Bilaga F. Teknisk beskrivning, Grundvattenbortledning. Stockholms Framtida Avloppsrening

Transkript

1 Bilaga F. Teknisk beskrivning, Grundvattenbortledning Stockholm Vatten AB Stockholms Framtida Avloppsrening Stockholm

2 Stockholms Framtida Avloppsrening Bilaga F. Teknisk beskrivning, Grundvattenbortledning Datum Diarienummer 13SV150 Utgåva/Status Tillståndshandling Jan Salomonson Marcus Heinke, Filip Linders, Mattias von Brömssen Daniel Nordborg Uppdragsledare Handläggare Teknikansvarig Hydrogeologi Uppdragsnummer Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan Stockholm Telefon Fax Organisationsnummer

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Läsanvisningar Avgränsningar Ordförklaring och begrepp Geologiska förhållanden Jordlagren Berggrunden Bergarter Svaghetszoner Bergkvalitet Förutsättningar Grundvattenförekomst samt effekt och konsekvens av grundvattenbortledning Grundvatteninläckage till bergtunnlar Befintliga underjordsanläggningar Förebyggande skyddsåtgärder för grundvattenpåverkan Val av tunnelsträckning Tätning av tunneln Tätning genom injektering Tätning med betonginklädnad Skyddsinfiltration Grundförstärkning Strategi avseende skyddsåtgärder och kontroll Undersökningar och utredningsmetodik Inventeringar och kartframställning Kompletterande geotekniska fältarbeten Beräkning av inläckage och utbredning av påverkansområde Metodik för bedömning av grundvattenpåverkan Analytisk beräkning av inläckage Grundvattenmodellberäkningar Definition av påverkansområdet Konsekvensindelning Sättning Påverkan på energibrunnar Sträckan Bromma (km ) av 128

4 10.1 Geologiska förhållanden Vattenbalans Åkeshov ( ) Markförhållanden Hydrogeologiska förhållanden Befintliga underjordsanläggningar Markavvattningsföretag Utförda hydrogeologiska fältundersökningar Grundvattenmodellering Påverkansområde Skyddsåtgärder Konsekvensbedömning Nockeby ( ) Markförhållanden Hydrogeologiska förhållanden Befintliga underjordsanläggningar Markavvattningsföretag Utförda hydrogeologiska fältundersökningar Grundvattenmodellering Påverkansområde Skyddsåtgärder Konsekvensbedömning Ålstens Brygga ( ) Markförhållanden Hydrogeologiska förhållanden Befintliga underjordsanläggningar Markavvattningsföretag Utförda hydrogeologiska fältundersökningar Grundvattenmodellering Påverkansområde Skyddsåtgärder Konsekvensbedömning Smedsslätten ( ) Markförhållanden Hydrogeologiska förhållanden Befintliga underjordsanläggningar av 128

5 Markavvattningsföretag Utförda hydrogeologiska fältundersökningar Grundvattenmodellering Påverkansområde Skyddsåtgärder Konsekvensbedömning Mälarpassagen ( ) Mälarpassagen Jordlager och bergöveryta Berggrunden Svaghetszoner Bergkvalitet Utförda fältundersökningar Resistivitetsmätning Borrkaxanalys Kärnborrning Sträckan Eolshäll-Liljeholmen ( ) Geologiska förhållanden Vattenbalans Eolshäll ( ) Markförhållanden Hydrogeologiska förhållanden Befintliga underjordsanläggningar Markavvattningsföretag Utförda hydrogeologiska fältundersökningar Grundvattenmodellering Påverkansområde Skyddsåtgärder Konsekvensbedömning Örnsberg ( ) Markförhållanden Hydrogeologiska förhållanden Befintliga underjordsanläggningar Markavvattningsföretag Utförda hydrogeologiska fältundersökningar Grundvattenmodellering av 128

6 Påverkansområde Skyddsåtgärder Konsekvensbedömning Vinterviken ( ) Markförhållanden Hydrogeologiska förhållanden Befintliga underjordsanläggningar Markavvattningsföretag Utförda hydrogeologiska fältundersökningar Grundvattenmodellering Påverkansområde Skyddsåtgärder Konsekvensbedömning Sträckan Liljeholmen-Johanneshov ( ) Geologiska förhållanden Vattenbalans Årstadal/Liljeholmskajen ( ) Markförhållanden Hydrogeologiska förhållanden Befintliga underjordsanläggningar Markavvattningsföretag Utförda hydrogeologiska fältundersökningar Grundvattenmodellering Påverkansområde Skyddsåtgärder Konsekvensbedömning Årsta gård ( ) Markförhållanden Hydrogeologiska förhållanden Befintliga underjordsanläggningar Markavvattningsföretag Utförda hydrogeologiska fältundersökningar Grundvattenmodellering Påverkansområde Skyddsåtgärder Konsekvensbedömning av 128

7 13.5 Årsta östra ( ) Markförhållanden Hydrogeologiska förhållanden Befintliga underjordsanläggningar Markavvattningsföretag Utförda hydrogeologiska fältundersökningar Grundvattenmodellering Påverkansområde Skyddsåtgärder Konsekvensbedömning Johanneshov-Sickla ( ) Geologiska förhållanden Vattenbalans Markförhållanden Hydrogeologiska förhållanden Befintliga underjordsanläggningar Markavvattningsföretag Utförda hydrogeologiska fältundersökningar Grundvattenmodellering Påverkansområde Skyddsåtgärder Konsekvensbedömning Sickla Geologiska förhållanden Vattenbalans Markförhållanden Hydrogeologiska förhållanden Befintliga underjordsanläggningar Markavvattningsföretag Utförda hydrogeologiska fältundersökningar Grundvattenmodellering Påverkansområde Skyddsåtgärder Konsekvensbedömning Kontrollprogram Sammanfattande tabell över pumpgropar av 128

8 Bilaga F1. Bilaga F2. Bilaga F3. Bilaga F4. Bilaga F5. Bilaga F6. Bilaga F7. Bilaga F8. Bilaga F9. Kartbilaga Hydrogeologiska förhållanden Kartbilaga - Grundvattenberoende objekt Inventerade brunnar inom påverkansområdet Observationsobjekt Beräkningsbilaga Provpumpningsrapport Grundvattenobservationer PM Markförhållanden Åtgärdsplan för inläckage i tunnel 8 av 128

