Mall för beskrivning av kurs (5) :1044

Transkript

1 1 (5) Lärosätets namn Stockholms universitet, Institutionen för material och miljökemi, i samarbete med Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik Kursens namn Kemi för lärare, 45hp (1-45hp), åk 7-9. Ingår i Lärarlyftet Antal högskolepoäng 45 hp Målgrupp Du som har en behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i kemi årskurs 7-9 eller i kommunal vuxenutbildning utan att vara ämnesbehörig. Studietakt Halvfart Start- och slutdatum Kursstart 21/ och kursslut 8/ Antal deltagare (min och max) Min 15, max 60 Kursens innehåll och upplägg Kursen omfattar 45 hp och vänder sig till lärare som behöver komplettera för behörighet att undervisa i kemi i årskurs 7-9. Kursens avser att ge en bred introduktion till kemin, där avsnitt från fysikalisk, oorganisk, organisk, samt biokemi presenteras. Kursen ger också fördjupade ämneskunskaper inom kemi, med fokus på oorganisk miljökemi. Kursen ska även ge ökad förmåga att motivera och intressera elever för kemiämnet, samt främja elevers förståelse av kemiska begrepp, teorier och modeller, samt deras användning i vardag och samhälle. Vidare syftar kursen till att fördjupa lärarens förmåga att bedöma och utveckla elevers kunskaper i kemi, liksom att utveckla egen undervisning, där medvetenhet om genusaspekter, liksom elevers olika kulturella bakgrund diskuteras. Den ämnesteoretiska delen, motsvarande 37.5hp, behandlar: Grundläggande kemiska begrepp, vetenskapliga modeller, jämviktslära och grundläggande termodynamik. Inledande kvantmekanik, atomstruktur och trender i periodiska systemet. Grundläggande teorier för kemisk bindning och spektroskopi.

2 2 (5) Fel! Ok nt namn pâ dokumentegenskap. starka och svaga bindningskrafter, bindningsskapande och bindningsbrytande kemiska processer kopplat till organiska och bioorganiska reaktioner, nomenklatur, stereokemi samt grundläggande organiska reaktionsmekanismer. Grunderna för proteiners, enzymers, kolhydraters, lipiders, membraners och nukleinsyrors struktur och egenskaper. Cellers metabolism, bioenergetik och informationsöverföring. Akvatisk kemi i naturliga vatten, kemiska jämvikter, samt kinetik. Försurning och eutrofiering i naturliga vatten. Luftföroreningars orsaker samt deras konsekvenser för klimat och klimatförändringar. Grundämnens kretslopp och deras betydelse för hållbar utveckling. Den kemididaktiska delen, motsvarande 7,5 hp, behandlar: analys, bedömning och betygssättning av elevers kunskaper i kemi olika arbetssätt och arbetsformer, naturvetenskapens arbetssätt liksom kommunikationens betydelse, för att planera och organisera för lärande i kemi Stöd av elevers olika utbildningsbehov användning av IKT i undervisningen Examination kommer huvudsakligen att ske genom skriftliga tentamina skriftliga och muntliga redovisningar. Förväntade effekter av kursen Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten: Kunna balansera kemiska reaktioner. Kunna beskriva enkla organiska och oorganiska föreningars struktur och egenskaper. Utifrån termodynamiska storheter kunna resonera sig till vilka kemiska reaktioner som kan ske, hur man mäter deras hastigheter och hur långt de går. Visa elementär kemisk laborationsvana, inklusive vägning, spädning och mätning med olika instrument. Kunna skriva laborationsrapporter och även muntligt kunna redogöra för dessa. Kunna redogöra för grundläggande kvantmekaniska begrepp som kvantisering av energi, vågfunktion och atomorbitaler. Vara bekant med grundämnnena och deras elektronstruktur, samt ha kännedom om deras egenskaper utifrån deras plats i det periodiska systemet. Förstå den fysikaliska grunden för kemisk bindning, samt ha en grundläggande förståelse för molekylorbitalteori.

