Innehåll. 5 o Miljömålen klarade vi dem? 5 2 Luften i Landskrona. 54 Fakta och diagram. 58 Summering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. 5 o Miljömålen klarade vi dem? 5 2 Luften i Landskrona. 54 Fakta och diagram. 58 Summering"

Transkript

1 MILJÖ redovisning 2 ooo LANDSKRONA

2 2

3 Innehåll KOMMUNEN 4 Barnbarnen har gjort honom mer miljömedveten 7 Bakterier minskar behovet av kemikalier 8 Skjut inte miljöskulden på framtiden 11 Parkförvaltningen planterar bort ogräset 14 IT-satsning spar pengar och miljö 16 Öresund lika spännande som Stora Barriärrevet 18 Solfångare ger gratis energi 2 o Bekvämlighet viktigare än pengar 22 Fortfarande för mycket bly i Landskronaluften 24 Miljötänkande genomsyrar Sandåkerskolan 26 Äppelskruttar = skolresa 28 Guld men knappast gröna skogar 32 Inga raka rör till kretsloppssamhället 36 Nya våtmarker till Saxån 38 Nytt arbetssätt ger miljövinster 40 Kommunens verksamhetsmål svåra att mäta FÖRETAGEN 42 ScanDust-chefen: Miljön är allas intressen 44 Syngenta: Trögt för genförändrade grödor 46 Trioplasts miljöprofil ger nya kunder 48 Alfahill på väg mot hållbart jordbruk MILJÖTILLSTÅNDET 5 o Miljömålen klarade vi dem? 5 2 Luften i Landskrona GRÖNA NYCKELTAL 54 Fakta och diagram 58 Summering 3

4 Barnbarnen har gjort honom mer miljömedveten Han äter bara svenskt kött och han källsorterar sina sopor. Och han menar att barnbarnen gjort honom mer miljömedveten. Förra årets stora översvämningar gav mig en ordentlig tankeställare, säger kommunstyrelsens ordförande Lars Wallstén. Jag tror vi behöver det ibland. I år är det tolv år sedan han blev kommunalråd. Under den tiden har han sett mycket förändras också på miljöområdet. Idag finns en helt annan medvetenhet, säger Lars Wallstén. Kunskaperna har fördjupats. Det finns en annan vilja, också i den kommunala organisationen. Miljö ett säljargument Lars Wallstén sticker inte under stol med att det under årens lopp ibland varit jobbigt att prata miljö. Det tog ett antal år innan det vände, till exempel inom näringslivet, säger han. När jag pratar med företagen idag, så tycker de att det var bra att kommunen jobbade med miljön på det här sättet. Nu när miljön blivit ett försäljningsargument, så ligger de ofta före sina konkurrenter och kan därmed skörda frukterna av det hårda arbetet. Är som de flesta När det gäller det egna miljöengagemanget säger kommunalrådet att han är som de flesta andra. Hemma källsorteras soporna. Han försöker att undvika bilåkning så mycket som möjligt. Om jobbet kallar honom utanför stan, försöker han till exempel samåka med andra som ska till samma ställe. När jag går och handlar kan jag inte påstå att jag letar efter KRAVodlat. Men finns det, så köper jag. Och jag äter bara svenskt kött. Nej, någon biff från en Belgisk blå-kossa kan han inte tänka sig. Han erkänner att det skrämmer honom när människan börjar manipulera med naturen. När det gäller genmanipulerade grödor så känner jag mig trygg. Jag har varit och lyssnat på föredrag hos Svalöf/Weibull och jag har förtroende för det de gör. Samtidigt så är jag alltid skeptisk när det är så stora pengar inblandade... Men när det handlar om djur är det en annan sak. Det gör mig mer orolig. Kanske för att det känns som att det kommer närmare oss människor på något sätt. När Lars Wallstén flyttade till Landskrona, hade han redan en tid som politiker bakom sig i Vaxholm. Då på 6o-talet pratades det aldrig om miljöproblem, utsläpp och elände. Alla kurvor pekade 4

5 uppåt. Tron på framsteg och utveckling var enorm. Jag minns att jag läste en bok i slutet av 60-talet där konsumtionssamhället ifrågasattes och där sopor och utsläpp kritiserades, berättar han. Jag diskuterade med en kompis som också var politiskt aktiv. Vi tyckte båda att var det här sant, så var det ju hemskt. Men vi trodde inte riktigt på det. Tidsandan var ju sådan. Allt skulle bara bli bättre. Lär av barnen Då, på 6o-talet, föddes de två sönerna. Idag är Lars Wallstén mycket stolt farfar. Och barnbarnen är både intresserade och medvetna om miljöfrågorna. Jag tycker det arbete som bedrivs i skolor och förskolor är fantastiskt, säger han entusiastiskt. Det händer ofta att våra barnbarn kommer hem till oss och berättar vad de gör på dagis. De berättar om sopsortering och kompostering och så kollar de: Gör du så också, farfar? Lars Wallstén pratar ofta och varmt om sin familj. Och han menar att barnbarnen gjort honom mer intresserad av miljöfrågor. Att umgås nära med små barn gör att man oftare reflekterar över vilken värld vi egentligen lämnar efter oss. Förra året funderade jag mycket i samband med alla översvämningar, säger han. Först var det så varmt hela hösten, det var som om tiden var ur led. Och sedan alla bilder, till exempel från Arvika. Det är klart att man börjar undra! På det sättet tror jag att den sortens händelser är nyttiga, hur hemskt det än låter. Man får sig en ordentlig tankeställare. Det är lätt att ta allting för givet. Men när sådant som säldöd, Tjernobyl, Harrisburg och då översvämningarna händer då börjar man ifrågasätta vad vi egentligen håller på med. Och det behövs nog ibland. Kluven inför bilen Höstens och vinterns översvämningar har fått många fler än bara Landskronas kommunalråd att tänka på växthuseffekten. De flesta är överens om att biltrafiken måste minska. Men det är så mycket svårare att åstadkomma, än att få folk att byta tvättmedel eller sluta köpa klorblekt papper. Jag är kluven när det gäller bilen, säger Lars Wallstén. När det till exempel handlar om den planerade Outletbyn, så vet vi ju att den alstrar mer biltrafik, vilket inte är bra. Samtidigt känner jag ändå att det positiva överväger. Byn kommer att etableras någon annanstans om vi tackar nej. Och då tänker jag egoistiskt och tycker att det är bättre i så fall att den kommer hit. Men man måste i alla lägen vara medveten om att alla beslut man fattar får konsekvenser av olika slag. Avgörande miljöfrågor Kommunen väntar fortfarande på byggstart när det gäller Outletbyn. Och det finns även andra frågor som väntar på ett avgörande. Frågor som handlar om miljön. Vi håller just nu på att utreda en ny fastbränslepanna för sopor. Det kommer beslut om det under det här året, berättar Lars Wallstén. Han betonar dock att om Landskrona satsar på en ny stor panna, så kommer det bara att eldas egna sopor i den. Vi måste ta hand om vårt eget avfall, men det är inte aktuellt att ta emot från andra, säger han mycket bestämt. Dagens avfallsmängd är ett problem. Vi måste bli ännu bättre på att källsortera. Och vi måste börja ställa hårdare krav på både konsumenter och producenter. När han ser framåt är han trots allt positiv. Människan viktigare än tekniken Det händer mycket just nu, inte minst då bland barn och ungdomar som jag sa innan. Den tekniska utvecklingen går också otroligt fort, säger Lars Wallstén. Samtidigt så menar jag att man får inte ha en övertro på tekniken. Man kan ju till exempel se att IT har ökat folks resande, inte minskat det som vi trodde. Och vi kan inte förlita oss på att tekniken ska lösa alla miljöproblem. Det är viktigt att vi tar många små steg, istället för få stora. Då är det lättare att få med sig folk. Och det är det allra viktigaste när det gäller miljöarbetet. Jag tror mycket mer på människan än jag gör på tekniken. 5

6 Grödorna på landskronatraktens bördiga åkermarker är måhända fattiga på biologisk mångfald. Men är en av de viktigaste av våra naturresurser ty de enda chips som går att äta är potatischipsen. 6

