Kallelse till Huddinge brottsförebyggande råd

Transkript

1 HUDDINGE BROTTSFÖREBYGGANDE RÅD KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till Huddinge brottsförebyggande råd Tid Torsdag den 26 februari 2015, klockan 15:00 Plats A-salen Ärenden Diarienummer 1 Godkännande av föredragningslistan Informationsärenden 2 Information om alkoholhandläggning, tillsyn kring alkohol/tobak samt ny ANDT-plan (Alkohol, narkotika, tobak och dopning) 3 Samverkansavtal med polisen 4 Information från polisen 5 Information från kommunen 6 Aktivitetsplan Utbildningar m.m. Beslutsärenden 8 Verksamhetsberättelse för Huddinges brottsförebyggande råd 2014 KS-2015/

2 HUDDINGE BROTTSFÖREBYGGANDE RÅD KALLELSE SIDA 2 (2) 9 Huddinges brottsförebyggande råds remissvar kring tryggat och snyggt i Flemingsberg - motion väckt av Pran Malhotra (S) KS-2015/ Huddinges brottsförebyggande råds remissvar avseende medborgarförslag - Graffitikonst i betongtunnlar KS-2015/ Parkeringsprogram för Huddinge kommun Huddinges brottsförebyggande råds remissvar KS-2015/ Ansökan om föreningsbidrag för Grannstöd Huddinge KS-2015/ Huddinge den 19 februari 2015 Christian Ottosson Ordförande Antonina Fedorova Sekreterare

3 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (3) HANDLÄGGARE Lindblom, Linda Linda.Lindblom@huddinge.se Kommunstyrelsen Verksamhetsberättelse för Huddinges brottsförebyggande råd 2014 Förslag till beslut Huddinge brottsförebyggande råds förslag till kommunstyrelsen Verksamhetsberättelsen för Huddinges brottsförebyggande råd 2014, bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 9 februari 2015, godkänns. Sammanfattning Huddinges brottsförebyggande råd (Hubrå) har en övergripande roll och verkar som samordnare mellan kommun, polis, civilsamhälle och andra aktörer. Hubrå har under 2014, enligt fastställd verksamhetsplan, prioriterat ett antal aktiviteter utifrån de mål som finns för trygghetsarbetet. Planen har genomförts i stora delar och bokslutet visar på ett mindre överskott. Rådet har sammanträtt fyra gånger under året och bjudit in förvaltningar och olika verksamheter för att berätta om sitt trygghetsarbete. Utifrån indikatorer för trygghetsarbetet konstateras framför allt att andelen inbrott ökat jämfört med föregående år. Kommunstyrelsen förvaltning bedömer att arbetet i stora delar skett enligt den verksamhetsplan som beslutats av Hubrå och att kommunstyrelsen bör godkänna verksamhetsberättelsen för Beskrivning av ärendet Huddinges brottsförebyggande råd (Hubrå) har en övergripande roll och verkar som samordnare mellan kommun, polis, civilsamhälle och andra aktörer. Rådet ska kartlägga problem och kan ta initiativ till insatser som idag inte genomförs. Huvudlinjen är att uppdrag ges genom ordinarie mål och budgetprocess. Hubrå har under 2014, enligt fastställd verksamhetsplan, prioriterat ett antal aktiviteter utifrån de mål som finns för trygghetsarbetet i Mål och budget. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

4 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (3) Rådet har sammanträtt fyra gånger under året och bjudit in förvaltningar och olika verksamheter för att berätta om sitt trygghetsarbete. Utöver detta har rådet deltagit i Huddingedagarna för att berätta om sitt arbete. Ett trygghetsbrev har getts ut vid sju tillfällen under året med information om det brottsförebyggande arbetet i kommunen. Utifrån de indikatorer som finns framtagna och som har mätts under 2014 kan det bland annat konstateras att andelen inbrott har ökat kraftigt, främst i villor i kommunen. Det har inte skett några nämnvärda förbättringar kring trivsel eller trygghet sen förra mätningen. Vad gäller den trygghetskartläggning som gjort finns stora utmaningar både för Huddinge kommun som helhet men även i vissa bostadområen samt för att minska skillnader i trygghet mellan män och kvinnor. Frågan är huruvida rätt insatser ges och om det är i rätt omfattning som det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet bedrivs. De mål som finns uppsatta är att färre kommuninvånare ska känna rädsla för att bli utsatt för brott, färre kommuninvånare ska utsättas för brott samt att samverkan kring det alkohol-, drog-, och brottsförebyggande arbete i Huddinge kommun ska utvecklas. De två första målen har inte nåtts, sett till de indikatorer som presenterats. Samverkan kring det förebyggande arbetet ska vidareutvecklas under 2015 utifrån det arbetet med ett samverkansavtal som påbörjades Rådets mötestider inte medgett tillräckligt med utrymme för allt som platsades i verksamhetsplanen för 2014 varför antal möten och tider bör ses över när en ny HKF för rådet tas fram under Förvaltningens synpunkter Förvaltningen bedömer att arbetet i stora delar skett enligt den verksamhetsplan som beslutats av Huddinges brottsförebyggande råd och att kommunstyrelsen bör godkänna verksamhetsberättelsen för Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör

5 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (3) Lindblom, Linda Bilaga Verksamhetsberättelse för Huddinges brottsförebyggande råd 2014 Beslutet delges Huddinge brottsförebyggande råd

6 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) HANDLÄGGARE Lindblom, Linda Linda.Lindblom@huddinge.se Huddinges brottsförebyggande råd Verksamhetsberättelse för Huddinges brottsförebyggande råd 2014 Inledning HuBrå har en övergripande roll och verkar som samordnare mellan kommun, polis, civilsamhälle och andra aktörer. Ett ansvar som HuBrå har inom ramen för detta är att sprida kunskap inom ansvarsområdet. Rådet ska kartlägga problem och kan ta initiativ till insatser som idag inte genomförs. Huvudlinjen är att uppdrag som ges sker genom ordinarie mål och budgetprocess. Målen för det trygghetskapande och brottsförebyggande arbetet är att färre kommuninvånare ska känna rädsla för att bli utsatt för brott, att färre kommuninvånare ska utsättas för brott samt att utveckla samverkan kring det alkohol-, drog-, och brottsförebyggande arbete i Huddinge kommun. Uppföljning av prioriteringar och aktiviteter HuBrå har under 2014, enligt fastställd verksamhetsplan, genomfört aktiviteter utifrån de mål som finns för trygghetsarbetet och i enlighet med Mål och budget vilka övergripande beskrivs nedan. HuBrås möten egna aktiviteter Rådet har sammanträtt fyra gånger under året. Bland annat har förvaltningar och olika verksamheter bjudits in. Vad gäller trygghetsnätverket i Vårby har två nätverksmöten genomförts. HuBrå har deltagit i fem möten med Skogås Brå antingen genom ordförande eller föredragande tjänsteman. Kommunikation/Information HuBrå har deltagit i Huddingedagarna tillsammans med Närpolisen i Huddinge som var uppskattat och välbesökt. Informationsbladet om HuBrå har också uppdaterats i samband med detta. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Administrativa avdelningen Kvalitet och projekt HUDDINGE BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

