Kallelse till Kommunstyrelsen

Transkript

1 KOMMUNSTYRELSEN KALLELSE SIDA 1 (3) Kallelse till Kommunstyrelsen Tid Onsdag den 17 juni 2015, klockan 13:00 Plats A-salen, kommunalhuset, Kommunalvägen 28 Ärenden Diarienummer 0 Val av justerare 1 Godkännande av föredragningslista 2 Graffitikonst i betongtunnlar svar på medborgarförslag från Anders Fredholm (KF) KS-2014/ Skridskobana à la Kungsan svar på medborgarförslag väckt av Eva Ericson (KF) KS-2014/ Avgiftsfri kulturskola för alla! svar på medborgarförslag väckt av Eva Ericson (KF) KS-2014/ Tryggat och snyggt i Flemingsberg svar på motion väckt av Pran Malhotra (S) och Ann- Marie Högberg (S) (KF) KS-2014/ Fler och bättre cykelparkeringar i Huddinge centrum - svar på motion väckt av Yosef Sigal (S) och Sara Holmgren (S) (KF) KS SBU 4/ Handlingar senare KS-2014/

2 KOMMUNSTYRELSEN KALLELSE SIDA 2 (3) 7 Ram- och genomförandeavtal för Stockholm ström (KF) KS SBU 4/ Handlingar senare KS-2015/ Budgetuppföljning för kommunstyrelsen perioden januari - maj 2015 Handlingar senare KS-2015/ Månadsuppföljning per den 31 maj 2015 för Huddinge kommun Handlingar senare KS-2015/ Fortsättning av Agenda 21 nytt Miljöprogram KS-2015/ Handläggning av medborgarförslag som har överlämnats från kommunfullmäktige till kommunstyrelsen för beslut KS-2015/ Prövning av om den verksamhet som kommunens hel- och delägda bolag bedrivit under föregående kalenderår varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna KS-2015/ Om- och tillbyggnad av Stenmoskolans kök och entréer - godkännande att inleda produktion KS-2014/ Avyttring och förvaltning av kommuns bebyggda fastigheter - underlag för remiss KS SBU 4/ Handlingar senare KS-2014/ Uppföljning av bredbandsstrategin 2015 KS-2015/ Rekommendation Överenskommelse om samverkan för en trygg, säker och störningsfri region KS-2015/

3 KOMMUNSTYRELSEN KALLELSE SIDA 3 (3) 17 Matchningsanställningen - nya vägar till jobb (A 2014:D) - svar på remiss från arbetsmarknadsdepartementet KS-2015/ Äldreombudsmannens årsrapport för verksamhetsåret 2014 KS-2014/ Äldreombudsmannens rapport januari till mars 2015 Handlingar senare KS-2014/ Valärenden 21 Delgivningar till kommunstyrelsens sammanträde den 17 juni 2015 KS-2015/ Anmälan av delegationsbeslut till kommunstyrelsens sammanträde den 17 juni 2015 KS-2015/ Huddinge den 3 juni 2015 Daniel Dronjak Nordqvist Ordförande Eva Kaaman Modig Sekreterare

4 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (7) HANDLÄGGARE Lindblom, Linda Linda.Lindblom@huddinge.se Kommunstyrelsen Graffitikonst i betongtunnlar svar på medborgarförslag väckt av Anders Fredholm Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Medborgarförslaget om att anlita lokala graffitimålare för att måla seriösa graffitimålningar i betongtunnlarna avslås. Sammanfattning Anders Fredholm har vid kommunfullmäktiges sammanträde den 8 december 2014 väckt ett medborgarförslag som innebär att kommunen ska anlita lokala graffitimålare för att måla seriösa graffitimålningar i betongtunnlarna. Detta skulle medföra att kommunen slipper sanera tunnlarna från klotter och det skulle minska annan typ av förstörelse som målningar på berg, stenar, bänkar m.m. Medborgarförslaget har skickats på remiss till Huddinge brottsförebyggande råd, kultur- och fritidsnämnden och natur- och byggnadsnämnden. Remissinstanserna är överlag kritiska till förslaget som finns i medborgarförslaget och ser andra alternativ som istället bör användas för att få tryggare och mer trivsamma platser. Däremot anser Kultur- och fritidsnämnen att frågan om samverkan kring offentlig konst behöver tas upp på mer övergripande nivå. Kommunstyrelsens förvaltning anser att medborgarförslaget bör avslås. Att måla graffiti i betongtunnlar bedöms inte vara det bästa sättet att välja för att hantera de utmaningar som finns kring klotter och skadegörelse i kommunen. Förvaltningen anser att det skulle kunna vara mer framgångsrikt att göra som Täby kommun gjort, det vill säga att ta ett helhetsgrepp kring klotter inklusive en tunnelstrategi. Nuvarande klotterpolicy behöver ses över, breddas och utvecklas för att det strategiska och praktiska arbetet ska fungera bättre än i dag. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

5 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (7) Beskrivning av ärendet Anders Fredholm har vid kommunfullmäktiges sammanträde den 8 december 2014 väckt ett medborgarförslag (enligt bilaga 1) som innebär att kommunen ska anlita lokala graffitimålare för att måla seriösa graffitimålningar i betongtunnlarna. Detta skulle medföra att kommunen slipper sanering i tunnlarna från klotter och minskar annan typ av förstörelse som målningar på berg, stenar, bänkar m.m. Medborgaförslaget tar upp exempel från Skogås och anser att det ser mycket trevligare ut än grå betong. I förslaget bifogas bilder på tidigare graffiti i en tunnel mellan östra Skogås och Sjötorpsskolan. Remissinstansernas synpunkter Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden skriver i sitt remissvar (se bilaga 2) att graffiti är diskutabelt då det som ett icke sanktionerat estetiskt uttryck tar platser i besittning utanför offentlighetens ramar. De skriver att det i Huddinge finns flera exempel på hur graffitin som konstform har medverkat till en positiv utveckling. Senaste året har exempelvis konstföreningen Woodhill arrangerat sommarlägret Skaparglädje för unga i den östra kommundelen och Stockholms länsmuseums utställning Graffiti spaces i Dieselverkstan tar upp Hall of fame i Stuvsta som ett exempel på en viktig plats som från talet och framåt varit stilbildande för Stockholms graffiti. De beskriver även att BRÅ har beviljat stöd för utvärdering kring laglig graffiti och att man kommer titta på fyra lagliga väggars effekt på det olagliga klottrandet i Västerås, Norrköping, Botkyrka och Sigtuna kommun som beräknas att bli klar under hösten Parallellt med detta medborgarförslag har miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen startat ett projekt där ungdomar från Skogås-Trångsunds fotbollsförening bidrar med idéer för hur gångtunnlarna mellan Nytorps mosse och Skogås centrum kan göras tryggare, ljusare och roligare att passera. I dagsläget finns inget klarlagt arbetssätt över hur samverkan sker mellan förvaltningar och fastighetsägare vad gäller framtagandet av offentlig konst i kommunen. Kultur- och fritidsnämnden föreslår därför att medborgarförslaget ska lämnas utan direkt åtgärd, men ligga till grund för att ta fram en tydlig process över Huddinge kommuns arbete med offentlig konst och hitta formerna för en medborgardialog kring estetiska uttryck.

6 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (7) Natur- och byggnadsnämnden I sitt remissvar (bilaga 3) framhåller natur- och byggnadsnämnden att kommunens nuvarande klotterpolicy anger att klotter på kommunala byggnader, egendom och på kommunal naturmark, ska tvättas bort inom 48 timmar, om vädret så medger, på vardagar efter det att felanmälan inkommit. Rasistiskt och annat kränkande klotter ska under vardagar åtgärdas inom 24 timmar från felanmälan eller upptäckt. Otillåten affischering hanteras på motsvarande sätt som klotter. Det finns således inget i nuvarande policy som hanterar frågan om så kallade lagliga graffitiväggar eller något ställningstagande kopplat till detta. Natur- och byggnadsnämnden föreslår att det projekt som gatu- och trafikavdelningen (numera gatu- och trafiksektionen inom kommunstyrelsens förvaltning) genomför under 2015 med utsmyckning i en av gångtunnlarna i Skogås tillsammans med idrottsföreningens ungdomar kan ses som ett försök till utsmyckning av gångtunnlar och vara ett referensobjekt för framtida arbete. Huddinge brottsförebyggande råd Brottsförebyggande rådet anser i sitt remissvar (bilaga 4) att medborgarförslaget utifrån ett brottsförebyggande perspektiv inte är ett alternativ för kommunen i nuläget. Den tunnel som finns i Nytorps mosse som nu ska rustas upp är ett gott exempel på hur betongtunnlar kan hanteras på ett bra sätt med hög delaktighet från boende vilket förväntas få trygghetsskapande och brottsföreggande effekter. Där involveras unga boende kring upprustning och ljussättning och det sker i nära samarbete med kommunen. Vidare ska den satsning som utvecklas i östra Huddinge för att minska skadegörelse och klotter följas av kommunstyrelsens förvaltning och rådet för att se vilka effekter detta kommer ha. Vad gäller lagliga graffitiväggar bör dessa ses som en tänkbar åtgärd för att främja graffitikulturen, och inte som brottsförebyggande insats. Konsekvenserna av skadegörelse bland annat i form av klotter som sker utan tillåtelse från fastighets-/markägaren medför idag stora saneringskostnader samt bidrar även till låg trivsel och högre otrygghet för boende. Rådets inställning är att lagliga graffitiväggar inte är ett alternativ för kommunen i nuläget. Detta grundar sig dels på osäkerheten om det fungerar som brottsförebyggande insats, dels på att de förutsättningar som behöver finnas för att detta inte ska få negativa effekter i närsamhället inte kan möjliggöras (mer vuxennärvaro, städning med mera).

7 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (7) I remissvaret finns en del fakta, forskningsläget samt praktiska erfarenheter beskrivet. Det framgår bland annat att i Huddinge kommun utgör skadegörelse, som inte är klotterrelaterad, 65 procent av all polisanmäld skadegörelse. Skadegörelse som är relaterad till klotter utgör 35 procent varav hela 23 procent har gjorts mot kollektivtrafiken. Totalt anmäldes brott under 2013 och under Den kunskapsöversikt som stiftelsen Tryggare Sverige gav ut januari 2015 Lagliga graffitiväggar och skadegörelse i form av klotter försöker man belysa vilka effekter införandet av lagliga graffitiväggar har när det gäller skadegörelse i form av klotter. Denna rapport tar upp vilka kommuner som genomfört brottsförebyggande insatser samt hur de olika insatserna utformats. Syftet med stiftelsens rapport har dels varit att undersöka vilka metoder som används i det brottsförebyggande åtgärder mot klotter, dels vilka erfarenheter som kan dras av införandet av lagliga graffitiväggar. De uppger att det saknas starkt stöd för påståendet att lagliga graffitiväggar minskar skadegörelse i form av klotter. De uppger även att många kommuner för närvarande har diskussioner om att införa lagliga graffitiväggar, inte sällan med just motiveringen att det är en åtgärd som minskar klotter. Stiftelsen drar slutsatsen att lagliga graffitiväggar i första hand ska ses som en åtgärd för att främja graffitikulturen, och inte som brottsförebyggande åtgärd. I detta ligger att kommunen måste göra en avvägning mellan en satsning på graffitikulturen och de risker som finns med en ökning av klotter, med tillhörande saneringskostnader. De skriver att Sammanfattningsvis indikerar resultaten från denna rapport att lagliga graffitiväggar kan bidra till en ökning av klotter i närområdet, något som på sikt riskerar att medföra såväl ökade saneringskostnader som otrygghet och ytterst också ökad brottslighet. Därför måste två frågor ställas vid övervägandet av att införa lagliga graffitiväggar. För det första, hur ska lagliga väggar genomföras i praktiken för att ovanstående problem inte ska uppstå? För det andra, har kommunerna överhuvudtaget förmågan att få de lagliga graffitiväggarna att fungera? Den forskning som finns är bristfällig och går i nuläget inte att luta sig emot. Debatten som pågår baseras i stor utsträckning på egna upplevelser, tyckanden och politiska ideologier snarare än på empirisk och evidensbaserad forskning. Den erfarenhet som finns består av två läger, dels de som säger att lagliga graffitiväggar ökar skadegörelse i närheten av de platser där man tillåtit graffiti (laglig vägg), medan den andra menar att denna typ av åtgärd minskar både skadegörelse och saneringskostnaderna. Det finns inte något i nuvarande policy som hanterar frågan om så kallade lagliga graffitiväggar eller något ställningstagande kopplat till detta.

8 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (7) Förvaltningens synpunkter Att måla graffiti i betongtunnlar bedöms inte vara det bästa sättet att välja för att hantera de problem som finns i kommunen. Konsekvenserna av skadegörelse bland annat i form av klotter som sker utan tillåtelse från fastighets-/markägaren medför idag stora saneringskostnader samt bidrar även till låg trivsel och högre otrygghet för boende. Som remissinstanserna påtalat är det av intresse att följa effekterna av det arbetet som finns i Nytorps mosse som nu ska rustas upp. Det är ett gott exempel på hur betongtunnlar kan hanteras på ett bra sätt med hög delaktighet från boende vilket förväntas få trygghetsskapande och brottsförebyggande effekter. Där involveras unga boende kring upprustning och ljussättning och det sker i nära samarbete med kommunen. Vidare ska den satsning som utvecklas i östra Huddinge för att minska skadegörelse och klotter följas av förvaltningen och brottsförebyggande rådet och se vilka effekter detta kommer ha. Förvaltningen anser även att det skulle kunna vara mer framgångsrikt att göra som Täby kommun har gjort genom att ta ett helhetsgrepp kring klotter samt ta fram en tunnelstrategi inom ramen för arbetet. De femtio gång- och cykeltunnlar som finns i Täby har kartlagts med målet att bygga bort upplevelsen av otrygghet. Genom den framtagna strategin har en prioritering gjorts av vilken ordning tunnlarna ska göras om och upprustas, en särskild budget har avsatts årligen och fysiska åtgårder genomförs nu under en flerårsperiod. Syftet med tunnelstrategin är att dela in Täbys gång- och cykeltunnlarna i olika prioritetsklasser baserat på dess läge, användning och den innehåller riktlinjer och åtgärdsförslag för att öka trygghetsupplevelsen i tunnlarna. Strategin innehåller en översiktskarta över alla tunnlar där de olika tunnlarna delats in i prioritet 1, 2, 3 och 4. Inom ramen för arbetet har dessutom en omfattande medborgardialog med olika fokusgrupper genomförts. Vad gäller graffiti kopplat till rätten om det offentliga rummet är detta delvis en fråga i termer av demokrati och yttrandefrihet och ska inte ses som en brottsförebyggande insats. Som kultur- och fritidsnämnden skriver finns idag inget fastställt arbetssätt över hur samverkan sker mellan förvaltningar och fastighetsägare vad gäller framtagandet av offentlig konst i kommunen. Inte heller finns något ställningstagande kring lagliga väggar eller graffiti som en del av kommunens offentliga konst. Förvaltningen tillstyrker nämndens förslag att ta fram en tydlig process över Huddinge kommuns arbete med offentlig konst och hitta formerna för hur medborgardialogen kring estetiska

9 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (7) uttryck kan utvecklas. Det arbetet kan med fördel ledas av kultur- och fritidsnämnden. Förvaltningen vill även kommentera de två positiva exempel som kultur- och fritidsnämnden tar upp i sitt remissvar. Problemet med dessa två är att klotter är som vanligast förekommande i den östra kommundelen och upplevs bland de boende vara ett stort problem. I Stuvsta har man haft problem med klotter i närheten av den vägg som finns längs pendeltåget och har således inte lett till minskat klotter i området. Så huruvida de exempel som nämns har positiva effekter och för vilka går således att diskutera. Det beror på vilket perspektiv och vilka effekter som kommunen vill nå i frågan. Förvaltningens inställning är att lagliga graffitiväggar eller graffiti i kommunens tunnlar inte är ett alternativ för kommunen i nuläget. Detta grundar sig dels på osäkerheten om det fungerar som brottsförebyggande insats och reducerar klotter och ökar tryggheten, dels på att de förutsättningar (mer vuxennärvaro, städning med mera) som behöver finnas för att detta inte ska få negativa effekter i närsamhället inte kan möjliggöras i nuläget. Nuvarande klotterpolicy behöver däremot ses över, breddas och utvecklas för att det strategiska och praktiska arbetet ska fungera bättre än i dag. En bred samverkan i detta behöver ske. Det finns inget i nuvarande policy som hanterar frågan om så kallade lagliga graffitiväggar eller något ställningstagande kopplat till detta. Riktlinjer behöver således arbetas fram och framöver sättas i en bred kontext likande det arbete som sker i exempelvis Täby. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Linda Lindblom Utvecklingsledare Bilagor 1. Medborgarförslag av Anders Fredholm 2. Remissvar från kultur- och fritidsnämnden

10 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (7) 3. Remissvar från natur- och byggnadsnämnden 4. Remissvar från Huddinge brottsförebyggande råd Beslutet delges Anders Fredholm Remissinstanserna

11 ~ HUDDINGE KOMMUN KOM MU NSTYRELSENS FÖRVALTNING MEDBORGARFÖRSLAG till kommunfullmäktige H u r }l, 1 :1( l l1' 1 Sl\flfl!SO~ Lämnas personligen till: Information Huddinge Diarienr k n Förslaget Skriv ditt medborgarförslag här G-vo.+frl- r kod l ( Motivering Här kan du lämna en mer utförlig beskrivning av ditt medborgarförslag. Motivera gärna varför och hur du anser att förslaget ska genomföras. POSTADRESS Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Information Huddinge Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 E-POST huddinge@huddinge.se TELEFON OCH TELE F A X

12 Medborgarförslag Graffitikonst i betongtunnlar Mitt förslag är att anlita lokala graffitimålare för att måla seriösa graffitimålningar i betongtunnia r. Fördelen för kommunen blir att slippa sanera tunnlar från klotter och minskad annan typ av förstörelse t.ex. målningar på berg, stenar och bänkar m.m. Vad som är seriösa målningar är ju en smaksak. Men här är ett exempel från gångtunneln under järnvägen mellan Östra Skogås och sjötorpsskolan hur det såg ut innan saneringen i våras. Jag tycker det här ser betydligt trevligare ut än grå betong. Exempel på andra graffitibilder För att se exempel på olika graffitibilder så googla på graffiti+kommuner och öppna länken Bilde r på graftiti+kommuner. Vänliga hälsningar ~ A~11=.. ~~---

13 KUL TUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SIDA 23 (27) HUDDINGE KOMMUN Sammanträdesdatum Pl!l'agraf Kultur- och fritidsnämnden 7 april a Diarienummer KFN-2015/ Remissvar: Graffitikonst i betongtunnlar- medborgarförslag Kultur- och fritidsnämndens beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens svar enligt tjänsteutlåtande daterat den 21 mars 2015 och skickar det till kommunstyrelsen som sitt eget. Beskrivning av ärendet Anders Fredholm föreslår att lokala graffitimålare anlitas för att bemåla betongtunnlar i kommunen då det, enligt honom ser betydligt trevligare ut än grå betong. Förslagsställaren menar att det kan minska behovet av sanering i tunnlar och även behovet av sanering på andra platser såsom berg, stenar och bänkar med mera. I förslaget bifogas bilder på tidigare graffiti i tunnel mellan östra Skogås och Sjötorpsskolan. Förvaltningens synpunkter Under historien har synen på offentlig konst förändrats. I 1900-talets början såg vi på den som dekoration och utsmyckning. I dag talar vi oftare om rätten till det offentliga rummet i termer av demokrati och yttrandefrihet. Konst skapas i sammanhanget av sin tid och bär med sig en berättelse om vår historia, för alla att ta del av. Då samhället förändras utvecklas också samtidskonsten och diskussionen om den allmänna konstens former och uttryck vidgas. Enligt Statens konstråd omfattar offentlig konst alla former av samtidskonst som visas i allmänna rum eller berör frågor om det gemensamma. Det behöver alltså inte endast handla om platsspecifika objekt, utan kan likväl bestå av temporära konstinstallationer och ta andra former än de traditionella. Graffiti är diskutabelt då det som ett icke sanktionerat estetiskt uttryck tar platser i besittning utanför offentlighetens ramar. Dock är det just i offentligheten som graffitins betydelse som konstnärligt uttryck har sitt ursprung. Det är där mötet sker. Potentialen ligger i att graffiti kan kanalisera ett intresse för bild och form, ge barn och unga vilja och förmåga att skapa utifrån egna premisser. I Huddinge finns flera exempel på hur graffitin som konstform har medverkat till en positiv utveckling. Senaste året har exempelvis konstföreningen Woodhill arrangerat sommarlägret "Skaparglädje" för unga i den östra kommundelen och Stockholms länsmuseums utställning "Graffiti spaces" i Dieselverkstan tar upp Hall of farne i Stuvsta som ett exempel på en viktig plats som från 1980-talet och framåt varit stilbildande för Stockholms graffiti. Signaturer: Justerare Utdragsbestyrkande: datum och signatur

14 KUL TUR- OCH FRITIDSNAMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL StDA 24 (27) HUDDINGE KOMMUN Sammanträdesdatum Paragraf Kultur- och fritidsn~mnden 7 april b Diarienummer KFN-2015/ Frågan huruvida lagliga väggar är eller inte är omtvistad och under hösten beviljade Brå ekonomiskt stöd för utvärderingen: Laglig graffiti - leder det till mer eller mindre skadegörelse och klotter? Utvärderingen, som gäller fyra lagliga väggars effekt på det olagliga klottrandet i Västerås, Norrköping, Botkyrka och Sigtuna kommun, beräknas bli klar under hösten Parallellt med detta medborgarförslag har miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen startat ett projekt där ungdomar från Skogås-Trångsunds fotbollsförening bidrar med ideer för hur gångtunnlarna mellan Nyt01-ps mosse och Skogås centrum kan göras tryggare, Uusare och roligare att passera. I början av juni beräknas de nydesignade tunnlarna invigas. I dagsläget finns inget klarlagt arbetssätt över hur samverkan sker mellan förvaltningar och fastighetsägare vad gäller framtagandet av offentlig konst i kommunen. Förvaltningen föreslår därför att medborgarförslaget ska lämnas utan direkt åtgärd, men ligga till grund för att ta fram en tydlig process över Huddinge kommuns arbete med offentlig konst och hitta formerna för en medborgardialog kring estetiska uttryck. Ytterst handlar mötet med konsten om att beröra och få oss att tänka vidare, men det ger likväl en möjlighet att fundera på och samtala om vem som har rätt till våra gemensamma ytor. Därför anser förvaltningen att diskussionen om att etablera konst i gemensamma utrymmen oftare bör ske i samråd med medborgarna och vi uppmuntrar förslag som detta att bli en del av samtalet om den offentliga konstens roll i Huddinge. Överläggning I ärendet yttrar sig Vibeke Bildt (FP) samt Jonatan Spejare (V). Beslutet delges Kommunstyrelsen Signaturer Justerare Utdragsbestyrkande: datum och signatur

15 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN DATUM DIARIENR SIDA KFN-2015/ (3) HANDLÄGGARE Sandahl, Tove tove.sandahl@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden Remissvar: Graffitikonst i betongtunnlar - medborgarförslag Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens svar enligt tjänsteutlåtande daterat den 21 mars 2015 och skickar det till kommunstyrelsen som sitt eget. Beskrivning av ärendet Anders Fredholm föreslår att lokala graffitimålare anlitas för att bemåla betongtunnlar i kommunen då det, enligt honom ser betydligt trevligare ut än grå betong. Förslagsställaren menar att det kan minska behovet av sanering i tunnlar och även behovet av sanering på andra platser såsom berg, stenar och bänkar med mera. I förslaget bifogas bilder på tidigare graffiti i tunnel mellan östra Skogås och Sjötorpsskolan. Förvaltningens synpunkter Under historien har synen på offentlig konst förändrats. I 1900-talets början såg vi på den som dekoration och utsmyckning. I dag talar vi oftare om rätten till det offentliga rummet i termer av demokrati och yttrandefrihet. Konst skapas i sammanhanget av sin tid och bär med sig en berättelse om vår historia, för alla att ta del av. Då samhället förändras utvecklas också samtidskonsten och diskussionen om den allmänna konstens former och uttryck vidgas. Enligt Statens konstråd omfattar offentlig konst alla former av samtidskonst som visas i allmänna rum eller berör frågor om det gemensamma. Det behöver alltså inte endast handla om platsspecifika objekt, utan kan likväl bestå av temporära konstinstallationer och ta andra former än de traditionella. Graffiti är diskutabelt då det som ett icke sanktionerat estetiskt uttryck tar platser i besittning utanför offentlighetens ramar. Dock är det just i offentligheten som graffitins betydelse som konstnärligt uttryck har sitt ursprung. Det är där mötet sker. Potentialen ligger i att graffiti kan kanalisera ett intresse för bild och form, ge barn och unga vilja och förmåga att skapa utifrån egna premisser. POSTADRESS Kultur- och fritidsnämnden Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

