångning sker under»wet-test«och att flaskan inte läcker. Msb kommer i nuläget inte att ge ut några förändrade rekommendationer om brandutsatta acetylengasflaskor. Vi är i detta avseende överens med representanter för gasbranschen. Rekommendation för acetylengasflaskor Området runt flaskan spärras av med en radie av 300 meter. Fla s ka n ska kylas från säker plats tills den är kall. Om inget läckage kan påvisas kan flaskan flyttas till säker plats för fortsatt kylning under 24 timmar. Om det finns läckage eller om detta inte kan avgöras ska avspärrningen behållas och kylningen fortsätta på plats upp till 24 timmar. Ett alternativ för att oskadliggöra gasflaskan är att punktera den genom beskjutning. Läs mer på utkiken.net/acetylen i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. 26 RÄDDNINGSLEDAREN NR RÄDDNINGSLEDAREN NR

15 taktik och teknik studienytt Ett släcksystem för alla behov? Lagen om skydd mot olyckor pekar tydligt på att det måste bli färre som dör, färre som skadas och mindre som förstörs i bränder och andra olyckor. Dessutom är arbetsmiljölagstiftningen en tydlig kravställare på metoderna inom svensk räddningstjänst. Text: Daniel Gillesén, civilingenjör, Räddningstjänsten Storgöteborg Räddningstjänsten Storgöteborgs (rsg:s) samlade förmåga när det gäller att snabbt och effektivt hantera omfattande bränder i större byggnader, minska vattenskador och erbjuda en säkrare arbetsmiljö för egen personal har, liksom hos många andra räddningstjänster, visat sig behöva förbättras. Inget system löser allt Mot bakgrund av en behovsanalys och förmågan hos olika systemlösningar har slutsatsen dragits att inget enskilt släcksystem kan tillfredsställa alla behov. Slutsatsen som drogs i förstudien som genomfördes, var att en snabb tillgång till kombination av skärsläckare och cafssystem ihop med fler och större fläktar på skadeplatsen, skulle skapa goda förutsättningar för slagkraftiga metodtaktiska åtgärder mot ett stort antal skadeförlopp. Detta ger ett effektivare resursutnyttjande än dagens släckning med dimstrålrör och dimspikar kopplade på traditionella slangsystem och förhöjda lågtryck. En breddning av metodvalen har setts som nödvändigt i ett taktiskt synsätt som bygger på en strävan att skapa ett proaktivt och resurseffektivt agerandemönster av organisationen vid alla räddningsinsatser. En tidig avvägning har behövt ske vid valet om räddningsenheterna kan kompletteras med mer utrustning än idag eller om mindre lättare enheter kan komplettera dagens beredskap. Den väg som valts är att införa två mindre enheter (ase) samtidigt som fler kompletterande släcksystem systematiskt införs på förbundets räddningsenheter vid nybilsinköp. På så sätt nås en snabb resursuppbyggnad över ett stort område, samtidigt som systemen växer in naturligt för fler medarbetare. Stor nytta av högtryckssystem De räddningstjänster i Sverige som idag har lätta räddningsfordon, använder ofta någon form av högtryckssystem eller cafs. Rsg:s skärsläckare, placerad på mindre enhet, har varit en av de första skärsläckarna som rullat intensivt i en storstad. Den har rönt stort intresse runt om i landet, bland annat på grund av att den gjort stor nytta på många insatser och medfört positiva erfarenheter. Enheten»Alternativ Släckenhet«(ase) kan kortfattat beskrivas som en tvåmansenhet som i ett fem ton tungt fordon med hjälp av digitalt navigeringsstöd, snabbt kan ta sig fram med följande utrustning: Värmekamera (ir). Högtryckssläcksystem med skärförmåga. Tryckluftsskumsystem (cafs) i området l/min. Två övertrycksfläktar (ppv) i området m 3 /h (i fri luft) för att kunna trycksätta eller rökventilera stora lokaler samt tillbehör för att producera lättskum och vattendimma i luftströmmen. De två enheterna är avsedda att förstärka organisationen i sektorarbetet på skadeplats med systemen ovan ihop med två man och kommer endast undantagsvis vara första enhet på plats. Läs mer på utkiken.net/ase i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. Ny utbildningspl attform med färdiga lektionsunderlag: Preparand kurs för Räddningsinsats Färdiga lektionsunderlag med bildspel, filmer, övrig åskådningsmateriel och litteratur det är en del av innehållet i den utbildningsplattform som tagits fram för att underlätta räddningstjänsternas genomförande av Preparandkurs för Räddningsinsats. Underlaget är internetbaserat och därmed lätt tillgängligt för räddningstjänsterna. Text: Lennart Larsson, utbildningsenheten MSB Foto: Johan Eklund, MSB Preparandkurs för Räddningsinsats är en två veckor lång utbildning som genomförs av de kommunala räddningstjänsterna. Genomgången Preparandkurs är ett krav för att antas till kursen Räddningsinsats på sju veckor som genomförs av msb. Preparandkursen ger också grundläggande kunskaper till räddningstjänstpersonal i beredskap, eller deltidsbrandmannen, att kunna arbeta vid operativa insatser inom räddningstjänsten. För att underlätta räddningstjänster -nas genomförande av preparandkursen har msb tagit fram en särskild utbildningsplattform som innehåller färdiga lektionsunderlag, filmer, bilder, övrig åskådningsmateriel, litteratur med mera. Lektionerna utgår från den kursplan för Preparandkurs som msb fastställt. Det är självklart inget som hindrar att räddningstjänsterna använder utbildningsplattformen, eller delar av den, vid annan typ av utbildning än Preparandkurs. Höja nivån på hela utbildningen Trots att preparandkursen är ett antagningskrav till kursen Räddningsinsats så har det visat sig att nivån på förkunskaper för studerande vid kursen Räddningsinsats varierar, från mycket goda till mindre bra. Detta har medfört svårigheter såväl för den studerande själv, Det är självklart inget som hindrar att räddningstjänsterna använder utbildningsplattformen vid annan typ av utbildning. övriga deltagare som för lärare. Msb:s förhoppning är att den nu framtagna utbildningsplattformen ska underlätta för räddningstjänsterna att genomföra Preparandkurs och ge bättre förutsättningar att tillgodogöra sig hela utbildningen. Skapat av räddningstjänster för räddningstjänster Msb har vid framtagandet av underlaget anlitat Värends Räddningstjänst och Räddningstjänsten i Ljungby där perso- Preparandkursen ger grundläggande kunskaper för att arbeta vid operativa insatser inom räddningstjänsten. nal med stor erfarenhet inom räddningstjänsten och av denna typ av utbildning, svarat för det grundläggande arbetet. Underlaget har sedan»paketerats«av msb. Det har varit ett särskilt syfte att anlita räddningstjänster vid produktionen med tanke på att det är landets räddningstjänster som kommer att vara användare av produkten. Indelat i två delar Kursen består av två delar: en obligatorisk utbildning och en tilläggsutbildning. Den obligatoriska delen omfattar 80 timmar och är upplagd enligt msb:s kursplan för Preparandkurs och är indelat i fem huvudämnen: 1. Organisation 2. Brand 3. Räddning 4. Prehospitalt akut omhändertagande 5. Farliga ämnen Denna del motsvarar kunskaper enligt antagningskravet till Grundkurs för Räddningsinsats som genomförs av msb. Tilläggsutbildningen är inte obligatorisk som krav vid antagning till kursen Räddningsinsats utan utgör en påbyggnad där räddningstjänsterna själva väljer vilka avsnitt de vill använda. Tilläggsutbildningen omfattar 32 timmar och är indelad i tre avsnitt: 1. Rökdykarutbildning för att nå upp till kraven enligt Arbets miljöverkets föreskrifter (afs) 2. En grund för räddningstjänster som utför ivpa 3. En utökad utbildning i räddning/ trafikolycka. Här finner du utbildningsplattformen Utbildningsplattformen Preparandkurs för Räddningsinsats hittar du på: 28 RÄDDNINGSLEDAREN NR RÄDDNINGSLEDAREN NR