9 1. Inledning Beslut har tagits om en avveckling av Bromma avloppsreningsverk (ARV) och en omledning av flödet från verkets upptagningsområde till Sickla/Henriksdals ARV, som byggs om med kraftigt förbättrad rening. Ombyggnaden innebär även att bergrumsanläggningarna vid Sickla pumpstation och Henriksdals ARV byggs ut. Vid Sickla blir bergrumsarbetena relativt omfattande medan de är begränsade vid Henriksdal. Med hänsyn till det stora flödet från Bromma kommer avloppsvattnet att ledas i en avloppstunnel i berg. Huvudsyftet med tunneln är att leda spill- och kombinerat vatten, som idag leds till Bromma och Eolshäll, till Sickla. Detta gäller både dagens och framtidens anslutningar till Bromma och Eolshäll. Tunneln dras längs en sträckning som medför möjlighet att ansluta befintliga anläggningar med lägre kapacitet och sämre driftsekonomi till tunneln. Tunneln kommer att bli ca 15 km lång och ha ett tvärsnitt om ca 21 m 2, se Figur 1 för tunnelns sträckning. Tunneln kommer att drivas helt i berg, vilket även gäller arbetstunnlarna. Tunneln byggs som en sprängd bergtunnel. Huvudtunnelns lutning är 1,0 vilket säkerställer att avloppsvattnet kan rinna med självfall i botten på avloppstunneln. Bortledandet av vatten i tunneln baseras alltså på självfallsprincipen. Tunneln kommer främst att ligga under hällmark med bra bergtäckning men även passera ett fåtal lersvackor samt under Mälaren. I Figur 2 visas tunnelprofil för hela sträckningen. Avloppsvatten kommer att rinna i botten på tunneln förutom under Mälaren där vattnet kommer att ledas i inhängda ledningar. Den planerade avloppstunneln ska ges möjlighet till en teknisk livslängd på 100 år. Tunnelsträckningen framgår översiktligt av Figur 1. Tunneln uppdelas i följande sträckor: Benämning Brommatunneln Mälarpassagen Söderortstunneln Sträcka Bromma ARV - Smedslätten Smedslätten - Eolshäll Eolshäll - Sickla Stockholm vatten avser att söka tillstånd från Mark- och miljödomstolen för bl.a. vattenverksamhet, i form av grundvattenbortledning i samband med anläggande och drift av tunneln och utbyggnaden av bergrummen vid Sickla pumpstation. De nya bergrum som kommer att sprängas ut vid Henriksdals ARV berörs ej i denna TB, se kapitel 4 Avgränsningar. 9 av 128

10 Figur 1. Översiktskarta visande bergtunneln och dess delsträckor. Figur 2. Profil över tunnelsträckningen. 10 av 128

11 2. Syfte Planerad avloppstunnel skall sträcka sig mellan nuvarande Bromma reningsverk och Sickla pumpstation och innebär också att nya bergrum planeras sprängas ut vid befintlig bergrumsanläggning vid Sickla pumpstation. Syftet med föreliggande tekniska beskrivning (TB) är att utgöra erforderligt tekniskt underlag för Mark- och miljödomstolens prövning av den planerade grundvattenbortledning, vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken (MB), som följer av anläggandet och drifttagandet av planerad anläggning. 11 av 128

12 3. Läsanvisningar Jämsides denna tekniska beskrivning redovisas ytterligare tekniska beskrivningar för Mark- och miljödomstolens prövning av Stockholm Vatten AB:s projekt Stockholms nya avloppsrening : Teknisk beskrivning avseende 9 kap miljöfarlig verksamhet, miljöbalken, som följer av anläggande och drifttagande av den planerade avloppstunneln. Teknisk beskrivning i relevanta delar avseende 9 kap miljöfarlig verksamhet, miljöbalken, för om- och tillbyggnad och drift av avloppsreningsverket vid Henriksdal/Sickla. Teknisk beskrivning avseende befintligt och vidare utbyggt ledningsnät och konsekvenser av detta. Teknisk beskrivning avseende medförande förändringar på befintligt ledningsnät och konsekvenser av detta. Teknisk beskrivning avseende 11 kap vattenverksamhet, miljöbalken, för anläggande av ny utloppsledning vid Henriksdals avloppsreningsverk. Den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som inlämnas till Mark- och miljödomstolen för domstolens prövning av verksamheten omfattar samtliga, i projektet, uppkomna miljökonsekvenser och häri konsekvens bedöms dessa. Denna tekniska beskrivning behandlar den vattenverksamhet som bergtunneln med anslutande konstruktioner, samt de nya bergrummen vid Sickla, kommer att medföra. I TB:n redovisas vilka effekter planerad vattenverksamhet kommer att ge upphov till, samt vilka objekt som kan komma att påverkas av dessa. Då den nya avloppstunneln sträcker sig över en lång sträcka är denna TB disponerad med en inledande allmän del följt av områdesvisa förutsättningar och redovisning av den förväntade grundvattenpåverkan som bedöms kunna uppstå inom varje område. Områdesspecifika skyddsåtgärder redovisas under respektive delområde. Samtliga områdesvisa avsnitt har samma disposition och redovisar samma typ av information. 12 av 128

13 4. Avgränsningar Följande tekniska beskrivning redovisar de miljöeffekter som förväntas uppstå som en följd av grundvattenbortledningen, som är ett resultat av utsprängningen av avloppstunneln. Bergtunnlar fungerar dränerande på omgivningen och även med tätning kommer grundvatten att bortledas vilket resulterar i en grundvattentrycksänkning runt tunneln med efterföljande miljöeffekter. Inför förestående tillståndsansökan fastställs därför i denna TB ett s.k. påverkansområde kring den planerade tunneln och bergrummet vid Sickla. I denna TB beskrivs storleken på påverkansområdet och den förväntade grundvattentrycksänkningen i jord (i den s.k. friktionsjorden) och berg. Vidare föreslås skyddsåtgärder och kontroll av grundvattennivåer i det definierade påverkansområdet (se vidare nedan). Denna TB omfattar inte de planerade berganläggningarna vid Henriksdal. Anledningarna till detta är att dessa inte bedöms påverka grundvattennivåerna i området då de nya bergrummen är små i förhållande till redan befintliga berganläggningar samtidigt som den nya anläggningen i sin helhet kommer att ligga över de befintliga lägstanivåerna. De utredningar som gjorts i områdena med lösa jordlager runt Henriksdalsberget har visat att grundvattennivån i de övre och undre grundvattenmagasinen styrs av nivån i Hammarby sjö, och dessa bedöms därför inte påverkas av planerad utbyggnad. 13 av 128

