Livåterförsäkring. 1. Varför återförsäkring

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Livåterförsäkring. 1. Varför återförsäkring"

Transkript

1 Livåterförsäkring 1. Varför återförsäkring Återförsäkring är försäkring av försäkring. Varför kan återförsäkring behövas? En återförsäkrare är ju vinstdriven som alla andra företag och vill inte teckna förlustgivande affär. Återförsäkrarens vinst motsvarar det avgivande bolagets förlust. Återförsäkringen måste därmed ge en fördel som är större än kostnaden för återförsäkrarens vinst och för administrationen av återförsäkringen Solvens Det vanligaste svaret på frågan om varför man behöver återförsäkring är att man behöver det för att klara sin solvens. Det kan vara bäst att här lägga till att med solvens menar man ett bolags förmåga att klara sina förpliktelser, även i ogynnsamma tider. För att se om ett bolag är solvent börjar man med att se på dess balansräkning. Ovanpå de skulder som där finns lägger man ett säkerhetspåslag som kan vara beräknat enligt en standardformel eller enligt detaljerade aktuariella formler. Målet är oftast att säkerhetsmarginalen skall vara så stor att den skall räcka till med x% säkerhet, där x% kan exempelvis var 0.5%. Man behöver ett extra kapital motsvarande denna säkerhetsmarginal. Med återförsäkring minskar man behovet av extra kapital. Om värdet av att behöva mindre kapital är större än kostnaden för återförsäkringen så bör man återförsäkra sig. Kapitalkravet för en affär beror på dess volatilitet. Man kan här fråga sig hur det kommer sig att återförsäkraren kan behöva mindre kapital än direktförsäkraren för samma affär. Svaret ligger i diversifiering. Volatiliteten kan (förenklat) mätas som standardavvikelse. Om vi nu antar att den återförsäkrade affären är helt okorrelerad med övrig affär som det avgivande och det mottagande bolaget tecknar, så blir skillnaden i volatilitet och kapitalbehov proportionell mot storleken på bolaget. Återförsäkraren är större och därmed mer diversifierad. Ofta är denna effekt än starkare. Den avgivna affären korrelerar med det avgivna bolagets övriga affär, medan den är okorrelerad med återförsäkrarens övriga affär. Man bör här tillägga att återförsäkrare är främst intresserade av de s.k. aktuariella riskerna (dödlighet, sjuklighet etc). Återförsäkrare undviker däremot finansiella risker. För traditionella livbolag, med finansiella garantier, är oftast de finansiella riskerna de största och styr behovet av solvenskapital. Dessa bolag har därmed mindre behov av återförsäkring motiverad av solvensbehov. Fondförsäkringsbolag och rena riskbolag har större behov Balansering av resultat Man kan försöka balansera sitt resultat över tiden av solvensskäl, som diskuterats ovan. Men man kan också göra det av andra orsaker. Analytiker och investerare tittar ofta på hur resultatet varierar över tiden och vill gärna se stadiga vinster utan stor variation mellan åren. Ratinginstitut vill också ofta se stabila resultat och små risker. Också för ömsesidiga bolag utan behov av att få in kapital från kapitalmarkanden kan det vara bra, gentemot kunder, mäklare och media, att kunna visa balanserade resultat och slippa rapportera stora förluster.

2 1.3. Minska riskerna i affären Många livförsäkringsbolag ägs av banker eller andra investeringsinriktade ägare. Dessa ägare förstår inte de aktuariella riskerna och vill därmed undvika dem. De anser inte att dessa risker egentligen ligger inom bolagets affärsidé. De återförsäkrar därför ofta sin affär mer än vad som teoretiskt skulle behövas Utökad teckningskapacitet Små bolag skulle utan återförsäkring ha svårt att teckna stora risker eller många risker av samma sort. Genom att återförsäkra sig får bolaget större teckningskapacitet och kan spela en mer aktiv roll på marknaden och konkurrera med bolag som är större Kunskapsöverföring Många livbolag ser sig främst som experter på administration och försäljning av livförsäkring, och kanske på finansiell förvaltning. De är förvånansvärt ofta inte experter på aktuariell risk. Återförsäkraren är däremot expert på dessa risker och genom att ha återförsäkring kan direktbolaget få tillgång till återförsäkrarens expertis inom olika riskområden. Det kan gälla medicinsk riskbedömning, där återförsäkraren har duktig personal som är van att hantera svåra risker. Återförsäkraren har ofta också en egen riskbedömningsmanual som direktförsäkraren kan använda. Återförsäkraren är på samma sätt ofta expert på skadehantering och kan hjälpa direktbolaget att hantera besvärliga skadefall. Återförsäkraren har dessutom ofta kompetens inom produkt utveckling. Om ett bolag vill börja sälja en produkt som det tidigare inte haft i sitt sortiment, eller om de vill börja sälja en produkt som är helt ny för landet där det verkar kan de få stöd av sin återförsäkrare. Återförsäkraren har erfarenhet av de flesta sorters riskprodukter, och det från många olika länder. Återförsäkraren kan därmed ge bra hjälp till direktbolaget Dubbelkoll Ett direktbolag som skall starta att sälja en ny produkt är ofta osäkert på om pris och villkor är bra. En återförsäkring ger ett direkt skydd mot risken för stora och många skador, men ger också ett indirekt skydd på så sätt att en produkt som återförsäkraren, utifrån sin breda erfarenhet, bedömer som bra troligen också är det Kassaflöde Livförsäkring innebär ofta ett negativt kassaflöde i början av affären. Försäljningen leder till administrativa kostnader, reklamkostnader och provisionskostnader. Den ekonomiska tanken är att ett negativt kassaflöde år ett skall motverkas av ett positivt kassaflöde senare år. Men under tiden kan det uppstå brist på likviditet och här kan återförsäkraren hjälpa till. Återförsäkraren betalar sin del av provisionerna, och får sin del av framtida avgifter. När återförsäkrarens ursprungliga kostnad är återbetald med ränta kan direktbolaget säga upp eller skiva om affären.