16 byggnadstekniskt brandskydd byggnadstekniskt brandskydd kåseri Sandra Danielsson Nya vägledningar för kontroll av brandskyddet i byggprocessen Lagar och regler lägger ett stort ansvar på den enskilde att göra rätt i situationer som ofta är öppna för tolkningar. BIV ger nu ut tre vägledningar inom områdena Br0-byggnader (komplexa byggnader), modellanvändning av CFD och kontroll av brandskydd i byggprocessen. Text: Michael Strömgren, SP och Nils Olsson, Bengt Dahlgren AB Satsningen på tillämpningsstöd är en unik satsning för biv (föreningen för brandteknisk ingenjörsvetenskap). Arbetet har varit intensivt och samtliga förslag har varit ute på remiss. Genom det öppna förfarandet och att biv representerar över 300 brandingenjörer, finns nu förutsättningar för ett bra genomslag av resultatet. Som den första i en serie av artiklar om denna satsning beskrivs här biv vägledning om stöd för tillämpning vid kontroll av brandskydd i byggprocessen. Varför tillämpningsdokument? Den främsta anledningen till att ta fram ett tillämpningsdokument är den stora otydligheten i lagstiftningen kring utförandekontroller. Vad är egentligen en rimlig nivå? Vad behöver kontrolleras? Hur mycket kan man till exempel lita till entreprenörers egenkontroller och hur mycket måste den som skriver brandskyddsdokumentationen som relationshandling själv förvissa sig om att utförandet stämmer med dokumentationen? Om det i kontrollplanen står att ett visst utförande ska styrkas genom kontroll, i vilken omfattning måste kontrollanten då kontrollera? Utförandekontroller Tabellen visar ett utdrag ur listan med lämpliga utförandekontroller för att kunna styrka att brandskyddet är utfört enligt brandskyddsdokumentationen. Listan är redigerbar och objektsanpassas för varje projekt. För varje förkortning i listan finns en utförlig förklaring i tillämpningsdokumentet. I huvudsak tar listan upp krav på entreprenörens egenkontroll, omfattning på utförandekontroll samt vem som utför kontrollen. Ytskikt Dok Kontrollant Omfattning Kommentar Ytskikt i utrymningsvägar Ek (intyg) Brand Stickprov Övriga invändiga ytskikt Ek Brand Stickprov Rörisolering Ek Brand / Omr Stickprov Yttertak Ek Brand Stickprov Ytterväggar Ek Brand Stickprov Brandskyddsmålning Ek (intyg) Brand / Omr Stickprov (Mätning av färgtjocklek) Bärförmåga vid brand Dok Kontrollant Omfattning Kommentar Inklädnader Ek Brand Stickprov Brandskyddsmålning Ek Brand Stickprov (Mätning av färgtjocklek) Täckskikt över armering Ek (intyg) Brand / Omr Stickprov Takfot Ek Brand Stickprov Undertak Ek Brand Brandspridning mellan byggnader Dok Kontrollant Omfattning Kommentar Brandvägg Ek (intyg) Brand / Omr Uppkomst av brand Dok Kontrollant Omfattning Kommentar Eldastad/kamin/öppen spis Ek Brand / Omr Omfattande Bör vara sotarmästare Värmepanna Ek Brand / Omr Omfattande Bör vara sotarmästare Rök- och avgaskanal Ek Brand / Omr Omfattande Bör vara sotarmästare Luftbehandling Dok Kontrollant Omfattning Kommentar Kanalisolering Ek Brand / Omr Stickprov Upphängning/stagning Ek Brand / Omr Stickprov Brandgasspjäll/brand-/brandgasspjäll Ek Brand / Omr Omfattande Dokumenterad funktionsprovning Styrfunktioner vid brand Ek Brand / Omr Omfattande Dokumenterad funktionsprovning Artikelförfattarna Michael Strömgren, SP och Nils Olsson, Bengt Dahlgren AB. Huvudsyftet med tillämpningsdokumentet är att skapa en grund för en enhetlig lägsta nivå på utförandekontroller i syfte att uppfylla samhällets krav enligt pbl, pbf och bbr. Detta genom att föreslå omfattning på kontroller och vem som bör utföra dessa. Kunskapsnivån om utförandekontroller, kontrollplaneprocessen och brandprojekteringsprocessen är varierande och ett av syftena har också varit att höja denna. Kommunens och räddningstjänstens roll i byggprocessen Att beskriva kommunens och räddningstjänstens roll i byggprocessen var en utmaning som ledde till långa diskussioner och stort engagemang. Behovet av samsyn i denna fråga visade sig vara mycket stort. I förarbetena till plan- och bygglagen konstateras att kommunen har fått större insyn i byggprocessen med fler kontrollsteg i syfte att fånga upp eventuella brister. Räddningstjänsten kan bistå kommunen där den: Främst kontrollerar byggandet genom att kontrollera kompetensen hos byggherren, Gör övergripande tekniska bedömning att de tekniska egenskapskraven i pbf efterföljs och Kontrollerar att alla utformningar som avviker från de allmänna råden är verifierade med analytisk dimensionering. Kontrollpunkter för projektering och utförande I kontrollplanen enligt pbl bör följande alltid finnas med: En brandskyddsbeskrivning finns upprättad och egenkontroll av denna är utförd. Respektive disciplin (arkitekt, elkonsult, vvs-konsult etc.) har inarbetat allt brandskydd från brandskyddsbeskrivningen till bygghandlingar. Utförandekontroll av brandskyddet har utförts och brandskyddsbeskrivningen följs. En brandskyddsdokumentation (relationshandling) upprättas. Läs mer: Ladda ner Tillämpningsdokumenten på: Allt går om man vill Det är en märklig känsla att ta uppehåll från en värld som jag varit djupt insyltad i under år. Men en fantastisk dotter på snart ett år är en utmärkt anledning att göra just det. Så vad tänker man då när man fått någon form av distans till det hela? Jag beundrar förmågan inom räddningstjänsten att snabbt och flexibelt lösa uppkomna problem Jag beundrar förmågan inom räddningstjänsten att snabbt och flexibelt lösa uppkomna problem och situationer. och situationer, och att på ett medmänskligt sätt möta andra i kris. Det är något jag är stolt över att bära med mig och ha varit en del av. Givetvis saknar jag också mina fina engagerade kollegor, med en vilja att bryta ny, bättre mark. Gemenskapen på ett skiftjobb är svår att slå. Det är också kul att se hur branschen förändras. Andra kompetenser än brandutbildade anställs; utvecklingen är stor inom mångfald, tillsyn, teknik och arbetssätt. I min nya bransch uppskattar jag lite extra det driv och engagemang som finns hos alla medarbetare och den blandning av olika kompetenser som finns. Jag är också imponerad av den höga nivå man för debatten på om revisionens existens och utformning. Jag uppskattar även avsaknaden av motsättningar mellan ledning och övriga anställda. Medvetenheten om användandet av arbetstiden har också gett mig nya insikter. När jag ser min dotters enorma utvecklingsvilja när hon försöker lära sig att stå, gå och förstå, blir jag både rörd och avundsjuk. Och glädjen när hon lyckas med något nytt den tänker jag bära med mig nu när jag börjar jobba igen och plocka fram när jag står inför nya utmaningar. Allt går om man vill. Vi ses i höst! Sandra Danielsson, Rådgivare/revisionskonsult, PwC 30 RÄDDNINGSLEDAREN NR RÄDDNINGSLEDAREN NR