14 5. Ordförklaring och begrepp I följande stycke förklaras en del av de hydrogeologiska begrepp som används i denna tekniska beskrivning. Begrepp Grundvatten Grundvattenbildning Förklaring Grundvatten är vatten (över atmosfärstryck) som helt fyller hålrum och sprickor både i jord och i berg. I jorden rör sig grundvattnet i hålrum mellan jordpartiklarna. Grundvatten i berg finns i sprickor och mellan sprickorna anses bergmassan vara tät. Tillflöde av vatten till grundvattenzonen. Grundvatten bildas i inströmningsområden, där vatten strömmar från markvattenzonen till grundvattenzonen. I utströmningsområden sker ett omvänt flöde. Grundvattendelare Grundvattenmagasin En gräns för ett grundvattenmagasin. Det kan vara en bergtröskel under mark som delar av ett grundvattenmagasin i jordlagren eller topografiskt betingad, s.k. gravitationsvattendelare som gör att grundvattenströmningen riktas åt olika håll. En avgränsad del av ett vattengenomsläppligt jordlager. Även berggrundens vattengenomsläppliga spricksystem brukar kallas för ett (berg-) grundvattenmagasin. Grundvattennivå, Artesiskt grundvatten Grundvattennivå avser grundvattenytans läge i mark där jämvikt med atmosfärstryck råder och tryckpotentialen är 0. Trycknivån kan avläsas i borrade hål, grävda gropar eller likande. Artesiskt grundvatten har en trycknivå som ligger över markytans nivå. Hydraulisk konduktivitet Ett mått på jordlagrets (berggrundens) förmåga att släppa igenom vatten. Ett grundvattenflöde genom ett visst tvärsnitt beror på konduktiviteten och strömningsgradienten (nivå/tryckskillnad) mellan två punkter. Enhet m/s. 14 av 128

15 Konsolidering Sättning, sättningsrörelse Sättningskänslig jord Torrskorpelera CRS-analys, CRS försök Friktionsjord Fyllningsjord Tunnelnivå En volymminskning (komprimering) av (ler)jord på grund av belastning eller minskning av portrycket. När en lerjord belastas pressas vatten ut ur jorden (porvolymen minskar). Om trycknivån sänks i under- eller överliggande jordlager kommer lerjordens portryck att minska med en konsolidering som följd. En överkonsoliderad jord har tidigare varit utsatt för en större belastning eller grundvattentrycknivåsänkning än dagens förhållanden. En underkonsoliderad lerjord är utsatt för en belastning eller trycknivåsänkning men har ännu inte anpassats (konsoliderats) för rådande förhållanden. Markytan sjunker på grund av att underliggande jordlager pressats samman (konsoliderats). Finjordar som ler- och siltjordar som konsolideras (trycks ihop) av pålagd last (byggnader, fyllning) eller av sänkning av grundvattnets trycknivå. Avvattnad, konsoliderad lerjord vid markytan som ofta är uppsprucken. Ett opåverkat (ostört) lerprov utsätts för tryck för att man ska kunna bedöma lerans sättningsegenskaper, d.v.s. och hur mycket lerjorden kompakteras vid en dränering av porvattenhalten. Jord vars hållfasthet till övervägande del beror på friktion mellan kornen. Grus och sand är exempel på friktionsjord. Utfyllnadsmassor, jord som inte är bildats i naturliga processer på platsen. Anges som nivå för tunnelbotten. Byggskede Det skede under vilket byggnation pågår som förändrar bortledningen av grundvatten, t ex drivning av tunnel och schakt, bergförstärkning, injektering, mm. Driftskede Det skede som startar då anläggningen är slutbesiktigad och överlåts till driften på Stockholm vatten AB, och då ingen större förändring av vattenverksamheten längre sker. För ansökan om grundvattenbortledning innebär det att tunneldelar är färdigutsprängda och tätade. 15 av 128

16 Injekteringsklass Påverkansområde Markavvattningsföretag Injekteringsklass är kopplad till en bergklass och omgivningspåverkan med varierande skärmgeometri och injekteringsrecept. Avser det område i jord och berg som kan komma att påverkas av en grundvattenavsänkning under bygg- och driftsskedet. Ett markavvattningsföretag är ex. diken, fördjupning av befintliga vattendrag, sänkning av sjötrösklar etc. för att öka ett områdes värde. Markavvattningsföretag beslutas av domstol (Mark- och miljödomstolen eller tidigare vattendomstol) och har samma juridiska status som ett tillstånd för vattenverksamhet. 16 av 128

17 6. Geologiska förhållanden Stockholmsområdet utgörs av ett sprickdalslandskap med stora hällområden och lerfyllda dalar, se Figur 3. Svaghetszonerna i berggrunden är generellt belägna i dalarna. Topografin längs tunnelsträckningen består främst av relativt högt belägna kuperade hällmarksområden med toppar på ca 50 m.ö.h. Tunnelsträckningen passerar under ett antal stycken bredare lersvackor. Figur 3. Tunnelsträckningen på Byggnadsgeologiska kartan över Stockholm. 6.1 Jordlagren Jordlagerföljden består av morän avsatt direkt på berggrunden som överlagras av glacial lera (varvig), postglacial lera (s.k. blålera) och överst av svallsediment och organiska jordarter. Stockholmsområdet korsars även av stora isälvsavlagringar, t.ex. Stockholmsåsen, som går i nord-sydlig riktning. Isälvsavlagringar är generellt avsatta direkt på berggrunden. 6.2 Berggrunden Stockholmstraktens berggrund utgör en liten del av den vidsträckta, nu kraftigt nedvittrade svekokarelska bergkedjezonen, som omfattar hela östra Sverige och delar av västra Finland. Berggrunden är varierande och domineras av granatförande sedimentådergnejser (metasediment), granitoider och grönstenar. Svärmar av diabasgångar genomsätter även berggrunden. Huvudriktningen på diabasgångarna är NV- VNV men riktningar mot N och NNO förekommer också. Berggrunden är storskaligt mjukt veckad och även lokalt förekommer veckstrukturer. 17 av 128