7 Bakterier minskar behovet av kemikalier Sedan 1994 har reningsverket minskat användningen av kemikalier med 85 procent. Det handlar om att optimera processerna, säger Jan-Erik Petersson, miljöingenjör på VA-verket. Det vatten som kommer till reningsverket renas i flera steg. Först sker en mekanisk rening. Ett galler fångar upp sådant som egentligen inte har i spillvattensystemet att göra och som spolats ut med avloppsvattnet. Det kan till exempel vara plast eller tyg eller andra fasta föremål. Här finns också ett sandfång som avskiljer sand och grus för att förslitningen på den övriga utrustningen ska minska. Den mekaniska reningen fortsätter med att slam och jord avskiljs i särskilda bassänger. Vattnet går sedan vidare till den biologiska reningen. Det är helt enkelt bakterier som käkar upp föroreningarna, säger Jan-Erik Petersson. Det som försvinner här är det som brukar kallas biologiska syreförbrukande ämnen. Får vi inte bort dem, så blir det syrebrist i havet. I systemet finns även bakterier som biologiskt minskar kvävehalten i vattnet. Det finns också andra bakterier, som om man svälter dem, lagrar på sig extra energi i form av fosfor. Och om det behövs så finns det också ett tredje steg med kemisk rening att ta till. Och det är alltså i den biologiska reningen som den stora förbättringen skett. Vi har jobbat med att försöka optimera den biologiska reningen, säger Jan-Erik Petersson. Då behöver vi inte använda så mycket kemikalier. Ett biologiskt system är inte helt stabilt och därför kan det aldrig bli hundraprocentigt. Men ju mer vi lär oss, desto bättre fungerar det. När det behövs kemisk rening så tillsätts metallbaserade fällningskemikalier. Alla metaller diskuteras ju i dessa dagar, säger Jan-Erik Petersson Även om det hos oss handlar om aluminium som inte alls är lika farligt som tungmetallerna bly och kadmium, är det naturligtvis bäst om vi inte behöver använda det. Slammet ett problem En kraftig minskning av kemikalieanvändningen alltså. Men det finns ändå mörka moln på reningsverkets himmel och det är när det gäller slammet som blir över från reningsprocessen. Tidigare så spreds slammet på åkrarna som gödselmedel. Men numera finns nästan inga lantbrukare som vill ta emot slammet. De är rädda att inte få någon avsättning för sina grödor. Livsmedelsindustrin är orolig för reaktioner från konsumenterna, säger Jan-Erik Petersson. Det i sin tur gör att lantbrukarna säger nej. Reningsverket i Landskrona producerar 5 ooo kubikmeter slam varje år. Förra året lades kubikmeter ut på jordbruksmark där man inte har livsmedelsproduktion. 3 97o kubikmeter användes vid anläggningsarbeten. Några år till klarar vi att göra så, medan sedan måste något hända, säger Jan-Erik Petersson. Ändrar sig inte lantbrukarna, så kan det bli tal om att bränna slammet. Men det är en metod som ingen vill ha, säger Jan-Erik Petersson. Det innebär ju att vi kommer att elda upp näringsämnen som borde komma tillbaka till åkermarken. Men slammet innehåller ju inte bara de goda gödningsämnena, utan också de skadliga tungmetallerna. Metaller som samlas i jorden. Som jag ser det är det bättre att se till att vi inte får in tungmetallerna i systemet från början, säger Jan-Erik Petersson. Om slammet inte uppfyller kraven, ska det givetvis inte spridas. Men om det uppfyller de krav som har satts här i Sverige, då tycker jag det ska ut på åkrarna. Att deponera är ingen bra lösning. 7

8 Skjut inte miljöskulden på framtiden Man blir inte trodd för det man säger, utan för det man verkligen gör.det säger miljöchef Högni Hansson. Han vill se en kommun där miljöansvaret genomsyrar all verksamhet. Och där miljöskulden till framtida generationer tas på allvar. Kampen mellan natur och onatur är ojämn men här har ogräset lyckats slå rot och bryta upp asfalten. 8

9 Han har jobbat i Landskronas stadshus i 25 år vid det här laget. Och under årens lopp har mycket hänt när det gäller inställningen till miljöarbetet. Det finns en annan grundattityd idag, säger Högni Hansson. Innan så sågs miljöfrågorna som ett hinder. Idag är det fler och fler som inser att det här är ett område som man inte kan bortse ifrån. Konsumtionen största miljöhotet Det konkreta miljöarbetet har också förändrats. Förr handlade det mest om att övervaka företagens produktion och begränsa utsläppen. Idag är det största miljöhotet istället konsumtionen. Det gör att arbetssättet blir annorlunda, säger Högni Hansson. Förr räckte det med att prata med vd:n och miljöchefen på det berörda företaget. Idag måste man kommunicera med många fler det vill säga med konsumenterna. Det försöker Landskronas miljöförvaltning göra på olika sätt. På senare tid har man drivit två uppmärksammade kampanjer. En för att få folk att byta från Bintje till andra, mindre besprutade potatissorter. En annan för att uppmärksamma fruktälskare på hur mycket gift som används på konventionellt odlade bananer. Man måste ha klart för sig att allt man gör belastar miljön, säger Högni Hansson. Det man kan göra som konsument är att välja produkter som belastar så lite som möjligt. Det vill säga oblekt papper, ekologiska alternativ och så vidare. Piska och morot För att få gemene man att ändra sina konsumtionsmönster från grunden så krävs både piska och morot tror miljöchefen. Det finns de som tror att man kan övertala folk att agera för den goda sakens skull. Det tror inte jag. Där är jag misantrop, säger Högni Hansson. Det är bara att gå till sig själv. Man handlar ofta mot bättre vetande. Därför måste det till både information och ekonomiska styrmedel. För att man ska konsumera annorlunda så måste man känna sig berörd, fortsätter han. Det krävs att man känner att det här angår verkligen mig. Ta nötköttet till exempel. Där ändrades köpvanorna snabbt, eftersom folk kände sig hotade. Finns inte den personliga relationen, så krävs något annat. Till exempel en kraftigt förändrad prisbild. Ökat producentansvar Högni Hansson vill se ett utökat producentansvar. Att den som producerar måste ta ansvar i alla led. Och han menar att man måste vända på prissättningen. Idag kostar KRAV-odlat mer än de besprutade alternativen. Det borde naturligtvis vara tvärtom, säger han. Om man sprider bekämpningsmedel till grundvattnet så ska det kosta idag. Det är inte rimligt att istället låta kommande generationer betala. Det är det här hela miljöarbetet egentligen handlar om, menar han. Om miljöskulden som hela tiden skjuts på framtiden. Och här skulle han gärna vilja se kommunen som en aktiv förebild. Kommunen är ju också en konsument, säger han. Genom inköp och planering kan man påverka mycket. Ett konsekvent agerande från kommunen skulle betyda mycket för trovärdigheten. Kommunen kan bli förebild Genom att låta miljötänkandet helt genomsyra den kommunala verksamheten, skulle Landskrona kunna bli en verklig förebild för andra menar Högni Hansson. Jag är medveten om att det är en lång väg att gå för att nå dit. Det här är inget man stampar ur marken, utan ett långsiktigt arbete som kräver förberedelse och tålamod. Men om man är systematisk så kan vi vara där inom ett par år. Ett steg i rätt riktning skulle vara att börja se på miljön som man ser på ekonomi. Om kommunen vill ha en god ekonomi, så måste man räkna på kostnaderna, säger han. Det är samma sak med miljön. Vill man ha en god miljö, så måste man noga räkna på vilka konsekvenser ens agerande får. När man gjort det, är det lättare att se om man är beredd att betala priset. För att nå dit så måste man fatta konsekventa beslut. Inte först sätta upp miljömål och sedan planera på ett sätt som leder åt rakt motsatt håll. Sopor mäter konjunktur Under våren har det kommit allt fler tecken på att Sverige är på väg in i en lågkonjunktur. Något som underligt nog är både bra och dåligt för miljön. Miljöbelastningen minskar, eftersom konsumtionen sjunker. Den bästa konjunkturbarometern är egentligen hur många kilo sopor som kommer till soptippen, säger Högni Hansson. Det är en bättre mätare än både prognoser och börskurvor. När det är högkonjunktur konsumerar vi mycket och det ger mycket sopor. När det är dåliga tider är det tvärtom. Samtidigt är det så att miljöintresset minskar i en lågkonjunktur. Istället är det andra frågor som kommer i fokus. Då blir det ännu viktigare att bedriva ett konsekvent arbete i kommunerna, säger Högni Hansson. Att ha målsättningar är bra, men det är först när de förverkligas som det börjar hända saker. 9

10 Ogräs kan ställa till förtret för ögat och lantbrukaren men många fåglar och fjärilar behöver dem för sitt födosök. Och ibland när man tar sig tid att betrakta dem är de riktigt sköna. 10