7 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) Trygghetsbrevet har getts ut vid sju tillfällen under Utöver detta har flera artiklar funnits med i både vårt Huddinge samt tidningarna Mitt i Huddinge och Södra sidan kring vad som görs och händer i kommunen. Ny trygghetskartläggning Kommunstyrelsen förvaltning har på uppdrag av rådet planerat för och genomfört en ny trygghetsundersökning under året. För kommunen som helhet tycks andel som utsätts för brott och anmäler alla brott vara oförändrad mellan 2012 och 2014, strax under 50 procent och ligger i linje med övriga kommuner års trygghetsundersökning visar att de tillfrågade i Huddinge kommun uppger bland annat att de har problem med bilar som kör för fort (61 procent), nedskräpning (56 procent), skadegörelse (51 procent) och trafikregler som inte respekteras (47 procent). Gällande känsla av trygghet uppger 65 procent av de tillfrågade att de känner sig trygga ute ensam sen kväll, medan 24 procent uppger att de känner sig otrygga. 25 procent uppger att de avstått från att åka buss eller tåg (kollektivtrafik) på grund av otrygghet. 1 av 10 uppger att de är rädda för speciella personer i bostadsområdet. Undersökningen visar på att Huddinge kommun har en stor utmaning för att öka tryggheten som är ett problem i hela kommunen. Huddinge ligger ofta lägre än genomsnittet utifrån de siffror som presenteras i de undersökningar som görs i kommunen. Huddinge kommuns trygghetsindex är negativt i förhållande till övriga kommuner i Stockholms län och särskilt i en nationell jämförelse. Trygghetsbilden för de boende i Vårby och Flemingsberg är allvarlig i såväl regional som nationell jämförelse. En rad insatser behöver komma till stånd utöver de som idag görs i kommunen från polis, kommun och civilsamhälle och ett samverkansavtal tas fram under 2015 för att prioritera insatser som minskar brottsligheten och åka tryggheten. Den ungdomsenkät som planerats har påbörjats att genomföras men slutförs först under första kvartalen 2015 Resultat erhålls senast i maj Stöd till brottsdrabbade Kommunstyrelsens förvaltning har under året tillsammans med förvaltningarna försökt att kartlägga stödet och samverkan kring brottsdrabbade och tagit fram ett första utkast till en handlingsplan för brottsoffer i syfte att få ett mer sammanhållet stöd samt ett snabbt och säkert skydd vid behov. Detta arbete fortskriver under fösta halvåret 2015.

8 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) Stärkt lokal samverkan Rådet har inte under året sett över vem och hur samordning av Skogås Brå och trygghetsnätverket i Vårby ska ske efter Detta har skjutits till Av de två trygghetsdagar som skulle genomföras har en genomförts. Den var på temat hatbrott och skedde under maj. Denna var både välbesökt och uppskattad. Den andra kom inte tillstånd på grund av resurs- och tidsbrist. Ren trygg och snygg utemiljö Ansvar för arbetet inom detta område har legat inom samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde, vilka under ett möte i höstas berättade hur de arbetar för att åtgärda skadegörelse och nedskräpning. Den satsning som finns i Vårby mellan kommun och bostadsföretag med fokus både på att få unga i jobb samt att rusta upp området där flera förvaltningar är inblandade Tillsammans för Vårby har fortsatta o0ch en utredning för att starta ett likande har genomförts under året. Detta har resulterat i att ett tillsammans för Flemingsberg startar upp våren Arbete mot organiserad brottslighet Rådet har fått information om hur arbetet med den strategiska handlingsplanen fortskrider. Den aktivitet som finns som rör att förebygga kriminalitet bland unga, Sociala insatsgrupper, har fått en särskild dragning i rådet. Planen har dock ännu inte antagit då det återremitterats ett antal gånger under året men planen är att ärendet ska upp under våren för beslut. Den så kallade Bandidosvillan har sålts och samarbetet med polisen kring detta har varit väl fungerande. En tre-dagars utbildning kring ökad kunskap kring kriminalitet som livsstil och samverkan och hantering av avhoppare har genomförts och med stöd av hyrespengarna från villan. Våld i nära relationer och stöd till brottsdrabbade med fokus på barn Ansvar för arbetet kring våld i nära relationer och erbjuda stöd till barn som bevittnat och varit utsatt för våld ligger inom social- och äldreomsorgens ansvarsområde. Då tiden för rådets möten varit knapp har denna föredragning skjutits upp till 2015.