18 Det finns tre regionala sprickgrupper som stryker i NV-SO, NO-SV och V-O (SGU, 2001). De mest framträdande sprickplanen visar sig främst som lerfyllda dalar och långsträckta sjöar. Dessa sprickgrupper återfinns även på lokal nivå. Spricklängder varierar, men spricklängder uppemot 10 m är vanligt. Sprickplanen i bergmassan är generellt vattenförande. I sprickorna är sprickfyllnader av kalcit, klorit, och lera vanligt förekommande. 6.3 Bergarter Stockholms berggrund består till största delen av gnejsig granit till granodiorit varvad eller inlagrad med metasediment. Granit till granodiorit är bergarter med magmatiskt ursprung. Vanligt förekommande är att de är grå, mer eller mindre gnejsig, ögonförande och fin- till medelkornig. Metasediment är ett samlingsnamn för sedimentära bergarter som blivit utsatta för högt tyck och hög temperatur (d.v.s. starkt omvandlade sedimentära bergarter). Typiska metasediment i Stockholmstrakten är metagråvacka och glimmerskiffer. Dessa bergarter är generellt ådergnejsomvandlade (s.k. sedimentådergnejs) och bitvis migmatiserade, dvs. åter uppsmälta och liknar i dessa fall en gnejsig granit. De näst vanligaste bergarterna är metabasit och yngre granit. Metabasit (s.k. grönstenar) är en basisk magmatisk bergart (t.ex. diabas, gabbro) som undergått metamorfos. Metabasiten kan vara ogynnsam med avseende på tunnelbyggnation då de kan vara starkt vittrade. Till gruppen yngre graniter räknas Stockholmsgranit, apliter och pegmatiter. Stockholmsgraniten är vanligtvis ljust grå, fin- till medelkornig och massformig. Apliter och pegmatiter (fin- respektive mycket grovkorninga gångbergarter) uppträder över hela Stockholmstrakten. Diabas förekommer sporadiskt och är en hård magmatisk gångbergart som förekommer i svärmar på vissa områden. Huvudriktningen på diabasgångarna är NV- VNV men riktningar mot N och NNO förekommer också. Partier av tektonisk breccia finns här också, vilket är en krossad bergart som blivit sammanpressad. Det finns även en liten sannolikhet att stöta på Mälarsandsten vid tunnelbyggnation i närheten till Mälaren. Den jotniska ( miljoner år gamla) Mälarsandstenen är blottad inom ett ca 1 km 2 stort område på västra Ekerö vid Rasta. Sandsten är röd och fältspathaltig. 6.4 Svaghetszoner Större morfologiska linjer i terrängen, så kallade lineament, korsar hela Stockholmsområdet. Lineament är en bra indikator av förmodade tektoniska zoner, sk svaghetszoner i berggrunden vilka påträffas framför allt i svackor i terrängen, d.v.s. borteroderad deformationszon. Bergplintarna mellan svackorna är med stor sannolikt opåverkad av plastisk eller spröd deformation. Geologiskt tektoniska betingade svaghetszoner korsar hela Stockholmsområdet. I berggrunden finns svaghetszoner där rörelser i berggrunden kan ske eller har skett. Vissa av dessa svaghetszoner är läkta med kisel och/eller kalcit och består i 18 av 128

19 dag av fast berg. Andra svaghetszoner är uppspruckna och av sämre bergkvalitet. De minst uppspruckna svaghetszonerna består av skivigt berg, där skivornas tjocklek är >10 cm. Mer uppspruckna svaghetszonerna består av skivigt berg, där skivornas tjocklek är <10 cm, eller mer blockigt berg, där blockens kantlängd är >20 cm. De starkt uppspruckna svaghetszonerna består delvis av sönderkrossat berg, där blockens kantlängd är <20 cm eller helt sönderkrossat berg. Utifrån SGUs underlag är ett 20-tal svaghetszoner identifierade längs tunnelsträckan medan utifrån Byggnadsgeologiska kartan är det hela 40-tal svaghetszoner identifierade längs tunnelsträckan. Av dessa bedöms merparten vara av typen mindre uppspruckna svaghetszoner. Endast 1-3 stycken av dessa bedöms vara av typen starkt uppsprucken svaghetszon, längs tunnelsträckningen. 6.5 Bergkvalitet Stockholms berggrund har generellt acceptabel till god bergkvalitet och bitvis av mycket god kvalitet. Bergkvalitén längst huvudtunneln kommer generellt vara acceptabel till bra, d.v.s. Q bas = Mälarpassagen har dock en sämre bergkvalitet med Q bas < av 128

20 7. Förutsättningar Detta avsnitt behandlar grundläggande förutsättningar och begrepp och ger en allmän orientering om hydrogeologiska förhållanden. I avsnittet tydliggörs även vilka samband som ligger till grund för bedömningar och slutsatser. 7.1 Grundvattenförekomst samt effekt och konsekvens av grundvattenbortledning Grundvatten förekommer dels i sprickor och spricksystem i berggrunden samt i lösa jordlager. Hur mycket vatten som finns i berget är beroende av sprickornas storlek och systemets omfattning. Grundvatten förekommer i alla typer av jord, men det är sorterade jordar som kan magasinera och också släppa ifrån sig större volymer vatten. Magasinet i jord kan vara slutet eller öppet. Ett slutet magasin förekommer under en tät jordart så som lera medan för ett öppet magasin saknas tätande lager. Grundvattenbildningen till berget sker från sprickor i bergpartier där berget går i dagen eller genom kontakt mellan berg och vattenförande jordlager medan grundvattenbildning till jord sker direkt från nederbörd. Grundvattenbildningen till jord och berg är beroende av topografin, jordarternas hydrauliska konduktivitet (K [m/s]), storleken på nederbörden och evapotranspirationens andel av den totala nederbörden och ytavrinningens storlek. Ytavrinningen i sin tur är beroende av topografi, jordartens infiltrationskapacitet och aktuell markanvändning. Grundvattenbildningens storlek varierar under året. Vid snösmältningen sker en vattenfyllnad av markvattenzonen så att grundvatten kan bildas. Då temperaturen stiger under våren ökar också avdunstningen och under april-maj är avdunstningen större än nederbörden och någon grundvattenbildning sker inte annat än vid en ordentlig rotblöta som kan mätta markvattenzonen. Under hösten minskar avdunstningen igen och markvattenmagasinet fylls på och grundvatten kan bildas. Detta innebär att grundvattennivån ofta varierar med året. Figur 4. Konceptuell modell över vattenomsättningen i berg [B] och jord (morän [Mn], lera[le], torrskorpelera[let]) med och utan tunnel. Den största delen av det grundvatten som går ned i berg bildas i jordlagren. Ett uttag i berget, t.ex. i form av inläckage till en tunnel, medför en ökad 20 av 128