3 Ur lönsamhetssynpunkt är tanken att återförsäkraren får in kassaflöde via långsvansad sakförsäkringsaffär, exempelvis motoransvar. Det interna avkastningskravet på dessa pengar är lägre än det avkastningskrav som direktbolagets aktieägare har, och återförsäkring blir därmed ett billigare sätt att finansiera kassaflödet än en ny emission. 2. Typer av återförsäkring Det finns olika typer av återförsäkring. Den första skiljelinjen är mellan s. k proportionell och icke-proportionell återförsäkring. Inom proportionell återförsäkring tar återförsäkraren en viss andel av varje risk. Andelen definieras olika beroende på typ av återförsäkring. Vid ickeproportionell återförsäkring ser man mer på hela portföljen och mindre på de enskilda riskerna. Vi börjar med att diskutera proportionell återförsäkring Proportionell återförsäkring Surplus (Excedent) Den vanligaste formen av proportionell återförsäkring kallas oftast Surplus med ett namn inlånat från engelskan. Tidigare talade man oftast om Excedentåterförsäkring, med ett namn primärt inlånat från tyskan. Avsikten här är främst att skydda sig mot stora skador genom att återförsäkra delar av sina största risker. Man börjar med att bestämma ett självbehåll, dvs den största risk man är beredd att ta för egen räkning. De belopp som överstiger självbehållet återförsäkras. Detta sker automatiskt, dvs varje risk, gammal som ny, som överstiger självbehållet går in i surplusskyddet. Detta gäller dock upp till en bestämd övre gräns. Återförsäkraren är nämligen inte beredd att ta hur stor risk som helst automatiskt utan vill gärna se enskilt på de största riskerna. De måste därmed hanteras separat. Detta innebär att olika risker återförsäkras i olika stor grad, beroende på deras storlek. Därmed uppnår man den önskade effekten att skydda sig mot stora skador. En sak man här kan notera är att om det uppstår en delskada, betalar återförsäkraren sin proportionella andel av denna skada Kvotåterförsäkring Kvotåterförsäkring (på engelska quota share) innebär att alla risker, stora som små, återförsäkras i samma andel. Typiskt kan vara 50% kvot, vilket innebär att återförsäkraren tar halva risken och därmed hälften av alla skador, stora som små. Även här kan det förekomma att de största riskerna inte täcks av återförsäkringsavtalet. Vanligt är att man har en kvotåterförsäkring i botten och ovanpå den en surplus för de större riskerna. Kvotåterförsäkring är främst ett skydd mot att antalet skador eller den totala skademassan blir för stor. Den används därför främst när den totala affärsvolymen är för stor relativt bolagets egna kapital, och när direktbolaget har utvecklat en produkt tillsammans med återförsäkraren och de gemensamt delar på den affär som de gemensamt har arbetat fram.

4 Fakultativ återförsäkring Ovan nämndes att mycket stora risker ofta hanteras separat inom återförsäkring. Återförsäkraren vill gärna se på dem en och en, och gör en individuell bedömning av dem. Denna bedömning kan leda till accept, avslag eller till en förhöjd premie, på samma sätt som direktbolaget normalt gör denna sorts bedömning av enskilda risker när de tecknas. Att återförsäkraren vill behandla dessa risker separat är främst för att återförsäkraren för dessa risker inte vill lita enbart på direktbolagets bedömning av dem, utan vill kunna gör en egen bedömning. Återförsäkraren vill också kontrollera om han redan är exponerad mot samma risk, för att ha kontroll på sin egna riskexponering. När ett försäkringsbolag eller återförsäkringsbolag får samma risk från flera håll talar man om kumul, och återförsäkraren vill ha en möjlighet att undvika kumul genom att ha en rätt att avstå från en stor risk Premier och provisioner Vid proportionell återförsäkring återförsäkras en proportionell andel av varje risk. Återförsäkraren betalar sin proportionella andel av varje återförsäkrad skada. I kompensation får återförsäkraren sin proportionella andel av den återförsäkrade premien. Man bör dock notera att en försäkringspremie (brutto) innehåller påslag för omkostnader för försäljning, administration etc. Dessa omkostnader drabbar inte återförsäkraren i samma utsträckning. Det är därför vanligt att återförsäkraren betalar en provision som är proportionell mot premien och som skallbidra till att betala direktbolagets omkostnader för affären. Det förekommer att provisionen är större första året, för att kompensera första årets högre försäljningskostnader. Man kan notera att ofta har ny affär genomgått riskbedömning och kan förväntas ha lägre skadefrekvens första året, vilket kan skapa ekonomiskt utrymme för en högra förstaårsprovision. Det förekommer också att återförsäkringen sker till nettopremie, dvs försäkringsbolagets premie innan påslagen för omkostnader. Det förekommer också att återförsäkringen sker till en premietariff som överenskoms separat mellan direktbolag och återförsäkrare och som inte har samband med den tariff som direktbolaget använder i son försäljning, Avslutande av proportionell återförsäkring Proportionell återförsäkring kan vara ettårig. När året är slut är därmed även återförsäkringen slut. Vanligare är dock att återförsäkringen är lång, vilket innebär att återförsäkringen gäller så länge underliggande försäkringar är i kraft. Detta är vanligt vid avtäckning av dödsfallsrisk och innebär att direktbolaget har därmed ett långsiktigt skydd och är skyddat mot eventuella försämringar i dödligheten. Återförsäkring av sjukrisk är däremot oftast kort, ett- eller få-årig, eftersom sjukligheten varierar så kraftigt mellan åren att återförsäkraren inte kan garantera återförsäkringspremierna långsiktigt. Man kan notera att just det faktum att proportionell återförsäkring oftast är lång är en viktig orsak till att den ofta används när direktbolag och återförsäkringsbolag har ett nära samarbete runt produkter och riskbedömning. Återförsäkraren är därmed med och får vinsterna från ett bra arbete (och drabbas av kostnaderna som blir följden av ett dåligt utfört arbete).

5 3. Icke-proportionell återförsäkring Icke-proportionell återförsäkring är normalt ettårig. Den är därmed aktuell främst när direktbolaget söker riskavtäckning, och inte när det söker kompetensöverföring. Det finns främst tre sorters icke-proportionell återförsäkring Katastrofåterförsäkring Katastrofåterförsäkring kallas på engelska Catastrophe Excess of Loss och förkortas CATXL. Inom livförsäkring antar man normalt att riskerna och skadorna är okorrelerade (eller möjligen parvis korrelerade). Detta är ganska men inte helt sant. En katastrof kan leda till att många skador sker samtidigt. Det kan gälla en naturkatastrof, såsom en tsunami eller jordbävning. Det kan gälla ett terroristdåd, såsom WTC. Det kan gälla en trafikolycka, bil, båt, buss, fartyg eller flygplan. En katastrofåterförsäkring ger skydd om ett direktbolag drabbas av flera skador på grund av samma katastrof. Normalt krävs det i villkoren minst tre skador. Man vill undvika exempelvis äkta par eller kompanjoner och anser att ett direktbolag bör välja sitt självbehåll per risk så att det klarar av två samtidiga skador. Skadorna skall ha skett inom en begränsad tidsram, ofta 72 timmar. Inom tidsramen räknar man ihop den totala skadekostnaden för katastrofen och återförsäkraren betalar den del av totalen som över stiger direktförsäkrarens katastrofsjälvbehåll. Detta väljs ofta som två gånger självbehållet per enskild skada. Återförsäkraren är inte beredd att ta obegränsat ansvar, vilket gör att det i kontraktet finns en övre gräns för återförsäkrarens ansvar. Detta betecknas ofta som X XS Y, vilket innebär att återförsäkraren betalar den del av den sammanlagda skadan som överstiger y, Dock betalar återförsäkraren max x. Vissa typer av katastrofer är normalt exkluderade. Det gäller främst terrorbrott och nukleära katastrofer, Orsaken är att återförsäkraren för dessa sorters skador har svårt att överblicka sin totala exponering. Epidemier är normalt också undantagna. Detta beror delvis på att en epidemi inte håller sig inom 72-timmarsbegränsningen, men också på att återförsäkraren troligen har så stor annan exponering att han inte kan ta mer av denna sorts risk. Prissättningen sker efter exponeringen. Premien för katastrofåterförsäkring uttrycks normalt som en andel, ofta miljondel, av den återförsäkrade portföljens totala risksumma. En åldersdifferentierad premie blir normalt fel, eftersom riskexponeringen här inte är tydligt ålderrelaterad. Prissättningen kan ibland också ske efter s.k. rate-on-line, vilket innebär att premien är en procentandel av återförsäkrarens totala teoretiska exponering, oberoende av den underliggande risken. Detta är i så fall på grund av att återförsäkraren måste sätta av riskkapital utifrån denna totala exponering. En stor del av premien betalas i förskott, som s.k. Minimi- och depåpremie, ofta runt 75% av den förväntade slutliga premien. När exponeringstiden, normalt kalenderåret, är över, beräknar man den egentliga exponeringen och räknar ut en justeringspremie.