9 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) En trygg skola och användande av effektiva metoder för att förebygga mobbning och kränkande behandling Denna fråga ligger inom de nämnder som ansvarar för skola och förskola. Rådet har följt utvecklingen av arbetet och vad som görs genom att ansvarig nämnd har varit på ett av rådets möten och informerat. Stöd till föräldrar samt fokus på barn som lever i utsatta familjer Kommunens verksamheter ska samarbeta internt och samverka externt med andra myndigheter och aktörer. Rådet ska aktivt följa arbetet kring vilket stöd som ges till föräldrar och hur man jobbar med barn som lever i utsatta familjer. Att höra om Samkraft och socialnämndens arbete har fått skjutas upp då det inte funnits utrymme på rådets möten. Förebygga psykisk ohälsa, missbruk och kriminalitet I verksamhetsplan för 2014 anges att rådet ska följa arbetet med att förebygga kriminalitet samt alkohol/droger bland unga dels genom att följa Samkrafts arbete samt få kunskap om hur den nationella ANDT 1 - strategi som finns genomförs lokalt. Rådet ska under 2015 få en dragning i den lokala plan för ANDT som arbetats fram under 2014 samt kring kommunens alkohol- och tobakstillsyn. Alkohol, narkotika och tobak förebyggs genom att prioritera målgruppen unga vuxna Att uppsöka och stötta målgruppen unga vuxna faller inom socialnämndens ansvar. Rådet ska följa det arbetet samt bjuda in ansvariga för att berätta om hur de arbetar med målgruppen. Detta skjuts till 2015 då rådets mötestider inte haft tillräckligt med utrymme för att få in alla information som behövs. Ordningsföreskrifterna ses över för att få bort missbruk på offentlig plats Kommunstyrelse har under året gjort en utredning om hur de föreskrifter som finns fungerar och rådet har fått ta del av denna rapport samt en muntlig dragning. Under 2015 ska ett ärende beredas föra uppdatera befintliga ordningsföreskriver och kartor. Förebygga inbrott Att förebygga inbrott är en viktig fråga i det brottsförebyggande arbetet. Trots att samarbetet mellan kommun och polis är mycket gott inom grannsamverkan och grannstöd har antalet inbrott ökat under året. Flera 1 Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak

10 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) insatser har genomförts av polis och kommun. HuBrå anordande under november, i samverkan med närpolisen Huddinge, en kväll för de grannsamverkansföreningar som finns i Huddinge kommun. Med på träffen fanns även personer som är aktiva i Grannstödsbilen. Temat var Märk-DNA och totalt närvarade närmare 100 personer under kvällen som blev mycket lyckad. 269 aktiva grannsamverkansgrupper är i gång ( ) samt 76 är under uppstart ( ). Totalt engageras 8798 hushåll inom grannsamverkan ( ), vilket är en ökning från med över hushåll på två år. Som tack för en viktig ideell insats anordnade HuBrå även ett julbord i december för förare av Grannstödsbilen 2. Övrigt Under våren genomföres ett möte med länspolismästare frågan om behov av ett lokalt poliskontor i Flemingsberg vilket resulterade i att en nytt samverkansavtal påbörjandes genom att en lokal lägesbild tagits fram under hösten Redovisning av budget Rådet har under året gjort av med samtliga medel. För arvoden och rådets möten har de medel som budgeterats använts. Detta gäller även övriga medel för planerade aktiviteter och insatser. Dock ha en trygghetsdag har inte genomförts men den som genomfördes blev dyrare än budgeterat. Trygghetskartläggningen blev billigare än väntat och kostaderna för bidrag större än planerat. Inga större utgifter har belastat utbildingar för rådet. I HuBrås reglemente anges att rådet delar ut bidrag till insatser som bedöms göra skillnad i det förebyggande arbetet. Under 2013 har kronor delats ut till Huddinge Hundvärn samt kronor till Balder för att förebygga ungdomsproblem samt kronor till Grannstödbilens verksamhet. Se bilaga 2 för uppföljning av Balder-projektet samt bilaga 3 för årsberättelse från Grannstödsbilen. 2 Grannstödbilen är en idéell förening har två bilar som kör i Huddinge, i västra och östra delarna av kommunen.

11 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) Uppföljning och indikatorer Dessa indikatorer finns framtagna för rådets verksamhetsplan: Andel elever i årskurs nio som upplever sitt bostadsområde som tryggt på kvällstid. Andel elever i årskurs nio som inte dricker alkohol, (Stockholmsenkäten) Andel elever i årskurs nio som är storkonsumenter av alkohol (Stockholmsenkäten) Betygsindex (0-100) för faktorn trygghet i SCB:s medborgarundersökning 78 % (2012) Flickor 68 % (64) Pojkar 89 % (90) 47 % (2012) Flickor 41 % (39) Pojkar 54 % (45) 47 % (2012) Flickor 18 % (20) Pojkar 15 % (19) Index 56 (2013) (54) Kvinnor 53 (53) Män 59 (55) Andel vuxna som trivs bra i sitt bostadsområde 58% (2014) Kvinnor 55 % Män 60% Andel vuxna som upplever sitt område som tryggt kvällstid 65% (2014) Kvinnor/män 55/75 64% (2012) Kvinnor/män 56/74 Andel personer som erhållit stöd av brottsofferjouren 570 (2014) Kvinnor 339 Män (2013) Antal och fullbordade inbrott 218 (2014) Våldsutsatta kvinnor som har haft kontakt med 102 (2014) Kvinnofridsteamet År inom parentes visar på när senaste mätningen gjordes. Kursiv test anger förra mätingen resultat Analys och slutsatser Utifrån de indikatorer som finns framtagna och som har mätts under 2014 kan det bland annat konstateras att andelen inbrott har ökat kraftigt, främst i villor i kommunen. Det har inte skett några nämnvärda förbättringar kring trivsel eller trygghet sen förra mätningen. Vad gäller den trygghetskartläggning som gjort finns stora utamningar både för Huddinge kommun som helhet men även i vissa bostadområen samt för att minska skillnader i trygghet mellan män och kvinnor. Frågan är huruvida rätt insatser ges och om det är i rätt omfattning som det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet bedrivs. De mål som finns uppsatta är att färre kommuninvånare ska känna rädsla för att bli utsatt för brott, färre kommuninvånare ska utsättas för brott samt att

12 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) samverkan kring det alkohol-, drog-, och brottsförebyggande arbete i Huddinge kommun ska utvecklas. De två första målen har inte nåtts, sett till de indikatorer som presenterats. Samverkan kring det förebyggande arbetet ska vidareutvecklas under 2015 utifrån det arbetet med ett samverkansavtal som påbörjades Rådets mötestider inte medgett tillräckligt med utrymme för allt som platsades i verksamhetsplanen för 2014 varför antal möten och tider bör ses över när en ny HKF för Hubrå tas fram under 2015.

