Livåterförsäkring. 1. Varför återförsäkring

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Livåterförsäkring. 1. Varför återförsäkring"

Transkript

1 Livåterförsäkring 1. Varför återförsäkring Återförsäkring är försäkring av försäkring. Varför kan återförsäkring behövas? En återförsäkrare är ju vinstdriven som alla andra företag och vill inte teckna förlustgivande affär. Återförsäkrarens vinst motsvarar det avgivande bolagets förlust. Återförsäkringen måste därmed ge en fördel som är större än kostnaden för återförsäkrarens vinst och för administrationen av återförsäkringen Solvens Det vanligaste svaret på frågan om varför man behöver återförsäkring är att man behöver det för att klara sin solvens. Det kan vara bäst att här lägga till att med solvens menar man ett bolags förmåga att klara sina förpliktelser, även i ogynnsamma tider. För att se om ett bolag är solvent börjar man med att se på dess balansräkning. Ovanpå de skulder som där finns lägger man ett säkerhetspåslag som kan vara beräknat enligt en standardformel eller enligt detaljerade aktuariella formler. Målet är oftast att säkerhetsmarginalen skall vara så stor att den skall räcka till med x% säkerhet, där x% kan exempelvis var 0.5%. Man behöver ett extra kapital motsvarande denna säkerhetsmarginal. Med återförsäkring minskar man behovet av extra kapital. Om värdet av att behöva mindre kapital är större än kostnaden för återförsäkringen så bör man återförsäkra sig. Kapitalkravet för en affär beror på dess volatilitet. Man kan här fråga sig hur det kommer sig att återförsäkraren kan behöva mindre kapital än direktförsäkraren för samma affär. Svaret ligger i diversifiering. Volatiliteten kan (förenklat) mätas som standardavvikelse. Om vi nu antar att den återförsäkrade affären är helt okorrelerad med övrig affär som det avgivande och det mottagande bolaget tecknar, så blir skillnaden i volatilitet och kapitalbehov proportionell mot storleken på bolaget. Återförsäkraren är större och därmed mer diversifierad. Ofta är denna effekt än starkare. Den avgivna affären korrelerar med det avgivna bolagets övriga affär, medan den är okorrelerad med återförsäkrarens övriga affär. Man bör här tillägga att återförsäkrare är främst intresserade av de s.k. aktuariella riskerna (dödlighet, sjuklighet etc). Återförsäkrare undviker däremot finansiella risker. För traditionella livbolag, med finansiella garantier, är oftast de finansiella riskerna de största och styr behovet av solvenskapital. Dessa bolag har därmed mindre behov av återförsäkring motiverad av solvensbehov. Fondförsäkringsbolag och rena riskbolag har större behov Balansering av resultat Man kan försöka balansera sitt resultat över tiden av solvensskäl, som diskuterats ovan. Men man kan också göra det av andra orsaker. Analytiker och investerare tittar ofta på hur resultatet varierar över tiden och vill gärna se stadiga vinster utan stor variation mellan åren. Ratinginstitut vill också ofta se stabila resultat och små risker. Också för ömsesidiga bolag utan behov av att få in kapital från kapitalmarkanden kan det vara bra, gentemot kunder, mäklare och media, att kunna visa balanserade resultat och slippa rapportera stora förluster.

2 1.3. Minska riskerna i affären Många livförsäkringsbolag ägs av banker eller andra investeringsinriktade ägare. Dessa ägare förstår inte de aktuariella riskerna och vill därmed undvika dem. De anser inte att dessa risker egentligen ligger inom bolagets affärsidé. De återförsäkrar därför ofta sin affär mer än vad som teoretiskt skulle behövas Utökad teckningskapacitet Små bolag skulle utan återförsäkring ha svårt att teckna stora risker eller många risker av samma sort. Genom att återförsäkra sig får bolaget större teckningskapacitet och kan spela en mer aktiv roll på marknaden och konkurrera med bolag som är större Kunskapsöverföring Många livbolag ser sig främst som experter på administration och försäljning av livförsäkring, och kanske på finansiell förvaltning. De är förvånansvärt ofta inte experter på aktuariell risk. Återförsäkraren är däremot expert på dessa risker och genom att ha återförsäkring kan direktbolaget få tillgång till återförsäkrarens expertis inom olika riskområden. Det kan gälla medicinsk riskbedömning, där återförsäkraren har duktig personal som är van att hantera svåra risker. Återförsäkraren har ofta också en egen riskbedömningsmanual som direktförsäkraren kan använda. Återförsäkraren är på samma sätt ofta expert på skadehantering och kan hjälpa direktbolaget att hantera besvärliga skadefall. Återförsäkraren har dessutom ofta kompetens inom produkt utveckling. Om ett bolag vill börja sälja en produkt som det tidigare inte haft i sitt sortiment, eller om de vill börja sälja en produkt som är helt ny för landet där det verkar kan de få stöd av sin återförsäkrare. Återförsäkraren har erfarenhet av de flesta sorters riskprodukter, och det från många olika länder. Återförsäkraren kan därmed ge bra hjälp till direktbolaget Dubbelkoll Ett direktbolag som skall starta att sälja en ny produkt är ofta osäkert på om pris och villkor är bra. En återförsäkring ger ett direkt skydd mot risken för stora och många skador, men ger också ett indirekt skydd på så sätt att en produkt som återförsäkraren, utifrån sin breda erfarenhet, bedömer som bra troligen också är det Kassaflöde Livförsäkring innebär ofta ett negativt kassaflöde i början av affären. Försäljningen leder till administrativa kostnader, reklamkostnader och provisionskostnader. Den ekonomiska tanken är att ett negativt kassaflöde år ett skall motverkas av ett positivt kassaflöde senare år. Men under tiden kan det uppstå brist på likviditet och här kan återförsäkraren hjälpa till. Återförsäkraren betalar sin del av provisionerna, och får sin del av framtida avgifter. När återförsäkrarens ursprungliga kostnad är återbetald med ränta kan direktbolaget säga upp eller skiva om affären.