6 En katastrofåterförsäkring täcker normalt och i princip endast en full skada. För att återställa skyddet måste direktbolaget betala in en ny premie, s.k. reinstatementpremie. För att skydda direktbolaget mot risken av flera skador inom kort tidsrymd sker dock ofta återställandet automatiskt, och reinstatementpremien dras från skadeutbetalningen. För att återförsäkraren skall ha kontroll på sin exponering är dock normalt antalet reinstatements begränsat, typiskt Stoplossåterförsäkring Skydd mot många och stora skador får man normalt via kvotåterförsäkring. En annan möjlighet är stoplossåterförsäkring. Här ser man på den återförsäkrade portföljens totala skademängd under året och jämför med premien (eller förväntade skademängden). Om skadorna överstiger en undre gräns, exempelvis 120% av premien, träder återförsäkraren in, upp tillett övre ansvar, exempelvis 170% av premien. Återförsäkrare vill normalt inte teckna stoploss på livrisk, eftersom den främst täcker pandemirisken vilken ofta är återförsäkrarens största riskexponering. För sjukrisk täcker en stoploss främst den politiska risken av ändrade sjukskrivningsregler, vilket också är en typ av exponering som en återförsäkrare gärna undviker Per risk XL Per risk XL kallas ofta på engelska Working Excess of Loss /WXL) eller just Per risk Excess of Loss. Man återförsäkrar här en portfölj och ser primärt på de inträffade skadorna. De skador som överstiger självbehållet betalas av återförsäkraren, upptill en över gräns. Detta liknar Surplus, men med en väsentligskillnad: man hanterar delskador olika. Vid surplus betalar återförsäkraren sin proportionella andel av en delskada. Återförsäkraren är därmed med på både stora och små skador, om de drabbar stora risker. Vid WXL däremot betalar återförsäkraren bara den del av en skada som överstiger självbehållet. Återförsäkraren är därmed bara med på stora skador. Prissättningen av WXL blir därmed bitvis frikopplad från prissättningen av direktaffären. Återförsäkringspremien uttrycks ofta som en fast procentandel av direktpremien. Prissättningen sker främst utifrån skadestatistik, och man använder ofta en modell där antalet skador är Poissonfördelat och skadornas storlek Paretofördelad. WXL är praktiskt att använda när man har många små skador och vill undvika att administrera återförsäkring av dessa. WXL är därför ovanligt inom livåterförsäkring. Ett livnära exempel där WXL är vanligt är sjukvårdsförsäkring där man har många små skador och få storskador. 4. Återförsäkring till finansmarknaden På senare tid har det börjat förekomma att aktuariell risk transformeras till de finansiella marknaderna. Tanken är att aktuariella risker är väsentligen okorrelerade med finansiella risker 4.1. Dödlighetsobligationer 1918 inträffade spanska sjukan, med mycket stora dödstal för personer i unga åldrar, även i (med den tidens mått) välutvecklade länder. I samband med solvensdiskussioner har man i samhället och inom livförsäkring och återförsäkring alltmer börjat diskutera risken för en ny

7 influensaepidemi. En upprepning av spanska sjukan skulle slå mycket hårt mot liv- och återförsäkringsbolagen. Inom livåterförsäkring ses därmed numera pandemirisken som den klart största risken. Den är dessutom global, vilket gör att den inte kan diversifieras genom att man tecknar mer affär. Man har därför börjat förpacka pandemirisken på sätt som gör att den går att sälja till finansmarknaderna. Man skapar s.k. mortality bonds. Man kopplar dem till någon form av dödlighetsindex, såsom antalet dödsfall i ett referensland eller en grupp av referensländer. Om index överstiger ett referensvärde uteblir räntebetalningarna på obligationerna, och om indexet är mycket högt kan även själva obligationsvärdet gå förlorat för investeraren. I gengäld ger obligationen en ränta som med god marginal som överstiger den för riskfria obligationer. Dödlighetsobligationer har normalt kort löptid, eftersom den risk de skyddar mot är kort. Som skydd för försäkringsbolaget har de ett problem, nämligen att bolagets skadeerfarenhet inte behöver överensstämma med indexet utveckling. De tecknas ofta av hedgefonder, men kan också vara logiska att teckna för pensionsbolag som ju har en motkorrelerad överlevnadsrisk Överlevnadsobligationer För pensionsbolag är en stor risk den att dödligheten långsiktigt sjunker fortare än förutsett. Som ett (visst) skydd mot detta finns överlevnadsobligationer. Dessa ger en överränta, som dras in om trenden i ett dödlighetsindex går ner snabbare än förväntat. De köps främst av hedgefonder men kan köpas också av andra investerare. (Och det förekommer nog också att de köps av finansförvaltare på pensionsfonder som inte samordnar riskhanteringen på försäkrings- och finanssidan.)

Livåterförsäkring. Erik Alm Hannover Life Re sweden

Livåterförsäkring. Erik Alm Hannover Life Re sweden Livåterförsäkring Erik Alm Hannover Life Re sweden Disclaimer Denna presentation är avsedd enbart som ett allmänt diskussionsunderlag. Den kan inte användas som underlag för beslut. Avsikten är att den

Läs mer

Livförsäkringsmatematik II

Livförsäkringsmatematik II Livförsäkringsmatematik II Livåterförsäkring Erik Alm, Hannover Re 2013 Disclaimer Subtitle Denna presentation är avsedd enbart som ett allmänt diskussionsunderlag. Den kan inte användas som underlag för

Läs mer

Återförsäkringsbranschens verktyg för att föra över risk från direktbolag till återförsäkringsbolag eller mellan återförsäkringsbolag

Återförsäkringsbranschens verktyg för att föra över risk från direktbolag till återförsäkringsbolag eller mellan återförsäkringsbolag Återförsäkringsbranschens verktyg för att föra över risk från direktbolag till återförsäkringsbolag eller mellan återförsäkringsbolag Denna framställning beskriver branschens grundverktyg såsom typer och

Läs mer

Livåterförsäkring II Lönsamhetsanalys

Livåterförsäkring II Lönsamhetsanalys Livåterförsäkring II Lönsamhetsanalys Erik Alm Livåterförsäkringschef Hannover Life Re Sweden Stockholm November 2007 Fondförsäkring Kostnader Nuvärde Portoföljtänkande Känslighetsanalys Tillstånd Portföljvärde

Läs mer

Holmia Livförsäkring AB. Försäkringstekniska riktlinjer

Holmia Livförsäkring AB. Försäkringstekniska riktlinjer Holmia Livförsäkring AB Försäkringstekniska riktlinjer 1 Försäkringstekniska riktlinjer Bilagor Bilaga 1:Försäkringstekniskt beräkningsunderlag Bilaga 2 Reserving Policy med tillhörande bilagor 1. Bakgrund

Läs mer

Livförsäkringsmatematik II. Erik Alm Hannover Life Re Sweden

Livförsäkringsmatematik II. Erik Alm Hannover Life Re Sweden Erik Alm Hannover Life Re Sweden Kostnader Initial kostnad, proportionell mot försäkringens storlek. Exempel: Provision till säljare Fasta initialkostnader (inte proportionell mot försäkringens storlek).