16 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN DATUM DIARIENR SIDA KFN-2015/ (3) I Huddinge finns flera exempel på hur graffitin som konstform har medverkat till en positiv utveckling. Senaste året har exempelvis konstföreningen Woodhill arrangerat sommarlägret Skaparglädje för unga i den östra kommundelen och Stockholms länsmuseums utställning Graffiti spaces i Dieselverkstan tar upp Hall of fame i Stuvsta som ett exempel på en viktig plats som från 1980-talet och framåt varit stilbildande för Stockholms graffiti. Frågan huruvida lagliga väggar är brottsförebyggande eller inte är omtvistad och under hösten 2014 beviljade Brå ekonomiskt stöd för utvärderingen: Laglig graffiti leder det till mer eller mindre skadegörelse och klotter? Utvärderingen, som gäller fyra lagliga väggars effekt på det olagliga klottrandet i Västerås, Norrköping, Botkyrka och Sigtuna kommun, beräknas bli klar under hösten Parallellt med detta medborgarförslag har miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen startat ett projekt där ungdomar från Skogås- Trångsunds fotbollsförening bidrar med idéer för hur gångtunnlarna mellan Nytorps mosse och Skogås centrum kan göras tryggare, ljusare och roligare att passera. I början av juni beräknas de nydesignade tunnlarna invigas. I dagsläget finns inget klarlagt arbetssätt över hur samverkan sker mellan förvaltningar och fastighetsägare vad gäller framtagandet av offentlig konst i kommunen. Förvaltningen föreslår därför att medborgarförslaget ska lämnas utan direkt åtgärd, men ligga till grund för att ta fram en tydlig process över Huddinge kommuns arbete med offentlig konst och hitta formerna för en medborgardialog kring estetiska uttryck. Ytterst handlar mötet med konsten om att beröra och få oss att tänka vidare, men det ger likväl en möjlighet att fundera på och samtala om vem som har rätt till våra gemensamma ytor. Därför anser förvaltningen att diskussionen om att etablera konst i gemensamma utrymmen oftare bör ske i samråd med medborgarna och vi uppmuntrar förslag som detta att bli en del av samtalet om den offentliga konstens roll i Huddinge. Marina Högland Kultur- och fritidsdirektör Tove Sandahl Kulturstrateg

17 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN DATUM DIARIENR SIDA KFN-2015/ (3) Bilagor Remisshandlingar Beslutet delges Kommunstyrelsen

18 6 Natur- och byggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragraf Sid Natur- och byggnadsnämnden 20 april Diarienummer NBN-2015/ Remiss: Graffitikonst i betongtunnlar - medborgarförslag Natur- och byggnadsnämndens beslut Nämnden antar Natur- och byggnadsförvaltningen tjänsteutlåtande som sitt svar på remissen Tjänsteutlåtande Arbetsutskottets förslag till beslut Ärendet överlämnas till nämnden utan eget ställningstagande. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har översänt en remiss på ett medborgarförslag om graffitikonst i betongtunnlar. Natur- och byggnadsnämnden har fått förslaget för yttrande senast den 30 april. Anders Fredholm har lämnat in ett medborgarförlag som innebär att kommunen ska anlita lokala graffitimålare för att måla seriösa graffitimålningar i betongtunnlarna. Detta skulle medföra att kommunen slipper sanering i tunnlarna från klotter och minska annan typ av förstörelse som målningar på berg, stenar, bänkar m.m. Medborgaförslaget tar upp exempel från Skogås och anser att det ser mycket trevligare ut än grå betong. Beslutet delges Kultur- och fritidsförvaltningen Signaturer: Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande: datum och signatur

19 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN DATUM DIARIENR SIDA NBN-2015/ (2) HANDLÄGGARE AnnChristin Winnermyhr annchristin.winnermyhr@huddinge.se Natur- och byggnadsnämnden Remiss: Graffitikonst i betongtunnlar - Medborgarförslag KS-2014/ Förslag till beslut Nämnden antar Natur- och byggnadsförvaltningen tjänsteutlåtande som sitt svar på remissen Tjänsteutlåtande Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsens förvaltning har översänt en remiss på ett medborgarförslag om graffitikonst i betongtunnlar. Natur- och byggnadsnämnden har fått förslaget för yttrande senast den 30 april. Anders Fredholm har lämnat in ett medborgarförlag som innebär att kommunen ska anlita lokala graffitimålare för att måla seriösa graffitimålningar i betongtunnlarna. Detta skulle medföra att kommunen slipper sanering i tunnlarna från klotter och minska annan typ av förstörelse som målningar på berg, stenar, bänkar m.m. Medborgaförslaget tar upp exempel från Skogås och anser att det ser mycket trevligare ut än grå betong. Förvaltningens synpunkter Kommunens nuvarande klotterpolicy anger att klotter på kommunala byggnader, egendom och på kommunal naturmark, ska tvättas bort inom 48 timmar, om vädret så medger på vardagar efter det att felanmälan inkommit. Rasistiskt och annat kränkande klotter ska under vardagar åtgärdas inom 24 timmar från felanmälan eller upptäckt. Otillåten affischering hanteras på motsvarande sätt som klotter. Det finns således inget i nuvarande policy som hanterar frågan om så kallade lagliga graffitiväggar eller något ställningstagande kopplat till detta. Natur- och byggnadsförvaltningen föreslår att det projekt som Gatu- och trafikavdelningen genomför under 2015 med utsmyckning i en av gångtunnlarna i Skogås tillsammans med idrottsföreningens ungdomar kan POSTADRESS Natur- och byggnadsförvaltningen Staben Huddinge Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB NBF@huddinge.se

20 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ NBN-2015/ (2) ses som ett försök till utsmyckning av gångtunnlar och vara ett referensobjekt för att kunna få svar på frågan om klotter görs på redan utsmyckade/graffitimålade ytor. Anders Lindelöf Teknisk direktör AnnChristin Winnermyhr Utredare Bilagor Remiss: Graffitikonst i betongtunnlar - Medborgarförslag Beslutet delges Kultur- och fritidsförvaltningen

21 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Huddinge brottsförebyggande råd 26 februari Paragraf Diarienummer KS-2015/ Huddinge brottsförebyggande råds remissvar avseende medborgarförslag - Graffitikonst i betongtunnlar Huddinge brottsförebyggande råds beslut Huddinge brottsförebyggande råd beslutar att anta förvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 9 februari 2015 som sitt remissvar på medborgarförslag Grafittikonst i betongtunnlar och överlämna det till kommunstyrelsen. Sammanfattning Anders Fredholm har lämnat in ett medborgarförlag som innebär att kommunen ska anlita lokala graffitimålare för att måla seriösa graffitimålningar i betongtunnlarna. Detta skulle medföra att kommunen slipper sanera tunnlarna från klotter och det skulle minska annan typ av förstörelse som målningar på berg, stenar, bänkar m.m. Medborgarförslaget tar upp exempel från Skogås och anser att det ser mycket trevligare ut än grå betong. Att måla graffiti i betongtunnlar bedöms inte vara det bästa sättet att välja för att hantera problemen. Den tunnel som finns i Nytorps mosse som nu ska rustas upp är ett gott exempel på hur betongtunnlar kan hanteras på ett bra sätt med hög delaktighet från boende vilket förväntas få trygghetsskapande och brottsföreggande effekter. Där involveras unga boende kring upprustning och ljussättning och det sker i nära samarbete med kommunen. Vidare ska den satsning som utvecklas i östra Huddinge för att minska skadegörelse och klotter följas av förvaltningen och rådet och se vilka effekter detta kommer ha. Vad gäller lagliga graffitiväggar bör dessa ses som en tänkbar åtgärd för att främja graffitikulturen, och inte som brottsförebyggande insats. Konsekvenserna av skadegörelse bland annat i form av klotter som sker utan tillåtelse från fastighets/markägaren medför idag stora saneringskostnader samt bidrar även till låg trivsel och högre otrygghet för boende. Förvaltningens inställning är att lagliga graffitiväggar inte är ett alternativ för kommunen i nuläget. Detta grundar sig dels på osäkerheten om det fungerar som brottsförebyggande insats, dels på att de förutsättningar som behöver finnas för att detta inte ska få negativa effekter i närsamhället inte kan möjliggöras (mer vuxennärvaro, städning med mera). Beslutet delges Kommunstyrelsen

22 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG

23 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) HANDLÄGGARE Lindblom, Linda Linda.Lindblom@huddinge.se Kommunstyrelsen Huddinges brottsförebyggande rådsremissvar avseende medborgarförslag - Graffitikonst i betongtunnlar Förslag till beslut Huddinge brottsförebyggande råds beslut - Huddinges brottsförebyggande råd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 9 februari 2015 och antar remissvaret som sitt eget. Sammanfattning Anders Fredholm har lämnat in ett medborgarförlag som innebär att kommunen ska anlita lokala graffitimålare för att måla seriösa graffitimålningar i betongtunnlarna. Detta skulle medföra att kommunen slipper sanera tunnlarna från klotter och det skulle minska annan typ av förstörelse som målningar på berg, stenar, bänkar m.m. Medborgarförslaget tar upp exempel från Skogås och anser att det ser mycket trevligare ut än grå betong. Att måla graffiti i betongtunnlar bedöms inte vara det bästa sättet att välja för att hantera problemen. Den tunnel som finns i Nytorps mosse som nu ska rustas upp är ett gott exempel på hur betongtunnlar kan hanteras på ett bra sätt med hög delaktighet från boende vilket förväntas få trygghetsskapande och brottsföreggande effekter. Där involveras unga boende kring upprustning och ljussättning och det sker i nära samarbete med kommunen. Vidare ska den satsning som utvecklas i östra Huddinge för att minska skadegörelse och klotter följas av förvaltningen och rådet och se vilka effekter detta kommer ha. Vad gäller lagliga graffitiväggar bör dessa ses som en tänkbar åtgärd för att främja graffitikulturen, och inte som brottsförebyggande insats. Konsekvenserna av skadegörelse bland annat i form av klotter som sker utan tillåtelse från fastighets/markägaren medför idag stora saneringskostnader samt bidrar även till låg trivsel och högre otrygghet för boende. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

24 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) Förvaltningens inställning är att lagliga graffitiväggar inte är ett alternativ för kommunen i nuläget. Detta grundar sig dels på osäkerheten om det fungerar som brottsförebyggande insats, dels på att de förutsättningar som behöver finnas för att detta inte ska få negativa effekter i närsamhället inte kan möjliggöras (mer vuxennärvaro, städning med mera). Beskrivning av ärendet Anders Fredholm har lämnat in ett medborgarförlag som innebär att kommunen ska anlita lokala graffitimålare för att måla seriösa graffitimålningar i betongtunnlarna. Detta skulle medföra att kommunen slipper sanering i tunnlarna från klotter och minska annan typ av förstörelse som målningar på berg, stenar, bänkar m.m. Medborgaförslaget tar upp exempel från Skogås och anser att det ser mycket trevligare ut än grå betong. Fakta, forskning och praktiska erfarenheter Fakta Brottsförebyggande rådet (Brå)har tagit fram en skrift där det bland annat framgår att män i högre utsträckning begår klotterbrott samt att de är mellan 15 och 19 år. Enligt Brå polisdanmäls varje år cirka skadegörelsebrott, varav ungefär avser klotter. I Huddinge kommun utgör skadegörelse, som inte är klotterrelaterad, 65 procent av all polisanmäld skadegörelse. Skadegörelse som är relaterad till klotter utgör 35 procent varav hela 23 procent har gjorts mot kollektivtrafiken. Totalt anmäldes 1699 anmälda brott under 2013 och 1168 under Vid en närmare analys av skadegörelsebrotten mot kollektivtrafiken av de 665 anmälda brotten under perioden visade det sig att 152 brott rum vid stationen i Skogås, 108 brott vid stationen i Trångsund, 86 brott vid stationen i Stuvsta, 85 brott vid tunnelbanestationen i Masmo, 77 brott vid stationen i Flemingsberg, 75 vid stationen i Huddinge, och 74 anmälda brott vid tunnelbanestationen i Vårby Gård. Stationerna i Skogås och Trångsund står för 39 procent av de anmälda skadegörelsebrotten mot kollektivtrafiken. Under januari har grannstödsbilen dokumenterat allt klotter för kommunens räkning i området och över 100 objekt har identifierats som det har klottrats på. I detta område finns även en plats i skogen där personer gjort i ordning en egen plats att måla graffiti och klotter på.

25 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) Anmälda skadegörelsebrott i Huddinge kommun, Källa: Polismyndigheten. Brottstyp (Skadegörelse) Antal Skadegörelse, annan skadegörelse (ej klotter) 775 Skadegörelse, på motorfordon 694 Skadegörelse, klotter mot kollektivtrafiken 665 Skadegörelse, övrigt klotter 358 Skadegörelse, mot stat, kommun, landsting(ej klotter) 199 Skadegörelse, genom brand (även på motorfordon) 174 Skadegörelse, datasabotage 1 Tagande av olovlig väg 1 Totalt 2867 Forskning Den forskning som finns är bristfällig, och går i nuläget inte att luta sig emot. Det är därför omöjligt att basera förvaltningens ställningstagande på detta då det saknas forskning och kunskap om vad som fungerar och vad som inte fungerar när det gäller det brottsförebyggande arbetet mot klotter. Debatten som pågår baseras i stor utsträckning egna upplevelser, tyckanden och politiska ideologier snarare än på empirisk och evidensbaserad forskning. Den erfarenhet som finns består av två läger, dels de som säger att lagliga graffitiväggar ökar skadegörelse i närheten av de platser där man tillåtit graffiti (laglig vägg), medan den andra menar att denna typ av åtgärd minskar både skadegörelse och saneringskostnaderna. Praktiska erfarenheter i Sverige I Sverige finns många olika erfarenheter av hur graffiti och klotter i den offentliga miljön ska hanteras. Men även här delas erfarenheterna itu utifrån två olika perspektiv. Stockholm, Täby och Örebro har tagit fram handlingsplaner med riktlinjer om så kallad nolltolerans och snabb sanering av klotter. Målet med dessa har varit att med stöd av snabba åtgärder förebygga spridning av klotter och även annan skadegörelse. Botkyrka, Norrköping och Timrå har försökt minska skadegörelsen i form av klotter genom att ha lagliga graffitiväggar där man kunnat komma och måla graffiti. I Göteborg anlägger projektet Ung Kultur 116 ett nytt och intressant förhållningssätt till frågan. Projektet fick hederspris av Brå vid den svenska

26 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) uttagningen till den brottsförebyggande tävlingen ECPA (European Crime Prevention Award) år I jurymotiveringen beskrevs projektet som en intressant och brett angreppssätt som "...berett en väg för ett bredare spektrum av åtgärder mot klotter, där repressiva insatser, proaktiva insatser och nya metoder ingår." I det arbete som Ung Kultur 116 genomför är dialogen mellan de berörda aktörerna själva metoden. I rapporten tas det upp hur Göteborg lär sig samverka om svårlösta frågor, där processen beskrivs noga och hur de skilda aktörerna har tagit sig an problem som uppstått på vägen. Aktuellt kunskapsläge Vad gäller upplevelse av trygghet finns en del forskning kring området. En nedklottrad miljö uppfattas ofta som otrygg och kan leda till att invånarna tycker att området är på väg att försämras. Forskning visar även att om många undviker att passera och vistas på dessa platser kan det medföra att dessa områden riskerar förstöras ytterligare eftersom de uppfattas som övergivna. I ett område där invånarna upplever att få bryr sig minskar den sociala kontrollen och otryggheten ökar 1. Graffitifrämjandet Graffitifrämjandet skriver på sin hemsida att kunskapen om graffiti är i många fall bristfällig. De uppger bland annat med hänvisning till Brottsförebyggande rådet, att det snarare ser ut som att öppna väggar leder till minskad skadegörelse, delar uppfattningen att det saknas forskning i ämnet, samt att flera städer som infört öppna väggar har skadegörelsen gått ned. De skriver även att en öppen vägg inte är en brottspreventiv åtgärd för att minska skadegörelse, utan en kultursatsning. Solveig Hollari på Brottsförebyggande rådet har på enligt Graffitifrämjandets hemsida angett att det inte finns vetenskaplig forskning som visar att tillgång till lagliga väggar leder till ett ökat klottrande eller att lagliga väggar leder till ett minskat klottrande. Hon uppger däremot att det finns erfarenheter där de som har organiserat öppna väggar, och ofta som en del av flera klotterförebyggande åtgärder, upplever och själva anser att klottret har minskat i omfattning. Stiftelsen Tryggare Sverige Den kunskapsöversikt som stiftelsen Tryggare Sverige gav ut januari 2015 Lagliga graffitiväggar och skadegörelse i form av klotter försöker man belysa vilka effekter införandet av lagliga graffitiväggar har när det gäller skadegörelse i form av klotter. Denna rapport tar upp vilka kommuner som genomfört brottsförebyggande insatser samt hur de olika insatserna utformats. Syftet med stiftelsens rapport har dels varit att undersöka vilka metoder som används i det brottsförebyggande åtgärder mot klotter, dels vilka erfarenheter 1 Broken Window-teorin (Wilson & Kelling, 1982).

27 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) som kan dras av införandet av lagliga graffitiväggar. De uppger att det saknas starkt stöd för påståendet att lagliga graffitiväggar minskar skadegörelse i form av klotter. De uppger även att många kommuner för närvarande har diskussioner om att införa lagliga graffitiväggar, inte sällan med just motiveringen att det är en åtgärd som minskar klotter. Stiftelsen drar slutsatsen att lagliga graffitiväggar i första hand ska ses som en åtgärd för att främja graffitikulturen, och inte som brottsförebyggande åtgärd. I detta ligger att kommunen måste göra en avvägning mellan en satsning på graffitikulturen och de risker som finns med en ökning av klotter, med tillhörande saneringskostnader. De skriver att Sammanfattningsvis indikerar resultaten från denna rapport att lagliga graffitiväggar kan bidra till en ökning av klotter i närområdet, något som på sikt riskerar att medföra såväl ökade saneringskostnader som otrygghet och ytterst också ökad brottslighet. Därför måste två frågor ställas vid övervägandet av att införa lagliga graffitiväggar. För det första, hur ska lagliga väggar genomföras i praktiken för att ovanstående problem inte ska uppstå? För det andra, har kommunerna överhuvudtaget förmågan att få de lagliga graffitiväggarna att fungera? Brottsförebyggande rådet Den senaste utredningen som gjorts presenterades i december 2003 och visar att det främst var kommunerna som arbetar klotterförebyggande men att även polis och andra aktörer, exempelvis fastighetsföretag, hyresvärdar, kollektivtrafik samt el- och vattenföretag ingår i arbetet. Det klotterförebyggande arbetet kostar stora summor årligen, men hur stor den totala kostnaden uppgått till har inte gått att redovisa eftersom det klotterförebyggande arbetet ofta inte redovisas separat. Utredningen visade också att majoriteten av landets kommuner inte har någon övergripande handlingsplan för hur man ska komma tillrätta med klotterproblemet. Rapporten visade även på att det är vanligt att åtgärderna varken dokumenteras eller följs upp. Mer djupgående utvärderingar av det klotterförebyggande arbetet, där också effekterna har mätts, saknas i princip helt. Bland de klotterförebyggande åtgärder som har bedömts vara framgångsrika av utförarna själva, går det dock att hitta några gemensamma nämnare. Åtgärderna har ofta varit en del av en genomtänkt handlingsplan som flera olika aktörer har samarbetat med. Det klotterförebyggande arbetet har bestått av en kombination av flera sorters åtgärder, både sociala insatser som syftar till att ändra klottrarens beteende samt situationella åtgärder som syftar till att försvåra själva klottrandet.

28 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) Brå uppger i skriften att de klotterförebyggande åtgärder som genomförs kan leda till skilda resultat för olika grupper av klottrare. I vissa fall kan åtgärderna också leda till ökat klottrande och att det är viktigt att de klotterförebyggande åtgärder som sätts in är noga genomtänkta och dessutom löpande dokumenteras och följs upp. Klotter är ett komplext och mångfacetterat problem. Därför måste samhällets reaktioner och åtgärder också präglas av flexibilitet och en förmåga att tänka parallellt. På Brås hemsida anges att det inte finns någon "typisk klottrare", förutom det faktum att klottraren oftast är en pojke eller ung man. Att i förebyggande arbete förhålla sig till klottrare som en enhetlig grupp kan därför innebära ett olyckligt förenklande av en komplicerad verklighet. Bland de som klottrar finns bland annat 10-åringar som okynnnesklottrar, åringar som spänningsklottrar och konstnärligt intresserade ungdomar. Men i gruppen klottrare ingår också äldre tonåringar och vuxna som förutom vanemässigt klottrande även kan begå andra, grövre brott. Den största skillnaden mellan det kriminella uttrycket klotter och det lagliga uttrycket graffiti är om målningen eller tecknet är målat eller ritat på ett lagligt eller ett olagligt ställe. Brå anger att möjligheten till lagligt målande har länge varit en omdiskuterad åtgärd. Varken påståendet att "lagliga väggar och graffitiskolor alltid leder till ökat klotter" eller påståendet att "lagliga väggar och graffitiskolor alltid leder till minskat klotter" bygger på vetenskapligt utförda utvärderingar. Några sådana finns ännu inte. Däremot finns det praktiska erfarenheter av olika sorters klotterförebyggande åtgärder, också sådana där möjligheter till lagligt målande har använts i förebyggande syfte tillsammans med andra åtgärder. För att förebygga klotter krävs ofta samarbete mellan olika aktörer som kan ha helt skilda uppfattningar om problemet, - både förekomsten och hur man bäst förebygger den. Därför är det extra viktigt att arbeta genomtänkt och metodiskt när man vill förebygga klotter (och annan skadegörelse). Ett bra och systematiskt arbetssätt är att de lokala aktörerna tillsammans går igenom och diskuterar problembilden och, utifrån denna, väljer vilka åtgärder som ska användas. Därefter beslutas hur de ska genomföras, vilka aktörer som ska göra vad och slutligen hur resultatet ska mätas. Samverkan om svårlösta frågor Nuvarande klotterpolicy i Huddinge Kommunens nuvarande klotterpolicy anger att klotter på kommunala byggnader, egendom och på kommunal naturmark, ska tvättas bort inom 48 timmar, om vädret så medger på vardagar efter det att felanmälan inkommit. Rasistiskt och annat kränkande klotter ska under vardagar åtgärdas inom 24 timmar från felanmälan eller upptäckt. Otillåten affischering hanteras på motsvarande sätt som klotter.