11 Parkförvaltningen planterar bort ogräset Många kommuner skryter med att de halverat användningen av kemikalier för ogräsbekämpning. I Landskrona har man gått längre än så. Här är all kemisk bekämpning förbjuden. Och på parkförvaltningen försöker man plantera bort ogräset. Alla har kanske inte märkt det, men refugerna längs Löpargatan är väldigt speciella. Några har hört av sig till parkförvaltningen och klagat på dålig ogräsrensning. Men det som växer här är istället för ogräs. Refugerna är planerade för att tränga ut oönskade växter och minimera själva rensandet. Det handlar om ingenjörsbiologi, säger trädgårdsmästare Magnus Landtblom. Ett spännande miljöprojekt som är förankrat i verkligheten. Nejlika och fetknopp Refugerna har en växtmiljö som påminner om Alvaret på Öland. Växtmånen är mycket mager det rör sig om krossad sten från just Öland, uppblandad med muddersand från inseglingsrännan utanför Landskrona. Här trivs örter av olika slag. I refugerna växer bland annat sandnejlika, gulmåra, backtimjan och fetknopp. Vi hade studiebesök av en grupp som studerar till landskapsarkitekter och de var helt lyriska, berättar Magnus Landtblom. Många landskronabor tycker också att det är jättefint. Men en del har alltså trott att det varit ogräs. Skötselfria refuger Tanken var att refugerna inte skulle behöva någon skötsel alls när örterna växt till sig. Men riktigt så har det inte blivit. Det myckna saltandet på vägarna har gjort att framför allt fetknoppen som växer i kanterna har tagit stryk, säger Magnus Landtblom. Det gör att vi får se över refugerna ett par gånger om året. Men det är i alla fall mycket mer sällan än när det gäller refuger av mer konventionellt slag. Och det är betydligt mer lärorikt och stimulerande. Förbud mot gifter Sedan flera år tillbaka så finns ett beslut i kommunfullmäktige om att parkförvaltningen inte får använda kemisk ogräsbekämpning överhuvudtaget. Enda dispensen som ges är när det rör sig om björnloka som är svår att bli av med och vars växtsaft kan ge otäcka frätskador. Beslutet om förbud mot ogräsgift gör att Magnus Landtblom försöker plantera bort ogräset allt för att minimera hackandet och rensandet. Det gäller vara noga när man väljer växtmaterial, säger han. Väljer man buskar som släpper igenom mycket ljus, ja då växer det snart ogräs under dem. Om man istället väljer tätare sorter 11

12 då slipper man det. På många ställen täcker vi också jorden med träflis, främst när det är nyanlagt och efter hårdare beskärningar. Hur är det då i privata trädgårdar? Trots att parkförvaltningen alltså slutat sprida gift, så går det ändå åt mycket ogräsmedel i kommunen. I de privata trädgårdarna är det nämligen fritt fram. Men även där kan man göra på samma sätt menar Magnus Landtblom. Det går att plantera bort ogräset också i en villaträdgård. Det finns många fina marktäckare som snabbt breder ut sig och som hindrar ogräset, säger han. Det gäller bara att få bort allt flerårigt rotogräs från jorden först. Och vill man ha lättskötta örter som de som växer på Löpargatans refuger, så går det också bra. Även här är rätt förarbete A och O. Det går inte att använda vanlig matjord, för då trivs inte örterna, säger Magnus Landtblom. De här örterna trivs bäst på lätta sandiga jordar med god dränering. På Löpargatan finns dessutom en perforerad plastfolie 5-15 cm under ytan för att spärra större oönskade örter. Ingen räfsning Det har hänt mycket på miljöfronten hos parkförvaltningen de senaste åren. Det handlar inte bara om ogräset och bekämpningsmedlen. Ta lövhanteringen, säger Magnus Landtblom. Förr så höll vi på i evighet och sopade och körde löven till tippen. Idag tänker vi mycket mer ekologiskt. Nu klipper vi löven på plats och så tar maskarna hand om dem. När man tänker efter var det ju vansinnigt att föra bort näringsämnen som vi gjorde tidigare. Det utarmade gräsmattorna i parkerna. Vill skapa nya parker Annars tycker Magnus Landtblom att det finns för mycket gräsmattor i Landskrona. Han vill förvandla outnyttjade gräsytor i villaområdena till mer spännande och varierade miljöer. Få människor utnyttjar ytorna som de är idag, säger han. Det är bara gräsöknar som inte lockar till några aktiviteter alls. Tänk att istället få göra om dem till parker med kullar och träd och ängar. Där barnen kan bygga kojor och folk kan ha picknick eller sitta och läsa. Vinsten skulle bli flerdubbel menar han. Den biologiska mångfalden skulle öka, grönområdena skulle bli mer utnyttjade och kommunen skulle på sikt spara pengar. Skötseln skulle bli billigare, eftersom den här sortens park inte kräver ogräsrensning och gräsklippning på samma sätt. Nya sorters träd och buskar I väntan på att få förverkliga de här visionerna försöker Magnus Landtblom istället se till att göra sortimentet av träd och buskar i Landskronas parker mer varierat. Våra vanliga svenska träd mår inte bra idag, säger han. Vi har länge pratat om almsjuka och ekdöd. Nu ser vi att många andra arter av våra inhemska trädslag börjar bli mer och mer mottagliga för sjukdomar och negativ miljöpåverkan. För att inte en stor del av träden ska slås ut samtidigt av till exempel svamp- och virusangrepp, strävar Magnus Landtblom efter att bredda sortimentet och föra in mer exotiska träd. När det nyplanteras idag så handlar det om träd med poetiska namn som silverlind, mannaask, cinnoberapel och tårbjörk. När man planterade träden längs Helsingborgsvägen så körde man med en sort rakt av. Alla är glanslindar, berättar Magnus Landtblom. Det innebär att skulle de träden bli sjuka tvingas vi förmodligen fälla alla 4oo på en gång, vilket skulle vara förfärligt. Idag tänker man annorlunda. När träden längs ombyggda Österleden skulle planteras, blev det sju olika sorter. Här växer nu oxel, ek, kastanj, sykomerlönn, skogslönn, bohuslind och ask. Det gör den nya allén mer motståndskraftig. När det gäller träd och buskar så måste man planera långt framåt, säger Magnus Landtblom. Det vi planterar nu ska vara på topp om hundra år. Ska våra barn och barnbarn ha några träd då gäller det att vi tänker till idag. För det är variationen som garanterar fortlevnaden. 12

13 Öresund kan liknas vid en bred flod som omväxlande rinner mot norr eller söder alltefter strömmarnas riktning. Statistiskt kan man säga att Sundet byter ut sitt vatten på tre dygn det kanske är tur för oss. Tång och sjögräs som spolas upp på stränderna föder småkryp som ger flyttfåglarna tillfälle att äta sig mätta på resan. 13

14 Kan informationsteknologi, IT, ge miljövinster? Absolut, menar Göran Nyström samordnare för Bolab, Landskronahems stora satsning i Koppargården. Här ska datastyrning spara miljön. En riktig grusväg som följer landskapets form tillhör sällsyntheterna i vår landsända. Hög tid att vårda och skydda detta kulturarv. 14