Läs mer

FINANSINSPEKTIONENS ALLMÄNNA RÅD OM FÖRSÄKRINGSTEKNISKA RIKTLINJER (FTR) OCH FÖRSÄKRINGSTEKNISKT BERÄKNINGSUNDERLAG (FTB). FFFS 2003:8.

FINANSINSPEKTIONENS ALLMÄNNA RÅD OM FÖRSÄKRINGSTEKNISKA RIKTLINJER (FTR) OCH FÖRSÄKRINGSTEKNISKT BERÄKNINGSUNDERLAG (FTB). FFFS 2003:8. FINANSINSPEKTIONENS ALLMÄNNA RÅD OM FÖRSÄKRINGSTEKNISKA RIKTLINJER (FTR) OCH FÖRSÄKRINGSTEKNISKT BERÄKNINGSUNDERLAG (FTB). FFFS 2003:8. Försäkringstekniska riktlinjer (2 kap FFFS 2003:8) IKANO Livförsäkring

Läs mer

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar Del 16 Kapitalskyddade placeringar Innehåll Kapitalskyddade placeringar... 3 Obligationer... 3 Prissättning av obligationer... 3 Optioner... 4 De fyra positionerna... 4 Konstruktion av en kapitalskyddad

Läs mer

Försäkringstekniska riktlinjer inom PP Pension Fondförsäkring AB

Försäkringstekniska riktlinjer inom PP Pension Fondförsäkring AB Försäkringstekniska riktlinjer inom PP Pension Fondförsäkring AB Fastställda av PP Pension Fondförsäkring AB:s styrelse 2010 03 23 Dessa försäkringstekniska riktlinjer träder i kraft den 24 mars 2010.

Läs mer

c S X Värdet av investeringen visas av den prickade linjen.

c S X Värdet av investeringen visas av den prickade linjen. VFTN01 Fastighetsvärderingssystem vt 2011 Svar till Övning 2011-01-21 1. Förklara hur en köpoptions (C) värde förhåller sig till den underliggande tillgångens (S) värde. a. Grafiskt: Visa sambandet, märk

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Hans Schedin, Finansinspektionen, Box 7831, 103 98 Stockholm. Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Box 6430, 113 82 Stockholm. Tel. 08-587 671 00, Fax

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

Vid utgången av år 1 uppvisar firma Starkonsult följande balansräkning (i sammandrag):

Vid utgången av år 1 uppvisar firma Starkonsult följande balansräkning (i sammandrag): Uppgift 1 Vid utgången av år 1 uppvisar firma Starkonsult följande balansräkning (i sammandrag): Tillgångar Skulder och eget kapital Inventarier 100 Eget kapital 200 Kundfordringar 200 Kassa 100 Skulder

Läs mer

Etapp 2 trafikljusmodellen skadebolag och försäkringsrisker inkluderas i modellen från och med 2007

Etapp 2 trafikljusmodellen skadebolag och försäkringsrisker inkluderas i modellen från och med 2007 PROMEMORIA Datum 006-05-3 FI Dnr 06-4001-30 Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Etapp trafikljusmodellen

Läs mer

Del 6 Valutor. Strukturakademin

Del 6 Valutor. Strukturakademin Del 6 Valutor Strukturakademin Innehåll 1. Strukturerade produkter och valutor 2. Hur påverkar valutor? 3. Metoder att hantera valutor 4. Quanto Valutaskyddad 5. Composite Icke valutaskyddad 6. Lokal Icke

Läs mer

16. Försäkringstekniska riktlinjer

16. Försäkringstekniska riktlinjer 16. Försäkringstekniska riktlinjer FÖR ALLMÄNNA ÄNKE- OCH PUPILLKASSAN I SVERIGE Beslutade av styrelsen den 16 april 2015 Gäller från den 1 maj 2015 Innehållsförteckning I Direkt meddelad livförsäkring

Läs mer

Försäkringsredovisning VT16. Tentamen 26 maj Lösningsförslag

Försäkringsredovisning VT16. Tentamen 26 maj Lösningsförslag Försäkringsredovisning VT16 Tentamen 26 maj 2016 Lösningsförslag Uppgift 2 (max 20 poäng) Livförsäkring (AD) Bokför följande affärshändelser för ett svensk livförsäkringsföretag med hjälp av den lagstadgade

Läs mer

warranter ett placeringsalternativ med hävstång

warranter ett placeringsalternativ med hävstång warranter ett placeringsalternativ med hävstång /// www.warrants.commerzbank.com ////////////////////////////////////////////////////////////////// Warranter en definition En warrant är ett finansiellt

Läs mer

Försäkringspolicy med riktlinjer

Försäkringspolicy med riktlinjer KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Malmberg Jan 2015-01-26 KSN-2014-1490 Kommunstyrelsen Försäkringspolicy med riktlinjer Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige

Läs mer

Försäkrings AB Avanza Pension Försäkringstekniska riktlinjer

Försäkrings AB Avanza Pension Försäkringstekniska riktlinjer Försäkrings AB Avanza Pension Försäkringstekniska riktlinjer Gällande fr. o m 2011-05-02 1 Innehållsförteckning Försäkringstekniska riktlinjer... 3 1 Övergripande... 3 1.2 Omfattning... 3 1.3 Försäkringstekniskt

Läs mer

Försäkringstekniska riktlinjer. för. SalusAnsvar Personförsäkring AB

Försäkringstekniska riktlinjer. för. SalusAnsvar Personförsäkring AB SALLiSANSVAR sida 1 (6) Försäkringstekniska riktlinjer för SalusAnsvar Personförsäkring AB Beslutade av styrelsen den 24 september 2014 Gäller från den 30 september 2014 Innehåll 1. Försäkringstekniska

Läs mer

Alecta Optimal Pension

Alecta Optimal Pension 6105 2010.01 Illustration Agnes Miski Török Foto Björn Keller Produktion Alecta p r e m i e b e s t ä m d t j ä n s t e p e n s i o n Alecta Optimal Pension Tjänstepensionen med hög förväntad avkastning

Läs mer

Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog)

Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog) Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog) 1 Fördelar med att införa en fri flytträtt 93% av svenskarna vill ha det Tvingar försäkringsbolagen att skapa en rättvis prissättning mellan kundgrupperna Skärper

Läs mer

#1 #2 #3 #4 IB Kunder Personal Lån, ränta Hyra Inköp Avskrivning

#1 #2 #3 #4 IB Kunder Personal Lån, ränta Hyra Inköp Avskrivning Skriv ditt kodnummer här (inget namn!) KA Löpande #1 #2 #3 #4 IB Kunder Personal Lån, ränta Hyra Inköp Avskrivning Investering Finansiering RR Årets kassaflöde Intäkter Kostnader BR Årets resultat Anläggningstillgångar

Läs mer

Resultat av QIS5 Utfallet av den femte kvantitativa studien (QIS5) för svenska försäkringsbolag och försäkringsgrupper.