29 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) Det finns således inget i nuvarande policy som hanterar frågan om så kallade lagliga graffitiväggar eller något ställningstagande kopplat till detta. Förvaltningens synpunkter Förvaltningens inställning är att medborgarförslaget utifrån ett brottsförebyggande perspektiv inte är ett alternativ för kommunen i nuläget. Att måla graffiti i betongtunnlar bedöms inte vara det bästa sättet att välja för att hantera problemen. Den tunnel som finns i Nytorps mosse som nu ska rustas upp är ett gott exempel på hur betongtunnlar kan hanteras på ett bra sätt med hög delaktighet från boende vilket förväntas få trygghetsskapande och brottsföreggande effekter. Där involveras unga boende kring upprustning och ljussättning och det sker i nära samarbete med kommunen. Vidare ska den satsning som utvecklas i östra Huddinge för att minska skadegörelse och klotter följas av förvaltningen och rådet och se vilka effekter detta kommer ha. Vad gäller lagliga graffitiväggar bör dessa ses som en tänkbar åtgärd för att främja graffitikulturen, och inte som brottsförebyggande insats. Konsekvenserna av skadegörelse bland annat i form av klotter som sker utan tillåtelse från fastighets/markägaren medför idag stora saneringskostnader samt bidrar även till låg trivsel och högre otrygghet för boende. Förvaltningens inställning är att lagliga graffitiväggar inte är ett alternativ för kommunen i nuläget. Detta grundar sig dels på osäkerheten om det fungerar som brottsförebyggande insats, dels på att de förutsättningar som behöver finnas för att detta inte ska få negativa effekter i närsamhället inte kan möjliggöras (mer vuxennärvaro, städning med mera). Sven Tillman Säkerhetschef Linda Lindblom Utvecklingsledare Bilagor Medborgarförslag av Anders Fredholm Beslutet delges Anders Fredholm Kommunstyrelsen

30 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (3) HANDLÄGGARE Anders Said Anders.Said@huddinge.se Kommunstyrelsen Skridskobana à la Kungsan svar på medborgarförslag väckt av Eva Ericson Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 28 april, avslås medborgarförslaget. Sammanfattning Eva Ericsson inkom den 3 december 2014 med ett medborgarförslag om att anlägga en skridskobana i Skogås, som ett billigt nöje för familjer och personer i alla åldrar. I anslutning till skidskobanan ska det enligt förslagsställaren gå att hyra skridskor och hjälm, och det ska finnas musik och korvförsäljning. Medborgarförslaget har skickats på remiss till kultur- och fritidsnämnden samt natur- och byggnadsnämnden. Kultur- och fritidsnämnden anser att det skulle kräva stora resurser att anlägga och driva en skridskobana, resurser som kan generera större folkhälsovinster om det investeras i andra anläggningar. Natur- och byggnadsnämnden anser att en utredning bör genomföras som ser över placeringen samt kostnader för drift och underhåll. Dessutom bör kontakt tas med det lokala näringslivet för att undersöka intresset av uthyrning av utrustning. Förvaltningen instämmer i kultur- och fritidsnämndens bedömning om att det skulle krävas relativt stora resurser att anlägga och driva en skridskobana såsom det beskrivs i medborgarförslaget. Detta då det förmodligen skulle krävas konstfrusen is om skridskobanan ska kunna nyttjas av invånare under en längre sammanhållen period och med uthyrningsverksamhet. Dessa resurser skulle kunna generera större nytta i andra satsningar på spontanidrott i området. Mot bakgrund av detta föreslås att medborgarförslaget avslås. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

31 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (3) Beskrivning av ärendet Eva Ericsson inkom den 3 december 2014 med ett medborgarförslag (bilaga 1) om att anlägga en skridskobana i Skogås, som ett billigt nöje för familjer och personer i alla åldrar. I anslutning till skidskobanan ska det enligt förslagsställaren gå att hyra skridskor och hjälm, och det ska finnas musik och korvförsäljning. Eva Ericsson ser tre möjliga placeringar av skridskobanan: På torget vid Mariakyrkan genom att avlägsna utomhusscenen som står där, alternativt i Vretparken eller vid nuvarande rackethallen där det tidigare funnits en skridskobana. Slutligen menar förslagsställaren att skridskobanan inte behöver vara så stor. Medborgarförslaget har skickats på remiss till kultur- och fritidsnämnden samt natur- och byggnadsnämnden. Remissvar Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden anser i sitt remissvar (bilaga 2) att det är kostsamt och kräver jämförelsevis stora resurser för att montera upp, driva, montera ner och förvara. Vidare menar nämnden att en satsning på en skridskobana som beskrivs i medborgarförslaget skulle kräva resurser som kan generera större folkhälsovinster om det investeras i andra anläggningar. Kultur- och fritidsnämnden ställer sig dock positiv till utvecklingen av ytor för spontana aktiviteter i Huddinge och delar uppfattningen att en skridskobana i Skogås kan utgöra ett nöje för många. Natur- och byggnadsnämnden Natur- och byggnadsnämnden ser positivt på förslaget som enligt dem är i linje med kommunens satsning på fysisk aktivitet och då nuvarande möjlighet till spontan skridskoåkning är begränsad i området. Nämnden anser att en utredning bör genomföras som ser över placering och kostnader för drift och underhåll. Dessutom bör man ta kontakt med det lokala näringslivet för att undersöka intresset av uthyrning av utrustning. Nämnden ser dock inte att en sådan utredning ligger inom natur- och byggnadsnämndes verksamhet. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning ser positivt på att stärka möjligheten till spontanidrott i Huddinge. Utöver att det kan stimulera till fysisk aktivitet är det viktigt för att skapa attraktiva och levande stadsmiljöer där invånare kan träffas.

32 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (3) Vad gäller tillgången till skridskoåkning utomhus för allmänheten i Skogås och närområdet finns i dagsläget ett antal möjligheter. Vid Stortorpshallen i Trångsund finns en utomhusbana och på Drevviken finns en rundisbana som är cirka 20 kilometer lång och plogas på vintern. Dessutom finns en mindre skidskobana på Magelungen. Däremot finns ingen skridskobana i Skogås med uthyrning, musik och korvförsäljning. Enligt medborgarförslaget skulle en skridskobana vara ett billigt nöje för familjer och personer i alla åldrar. Förvaltningen instämmer dock i kulturoch fritidsnämndens bedömning om att det skulle kräva relativt stora resurser att anlägga och driva en skridskobana såsom det beskrivs i medborgarförslaget. Detta då det förmodligen skulle krävas konstfrusen is (som i Kungsträdgården) om skridskobanan ska kunna nyttjas av invånare under en längre sammanhållen period och med uthyrningsverksamhet. Dessa resurser skulle kunna generera större nytta i andra satsningar på spontanidrott i området Mot bakgrund av detta föreslås att medborgarförslaget avslås. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Anders Said Utredare Bilagor Bilaga 1: Eva Ericsons medborgarförslag. Bilaga 2: Remissyttrande från kultur- och fritidsnämnden. Bilaga 3: Remissyttrande från natur- och byggnadsnämnden. Beslutet delges Förslagsställaren Remissinstanserna

33 00 HUOOINOE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FORVAL TNING MEDBORGARFÖRSLAG till kommunfullmäktige n~ U!mnas personligen till: Information Huddinge Motiverin Här kan du lamna en mer ulförlig beskrivning av ditt medborgarförs lag. Motivera garna varför och hur du anser att förslaget ska genomföras. '},!!J,! ;t-'jc, h; hd?? IQ/n}er;. 1 /f//c! c/lc/rq'f{ Avi;~ v hmhv's Sä! d er/ v,'j kr rl<l/1 i)äl CirJf/Cind~ CJ/Jr/1 /1 /!f<jj/ ~Jt ;;J} t ~c;rf-i'r} d~;--;. - _]. u:jcler /.//loj Del') 6e/?~Y-er [:._-:-J /c?! 1- (1 -:~ J/1 o?,. h ;,-;j//{)?;f/trc1/1 el e J?J~ ;) C: /ler j? t e.. 1.Ih-r. cen./r-q// l? (.,(... ~ POSTADRESS ~ Huddinge kommun I Kommunstyrelsens förvaltning ;I Information Huddinge ~ Huddinge BESOKSADRESS Kommunalvagen 28 E-POST huddinge@huddinge.se TELEFON OCH TELEFAX

34 KUL TUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SIDA 13 ( 17) HUDDINGE KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden 24 februari Paragraf Diarienummer KFN-2015/ Remissvar: Skridskobana å la Kungsan- medborgarförslag Kultur- och fritidsnämndens beslut Kultur- och fritidsnämnd en godkänner förvaltningens remissvar enligt tjänsteutlåtande daterat den 3 februari 2015 och skickar det till kommunstyrelsen som sitt eget. Beskrivning av ärendet I medborgarförslaget föreslås att en skridskobana iordningställs i Skogås. I anslutning till skridskobanan ska skridskor och hjälm hyras ut, musik ska finnas samt korvförsäljning. skridskobanan är, enligt förslagsställaren, ett billigt nöje för familjer och personer i alla åldrar och banan behöver inte vara så stor. I förslaget finns tre altemativa placeringar av banan: A v!ägs n a scenen på torget vid Mariakyrkan och anlägg isbanan där, i Vretparken eller vid nuvarande rackethallen där det tidigare har funnits en skridskobana. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ställer sig positiv till utvecklingen av ytor för spontana aktiviteter i Huddinge och delar uppfattningen att en skridskobana i Skogås kan utgöra ett nöje för många, inte minst familjer med små barn. Att anlägga en isbana är kostsamt och kräver jämförelsevis stora resurser för att montera upp, driva, montera ner och förvara. Till det kommer förslaget om att erbjuda musik och försäljning vid skridskobanan vilket kräver ytterligare resurser. Förvaltningen menar att en satsning på en skridskobana som beskrivs i medborgarförslaget kräver resurser som skulle generera större folkhälsovinster om det investeras i andra anläggningar. Överläggning I ärendet yttrar sig Vibeke Bildt (FP). Beslutet delges Kommunstyrelsen Uldragsbestyrkande: datum och signatur

35 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN DATUM DIARIENR SIDA KFN-2015/ (2) HANDLÄGGARE Wesslén, Mats Mats.Wesslen@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden Skridskobana à la Kungsan medborgarförslagremissvar Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens remissvar enligt tjänsteutlåtande daterat den 3 februari 2015 och skickar det till kommunstyrelsen som sitt eget. Beskrivning av ärendet I medborgarförslaget föreslås att en skridskobana iordningställs i Skogås. I anslutning till skridskobanan ska skridskor och hjälm hyras ut, musik ska finnas samt korvförsäljning. Skridskobanan är, enligt förslagsställaren, ett billigt nöje för familjer och personer i alla åldrar och banan behöver inte vara så stor. I förslaget finns tre alternativa placeringar av banan. Avlägsna scenen på torget vid Mariakyrkan och anlägg isbanan där, i Vretparken eller vid nuvarande rackethallen där det tidigare har funnits en skridskobana. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ställer sig positiv till utvecklingen av ytor för spontana aktiviteter i Huddinge och delar uppfattningen att en skridskobana i Skogås kan utgöra ett nöje för många, inte minst familjer med små barn. Att anlägga en isbana är kostsamt och kräver jämförelsevis stora resurser för att montera upp, driva, montera ner och förvara. Till det kommer förslaget om att erbjuda musik och försäljning vid skridskobanan vilket kräver ytterligare resurser. Förvaltningen menar att en satsning på en skridskobana som beskrivs i medborgarförslaget kräver resurser som skulle generera större folkhälsovinster om det investeras i andra anläggningar. POSTADRESS Kultur- och fritidsnämnden Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

36 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN DATUM DIARIENR SIDA KFN-2015/ (2) Marina Högland Kultur- och fritidsdirektör Wesslén, Mats Utredare Bilagor Remisshandlingar Beslutet delges Kommunstyrelsen

37 6 Natur- och byggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragraf Sid Natur- och byggnadsnämnden 20 april Diarienummer NBN-2015/ Remiss: Skridskobana á la Kungsan - medborgarförslag Natur- och byggnadsnämndens beslut Nämnden antar förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt svar på remissen. Tjänsteutlåtande Arbetsutskottets beslut Nämnden antar förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt svar på remissen. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har översänt en remiss på ett medborgarförslag om att anlägga en skridskobana à la Kungsan. Se även Bryant Park i New York. Natur- och byggnadsnämnden har fått förslaget för yttrande senast den 30 april. I medborgarförslaget föreslås att en skridskobana iordningställs i Skogås. I anslutning till skridskobanan ska skridskor och hjälm hyras ut, musik ska finnas samt korvförsäljning. Skridskobanan är, enligt förslagsställaren, ett billigt nöje för familjer och personer i alla åldrar och banan behöver inte vara så stor. I förslaget finns tre alternativa placeringar av banan. Avlägsna scenen på torget vid Mariakyrkan och anlägg isbanan där, i Vretparken eller vid nuvarande rackethallen där det tidigare har funnits en skridskobana. Beslutet delges Kultur- och fritidsförvaltningen Signaturer: Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande: datum och signatur

38 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN DATUM DIARIENR SIDA NBN-2015/ (2) HANDLÄGGARE AnnChristin Winnermyhr annchristin.winnermyhr@huddinge.se Natur- och byggnadsnämnden Remiss: Skridskobana à la Kungsan medborgarförslag väckt av Eva Ericson KS-2014/ Förslag till beslut Nämnden antar N tjänsteutlåtande som sitt svar på remissen Tjänsteutlåtande Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsens förvaltning har översänt en remiss på ett medborgarförslag om att anlägga en skridskobana à la Kungsan. Se även Bryant Park i New York. Natur- och byggnadsnämnden har fått förslaget för yttrande senast den 30 april. I medborgarförslaget föreslås att en skridskobana iordningställs i Skogås. I anslutning till skridskobanan ska skridskor och hjälm hyras ut, musik ska finnas samt korvförsäljning. Skridskobanan är, enligt förslagsställaren, ett billigt nöje för familjer och personer i alla åldrar och banan behöver inte vara så stor. I förslaget finns tre alternativa placeringar av banan. Avlägsna scenen på torget vid Mariakyrkan och anlägg isbanan där, i Vretparken eller vid nuvarande rackethallen där det tidigare har funnits en skridskobana. Förvaltningens synpunkter Natur- och byggnadsförvaltningen ser positivt på förslaget som är i linje med kommunens satsning på fysisk aktivitet och nuvarande möjlighet till spontan skridskoåkning är begränsad i området. För att förslaget ska kunna genomföras bör man tillsätta en utredning som ser över placeringarna, kostnader för drift och underhåll, samt ta kontakt med det lokala näringslivet för att undersöka intresset av uthyrning av utrustning. Förvaltningen ser dock inte att en sådan utredning ligger inom natur- och byggnadsnämndes verksamhet. POSTADRESS Natur- och byggnadsförvaltningen Staben Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB NBF@huddinge.se

39 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ NBN-2015/ (2) Anders Lindelöf Teknisk direktör AnnChristin Winnermyhr Utredare Bilagor Remiss: Skridskobana à la Kungsan medborgarförslag väckt av Eva Ericson Beslutet delges Kultur- och fritidsförvaltningen

40 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (4) HANDLÄGGARE Björkbacka, Per-Erik Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Kommunstyrelsen Avgiftsfri kulturskola för alla! svar på medborgarförslag väckt av Eva Ericson Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Det av Eva Ericson den 8 december 2014, 40, väckta medborgarförslaget om en avgiftsfri kulturskola för alla avslås. Sammanfattning Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 8 december 2014 väcktes ett medborgarförslag av Eva Ericson med yrkande om en avgiftsfri kulturskola för alla; se bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 9 mars 2015 i detta ärende. Medborgarförslaget har remitterats till kultur- och fritidsnämnden. Nämnden har i sitt remissyttrande hänvisat till kultur- och fritidsförvaltningens upprättade förslag till yttrande; se bilaga 2 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 9 mars 2015 i detta ärende. Enligt remissvaret är frågan om avgifter i kulturskolan en politisk fråga. När det gäller Eva Ericsons förslag att avgiftsfrihet i kulturskolan ska uppnås genom att kulturskolan finansieras genom donationer så bedömer kultur- och fritidsnämnden det som ogenomförbart. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att det av Eva Ericson väckta medborgarförslaget ska avslås. Beskrivning av ärendet Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 8 december 2014 väcktes ett medborgarförslag av Eva Ericson med yrkande om en avgiftsfri kulturskola för alla; se bilaga 1 till detta tjänsteutlåtande. Medborgarförslaget har remitterats till kultur- och fritidsnämnden. Kultur- och fritidsförvaltningen har upprättat ett tjänsteutlåtande i ärendet. Förvaltningen anför följande: Förvaltningen menar att det generellt är eftersträvansvärt att ge alla barn och ungdomar i Huddinge möjligheten att ta del av POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

41 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (4) kulturskolans utbud. Kostnaden för kulturskolans verksamhet uppgår idag till drygt 13 mnkr per år. Frågan om en avgiftsfri kulturskola för alla är dock ytterst en politisk fråga. Förslaget att finansiera kulturskolan genom donationer bedömer förvaltningen som ogenomförbart då det gäller den löpande driften av en kommunal verksamhet som finansieras av skatter samt taxor och avgifter. Kultur- och fritidsnämnden hänvisar i sitt remissvar den 24 februari 2015, 10, till vad kultur- och fritidsförvaltningen anför i sitt tjänsteutlåtande. Målet med kommunala kulturskolor är enligt Sveriges Musik- och Kulturskoleråd (SMoK) att utveckla ett instrument- eller sångkunnande hos alla ungdomar oberoende av ekonomisk, kulturell eller social bakgrund. Musik är enligt skollagen ett ämne som ingår i de ämnen som ska omfattas av undervisningen i grundskolan (se 10 kap. 4 skollagen). Den kommunala kulturskolan däremot omfattar bl.a. musikundervisning vid sidan om den obligatoriska undervisning, som sker i grundskolan. Statliga medel och statligt regelverk saknas för den svenska kommunala musikundervisningen. Enligt 8 kap. 3 b kommunallagen får kommuner ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller. För tjänster eller nyttigheter som kommuner är skyldiga att tillhandahålla, får de ta ut avgifter bara om det är särskilt föreskrivet. Kommunfullmäktige har senast den 12 januari 2015, 15 fastställt avgifter inom kulturskolan (HKF 8110). Kommunstyrelsens förvaltning har via Internet inhämtat uppgifter om vilka taxor som gäller inom de kommuner som finns inom Huddinge kommuns närområde vad gäller kulturskolor. En sammanställning över detta finns i bilaga 3 till detta tjänsteutlåtande. Det kan antecknas, att Nacka kommun har en bestämmelse om avgiftsbefrielse för det fall att familjens inkomster/bidrag inte överstiger normen för försörjningsstöd. Förvaltningens synpunkter Laglig grund finns enligt 8 kap. 3 b kommunallagen för kommunen att ta ut avgifter för tjänster för undervisning inom kulturskolan. Bestämmelsen i fråga innebär däremot inte någon skyldighet att ta ut avgifter. Som kultur- och fritidsnämnden anfört i sitt remissvar är det alltså en politisk fråga om avgifter ska tas ut eller inte.

42 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (4) Eva Ericson föreslår i sitt medborgarförslag att avgiftsfrihet i kulturskolan ska uppnås genom att kulturskolan finansieras genom donationer. I denna del instämmer kommunstyrelsens förvaltning i vad kultur- och fritidsnämnden anför i sitt remissvar. Kommunen kan inte driva en verksamhet som är beroende av donationer. Det föreligger inget avgiftsfinansieringstvång inom kommunens icke obligatoriska verksamhetsområde. Tas avgifter ut finns ett tak enligt självkostnadsprincipen. På avgiftsområdet gäller dessutom likställighetsprincipen som innebär att lika avgift ska utgå för lika prestation. Principen innebär att det inte är tillåtet för kommuner att särbehandla vissa kommunmedlemmar eller grupper av kommunmedlemmar annat än på objektiv grund. Rabatter får dock ges till barn, värnpliktiga och pensionärer för tillträde till kommunala anläggningar eller kommunikationer. En möjlighet till differentierade avgifter utifrån ekonomisk bärkraft hos tjänstens mottagare skulle alltså kunna vara möjlig (se exemplet från Nacka kommun). Föräldrar som har försörjningsstöd enligt 4 a kap. 1 första stycket socialtjänstlagen kan erhålla s.k. fritidspeng om högst 3000 kr per barn och tolvmånadersperiod. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att det av Eva Ericson väckta medborgarförslaget ska avslås med hänvisning till vad kultur- och fritidsnämnden anför i sitt remissvar den 24 februari 2015, 10; se bilaga 2. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Per-Erik Björkbacka Kommunjurist Bilagor 1. Medborgarförslag väckt av Eva Ericson om en avgiftsfri kulturskola för alla

43 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (4) 2. Kultur- och fritidsnämndens beslut den 24 februari 2015, 10, med därtill fogat tjänsteutlåtande av kultur- och fritidsförvaltningen daterat den 2 februari Jämförelse med andra kommuner på Södertörn när det gäller avgifter inom kulturskola eller motsvarande Beslutet delges Eva Ericson Kultur- och fritidsnämnden

44 00 l luddinge KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING MEDBORGARFÖRSLAG till kommunfullmäktige o 3 Lämnas personligen till: Information Huddinge l l l. H r 20jlt.... Skriv ditt medborgarförslag här A vj;./!.s fn Ii ~!J ~t- l '"i t- t f/ r:, /lr r 6 c;n1~11 Motivering Här kan du lämna en mer utförlig beskrivning av ditt medborgarförslag. Motivera gärna varför och hur du anser att förslaget ska genomföras. Underskrift Dat~~ 3 'Ii.. /6.~?~ /6, Underskrift /f~-~. )- >~ L<, > 7 V!?: 6.. Presentation Jag önskar själv presentera mitt förslag för fullmäktige ~Ja D Nej 121 Legitimation Signatu:.s:; / / L.<.? ')"?-".._/,...,~. -"' J" \JJY\._/ r-. ~ POSTADRESS c; Huddinge kommun ~ Kommunstyrelsens förvaltning ~ Information Huddinge ~ Huddinge BESOKSADRESS - Kommunalvagen 28 E POST huddinge@huddinge.se TELEFON OCH TELEFAX

45 KUL TUR- OCH FRITIDSNAMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL StDA 14 (17) HUDDINGE KOMMUN Sammanträdesdatum Paragraf Kultur- och fritidsn~mnden 24 februari Diarienummer KFN-2015/ Remissvar: Avgiftsfri kulturskola för alla - medborgarförslag Kultur- och fritidsnämndens beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens remissvar enligt tjänsteutlåtande daterat den 2 februari 2015 och skickar det till kommunstyrelsen som sitt eget. Beskrivning av ärendet l ett medborgarförslag föreslås att kulturskolan i Huddinge görs avgiftsfri vilket, enligt förslagsställaren, ger en möjlighet att prova på olika instrument, sång och annat. Enligt förslagsställaren håller detta barnen borta från gatan. I förslaget hänvisas till nationella kulturskolan i Venezuela där verksamheten finansieras av donationer, ett system som också föreslås för Huddinge. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen menar att det generellt är eftersträvansvärt att ge alla barn och ungdomar i Huddinge möjligheten att ta del av kulturskolans utbud. Kostnaden för kulturskolans verksamhet uppgår idag till drygt 13 mnkr per år. Frågan om en avgiftsfri kulturskola för alla är dock ytterst en politisk fråga. Förslaget att finansiera kulturskolan genom donationer bedömer förvaltningen som ogenomförbart då det gäller den löpande driften av en kommunal verksamhet som finansieras av skatter samt taxor och avgifter. Överläggning l ärendet yttrar sig Vibeke Bildt (FP) samt Stefan Björk (S) Protokollsanteckningar Stefan Björk (S), Tua Myhrman (S), Stefan Lindbom (S), Eeva Laine (S) samt Åke Wickberg (MP) anmäler protokollsanteckningar. Suppleantyttrande Jonatan Spejare (V) anmäler suppleantyttrande. Beslutet delges Kommunstyrelsen Signaturer: Ordförande Utdragsbestyrkande: datum och signatur

46 l FRAMTIOSPARTIET r Huddinge kommun Kultur- och fritidsnämnden PROTOKOLLSANTECKNING Ärende -Avgiftsfri kulturskola för alla!- medborgarförslag-remissvar Ett levande och oberoende kulturliv är viktigt för välfärden och demokratin. Kulturen skänker upplevelser och stimulerar skaparkraft. Sverige har traditionellt sätt lyckats skapa förutsättningar för en god kreativ tillväxt genom att en kulturell infrastruktur gjorts tillgänglig. Det är något vi socialdemokrater vill fortsätta prioritera. Barn och unga ska ha en likvärdig tillgång till kultur och kulturutövande. Det är viktigt att familjers ekonomiska situationen inte blir ett hinder för en del barn och ungas möjlighet att utöva kultur. l vårt förslag till Mål och Budget för 2015 föreslog vi mer pengar än den dåvarande borgerliga majoriteten för att åstadkomma en sänkning av avgifterna i kulturskolan i Huddinge kommun. Tyvärr gick vårt förslag inte igenom. Kulturskolan ger barn och ungdomar möjlighet att utveckla sitt estetiska skapande. Det är en mycket uppskattad del av kommunens verksamhet. Vi socialdemokrater värnar den kommunala kulturskolan och menar att kommunen fortsättningsvis ska ansvara för att ge alla barn och ungdomar möjlighet att ta del av kulturskolans verksamhet. Vi vill inte ha en modell där donationer finansierar kommunens kulturverksamheter eftersom vi vill se kulturen som oberoende. Däremot ser vi inga hinder att donationer och andra frivilliginsatser vid sidan av kommunens verksamhet bidrar till en positiv utveckling av lokalsamhället. Vi ser positivt på att regeringen valt att satsa på kultur och kulturutövande. Regeringen har för avsikt att avsätta 400 miljoner för att stärka den kommunala musik- och kulturskolan. Vi utgår ifrån att Huddinge kommun kommer ta del av denna satsning så att likvärdigheten i kulturskolan kan öka. För Socialdemokrater a _. / ~ - ~4~ Stefan ' jörk /