21 grundvattenbildning vilket sker på bekostnad av en reducering av ytavrinningen. Även grundvattenavrinningen minskar vid ett uttag. Grundvattenbortledningen vid en tunnel är mycket liten jämfört med den totala avrinningen men kan ändå påverka trycknivåer i friktionsjord som underlagrar lerområden (Figur 4). När grundvattnet sjunker i berg och i ovanliggande mark erhålls sättningar i sättningskänsliga jordar som lera. Sättningsförloppet är inte reversibelt, om sättningar uppstår så kommer dessa att bestå. Sättningarna kan medföra skador på hus, vägar och ledningar i mark. Sättningsförloppen är dock en process som pågår under lång tid, upp till 100 år, ofta med ett hastigare förlopp i början men som sedan avklingar (Bilaga F8). Sänkning av grundvatten i berg påverkar förekommande energibrunnar när energiutbytet mellan kollektorslangar och omgivande berg minskar. Konsekvensen blir ett lägre effektuttag från energibrunnen. 7.2 Grundvatteninläckage till bergtunnlar Inläckaget till en bergtunnelanläggning bestäms av vattengenomsläppligheten (hydrauliska konduktiviteten, K [m/s]), främst i berggrunden och i kontakten mellan berg och jord, och av mängden tillgängligt vatten, alltså grundvattenmagasinets och grundvattenbildningens storlek. Inläckaget är även beroende av tunnelns djup under grundvattenytan samt tunneltätningens utförande. Tunnelns diameter har en viss men mindre betydelse för inläckagets storlek. Med ett ökat djup på tunneln ökar grundvattentrycket och således inläckaget jämfört med ett ytligare alternativ. Därmed ökar även påverkansområdet med djupet och grundvattensänkningen i lösa jordlager ovan tunneln. Påverkansområdet blir, i teorin, störst i lägen där tunneln går igenom lågpunkter i landskapet där ett tätande jordlager medför en begränsning i grundvattenbildningen i direkt anslutning till tunneln. Bergets hydrauliska konduktivitet är beroende av förekomst och egenskaper av sprickor/-system, som för Stockholmsområdet kan förväntas variera mellan m/s med ett medelvärde över en längre sträcka om ca 10-8 m/s. För en cementinjekterad tunnel blir tätskärmen styrande för inläckaget, så länge tätskärmen är tätare än berget, istället för bergets hydrauliska konduktivitet. Vid tunnelbyggande mäts vanligtvis inläckaget som l/min och 100 m. Figuren nedan (Figur 5) visar, konceptuellt, hur inläckaget varierar med tätskärmens hydrauliska konduktivetet (genomsläpplighet) och tunnelns djup (eg. grundvattentryck i detta exempel) vid en genomsnittlig hydraulisk konduktivitet för ett berg om m/s (Statens Vegvesen 2003, Publikasjon nr. 103). 21 av 128

22 Figur 5. Inläckagets variation givet olika täthet på tätskärm och tunneldjup (efter Statens Vegvesen 2003). 7.3 Befintliga underjordsanläggningar Längs den planerade tunnelsträckningen finns flera befintliga berganläggningar, både sådana som korsar och sådana som går längs sträckningen. De befintliga berganläggningarna har en påverkan på grundvattennivåerna i området som är beroende av anläggningarnas läge samt tätning etc. och har tagits hänsyn till i de modellberäkningar som upprättats för beräkning av den grundvattenavsänkning som den nu planerade tunneln ger upphov till. De befintliga bergrumsanläggningarna är således inventerade men ej redovisade i kartmaterial då dessa är hemliga. 22 av 128

23 8. Förebyggande skyddsåtgärder för grundvattenpåverkan Det finns ett flertal olika skyddsåtgärder som brukar användas för att minska den påverkan på grundvattennivåer som anläggningen kan innebära samt att avhjälpa konsekvenserna av denna påverkan. Förutom val av tunnelsträckningen med hänsynstagande av hydrogeologiska förhållanden och skyddsobjekt avseende grundvattensänkning kan, för att begränsa omfattningen av och konsekvenserna av inläckaget av grundvatten till tunnlarna, följande åtgärder bli aktuella: Tätning av berget kring tunneln genom injektering Tätning av tunneln genom byggande av vattentäta inklädnader i extra känsliga områden Skyddsinfiltration Grundförstärkning 8.1 Val av tunnelsträckning Den viktigaste skyddsåtgärden som projektet genomfört är valet av tunnelsträckning. Även om vissa tekniska förutsättningar är givna avseende tunnelns läge i plan och profil (TB kap 9, ledningsnät) har tunnelsträckningen valts med omsorg för att begränsa omfattningen av de konsekvenser som uppstår till följd av anläggandet av tunneln. Genom lokalisering under Drottningholmsvägen och längs med Mälaren, sjön Flaten och Årstaviken undviks i möjligast mån områden med energibrunnar. Genom lokalisering nära större sjöar så finns det god tillgång på vatten i området vilket innebär att avsänkningen av grundvatten ovanför tunneln begränsas. Längs med planerad tunnelsträckning har det utförts geologiska undersökningar omfattande inventering av befintligt material (geologiska kartor, tidigare undersökningar etc.), kartering av berget i fält samt geotekniska sonderingar. Vid karteringen identifieras större sprickzoner och värdering utförs av bergets kvalitet. Det finns i dag god kunskap om förekommande sprickzoner utefter planerad tunnelsträckning. Berget utefter tunnelsträckningen har generellt god kvalitet, granit och gnejs, och har låg konduktivitet. I genomsnitt bedöms ca 90 % av berget utefter sträckningen klassas som bra berg medan ca 10 % av berget består av sprickzoner med varierande bergkvalitet och med högre hydraulisk konduktivitet (Figur 3). Sprickzoner i områden utan sättningskänslig mark som passagen under Mälaren får liten betydelse då de varken påverkar energibrunnar eller medför grundvattensänkning på grund av fri tillgång på vatten. Inventering av markförhållanden ovan tunneln har utförts. Inventeringen omfattar jordarnas egenskaper, mäktighet samt rådande grundvattenförhållanden. Detta innebär att konsekvenserna av grundvattensänkning i olika områden är väl kända. I vissa områden erhålls ingen påverkan då jordarna inte är sättningskänsliga och/eller då grundvattnet redan har sjunkit så mycket att ingen ytterligare påverkan erhålls vid grundvattensänkning. 23 av 128