3 Ur lönsamhetssynpunkt är tanken att återförsäkraren får in kassaflöde via långsvansad sakförsäkringsaffär, exempelvis motoransvar. Det interna avkastningskravet på dessa pengar är lägre än det avkastningskrav som direktbolagets aktieägare har, och återförsäkring blir därmed ett billigare sätt att finansiera kassaflödet än en ny emission. 2. Typer av återförsäkring Det finns olika typer av återförsäkring. Den första skiljelinjen är mellan s. k proportionell och icke-proportionell återförsäkring. Inom proportionell återförsäkring tar återförsäkraren en viss andel av varje risk. Andelen definieras olika beroende på typ av återförsäkring. Vid ickeproportionell återförsäkring ser man mer på hela portföljen och mindre på de enskilda riskerna. Vi börjar med att diskutera proportionell återförsäkring Proportionell återförsäkring Surplus (Excedent) Den vanligaste formen av proportionell återförsäkring kallas oftast Surplus med ett namn inlånat från engelskan. Tidigare talade man oftast om Excedentåterförsäkring, med ett namn primärt inlånat från tyskan. Avsikten här är främst att skydda sig mot stora skador genom att återförsäkra delar av sina största risker. Man börjar med att bestämma ett självbehåll, dvs den största risk man är beredd att ta för egen räkning. De belopp som överstiger självbehållet återförsäkras. Detta sker automatiskt, dvs varje risk, gammal som ny, som överstiger självbehållet går in i surplusskyddet. Detta gäller dock upp till en bestämd övre gräns. Återförsäkraren är nämligen inte beredd att ta hur stor risk som helst automatiskt utan vill gärna se enskilt på de största riskerna. De måste därmed hanteras separat. Detta innebär att olika risker återförsäkras i olika stor grad, beroende på deras storlek. Därmed uppnår man den önskade effekten att skydda sig mot stora skador. En sak man här kan notera är att om det uppstår en delskada, betalar återförsäkraren sin proportionella andel av denna skada Kvotåterförsäkring Kvotåterförsäkring (på engelska quota share) innebär att alla risker, stora som små, återförsäkras i samma andel. Typiskt kan vara 50% kvot, vilket innebär att återförsäkraren tar halva risken och därmed hälften av alla skador, stora som små. Även här kan det förekomma att de största riskerna inte täcks av återförsäkringsavtalet. Vanligt är att man har en kvotåterförsäkring i botten och ovanpå den en surplus för de större riskerna. Kvotåterförsäkring är främst ett skydd mot att antalet skador eller den totala skademassan blir för stor. Den används därför främst när den totala affärsvolymen är för stor relativt bolagets egna kapital, och när direktbolaget har utvecklat en produkt tillsammans med återförsäkraren och de gemensamt delar på den affär som de gemensamt har arbetat fram.

4 Fakultativ återförsäkring Ovan nämndes att mycket stora risker ofta hanteras separat inom återförsäkring. Återförsäkraren vill gärna se på dem en och en, och gör en individuell bedömning av dem. Denna bedömning kan leda till accept, avslag eller till en förhöjd premie, på samma sätt som direktbolaget normalt gör denna sorts bedömning av enskilda risker när de tecknas. Att återförsäkraren vill behandla dessa risker separat är främst för att återförsäkraren för dessa risker inte vill lita enbart på direktbolagets bedömning av dem, utan vill kunna gör en egen bedömning. Återförsäkraren vill också kontrollera om han redan är exponerad mot samma risk, för att ha kontroll på sin egna riskexponering. När ett försäkringsbolag eller återförsäkringsbolag får samma risk från flera håll talar man om kumul, och återförsäkraren vill ha en möjlighet att undvika kumul genom att ha en rätt att avstå från en stor risk Premier och provisioner Vid proportionell återförsäkring återförsäkras en proportionell andel av varje risk. Återförsäkraren betalar sin proportionella andel av varje återförsäkrad skada. I kompensation får återförsäkraren sin proportionella andel av den återförsäkrade premien. Man bör dock notera att en försäkringspremie (brutto) innehåller påslag för omkostnader för försäljning, administration etc. Dessa omkostnader drabbar inte återförsäkraren i samma utsträckning. Det är därför vanligt att återförsäkraren betalar en provision som är proportionell mot premien och som skallbidra till att betala direktbolagets omkostnader för affären. Det förekommer att provisionen är större första året, för att kompensera första årets högre försäljningskostnader. Man kan notera att ofta har ny affär genomgått riskbedömning och kan förväntas ha lägre skadefrekvens första året, vilket kan skapa ekonomiskt utrymme för en högra förstaårsprovision. Det förekommer också att återförsäkringen sker till nettopremie, dvs försäkringsbolagets premie innan påslagen för omkostnader. Det förekommer också att återförsäkringen sker till en premietariff som överenskoms separat mellan direktbolag och återförsäkrare och som inte har samband med den tariff som direktbolaget använder i son försäljning, Avslutande av proportionell återförsäkring Proportionell återförsäkring kan vara ettårig. När året är slut är därmed även återförsäkringen slut. Vanligare är dock att återförsäkringen är lång, vilket innebär att återförsäkringen gäller så länge underliggande försäkringar är i kraft. Detta är vanligt vid avtäckning av dödsfallsrisk och innebär att direktbolaget har därmed ett långsiktigt skydd och är skyddat mot eventuella försämringar i dödligheten. Återförsäkring av sjukrisk är däremot oftast kort, ett- eller få-årig, eftersom sjukligheten varierar så kraftigt mellan åren att återförsäkraren inte kan garantera återförsäkringspremierna långsiktigt. Man kan notera att just det faktum att proportionell återförsäkring oftast är lång är en viktig orsak till att den ofta används när direktbolag och återförsäkringsbolag har ett nära samarbete runt produkter och riskbedömning. Återförsäkraren är därmed med och får vinsterna från ett bra arbete (och drabbas av kostnaderna som blir följden av ett dåligt utfört arbete).

5 3. Icke-proportionell återförsäkring Icke-proportionell återförsäkring är normalt ettårig. Den är därmed aktuell främst när direktbolaget söker riskavtäckning, och inte när det söker kompetensöverföring. Det finns främst tre sorters icke-proportionell återförsäkring Katastrofåterförsäkring Katastrofåterförsäkring kallas på engelska Catastrophe Excess of Loss och förkortas CATXL. Inom livförsäkring antar man normalt att riskerna och skadorna är okorrelerade (eller möjligen parvis korrelerade). Detta är ganska men inte helt sant. En katastrof kan leda till att många skador sker samtidigt. Det kan gälla en naturkatastrof, såsom en tsunami eller jordbävning. Det kan gälla ett terroristdåd, såsom WTC. Det kan gälla en trafikolycka, bil, båt, buss, fartyg eller flygplan. En katastrofåterförsäkring ger skydd om ett direktbolag drabbas av flera skador på grund av samma katastrof. Normalt krävs det i villkoren minst tre skador. Man vill undvika exempelvis äkta par eller kompanjoner och anser att ett direktbolag bör välja sitt självbehåll per risk så att det klarar av två samtidiga skador. Skadorna skall ha skett inom en begränsad tidsram, ofta 72 timmar. Inom tidsramen räknar man ihop den totala skadekostnaden för katastrofen och återförsäkraren betalar den del av totalen som över stiger direktförsäkrarens katastrofsjälvbehåll. Detta väljs ofta som två gånger självbehållet per enskild skada. Återförsäkraren är inte beredd att ta obegränsat ansvar, vilket gör att det i kontraktet finns en övre gräns för återförsäkrarens ansvar. Detta betecknas ofta som X XS Y, vilket innebär att återförsäkraren betalar den del av den sammanlagda skadan som överstiger y, Dock betalar återförsäkraren max x. Vissa typer av katastrofer är normalt exkluderade. Det gäller främst terrorbrott och nukleära katastrofer, Orsaken är att återförsäkraren för dessa sorters skador har svårt att överblicka sin totala exponering. Epidemier är normalt också undantagna. Detta beror delvis på att en epidemi inte håller sig inom 72-timmarsbegränsningen, men också på att återförsäkraren troligen har så stor annan exponering att han inte kan ta mer av denna sorts risk. Prissättningen sker efter exponeringen. Premien för katastrofåterförsäkring uttrycks normalt som en andel, ofta miljondel, av den återförsäkrade portföljens totala risksumma. En åldersdifferentierad premie blir normalt fel, eftersom riskexponeringen här inte är tydligt ålderrelaterad. Prissättningen kan ibland också ske efter s.k. rate-on-line, vilket innebär att premien är en procentandel av återförsäkrarens totala teoretiska exponering, oberoende av den underliggande risken. Detta är i så fall på grund av att återförsäkraren måste sätta av riskkapital utifrån denna totala exponering. En stor del av premien betalas i förskott, som s.k. Minimi- och depåpremie, ofta runt 75% av den förväntade slutliga premien. När exponeringstiden, normalt kalenderåret, är över, beräknar man den egentliga exponeringen och räknar ut en justeringspremie.