47 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN DATUM DIARIENR SIDA KFN-2015/ (2) HANDLÄGGARE Wesslén, Mats Mats.Wesslen@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden Avgiftfri kulturskola för alla! medborgarförslag remissvar Förslag till beslut Kultur- och fritidsförvaltningen godkänner förvaltningens remissvar enligt tjänsteutlåtande daterat den 2 februari 2015 och skickar det till kommunstyrelsen som sitt eget. Beskrivning av ärendet I ett medborgarförslag föreslås att kulturskolan i Huddinge görs avgiftsfri vilket, enligt förslagsställaren, ger en möjlighet att prova på olika instrument, sång och annat. Enligt förslagsställaren håller detta barnen borta från gatan. I förslaget hänvisas till nationella kulturskolan i Venezuela där verksamheten finansieras av donationer, ett system som också föreslås för Huddinge. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen menar att det generellt är eftersträvansvärt att ge alla barn och ungdomar i Huddinge möjligheten att ta del av kulturskolans utbud. Kostnaden för kulturskolans verksamhet uppgår idag till drygt 13 mnkr per år. Frågan om en avgiftsfri kulturskola för alla är dock ytterst en politisk fråga. Förslaget att finansiera kulturskolan genom donationer bedömer förvaltningen som ogenomförbart då det gäller den löpande driften av en kommunal verksamhet som finansieras av skatter samt taxor och avgifter. Marina Högland Kultur- och fritidsdirektör Wesslén, Mats Utredare POSTADRESS Kultur- och fritidsnämnden Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

48 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN DATUM DIARIENR SIDA KFN-2015/ (2) Bilagor Remisshandlingar Beslutet delges Kommunstyrelsen

49 Bilaga 3 i ärende KS-2014/ Jämförelse med andra kommuner som finns inom Huddinge kommuns närområde när det gäller avgifter inom kulturskola eller motsvarande Nedanstående uppgifter har hämtats från Internet. Botkyrka kommun Avgifter Ämneskurs 350 kr/termin/ämne Kortkurs 200 kr Avancerat program 750 kr/termin Enbart ensemble 200 kr/termin Instrumenthyra 200 kr/termin Haninge kommun Avgifter Musikskolan finansieras genom elevavgifter och kommunalt anslag. Följande terminsavgifter gäller för närvarande: 1 barn/familj 1000:- Syskonrabatt 50% av terminsavgiften Enbart kör 225 kronor Enbart ensemble 625 kronor Instrumenthyra 150 kronor Tyresö kommun Instrumentalundervisning: 1120:-/termin. Från och med tredje barnet ger vi familjerabatt. För mer information, kontakta kulturskolans expedition. Avancerat program: 1990:-/termin (inkluderar huvudinstrument, biinstrument och teoriundervisning) Förlängd lektionstid: 1570:-/termin Sångundervisning: Sång 7-9 år: 575:-/termin. Sång år: 660:-/termin. Sång från 13 år: 1120:-/termin. Orkester, ensemble och kör: Avgiftsfritt. Musiklek: 575:-/termin. Blockflöjtsgrupp: 575:-/termin Musikproduktion: 660: /termin. Rockskola: 760:-/termin. Rytmik för barn med autism: 575:-/termin Dans/Teater/Bild och form: Lektionstid 45 min: 660:-/termin Lektionstid 60 min: 760:-/termin Lektionstid 75 min: 945:-/termin Lektionstid 90 min: 1120:-/termin

50 Indexreglering Kulturskolans avgifter indexregleras inför varje läsår från och med hösten Södertälje kommun Barn, ungdomar och vuxna* Ämneskurs** Ämneskurs**, vuxen Kör, barn Konst inkl mtrl KAPIS Instrumenthyra Enbart ensemble Ej folkbokförd i Södertälje kommun Ämneskurs**, barn Ämneskurs**, vuxen Kör Konst inkl. mtrl *Vuxen: från 20 år ** Musik, Teater, Dans och Media 450 kr 1900 kr 450 kr 750 kr 800 kr 450 kr 450 kr 2200 kr 3500 kr 700 kr 1700 kr Nacka kommun Avgifter och regler Musikskolekurs Varje elev har rätt till två musikskolecheckar vilket innebär att varje elev kan gå två kurser per läsår. Dessa kan däremot inte vara två likadana kurser. Avgifter för en musikskolekurs; per elev och termin Ämneskurs: kronor Grupp: 530 kronor Avgiftsbefrielse För att beviljas avgiftsbefrielse är villkoret att familjens inkomster/bidrag inte överstiger normen för försörjningsstöd. Ansökan görs en gång per termin på blankett som skickas till Kultur- och Fritidsenheten, Nacka kommun. Nynäshamns kommun Avgifter och lektionstider Lektionstid och terminsavgifter Kurs Enskild Lektions- Undervis- Lektionstid undervisning tid ning i grupp Musik 20 minuter 30 minuter 800 kronor Teater Kan ej väljas 60 minuter 800 kronor Dans Kan ej väljas 60 minuter 800 kronor Terminsavgift Teckning Målning Dubbellektion 60 minuter 50 minuter 800 kronor Dubbellektion 60 minuter Från årskurs 5, minst 3 elever 60 minuter 800 kronor Foto Från årskurs 5 30 minuter Kan ej väljas 800 kronor Film Från årskurs 7 30 minuter Kan ej väljas 800 kronor

51 Speciellt val Kurs Enskild undervisning Lektionstid Terminsavgift Dubbellektion Tidigast från termin 2 i mån av 40 minuter kronor musik plats Musik Från årskurs 8 60 minuter kronor avancerad Dubbellekti on bildämnen Bildämnen avancerat Tidigast från andra terminen i mån av plats 60 minuter kronor Från årskurs 8 60 minuter kronor Dubbellektion och avancerad kurs finns enbart inom musik samt bildämnena teckning, målning, foto och film. Syftet med avancerad kurs är att förbereda elever för högre studier inom ämnet. Läraren har tagit fram kursplanen som följer de bakgrundskrav som ställs i samband med antagningsprov på den önskade utbildningsanstalten. Kontakta ämnesläraren för mer information. Ekerö kommun Elev i musikundervisning: Elev i musikteorikurs: Elev i drama/teaterundervisning: Elev i Danslek: Elev i Skapande Verkstad: Elev i Prova-på-året: 1173 kr per termin 585 kr (5 tillfällen) 847 kr per termin 847 kr per termin 1173 kr per termin 1694 kr per helår Ekerö Kulturskola tillämpar rabatterad avgift för yngre syskons undervisning enligt följande (gäller den som har äldre syskon i Kulturskolan): Yngre syskon i musikundervisning: 873:- kr per termin Yngre syskon i drama/teaterundervisning: 657:- kr per termin Avgift för instrumenthyra är 300 kr/termin och instrument. Avgifter inom kulturskolan i Huddinge kommun Ordinarie kurser Alla ämnen och instrument (kör/ensembletid ingår) 1000 kr per termin (För enbart kör/ensemble utgår full avgift) Rabatterade avgifter för barn och ungdom t o m 20 år Barn i samma hushåll: Första barnet: 1000 kr per termin Andra barnet: 600 kr per termin Tredje barnet: 400 kr per termin Följande barn: Ingen avgift

52 Avgifter för övriga kurser med mera: Terminskurs för vuxenelev som fyllt 20 år, alternativt 22 år för de som endast deltar i orkester, ensemble eller kör men inte i undervisning 4300 kr per termin Instrumenthyra: 300 kr per termin Lov-, helg- och kortkurser: 10 timmar 800 kr 15 timmar 1100 kr 20 timmar 1400 kr 25 timmar 1700 kr Kurs med fördjupad ämnesundervisning, utökad lektionstid: 40 minuter 1480 kr per termin Avancerad kurs med flera ämnen 2000 kr per termin

53 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (4) HANDLÄGGARE Lindblom, Linda Linda.Lindblom@huddinge.se Kommunstyrelsen Tryggat och snyggt i Flemingsberg svar på motion väckt av Pran Malhotra (S) och Ann-Marie Högberg (S) Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 19 maj 2015, anses motionen besvarad. Sammanfattning I en motion väckt av Pran Malhotra (S) och Ann-Marie Högberg (S) föreslås att belysningen förbättras på gångstråket från Flemingsbergs station till Grantorp samt att fler papperskorgar placeras ut för ett renare Flemingsberg. Av motionen framgår att det är viktigt för invånarna i Flemingsberg att det är tryggt och snyggt i bostadsområdet samt att några enkla åtgärder för att förbättra känslan av trygghet och stolthet är att ha bra belysning och ordentligt med papperskorgar för ett prydligare område. Pran Malhotra och Ann-Marie Högberg skriver att fler papperskorgar gör det enklare att hålla området rent och att det betyder mycket för stoltheten i ett område samt att det är viktigt att förbättringar inte skjuts upp i avvaktan på det som ska färdigställas och att förändringar behöver ske redan nu i området. Motionen har gått på remiss till Huddinge brottsförebyggande råd samt till natur- och byggnadsnämnden. Kommunstyrelsens förvaltning instämmer i remissinstansernas synpunkter att det är viktigt att arbeta med trygghet genom att förbättra insatser i den fysiska miljön och anser motionen besvarad mot bakgrund av natur- och byggnadsförvaltningens pågående insatser. Beskrivning av ärendet Den 8 december 2014 inkom motionen Ett tryggat och snyggt Flemingsberg. Pran Malhotra (S) skriver att det är viktigt för invånarna i Flemingsberg att det är tryggt och snyggt i bostadsområdet samt att några enkla åtgärder för att förbättra känslan av trygghet och stolthet är att ha bra belysning och ordentligt med papperskorgar för ett prydligare område. Motionärerna tar upp Grantorp som ett mörkt område vilket gör att många är rädda att gå där. Pran Malhotra och Ann-Marie Högberg uppger att det pågår POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

54 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (4) planarbete men att man behöver förbättra situationen innan området är klart. Fler papperskorgar gör det också enklare att hålla området rent och att det betyder mycket för stoltheten i ett område att det känns välkomnande snyggt. Motionärerna är positiva till det planarbete som pågår men skriver att det är viktigt att förbättringar inte skjuts upp i avvaktan på det som ska färdigställas och att förändringar behöver ske redan nu i området. Vidare föreslås att belysningen förbättras på gångstråket från Flemingsbergs station till Granstorp samt att fler papperskorgar placeras ut för ett renare Flemingsberg. Remissvar Motionen har gått på remiss till natur- och byggnadsnämnden samt Huddinge brottsförebyggande råd. Natur- och byggnadsnämnden Natur- och byggnadsnämnen skriver i sitt remissvar att under Trafikverkets pågående arbeten med omläggning av Huddingevägen förbi delar av Flemingsberg och Hälsovägen kommer inte gång- och cykelstråket från Flemingsbergs station till Grantorp att få någon ändrad belysning. Då det i dagläget pågår detaljplanearbete utmed Hälsovägen ned mot Huddingevägen så borde gångstråken ses över och eventuellt få andra sträckningar. I detta skede kan belysningsbilden ses över. Nämnden planerar att rusta upp Gula gången i Grantorp under året som ett samarbetsprojekt med Huge. Upprustningen innebär en satsning på ny markbeläggning, trevliga möteplatser, nya planteringar och - även nya papperskorgar. Detta arbete, är också en del i Tillsammans för Flemingsberg, en satsning på en tryggare och snyggare miljö där ungdomar bosatta i Flemingsberg deltar. Ett liknade projekt har genomförts i Vårby gård med gott resultat. Huddinge brottsförebyggande råd Huddinge brottsförebyggande råd (Hubrå) skriver i sitt remissvar att det har stor betydelse att ett bostadsområde är snyggt och trivsamt. Att känna otrygghet och rädsla innebär begränsningar och inskränkningar i människors vardag och kan aldrig accepteras då otrygghet begränsar rörelsefriheten i den offentliga miljön. Rådet anser att frågan om en trygg offentlig miljö som motionären efterfrågar är mycket viktigt för att skapa och bibehålla ett trivsamt område. Rådet skriver den trygghetskartläggning som gjorts visar att det finns större problem i några områden, bland annat i Flemingsberg. De boende uppger att det har blivit oroligare sedan den föregående kartläggningen gjordes och att

55 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (4) de upplever ökad risk för att utsättas för brott. Nedskräpning, skadegörelse, att personer bråkar/slåss samt ungdomsgäng som stör är problem i området som angivits enligt kartläggningen. Flera projekt håller på att genomföras i Flemingsberg för att det ska bli mer trivsamt. Land annat Gula gången, ny parkutrustning, Visättra Torg, och Visättra entré. Planering pågår för byggnation av 650 bostäder (byggstart 2016) längs med Hälsovägen, från Studenthuset i centrum ner till korsningen med Alfred Nobels allé. Bebyggelsen kommer att leda till att området blir trivsammare och upplevas mindre ödsliga. Det planeras också för en upprustning av Flemingsbergsparken (se idéskiss i bilaga 2) och även Tingsparken och Kästadalsparken är under projektering. Rådet tar upp att den nya satsning Tillsammans för Flemingsberg kan få betydelse för ökad trygghet genom att skadegörelse och nedskräpning reduceras och andra upprustningar av området kan göras. Satsningen sker i samarbete mellan fastighetsägarem Huge Fastigheter AB och Huddinge kommun. Grunden är att fastighetsbolag tillsammans med kommunen anställer ungdomar och unga vuxna för att arbeta i sitt eget område. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen delar remissinstansernas synpunkter och som framgår av Hubrås remissvar har sektionen för trygghet och säkerhet vid flera tillfällen varit ute kvälls- och nattetid i det beskrivna området och konstaterat att belysningen inte fungerat tillfredsställande. Förvaltningen är positiv till att se över belysningen och förbättra där det behövs i Grantorp, men för att få en bra helhetslösning krävs samverkan mellan flera olika mark- och fastighetsägare. Mycket händer också inom området och mot bakgrund av natur- och byggnadsförvaltningens pågående insatser och att en förbättring kommer ske under en nära framtid anses motionen besvarad. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Linda Lindblom Utvecklingsledare

56 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (4) Bilagor Bilaga 1 - Tryggt och snyggt i Flemingsberg - motion av Pran Malhotra (S) och Ann-Marie Högberg (S) Bilaga 2 - Remissvar från natur- och byggnadsnämnden Bilaga 3 - Remissvar från Huddinge brottsförebyggande råd Beslutet delges Pran Malholtra (S) och Ann-Marie Högberg (S) Remissinstanserna

57 Motion Kommunfullmäktige Tryggat och snyggt i Flemingsberg Det är mycket viktigt för invånarna i Flemingsberg att det är tryggt och snyggt i bostadsområdet. Några relativt enkla åtgärder, för att förbättra känslan av trygghet och stolthet, är att ha bra belysning och ordentl igt med papperskorgar för ett prydligare område. Gångstråket från stationen genom Grantorp är ganska mörkt, vil ket gör många rädda att gå där. Här behövs helt enkelt bättre belysning. Visserligen pågår planarbete här, men gångvägarna ska i huvudsak finnas kvar, och planarbetet kommer att pågå ett bra tag till. Det bör därför vara möjligt att förbättra situationen redan innan det nya området är klart. Självklart är det viktigt att alla typer av trygghetsaspekter finns med i den planeringen. Fler papperskorgar gör det enklare att hålla området snyggt. Det betyder mycket för stoltheten över ett område om det är välkomnande, snyggt och rent. Med mer frekvent utplacerade papperskorgar minskar risken att man bara slänger sitt skräp på marken. Det bidrar också til l en god cirkel, eftersom det bär mer emot att kasta saker direkt om det inte redan ligger en massa skräp överallt. Det pågår planering och byggnation runt om i Flemingsberg. Det är bra, och kommer att bidra till att området blir mer attraktivt. Det är dock viktigt att inte förbättringar måste skj utas upp i avvaktan på att detta fårdigställs. Det måste ske förändringar redan nu fö r de som bor i området. Det är en betydelsefull signal om att också deras trivsel är viktig, och att de i hög grad är inkluderade i utvecklingen av Flemingsberg. Mot bakgrund av detta föreslår jag att kommunfullmäkti ge beslutar om följ ande uppdrag: Förbättra belysningen på gångstråket från Flemingsbergs station genom Grantorp Placera ut fler papperskorgar för ett renare Flemingsberg i~:.lh~q \h ~~ Socialdemokraterna ~-~dt~ ~ d ~t/~ /}'~ ~///q

58 Natur- och byggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragraf Sid Natur- och byggnadsnämnden 20 april Diarienummer NBN-2015/2.351 Remiss: Tryggat och snyggt i Flemingsberg motion väckt av Pran Malhotra (S) Natur- och byggnadsnämndens beslut Nämnden antar Natur- och byggnadsförvaltningens tjänsteutlåtande som sitt svar på remissen Tjänsteutlåtande Arbetsutskottets förslag till beslut Ärendet överlämnas till nämnden utan eget ställningstagande. Sammanfattning Natur- och byggnadsnämnden har för yttrande fått Pran Malhotras (S) motion Tryggat och snyggt i Flemingsberg. Yttrandet ska besvaras senast den 30 april 2015 till kommunstyrelsens förvaltning. I motionen framhålls att det är viktigt för invånarna i Flemingsberg att det är tryggt och snyggt i bostadsområdet samt att några enkla åtgärder för att förbättra känslan av trygghet och stolthet är att ha bra belysning och ordentligt med papperskorgar för ett prydligare område. Motionären tar upp Grantorp som ett mörkt område vilket gör att många är rädda att gå där. Pran Malhotra uppger att det pågår planarbete men att man behöver förbättra situationen innan området är klart. Pran Malhotra skriver att fler papperskorgar gör det enklare att hålla området rent och att det betyder mycket för stoltheten i ett område att det är välkommande snyggt och rent. Motionären är positiv till det planarbete som pågår men skriver att det är viktigt att förbättringar inte skjuts upp i avvaktan på det som ska färdigställas och att förändringar behöver ske redan nu i området. Motionären föreslår kommunfullmäktige besluta om följande uppdrag: Förbättra belysingen på gångstråket från Flemingsbergs station till Granstorp Placera ut fler papperkorgar för ett renare Flemingsberg Signaturer: Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande: datum och signatur

59 Natur- och byggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragraf Sid Natur- och byggnadsnämnden 20 april Diarienummer NBN-2015/2.351 Överläggning i natur- och byggnadsnämnden Ordföranden tillstyrker förvaltningens förslag till beslut. Rikard Lingström (S), Britt Björneke (V) och Tomas Nordström (MP) tillstyrker motionen. Ordföranden finner att nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag. Reservation Rikard Lingström (S), Britt Björneke (V) och Tomas Nordström (MP) reservarar sig till förmån för eget förslag. Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning Signaturer: Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande: datum och signatur

60 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN DATUM DIARIENR SIDA NBN-2015/ (2) HANDLÄGGARE AnnChristin Winnermyhr annchristin.winnermyhr@huddinge.se Natur- och byggnadsnämnden Remiss: Tryggat och snyggt i Flemingsberg - Motion väckt av Pran Malhotra (S) KS-2014/ Förslag till beslut Nämnden antar Natur- och byggnadsförvaltningens tjänsteutlåtande som sitt svar på remissen Beskrivning av ärendet Natur- och byggnadsnämnden har för yttrande fått Pran Malhotras (S) motion Tryggat och snyggt i Flemingsberg. Yttrandet ska besvaras senast den 30 april 2015 till kommunstyrelsens förvaltning. I motionen framhålls att det är viktigt för invånarna i Flemingsberg att det är tryggt och snyggt i bostadsområdet samt att några enkla åtgärder för att förbättra känslan av trygghet och stolthet är att ha bra belysning och ordentligt med papperskorgar för ett prydligare område. Motionären tar upp Grantorp som ett mörkt område vilket gör att många är rädda att gå där. Pran Malhotra uppger att det pågår planarbete men att man behöver förbättra situationen innan området är klart. Pran Malhotra skriver att fler papperskorgar gör det enklare att hålla området rent och att det betyder mycket för stoltheten i ett område att det är välkommande snyggt och rent. Motionären är positiv till det planarbete som pågår men skriver att det är viktigt att förbättringar inte skjuts upp i avvaktan på det som ska färdigställas och att förändringar behöver ske redan nu i området. Motionären föreslår kommunfullmäktige besluta om följande uppdrag: Förbättra belysingen på gångstråket från Flemingsbergs station till Granstorp Placera ut fler papperkorgar för ett renare Flemingsberg. Förvaltningens synpunkter Under Trafikverkets pågående arbeten med omläggning av Huddingevägen förbi delar av Flemingsberg och Hälsovägen kommer inte gång- och cykelstråket från Flemingsberg station till Grantorp att få någon förändrad POSTADRESS Natur- och byggnadsförvaltningen Staben Huddinge Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB NBF@huddinge.se

61 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ NBN-2015/ (2) belysning. Då det i dagläget pågår detaljplanearbete utmed Hälsovägen ned mot Huddingevägen så borde gångstråken ses över och ev. få andra sträckningar. I detta skede kan belysningsbilden ses över. Förvaltningen planerar att rusta upp Gula gången i Grantorp under året som ett samprojekt tillsammans med Huge. Upprustningen innebär en satsning på ny markbeläggning, trevliga möteplatser, nya planteringar och - även nya papperskorgar. Arbetet som är en del i satsningen Projektet Tillsammans för Flemingsberg är en satsning på en tryggare och snyggare miljö är målsättningen genomförs tillsammans med ungdomar bosatta i Flemingsberg. Ett liknade projekt har genomförts i Vårby gård med gott resultat. Anders Lindelöf Teknisk direktör AnnChristin Winnermyhr Utredare Bilagor Remiss: Tryggat och snyggt i Flemingsberg - Motion väckt av Pran Malhotra (S) Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning

62 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Huddinge brottsförebyggande råd 26 februari Paragraf Diarienummer KS-2015/ Huddinge brottsförebyggande råd remissvar kring tryggat och snyggt i Flemingsberg - motion väckt av Pran Malhotra (S) Huddinge brottsförebyggande råds beslut Huddinge brottsförebyggande råd beslutar att anta tjänsteutlåtande daterat 22 januari 2015 som sitt remissvar på motion Tryggat och snyggt i Flemingsberg, väckt av Pran Malhotra (S), och överlämna det till kommunstyrelsen. Sammanfattning Pran Malhotra (S) skriver att det är viktigt för invånarna i Flemingsberg att det är tryggt och snyggt i bostadsområdet samt att några enkla åtgärder för att förbättra känslan av trygghet och stolthet är att ha bra belysning och ordentligt med papperskorgar för ett prydligare område. Pran Malhotra skriver att fler papperskorgar gör det enklare att hålla området rent och att det betyder mycket för stoltheten i ett område samt att det är viktigt att förbättringar inte skjuts upp i avvaktan på det som ska färdigställas och att förändringar behöver ske redan nu i området. Motionslämnaren föreslår att belysingen förbättras på gångstråket från Flemingsbergs station till Granstorp samt att fler papperskorgar placeras ut för ett renare Flemingsberg. Beslutet delges Kommunstyrelsen