13 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) HANDLÄGGARE Lindblom, Linda Linda.Lindblom@huddinge.se Kommunstyrelsen Huddinges brottsförebyggande råd remissvar kring tryggat och snyggt i Flemingsberg - motion väckt av Pran Malhotra (S) Förslag till beslut Huddinge brottsförebyggande råds beslut Huddinges brottsförebyggande råd beslutar att anta detta tjänsteutlåtande som sitt remissvar på motion Tryggat och snyggt i Flemingsberg, väckt av Pran Malhotra (S), och överlämna till kommunstyrelsens förvaltning. Sammanfattning Pran Malhotra (S) skriver att det är viktigt för invånarna i Flemingsberg att det är tryggt och snyggt i bostadsområdet samt att några enkla åtgärder för att förbättra känslan av trygghet och stolthet är att ha bra belysning och ordentligt med papperskorgar för ett prydligare område. Pran Malhotra skriver att fler papperskorgar gör det enklare att hålla området rent och att det betyder mycket för stoltheten i ett område samt att det är viktigt att förbättringar inte skjuts upp i avvaktan på det som ska färdigställas och att förändringar behöver ske redan nu i området. Motionären föreslår att förbättra belysingen på gångstråket från Flemingsbergs station till Granstorp samt att placera ut fler papperkorgar för ett renare Flemingsberg. Beskrivning av ärendet Pran Malhotra (S) skriver att det är viktigt för invånarna i Flemingsberg att det är tryggt och snyggt i bostadsområdet samt att några enkla åtgärder för att förbättra känslan av trygghet och stolthet är att ha bra belysning och ordentligt med papperskorgar för ett prydligare område. Motionären tar upp Grantorp som ett mörkt område vilket gör att många är rädda att gå där. Pran Malhotra uppger att det pågår planarbete men att man behöver förbättra situationen innan området är klart. Pran Malhotra skriver att fler papperskorgar gör det enklare att hålla området rent och att det betyder mycket för stoltheten i ett område att det är välkommande snyggt och rent. Motionären är positiv till det planarbete som pågår men skriver att det är viktigt att förbättringar inte skjuts upp i avvaktan på det som ska färdigställas och att förändringar behöver ske redan nu i området. Motionären föreslår att POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

14 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) förbättra belysingen på gångstråket från Flemingsbergs station till Granstorp samt att placera ut fler papperkorgar för ett renare Flemingsberg. Förvaltningens synpunkter Att ett område är snyggt och trivsamt har stor betydelse för tryggheten. Städning och bra belysning är därför en viktig del i det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet. Att känna otrygghet och rädsla innebär begränsningar och inskränkningar i människors vardag och kan aldrig accepteras då otrygghet begränsar rörelsefriheten i den offentliga miljön. Förvaltningen anser att frågan om en trygg offentlig miljö som motionären efterfrågar är mycket viktig för att skapa och bibehålla ett trivsamt område. Huddinge kommun genomför med några års intervall en trygghetskartläggning bland kommunens invånare. Denna visar bland annat på att det finns större problem i några områden bland annat i Flemingsberg. De boende uppger att är oroligare än senaste kartläggningen för att utsättas för brott. Nedskräpning, skadegörelse, att personer bråkar/slåss samt ungdomsgäng som stör är problem i området några av problemen enligt kartläggningen. Den görs även en gatuenkät vilket visar på att 22 procent i kommunen tycker att nedskräpning är ett stort problem samtidigt som 46 procent nöjda med renhållningen i kommunen. Boende i Flemingsberg svarar att nedskräpningen som ett stort problem men samtidigt är det i detta område som invånarna också är mest nöjda med renhållningen. Huddinge kommun har även tagit fram en handbok för tryggare stadsmiljöer. Av denna framkommer att målsättningen är att kommunens offentliga rum ska vara attraktiva, upplevas som trygga och vara tillgängliga för alla. Förvaltningen har varit med i framtagandet och precis som motionären skriver görs det flera satsningar på den offentliga miljön i Flemingsberg. Bland annat håller följande projekt på att genomföras i kommundelen: Gula gången här planeras upprustning och eventuellt konstprojekt tillsammans med skolan. Generella upprustningsåtgärder som t. ex. ny parkutrustning Den scen som medborgarna röstat fram vid Visättra Torg kommer att börja byggas i sommar (ersätter den nedtagna rutschkanan). Byggande av naturlekplats i Visättra startar i sommar Upprustning av gångtunneln vid Flemingsbergs gård (pågår) Visättra entré (projekteras nu, byggs i höst)

15 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) Planering pågår för byggnation av 650 bostäder (byggstart 2016) längs med Hälsovägen, från Studenthuset i centrum ner till korsningen med Alfred Nobels allé. Bebyggelsen kommer att leda till att området och till exempel gång- och cykelvägarna till centrum och Annerstaskolan kommer att upplevas mindre ödsliga. Det planeras också för en upprustning av Flemingsbergsparken, se bifogad idéskiss i bilaga. Även Tingsparken och Kästadalsparken är under projektering. Förvaltningen delar motionärens synpunkter och tycker det är viktigt att belysning och åtgärder mot nedskräpning prioriteras. Förvaltningen tror även att den nya satsning Tillsammans för Flemingsberg som startar 2015 kan få betydelse för ökad trygghet genom att skadegörelse och nedskräpning kan reduceras och då andra upprustningar av området kan göras. Satsningen sker i samarbete mellan fastighetsägarem Huge fastigheter AB och Huddinge kommun. Grunden är att fastighetsbolag tillsammans med kommunen anställer ungdomar och unga vuxna för att arbeta i sitt eget område. Ungdomarna ges relevanta arbetsuppgifter för att rusta upp den fysiska miljön vilket förväntas ge effekter som minskad skadegörelse och ökad upplevd trivsel och trygghet. Arbetet utförs av ungdomar och unga vuxna som tillsammans med befintlig personal som redan arbetar i området, gör en rad åtgärder. Satsningen genomförs till en början som ett treårigt projekt, uppdelade i tre ettåriga avtalsperioder. Satsningen bygger på feriearbetande ungdomar och unga vuxna med verksamhet under hela året med en intensifiering under sommaren. Sektionen för trygghet och säkerhet har vid flera tillfällen varit ute kvälls- och nattetid i det beskriva området och konstaterat att belysningen inte fungerat som den ska eller finns på alla ställen där det behövs. Förvaltningen är positiv till att se över belysningen och förbättra där det behövs i Grantorp och detta kräver säkert en samverkan mellan flera olika mark- och fastighetsägare för att få en bra helhetslösning. Sven Tillman Säkerhetschef Klicka här för att ange text. Linda Lindblom Utvecklingsledare

16 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) Bilagor Flemingsbergsparken ideskiss Motionen Beslutet delges Pran Malholtra (S) Kommunstyrelsen

17 MILJÖ-OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN IDÈSTUDIE FÖR NYA FLEMINGSBERGSPARKEN Bilaga till Program för planläggning av Hälsovägen och Flemingsbergsparken(Grantorp 5:3)

18 Flemingsbergsparken fungerar idag som en stadspark med tydliga mad av höga träd. Den är placerad på en naturlig platå i det i övrigt mycket kuperade grönområdet. När ny bebyggelse tillkommer blir behovet av park ännu större. Det idag lite otillgängliga grönområdet Denna del behåller sin nuvarande karaktär och får tillskott av lite mer lekutrustning och en ny pulkabacke. är kuperad och bitvis brant. Här karvas platser och stråk ut så att berg och berget är här i dagen med vackra formationer och spår av istid. ett torg som leder in i parken och länkar samman den skogsparken med stadsrummet.