3 3 (5) Kunna placera de viktiga spektroskopiska metoderna i ett elektromagnetiskt spektrum, samt förstå grunderna för några viktiga spektroskopiska metoder. Förstå och kunna tillämpa enklare organkemisk nomenklatur och enklare stereokemibegrepp Förstå och kunna tillämpa grundläggande allmänkemiska och organkemiska begrepp. Föstå grunderna i organkemisk reaktionslära och kunna mekanistiskt förklara enklare organkemiska reaktioner Kunna identifiera, diskutera och lösa grundläggande organkemiska problem. Kunna redogöra för de viktigaste bioorganiska molekylernas struktur och egenskaper. Kunna genomföra och redovisa enkla organkemiska laborationer. Kunna redogöra för biomolekylernas grundstruktur och viktigaste egenskaper. Redogöra för huvuddragen i metabolism och genetisk informationsöverföring. Förstå grundläggande biokemiska principer. Praktiskt hantera och utvärdera enkla biokemiska försök. Kunna redogöra för teorier och begrepp inom området oorganisk miljökemi Kunna beskriva några för människan viktiga kretslopp och deras betydelse för hållbar utveckling, klimat och klimatförändringar. Fördjupat sin kunskap om jämvikter och kinetiska effekter för naturliga vatten. Kunna använda teoretiska begrepp, teorier och modeller från kursen, samt gällande styrdokument, för att utveckla elevers kunnande och förmågor i kemi Kunna använda ämnesdidaktiska perspektiv om och praktiska erfarenheter från elevers lärande i kemi för att planera kemiundervisning och organisera för elevers lärande i kemi Kunna använda och diskutera bedömningsformer och betygsättningsprinciper för att utveckla elevers lärande i kemi och reflektera kring deras användbarhet Kunna använda IKT i arbetet med elever och lärande i kemi. Bemöta och stödja olika elevers lärandebehov. Undervisningsformsform (distans, campus) Distans med campusträffar. Deltagarna träffas under heldagar på campus. Mellan träffarna arbetar deltagarna självständigt med litteraturstudier, samt övningsuppgifter som inkluderar grupparbeten med andra kursdeltagare eller kollegor på den egna skolan. Den kontinuerliga kontakten med andra deltagare i kursen och kursledningen sköts via Stockholms universitets elektroniska kurs och lärplattform, MONDO.

4 Kursens lärare Mall för beskrivning av kurs 4 (5) Fel! Ok nt namn pâ dokumentegenskap. Universitetslektor Lars Eriksson har lång erfarenhet av undervisning inom lärarutbildningen och kemisk ämnesteori. Universitetslektor Per Unger har lång erfarenhet av undervisning inom organisk kemi och kemisk ämnesteori. Universitetslektor Pia Harrysson har lång erfarenhet av undervisning inom biokemi och kemisk ämnesteori. Universitetslektor Karim Hamza har lång erfarenhet som lärare i gymnasiet och som lärare i lärarutbildningen. Universitetsadjunkt Matti Karlström har lång erfarenhet som lärare i år 7-9 och som lärare i lärarutbildningen. Universitetslektor Åsa Julin-Tegelman har lång erfarenhet som lärare i gymnasiet och som lärare i lärarutbildningen Kursutvärdering En kursnämnd (minst två studenter och en kurslärare/kursansvarig) utses till varje kurs. Kursnämnden träffas vid ett tillfälle när ungefär hälften av kurstiden har gått för att stämma av vad som varit bra och vad som kan förbättras. Studenterna ska representera alla studenter i kursen. Syftet är att få studenterna delaktiga under kursens gång. I slutet av kursen skickas en webbaserad utvärdering till alla studenter. Resultatet av utvärderingen sammanställs och återkopplas till samtliga kursdeltagare. Studievägledning Kemiska övningslaboratoriet har en studievägledare som kan besvara frågor om lärarlyftet och rekommendera vilka kurser, speciellt inom kemi, som finns att läsa på Stockholms universitet. Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik har två studievägledare som kan besvara frågor om lärarlyftet och rekommendera vilka kurser som finns att läsa på Stockholms universitet. Carl-Johan Högberg, rum M408. Telefon studiev@kol.su.se. Kristina Bark, rum E375. Telefon Telefontid: måndag , tisdag Öppen mottagning: tisdag kristina.bark@mnd.su.se Johanna Gravestam, rum E377. Telefon

5 Telefontid: måndag 10-11, torsdag Öppen mottagning: måndag Mall för beskrivning av kurs 5 (5)