Resultat av QIS5 Utfallet av den femte kvantitativa studien (QIS5) för svenska försäkringsbolag och försäkringsgrupper. Resultat av QIS5 Utfallet av den femte kvantitativa studien (QIS5) för svenska försäkringsbolag och försäkringsgrupper. Finansinspektionen 14 mars 2011 DELTAGANDE I QIS5 STORA MEDEL SMÅ MARKNADS- ANDEL

Läs mer

Försäkring. Trygghet för Svenska kyrkan!

Försäkring. Trygghet för Svenska kyrkan! Försäkring Trygghet för Svenska kyrkan! Därför försäkring i eget försäkringsbolag Kyrkans eget försäkringsbolag har den närhet och erfarenhet som önskas och krävs till lägsta möjliga kostnad. Vi erbjuder

Läs mer

Risk och försäkring - Information om Stockholmsregionens Försäkring AB

Risk och försäkring - Information om Stockholmsregionens Försäkring AB Risk och försäkring - Information om Stockholmsregionens Försäkring AB Varför SRF? Dåligt skaderesultat Bristande RM eller otur? Inga offerter 2008: Eget försäkringsbolag RM fokus! Utredning KSL Fördröjning

Läs mer

Handelsbankens Warranter

Handelsbankens Warranter Handelsbankens Warranter Nokia Abp, aktie Första emissionsdag 18.07.2005 Handelsbanken Capital Markets Warrantspecifika villkor 18 juli 2005 Dessa warrantspecifika villkor utgör tillsammans med de allmänna

Läs mer

Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010

Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010 Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010 Fråga 1 Socialförsäkring På socialförsäkringsområdet administreras försäkringarna av myndigheter och ansvaret för försäkringarna kan ytterst härledas till svenska

Läs mer

Risk och försäkring - Information om Stockholmsregionens Försäkring AB

Risk och försäkring - Information om Stockholmsregionens Försäkring AB Risk och försäkring - Information om Stockholmsregionens Försäkring AB Varför SRF? Dåligt skaderesultat Bristande RM eller otur? Inga offerter 2008: Eget försäkringsbolag RM fokus! Utredning KSL Fördröjning

Läs mer

Nordisk försäkringstidskrift 2/2013. Varför köper försäkringsbolag återförsäkring? Återförsäkring en källa till kapital

Nordisk försäkringstidskrift 2/2013. Varför köper försäkringsbolag återförsäkring? Återförsäkring en källa till kapital Varför köper försäkringsbolag återförsäkring? Om vi går tillbaks cirka 25 år i tiden så var reassurans något givet för ett traditionellt försäkringsbolag. Alla bolag hade inskrivet i sina bolagsordningar

Läs mer

Del 2 Korrelation. Strukturakademin

Del 2 Korrelation. Strukturakademin Del 2 Korrelation Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är korrelation? 3. Hur fungerar sambanden? 4. Hur beräknas korrelation? 5. Diversifiering 6. Korrelation och Strukturerade Produkter

Läs mer

Information om risk och likviditet

Information om risk och likviditet SIP Nordic Fondkommission AB, 556708-6649 Information om risk och likviditet - 140630 Finansiella riskfaktorer Bolaget utsätts genom sin verksamhet för olika finansiella risker: Kostnadsrisk, kreditrisk,

Läs mer

FINANS- INSPEKTIONEN FINANSINSPEKTIONENS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINANS- INSPEKTIONEN FINANSINSPEKTIONENS FÖRFATTNINGSSAMLING FINANS- INSPEKTIONEN FINANSINSPEKTIONENS FÖRFATTNINGSSAMLING Finansinspektionens allmänna råd om hantering av teckningsrisker och återförsäkringsrisker i försäkringsbolag, beslutade den 26 oktober 1995

Läs mer

Jämför privat pensionsförsäkring Här kan du bland annat jämföra bolagens sätt att hantera utbetalning av pensionskapitalet, livslängdsantaganden och

Jämför privat pensionsförsäkring Här kan du bland annat jämföra bolagens sätt att hantera utbetalning av pensionskapitalet, livslängdsantaganden och Jämför privat pensionsförsäing Här kan du bland annat jämföra bolagens sätt att hantera utbetalning av pensionskapitalet, livslängdsantaganden och avgifter och som är öppna för nyteckning. Allmänt Traditionell

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Hans Schedin, Finansinspektionen, Box 6750, 113 85 Stockholm. Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Box 6430, 113 82 Stockholm. Tel. 08-587 671 00, Fax

Läs mer

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012 INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012 På Banken kan Du få en sparränta om 0,5% Vi ger Dig en sparränta om 10% Bryggfinansiering Emissionshantering Factoring -

Läs mer

Del 3 Utdelningar. Strukturakademin

Del 3 Utdelningar. Strukturakademin Del 3 Utdelningar Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är utdelningar? 3. Hur påverkar utdelningar optioner? 4. Utdelningar och Forwards 5. Prognostisera utdelningar 6. Implicita utdelningar

Läs mer

Försäkringstekniska riktlinjer. för. Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv (516401-6536)

Försäkringstekniska riktlinjer. för. Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv (516401-6536) för Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv (516401-6536) 1 Förevarande Försäkringstekniska riktlinjer är beslutade av styrelsen den 3 november 2011. De tillämpas när dessa tillställts Finansinspektionen.

Läs mer

Uppgift 1 - Allmänt om redovisning (KL)

Uppgift 1 - Allmänt om redovisning (KL) STOCKHOLMS UNIVERSITET, MATEMATISKA INSTITUTIONEN, Avd. Matematisk statistik Lösningsförslag: Tentamen - Försäkringsredovisning (MT7035), 22 augusti 2017, 9-14 Lärare: Kristoffer Lindensjö, kristoffer.lindensjo@math.su.se

Läs mer

Försäkringsbolags verksamhet i utlandet

Försäkringsbolags verksamhet i utlandet Anvisning 1 (5) Senaste ändringen 31.12.2014 VH Försäkringsbolags verksamhet i utlandet Genom VH-rapporteringen insamlas årliga uppgifter om liv- och skadeförsäkringsbolagens utländska kassaflöden. Uppgifterna

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Fakta om erbjudandet Räntan som det garanterade värdet och framtida premieinbetalningar räknas upp med sänks till 1 procent före

Läs mer

Finansiell presentation Länsförsäkringar Liv. December 2014

Finansiell presentation Länsförsäkringar Liv. December 2014 Finansiell presentation Länsförsäkringar Liv December 2014 Sammanfattning av resultatet Resultatet 2014 uppgick till 1,9 mdr. Räntorna föll under året med ca 160 bp vilket påverkade resultatet negativt.