17 arbetsmiljö restvärdesräddning Europeiska brandbefäl för ökad säkerhet Brandbefälsföreningarna i Europa samarbetar i en gemensam strategi; A safer Europe for all. En del i strategin handlar om Firefighter Safety, som också var temat på en konferens i Nottingham i maj. Text: Ulf Lago, ordförande SBB Konferensen genomfördes den maj i Nottingham och belyste ämnet Firefighter Safety ur flera aspekter. Bland annat avlossades startskottet för en gemensam databas för att samla fakta kring händelser där brandmän omkommer i tjänsten. Mer information om dödsfall Varje år omkommer alltför många brandmän i Europa i någon form av olycka. I dagsläget sker ingen annan datainsamling i Europa än att räkna antalet personer som omkommer. Detta gör det svårt att kraftsamla kring förebyggande åtgärder för att minska dödsfallen. Den databas som vi tillsammans med de nordiska brandbefälsföreningarna har byggt upp, ska ändra på detta. Tanken är att samla mycket information om varje enskild händelse och att varje år redovisa en rapport om dödsfallen. På sikt kommer databasen vara ett viktigt verktyg för att göra arbetet inom räddningstjänsten om möjligt ännu säkrare. En prototyp av luftpaket på knappt fem kilo visades på konferensen. Informationsinsamling Det arbetas mycket med säkerhet för räddningspersonal i andra delar av världen också, exempelvis usa. En annan del i vårt arbete inom Improve Firefighter Safety är att skapa en informationsbank med länkar till hemsidor där det finns information i ämnet. Detta kanske sedan skulle kunna resultera i någon form av riktlinjer för säkerhet för räddningspersonal. Som grund för dessa riktlinjer skulle erfarenheter av inträffade dödsfall i hela världen ligga. En spännande utveckling som inte på något sätt känns som en utopi. Företag utvecklas Vid mötet i Nottingham deltog några av de största företagen i branschen, såsom Dräger och DuPont. Företagen satsar mycket medel på forskning och utveckling, allt för att göra räddningstjänstens arbete både säkrare och jobbet lättare. En annan intressant utveckling är att Dräger arbetar med ett koncept med flytande luft. Genom att använda luft som komprimerats till flytande form, behöver inte lika stor volym luft bäras på ryggen. Luftpaketen blir lättare och arbetet mindre betungande. Den prototyp av luft paket som visades på konferensen, se bild, vägde knappt fem kilo men hade ändå mer kapacitet än dagens. Förändraring i räddningstjänsten I flera europeiska länder är räddningstjänsten satt under lupp. I Danmark pågår sedan länge arbete med att effektivisera och förändra räddningstjänsten. I England presenterades samtidigt som konferensen pågick, en statlig utredning som föreslår stora förändringar. Utredningen har studerat resultatet som räddningstjänsten åstadkommit under den senaste tiden och kopplat resultatet till de ekonomiska medel som tillförts. Slutsatsen blev att räddningstjänsterna måste effektiviseras. Rapporten heter Facing the future och kan laddas ned på Avslutningsvis blir det mer och mer tydligt att svensk räddningstjänst inte kan utvecklas från Sverige. Inte ens det europeiska perspektivet räcker. Vi måste bli mer globala. Vet du att det är enkelt för dig som brandbefäl att komma i kontakt med Europas räddningstjänster. Kontakta Ulf Lago eller surfa in på På denna hemsida finns kontaktuppgifter till personer i brandbefälsföreningar, som gärna hjälper till med information, studiebesök eller annat. RVR en verksamhet i utveckling Nu blir det enklare att skriva rapport efter akut restvärderäddning. Med integrerade rapporteringssystem sker rapportering och fakturering med några få knapptryckningar. Dessutom kommer utvecklingen underlätta vid liknande arbete som räddningstjänsten har. Text: Kristian Hansson, brandingenjör, Brandskyddsföreningen Sverige RVR-tjänsten har sedan 2004 bedrivit restvärderäddning i samverkan med räddningstjänster i Sverige. Effekterna av arbete beräknas årligen spara samhället 1,5 2 miljarder kronor i minskade skadekostnader. Med de kommande förändringarna och en stark samverkan kommer de positiva effekterna bli ännu större. Försäkringsbranschens restvärderäddning utvecklar i år ett nytt ärendehanteringssystem, Ophelia, vilket kommer leda till stora förbättringar. Utvecklingen sker i samarbetar med leverantörerna för befintliga insatsrapporteringssystemen för att få en integration i dessa system och därmed förenkla rapportering och fakturering av akut restvärderäddning. Dessutom kommer en interaktiv utbildning för de kommunala räddningstjänsterna att lanseras under hösten. Den ska även ge en ökad förståelse för verksamhetens samhällsnytta samt förbättra det skadebegränsande arbetet. Utveckling fortsätter Ophelia kommer att möjliggöra en hel rad förenklingar som även möjliggör utveckling av verksamheten. Ett av dessa utvecklingsspår är att ytterligare underlätta i liknande arbete som räddningstjänsten och avtalsparter har. För närvarande pågår ett utvecklingsarbete mellan Trafikverket och Försäkringsbranschens restvärderäddning för att ta fram Införandet av Ophelia ger samma förenklade administration även för sanering på väg och spårområde och räddningstjänsten behöver endast samverka med en part vid dessa uppdrag. ett samarbete för sanering av väg och spårområde i samband med olyckor, samt för hjälp vid tågevakuering. De flesta kommunala räddningstjänster har i dagsläget separata avtal med Trafikverket kring dessa saneringar och evakueringar. Det utökade samarbetet kommer att innebära att dessa ytterligare sanerings- och evakueringsdelar läggs till de uppdrag som räddningstjänsten utför åt Försäkringsbranschens restvärderäddning. Det nya samarbetet kommer att förenkla såväl den planerade avtalshanteringen mellan Trafikverket och de kommunala räddningstjänsterna, som den löpande administrativa hanteringen vilket kommer att innebära stora fördelar för räddningstjänsten. Förenkling även vid vägsanering Införandet av Ophelia ger samma förenklade administration även för sanering på väg och spårområde och räddningstjänsten behöver endast samverka med en part vid dessa uppdrag. Avsikten är att dessa förändringar ska införas från årsskiftet. Utvecklingen medför att det befintliga Restvärdesskyddsavtalet behöver uppdateras. Det arbetet har påbörjats och pågår under året ut. Läs mer på utkiken.net/rvr i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. 32 RÄDDNINGSLEDAREN NR RÄDDNINGSLEDAREN NR