19 Stadpark Ny pulkabacke Nobelstråket Nobeltorget ILLUSTRATIONSPLAN m

20 FLEMINGSPARKENS KOPPLINGAR TILL OMGIVNINGEN Grön passage mot Flemingsbergs gård Flemingsbergs centrum Skolområde Skolområde Stigar/stråk Huddinge C Rörelser gående och cykel Visättra/ Pendeltågsstation ÖPPNA OCH SLUTNA PLATSER BEFINTLIGA STIGAR OCH STRÅK Öppna platser Slutna platser TOPOGRAFI OCH BERG I DAGEN TERRÄNGMODELL SETT FRÅN NORDVÄST (se pil)

21 UPPLEVELSEVÄRDEN/NODER/SAMLINGSPLATSER I SKOGEN IDAG Upplevelsevärden (U)- Naturvärden, utsikt, lekvärde. Noder (N)- där era stigar öts, utvecklingspotential Sa lingsplatser (S)- utifrån dialog ed skola/förskola geno förd hösten Utsiktsplats (U/S) 2.Öppen yta anv. för grillning(n/s) 3,Öppen ljus plats /berg i dagen (U/N/S) 4. Del av hinderbana (N/S) 5. Bryn (U/S) 6. Stenröse (U). Häll ark/klätterlek/ klättertall (U/S)

22 Den övre cirkeln innehåller idag bland annat en öppen - fler lekmöjligheter och ökat upplevelsevärde

23 Stadsparken Stadsparken är en stor park uppdelad i fyra delar- en ultisportsyta (1), en stor rund öppen gräsyta (2), en cirkelfor o given av sittplatser och lekdjur (3) och till sist ytterligare en cirkel ed gungor, klätternät och en sittrappa (4). Parken planeras sparas i sitt nuvarande skick en ko pletteras för att öka parkens lekvärde, 1. Pulkabacke (5) Mellan parkens övre cirkel till den lägre nivån anläggs en pulkabacke Fler möjligheter till lek (4) Den nordöstra gräs attan ellan a teatern och klätternätet ges ett högre lekvärde. Här placeras förslagsvis studs attor, fanstasi gurer, olika instru ent och platser att leka och siita på ut. 3 5

24 - tillgängliggjorda platser och stråk i skogen arkitekter. stigar och GC-stråk glesas ur och genom effektbelysning.

25 I Grantorp ligger storskaliga färgstarka byggnader insprängda i den skogsbeklädda terrängen. För att bjuda in till vistelse i skogen och ge den er av en urban parkkaraktär fungerar arkitekturens färg och for so inspiration. Byggnadsele ent ed for en L sprids ut i skogen och sätts sa an på olika sätt. L-ele enten bildar lekskulpturer, hängställen, grillplatser, kojor och regnskydd. L et blir det sa anbindande ele entet för skogen so på ett tydligt sätt förhåller sig till platsens arkitektur. Tre platser gröps ur och tillgängliggörs i skogsparken: 1. Den blå- Utsiktsplatsen tillgängliggörs och kojor/ väderskydd/sittplatser placeras ut. opplingar ot det nya bostadso rådet i sydväst och ot stigen norr o utsiktsplatsen, stärks. Siktröjning geno förs så att det härifrån går att överblicka stora delar av Fle ingsberg. 2. Den röda (se bild t.v. )- hängplats ed grill. Platsen fångar upp stråket från torget på Hälsovägen och stigen norrirån, från den anlagda lekplatsen. 3. Den gröna Här fångas stigen söderifrån upp och kopplas sa an ed korsande stig. Här kan an sitta eller klättra i olika L:soffor. 4. Den orangea Parkens södra entr so leder besökaren upp i skogsparken. Här nns sittplatser i L-for at. 1. Parken och stigar Parkens delar binds sa an geno en breddad stig so utgår från en be ntlig stig. Där terrängen är brant placeras trappor i trä i sa a utförande so L:en. (se refrensbild t.v.) Mellanskiktet i skogen glesas ur för att öka sikten och för att kunna ge känsla av en urban park. På stigar och vistelseytor täcks arken av bark is. På arken planteras örtartad vegetation so t.e. or bunkar och nävor

26 NOBELTORGET -länk mellan Hälsovägen och Flemingsbergsparken Aldreds Nobels all sträcker sig geno högskoleo rådet och i dess förlängning bildas Nobeltorget. Nobeltorget är både en fond ed den kuperade terrängen i bakgrunden, och en länk ellan den vildare skogsparken och stadsru et ut ed Hälsovägen. Den kopplar Fle ingsbergsparken ed Grantorps bostadso råde och högskoleo rådet när are varandra. Torget är också en trappa från den lägre Hälsovägen upp till gång - och cykelstråker so ut ed parken och utgör dess begränsnining. Trappan fortsätter sedan upp på berget och bort till stadsparksdelen. I förslaget är gångstråken ed sina trappor vad so skiljer bostadshusen från den all änna ittdelen av torget. Här bildas gröna gradänger ed ra per so löper i ick ack över platsen, so inbjuder till spontan vila eller aktivitet. Den hårdgjorda ytan när ast Hälsovägen låter gatans ru och liv svälla ut och in ellan huskropparna. Här nns plats för butiker och caf er. I förslaget har torget öblerats ed sa a for er so åter nns i skogsparken, en replika av Grantorps L-for ade byggnader i klara färger.