63 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) HANDLÄGGARE Lindblom, Linda Linda.Lindblom@huddinge.se Kommunstyrelsen Huddinge brottsförebyggande råds remissvar kring tryggat och snyggt i Flemingsberg - motion väckt av Pran Malhotra (S) Förslag till beslut Huddinge brottsförebyggande råds beslut Huddinge brottsförebyggande råd beslutar att anta detta tjänsteutlåtande som sitt remissvar på motion Tryggat och snyggt i Flemingsberg, väckt av Pran Malhotra (S), och överlämna till kommunstyrelsens förvaltning. Sammanfattning Pran Malhotra (S) skriver att det är viktigt för invånarna i Flemingsberg att det är tryggt och snyggt i bostadsområdet samt att några enkla åtgärder för att förbättra känslan av trygghet och stolthet är att ha bra belysning och ordentligt med papperskorgar för ett prydligare område. Pran Malhotra skriver att fler papperskorgar gör det enklare att hålla området rent och att det betyder mycket för stoltheten i ett område samt att det är viktigt att förbättringar inte skjuts upp i avvaktan på det som ska färdigställas och att förändringar behöver ske redan nu i området. Motionslämnaren föreslår att belysingen förbättras på gångstråket från Flemingsbergs station till Granstorp samt att fler papperskorgar placeras ut för ett renare Flemingsberg. Beskrivning av ärendet Pran Malhotra (S) skriver att det är viktigt för invånarna i Flemingsberg att det är tryggt och snyggt i bostadsområdet samt att några enkla åtgärder för att förbättra känslan av trygghet och stolthet är att ha bra belysning och ordentligt med papperskorgar för ett prydligare område. Motionslämnaren tar upp Grantorp som ett mörkt område vilket gör att många är rädda att gå där. Pran Malhotra uppger att det pågår planarbete men att man behöver förbättra situationen innan området är klart. Pran Malhotra skriver att fler papperskorgar gör det enklare att hålla området rent och att det betyder mycket för stoltheten i ett område att det är välkommande snyggt och rent. Motionslämnaren är positiv till det planarbete som pågår men skriver att det är viktigt att förbättringar inte skjuts upp i avvaktan på det som ska färdigställas och att förändringar behöver ske redan nu i området. Vidare POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

64 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) föreslås att belysingen förbättras på gångstråket från Flemingsbergs station till Granstorp samt att fler papperskorgar placeras ut för ett renare Flemingsberg. Förvaltningens synpunkter Att ett område är snyggt och trivsamt har stor betydelse för tryggheten. Städning och bra belysning är därför en viktig del i det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet. Att känna otrygghet och rädsla innebär begränsningar och inskränkningar i människors vardag och kan aldrig accepteras då otrygghet begränsar rörelsefriheten i den offentliga miljön. Förvaltningen anser att frågan om en trygg offentlig miljö som motionslämnaren efterfrågar är mycket viktigt för att skapa och bibehålla ett trivsamt område. Huddinge kommun genomför med några års intervall en trygghetskartläggning bland kommunens invånare. Denna visar bland annat på att det finns större problem i några områden, bland annat i Flemingsberg. De boende uppger att det har blivit oroligare sedan föregående kartläggningen gjordes och de uppger att de upplever ökad risk för att utsättas för brott. Nedskräpning, skadegörelse, att personer bråkar/slåss samt ungdomsgäng som stör är problem i området som angivits enligt kartläggningen. I den gatuenkät som även görs visar på att 22 procent i kommunen tycker att nedskräpning är ett stort problem samtidigt som 46 procent nöjda med renhållningen i kommunen. Boende i Flemingsberg svarar att nedskräpningen som är ett stort problem men samtidigt är det i detta område som invånarna också är mest nöjda med renhållningen. Huddinge kommun har även tagit fram en handbok för tryggare stadsmiljöer. Av denna framkommer att målsättningen är att kommunens offentliga rum ska vara attraktiva, upplevas som trygga och vara tillgängliga för alla. Förvaltningen har varit med i framtagandet och precis som motionslämnaren skriver görs det flera satsningar på den offentliga miljön i Flemingsberg. Några av de projekt som håller på att genomföras i kommundelen är: Gula gången här planeras upprustning och eventuellt konstprojekt tillsammans med skolan. Generella upprustningsåtgärder som t. ex. ny parkutrustning Den scen som medborgarna röstat fram vid Visättra Torg kommer att börja byggas i sommar (ersätter den nedtagna rutschkanan). Byggande av naturlekplats i Visättra startar i sommar Upprustning av gångtunneln vid Flemingsbergs gård (pågår)

65 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) Visättra entré (projekteras nu, byggs i höst) Planering pågår för byggnation av 650 bostäder (byggstart 2016) längs med Hälsovägen, från Studenthuset i centrum ner till korsningen med Alfred Nobels allé. Bebyggelsen kommer att leda till att området och till exempel gång- och cykelvägarna till centrum och Annerstaskolan kommer att upplevas mindre ödsliga. Det planeras också för en upprustning av Flemingsbergsparken, se bifogad idéskiss i bilaga. Även Tingsparken och Kästadalsparken är under projektering. Förvaltningen delar motionslämnarens synpunkter och tycker det är viktigt att belysning och åtgärder mot nedskräpning prioriteras. Förvaltningen tror även att den nya satsning Tillsammans för Flemingsberg som startar 2015 kan få betydelse för ökad trygghet genom att skadegörelse och nedskräpning kan reduceras och då andra upprustningar av området kan göras. Satsningen sker i samarbete mellan fastighetsägarem Huge fastigheter AB och Huddinge kommun. Grunden är att fastighetsbolag tillsammans med kommunen anställer ungdomar och unga vuxna för att arbeta i sitt eget område. Ungdomarna ges relevanta arbetsuppgifter för att rusta upp den fysiska miljön vilket förväntas ge effekter som minskad skadegörelse och ökad upplevd trivsel och trygghet. Arbetet utförs av ungdomar och unga vuxna som tillsammans med befintlig personal som redan arbetar i området, gör en rad åtgärder. Satsningen genomförs till en början som ett treårigt projekt, uppdelade i tre ettåriga avtalsperioder. Satsningen bygger på feriearbetande ungdomar och unga vuxna med verksamhet under hela året, med en intensifiering under sommaren. Sektionen för trygghet och säkerhet har vid flera tillfällen varit ute kvälls- och nattetid i det beskriva området och konstaterat att belysningen inte fungerat som den ska eller att den finns på alla ställen där det behövs. Förvaltningen är positiv till att se över belysningen och förbättra där det behövs i Grantorp, vilket säkert kräver en samverkan mellan flera olika mark- och fastighetsägare för att få en bra helhetslösning. Sven Tillman Säkerhetschef Klicka här för att ange text.

66 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) Linda Lindblom Utvecklingsledare Bilagor Flemingsbergsparken ideskiss Motionen Beslutet delges Pran Malholtra (S) Kommunstyrelsen

67 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA / (4) HANDLÄGGARE Katarina Persson Katarina.Persson2@huddinge.se Kommunstyrelsen Fortsättning av Agenda 21 nytt Miljöprogram Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att ta fram ett förslag till nytt miljöprogram Sammanfattning Vid årets slut upphör Lokal Agenda 21 att gälla. En översyn av Agenda 21, kommunens miljöledningssystem och en uppföljning av klimat- och energiplanen leder till slutsatsen att det finns behov av en mer övergripande och tydlig styrning inom miljöområdet. Därför föreslås framtagande av ett nytt övergripande miljöprogram. Detta ersätter Lokal Agenda 21, klimat- och energiplanen samt Plan för miljöarbete. Beskrivning av ärendet Lokal Agenda 21 för Huddinge är kommunens mål- och handlingsprogram för den ekologiska hållbarheten, men även sociala och ekonomiska aspekter berörs. Det första agenda 21-dokumentet antogs 1998 och arbetades fram av en bredd av aktörer. Under 2005 reviderades dokumentet för första gången, och under 2010 antogs den andra revideringen av kommunfullmäktige. Befintligt Agenda 21-dokument är resultatet av den andra revideringen. Detta dokument upphör att gälla vid årets utgång. Agenda 21-dokumentet följs upp årligen i ett Miljöbokslut, som godkänns av kommunfullmäktige. Miljöbokslutet är ett utdrag ur Miljöbarometern. Miljöbarometern är ett webbaserat uppföljningsverktyg som finns på kommunens hemsida. Där uppdateras kontinuerligt statistik och status gällande olika åtgärder. I projektdirektivet för Ett hållbart Huddinge fanns ett uppdrag att göra en genomgång av befintliga styrdokument som har bäring på hållbar samhällsutveckling, för att svara på frågorna vad kan läggas i Mål och budget, vad hör hemma på annan plats (i så fall var) och vad kan tas bort? Slutsatsen från uppdraget, gällande agenda 21-dokumentet, var att: Visionen och delar av de övergripande målsättningarna i agenda 21- dokumentet integrerats i Mål och budgets avsnitt. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

68 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA / (4) En översyn bör göras av huruvida Agenda 21 ska vara ett eget dokument eller om det kan inarbetas i Mål och budget, nämndernas verksamhetsplaner och hållbarhetsrapporten. Det är dock viktigt att behålla ett geografiskt snarare än organisatoriskt fokus. Kommunstyrelsen och miljönämnden föreslås få i uppdrag att i dialog med övriga nämnder se över relationen mellan Agenda 21 och övriga styrdokument. Översyn av Agenda 21-dokumentet Kommunstyrelsens förvaltning och miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har under hösten 2013 arbetat vidare utifrån slutsatsen och uppdraget i styrdokumentsöversynen. I översynen av styrdokumenten inom Ett hållbart Huddinge kom man fram till följande angående Agenda 21-dokuementet: Vissa delar av Agenda 21- dokumentet till exempel visionen och delar av de övergripande målsättningarna har redan implementerats i Mål och budgets 2030-text. Vår bedömning är att Agenda 21-dokumentet till stor del borde kunna implementeras i Mål och budget, förvaltningarna verksamhetsplaner och i hållbarhetsrapporten. Det är dock viktigt att behålla ett geografiskt fokus på frågorna. I den nu genomförda översynen av Agenda 21-dokumentet har varje övergripande mål, delmål, nyckeltal och åtgärd i Agenda 21-dokumentet gåtts igenom för att se om de är implementerade i Mål och budget, verksamhetsplaner, arbetsplaner eller översiktsplanen. De som inte var implementerade i dessa dokument har sedan gåtts igenom igen för att se om de finns implementerade i något annat styrdokument. De mål, åtgärder och nyckeltal som sedan blev kvar och endast fanns i Agenda 21-dokumentet gicks igenom och förslag lämnades på hur dessa skulle kunna tas omhand. Översynen visar att merparten av målen och åtgärderna är implementerade i översiktsplanen, Mål och budget, verksamhetsplaner och arbetsplaner. Vad gäller nyckeltalen är en tredjedel implementerade. Se vidare i tabellen nedan.

69 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA / (4) Antal implementerade i Antal implementerade i Antal endast i Agenda 21 ÖP, MoB, VP, AP andra styrdokument Övergripande mål Delmål Åtgärder Nyckeltal Översyn av miljöledningssystemet Under hösten 2014 inleddes ett arbete med en översyn av kommunens miljöledningssystem. Nuvarande miljöledningssystem utgår från kommunens ordinarie styrsystem och den i kommunfullmäktige beslutade Plan för miljöarbete, där arbete med verksamheters miljöpåverkan har plockats i in ordinarie styr- och ledningssystem (PUFFen). Bland annat ska alla arbetsplatser inledningsvis göra miljökartläggningar för att se vilka betydande miljöaspekter arbetsplatsen har. Tanken är sedan att arbetsplatser ska arbeta vidare med mål och åtgärder utifrån vad som framkom i miljökartläggningarna och följa upp dem. Miljösamordningsgruppen har främst varit de som har arbetat med detta på sina respektive förvaltningar. Detta arbete inleddes 2011 och hösten 2014 fanns ett behov av en utvärdering, efter några år med detta arbetssätt. Utvärderingen ledde till följande slutsatser: Miljöledningsarbetet bör omvärderas så att det ses som ett organisationssystem och en ordinarie del i kommunens verksamhet. Visionen om ett Hållbart Huddinge 2030 bör vägas in i miljöledningsarbetet så att strategiska beslut fattas i ett tidigt skede. De olika måldokument kommunen har bör vävas ihop så att det blir ett ledningssystem som ingår i ordinarie verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning. En policy som styr miljö och hållbarhetsarbetet bör upprättas. Uppföljningen av klimat- och energiplanen Klimat- och energiplanen håller under våren 2015 på att följas upp i sin helhet. I denna uppföljning ingår uppföljning av måluppfyllelse av de i planen beslutade målen och åtgärderna. I samband med uppföljningen bör planen revideras. Dock är det tveksamt om en reviderad klimat- och energiplan behöver utgöra ett eget dokument eller om detta kan vara en del av ett övergripande styrdokument för samtliga miljöfrågor. Enligt lag (1977:439) om kommunal energiplanering är varje kommun förvisso skyldig att ha en energiplan, men det finns inget i lagen som säger att detta måste vara ett eget dokument.

70 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA / (4) Förvaltningens synpunkter Med anledning av ovan beskrivna översyner och diskussioner samt med anledning av att Agenda 21 upphör vid utgången av 2015, anser förvaltningen att det finns behov av en tydligare övergripande styrning av miljöarbetet i kommunen. En del av detta är att samla alla miljöfrågor i ett och samma styrdokument. Visserligen visar översynen av Agenda 21-dokumentet att mycket redan är implementerat i ordinarie styrning, dock inte allt. Eftersom det finns ett behov av att samla ihop miljöfrågorna förslås att ett miljöprogram tas fram, som ersätter dagens Agenda 21-dokument och klimatoch energiplanen. Kommunens miljöledningsarbete kopplas också tydligt till detta dokument, vilket innebär att Plan för miljöarbete utgår. Miljöledningsarbetet är kommunens interna miljöarbete som är ett arbetssätt för att nå målen i miljöprogrammet. Andra sätt är via samhällsplanering, naturvårdsarbete, vattenvård, kommunala bolags arbete osv. Det nya miljöprogrammet föreslås därmed ha både ett geografiskt och organisationsfokus. Mål och budget och visionen om ett Hållbart Huddinge 2030 kopplas tydligt till miljöprogrammet. Miljöprogrammet blir då vägledande för mål, mått och åtaganden inom miljöområdet vid framtagandet av Mål och budget. Uppföljningen av miljöprogrammet sker på övergripande nivå i ordinarie styr- och uppföljningsprocess och på en detaljerad nivå i Miljöbarometern och eventuellt i ett miljöbokslut såsom görs idag. Miljöbarometern kommer även att utvecklas för att bli en hållbarhetsbarometer, där fler indikatorer och mål inom hela hållbarhetsområdet följs upp. Arbetet med ett nytt miljöprogram för Huddinge kommun föreslås pågå under hösten 2015 och våren Målet är att dokumentet beslutas i kommunfullmäktige i samband med beslut om Mål och budget 2017, d.v.s. i juni 2016 efter att ha remitterats till samtliga facknämnder. Arbetet leds av miljöstrategerna på kommunstyrelsens förvaltning. I arbetet deltar även en bredd av olika kompetenser från kommunens övriga förvaltningar och bolag. Miljöberedningen är politisk styrgrupp för arbetet. Vesna Jovic Kommundirektör Sune Eriksson Samhällsbyggnadsdirektör Katarina Persson Miljöstrateg

71 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (2) HANDLÄGGARE Stenbacka, Patrick Patrick.Stenbacka@huddinge.se Kommunstyrelsen Handläggning av medborgarförslag som har överlämnats från kommunfullmäktige till kommunstyrelsen för beslut Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Förslaget till handläggning av medborgarförslag som har överlämnats av kommunfullmäktige till kommunstyrelsen för beslut, i enlighet med kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 19 maj 2015, godkänns. Sammanfattning Kommunallagen ger kommunfullmäktige rätt att överlämna medborgarförslag till berörd nämnd för beslut. Många inlämnade medborgarförslag rör Huddinges fysiska planering. Med anledning av den nya organisationen för samhällsbyggnadsfrågor i kommunen, då handläggning av detaljplaner och gatu- och trafikfrågor fördes över till kommunstyrelsen från samhällsbyggnadsnämnden, överlämnas fler medborgarförslag från kommunfullmäktige till kommunstyrelsen i egenskap av verksamhetsansvarig nämnd. Eftersom kommunstyrelsen inte har öppna sammanträden för allmänheten föreslås att beslut om svar på medborgarförslag ska lämnas vid de informationssammanträden som kommunstyrelsen ordnar två gånger per år. Beskrivning av ärendet I Huddinge har personer som är folkbokförda i kommunen möjlighet att väcka medborgarförslag i kommunfullmäktige samt har rätt att yttra sig i ärendet. Fullmäktige har möjlighet att överlåta till kommunstyrelsen eller annan nämnd att besluta om medborgarförslag. Många väckta medborgarförslag handlar om trafik- och samhällsbyggnadsfrågor och många förslag hänvisades till den tidigare samhällsbyggnadsnämnden som hade öppna sammanträden där förslagsställarna hade möjlighet att yttra sig i ärendet. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

72 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (2) I samband med ny organisation för samhällsbyggnadsfrågor har ansvaret för detaljplaner samt gatu- och trafikfrågor överförts från den tidigare samhällsbyggnadsnämnden till kommunstyrelsen. Eftersom kommunstyrelsen inte har öppna sammanträden för allmänheten föreslås att de medborgarförslag som överlämnats av kommunfullmäktige till kommunstyrelsen för beslut avgörs vid kommunstyrelsens informationssammanträden, som äger rum på våren och hösten, sammanlagt två gånger per år. Förslagsställare bjuds in till dessa informationssammanträden och har där möjlighet att yttra sig i sina ärenden. Om kommunstyrelsen inte har några informationssammanträden ska medborgarförslagen beslutas vid de ordinarie sammanträden med kommunstyrelsen som äger rum i april respektive oktober eller de sammanträden som ligger närmast tidsmässigt. Dessa delar av sammanträdena ska i sådana fall vara öppna så att förslagsställarna kan beredas möjlighet att vara med. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning ser medborgarförslagen som en viktig del i den kommunala demokratin. I samband med att kommunstyrelsen har fått en vidgad roll i samhällsbyggnadsprocessen är det angeläget att de väckta medborgarförslag i kommunfullmäktige som har överlämnats till kommunstyrelsen för beslut också sker i mötesformer som bjuder in och ger förslagsställare möjlighet att yttra sig i ärendet. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Patrick Stenbacka Verksamhetscontroller

73 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (13) HANDLÄGGARE Björkbacka, Per-Erik Kommunstyrelsen Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Prövning av om den verksamhet som kommunens heloch delägda bolag bedrivit under föregående kalenderår varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut De verksamheter som Huge Fastigheter AB, Stockholmsregionens Försäkring AB, AB Vårljus, SRV återvinning AB, Södertörns Energi AB och Stockholm Vatten AB bedrivit under kalenderåret 2014 bedöms ha varit förenliga med det fastställda kommunala ändamålet för respektive bolag och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Sammanfattning Kommunstyrelsen ska enligt 6 kap. 1 a kommunallagen (nedan KL ) i årliga beslut för varje sådant aktiebolag som avses i 3 kap. 17 och 18 KL pröva om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Om styrelsen finner att så inte är fallet, ska den lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder. Den förstnämnda paragrafen (3 kap. 17 KL) avser helägda aktiebolag och den sistnämnda (3 kap. 18 KL) delägda aktiebolag. Kommunstyrelsens förvaltning har med anledning av bestämmelsen i 6 kap.1 a KL översiktligt gått igenom de verksamheter som bedrivits i kommunens hel- och delägda aktiebolag. Genomgången har framförallt gjorts mot bakgrund av vad som anges i årsredovisningarna för respektive bolag. Det gäller följande aktiebolag: Huge Fastigheter AB, Stockholmsregionens Försäkring AB, AB Vårljus, SRV återvinning AB, Södertörns Energi AB och Stockholm Vatten AB. Kommunfullmäktige har beslutat om ändring av bolagsordningarna för Huge Fastigheter AB och för SRV återvinning AB. Vad gäller sistnämnda bolag förutsätts att även övriga ägarkommuner fattar motsvarande beslut. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se HUDDINGE

74 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (13) Kommunstyrelsens förvaltning har slutligen tillsammans med Botkyrka kommun tagit fram ett förslag till ändrad bolagsordning för Södertörns Energi AB, vilket översänts till bolagets VD för yttrande. Med anledning av vad VD:n för Södertörns Energi AB anfört har förslaget justerats. Klartecken från Botkyrka kommun över det slutliga förslaget har ännu ej erhållits. Samtliga berörda bolags verksamheter bedöms ha varit förenliga med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Beskrivning av ärendet Enligt kommunallagen får kommuner efter beslut av fullmäktige lämna över vården av en kommunal angelägenhet, för vars handhavande särskild ordning inte föreskrivits, till ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell förening, en stiftelse eller en enskild individ. För Huddinge kommuns del har detta skett när det gäller följande bolag: Aktiebolag Huddinge kommuns andel Huge Fastigheter AB 100 % Stockholmsregionens Försäkring AB 8,85 % AB Vårljus 10,5 % SRV återvinning AB 31,53 % Södertörns Energi AB 50 % Stockholm Vatten AB 2 % The Summer University of Southern Stockholm AB 100 % Södertörns Utvecklingscentrum AB 100 % Sistnämnda två bolag bedriver sedan ett flertal år tillbaka ingen verksamhet varför de inte berörs i det följande. Reglerna i 3 kap. 17 kommunallagen (KL) Enligt 3 kap. 17 KL ska fullmäktige ange det kommunala ändamålet med verksamheten och de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten i fråga (se prop. 2011/12:106 sidan 122). Att fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten innebär alltså inte att de kommunala befogenheter och det kommunala ändamål som gäller för den aktuella verksamheten automatiskt blir gällande för bolaget. I stället krävs det särskilda åtgärder, exempelvis bestämmelser i bolagsordningen, för att detta ska bli bindande för ett kommunalt företag.

75 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (13) Detta gäller följande kompetensbegränsande principer: lokaliseringsprincipen, förbudet mot att ta sig an uppgifter som enbart ankommer på någon annan, förbudet mot att ge understöd åt enskild, förbudet mot understöd åt enskilda företag, samt förbudet mot att driva spekulativa företag. Även följande principer, som begränsar på vilket sätt kompetensenlig verksamhet får bedrivas ska i förekommande fall anges i bolagsordningen: självkostnadsprincipen, likställighetsprincipen, samt förbudet mot retroaktiva beslut. Endast de kommunalrättsliga principer som är tillämpliga för den aktuella verksamheten eller andra regler som begränsar den kommunala kompetensen ska anges. För vissa verksamheter finns undantag från de kommunalrättsliga principerna i speciallagstiftningen. Bolagsordningen för kommunala bolag som verkar inom sådana områden ska således inte innehålla några bestämmelser om de kommunalrättsliga principerna som är undantagna för den aktuella verksamheten. Av propositionen till kommunallagen framgår inte riktigt vad som egentligen avses med ändamål, men en rimlig tolkning anses vara att det omfattar både bolagets syfte och verksamhetsföremål. Det kan (enligt prop. 2011/12:106 sidan 84) många gånger vara tillräckligt att det kommunala ändamålet och de kommunala befogenheterna avspeglas vid utformningen av bolagsordningens bestämmelser om verksamhetsföremålet och syftet med verksamheten. Vad som kan krävas beträffande det närmare innehållet i bolagsordningen får emellertid bedömas utifrån omständigheterna i varje enskilt fall och beror bl.a. på vad som är föremålet för bolagets verksamhet. En viss precisering av betydelsen av de kommunalrättsliga principerna för den aktuella verksamheten kan ibland vara nödvändig för att i tillräcklig grad åstadkomma bundenhet för bolaget. I andra fall kan det vara tillräckligt för bolag vars verksamhet är sådan att det inte gäller något undantag från de kommunalrättsliga principerna att det i bolagsordningen tas in en bestämmelse med innehållet att de kommunalrättsliga principerna enligt 2 kap. KL och 8 kap. 3 c KL ska tillämpas av bolaget, utöver en bestämmelse om syftet med verksamheten.