15 IT-satsning spar pengar och miljö Det har pratats länge om att använda mer IT för att göra hemmen smartare och mer ekonomiska. Exempel finns också, inte minst på årets bomässa Bo01 i Malmö. Men hittills har det uteslutande handlat om nybyggnation. Nya Bolab i Landskrona däremot använder sig av IT i hus som redan finns. Tanken är att göra boendet billigare, tryggare och mer bekvämt, säger Göran Nyström. Vi tycker att det känns angeläget att pröva systemen i befintligt bestånd. Det gör det hela mer intressant för vanligt folk. Pengar att tjäna Det är de boende i Koppargården 25 som är testpiloter för det nya IT-projektet. När alla delar är fullt utbyggda tror Landskronahem att hyresgästerna i huset kan minska sina kostnader kraftigt. Bland annat genom att var och en får betala sin egen förbrukning av till exempel varmvatten och värme. Och här finns stora vinster att göra. Den som bor i eget hus vet att både värmen och vattnet kostar. Om man sänker värmen någon grad eller duschar kortare tid, så finns det pengar att tjäna. För den som bor i lägenhet är sambandet inte lika uppenbart. Värmen och varmvattnet betalas över hyran och kostnaden delas solidariskt av alla. Men så är det alltså inte i Bolabhuset. Varje tvätt kostar En av de första åtgärderna blir att byta ut nycklarna i alla allmänna utrymmen mot brickor, liknande de passerkort man har till exempel på företag. Med brickorna kommer hyresgästerna bland annat att boka sina tvättider. Och väl i tvättstugan gäller nya rutiner. All tvättmedelsdosering blir maskinell, säger Göran Nyström. Det kommer miljön att tjäna mycket på, eftersom vi vet att i stort sett alla använder alldeles för mycket tvättmedel. Nu blir det alltså slut på alla skopor som slängs i för säkerhets skull. Och inte nog med det. Varje omgång i tvättmaskinen kommer att kosta pengar. Idag ligger tvättkostnaden inbakad i hyran. Hur många maskiner man än tvättar, så blir det inte dyrare. Men i Bolabhuset håller datorerna koll på maskinerna. Hyresgästen får betala varje omgång. Hyran kommer att sänkas, motsvarande en medelkostnad för tvätten, säger Göran Nyström. Efter det så står varje hushåll för sina egna tvättkostnader. I en förlängning kan man också tänka sig att olika tvättpass kostar olika mycket. På det sättet kan man styra över folk till billiga dagpass, så att det blir mer ledigt på kvällar och helger för alla som jobbar. Det här systemet innebär att tvätten blir billigare för en ensam pensionär än för en barnfamilj. Det innebär också att det kommer att löna sig att tvätta fulla maskiner. Visst kan man även i fortsättningen köra den ömtåliga älsklingsskjortan för sig men då ska man också veta att det kostar extra. Det är just på tvätt och varmvatten som det går att göra de stora besparingarna tror Göran Nyström. Det handlar säkert om en 3o-35 procent för de fastighetsägare där man inte gjort något alls innan, säger han. Landskronahem ligger långt framme, så här rör det sig om kanske tio procent. Men även det är mycket pengar när beståndet är så stort. Idag när alla betalar lika oavsett förbrukning slösar många med varmvattnet. En minskad användning skulle ge stora miljövinster. När man kapar topparna, så plockar man också bort de smutsigaste källorna, säger Göran Nyström. Ska löna sig att spara Men för att folk ska använda mindre varmvatten, så måste det löna sig att spara. Och då måste också taxesystemet läggas om, så att den rörliga delen blir större. Jag kan förstå att ekonomerna vill ha allting fast och tryggt, säger Göran Nyström. Men ska folk lägga om sina vanor, så måste den rörliga delen vara så stor att det lönar sig att spara. Minst 3o-4o procent av priset måste vara kopplat till förbrukningen. Tryggheten ökas Bolabhuset ska inte bara bli billigare och mer miljövänligt, det ska också blir tryggare. De boende här kommer att få tillgång till larm av olika slag som datorerna har hand om. Brand-, stöld- och trygghetslarm kan ordnas för en rimlig kostnad. Landskronahem räknar med att spara pengar på minskad förbrukning och mindre slitage. Och företaget hoppas att hyresgästerna ska känna sig tryggare och gladare när trivseln ökar och kostnaderna går ner. Projektet kommer att följas noga och utvärderas bland annat genom intervjuer och enkäter. Om det slår väl ut kommer fler hus i området att bli Bolabhus. 15

16 Tror du att du måste åka till Stora Barriärrevet och andra exotiska platser för att kunna se ett myllrande undervattensliv med till exempel havsanemoner och koralldjur? Det räcker med att ta en tur ut i Öresund, säger marinbiolog Peter Göransson. Här finns en variation som slår det mesta. 16

17 Öresund lika spännande som Stora Barriärrevet När man pratar om hur Öresund mår, så brukar det mest handla om just vattnet. Och det går inte ens att dricka! säger Peter Göransson. Han intresserar sig istället för de djur som finns i vattnet. Öreunds bofasta invånare som han kallar dem. Och faktum är att Öresund har en mycket stor befolkning om man nu kan kalla musslor, borstmaskar, sjöstjärnor och andra smådjur så. Det finns ett oerhört rikt djurliv i Öresund, inte minst i de områden som ligger utanför Landskrona, säger Peter Göransson. Här finns arter som nästan inte finns någon annanstans. Och det är ett djurliv som är nästan helt okänt för gemene man. Medan havslevande växter är beroende av ljus och inte klarar sig på för stora djup, så är det annorlunda med djuren. I Öresund finns djup ner till 5o meter. Och även där kryllar det av liv. Peter Göransson berättar entusiastiskt om koralldjur som sjöpennor och havsanemoner, om vackert mönstrade ormstjärnor, om sjustråliga kammusslor och om det lilla kräftdjuret Haploops som utanför Ven bildar stora samhällen. De här Haploopsdjuren är inte stora, mellan fem och åtta millimeter. Där de bildar samhällen kan det finnas upp till 3 ooo individer per kvadratmeter. Då ser hela botten ut som en stor ryamatta, säger han. Olaglig trålning Den här sortens samhällen tar lång tid att bygga upp. Men det kan ta ack så kort tid att förstöra dem. Den olagliga trålningen som förekommer i Sundet kan riva upp och förstöra både Haploopssamhällen och de stora bankar av hästmusslor som också finns här, säger Peter Göransson. Skulle det ske, så skadar det också andra djurarter som är direkt beroende av de miljöer som de här samhällena skapar. Överhuvudtaget menar Peter Göransson att det storskaliga fisket borde bort från känsliga marina områden. Helst skulle han se att det bildades marina reservat till exempel runt Ven för att markera att de här områdena är så viktiga att de behöver extra skydd. Han tycker han ser en större medvetenhet idag, en större vilja att bevara havsmiljön. Men samtidigt så finns det också stora hot. Inte minst människans vilja att exploatera havet. Om man tar vindkraftverk, som i sig är något mycket positivt, så ska man inte tillåta sådana på grunda områden, säger Peter Göransson. Där kan de göra skada. Havets barnkammare Som marinbiolog tycker han inte heller om kommunernas planer på att skapa kustnära, attraktivt boende genom att fylla ut grunda havsområden. Det är just de områdena som är havets barnkammare, säger han. Fylls de ut, försvinner också till exempel fiskarnas lekplatser. Och då blir det mindre fisk i Öresund. Det är ju också så att havet och därmed djuren som lever där fortfarande utsätts för stora prövningar i form av miljögifter och övergödning. Miljögifter Vad gäller miljögifterna så finns det ett helt spektrum av otrevligheter. Vi har till exempel metaller av olika slag, även om de minskar som problem, säger Peter Göransson. PCB och DDT är förbjudna, men finns redan i de biologiska systemen där de påverkar arvsmassan hos olika djur. Och nu kommer alltfler varningssignaler när det gäller bromerade flamskyddsmedel, som till exempel finns i alla datorer. Ett annat problem är organiska tennföreningar, som till exempel finns i bottenfärger till båtar, säger Peter Göransson. Färgerna är redan förbjudna att använda till småbåtar. Och ett totalförbud är på väg. Att miljögifterna påverkar livet i havet finns många skrämmande exempel på. Utanför Köpenhamn har man till exempel upptäckt att snäckorna har påverkats, så att det numera bara finns ett kön, säger Peter Göransson. Övergödning Ett annat stort problem är övergödningen av havet. Åar och bäckar för jordbrukets överskott av gödningsmedel ut i havet där det orsakar syrebrist och bottendöd. De sista tio åren har det skett en återgång till det bättre, säger Peter Göransson. Med undantag för de allra senaste åren. Mycket beror på vädret. Det är inte bara vi på land som lider av regniga somrar, för när det regnar mycket spolas mer näringsämnen ut i havet. Det är viktigt att anlägga våtmarker som bromsar övergödningen, säger Peter Göransson. Det är också viktigt att fler lantbrukare börjar odla ekologiskt. Då minskar utsläppen av både gödning och bekämpningsmedel till havet. Och då kan Öresund även i framtiden fortsätta att vara ett eldorado för både bottendjuren och marinbiologerna. 17

18 Rikare fritid med sol Så kallar fritidsförvaltningen sitt projekt i det lokala investerings programmet. Och rikare kommer förvaltningen att bli om några år då de nya solfångarna är betalda och energin blir gratis. Om våren och hösten gästas Skåne av miljoner flyttfåglar som behöver både viloplatser och föda. 18