27 MÖJLIGA RÖRELSER GÅNG- OCH CYKEL ILLUSTRATIONSPLAN NOBELTORGET Hälsovägen m

28 k ~iiiij Socialdemokraterna FRAMTIDSPARTIET Motion Kommunfullmäktige Tryggat och snyggt i Flemingsberg Det är mycket viktigt för invånarna i Flemingsberg att det är tryggt och snyggt i bostadsområdet. Några relativt enkla åtgärder, för att förbättra känslan av trygghet och stolthet, är att ha bra belysning och ordentligt med papperskorgar för ett prydligare område. Gångstråket från stationen genom Grantorp är ganska mörkt, vilket gör många rädda att gå där. Här behövs helt enkelt bättre belysning. Visserligen pågår planarbete här, men gångvägarna ska i huvudsak finnas kvar, och planarbetet kommer att pågå ett bra tag till. Det bör därför vara möjligt att förbättra situationen redan innan det nya området är klart. Självklart är det viktigt att alla typer av trygghetsaspekter finns med i den planeringen. Fler papperskorgar gör det enklare att hålla området snyggt. Det betyder mycket för stoltheten över ett område om det är välkomnande, snyggt och rent. Med mer frekvent utplacerade papperskorgar minskar risken att man bara slänger sitt skräp på marken. Det bidrar också till en god cirkel, eftersom det bär mer emot att kasta saker direkt om det inte redan ligger en massa skräp överallt. Det pågår planering och byggnation runt om i Flemingsberg. Det är bra, och kommer att bidra till att området blir mer attraktivt. Det är dock viktigt att inte förbättringar måste skjutas upp i avvaktan på att detta färdigställs. Det måste ske förändringar redan nu för de som bor i området. Det är en betydelsefull signal om att också deras trivsel är viktig, och att de i hög grad är inkluderade i utvecklingen av Flemingsberg. Mot bakgrund av detta föreslår jag att kommunfullmäktige beslutar om följande uppdrag: Förbättra belysningen på gångstråket från Flemingsbergs station genom Grantorp Placera ut fler papperskorgar för ett renare Flemingsberg i~:.lh~q \h~~ Socialdemokraterna

29 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) HANDLÄGGARE Lindblom, Linda Linda.Lindblom@huddinge.se Kommunstyrelsen Huddinges brottsförebyggande råds remissvar avseende medborgarförslag - Graffitikonst i betongtunnlar Förslag till beslut Huddinge brottsförebyggande råds beslut - Huddinges brottsförebyggande råd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 9 februari 2015 och antar remissvaret som sitt eget. Sammanfattning Anders Fredholm har lämnat in ett medborgarförlag som innebär att kommunen ska anlita lokala graffitimålare för att måla seriösa graffitimålningar i betongtunnlarna. Detta skulle medföra att kommunen slipper sanera tunnlarna från klotter och det skulle minska annan typ av förstörelse som målningar på berg, stenar, bänkar m.m. Medborgarförslaget tar upp exempel från Skogås och anser att det ser mycket trevligare ut än grå betong. Att måla graffiti i betongtunnlar bedöms inte vara det bästa sättet att välja för att hantera problemen. Den tunnel som finns i Nytorps mosse som nu ska rustas upp är ett gott exempel på hur betongtunnlar kan hanteras på ett bra sätt med hög delaktighet från boende vilket förväntas få trygghetsskapande och brottsföreggande effekter. Där involveras unga boende kring upprustning och ljussättning och det sker i nära samarbete med kommunen. Vidare ska den satsning som utvecklas i östra Huddinge för att minska skadegörelse och klotter följas av förvaltningen och rådet och se vilka effekter detta kommer ha. Vad gäller lagliga graffitiväggar bör dessa ses som en tänkbar åtgärd för att främja graffitikulturen, och inte som brottsförebyggande insats. Konsekvenserna av skadegörelse bland annat i form av klotter som sker utan tillåtelse från fastighets/markägaren medför idag stora saneringskostnader samt bidrar även till låg trivsel och högre otrygghet för boende. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

30 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) Förvaltningens inställning är att lagliga graffitiväggar inte är ett alternativ för kommunen i nuläget. Detta grundar sig dels på osäkerheten om det fungerar som brottsförebyggande insats, dels på att de förutsättningar som behöver finnas för att detta inte ska få negativa effekter i närsamhället inte kan möjliggöras (mer vuxennärvaro, städning med mera). Beskrivning av ärendet Anders Fredholm har lämnat in ett medborgarförlag som innebär att kommunen ska anlita lokala graffitimålare för att måla seriösa graffitimålningar i betongtunnlarna. Detta skulle medföra att kommunen slipper sanering i tunnlarna från klotter och minska annan typ av förstörelse som målningar på berg, stenar, bänkar m.m. Medborgaförslaget tar upp exempel från Skogås och anser att det ser mycket trevligare ut än grå betong. Fakta, forskning och praktiska erfarenheter Fakta Brottsförebyggande rådet (Brå)har tagit fram en skrift där det bland annat framgår att män i högre utsträckning begår klotterbrott samt att de är mellan 15 och 19 år. Enligt Brå polisdanmäls varje år cirka skadegörelsebrott, varav ungefär avser klotter. I Huddinge kommun utgör skadegörelse, som inte är klotterrelaterad, 65 procent av all polisanmäld skadegörelse. Skadegörelse som är relaterad till klotter utgör 35 procent varav hela 23 procent har gjorts mot kollektivtrafiken. Totalt anmäldes 1699 anmälda brott under 2013 och 1168 under Vid en närmare analys av skadegörelsebrotten mot kollektivtrafiken av de 665 anmälda brotten under perioden visade det sig att 152 brott rum vid stationen i Skogås, 108 brott vid stationen i Trångsund, 86 brott vid stationen i Stuvsta, 85 brott vid tunnelbanestationen i Masmo, 77 brott vid stationen i Flemingsberg, 75 vid stationen i Huddinge, och 74 anmälda brott vid tunnelbanestationen i Vårby Gård. Stationerna i Skogås och Trångsund står för 39 procent av de anmälda skadegörelsebrotten mot kollektivtrafiken. Under januari har grannstödsbilen dokumenterat allt klotter för kommunens räkning i området och över 100 objekt har identifierats som det har klottrats på. I detta område finns även en plats i skogen där personer gjort i ordning en egen plats att måla graffiti och klotter på.