Läs mer

Försäkring. Trygghet för Svenska kyrkan

Försäkring. Trygghet för Svenska kyrkan Försäkring Trygghet för Svenska kyrkan Därför försäkring i eget försäkringsbolag Kyrkans eget försäkringsbolag har den närhet och erfarenhet som önskas och krävs till lägsta möjliga kostnad. Vi erbjuder

Läs mer

Frågor och svar om Nya Trad

Frågor och svar om Nya Trad Frågor och svar om Nya Trad uppdaterade per den 18 februari 2013 1. Vad är det som kunderna kommer att erbjudas? Kunder som har Reflex pensionsförsäkringar (i steg 1) med traditionell förvaltning som inte

Läs mer

Försäkringstekniska riktlinjer för KPA Livförsäkringsaktiebolag

Försäkringstekniska riktlinjer för KPA Livförsäkringsaktiebolag Försäkringstekniska riktlinjer för KPA Livförsäkringsaktiebolag Beslutade av styrelsen den 13 maj 2014 Gäller från och med 1 juni 2014 KPA LIVFÖRSÄKRING AB (PUBL), 106 85 STOCKHOLM BESÖKSADRESS ÖSTGÖTAGATAN

Läs mer

XACT Bull XACT Bear MARKNADSFÖRINGSMATERIAL

XACT Bull XACT Bear MARKNADSFÖRINGSMATERIAL XACT XACT Bear MARKNADSFÖRINGSMATERIAL Innehållsförteckning Fonder med hävstång...3 Fondernas placeringsstrategi...4 Hävstång...4 Daglig ombalansering...4 Fonderna skapar sin hävstång i terminsmarknaden...5

Läs mer

Handelsbankens Warranter

Handelsbankens Warranter Handelsbankens Warranter Underliggande Ericsson AB, B-aktie Neste Oil Abp, aktie Nordea Bank AB, FDR Stora Enso Abp, R-aktie Tietoenator AB, aktie TeliaSonera AB, aktie UPM-Kymmene Abp, aktie Första emissionsdag

Läs mer

Information som saknas i media om hur försäkringstagarna påverkas av finanskrisen. Mikael Nyman Pensionsnyheterna Exakt Media AB

Information som saknas i media om hur försäkringstagarna påverkas av finanskrisen. Mikael Nyman Pensionsnyheterna Exakt Media AB Information som saknas i media om hur försäkringstagarna påverkas av finanskrisen. Mikael Nyman Pensionsnyheterna Exakt Media AB Disposition Var är krisen? Vilka drabbades? Hur det kan bli? Hur borde det

Läs mer

Uppgift 1 (max 10 poäng) Vid utgången av år 4 uppvisar firma Vegakonsult följande balansräkning (i sammandrag):

Uppgift 1 (max 10 poäng) Vid utgången av år 4 uppvisar firma Vegakonsult följande balansräkning (i sammandrag): Uppgift 1 (max 10 poäng) Vid utgången av år 4 uppvisar firma Vegakonsult följande balansräkning (i sammandrag): Tillgångar Skulder och eget kapital Inventarier 200 Eget kapital 200 Kundfordringar 300 Övr.

Läs mer

Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag. Delårsrapport januari augusti Innehållsförteckning

Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag. Delårsrapport januari augusti Innehållsförteckning Delårsrapport januari augusti 2011 Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Delårsrapport januari augusti 2011 Innehållsförteckning Sida Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Förändring i eget kapital 6 Nyckeltal

Läs mer

Sparbanken Gotland. Org.nr. 534000-5775. Delårsrapport Januari juni 2015

Sparbanken Gotland. Org.nr. 534000-5775. Delårsrapport Januari juni 2015 Sparbanken Gotland Org.nr. 534000-5775 Delårsrapport Januari juni 2015 Delårsrapport för perioden januari - juni 2015 Styrelsen för Sparbanken Gotland (534000-5775) avger härmed delårsrapport för verksamheten

Läs mer

Försäkringstekniska riktlinjer Org.nr. 516406-0310

Försäkringstekniska riktlinjer Org.nr. 516406-0310 SVENSK HANDEL FONDFÖRSÄKRING AB, 516406-0310 Försäkringstekniska riktlinjer Org.nr. 516406-0310 Antagen av styrelsen 2014-04-03 Version Förändringar 2013-04-24 Grundversion 2014-04-03 Genomgång och redaktionella

Läs mer

XACT Bull och XACT Bear. Så fungerar XACTs börshandlade fonder med hävstång

XACT Bull och XACT Bear. Så fungerar XACTs börshandlade fonder med hävstång XACT Bull och XACT Bear Så fungerar XACTs börshandlade fonder med hävstång 1 Så fungerar fonder med hävstång Den här broschyren är avsedd att ge en beskrivning av XACTs börshandlade fonder ( Exchange Traded

Läs mer

SKANDIA - TRADITIONELL FÖRSÄKRING

SKANDIA - TRADITIONELL FÖRSÄKRING SKANDIA - TRADITIONELL FÖRSÄKRING Skandia ITP Skandia ITP placerar i aktier, fastigheter, räntebärande tillgångar och även till en större del i alternativa tillgångsslag. Fördelningen mellan tillgångsslag

Läs mer

Livförsäkringsmatematik II

Livförsäkringsmatematik II Livförsäkringsmatematik II Produkter Erik Alm, Hannover Re 2013 Disclaimer Denna presentation är avsedd enbart som ett allmänt diskussionsunderlag. Den kan inte användas som underlag för beslut. Avsikten

Läs mer

Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor

Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor www.handelsbanken.se/mega Strategiobligation SHB FX 1164 Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor Strategierna har avkastat 14,5 procent per år sedan år 2000 Låg korrelation

Läs mer

Del 18 Autocalls fördjupning

Del 18 Autocalls fördjupning Del 18 Autocalls fördjupning Innehåll Autocalls... 3 Autocallens beståndsdelar... 3 Priset på en autocall... 4 Känslighet för olika parameterar... 5 Avkastning och risk... 5 del 8 handlade om autocalls.

Läs mer

AMF - TRADITIONELL FÖRSÄKRING

AMF - TRADITIONELL FÖRSÄKRING AMF - TRADITIONELL FÖRSÄKRING AMF ITP/ITPK AMF ITP/ITPK placerar i aktier, fastigheter och räntebärande tillgångar. Andelen aktier trappas ner när du närmar dig pension. AMF ITP/ITPK innehåller en garanti

Läs mer

FOLKSAM - TRADITIONELL FÖRSÄKRING

FOLKSAM - TRADITIONELL FÖRSÄKRING FOLKSAM - TRADITIONELL FÖRSÄKRING Folksam ITP Folksam ITP placerar i aktier, fastigheter, räntebärande tillgångar och även till en mindre del i alternativa tillgångsslag. Andelen aktier trappas ner när

Läs mer

Hur fungerar finansverksamheten i Västerviks kommun?

Hur fungerar finansverksamheten i Västerviks kommun? Hur fungerar finansverksamheten i Västerviks kommun? Västerviks kommun har valt att samla kommunens och de kommunala bolagens finansverksamheter under ett och samma tak, nämligen i en internbank. Internbankens

Läs mer

Folksam har varit valbart inom traditionell försäkring sedan DE VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGARNA FRÅN DEN 1 OKTOBER 2018

Folksam har varit valbart inom traditionell försäkring sedan DE VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGARNA FRÅN DEN 1 OKTOBER 2018 FOLKSAM Folksam har varit valbart inom traditionell försäkring sedan 2013. I KORTHET Folksam Liv är ett ömsesidigt försäkringsbolag med god solvens och cirka 86 miljarder i tillgångar inom premiebestämd

Läs mer

payout = max [0,X 0(ST-K)]

payout = max [0,X 0(ST-K)] Del 6 Valutor Innehåll Strukturerade produkter och valutor... 3 Hur påverkar valutor?... 3 Metoder att hantera valutor... 3 Quanto valutaskyddad... 3 icke valutaskyddad... 4 icke valutaskyddad... 4 Hur

Läs mer

Kvartalsrapport januari mars 2016

Kvartalsrapport januari mars 2016 Stockholm 2016-05-10 Kvartalsrapport januari mars 2016 1 jan 31 mars 2016 Nettoomsättningen ökade till 5,9 (0,2) MSEK Rörelseresultatet uppgick till 1,1 (-0,1) MSEK Resultatet efter skatt uppgick för perioden

Läs mer

sfei tema företagsobligationsfonder

sfei tema företagsobligationsfonder Kort fakta om företagsobligationer Vad är företagsobligationer för något? Företagsobligationer är precis som det låter obligationer som emitteras av företag. Det ökande intresset från investerare och bankernas

Läs mer

Ersättningspolicy. Ändamålet med denna policy är att säkerställa att Bolaget uppfyller kraven i nämnda föreskrifter.