6 En katastrofåterförsäkring täcker normalt och i princip endast en full skada. För att återställa skyddet måste direktbolaget betala in en ny premie, s.k. reinstatementpremie. För att skydda direktbolaget mot risken av flera skador inom kort tidsrymd sker dock ofta återställandet automatiskt, och reinstatementpremien dras från skadeutbetalningen. För att återförsäkraren skall ha kontroll på sin exponering är dock normalt antalet reinstatements begränsat, typiskt Stoplossåterförsäkring Skydd mot många och stora skador får man normalt via kvotåterförsäkring. En annan möjlighet är stoplossåterförsäkring. Här ser man på den återförsäkrade portföljens totala skademängd under året och jämför med premien (eller förväntade skademängden). Om skadorna överstiger en undre gräns, exempelvis 120% av premien, träder återförsäkraren in, upp tillett övre ansvar, exempelvis 170% av premien. Återförsäkrare vill normalt inte teckna stoploss på livrisk, eftersom den främst täcker pandemirisken vilken ofta är återförsäkrarens största riskexponering. För sjukrisk täcker en stoploss främst den politiska risken av ändrade sjukskrivningsregler, vilket också är en typ av exponering som en återförsäkrare gärna undviker Per risk XL Per risk XL kallas ofta på engelska Working Excess of Loss /WXL) eller just Per risk Excess of Loss. Man återförsäkrar här en portfölj och ser primärt på de inträffade skadorna. De skador som överstiger självbehållet betalas av återförsäkraren, upptill en över gräns. Detta liknar Surplus, men med en väsentligskillnad: man hanterar delskador olika. Vid surplus betalar återförsäkraren sin proportionella andel av en delskada. Återförsäkraren är därmed med på både stora och små skador, om de drabbar stora risker. Vid WXL däremot betalar återförsäkraren bara den del av en skada som överstiger självbehållet. Återförsäkraren är därmed bara med på stora skador. Prissättningen av WXL blir därmed bitvis frikopplad från prissättningen av direktaffären. Återförsäkringspremien uttrycks ofta som en fast procentandel av direktpremien. Prissättningen sker främst utifrån skadestatistik, och man använder ofta en modell där antalet skador är Poissonfördelat och skadornas storlek Paretofördelad. WXL är praktiskt att använda när man har många små skador och vill undvika att administrera återförsäkring av dessa. WXL är därför ovanligt inom livåterförsäkring. Ett livnära exempel där WXL är vanligt är sjukvårdsförsäkring där man har många små skador och få storskador. 4. Återförsäkring till finansmarknaden På senare tid har det börjat förekomma att aktuariell risk transformeras till de finansiella marknaderna. Tanken är att aktuariella risker är väsentligen okorrelerade med finansiella risker 4.1. Dödlighetsobligationer 1918 inträffade spanska sjukan, med mycket stora dödstal för personer i unga åldrar, även i (med den tidens mått) välutvecklade länder. I samband med solvensdiskussioner har man i samhället och inom livförsäkring och återförsäkring alltmer börjat diskutera risken för en ny

7 influensaepidemi. En upprepning av spanska sjukan skulle slå mycket hårt mot liv- och återförsäkringsbolagen. Inom livåterförsäkring ses därmed numera pandemirisken som den klart största risken. Den är dessutom global, vilket gör att den inte kan diversifieras genom att man tecknar mer affär. Man har därför börjat förpacka pandemirisken på sätt som gör att den går att sälja till finansmarknaderna. Man skapar s.k. mortality bonds. Man kopplar dem till någon form av dödlighetsindex, såsom antalet dödsfall i ett referensland eller en grupp av referensländer. Om index överstiger ett referensvärde uteblir räntebetalningarna på obligationerna, och om indexet är mycket högt kan även själva obligationsvärdet gå förlorat för investeraren. I gengäld ger obligationen en ränta som med god marginal som överstiger den för riskfria obligationer. Dödlighetsobligationer har normalt kort löptid, eftersom den risk de skyddar mot är kort. Som skydd för försäkringsbolaget har de ett problem, nämligen att bolagets skadeerfarenhet inte behöver överensstämma med indexet utveckling. De tecknas ofta av hedgefonder, men kan också vara logiska att teckna för pensionsbolag som ju har en motkorrelerad överlevnadsrisk Överlevnadsobligationer För pensionsbolag är en stor risk den att dödligheten långsiktigt sjunker fortare än förutsett. Som ett (visst) skydd mot detta finns överlevnadsobligationer. Dessa ger en överränta, som dras in om trenden i ett dödlighetsindex går ner snabbare än förväntat. De köps främst av hedgefonder men kan köpas också av andra investerare. (Och det förekommer nog också att de köps av finansförvaltare på pensionsfonder som inte samordnar riskhanteringen på försäkrings- och finanssidan.)

Livåterförsäkring. Erik Alm Hannover Life Re sweden

Livåterförsäkring. Erik Alm Hannover Life Re sweden Livåterförsäkring Erik Alm Hannover Life Re sweden Disclaimer Denna presentation är avsedd enbart som ett allmänt diskussionsunderlag. Den kan inte användas som underlag för beslut. Avsikten är att den

Läs mer

Återförsäkringsbranschens verktyg för att föra över risk från direktbolag till återförsäkringsbolag eller mellan återförsäkringsbolag

Återförsäkringsbranschens verktyg för att föra över risk från direktbolag till återförsäkringsbolag eller mellan återförsäkringsbolag Återförsäkringsbranschens verktyg för att föra över risk från direktbolag till återförsäkringsbolag eller mellan återförsäkringsbolag Denna framställning beskriver branschens grundverktyg såsom typer och

Läs mer

Livåterförsäkring II Lönsamhetsanalys

Livåterförsäkring II Lönsamhetsanalys Livåterförsäkring II Lönsamhetsanalys Erik Alm Livåterförsäkringschef Hannover Life Re Sweden Stockholm November 2007 Fondförsäkring Kostnader Nuvärde Portoföljtänkande Känslighetsanalys Tillstånd Portföljvärde

Läs mer

Holmia Livförsäkring AB. Försäkringstekniska riktlinjer

Holmia Livförsäkring AB. Försäkringstekniska riktlinjer Holmia Livförsäkring AB Försäkringstekniska riktlinjer 1 Försäkringstekniska riktlinjer Bilagor Bilaga 1:Försäkringstekniskt beräkningsunderlag Bilaga 2 Reserving Policy med tillhörande bilagor 1. Bakgrund

Läs mer

FINANSINSPEKTIONENS ALLMÄNNA RÅD OM FÖRSÄKRINGSTEKNISKA RIKTLINJER (FTR) OCH FÖRSÄKRINGSTEKNISKT BERÄKNINGSUNDERLAG (FTB). FFFS 2003:8.