31 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) Anmälda skadegörelsebrott i Huddinge kommun, Källa: Polismyndigheten. Brottstyp (Skadegörelse) Antal Skadegörelse, annan skadegörelse (ej klotter) 775 Skadegörelse, på motorfordon 694 Skadegörelse, klotter mot kollektivtrafiken 665 Skadegörelse, övrigt klotter 358 Skadegörelse, mot stat, kommun, landsting(ej klotter) 199 Skadegörelse, genom brand (även på motorfordon) 174 Skadegörelse, datasabotage 1 Tagande av olovlig väg 1 Totalt 2867 Forskning Den forskning som finns är bristfällig, och går i nuläget inte att luta sig emot. Det är därför omöjligt att basera förvaltningens ställningstagande på detta då det saknas forskning och kunskap om vad som fungerar och vad som inte fungerar när det gäller det brottsförebyggande arbetet mot klotter. Debatten som pågår baseras i stor utsträckning egna upplevelser, tyckanden och politiska ideologier snarare än på empirisk och evidensbaserad forskning. Den erfarenhet som finns består av två läger, dels de som säger att lagliga graffitiväggar ökar skadegörelse i närheten av de platser där man tillåtit graffiti (laglig vägg), medan den andra menar att denna typ av åtgärd minskar både skadegörelse och saneringskostnaderna. Praktiska erfarenheter i Sverige I Sverige finns många olika erfarenheter av hur graffiti och klotter i den offentliga miljön ska hanteras. Men även här delas erfarenheterna itu utifrån två olika perspektiv. Stockholm, Täby och Örebro har tagit fram handlingsplaner med riktlinjer om så kallad nolltolerans och snabb sanering av klotter. Målet med dessa har varit att med stöd av snabba åtgärder förebygga spridning av klotter och även annan skadegörelse. Botkyrka, Norrköping och Timrå har försökt minska skadegörelsen i form av klotter genom att ha lagliga graffitiväggar där man kunnat komma och måla graffiti. I Göteborg anlägger projektet Ung Kultur 116 ett nytt och intressant förhållningssätt till frågan. Projektet fick hederspris av Brå vid den svenska

32 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) uttagningen till den brottsförebyggande tävlingen ECPA (European Crime Prevention Award) år I jurymotiveringen beskrevs projektet som en intressant och brett angreppssätt som "...berett en väg för ett bredare spektrum av åtgärder mot klotter, där repressiva insatser, proaktiva insatser och nya metoder ingår." I det arbete som Ung Kultur 116 genomför är dialogen mellan de berörda aktörerna själva metoden. I rapporten tas det upp hur Göteborg lär sig samverka om svårlösta frågor, där processen beskrivs noga och hur de skilda aktörerna har tagit sig an problem som uppstått på vägen. Aktuellt kunskapsläge Vad gäller upplevelse av trygghet finns en del forskning kring området. En nedklottrad miljö uppfattas ofta som otrygg och kan leda till att invånarna tycker att området är på väg att försämras. Forskning visar även att om många undviker att passera och vistas på dessa platser kan det medföra att dessa områden riskerar förstöras ytterligare eftersom de uppfattas som övergivna. I ett område där invånarna upplever att få bryr sig minskar den sociala kontrollen och otryggheten ökar 1. Graffitifrämjandet Graffitifrämjandet skriver på sin hemsida att kunskapen om graffiti är i många fall bristfällig. De uppger bland annat med hänvisning till Brottsförebyggande rådet, att det snarare ser ut som att öppna väggar leder till minskad skadegörelse, delar uppfattningen att det saknas forskning i ämnet, samt att flera städer som infört öppna väggar har skadegörelsen gått ned. De skriver även att en öppen vägg inte är en brottspreventiv åtgärd för att minska skadegörelse, utan en kultursatsning. Solveig Hollari på Brottsförebyggande rådet har på enligt Graffitifrämjandets hemsida angett att det inte finns vetenskaplig forskning som visar att tillgång till lagliga väggar leder till ett ökat klottrande eller att lagliga väggar leder till ett minskat klottrande. Hon uppger däremot att det finns erfarenheter där de som har organiserat öppna väggar, och ofta som en del av flera klotterförebyggande åtgärder, upplever och själva anser att klottret har minskat i omfattning. Stiftelsen Tryggare Sverige Den kunskapsöversikt som stiftelsen Tryggare Sverige gav ut januari 2015 Lagliga graffitiväggar och skadegörelse i form av klotter försöker man belysa vilka effekter införandet av lagliga graffitiväggar har när det gäller skadegörelse i form av klotter. Denna rapport tar upp vilka kommuner som genomfört brottsförebyggande insatser samt hur de olika insatserna utformats. Syftet med stiftelsens rapport har dels varit att undersöka vilka metoder som används i det brottsförebyggande åtgärder mot klotter, dels vilka erfarenheter 1 Broken Window-teorin (Wilson & Kelling, 1982).

33 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) som kan dras av införandet av lagliga graffitiväggar. De uppger att det saknas starkt stöd för påståendet att lagliga graffitiväggar minskar skadegörelse i form av klotter. De uppger även att många kommuner för närvarande har diskussioner om att införa lagliga graffitiväggar, inte sällan med just motiveringen att det är en åtgärd som minskar klotter. Stiftelsen drar slutsatsen att lagliga graffitiväggar i första hand ska ses som en åtgärd för att främja graffitikulturen, och inte som brottsförebyggande åtgärd. I detta ligger att kommunen måste göra en avvägning mellan en satsning på graffitikulturen och de risker som finns med en ökning av klotter, med tillhörande saneringskostnader. De skriver att Sammanfattningsvis indikerar resultaten från denna rapport att lagliga graffitiväggar kan bidra till en ökning av klotter i närområdet, något som på sikt riskerar att medföra såväl ökade saneringskostnader som otrygghet och ytterst också ökad brottslighet. Därför måste två frågor ställas vid övervägandet av att införa lagliga graffitiväggar. För det första, hur ska lagliga väggar genomföras i praktiken för att ovanstående problem inte ska uppstå? För det andra, har kommunerna överhuvudtaget förmågan att få de lagliga graffitiväggarna att fungera? Brottsförebyggande rådet Den senaste utredningen som gjorts presenterades i december 2003 och visar att det främst var kommunerna som arbetar klotterförebyggande men att även polis och andra aktörer, exempelvis fastighetsföretag, hyresvärdar, kollektivtrafik samt el- och vattenföretag ingår i arbetet. Det klotterförebyggande arbetet kostar stora summor årligen, men hur stor den totala kostnaden uppgått till har inte gått att redovisa eftersom det klotterförebyggande arbetet ofta inte redovisas separat. Utredningen visade också att majoriteten av landets kommuner inte har någon övergripande handlingsplan för hur man ska komma tillrätta med klotterproblemet. Rapporten visade även på att det är vanligt att åtgärderna varken dokumenteras eller följs upp. Mer djupgående utvärderingar av det klotterförebyggande arbetet, där också effekterna har mätts, saknas i princip helt. Bland de klotterförebyggande åtgärder som har bedömts vara framgångsrika av utförarna själva, går det dock att hitta några gemensamma nämnare. Åtgärderna har ofta varit en del av en genomtänkt handlingsplan som flera olika aktörer har samarbetat med. Det klotterförebyggande arbetet har bestått av en kombination av flera sorters åtgärder, både sociala insatser som syftar till att ändra klottrarens beteende samt situationella åtgärder som syftar till att försvåra själva klottrandet.