Ersättningspolicy. Ändamålet med denna policy är att säkerställa att Bolaget uppfyller kraven i nämnda föreskrifter. Ersättningspolicy Inledning Av 2 kap. 1 i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om ersättningssystem i kreditinstitut, värdepappersbolag och fondbolag med tillstånd för diskretionär förvaltning

Läs mer

Offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering

Offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering Offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering I enlighet med Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:5) om offentliggörande av kapitaltäckning och riskhantering

Läs mer

PostNord Försäkringsförening Org nr

PostNord Försäkringsförening Org nr PostNord Försäkringsförening Org nr 816400-4163 Delårsrapport 1 januari 30 juni 2018 Allmänt om verksamheten (Siffrorna inom parentes avser per den 30 juni 2017) PostNord Försäkringsförening (PFF) försäkrar

Läs mer

Strukturakademin Strukturinvest Fondkommission FIGUR 1. Utdelning. Återinvesterade utdelningar Ej återinvesterade utdelningar

Strukturakademin Strukturinvest Fondkommission FIGUR 1. Utdelning. Återinvesterade utdelningar Ej återinvesterade utdelningar Del 3 Utdelningar Innehåll Implicita tillgångar... 3 Vad är utdelningar?... 3 Hur påverkar utdelningar optioner?... 3 Utdelningar och forwards... 3 Prognostisera utdelningar... 4 Implicita utdelningar...

Läs mer

Ditt sparande är din framtid

Ditt sparande är din framtid Ditt sparande är din framtid 1 Välkommen till Skandias investeringsguide Det kanske viktigaste beslut du har att fatta gäller ditt långsiktiga sparande. Både på kort och lång sikt. Därför är det värt att

Läs mer

Handelsbanken Capital Markets

Handelsbanken Capital Markets Underliggande Nokia, aktie Ericsson B aktie Stora Enso R aktie Första emissionsdag 11.5.2005 Handelsbanken Capital Markets Warrantspecifika villkor 11 maj 2005 Dessa warrantspecifika villkor utgör tillsammans

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Wall Street har ingen aning om hur dåligt det är därute. Ingen aning! Ingen aning! Dom är idioter! Dom förstår ingenting! Jim Cramer, programledare CNN (tre veckor före finanskrisen) Grundkurs i nationalekonomi,

Läs mer

RESULTATRÄKNING (kkr) BALANSRÄKNING (kkr) 30/6 2014

RESULTATRÄKNING (kkr) BALANSRÄKNING (kkr) 30/6 2014 RESULTATRÄKNING (kkr) 1/1-30/6 2014 1/1-30/6 2013 1/1-31/12 2013 Premieinkomst premieinkomst 110 634 98 553 216 270 premier för avgiven återförsäkring 0 0-219 Kapitalavkastning, intäkter 205 448 128 357

Läs mer

FINANS- INSPEKTIONEN. Finansinspektionens föreskrifter om svenska livförsäkringsbolags skyldighet att lämna uppgifter om analys av årsresultat.

FINANS- INSPEKTIONEN. Finansinspektionens föreskrifter om svenska livförsäkringsbolags skyldighet att lämna uppgifter om analys av årsresultat. FINANS- INSPEKTIONEN FINANSINSPEKTIONENS FÖRFATTNINGSSAMLING Finansinspektionens föreskrifter om svenska livförsäkringsbolags skyldighet att lämna uppgifter om analys av årsresultat. FFFS 997: beslutade

Läs mer

Funderar du på att flytta din pension?

Funderar du på att flytta din pension? Funderar du på att flytta din pension? Flytträtten är bra. Den gör att vi som försäkringsbolag ständigt måste försöka leva upp till dina förväntningar på bra produkter, god avkastning och service. Om du

Läs mer

Information om risker, riskhantering och kapitalbehov

Information om risker, riskhantering och kapitalbehov Information om risker, riskhantering och kapitalbehov GCC Capital AB är ett kreditmarknadsbolag under finansinspektionens tillsyn. Bolaget bedriver utlåning genom leasing och har historiskt när bolaget

Läs mer

Placeringskod. Blad nr..av ( ) Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng)

Placeringskod. Blad nr..av ( ) Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng) Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng) Diskutera kortfattat skillnaderna mellan eget kapital (aktiekapital) och främmande kapital (lån) (minst 3 relevanta skillnader * 2 poäng/skillnad = 6 poäng) Uppgift/Fråga: 2

Läs mer

Faktablad Alecta Optimal Pension Traditionell försäkring med garanti Avtalspension PA 16

Faktablad Alecta Optimal Pension Traditionell försäkring med garanti Avtalspension PA 16 Avtalspension PA 16 Gäller från 1 januari 2017 Detta faktablad ger dig övergripande information om Alecta Optimal Pension. Syftet är bland annat att underlätta jämförelser med andra försäkringsprodukter.

Läs mer

Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser

Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser Bilaga 1 2012-10-17 1 (5) Pensionsadministrationsavdelningen Håkan Tobiasson Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser Utgångspunkter för avkastningsantagande Det finns flera tungt vägande

Läs mer

Översvämningar och återförsäkring: Hur försäkringsbranschen anpassar sig till extrema naturhändelser

Översvämningar och återförsäkring: Hur försäkringsbranschen anpassar sig till extrema naturhändelser Översvämningar och återförsäkring: Hur försäkringsbranschen anpassar sig till extrema naturhändelser Forum för naturkatastrofer Dance Zurovac-Jevtic, PhD Senior Specialist and Technical Underwriter Sirius

Läs mer

KAP-KL/ AKAP-KL. Så här påverkar villkorsförändringen dig.

KAP-KL/ AKAP-KL. Så här påverkar villkorsförändringen dig. KAP-KL/ AKAP-KL Så här påverkar villkorsförändringen dig. Så här påverkar villkorsförändringen dig AMFs uppdrag är att se till så du ska få en så trygg och enkel tjänstepension som möjligt. Därför genomför

Läs mer

FÖRETAGSÄGD KAPITALSPAR DEPÅ. Företagsägd Kapitalspar Depå mer än bara sparande

FÖRETAGSÄGD KAPITALSPAR DEPÅ. Företagsägd Kapitalspar Depå mer än bara sparande Företagsägd Kapitalspar Depå mer än bara sparande Kapitalspar Depå en tillgång i bolaget Kapitalspar Depå är mer än bara ett vanligt försäkringssparande. Den kan användas för att placera företagets kapital

Läs mer

Mäklarservice Frågor & Svar Förändrat sparerbjudande i Länsförsäkringar Senast uppdaterad 2011-10-13 13:45. Fråga Svar Anm Vad har hänt vad gör ni nu?