24 Sammantaget finns god kännedom över vilka områden som är känsliga för grundvattensänkning och vilka behov av tätning som föreligger av berget utefter tunnelsträckningen (Bilaga F8). 8.2 Tätning av tunneln Baserat på påverkan på marken ovan tunneln fastställs villkor för vattenverksamheten som anläggandet av tunneln innebär. Acceptabelt inläckage och avsänkning kommer att variera i första hand beroende på ovanliggande mark och sättningskänslighet. I områden utan krav på begränsning kommer det att tillämpas ett minimikrav för att långsiktigt begränsa inläckaget av grundvatten till tunneln samt grundvattenavsänkningen (Mälarpassagen) Tätning genom injektering Under tunneldrivningen kommer berget kring tunneln att tätas genom kontinuerlig förinjektering, ibland i flera omgångar samt vid behov även med efterinjektering. Injekteringen innebär att en skärm av hål borras framför tunnelfronten. I dessa borrhål pressas det sedan in en suspension av vatten och cement som trycks ut i sprickorna kring tunneln. På så vis erhålls en zon runt tunneln om ca 5-10 m i vilken berget tätats, se Figur 6. Figur 6. Exempel på injekteringsskärm kring tunnel. Tätningen kring tunneln kommer att utföras på olika sätt, utifrån omgivande grundvattensituation, beroende på täthetskrav, bergets geologiska egenskaper och funktionskrav. För aktuell tunnel avses tre injekteringsklasser att tillämpas och med nedanstående beskrivning. Under borrningen av sonderingshål och tidigare salvors borrhål inhämtas information om bergets egenskaper genom measurement while drilling (MWDborrning) och genom mätning av inläckage och vattenförlustmätning erhålls information om bergets hydrauliska egenskaper. Baserat på utförd undersökning, 24 av 128

25 områdets sättningskänslighet, den geologiska tunnelkarteringen och bergklassificeringen av föregående salvor görs ett val av injekteringsklass. I Tabell 1 redovisas en beskrivning av planerat injekteringsutförande. Tabell 1. Injekteringsklasser och utförande. Injekteringsklass Bergklass Utförande 1 1. Bra acceptabelt berg 2. 4<Q bas<40 Injektering med en skärm. Borrhålen är ca 25 m långa och borras med ett spetsavstånd på ca 2,5 m. Efter utförd injektering borras kontrollhål för bedömning av bergets täthet efter injektering. Om så erfordras utförs i omgång Bra acceptabelt berg, i områden med sättningskänslig mark 2. 4<Q bas<40 För att uppnå hög tätning av berget borras flera injekteringshål och injekteringen utförs i två skärmar/omgångar. I den första skärmen tätas de grövsta sprickorna för att i den inre skärmen täta de finare med ett bättre mothåll. Längden på injekteringsskärmarna anpassas till verkliga geologiska förhållande där målsättningen är att injektering av respektive skärm omfattar liknande geologiska förhållanden. Efter utförd injektering borras kontrollhål för bedömning av bergets täthet efter injektering. Om det bedöms möjligt att uppnå ytterligare täthet kan det bli aktuellt att utföra i omgång 2. Injektering utförs med kortare skärmar där 3 3. Sprickzoner 4. 4>Q bas längden på borrhålen anpassas till sprickzonens utbredning. För att uppnå god tätning på berget borras flera injekteringshål och injekteringen utförs i normalt i två omgångar. Efter utförd injektering borras kontrollhål för bedömning av bergets täthet. Om så erfordras utförs ytterligare injektering. Valet av cementbruk anpassas till bergets egenskaper. Generellt påbörjas injekteringen med ett tunt bruk som tränger in i sprickor med liten sprickvidd och som sedan tjockas på med större inblandning av cement. I områden med energibrunnar anpassas brukets egenskaper för att begränsa spridningen av bruk långt ut från tunneln för att förhindra inträngning av injekteringsbruk i energibrunnar. På avsnitt där injekteringen utförs med två skärmar utförs den första skärmen utanför den andra skärmen. Målsättningen med den första skärmen är att fylla ut större sprickor och förhindra spridning av bruk vid injekteringen av skärm nummer två. Genom detta förfarande finns det möjlighet att täta finare kvarstående sprickor med en andra injekteringsomgång. 25 av 128

26 Efter utsprängning av tunneln utförs kontinuerligt mätning av inläckande grundvatten. Vid behov utförs efterinjektering av läckage, detta innebär att kompletterande hål borras för att täta vattenförande sprickor.. Borrhålens läge, längd och riktning anpassas till verkliga geologiska förhållanden och förekomsten av inläckande vatten till tunneln. Injekteringsarbetet utförs på i princip samma sätt som vid förinjektering. Injekteringen kommer att utföras med cementbaserat injekteringsbruk. I vissa lägen kan det bli nödvändigt att använda andra godkända, kemiska, injekteringsmedel för att stoppa större inläckage. Endast tätningsmedel som är granskade och godkända av Stockholm Vatten kommer att användas. Kemiska tätningsmedel ska vara polyuretanbaserade och entreprenören ska i sitt anbud ange vald produkt med produktblad. Produktvalsprincipen, vilken är grundläggande vid hantering av kemiska produkter, kommer att tillämpas. Den innebär att då det finns flera likvärdiga produkter ska de minst farliga produkterna ska användas. Vilka kriterier som gäller för att bedöma kemikaliers farlighet framgår av Reachförordningen. Entreprenörens val av kemiska tätningsmedel ska godkännas av Stockholm Vatten AB före användning. Baserat på lång erfarenhet av tätning av tunnlar i Stockholmsområdet kan tätningsresultat vid injektering under olika förutsättningar enligt Tabell 2 förväntas. Angivna värden på konduktivitet ska ses som ett genomsnitt utefter tunnelsträckningen. Tabell 2. Tätningsresultat vid kontinuerlig cement- och förinjektering. Bergklass Före injektering, bergets konduktivitet Efter injektering, bergets konduktivitet kring tunneln Bra-acceptabelt berg < m/s < m/s Bra-acceptabelt berg, i områden med sättningskänslig mark < m/s < m/s Sprickzoner > m/s < m/s Tätning med betonginklädnad I vissa områden med mycket höga krav på täthet kan tunneln komma att förses med en vattentät inklädnad av betong. Inklädnaden gjuts mot berget och resultatet blir en helt tät tunnel. Ett exempel på inklädnad benämns ibland som lining. För att rymma en betonginklädnad kommer tunneln i dessa områden att sprängas ut med en större tvärsnittsarea som rymmer betonginklädnaden. Det slutliga behovet av vattentäta betonginklädnader bestäms i samband med utsprängning av tunneln. Om berget uppfyller erforderliga krav avseende täthet efter injektering kommer det inte att anläggas någon inklädnad. Erfarenhet från liknande konstruktioner visar att inflöde av mindre mängd vatten nästan alltid förekommer via sprickor i betongkonstruktionen. Mängden sprickor och sprickvidder reduceras genom utjämning av den förstärkta bergytan bakom betonginklädnaden med sprutbetong, kraftig armering, korta gjutlängder, betonghärdning med kylning samt efterinjektering av förekommande sprickor. En 26 av 128