19 Solfångare ger gratis energi Fritidsförvaltningens anläggningar tillhör kommunens verkliga storförbrukare av varmvatten. I alla duschar och i bassängbaden går det åt otroliga mängder med uppvärmt vatten. Det var det som gjorde det intressant för oss att skaffa solfångare, säger Tom Sörensson, miljöansvarig på fritidsförvaltningen. Härslöv först ut Först ut var utomhusbadet i Härslöv som var helt elberoende. Det finns inget fjärrvärmenät eller något annat alternativ. Eluppvärmningen finns kvar, men är nu kompletterad med solkraft. På servicehusets tak finns 142 kvadratmeter solfångare. Bassängvattnet cirkulerar och renas, berättar Tom Sörensson. Vattnet går igenom filter och passerar solfångarna där det förvärms. Så kloreras det och värms till sist upp med el för att få den rätta temperaturen. Och solvärmen sparar energi. Förra sommaren så minskade elförbrukningen med 27 procent i Härslöv. Det var ändå en usel sommar, säger Tom Sörensson. Riktigt fina och soliga somrar räknar vi med att besparingarna blir ännu större. Med hjälp av solfångarna har fritidsförvaltningen också råd att höja temperaturen i badvattnet. Två grader varmare har det blivit till alla badgästers stora glädje. Vi tror att det här är en helt riktig satsning, säger Tom Sörensson. Elpriset är visserligen lågt just nu, men de flesta räknar med att det kommer att bli högre på sikt. Därför är det viktigt att se om sitt hus. Gratis energi Fritidsförvaltningens mål är att på tre år utrusta totalt tio anläggningar med solfångare. Idag värms vatten med solkraft till exempel på Asmundtorps IP, på Exan och på Lägergården. Närmast på tur står anläggningar på campingen och i semesterbyn. Det är däremot inte aktuellt med några solfångare på Citadellbadet. Där har vi fjärrvärme idag, så det blir inte lönsamt, säger Tom Sörensson. Det rör sig dessutom om så stora vattenmängder att solfångarna då skulle kräva mycket stora ytor. Solfångarna har kostat 9oo ooo kronor. 3oo ooo av dem är bidrag från staten. Med dagens priser så tar det sju år, sedan är energin gratis, säger Tom Sörensson. De pengarna vi då sparar kan vi använda till annat inom verksamheten. Badet slukar energi Även på andra områden försöker förvaltningen agera miljömässigt. Redan innan har vi gjort åtgärder, till exempel i ishallen där vi satt in luftväxlare och värmeväxlare. Vi besprutar inte längre våra planer och alla maskrosor plockas för hand. berättar Tom Sörensson. Vi har installerat snålspolande duschar. När vi byter armaturer så installerar vi rörelsestyrd belysning. På det sättet så står det inte tänt i onödan till exempel i omklädningsrum. Vi byter också successivt till lågenergilampor, men det tar tid innan man bytt överallt. I samband med ny- och ombyggnation försöker fritidsförvaltningen också välja miljövänligare material som trä, tegel och klinkers. Om vi har råd, säger Tom Sörensson. Man ska ha klart för sig att det ibland är väldigt dyrt att tänka på miljön. Ta avfallshanteringen till exempel. Det blir bara dyrare och dyrare, ju mer vi sorterar. Det tycker jag är fel. För att få folk att ändra sina vanor, så måste man märka att det lönar sig också ekonomiskt. Nästa stora projekt att titta på för fritidsförvaltningen är Karlslundsbadet som är en riktig energislukare. Här går det åt stora mängder varmvatten, säger Tom Sörensson. I och med att vi har så många badande, så måste vi ha en viss vattenrotation av hygieniska skäl. Det gör att vi spolar ut jättestora mängder av 3o-gradigt vatten rakt ut i avloppet. Den värmen skulle man ju vilja ta vara på. Men värmepumpar och värmeväxlare är dyra investeringar. Meningsfullt arbete I väntan på det, gläds Tom Sörensson åt de nya solfångarna. Miljöintresset ökar om man kan genomföra konkreta åtgärder, säger han. Man måste känna att det man gör är meningsfullt, att det gör någon skillnad. Och så är det ju här. På det sättet håller man frågan levande. Tom Sörensson skulle vilja att kommunen satte av mer tid till idéutbyten. Det måste finnas forum där man möts och diskuterar. Annars är risken stor att man uppslukas av vardagens problem och då dyker miljöfrågorna bara upp när något gått snett. Det tar tid att spåna, men om man avsätter tid då frigör man också en otrolig kreativitet. 19

20 Bekvämlighet viktigare än pengar Kan snöd vinning göra att folk väljer ett miljövänligare sätt att ta sig till jobbet? Det var frågan som kulturförvaltningen ville ha svar på i sitt pendlingsprojekt. Med hjälp av morot istället för piska ville man att de anställda skulle ändra sina vanor. Alla vet att det är bättre för både miljön och ekonomin att cykla eller åka kollektivt till jobbet. Trots det är vanans och bekvämlighetens makt så stor att många sätter sig i bilen i alla fall. För att försöka bryta dåliga bilvanor, erbjöds de anställda på kulturförvaltningen under ett år 25o kronor i månaden om de tog cykeln, bussen eller tåget till jobbet. Tanken var att summan skulle motsvara gratis stadsbuss, säger Göran Nyström på kulturförvaltningen. Flipp eller flopp? Projektet fick stor uppmärksamhet i media långt utanför Landskrona. Hur gick det då? Blev miljöpengen en succé? Nja, det beror på vad man menar med det ordet. Långt ifrån alla satte bilen, men det kan man inte heller vänta sig menar Göran Nyström. Utvärderingen visade att det var ungefär 8-1o procent som på något sätt ändrade sina vanor, säger han. Det kan verka lite, men om man för över det här till ett större plan så är det ändå rätt mycket. Om tio procent av Sveriges arbetstagare slutade ta bilen till jobbet, skulle det ge en väldig effekt. Slutsatsen Göran Nyström drar efter att ha utvärderat pendlingsprojektet är att 25o kronor är en för liten morot. Det krävs minst det dubbla om pengarna är den enda stimulansen, säger han. 25o kronor känner de flesta att de både kan ha och mista. Då tar bekvämligheten över. Kombinera med friskvård Göran Nyström menar att bäst effekt får man om man kombinerar pengar med andra åtgärder, till exempel friskvård. Om man kör upplysning kring kost och motion och uppmuntrar folk att cykla till jobbet, då får man dubbel effektsäger han. Både miljön och hälsan blir bättre. Göran Nyström menar också att kommunen borde göra om sitt reglemente för resor i tjänsten. Jag tycker att man borde få folk att cykla i tjänsten i större utsträckning, säger han. Ett sätt är att likställa cykling med bilkörning, alltså betala ut milersättning även till den som cyklar. Förbättra kollektivtrafiken Allra viktigast är dock att se till att kollektivtrafiken förbättras. Inte minst då tågtrafiken, eftersom det är många som pendlar både in till och ut från Landskrona. Jag tror att de nya anslutningarna gör att folk kommer att åka mer, säger Göran Nyström. Om det går ett tåg i timmen så tar folk bilen. Går det tre tåg i timmen är det tillräckligt bekvämt för att bli ett alternativ. Och just resorna till och från jobbet är jätteviktiga att påverka. Det är det man gör varje dag som får störst miljömässig effekt. 20

21 Hög standard! En cykeltur längs havet en stilla vårmorgon. 21

22 Fortfarande för mycket bly i Landskronaluften När provodlingarna började så såg miljösituationen annorlunda ut i kommunen. De industrier som hanterar bly hade sämre rening av sina utsläpp och det fanns fortfarande bly i bensinen. Och de blyhalter som uppmättes de första åren var också mycket höga. Det första året låg till exempel det högsta värdet för grönkål på 6,2 mg/kg. Det ska jämföras med livsmedelsverkets gränsvärde som är på o,3o mg/kg. Rejäl sänkning Provodlingen sker på flera platser i kommunen på koloniområdena St Olovs vång och Kopparhögarna, i Häljarp, vid Citadellet och på Syngenta. Det har också funnits odlingar i Örja, på industriområdet och i Saxtorp. Men att få fram kål och sallad som går att analysera är inte så lätt alla gånger. Kaniner och kålmaskar gillar också grönkål, säger miljöinspektör Ulla Hedberg-Henriksson. Kampen mot kålmaskarna är svår. Oftast vinner de. Den kål och sallad som skördas sköljs och analyseras. Resultaten visar varje år att blyhalten varierar på olika platser i kommunen. Högsta värdena får man närmast industriområdet. Däremot visade det sig att biltrafiken inte gav upphov till några alarmerande ökningar under den tid då bensinen var blyad. Istället så var företagen Boliden Bergsöe och ScanDust de stora blykällorna. Det stod klart, om inte förr så när de installerade bättre rening. Då sjönk halterna i både sallad och kål rejält. Sen skörd hög blyhalt Numera kan man äta sallad som är odlad i Landskrona. Sedan 1995 så ligger mätvärdena stadigt under o,3o mg/kg. Däremot är det annorlunda med grönkålen. Något enstaka år har provkålen klarat gränsvärdet. Annars så finns det varje år kål från någon odlingsplats som ligger över. Och därmed vill miljöförvaltningen behålla rekommendationen till allmänheten att inte odla och äta grönkål. Varför är då halterna högre i grönkål än i sallad? Det beror på att den skördas senare, säger Ulla Hedberg- Henriksson. Grönkål som skördas samtidigt med salladen ligger på ungefär samma nivå som den. Men eftersom folk ofta plockar in grönkålen först i december för att koka grönkålssoppa eller halländsk långkål, så skördas vår kål inte förrän då. Det är för att det ska vara så likt verkligheten som möjligt. Och då blir alltså halterna högre. Provanalyserna visar också att man inte kan komma ner under gränsvärdet genom att skölja grönkålen. Det beror på att mycket av blyet kapslas in av ett vaxskikt på bladen. Det bly som är okapslat på ytan sköjs bort, men mycket finns alltså inne i grönsaken. Inte heller hjälper det att förvälla kålen. Miljöförvaltningen har gjort flera försök där man jämfört förvälld grönkål med kål som bara är sköljd och det gick inte att märka någon större skillnad på blyhalten. Bly i dammet Men om nu industrin skärpt reningen varför sjunker då inte blyhalten i kålen under gränsvärdet? En teori är att det beror på den diffusa damningen från Boliden Bergsöe. När det blåser, så virvlar tungmetallen upp och lägger sig på grödorna. Men på miljöförvaltningen så är man övertygad om att förr eller senare så kommer det att gå att äta egenodlad grönkål igen. Ingen grönkålsfest Dock inte så snabbt som en grupp grundskoleelever önskade Då satte de upp ett eget miljöprogram för industrier i Landskrona en sorts önskelista som man ville se förverkligad på tio år. Med på listan fanns bland annat krav på inga fler illaluktande industrier i Landskrona. Och så ville eleverna ha en stor fest på Rådhustorget 1998, för att fira att miljön blivit så ren att det åter igen skulle gå att odla grönkål i kommunen. Med grönkål på menyn så klart. Men den festen får landskronaborna vänta ett tag till på. 22