FINANSINSPEKTIONENS ALLMÄNNA RÅD OM FÖRSÄKRINGSTEKNISKA RIKTLINJER (FTR) OCH FÖRSÄKRINGSTEKNISKT BERÄKNINGSUNDERLAG (FTB). FFFS 2003:8. FINANSINSPEKTIONENS ALLMÄNNA RÅD OM FÖRSÄKRINGSTEKNISKA RIKTLINJER (FTR) OCH FÖRSÄKRINGSTEKNISKT BERÄKNINGSUNDERLAG (FTB). FFFS 2003:8. Försäkringstekniska riktlinjer (2 kap FFFS 2003:8) IKANO Livförsäkring

Läs mer

Försäkringstekniska riktlinjer inom PP Pension Fondförsäkring AB

Försäkringstekniska riktlinjer inom PP Pension Fondförsäkring AB Försäkringstekniska riktlinjer inom PP Pension Fondförsäkring AB Fastställda av PP Pension Fondförsäkring AB:s styrelse 2010 03 23 Dessa försäkringstekniska riktlinjer träder i kraft den 24 mars 2010.

Läs mer

Nordisk försäkringstidskrift 2/2013. Varför köper försäkringsbolag återförsäkring? Återförsäkring en källa till kapital

Nordisk försäkringstidskrift 2/2013. Varför köper försäkringsbolag återförsäkring? Återförsäkring en källa till kapital Varför köper försäkringsbolag återförsäkring? Om vi går tillbaks cirka 25 år i tiden så var reassurans något givet för ett traditionellt försäkringsbolag. Alla bolag hade inskrivet i sina bolagsordningar

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar Del 16 Kapitalskyddade placeringar Innehåll Kapitalskyddade placeringar... 3 Obligationer... 3 Prissättning av obligationer... 3 Optioner... 4 De fyra positionerna... 4 Konstruktion av en kapitalskyddad

Läs mer

Försäkringspolicy med riktlinjer

Försäkringspolicy med riktlinjer KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Malmberg Jan 2015-01-26 KSN-2014-1490 Kommunstyrelsen Försäkringspolicy med riktlinjer Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige

Läs mer

c S X Värdet av investeringen visas av den prickade linjen.

c S X Värdet av investeringen visas av den prickade linjen. VFTN01 Fastighetsvärderingssystem vt 2011 Svar till Övning 2011-01-21 1. Förklara hur en köpoptions (C) värde förhåller sig till den underliggande tillgångens (S) värde. a. Grafiskt: Visa sambandet, märk

Läs mer

#1 #2 #3 #4 IB Kunder Personal Lån, ränta Hyra Inköp Avskrivning

#1 #2 #3 #4 IB Kunder Personal Lån, ränta Hyra Inköp Avskrivning Skriv ditt kodnummer här (inget namn!) KA Löpande #1 #2 #3 #4 IB Kunder Personal Lån, ränta Hyra Inköp Avskrivning Investering Finansiering RR Årets kassaflöde Intäkter Kostnader BR Årets resultat Anläggningstillgångar

Läs mer

Försäkringstekniska riktlinjer. för. SalusAnsvar Personförsäkring AB

Försäkringstekniska riktlinjer. för. SalusAnsvar Personförsäkring AB SALLiSANSVAR sida 1 (6) Försäkringstekniska riktlinjer för SalusAnsvar Personförsäkring AB Beslutade av styrelsen den 24 september 2014 Gäller från den 30 september 2014 Innehåll 1. Försäkringstekniska

Läs mer

16. Försäkringstekniska riktlinjer

16. Försäkringstekniska riktlinjer 16. Försäkringstekniska riktlinjer FÖR ALLMÄNNA ÄNKE- OCH PUPILLKASSAN I SVERIGE Beslutade av styrelsen den 16 april 2015 Gäller från den 1 maj 2015 Innehållsförteckning I Direkt meddelad livförsäkring

Läs mer

Del 2 Korrelation. Strukturakademin

Del 2 Korrelation. Strukturakademin Del 2 Korrelation Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är korrelation? 3. Hur fungerar sambanden? 4. Hur beräknas korrelation? 5. Diversifiering 6. Korrelation och Strukturerade Produkter

Läs mer

Del 6 Valutor. Strukturakademin

Del 6 Valutor. Strukturakademin Del 6 Valutor Strukturakademin Innehåll 1. Strukturerade produkter och valutor 2. Hur påverkar valutor? 3. Metoder att hantera valutor 4. Quanto Valutaskyddad 5. Composite Icke valutaskyddad 6. Lokal Icke

Läs mer

Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog)

Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog) Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog) 1 Fördelar med att införa en fri flytträtt 93% av svenskarna vill ha det Tvingar försäkringsbolagen att skapa en rättvis prissättning mellan kundgrupperna Skärper

Läs mer

Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010

Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010 Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010 Fråga 1 Socialförsäkring På socialförsäkringsområdet administreras försäkringarna av myndigheter och ansvaret för försäkringarna kan ytterst härledas till svenska

Läs mer

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012 INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012 På Banken kan Du få en sparränta om 0,5% Vi ger Dig en sparränta om 10% Bryggfinansiering Emissionshantering Factoring -

Läs mer

Ditt sparande är din framtid

Ditt sparande är din framtid Ditt sparande är din framtid 1 Välkommen till Skandias investeringsguide Det kanske viktigaste beslut du har att fatta gäller ditt långsiktiga sparande. Både på kort och lång sikt. Därför är det värt att

Läs mer

Återförsäkring år 2000 effekten och utvecklingen av IT

Återförsäkring år 2000 effekten och utvecklingen av IT NFT 4/1999 Återförsäkring år 2000 effekten och utvecklingen av IT av Isabella Fogelström Det i uppsatsen redovisade materialet baseras på ett stort antal intervjuer och diskussioner med kunder (Risk Managers),

Läs mer

Risk och försäkring - Information om Stockholmsregionens Försäkring AB

Risk och försäkring - Information om Stockholmsregionens Försäkring AB Risk och försäkring - Information om Stockholmsregionens Försäkring AB Varför SRF? Dåligt skaderesultat Bristande RM eller otur? Inga offerter 2008: Eget försäkringsbolag RM fokus! Utredning KSL Fördröjning