27 annan möjlighet är att förse inklädnaden med ett tätt membran mellan berg och betong. Den slutliga designen av betonginklädnaden sker i detaljprojekteringen. 8.3 Skyddsinfiltration För att upprätthålla grundvattennivåerna i områden med byggnader eller konstruktioner med grundvattenberoende grundläggning (d.v.s. grundläggning helt eller delvis på lera samt grundläggning på träpålar) kan s.k. skyddsinfiltration användas. Skyddsinfiltration är en, i Stockholmsområdet, väl beprövad metod som kan användas för att hålla uppe nivåer lokalt kring enskilda byggnaders trägrundläggning, eller för att upprätthålla grundvattennivåer inom större områden för att undvika sättningar. Infiltrationen kan göras temporärt, i samband med t.ex. temporära avsänkningar kring öppna schakter eller under tiden för anläggande av s.k. lining under byggtiden, eller permanent. Infiltration som skyddsåtgärd kan vara förknippad med vissa nackdelar beroende på förhållanden i aktuellt grundvattenmagasin. I vissa fall behövs relativt många infiltrationsbrunnar för att kunna infiltrera den mängd vatten som behövs. Det finns också en risk att grundvattenytan lokalt kring infiltrationsbrunnar höjs så mycket att vatteninträngning i närbelägna källare sker. Återinfiltration kommer att, vid behov, genomföras med kommunalt dricksvatten. I det fall infiltrationen görs permanent får också vattenförbrukningen som kan vara omfattande betraktas som en nackdel. Vid vissa speciella geotekniska förhållanden kan också infiltration öka risken för skred, detta bedöms dock ej vara aktuellt längs med den aktuella tunneln. 8.4 Grundförstärkning Om risken för skadliga sättningar bedöms hög, eller konsekvenserna oacceptabla kan grundförstärkning av särskilt känsliga eller värdefulla byggnader vara ett alternativ. Grundförstärkning innebär att man förbättrar byggnadens grundkonstruktion. I vissa fall går det att utföra arbetet från byggnadens källare och ibland krävs mer omfattande schaktning utanför byggnaden. Grundförstärkning är resurs- och kostnadskrävande och används normalt inte som avhjälpande åtgärd i större omfattning. Grundförstärkning eller omläggning av ledningar kan också genomföras. 8.5 Strategi avseende skyddsåtgärder och kontroll Under bygg- och driftskedet kommer det att läcka in grundvatten till tunneln. Genom inläckage av grundvatten till tunneln kan ett område ovanför och kring tunneln erhållas med avsänkta grundvattennivåer. Inom det s.k. påverkansområdet kan en grundvattenavsänkning om 0,3 m eller mer uppstå i jorden och/eller en avsänkning om 1 m eller mer i berget, i en bergborrad brunn. Påverkansområdets utbredning och grundvattenavsänkningens storlek i berg och jord påverkas av hur tätt berget är, tunnelns tätning och -djup samt grundvattenbildningen och vattenbalansen i området. 27 av 128

28 För den aktuella tunneln är det i första hand byggnader i sättningskänsliga lerområden samt energibrunnar som skulle kunna påverkas negativt av en grundvattenavsänkning om inte försiktighetsmått vidtas. Om grundvattnet sjunker i ovanliggande jordlager och lerområden kan det, beroende på lerans egenskaper, resultera i sättningar av mark och byggnader. Sättningsförloppet är inte reversibelt. Sänkning av grundvatten i berg påverkar förekommande energibrunnar när energiutbytet mellan kollektorslangar och omgivande berg minskar. För tunneln finns ett flertal olika tekniska skyddsåtgärder som kommer att nyttjas för att säkerställa att ingen oacceptabel grundvattennivåfördändring erhålls till följd av anläggandet av tunneln, eller att grundvattenavsänkning sker utanför påverkansområdet, dessa skyddsåtgärder är: 1. Kontinuerlig förinjektering: Förinjektering kommer att ske kontinuerligt längs med hela sträckan för att täta tunneln och minska grundvatteninläckaget, grundvattennivåavsänkning samt påverkansområdets utbredning. 2. Efterinjektering: Efterinjektering kommer att utföras för att täta läckande sprickor eller tunnelavsnitt med större inläckage. Efterinjektering innebär att det borras hål ut i berget för att täta läckande sprickor eller tunnelavsnitt med större inläckage. Borrhålens läge, längd och riktning anpassas till verkliga geologiska förhållanden och förekomsten av inläckande vatten till tunneln. Injekteringsarbetet utförs på i princip samma sätt som vid förinjektering. 3. Skyddsinfiltration: Skyddsinfiltration kommer att ske från markytan i anslutning till tunneln. Detta kommer att förberedas för särskilt sättningskänsliga delsträckor och tas i bruk i det fall grundvattennivåer inte kan upprätthållas och för att förhindra oacceptabla grundvattenavsänkningar till följd av anläggandet av tunneln. Skyddsinfiltration genomförs med vatten från dricksvattennätet. 4. Betonglining: Tätning av tunneln genom byggande av vattentäta inklädnader, s.k. betonglining. Betonglining kan bli aktuellt vid särskilt sättningskänsliga delsträckor samt under Mälaren. Betongliningen anläggs efter det att tunnelavsnittet sprängts ut och tätats genom för- och ev. efterinjektering. Därvid följer att skyddsinfiltration kommer tas i bruk under tiden mellan att tunnelavsnittet sprängts klart och betongliningen är anlagd. 5. Grundförstärkning: Om risken för skadliga sättningar bedöms hög och konsekvenserna oacceptabla kan grundförstärkning av byggnader som löper risk att skadas komma att genomföras. Under och efter utsprängning av tunneln utförs kontinuerligt mätning av inläckande grundvatten. Inläckagemätningen blir en funktionskontroll av att injekteringen blir tillräckligt god. Grundvattennivåmätningar sker i observationsrör sedan tidigare och kommer att kompletteras för att följa upp ev. grundvattennivåavsänkningar. Utöver detta kommer avvägning ske av dubbar som placeras i byggnader inom särskilt sättningskänsliga områden, detta för att 28 av 128

