112-utredningen. Videomöte med räddningschefer Syd utredningen

Transkript

1 Videomöte med räddningschefer Syd

2 - Uppdraget och allmänna utgångspunkter för arbetet

3 13 leveranspunkter i 112- utredningens direktiv - analysera och utarbeta förslag kring en nationell alarmeringsfunktion som gäller: 1. Ensamrätt på att ta emot och behandla larm i de fall som kräver omedelbara insatser av samhällets hjälporgan. 2. Omfattning av andra relevanta uppgifter inom samhällets skydd mot olyckor och krisberedskap. 3. Hur uppgifter ska preciseras i förhållande till hjälporganen. 4. Reglering i förhållande till rättslig reglering på hälso- och sjukvårdsområdet. 5. Vad som ska gälla i fråga om personuppgiftsbehandling, offentlighet och sekretess. 6. Befogenheter när det gäller att lokalisera, avlyssna, spela in eller på annat sätt tekniskt hantera elektronisk kommunikation, avbryta telefonsamtal eller annan elektroniska kommunikation samt överföra nödvändiga uppgifter till hjälporganen för en effektiv alarmering.

4 13 leveranspunkter i 112- utredningens direktiv - analysera och utarbeta förslag kring en nationell alarmeringsfunktion som gäller: 7. Förutsättningarna för ett successivt införande av en teknisk plattform för mottagning och behandling av larm samt informationsdelning och informationssamordning mellan berörda aktörer på alarmeringsområdet och utarbeta de författningsförslag som behövs för ett sådant införande. 8. Utgångspunkter för hur många regionala alarmeringscentraler som bör finnas och hur de i grunden bör vara organiserade och utformade i stort. 9. Hur en statlig förvaltningsmyndighet kan inrättas och närmare organiseras för att kunna ansvara för den nationella alarmeringsfunktionen. 10. Hur ett bolag kan inrättas och närmare organiseras för att kunna ansvara för den nationella alarmeringsfunktionen.

5 13 leveranspunkter i s direktiv, tilläggsdirektiv (Dir.2017:84) - analysera och utarbeta förslag kring en nationell alarmeringsfunktion som gäller: 11. Informationsskyldighet (med hjälp av teknisk lösning) i situationer där hjälporgan möts eller befaras kunna mötas av hot, våld eller risk att utrustning utsätts för skadegörelse. 12. om det kan finnas skäl att i annat sammanhang utreda förutsättningarna för att i säkerhets- och effektivitetshöjande syfte kunna delge varandra mer omfattande och mer ingående information. 13. ett gemensamt system för geodata.

6 11 allmänna utgångspunkter för 112- utredningens arbete ska i nödvändig utsträckning bygga vidare på och komplettera tidigare utredningar. Enskildas möjligheter att snabbt få kontakt med polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård för effektiva hjälpinsatser i en nödsituation måste säkerställas. Samhällets alarmeringstjänst är ett offentligt åtagande. Att få till en samordnad alarmeringstjänst är centralt i s arbete liksom tydliga roller för hjälporganen.

7 11 allmänna utgångspunkter för 112- utredningens arbete, forts. Den nationella alarmeringsfunktionen ska ha en regional organisationsnivå för att säkerställa hjälporganens behov av samverkan och samordning vid hantering av olyckor och kriser. Offentlighet, insyn, möjlighet till överföring av uppgifter och skyddet av den personliga integriteten måste säkerställas i den nationella alarmeringsfunktionen. En teknisk plattform behöver införas för en förbättrad samordning mellan berörda aktörer. Samhällets alarmeringstjänst ska fungera såväl i vardagen som vid kris.

8 11 allmänna utgångspunkter för 112- utredningens arbete, forts. I Sverige ska vi enbart ha nödnumret 112 och samhällets alarmeringstjänst ska fungera likvärdigt över hela landet och för alla. Ska den nationella alarmeringsfunktionen drivas som myndighet eller som bolag? En tydlig begreppsapparat behövs. Begreppet larmbehandling ett av många begrepp som problematiseras och analyseras av.

9 s färdriktning - inledande reflektioner och preliminära vägval

10 Närmare om en nationell alarmeringsfunktions uppgift vid larmbehandling Framträdande bilden är att det behöver råda en stor frivillighet i hur stor del av larmbehandlingen som överlämnas till den nationella alarmeringsfunktionen för att hjälporganen ska anse sig ha bibehållit sin fulla bestämmanderätt, beslutanderätt och befogenheter inom nuvarande ansvarsområde. Ett krav på medlyssning anses inte strida mot hjälporganens beslutande- och bestämmanderätt utan vara en rimlig lösning för att nå en samordnad alarmeringstjänst i kombination med krav på informationsdelning.