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Hans Schedin, Finansinspektionen, Box 6750, 113 85 Stockholm. Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Box 6430, 113 82 Stockholm. Tel. 08-587 671 00, Fax

Läs mer

Risk och försäkring - Information om Stockholmsregionens Försäkring AB

Risk och försäkring - Information om Stockholmsregionens Försäkring AB Risk och försäkring - Information om Stockholmsregionens Försäkring AB Varför SRF? Dåligt skaderesultat Bristande RM eller otur? Inga offerter 2008: Eget försäkringsbolag RM fokus! Utredning KSL Fördröjning

Läs mer

Försäkringstekniska riktlinjer. Förenade Liv Gruppförsäkring AB

Försäkringstekniska riktlinjer. Förenade Liv Gruppförsäkring AB Försäkringstekniska riktlinjer Förenade Liv Gruppförsäkring AB Bolag: Förenade Liv Gruppförsäkring AB Beslutad av: Styrelsen Förenade Liv Fastställd: 2014-03-06 Ersätter tidigare version fastställd den:

Läs mer

Del 3 Utdelningar. Strukturakademin

Del 3 Utdelningar. Strukturakademin Del 3 Utdelningar Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är utdelningar? 3. Hur påverkar utdelningar optioner? 4. Utdelningar och Forwards 5. Prognostisera utdelningar 6. Implicita utdelningar

Läs mer

INFLATIONSRAPPORT 2002:3

INFLATIONSRAPPORT 2002:3 LIVFÖRSÄKRINGSBOLAGEN I samband med den kraftiga nedgången på världens börser de senaste åren, har livförsäkringsbolagen och deras allt mindre värda aktietillgångar hamnat i fokus. Frågor har rests om

Läs mer

Försäkrings AB Avanza Pension Försäkringstekniska riktlinjer

Försäkrings AB Avanza Pension Försäkringstekniska riktlinjer Försäkrings AB Avanza Pension Försäkringstekniska riktlinjer Gällande fr. o m 2011-05-02 1 Innehållsförteckning Försäkringstekniska riktlinjer... 3 1 Övergripande... 3 1.2 Omfattning... 3 1.3 Försäkringstekniskt

Läs mer

Försäkringstekniska riktlinjer

Försäkringstekniska riktlinjer Riktlinjenummer: 3.1 BLIWA LIVFÖRSÄKRING, ÖMSESIDIGT Försäkringstekniska riktlinjer Beslutade av styrelsen den 12 december 2014 Tillämpas från den 13 december 2014 Beredningsansvarig: Chefaktuarien 1.

Läs mer

Försäkringstekniska riktlinjer för KPA Livförsäkringsaktiebolag

Försäkringstekniska riktlinjer för KPA Livförsäkringsaktiebolag Försäkringstekniska riktlinjer för KPA Livförsäkringsaktiebolag Beslutade av styrelsen den 13 maj 2014 Gäller från och med 1 juni 2014 KPA LIVFÖRSÄKRING AB (PUBL), 106 85 STOCKHOLM BESÖKSADRESS ÖSTGÖTAGATAN

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Fakta om erbjudandet Räntan som det garanterade värdet och framtida premieinbetalningar räknas upp med sänks till 1 procent före

Läs mer

Riktlinjer för tillämpning av arrangemangen för avgiven återförsäkring på teckningsriskmodulen för skadeförsäkring

Riktlinjer för tillämpning av arrangemangen för avgiven återförsäkring på teckningsriskmodulen för skadeförsäkring EIOPA-BoS-14/173 SV Riktlinjer för tillämpning av arrangemangen för avgiven återförsäkring på teckningsriskmodulen för skadeförsäkring EIOPA Westhafen Tower, Westhafenplatz 1-60327 Frankfurt Germany -

Läs mer

Jämför privat pensionsförsäkring Här kan du bland annat jämföra bolagens sätt att hantera utbetalning av pensionskapitalet, livslängdsantaganden och

Jämför privat pensionsförsäkring Här kan du bland annat jämföra bolagens sätt att hantera utbetalning av pensionskapitalet, livslängdsantaganden och Jämför privat pensionsförsäing Här kan du bland annat jämföra bolagens sätt att hantera utbetalning av pensionskapitalet, livslängdsantaganden och avgifter och som är öppna för nyteckning. Allmänt Traditionell

Läs mer

Maiden Life Försäkrings AB Försäkringstekniska riktlinjer

Maiden Life Försäkrings AB Försäkringstekniska riktlinjer Maiden Life Försäkrings AB Försäkringstekniska riktlinjer Översikt Dessa riktlinjer utgör basen för beräkningen, styrningen och kontrollen av de tekniska reserverna. Uppdateringar av dessa riktlinjer ska

Läs mer

Sparbanken Gotland. Org.nr. 534000-5775. Delårsrapport Januari juni 2015

Sparbanken Gotland. Org.nr. 534000-5775. Delårsrapport Januari juni 2015 Sparbanken Gotland Org.nr. 534000-5775 Delårsrapport Januari juni 2015 Delårsrapport för perioden januari - juni 2015 Styrelsen för Sparbanken Gotland (534000-5775) avger härmed delårsrapport för verksamheten

Läs mer

SFS 1995:1560. Lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. 1 kap. Inledande bestämmelser

SFS 1995:1560. Lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. 1 kap. Inledande bestämmelser SFS 1995:1560 Lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag 1 kap. Inledande bestämmelser Normgivningsbemyndigande 4 Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får

Läs mer

Information om risker, riskhantering och kapitalbehov

Information om risker, riskhantering och kapitalbehov Information om risker, riskhantering och kapitalbehov GCC Capital AB är ett kreditmarknadsbolag under finansinspektionens tillsyn. Bolaget bedriver utlåning genom leasing och har historiskt när bolaget

Läs mer

Borgenspolicy för Trollhättans kommun

Borgenspolicy för Trollhättans kommun för Trollhättans kommun 1(5) Denna policy för Trollhättans Stads borgensåtaganden har till syfte att: ge stöd för Stadens beslutsfattare och handläggare i borgensärenden ge information till Stadens hel-

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

Information om risk och likviditet - 110630

Information om risk och likviditet - 110630 Information om risk och likviditet - 110630 Finansiell riskhantering Bolaget har tillstånd att bedriva värdepappersrörelse. Värdepappersinstitut har att bland annat följa kraven i Finansinspektionens föreskrifter

Läs mer

Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor

Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor www.handelsbanken.se/mega Strategiobligation SHB FX 1164 Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor Strategierna har avkastat 14,5 procent per år sedan år 2000 Låg korrelation

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Wall Street har ingen aning om hur dåligt det är därute. Ingen aning! Ingen aning! Dom är idioter! Dom förstår ingenting! Jim Cramer, programledare CNN (tre veckor före finanskrisen) Grundkurs i nationalekonomi,

Läs mer

Finansmarknadernas utveckling och den finansiella stabiliteten om hedgefonder

Finansmarknadernas utveckling och den finansiella stabiliteten om hedgefonder Finansmarknadernas utveckling och den finansiella stabiliteten om hedgefonder KENT JANÉR VD för Nektar Asset Management, en marknadsneutral hedge fond som arbetar med stort inslag av makroekonomiska bedömningar.