29 följa upp ev. pågående sättningar och ytterligare sättningar till följd av anläggandet av tunneln. Grundvattennivåmätningar i sättningskänsliga områden likväl som inläckagemätningar kommer i första hand att nyttjas som verktyg för beslut om skyddsinfiltration och ev. anläggande av betonglining och/eller grundförstärkning samt uppföljning av Mark- och miljödomstolens dom med villkor för verksamheten. Strategi för tillämpning av skyddsåtgärder åskådliggörs i Figur 7 nedan. Utförs längs hela sträckan Utförs vid behov, vid större inläckage Skyddsåtgärden utförs vid behov i sättningskänsliga områden Vilken kontrollfunktion tillser att resp. skyddsåtgärd faller ut Kontroll av läckage i sprickor, sprickzoner eller tunnelavsnitt genom syn och inläckagemätningar, vid behov sker efterinjektering Grundvattennivåmät ningar för att följa upp att erforderliga grundvattennivåer säkerställs, vid behov påbörjas skyddsinfiltration I det fall beslut tas om att skyddsinfiltration skall vara en temporär åtgärd genomförs grundförstärkning alternativt betonglining Skyddsåtgärd Förinjektering med anpassad injekteringsklass Efterinjektering Skyddsinfiltration Grundförstärkning alt. betonglining När genomförs åtgärden och vid vilka villkor Genomförs kontinuerligt längs tunnelsträckan För att täta sprickor eller särskilda tunnelavsnitt För att, vid behov, upprätthålla grundvattennivåer i sättningskänsliga delområden För att erhålla helt täta avsnitt, då injektering ej klarat upprätthålla erforderliga grundvattennivåer Figur 7. Princip för skyddsåtgärder längs med tunnelsträckan. 29 av 128

30 9. Undersökningar och utredningsmetodik Vid val av tunnelsträckning har stor hänsyn tagits till de geologiska och hydrogeologiska förhållandena. Fokus i arbetet har varit att tidigt identifiera områden där det finns risk för skador till följd av grundvattensänkning, detta för att sedan kunna påverka valet av sträckning för att minimera skador till följd av grundvattenavsänkning. Potentiella skadeobjekt, i första hand hus och anläggningar med grundvattenberoende grundläggning och brunnar, har lokaliserats tidigt i utredningsskedet och har sedan varit med i underlaget för planering av utredningsstrategi och fältundersökningar. Utöver detta har hänsyn även tagits till sättningskänsliga ledningar. Följande övergripande arbetsgång följs inom projektet: 1. Avgränsning av vattendelare utifrån höjddata, indelning och beskrivning av olika grundvattenmagasin, avrinningsvägar etc. Genomgång av befintlig geologisk information och tidigt identifierade potentiella skadeobjekt (det vill säga beskrivning av befintliga förhållanden). 2. Beräkning av preliminärt inläckage samt upprättande av preliminära vattenbalansberäkningar inom delområden. 3. Utredning av konsekvensen av en grundvattenbortledning inom påverkansområdet. 4. Kompletterande fältundersökningar och revidering av vattenbalanser, grundvattenmodeller och bedömd grundvattenpåverkan. 5. Revidering av fördelningen av täthetsklasser, inläckage samt bestämning av påverkansområde. 6. Revidering av skadeobjekt, identifiering av sakägare. Nedan redovisas de arbetsmoment som ingått för att kvantifiera effekter från grundvattenbortledning. 9.1 Inventeringar och kartframställning Följande inventeringar och framställande av kartmaterial har genomförts: Inventering av husgrundläggningar i sättningskänsliga områden Inventering av energibrunnar i tillgängliga databaser: o SGUs brunnsdatabas o Miljöförvaltningen i Stockholm Brunninventering genom utskick till fastighetsägare Inventering av undermarksanläggningar inklusive ev. vattendomar. Inventering av ett hundratal grundvattenobservationsrör, med syftet att erhålla representativa grundvattennivåer längs med sträckan samt för identifiering av för projektet relevanta kontrollrör. De utvalda kontrollrören 30 av 128

31 är funktionstestade. Databasen som samordnas av Stockholm Vatten, genom Ramböll och WSP, omfattar underlag från: o Stockholms stad o Ramböll (konsult i projekt Stockholms framtida avloppsrening) o WSP (konsult i projekt Stockholms framtida avloppsrening) o Sweco (konsult i projekt Stockholms framtida avloppsrening) Framtagande av hydrogeologiska kartor som visar: o Planerad anläggning o Geologi (baseras på byggnadsgeologiska kartan samt geotekniskt underlag) o Grundvattenobservationsrör och -nivåer o Topografi o Representativa grundvattennivåobservationer o Energibrunnar o Sättningskänsliga hus Genomgång av tidigare genomförda provpumpningar (2 st i närheten av Årstafältet) för att erhålla parametervärden med avseende på hydraulisk konduktivitet Inhämtande av underlag avseende uppmätt inläckage i otätad och befintlig tunnelanläggning i anslutning till Årstafältet (utgör underlag för kalibreringsansats för 2D grundvattenmodell för den planerade tunneln, erhållen hydraulisk konduktivitet nyttjad för pågående 2D modelleringar) Genomgång av befintliga hydrogeologiska utredningar och beskrivningar för tunnelanläggningar i Stockholm (i huvudsak Södra länken, Ledningstunnel, Förbifart Stockholm) med särskild fokus på: o Parametervärden (hydraulisk konduktivitet) på berg i Stockholmsregionen o Injekteringskoncept/-erfarenheter 9.2 Kompletterande geotekniska fältarbeten Följande kompletterande fältarbeten har genomförts: Kompletterande installationer av grundvattenobservationsrör i lerområden längs med sträckan. Kompletterande geotekniska undersökningar (Bilaga F8) med avseende på: o Bergnivåer (bergmodell har upprättats) o Jordlagerföljd (underlag hydrogeologiska beräkningar och bedömningar) o Sättningsberäkningar (framtagande av delområdens sättningskänslighet, m.a.p. grundvattensänkning) Geofysisk undersökning, delsträcka Mälaren Grundvatteninläckagemätning i befintligt bergrum i Sickla (utgör huvudsakligt kalibreringsunderlag för 3D grundvattenmodell för den planerade anläggningen, modellen resulterar i ett påverkansområde och utgör underlag för bedömning av miljökonsekvenser) Provpumpning har skett vid Bromma ARV som bedömts som särskilt sättningskänsligt och med många sättningskänsliga skyddsobjekt 31 av 128