11 Närmare om en nationell alarmeringsfunktions uppgift vid larmbehandling, forts. Det behöver närmare analyseras vilka konsekvenser en sådan ordning skulle få, särskilt ur ett EUrättsligt och konkurrensrättsligt perspektiv och vad som skulle gälla upphandlingsrättsligt. Även de kostnader som skulle följa för olika aktörer av en sådan ordning behöver belysas närmare. Vissa begrepp som används vid beskrivningen av olika moment i larmbehandlingen behöver närmare analyseras och klargöras.

12 Direktivets uppdelning när det gäller larm som kräver omedelbara insatser och larm som inte kräver omedelbara insatser Den uppdelning som direktivet gör i larm som kräver omedelbara insatser och larm som inte kräver omedelbara insatser är inte praktiskt genomförbar. Det är varken möjligt eller lämpligt att avgränsa ensamrätten utifrån ett omedelbarhetskriterium. Det behövs närmare analyser av vad en ensamrätt för den nationella alarmeringsfunktionen kan komma att omfatta.

13 Automatiska larm och kommersiella larmoch säkerhetstjänster Frågan om den nationella alarmeringsfunktionen ska kunna ta emot larm från automatiska larmanläggningar och om den nationella alarmeringsfunktionen bör kunna bedriva kommersiell verksamhet behöver prövas mot andra frågor som: - om det är lämpligt utifrån EU-rätten och konkurrensrättsliga aspekter - utifrån vilken roll den nationella alarmeringsfunktionen ska ha i samhällets krisberedskap Några sammanfattande slutsatser kan dock dras:

14 Sammanfattande slutsatser avseende automatiska larm och kommersiella larmoch säkerhetstjänster - Det handlar om att överväga vilka förutsättningar som kan gälla för att larmanläggningar ska få ansluta och det kan aldrig bli fråga om ett tvång om att ansluta en larmanläggning. - Bedömningen av om en automatisk larmanläggning kan sägas ha betydelse för människors säkerhet och hälsa, egendom och miljö eller inte bör ske utifrån vilket objekt den automatiska larmanläggningen är avsedd att skydda. Utgångspunkter för en sådan bedömning bör tas i den reglering som finns i dag avseende automatiska brandlarm och larm som är till för att skydda mot brottsligt angrepp.

15 Sammanfattande slutsatser avseende automatiska larm och kommersiella larmoch säkerhetstjänster, forts. - Om automatiska inbrottslarm och automatiska brandlarm ska få anslutas till en nationell alarmeringsfunktion bör det vara upp till sektorsansvariga myndigheter, ex. polis och räddningstjänst, att pröva förutsättningarna för anslutning i varje enskilt fall. - Om larmanläggningar ska få anslutas till den nationella alarmeringsfunktionen behöver det ställas vissa krav på tillförlitligheten och förmågan hos larmanläggningen för att motverka obefogade larm och det är viktigt att sådana krav fortlöpande kan uppdateras i och med den tekniska utvecklingen. - När det gäller frågan om andra larmoch säkerhetstjänster kan det vara relevant att beakta även för dessa vilka objekt larmet eller tjänsten avser att skydda.

16 Krisberedskap, lägesbild, stöd-, informations- och varningstjänster; utgångspunkter Den nationella alarmeringsfunktionen kan behöva samspela med flera olika aktörer för att kunna utföra uppgifter som omfattar lägesbild, krisberedskap, informations- och varningstjänster och stödtjänster. Uppgifter som omfattar lägesbild, informations- och varningstjänster och stödtjänster handlar inte endast om krisberedskap. En hög grad av frivillighet i larmbehandlingen påverkar en nationell funktions förutsättningar att utföra uppgifter som omfattar lägesbild, krisberedskap, informations- och varningstjänster och stödtjänster. En ordning för larmbehandling är viktigt även för hantering av kriser och större händelser. Grundstrukturen bör vara styrande även för funktionens verksamhet vid en större händelse eller kris.

17 Lägesbild Det är hjälporganens resurser och de hjälpinsatser de bedriver som bör vara aktuella för den nationella alarmeringsfunktionen att producera en lägesbild över. De aktörer som bör kunna ta del av lägesbilden från en nationell alarmeringsfunktion bör åtminstone vara hjälporgan liksom vid behov de statliga myndigheter, landsting och kommuner som redan idag har ett särskilt reglerat ansvar för krisberedskap och för att ta fram lägesbilder. Den nationella alarmeringsfunktionens uppgifter bör inriktas på att sammanställa, uppdatera och löpande återföra information om larm, resurser och insatser, inte att analysera denna

18 Lägesbild, forts. För att den nationella alarmeringsfunktionen ska kunna producera lägesbilder krävs - ett samordnat kartstöd som samtliga hjälporgan har tillgång till, - en teknisk lösning för informationsdelning och informationsutbyte mellan hjälporganen och den nationella alarmeringsfunktionen, - en informationsmodell för den information som bör finnas med i lägesbilden, - en skyldighet för hjälporganen att ansluta sig tekniskt och informationsmässigt, - en skyldighet för hjälporganen att återföra information till den nationella alarmeringsfunktionen om hjälpresurser och pågående insatser.