Läs mer

Del 14 Kreditlänkade placeringar

Del 14 Kreditlänkade placeringar Del 14 Kreditlänkade placeringar Srukturinvest Fondkommission 1 Innehåll 1. Obligationsmarknaden 2. Företagsobligationer 3. Risken i obligationer 4. Aktier eller obligationer? 5. Avkastningen från kreditmarknaden

Läs mer

Översvämningar och återförsäkring: Hur försäkringsbranschen anpassar sig till extrema naturhändelser

Översvämningar och återförsäkring: Hur försäkringsbranschen anpassar sig till extrema naturhändelser Översvämningar och återförsäkring: Hur försäkringsbranschen anpassar sig till extrema naturhändelser Forum för naturkatastrofer Dance Zurovac-Jevtic, PhD Senior Specialist and Technical Underwriter Sirius

Läs mer

Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser

Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser Bilaga 1 2012-10-17 1 (5) Pensionsadministrationsavdelningen Håkan Tobiasson Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser Utgångspunkter för avkastningsantagande Det finns flera tungt vägande

Läs mer

Information som saknas i media om hur försäkringstagarna påverkas av finanskrisen. Mikael Nyman Pensionsnyheterna Exakt Media AB

Information som saknas i media om hur försäkringstagarna påverkas av finanskrisen. Mikael Nyman Pensionsnyheterna Exakt Media AB Information som saknas i media om hur försäkringstagarna påverkas av finanskrisen. Mikael Nyman Pensionsnyheterna Exakt Media AB Disposition Var är krisen? Vilka drabbades? Hur det kan bli? Hur borde det

Läs mer

VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE CERTIFIKAT MINI FUTURE SHORT

VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE CERTIFIKAT MINI FUTURE SHORT VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE CERTIFIKAT MINI FUTURE SHORT Hur ska jag använda detta dokument? Detta dokument förser dig med information om väsentliga egenskaper och risker för en investering i Certifikat

Läs mer

Försäkring. Trygghet för Svenska kyrkan!

Försäkring. Trygghet för Svenska kyrkan! Försäkring Trygghet för Svenska kyrkan! Därför försäkring i eget försäkringsbolag Kyrkans eget försäkringsbolag har den närhet och erfarenhet som önskas och krävs till lägsta möjliga kostnad. Vi erbjuder

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Friplan Länsplan Basplan Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad Du har nu möjlighet

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2010-06-30

DELÅRSRAPPORT 2010-06-30 DELÅRSRAPPORT 2010-06-30 Skurups Sparbank, 548000-7409, får härmed avlämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 2010-01-01 2010-06-30. Verksamheten Under första halvåret har stort fokus

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad Du har nu möjlighet att ändra villkor till

Läs mer

Vi handlar för din framtid.

Vi handlar för din framtid. företagsplan Vi handlar för din framtid. Tjänstepensionsplanen som gör morgondagen tryggare Som företagare ska du givetvis ha minst samma trygghet som du skulle haft som anställd. Detsamma gäller dina

Läs mer

Omfattning av försäkringsavtalen

Omfattning av försäkringsavtalen Frågor om försäkring av pensionsåtaganden Omfattning av försäkringsavtalen 1. Vilka fördelar innebär försäkring av pensionsåtaganden jämfört med avsättning till pensionsstiftelse respektive förvaltning

Läs mer

Skandia Liv har en för branschen stark solvensgrad som vid årsskiftet uppgick till 142 (176) 2 procent.

Skandia Liv har en för branschen stark solvensgrad som vid årsskiftet uppgick till 142 (176) 2 procent. Pressmeddelande 19 februari 2003 Skandia Liv 103 50 Stockholm Telefon vx 788 10 00 Telefax 788 15 66 Besöksadress: Sveavägen 44 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2002 Livförsäkringsaktiebolaget Skandia (publ) 1 Skandia

Läs mer

Vinnande Ledarskap 14:e Mars 2008 AFA Försäkrings kvalitetsutveckling från ett kapitalförvaltningsperspektiv

Vinnande Ledarskap 14:e Mars 2008 AFA Försäkrings kvalitetsutveckling från ett kapitalförvaltningsperspektiv Vinnande Ledarskap 14:e Mars 2008 AFA Försäkrings kvalitetsutveckling från ett kapitalförvaltningsperspektiv Claes Samuelsson, AFA Kapitalförvaltning Agenda AFA Försäkrings ALM-process Ett samarbete Försäkring/Aktuarie/Kapitalförvaltning

Läs mer

Benämningarna SE och E ovan avser tilläggsuppgifter i de befintliga rapportmallarna i den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen.

Benämningarna SE och E ovan avser tilläggsuppgifter i de befintliga rapportmallarna i den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen. Bilaga 7 Anvisningar till blankett Kompletterande tillsynsrapportering tilläggsuppgifter ECB Begrepp och uttryck i blanketten och anvisningar till denna har samma betydelse som i lagen (1995:1560) om årsredovisning

Läs mer

Om placeringshorisonten är kortare vill man vanligtvis ha en tryggare placering, och då nöjer man sig med en lägre möjlig avkastning.

Om placeringshorisonten är kortare vill man vanligtvis ha en tryggare placering, och då nöjer man sig med en lägre möjlig avkastning. Vårt erbjudande Om du har möjlighet att investera minst 500 000 SEK eller motsvarande belopp i annan valuta, kan du inom ramen för Nordic Private Portfolio investera i såväl kontanta medel som i de flesta

Läs mer

Riktlinjer för avgränsning av försäkringsavtal

Riktlinjer för avgränsning av försäkringsavtal EIOPA-BoS-14/165 SV Riktlinjer för avgränsning av försäkringsavtal EIOPA Westhafen Tower, Westhafenplatz 1-60327 Frankfurt Germany - Tel. + 49 69-951119-20; Fax. + 49 69-951119-19; email: info@eiopa.europa.eu

Läs mer

Jan-juni 2010 Jan-juni 2009 Förändring 2009

Jan-juni 2010 Jan-juni 2009 Förändring 2009 RESULTATRÄKNING, Kkr Jan-juni 2010 Jan-juni 2009 Förändring 2009 % Ränteintäkter 55 246 69 023-20% 123 920 Räntekostnader -4 935-19 291-74% -27 606 Räntenetto 50 311 49 732 1% 96 314 Erhållna utdelningar

Läs mer

Handelsbankens Warranter

Handelsbankens Warranter Handelsbankens Warranter Nokia Abp, aktie Första emissionsdag 18.07.2005 Handelsbanken Capital Markets Warrantspecifika villkor 18 juli 2005 Dessa warrantspecifika villkor utgör tillsammans med de allmänna

Läs mer

Försäkringsteknisk riktlinje

Försäkringsteknisk riktlinje Försäkringsteknisk riktlinje Beslutade av Styrelsen för Länsförsäkringar Fondliv Försäkringsaktiebolag (publ) 2014-12-08 Innehåll 1. INLEDNING... 4 1.1. Bakgrund och syfte... 4 1.2. Omfattning och ikraftträdande...