18 våra konferenser BRAND2014 våra konferenser Skadeplats Boka in BRAND2014 redan nu! BRAND2013 i Piteå är ett minne blott och arbetet med framtida konferenser är i full gång. Som projektledare för konferensen kan jag med glädje konstatera att vi i de allra flesta delarna lyckades nå upp till de högt ställda förväntningarna. Text: Kristian Hansson, projektledare, Brandkonferensen. Foto: Lars Ågerstrand, Firegear Att få möjligheten att arbeta med en konferens som är angelägen för så många och med en programgrupp som är så kompetent och driven ser jag som ett privilegium. Med glädje inser jag att förväntningarna på konferensens program och allt kringarrangemang är högt ställda och att brand för många organisationer och verksamheter är årets viktigaste arena för att möta och nå ut i branschen. Detta ska vi ta vara på och fortsätta att utveckla. Stärka brandbefälets roll Brandkonferensen är ett viktigt evenemang för sbb. På brand kan sbb stärka brandbefälets roll inom samhälls skydd och beredskap och verka för att vara en respekterad opinionsbildare inom området. Tillsammans med Brandskyddsföreningens strävan om ett brandsäkrare Sverige är detta brandkonferensens huvudsakliga syfte. För att uppnå detta syfte måste konferensen vara bred och djup. Samtidigt som Brandkonferensen verkar för utveckling inom de specifika kompetensområdena vill vi placera in räddningstjänsten i samanhanget trygghet och säkerhet, för att på så vis kunna bilda opinion och för att brandbefälet och räddningstjänsten ska kunna agera ledande inom dessa områden. Utveckla och bevara Helsingborg är värd för brand2014. Förhoppningen är att utveckla och bevara alla de positiva delarna av konferensen samt att pröva nya grepp och upplägg som vi tror på. Arbetet med konferensens program har knappt inletts men vårt mål är som tidigare att lyfta fram angelägna och aktuella punkter knutna till ett tema med kärnan i räddningstjänst och brandsäkerhet. Deltagarna kan förvänta sig att brand2014 är ännu mer angeläget, aktuellt och har en ännu tydligare kärna i räddningstjänst och brandsäkerhet. Temat för brand2014 har inte fått något namn men tanken är att belysa förhållningssättet till olycka och sättet att hantera olyckor, ur olika perspektiv. Hur uppfattas och skildras olyckor? Alice Bah var en av talarna på BRAND2013. Hur skiljer sig sättet att angripa olyckor mellan olika organisationer i samhället, mellan länder och mellan den lilla och den stora olyckan? Vad kan vi lära av de olika angreppssätten och hur kan vi genom en större förståelse för sammanhanget vid olyckor, förebygga och begränsa konsekvenserna på ett bättre sätt? Ett samarrangemang En av konferensdagarna på brand2014 kommer att vara ett samarrangemang med cfpa. Cfpa är den internationella samanslutningen av brandskyddsföreningar och under de dagar brand är i Helsingborg har de möte och konvent i Köpenhamn. En av cfpa:s mötesdagar kommer således att förläggas till Helsingborg och de internationella representanterna kommer att delta i valda delar av vårt konferensprogram. Detta samarrangemang gör att brand2014 får ett mer internationellt förhållningssätt i vissa delar och det skapar fantastiska möjligheter till att ta del av andra länders erfarenheter och kunskaper. Vi ses på brand2014! Välkommen till Skadeplats 2013! Efter de trevande första två, tre åren känns det nu som att vi har hittat rätt former för konferensen Skadeplats. Därmed inte sagt att det inte går att utveckla den vidare. Text: Roger Ågren, projektledare konferens Skadeplats. Foto: Lars Ågerstrand, Firegear Vi i programgruppen och jag som projektledare märker att konferensen har växt sig starkare för varje år och numera är ett varumärke att räkna med. Det märks bland annat genom att många räddningstjänster hör av sig och ger förslag på innehåll och att vi till årets konferens hade 250 anmälda deltagare! Årets konferens är uppbyggd som tidigare med föreläsningar och praktisk förevisning och möjlighet att prova räddningsmaterial på övningsfältet. Alla föreläsningar och seminarier filmas och läggs upp på brandskyddsföreningens hemsida tillsammans med ett enkelt pm att använda vid diskussioner kring de olika ämnesområdena. Vi i programgruppen och jag som projektledare märker att konferensen har växt sig starkare för varje år och numera är ett varumärke att räkna med. Tyck till-system vid föreläsningar I år ska vi prova att arbeta med ett mentometersystem vid några föreläsningar vilket vi tror stärker pedagogiken, tillför dynamik i föreläsningarna och skapar en större delaktighet bland deltagarna. Vid de senaste konferenserna har vi även försökt att hitta en bra form för nätverksbyggande för deltagarna. För att ta ett steg till har vi valt att märka upp mötesplatser med olika ämnesområden där deltagarna kan träffas och förhoppningsvis starta någon form av nätverk. Som en del i att bygga nätverk så håller Cecilia Uneram från Brandskyddsföreningen i en chefsträff där fokus ligger på nätverksbyggande och hur vi skapar aktiv medverkan från deltagarna. Sett till utvärderingarna från konferensen 2012 så uppskattades miniseminarier vilket vi spinner vidare på och utökar dag två. Med seminarierna skapas en bra bredd av ämnesområden som blir tillgängliga för många. Bild från föregående års Skadekonferens SM i losstagning Att tävla i losstagning är inte lika vanligt och stort i Sverige som i övriga världen och det finns få aktiva tävlingsteam i Sverige. Vi genomför tävlingen i samarbete med msb och Karlstadsregionens räddningstjänst och vi ser det här första året som ett prövoår. Jag tror att det finns ett intresse ute bland räddningstjänsterna men samtidigt en osäkerhet i hur det går till. Tävlingsmomentet innebär bland annat att vidta rätt åtgärder i rätt ordning, arbeta snabbt och med säkerhet för egen personal och patient. Mervärdet av att öva tävlingsformen blir säkrare och effektivare räddningsinsatser vid kommunikationsolyckor! Framtiden Konferensen har som sagt blivit ett starkt varumärke och en naturlig mötesplats för räddningstjänstens personal såväl från den skadeavhjälpande delen som den förebyggande. Min vision är att vi med tiden kan flytta runt konferensen i Sverige och nå ut till fler regioner och låta räddningstjänstförbund och räddningstjänster vara värdar vilket lyfter organisationen. Vi bör även fundera på hur vi ytterligare kan skapa möjligheter för konferensen att leva året runt så att det inte bara blir en företeelse en gång om året. Tanken om att lyfta ut intressanta ämnen som skapat debatt på konferensen och genomföra seminarier i ämnet mellan konferenserna är lockande. 34 RÄDDNINGSLEDAREN NR RÄDDNINGSLEDAREN NR

19 nytt i länsföreningarna Västernorrland nytt i länsföreningarna Västra Götaland Nystart i Västernorrland! Den 24 april nystartade brandbefälsföreningen i Västernorrland! Under en hel dag samlades brandbefäl från länet till ett seminarium i Örnsköldsvik. Text & foto: Ulf Lago, ordförande SBB På förmiddagen berättade övertecknad först om Föreningen Sveriges Brandbefäl, sbb. Sedan följde en dialog bland de deltagande om räddningstjänstens och brandbefälets utmaningar och möjligheter i framtiden och vilken roll sbb måste ta. En av utmaningarna för SBB i framtiden: Rekrytering av chef/ledare är svårt idag hur ska det bli attraktivt att vara chef? Följande blev resultatet: Utmaningar! Rekrytering deltid + heltid. Deltid på grund av att landsbygden avfolkas; heltid på grund av att det utbildas för få Hur ska vi kunna bedriva fortbildning med krympande resurser och ökande hotbild? Fler komplexa objekt och sämre byggnader till följd av nya byggmaterial med okända och sämre egenskaper Bredare uppdrag kräver bredare kompetens hos anställda Hur ökar vi jämställdheten i räddningstjänsten? Klimatförändringar ger nya olycksscenarion Hur blir vi bättre på att lära av insatser? Ökade krav på samverkan när riskbilderna blir mer komplexa och resurserna mindre Hur ska vi bli bättre på att delge varandra erfarenheter? Vi måste hitta nivån på vad som är tillfredsställande och likvärdigt skydd Rekrytering av chef/ledare är svårt idag hur ska det bli attraktivt att vara chef? Demografi skapar fler olyckor där äldre personer är inblandade Vad räddningstjänsten och SBB kan göra: Måste driva frågor tillsammans med andra Borde söka medel för att arbeta med utmaningarna! Borde bevaka vad som händer med RiB-pengarna Borde öka brandbefälens egna insikter om dessa framtida utmaningar Måste driva utbildningsfrågorna Arne Berggren, verksamhetsledare för Brandskyddsföreningen i Västernorrland t.v. och Håkan Wiberg, nyvald ordförande i Föreningen Sveriges Brandbefäl Västernorrland. Måste upprätthålla denna diskussion bland brandbefäl. På eftermiddagen pratade Marianne Stålheim och Colin McIntyre från msb om lärande från olyckor. Sist genomfördes ett årsmöte, där en ny styrelse valdes, med Håkan Wiberg som ny länsordförande. Årsmötet avslutades med att Brandskyddsföreningen i Västernorrland skänkte kronor till brandbefälsföreningen, som en extra hjälp i uppstarten. Dagen avslutades med en rundvandring på den nya brandstationen i Örnsköldsvik. Jag vill rikta ett stort tack till avgående ordförande Per-Erik Hörner, för långt och stort engagemang i föreningen. Tack också till Arne Berggren, brandbefäl i Örnsköldsvik och verksamhetsledare i Brandskyddsföreningen i Västernorrland, för ditt stora engagemang för att få till denna dag. Sist men inte minst tack msb! Temadag om ledning av insatser Västra Götalands-föreningen samordnade tillsammans med Länsstyrelsen i våras ett seminarium som handlade om ledning av insatser i kommunal räddningstjänst. Ett seminarium som lockade cirka 50 deltagare från regionen. Text & foto: Mikael Ehn, SBB Västra Götaland Länsstyrelsens Leif Isberg inledde med att säga några kloka ord om hur vi ska försöka bidra med trygghet, att skydda samhällsviktiga funktioner i den lilla, mellan- och stora olyckan. Därefter lämnade han ordet till Stefan Swensson från Revinge och Lunds tekniska högskola. Stefan pratade om msb:s allmänna råd om ledning av insatser i kommunal räddningstjänst. (msbfs 2013:5) Författningen är relativt ny och handlar om allmänna råd till kommunal räddningstjänst och länsstyrelse från msb:s sida. Det Stefan betonade och förklarade från författningen var att ledning av räddningsinsatser bör ske kontinuerligt och omfatta att utforma, styra, följa upp och avsluta räddningsinsatser samt väga risker och hjälpbehov mot pågående insatser och beredskap. Övning och utbildning viktigt Vidare pratade Stefan om vikten av regelbunden övning och utbildning för all operativ personal, inte minst de som leder insatser för att upprätthålla rätt Några av föredragshållarna på seminariet som handlade om ledning av insatser i kommunal räddningstjänst. Proaktiv samverkan handlar om samtidigt agerande så tidigt som möjligt, dvs. att vidta åtgärder innan problem uppstår eller förvärras för den nödställde. kompetens och förmåga. Övningarna bör omfatta både den enskilde och organisationens samlade förmåga att hantera räddningsinsats och att det är resultatet tillsammans i organisationen som är det viktiga. Näste föredragshållare var Erik Cedergård från Räddningstjänsten Storgöteborg som pratade om proaktiv samverkan vid olyckor. Proaktiv samverkan handlar om samtidigt agerande så tidigt som möjligt, dvs. att vidta åtgärder innan problem uppstår eller förvärras för den nödställde. Hur ska vi agera för att hjälpa nödställda? frågade sig Erik. Han fortsatte sitt anförande med att betona några punkter som han förklarade på ett för Erik typiskt lättbegripligt sätt: Händelsens karaktär Metodik vid tolkning av uppdrag i lagen Resursernas förmåga Beslutsfattande Effektivitet så att den nödställde får bästa möjliga hjälp. Medlyssning för bästa insats Erik tog ett exempel om en nödställd som hamnat i sjönöd. Han förklarade det juridiska begreppet för sjönöd och att sos, som tar emot samtalet om person i sjönöd, automatiskt kopplar vidare till sjöräddningscentralen (jrcc) där räddningsledaren i dagsläget ensamt ska bedöma vilka organisationer som ska larmas till händelsen. Det har ofta hänt att enbart kustbevakning och sjöräddning larmats till den nödställde. Kommunal räddningstjänst har inte fått medlyssning på samtalet och inte kunnat skicka resurser såsom räddningsbåtar, vattendykare, ytbärgare etc. till den nödställde. I framtiden är det meningen att flera aktörer ska få ta del av nödsamtalet till sos för att samtidigt skicka resurser Det är detta som är proaktiv samverkan (samtidigt agerande) menar Erik Cedergård. Erik avslutade med begreppet initiativ. Det viktigaste för varje aktör är att ta initiativ vid händelsen. Inte vänta på att en viss organisation ska komma till platsen utan att agera inom sitt eget lagrum. 36 RÄDDNINGSLEDAREN NR RÄDDNINGSLEDAREN NR