19 Offentlighet, insyn, överföring av uppgifter och personlig integritet bör i denna del av uppdraget balansera tre olika behov mot varandra och hitta balanspunkten mellan dessa behov och intressen: - behovet av insyn och offentlighet i den nationella alarmeringsfunktionen, - behovet av att den nationella alarmeringsfunktionen ges de befogenheter som krävs för att effektivt kunna hantera sin verksamhet, - behovet av att enskildas personliga integritet skyddas. har som huvudregel att utgå från gällande reglering för hjälporganen. Det behöver närmare prövas om det är möjligt att hitta en reglering som innebär att sekretessen följer med uppgifter som delas mellan den nationella alarmeringsfunktionen och hjälporganen.

20 Hänvisningstjänster Regeringens uppdrag om hänvisningstjänster i direktiven till utredningen utgår ifrån den enskildes möjligheter att nå olika tjänster via nödnumret 112. Hänvisningstjänster är något annat än larmbehandling. Med hänsyn till att regeringen i direktivet till pekat ut Giftinformationscentralen, Socialjourer och Jourhavande präst som hänvisningstjänster som ska kunna nås via nödnumret 112 finns inte anledning pröva om några andra hänvisningstjänster ska kunna nås via nödnummer 112. Om jourhavande präst ska vara en hänvisningstjänst som kan nås via nödnummer 112 kan det finnas anledning att möjliggöra för även jourhavande präster inom andra trossamfund eller den som i ett sådant samfund har motsvarande ställning att kunna nås på liknande sätt.

21 Teknisk lösning Förslaget bör tas fram med utgångspunkt i målen för förvaltningspolitiken och IT-politiken, liksom målet för digitaliseringen av det offentliga Sverige. Målet är inte att skapa en gemensam teknisk plattform, utan att skapa en teknisk lösning för informationsdelning och informationssamordning. Successivt införande krävs för att möta olika aktörers behov. Det förslag som MSB tagit fram i samverkan med berörda aktörer är utgångspunkten för s fortsatta arbete. Det saknas förutsättningar för att genomföra förslaget från dag 1 styrning, organisering och finansiering behöver klargöras, avvägningen mellan skyddet för den personliga integriteten, behovet av insyn och offentlighet liksom behovet av att den nationella alarmeringsfunktionen ges de befogenheter som krävs för att effektivt kunna hantera sin verksamhet behöver klargöras.

22 Regional organisering Inga krav i direktivet på att lägga förslag på sätesort. Frågan om regional organisering arbetar utredningen med i höst, några allmänna utgångspunkter nu: - Underlätta och beakta de regionala behoven av samverkan samt balansera nationella och lokala perspektivet, - tillgodose redundans och säkerhet, - förslag ska inte försvåra samverkan och samordning som fungerar idag.

23 Organisationsform Lämpligaste formen ska föreslås. Flertal frågor som kan påverka vilken form som är mest lämplig, exempelvis: - styrning och ledning, - nationella alarmeringsfunktionens roll i larmbehandling och frivillighet i anslutning, - ev. ytterligare tjänster som kan erbjudas av nationella alarmeringsfunktionen, - EU-rätt, konkurrensrätt, upphandlings- och statsstödsregler, - insyn och sekretess, - krisberedskap, - finansiering och - finansiella konsekvenser av ändrad organisationsform.

24 Kort om regleringsfrågor En alarmeringslag ska till för att uppnå en styrande och samlad författningsreglering av samhällets alarmeringstjänst. Eventuell ensamrätt behöver regleras rättsligt. Frivillighet i larmbehandling kan öppna för avtalslösningar men det behövs förmodligen en reglering i botten. Överföring av uppgifter och skyddet för den enskildes integritet förutsätter reglering. Anslutning av automatiska larmanläggningar och andra larmoch säkerhetstjänster kan öppna för avtalslösningar. Krisberedskap, lägesbild, stöd-, informations- och varningstjänster kan öppna för avtalslösningar men en grundreglering kan behövas för att säkerställa likvärdighet för aktörerna över hela landet.