23 Med hjälp av sallad och grönkål har miljöförvaltningen under många år mätt mängden bly i Landskronaluften. Under årens lopp har blyhalterna stadigt sjunkit. Men efter 2 o års provodling är det bara att konstatera. Det går fortfarande inte att äta egenodlad grönkål i Landskrona. Trollsländor tillhör insektsvärldens skönheter och visar på en rik och fungerande natur. 23

24 Skolträdgård, dagvattendamm och elever som åker på skolresa för vinsten från varmkomposten. Visst märks det att man kommer till en skola med miljöprofil när man besöker Sandåkerskolan i Häljarp. En skola som nu vänder sina miljövänliga blickar ut mot Europa. En stig av tegelsten är nog en specialitet för tegelkusten. 24

25 Miljötänkande genomsyrar Sandåkerskolan Sandåkerskolan ligger med naturen in på knutarna. Det har bidragit till skolans profilering. Det och att man haft turen att ha lärare och annan personal med specialintresse och stort engagemang. Har man valt att ha en miljöprofil, så ska det ju också märkas, säger Andreas Feuk som är miljölärare. Och på Sandåker märks det. Både i teorin och i praktiken. Den elev som går ut årskurs nio här, kan inte ha undgått att snappa upp ett och annat på miljöområdet. Det finns många skolor som komposterar och sopsorterar. Men på Sandåker har man gått några steg längre. Här löper miljökunskapen som en röd tråd genom alla årskurser. Och här finns miljön med i det pedagogiska arbetet. Tyngdpunkten ligger upp till och med årskurs sex, säger Andreas Feuk. Det är lättare att nå ut till de riktigt unga. Och tonåringarna är inte heller lika roade av att jobba praktiskt med miljön som eleverna i de lägre klasserna. Enklare projekt I förskoleklasserna och årskurs ett har eleverna enklare miljöprojekt. I tvåan och trean får de ta hand om skolträdgården. Det finns 14 odlingsbäddar två till varje klass. Här odlas blommor och grönsaker och i trädgården växer också fruktträd och bärbuskar. Just att man faktiskt kan äta det man odlar, brukar vara mycket populärt. På skolgården finns en damm som tar hand om allt dagvatten. Den är det fjärdeklassarnas ansvar att rensa och ordna växter till. När de sedan kommer upp i årskurs fem, så tar eleverna där hand om skolans varmkompost, berättar Andreas Feuk. I en stor roterande behållare samlas allt komposterbart avfall för att bli till finaste mull. I slutet av mars kommer belöningen för allt slit. Då säljs den fina kompostjorden. Förra året såldes 25o stycken 3oliterssäckar. Vinsten gick till klassresor, berättar Andreas Feuk. Och så bjöd jag eleverna på tårta, för att de hade varit så duktiga. Mer teori Från och med årskurs sju blir miljöundervisningen mer teoretisk. Alla i sjuan läser bland annat miljökunskap inom Skolans Val. Det ingår i skolans profilering. Eleverna på högstadiet fortsätter att göra olika praktiska undersökningar, till exempel av vattnet i Öresund. De som går i årskurs åtta och nio har deltagit i Ungdomens miljöriksdag. Niorna har också haft kunskapsutbyte med elever på skolor i Estland, Tyskland och Polen. Sandåker finns med i ett samarbetsprojekt som heter Sea och som handlar om havet som förenar oss, berättar Andreas Feuk. Vi har gjort bland annat vattenundersökningar här hos oss. Och sedan har vi skickat våra resultat via e-post till skolorna i de andra länderna. Internet har öppnat otroligt stora möjligheter när det gäller den här sortens samarbete. Och det sporrar eleverna lite extra. Kretslopporna Redan i årskurs fem har också eleverna deltagit i Världsnaturfondens sjö/å-väktare. Resultaten från vattenundersökningarna i Saxån skickades bland annat till en utbytesskola i Estland som barnen brevväxlar med på engelska. Också i själva skolbyggnaden märks det att Sandåker är en skola med miljöprofil. I alla fall i den nybyggda delen. Här är innertaket gjort av återvunnen träfiber och golven lackade med vattenbaserad lack. Huset är byggt med mycket naturligt material som trä och tegel. Och givetvis städas det med produkter som är miljömärkta. Sandåker har också olika miljöråd som träffas regelbundet. Personalen har sitt (kallat Kretslopporna) och så finns det två för eleverna ett för de yngre och ett för de äldre. Vi tycker att det fungerar väldigt bra, säger Andreas Feuk. Och för eleverna är det viktigt att känna att de har ett forum där de kan påverka. Väcka engagemang Målet för miljöarbetet på Sandåker är att eleverna ska upptäcka naturen och det ekologiska samspelet där. Att de ska förstå de kretslopp som sker i naturen och hur människan på olika sätt påverkar miljön. För att få in miljötänkandet så naturligt som möjligt, så finns miljöundervisningen med på alla slags lektioner. Att den är med i de naturorienterade ämnena är inte så konstigt, men på Sandåker så finns miljöexemplen också med i matten, i svenskan och de andra ämnena. Det viktigaste är att väcka elevernas engagemang, säger Andreas Feuk. Om de under sin tid här lär sig förstå att deras egen insats är viktig då har vi nått långt. 25

26 Äppelskruttar = skolresa Det luktar inte precis liljekonvalj i det lilla huset där varmkomposten står. Men eleverna i klass 5 B klagar inte när det nu är deras tur att tömma behållaren. Lite luktar det, men det är inte så farligt, säger Rickard, Christoffer och Marcus när de skyfflar i säckarna. Var tredje vecka ska komposten tömmas. Då har potatisskal, äppelskruttar och annat komposterbart förvandlats till finaste jord. 2o-25 stycken 3o-literssäckar blir det varje gång. Säckar som sedan säljs till Häljarpsborna. Pengar till klassresa Det är femteklassarna som har huvudansvaret för komposten. Tömningen går runt på de olika klasserna och just idag är det alltså 5 B:s tur att göra en insats. Tre och tre skickas eleverna ner till det lilla skjulet för att mäta upp jorden. Miljöläraren Andreas Feuk finns på plats för att hjälpa till och bistå med råd och tips. Och Rickard Martinsson, Christoffer Nilsson och Marcus Alonso Mustin turas om att vara maskinister och fylla säckar. 3o liter ska det vara i varje säck. Alltså ska tiolitershinken fyllas tre gånger. Grabbarna mäter så noga de kan. Och de är överens med Andreas om att det är bättre att det blir 31 liter, än att det blir 29. Man ska ju inte lura sina kunder! När säckarna är klara, visar Andreas hur man knyter om med en riktig säckaknut. Och sedan bärs påsarna in i det intilliggande lagret i väntan på försäljning. För vinsten ska 5 B åka på klassresa till Småland och Blekinge tillsammans med parallellklassen 5 C. Det gör att arbetet känns lite lättare. Städa roligast Men överhuvudtaget verkar Rickard, Marcus och Christoffer tycka det är rätt roligt med miljökunskap. Även om de är tacksamma för att de gått ut fyran och inte behöver rensa dagvattendammen längre. Det är tråkigast, säger Christoffer. Fast man kan hitta roliga saker där. En gång hittade vi en av högtalarna som det ringer in i. Det var någon av sjuorna eller åttorna som slängt den i dammen. Andra fynd från rensandet är kulor och dyblöta Pokémonkort. Då var det roligare att ha hand om skolträdgården. Men allra roligast det är pojkarna överens om är det ändå att städa skolgården. Då går man med kvastar och sopar ihop allt grus, säger Rickard. Det är bra för då skrapar man sig inte så mycket om man ramlar, säger Christoffer. Och så vill man ju gärna ha lite fint omkring sig. Vårens skira bokskog är en sällsynthet i Landskrona. 26