76 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (13) Regeln i 6 kap. 1 a KL Enligt en bestämmelse i 6 kap. 1 a KL ska kommunstyrelsen i årliga beslut för varje sådant aktiebolag som avses i 3 kap. 17 och 18 KL pröva om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Om styrelsen finner att så inte är fallet, ska den lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder. Ett beslut som fattas med stöd av 6 kap. 1 a KL får överklagas. Därmed stärks även möjligheterna till rättslig prövning av kompetensenligheten av de kommunala företagens verksamhet. Förvaltningens synpunkter När det bara är kommuner och landsting som är delägare i ett bolag får bestämmelsen i 3 kap. 17 KL anses gälla fullt ut gentemot samtliga deltagande kommuner och landsting. För samtliga de ovan uppräknade bolagen, där kommunen inte är ensam ägare, är kommunen ägare enbart tillsammans med andra kommuner. Bestämmelsen i 3 kap. 17 KL ska alltså tillämpas fullt ut även på dessa bolag. Nedan redogörs översiktligt för kommunens hel- och delägda bolag vad gäller fastslaget ändamål enligt respektive bolagsordning och vilka kommunala kompetensregler som gäller eller borde gälla för bolagen. Huge Fastigheter AB Ett förslag till ändrad bolagsordning för Huge Fastigheter AB antogs den 16 mars 2015 av kommunfullmäktige. Förslaget behandlades på extra bolagsstämma för Huge Fastigheter AB den 14 april 2015 och har därefter registrerats hos Bolagsverket. Det kommunala ändamålet med verksamheten liksom vilka kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten har tagits in i bolagsordningen. Det bedöms att bolagsordningen genom förslaget uppfyller kraven enligt 3 kap. 17 KL. Kommunstyrelsens förvaltning bedömer att den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Stockholmsregionens Försäkring AB Bolagets syfte är enligt bolagsordningen att erbjuda ägarna ett välanpassat försäkringsskydd. Det kan även erbjuda försäkringsskydd till de associationer som helt ägs av en eller flera av de kommuner som ingår som ägare i bolaget. Samma gäller för stiftelser vars styrelser helt utses av kommunfullmäktige i

77 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (13) en eller flera av de kommuner som ingår som ägare i försäkringsbolaget. Bolaget får även erbjuda försäkringsskydd till sådana bolag, föreningar eller kommunalförbund som endast består av offentliga ägare/medlemmar (stat, kommun eller landsting) och där någon av bolagets ägare är ägare/medlem, dessa försäkringsåtaganden får endast uppgå till maximalt 10 procent av bolagets totala försäkringsåtaganden. Vidare ska bolaget tillföra de försäkrade ökad kompetens inom försäkringsområdet och vara en resurs inom försäkringsfrågor och skadeförebyggande arbete. De direkta och indirekta försäkringar som bolaget har till föremål att meddela finns uppräknade i bolagsordningen. Bolaget får också driva annan med bolagets försäkringsrörelse förenlig verksamhet såvida den ligger inom ramen för ägarkommunernas befogenheter. Slutligen sägs i bolagsordningen att bolagets verksamhet skall följa de kommunala principer som gäller för motsvarande verksamhet som bedrivs i kommunal förvaltningsregi. Styrelsen för bolaget har vid sitt möte den 5 mars 2015 fastställt och bekräftat att den verksamhet som bolaget bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna som är tillämpliga för bolaget. När det gäller innehållet i bolagsordningen gjordes vissa ändringar i densamma år 2010 i syfte att stärka ägarkommunernas kontroll över bolaget utifrån de s.k. Teckal-kriterierna. Ändringarna gjordes för att kunna utnyttja det undantag från 2 kap. 10 a LOU, vilket beslöts av riksdagen samma år och som avsåg bl.a. avtal som slöts mellan en upphandlande kommunal myndighet och en leverantör som är en juridisk person som den upphandlande myndigheten helt eller delvis äger eller är medlem i. Utöver vad som anges i SRF:s bolagsordning torde det inte finnas anledning att ytterligare precisera det kommunala ändamålet och de kommunala befogenheter som utgör ram för bolagets verksamhet. Kommunstyrelsens förvaltning bedömer att den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. AB Vårljus

78 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (13) Aktieägare i bolaget är 25 kommuner inom Stockholms län. I bolagsordningen anges att bolagets ändamål och verksamhet är att på samhällsnyttig grund, för ägarkommunernas räkning, tillhandahålla stöd, råd, behandling och vård och därmed jämförbara tjänster, i första hand för barn och unga. Bolagets tjänster får endast säljas till kommuner och endast marginellt till andra kommuner än ägarkommuner. Bolaget får endast bedriva kompetensenlig verksamhet och ska drivas utan vinstsyfte. Bolagsordningen fick sin nuvarande utformning efter det att kammarrätten i dom den 8 november 2011 ansett att ett avtal mellan Nynäshamns kommun och AB Vårljus stred mot LOU då det inte föregåtts av upphandling. Syftet med ändringen av bolagsordningen var att de s.k. Teckal-kriterierna skulle vara uppfyllda enligt 2 kap. 10 a LOU. Ägarna till bolaget skulle härigenom inte behöva upphandla bolagets tjänster. Bolagsordningen borde innehålla en bestämmelse om att fullmäktige i medlemskommunerna får ta ställning innan sådana beslut fattas som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Bland annat skulle ett sådant beslut innefatta bildandet av dotterbolag. Vårljus har följande dotterbolag: Vårljus Sol AB, Torsättra Vård AB (vilande och kommer enligt styrelsebeslut att likvideras inom kort) samt Norrgården-Heimdal skola och behandling AB. Bolagsordningen skulle också kunna innehålla en bestämmelse om att någon eller några av medlemskommunerna ska utse en lekmannarevisor i bolaget. AB Vårljus verksamheter består enligt bolagets hemsida av behandling i dagoch dygnsvård, behandlingsprogram i öppenvård, utredning i institution och öppenvård, jour- och familjehemsverksamhet, gruppboenden för ensamkommande flyktingungdomar, stödboenden samt träningslägenheter. Cirka 70 % av koncernens omsättning anges avse verksamhet för ensamkommande Fyra av de åtta fastigheter som ägs av Vårljus AB används som gruppboenden för ensamkommande flyktingbarn. Vårljus AB:s verksamhet i denna del får anses ligga inom ramen för den kommunala kompetensen. Kommunstyrelsens förvaltning bedömer att den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna.

79 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (13) SRV återvinning AB Enligt bolagsordningen ska bolagets verksamhet omfatta insamling och transport av avfall och material för återanvändning, återvinning och energiutvinning och drift av anläggningar för återvinning, behandling och deponering eller annan därmed förenlig verksamhet som kan komma att erfordras. Den 23 maj 2013 gjordes ett antal ändringar i bolagsordningen på eget förslag av SRV återvinning AB. Följande bestämmelser har nu införts i bolagsordningen: 3 Bolagets syfte och kommunala ändamål är att dels med iakttagande av kommunal likställighets- och självkostnadsprincip fullgöra det ansvar som till den del detta ej innefattar myndighetsutövning åvilar ägarkommunerna enligt miljöbalken och annan lagstiftning inom avfallsområdet, dels främja en ändamålsenlig och effektiv avfallshantering i enlighet med det samhällsuppdrag bolaget ska utföra. 11 Bolaget ska inhämta kommunfullmäktiges ställningstagande i respektive delägarkommun innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas. Det finns ett konsortialavtal som ursprungligen upprättats år 1972 enligt vilket bolaget har till föremål för sin verksamhet att forsla orenlighet som härrör från hushåll samt hushållsavfall och därmed jämförligt avfall även som annan orenlighet och avfall som kommunerna är eller blir skyldiga att ta hand om till avstjälpningsplats eller destruktionsanläggning, driva sådana anläggningar samt utöva i övrigt därmed förenlig verksamhet. Konsortiemedlemmarna är enligt konsortialavtalet skyldiga att låta bolaget utföra all verksamhet som beskrives i 4 renhållningslagen inom respektive kommun på grundval av särskilda avtal mellan respektive kommun och bolaget. Konsortiemedlem må icke bedriva eller i någon form understödja företag med likartad verksamhet som bolaget. Renhållningsavtal enligt första stycket skall grundas på i princip lika hämtningsavgift inom samtliga kommuner, transportavgift anpassad till förekommande transportavstånd samt i övrigt på de speciella förutsättningar som gäller inom respektive kommun eller område inom kommun.

80 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (13) Hänvisningen till renhållningslagen borde väl numera anses gälla 15 kap. 8 miljöbalken. Den kommunala renhållningsskyldigheten omfattar enligt miljöbalken hushållsavfall. Med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. Kommunfullmäktige beslöt den 10 juni 2014 följande: 1. Namnet på gällande konsortialavtal träffat mellan Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamns och Salems kommuner ändras till Aktieägaravtal avseende SRV återvinning AB, varvid avtalet även i övrigt ska ha den ändrade lydelse, som framgår av bilaga 4 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 8 maj Bolagsordningen för SRV återvinning AB ska ha den ändrade lydelse, som framgår av bilaga 5 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 8 maj För SRV återvinning AB ska de ägardirektiv gälla, som framgår av bilaga 6 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 8 maj Ändringarna kräver samstämmiga beslut av samtliga ägarkommuner. Då inte samtliga övriga ägarkommuner fattat motsvarande beslut har Huddinge kommuns beslut i praktiken inte kunnat genomföras. Bolaget anser att dess avtal med ägarkommunerna får anses utgöra en tjänstekoncession. Med tjänstekoncession avses enligt 2 kap. 17 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) ett kontrakt av samma slag som ett tjänstekontrakt men som innebär att ersättningen för tjänsterna helt eller delvis utgörs av rätt att utnyttja tjänsten. Tjänstekoncessioner är undantagna från upphandlingslagarna och omfattas i dagsläget endast av de allmänna unionsrättsliga principerna. Kammarrätten i Göteborg har meddelat en dom rörande Uddevalla kommuns överföring av renhållningsverksamhet (insamling och transport av hushållsavfall) till ett kommunalt bolag (dom av den 23 maj 2011 i mål nr ). Förfarandet ansågs vara att betrakta som en tjänstekoncession. Det finns ett nytt direktiv från EU, direktiv 2014/23/EU (koncessionsdirektivet) av den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner. I direktivet fastställs regler om upphandlingsförfaranden för upphandlande myndigheter och upphandlande enheter i form av koncessioner, vars värde uppskattas till minst de tröskelvärden som fastställs i artikel 8 i direktivet. Tröskelvärdet uppgår till EUR. Implementeringstiden är 24 månader från publiceringsdagen. Det finns numera ett förslag till lag om upphandling av koncessioner (LUK). I direktivet finns inte några detaljerade förfaranderegler ens för sådana upphandlingar som uppgår till eller

81 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (13) överstiger tröskelvärdet. Mot bakgrund av reglerna i den nya lagen om intern koncession i LUK kan det vara väsentligt att bolagsordningen för SRV får en sådan lydelse att den uppfyller de s.k. Teckal-kriterierna (se 3 kap 14 LUK). Det han antecknas, att SRV sedan den 19 december 2005 varit ensamägare till Ecoferm AB, vilket bolag är vilande. Enligt gällande bolagsordning krävs inte heller något beslut av ägarkommunerna när det gäller bildande av dotterbolag eller vid köp av bolag. Rimligen borde det finnas ett krav i bolagsordningen på att ägarkommunerna ska få yttra sig i ett ärende som innebär att SRV köper eller bildar ett dotterbolag. Beträffande de kompetensbegränsande principerna kan antecknas, att det är medlemskommunerna, som enligt 27 kap. 4 miljöbalken (MB) meddelar föreskrifter om att avgift skall betalas för insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall. Avgiften skall enligt kommunens bestämmande betalas till kommunen eller till den som utför renhållningen. Enligt 27 kap. 5 MB ska avgiften bestämmas till högst det belopp som behövs för att täcka nödvändiga planerings-, kapital- och driftskostnader för renhållningen. Från dessa kostnader skall räknas av kostnaderna för användning av anläggningar eller utrustning för andra ändamål än renhållning. Avgiften får tas ut på ett sådant sätt att återanvändning, återvinning eller annan miljöanpassad avfallshantering främjas. Eftersom det är fråga om kommunala avgifter gäller, utan att det direkt följer av lagtexten, den kommunala självkostnadsprincipen, vilket innebär att verksamheten inte får bedrivas med överskott. Dessutom gäller enligt praxis likställighetsprincipen. Det är ägarkommunerna själva som har att tillse att dessa principer följs när de fastställer taxan. Det kan antecknas, att kommunfullmäktige den 9 december 2013 godkände ett huvudavtal mellan SRV återvinning AB och Scandinavian Biogas Fuels International AB rörande dels bildandet av ett gemensamt bolag - Scandinavian Biogas Recycling AB ( SBR ) - som ska hyra och driva SRV återvinning AB:s förbehandlingsanläggning vid Sofielunds återvinningsanläggning och dels uppförandet av biogasanläggning inom samma område. SRV ska äga 40 % av aktierna i det angivna bolaget, vars syfte ska vara att ta över driften av SRV:s förbehandlingsanläggning samt hela ansvaret för hanteringen av den slurry som framställs i anläggningen. Det kan antecknas att styrelsen den 24 september 2014 beslöt om ett villkorat aktieägartillskott till SBR om fyra miljoner kr. Styrelsen i SRV återvinning AB beslöt den 4 februari 2015 att den, under 2014, av bolaget bedrivna verksamheten har varit förenlig med det fastställda

82 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (13) kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Kommunstyrelsens förvaltning bedömer att den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Södertörns Energi AB Bolaget har enligt bolagsordningen till föremål för sin verksamhet att självt eller genom dotterbolag bedriva produktion och distribution av värme respektive kyla till fastigheter och därtill hörande anläggningar och anordningar samt att bedriva annan därmed förenlig verksamhet. Bolaget har två dotterföretag. Det ena dotterföretaget - Södertörns Fjärrvärme AB - ägs till 100 % och har enligt bolagsordningen till föremål för sin verksamhet att bedriva produktion och distribution av värme respektive kyla till fastigheter och därtill hörande anläggningar och anordningar samt att bedriva annan därmed förenlig verksamhet. Det andra dotterföretaget Söderenergi AB - driver ett kraftvärmeverk som är en kombinerad anläggning, som utnyttjar kraftvärmeteknik för att producera kraft och nyttiggjord värme, det vill säga elektricitet och fjärrvärme. Det ägs tillsamman med Telge AB. Söderenergi AB har enligt bolagsordningen till föremål för sin verksamhet att bedriva produktion av fjärrvärme samt annan därmed förenlig verksamhet. Via interkommunal samverkan ska bolaget samordna och effektivisera bolagets verksamhet och samtidigt skapa miljömässigt positiva synergier. Enligt 38 fjärrvärmelagen (2008:263) gäller att om ett kommunalt företag som avses i 3 kap kommunallagen (1991:900) bedriver fjärrvärmeverksamhet, ska verksamheten bedrivas på affärsmässig grund. Enligt 39 samma lag får sådant företag, trots bestämmelsen i 2 kap. 1 kommunallagen (1991:900) om anknytning till kommunens område eller dess medlemmar, bedriva fjärrvärmeverksamhet utanför kommunen, om det görs i geografisk närhet till fjärrvärmeverksamheten inom kommunen och i syfte att uppnå en ändamålsenlig fjärrvärmeverksamhet. Termen kraftvärmeverk användes tidigare i 3 kap. 2 andra stycket ellagen. Den bestämmelsen angav att elproduktion i ett kraftvärmeverk och försäljning av den elen skulle anses ingå i fjärrvärmeverksamheten. Nämnda bestämmelse togs bort i samband med att beslut togs om fjärrvärmelagen. Ändringen avsågs inte innebära någon ändring i sak.

83 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (13) Kommunala företag som bedriver elnätverksamhet, produktion av el, handel med el eller fjärrvärmeverksamhet har undantagits från den kommunala likställighets- och självkostnadsprincipen. Mot ovanstående bakgrund behöver bolagsordningen inte kompletteras med ytterligare föreskrifter om de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten. Bolagsordningen för Södertörns Energi AB behöver, trots det ovan sagda, ändras utifrån de nya bestämmelserna i 3 kap. 17 KL. Enligt bolagets förvaltningsberättelse försäkrar styrelsen att verksamheten varit förenlig med det fastställda ändamålet och att den utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Det anges även att bolaget i samverkan med ägarna ska främja energiförsörjningen i Huddinge, Botkyrka och Salems kommuner. Bolaget har till uppgift att genom dotterbolagen bedriva produktion och distribution av värme respektive kyla. I samband med värmeproduktionen produceras även el som säljs vid den nordiska börsen, Nord Pool. Kommunstyrelsens förvaltning har tillsammans med Botkyrka kommun tagit fram ett förslag till ändrad bolagsordning för Södertörns Energi AB, vilket översänts till bolagets VD för yttrande. Med anledning av vad VD:n anfört har förslaget justerats. Klartecken från Botkyrka kommun över det slutliga förslaget har ännu ej erhållits. Kommunstyrelsens förvaltning bedömer att den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Stockholm Vatten AB Huddinge kommun äger 2 % av aktierna, vilket lett till att kommunen inte kan sägas ha haft något större inflytande när det gäller bolagsordningen. Föremålet för och det kommunala ändamålet med bolagets verksamhet är enligt dess bolagsordning att driva affärsverksamhet inom VA-sektorn och därtill relaterad miljö- och utvecklingsverksamhet samt att äga och förvalta aktier i och tillhandahålla administrativa tjänster och marknadsservice åt rörelsedrivande dotterbolag samt därtill förenlig verksamhet. Verksamheten skall bedrivas åt ägarna/i ägarnas ställe inom ramen för Stockholms kommuns respektive Huddinge kommuns kompetens. I bolagsordningen anges att Kommunstyrelsen i Stockholm respektive Huddinge kommun äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper

84 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (13) samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Detta gäller dock endast i den mån hinder ej möter på grund av författningsreglerad sekretess. Vidare anges att Stockholms och Huddinges kommunfullmäktige skall besluta om principerna för taxorna beträffande vatten och avlopp för respektive kommun. Slutligen anges i bolagsordningen att Stockholms kommunfullmäktige skall ges tillfälle att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Beslut i följande frågor ska alltid anses vara av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt: bildande av bolag, investeringar, t.ex. köp av fast egendom, överstigande 300 mnkr exkl. mervärdesskatt, samt köp eller försäljning av bolag eller andel i sådant. Enligt lagen om allmänna vattentjänster är det upp till Huddinge kommun att inom kommunen och under i lagen angivna förutsättningar 1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och 2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va-anläggning. För den del av Stockholm Vatten VA AB:s verksamhetsområde som ligger i Huddinge kommun är det också Huddinge kommun som meddelar föreskrifter om va-taxan och de normativa inslagen i taxan. Frågan om hur avgiftsskyldigheten för de allmänna vattentjänsterna skall fördelas mellan kommunmedlemmarna är också ett viktigt inslag i den kommunala demokratin. Det är taxans föreskrifter om denna fördelning som har normativ karaktär. Enligt det aktieägaravtal som upprättades i samband med att Huddinge Vatten AB och Stockholm Vatten AB fusionerades ska Huddinge kommunfullmäktige äga rätt att yttra sig innan sådana beslut fattas i verksamheten som rör Huddinge kommun och som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Trots bestämmelsen i 2 kap. 1 kommunallagen (1991:900) om anknytning till kommunens område eller dess medlemmar, får en kommun sköta driften av en allmän va-anläggning i andra kommuner, om driften sker på affärsmässiga grunder och ekonomiskt redovisas skilt från annan verksamhet.

85 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (13) Enligt 30 i lagen om allmänna vattentjänster får avgifterna inte överskrida det som behövs för att täcka de kostnader som är nödvändiga för att ordna och driva va-anläggningen. Någon ytterligare reglering av självkostnaderna behöver inte ske i bolagsordningen. Avgifterna ska enligt lagen om allmänna vattentjänster bestämmas så att kostnaderna fördelas på de avgiftsskyldiga enligt vad som är skäligt och rättvist. Likställighetsprincipen behöver av denna anledning inte tas in i bolagsordningen. Mot ovanstående bakgrund behöver bolagsordningen inte kompletteras med ytterligare föreskrifter om de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten. Kommunstyrelsens förvaltning bedömer att den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Per-Erik Björkbacka Kommunjurist Beslutet delges Huge Fastigheter AB Stockholmsregionens Försäkring AB AB Vårljus SRV återvinning AB Södertörns Energi AB Stockholm Vatten AB

86 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (3) HANDLÄGGARE Ricknell, Peder Peder.Ricknell@huddinge.se Kommunstyrelsen Om- och tillbyggnad av Stenmoskolans kök och entréer godkännande att inleda produktion Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Grundskolenämndens begäran, om att beställa produktion av Huge Fastigheter AB för om- och tillbyggnad av Stenmoskolans kök och entréer, godkänns. Sammanfattning Projektet omfattar om- och tillbyggnad av fyra entréer, fördubblad ventilationskapacitet, omvandling från mottagningskök till tillagningskök, ändrad planlösning i matsalen samt akustikåtgärder. Vidare byts ytterdörrar och fönster ut och taket tilläggsisoleras. Arbetet beräknas starta i juni 2015 med återinflytt i lokalerna i januari Investeringsutgiften, som belastar kommunen, uppgår till 21,9 mnkr inklusive kapitalkostnad. Detta innebär en ökad hyreskostnad om 1,0 mnkr/år baserat på 2015 års hyresnivå. Den nya hyran blir ca 3,9 mnkr/år. Beskrivning av ärendet Grundskolenämnden beslutade (GSN-2014/1485:252) att godkänna förvaltningens redovisning av programarbete för om- och tillbyggnad av Stenmoskolan. Planerings- och personalutskottet godkände begäran i december 2014 (KS-2014/ ). Huge fastigheter AB har nu lämnat en definitiv offert avseende om- och tillbyggnad av Stenmoskolan. Projektet omfattar om- och tillbyggnad av fyra entréer, fördubblad ventilationskapacitet, omvandling från mottagningskök till tillagningskök, ändrad planlösning i matsalen samt akustikåtgärder. Vidare byts ytterdörrar och fönster ut och taket tilläggsisoleras. Arbetet beräknas starta i juni 2015 med återinflytt i lokalerna i januari Skolans yta ökar i samband med detta med 57 kvm LOA (lokalarea). POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

87 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (3) Investeringsutgiften, som belastar kommunen, uppgår till 21,9 mnkr inklusive kapitalkostnad. Detta innebär en ökad hyreskostnad om 1,0 mnkr/år baserat på 2015 års hyresnivå. Den nya hyran blir ca 3,9 mnkr/år. Den slutliga kostnaden får avvika med högst procent på beslutad investering. Huge kommer att utföra åtgärder för 3,5 mkr avseende åtgärder underhåll av ventilation, förbättrad isolering mm. Kostnaderna för evakueringspaviljonger har inte tagits med i offerten. Etablering, avetablering och hyra beräknas till mellan 2 och 2,5 mkr. Barn- och ungbildningsförvaltningen anser att en om- och tillbyggnad av Stenmoskolan är ytterst angelägen och att åtgärderna är väl motiverade ur ett arbetsmiljöperspektiv för både elever och personal. Förutom bättre luft i lokalerna kommer elever och personal i och med de planerade åtgärderna att få bättre flöden i entréer och matsal. Mat från tillagningskök blir bättre anpassat beträffande såväl arbetsmiljö som övriga miljöhänsyn genom att fettavskiljare installeras samt möjligheten att utvinna biogas. Dessutom får skolan en förbättrad ljudmiljö som motsvarar dagens krav. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning har tagit del av underlaget till projektet och gått igenom hyresberäkningen och har inget att invända mot grundskolenämndens begäran om genomförande och produktion av objektet. När detta skrivs har kommunstyrelsens förvaltning fått information om att Huges upphandling av detta projekt har blivit överklagad till förvaltningsrätten av en leverantör. Detta kan komma att innebära att de förutsättningar som ovanstående beskrivning vilar på kan komma att ändras. Vesna Jovic Kommundirektör Mats Öberg Ekonomidirektör Bo Garneij Chefscontroller

88 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (3) Bilagor 1. Offert från Huge Fastigheter AB daterad inklusive hyresberäkning, kostnadssammanställning och ritning. 2. Grundskolenämndens beslut den 24 mars 2015, om- och tillbyggnad av Stenmoskolans kök och entréer-godkännande att inleda produktion. Beslutet delges Huge Fastigheter AB