Läs mer

Delårsrapport, Januari-Juni 2008

Delårsrapport, Januari-Juni 2008 Delårsrapport 2008 1 Delårsrapport, Januari-Juni 2008 Tjustbygdens Sparbank AB, organisationsnummer 516401-0224, avger härmed delårsrapport för verksamheten under perioden 2008-01-01 till 2008-06-30. Allmänt

Läs mer

Fonden regleras i enlighet med den norska lagen om värdepappersfonder av den 25 november 2011 (lov om verdipapirfond, vpfl ).

Fonden regleras i enlighet med den norska lagen om värdepappersfonder av den 25 november 2011 (lov om verdipapirfond, vpfl ). Fondbestämmelser för värdepappersfonden SKAGEN Global 1 Värdepappersfondens och förvaltningsbolagets namn Värdepappersfonden SKAGEN Global förvaltas av förvaltningsbolaget SKAGEN AS (SKAGEN). Fonden är

Läs mer

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) September 2012

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) September 2012 INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) September 2012 På Banken kan Du få en sparränta om 0,5% Vi ger Dig en sparränta om 13,25% Bryggfinansiering Emissionshantering Factoring

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Avtalspension Kompletterande pension Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad Du har

Läs mer

Fakta inför flytt av pensionsförsäkring

Fakta inför flytt av pensionsförsäkring BILAGA 2 Datum: Bolagslogotyp Fakta inför flytt av pensionsförsäkring - Information om en ny försäkring Här finns information om den nya försäkring som du funderar på att flytta till. Du får motsvarande

Läs mer

Warranter En investering med hävstångseffekt

Warranter En investering med hävstångseffekt Warranter En investering med hävstångseffekt Investerarprofil ÄR WARRANTER RÄTT TYP AV INVESTERING FÖR DIG? Innan du bestämmer dig för att investera i warranter bör du fundera över vilken risk du är beredd

Läs mer

Några särskilda rörelseregler för tjänstepensionsförsäkring

Några särskilda rörelseregler för tjänstepensionsförsäkring Några särskilda rörelseregler för tjänstepensionsförsäkring Lektion 8 Några särskilda rörelseregler för tjänstepensionsförsäkring Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015 Föreläsare:Per

Läs mer

KA Löpande 732-698 -13-36 KA. RR Intäkter 985 RR. BR Anläggnings- 49. #1 #2 #3 Lån, Rta #3 Hyra #4. Investering. Finansiering -29

KA Löpande 732-698 -13-36 KA. RR Intäkter 985 RR. BR Anläggnings- 49. #1 #2 #3 Lån, Rta #3 Hyra #4. Investering. Finansiering -29 Lösningsförslag (BLZ) #1 #2 #3 Lån, Rta #3 Hyra #4 KA Löpande 732-698 -13-36 KA Investering 280-67 -7-38 153 Finansiering -29 Årets kassaflöde 1012-765 -49-74 124 RR Intäkter 985 RR Kostnader -769-19 -72-37

Läs mer

Fonden regleras i enlighet med den norska lagen om värdepappersfonder av den 25 november 2011 ( vpfl ).

Fonden regleras i enlighet med den norska lagen om värdepappersfonder av den 25 november 2011 ( vpfl ). Fondbestämmelser för värdepappersfonden SKAGEN Kon-Tiki 1 Värdepappersfondens och förvaltningsbolagets namn Värdepappersfonden SKAGEN Kon-Tiki förvaltas av förvaltningsbolaget SKAGEN AS (SKAGEN). Fonden

Läs mer

Cat Bonds betta mot naturkatastrofer

Cat Bonds betta mot naturkatastrofer Cat Bonds betta mot naturkatastrofer Underlag för presentation vid seminariet Pensionskapitalet jakten på avkastning Robert Lindblom CEO robert.lindblom@entropics.se +46 (0)733 45 92 22 2014-05-08 Entropics

Läs mer

KVARTALSRAPPORT 1 januari 31 mars 2015

KVARTALSRAPPORT 1 januari 31 mars 2015 KVARTALSRAPPORT 1 januari 31 mars 2015 för Apikal Fastighetspartner AB (publ) Org.nr. 556921-1708 Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Bolaget skall som verksamhet tillhandahålla lånekapital

Läs mer

Vid utgången av år 2 uppvisar firma Orionkonsult följande balansräkning (i sammandrag):

Vid utgången av år 2 uppvisar firma Orionkonsult följande balansräkning (i sammandrag): Uppgift 1 Vid utgången av år 2 uppvisar firma Orionkonsult följande balansräkning (i sammandrag): Tillgångar Skulder och eget kapital Inventarier 200 Eget kapital 200 Kundfordringar 300 Övr. fordringar

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Privat Pension Pensionskonto LRF MedlemsPension Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya

Läs mer

Del 18 Autocalls fördjupning

Del 18 Autocalls fördjupning Del 18 Autocalls fördjupning Innehåll Autocalls... 3 Autocallens beståndsdelar... 3 Priset på en autocall... 4 Känslighet för olika parameterar... 5 Avkastning och risk... 5 del 8 handlade om autocalls.

Läs mer

Tabellkod Tabellens namn Uppgiftslämnarkategorier. Redogörelse över beräkningen av livförsäkringsbolags försäkringstekniska ansvarsskuld

Tabellkod Tabellens namn Uppgiftslämnarkategorier. Redogörelse över beräkningen av livförsäkringsbolags försäkringstekniska ansvarsskuld Anvisning 1 (5) Senaste ändringen 31.12.2014 VE Ansvarsskuld Genom VE-rapporteringen insamlas årliga uppgifter om liv- och skadeförsäkringsbolagens ansvarsskuld. I tabellerna utreds ansvarsskulden per

Läs mer

Solvens II senaste nytt från utredningen

Solvens II senaste nytt från utredningen Solvens II senaste nytt från utredningen Terminsstart pension 2011-09-07 Daniel Barr särskild utredare INNEHÅLL Solvens II direktivet i översikt Förslag tjänstepensionsreglering Förslag på reglering små

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Malmberg Jan. att fastställa förssäkringspolicy för Uppsala kommun med bolag enligt ärendets bilaga1.