27 27

28 Tegel på stranden. Här och var ser vi kvarlevor från den stora tegelepoken. 28

29 Guld men knappast gröna skogar Ett guldregn på drygt 5 o miljoner. Så beskrevs regeringsbeslutet när Landskrona beviljades statliga bidrag till sitt lokala investeringsprogram, LIP. Med hjälp av de här pengarna skulle en lång rad ambitiösa miljöprojekt genomföras. När projekttiden nu närmar sig sitt slut, kan man se att resultatet av de stolta planerna är blandat. Under ett par år portionerade dåvarande miljöministern Anna Lindh ut sammanlagt flera miljarder till landets kommuner. Med de här miljöpengarna ville regeringen få fart på de gröna investeringarna. Staten åtog sig att bidra med upp till 5o procent (3o procent om det gällde konkurrensutsatta verksamheter) under förutsättning att kommuner och företag också satsade. Tanken var att pengarna skulle gå till projekt och investeringar som inte hade blivit av annars. Landskrona skickade i slutet av 1998 in en ambitiös ansökan till miljödepartementet. En ansökan med drygt 2o projekt, många av dem kopplade till planernapå att göra Ven till en kretsloppsanpassad ö. Efter förhandlingar och handläggning kom så beslutet i mars Landskrona beviljades statliga bidrag med högst 55,5 miljoner. Sammanlagt handlade det om investeringar på 126,3 miljoner kronor. Nu har det alltså gått två år. Vid årsskiftet ska projekten vara avslutade och avklarade. Hur har det då gått? Olika bra beroende på vilka delprojekt man tittar på, säger Lars Lindström, som är kommunens LIP-samordnare. Flera projekt rullar på och är inne i slutfasen. Andra har det inte gått lika bra med. Projekt som inte blev av Två projekt som fanns med i ansökan blev inte av överhuvudtaget. Det ena var ScanDusts planer på att använda en del av den gas som uppstår i processerna till att framställa el. När regeringen fattade beslut om bidrag, hade de sjunkande elpriserna gjort att idén redan var överspelad. Därmed försvann ett projekt som skulle kostat sammanlagt 34 miljoner kronor. Av dem skulle staten stå för 1o,2 miljoner. Det andra projektet som kvävdes i sin linda var tanken på att skapa en omlastningscentral för lastbilsgods. Tanken var att i samarbete med SJ Gods investera i ett kort järnvägsspår in på speditionsföretaget NB Olssons område, berättar Lars Lindström. Dit skulle järnvägsgodset komma. Och där skulle man bygga upp ett fungerande distributionssystem för de stora fraktarna. Genom att optimera omlastningen och satsa på bättre bränsle skulle transporterna och utsläppen minska. Antalet lastbilar i stan skulle också bli färre. På omlastningscentralen skulle fraktarna kunna lasta sina bilar så att gods som skulle till samma del av kommunen packades ihop. Samlastningscentralen skulle, förutom de statliga bidragen, bekostas av åkerierna tillsammans och det var där projektet föll. NB Olsson tyckte att idén var intressant. Andra fraktare var svala eller direkt kallsinniga. De angav olika skäl till varför de inte ville vara med, säger Lars Lindström. Till exempel att de inte ville blotta vilka kunder de har inför konkurrenterna. Flera bolag sa också att de inte hade behov av en sådan här central, eftersom de redan idag lastar fullt i sina bilar. Jag tyckte att det här var ett bra projekt, men finns det inget intresse är det inte mycket man kan göra åt saken. 29

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42 Uppdaterad Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Tisdag v 47 Utvärdering Avslutning Torsdag v 46 Vattnets kretslopp Tisdag v 45 Kretslopp Tippen

Läs mer

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Välkommen till Västergården på Hjälmö Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen

Läs mer

Albin går på toaletten

Albin går på toaletten Albin går på toaletten Det är en helt vanlig dag hemma hos Albin. Albin bor hemma hos mamma och pappa i ett helt vanligt hus. Han är sex år gammal. Igår kväll åt Albin spaghetti och köttfärssås till middag.

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället Avfallsplan 2015-2020 Vägen mot det hållbara samhället 1 En strävan efter att vara hållbar Övergripande mål Alla kommer i kontakt med avfall dagligen vare sig det är blöjor, nagellacksflaskor, potatisskal

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Kompis med kroppen. 3. Matens resa Kompis med kroppen 3. Matens resa Matens resa nu och då 1. Ta reda på! Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och förpackades den? 3. Vad åt du

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner

Läs mer

Välkommen till Lundåkraverket

Välkommen till Lundåkraverket Lundåkraverket Välkommen till Lundåkraverket Lundåkraverket ligger i södra Landskrona och är det näst största reningsverket inom NSVA. Det togs i drift redan 1962, men har sedan dess byggts ut och förändrats

Läs mer

Produktkedja Vagga till grav (cradle to grave) Ekologiskt fotavtryck Miljöbelastning Konkreta exempel på hur varje individ kan konsumera smartare

Produktkedja Vagga till grav (cradle to grave) Ekologiskt fotavtryck Miljöbelastning Konkreta exempel på hur varje individ kan konsumera smartare Den funktionella staden Som en del av vår utställning den hållbara staden finns tre interaktiva skärmar, alla tre med samma innehåll. Skärmarna består av 7 faktafilmer och 6 interaktiva uppdrag. Punkterna

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan

Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan Grön Flagg representanterna tillsammans med Barnrådet spelar en viktig roll i att driva Grön Flagg-arbetet framåt. Grön Flagg representanter (pedagogerna)

Läs mer

Liv och miljö Lärarmaterial

Liv och miljö Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som

Läs mer

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet?

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Du: Ekologiskt har inget med frakten att göra. Att vinet är ekologiskt betyder bland annat

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

slopa sopan och ta fajt för miljön! För mycket mat kastas helt i onödan!

slopa sopan och ta fajt för miljön! För mycket mat kastas helt i onödan! slopa sopan och ta fajt för miljön! För mycket mat kastas helt i onödan! Det som kommer före sopan är problemet. Så länge det kommer sopor från hushållen måste nån ta hand om dom. I Landskrona och Svalöv

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE en informationsbroschyr om vatten och avfall I vattenverket gör vi vattnet rent. VATTENVERKET Svampen är vårt vatten torn som gör att vattnet kan tryckas ut i kranarna. I avloppsreningsverket

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Boskola 2 (3) Bo hos Vimarhem

Boskola 2 (3) Bo hos Vimarhem VIMARHEM AB Boskola 2 (3) Bo hos Vimarhem Besittningsskydd Du har rätt att bo kvar i Din lägenhet så länge Du följer de regler och föreskrifter som finns och betalar Din hyra i tid. Du kommer att bli uppsagd

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se Bokashi Kökskompostering med Bokashi bokashi.se Gör jord av ditt matavfall Matjord istället för sopor Jord är något vi tar för givet, något som bara finns. Men egentligen har vi inte så mycket odlingsjord

Läs mer

Välkommen till Öresundsverket

Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket ligger i centrala Helsingborg och är det största av ett tiotal avloppsreningsverk inom NSVA. Det byggdes 1974 och tar idag hand om spillvatten

Läs mer

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3 Storyline Hjulius Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3 Eleverna får träffa Hjulius som är en hasselmus. Han bor i området och har helt plötsligt

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS SÅ HÄR GÅR DET TILL 2. Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan

Från fotbollsplan till affärsplan Från fotbollsplan till affärsplan Berättelsen om Newbody PRODUKTION Newbody AB, Göteborg 2011 Telefon 031-709 56 50 TEXT Dahn Renholm ILLUSTRATIONER och GRAFISK FORM Ulf Swerin Tryckt på miljövänligt papper

Läs mer

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser.