89 ~huge HF Sid l (2) Huddinge kommun Grundskalenämnden HUDDINGE Definitiv offert avseende om- och tillbyggnad av stenmoskolan Huge Fastigheter AB har på uppdrag av barn- och utbildningsförvaltningen i Huddinge kornmun utrett åtgärder för verksamhetsanpassning och renovering av stenmoskolan och får härmed lämna en definitiv hyresoffert. Utformningen framgår av ritningar upprättade av HMXW Arkitekter, daterade Åtgärderna som planeras är anpassade för 200 elever i årskurs F-3 med personal. Projektet omfattar bland annat om- och tillbyggnad av fyra entreer, åtgärder för att fördubbla ventilationens kapacitet samt akustikåtgärder i matsalen och delar av övriga skolan. Det nuvarande mottagningsköket byggs om till ett tillagningskök och förses med ny utrustning. Taket ovan kök behöver höjas och kombinerad fettavskilj are/avfallstank samt avfallskvarn installeras. Planlösningen i matsalen ändras för att få ett bättre flöde. Ett nytt större fläktrum ersätter det tidigare, också med placering på taket. Vidare byts ytterdörrar och fönster ut och taket tilläggsisal eras. Produktionsstart är preliminärt planerad till juni 2015 och lokalerna kan då vara färdiga för återinilytt i januari Byggnaden utökas med ca 57 kvm LOA och blir totalt efter ombyggnad ca kvm LOA. Under ombyggnadstiden debiteras hyra enligt gällande avtal. För att klara undervisningen under den tid som ombyggnaden pågår behöver halva skolan i taget evakueras. Kostnad för tillfälliga lokaler är ej medräknad i denna offert. Investeringskostnaden som belastar kommunen uppgår till tkr inklusive kapitalkostnad under byggtid. Investeringen beräknas på 30 år vilket motsvarar en hyreshöjning om 960 tkr/år i 2015 års hyresläge. Huge utför i samband med ombyggnaden underhållsåtgärder motsvarande ca tkr. Nuvarande årshyra är tkr (l 430 kr/kvm LOA) och beräknas efter om- och tillbyggnad bli ca tkr (l 837 kr/kvm LOA) i 2015 års hyresläge. När den slutliga kostnaden är känd görs en slutredovisning enligt överenskommelse med Huddinge kommun. Den slutliga kostnaden får avvika med högst + - l O % på ifrågavarande investering. Vidare förbehåller vi oss rätten att indexreglera kostnaderna i enlighet med SCB nya entreprenadindex för husbyggnad och anläggning. Kostnaderna är redovisade i prisläge jan I det fall projektet avbryts måste Huddinge kornmun genom grundskalenämnden svara för hittills upparbetade kostnader för projektering. Huge Fastigheter AB Box 1073, Huddinge Besöksadress Sjödalstorget 7 Tel Fax info@huge.se Orgnr

90 ~huge HF Sid 2 (2) Offerten är giltig t o m Vi ser fram emot att höra av er när ni tagit ställning till vårt förslag. Med vänliga hälsningar Huge Fastigheter AB _f'~u~.rop~a Mattsson-Linnala VD JL~I-f:tU Henrik Orneblad Affärsområdeschef kommunal service Bilaga l Hyresberäkning 2 Kostnadssammanställning 3 Ritningar Huge Fastigheter AB Box 1073, Huddinge Besöksadress Sjödalstorget 7 Tel Fax info@huge.se Orgnr

91 ~huge HYRESBERÄKNING abt Bil 1 Projekt: Objekt: Ombyggnad ventilation, entreer och kök O, stenmoskolan Investering tkr: Beräknad kostnad tkr: 1) Kalkylränta: 2) Index: 3) Kap kostn byggtid Beräknad byggtid: Bokfört värde tkr: Drift kr/kvm: Underhåll kr/kvm: Beräknat tax-värde tkr: Utökat antal kvm: Nuvarande antal kvm: Total antal kvm: Investering enligt kostnadsberäkn inkl adm avg 4% Investering inkl kapitalkostnad 1,71% 70% mån o o 57 LOA LOA LOA Avskrivningstid år 5 1 O Kapital investering :~#,P:i,t,~ ~::~~~r~~r~~: : : ~: : :: : :: : : :: : :: : :: :: : : :: :: : ::::: : :: ~ :~ : ::~:: : : : ~ : :: : ~: :: : :: : : : :, : :: :: :q : : : :: : :: : : ::, : :::: :: : : ~ ::: : : : :p,:, ~: ::; ~ :~:: ~ :: _ : ::::::::p, ::::::1:::::::::::::::::::::9 Drift Qn~~ ffi ~: ;~:: : :: : : : :: : ::=:: : :: : :: :: ::: : :: : : :: : :: : :: : :: : :: : : :: : :: : ::~ : : :: : :: : ~,:, : : ::::: : :: : :: :: ~ : :: : : : : ~:,1q ~ =~ = ~:::: : : : :: : :: :,: := : : :: ~ i q, : : :: : :: : :: : :: : :: : :: : :: : :: : :1: 9 ~: : ::::::::::::::::::::::19 Ökad hyra, kr/kvm Kr/kvm ink! nuvarande hyra Kr/kvm nuvarande hyra Nuvarande hyra kr/år Total hyra kr/år ) 5-årig statsobligation SE GVB 5Y per ,21% Tillägg vid uthyrn till kommunen 1,50% 2) Index sätts ti/170% för kommunala lokaler (övriga 100%) 3) Beräknad investering X kalkylränta X byggtid l 2 Annuitetsfaktor 21,0% 11,0% 5,9% 4,3%

92 ~huge Projektnr: Projektbenämning: stenmoskolan Prel kostnadsl<ostnader Offert Prognos 1 bedömning l l Prognos 2 Prognos 3 slutkostnad Datum Upprättad/ifylld av PD PD ' Utredningar Fastighetskostnader Byggherrekostnader Projekteringskostnader Bilaqa Produktionskostnader Oförutsett Underhållskostnader Summa Adm avgift 4% l Totalt l l Reservationer och prisläge: l Följande ingår ej: Sl<alan behöver evakueras, halva elevantalet i taget. Etablering, avetablering samt hyra bedömt till 2-2,5 mkr ingår ej i kalkylen ovan. ~-~~~!~~.P.~-~!~!:~~~~~-?_': -~~~i!l?!:~~-r- ~-r- 9_~!1- ~~!1-~ -~~~?-~~-~ ~~-~~: Kostnadsläge: Januari 2015 Anmärkningar, förklaring till avvikelser och förändringar: Samtliga priser exkl moms

93 l l l c > i! "' ~ a: ~ ~ ;'! ~ ~ 5 ~ ~ RIVET FÖRRÅD NYTT GRUPPRUM , ~ , n GRUPPRUI1 ~ 1 GRUPPRUI1 r KLASS RU~I 2 KLASSRU I1 r u /\ r 18 PERSONAL ~ HZ41 30 RENSERI 34 VARUINTAG 3.1 KOK " 11 KORRIDOR 15 GRUPP- ~ RU ~1 22 w tap~rum ~ =:L: [)UTÖKAT KAPPR UM KLASSRUM E XPE 3 ~ TI ON 23 KLA SSRUI1 L ~ 42 OISK L --, H~ NYTT FÖRHÖJT TAK /\ 46 t1 ATSAL l l l l l l l l ~~~~~~~~ ~ l 11 l l 1 KAPP l l l ~ ~~ _ -j NY U TOKA O : : ~~~~~.. l l.. NY U~OKAO t-.:. -j NY U~ OKAD E_Nlf!.ELK_!IEP_R!!~1.J ~. L~!~LK.fl~.!l!!t:! "J HJ ~. ~., fj 1 r( r ' "' ti ~ o /\ T.79 SKO TRU ~1 ii ~~ Vj 'J v Il NY VILRUM 80 VILRUN Il Il SAMLINGSSAL BflANOCELLSGRANS AL L RU~1 83 Il. A LL RU ~1 i P A~S 4 AGE ~ ~ 1 Jl ~1ATRU~I 11 ~ v F- 67 "' DAGRUM V' ~ ~- -"==;==;i ~ r.. 51 ik_:~~i... -=fmi!~6t==g;,.,==::;=~f=d LASHORNAI!: ~~~ n ~ 1 Il r... l ~':::; t ~~ ~ 6 NY l' BRAND- CELLS GRÄNS.J.J ~ ( 75 VERKSTAD v 97 VÅTLEK.; lo!~!}> "''"" 101 KAPPRUI1 1"02 ~ "' GROV- 104 ~ TRE V I L R U~1 ~~ ~ 105 ALL R U~l '-.1 l RORELSELEK -v,j ~. 116 ALLRUN ""J" ~ 120 ALL RU~I!:> v 113 BARNVAGNAR 119 j) ALLRUI1 17 A l ~~ 1 UI1 ~ 125 VILRUI l 130 l/ BARNVAGNAR _L &H l A/H l AliNI I'I(,UIA. ~ S fr l oaru1 l S.l ~'j KALKYLUNDERLAG -+-- o i :0 ~ ~ o :> q LOKALISE!liNGSPLAl\1 ~huge i ::> ~ ~ ~2~.3~ ~'1 7 ''1"2~,;~r~,~~--l"r~Al~R~"~~~~~r ~~~~~ö~~m~,~---4~ ~ A l Hr-IXW ARKITEKTER 08 S ~ l l l ~ l l l ~ z 1~ ~~ l l l :g ~ S121l STENMOSKOLAN OMBYGGNAD BOTTENPLAN -j~"~'7. ''~"~"7."~,,~,~--rj,~,~,.cu~~,----~ 2 El BErHiT DRAKEliMARt ~ rro.friwwgsii.wo.r<g Q GCNGT ORAK[Nf-IARK g " l l

94 GRUNDSKOLENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Grundskolenämnden 21 april Paragraf Diarienummer GSN-2014/ Om-och tillbyggnad av Stenmoskolans kök och entréergodkännande att inleda produktion Grundskolenämndens beslut Nämnden godkänner förvaltningens förslag till produktion av om- och tillbyggnad på Stenmoskolan.Nämnden överlämnar ärendet för beslut till Kommunstyrelsen. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade i december 2014 (KS-2014/ ) att godkänna Grundskolenämndens begäran om att beställa en förstudie för om- och tillbyggnad av Stenmoskolans kök och entréer. Projektet omfattar om- och tillbyggnad av Stenmoskolans fyra entréer, ombyggnad av köket från ett mottagnings- till ett tillagningskök, tillskapande av ett personal- och konferensrum samt akustikåtgärder i matsal och delar av övriga skolan. Förvaltningen anser att en om- och tillbyggnad av Stenmoskolan är ytterst angelägen och att åtgärderna är väl motiverade ur ett arbetsmiljöperspektiv för både elever och personal. Beslutet delges Kommunstyrelsen Huge Fastigheter AB Akten

95 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DATUM DIARIENR SIDA GSN-2014/ (2) HANDLÄGGARE Lundin, Tina Tina.Lundin@huddinge.se Grundskolenämnden Om-och tillbyggnad av Stenmoskolans kök och entréergodkännande att inleda förstudie Förslag till beslut 1. Nämnden godkänner förvaltningens förslag till produktion av om- och tillbyggnad på Stenmoskolan. 2. Nämnden överlämnar ärendet för beslut till Kommunstyrelsen. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade i december 2014 (KS-2014/ ) att godkänna Grundskolenämndens begäran om att beställa en förstudie för omoch tillbyggnad av Stenmoskolans kök och entréer. Projektet omfattar om- och tillbyggnad av Stenmoskolans fyra entréer, ombyggnad av köket från ett mottagnings- till ett tillagningskök, tillskapande av ett personal- och konferensrum samt akustikåtgärder i matsal och delar av övriga skolan. Förvaltningen anser att en om- och tillbyggnad av Stenmoskolan är ytterst angelägen och att åtgärderna är väl motiverade ur ett arbetsmiljöperspektiv för både elever och personal. Beskrivning av ärendet Grundskolenämnden beslutade (GSN-2014/1485:252) att godkänna förvaltningens redovisning av programarbete för om- och tillbyggnad av Stenmoskolan samt att överlämna ärendet till Kommunstyrelsen för godkännande att inleda förstudie. Kommunstyrelsen godkände begäran i december 2014 (KS-2014/ ). Huge fastigheter AB har inkommit med en definitiv offert avseende om- och tillbyggnad av Stenmoskolan. Projektet omfattar om- och tillbyggnad av fyra entréer, fördubblad ventilationskapacitet, omvandling från mottagningskök till tillagningskök, ändrad planlösning i matsalen samt akustikåtgärder. Vidare byts ytterdörrar och fönster ut och taket tilläggsisoleras. Arbetet beräknas starta i juni 2015 med återinflytt i lokalerna januari Skolans yta ökar i samband med detta med 57 kvm LOA. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

96 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DATUM DIARIENR SIDA GSN-2014/ (2) Investeringskostnaden som belastar kommunen uppgår till tkr inklusive kapitalkostnad. Vilket innebär en ökad hyreskostnad om 960 tkr/år baserat på 2015 års hyresnivå. Den nya hyran blir ca 3944 tkr/år. Den slutliga kostnaden får avvika med högst % på ifrågavarande investering. Huge kommer att utföra åtgärder för 3,5 mkr avseende åtgärder underhåll av ventilation, förbättrad isolering mm. Kostnaderna för evakueringspaviljonger har inte tagits med i offerten. Etablering, avetablering och hyra beräknas till mellan 2 och 2,5 mkr. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen anser att en om- och tillbyggnad av Stenmoskolan är ytterst angelägen och att åtgärderna är väl motiverade ur ett arbetsmiljöperspektiv för både elever och personal. Förutom bättre luft i lokalerna kommer elever och personal i och med de planerade åtgärderna att få bättre flöden i entréer och matsal, mat från tillagningskök som blir bättre anpassat beträffande såväl arbetsmiljö som övriga miljöhänsyn genom att fettavskiljare installeras samt möjligheten att utvinna biogas. Dessutom får skolan en förbättrad ljudmiljö som motsvarar dagens krav. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Bilagor Mia Bergström Lokalplaneringschef 1. Offert från Huge Fastigheter AB daterad inklusive hyresberäkning, kostnadssammanställning och ritning. 2. Grundskolenämndens beslut den 9 oktober 2014, om- och tillbyggnad av Stenmoskolans kök och entréer-godkännande att inleda förstudie. Beslutet delges Kommunstyrelsen Huge Fastigheter AB Akten

97 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) HANDLÄGGARE Hedman, Malin Malin.Hedman@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppföljning av bredbandsstrategin 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Uppföljningen av Huddinge kommuns bredbandsstrategi, bilaga till kommunstyrelsens tjänsteutlåtande daterat den 18 maj 2015, godkänns. Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade den 15 april 2013 att anta Bredbandsstrategi för Huddinge kommun I bredbandsstrategin fastslås att kommunen genom att främja och underlätta externa aktörers bredbandsutbyggnad på kommersiella villkor ska få ett bredband i toppklass. Målsättningen är att 90 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år Fiberutbyggnaden är viktig för att målet i bredbandsstrategin ska nås då den potentiella överföringshastigheten är störst med den bredbandstekniken. Under 2013 och 2014 har fiberutbyggnaden i Huddinge skett i hög takt. Av uppföljningen framgår att 64 procent av Huddinges befolkning har tillgång till en överföringshastighet om 100 Mbit/s, vilket innebär en ökning med 10 procentenheter jämfört med mätningen för år 2013 och en ökning med 18 procentenheter sedan Andelen av befolkningen i Huddinge kommun som bor i eller i närheten av en fastighet som är ansluten till ett fibernät har ökat från 71 procent till 90 procent mellan åren 2013 och Även för denna variabel har ökningstakten varit högre i Huddinge än i övriga länet och riket. Det innebär att förutsättningarna är goda för att tillgången till IT-infrastruktur, som medger hastigheter om 100 Mbit/s, kommer att öka ytterligare. Kommunstyrelsens förvaltning anser att det inte är säkert att målet om 90 procent kommer att uppnås redan Takten på fiberutbyggnaden kommer att vara den avgörande faktorn för vilket år som Huddinge kommun når målet. Den snabba ökningstakten för närhet till fiberansluten fastighet indikerar dock att Huddinge kommun kommer att nå målet före år 2020, då regeringen har som mål att 90 procent av rikets befolkning ska ha bredbandstillgång. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

98 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) Beskrivning av ärendet Bakgrund Bredbandsutbyggnad har en stor betydelse för kommunen. En högklassig ITinfrastruktur gör kommunen mer tillgänglig för invånarna samtidigt som den gynnar kommunens tillväxt och attraktionskraft. De geografiska områden som erbjuder bredband av hög kapacitet är mer tilltalande för boende och för näringslivet än andra områden. Kommunfullmäktige beslutade den 15 april 2013 att anta Bredbandsstrategi för Huddinge kommun I bredbandsstrategin fastslås att kommunen genom att främja och underlätta externa aktörers bredbandsutbyggnad på kommersiella villkor ska få ett bredband i toppklass. Målsättningen är att 90 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år Enligt strategin ska tillgången till bredband årligen följas upp i form av en återrapport till kommunstyrelsen. Bredbandsstrategi för Huddinge kommun Syftet med bredbandsstrategin är att på en övergripande nivå fastställa hur Huddinge kommun ska agera i frågan om bredband eller annan digital infrastruktur. Utgångspunkten är att bredbandsbehov ska tillgodoses av aktörer på bredbandsmarknaden. Huddinge kommun ska dock med hjälp av marknaden arbeta för att främja utbyggnad av elektronisk infrastruktur och bredband. I det sammanhanget har kommunen en viktig roll då man ansvarar för samhällsplaneringen och kontrollerar tillträdet till kommunal mark i form av bland annat markavtal och schakttillstånd. Huddinge kommuns målsättning är att 90 procent av alla hushåll och företag i kommunen ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år Detta kan jämföras med regeringens bredbandsstrategi för landet i sin helhet där målet är att 90 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år Tillgång till bredband i Huddinge kommun För tillgång till höga bredbandshastigheter, det vill säga 100 Mbit/s eller mer, 2 fordras idag trådbundna accesstekniker i form av fiber eller bredband via uppgraderade kabel-tv-nät. 3 1 I PTS uppföljningar, liksom i denna, tolkar man begreppet andel av hushållen som synonymt med andel av befolkningen och det är också det senare man mäter Mbt/s definieras här som att ett abonnemang under förhållandevis gynnsamma omständigheter medger en överföringskapacitet nedströms på 100 Mbt/s och i bråd timme minst 50 Mbit/s.

99 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) Kommunen har markavtal med följande bredbandsleverantörer: Skanova (Telia), Stokab, TDC, Comhem och Telenor. Skanova är dock i princip den enda fiberägaren som i dagsläget bygger nytt fibernät. Under 2013 och 2014 har Skanovas utbyggnad av fibernätet skett i hög takt. Natur- och byggnadsförvaltningen för diskussioner med Skanova om ytterligare fiberutbyggnad och ett tilläggsavtal till markavtalet. Utgångspunkten för tilläggsavtalet är att Skanova vill tillämpa spårfräsning som förläggningsmetod för fiberkabel i kommunen. Metoden är mer kostnadseffektiv än de metoder som hittills har tillämpats och gör därför fler delar av kommunen intressanta för fiberutbyggnad. Tillgång till bredband i siffror Post- och telestyrelsen (PTS) gör årligen en bredbandskartläggning för Sverige. 4 Kartläggningen från 2011 visade att 46 procent i Huddinge hade tillgång till en överföringshastighet om minst 100 Mbit/s. Vid PTS senaste kartläggning för år 2014 hade andelen ökat till 64 procent, vilket innebär en ökning med 10 procentenheter jämfört med mätningen för år 2013 och en ökning med 18 procentenheter sedan Under hela perioden ( ) har samtliga invånare i Huddinge haft tillgång till trådbunden och/eller trådlös access. Som jämförelse kan nämnas att 57 procent av befolkningen i Sverige 2014 hade tillgång till bredband om 100 Mbit/s, vilket innebär en ökning med knappt 12 procentenheter sedan Tillgången till bredband om 100 Mbit/s har ökat betydligt mer i Huddinge kommun än i riket och länet mellan åren 2013 och Ökningen från år 2011 till år 2013 överensstämde däremot med ökningen i riket. Andelen av befolkningen i Huddinge kommun som bor i eller i närheten av en fastighet som är ansluten till ett fibernät har ökat från 71 procent till 90 procent mellan åren 2013 och Även för denna variabel har ökningstakten varit högre i Huddinge än i övriga länet och riket. Det innebär att förutsättningarna är goda för att tillgången till IT-infrastruktur, som medger hastigheter om 100 Mbit/s, kommer att öka ytterligare. 3 Kabel-tv-nät (koaxialkabel) uppgraderade med Euro-DOCSIS 3.0 medger i dagsläget 100 Mbit/s. 4 PTS följer i bredbandskartläggningen upp arbetsställens bredbandstillgång, vilket inte är synonymt med företag. Därför kan man inte i denna uppföljning kartlägga företags bredbandstillgång mer är att det är troligt att de följer den allmänna trenden för befolkningen.

100 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) Mobilt bredband Användningen av mobilt bredband fortsätter att öka. Hela befolkningen i Huddinge kommun har tillgång till bredbandsnätet LTE eller 4G, den fjärde generationens mobiltelefoni. I framtiden är det sannolikt att internetabonnemang via LTE kommer att kunna medge hastigheter om 100 Mbit/s, men än så länge är den genomsnittliga hastigheten betydligt lägre än detta och beror på hur långt från bassationen man befinner sig och hur många andra som är uppkopplade mot samma mast. PTS anger att LTE-tjänster som nu tillhandahålls på kommersiell basis levererar hastigheter på mellan 10 till 30 Mbit/s. Det mobila bredbandsnätet ska i första hand betraktas som ett komplement till fasta fiberanslutningar där enbart den tekniska utrustningen vid kabelns ände sätter gränser för kapaciteten. Dessutom förutsätter den mobila utbyggnaden att fiber dras till basstationerna. Förvaltningens synpunkter Av Huddinges befolkning har 64 procent tillgång till en överföringshastighet om minst 100 Mbit/s, vilket innebär en ökning med 10 procentenheter jämfört med mätningen för år 2013 och en ökning med 18 procentenheter sedan Ökningen beror främst på att fiberutbyggnaden har hållit hög takt under perioden. Fiberutbyggnaden är viktig för att målet i bredbandsstrategin ska nås då den potentiella överföringshastigheten är störst med trådbundna accesstekniker i form av fiber. Många av dem som ännu inte har tillgång till 100 Mbit/s, har goda möjligheter till det de närmaste åren. Den slutsatsen kan dras av att andelen av befolkningen som bor i, eller i närheten av, en fastighet som är ansluten till ett fibernät har ökat från 71 procent till 90 procent mellan åren 2013 och Den handlingsplan över ytterligare fiberanslutning som Skanova inom kort ska presentera för kommunen och användning av en mer kostnadseffektiv förläggningsmetod för fiberkabel talar för att utbyggnaden i Huddinge kommun kommer att fortsätta. Takten är dock svårbedömd och beror till stor del på kundernas betalningsvilja och efterfrågan. Även om ökningen av tillgången till 100 Mbit/s mellan åren 2013 och 2014 var anmärkningsvärt stor är det fortfarande långt kvar till de 90 procent av alla hushåll och företag som enligt kommunens bredbandsstrategi ska ha tillgång till den överföringshastigheten 2016.