20 friskvård notiser Friskvård i räddningstjänsten på rätt sätt Friskvård i allmänhet och träning i synnerhet är en växande trend. Antalet träningsanläggningar ökar explosionsartat och i klädbutikerna säljs mer och mer träningskläder. I räddningstjänsten har det alltid varit en självklarhet att genom fysisk aktivitet hålla sig i form för att klara av de krav som ställs i arbetet. Men tränar vi på rätt sätt, och med rätt fokus? Text: Cecilia Segerberg, brandman/sjukgymnast, Södertörns brandförsvarsförbund Foto: Christian Ferm. Typiskt för brandmän är framförallt smärtproblematik från rygg, axlar, armbågar och knän. Det handlar både om belastningsrelaterade besvär samt traumatiska skador, dvs. skador som sker vid ett specifikt tillfälle. De belastningsrelaterade besvären orsakas av monotont Funktionell träning: Funktionell träning är styrketräning där kroppen tränas i naturliga rörelser med syfte att ge kroppen en användbar styrka som underlättar vardagssysslor. Fokus ligger på att utföra övningar som utmanar balans, styrka och rörlighet. Ofta utförs funktionell träning med kroppsvikten som motstånd, men det kan likväl utföras med en yttre belastning såsom skivstång, hantlar eller kettlebells. Cecilia Segerberg, brandman/sjukgymnast. arbete, felaktiga arbetsställningar vid exempelvis övning, larm och stationsarbete samt även skador i samband med idrottsutövande som får ligga och gro under en längre tid. Vid mer administrativa tjänster inom räddningstjänsten är problem från nacke, rygg och axlar vanligast. Dessa skador är i de flesta fall förslitningsskador och beror på monotont arbete framför datorn i kombination med felaktig arbetsställning som missgynnar vår kropp. Ibland krävs specialbehandling I vissa fall måste man primärt gå in och behandla symptomen med exempelvis akupunktur, massage eller tens (elektrisk stimulering av det skadade området). För att uppnå hållbara resultat vid rehabiliteringen är det viktigt att man i ett tidigt skede hittar ett lämpligt trä- ningsupplägg beroende på vilken skada man har åsamkats. Generellt när det gäller olika typer av belastningsrelaterade besvär så är fysisk aktivitet den viktigaste behandlingsformen. Det ger blodcirkulation till det skadade området, vilket underlättar läkningen. En annan effekt är att det ökar styrkan i både den drabbade och den omkringliggande muskulaturen, vilket avlastar det skadade området. Variation och skadeföre byggande träning Variation i träningen är viktigt för att vi ska bli så bra rustade som möjligt inför våra arbetsuppgifter. Det krävs både styrka, rörlighet, smidighet, balans och kondition. Således bör detta ingå i träningen. Träningen ska gärna bestå av funktionella övningar, dvs. övningar där vi involverar fler muskelgrupper i en och samma övning. Man har även på senare tid börjat fokusera på skadeförebyggande träning. Man har sett att en väl fungerande bålstyrka och bålstabilitet minskar risken att drabbas av bland annat ryggproblematik. Ytterligare en viktig infallsvinkel är de ergonomiska aspekterna vid yrkesutövningen, där en ökad kunskap inom detta ämne är viktigt för att förebygga skador. En god fysik blir mer och mer viktigt för att vi ska kunna utföra ett så bra arbete som möjligt. Detta kommer på sikt att gynna både samhället och oss själva, i form av en friskare yrkeskår med mindre sjukskrivningar, ökad livskvalité och förhoppningsvis en ökad livslängd. Läs mer på utkiken.net/halsa i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. 29 miljoner till forskning Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) satsar 29 miljoner kronor de närmaste åren till två forskningsprojekt som koordineras av Försvarshögskolan. Forskningen ska ge ökad kunskap om effektiv ledning och samverkan vid kriser. Läs mer på Cellplast bakom våldsam brand En kraftig brand inträffade på Karlstads sjukhus i slutet av augusti. Branden orsakades av att isoleringsmaterial hade fattat eld. Förra året arrangerade Brandskyddseminarium om cellplastbränder. Ta del av presentationerna som visades där och lär dig mer om brandriskerna med cellplast på genom att söka på cellplast. Brandkänga 9065/GA SÅGSKYDD KLASS 3 LÄDERKÄNGA GORE TEX MEMBRAN SPIKTRAMP I KEVLAR BRANDKLASSAD ST Hållplatser för kommande BRAND-konferenser Redan nu finns det planering för kommande BRAND-konferenser fram till De närmsta åren är fastställda medan de lite längre fram är mer preliminära Helsinborg 2015 Visby 2016 Karlstad 2017 Linköping 2018 Ej bestämt 2019 Stockholm BRAND2019 sammanfaller med Brandkskyddsföreningens 100-års jubileeum. Framtidens utmaningar Utvecklingen i samhället och i omvärlden påverkar vår förmåga att hantera olyckor och kriser. MSB har identifierat tio övergripande utmaningar för arbetet inom samhällsskydd och beredskap. Tel De tio utmaningar som MSB har identifierat, har ett ungefärligt tidsperspektiv upp till 20 år framöver och ger en bild av de frågor som är långsiktigt strategiskt viktiga att arbeta vidare med. I rapporten»övergripande utmaningar för samhällsskydd och beredskap«kan du läsa mer om de tio övergripande utmaningarna för arbetet inom området samhällsskydd och beredskap som MSB identifierat. Läs mer på Specialister på brandskyddsprojektering och riskanalyser. Befintlig logotyp positiv Symbolen för MSB:s jämställdhets- och mångfaldsarbete»räddningstjänst för alla«. Utvecklingsseminarium om jämställdhet Räddningstjänsten ska bli mer jämställd. Vilka metoder fungerar? Hur hanterar vi motståndet? Och hur vet vi att den service vi ger är jämställd? Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Karlstads universitet och Sveriges Kommuner och Landsting genomförde ett utvecklingsseminarium om möjligheter och motstånd september. Över 200 personer deltog i seminariet. En djupare artikel om seminariet kan du läsa i kommande nummer. 38 RÄDDNINGSLEDAREN NR RÄDDNINGSLEDAREN NR

Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014

Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014 2014-05-20 Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014 Nytt namn och utseende Under kongressperioden har Svenska Brandbefälets Riksförbund bytt namn och utseende till

Läs mer

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid 1(10) STYRDOKUMENT DATUM 2012-02-28 Dnr 204/12-180 Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Kommunstyrelsens

Läs mer

Larmcentral Kalmar kommun

Larmcentral Kalmar kommun TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Gert Friberg 2013-08-19 SFN 2012/0227 0480-45 75 21 Servicenämnden Larmcentral Kalmar kommun Förslag till beslut Brandkåren har utrett den kommunala

Läs mer

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014 Nyhetsbrev nr 4 Den 28 oktober 2014 I det här nyhetsbrevet kan du läsa om satsningen i Program för samverkan Stockholmsregionen där flera samhällsaktörer tillsammans stärker förmågan att samverka vid olika

Läs mer

Rutin för befäl inom RäddSam F

Rutin för befäl inom RäddSam F Skriven av Fastställd av Fastställd den Reviderad av Reviderad den AB RäddSam F-möte 2014-02-25 2014-02-04 www.raddsamf.se Rutin för befäl inom RäddSam F Syfte Denna rutin fastställer vilka befogenheter

Läs mer

B o r l ä n g e 2 6 2 8 m a j

B o r l ä n g e 2 6 2 8 m a j Borlänge 26 28 maj Välkommen till Quality Hotel Galaxen i Borlänge Äntligen! Nya möjligheter i en ny tid. Nu är fönstret vidöppet för den som vill utveckla kommunens säkerhetsarbete, med skydd mot olyckor

Läs mer

Föreningen Sveriges Brandbefäl

Föreningen Sveriges Brandbefäl Föreningen Sveriges Brandbefäl Jörgen Hallberg 1:e V. ordförande Brandman i Helsingborg Brandingenjör i Helsingborg 15 år på SRV Räddningschef i Värnamo Räddningschef i Helsingborg www.brandbefal.se facebook.com/sbbsverige

Läs mer

Hur används insatsstatistiken?

Hur används insatsstatistiken? Hur används insatsstatistiken Hur används insatsstatistiken? Årlig statistik till politiker, årsredovisning och uppföljning handlingsprogram Brister t.ex utrustning, förseningar tas upp vid ledningsgruppsmöten

Läs mer

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för utvärdering och lärande Tillsynsenheten Jenny Selrot, 010 240 51 22 jenny.selrot@msb.se Eleonor Storm, 010 240 53 76 Regeringskansliet

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

Brand på hotell Swania i Trollhättan

Brand på hotell Swania i Trollhättan Brand på hotell Swania i Trollhättan Bakgrund (LSO 3 kap, 10 ) Syftet (att lära) Uppdrag Ledningsperspektiv (beslutsfattande, samverkan) Taktik Kommunikation Risk Strategisk och normativ ledning Hotell

Läs mer

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar samhällsskydd och beredskap PM 1 (14) SÖ-UUTV Thomas Bengtsson 010-240 22 12 thomas.bengtsson@msb.se Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar Innehållsföreteckning Inledning...2 Övergripande

Läs mer

Övningsvärdering - övning Alma från sjukvården Region Skåne

Övningsvärdering - övning Alma från sjukvården Region Skåne Övningsvärdering - övning Alma från sjukvården Region Skåne Tisdagen den 30 september 2014 genomfördes en samverkansövning med deltagare från Kristianstad Österlen Airport, räddningstjänst nordost, polis

Läs mer

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 2 Innehållsförteckning: 1. Fakta...sid.3 2. Bakgrund

Läs mer

KOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATSER VID AB SANDVIK COROMANT, GIMOVERKEN

KOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATSER VID AB SANDVIK COROMANT, GIMOVERKEN UPPSALA BRANDFÖRSVAR. I SAMHÄLLETS TJÄNST SEDAN 1892 KOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATSER VID AB SANDVIK COROMANT, GIMOVERKEN Plan enligt 3 kap 6 förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Antagen av räddningsnämnden

Läs mer

Samverkansplattform, en metod

Samverkansplattform, en metod Samverkansplattform, en metod Vid en extra ordinär händelse är det viktigt att det finns en accepterad och fastställd rutin för hur händelsen ska hanteras. Det går självklart inte att säga att så här kommer

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Namninsamling: Vi kräver fortsatt dygnet-runt-bemanning på brandstationen i Östhammar!

Namninsamling: Vi kräver fortsatt dygnet-runt-bemanning på brandstationen i Östhammar! VI KRÄVER FORTSATT DYGNET-RUNT-BEMANNING PÅ BRANDSTATIONEN I ÖSTHAMMAR! Bemanningen ska inte understiga den som finns nu: 1 styrkeledare + 1 brandman dygnet runt Bakgrund och motivering till kravet: Uppsala

Läs mer

k c bä r a m m a a H Len

k c bä r a m m a a H Len Lena Hammarbäck Med det här programmet kan du välja aktivitet på övningsfältet. Branschutställarna och Storstockholms brandförsvar finns på plats hela dagen. Kontaktuppgifter Tid och plats Konferensen

Läs mer

Samverkan vid hot om Suicid. Räddsam Skåne SOS Alarm Polismyndigheten Region Skåne

Samverkan vid hot om Suicid. Räddsam Skåne SOS Alarm Polismyndigheten Region Skåne Samverkan vid hot om Suicid Räddsam Skåne SOS Alarm Polismyndigheten Region Skåne Bakgrund Suicid är att betrakta som ett stort folkhälsoproblem Vanligaste dödsorsaken bland män i åldrarna 15-44 år, näst

Läs mer

Nyhetsbrev nr 2 Den 28 maj 2013

Nyhetsbrev nr 2 Den 28 maj 2013 Nyhetsbrev nr 2 Den 28 maj 2013 I nyhetsbrevet om Program för samverkan Stockholmsregionen får du löpande information om satsningen som flera samhällsaktörer står bakom för att stärka förmågan att samverka

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70 Mer än en brandkår Trygg och säker Räddningstjänsten i Strängnäs arbetar med säkerhet och trygg het för alla som bor eller vistas i Strängnäs kommun. Genom samarbete med andra organisationer verkar vi

Läs mer

Malmö Juniorbrandkår. De sista åren med Malmö Brandkår. 2009 Lars-Owe Göthe

Malmö Juniorbrandkår. De sista åren med Malmö Brandkår. 2009 Lars-Owe Göthe Malmö Juniorbrandkår De sista åren med Malmö Brandkår 2009 Lars-Owe Göthe Brandstation årets höjdpunkt! Den 18-19 juni 2005 hölls den sista Brandstationen under Malmö Brandkår. Ute på övningsplatsen Barbara,

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

En trygg, säker och störningsfri region

En trygg, säker och störningsfri region Bilaga till avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region - modell för regional samverkan Samverkan i en växande region En snabb expansion under senare år har gjort Stockholm till en av Europas

Läs mer

Hur används insatsstatistiken? Hur utvärderar ni enskilda insatser?

Hur används insatsstatistiken? Hur utvärderar ni enskilda insatser? Hur används insatsstatistiken? Analyser till politiker Trender i samhället, fungerar för stora organisationer Sporadiska analyser av trender för att få åtgärder vidtagna Verksamhetsberättelse Lokal analys

Läs mer

LAHOLMS BRANDFÖRSVARS UNGDOMSBRANDKÅR Våxtorp - Knäred - Laholm. Verksamhetsberättelse 2007

LAHOLMS BRANDFÖRSVARS UNGDOMSBRANDKÅR Våxtorp - Knäred - Laholm. Verksamhetsberättelse 2007 LAHOLMS BRANDFÖRSVARS UNGDOMSBRANDKÅR Våxtorp - Knäred - Laholm Verksamhetsberättelse 2007 Redovisning av skolutbildning - hösten 2007 1 Verksamheten i korthet Under året har vi haft 14 övningar på respektive

Läs mer

VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE RUM 2012-12 - 04. Detta gäller bara medlemmar i Moderaterna i Eda VERKSAMHETSBESÖK

VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE RUM 2012-12 - 04. Detta gäller bara medlemmar i Moderaterna i Eda VERKSAMHETSBESÖK MODERATERNA I EDA Besök vår hemsida http://www.moderatnet.se/eda/ MODERATERNA I VÄRMLAND Besök vår hemsida http://www.varmland@moderat.se VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE

Läs mer

Kompendium om kris- och säkerhetsarbete för funktionärer på Friskis&Svettis

Kompendium om kris- och säkerhetsarbete för funktionärer på Friskis&Svettis Kompendium om kris- och säkerhetsarbete för funktionärer på Friskis&Svettis Viktiga telefonnummer SOS Alarm, larma på telefonnummer 112 Uppgifter att delge SOS-alarm: Företagsadress: Arnljothallen Öneslingan

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n

Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n 2013-01-30 Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n Rutinen är antagen av styrgrupp F samverkan 2013-01-30 SOS Alarm har på uppdrag av Staten genom alarmeringsavtalet uppdraget

Läs mer

Inbjudan till RSK Operativ 2014

Inbjudan till RSK Operativ 2014 2014-05-27 Inbjudan till RSK Operativ 2014 Regional samverkanskurs (RSK) Operativ i Halland 24-26 september 2014 Plats: Tylebäck, Kungsvägen 1, Halmstad. Anmälan senast: 2014-08-01 Länsstyrelsen genomför

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014 Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014 KAMPANJMANUAL 2014 2 INNEHÅLL Sid 4-8 Sid 9 Sid 10-11 Sid 12 Sid 13 Sid 14 Aktiviteter Budskap Tryckt material Digitalt material Profilprodukter Kampanjhemsida KAMPANJMANUAL

Läs mer

Räddningstjänsten Väst

Räddningstjänsten Väst Räddningstjänsten Väst ett kommunalförbund för skydd mot oönskade händelser Gun Blomfelt Fredrik Åkesson Lättare locka undersköterskor med utökat uppdrag Vision, verksamhetsidé och slogan Vår vision som

Läs mer

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA När en olycka har inträffat, är det svårt att veta vad som kommer att hända. Hur man som enskild människa skall bete sig, vad som kommer att hända, vilka

Läs mer

RCSL. Räddningscentralen Stockholms län. Södertörns brandförsvarsförbund

RCSL. Räddningscentralen Stockholms län. Södertörns brandförsvarsförbund RCSL Räddningscentralen Stockholms län Rcsl Räddningscentralen Stockholms län ägs av medlemskommunerna och bedrivs i regi av Södertörnsbrandförsvarsförbund. Kommunernas intresse i fokus Inte ett vinstdrivande

Läs mer

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA FÄRRE SKA SKADAS OCH DÖ Färre ska dö och skadas i olyckor och bränder Det arbetar Brandförsvaret ständigt för. De som drabbas av olyckor ska få snabb och effektiv hjälp och så

Läs mer

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Projekt Ledning och samverkan 2012-2014 Syfte Förbättra aktörernas samlade förmåga att leda och samverka vid olyckor, kriser och andra händelser (krig). Ett

Läs mer

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering

Läs mer

Får vi störa en liten stund med viktig information?

Får vi störa en liten stund med viktig information? CREATING PROGRESS Får vi störa en liten stund med viktig information? Information om verksamheten vid Scana Steel Björneborg AB, om säkerhetsarbetet, risker och hur allmänheten ska agera i händelse av

Läs mer

Människor som hjälper människor

Människor som hjälper människor Människor som hjälper människor Falck Ambulans människor som hjälper människor Falck Ambulans är det ledande ambulansföretaget i Sverige. Det gemensamma hos alla som arbetar hos oss är viljan att hjälpa

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst Fastställd i Direktion Innehållsförteckning VERKSAMHETSPLAN 2013... 1 Fastställd i Direktion... 1 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Befolkningsstatistik...

Läs mer

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 HELSINGBORG Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 Bild från kompetensutvecklingsavdelningen Anledning till utredningen: Insats med RITS styrka vid brand ombord på passagerarefärjan

Läs mer

Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm

Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm Sidan 1 av 8 Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm Sidan 2 av 8 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm... 1 1 Revisionshistorik... 3 2 Inledning... 4 3 Talgrupper för

Läs mer

Vi lär oss om eld och brand

Vi lär oss om eld och brand Vi lär oss om eld och brand Innehåll: 1. Eld och brand...3 2. Hur brand startar och sprider sig...5 3. Hur upptäcker du att det brinner?...8 4. Vad ska du göra om det brinner?... 10 5. Olika utrymningsvägar...12

Läs mer

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets

Läs mer

Planering av Räddningssystem. TNSL13 Fö2: Räddning och respons i Sverige. Tobias Andersson Granberg

Planering av Räddningssystem. TNSL13 Fö2: Räddning och respons i Sverige. Tobias Andersson Granberg Planering av Räddningssystem TNSL13 Fö2: Räddning och respons i Sverige Respons- och räddningsaktörer Ambulanssjukvård Räddningstjänst Kommunal Statlig Polis SOS Alarm Frivilligorganisationer Enskilda

Läs mer

Inriktning informationsuppdrag 2014

Inriktning informationsuppdrag 2014 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) ROS-ENSK Christina Andersson 010-240 41 58 christina.andersson@msb.se Inriktning informationsuppdrag 2014 Uppdraget I MSB:s regleringsbrev för

Läs mer

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka EFTER OLYCKAN Information för dig som råkat ut för en olycka Att drabbas av en olycka Vi som arbetar på räddningstjänsten möter ofta människor som varit med om olyckor. Därför vet vi att när man just har

Läs mer

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Bilaga 5. Iakttagelser om personal och kompetens

Bilaga 5. Iakttagelser om personal och kompetens Bilaga 5. Iakttagelser om personal och kompetens RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar R I K S R E V I S I O N E N 1 B I L A G A 5. I A K

Läs mer

Kriskommunikationsplan Båstads kommun

Kriskommunikationsplan Båstads kommun Kriskommunikationsplan Båstads kommun Januari 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Syfte... 3 1.4 Målgrupper... 3 2. Uppdraget... 5 2.1 Krisinformationsorganisationen...

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Brandskyddsföreningen

Brandskyddsföreningen Brandskyddsföreningen Ett brandsäkrare Sverige genom brandsäker kunskap Brandskyddsföreningen 1. 2012-06-20 Vision för Brandskyddsföreningen Ett brandsäkrare Sverige 2. 2012-06-20 Erbjudande och kärnvärde

Läs mer

Gaslager Skallen Halmstads kommun

Gaslager Skallen Halmstads kommun Kommunens plan för räddningsinsatser på Gaslager Skallen Halmstads kommun Upprättad: 2008-11-20 Reviderad: 2013-01-11 Räddningstjänsten Kristinehedsvägen 2, 302 44 Halmstad Tel 035-16 00 00 Fax 035-16

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Bara skog som brinner?

Bara skog som brinner? Bara skog som brinner? Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 2014 Fredrik Bynander & Viktoria Asp Vad hände? 31 juli 2014 Branden startar 4 augusti Stor brandspridning 5 augusti

Läs mer

Fritidsnämndens deltagande på utbildning och konferens 2014

Fritidsnämndens deltagande på utbildning och konferens 2014 Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (1) Datum 2014-01-15 Vår referens Sara Mellander Planeringssekreterare Tjänsteskrivelse Sara.Mellander@malmo.se Fritidsnämndens deltagande på utbildning och konferens

Läs mer

Samverkansfunktion Stockholmsregionen

Samverkansfunktion Stockholmsregionen Samverkansfunktion Stockholmsregionen Uppdrag och bakgrund Hösten 2009 togs initiativet att samla ett tiotal aktörer för att diskutera möjligheterna att skapa ett mer formaliserat samverkansforum. Projektet

Läs mer

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Fastlagd 4/11 2014 av inriktande nivån genom Regionala chefsgruppen Vad har

Läs mer

Räddningstjänsten Åre. Kent Eriksson Organisationspresentation

Räddningstjänsten Åre. Kent Eriksson Organisationspresentation Räddningstjänsten Åre Kent Eriksson Organisationspresentation Kommunfakta Area åre kommun 7300 km2 Innevånare ca:10350 personer, 650 fler än lägstanivån 2001 Turistbäddar totalt i hela kommunen: 40 000

Läs mer

Dokumentnamn RÄDDNINGSPLAN. Handläggare Utgåva Datum Sida Godkänt av Glenn Antonsson 13 2013-01-23 1 (5) Lars Rosén

Dokumentnamn RÄDDNINGSPLAN. Handläggare Utgåva Datum Sida Godkänt av Glenn Antonsson 13 2013-01-23 1 (5) Lars Rosén Glenn Antonsson 13 2013-01-23 1 (5) Lars Rosén Den som upptäcker en olycka, en brand eller ett gasutsläpp skall SKADEPLATS Upptäckt Växelansluten telefon: Ring 0-112 Mobiltelefon (också norsk) Ring 112

Läs mer

Gör så här om larmet går

Gör så här om larmet går Till boende i Hagfors kommun med omnejd November 2013 Gör så här om larmet går Information om verksamheterna vid Uddeholms AB och Metso Paper Sweden AB, Refiner Segments Risker Säkerhetsarbete Allmänhetens

Läs mer

PP- bild 1 Du behövs!