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att om man har max 3 km till jobbet ska man gå eller cykla för att bilar släpper ut mycket avgaser. Vi

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

UPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor

UPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor UPPDRAG: SOPOR Vid gamla boplatser hittar arkeologer aska, ben och frön. Det kan vara fynd som är tusen år gamla spår efter människor som levde innan sopbergens tid. Deras sopor var inte farliga för miljön.

Läs mer

Min sopbok. Batterier

Min sopbok. Batterier Batterier Batterier finns i många prylar idag. Men vet du att en del av dem är farliga för miljön? De innehåller kvicksilver, kadmium eller bly som är miljöfarliga ämnen. Min sopbok Hur gör jag med mina

Läs mer

SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK

SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK KVARNHAGENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK För medlemmarna i Kvarnhagens samfällighetsförening om vad vi får och inte får spola ner i våra avlopp. VAD FÅR VI SPOLA NER I VÅRT AVLOPP - vad

Läs mer

Klass 6B Guldhedsskolan

Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B i Guldhedsskolan har gjort ett temaarbete i NO, svenska och bild. Vi gör alla avtryck i miljön. Hur mycket jag tar av naturens resurser och belastar miljön brukar kallas

Läs mer

Mat separat. 20 frågor och svar om matavfall och kampanjen Mat separat.

Mat separat. 20 frågor och svar om matavfall och kampanjen Mat separat. Mat separat 20 frågor och svar om matavfall och kampanjen Mat separat. Nu halverar vi Karlskronas matavfall i det brännbara. Mer än 20 procent matavfall och ungefär lika mycket pappersförpackningar, well

Läs mer

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester som blivit kvar

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag.

Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag. Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag. Det är lätt att vara energismart, bara man vet hur. Vi vet att många idag vill leva lite energismartare både för den egna hushållskassans och

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

-jag vill bli mer medveten och kunnig i detta område. jag vill sprida mina kunskaper. jag vill att mina barn ska Få leva i en Bra miljö.

-jag vill bli mer medveten och kunnig i detta område. jag vill sprida mina kunskaper. jag vill att mina barn ska Få leva i en Bra miljö. 43. OM PROJEKTET Denna fråga är frivillig, men om du vill svara på den, gör det med 5-10 korta meningar. Varför vill du vara med i projektet "Konsumera smartare för mindre utsläpp..." MAN: -Få hjälp att

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

VID EN MILSTOLPE mångfald eller enfald

VID EN MILSTOLPE mångfald eller enfald VID EN MILSTOLPE mångfald eller enfald Brist på mångfald har i långa tider disskuterats av miljö och naturvänner. På senare tid har man uppmärksammat vikten av detta. Det kan t o m vara så att kedjan av

Läs mer

10 september. 4 september

10 september. 4 september I AM GREGER PUTTESSON 4 september Hej dumma dagbok jag skriver för att min mormor gav mig den i julklapp! Jag heter Greger förresten, Greger Puttesson. Min mamma och pappa är konstiga, de tror att jag

Läs mer

Miljöplan I Ur och Skur Grantoppen 2012-2013

Miljöplan I Ur och Skur Grantoppen 2012-2013 Miljöplan I Ur och Skur Grantoppen 2012-2013 I Ur och Skur förskolan ska sträva mot ett hållbart samhälle och värna om framtiden. Vi skall utveckla miljömedvetenheten och kretsloppstänkandet hos barnen

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Kretslopp mellan stad och land?

Kretslopp mellan stad och land? Lärarhandledning Kretslopp mellan stad och land? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Bra att veta Målsättningen är att eleverna ska: - förstå att staden

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Miljöplan för Torpets Förskola

Miljöplan för Torpets Förskola Miljöplan för Torpets Förskola 2015-2016 Reviderad 2016-01-07 Torpets miljöplan På Torpets Förskola ska vi sträva mot ett hållbart samhälle och värna om framtiden. Vi skall utveckla miljömedvetenheten

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön

Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön Stora resultat börjar med små steg i ditt hem Följ med på en kort tur genom ett helt vanligt hem. Efter besöket kommer du att kunna

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Bilaga 1 Barnens avfallsplan

Bilaga 1 Barnens avfallsplan 34 Bilaga 1 Barnens avfallsplan Bakgrund Inför arbetet med avfallsplanen 2016-2019 bjöds ett antal referensgrupper in för att diskutera hur de berörs av avfallsfrågor. I en grupp träffade vi bland annat

Läs mer

kloka hem hemma hos 58 klokahem

kloka hem hemma hos 58 klokahem kloka hem hemma hos Nobelpristagar 1997 vann Dario Fo Nobelpriset. Dramatikern, vars mest berömda pjäser skrevs under början av 70-talet, har varit verksam som skribent och haft politiskt inflytande i

Läs mer

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL Vilka val vi gör när vi handlar är viktigt för vilken påverkan vår konsumtion har på människor och miljö både lokalt och på andra sidan jorden. Giftfri mat? Hur maten produceras

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal Lindskog Förlag Tack alla sjöar och havsvikar för att ni aldrig tröttnade när vi kom och hälsade på. Tack till grodan Kvack och

Läs mer

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6 Kristen etisk front Ni tror att alla levande varelser är formgivna av Gud, och att de följaktligen ser ut så som Gud vill att de ska se ut. Gud är allvetande och ofelbar medan människan inte kan veta allt

Läs mer

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Vad händer i komposten

Vad händer i komposten Ungefär hälften av avfallet i en vanlig soppåse är komposterbart. Med en kompost kan man alltså halvera mängden avfall som annars måste skickas med sopbilen. Belastningen på våra soptippar och sopförbränningsanläggningar

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Vi levererar el och värme till människor och företag. - Vi värmer människor och lyser upp deras hem...

Vi levererar el och värme till människor och företag. - Vi värmer människor och lyser upp deras hem... Vi levererar el och värme till människor och företag - Vi värmer människor och lyser upp deras hem... 100% förnybar Du får enbart förnybar energi hos oss (sol, vind, vatten, biobränsle). Lokala Drygt100

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Välkommen till Torekovs reningsverk

Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovsverket Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovs avloppsreningsverk ligger i södra delen av Torekovs tätort och togs i drift på 1960-talet. Det byggdes senast ut 2001. Verket tar idag hand om

Läs mer

[Skriv här] Miljöplan Nacka GK 2017 MILJÖPOLICY. Vår strävan är att belasta miljön så lite som möjligt

[Skriv här] Miljöplan Nacka GK 2017 MILJÖPOLICY. Vår strävan är att belasta miljön så lite som möjligt MILJÖPOLICY Vår strävan är att belasta miljön så lite som möjligt För att uppnå detta arbetar vi med ständiga förbättringar och förebygger negativ miljöpåverkan genom att; Uppfylla gällande lagar, förordningar

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Energismarta tips. Tänkvärt! Bra för både miljön och plånboken. Tillsammans kan vi spara energi och sänka kostnaderna i bostadsrättsföreningen!

Energismarta tips. Tänkvärt! Bra för både miljön och plånboken. Tillsammans kan vi spara energi och sänka kostnaderna i bostadsrättsföreningen! Tänkvärt! Tillsammans kan vi spara energi och sänka kostnaderna i bostadsrättsföreningen! Energismarta tips Bra för både miljön och plånboken Smarta energitips som både sparar pengar och är bra för miljön.

Läs mer

Nu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall. Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv.

Nu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall. Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv. Nu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv. Dags att sortera ut matavfallet Varje bananskal spelar roll! För varje kilo matavfall som rötas

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Den framtida konsumentpolitiken

Den framtida konsumentpolitiken Ds 2004/05:51 Den framtida konsumentpolitiken - Ett underlag till en ny konsumentpolitisk strategi 2006 LÄTTLÄST Jordbruksdepartementet Regeringens nya konsumentpolitik...3 Detta vill regeringen med konsumentpolitiken...4

Läs mer

KUNSKAPSMÖTEN En samhällsvision för gemenskap

KUNSKAPSMÖTEN En samhällsvision för gemenskap KUNSKAPSMÖTEN En samhällsvision för gemenskap TÄVLINGSBIDRAG Bo bra på äldre dar KUNSKAPSMÖTEN En samhällsvison för gemenskap Att vi har stora utmaningar gällande välfärden är inget som går att sticka

Läs mer

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda.

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda. Syfte: Skapa förståelse för odlingens grundprinciper och ge en känsla av att kunna bidra till en hållbar utveckling genom egna handlingar, samt väcka ett intresse för odling hos barnen Mål: Att jämföra

Läs mer

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder

Läs mer