Mäklarservice Frågor & Svar Förändrat sparerbjudande i Länsförsäkringar Senast uppdaterad 2011-10-13 13:45. Fråga Svar Anm Vad har hänt vad gör ni nu? Mäklarservice Frågor & Svar Förändrat sparerbjudande i Länsförsäkringar Senast uppdaterad 2011-10-13 13:45 Fråga Svar Anm Vad har hänt vad gör ni nu? Vi slutar att sälja liv- och pensionsförsäkring med

Läs mer

Så får du pengar att växa

Så får du pengar att växa Så får du pengar att växa Sammanfattning Genom att spara regelbundet, vara långsiktig och ta hänsyn till avgifter kan även ett blygsamt men regelbundet sparande med tiden växa till ett betydande belopp.

Läs mer

Kollektiv. konsolidering. - vägledning för livförsäkringsbolag och tjänstepensionskassor 2009-04-03

Kollektiv. konsolidering. - vägledning för livförsäkringsbolag och tjänstepensionskassor 2009-04-03 Kollektiv 2009-04-03 konsolidering - vägledning för livförsäkringsbolag och tjänstepensionskassor INNEHÅLL FÖRORD 1 KOLLEKTIV KONSOLIDERING 2 Tillämpningsområde 2 Nivå och gränser för kollektiv konsolidering

Läs mer

Villkor Debetvärdepapper DEGIRO

Villkor Debetvärdepapper DEGIRO Villkor Debetvärdepapper DEGIRO Innehåll Artikel 1. Definitioner... 3 Artikel 2. Avtalsförhållande... 3 Artikel 3. Debetvärdepapper... 3 Artikel 4. Endast utförande... 4 Artikel 5. Order... 4 Artikel 6.

Läs mer

Återförsäkring år 2000 effekten och utvecklingen av IT

Återförsäkring år 2000 effekten och utvecklingen av IT NFT 4/1999 Återförsäkring år 2000 effekten och utvecklingen av IT av Isabella Fogelström Det i uppsatsen redovisade materialet baseras på ett stort antal intervjuer och diskussioner med kunder (Risk Managers),

Läs mer

ARKITEKTERNAS PENSIONSKASSA Halvårsrapport januari - juni 2008

ARKITEKTERNAS PENSIONSKASSA Halvårsrapport januari - juni 2008 ARKITEKTERNAS PENSIONSKASSA Halvårsrapport januari - juni 2008 Resultatet Resultatet efter skatt uppgick till -291,6 (485,9) miljoner kronor. Det negativa resultatet beror främst på att kapitalavkastningen

Läs mer

KAPITALSPAR DEPÅ. Skattat och klart. Marknadsföringsmaterial

KAPITALSPAR DEPÅ. Skattat och klart. Marknadsföringsmaterial KAPITALSPAR DEPÅ Skattat och klart Marknadsföringsmaterial Lägre skatt kan bli verklighet När du placerar i en kapitalförsäkring betalar du ingen kapitalvinstskatt och slipper besväret med deklaration.

Läs mer

Handelsbanken Capital Markets

Handelsbanken Capital Markets Handelsbanken säljwarrant Ericsson AB aktie Lösenpris: SEK 8 Slutdag: 28.5.2004 Handelsbanken Capital Markets Warrantspecifika villkor Dessa warrantspecifika villkor utgör tillsammans med de allmänna villkoren

Läs mer

Försäkringstekniska riktlinjer. Förenade Liv Gruppförsäkring AB

Försäkringstekniska riktlinjer. Förenade Liv Gruppförsäkring AB Försäkringstekniska riktlinjer Förenade Liv Gruppförsäkring AB Bolag: Förenade Liv Gruppförsäkring AB Beslutad av: Styrelsen Förenade Liv Fastställd: 2014-03-06 Ersätter tidigare version fastställd den:

Läs mer

(A -A)(B -B) σ A σ B. på att tillgångarna ej uppvisar något samband i hur de varierar.

(A -A)(B -B) σ A σ B. på att tillgångarna ej uppvisar något samband i hur de varierar. Del 2 Korrelation Innehåll Implicita tillgångar... 3 Vad är korrelation?... 3 Hur fungerar sambanden?... 3 Hur beräknas korrelation?... 3 Diversifiering... 4 Korrelation och strukturerade produkter...

Läs mer

INFLATIONSRAPPORT 2002:3

INFLATIONSRAPPORT 2002:3 LIVFÖRSÄKRINGSBOLAGEN I samband med den kraftiga nedgången på världens börser de senaste åren, har livförsäkringsbolagen och deras allt mindre värda aktietillgångar hamnat i fokus. Frågor har rests om

Läs mer

Turbowarranter. För dig som är. helt säker på hur. vägen ser ut. Handelsbanken Capital Markets

Turbowarranter. För dig som är. helt säker på hur. vägen ser ut. Handelsbanken Capital Markets Turbowarranter För dig som är helt säker på hur vägen ser ut Handelsbanken Capital Markets Hög avkastning med liten kapitalinsats Turbowarranter är ett nytt finansiellt instrument som ger dig möjlighet

Läs mer

Fakta inför flytt av pensionsförsäkring

Fakta inför flytt av pensionsförsäkring BILAGA 2 Datum: Bolagslogotyp Fakta inför flytt av pensionsförsäkring - Information om en ny försäkring Här finns information om den nya försäkring som du funderar på att flytta till. Du får motsvarande

Läs mer

Warranter En investering med hävstångseffekt

Warranter En investering med hävstångseffekt Warranter En investering med hävstångseffekt Investerarprofil ÄR WARRANTER RÄTT TYP AV INVESTERING FÖR DIG? Innan du bestämmer dig för att investera i warranter bör du fundera över vilken risk du är beredd

Läs mer

Faktablad Alecta Optimal Pension Traditionell försäkring med garanti Avtalspension PA 16

Faktablad Alecta Optimal Pension Traditionell försäkring med garanti Avtalspension PA 16 Avtalspension PA 16 Gäller från 1 oktober 2018 Detta faktablad ger dig övergripande information om Alecta Optimal Pension. Syftet är bland annat att underlätta jämförelser med andra försäkringsprodukter.

Läs mer

Alecta Optimal Pension

Alecta Optimal Pension 6105 2011.04 Illustration Agnes Miski Török Foto Björn Keller Produktion Alecta p r e m i e b e s t ä m d t j ä n s t e p e n s i o n Alecta Optimal Pension Tjänstepensionen med hög förväntad avkastning

Läs mer

Bilaga S Balansräkning Solvens IIvärde

Bilaga S Balansräkning Solvens IIvärde S.02.01.02 Balansräkning Solvens IIvärde Tillgångar C0010 Immateriella tillgångar R0030 0 Uppskjutna skattefordringar R0040 0 Överskott av pensionsförmåner R0050 0 Materiella anläggningstillgångar som

Läs mer

Rapport över skuldtäckning Skadeförsäkringsföretag

Rapport över skuldtäckning Skadeförsäkringsföretag Datum 2014-03-31 Rapport över skuldtäckning Skadeförsäkringsföretag Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se

Läs mer