101 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) Kommunstyrelsens förvaltning anser att det inte är säkert att målet om 90 procent kommer att uppnås redan Takten på fiberutbyggnaden kommer att vara den avgörande faktorn för vilket år som Huddinge kommun når målet. Den snabba ökningstakten för närhet till fiberansluten fastighet indikerar dock att Huddinge kommun kommer att nå målet före år 2020, då regeringen har som mål att 90 procent av rikets befolkning ska ha bredbandstillgång. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Malin Hedman Utredare Bilaga Rapporten Uppföljning av Huddinge kommuns bredbandsstrategi 2015 Beslutet delges Natur- och byggnadsnämnden

102 KS-2015/ Uppföljning av Huddinge kommuns bredbandsstrategi 2015 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING

103 HANDLÄGGARE Hedman, Malin

104 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte Definition 4 2. Bredbandsstrategi för Huddinge kommun Syfte och mål Utgångspunkt Åtgärder för att nå målet 5 3. Regional digital agenda 5 4. Tillgång till bredband i Huddinge kommun Infrastruktur och dess utbyggnad Tillgång till bredband i siffror Närhet till befintlig fiber Mobilt bredband Samspel mellan bredbandstekniker förbättrar tillgången 8 5. Slutkommentar 9 Bilaga 1 10

105 1. Inledning 1.1 Bakgrund Bredbandsutbyggnad har en stor betydelse för kommunen. En högklassig ITinfrastruktur gör kommunen mer tillgänglig för invånarna samtidigt som den gynnar kommunens tillväxt och attraktionskraft. De geografiska områden som erbjuder bredband av hög kapacitet är mer tilltalande för boende och för näringslivet än andra områden. Bredband med hög överföringshastighet är också viktig för utvecklingen av ett hållbart samhälle då det är en miljövänlig teknik som möjliggör videomöten, utbildningsinsatser och distansarbete som minskar tjänste- och arbetsresor. Kommunfullmäktige beslutade den 15 april 2013 att anta Bredbandsstrategi för Huddinge kommun I bredbandsstrategin fastslås att kommunen genom att främja och underlätta externa aktörers bredbandsutbyggnad på kommersiella villkor ska få ett bredband i toppklass. Målsättningen är att 90 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år Enligt strategin ska tillgången till bredband årligen följas upp i form av en återrapport till kommunstyrelsen. 1.2 Syfte Syftet med denna uppföljning av bredbandsstrategin är att redogöra för nuläge och utveckling vad gäller tillgången till bredband i Huddinge kommun och, i den mån det är påkallat, föreslå åtgärder för en bättre måluppfyllelse. Bredbandsfrågor är inte Huddingespecifika och därför relateras Huddinges resultat till omvärldens och den tekniska utvecklingen. 1.3 Definition Bredband är ett vanligt samlingsnamn för en mängd olika tekniker som gör det möjligt att ansluta till internet med hög överföringshastighet. Det finns dock ingen officiell definition som fastslår var gränsen går för att en anslutning till internet ska få kallas bredband. För tillgång till höga bredbandshastigheter, det vill säga 100 Mbit/s eller mer, 1 fordras idag trådbundna accesstekniker i form av fiber eller bredband via uppgraderade kabel-tv-nät. 2 Internetabonnemang via kopparnätet och nästa generations trådlösa bredband (framförallt via varianter av VDSL respektive LTE) medger också höga överföringshastigheter, dock ännu inte i nivå med fibernät och uppgraderade kabel-tvnät. 3 I framtiden är det dock sannolikt att internetabonnemang som medger 100 Mbit/s, kommer att kunna distribueras via sådan teknik och eventuellt ytterligare accesstekniker åtminstone i vissa områden Mbt/s definieras här som att ett abonnemang under förhållandevis gynnsamma omständigheter medger en överföringskapacitet nedströms på 100 Mbt/s och i bråd timme minst 50 Mbit/s. 2 Kabel-tv-nät (koaxialkabel) uppgraderade med Euro-DOCSIS 3.0 medger i dagsläget 100 Mbit/s. 3 LTE eller 4G definieras som den fjärde generationens mobiltelefoni. VDSL innebär bredband via telefonledningen (kopparnätet). 4 UPPFÖLJNING AV HUDDINGE KOMMUNS BREDBANDSSTRATEGI 2015

106 2. Bredbandsstrategi för Huddinge kommun Syfte och mål Syftet med bredbandsstrategin är att på en övergripande nivå fastställa hur Huddinge kommun ska agera i frågan om bredband eller annan digital infrastruktur. Genom att främja och underlätta externa aktörers bredbandsutbyggnad på kommersiella villkor ska Huddinge kommun få bästa tänkbara bredband. Detta utgör en av de aktiviteter som kommunen vidtar i syfte att nå den övergripande visionen om att bli en av de tre mest populära kommunerna i länet. Huddinge kommuns målsättning är att 90 procent av alla hushåll och företag i kommunen ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år Detta kan jämföras med regeringens bredbandsstrategi för landet i sin helhet där målet är att 90 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år Utgångspunkt Utgångspunkten är att bredbandsbehov ska tillgodoses av aktörer på bredbandsmarknaden. Huddinge kommun ska dock med hjälp av marknaden arbeta för att främja utbyggnad av elektronisk infrastruktur och bredband. I det sammanhanget har kommunen en viktig roll då man ansvarar för samhällsplaneringen och kontrollerar tillträdet till kommunal mark i form av bland annat markavtal och schakttillstånd. 2.3 Åtgärder för att nå målet Huddinge kommun ska bland annat vid samhällsplanering och tecknande av markavtal beakta behovet av bredbandsutbyggnad och verka för en öppen, sund och konkurrensneutral marknad. Kommunen ska även vara öppen för nya tekniker och anläggningsmetoder på bredbandsområdet samt verka för att IT-infrastruktur säkerställs vid ny exploatering av bostads- och näringslivsområden. I strategin fastslås också att kommunen ska bistå bredbandsleverantörerna med information och rådgivning vid planering och utbyggnad av bredbandsnätet. Huddinge kommun har en bredbandsansvarig som handlägger kommunens bredbandsfrågor. Den bredbandsansvarige är placerad på natur- och byggnadsförvaltningen och sköter kontakterna med näringsliv och allmänhet samt innehar det formella samordningsansvaret för bredbandsfrågorna. 3. Regional digital agenda Den 13 februari 2013 undertecknade Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms läns landsting och Kommunförbundet Stockholms län (KSL) en avsiktsförklaring som innebär att organisationerna delar målet om att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter samt att de i bred samverkan ska ta fram en regional digital agenda för Stockholms län. För närvarande pågår arbetet med att ta fram en digital agenda för länet utifrån fyra fokusområden: den digitala infrastrukturen, den digitala offentliga sektorn, den digitala marknaden och den digitala kompetensen. Inom vart och ett av dessa 4 I PTS uppföljningar, liksom i denna, tolkar man begreppet andel av hushållen som synonymt med andel av befolkningen och det är också det senare man mäter. UPPFÖLJNING AV HUDDINGE KOMMUNS BREDBANDSSTRATEGI

107 fokusområden förväntas strategier, mål och handlingsplaner utformas, genomföras och utvärderas av berörda parter. KSL förväntas anta den digitala agendan i juni 2015 då ärendet behandlas av KSL:s styrelse. 4. Tillgång till bredband i Huddinge kommun 4.1 Infrastruktur och dess utbyggnad Kommunen har markavtal med följande bredbandsleverantörer: Skanova (Telia), Stokab, TDC, Comhem och Telenor. Skanova är dock i princip den enda fiberägaren som i dagsläget bygger nytt fibernät. Under 2013 och 2014 har Skanovas utbyggnad av fibernätet skett i hög takt. Fiberutbyggnad har bland annat skett i områdena Myrängen, Segeltorp, Solgård under Utbyggnad i Smista, Stuvsta, Fullersta och Kästa pågår. Områden med begränsad tillgång till fast bredband och hög överföringshastighet i kommunen är Lissma, Mellansjö och delar av Snättringe, som i dagsläget enbart har bredband via ADSL (kopparbaserat telenät) eller mobilt bredband. Skanova etablerar dock för närvarande ett stomnät i de östra delarna av kommunen. Områden som berörs är Svartvik/Mellansjö, Skogås/Länna, Fållan och Stortorp. Natur- och byggnadsförvaltningen för diskussioner med Skanova om ytterligare fiberutbyggnad och ett tilläggsavtal till markavtalet. Utgångspunkten för tilläggsavtalet är att Skanova vill tillämpa spårfräsning som förläggningsmetod för fiberkabel i kommunen. Metoden är mer kostnadseffektiv än de metoder som hittills har tillämpats och gör därför fler delar av kommunen intressanta för fiberutbyggnad. Skanova ska inom kort presentera en handlingsplan med tillhörande tidplan för förvaltningen avseende ytterligare fiberutbyggnad i områden som saknar fibertillgång och i områden med eftermarknad, det vill säga utbyggnad av fiber till fastigheter i områden där fiberutbyggnad i stort har skett. Natur- och byggnadsförvaltningen arbetar för att underlätta utbyggnaden av fiber på flera olika sätt. Förvaltningen har beredskap för att styra om beläggningsunderhåll till områden där det sker fiberutbyggnad i syfte att minimera återställningskostnaderna för ledningsägaren. Vid ny exploatering av bostads- och industriområden erbjuds bredbandsaktörerna i ett tidigt skede att anlägga fiber i områdena. Ansökningar om mark- och grävtillstånd hanteras skyndsamt. Den enskilt viktigaste faktorn för marknadsaktörernas investeringar i fiberutbyggnad är dock slutkundernas betalningsvilja och efterfrågan. Det finns en tendens att efterfrågan ökar i och med generationsväxling i många villaområden. 4.2 Tillgång till bredband i siffror Post- och telestyrelsen (PTS) gör årligen en bredbandskartläggning för Sverige. 5 I diagram 1 nedan redovisas tillgången till bredband om minst 100 Mbit/s för Huddinge, Stockholms län och riket. 5 PTS följer i bredbandskartläggningen upp arbetsställens bredbandstillgång, vilket inte är synonymt med företag. Därför kan man inte i denna uppföljning kartlägga företags bredbandstillgång mer är att det är troligt att de följer den allmänna trenden för befolkningen. 6 UPPFÖLJNING AV HUDDINGE KOMMUNS BREDBANDSSTRATEGI 2015

108 Kartläggningen från 2011 visade att 46 procent i Huddinge hade tillgång till en överföringshastighet om minst 100 Mbit/s. Vid PTS senaste kartläggning för år 2014 hade andelen ökat till 64 procent, vilket innebär en ökning med 10 procentenheter jämfört med mätningen för år 2013 och en ökning med 18 procentenheter sedan I Bilaga 1 finns en karta över andel av befolkning och arbetsställen i Huddinge kommun som har tillgång till minst 100 Mbit/s. Under hela perioden ( ) har samtliga invånare i Huddinge haft tillgång till trådbunden och/eller trådlös access. Genomsnittet för Stockholms län avseende andel av befolkningen som har tillgång till bredband om 100 Mbit/s är 78 procent. Det innebär en ökning med drygt 9 procentenheter sedan Variationen bland kommunerna i länet när det gäller tillgången är dock stor, från 24 procent (Ekerö) till 97 procent (Solna). Som jämförelse kan nämnas att 57 procent av befolkningen i Sverige 2014 hade tillgång till bredband om 100 Mbit/s, vilket innebär en ökning med knappt 12 procentenheter sedan Tillgången till bredband om 100 Mbit/s har alltså ökat betydligt mer i Huddinge kommun än i riket och länet mellan åren 2013 och Ökningen från år 2011 till år 2013 överensstämde däremot med ökningen i riket. Diagram 1 Tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s 4.3 Närhet till befintlig fiber Närhet till befintlig fiber ökar möjligheten till fiberanslutning och utgör enligt PTS en bra indikator för fortsatt utbyggnad av fiber. Detta eftersom avståndet till närmaste fiber påverkar kostnaden för nyetablering av fiberanslutningar. Andelen av befolkningen i Huddinge kommun som bor i eller i närheten av en fastighet som är ansluten till ett fibernät har ökat från 71 procent till 90 procent mellan åren 2013 och Även för denna variabel har ökningstakten varit högre i Huddinge än i övriga länet och riket. Det innebär att förutsättningarna är goda UPPFÖLJNING AV HUDDINGE KOMMUNS BREDBANDSSTRATEGI

109 för att tillgången till IT-infrastruktur, som medger hastigheter om 100 Mbit/s, kommer att öka ytterligare. Diagram 2 Andel i eller i närheten av en fiberansluten fastighet (inom 354 meter) 4.4 Mobilt bredband Användningen av mobilt bredband fortsätter att öka. Hela befolkningen i Huddinge kommun har tillgång till bredbandsnätet LTE eller 4G, den fjärde generationens mobiltelefoni. I framtiden är det sannolikt att internetabonnemang via LTE kommer att kunna medge hastigheter om 100 Mbit/s, men än så länge är den genomsnittliga hastigheten betydligt lägre än detta och beror på hur långt från bassationen man befinner sig och hur många andra som är uppkopplade mot samma mast. PTS anger att LTE-tjänster som nu tillhandahålls på kommersiell basis levererar hastigheter på mellan 10 till 30 Mbit/s. Femte generationens mobilnät eller trådlösa system, 5G, är under utveckling i flera regioner i världen. 5G betecknar nästa stora fas av mobila telekommunikationsstandarder bortom 4G och förväntas innebära ännu högre överföringshastigheter och möjligheter att hantera fler användare per frekvensområde. PTS bedömer att bredband via mobilnäten endast i försumbar omfattning kan bidra till målet i regeringens bredbandsstrategi om att 90 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år Det mobila bredbandsnätet ska i första hand betraktas som ett komplement till fasta fiberanslutningar där enbart den tekniska utrustningen vid kabelns ände sätter gränser för kapaciteten. Dessutom förutsätter den mobila utbyggnaden att fiber dras till basstationerna. 4.5 Samspel mellan bredbandstekniker förbättrar tillgången Det finns en tendens att i strategier och uppföljningar renodla de olika tekniska lösningarna och se dem som från varandra isolerade företeelser, men i realiteten samspelar olika bredbandstekniker i det dagliga användandet. Mobila enheter använder 3G eller 4G, men kopplar över till wifi när ett känt nätverk finns tillgängligt. Det finns en stor mängd modem och routrar, både fasta och mobila, som kombinerar 3G, 4G och olika wifi-standarder. 8 UPPFÖLJNING AV HUDDINGE KOMMUNS BREDBANDSSTRATEGI 2015

110 Användningen av wifi i hemmet och på företaget för internetuppkoppling blir allt vanligare och fördelarna är många. Inomhustäckningen är bättre och det finns inget behov av att köpa flera bredbandsabonnemang. Det ger även fördelar för mobilnätet med minskad belastning för basstationen när antalet samtidiga användare blir färre. Wifi används också alltmer på offentliga platser för att erbjuda bredband till användare av mobiler och surfplattor i syfte att avlasta mobilnäten. Exempelvis används wifi i rese- och shoppingcentrum, restauranger, bibliotek och andra offentliga byggnader. Även Telia har etablerat ett wifi-nätverk, Telia Wifi, som erbjuds till deras mobila bredbandskunder avgiftsfritt och till icke-abonnenter mot en avgift. Wifi ska främst ses som ett komplement till mobilt bredband som ger större täckning och möjlighet till mobilitet än trådlösa nät. 5. Slutkommentar Av Huddinges befolkning har 64 procent tillgång till en överföringshastighet om minst 100 Mbit/s, vilket innebär en ökning med 10 procentenheter jämfört med mätningen för år 2013 och en ökning med 18 procentenheter sedan Ökningen beror främst på att fiberutbyggnaden har hållit hög takt under perioden. Fiberutbyggnaden är viktig för att målet i bredbandsstrategin ska nås då den potentiella överföringshastigheten är störst med trådbundna accesstekniker i form av fiber. Många av dem som ännu inte har tillgång till 100 Mbit/s, har goda möjligheter till det de närmaste åren. Den slutsatsen kan dras av att andelen av befolkningen som bor i, eller i närheten av, en fastighet som är ansluten till ett fibernät har ökat från 71 procent till 90 procent mellan åren 2013 och Den handlingsplan över ytterligare fiberanslutning som Skanova inom kort ska presentera för kommunen och användning av en mer kostnadseffektiv förläggningsmetod för fiberkabel talar för att utbyggnaden i Huddinge kommun kommer att fortsätta. Takten är dock svårbedömd och beror till stor del på kundernas betalningsvilja och efterfrågan. Även om ökningen av tillgången till 100 Mbit/s mellan åren 2013 och 2014 var anmärkningsvärt stor är det fortfarande långt kvar till de 90 procent av alla hushåll och företag som enligt kommunens bredbandsstrategi ska ha tillgång till den överföringshastigheten Kommunstyrelsens förvaltning anser att det inte är säkert att målet om 90 procent kommer att uppnås redan Takten på fiberutbyggnaden kommer att vara den avgörande faktorn för vilket år som Huddinge kommun når målet. Den snabba ökningstakten för närhet till fiberansluten fastighet indikerar dock att Huddinge kommun kommer att nå målet före år 2020, då regeringen har som mål att 90 procent av rikets befolkning ska ha bredbandstillgång. UPPFÖLJNING AV HUDDINGE KOMMUNS BREDBANDSSTRATEGI

111 Bilaga 1 Tillgång till minst 100 Mbit/s i områden med befolkning eller arbetsställen i Huddinge kommun Källa: 10 UPPFÖLJNING AV HUDDINGE KOMMUNS BREDBANDSSTRATEGI 2015

112 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) HANDLÄGGARE Tillman, Sven Sven.Tillman@huddinge.se Kommunstyrelsen Rekommendation Överenskommelse om samverkan för en trygg, säker och störningsfri region Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta Överenskommelse om samverkan för en trygg, säker och störningsfri region enligt bilaga 2 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 22 maj Sammanfattning Styrelsen för Kommunförbundet Stockholms län (KSL) beslutade den 19 mars 2015 att rekommendera länets kommuner att anta en överenskommelse om en trygg, säker och störningsfri region (bilaga 1). Förslaget till överenskommelse (bilaga 2) är en fortsättning på den avsiktsförklaring (bilaga 3) Huddinge kommun och länets övriga kommuner tecknade Kommunerna i Stockholms län samt de ur ett krishanteringsperspektiv viktiga aktörerna undertecknade 2014 en avsiktsförklaring för En trygg, säker och störningsfri region. Kommunstyrelsen i Huddinge fattade beslutet den 24 mars 2014 (Diarienr KS-2014/ ). Avsiktsförklaringen slår fast ett grundläggande synsätt samt strukturer och processer för en effektiv, regional samverkan inom områdena trygghet, säkerhet och hantering av samhällsstörningar. När inblandade aktörer även har antagit överenskommelsen säkerställs realiseringen av avsiktsförklaringen. Den föreslagna överenskommelsen beskriver vilka aktörer som är med och de gemensamma förutsättningarna för att nu kunna gå över i ett operativt skede. Målet med överenskommelsen är att över tid säkra en hållbar effektiv samverkan och ökad förmåga att hantera samhällsstörningar i Stockholmsregionen. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

113 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) Grunden i arbetet är ett gemensamt samordningskansli som bemannas genom roterande inlån av personal från aktörerna. Uppgiften är att säkra koordinering av löpande drift, utveckling och lärande samt implementering mellan organisationerna i vardagen. Beskrivning av ärendet Styrelsen för Kommunförbundet Stockholms län (KSL) beslutade den 19 mars 2015 att rekommendera länets kommuner att anta en överenskommelse om en trygg, säker och störningsfri region. Förslaget till överenskommelse är en fortsättning på den avsiktsförklaring Huddinge kommun och länets övriga kommuner tecknade Bakgrunden till den tidigare antagna avsiktsförklaringen och den nu föreslagna överenskommelsen om en gemensam funktion för regional samverkan, är att ett flertal analyser av både inträffade händelser i Sverige och utomlands samt större övningar, visat på bristande förmåga i samverkan och ledning mellan olika aktörer vid större samhällsstörningar. Det har även saknats gemensamma grunder för ledning och styrning när flera aktörer samverkat kring en samhällsstörning. Målet och syfte Överenskommelsen syftar till realisera avsiktförklaringens intentioner med att över tid säkra en hållbar effektiv samverkan och en ökad gemensam förmåga att hantera samhällsstörningar i Stockholmsregionen. Detta kommer ske genom gemensamma strukturer och effektiva metoder för samverkan samt att det skapas en aktörsgemensam funktion som är proaktiv, aktörsoberoende, uppdragsfokuserad. Eftersom det till stor del bygger på inlånad personal resurssäkras förutsättningarna för detta. Aktörsgemensamma funktionens bemanning Den aktörsgemensamma funktionen utgörs av ett samordningskansli som bemannas genom dels fast personal, dels inlånad personal från de medverkande aktörerna. Två heltidstjänster (avser samordningschef och kommunikation/admin) Tre deltidstjänster (50-100%) fördelas mellan kommun, blåljus och trafik. Regional samverkanskoordinator i beredskap (beredskapsfunktion som aktiveras vid händelse)

114 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) Styrning Regionala rådet är avtalsorganisationens formella ägarforum. Styrning sker genom Regionala chefsgruppens inriktning och årlig budget och verksamhetsplan samt övriga löpande uppdrag som fastställs. Finansiering Fördelningen av kostnaden för den gemensamma funktionen bygger på principen att alla parter är med och bidrar. Länets tjugosex kommuner finansierar tillsammans halva kostnaden och fördelar detta genom att betala en andel baserad på antalet invånare vid budgetårets start. Maxbeloppet är 1,50 kronor per invånare. Kommunerna kan finansiera detta med statsbidraget vilket erhålls för krisberedskap. Överenskommelsen Överenskommelsen gäller vid undertecknande eller motsvarande beslut, retroaktivt från och med 1 januari innevarande år och förlängs löpande helårsvis. Uppsägning av överenskommelsen ska meddelas senast halvårskiftet innan kommande helårsperiod. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen finner att förslaget till överenskommelse, inklusive den bifogade modellbeskrivningen, är väl genomarbetat och tar upp det som är relevant och av vikt för de aktörer som kommer ingå. Förvaltningen föreslår därför att kommunstyrelsen antar den av Kommunförbundet Stockholms Län rekommenderade överenskommelsen. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Sven Tillman Säkerhetschef

115 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) Bilagor 1. Rekommendation - Överenskommelse om samverkan för en trygg, säker och störningsfri region. 2. Överenskommelse om gemensam funktion för regional samverkan inom ramen för avsiktsförklaringen - En trygg, säker och störningsfri region 3. Avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region modell för regional samverkan Beslutet delges Kommunförbundet Stockholms Län

116 REKOMMENDATION Dnr: KSL/15/ Kommunstyrelsen Överenskommelse om samverkan för en trygg, säker och störningsfri region Rekommendation Styrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 19 mars 2015 att rekommendera länets kommuner att anta överenskommelsen om en trygg, säker och störningsfri region. Ärendebeskrivning En rad aktörer har de senaste åren arbetat med att stärka samverkan och samordna regionens resurser för att förebygga och minimera oönskade effekter av kända eller plötsliga händelser, olyckor eller kriser. En modell för samverkan togs fram 2014 i form av en avsiktsförklaring. Nu tas nästa steg i samverkan genom en gemensam överenskommelse. I den beskrivs konkret de gemensamma förutsättningarna för att realisera avsiktsförklaringen. Dialog och förankring Kommunerna har hittills varit representerade i arbetet genom att KSLs förbundsdirektör samt några kommundirektörer har ingått i styrgruppen för projektet. Fyra säkerhetschefer/säkerhetssamordnare från kommuner finns med i samordningsgruppen. Programmet har varit och presenterat samverkansmodellen på kommundirektörsträff och kommunstyrelseordförandeträff på KSL. Tidsplan Överenskommelsen gäller retroaktivt från och tills vidare. Postadress Kommunförbundet Stockholms Län, Box 38145, Stockholm Besöksadress Södermalmsallén 36, Stockholm Växel Fax Hemsida Organisationsnummer

117 KOMMUNFÖRBUNDET REKOMMENDATION STOCKHOLMS LÄN Dnr: KSL/15/ Ärendegång Rekommendationen adresseras till kommunstyrelserna enligt den rutin som gäller vid beslut i KSLs styrelse. KSL överlåter till kommunen att fatta beslut enligt gällande delegationsordning. Kommunerna ombeds meddela sina ställningstaganden genom att sända in protokollsutdrag eller annan beslutshandling. Beslut om antagande av överenskommelsen är att likställas med undertecknande. KSL underrättar Samverkan Stockholmsregionen om inkomna beslut från kommunerna. Överenskommelsen gäller från Svarsperiod KSL önskar få kommunernas ställningstaganden senast den 15 juni med e- post till registrator@ksl.se Frågor och information Frågor med anledning av detta, välkommen att kontakta Anna Nerelius; e-post anna.nerelius@ksl.se, telefon Med vänlig hälsning KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Erik Langby ordförande Madeleine Sjöstrand direktör 2 (2)