PP- bild 1 Du behövs! PP- bild 1 Du behövs! PP- bild 2 -- Vilka i i klassen kan tänka sig att att arbeta som brandmän i i framtiden? -- Var ligger närmaste brandstation? Har du du varit där någon gång? -- Vad tror du du man

Läs mer

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2015-09-14 1 (6) Dnr 2015/633 Justitiedepartementet Enheten för samordning av samhällets krisberedskap 103 33 Stockholm Kopia: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Remissvar

Läs mer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer Tjörn möjligheternas ö Möjligheternas ö Kommunikation Riktlinjer 1 Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag Dessa riktlinjer för kommunikation uttrycker det som Tjörns kommuns verksamheters högsta

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB

Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET 6 {14) Sammanträdesdatum 2014-11-06 229 Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB Dnr 2014/1089 - lt INLEDNING Uppdatering av kommunens plan för räddningsinsats

Läs mer

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23)

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) REMISSVAR DNR: 5.1.1-2015- 0781 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) Riksrevisionen

Läs mer

Räddningstjänsten- nyckeltal

Räddningstjänsten- nyckeltal Räddningstjänsten- nyckeltal Sammanfattning Eftersom Räddningstjänsten utreds som ett eget område under Samverkansutredningen, har vi bara ytligt berört nyckeltal för Räddningstjänsten vad gäller ekonomi

Läs mer

Mål och riktlinjer 2015-2017. Justerat enligt kongressbeslut

Mål och riktlinjer 2015-2017. Justerat enligt kongressbeslut Mål och riktlinjer 2015-2017 Justerat enligt kongressbeslut 1 Mål och Riktlinjer 2015 2017 Sveriges Pensionärsförbund, SPF, går in i en ny kongressperiod, visare och än mer kompetent i frågor som rör seniorer

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Händelse/Diarienr: 511.2014.01017 Sida 1(8) 2014-10-08 OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Brand i byggnad Utredare Magnus Östlund Medutredare --------------------------- Olycksdatum 2014-09-04 Utredningsdatum 2014-09-04

Läs mer

Nämndsplan för räddningsnämnden 2013-2014

Nämndsplan för räddningsnämnden 2013-2014 Dokumenttyp: Nämndsplan Datum: 2013-04-24 Tjänsteställe: Räddningsnämnden Handläggare: Per Hampus E-postadress: per.hampus@malung-salen.se Telefonnr: 0280-182 61 Mottagare: Kommunstyrelsen Diarienr: 2013.33

Läs mer

2009-02-04 1(5) BRANDSKYDDSDOKUMENT FÖR STENKUMLA BYGDEGÅRD. Ledorden vid brand är: Rädda, Larma, Släck.

2009-02-04 1(5) BRANDSKYDDSDOKUMENT FÖR STENKUMLA BYGDEGÅRD. Ledorden vid brand är: Rädda, Larma, Släck. 1(5) BRANDSKYDDSDOKUMENT FÖR STENKUMLA BYGDEGÅRD. 1. BRANDSKYDDSANSVARIG Brandskyddsansvarig för bygdegården är ordförande Erika Sandström. Utsedd av styrelsen att systematiskt jobba med brandskyddet är

Läs mer

Resurser och förmåga. En del av SSBF:s handlingsprogram 2012-2015. Vi skapar trygghet! Fastställt av förbundsfullmäktige 2011-11-22

Resurser och förmåga. En del av SSBF:s handlingsprogram 2012-2015. Vi skapar trygghet! Fastställt av förbundsfullmäktige 2011-11-22 Resurser och förmåga En del av SSBF:s handlingsprogram 2012-2015 Fastställt av förbundsfullmäktige 2011-11-22 Vi skapar trygghet! 2011-11-22 Dnr 103-1490/11 Innehållsförteckning 1 Inledning... 5 2 Förutsättningar...

Läs mer

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s vision Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Vi lever i en tid där samhället förändras snabbt. Plötsligt händer det oväntade.

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

BRAND2012 UPPSALA 22 24 MAJ

BRAND2012 UPPSALA 22 24 MAJ BRAND2012 UPPSALA 22 24 MAJ Välkommen till UPPSALA BRAND2012 När ord blir handling Under flera år har mål, resultat och visioner varit i blickfånget när räddningstjänstens verksamhet har diskuterats. Detta

Läs mer

Västra Sörmlands Räddningstjänst

Västra Sörmlands Räddningstjänst Direktionen 2012-09-20 24 (34) Plats och tid Brandstationen i Högsjö, den 20 september 2012, klockan 18.00 21.35. Beslutande Övriga deltagande Utses att justera Ola Lindgren (S), ordf. Marie-Louise Karlsson

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING. Kriskommunikationsplan

FÖRFATTNINGSSAMLING. Kriskommunikationsplan FÖRFATTNINGSSAMLING Kriskommunikationsplan 1 Kriskommunikationsplan för Norrtälje kommun vid extraordinära händelser eller vid krissituation 2012-11-13 Innehåll Inledning Mål Tilltal och förhållningssätt

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Säkerhetsplan För de större evenemangen

Säkerhetsplan För de större evenemangen För de större evenemangen Handläggare: Datum: Arrangör: Namn Datum Arrangörens namn Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning Säkerhetsinformation...3-5 Instruktion vid brand...6 Rutiner vid olycksfall

Läs mer

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper Att kommunicera i kris Information om en kris ska snabbt nå allmänheten, medarbetare inom Region Skåne och de samverkande organisationer som berörs. Vid en kris kan det behöva kallas in extra kommunikatörsresurser

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål

Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål V 4.2, fastställd av direktionen 2011-12-08 Innehåll Inledning... 2 1. Uppdrag... 3 2. Ledningsfilosofi... 4 Värdegrund... 4 Ledningssystem i kvalitet...

Läs mer

Du och chefen Vad fungerar bra/mindre bra i samarbetet? Vad kan var och en göra för att åstadkomma en förbättring?

Du och chefen Vad fungerar bra/mindre bra i samarbetet? Vad kan var och en göra för att åstadkomma en förbättring? Utvecklingssamtalet Utvecklingssamtal Din utveckling är värd ett eget samtal Utvecklingssamtalet är ett samtal där du och din chef talar om din utveckling i företaget. Syftet är att utveckla dig som individ

Läs mer

Plan för räddningsinsats i Vaggeryds kommun

Plan för räddningsinsats i Vaggeryds kommun i Vaggeryds kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2006-01-11 Bilagor ändras av räddningschefen 1. Inledning... 3 2. Organisation... 4 3. Ledning av räddningsinsatser... 4 4. Beredskap för räddningsstyrkor...

Läs mer

Hallands läns Räddningstjänster i samverkan

Hallands läns Räddningstjänster i samverkan I GUDRUNS spår Ett självinstruerande material om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem. Utgiven av kommunerna, Brandskyddsföreningen och Länsstyrelsen i Halland Upphovsmän:

Läs mer

Complete Communication Care När säker kommunikation är avgörande

Complete Communication Care När säker kommunikation är avgörande Complete Communication Care När säker kommunikation är avgörande Förstklassiga lösningar för säker kommunikation Vi är en ledande systemintegratör som levererar lösningar för tal- och datakommunikation

Läs mer

Säkerhet i tunnlar för energi- och kommunikationsdistribution

Säkerhet i tunnlar för energi- och kommunikationsdistribution Säkerhet i tunnlar för energi- och kommunikationsdistribution Fyra grupper diskuterade aktuella teknikområden med fokus på förhållandena i kabel- och distributionstunnlar. Instruktionen var att grupperna

Läs mer