Handläggare Datum Diarienummer Malmberg Jan. att fastställa förssäkringspolicy för Uppsala kommun med bolag enligt ärendets bilaga1. KF 24 30 MARS 2015 Handläggare Datum Diarienummer Malmberg Jan Kommunfullmäktige Försäkringspolicy med riktlinjer KSN-2014-1490 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Försäkringsrörelse. Lektion 3 - Försäkringsrörelse Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015

Försäkringsrörelse. Lektion 3 - Försäkringsrörelse Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015 Försäkringsrörelse Lektion 3 - Försäkringsrörelse Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015 Föreläsare: Per Johan Eckerberg pje@vinge.se Disposition 1. Försäkringsrörelse 2. Gränsdragningsfrågor

Läs mer

Sparbankens ställning i jämförelse med 31 december 2012

Sparbankens ställning i jämförelse med 31 december 2012 Januari juni 2013 Ekeby Sparbank får härmed avge delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 2013.01.01 2013-06-30. Sparbankens resultat Ekeby Sparbank redovisar ett rörelseresultat på 9.501

Läs mer

Alecta Optimal Pension

Alecta Optimal Pension 6105 2010.01 Illustration Agnes Miski Török Foto Björn Keller Produktion Alecta p r e m i e b e s t ä m d t j ä n s t e p e n s i o n Alecta Optimal Pension Tjänstepensionen med hög förväntad avkastning

Läs mer

Berky Partnership. Långsiktiga investeringar i värdebolag utanför de stora börserna. Powered by

Berky Partnership. Långsiktiga investeringar i värdebolag utanför de stora börserna. Powered by Berky Partnership Långsiktiga investeringar i värdebolag utanför de stora börserna Powered by Erbjudandet i sammandrag Teckningskurs: 10 000 kr per aktie Ingen överkurs, inget courtage Teckningspost: 25

Läs mer

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom Riskhanteringen i Nordals Härads Sparbank Nordals Härads Sparbank arbetar kontinuerligt med risker för att förebygga problem i banken. Det är bankens styrelse som har det yttersta ansvaret för denna hantering.

Läs mer

Memorandum. Inbjudan till teckning av aktier i. Trading Times Hedge Nordic AB Org nr: 556929-1478

Memorandum. Inbjudan till teckning av aktier i. Trading Times Hedge Nordic AB Org nr: 556929-1478 Memorandum Inbjudan till teckning av aktier i Trading Times Hedge Nordic AB Org nr: 556929-1478 www.times.se info@times.se Styrelse och ledning Jarl Frithiof, chef för Strategisk utveckling och Globala

Läs mer

Utvecklingen i livförsäkringsbolagen

Utvecklingen i livförsäkringsbolagen 2002-11-28 PROMEMORIA Dnr 02-8856-399 Utvecklingen i livförsäkringsbolagen Osäkra omvärldsförutsättningar Den ekonomiska utvecklingen under 2002 har mycket präglats av osäkerhet och förändringar i negativ

Läs mer

Villkor Debetvärdepapper DEGIRO

Villkor Debetvärdepapper DEGIRO Villkor Debetvärdepapper DEGIRO Innehåll Artikel 1. Definitioner... 3 Artikel 2. Avtalsförhållande... 3 Artikel 3. Debetvärdepapper... 3 Artikel 4. Endast utförande... 4 Artikel 5. Order... 4 Artikel 6.

Läs mer

Delårsrapport Januari juni 2014. SPP Fondförsäkring AB (publ) Org.nr. 516401-8599

Delårsrapport Januari juni 2014. SPP Fondförsäkring AB (publ) Org.nr. 516401-8599 Delårsrapport Januari juni 2014 SPP Fondförsäkring AB (publ) Org.nr. 516401-8599 Kommentarer till delårsrapporten januari juni 2014 SPP Fondförsäkring AB (publ) (SPP Fondliv) avger härmed delårsrapport

Läs mer

1.1Ersättningsbestämmelser. 1.2 Definitioner

1.1Ersättningsbestämmelser. 1.2 Definitioner 1.1Ersättningsbestämmelser Rapporten innehåller ersättningsbestämmelser till försäkringsmäklare för tjänstepension och försäkring hos: SPP SEB Informationen om ersättning från respektive bolag är inhämtad

Läs mer

Del 13 Andrahandsmarknaden

Del 13 Andrahandsmarknaden Del 13 Andrahandsmarknaden Strukturakademin Strukturakademin Srukturinvest Fondkommission 1 Innehåll 1. Produktens värde på slutdagen 2. Produktens värde under löptiden 3. Köp- och säljspread 4. Obligationspriset

Läs mer

VALDEMARSVIKS SPARBANK

VALDEMARSVIKS SPARBANK VALDEMARSVIKS SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni 2011 Allmänt om verksamheten Halvåret har präglats av god ekonomisk tillväxt i Sverige och oro för försämring av statsfinanserna i de s.k. PIIGS-länderna

Läs mer

Försäkringsrörelse får enligt 2 kap. 1 första stycket FRL endast drivas av vissa

Försäkringsrörelse får enligt 2 kap. 1 första stycket FRL endast drivas av vissa Svarsmall, tentamen den 19 mars 2012 Fråga 1 (4p) Socialförsäkring två utmärkande drag Socialförsäkringen uppvisar några grundläggande karaktärsdrag. För det första utmärks de försäkringssystem som ingår

Läs mer

XACT Bull XACT Bear MARKNADSFÖRINGSMATERIAL

XACT Bull XACT Bear MARKNADSFÖRINGSMATERIAL XACT XACT Bear MARKNADSFÖRINGSMATERIAL Innehållsförteckning Fonder med hävstång...3 Fondernas placeringsstrategi...4 Hävstång...4 Daglig ombalansering...4 Fonderna skapar sin hävstång i terminsmarknaden...5

Läs mer

Fonden kännetecknas normalt av en förhållandevis hög volatilitet. Riskprofilen beskrivs utförligare i fondens faktablad.

Fonden kännetecknas normalt av en förhållandevis hög volatilitet. Riskprofilen beskrivs utförligare i fondens faktablad. Fondbestämmelser för värdepappersfonden SKAGEN m 2 1 Värdepappersfondens och förvaltningsbolagets namn Värdepappersfonden SKAGEN m 2 förvaltas av förvaltningsbolaget SKAGEN AS. Fonden är godkänd i Norge

Läs mer

Kreditderivat risker och möjligheter

Kreditderivat risker och möjligheter ANFÖRANDE DATUM: 2007-03-13 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Lars Nyberg StrategiTorget Bank, Finans & Försäkring, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00

Läs mer

Rapport över skuldtäckning Skadeförsäkringsföretag

Rapport över skuldtäckning Skadeförsäkringsföretag Datum 2014-03-31 Rapport över skuldtäckning Skadeförsäkringsföretag Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se

Läs mer

AI Plan. frivillig pensionsplan

AI Plan. frivillig pensionsplan AI Plan frivillig pensionsplan AI Pension är en försäkringsförening AI Pension, Arkitekter & Ingenjörer är en försäkringsförening som vänder sig till arkitekt- och ingenjörsföretag. AI Pension finns för

Läs mer

Internprissättning vid återförsäkring

Internprissättning vid återförsäkring l e n n a r t sta b e r g & pä r ma g n u s wiséen Internprissättning vid återförsäkring Återförsäkring innebär att försäkringsföretag försäkrar sina åtaganden mot kunder hos andra försäkringsföretag.

Läs mer