34 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) Brå uppger i skriften att de klotterförebyggande åtgärder som genomförs kan leda till skilda resultat för olika grupper av klottrare. I vissa fall kan åtgärderna också leda till ökat klottrande och att det är viktigt att de klotterförebyggande åtgärder som sätts in är noga genomtänkta och dessutom löpande dokumenteras och följs upp. Klotter är ett komplext och mångfacetterat problem. Därför måste samhällets reaktioner och åtgärder också präglas av flexibilitet och en förmåga att tänka parallellt. På Brås hemsida anges att det inte finns någon "typisk klottrare", förutom det faktum att klottraren oftast är en pojke eller ung man. Att i förebyggande arbete förhålla sig till klottrare som en enhetlig grupp kan därför innebära ett olyckligt förenklande av en komplicerad verklighet. Bland de som klottrar finns bland annat 10-åringar som okynnnesklottrar, åringar som spänningsklottrar och konstnärligt intresserade ungdomar. Men i gruppen klottrare ingår också äldre tonåringar och vuxna som förutom vanemässigt klottrande även kan begå andra, grövre brott. Den största skillnaden mellan det kriminella uttrycket klotter och det lagliga uttrycket graffiti är om målningen eller tecknet är målat eller ritat på ett lagligt eller ett olagligt ställe. Brå anger att möjligheten till lagligt målande har länge varit en omdiskuterad åtgärd. Varken påståendet att "lagliga väggar och graffitiskolor alltid leder till ökat klotter" eller påståendet att "lagliga väggar och graffitiskolor alltid leder till minskat klotter" bygger på vetenskapligt utförda utvärderingar. Några sådana finns ännu inte. Däremot finns det praktiska erfarenheter av olika sorters klotterförebyggande åtgärder, också sådana där möjligheter till lagligt målande har använts i förebyggande syfte tillsammans med andra åtgärder. För att förebygga klotter krävs ofta samarbete mellan olika aktörer som kan ha helt skilda uppfattningar om problemet, - både förekomsten och hur man bäst förebygger den. Därför är det extra viktigt att arbeta genomtänkt och metodiskt när man vill förebygga klotter (och annan skadegörelse). Ett bra och systematiskt arbetssätt är att de lokala aktörerna tillsammans går igenom och diskuterar problembilden och, utifrån denna, väljer vilka åtgärder som ska användas. Därefter beslutas hur de ska genomföras, vilka aktörer som ska göra vad och slutligen hur resultatet ska mätas. Samverkan om svårlösta frågor Nuvarande klotterpolicy i Huddinge Kommunens nuvarande klotterpolicy anger att klotter på kommunala byggnader, egendom och på kommunal naturmark, ska tvättas bort inom 48 timmar, om vädret så medger på vardagar efter det att felanmälan inkommit. Rasistiskt och annat kränkande klotter ska under vardagar åtgärdas inom 24 timmar från felanmälan eller upptäckt. Otillåten affischering hanteras på motsvarande sätt som klotter.

35 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) Det finns således inget i nuvarande policy som hanterar frågan om så kallade lagliga graffitiväggar eller något ställningstagande kopplat till detta. Förvaltningens synpunkter Förvaltningens inställning är att medborgarförslaget utifrån ett brottsförebyggande perspektiv inte är ett alternativ för kommunen i nuläget. Att måla graffiti i betongtunnlar bedöms inte vara det bästa sättet att välja för att hantera problemen. Den tunnel som finns i Nytorps mosse som nu ska rustas upp är ett gott exempel på hur betongtunnlar kan hanteras på ett bra sätt med hög delaktighet från boende vilket förväntas få trygghetsskapande och brottsföreggande effekter. Där involveras unga boende kring upprustning och ljussättning och det sker i nära samarbete med kommunen. Vidare ska den satsning som utvecklas i östra Huddinge för att minska skadegörelse och klotter följas av förvaltningen och rådet och se vilka effekter detta kommer ha. Vad gäller lagliga graffitiväggar bör dessa ses som en tänkbar åtgärd för att främja graffitikulturen, och inte som brottsförebyggande insats. Konsekvenserna av skadegörelse bland annat i form av klotter som sker utan tillåtelse från fastighets/markägaren medför idag stora saneringskostnader samt bidrar även till låg trivsel och högre otrygghet för boende. Förvaltningens inställning är att lagliga graffitiväggar inte är ett alternativ för kommunen i nuläget. Detta grundar sig dels på osäkerheten om det fungerar som brottsförebyggande insats, dels på att de förutsättningar som behöver finnas för att detta inte ska få negativa effekter i närsamhället inte kan möjliggöras (mer vuxennärvaro, städning med mera). Sven Tillman Säkerhetschef Linda Lindblom Utvecklingsledare Bilagor Medborgarförslag av Anders Fredholm Beslutet delges Anders Fredholm Kommunstyrelsen

36 ~ HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING HUf l\ 1--- I<OMMUN = l J~-~l:tlcckn. MEDBORGARFÖRSLAG till kommunfullmäktige Ulmnas personligen till: Information Huddinge FörslaQet Skriv ditt medborgarförslag här C-\l'o.-((1 rl- r ko~ r l Motivering Här kan du lämna en mer utförlig beskrivning av ditt medborgarförslag. Motivera gärna varför och hur du anser alt förslaget ska genomföras. POSTADRESS Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Information Huddinge Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 E-POST huddinge@huddinge.se TELEFON OCH TELEFAX